Läraren 6 2022

ledaren Det är helt uppenbart att en strejk alltid skapar både problem och irritation. Men det är uttryckligen det som är poängen. Ю r sidan 2

24.3.2022 • Nr 6 • Årgång 48 (129) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

Måttet är rågat!

Kent Ketomäki, klasslärare i Helsingfors, säger att hans arbetsmängd nu blivit så stor att han börjat fundera på att byta bransch. Lönen är inte heller en motiverande faktor. Ю r läs mera på sidorna 4–5

Kent Ketomäki gillar att undervisa, men säger att arbetet utanför klassrummet blir tyngre och tyngre. foto: mattias fagerholm

Nytt strejkvarsel!

Ю r sidan 3

Skolombuden ute i våra skolor har en central roll i solidaritetsbygget.

Ni är värdefulla representanter i vardagen. Med förbundets kaffemugg i ena handen hoppas jag att ni känner hur viktiga ni är i dessa tider när ni sprider förbundets information och för diskussioner i lärarrummen.

INGER DAMLIN Ord för ord-kolumnen

Ю r sidan 3

Dagens yrkesutbildning Det finns idag många olika yrkesutbildningslinjer. På svenska ges yrkesutbildning av fem aktörer. Tidningen Läraren har bekantat sig med kockutbildningen vid Ålands yrkesgymnasium och bjuder dessutom på en intervju med avgående rektorn för Yrkesakademin i Österbotten, Boris Ståhl, som jobbat nästan fyrtio år inom yrkesutbildningen.

Ю r sidan 6–8

2

24.3.2022 • Nr 6

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Dags att damma av strejkkortet Lärarfacket har gått ut med sällsynt omfattande strejkvarsel.

Det senaste i raden omfattar Helsingforsregionens kommuner. Att lärarkåren varslar om strejk hör till ovanligheterna. Vi får gå tillbaka till år 1995 för att hitta lika omfattade strejkvarsel inom den kommunala sektorn och en lärarstrejk såg vi senast 1984.

Strejk skall alltid vara den sista åtgärden och målsättningen bör vara att hitta en lösning förhandlingsvägen. Också denna gång har man strävat efter att nå en lösning utan konfliktåtgärder och det försöker man fortsättningsvis med hjälp av riksförlikningsman Vuokko Piekkala. Det är skäl att påminna om att det finns en förhandlingsvilja bland de kommunala löntagarorganisationerna. I det här fallet var det de facto Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivaren KT som avbröt förhandlingarna. KT slog dövörat till när det kommer till kommunsektorns unisona krav på ett löneprogram som på sikt skall korrigera den växande inkomstklyftan mellan privat och offentlig sektor. De strejkvarsel vi nu ser är ett resultat av att man inte har kommit någon vart vid förhandlingsbordet. Är det då rätt läge för lärarna att dra ut i strejk nu? Det är helt uppenbart att en strejk alltid skapar både problem och irritation. Men det

är uttryckligen det som är poängen. En strejk som lämnar alla oberörda har ingen större effekt. Den som väntar på det ”rätta” ögonblicket för en strejk får nog vänta länge. Man kan ju inte heller strejka när andan faller på. Så länge tjänstekollektivavtalen är i kraft råder fred på arbetsmarknaden. Men nu befinner vi oss i ett avtalslöst läge och det är fullt legitimt att ta till den lagstadgade strejkrätten. Om strejkerna genomförs kan inte fackföreningsrörelsen ensam klandras för det. Det finns alltid en motpart vid förhandlingsbordet, arbetsgivarens ansvar är lika omfattande.

När lärarna för två år sedan senast förhandlande om sina arbetsvillkor befann vi oss i början av en global pandemi. Nu är inte rätt tidpunkt för en strejk, sades det då och lärarfacket backade. Löneprogammet var aktuellt även då, men lades på is. Nu skakar krisen i Ukraina hela Europa. I den situationen är det inte läge för en strejk, låter man förstå. Om sanningen ska fram kommer vi aldrig att få se en tidpunkt som lämpar sig väl för en strejk. Inte ens då vi rider på toppen av en högkonjunktur, utan pandemier och krigshärdar, infinner sig den ”rätta” tidpunkten för att höja lärarnas löner, än mindre strejka. Efter en paus på 38 år är det kanske rent av hög tid för strejk.

Om strejkerna genomförs kan inte fackföreningsrörelsen ensam klandras för det.

Det finns alltid en motpart vid förhandlingsbordet, arbetsgivarens ansvar är lika omfattande.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 48 (129). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,50 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2022.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Rösta i OAJ-valet 4–5.4!

OAJ:s fullmäktige är lärarfacket OAJ:s högsta beslutande organ. I vår väljs 150 ledamöter för en ny mandatperiod på fyra år. FSL utgör en egen valkrets och besitter 8 platser i fullmäktige.

Röstningen sker elektroniskt. Logga in med bankkoder på oaj.fi för att rösta. De egentliga valdagarna infaller 4–5.4. Förhandsröstningen genomfördes 28.2– 14.3.2022. På läraren.fi kan du bekanta dig med FSL:s kandidater.

14 FSL:are kandiderar i valet: 2 Anna Wahren 3 Sebastian Lindqvist 4 Petra Örn 5 Annika Norrgård 6 Lasse Koskinen 7 Sabina Lindholm-Järvinen 8 Sara Kemetter 9 Kimmo Mattsson 10 Martin Ahlskog 11 Nancy Bäck 12 Ann-Britt Romar 13 Alexander Smeds 14 Pamela Leka 15 Jeanette Lindroos

Missa inte chansen att vinna en Kånken! Vi lottar ut två ryggsäckar bland alla FSL:are som röstar 4-5.4.

Dessutom lottar OAJ ut fem elcyklar bland alla som röstar i valet!

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev.

Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

3

24.3.2022 • Nr 6

ordförord inger damlin Förbundsordförande

Nu är tid!

Massivt strejkvarsel – nu omfattas också Helsingforsregionen Lärarfacket OAJ har varslat om en femdagarsstrejk i Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. Om inget förhandlingsresultat nås bryter strejken ut den 19.4.2022.

lönerna. Genom en strejk vill vi få fart på förhandlingarna, säger Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund.

Undervisningssektorns fackorganisation OAJ och förhandlingsorganisationen FOSU tar alltså till allt kraftigare åtgärder för att tvinga fram en lösning på arbetsmarknaden. En fjärde strejkvåg omfattar de kommunalt anställda lärarna i huvudstadsregionens kommuner.

Strejken infaller 19–25.4.2022 om ingen lösning nås före det.

Strejkvarsel har redan tidigare getts för Jyväskylä och Rovaniemi (6–7.4), Tammerfors och Kuopio (12–13.4.) samt Åbo och Uleåborg (6–7.4).

Arbetsminister Tuula Haatainen har på riksförlikningsmannens förslag flyttat fram strejkerna i Jyväskylä och Rovaniemi samt Tammerfors och Kuopio med två veckor. Strejkerna flyttas fram för att inte störa studentskrivningarna.

Arbets- och näringsministeriet har för Åbo och Uleåborgs del inte ännu använt sig av rätten att flytta fram strejken. I Åbo omfattar strejkvarslet omkring 4500 lärare.

Ca 120 medlemmar FSL-medlemmar berörs.

Löneprogrammet en sten i skon Det kommunala tjänstekollektivavtalet löpte ut den sista februari.

Förhandlingarna om ett nytt avtal har inte framskridit och nu försöker man nå en lösning i arbetskonflikten under riksförlikningsman Vuokko Piekkalas ledning. En utmaning i förhandlingarna är det löneprogram som löntagarna kräver.

