TEMA Rätt klädd för arbete

Klädd för arbete

Jobbklädernas sociala magi sid 24 ”Uniformen en del av yrkesidentiteten” sid 26 En källa till konflikt sid 30

10 sidor klädsam läsning!

Klädd för arbete

TEXT: JENNIE AQUILONIUS

Vi kommunicerar mycket om oss själva genom de kläder vi bär. Det säger Kekke Stadin, som är professor i historia vid Södertörns högskola och har ägnat stor del av sin forskning åt vad kläder gör med oss människor. Vad vi sätter på oss när vi går till jobbet är viktigt både för vår egen identitet och hur andra bemöter oss, menar hon. – Klär du dig rätt i den situation du befinner dig i så upplever du dig själv som trovärdig. Då agerar du också trovärdigt och framstår som trovärdig inför andra. Jag brukar kalla det för social magi, säger hon.

Även på arbetsplatser där de anställda själva kan välja sin yta ser man ofta på kläderna vad det är för miljö, enligt Kekke Stadin. Det skapas interna kulturer. Som exempel tar hon forskarna på sin egen högskola.

Företagsekonomerna går oftare i kostym eller jeans och tröja av finare märken. Humanister är lite friare men klär sig ändå ganska fint.

Naturvetarna känner hon ofta igen direkt i korridorerna, de kan gå omkring i rutiga flanellskjortor eller tjockare stickade tröjor. – Men vi respekterar en professor i flanellskjorta lika mycket som en i kostym, för vi vet att de har samma auktoritet. Men om vi ska representera högskolan utåt, mot personer som inte känner till koderna, då blir det viktigare att klä upp sig.

VILKA KLÄDER DE anställda ska bära kan också handla om vad som är mest praktiskt och hygieniskt utifrån arbetsuppgifterna, till exempel inom sjukvården. Det kan också vara ett sätt att demonstrera grupptillhörighet, status och makt. Kostymen är liksom uniformen ett sätt att skaffa sig auktoritet, berättar Kekke Stadin. På vissa arbetsplatser vill arbetsgivaren att personalen ska vara ”vårdat klädd”. – Det är ett vagt begrepp som är kopplat till vad som är gångbart och accepterat i samhället just nu. Det handlar om att den anställde ska bli tagen på allvar, få legitimitet och auktoritet. På en bank får man till exempel inte gå med flanellskjorta, det passar inte, säger hon.

Kekke Stadin

Susanne Ljung

Även om klädpolicyn säger ”vårdad klädsel” kan det vara öppet för tolkning.

MEN HUR STOR makt har arbetsgivaren egentligen över din garderob? Svaret skiljer sig mycket beroende på om du jobbar i offentlig eller privat sektor, enligt arbetsrättsadvokaten Stefan Flemström. Inom privat sektor har arbetsgivare långtgående rättigheter att bestämma hur personalen ska se ut genom en detaljerad klädpolicy. Inom vissa företag kan uniformen till exempel vara en del av varumärket – att vägra bära den blir ett brott mot anställningsavtalet. – Inom offentlig sektor är ramarna friare, man skyddas av yttrandefriheten och att välja kläder är ett sätt att uttrycka sig. Grundregeln är att offentligt anställda i stort kan klä sig hur de vill.

Undantagen är om det finns särskilda föreskrifter om skyddskläder, arbetskläder och uniformer. Polisanställda får till exempel ett skydd genom uniformen, säger Stefan Flemström. Den gör en synlig som polis, vilket minskar risken för att misstas för någon annan och råka illa ut. – Uniformer är också viktiga för att allmänheten ska uppfatta vem som är en myndighetsperson och vilka befogenheter den personen har, säger han.

