Lasse Koskinen

6

24.3.2022 • Nr 6

Kimmo Mattssson är specialyrkeslärare vid specialutbildningen vid Ålands yrkesgymnasium.

Mest handlar det om att lära sig laga mat

Efter grundskolan flyttade Kimmo Mattsson från Kimito till Åland för att inleda studier vid sjömansskolan. Nu är han specialyrkeslärare vid Ålands yrkesgymnasium och jobbar på specialutbildningen inom restaurang- och cateringbranschen.

Vid sjömansskolan utbildade sig Kimmo först på en grundkurs för ekonomipersonal varefter följde en tid på sjön. Senare utbildade han sig vid sjömansskolans fartygskockutbildning och åkte därefter ut till havs igen och jobbade fyra år, både på oljetanker och passagerarfartyg.

Efter det utbildade sig Kimmo till kock vid restaurangskolan på Åland och började jobba på restauranger. 1989 fick han ett vikariat som lärare vid sjömansskolan. Därefter gick han en köksmästarutbildning, eftersom den examen var ett krav för att komma in till den behörighetsgivande yrkeslärarutbildningen vid PF i Vasa, vilken han inledde år 1992. Linjen var ettårig och motsvaras idag av 60 studiepoäng pedagogik. Senare blev Kimmo specialyrkeslärare och hösten 1999 var han med och planerade den första specialutbildningen på yrkesutbildningsnivå på Åland som var en kockutbildning.

Idag är den huvudsakliga delen av hans jobb att undervisa vid den linjen.

Vad är på gång inom kockutbildningen idag?

– Läroplanerna förändras hela tiden och saker och ting får nya namn, men grundarbetet i branschen är ändå lika som förut. Mest handlar det om att lära sig laga mat, säger Kimmo Mattsson.

Kock eller servitör

Utbildningen räcker tre år och resulterar i en grundexamen inom restaurang- och cateringbranschen, antingen inom kompetensområdet för matservice (det vill säga kock) eller kompetensområdet för kundservice (det vill säga servitör).

– Dessa har en gemensam obligatorisk examensdel, att verka inom restaurangverksamhet, som ger 20 kompetenspoäng.

Kan studerande välja olika examensdelar för att nå sin examen?

– En liten skola som Ålands yrkesgymnasium kan inte erbjuda alla examensdelar som finns. Vi har bestämt ett visst innehåll, men kan under praktiken ”Lära i arbete” flytta en examensdel dit.

Det finns en examensdel som heter Snabbmatsservice och den kan exempelvis ordnas på en hamburgerrestaurang eller motsvarande.

Attraktionskraften minskar i hela Norden Matlagning är trendigt och kockarna i teve är stora stjärnor. Har studerande som börjar studera här ett brinnande intresse för matlagning?

– Hela restaurangbranschens attraktionskraft har dalat enormt de senaste åren, säger Kimmo. – För tjugo år sedan kunde vi ha tre gånger flera sökande till kockutbildningen än vi kunde ta in. 1998 hade vi 38 sökande till 12 platser. Nu blir det inte ens fulla grupper alla gånger, om man ser till förstahandssökande.

Den nedåtgående trenden gäller i hela Norden, berättar Kimmo.

Vad beror det här på?

– Arbetet är tungt, man jobbar då andra är lediga, lönen är inte strålande.

Men visst finns också studerande som länge vetat att de vill bli kockar och satsar stort på sin utbildning, också om de är i minoritet. – Ju större ditt eget intresse är, desto mera lär du sig under skoltiden. Man kan ställa frågor och har möjlighet att testa och experimentera inom matlagningen och får åka på Lära i arbete till fina restauranger.

Att som utbildad kock eller servitör få jobb under sommarmånaderna går som en dans. Men då turistsäsongen är slut kanske restaurangen man jobbar på stänger. Jo, en del åker och jobbar i de svenska fjällen över vinterhalvåret och återvänder till sommaren. En del upplever att restaurangarbetet är tungt och tar anställning vid storkök genast efter studierna.

Vanlig läroplan för specialutbildningarna

Ålands yrkesgymnasium har två specialutbildningar för restaurang- och cateringbranschen och fastighetsskötsel, med sex nybörjarplatser per grupp. Man följer den vanliga läroplanen, men grupperna är mindre och stödet är större. De studerande kan ha till exempel inlärningssvårigheter, sociala svårigheter, psykiska problem. – För oss handlar det om att hjälpa till och ge det stöd de studerande behöver. Då fungerar undervisningen också.

För varje studerande inom yrkesutbildningen görs en personlig utvecklingsplan för kunnandet (PUK).

Inom specialutbildningarna görs anpassningar i studierna för de studerande till en del. – Men gör man för stora anpassningar i yrkeskunnandemålen kan det hända att den studerande inte kan få en examen, utan bara ett betyg över avlagda studier.

Utgångspunkten är att den studerande skall nå upp till en grund-