Share6 SEFI by Nordea Share

share O N E W O R L D / 1 0 0 0 I D E A S

F E B R U A R I 2 0 1 9 # 0 6

B R I S T

P Å

V A T T E N

Entreprenören Mehrdad Mahdjoubi är bara en av många världen över som söker efter lösningar på världens kanske allvarligaste problem: Hur ska vi skaffa vatten till alla i framtiden?

E N E R GI

P E N G A R

SE M ES TE R

Kinesiska solceller fungerar när det regnar

Michael Douglas om hårt arbete och girighet

Turister tömmer stranden på plast

share 02 2019#06

Rummet The UFO är ett av sju trädtoppsrum på svenska Treehotel i de stora skogarna nära den lilla byn Harads. Rummen är arkitektritade och har skapats med fokus på att skydda den lokala miljön. Läs mer om originella och hållbara semesterformer på s. 52.

share O N E

W O R L D .

1 0 0 0

I D E A S

Fo t o S ø r e n R ø n h o l t

Jukka Perttula landschef, Nordea Private Banking, Finland

Nordea Private Banking · Nordea Bank AB, Hamnbanegatan 5, FI-00020 NORDEA nordea.fi/sv/privatebanking · Telefon 0800 198989

Andreas Wahlström (ansv.), Thomas Engelsmann (redaktör), Ann-Sofie Hammarin och Mari Yli-Sirniö

P RO D U K T I O N

OTW · Karen Gahrn (redaktör) och Kasper Steenbach

REDAKTION

D E S I G N & T RYC K OTW

· Omslagsfotograf Martin Bubandt

EM ÆRK

Tryksag 5041 0004

2019#06

N VA

Nordea Private Banking strävar efter att uppgifterna i denna tidning ska vara korrekta och sanningsenliga, men ansvarar inte för att de är precisa och fullständiga. Nordea Private Banking ansvarar inte heller för eventuella beslut eller ekonomiska åtgärder som vidtas mot bakgrund av informationen i denna tidning. Mångfaldigande, reproduktion eller spridning är endast tillåtet efter överenskommelse.

U T G I VA R E

redan är marknadsledande finns det fortfarande utrymme att växa. Som en stor, internationell aktör är vi en eftertraktad partner i dagens nätverk och vi arbetar tillsammans med de bästa samarbetspartnerna. Kunderna märker vår storlek i form av både hög kvalitet på nya produkter och måttlig prissättning. Det finns många drivkrafter för tillväxt på marknaden nu men genom samarbete uppnår vi det bästa resultatet. Med oss kan kunderna både öka sina tillgångar och lära sig att förstå sina möjligheter att påverka och hurdan roll deras tillgångar har i samhället. Samtidigt växer vi och kan erbjuda allt bättre lösningar som motsvarar kundernas föränderliga behov nu och i framtiden.

Nu när vi står vid tröskeln till ett nytt decennium finns det många tecken på och möjligheter till tillväxt i luften. Allt fler människor märker att deras förmögenhet vuxit i betydande grad, företag blir rikare och många ärver också en avsevärd förmögenhet. Samtidigt ökar människors kunskaper om kapitalförvaltning och om hur och i vad det lönar sig att placera sina pengar. Under de senaste åren har medvetenheten om miljöfrågor, socialt ansvar och samhällsansvar ökat i stor utsträckning. Många vill medvetet påverka den värld de medverkar i att bygga upp och placerar sina pengar ansvarsfullt. Även vi på Nordea vill växa och bli allt mer ansvarsfulla. Det syns i allt större utsträckning i vår placeringsrådgivning. I år erbjuder vi till exempel modellportföljer med endast våra mest ansvarsfulla produkter. Etiska och miljö relaterade aspekter genomsyrar allt vi gör. Vi utbildar hela personalen att bli en förtrupp för ansavarsfrågor. Vi vill vara föregångare inom ansvarsfull placering och arbetar hårt för att våra kunder ska ha tillgång till de bästa produkterna och tjänsterna och den bästa kunskapen som betjänar dem i olika marknadslägen. Aldrig tidigare har placerare haft lika många olika möjligheter att öka sina tillgångar. Därför har vi i Finland ett eget team som arbetar med att utveckla Privat Banking-tjänster och som tillsammans med den nordiska enheten säkerställer att vårt utbud är förstklassigt. Våra ansträngningar har redan gett önskat resultat, vår kundnöjdhet är nämligen mycket hög. Våra kunder ger i genomsnitt vitsordet 9 på hur nöjda de är med samarbetet med oss i enkäten som görs efter det årliga mötet. Vi vill fortsätta på samma linje och även om vi

Vi växer tillsammans med kunden

Det är inte tekniken som bromsar. Det är den sociala uppfattningen och välviljan. Tanken att dricka vatten som andra har spolat ut i toaletten är gränsöverskridande. Will Sarni, chef för tankesmedjan Water Foundry

NORDE A PRIVATE BANKING

FEBRUARI 2019

NR 6

11 08 Klimatplattan löser problemet med stora mängder regnvatten efter skyfall. Genom små hål leds vattnet bort från ytan och vidare till områden som behöver vattnas.