MEN HUR GÖR jag om det inte finns några riktlinjer för hur jag ska se ut på jobbet? Då kan du kasta ett öga på chefen, säger Susanne Ljung, modejournalist och programledare för radioprogrammet Stil i P1. Har högsta hönset en fri och ledig stil sipprar det ner till de anställda. – Människan är ett gruppdjur, vi sneglar omkring oss, hur är kollegorna klädda? Det kräver en stor ansträngning att bryta mot normer, man får vara beredd att bli tittad på, kommenterad och ifrågasatt. Somliga tycker att det är härligt, men många vill bara smälta in, säger hon.

Men att bryta mot normerna kan också vara en maktdemonstration. Susanne Ljung nämner Facebook-grundaren Mark Zuckerberg, som fått hela it-branschen att gå i t-shirt och sneakers. Där hittar du få kostymnissar, säger hon. – Med sin stil säger han att han är en skön kille som har revolutionerat branschen. Han har mycket makt och pengar, och kan göra hur han vill. Det blir lite ”t-shirt och sneakers – känn på den du!”.»Klär du dig rätt i den situation du befinner dig UNDER CORONAPANDEMIN har många jobbat hemma, i så upplever du dig själv som vilket Susanne Ljung tror har lett till viss förvirring. När vi sätter på oss våra trovärdig.« jobbkläder klär vi också på oss vår jobbidentitet, ett skydd mot världen som gör att vi känner oss mer professionella. Men vem representerar jag egentligen när jag sitter i mysbyxor hemma i soffan och har zoommöte? ●

Klädd för arbete

Att ta på sig uniformen är att klä på sig sin yrkesidentitet. Det säger kustbevakarna Sofia Bergström och Patrik Risberg, som båda går in i myndighetsläge när uniformen kommer på.

TEXT: JENNIE AQUILONIUS FOTO: JOHAN STRINDBERG

Patrik Risberg i sina civila kläder och i sin uniform. U niformen har ett stort symbolvärde. Det berättar Sofia Bergström som arbetar på Kustbevakningen i Stockholm. – Uniformen visar vilken myndighet jag kommer ifrån, för att folk ska veta vad de kan förvänta sig av mig. Tanken är också att invånarna ska känna trygghet när de ser oss, vår uppgift är att skydda samhället på olika sätt, säger hon.

Att ha uniform innebär också en trygghet för henne som tjänsteperson. När Sofia Bergström tar på sig sina arbetskläder klär hon också på sig sitt myndighets-jag. Då måste hon lägga sina privata åsikter åt sidan och representera myndigheten. – Jag kan vila i att min uppgift är att göra det som Kustvakningen är ålagd att göra, inte vad jag personligen tycker är rätt eller fel i en situation.

Kollegan Patrik Risberg i Karlskrona håller med. Han berättar att man på Kustbevakningens utbildningar talar om uniformen som en del av en ”mental switch”, en mental beredskap. – När jag tar på mig uniformen slås switchen på. Då blir jag medveten om att något kan hända och måste tänka på att jag alltid är synlig, vad jag än gör och säger, säger han.

UNIFORMEN HAR ÄVEN en skyddande funktion. Kustbevakarna bär skyddsväst, knäskydd och skor med stålhätta. Uniformen består också av byxor, ett övre plagg, som till exempel skjorta, samt en huvudbonad, som mössa eller keps. På flera ställen står texten ”Kustbevakningen” och på axeln sitter gradbeteckningen. I vapenbältet finns bland annat tjänstevapen, batong och radio.

För kustbevakarna har uniformen både en skyddande, lugnande och identitetsstärkande funktion.

Klädd för arbete

Sofia Bergström blir bemött på ett annat sätt när hon bär uniform.

Uniformen med kängor och vapenbälte kan vara tung och varm, liksom brandmansdräkten, som Sofia Bergström bär ibland. – Det ingår i jobbet. Det är inte bara kläderna som är tunga utan också olika arbetsmoment. Därför finns det vissa fysiska krav på oss som jobbar här.

Ibland arbetar Patrik Risberg som insatsledare för Kustbevakningens dykare. Då sätter han på sig en gul varselväst med texten OSC-ER, som står för On scene commander – emergency responder. – När jag sätter på mig västen går pulsen upp och min riskmedvetenhet är påslagen på max. Då är jag ansvarig för mina kollegors liv, säger han.

