Läraren 10 2023

”Det svenska hänger på en skör tråd”

Tills vidare har ingen gjort några seriösa försök att desarmera den tickande bomb som marknadsskolan har blivit.

Ledaren

mattias fagerholm Chefredaktör

Vem övervakar skolan?

Med jämna mellanrum aktualiseras frågeställningen om det behövs en myndighet som övervakar skolan. Nu under våren förde exempelvis Förbundet Hem och skola och Suomen Vanhempainliitto fram att systemen för rättskydd inom utbildningen borde effektiveras och att det behövs en myndighet som övervakar elevernas rättssäkerhet.

Det är bra att genast konstatera att det finns en mängd lagar, förordningar, direktiv och styrdokument som reglerar skolans verksamhet. Det är alltså inte så att skolan för tillfället seglar omkring i ett juridiskt vakuum. I dagsläget är Regionförvaltningsverket (RFV) rätt adress att vända sig till om man upplever att utbildningsanordnarna inte lever upp till det som lagen föreskriver.

Problemet är att det krävs besvär för att Regionförvaltningsverket skall ta sig an någon fråga. RFV kan alltså inte på eget initiativ exempelvis kontrollera att lagen följs eller att skolan har försetts med tillräckliga resurser. På den punkten kunde man gott se en förändring. En ny övervakande myndighet är knappast nödvändig men RFV:s mandat och ansvar kunde utökas så att man också på eget beråd kunde göra granskningar.

För att ro iland ett uppdrag där RFV också kan verka proaktivt krävs säkert utökade resurser. Tidningen Läraren har tidigare rapporterat om

Bernt Klockars som bad RFV granska om Vasa stad övergått till distansundervisning på felaktiga grunder. RFV gav Klockars rätt och Vasa stad fick en anmärkning för sitt förfarande. I den meningen fungerade det nuvarande myndighetsmaskineriet. Men de tidsmässiga aspekterna var ett problem. RFV kom med sitt utlåtande nio månader efter att det lämnats in. Behandlingstiderna bör förkortas, i synnerhet i fall som detta där kommunerna är i snabbt behov av riktlinjer.

Det har det påpekats att Finland skiljer sig ur mängden jämfört med de andra nordiska länderna. I Sverige har Skolinspektionen det myndighetsansvar som nu efterlyses hos oss. Skolinspektionen och dess funktion har dock kritiserats en del. Grundproblemet är att Skolinspektionens fokus har legat på undervisningen, inte på de förutsättningar som man på skolorna har för att sköta sitt jobb. Om uppdraget formuleras så undergräver det lärarnas professionalitet. I Sverige har man kunnat konstatera att Skolinspektionen snarast skapar oro men inte bidrar till kvalitetshöjningar. Det här är knappast en utveckling vi vill se i Finland.

Om man vill ge Regionförvaltningsverket utökade maktbefogenheter bör uppdraget definieras med omsorg. Om fokus ligger på att kontrollera hur utbildningsanordnarna sköter sitt uppdrag är förslaget välkommet. Men en återgång till skolinspektionens tid känns som ett rejält kliv tillbaka i tiden.

En ny övervakande myndighet är knappast nödvändig men RFV:s mandat och ansvar kunde utökas så att man också på eget beråd kunde göra granskningar.

ÅRGÅNG 49 (130). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,55 euro/spaltmm

PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2023.

Glad sommar!

Vi önskar alla våra medlemmar och samarbetspartners en riktigt skön och avslappnande sommar.

FSL:s kansli är sommarstängt 3.7–4.8. Har du akuta ärenden under den här tiden kan du kontakta vår förbundsordförande på inger.damlin@fsl.fi eller 040 089 7300.

I övriga fall ber vi dig återkomma efter semesterperioden.

P.S. Byter du arbetsgivare till hösten eller får du kanske nytt efternamn i sommar? Kom ihåg att meddela oss alla förändringar i dina anställnings- och kontaktuppgifter på fsl.fi/medlemsintra!

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

Den fria bildningen får inte utsättas för nedskärningar!

Enligt uppgifter i offentligheten planerar regeringsförhandlarna, utgående från förslag från finansministeriet, nedskärningar på upp till 50 procent i finansieringen för den fria bildningen.

Detta skulle få drastiska följder bland annat för sysselsättningen, det kontinuerliga lärandet, befolkningens välmående och den regionala jämlikheten, konstaterar Finland ssvenska lärarförbund i ett pressmeddelande.

Som en följd av nedskärningarna skulle många läroanstalter få sätta lapp på luckan, konstaterar 14 aktörer i ett gemensamt ställningstagande.

En bred grupp som representerar arbetstagare, läroinrättningar och utbildningsanordnare lyfter fram de varierande följder nedskärningarna skulle få:

Nedskärningar i det fria bildningsarbetet skulle göra det svårt att nå den kommande regeringens sysselsättningsmålsättningar.

Läroanstalter inom det fria bildningsarbetet är bland annat folkhögskolorna, medborgarinstituten, studiecentralerna och sommaruniversiteten. De erbjuder yrkesinriktad fortbildning och lär också ut grundfärdigheter som behövs i vardagen och i arbetslivet, så som informationsteknologi och främmande språk. På detta sätt främjar man arbetsförmågan och sysselsättningsmöjligheterna.

Då man talar om effekter på sysselsättningen kan man inte heller avfärda nedskärningarnas effekt på arbetsplatserna inom den fria bildningen. En nedskärning på till exempel 70 miljoner euro skulle motsvara en stängning av mer än 130 mindre läroanstalter.

Ett nytt hinder för en höjning av utbildningsnivån

Om nedskärningarna blir verklighet skulle det också försvaga möjligheterna att höja folkets bildningsnivå då många sommaruniversitet sannolikt också skulle vara tvungna att upphöra med sin verksamhet. Samtidigt skulle också högskolestudiernas regionala tillgänglighet minska drastiskt.

Det fria bildningsarbetet är en viktig lågtröskelväg mot universitets- och yrkeshögskoleexamina. Sommaruniversiteten ordnar årli-

En stängning av läroanstalter skulle drabba främst små kommuner, där hobbyoch studiemöjligheterna redan sen tidigare är färre än i stora städer. Detta skulle öka marginaliseringen och ytterligare påskynda ojämlikheten mellan olika regioner och de som bor i olika delar av Finland. foto: adobe stock

gen högskoleutbildning för 65 000 studiepoäng och i alla läroanstalter inom den fria bildningen genomförs högskolestudier för sammanlagt ungefär 100 000 studiepoäng.

Ett glesnande nätverk av läroanstalter skulle drabba små orter hårdast

En stängning av läroanstalter skulle drabba främst små kommuner, där hobby- och studiemöjligheterna redan sen tidigare är färre än i stora städer.

Detta skulle öka marginaliseringen och ytterligare påskynda ojämlikheten mellan olika regioner och de som bor i olika delar av Finland. Medborgarnas grundlagsenliga rättigheter till bildning skulle inte längre uppfyllas i Finland.

Vi har inte råd att skära ner på smidigt kompetensfrämjande

Årligen deltar 1,5 miljoner finländare i det fria bildningsarbetet och en stor del av studerandena är arbetslösa, pensionärer eller studerande. Genom en höjning av kursavgifterna kan man inte lappa det hål som uppstår i finansieringen på grund av nedskärningarna.

Avgiftsförhöjningar skulle till och med kunna förhindra dem som är i störst behov av utbildningen att delta i kurserna. Om hälften av finansieringen försvinner måste kursavgifterna till och med fördubblas. Då levnadskost-

naderna också i övrigt har stigit skulle många inte längre ha råd att delta i läroanstalternas verksamhet.

Det är också viktigt att det runtom i Finland också i fortsättningen finns läroanstalter som smidigt kan reagera. Till exempel kunde de ukrainare som kom till Finland som en följd av Rysslands anfallskrig med hjälp av fria bildningens läroanstalter snabbt och smidigt få utbildning som främjar integration.

Trygga förutsättningar för inlärning – förstör dem inte Om nedskärningarna genomförsskulle det slå hårt mot hela folkets förutsättningar att med låg tröskel genom hela livet lära sig något nytt. Studier inom den fria bildningen hjälper individen att upprätthålla sin funktionsförmåga och sin mentala hälsa, och förebygger utslagning och depression. En euro som satsats på den fria bildningen har beräknats producera samhället till och med över fem euro. Avkastningen föds av det att utgifterna för social- och hälsovård minskar samtidigt som de studerandes arbetslivsfärdigheter och motivation att utveckla sig själv ökar.

Den kommande regeringen måste trygga förutsättningarna för den fria bildningens nätverk av läroinrättningar, inte förstöra dem, konstaterar FSL och de övriga undertecknarna i sitt pressmeddelande.

Glad och god sommar!

Tidningen Läraren utkommer efter sommaren med nr 11 den 10 augusti

Tidningen Lärarens redaktion

önskar alla sina läsare en riktigt skön och fridfull sommar med många avkopplande aktiviteter. Redaktionen återvänder till tidningsproduktionen i slutet av juli

och levererar det första numret av Läraren för det nya läsåret den 10 augusti. Material till det numret bör levereras före den 2 augusti.

inger damlin Förbundsordförande

Hög kvalitet i skolan kräver resurser

Vi lägger ytterligare ett läsår bakom oss, ett läsår som kan betecknas som det nya normala. Nu stundar sommaruppehåll med fokus på vila och återhämtning. Att komma ihåg att med gott samvetet faktiskt vara ledig då du är ledig är guld. Och att spara jobbet tills ett nytt läsår tar vid och tillåta sig själv att vara lat och ägna sig åt avkoppling. Då kan du med förnyade krafter glida in i nästa termins äventyr.