Han fick sin första lön för en filmroll av kollegan Steve McQueen. Sedan började han investera i konst och fastigheter. Michael Douglas blir fortfarande förvånad när folk stoppar honom och beundrande säger att de har lärt sig mycket av superskurken Gordon Gekko.

12 Den prisbelönta svenska arkitekten Rahel Belatchew arbetar med storslagna projekt, bland annat en skyskrapa som producerar mer energi än den förbrukar.

Tuomas Nousiainen tror att Finland kan bli Europas Silicon Valley bara man börjar uppskatta expertkunnande mer.

34 Mehrdad Mahdjoubi vill förmå oss att använda mindre vatten i badrummet genom att installera rymdteknik i duschen.

intro

fasta spalter

profiler

teman

insikter

03 Välkommen till tidningen

Entreprenörer i överlevnad Möt de kreativa entreprenörerna från Zimbabwe

40 Till bergen för klimatets skull Peter Sandahl beslöt sög för att besegra 82 Alptoppar

26 Brist på vatten Vi ska odla på höjden, använda rymdduschar och dricka ur havet. Stort tema om lösningar på världens kanske allvarligaste utmaning

43 Betala med en fingerrörelse Tjänsten Siirtos funktion grundar sig på telefonnummer.

06 One world. 1000 ideas Idéer från hela världen. Från betong som avlägsnar luftföroreningar till solceller som fungerar när det regnar.

Ögonblicket då jag fick idén Hon uppfann muggen som inte läcker

23 Det händer i februari, mars, april och maj 51

One world. 1000 ideas Den bästa idén från Finland. Förpackningar utan plast

60 Baksidan Cheatsheet, tidningen i korthet

Rahel Belatchew Hon bygger för framtiden

24 Siri Mittet Hon samlar in och återvinner vår kaffesump 58 Ferdinand Kjærulff Han kopplar samman 4 000 frilansare i Bangladesh med arbetsgivare i väst

De hållbara resenärerna Möt skandinaver som har en idé om hur man reser i framtiden

50 Förbered dig på ränteuppgång Förhasta dig inte, men kom ihåg de alternativa placeringarna.

Drönare planterar träd Storbritannien

Varje år fälls femton miljoner träd världen över och den massiva skogsavverkningen förvärrar både klimatet och djurlivet. Utmaningen är att plantera nya träd tillräckligt snabbt, och här ska en ny planteringsmetod försöka råda bot på de problem som skogsavverkningen bidrar till. Det ska göras med hjälp av en ny drönarteknik som det brittiska företaget BioCarbon Engineering står i spetsen för att utveckla. De vill helt enkelt plantera en miljard träd om året med hjälp av drönare.

Från Norge till Indonesien EMA

SEFEROVIC

TEXT

2019#06

Fo t o: Ko r, R u s t s l e e p s

Den bästa idén

Drönaren läser av terrängen, och därefter utvecklas en algoritm som reglerar hur drönaren bäst planterar träd i just det området.

På de här sidorna presenterar vi vitt skilda idéer från hela världen, och vi har bett den danske entreprenören Ferdinand Kjærulff att bedöma vilken idé inom fyra områden som enligt hans mening är allra bäst. Läs mer på de följande sidorna – och läs mer om hans egen idé på sidan 58.

Fo t o: Pa n t h e r M e d i a

I l l u s t r a t i o n: R i c ka r d G r ö n k v i s t

Det är inte plast Indonesien

Bilfärja drivs med el Oldschoolunderhållning på flyget

Norge

Island

Det är inte surfplattor och mobiltelefoner som passagerarna på Air Iceland Connects flyg underhåller sig med på flygresan. Det är penna och papper. Flygbolaget, som bland annat har flygrutter till Grönland och Färöarna, har uppmanat passagerarna att skriva ner sina tankar om de resor de har gjort. Resultatet är anteckningsböcker fulla med allt från bra resetips till personliga tankar och berättelser. Anteckningsböcker som skapas och läses av passagerarna själva.

”Böckerna innehåller många olika goda historier. En del av våra gäster har delat sina reseminnen, medan andra berättar varifrån de kommer och om sina upplevelser.”