– Med ett löneprogram kan vi korrigera den orättvisa löneutveckling som har uppstått under årens lopp. Lönerna i den offentliga sektorn släpar hela tiden efter lönerna i den privata sektorn. Om det fortsätter så här, kommer den offentliga sektorn inte längre att vara en attraktiv arbetsgivare, säger Olli Luukkainen som är ordförande för FOSU och OAJ. Strejkvarslet i huvudstadsregionen omfattar 11 400 lärare. Hit hör lärarna inom småbarnspedagogik, lärarna inom den grundläggande utbildningen samt gymnasielärarna. Omkring 700 FSL-medlemmar berörs av den eventuella strejken.

– Nu räcker det! Vi lärare och rektorer har bitit ihop och väntat länge nog på en korrigering av

Strejkvarsel också på andra orter

Frågan i regeringens händer?

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivaren KT har framhållit att det löneprogram som de kommunala löntagarna nu kräver överskrider välfärdssamhällets bärkraft. Lärarfacket OAJ har inte i offentligheten gått ut med några exakta siffror men exempelvis vårdfacken vill ha ett löneprogram som skulle ge 3,6 procent utöver de allmänna förhöjningarna.

Enligt KT skulle ett program av den kalibern för hela kommunsektorn kosta 12,4 miljarder euro under en femårsperiod.

Fackförbunden vill därför att regeringen skall dra sitt strå till stacken och skjuta in mera pengar till kommunerna i vårens budgetförhandlingar som infaller

5-6.4.2022.

Bred kommunal strejkfront Strejkvarslen sker på bred kommunal front. Vid sidan av FOSU (Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade) har även JAU (Julkisen alan unioni) varslat om strejk. JAU är förhandlingsorganisationen för fackföreningarna Jyty och JHL. FOSU och JAU ordnar också en manifestation på Senatstorget 5.4.

Varsel om omfattande vårdstrejker Också vårdfacken Tehy och Super har varslat om strejker. Den strejk i sex sjukvårdsdistrikt som förhandlingsorganisationen Sote rf varslat om till den 18.3 flyttade Arbets- och näringsministeriet fram med två veckor.

Nu har vårdarna gett ytterligare ett strejkvarsel. Om inget förhandlingsresultat nås bryter en strejk i 13 sjukvårdsdistrikt ut den 1.4.2022. Strejken varar i två veckor och omfattar ca 40 000 vårdare.

Flyttas strejken?

Närings- och arbetsministeriet har alltså möjlighet att flytta fram strejkerna med två veckor. Det är ännu oklart om arbetsminister Tuula Haatainen kommer att använda sig av den möjligheten när det kommer till strejken i huvudstadsregionen. En lösning förhandlingsvägen sökes också fortfarande med riksförlikningsmannens hjälp.

Om samtliga strejker genomförs omfattas över 22 000 lärare. Vid en strejk betalar både OAJ och FSL ut ett strejkbidrag på 180 euro/dag. text: mattias fagerholm illustration: sebastian dahlström

Just nu är allas våra tankar med den ukrainska befolkningen och vi önskar inget annat än ett snabbt slut på kriget.

Men samtidigt måste vi driva vår vardag framåt. Den kan vi inte sätta på paus. De pågående löneförhandlingarna är en del av den vardagen. En process som sköts med största allvar och blicken mot framtiden.

Det är ingalunda första gången vi står inför ett utmanande läge i förhandlingstider. Kommunernas svaga ekonomi och nu senast pandemin är exempel på utmaningar som under tidigare förhandlingar lagts fram som bakomliggande orsaker till att det inte funnit möjlighet för lönelyft för undervisningspersonal inom den kommunala och privata sektorn.

För att vi nu ska uppnå våra målsättningar krävs mod och solidaritet. Solidaritet bygger vi inifrån. Det är jag, det är du – det är vi som är FSL. Vi tillsammans är styrkan i förbundet i tider då leden prövas och förhandlingarna strandat. Om vi vill uppnå våra mål och vara trovärdiga i förhandlingarna går det helt enkelt inte för sig att säga att det inte är läge nu. Vi kan inte vänta på att ett perfekt läge uppstår, för det kommer aldrig att finnas en tid när omständigheterna är optimala.

Skolombuden ute i våra skolor har en central roll i solidaritetsbygget. Ni är värdefulla representanter i vardagen.

Med förbundets kaffemugg i ena handen hoppas jag att ni känner hur viktiga ni är i dessa tider när ni sprider förbundets information och för diskussioner i lärarrummen.

Det är i låsta lägen vi som förbund prövas, och det är även i låsta lägen våra lokalföreningar prövas. Jag hoppas att varje förening med enade krafter står upp för medlemmarna och för dialog om det läge vi nu befinner oss i.

Vi lärare kan inte varje gång lägga oss i förhandlingstider då strejk diskuteras. Det gör att vi drar undan mattan för förhandlarna och på det sättet ger arbetsgivarnas förhandlare alla trumfkort.

Vi lärare kan inte varje gång lägga oss i förhandlingstider då strejk diskuteras. Det gör att vi drar undan mattan för förhandlarna och på det sättet ger arbetsgivarnas förhandlare alla trumfkort. Det leder i förlängningen till att vi accepterar att löneutvecklingen i vår kvinnodominerade bransch kommer att fortsätta släpa efter i förhållande till andra branscher.

Vi måste våga visa att vi är eniga i att ta en väg som kan kännas utmanande – men där vinningen ligger i framtiden.

Vi vet hur vår vardag ser ut, vi vet hur vårt uppdrag ser ut och vi vet att en förändring måste till. Det är ett faktum att orken bland lärarna tryter samtidigt som lönen släpar efter. Vi måste fortsätta kampen för att även framöver kunna leverera högklassig utbildning med en yrkeskår som både orkar och brinner för det vi gör. Nu är tid – tid att stå upp för lärarna och rektorerna!

4

24.3.2022 • Nr 6

Petra Örn, klasslärare och ordförande för Åbo lärarförening, menar att lärarna är redo att gå i strejk nu.

”Oket har blivit för tungt att axla” Petra Örn skyggar inte för det strejkvarsel som lärarfacket har gett i Åbo. Det är fråga om att trygga en konkurrenskraftig lön och att begränsa arbetsbelastningen.

– Nu kör vi det här racet, säger Örn.

– Jag tycker att det här är rätt sätt, vi måste göra något nu. Om vi i längden ger efter är vi inte trovärdiga längre. Det är väldigt länge sedan lärarna har strejkat. Vi menar allvar den här gången. Lärarna är mogna för det här. Om man läser av stämningarna så är gänget av den åsikten att det räcker nu. Vi måste dra en tydlig gräns för hur mycket vi går med på, säger Petra Örn, ordförande för Åbo lärarförening.

Så det finns en strejkberedskap?

– Det finns det absolut. Vem skall lyfta svansen om inte katten gör det själv. Nu kör vi det här racet!

Undervisningssektorns fack-

organisation OAJ gav den 15 mars 2022 genom förhandlingsorganisationen FOSU ett strejkvarsel som gäller de kommunalt anställda lärarna i Åbo och Uleåborg. Om ett förhandlingsresultat inte nås genomförs strejken 6–7.4.2022.Strejkvarslet omfattar ca 4500 lärare.

I Åbo berörs ca 120 svenskspråkiga lärare.

– Pandemin har drivit många lärare till sitt yttersta och på riktigt orkar de inte mera. Rektorerna har haft helt vansinniga arbetsmängder och tagit itu med uppgifter som inte överhuvudtaget borde höra till deras arbetsbild.

Samtidigt har arbetsmängden sakta men säkert hela tiden ökat. Den ena arbetsuppgiften efter den andra har ålagts oss. I något skede blir oket för tungt att axla, bördan för stor att bära. Vi är där nu. Folk har fått nog, det måste sättas någon gräns, säger Petra Örn, som till vardags är klasslärare vid Sirkkala skola i Åbo.