Högst troligen står vi under nästa läsår inför ett försämrat ekonomiskt läge, knappa resurser och någon typ av personalbrist. Det är också uppenbart att vår välfärd utmanas. I ett sådant läge måste vi få slut på trenden att ”allt är skolans fel” och bredda diskussionen i samhället. Lärare och rektorer vittnar om ett allt sämre mående i skolorna kombinerat med bristande stödtjänster och ökat tryck från samhället på allt skolan borde åtgärda. Ni lärare och rektorer, ni tänjer er redan till det yttersta. Ni utreder, stöder och anpassar er, ibland till och med så långt som till bristningsgränsen. Det finns inte en chans att vi kan fortsätta så här. Lärare måste få vara lärare. Rektorer måste få vara rektorer.

Vi måste få i gång en debatt om vad man kan förvänta sig av de resurser som läggs in i skolan. En välkänd sanning är att du inte kan förvänta dig kvalitet om du inte är beredd att betala för den. Vi måste våga diskutera situationen offentligt för att få klara gränser kring skolans, vårdnadshavarens, samhällets och andra instansers ansvar. I ett rörigt läge måste vi våga ta svåra frågor till tals för att hitta lösningar.

Vi måste våga diskutera situationen offentligt för att få klara gränser kring skolans, vårdnadshavarens, samhällets och andra instansers ansvar. I ett rörigt läge måste vi våga ta svåra frågor till tals för att hitta lösningar.

Då mörka tider prövar oss är det alltid fint att kunna påminna om det goda i lärarjobbet. Att tänka på stunder som får en att trivas i uppdraget. De stunderna kan vara avgörande för orken framåt. Att se elever lyckas, uppnå målsättningar eller helt enkelt bara trivas ger energi. Goda möten med vårdnadshavare i fin samarbetsanda. Den styrka som finns i det kollegiala samarbetet, den styrka som alltid omfamnar då det känns jobbigt. Från FSL:s sida kommer vi under nästa läsår att lägga lite extra krut på att uppmärksamma medlemmar på hur lärare och rektorer egentligen jobbar. Det är alltid bra att påminna om hur viktigt det är att du själv i den stressiga vardagen tänker på att ta dig tid till pauser. Det lyckas bäst om du själv sätter gränser för ditt jobb, planerar och följer upp tidsanvändningen på ett smart sätt. Viktigt är också att visa hänsyn till andra genom att visa dina kolleger att du har gränser för det du gör. Viktigt att minnas för oss alla är att även om våra jobb är viktiga och av stor betydelse för barn och unga är det inga dygnet runt-jobb. Jag vill rikta ett stort tack till er lärare och rektorer! Ni gör ett fantastiskt jobb i vardagen. Ett jobb som spelar roll för framtiden. Det är ni som tryggar framtiden – alltid.

Det svenska hänger på en väldigt skör tråd, säger kommunstyrelsemedlem Tony Björk med anledning av att den svenska skolförvaltningen har införlivats med den finska.

Vi har en känsla av att vi inte kan lita på skolförvaltningen, säger Lotta Bäck, ordförande för Kyrkslätt lärarförening.

Finns det en risk för att beslut som berör det svenska skolväsendet i Kyrkslätt fattas på felaktiga grunder? Kommer det svenska i skymundan till följd av att skolförvaltningen i praktiken är helfinsk? De svenskspråkiga lärarna uttrycker en oro för att det inte finns en förståelse för de finlandssvenska behoven i kommunen.

– Vi är anställda på svenska och bör kunna utöva vårt jobb på svenska. Nu är till exempel en fortbildningsdag inplanerad inför skolstarten och föreläsningen kommer också att vara finskspråkig. De flesta förstår finska men hur mycket får vi ut av det, kan man vara aktiv på samma sätt? Ger det lika mycket, frågar Lotta Bäck ordförande för Kyrkslätt lärarförening

I och med att den svenska skolförvaltningen i höstas införlivades med en finska har frågan om det svenska kommer på undantag aktualiserats. Kritikerna fick vatten på kvarn då Kyrkslätt nyligen valde ny utbildningsdirektör med ansvar för både den svenska och finska skolan i kommunen. Den nya utbildningsdirektören har estnisk bakgrund inga kunskaper i svenska. – Som lärare har man sällan med utbildningsdirektören att göra. Så det berör inte direkt min vardag. Men om beslut fattas utgående från bristfälliga kunskaper så kom-

Vi ser inte att skillnaden mellan den finska och svenska skolan endast är språket. Jag hoppas att man inser att vi har en annan kultur och ibland gör saker på ett annat sätt. Litenheten kan ibland fungera bra och vi behöver kanske inte ha alla processer som man har på finska sidan.

LOTTA BÄCK

Specialklasslärare, Winellska skolan Ordförande för Kyrkslätt lärarförening

mer det att böra beröra mig, säger Bäck. Finns en sådan risk?

– Vi har redan sett två exempel på det.

Lotta Bäck syftar då på den diskussion i Kyrkslätt där det hävdades att den svenska undervisningssidan har mer resurser än den finska. Dels sades det att man inom de svenskspråkiga skolorna har fler undervisningstimmar än de finska skolorna, dels att man har en större resurs för specialpedagogiken. Det här visade sig dock inte stämma kunde Tony Björk, kommunstyrelsemedlem för SFP, konstatera när han jämförde de båda språkgruppernas timfördelningar.

– Den enda skillnaden är att det finns mer obligatoriska timmar i den svenska skolan och fler valfria timmar inom den finska sidan. Det beror på att engelskan är valfri i de finska skolorna och obligatorisk för de svenska, säger Björk.

Och den specialpedagogiska resursen?

– Den är lika stor. Skillnaden är att man har fler speciallärare på svenska. I de finska skolorna har man fler specialklasslärare för man har fler smågrupper. Räknar man ihop antalet speciallärare och specialklasslärare är slutsumman exakt samma.

– Jag blev väldigt upprörd när jag märkte att vi har fått helt felaktig information och vi höll på att fatta beslut på felaktiga grunder, säger Björk.

– Det känns att man måste kolla allt som händer, man kan inte riktigt lita på skolförvaltningen, säger Lotta Bäck.

Bäck jobbar själv som specialklasslärare vid Winellska skolan. Hon konstaterar att diskussionen om resurserna inom specialpedagogiken har fått konsekvenser, också om förslaget att strama till specialpedagogiken drogs tillbaka. Osäkerheten har fått lärare att se sig om efter andra jobb.

– I sommar blir det en hel del byten hos

oss, säger hon.

Tidigare utgjorde den svenska utbildningssidan inklusive småbarnspedagogiken ett eget självständigt resultatområde med en egen direktör. I den nya organisationen är den svenska småbarnspedagogiken en del av den finska.

– Vi har haft ett bra samarbete med småbarnspedagogiken, men där är vi bortskurna nu. Som specialpedagog har jag sett samarbetet som en tillgång, säger Bäck.

I Kyrkslätt har föräldraföreningarna vid daghemmen och de svenska skolorna slagit sig samman och lämnat in ett rättelseyrkande med anledning av valet av utbildningsdirektör. Också Kyrkslätt lärarförening sällar sig nu till den skaran av kritiker.

– Vi ser inte att skillnaden mellan den finska och svenska skolan endast är språket. Jag hoppas att man inser att vi har en annan kultur och ibland gör saker på ett annat sätt. Litenheten kan ibland fungera bra och vi behöver kanske inte ha alla processer som man har på finska sidan, säger Lotta Bäck.

text och foto: mattias fagerholm

Läs också Lärarens intervju med bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen på sidan 9 i detta blad.

På Lärarens webbplats finns artikeln ”I Kyrkslätt behöver tjänstemannen som ansvarar för den svenska skolan inte kunna svenska”.

Oro bland lärarna för finsk skolförvaltning i Kyrkslätt

”Skillnaden mellan den finska och svenska skolan är inte endast språket”

för läsåret 2023–2024

Läsårets arbetstider

Den grundläggande utbildningens arbete inleds enligt anordnarens beslut efter den 1 augusti och avslutas lördagen vecka 22. Läsåret har 190 arbetsdagar enligt lagen, men om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på en annan dag än lördag eller söndag minskar antalet skolarbetsdagar per år för eleverna. De bortfallande skolarbetsdagarna räknas ändå som avlönade dagar enligt lärarens arbetsschema.

För gymnasiets del ska antalet arbetsdagar (elev- och lärararbetsdagar), förläggningen av undervisningstimmar och annan arbetstid som regleras av arbetsgivaren samt längden på en undervisningstimme bestämmas enligt den lagstiftning som gällde 31.12.1998 och enligt den vedertagna praxis som framgår av arbetsplanen eller ett motsvarande dokument. Antalet skolarbetsdagar under ett läsår i gymnasiet bestäms på samma sätt som i den grundläggande utbildningen.

Samplanering

Målet för samplaneringen är att utveckla hela skolenheten så att lärarens helhetsansvar för skolarbetet accentueras. Samplaneringen bör vara målinriktad. I sin bästa form är samplaneringen en skapande verksamhet fri från olika bindningar och kan verka utjämnande på eventuella inre konflikter i skolan, förbättra vi-andan, skapa en lugn och trivsam arbetsmiljö och öka möjligheterna till produktivt arbete. Samplaneringen ger en möjlighet för lärarna att delta i utvecklingen och profileringen av skolan.

Följande arbetsuppgifter är exempel på samplanering: samarbete med elevernas vårdnadshavare; planering av evenemang som hör till skolans verksamhet, t.ex. fester och resor; samarbete med skolpsykolog, hälsovårdspersonal eller andra myndigheter i frågor som gäller eleverna; planering av undervisningen i form av samarbete mellan två eller flera lärare.