I det senaste numret av Share skrev vi om det norska containerfartyget Yara Birkeland, världens första automatiserade och helt eldrivna fraktfartyg. Nu har norrmännen gjort det igen. Världens första eldrivna bilfärja har sjösatts i Norge. Färjan heter Norled MF Ampere och rymmer 120 bilar och 360 passagerare. Färjan trafikerar en 20 minuter lång rutt över Sognefjorden.

Kassava växer i den tropiska delen av världen, och nu har man lyckats utnyttja stärkelsen i växtens rot till att framställa en slags bioplast som upplöses i vatten på mindre än 150 dagar. Det indiska företaget Avani Eco står bakom en ny serie vardagsprodukter som har tillverkats av växtmaterialet. Serien innehåller bland annat bestick, sugrör, påsar och kaffekoppar.

Jämfört med en vanlig dieselfärja på en motsvarande rutt sparar den eldrivna färjan omkring 60 procent bränsle och 570 ton koldioxidutsläpp om året.

Árni Gunnarsson, verkställande direktör, Air Iceland Connect

Fo t o: B l o o m b e r g

Förändring

2019#06

DET ÄR INTE PLAST Förpackningar är ett gigantiskt problem som inte bara är dyrt utan också förorenar världens natur och inte minst världshaven. Det kräver en lösning som är bättre och billigare än de nuvarande alternativen. Det kan bli svårt och det kommer att ta tid innan världens förpackningsproduktion kan ställas om till en mer naturvänlig lösning, men efterfrågan finns från såväl konsumenter som företag.

Från avfall till superfood USA

Fo t o: C o f f e e F l o u r I n c .

Fo t o: B a r c r o f t M e d i a , Pe d r o 2 0 0 9

Plattan kan samla upp 30 procent av det överflödiga regnvatten som uppstår vid skyfall.

En ny typ av superfood har sett dagens ljus – kaffemjöl. Precis som annan så kallad superfood har kaffemjöl ett högt proteinoch fiberinnehåll, och det har framställts av det som återstår av kaffebäret när de små kaffebönorna har sorterats bort. Kaffebären kasseras i så stora mängder att det ofta bidrar till att förorena exempelvis vattendrag. Genom att istället använda bäret och fruktköttet till kaffemjöl görs produktionen av kaffebönor mer hållbar, och det som tidigare var avfall förvandlas till superfood.

Klimatplattan Danmark

Klimatförändringarna ger oss extremt väder, och en av de många nackdelarna är stora mängder regnvatten. Det problemet försöker man lösa med hjälp av en danskdesignad platta med 42 hål som samlar upp regnvattnet i rör. Därefter fördelas vattnet till områden i jorden som behöver vattnas. Det låter nästan för bra för att vara sant. Men det fungerar, understryker företaget Klimaflisen.

2019#06

Affärsidé

Nicaragua, Guatemala, Mexiko, Papua Nya Guinea och Vietnam. Det är dessa fem länder som just nu omvandlar kaffebäret till superfood.

BETONG RENAR LUFTEN Luftföroreningar är ett växande problem i västvärlden, men framför allt på tillväxtmarknaderna. Många fler bostäder kommer att byggas, och om de kan byggas med betong som renar luften på giftiga gaser så har man en oerhört attraktiv produkt. Det skulle inte bara förbättra levnadsvillkoren för miljontals människor, utan även vara en riktigt bra affärsidé.

I l l u s t r a t i o n: R i c ka r d G r ö n k v i s t

Det nya 3D-örat har fördelen att det inte stöts bort, eftersom man har använt barnets egna celler.

Fo t o: A M S i l k

Betong renar luften

Det ser inte mycket ut för världen, men om man tillverkade en väv av syntetmaterialet med samma tjocklek som en blyertspenna skulle den, enligt vad som påstås kunna stoppa en fullastad jumbojet på 380 ton. Det är inte så illa.

Danmark

Fo t o: A - p h o t o

3D-utskrivna öron

Solpaneler i sol och regn Kina

Kreativitet

Uppfinningen är dansk, men det är en vidareutveckling av en teknik som togs fram i Japan på 1990-talet.

2019#06

3D-UTSKRIVNA ÖRON Det kommer att bli en verklig revolution inom läkarvetenskapen om man i större utsträckning kan skriva ut mänskliga organ i 3D. I takt med att 3D-utskrifter blir billigare och mer allmänt tillgängliga blir det inte bara ett enormt affärsområde, utan kan även förändra levnadsvillkoren för miljontals människor världen över.

Spindelnätet ser inte mycket ut för världen. Men den silkesartade väven är faktiskt starkare än stål. En tysk biokemist har kommit på hur man massproducerar en syntetisk, men lika effektiv, version av silkestråden. Den kan exempelvis användas i produktionen av textilier som finns i kläder, skor och interiörer i hus och bilar.