Branschens attraktionskraft i gungning Lärarna vill se en begränsning i arbetsmängden men också löne-

nivån är central. Lärarfacket vill se ett flerårigt löneprogram som skulle sträcka sig över flera avtalsperioder. Tanken är att på sikt kunna äta in det lönegap som finns mellan den privata och offentliga sektorn.

– Löneutvecklingen är negativ, då löneförhöjningarna inte når upp till inflationsnivån. Med den här lönen kommer vi inte att kunna locka nya lärare till branschen.

Det finns andra jobb som är bättre betalda och inte så tunga. Om vi vill att det här jobbet skall vara attraktivt så är det dags att göra någonting åt saken nu.

Allmänhetens stöd?

En strejk kommer sällan lägligt och ofrånkomligt är att den ställer till med en hel del störningar i samhället. Petra Örn tror ändå att allmänheten har förståelse för lärarnas strejkplaner.

– Folk har fått upp ögonen för lärarnas arbete. Vi har fått bra feedback och uppskattning för det som vi gör. Det har ökat i och med pandemin. Nu är det också dags för lärarna att uppskatta sitt eget och andra lärares arbete.

Rektorerna har haft helt vansinniga arbetsmängder och tagit itu med uppgifter som inte överhuvudtaget borde höra till deras arbetsbild.

Det är väldigt länge sedan lärarna har strejkat. Vi menar allvar den här gången. Lärarna är mogna för det här. Om man läser av stämningarna så är gänget av den åsikten att det räcker nu. Vi måste dra en tydlig gräns för hur mycket vi går med på.

PETRA ÖRN

– Vi har just haft en coronapandemi, och nu är det en kris i Ukraina. Det är ofta lärarna som står för den trygga vardagen. Under vilka

märkliga omständighet som helst går livet vidare, säger Petra Örn. text och foto: mattias fagerholm

5

24.3.2022 • Nr 6

Är gräset grönare på andra sidan?

En av tre finlandssvenska lärare planerar branschbyte Klasslärare Kent Ketomäki trivs med att undervisa, men upplever att arbetsmängden utanför klassrummet har ökat markant under hans år som lärare.

Arbetsuppgifterna blir fler men lönen stampar på stället. Ibland undrar han om gräset är grönare på andra sidan.

– Jag gillar att undervisa, men det här jobbet har nog förändrats på tio år. Man brukar säga att de första åren som lärare är de tyngsta.

Men jag tycker att de senaste åren har varit de tyngsta.

Kent Ketomäki jobbar vid Kottby lågstadieskola i Helsingfors.

Han är fackligt aktiv och ordförande för Helsingfors svenska lärarförening. När Ketomäki drar sig till minnes hur det var när han inledde sin lärarbana kan han konstatera att arbetsbilden har förändrats en hel del.

– När jag började hade vi lärarmöte en gång i månaden. Det egna lärarteamet hade möte då när det behövdes. Arbetstiden utanför undervisningsskyldigheten användes till planering, efterarbete och kontakt med hemmen. Man hade tid att utveckla sin egen undervisning och skapa innehåll, säger Ketomäki.

Den lärarvardag Ketomäki beskriver idag ser annorlunda ut. Påtagligt är att han i allt större utsträckning tillbringar sin arbetstid på möten av olika slag.

– När klockan är 16 inser man att det ännu finns prov att rätta och morgondagens undervisning att planera. Tiden för tankearbete har fallit bort. Jag gillar inte den utvecklingen.

Lön för mödan Är du nöjd med din lön? Den frågan ställde FSL de finlandssvenska lärarna i en omfattande medlemsenkät. 63 procent av respondenterna svarade nej på den frågan. Resultatet är en klar förändring jämfört med den enkät som genomfördes år 2017. Då var 34 procent missnöjda med sin lön.

– För tio år sedan hade jag svarat ja, nu är svaret nej. Den tid man använde för jobbet då kändes rimlig, men nu upplever jag att den inte längre motsvarar den ersättning jag får säger Kent Ketomäki.

 – Man borde få betalt för det jobb man gör. Det kommer hela tiden till nya uppgifter men lönen är den samma, säger Kent Ketomäki, klasslärare i Helsingfors.

– Man borde få betalt för det jobb man gör. Det kommer hela tiden till nya uppgifter men lönen är den samma. Nu är vi en situation där inte endast en löneförhöjning räcker, utan vi måste också begränsa arbetsmängden.

FSL:s kartläggning ger också vid handen att de finlandssvenska lärarna upplever att arbetsbördan har blivit större. Hela 94 procent av respondenterna uppger att arbetsmängden ökat de senaste fem åren.

Är gräset grönare på andra sidan?

Konkurrenskraftig lön är ett medel att slå vakt om kunnig personal. Därför är det slående att 29 procent av de finlandssvenska lärarna uppger att de planerar byta bransch. I FSL-kartläggningen framgår att det främst är klasslärarna som överväger branschbyte.

Trenden syns tydligast i Nyland.

– Speciellt i huvudstadsregionen är det lättare att söka sig bort från yrket. Det finns fler möjligheter och jag har känslan av att det är en större omsättning här.

Bland de lärare som planerar branschbyte är det två faktorer som seglar upp som de främsta orsakerna. Arbetsbelastningen är för stor och lönen är för låg.

– Jag lever i ett hushåll med två lärarlöner. Med den prisutveckling vi har i Helsingfors, både vad gäl-

Planerar du byte av bransch?

Yrkeslärare

83%

17%

Ämneslärare

77%

23%

76%

24%

Studiehandledare

Rektor

72%

28%

72%

28%

72%

28%

Lektor

Speciallärare

Klasslärare

67%

33%

W Nej W Ja  I FSL:s medlemsenkät framgår att det främst är klasslärarna som överväger branschbyte. En tredjedel av de klasslärare som besvarat enkäten planerar att byta bransch.

ler levnadskostnaderna överlag men i synnerhet boendet, så snart kommer nog ribban emot. Det går inte ekonomiskt ihop. Om boendekostnaderna börjar vara hälften av inkomsterna, så är det inte okej.

Går du i branschbytartankar?

– Tanken har nog slagit mig, speciellt under coronatiden. Men så

händer det något i en klassrumssituation då man tänker ”aj jo, det är därför jag tycker om det här”. Och så hittar man motivationen igen.

Vad är det som gör att du ibland funderar på att byta bransch?

– En dag frågade en elev av mig om jag hinner prata. Jag svarade:

”Nej, jag har ett möte.” I sådana situationer börjar man fundera. Kan vi ändra på det här eller skall man rösta med fötterna? Är gräset grönare någon annanstans? Om jag fortfarande hade samma frihet att skapa som jag upplevde att jag hade för tio år sedan så skulle jag inte tänka i de här banorna.

Strejkberedskap finns Lärarnas tjänstekollektivavtal löpte ut i slutet av februari. Avtalsförhandlingarna har varit svåra, men Ketomäki har ändå en förhoppning om att slutresultatet ska bli gynnsamt.

– Jag hoppas på en löneförhöjning som rättar till tidigare avtalsrundors kompromisser. Om man ser på inflationen och vår löneutveckling så har köpkraften helt klart minskat.

Lätt kommer det ändå inte att bli. Förhandlingarna har kört fast och lärarfacket OAJ har varslat om strejk på flera orter. Också konfliktåtgärder i Helsingfors är nu aktuella.

– Om det är vad som behövs måste vi göra det. I ganska många år har vi sagt att någonting måste hända. Jag tror det finns stöd och förståelse, det här är något vi gör för en bättre framtid, säger Kent Ketomäki. text och foto: mattias fagerholm grafik: chribbe aarnio

6

24.3.2022 • Nr 6

Kimmo Mattssson är specialyrkeslärare vid specialutbildningen vid Ålands yrkesgymnasium.