Tyngdpunkten för samplaneringen är att utveckla skolan. Utvecklingens tyngdpunktsområde kan vara t.ex. intern utveckling, utveckling av samarbete mellan olika stadier eller utveckling av samarbete med vårdnadshavare. Läraren kan inom ramen för samplaneringen även ensam utföra utvecklings- och planeringsarbete i syfte att utveckla skolenheten. Förberedelser inför egna lektioner och efterbehandling är inte samplanering, inte heller arbete som utförs på en

LOVTIDER

Den lärararbetstid som arbetsgivaren bestämmer om bör förläggas så att lärarna har höst-, jul- och sportlov samt en under sommaren infallande lika lång period som förut som är fri från undervisning och övrigt lärararbete.

Läsåret 2023–2024 har 187 arbetsdagar. Självständighetsdagen infaller på en onsdag, trettondagen infaller detta läsår på en lördag och 1 maj är en onsdag.

Självständighetsdagen 6.12.2023

Trettondagen 6.1.2024

Påsken 29.3–1.4.2024

Första maj 1.5.2024

Kristi himmelsfärd 9.5.2024

Vårterminens avslutning 2.6.2024

De ersättande skolorna och privata gymnasierna följer bestämmelserna för grundskolorna. De kommunala gymnasierna inrättar sin arbetstid enligt de förhållanden som rådde 31.12.1998.

rast eller annan avlönad tid kan räknas till samplanering trots att arbetet till sin natur är av samplaneringsart.

Samplaneringen ska vara effektivt använd tid, inte bara möten. Samplaneringstiden består dels av bunden arbetstid och icke bunden arbetstid. FSL anser att man i skolorna bör undvika att binda för stor del av samplaneringstiden.

Samplaneringstiden består av en årlig mängd timmar som så långt som det är möjligt ska användas jämnt under hela läsårets arbetstid, vilket bör beaktas vid planeringen. Man måste beakta att arbetstiden ska räcka till för de planerade uppgifterna. Den årliga planeringen av arbetstiden får inte leda till att antalet lärararbetsdagar utökas under läsåret. För tillsvidare anställda i kommunala grundskolor är samplaneringen högst 120 timmar. För lärare i kommunala gymnasier är den årliga mängden timmar för samplanering högst 101 timmar. För en lärare i en privatskola är arbetstiden inom ramen för samplanering 45–100 timmar per läsår och arbetstiden bör planeras och följas upp. För lärarna i övningsskolorna är den tid som ska reserveras för samplanering 69–107 timmar.

Lärare i undervisningsskyldighetsarbetstid som jobbar deltid är skyldiga att delta i samplanering i samma proportion som deltidsarbetet är till heltidsarbete. Detta tillämpas också på timlärare i huvudsyssla.

PM för läsåret sammanställs på FSL:s kansli utgående från gällande lagar och kollektivavtal. Du som jobbar vid en läroanstalt som inte omfattas av den här informationen är välkommen att kontakta din förtroendeman eller FSL:s kansli för information om dina anställningsvillkor.

Lärararbetsdagar (FBA-dagar)

En tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår är skyldig att utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet delta i studieoch planeringsarbete (FBA-dagar) tre dagar per läsår. Om arbetsgivaren anser det ändamålsenligt kan en av dessa dagar av särskilda skäl arrangeras som två separata, sammanlagt minst sex timmar långa pass. Lärararbetsdagar kan placeras utanför läsårets arbetsdagar, i det fallet måste lärararbetsdagen placeras i direkt anslutning till läsårets första och/eller sista arbetsdag.

Lärare i undervisningsskyldighetsarbetstid som jobbar deltid är skyldiga att delta i lärararbetsdagarna i samma proportion som deltidsarbetet är till heltidsarbete. Detta tillämpas också på timlärare i huvudsyssla.

Arbetsgivaren kan bestämma att en tjänsteinnehavare, utöver den ovan nämnda arbetstiden för studier och planering, även ska delta i sådan planering, utbildning och utveckling som

sker utöver de egentliga skoldagarna och övrig arbetsskyldighet. Denna kan vara högst två dagar (högst 12 timmar sammanlagt) per läsår. Arbetstiden ska förläggas under läsåret, men kan även ordnas i direkt anslutning till slutet eller början av läsåret. Om arbetsgivaren har bestämt att två utvecklingsdagar ska hållas under läsåret, får den ena arrangeras som två tretimmars arbetspass under sådana dagar som är arbetsdagar för eleverna.

För utvecklingsdagar (6 timmar) betalas lärarna dagslön. Betalningen sker i samband med löneutbetalningen månaden efter denna arbetsdag. De två nya FBA-dagarna och ersättning för merarbete utanför undervisningstimmarna förutsätter alltid en separat reservering av anslag. Anslagen för verksamheten bör reserveras utöver skolans egentliga löneanslag. Finansieringen ska inte förverkligas så att anslagen tas från timresursen vilket kan medföra att grupperna blir större, valfriheten begränsas eller mängden kontaktundervisning minskas.

Tjänstledighet och lön

Om en lärare har haft oavlönad tjänstledighet och inte ansökt om tjänstledighet för ferie (höst-, jul-, sport- eller påsklov), har läraren INTE rätt till lön under ferierna. Avsikten med bestämmelsen är att lärarna borde anhålla om en sammanhängande tjänstledighet och på det sättet trygga vikariens lön under ferierna.

Syftet med avtalet är INTE att en kort tjänstledighet ska leda till ferie utan lön. En lärare som har en veckas tjänstledighet före jullovet borde alltså inte bli utan lön för jullovet.

Arbetsgivare ska ha klara skriftliga direktiv över hur paragrafen tillämpas. Tillämpningen kan variera från kommun till kommun men i flera kommuner tillämpas paragrafen så att en tjänsteinnehavare som är tjänstledig 8 kalenderdagar före ferien blir utan

Utförandet av och ersättningen för merarbetet förutsätter alltid ett separat förordnande av arbetsgivaren. Om förordnande inte ges är läraren inte skyldig att utföra arbetet. Arbetet ersätts då inte.

Från och med 1.8.2022 blev det möjligt att byta upp till 76 timmar undervisning till utvecklings-/mentors- eller tutorarbete. Avtalsparagrafen gör det möjligt för en enskild lärare att tillsammans med rektor komma överens om byte av undervisningstimmar till utvecklingsarbete.

Antalet undervisningstimmar som byts multipliceras med 1,5 som ger antalet timmar utvecklingsarbete, vilket innebär att 76 undervisningstimmar motsvarar 114 timmar utvecklings-/ mentors- eller tutorarbete. Läraren och rektorn kommer överens om vilken typ av utvecklingsuppgifter som arbetstiden används till. Arbetstiden kan även användas för till exempel utveckling av lärarens eget kunnande eller till verksamhet som stöder välbefinnandet.

lön för ferien. Om du är osäker kan du kontrollera med din rektor eller förtroendeman innan du ansöker om oavlönad tjänstledighet.

Till UKTA del A §37 har det tillkommit ett nytt moment 3. Momentet är kopplat till förändringarna i lagstiftningen om familjeledigheter vilka också i förlängningen påverkar kollektivavtalen. Då en anställd numera har rätt att dela sina föräldraledighetsdagar i fyra perioder har det funnits ett behov av att trygga bättre villkor för vikarien. Om den ordinarie tjänsteinnehavaren avbryter en oavlönad tjänstledighet krävs 15 arbetsdagar (undervisningsdagar eller andra arbetsdagar) före och/eller efter den korta ferien för att ha rätt till lön för lovet. Om antalet arbetsdagar inte uppfylls så har läraren inte rätt till lön för den korta ferien även om läraren

inte är tjänstledig. Syftet med förändringarna är att läraren inte avbryter en längre tjänstledighet (t.ex. föräldraledighet, vårdledighet, studieledighet) för att enbart återgå i tjänst under den korta ferien.

Till paragraf 37 del A har också lagts till ett nytt moment 4. Om en tjänsteinnehavare under arbetsåret varit på oavlönad tjänstledighet för andra orsaker än graviditets-, föräldra-, vårdledighetens första period eller sjukfrånvaro så minskas lönen för sommaravbrottet enligt en särskild formel i proportion med längden på den oavlönade tjänstledigheten. Förändringen gäller tjänstledigheter som är längre än 60 kalenderdagar. Avdraget görs inte om tjänstledigheten varar i 12 månader eller om den oavlönade tjänstledigheten sträcker sig fram till 16.6.

Klassföreståndare och grupphandledare

Ersättning för klassföreståndaruppgifter betalas till lärare i åk 6 till 9. Också en lärare som undervisar en sammansatt klass som motsvarar en klass 6 får ersättningen. En sammansatt klass jämställs med en klass 6 om minst 2/3 av eleverna är elever i åk 6. Om det ovannämnda villkoret inte fylls kan man lokalt bedöma om klassen motsvarar en klass 6 och betala ersättning för klassföreståndaruppgifterna.

Till en lärartjänsteinnehavare (lektor/klasslärare) som förordnats till klassföreståndare betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare (lönepunkt

4 03 04 03 0) enligt följande:

klassföreståndare i årskurs

7–9: 1,4 årsveckotimmar

klassföreståndare i årskurs

6: 1,0 årsveckotimme.

Lektor i gymnasiet som är grupphandledare får sitt arvode utbetalat ur gymnasiets resurstimmar. Uppgiften som grupphandledare samt arvodet för uppgiften ska fastslås i gymnasiets årsplan. Lektor i vuxengymnasium och gymnasiets vuxenlinje som fungerar som grupphandledare får räkna en veckotimme till undervisningsskyldigheten.