Fo t o: Pa n t h e r M e d i a

Solceller är vanligtvis inte mycket värda en regnig dag. Men nu har en forskargrupp från Kina skapat en ny solcellsanläggning som samlar in energi från både regn och sol. Det skapar nämligen friktion när en regndroppe träffar solcellspanelen och den energin kan den nya panelen ta vara på.

En ny metod inom 3D-utskrifter har gett sex kinesiska barn ett nytt naturtroget öra. De sex barnen har fått sitt missbildade öra ersatt av ett nytt med hjälp av egna broskceller och 3D-utskriftstekniken. Forskarna har skannat det friska örat och skrivit ut en spegelvänd kopia med hjälp av 3D. Kopian fungerar som en slags form, i vilken forskarna får barnets egna broskceller att växa. När örat har opererats på plats växer broskcellerna och örat formas efter mallen som i sin tur långsamt bryts ner.

Tyskland

Kina

Världens miljonstäder osar av förorenad luft. Kanske kan betong bidra till att ändra på det. Jo, du läste rätt. En nyutvecklad betongtyp kan rena luften från de giftiga gaser som släpps ut i trafiken. Betongmassan och ämnet titandioxid är den blandning som skulle kunna avlägsna upp emot 20 procent av de förorenande gaserna. Titandioxid aktiveras som luftrenare i betongen när materialet utsätts för dagsljus.

Starkare än stål

Mixed reality-tekniken handlar inte bara om leksaker till teknikentusiaster. Tekniken kan användas av exempelvis arkitekter.

Frankrike

Sex miljoner. Så många lastbilar är registrerade i EU. Även om den höga siffran enligt experter är ett tecken på tillväxt, så belastas miljön av de många lastbilarna på vägarna. Det försöker ett nytt däck ändra på. Lastbilsdäcket lovar lägre bränsleförbrukning – och så kan det regenerera sig självt. Däcket består av lager som byggs ovanpå varandra liksom klossar. När det första lagret har slitits ned, står nästa lager redo. Det innebär att däcket slits 15–20 procent långsammare än ett vanligt lastbilsdäck.

Om man byter ut det vanliga däcket mot det regenererande, kommer lastbilens bränsleförbrukning att minska med en liter per hundra körda kilometer.

Skalbarhet 2019#06

USA

Fo t o: G e t t y i m a g e s

Byggklossdäck

Fo t o: Pa n t h e r M e d i a

Fo t o: M i c r o s o f t

I l l u s t r a t i o n: R i c ka r d G r ö n k v i s t

Virtuella objekt i verkligheten Virtuell verklighet är en välkänd teknik för många. Med HoloLens har Microsoft kombinerat den virtuella och den verkliga världen genom en så kallad mixed reality-teknik. HoloLens är glasögon som gör det möjligt att se virtuella objekt och människor i verkliga omgivningar.

Pumpa mjölk på språng

Återvinning av blod

USA

Att pumpa mjölk till ett spädbarn med en bröstpump kan vara besvärligt och tidskrävande. Nu kan mamman pumpa mjölk samtidigt som hon gör något helt annat. Den nya bröstpumpen kallas Willow och drivs med batterier. Den är mindre och väsnas mindre än en vanlig bröstpump. Dessutom kan den bäras i behån och därmed användas när mamman är på språng.

Et nytt kirurgiskt verktyg gör det möjligt för läkare världen över att återvinna blod och rädda liv. Hemafuse kallas en ny mekanisk pump som genom ett filtreringssystem kan återvinna patientens eget blod vid inre blödningar. Pumpen, som är ett alternativ till blod från blodgivare, har utvecklats så att den kan användas vid operationer i utvecklingsländer där bristen på blodbanker är ett problem.

”I dag är åttio procent av världens medicinska utrustning utformad för tio procent av världens befolkning. Det är anledningen till att jag började arbeta med Hemafuse.” Carolyn Yarina, CEO och medgrundare av Sisu Global Health

VIRTUELLA OBJEKT I VERKLIGHETEN Man har länge talat om framtiden för mixed reality utan att det har gjorts några större framsteg, men när tekniken är klar skulle den kunna förändra sättet vi lär oss, handlar och kommunicerar på. För eller senare kommer information att vara visuellt tillgänglig när du går längs gatan, handlar i affären, beställer en taxi och så vidare. Det kan potentiellt sett bli framtidens gränssnitt till internet.

Det har jag lärt mig av pengar ”När jag hade spelat in ’Wall Street’ blev vi ganska chockade över att min karaktär, Gordon Gekko, blev så populär. Gordon Gekko är en av de största skurkar som finns. Men det visar bara att biobesökarna älskar en riktig skurk.”