Mest handlar det om att lära sig lag Efter grundskolan flyttade Kimmo Mattsson från Kimito till Åland för att inleda studier vid sjömansskolan. Nu är han specialyrkeslärare vid Ålands yrkesgymnasium och jobbar på specialutbildningen inom restaurang- och cateringbranschen.

Vid sjömansskolan utbildade sig Kimmo först på en grundkurs för ekonomipersonal varefter följde en tid på sjön. Senare utbildade han sig vid sjömansskolans fartygskockutbildning och åkte därefter ut till havs igen och jobbade fyra år, både på oljetanker och passagerarfartyg.

Efter det utbildade sig Kimmo till kock vid restaurangskolan på Åland och började jobba på restauranger. 1989 fick han ett vikariat som lärare vid sjömansskolan. Därefter gick han en köksmästarutbildning, eftersom den examen var ett krav för att komma in

till den behörighetsgivande yrkeslärarutbildningen vid PF i Vasa, vilken han inledde år 1992. Linjen var ettårig och motsvaras idag av 60 studiepoäng pedagogik. Senare blev Kimmo specialyrkeslärare och hösten 1999 var han med och planerade den första specialutbildningen på yrkesutbildningsnivå på Åland som var en kockutbildning.

Idag är den huvudsakliga delen av hans jobb att undervisa vid den linjen.

Vad är på gång inom kockutbildningen idag?

– Läroplanerna förändras hela tiden och saker och ting får nya namn, men grundarbetet i branschen är ändå lika som förut. Mest handlar det om att lära sig laga mat, säger Kimmo Mattsson.

Kock eller servitör Utbildningen räcker tre år och resulterar i en grundexamen inom restaurang- och cateringbranschen, antingen inom kompetensområdet för matservice (det vill säga kock) eller kompetensområdet för kundservice (det vill säga servitör).

– Dessa har en gemensam obligatorisk examensdel, att verka inom restaurangverksamhet, som ger 20 kompetenspoäng.

Kan studerande välja olika examensdelar för att nå sin examen?

– En liten skola som Ålands yrkesgymnasium kan inte erbjuda alla examensdelar som finns.

Vi har bestämt ett visst innehåll, men kan under praktiken ”Lära i arbete” flytta en examensdel dit.

Det finns en examensdel som heter Snabbmatsservice och den kan exempelvis ordnas på en hamburgerrestaurang eller motsvarande.

Attraktionskraften minskar i hela Norden Matlagning är trendigt och kockarna i teve är stora stjärnor. Har studerande som börjar studera här ett brinnande intresse för matlagning?

– Hela restaurangbranschens attraktionskraft har dalat enormt de senaste åren, säger Kimmo.

– För tjugo år sedan kunde vi ha tre gånger flera sökande till kockutbildningen än vi kunde ta in. 1998 hade vi 38 sökande till 12

platser. Nu blir det inte ens fulla grupper alla gånger, om man ser till förstahandssökande.

Den nedåtgående trenden gäller i hela Norden, berättar Kimmo.

Vad beror det här på?

– Arbetet är tungt, man jobbar då andra är lediga, lönen är inte strålande.

Men visst finns också studerande som länge vetat att de vill bli kockar och satsar stort på sin utbildning, också om de är i minoritet.

– Ju större ditt eget intresse är, desto mera lär du sig under skoltiden. Man kan ställa frågor och har möjlighet att testa och experimentera inom matlagningen och får åka på Lära i arbete till fina restauranger.

Att som utbildad kock eller servitör få jobb under sommarmånaderna går som en dans. Men då turistsäsongen är slut kanske restaurangen man jobbar på stänger. Jo, en del åker och jobbar i de svenska fjällen över vinterhalvåret och återvänder till sommaren.

En del upplever att restaurangarbetet är tungt och tar anställning vid storkök genast efter studierna.

Vanlig läroplan för specialutbildningarna Ålands yrkesgymnasium har två specialutbildningar för restaurang- och cateringbranschen och fastighetsskötsel, med sex nybörjarplatser per grupp. Man följer den vanliga läroplanen, men grupperna är mindre och stödet är större. De studerande kan ha till exempel inlärningssvårigheter, sociala svårigheter, psykiska problem.

– För oss handlar det om att hjälpa till och ge det stöd de studerande behöver. Då fungerar undervisningen också.

För varje studerande inom yrkesutbildningen görs en personlig utvecklingsplan för kunnandet (PUK).

Inom specialutbildningarna görs anpassningar i studierna för de studerande till en del.

– Men gör man för stora anpassningar i yrkeskunnandemålen kan det hända att den studerande inte kan få en examen, utan bara ett betyg över avlagda studier.

Utgångspunkten är att den studerande skall nå upp till en grund-

7

24.3.2022 • Nr 6

Fem finlandssvenska aktörer inom yrkesutbildningen Optima är en samkommun som ägs av kommunerna Jakobstad, Pedersöre, Larsmo, Nykarleby, Kronoby, Vörå och Karleby.

Samkommunen ordnar via sin utbildningsenhet Optima yrkesutbildning för unga och vuxna, ansvarar för specialyrkesutbildningen i Svenskfinland samt erbjuder olika former av tjänster för arbetslivet. Optima hade i fjol 2154 studerande och en total personalstyrka på 250 personer. Ålands gymnasium är en förvaltningsmyndighet med ansvar för verksamheten vid två skolor: Ålands lyceum, som erbjuder studieförberedande allmänbildande utbildning och Ålands yrkesgymnasium, som erbjuder yrkesförberedande utbildning inom ett tiotal olika program samt annan kompletteringsutbildning med vuxna som målgrupp.

Sammanlagt studerar cirka 1 000 personer vid båda skolorna.

Det totala antalet anställda inom Ålands gymnasium är cirka 200 personer.

ga mat examensnivå.

Examina från de två linjerna för restaurang- och cateringbranschen är desamma.

– Många jobbar på restauranger eller på båtar, men det finns också de som inte lyckas få ett jobb. Vi försöker därför ordna deras Lära i arbete på sådana ställen där de skulle kunna tänka sig att jobba i framtiden.

Den första praktikperioden infaller i januari i början av den andra studieterminen. Om någon då upplever det som mycket jobbigt att komma till en ny plats kan skolan skicka med en assistent.

– Målet är att assistenten skall vara med en så kort tid som möjligt. Vi vill att de studerandes ansvar och svårighetsgrad i studierna skall öka hela tiden. Stödet på årskurs ett skall vara frikostigt och minska med tiden under studierna.

– Många studerande har mycket bra kontakt med skolans assistenter. text och foto: tom ahlfors

Yrkesakademin i Österbotten har fasta verksamhetspunkter i Närpes, Vasa, Pedersöre samt i Jakobstad. Yrkesakademin i Österbotten har ca 190 anställda och ca 2600 studerande.

Upprätthållare och ägare av YA är samkommunen Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur.

Yrkesinstitutet Prakticum är den enda svenskspråkiga yrkesläroanstalten i huvudstadsregionen som erbjuder yrkesutbildning inom ett flertal branscher, både för unga och vuxna. Sammanlagt har Prakticum ca 1000 studerande. Prakticum har enheter i Helsingfors och Borgå.

Yrkesinstitutet Prakticum upprätthålls av Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab, som ägs av Samfundet Folkhälsan, Sydkustens landskapsförbund, Helsingfors stad, Esbo stad, Vanda stad, Grankulla stad, Kyrkslätt kommun och Sibbo kommun.

Prakticum upprätthåller också ungdomsverkstaden Sveps som

hjälper unga i ärenden som berör sysselsättning, studier, gruppverksamhet, arbetsprövning och arbete. Sveps erbjuder fyra olika verksamheter; uppsökande ungdomsarbete, gruppverksamheterna Starten och Nonstop samt jobbcoaching.