UKTA - Löner

Ordinarie lön

En tjänsteinnehavares ordinarie lön består av följande delar:

uppgiftsrelaterad lön

• årsbunden del av det individuella tillägget individuellt tillägg, fjärrortstillägg och u-områdestillägg för allmänbildande skolor

• tilläggsuppgifter i enskilda skolor och läroanstalter och ersättning för konst- och färdighetsämnen

övergångstillägg/individuellt lönetillägg

Individuellt tillägg, bedömning av arbetsprestation

I arbetstid som baserar sig på undervisningsskyldighet räknas antalet undervisningstimmar som hör till undervisningsskyldigheten som full arbetstid. Begreppet ordinarie lön behövs när lön betalas för till exempel sjukledighet och moderskapsledighet och när lönen för timlärare i huvudsyssla bestäms.

Eventuella övertimmar är inte en del av den ordinarie lönen.

För noggrannare information om uppgiftsrelaterade löner och lönebelopp, se våra tillägg på www.fsl.fi.

Till en tjänsteinnehavare kan betalas ett individuellt tillägg, som hör till den ordinarie lönen och grundar sig på tjänsteinnehavarens individuella yrkesskicklighet och arbetsresultat.

1. Allmänna principer för beviljande av individuellt tillägg

Utöver det individuella arbetsresultatet och yrkeskompetensen kan man beakta tjänsteinnehavarens mångsidighet/disponibilitet och specialkunskaper (t.ex. yrkesinriktad fortbildning) som överlag är till nytta på arbetsplatsen och inte bara i det egna

Årsbundet tillägg för tjänsteinnehavare

Det årsbundna tilläggets inverkan på lönen beräknas på summan av grundlönen enligt dyrortsklassen i lönesättningspunkten och de tidigare årsbundna delarna.

Om tjänsteinnehavarens grundlön har sänkts på grund av avsaknad av behörighet, beräknas det årsbundna tilläggets inverkan utgående från den sänkta grundlönen. För de tjänsteinnehavare vars lön bestäms inom en löneskala avses med grundlön den nedre gränsen i skalan i lönesättningspunkten.

Anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg

Enligt huvudregeln räknas som anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg den tid under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren efter att ha fyllt 18 år haft en anställning som betraktas som huvudsyssla hos en arbetsgivare inom landet eller utomlands i lärar- eller rektorsuppgifter. Sammanlagt kan högst fem år räknas tillgodo.

Anställning ska grunda sig på arbetsavtal eller tjänsteförhållande. Om en tjänsteinnehavare har arbetat i en lärartjänst eller i läraruppgifter eller som timlärare i huvudsyssla, ska man vid bedömningen av om kriterierna för huvudsyssla är uppfyllda iaktta de förutsättningar och timgränser för huvudsyssla som gällde under respektive anställning och som bestämts särskilt för undervisningsområdet. Anställning i andra uppgifter än läraruppgifter

betraktas som huvudsyssla om den ordinarie arbetstiden per vecka i genomsnitt har varit minst 19 timmar. Anställningstid före 1.1.1990 betraktas som huvudsyssla bara om den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka har varit minst 20 timmar.

Minimilängd på anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg Vid sammanräkningen av flera anställningsperioder för den årsbundna delen beaktas endast hela månader. Även en tjänstgöring som fortgått oavbrutet i 30 dagar betraktas som en månad.

Avbrott i tjänsteutövningen som räknas till det årsbundna tillägget När man räknar ut den anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg, avdras de kalenderdagar under vilka tjänsteutövningen/tiden i arbete varit avbrutet. Avdragen räknas i kalenderdagar, 30 dagar utgör en månad. Om den tid som avdras är exempelvis två dagar, senareläggs tiden för tillägget med två dagar. När avdraget görs räknar man ihop alla dagar som avdras för de olika anställningarna.

Till anställningstiden räknas semestertid och tjänst- eller arbetsledighet om tjänsteinnehavaren har:

• haft löneförmåner under moderskapsledighet/graviditetsledighet/föräldraledighet eller sjukledighet

• lyft dagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller moderskaps-,

faderskaps-, graviditets- eller föräldrapenning

• lyft olycksfallsersättning eller annan ersättning för sådan tid under vilken tjänsteinnehavaren skulle ha ovillkorlig rätt till sjuklön, fullgjort sin värnplikt eller civiltjänst och återvänt till tjänsteutövningen eller arbetet inom lagstadgad tid

• Utbildnings- eller studietid beaktas till den del som tiden inte sammanlagt överskrider 30 dagar under ett kalenderår.

Ansökan om årsbundet tillägg

Ett villkor för att en anställd ska få ett årsbundet tillägg är att tillägget söks skriftligt och senast inom två år från det att rätten till tillägget uppkommit. Om ansökan har framställts senare, beviljas det årsbundna tillägget retroaktivt för ett år räknat från det datum då ansökan lades fram. Den behöriga myndigheten kan besluta att tillägget beviljas utan ansökan om tjänsteinnehavaren tidigare beviljats årsbundet tillägg i kommunen.

Rätten till tillägget börjar första dagen i den månad som följer efter att anställningstiden som berättigar till tillägget blivit uppfylld.

Det är den sökandes skyldighet att framlägga en skriftlig redogörelse för de anställningstider hos andra arbetsgivare som man gör anspråk på att ska godkännas som tid som berättigar till årsbundet tillägg.

undervisningsarbetet, samt samarbetsförmåga, förmåga till självständigt beslutsfattande (t.ex. egna initiativ), utvecklingsvilja och arbetsetik (t.ex. pålitlighet, ansvarskänsla). Om någon av dessa egenskaper redan har beaktats i UKTA (t.ex. höjning av grundlönen för klasslärare i grundskolan med dubbel behörighet) finns det ingen orsak att använda denna faktor som grund för ett individuellt tillägg.

2. Bedömning av arbetsprestationen som styrinstrument Utvärdering av arbetsprestationen och yrkesskickligheten är redskap för

styrning av den anställdes arbetsprestation. Syftet är att grunden för beviljande av det individuella tillägget årligen ses över vid samtalet mellan chefen och den anställde. Då bör man utvärdera arbetsprestationen och måluppfyllelsen, bestämma hur uppgifterna ska prioriteras under det kommande året och definiera individuella mål. En systematisk utvärdering hjälper rektorerna att få inblick i de anställdas arbete och att upptäcka deras utvecklingspotential.

Tilläggsuppgifter i enskilda skolor/ Ersättning för konst- och färdighetsämnen/ Demonstrationstillägg/ Ersättning för ambulerande lärare

Till en lärartjänsteinnehavare som åläggs att sköta en särskilt angiven uppgift i anknytning till utveckling, planering eller administration av undervisningen i en skola/läroanstalt

betalas utgående från uppgiftens svårighetsgrad och ansvarsnivå en ersättning som arbetsgivaren fastställer utgående från tabellen nedan:

Grundskolan, månatliga belopp, räknas ut per skola: (från 1.6.2023)

Antal lönegrundsgrupper

Belopp, €/månad Skola med årskurs 1-6 Skola med årskursgrupper 7-9 eller specialskola

Om en skola med årskurs 1–6 och/eller årskurs 7–9 och/eller en specialskola har en gemensam föreståndare, bestäms beloppet i enligt kvoten för skolan med årskurs 7–9.

Gymnasier, månatliga belopp, räknas ut per skola: (från 1.6.2023) Elevantal Belopp, €/mån.

Konst- och färdighetsämnen

Till innehavare av ämneslärartjänst som undervisar i konst- och färdighetsämnen i en skola med årskurs

7–9 betalas ersättning enligt tabellen här uppe till höger, om det till lärarens uppgifter hör mer arbete än i genom-

snitt för anskaffning av material och för underhåll av utrustning. Bestämmelsen tillämpas även på lärare som är gemensamma för gymnasiet och grundskolan och som uppfyller villkoren.

Antal lönegrundsgrupper i årskurs 7–9 (från 1.6.2023)

Belopp, €/månad

1–2 203,86

3–8 407,69 9– 611,56

Timmar för förberedelse av demonstrationer Av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer i fysik och kemi per vecka räknas en femtedel till undervisningsskyldigheten för innehavare av ämneslärartjänst i grundskolor och gymnasier och för de innehavare

av speciallärartjänst som undervisar i årskurs 7–9. Av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer och laborationer i biologi, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel räknas en tjugondel till undervisningsskyldigheten för innehavare

av ämneslärartjänst i grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier och för de innehavare av speciallärar-

tjänst/specialklasslärartjänst som undervisar i årskurs 7–9.

UKTA - Arbetstid och usk Grundläggande utbildningen

Undervisningsskyldighet för lärare som ger klassundervisning eller specialundervisning i förskollärartjänst 23 i klasslärartjänst 24 i speciallärartjänst 24 i specialklasslärartjänst 22

En lektor i elevhandledning har en arbetstid på 1221 timmar per läsår som arbetsgivaren bestämmer tid och plats för. Arbetstiden förkortas nästa år med 7 timmar på grund av söckenhelger som infaller på vardagar. Av arbetstiden kan lektorn åläggas högst 500 timmar klassundervisning per läsår.

Ersättning för ambulerande lärare Ersättningen för ambulerande lärare är 125,46€ (fr.o.m. 1.6.2023)

Övertimarvode

Till lärare betalas i allmänhet övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten i tjänsten. Årsarvode för en veckoövertimme betalas varje månad under året till lärare för vilka fastställts minst en övertimme per vecka utjämnade över alla arbetsveckor under läsåret.

Årsarvode för en veckoövertimme innebär att ersättningen för sådan undervisning för hela läsåret som överstiger undervisningsskyldigheten utjämnas över 12 månader. En förutsättning för detta är att läraren har i genomsnitt minst en övertimme under alla undervisningsveckor vid skolan/läroanstalten.