Berättat för Tina Jøhnk Christensen / Foto Getty images 2019#06

Min första lön var omkring 85 dollar för en ”off-off Brodway”-föreställning. På den tiden delade jag en enrummare med Danny DeVito på 89th Street på Upper West Side i New York, så pengarna lade jag på mat eller sprit – jag minns inte precis vad, men de gick i alla fall inte till tvätteriet. Min första lön för en film betalades ut av Steve McQueen som 1970 var producent för filmen Adam at 6 A.M. I filmen körde jag en mörkorange Porsche 911 S Targa. Det är en snygg bil, och när filmen var klar gratulerade Steve mig, höll upp bilnycklarna och sade ”Varsågod”. Jag minns det mycket tydligt. Det var min bonus. Han gav mig den där porschen. Han blev som en mentor för mig, eftersom han höll på att förbereda sig inför Le Mans. Jag brukade följa med honom till racerbanan, och det var så jag blev involverad i motorsporten. Jag tog en kort paus från universitetet och arbetade ett år på en bensinstation, eftersom jag älskar bilar och hot rods – och ja, jag blev månadens man hos Mobil. De första pengar jag tjänade som producent på Gökboet 1975 investerade jag i konst. Jag uppskattade tysk expressionism men insåg redan då att det var väldigt dyrt. Så jag började köpa den konstform som kallas Hudson River School. Det är amerikanska landskap vid Hudson River från sekelskiftet – Albert Bierstadt, Thomas Moran och den typen av konstnärer – och jag samlade ett tag. Så en dag tittade jag på en tavla på väggen som hängde intill ett fönster. Och även om den var otroligt vacker, så var utsikten vackrare. Utsikten var New York. Då började jag köpa mark istället och insåg att jag njuter mycket mer av omgivningarna och husen. Jag blir verkligen glad av att investera i fastigheter.

Men jag håller på att dra ner på det, så om du känner någon som vill köpa en vacker lantegendom på Mallorca är det bara att säga till. När jag hade spelat in Wall Street blev vi ganska chockade över att min karaktär, Gordon Gekko, blev så populär. Gordon Gekko är en av de största skurkar som finns. Men det visar bara att biobesökarna älskar en riktig skurk. Jag är fortfarande imponerad över att så många kommer fram till mig och säger ”Det är din förtjänst att jag gör det jag gör. Jag iakttog dig.” Då brukar jag svara ”Men du vet väl att han hamnade i fängelse”. Det har gett mig en inblick i människor, vars enda sysselsättning är att tjäna pengar. De struntar i hur de gör det. Inget annat i deras liv betyder något för dem. Det har varit både chockerande och överraskande. Jag har varit kapitalist i hela mitt liv och tror på hårt arbete och på att skapa lönsamhet. Men jag skäms när jag ser hur omfattande girigheten och korruptionen är, och att det finns människor som inte gör annat än att försöka tjäna pengar för pengarnas skull utan att bidra med någonting. Jag trodde att jag var bra på att investera på Wall Street men efter finanskrisen, då folk insåg hur snabbt man kan bränna fingrarna, har jag blivit mycket konservativ och överlåter det till människor som vet mer om det än jag gör. Därför använder jag tre fyra fonder och anlitar folk som investerar mina pengar åt mig.

Michael Douglas

Född 1944 i New Jersey, USA. Bor i New York och på Bermuda med sin fru Catherine ZetaJones och deras två barn. Fick sitt stora genombrott 1987 i Oliver Stones Wall Street. År 2010 spelade han Gordon Gekko igen i Wall Street: Money Never Sleeps.

2019#06 12 share

ARKI TE KTU R SOM LÖ S ER F R A M T IDENS U T M A N INGA R

”Människans påverkan på vår planet är enorm” Den prisbelönta svenska arkitekten Rahel Belatchew arbetar med storslagna projekt som kan inspirera, bland annat en skyskrapa som producerar mer energi än den förbrukar. Hon tror på att arkitekturen kan bidra till att definiera en mer hållbar framtid. Text Andreas Thorsen/Foto Martin Bubandt

Man kan kanske tala om att det finns två ben i Rahel Belatchews arbete. Dels hennes prisbelönta arkitektfirma som ritar byggnader som vinner priser världen över, dels studion Belatchew Labs som ska tänka ännu större. Belatchew Labs ska arbeta med de största utmaningarna som vårt samhälle står inför i dag, och skapa lösningar som kan bidra med mycket mer än tak över huvudet. ”Tiderna förändras snabbt och vi ändrar vår livsstil mycket snabbare än vi har gjort tidigare, men arkitekturen och byggbranschen gör på sätt och vis fortfarande det som den alltid har gjort. Det tar tid att ställa om sig”, säger Rahel Belatchew. ”Städerna växer världen över, och även i Sverige ser vi hur huvudstadsområdet är det suveränt snabbast växande området i landet. Genom urbaniseringen och den förändrade livsstil som följer med den får vi en bostadskris. Vi bygger inte tillräckligt i förhållande till befolkningstillväxten.” Därför skapar Belatchew Labs otroliga projekt – det kan handla om en gräshoppsfarm mitt i Stockholm eller flytande studentbostäder eller ett höghus som genererar sin egen elektricitet. Projekten är ganska utopiska, och i flera fall saknas ännu den teknik som behövs för att de ska kunna förverkligas. Men poängen är just att tänka stort och fritt och flytta gränserna. Ett