Patrik Risberg berättar att det också gäller att vara hel och ren. En välputsad yta skickar signaler om förtroende och stabilitet. Samtidigt innebär yrket att uniformen ibland blir smutsig och blöt, om personalen till exempel ska beslagta ett fiskenät eller bekämpa ett oljeutsläpp.

SOFIA BERGSTRÖM TYCKER att allmänheten bemöter henne annorlunda när hon kommer i uniform jämfört med privata kläder. – Jag upplever att allmänheten är mer benägen att prata med mig när jag bär uniform. Människor både ställer och svarar på frågor på ett annat sätt än om jag varit civilklädd. Jag känner också att många förväntar sig åtgärder eller stöd på ett helt annat sätt.

Gradbeteckningarna signalerar vilken tjänst olika personer har. När Sofia Bergström träffar kollegor inom myndigheten kan hon ofta se vem som är befälhavare eller om någon är helt ny. Patrik Risberg tillägger att uniformen kan skapa samhörighet med uniformerade personer inom andra yrken, och göra kommunikationen enklare. – Vi hamnar på samma nivå och kan komma till pudelns kärna direkt på mötet. Kommer jag i kavaj vet de inte vem jag är, säger han.

Det finns regler för hur personalen ska vara klädd. I offentliga sammanhang är det uniform som gäller, förutom när situationen kräver särskilda skyddskläder. Patrik Risberg jobbar ibland på kontoret och har informella möten både internt och med andra myndigheter. Då är det proper klädsel som gäller, till exempel kavaj, skjorta och finare byxor. – Då blir jag lite mer avspänd, men går inte över till mitt privata jag, jag är fortfarande mån om att representera myndigheten, säger han. ●

Rätt slips vid rätt tillfälle.

TEXT: JENNIE AQUILONIUS

Eddy Fonyódi har lärt sig att detaljerna kan ha stor betydelse. EDDY FONYÓDI ÄR förste ambassadsekreterare vid Sveriges ständiga representation vid EU, som är regeringskansliets förlängda arm i Bryssel. Där representerar han Sverige i en kommitté som ansvarar för EU:s civila krishantering. Han bär alltid kostym, skjorta och slips på jobbet. – Då går jag in i rollen som tjänsteperson, jag blir mer formell och sträcker lite på mig, säger han.

Det finns ingen officiell klädkod på utrikesdepartementet, där han är anställd. Men Eddy Fonyódi ser kläder som en del av uppgiften att förmedla en vänlig, öppen och respektabel bild av Sverige. Det gäller att inte vara för uppstyltad och samtidigt bli respekterad. – Vissa länder, som Storbritannien och Ungern, är mer formella än andra. Skulle du dyka upp på möten med dem i kortärmad skjorta utan slips blir du nog inte respekterad och lyssnad till på samma sätt som om du kommer i kostym. Hemma i Stockholm upplever jag att det är mer fritt.

Eddy Fonyódi är vanligtvis utstationerad i ett land i tre till fem år, därefter flyttas han till nästa plats, för att sedan jobba i Stockholm i några år. När han kommer till ett nytt land brukar företrädaren berätta vilka klädkoder som gäller där.

Kläder kan också vara ett verktyg för att skapa kontakt och förtroende. I Indonesien finns till exempel batikskjortor med kort eller lång ärm som motsvarar kostym och smoking. Under sina år i landet använde Eddy Fonyódi gärna batikskjortorna både på vanliga möten och finare mottagningar. – Jag märkte att det var uppskattat. Det blev som att ”okej, du har accepterat att du bor i vårt land och har tagit dig an lite av våra sedvänjor, då kan vi prata på samma nivå”.