Det belopp som per månad betalas som årsarvode för en veckoövertimme räknas ut på följande sätt:

Den uppgiftsrelaterade lönen X 0,83

Undervisningsskyldigheten i tjänsten

Övertimarvodet (resultatet av uträkningen) avrundas med en cents noggrannhet.

Årsarvodet för en veckoövertimme beräknas på basis av den uppgiftsrelaterade lönen och undervisningsskyldigheten i tjänsten. I den uppgiftsrelaterade lönen beaktas varken tjänsteinnehavarens årsbundna tillägg, andra individuella tillägg eller andra lönefaktorer. Som undervisningsskyldighet räknas undervisningsskyldigheten i tjänsten, utan beaktande av minskning av tjänsteinnehavarens undervisningsskyldighet.

Om antalet övertimmar är lägre än antalet arbetsveckor, betalas arvode för de timmar som hållits.

Arvodet för en timme som hållits inkluderar också löneandelen för skolans ferier.

Priset för en enskild övertimme (engångstimarvode) får man genom att multiplicera det månatliga årsarvodet för en veckoövertimme med 12, så att det blir ett årligt övertimarvode, och sedan dividera resultatet med antalet undervisningsveckor vid skolan/läroanstalten, om inget annat bestäms i respektive bilaga

Gymnasier

För de timmar som överstiger undervisningsskyldigheten betalas en lärartjänsteinnehavare övertimarvode.

Övertimarvodet beräknas på den uppgiftsrelaterade lönen, som multipliceras med 0,83. Resultatet dividerat med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka ger det årsarvode för en veckoövertimme som betalas per månad. När övertimarvodet räknas ut beaktas inte individuella tillägg enligt eller övriga individuella tillägg.

Om en lärartjänsteinnehavare ges övertimmar/särskilda uppgifter i grundskolan, ersätts de enligt grundskolans arvodesgrund för timundervisning.

Övertimarvodesgrunden för en timlärare i huvudsyssla är den vägda uppgiftsrelaterade lönen, om det för läraren har räknats ut en vägd lön och/eller en vägd undervisningsskyldighet.

Du vet väl att du i vår app Lärarrummet bland annat kan räkna ut ditt övertimarvode, följa upp samplaneringstiden och läsa FSL:s nyheter? Där finns också ditt digitala medlemskort!

Undervisningsskyldigheten för en timlärare i ovan nämnda undervisning är densamma som för en tjänsteinnehavare.

Undervisningsskyldighet för ämneslärare

Modersmål och litteratur (också finska/svenska som andra språk) 18

Det andra inhemska språket, främmande språk också främmande språk som modersmål (elevens hemspråk) 20

Matematik, fysik, kemi, informationsteknik, bildkonst och musik 21

Religion, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, huslig ekonomi, merkantila ämnen, hälsokunskap, biologi och geografi 23

Textilslöjd, teknisk slöjd, gymnastik, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel samt elevhandledning 24

Övriga ämnen 23

Ersättning för ambulerande lärares arbete

Om en lärartjänsteinnehavare eller timlärare i huvudsyssla undervisar vid två eller flera enheter och enligt arbetsplanen är tvungen att under dagen förflytta sig mellan enheterna betalas en ersättning enligt lönebilagan (i medeltal en eller två gånger). Om läraren enligt arbetsplanen under dagen förflyttar sig till en annan enhet i genomsnitt tre eller fyra gånger per vecka, betalas ersättningen förhöjd med 50%. Om läraren förflyttar sig minst fem gånger betalas ersättningen fördubblad.

Särskilda arbetsuppgifter som kan räknas till undervisningsskyldigheten

Skötsel av bibliotek En lärartjänsteinnehavare som sköter skolans bibliotek får en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme, om biblioteket är öppet en timme i veckan under arbetsåret,en ersättning som motsvarar årsarvodet för två veckoövertimmar, om biblioteket är öppet minst två timmar i veckan och antalet boklån under föregående läsår har

Om en timlärare inte har undervisningstimmar i grundskolan men mot ett arvode sköter en särskild uppgift för vilket ingen undervisningsskyldighet fastställts, bestäms arvodet enligt en undervisningsskyldighet på 23 timmar.

Om en innehavare av ämneslärartjänst undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd undervisningsskyldighet. Om en lärartjänstinnehavare för en separat förskoleklass utöver förskoleundervisningen undervisar inom annan grundläggande utbildning, beräknas en vägd undervisningsskyldighet.

Inräknande av skolföreståndares uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till skolföreståndare

En ersättning enligt avtalet betalas inte om avståndet mellan verksamhetsställena är kortare än två kilometer. Avtalsbestämmelsen kan undantagsvis också tillämpas på en tjänsteinnehavare och en timlärare i huvudsyssla som undervisar vid två eller flera verksamhetsställen även om bytet av verksamhetsställe inte sker mitt under dagen. En förutsättning för att avtalet ska tillämpas är en orsak som följer av särskilda lokala undervisningsarrangemang. Sådana orsaker kan vara långa avstånd mellan verksamhetsställen eller skärgårdsförhållanden och då det på grund av

varit minst 3 500, och en ersättning som motsvarar årsarvodet för tre veckoövertimmar, om biblioteket är öppet minst tre timmar i veckan och antalet boklån under föregående läsår har varit minst 6 000.

Skötsel av samlingar

En innehavare av ämneslärartjänst som sköter samlingar i biologi respektive fysik och kemi får en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme.

Ordnande av musikframträdande

En innehavare av ämnes-lärartjänst

Om en lärartjänsteinnehavare förordnas till föreståndare för en eller flere skolor med årskurs 1-6 och/eller en specialskola räknas följande timantal till undervisningsskyldigheten: Lönegrundsgrupper i skolan

Timantal/vecka

Om föreståndaren är gemensam för en skola med årskurs 1–6 och en specialskola bestäms undervisningsskyldigheten enligt ovanstående tabell separat för vardera skolan, dock så att föreståndaren har minst fyra timmar undervisningsarbete i veckan.

Om en eller flera skolor med årskurs 1–6 har gemensam föreståndare kan arbetsgivaren till skolföreståndarens undervisningsskyldighet räkna högst två veckotimmar utöver det som nämns ovan.

det låga antalet elever/studerande är nödvändigt att använda ambulerande lärare. Avståndet mellan verksamhetsställena ska vara minst 40 km. En ersättning enligt lönebilagan betalas om läraren har minst två verksamhetsställen. Om antalet verksamhetsställen är tre eller flera betalas ersättningen förhöjd med 50%. En förhöjd ersättning betalas också om avståndet mellan verksamhetsställena är minst 80 km.

Avtalsbestämmelsen ersätter inte ersättningen för resekostnader enligt AKTA, bilaga 16.

som ordnar skolans gemensamma musikframträdandenfår en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme. Om ordnandet av skolans gemensamma musikframträdanden i en skola med minst sex lärare ålagts en klasslärare, specialklasslärare eller speciallärare, betalas likaså en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme.

Elevkårshandledning

En lärartjänsteinnehavare som ålagts att handleda elevkåren för årskurs 7–9 betalas en ersättning motsvarande en halv veckotimme enligt

lärarens egen övertimarvodesgrund om det finns 1–6 lönegrundsgrupper i skolan, en ersättning motsvarande en veckotimme om det finns 7–14 lönegrundsgrupper i skolan och en ersättning motsvarande en och en halv veckotimme i större skolor.

Ledning av verksamhet för elever som får skolskjuts

Om en lärartjänsteinnehavare åläggs att på morgonen eller eftermiddagen ordna ledd verksamhet för elever som väntar på skolskjuts betalas för varje övervakningstimme en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare (4 03 04 03 0). Ersättningen betalas inte om arbetet utförs i samband med någon annan avlönad uppgift. Med någon annan avlönad uppgift avses till exempel en rast som ingår i en timme på 60 minuter.

Lärarhandledning

Skola med åk 7–9

För en timme lärarhandledning betalas ersättning enligt övertimarvodesgrunden i lärarens egen tjänst

Skötsel av AV-material och ansvar för datorutrustning

En lärartjänsteinnehavare som ålagts att sköta AV-material betalas följande ersättning:

Om en skola med årskurs 7–9 och

ett gymnasium har gemensamt AV-material som en grundskollärare har ålagts att sköta är timantalet alltid 1,5 årsveckotimmar. En lärare som ålagts ansvara för skötsel och övervakning av datautrustning betalas en ersättning motsvarande en veckotimme enligt lärarens egen övertimarvodesgrund, och i årskurs 7–9 där informationsteknik läses som tillvalsämne betalas en ersättning motsvarande två veckotimmar.

Rektorer i grundskolan

På rektorer tillämpas en helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till grundskolans/läroanstaltens verksamhet. Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs upp regelbundet. Rektorsuppgifterna består delvis av sådana uppgifter som är svåra att utföra inom byråarbetstiden och delvis av sådana som utförs på någon annan plats än i skolan. Arbetsmängden varierar också betydligt under läsåret. Därför är arbetstiden flexibel både dagligen och under olika tider av läsåret. Arbetstiden avviker till denna del från byråarbetstid. Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs upp regelbundet.

Undervisningstimmar per vecka för en rektor i en skola med årskurs 1–6:

Lönegrundsgrupper i skolan Undervisningstimmar/vecka

Undervisningstimmar/vecka för en rektor i en skola med årskurs 7–9:

Lönegrundsgrupper i skolan Undervisningstimmar/vecka

Undervisningstimmar/ vecka för en rektor vid en specialskola: Lönegrundsgrupper i skolan Undervisningstimmar/vecka

1–11 lönegrundsgrupper 1 årsveckotimme

12 eller fler lönegrundsgrupper 1,5 årsveckotimmar

Skola med åk 1–6 och specialskola under 12 lönegrundsgrupper 0,5 årsveckotimmar

12–19 lönegrundsgrupper 1 årsveckotimme

20 eller fler lönegrundsgrupper 1,5 årsveckotimmar

Läs vårt tillägg till PM:et på www.fsl.fi för fler arbetsuppgifter som kan räknas till undervisningsskyldigheten!