Axxell grundades år 2008, då de tidigare skolorna Västra Nylands yrkesskola, Yrkesinstitutet Sydväst, Lappfjärds folkhögskola, Finns folkhögskola, Cityfolkhögskolan, Kuggomskolan och Åbolands folkhögskola/ Språk- och turisminstitutet gick samman. Idag finns Axxell på åtta orter i sju kommuner: Helsingfors, Esbo, Vanda, Raseborg (Ekenäs och Karis), Kimito, Pargas och Åbo. Axxell har idag ca 3000 studerande, ca 700 av dem är ungdomar. Personalstyrkan är ca 270 personer. De två största ägarna är Svenska folkskolans vänner r.f. och Svenska småbruk och egna hem Ab. Utöver dessa två är även Raseborgs stad delägare i bolaget.

Skylten vid Ålands yrkesgymnasium i vårlig skrud. foto: tom ahlfors

Axxell ligger vid Karis tågstation. foto: tom ahlfors

Optimas hus vid Trädgårdsgatan i Jakobstad. foto: optima

tom ahlfors

Hjälp och stöd finns för nästan alla Yrkesutbildningen planeras och genomförs i samarbete med arbetslivet. En del av utbildningen ordnas på arbetsplatser, vilket ger en god kännedom om arbetslivet.

De yrkesinriktade examina är yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina.

En yrkesinriktad grundexamen ger grundläggande yrkesfärdigheter för olika uppgifter inom en bransch. Den studerande får dessutom färdigheter för företagande och sådana kunskaper och färdigheter, som krävs för fortsatta studier.

En yrkesinriktad grundexamen omfattar 180 kompetenspoäng.

I en yrkesexamen påvisas sådan yrkesskicklighet som krävs i arbetslivet, som är djupare än den som krävs för grundexamen eller för specifika arbetsuppgifter.

En yrkesexamen omfattar 150 eller 120 kompetenspoäng.

En specialyrkesexamen visar att man har sådan yrkesskicklighet som krävs i arbetslivet, som är djupare än den som krävs för yrkesexamen eller innefatt-

ar mångprofessionellt kunnande.

En specialyrkesexamen omfattar 180 kompetenspoäng.

Yrkesinriktad tilläggsutbildning ordnas både som längre utbildning och i form av kortare kurser. Inträdeskraven varierar enligt utbildning. Det kan krävas till exempel avlagd yrkesinriktad grundexamen inom branschen eller arbetserfarenhet som anknyter till branschen. Att avlägga en yrkes- och specialyrkesexamen kan också vara yrkesinriktad til�läggsutbildning.

Också handledande utbildning Inom yrkesutbildning ordnas också utbildning som handleder för yrkesutbildning (HUX) och utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv (TELMA).

Utbildningen som handleder för arbete och ett självständigt liv kallas TELMA och utgör en del av den reformerade helheten av handledande utbildningar.

Utbildningen är avsedd för dem som har det största behovet av särskilt och omfattande stöd och som på detta sätt kan få undervisning och handledning som är

anpassad efter deras personliga mål eller förutsättningar, dock så att målet för utbildningen i regel inte är att de ska kunna övergå till yrkesutbildning. Utbildningen genomförs i sin helhet som specialundervisning och riktar sig till ungdomar och unga vuxna med olika funktionsvariationer.

TELMA anordnas på svenska endast av Optima, men på flera orter; Borgå, Jakobstad, Helsingfors, Pargas och Vasa.

Utbildning som handleder för examensutbildning kallas från och med augusti i år Hux och är en sammanslagning av den nuvarande tionde klassen, utbildningen som handleder för yrkesutbildning (VALMA) och utbildningen som förbereder för gymnasieutbildning (LUVA). Hux är avsedd för läropliktiga och för andra som saknar en examen på andra stadiet och som har behov av handledande utbildning. Den handledande utbildningen i övergångsskedet för samman påbyggnadsundervisningen i grundläggande utbildningen, utbildningen som förbereder för gymnasieutbildning samt utbildningen som handleder för yrkesutbild-

ning. Målet för den handledande utbildningen är att ge den studerande färdigheter att studera inom utbildning som leder till en examen.

Målen för utbildning som handleder för examensutbildning är att ge den studerande färdigheter att söka till gymnasieutbildning eller yrkesinriktad examensutbildning, förtydliga den studerandes planer som gäller fortsatta studier och hens önskemål och målsättningar som berör arbetslivet, stärka den studerandes förutsättningar att avlägga gymnasieutbildningens lärokurs och studentexamen efter den eller att avlägga yrkesinriktad examen. Hux-utbildningen pågår vanligtvis ett år.

Hux anordnas av Optima i Jakobstad och Nykarleby och av yrkesakademin YA i Närpes, Vasa och Jakobstad. Yrkesinstitutet Prakticum anordnar Hux i Helsingfors och Borgå medan Axxell anordnar Hux i Pargas, Brusaby och Karis. tom ahlfors Källa: studieinfo.fi

8

24.3.2022 • Nr 6

 I höst lämnar Boris Ståhl, rektor för Yrkesakademin i Österbotten, en gedigen karriär inom yrkesutbildningen på andra stadiet när han går i pension. Yrkesutbildningen genomgår ständiga förändringar och något som han efterlyser är en ökad uppskattning för utbildningen och långsiktigare finansiering.

I höst går Boris Ståhl, rektor för Yrkesakademin i Österbotten, i pension. Något han lärt sig efter nästan fyrtio år inom yrkesutbildningen är att den ständigt förändras.

Han ser skulle också gärna se ett utökat samarbete med gymnasierna.

Rektorn för YA vill se utökat samarbete med gymnasierna – Jag började arbeta inom yrkesutbildningen 1987. Efter så här många år känns det riktigt bra att lämna över till nya krafter och vi ska försöka göra övergången så smidig som möjlig med Anne Levonen som övertar rektorskapet den 1 september, säger Boris Ståhl, rektor för Yrkesakademin i Österbotten (YA).

Mycket vatten har runnit under broarna sedan Boris Ståhl började arbeta inom yrkesutbildningen. Förutom lärare har han också arbetat som avdelningschef, inspektör för länsstyrelsen, biträdande rektor och sedan 2016 som rektor.

– Jag har sett yrkesutbildningen från många olika håll. När jag tänker tillbaka på den tiden slås jag av hur vid och bred utbildningen är. Det finns så många olika branscher och olika examen i dag, säger han.

Något han också lärt sig under sina år inom yrkesutbildningen är att den är i ständig förändring.

– Men det hör också till utbildningens natur eftersom den ska svara mot näringslivet och tillgodose behovet av kompetent arbetskraft. När det sker förändringar i arbetslivet ändrar också kompetensbehovet och det gör att vi inom yrkesutbildningen ständigt måste vara lyhörda.

Mer lärande i arbetet Reformerna har avlöst varandra och den senaste stora reformen ägde rum 2018 och innebar att en större del av utbildningen förflyttades till näringslivet. I dag finns det inget tak för hur stor del av studierna som sker genom lärande i arbetet.

– Efter reformen kan utbildningen skräddarsys för varje studerande. För en del pas-

sar närundervisning bättre medan andra vill ha mer lärande i arbetet. För varje studerande görs en individuell plan som utgår från studerandens behov och det ser jag som positivt, förklarar Ståhl.

Däremot har lärarnas arbetssituation blivit knepigare, anser han.

– En lärare inom yrkesutbildningen har fler bollar i luften. Några studerande är på plats och några på en arbetsplats och det gör situationen komplex för lärarna.

Reformen innebar också att kontinuerlig ansökan blev verklighet. Det innebär i praktiken att studerande antas året runt. Även det ser Ståhl som en positiv sak.