HAN KLÄR SIG helst i enklare färger, kostymerna är ofta grå eller blå. Men han laborerar gärna med slipsarna. Det land som är ordförande inom EU brukar till exempel ta fram en ordförandeslips. – Om jag har möte med ett land som nyligen varit ordförande tar jag gärna på mig deras ordförandeslips, då kan det bli en samtalsöppnare.

Men det gäller att ha koll på olika koder. På formella tillställningar brukar värden skriva vilken klädkod som gäller. Men de kan betyda olika saker i olika länder. ●

Klädd för arbete

TEXT: JENNIE AQUILONIUS, PER CORNELL FOTO: GETTY IMAGES, POSTMUSEUM/CC KÄLLOR: SVT, ARBETET, POSTMUSEUM

Brevbärare är ett yrke vars klädsel förändrats mycket genom tiderna.

I november 2007 bestämde sig en 26-årig reklamskyltsmontör för att färga håret rött och svart. Då fick han sparken. Han hade brutit mot företagets policy om ett vårdat yttre. Jobbet bestod av att montera reklamskyltar i butiker och klistra dekaler på bilar, och chefen tyckte inte att det rödsvarta håret var lämpligt i mötet med kunder. Mannen skickades hem med uppmaningen att färga håret i en mer normal ton. När han inte gjorde det, utan stannade hemma, blev han uppsagd på grund av frånvaro. Tidigare hade mannen tagit bort sin läppiercing och sitt svarta nagellack, efter tillsägelse från chefen.

Den första uniformen införs. Frack i blått, guldknappar, ståtlig huvudbonad och värja!

Släpuniformen introduceras, mycket beroende på att järnvägstrafiken byggs ut vilket påverkade postväsendet. De postanställda skulle vara lika fint klädda som tjänstemännen på stationerna. Blått och guld var fortfarande det som gällde. Uniformen blev obligatorisk – för män. Efter andra världskriget lanseras den första uniformen för kvinnor. Med kjol och huvudbonad som påminde om den flygvärdinnor bar. Modernare snitt inspirerades av Diors ”nya look”.

En kvinnlig anställd i en underklädesbutik blev beordrad att bära en namnskylt där hennes bh-storlek stod utskriven. Något som hon upplevde som obehagligt och kränkande. Kvinnan fick både muntliga och skriftliga instruktioner om att skylten skulle bäras. Arbetsgivaren menade att namnbrickan var frivillig, men Arbetsdomstolen höll inte med utan dömde företaget för diskriminering. Domstolen ansåg att kravet om bh-storlek var kopplat till kvinnans kön och att hennes värdighet hade kränkts. Företaget dömdes att betala 50 000 kronor i diskrimineringsersättning till kvinnan.

Det finns inte många domar om kläder i arbetslivet, enligt arbetsrättsadvokaten Stefan Flemström. Men ett exempel från 2013 visar att det är viktigt att följa reglerna om skyddskläder, den som är uppstudsig riskerar uppsägning. En kartongarbetare vid Stora Enso Packaging i Skene kavlade upp arbetsbyxorna till knäna på grund av värmen. Han fick tillsägelser av arbetsgivaren att inte göra så av säkerhetsskäl. Mannen kavlade upp ändå, blev till slut uppsagd och avstängd. GS-facket stämde företaget i Arbetsdomstolen. – Det blev först en fråga om huruvida avstängningen var korrekt. Då kom Arbetsdomstolen med ett interimistiskt beslut, det vill säga ett tillfälligt beslut i väntan på dom, där man menade att det var mer eller mindre uppenbart att det fanns saklig grund för uppsägning. Facket gick därför inte vidare med målet till huvudförhandling, säger Stefan Flemström.

Att bära uniform ifrågasätts. Postverket försöker motarbeta detta genom en ny gråblå uniform. Men tiden är mogen för ledigare arbetsklädsel. Samtidigt sjunker statusen för yrket.

Funktionskläder har nu helt ersatt gamla tiders uniformer. Shorts introduceras och material hämtade från sportens värld. Stora förändringar sker inom postväsendet och under senare år är det Postnords företagsfärger som gäller.