Nancy Bäck

24.3.2022 • Nr 6

11

debatt

Integrering av ukrainska barn kan påfresta lärarnas ork

Kan det verkligen hända, frågar sig många. Barn och kvinnor som flyr från sina hem, soldater som slåss mot sina släktingar och åldringar som blir tillfångatagna vid fredliga demonstrationer är absurt. Ukrainakrisen, aktiemarknadens djupdykning och stigande bränslepriser påverkar oss. Vi lever i en tid av osäkerhet. Världen ändras igen, känslan av okontrollerbarhet fortsätter. Oron över andra och framtiden tär på oss. Det krävs nya resonemang och handlingssätt. Vi behöver anpassa oss till tanken att världen inte var sådan som vi trodde.

En kris uppstår sällan helt oväntat, utan är ett resultat av komplexa händelsers samverkan. Experter inom olika områden har gjort ett betydelsefullt arbete de senaste veckorna med att förklara för oss vad som pågår. Att lyssna på dessa har gett en viss tröst. Organisationer har gett tips och råd hur man ska tala om krisen. Fackförbund har fördömt kriget och stött Ukraina. Företag har dragit sig ur Ryssland. Människor har öppnat sina hem för flyktingar. Även medborgare i Ryssland har försökt påverka genom demonstrationer. Viljan att hjälpa är enorm och det ger hopp och tro på en gemensam framtid.

En del av de finlandssvenska skolorna i tvåspråkiga kommuner står inför en utmanande situation, integration på svenska. Ukrainska barn som bor hos eller är i kontakt med svenskspråkiga familjer har valt svenska som integrationsspråk. Förberedande undervisning startas upp. Handlingsplaner och individuella studieplaner utarbetas. Ambitionerna är höga. Det krävs en utökad personalresurs, fortbildning och tid för planering för att lyckas med integrationen. Skolan ska garantera en trygg skoldag för alla. Barn med traumatiska upplevelser behöver stöd i olika former. Ett sätt att klara av detta är att involvera skolans elever aktivt med i de ukrainska barnens skolgång. Vi behöver vänelevsverksamhet och en öppen diskussionskultur. Därtill behövs psykologer som är utbildade i att bearbeta traumatiska upplevelser. Samarbetet med tredje sektorn är viktigt, en mångsidig integration i samhället främjar barnens språkutveckling och deras sociala liv. Fungerande integration på svenska finns. Skolor i Närpes har lång erfarenhet att arbeta i ett mångkulturellt samband. Deras erfarenhet behöver lyssnas in.

I Pargas kommer den svenska utbildningssidan att integrera nyanlända ukrainska barn i den allmänna undervisningen och inte som på den finska sidan i en förberedande undervisningsgrupp. Barnen kommer att gå i sin närskola. En viss oro hur man ska lyckas med integreringen finns bland lärare.

Lärarna vill hjälpa och stödja barnen, frågan är om man har tillräckliga resurser för att göra ett bra arbete. En ökad arbetsinsats kommer inte gratis. En risk finns att arbetsmängden ökar och eventuellt försämras kvaliteten på undervisningen. För utmattade lärare som redan är på bristningsgränsen kan integrationsundervisningen bli droppen som får bägaren att rinna över, trots den goda viljan att hjälpa. Flera ukrainska flyktingbarn har kommit till Pargas. Efterfrågan på information om praktiska arrangemang har varit stor. Det känns betryggande att Pargas har gått in för en egen flyktingundervisningskoordinator, vilket underlättar främst rektorernas arbete. Vi får hjälp med bland annat läroplansfrågor och rekryteringen av personal. En mera jämlik och enhetlig integrering kan uppnås då en person koordinerar resurseringen och bistår med hjälp i integrationsfrågor inom utbildningen. Personligen anser jag att eleverna bör integreras stegvis, vi behöver skapa möjligheter för eleverna att mötas och lära tillsammans. Vi behöver skynda långsamt och inte ställa för höga krav på oss själva.

Världsläget känns ofattbart och svårbegripligt. Problem hopar sig och oron växer. Kanske vi inte kan påverka världen som vi önskar, men vi kan påverka hur vi uppfattar den och vilket fokus vi väljer. Många vill hjälpa och göra sitt bästa. Vi behöver ändå försöka komma ihåg att prioritera vårt eget mående. Vi kan inte hjälpa andra om vi inte själva orkar. Glöm inte bort dej själv, ge dej tid att reflektera och uppleva också bra saker under en dag.

Ukrainska barn som bor hos eller är i kontakt med svenskspråkiga familjer har valt svenska som integrationsspråk.

JEANETTE LINDROOS

Kandidat i OAJ:s fullmäktigeval