Sara Kemetter

8

 I höst lämnar Boris Ståhl, rektor för Yrkesakademin i Österbotten, en gedigen karriär inom yrkesutbildningen på andra stadiet när han går i pension. Yrkesutbildningen genomgår ständiga förändringar och något som han efterlyser är en ökad uppskattning för utbildningen och långsiktigare finansiering.

I höst går Boris Ståhl, rektor för Yrkesakademin i Österbotten, i pension. Något han lärt sig efter nästan fyrtio år inom yrkesutbildningen är att den ständigt förändras. Han ser skulle också gärna se ett utökat samarbete med gymnasierna.

24.3.2022 • Nr 6

Rektorn för YA vill se utökat samarbete med gymnasierna

– Jag började arbeta inom yrkesutbildningen 1987. Efter så här många år känns det riktigt bra att lämna över till nya krafter och vi ska försöka göra övergången så smidig som möjlig med Anne Levonen som övertar rektorskapet den 1 september, säger Boris Ståhl, rektor för Yrkesakademin i Österbotten (YA).

Mycket vatten har runnit under broarna sedan Boris Ståhl började arbeta inom yrkesutbildningen. Förutom lärare har han också arbetat som avdelningschef, inspektör för länsstyrelsen, biträdande rektor och sedan 2016 som rektor. – Jag har sett yrkesutbildningen från många olika håll. När jag tänker tillbaka på den tiden slås jag av hur vid och bred utbildningen är. Det finns så många olika branscher och olika examen i dag, säger han.

Något han också lärt sig under sina år inom yrkesutbildningen är att den är i ständig förändring. – Men det hör också till utbildningens natur eftersom den ska svara mot näringslivet och tillgodose behovet av kompetent arbetskraft. När det sker förändringar i arbetslivet ändrar också kompetensbehovet och det gör att vi inom yrkesutbildningen ständigt måste vara lyhörda.

Mer lärande i arbetet

Reformerna har avlöst varandra och den senaste stora reformen ägde rum 2018 och innebar att en större del av utbildningen förflyttades till näringslivet. I dag finns det inget tak för hur stor del av studierna som sker genom lärande i arbetet. – Efter reformen kan utbildningen skräddarsys för varje studerande. För en del passar närundervisning bättre medan andra vill ha mer lärande i arbetet. För varje studerande görs en individuell plan som utgår från studerandens behov och det ser jag som positivt, förklarar Ståhl.

Däremot har lärarnas arbetssituation blivit knepigare, anser han. – En lärare inom yrkesutbildningen har fler bollar i luften. Några studerande är på plats och några på en arbetsplats och det gör situationen komplex för lärarna.

Reformen innebar också att kontinuerlig ansökan blev verklighet. Det innebär i praktiken att studerande antas året runt. Även det ser Ståhl som en positiv sak. – Vi antar nya studerande varje vecka och det för med sig mycket positivt. En studerande som valt fel inriktning kan nu lättare byta inriktning och behöver inte vänta ett halvt eller ett år. I dag då en majoritet av utbildningarna är för vuxna har många inte möjlighet att vänta på en utbildningsplats, konstaterar han.

Vuxna studerande är i majoritet

Ståhl tror att många inte är medvetna om att 60 procent av YA:s studerande är äldre än 21 år. – Åldersspannet för våra studerande sträcker sig från 15 år till 67 år. Majoriteten av våra studerande är vuxna och det kräver en flexibel utbildning och kontinuerlig antagning. Och vi har ett bra söktryck och kunde utbilda fler med tanke på den stora bristen på arbetskraft som vi har i Österbotten.

Ett hårt slag för hela den finska yrkesutbildningen kom 2011 när finansieringen minskade med 30 procent, med hela 200 miljoner euro. Det ledde bland annat till personalminskningar och indragning av enheter inom YA. – Året därpå blev jag biträdande rektor och det var en otroligt tung tid. Personalen minskades med hundra till 200 anställda och det var många tårar och svåra beslut som fattades då, säger han.

Och fortsätter: –Jag önskar att yrkesutbildningen skulle ha en långsiktig och målmedveten finansiering. Det har vi inte i dag utan vi lever ett år i taget. En femårsplan skulle göra att vi kunde planera utbildningen bättre.

Förtjänar mer uppskattning

Boris Ståhl tycker inte att yrkesutbildningen får den erkänsla som den förtjänar. Ett bevis för det är bland annat de stora nedskärningar som skett. Från samhällets sida är det mer fokus på forskning och högre utbildning i samband med nyetablering av företag, anser han. – Man glömmer att största delen av de som arbetar i näringslivet är de som har ett praktiskt arbete och en yrkesutbildning i grunden. Jag upplever att man från samhällets sida ser lite ner på yrkesutbildningen med tanke på att praktiskt kunnande är något som alltid kommer behövas.

Något han också skulle vilja se är ett utökat samarbete med gymnasierna. Sedan länge kan studerande vid YA avlägga kombiexamen och erhålla både yrkesexamen och studentexamen. Men samarbetet fungerar däremot inte andra vägen – något som Ståhl tycker är beklagligt. – Det finns element som vi kan erbjuda gymnasiet men den tanken finns inte i gymnasierna. Jag tror att den inställningen är mental och det finns krafter som vill hålla gymnasiet skilt från yrkesutbildningen. Det tycker jag är synd för vi har mycket att erbjuda och det finns inget som hindrar gymnasierna från att ta in något från yrkesutbildningen, säger Ståhl.

Det finns element som vi kan erbjuda gymnasiet men den tanken finns inte i gymnasierna. Jag tror att den inställningen är mental och det finns krafter som vill hålla gymnasiet skilt från yrkesutbildningen.

BORIS STÅHL

Rektor vid Yrkeskademin i Österbotten