av de första projekten var Strawscraper, en tillbyggnad till ett befintligt höghus i Stockholm. ”Utgångspunkten var att fundera över hur en byggnad kan vara olika saker. Hur framtidens byggnader ska kunna bidra till produktionen av energi. Vi tror att vi kommer att behöva byggnader som producerar mer energi än de förbrukar”, säger Rahel Belatchew. ”Vi tittade på en teknik som heter piezoelektricitet, som utnyttjar att det finns vissa material som producerar elektricitet när man skjuter på dem och pressar dem. Det är mycket lite elektricitet det handlar om – mikrowatt – men om man gör projektet tillräckligt stort så blir det meningsfullt. Vi tog en teknik och blickade in i framtiden. Datorer blir bara mindre och mindre. En gång i tiden fyllde en dator ett helt rum, men i dag har vi dem i fickan. Om piezoelektricitet utvecklas på samma sätt, skulle vi kunna placera ett antal rör i rätt material längs tornets fasad, och dessa rör skulle då kunna alstra energi när vinden blåser på dem. Det blir en urban vindkraftpark.” Era idéer är konkreta lösningar på världsproblemen. Varför är just arkitektur ett område, där man kan göra något? ”Som arkitekter är vi vana vid att se de stora sammanhangen och att arbeta

med olika typer av behov och perspektiv. Entreprenörer, invånare, allmänheten. Och så är vi vana vid att arbeta i olika skikt. Vi tittar på byggnaden, på området, på interiören. Det handlar om en kunskap och en förmåga att se hela sammanhanget. Det är inte alltid vi gör det i vårt yrke, men jag tror att arkitekter är utbildade i det vi behöver i framtiden, nämligen att se nya möjligheter.” Förutom Strawscraper nämner Rahel Belatchew BuzzBuilding, en snigelformad gräshoppsfarm som hon tänker kan byggas i en av Stockholms rondeller. Där kan den utnyttja mark som i dag är outnyttjad och samtidigt ligga till grund för framtidens matproduktion. ”Det är så mycket mer än en byggnad eftersom vi i arbetet med den funderar över hur vi bor, vad vi äter och hur vi producerar det. Det är hållbart. Hållbarhet har blivit en helt grundläggande premiss. Den finns där alltid. Människans påverkan på vår planet är enorm, och vi måste hitta sätt att leva mer hållbart.”

Man ska föreställa sig en skyskrapa klädd med halm som fladdrar i vinden och på så sätt alstrar energi till invånarna. Det är bara ett av de många projekt som har tagit form i Rahel Belatchews huvud.

Stockholm Loop Ett tredje projekt av Belatchew Labs är Stockholm Loop. 120 000 bostäder ska byggas på en outnyttjad plats vid huvudstadens tunnelbane stationer för att på så sätt åtgärda bostadsbristen utan att behöva utöka stadens areal.

2019#06 13 share

Berättat för Martin Leer Scharnberg

ÖGONBLICKET DÅ JAG FICK IDÉN ”Hon lämnade ett långt spår av mörklila svartvinbärsjuice på den gräddfärgade mattan.”

Jag var hemma hos en väninna. Vi satt i soffan när hennes lilla dotter kom springande in i vardagsrummet med en mugg i den ena handen. Muggen skakade av rörelserna. Det rann över och hon lämnade ett långt spår av mörklila svartvinbärsjuice på den gräddfärgade mattan. Det var precis som i en tecknad film. Ett ögonblick då idén plötsligt dök upp i mina tankar likt en glödlampa som tändes. Med tre små barn hade jag omfattande träning i att torka upp efter barnen som välte eller tappade sina muggar. Varje gång de spillde fick jag snabbt springa efter en trasa. Men det behövde kanske inte vara så.

T R E VÄ G A R T I L L

DEN GODA IDÉN Utnyttja din erfarenhet Utgångspunkten är förmågan att identifiera något som saknas. Att hitta ett problem som ännu inte har lösts. Och så att lösa det. Jag har alltid skyndat mig att torka upp efter mina barn när de vält sina muggar. Titta på ditt eget liv. Har du stått inför olika utmaningar, och hur kan du lösa dem för dig själv och andra?

