Vård och behandling DEBATT
Manuellt lymfdränage vara eller inte vara Svenska medicinska lymfterapeuter bemöter kritiken av manuellt lymfdränage i Fysioterapi nr 4, 2020, där namnkunniga debattörer ifrågasätter behandlingsmetoden och beskriver den som ovetenskaplig.
Behandlingsmetoden manuellt lymfdränage (MLD) ifrågasätts för närvarande starkt av ledningen för Svensk Förening för Lymfologi (SFL), både i en tidningsartikel (Fysioterapi nr.4, 2020, s.18-19) samt i utskick till medlemmarna inför årsmötet 2020. Dessa kritiker anser att evidensen för behandlingsmetoden är för svag och att metoden därför bör sluta att användas i klinik. De anser också att metoden inte längre bör läras ut på lymfterapeututbildningar.
liserar lymfsystemet genom en teknik som innefattar den fluorescerande substansen indocyaningrön och infrarött ljus (NIRF). Med denna teknik kan den enskilda patientens lymfvägar studeras och bestämmas, varför behandlingen inte bara blir specifik utan också individuellt riktad.
Vi vill påtala att evidensläget inte entydigt talar emot användning av MLD. När det gäller evidensen för MLD har vi sammanställt några aktuella rapporter. Gemensamt är att de understryker att fler studier behövs.
Evidensläget talar alltså inte entydigt mot användandet av MLD. Vi vill också hänvisa till vår mångåriga kliniska erfarenhet där vi upplever att MLD är ett mycket viktigt verktyg av många skäl.
En metastudie angående effektiviteten av MLD är publicerad i databasen Cochrane 2015 och en i Journal of Cancer Survivor från 2020. I slutsatsen från Cochrane konstateras bland annat att MLD är säkert och att metoden kan bidra till reduktion av svullnad utöver den effekt som kompression ger. I studien från Journal of Cancer Survivor står det i slutsatsen att artiklarna rapporterar fynd som står i motsatsställning till varandra och att detta sätter ljus på behovet av fler experimentella studier för att utröna effektiviteten av MLD som behandling vid lymfödem.
Den unika information som vi får genom att manuellt behandla vävnaden, kännedom om hur ödemet förändras under en behandling och över tid. Den innebär också en feedback till patienten som kan använda kunskaperna i sin egenvård.
Då de flesta studier på effekten av MLD på lymfödem har gjorts på patienter med lymfödem i en arm efter bröstcancerbehandling är det intressant att läsa Deng m.fl. pilotstudie från 2019. Resultatet visar tendenser till att MLD kan reducera både interna (tunga, svalg) och externa lymfödem (ansikte), man framhåller dock att fler studier behövs. Viktigt att notera är att kompressionsbehandling kan vara svårt att applicera på huvud och hals i tillräcklig utsträckning och att kompletterande behandlingsmetoder därför är av vikt. Inom kort väntas studieresultat från Devoogt m.fl. som undersöker MLD med stöd av bilder som visua6
MLD står inte i motsatsförhållande till en aktiv behandling, tvärtom- ju mer patienten deltar desto bättre resultat. MLD är en behandlingsform inom begreppet Kombinerad Fysikalisk Ödemterapi där även hudvård, fysisk aktivitet och kompression är viktiga delar. Med goda kunskaper om egenbehandling och väl utprovad kompression som regelbundet anpassas via primärvården kan många som drabbats av lymfödem klara sig själva. Dock kommer det alltid att finnas individer som, trots rigorös egenvård, har behov av återkommande behandling med MLD, intensivt eller som underhållsdos. Behandlingen bör då utvärderas individuellt inom rimlig tid och med objektiva mätmetoder. Även goda kunskaper om lymfsystemets funktion och anatomi är viktigt att delge. Lymfsystemet är ju inte ett LYMFAN nr 4 2020