– Vi antar nya studerande varje vecka och det för med sig mycket positivt. En studerande som valt fel inriktning kan nu lättare byta inriktning och behöver inte vänta ett halvt eller ett år. I dag då en majoritet av utbildningarna är för vuxna har många inte möjlighet att vänta på en utbildningsplats, konstaterar han.

Vuxna studerande är i majoritet Ståhl tror att många inte är medvetna om att 60 procent av YA:s studerande är äldre än 21 år.

– Åldersspannet för våra studerande sträcker sig från 15 år till 67 år. Majoriteten av våra studerande är vuxna och det kräver en flexibel utbildning och kontinuerlig antagning. Och vi har ett bra söktryck och kunde utbilda fler med tanke på den stora bristen på arbetskraft som vi har i Österbotten.

Ett hårt slag för hela den finska yrkesutbildningen kom 2011 när finansieringen minskade med 30 procent, med hela 200 miljoner euro. Det ledde bland annat till

Det finns element som vi kan erbjuda gymnasiet men den tanken finns inte i gymnasierna. Jag tror att den inställningen är mental och det finns krafter som vill hålla gymnasiet skilt från yrkesutbildningen.

BORIS STÅHL Rektor vid Yrkeskademin i Österbotten

personalminskningar och indragning av enheter inom YA. – Året därpå blev jag biträdande rektor och det var en otroligt tung tid. Personalen minskades med hundra till 200 anställda och det var många tårar och svåra beslut som fattades då, säger han.

Och fortsätter: –Jag önskar att yrkesutbildningen skulle ha en långsiktig och målmedveten finansiering. Det har vi inte i dag utan vi lever ett år i taget. En femårsplan skulle göra att vi kunde planera utbildningen bättre.

Förtjänar mer uppskattning Boris Ståhl tycker inte att yrkesutbildningen får den erkänsla som den förtjänar. Ett bevis för det är bland annat de stora nedskärningar som skett. Från samhällets sida är det mer fokus på forskning och högre utbildning i samband med nyetablering av företag, anser han.

– Man glömmer att största delen av de som arbetar i näringslivet är de som har ett

praktiskt arbete och en yrkesutbildning i grunden. Jag upplever att man från samhällets sida ser lite ner på yrkesutbildningen med tanke på att praktiskt kunnande är något som alltid kommer behövas.

Något han också skulle vilja se är ett utökat samarbete med gymnasierna. Sedan länge kan studerande vid YA avlägga kombiexamen och erhålla både yrkesexamen och studentexamen. Men samarbetet fungerar däremot inte andra vägen – något som Ståhl tycker är beklagligt.

– Det finns element som vi kan erbjuda gymnasiet men den tanken finns inte i gymnasierna. Jag tror att den inställningen är mental och det finns krafter som vill hålla gymnasiet skilt från yrkesutbildningen. Det tycker jag är synd för vi har mycket att erbjuda och det finns inget som hindrar gymnasierna från att ta in något från yrkesutbildningen, säger Ståhl. text och foto: christoffer thomasfolk

9

24.3.2022 • Nr 6

Den som stöder kan också få stöd Lärarens roll är i ständig förändring. Läraren som tidigare var den allvetande auktoriteten förväntas i dag vara en medfostrare, tränare och kommunikatör. Samtidigt växer listan över lärarens utmaningar i form av teknik, pandemi och allt fler barn och unga med särskilda behov.

– Det är naturligtvis bra att det skrivs och pratas mycket om barns och ungas sämre mående och det ökade behovet av undervisning för barn och unga med särskilda behov, säger Marica Enlund, utbildad klass- och speciallärare.

Det som inte får ett utrymme i den offentliga diskussionen är alla de mångprofessionella insatser och det arbete som görs för att stödja barn och elever i våra skolor.

Enlund är en av fyrtio speciallärare som arbetar med projektet “Konsultativa speciallärare”, ett projekt vars mål är att via personal inom bildningen och småbarnspedagogiken stödja barn och unga. Enlund erbjuder stöd för de svenskspråkiga skolorna i Helsingfors och i östra Nyland.

Lärare och övrig personal i skolorna kan be om konsultation i fråga om en eller flera elevers undervisning, men det är också möjligt för personal att be om stöd i det egna arbetet.

– Läraren kan lätt bli ensam eller uppleva ensamhet i sitt arbete, säger Enlund. I projektet ingår att vara en resurs för barn och unga och ett stöd för föräldrar och personal i skolorna.

Förstärk de styrkor som redan finns I Lovisavikens skola välkomnar rektor Petra Paakkanen projektet, hon ser den konsultativa tjänsten som ett positivt komplement.

– Lärare, i synnerhet de med specialpedagogisk utbildning, har ofta djupa kunskaper i fråga om olika former av inlärningssvårigheter. I fråga om elever med till exempel ADHD, Asperger eller någon annan diagnos kan utmaningarna vara så varierande att det kan vara bra med också en resurs utifrån för att ytterligare förbättra situationen i klassrummet.

Personal i skolan och föräldrar behöver inte ha ett konkret eller akut problem för att kontakta Enlund, redan oro för en elev eller situation räcker för anonym konsultation.

– Utmaningarna i en och samma klass kan vara av väldigt olika karaktär, en elev kan ha svårt att kontrollera sina impulser medan en annan kan ha svårt att koncentrera sig, beskriver Pakkanen.

Det jag hoppas att Marica som resurs ska bidra med är att se de styrkor lärarna har och på det sättet bekräfta lärarna i deras arbete.

Att läraren är ganska ensam i sin yrkesroll håller Paakkanen med om.

– Du är ofta ensam vuxen i klassrummet och coronan och restriktionerna har lett till att de vardagliga diskussionerna i lärarrummet är mer sällsynta vilket kan bidra till en större känsla av ensamhet.

Projektet genomförs på både svenska och finska och Marica Enlund är glad över samarbetet med de finskspråkiga speciallärarna.

– Nätverket är en stor styrka och det känns också bra att delvis komma ut ur den finlandssvenska bubblan och höra hur de andra arbetar, vad som fungerar och vilka framgångar som nåtts.

Marica Enlund har en lång erfarenhet som både klass- och speciallärare och är glad över att hon i sina tidigare roller fått arbetshandledning och vet hur hon ska ta hand om sitt eget välmående.

– De fall jag jobbar med kan vara svåra och det händer att de lever vidare i mina tankar också efter arbetsdagens slut. För att orka i det här arbetet är jag rätt noga med att stänga av jobbtelefonen då arbetsdagen är slut.

Det finns något som är guld i oss alla Marica Enlund har sedan projektets start senaste höst arbetat med cirka 70 fall och i de flesta fallen har den konsultativa tjänsten mottagits mycket positivt.

– Det är klart att det funnits gånger då jag känt av ett visst motstånd, men det är helt naturligt. I fråga om lärare kan det finnas en oro för att jag ska komma

 Skolor från Lovisa i öst till Helsingfors i väst kan ta kontakt med frågor och önskemål om konsultation, säger Marica Enlund.

in med en lista över fel och brister, men jag är med för att lyssna och tillsammans försöker vi hitta lösningar och sätt att komma framåt i de situationer som varit svåra.

Mottagandet bland föräldrarna har också varit positivt, viss tvekan har konsultationen väckt också bland föräldrar som redan har många vuxna kontakter i och med barnets behov.

– Inte så att bemötandet är direkt negativt, det är mera en fråga om det är nödvändigt, säger Enlund.

– Men också de fall där den första kontakten varit lite trevande har fått om inte lyckliga slut, så åtminstone en vändning till det bättre och ett ökat samarbete mellan skolan och hemmet.