Hemma vid diskbänken i Hertfordshire norr om London började jag experimentera. Tejp, plast, sax, vaselin. Det var mycket interimistiskt. Jag försökte göra en barnmugg som det inte gick att spilla ur. Den skulle ha en ventilmekanism som bara lät vätska lämna muggen när barnet drack, och som stängdes automatiskt när barnet inte drack. Jag byggde en prototyp som kunde stå upp och ner i flera veckor utan att förlora så mycket som en droppe. 1992 sökte jag och fick patent på Anywayupmuggen, världens första spillfria barnmugg.

Gör lackmusprovet Innan du investerar en stor del av din tid och dina pengar på din idé måste du testa den på andra. Undersök om den efterfrågas. I mitt fall handlade det om att gå ut och prata med många mammor med små barn. Om din målgrupp inte är intresserad, får du gå tillbaka till ritbordet. Att hitta helt rätt idé kräver ofta flera försök.

Den ena stormarknaden efter den andra sade nej,, så jag tog en chans. Jag fyllde muggen med saft, lade den i en kartong och skickade den till inköpschefen för Tesco, Storbritanniens största stormarknadskedja. Inuti kartongen lade jag en liten lapp: ”Om muggen är tom har jag skjutit mig i foten. Men om det inte har runnit ut får du gärna ringa till mig.” I fyra dagar bet jag på naglarna och fruktade att muggen hade gått sönder i posten. Men så ringde inköpschefen.

Sträva efter wow-faktorn

Ma ndy Hab er m a n , 62 å r, är uppfinnare och chef för Haberman Products som säljer specialdesignade muggar och nappflaskor. År 2000 utnämndes hon till British Female Inventor of the Year, och hon har flera gånger suttit i juryn för European Inventor Award. Det första året på marknaden såldes Anywayup-muggen i en halv miljon exemplar. I dag säljs muggen varje år i 40–60 miljoner exemplar världen över.

Jag visste att många skulle kunna få nytta av muggen. Men det krävde att jag kunde få dem att ta ner den från hyllan. Det räckte inte med drickmekanismen. Jag lade också mycket tid på att utveckla ett iögonfallande utseende. Se till att din produkt har en wow-faktor som drar blickarna till sig. Dålig design kan döda även den bästa idén.

2019#06

share 15

Entreprenörer i överlevnad Text och foto Tor Birk Trads

former. Överallt ser man den informella sektorn i Zimbabwes gatubild. Ljuset blir rött och Courage Mapepa förflyttar sig snabbt mellan bilar och scootrar för att sälja sina varor. Det har han gjort sedan han var sexton år. I dag är han trettiotvå. Vi har mött nödvändighetens entreprenörer i Zimbabwe.

2019#06

Courage Mapepa säljer telefonkablar, taltidskort, laddare och telepluggar i den täta trafiken i centrum av huvudstaden Harare. Vanliga fasta jobb är mycket ovanliga i Zimbabwe. Enligt Zimbabwes regering försörjer omkring 95 procent av medborgarna i den förvärvsaktiva åldern sig själva och sina familjer som egna företagare i många olika

2019#06 16 share

Simon Sisangwe, 24, säljer kläder från klockan 8 till 16 och tjänar omkring 550 dollar i månaden.

Bernard Ngaru, 46, tillverkar tegelstenar och ventilationsgaller och tjänar omkring 200 dollar i månaden.

Star Mutanhaurwa, 36, säljer läsk och tjänar omkring 250 dollar i månaden.

17 2019#06

Innocent Kativho, 34, är barberare och frisör och tjänar omkring 250 dollar i månaden.

2019#06 18 share

Min ambition och min drĂśm Ă¤r att komma tillbaka till skogsindustrin. I den branschen finns min passion.

share 19 2019#06

Trevor Mutasa, 33, säljer och pumpar däck och tjänar omkring 250 dollar i månaden. Han har stått vid vägkanten i två år. Han står här varje dag från klockan 8 till 18, en arbetsdag på tio timmar, innan han kan återvända hem till sin fru och lilla dotter. Mutasa har en utbildning i träteknik från Zimbabwe College of Forestry och har tidigare arbetat på ett sågverk. Men företaget stängde på grund av inflationen och de ekonomiska svårigheterna i Zimbabwe, och han har inte lyckats hitta ett nytt fast jobb. ”Det är inte min dröm att stå här. Min ambition och min dröm är att komma tillbaka till skogsindustrin. I den branschen finns min passion. Jag hoppas kunna starta ett litet sågverk och bygga upp det därifrån. Men just nu handlar det bara om att få pengarna att räcka till och jag har inte möjlighet att spara.”