Frågor?

Börja alltid med att vända dig till din förtroendeman om du har en fråga eller ett problem gällande din lön eller anställning.

På FSL:s förbundskansli finns också experter som kan hjälpa dig, tveka inte att ta kontakt med oss om det är något du undrar över!

Gymnasiet

Ämneslärare/ timlärare

Samplanering

I arbetstiden för ämneslärare ingår deltagande i samplanering så att det för lärarmöten, ämnesgruppmöten och konferenser reserveras, beroende på systemet i skolan högst 101 timmar under läsåret. Man kan inte med samplaneringstid öka antalet lärararbetsdagar per läsår.

Vid ämnesundervisning är undervisningsskyldigheten per vecka i olika ämnen:

modersmålet och litteratur 16

det andra inhemska språket, främmande språk (också främmande språk som modersmål, dvs. elevens hemspråk) och informations-

teknik 19

matematik, fysik, kemi, bildkonst och musik 20

religion, filosofi, psykologi, livsåskåd

ningskunskap, hälsokunskap, biologi, geografi, historia och samhällslära 21 studiehandledning, specialundervisning, huslig ekonomi, textilslöjd och teknisk slöjd 22 gymnastik och andra tillvalsämnen som inte direkt anknyter till ovan nämnda ämnen (tillämpad kurs) 23

Undervisningsskyldigheten i A1–2 och B1-språken samt S2-språk (finska/ svenska som andra språk) är 18 timmar i veckan.

Undervisningsskyldigheten, minskningen av denna och övertimmarna räknas som ett antal undervisningstimmar per år. Om en lektor undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet eller undervisar i både ett gymnasium och ett vuxengymnasium, räknas den vägda undervisningsskyldigheten ut som timmar per år.

För studiehandledare eller speciallärare med årsarbetstid är den årliga arbetsmängden 1600 timmar. 400 timmar är sådana som läraren få bestämma tid och plats för arbetet.

Arbetstid och undervisningstimmar för biträdande rektorer Arbetstiden för en biträdande rektor med helhetsarbetstid och helhetslön bestäms enligt samma grund som för rektorer. Antalet undervisningstimmar är minst den övre gränsen på skalan över antalet undervisningstimmar för skolans rektor. När timmarna fastställs ska skolans/läroanstaltens storlek och övriga lokala förhållanden beaktas. Med hänsyn till särskilda lokala förhållanden kan arbetsgivaren för ett läsår i taget besluta att antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor vid ett gymnasium understiger den nämnda gränsen med högst 3 veckotimmar. Antalet undervisningstimmar för en rektor som är gemensam för två

innan läsåret börjar ska det för läraren fastställas en plan för arbetstidsanvändning som anger mängden undervisning och handledning och lärarens övriga uppgifter.

Inräknande av särskilda uppgifter i undervisningsskyldigheten

Om undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare inte uppfylls genom klassundervisningstimmarna, kan till uundervisningsskyldigheten räknas koefficienttimmar och gymnasieresurstimmar. Andra timmar som kan räknas till undervisningsskyldigheten är timmar för förberedelse av demonstrationer, arbetstid för ambulerande lärare och elevhandledning. För de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten betalas ersättning enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.

Koefficienttimmar

Det totala antalet timmar som ligger till grund för lönebetalningen får man genom att multiplicera antalet klassundervisningstimmar med 1,10. Med klassundervisningstimmar avses klasstimmar i ett ämne, klasstimmar i

eller flera grundskolor med årskurs 1–6 eller 7–9 bestäms på samma grunder som lönen med det sam-

Inom den grundläggande utbildningen ändras grunderna för beräkningen av lönegrundsgrupper från och med 1.8.2023:

• I årskurs 1–6 och inom förskoleundervisningen bildas en lönegrundsgrupp för varje påbörjat antal av 15 elever.

I årskurs 7–9 bildas en lönegrundsgrupp för varje påbörjat antal av 25 elever. Dessutom bildas en löne-

elevhandledning, stödundervisningstimmar och timmar för förberedelse av demonstrationer. Timmar för förberedelse av demonstrationer räknas ihop med klassundervisningstimmarna i fysik och kemi, och summan multipliceras med 1,10.

Gymnasieresurstimmar

För de arbeten och uppgifter som rektorn och lärarkåren anser viktiga med tanke på gymnasiets mål och som ålagts lärare i arbetsplanen, till exempel preliminär granskning av studentexamensprov och muntliga förhör i anknytning till slutexamen vid gymnasiet, bör gymnasiet anslå 14 veckotimmar per gymnasium och 0,17 veckotimmar per studerande. Man besluter om gymnasieresursens användning besluter ett läsår i taget. Om gymnasieresursen inte används till sin helhet för uppgifter utom klass ska det oanvända antalet timmar användas till undervisningsarbete. Av gymnasieresursen bör största delen användas till uppgifter utanför klass. För det här arbetet och de här uppgifterna som bestäms av rektor är undervisningsskyldigheten 19.

manlagda antalet lönegrundsgrupper i skolorna som grund.

grundsgrupp för varje påbörjat antal av 20 sådana elever vid skolan som fått beslut om särskilt stöd.

Bestämmelsen tillämpas som sådan också på specialundervisning i klass, förberedande undervisning, flexibel grundläggande utbildning och elever inom HUXutbildning. Elever som får särskilt stöd blir medräknade i punkt 3 samt punkt 1 eller 2.

Rektorer i gymnasiet

En gymnasierektors undervisningstimmar fastställs lokalt till högst 418 timmar per år. Rektorn kan dock förordnas högst 456 timmar per år. Då kan det i läroanstalten finnas högst 100 studerande och till rektorns tjänsteutövningsskyldighet får inte höra rektorsuppgifter inom den grundläggande utbildningen eller så bör det till det större antalet undervisningstimmar finnas en annan grundad anledning.

Då man fastställer antalet undervisningstimmar för en rektor för ett gymnasium/vuxengymnasium bör beaktas bland annat läroanstaltens storlek, antalet verksamhetställen, eventuella särskilda utbildningsuppgifter för läroanstalten, ledning av flera läroanstalter och andra lokala särförhållanden.

Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs upp regelbundet.

Rektorers semester bestäms enligt AKTA kapitel IV.

Svenskan är inte det viktigaste

Svenskan är viktig, men inte den viktigaste kunskapen för utbildningsdirektören. Det säger bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen i en intervju för tidningen Läraren med anledning av att Kyrkslätt har anställt en utbildningsdirektör som inte alls kan svenska. Den nya utbildningsdirektören ansvarar också för den svenska skolan i kommunen. I bakgrunden spökar en ny organisation där den svenska skolförvaltningen har införlivats i den finska vilket har fått känslorna att svalla på finlandssvenskt håll.

– Jag är väldigt ledsen över allt som har skett. Jag kan se varför man är orolig, men utbildningsdirektörens jobb är helt och hållet administrativt. Hon ska speciellt ta ansvar för de finska skolorna, vi har ingen finsk utbildningschef, säger Eeva-Kaisa Ikonen, bildningsdirektör i Kyrkslätt.

– Det svenska språket är förstås viktigt men det är inte det viktigaste. Det handlar mer om ekonomi, juridik, förvaltning och förändringsledarskap. Det är viktigt att man är språkmedveten och har en positiv inställning.

Eeva-Kaisa Ikonen betonar att det inte finns något skäl till oro. Hon menar att det finns en stark svensk del i skolförvaltningen i Kyrkslätt och tvåspråkigheten är viktig för kommunen.

– Det är något vi kan vara stolta över och vill utveckla.

Kan en person som inte kan svenska leda den svenska skolan?

– Hon ska leda hela utbildningen och det finns en svensk utbildningschef som har ansvar för det svenska särdraget. Det är också mitt ansvar, säger Ikonen.

Enligt tjänsteannonsen sökte man en person som kan svenska och finska. Vad hände på vägen?

– Ingenting. Det som sades i annonsen är vad lagen kräver. Men sedan måste man se till tjänsten och vad den kräver för språkkunskaper. Det var inte klokt att ställa för höga språkkrav som ingen kan leva upp till.

I anställningsprocessen kan vi sedan värdera kunskapen i båda nationella språken och se om den språkliga förmågan är tillräcklig.

Det här ger inte en så god bild av Kyrkslätt som svensk utbildningskommun. Hur ser du på det?

– Förstås är jag besviken och ledsen över den negativa publiciteten för vi gör vårt arbete så bra som möjligt. Det är hög kvalitet i det arbete som personalen gör i våra skolor.

Bakgrunden till diskussionen

om huruvida utbildningsdirektören bör kunna svenska bottnar i den omorganisering av bildningssidan som skedde i höstas. Tidigare var den svenska skolförvaltningen ett skilt resultatområde med en egen direktör. Numera är man en del av den finska förvaltningen.

– En egen svensk direktör är lite mycket för tre grundskolor och ett gymnasium. Vi hade redan en chef för den svenska småbarnspedagogiken. Vi tänkte att en utbildningschef kan ta hand om de svenska enheterna.

Resultatet av reformen blev tre resultatområden som alla ska vara tvåspråkiga.

Hur tryggar man tvåspråkigheten?

– Vi har vissa tjänster som är svenskspråkiga inom utbildningen och småbarnspedagogiken.