Projektet pågår till slutet av det här året och har man som lärare eller förälder en känsla av att ett besök av Marica Enlund kun-

Konsultativa speciallärare ○ Den konsultativa tjänsten finns till när man i skolan ○ Stöder det specialpedagogiska kunnande som redan finns i skolan. ○ Tjänsten är avgiftsfri. ○ Projektet som pågår under tiden 1.8.2021–31.12.2022 och finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet.

de behövas, hinner man ännu med. Hon kan kontaktas på marica.enlund@hel.fi eller per telefon 040-759 2984.

– Jag hoppas att den som känner att jag kunde erbjuda ett stöd tar kontakt med mig. Dels för att det är viktigt att behovet av stöd, specialklasser och speciallärare

blir synligt, dels för att barn och unga ska upptäcka och tro på att det finns lösningar kring lärande och skolgång även fast de mår sämre. Det finns något som är guld i var och en av oss. text och foto: micaela röman

10

24.3.2022 • Nr 6

kolumnen pernilla lindroos Lärare i Ytternäs skola i Mariehamn

Vad ska vi jobba för?

Tiden tycks skapa förändring. Inget är beständigt, allt vi med säkerhet vet är att saker förändras, har jag ofta slängt ur mig. Även tröstat mig med då saker varit jobbiga. Och det borde väl vara sant ... Eller?

Det som med allra största säkerhet är sant, är att ”allt vi med säkerhet kan veta om framtiden, är att vi inget kan veta”.

Och om inget är beständigt – och vi inget kan veta säkert – innebär det att det pågående livet bör kräva att vi anpassar oss. Det innebär att ha ögonen öppna. Vara på tårna. Det pågående livet vill att vi ska anpassa oss till det som är, samtidigt som något inom oss säger att vi borde förbereda oss för det som ska komma. Göra oss beredda.

Men för vad? Vi vet ju inte det.

Inte undra på att vi blir trötta. Att nya planer läggs och läggs om. Framtiden och nuet halkar ju undan hela tiden.

Som en hal tvål. Det är stressigt att jaga efter blöta tvålar som halkar undan. Framför allt meningslöst.

Och kanske det är dessa frågeställningar som drar mest i oss inom skolvärlden. Vi försöker vara där för våra elever, se dem, och samtidigt ska vi som pedagoger hålla koll på vad som ska ske nästa lektion. Och den som följer efter den. Gärna ha koll på hela skolveckan. Hela läsåret. Och så planerar vi för något som vi inte ens kan se konturerna av, bara gissa oss till. Hur tusan ska vi då kunna motivera våra elever? ”Vi gör det här därför att det kanske är viktigt längre fram.”

Lycka till med det.

Vi försöker vara där för våra elever, se dem, och samtidigt ska vi som pedagoger hålla koll på vad som ska ske nästa lektion. Och den som följer efter den. Gärna ha koll på hela skolveckan. Hela läsåret. Och så planerar vi för något som vi inte ens kan se konturerna av, bara gissa oss till.

Vad man förstås kan ha är en vision, ett eller flera mål.

Det ger oss riktlinjer. Men sist och slutligen vet vi inte helt hundra om någonting.

Så vad ska vi då jobba för?

Visste vi svaret på det så kanske vi slutade upp med att vara människor. Då skulle förmodligen utvecklingen stanna av. Utveckling kräver att vi går från en klarhet till en annan klarhet – inte att vi sitter inne med alla svaren. Då är det ju bara att packa ihop och gå hem.

Så kanske vi ska famla i ovisshet. Kanske det är mänskligt. Vi bör blicka mot framtiden, men det är bäst att försöka sluta kontrollera den. Försöka lista ut vad som ska ske innan det sker. Och medan vi väntar på framtiden, kan vi ju... leva.

Kanske vi kunde skippa några måsten så att vi kan fokusera på det som verkligen händer i klassrummet? Kanske vi behöver lära ut om att ha ett öppet sinne, så att vi inte fastnar fast i en enda förställning om vad livet är?

Kanske vi behöver lära oss om att vara människor? Och få tid att vara det.

Stadsstyrelsen i Esbo slaktade Bemböle skola Det blev inget 100-årsjubileum för Bemböle skola i Esbo, som funnits i samma byggnad sedan 1923, då skolan byggdes.

Redan i höstas blev det klart att stadens tjänstemän gärna ser att skolan läggs ner. De hänvisade till programmet En ekonomiskt hållbar stad, som godkänts av fullmäktige, och föreslog att verksamheten läggs ner 31.7.2022. I programmet har man ställt upp som mål större skolenheter och en rationalisering av servicenätet inom den grundläggande utbildningen i Esbo. För att nå målet avstår man från små skolenheter och sammanslår närbelägna enheter till sammanhållna grundskolor i mån av möjlighet Nämnden Svenska rum röstade emellertid emot nedläggningen av Bemböle skola och förskola vid sitt möte i februari med rösterna 8–5.

Dock utnyttjade stadsstyrelsens ordförande Henrik Vuornos (Saml) den så kallade över-

tagningsrätten och vid styrelsens möte den 7 mars beslöts att Bemböle skola i alla fall läggs ner efter den pågående vårterminen. Beslutet fattades med siffrorna 11 för och 4 emot.

Ingen har frågat lärarna var de vill börja jobba Efter sommaren skall Bemböle skolas elever gå i antingen Lagstads skola, Rödskogs skola eller Karamalmens skola. För en del kan också Grankulla vara ett alternativ.

Lärarnas framtid är oviss, berättar Bemböle skolas platschef Ulf-Johan Sunabacka.

– I skrivande stund har jag ingen aning om vart jag blir flyttad, ingen har frågat var jag vill jobba, ingen har sagt om det finns plats någonstans. Man har nog satt ut en stor annons med lediga tjänster att söka, men vi är alltså inte kontaktade. Jag anser vi borde ha stått i första rum innan annonsen gått ut. Jag tycker det är ganska nonchalant av arbetsgivaren.

– Naturligtvis känns det tungt,

 Bemböle skolas platschef Ulf-Johan Sunabacka.

både för mig och för mina kolleger som enkom sökt hit för att få jobba här.

– Bemböle skola har varit som ett andra hem för mig, säger Ulf-Johan Sunabacka som jobbat i skolan i trettio år. text och foto: tom ahlfors

möten och kurser ○ Korsholms svenska lärarförening rf kallar till vårmöte den 1 april kl. 16.00 i högstadiets utrymmen. Under mötet kommer stadgeenliga ärenden att behandlas. Dessutom kommer det att utses ett valombud och en ersättare till förbundets valmöte enligt förbundets stadgar § 11 och väljas kandidater till förbundsfullmäktige för kommande period enligt förbundets stadgar § 11. Anmäl dig senast 25.3. Närmare information om programmet och anmälan fås av skolombuden. ○ Närpes-Kaskö lärarförening r.f. håller stadgeenligt vårmöte tisdag 4.4.2022 kl. 16.00 i Mosebacke skola, Skolgränden 9A, 64230 Närpes st. Stadgeenliga ärenden. Föreningen bjuder de medlemmar som deltar fysiskt på något salt från kl. 15.15. Efter vårmötet blir det guidad rundtur i Mosebacke skolas nybyggnad. Kaj Kunnas inleder sin föreläsning under namnet Ti arbeit ilaag, om vikten av teamwork och rätt attityd samt varför det har betydelse även i lärarrummen och i skolan. Anmäl ditt deltagande samt eventuella dieter till johanna.berlin@narpes.fi senast 28.3 kl. 12.00. ○ Åbo lärarförening rf. kallar till vårmöte onsdagen den 6 april kl. 17.00 i restaurang Arken , Fabriksgatan 2, Åbo.