Eeva-Kaisa Ikonen motiverar organisationsreformen med att Sote-reformen och de nya välfärdsområdena innebar nya uppgifter för kommunen och att man måste anpassa organisationen efter det.

– Kommunstyrelsen gav oss uppgiften att se till konstnadseffektiviteten och hur förvaltningsorganisationen ser ut efter reformen.

Bildningen berörs ju inte nämnvärt av vårdreformen. Elevvården flyttar till välfärdsområdena men utbildningen är ju precis som tidigare kvar i kommunerna. Varför behövs en ny organisation?

– Vi har fått en ny regional nivå i och med välfärdsområdena. Det är ett ganska stort pussel. Det administrativa arbetet och regionala elevvårdsarbetet har ökat.

Ny organisation ett

tjänstemannabeslut

Enligt Kyrkslätts förvaltningsstadga har bildningsdirektören mandat att på eget bevåg fatta beslut om organisationen. Frågan är om ett beslut som får så stora konsekvenser för den svenskspråkiga utbildningen borde fattas po-

litiskt.

– Om man läser förvaltningsstadgan har jag ganska lite makt. En av få frågor som jag kan påverka är organisationen.

Men det är ingen liten sak?

– Nej, men det är en operativ fråga. Jag har operativt ansvar och då måste jag också ha möjlighet att se till att organisationen fungerar.

– Efter mitt beslut diskuterades frågan i kommunstyrelsen men man valde att inte ta det behandling.

Förstår du oron för det svenska i den nya förvaltningen?

– Ja, jag förstår. Jag är helt

En egen svensk direktör är lite mycket för tre grundskolor och ett gymnasium. Vi hade redan en chef för den svenska småbanspedagogiken. Vi tänkte att en utbildningschef kan ta hand om de svenska enheterna.

finskspråkig. Man var orolig också när kommunstyrelsen valde mig. Det här är ingenting nytt. Jag har många gånger funderat om det hade varit möjligt att göra på ett annat sätt, men jag har gjort

mitt bästa, säger Eeva-Kaisa Ikonen.

text och foto: mattias fagerholm

Vi jobbar tillsammans för båda språkgrupperna. Det finns ingen orsak till oro, försäkrar bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen i Kyrkslätt.

kolumnen

katariina treville

Opinionsstrateg vid Sveriges Lärare

The bottom is nådd

Förra året lyssnade jag vid ett par tillfällen på den finländska undervisningsministern här i Sverige. Jag ska inte citera närmare vad hon ansåg om det svenska skolsystemet, förutom att det är ingen i Finland som är intresserad av att ta över det.

Att ordet betygsinflation inte existerar i Finland var något hon bestämt konstaterade. Jag undrar hur konceptet ens skulle översättas till finska. Jag försöker googla mig fram till olika förslag. ”Glädjebetyg”, ”betygsfusk”, ”betygsinflation”, ”betygskorruption”. Oavsett vilket som faller en i smaken är det rätt uppenbart att fenomenet är ungefär lika sällsynt i Finland som segern i Eurovision.

Att man i Finland inte förstår begreppet glädjebetyg fick också en svensk forskare erfara nyligen under en intervju med YLE. På Twitter berättade han om sitt försök att förklara: ”Det är när lärare sätter högre betyg än elevernas kunskaper.” Och möttes av: ”Jo nå men varför skulle de alls vilja göra det?”

Ja, varför i hela friden får svenska elever högre betyg än vad deras kunskapsresultat motsvarar? Jo, för att de så kalllade glädjebetygen blivit en systematisk del av hur den svenska skolmarknaden fungerar. Många skolor försöker locka till sig elever, det vill säga mer pengar, genom att visa att skolan har höga snittbetyg och därmed höga ambitioner. Ofta handlar det om rena påtryckningar och försök att påverka betygsättande lärare, från rektorer och inte sällan från föräldrar. De vinstdrivande friskolorna är de största, dock inte de enda bovarna i dramat, alla skolor måste ju jaga skolpeng på samma marknad.

Ja, varför i hela friden får svenska elever högre betyg än vad deras kunskapsresultat motsvarar? Jo, för att de så kallade glädjebetygen blivit en systematisk del av hur den svenska skolmarknaden fungerar.

Den omfattande lärarbristen gör läget extra knepigt. De tiotusentals obehöriga som fyller våra skolor ska inte sätta betyg (och gott så). Men då dyker det upp ”stafettlärare”, ”hyrlärare” och ”spöklärare” som gör det. Låt mig gissa, inte heller dessa begrepp genererar särskilt många träffar på finska.

Debatten kring glädjebetyg är återkommande, men tog nyligen en spännande vändning. Rektorn för Handelshögskolan i Stockholm tappade nämligen tålamodet och röt till. Han menade att fuskbetygen från somliga gymnasieskolor är nu så omfattande att betygen inte längre kan användas för att kunna anta elever. Handels ska därmed överväga att införa egna intagningsprov.

Om larmet leder till något konkret eller faller i glömska återstår att se. Tills vidare har ingen gjort några seriösa försök att desarmera den tickande bomb som marknadsskolan har blivit. Att elever hellre väljer en skola som delar ut glädjebetyg snarare än ger högkvalitativ utbildning är fullständigt absurt. The bottom is nådd, för att citera en känd sportgroda. Kära Finland, håll hårt i ert system där kunskap är nyckelnoch glädjen med höga betyg bara en bonus på vägen till framgång.

OAJ:s ordförande Katarina Murto:

Hur hamnade vi här?

Utbildningen har i årtionden varit hörnstenen i välfärdsstaten Finland. Men sedan slutet av 1990-talet har vi med minskande resurser kämpat för att hålla kvaliteten på en hållbar nivå. Det är inte längre möjligt. Hur har vi hamnat i den situationen att vi har låtit utbildningen sjunka allt djupare? Har vi tagit vårt kvalitativa utbildningssystem och våra högt utbildade lärare som en självklarhet?

Det frågade OAJ:s ordförande Katarina Murto när hon öppnade lärarfackets fullmäktigemöte i mitten av maj.

– Var tredje elev inom den grundläggande utbildningen behöver stöd i sitt lärande, det finns inte tillräckligt med speciallärare, elevhälsan fungerar inte, elevgrupperna är för stora, specialklasser finns inte i tillräckligt stor utsträckning och ungdomsvåldet samt de mentala problemen har ökat, sade Murto då hon listade de utmaningar som utbildningsfältet tampas med.

Utbildningsnivån har sjunkit allt djupare i takt med mindre finansiering, framhåll Murto med en tydlig adress till regeringsförhandlarna i Ständerhuset. Skolorna har i allt högre grad fått axla ansvaret för olika samhällsproblem.

– Nu måste det bli ändring på det här! Skolorna och lärarna kan inte hela tiden pådyvlas nya uppgifter och ansvarsområden, sade Murto.

Haltande avtalssystem

OAJ:s ordförande blickade också

I stället för att man på riktigt skulle gå in för branschspecifika avtal sneglar alla på de andra avtalsborden och målet tycks snarast vara att hindra andra från att nå ett bättre avtal.

KATARINA MURTO OAJ:s ordförande

tillbaka på den senaste avtalsrundan. Hon betraktade kommunsektorns avtalslösning och kopplingen till referensbranscherna som en förhandlingsseger, men pekade på brister i det nuvarande avtalssystemet.

– I stället för att man på riktigt skulle gå in för branschspecifika avtal sneglar alla på de andra avtalsborden och målet tycks snarast vara att hindra andra från att nå ett bättre avtal. Den exportdrivna modellen som EK förespråkar fungerar inte för oss. Det kan inte vara så att Teknologiindustrin dikterar kostnadsramen inom OAJ:s avtalsområden, sade Murto.

– Systemet för medling i arbetstvister motsvarar inte längre dagens arbetsmarknadssituation och en reform är nödvändig för att vi inte ska stampa på stället.

Beslutsfattande representation för de studerande

OAJ:s fullmäktige beslutade enhälligt att de finska lärarstuderandena genom Finlands Lärarstuderandes Förbund SOOL får beslutsfattande representation i

fullmäktige och styrelsen. Efter stadgeändringen som ska göras har lärarstuderandena tre platser med rösträtt i fullmäktige och en i styrelsen.

I fortsättningen har fullmäktige utöver de 150 ordinarie fullmäktigemedlemmarna också tre fullvärdiga studerandemedlemmar.

SOOL:s nyvalda ordförande Emppu Laaksonen säger beslutet är av största betydelse.

– Förutom att vi blir hörda och uppskattade får vi också kollegial erfarenhet vilket möjliggör ett ännu effektivare samarbete mellan SOOL och OAJ.

Hittills har SOOL:s representanter endast haft närvaro- och yttranderätt. Hösten 2021 röstade fullmäktige ner förslaget om rösträtt för studeranderepresentanterna i OAJ:s fullmäktige och styrelse. Mer än 40 procent av fullmäktigeledamöterna röstade då emot förslaget som skulle ha behövt två tredjedelars majoritet för att gå igenom.

text och foto: mattias fagerholm

Skolorna och lärarna kan inte hela tiden pådyvlas nya uppgifter och ansvarsområden, sade OAJ:s ordförande Katarina Murto.

S t a f e t t k a r n e v a l e n

Som traditionen påbjuder serverade FSL förfriskningar till de kaffetörstande lärarna som deltog i Stafettkarnevalen som detta år arrangerades på Olympiastadion i Helsingfors. Vädret stod både lärare och elever bi och förbundskansliets serveringspersonal njöt i sitt kaffetält.