Under mötet behandlas stadgeenliga ärenden och samtidigt väljs föreningens representant till FSL:s fullmäktige för perioden 2022–2026, samt två ersättare. Under mötet väljs även valombud och ersättare till denne. Efter mötet bjuds på middag, efterrätt och dryck. Kvällens gäst är professor Jan Antfolk som talar om ”domedagsscrollande”/”joyscrollande” ○ Sibbo Lärarförening rf. håller sitt vårmöte torsdag 7.4 klockan 15.30 på restaurang Sapori di Italia i Nickby. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Deltagande och eventuella matbegränsningar anmäls till sekreteraren Irene (irene.raphanel@sipoo.fi) senast 31.3. ○ Malax Korsnäs lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt vårmöte torsdagen den 7 april 2022 kl.

15.30 på Red Sea Café i Petalax där mötesdeltagarna bjuds på pizzabuffé. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden och därtill väljer mötet föreningens representanter till FSL:s fullmäktige (en ordinarie och två suppleanter). Anmälan via ditt skolombud senast den 1 april 2022. Varmt välkomna! ○ Vörå lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt vårmöte lördag 9.4. Vårmötet hålls ombord på Aurora Botnia på lärarföreningens medlemskryssning. Vörå lärarförening bjuder sina medlemmar på kryssningen. FSL:s ordförande Inger Damlin medverkar och berättar om aktualiteter inom FSL och OAJ. Anmälningar till kryssningen tas emot av Yvonne Renqvist (yvonne.renqvist@edu.vora.fi) senast torsdag 24.3.2022. Välkomna! ○ Raseborgs lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till vårmöte den 12 april 2022 i Höjdens skola, kl. 17.30. Stadgeenliga ärenden behandlas och efter mötet besöker vi Frimans mejeri, där vi bjuds på rundvandring, smakprov av lokala ostar samt en mustig sallad. Anmälning senast den 5 april till marie-helene.gabrielsson@raseborg.fi. Välkomna!

11

24.3.2022 • Nr 6

debatt

Integrering av ukrainska barn kan påfresta lärarnas ork Kan det verkligen hända, frågar sig många. Barn och kvinnor som flyr från sina hem, soldater som slåss mot sina släktingar och åldringar som blir tillfångatagna vid fredliga demonstrationer är absurt. Ukrainakrisen, aktiemarknadens djupdykning och stigande bränslepriser påverkar oss. Vi lever i en tid av osäkerhet. Världen ändras igen, känslan av okontrollerbarhet fortsätter. Oron över andra och framtiden tär på oss. Det krävs nya resonemang och handlingssätt. Vi behöver anpassa oss till tanken att världen inte var sådan som vi trodde.

En kris uppstår sällan helt oväntat, utan är ett resultat av komplexa händelsers samverkan.

Experter inom olika områden har gjort ett betydelsefullt arbete de senaste veckorna med att förklara för oss vad som pågår. Att lyssna på dessa har gett en viss tröst.

Organisationer har gett tips och råd hur man ska tala om krisen.

Fackförbund har fördömt kriget och stött Ukraina. Företag har dragit sig ur Ryssland. Människor har öppnat sina hem för flyktingar. Även medborgare i Ryssland

har försökt påverka genom demonstrationer. Viljan att hjälpa är enorm och det ger hopp och tro på en gemensam framtid.

En del av de finlandssvenska skolorna i tvåspråkiga kommuner står inför en utmanande situation, integration på svenska.

Ukrainska barn som bor hos eller är i kontakt med svenskspråkiga familjer har valt svenska som integrationsspråk. Förberedande undervisning startas upp. Handlingsplaner och individuella studieplaner utarbetas. Ambitionerna är höga. Det krävs en utökad personalresurs, fortbildning och tid för planering för att lyckas med integrationen.

Skolan ska garantera en trygg skoldag för alla. Barn med traumatiska upplevelser behöver stöd i olika former. Ett sätt att klara av detta är att involvera skolans elever aktivt med i de ukrainska barnens skolgång. Vi behöver vänelevsverksamhet och en öppen diskussionskultur. Därtill behövs psykologer som är utbildade i att bearbeta traumatiska upplevelser. Samarbetet med tredje sektorn är viktigt, en mångsidig integration i samhäl-

let främjar barnens språkutveckling och deras sociala liv. Fungerande integration på svenska finns.

Skolor i Närpes har lång erfarenhet att arbeta i ett mångkulturellt samband. Deras erfarenhet behöver lyssnas in.

I Pargas kommer den svenska utbildningssidan att integrera nyanlända ukrainska barn i den allmänna undervisningen och inte som på den finska sidan i en förberedande undervisningsgrupp. Barnen kommer att gå i sin närskola. En viss oro hur man ska lyckas med integreringen finns bland lärare.

Lärarna vill hjälpa och stödja barnen, frågan är om man har tillräckliga resurser för att göra ett bra arbete. En ökad arbetsinsats kommer inte gratis. En risk finns att arbetsmängden ökar och eventuellt försämras kvaliteten på undervisningen. För utmattade lärare som redan är på bristningsgränsen kan integrationsundervisningen bli droppen som får bägaren att rinna över, trots den goda viljan att hjälpa. Flera ukrainska flyktingbarn har kommit till Pargas. Efterfrågan på information om praktiska arrangemang

har varit stor. Det känns betryggande att Pargas har gått in för en egen flyktingundervisningskoordinator, vilket underlättar främst rektorernas arbete. Vi får hjälp med bland annat läroplansfrågor och rekryteringen av personal. En mera jämlik och enhetlig integrering kan uppnås då en person koordinerar resurseringen och bistår med hjälp i integrationsfrågor inom utbildningen. Personligen anser jag att eleverna bör integreras stegvis, vi behöver skapa möjligheter för eleverna att mötas och lära tillsammans. Vi behöver skynda långsamt och inte ställa för höga krav på oss själva.

Världsläget känns ofattbart och svårbegripligt. Problem hopar sig och oron växer. Kanske vi inte kan påverka världen som vi önskar, men vi kan påverka hur vi uppfattar den och vilket fokus vi väljer.

Många vill hjälpa och göra sitt bästa. Vi behöver ändå försöka komma ihåg att prioritera vårt eget mående. Vi kan inte hjälpa andra om vi inte själva orkar. Glöm inte bort dej själv, ge dej tid att reflektera och uppleva också bra saker under en dag.

Ukrainska barn som bor hos eller är i kontakt med svenskspråkiga familjer har valt svenska som integrationsspråk.

JEANETTE LINDROOS Kandidat i OAJ:s fullmäktigeval

12

24.3.2022 • Nr 6

Stärk barnens medieläskunnighet med HBL Junior!

Hur kan HBL Junior användas i skolan för att stärka barnens medieläskunnighet? Det bästa sättet att lära sig känna igen tillförlitlig nyhetsinformation är att bekanta sig med den typen av texter och innehåll. I HBL Junior lägger vi tid och vikt vid att leta upp tillförlitliga källor som en utgångspunkt för våra nyhetsartiklar.

Prenumerationserbjudande för skolor!

HBL JUNIOR 10

10 exemplar per nummer 4 månader (uppehåll görs 1 juni -16 augusti)

360 €

12 månader (uppehåll görs 1 juni -16 augusti)

765 €

HBL JUNIOR 20

20 exemplar per nummer

Aktivera en skolprenumeration på www.ksfmedia.fi/ hbljunior2022

4 månader (uppehåll görs 1 juni -16 augusti)

640 €

12 månader (uppehåll görs 1 juni -16 augusti)

1 350 €

eller kontakta oss på pren@ksfmedia.fi

LÄR UT HÅLLBARA LEVNADSVANOR I SKOLAN! Klimatpusslet är ett planeringsspel och läromedel som hjälper dig att förstå vad koldioxidavtryckens reduktionsmål innebär och väcker diskussion kring hållbara levnadsvanor och en hållbar framtid. ilmastopalapeli@d-mat.fi klimatpusslet.fi