Hjälp för sommarjobbare

FFC:s, Akavas och STTK:s gemensamma Sommarjobbarinfo öppnade i maj. Via tjänsten får sommarjobbare råd i frågor som gäller anställningsförhållandet via telefon, WhatsApp eller en webblankett. Man får kontakta tjänsten även om man inte är medlem i något fackförbund.

Årets Sommarjobbsrådgivare Vee

Tirinen är juridikstuderande vid Östra Finlands universitet. Tirinen har blivit bekant med arbets-

rätt bland annat i sitt arbete som notarie där en av uppgifterna var att utreda praxisen kring arbetstid inom plattformsekonomin.

Tirinen uppmanar sommarjobbarna att ingå ett skriftligt arbetsavtal och att gå igenom avtalet noggrant innan de undertecknar det. Av arbetsavtalet ska alla viktiga villkor som gäller anställningsförhållandet framgå, det vill säga arbetstimmarna, arbetstiden, anställningsförhållandets längd, lönen och vilket kollektiv-

avtal som följs. Ett undertecknat avtal är bindande för bägge parterna.

– Om någon punkt i arbetsavtalet känns otydlig är det bra att kontakta Sommarjobbarinfo (kesaduunari.fi/svenska) och be om råd redan innan man undertecknar det. Man kan också be om råd i frågor som gäller lön, arbetsskift och prövotid. Frågorna behandlas alltid konfidentiellt och man behöver inte tveka att be om hjälp, betonar Tirinen.

Utgivningen av tidningen Läraren höstterminen 2023

Tidningen Läraren utkommer med tio nummer under höstterminen-

Pia Sparv, ämneslärare vid Tammerfors svenska samskola, tar en kopp te, medan förbundssekreterare Pocke Wikström fyller på kaffetermosen. Ombudsman Jens Mattfolk övervakar.

En välförtjänt paus i arbetet. FSL bjöd på lkaffe och bulle samt läppomada och öronproppar på stafettkarnevalen.

På läktarna samsas man om utrymmet.

Kungsgårdsskolan från Köklax i Esbo ger järnet.

Skrivande skola har nått vägs ände

Mitt under brinnande coronakris våren 2020 fick

Annette Kronholm, då modersmålslärare i Topeliusgymnasiet i Nykarleby, börja förbereda sig på sitt nya jobb – projektledare för Skrivande skola som skulle starta följande höst. För några veckor sedan samlades hundra personer för att delta i slutseminariet för Skrivande skola.

Tidningen Läraren intervjuade Annette våren 2020 och hörde sig för dels om hur distansundervisningen i gymnasiets kurser i modersmålet går, dels om det kommande projektet Skrivande skola.

Behovet av skrivpedagogik har aldrig varit så stort som just nu, sade Annette då. – I distansundervisningen har också de skrivglesa ämnena blivit skrivtäta, till exempel konst- och färdighetsämnena.

– Av lärarna krävs nu att de formulerar sig muntligt eller i skrift väldigt exakt. Har man inte ett onlinemöte är det svårt att korrigera något direkt och återställa missförstånd.

– Många lärare säger att de skriver betydligt mera i sitt arbete nu än de gjorde för bara två månader sedan. Därför är laget suveränt att gå in i skolorna i höst och samla upp det som uppstod under den har tiden, sade Annette någon månad innan projektet drog igång.

Verktygsback

Ett fysiskt resultat av Skrivande skola fick alla seminariedeltagare ta med sig hem, den fysiska boken Verktygsbacken, Skrivpedagogik för alla. Den första delen riktar sig till

Bakbrädet

Lärarna i Sverige vill ha mera pengar till skolorna

Den 6 maj demonstrerade Sveriges Lärare i Stockholm mot den ekonomiska kollapsen i skolan. Man ville att alla får upp ögonen för att det är bråttom med att skjuta till extra pengar till skolorna. Sveriges Lärares Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén är starkt kritiska till att regeringen inte sköt till extra pengar till skolan i tilläggsbudgeten. Sveriges Lärare vänder sig mot att regeringen – trots fackförbundets uträkning om att skolan skulle behöva 12 miljarder till – poängterar att man gjort ”unikt stora budgetsatsningar”

– Det stämmer inte. Sanningen är den att svensk skola redan innan inflation och lågkonjunktur var underfinansierad, skriver Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén i en debattartikel i Aftonbladet, noterar Sveriges Lärares tidning Vi Lärare.

lärare och förklarar de för projektet centrala byggstenarna genrepedagogik samt cirkelmodell, stöd och stöttning. Den andra delen riktar sig till eleverna med handfasta tips, modeller och råd som hjälper dem tackla de olika texttyper elever förväntas skriva i skolan.

Framgångsberättelser

Under slutseminariet fick deltagarna ta del av den ena framgångssagan efter den andra i fokusskolorna. Alla lärare kan – och är - verkligen skrivlärare! Skrivande skola-bakelser vid releasefesten för Verktygsbacken och dramaföreställning för föräldrar i Kristinestads högstadieskola. Verktygsbacken som ledstjärna för ett digikliv i Donnerska skolan. En kollaborativt skri-

ven, multimodal skoltidning av Skärgårdshavets skola i Korpo samt Kyrkbackens skola i Nagu. Skrivstigen i Borgå som redan sträcker sig genom åk 1–6 och nu, tack vare Lyceiparkens skolas medverkan i projektet och tutorlärarnas idoga arbete, snart går vidare genom åk 7-9. Mentorlärarna i Åshöjdens grundskola, som med hjälp av Skrivande skola välkomnar och införlivar nya lärare i kollegiet. Lovisavikens intygande om att “kalubakkin” både förändrat skolans verksamhetskultur och elevernas attityder till skrivande positivt. Och Övernäs skolas hälsning om att Skrivande skola genomsyrat hela åländska skolsystemet – i den grad att EEVA, ett rockband bestående av skolans elever, inte bara skrivit en hyllningssång “Nettis verktygsback”, utan ock-

så skickade en signerad t-shirt som hälsning till projektledaren.

Forskningssammanhang

Men seminariet var inte endast en kavalkad av solskenshistorier från fokusskolorna. Anna Slotte och Annette Kronholm berättade om genrepedagogikens grundpelare och om det forskningssammanhang Skrivande skola deltagit i. Linda Mannila öppnade upp frågeställningar kring AI i undervisningen, vilka hotbilder och möjligheter ChatGPT och motsvarande tjänster för med sig.

Under slutorden avslöjade projektledare Annette Kronholm att det hon hoppas skriva i framtiden är en bok om sitt liv. I denna framtida självbiografi kommer projektet Skrivande skola och de tre intensiva verksamhetsåren säkert finnas med som ett fängslande kapitel.

Prisbelönt projekt

I år gick Hugo Bergroth-priset på 5 000 euro till Skrivande skola. I prismotiveringen noteras bland annat att projektet har verkat för att främja skrivundervisningen i våra skolor och är nationellt sett en unik satsning. Genom sina fokusskolor och sin pilotskola har projektet engagerat 350 ämneslärare och mer än 2 500 elever i årskurserna 7–9 i våra svenskspråkiga skolor. Skrivande skola har gett lärarna skrivpedagogiska metoder för att hjälpa eleverna att producera rätt text vid rätt tillfälle. En skrivstärkande lärare har samtidigt ett språkstärkande förhållningssätt i sin undervisning.

Skrivande skola genomfördes av Svenska modersmålslärarföreningen i Finland i samarbete med Sydkustens landskapsförbund och finansierades av Svenska folkskolans vänner och Svenska kulturfonden.

tom ahlfors

Strejk kan man ta till då man inte får till ett bra avtal, men det förutsätter att det nuvarande avtalet har löpt ut. En vild strejk är en förbjuden aktivitet och jag tror att det finns andra konstruktiva aktiviteter för att uttrycka vilja och frustration och säga att ”nu får det fan vara nog, säger Mathias Åström, som är förhandlingschef för Sveriges Lärare.

– Manifestationer och en vägran att jobba gratis kan vara konstruktiva aktiviteter för att uttrycka vilja och frustration, enligt Åström.

– Det är fullständigt rimligt att protestera högljutt när majoriteten av Sveriges kommuner skär i skolbudgetarna, säger Åström till Vi Lärare.

Mobiltelefonerna har blivit regeringsförhandlingsfråga Bruket av mobiltelefoner i skolan och begränsningen av detta har dykt upp i regeringsförhandlingarna, noterar olika medier. Sannfinländarnas ordförande Riikka Purra står för åsikten att mobiltelefonerna skall förbjudas och partiet vill också annars begränsa bruket av digitala apparater i skolan. Regeringsbildaren Petteri Orpo från Samlingspartiet säger sig inte ta ställning i detta skede utan hänvisar till de förhandlare som sköter de utbildningspolitiska frågorna.

– Jag har som förälder till två ungdomar märkt hur mycket tid som tillbringas på apparaterna. Det gör ju vuxna också, har han sagt.

Riksdagsledamot Pia Hiltunen (bilden) vill att skolorna själva skall få bestämma om på vilket sätt mobiltelefonerna används. Hon är klasslärare till utbildningen och företräder Socialdemokraterna, som inte i detta skede är med i regeringsförhandlingarna.

– Som lärare vet jag att skolorna har möjlighet att begränsa bruket av mobiltelefoner under skoldagen. Läraren har rätt att avgöra vilka läromedel och -metoder som används och eleverna har en skyldighet att följa lärarens anvisningar och instruktioner, säger Hiltunen i ett pressmeddelande.

Hiltunen vill inte se en lagstiftning som förbjuder mobiltelefonerna i skolan, utan ser alltså hellre att det är läraren som ska få ta avgörandet.

Annette Kronholm var projektledare för Skrivande skola, ett kollegialt samarbetsprojekt för att tydliggöra ramarna för elevernas skriftliga uppgifter. arkivfoto: jonas brunnström