2019#06 20 share

Thandiwe Chigayo, 30, säljer stekt potatis och tjänar omkring 400 dollar i månaden.

Trymore January, 25, tvättar bilar och tjänar omkring 350 dollar i månaden.

Gaudencia Mutendebvure, 49, säljer tomater och tjänar omkring 200 dollar i månaden.

21 2019#06

Tinotenda Chamisa, 21, säljer sockerrör och tjänar omkring 200 dollar i månaden.

share 2019#06

Jason Kwaware, 56, säljer glas, fönsterkarmar och liknande och tjänar omkring 250 dollar i månaden.

Takesure Tsongora, 53, fotograferar parkgäster och tjänar omkring 175 dollar i månaden.

Det händer

Text Klaus Æ. Mogensen

Februari–maj 2019

Drakar

Mars Karneval Mardi Gras är en gammal kristen festdag som infaller på den ”vita tisdagen” som är dagen före askonsdagen – i år den 5 mars. Mardi Gras markeras typiskt med en karneval. Även om dagen firas i kristna länder världen över förknippas händelsen framför allt med karnevalen i New Orleans, där festen varar i två veckor med parader varje dag under veckan fram till och efter den vita tisdagen. I New Orleans har man firat Mardi Gras i mer än 300 år.

Grand Canyon

Kreativitet och innovation Den 8–17 mars arrangeras den kombinerade kreativa konferensen och festivalen South by Southwest (eller bara SXSW) i Austin, Texas. En höjdpunkt är utdelningen av SXSW Innovation Awards med tretton kategorier, bland annat för innovation inom artificiell intelligens och maskininlärning, hälsa och bioteknik, robotteknik och hårdvara samt mode och kroppsnära teknik.

Lördagen den 27 april firar nederländarna kungens födelsedag, Koningsdag, med en praktfull fest i Amsterdam. Stadens invånare går på gatorna i orangefärgade kläder, Nederländernas nationalfärg, och äter ansenliga mängder tompoes, som är en lokal gräddtårta. Omkring en miljon besökare innebär att Amsterdams befolkning fördubblas på festdagen.

Tronskifte Björnar Den 27 februari är det internationella isbjörnsdagen. Dagen arrangeras av organisationen Polar Bears International som etablerades 1994. Syftet med dagen är att uppmärksamma klimatförändringarnas följder för isbjörnarna och andra vilda djur och uppmana till att isolera husen bättre, så att vi förbrukar mindre energi på uppvärmning och luftkonditionering.

2019#06

Maj Befolkning Under maj månad förväntas Nigerias befolkning nå 200 miljoner. Nigeria har en av världens snabbast växande befolkningar, och enligt prognoser kommer befolkningen att överstiga 400 miljoner år 2050. Därmed blir Nigeria världens tredje folkrikaste land, efter Kina och Indien.

Med anledning av kungens födelsedag

Februari Den 26 februari är det 100 år sedan Grand Canyon utnämndes till nationalpark. Grand Canyon har omkring sex miljoner besökare varje år och finns med på Unescos världsarvslista. Jubileet firas med många olika evenemang – och det serveras även tårta.

Om man tycker om drakar kan man den 6–14 april besöka den stora drakfestivalen Cerfs-Volants i Berck sur Mer i Frankrike. Staden har varit centrum för experiment med drakar och flygning sedan slutet av 1800-talet och är nu varje år värd för en veckolång drakflygningsfestival.

Hållbarhet Den 21 mars arrangerar The Economist för fjärde gången Sustainability Summit i London. Konferensen bjuder på föredrag och debatter om hållbarhet med teman som plastförorening, luftförorening, anpassning till klimatförändringar samt en ny ekonomisk modell som kan bli nödvändig för att hantera klimatförändringarnas utmaningar.

Den 30 april abdikerar kejsar Akihito av Japan och överlämnar Krysantemumtronen till sin son, kronprins Naruhito. Akihito är då 85 år gammal och motiverar abdikationen med sin ålder. Det blir första gången sedan 1817 som en japansk kejsare abdikerar.

Blommor Den 21–25 maj är det dags för årets Chelsea Flower Show, en blomster- och trädgårdsfestival som arrangeras av Royal Horticultural Society. Denna vårfestival har arrangerats sedan 1833 och i Chelsea sedan 1912. Bland annat bygger internationella landskapsarkitekter utställningsträdgårdar till festivalen i tävlingen om årets guldmedalj.

Formel 1 Det klassiska formel 1-loppet Monaco Grand Prix hålls den 23–26 maj 2019. Tävlingen har arrangerats sedan 1929 och är en av världens mest prestigefyllda. Den äger rum på gatorna i städerna Monte Carlo och La Condamine i det lilla furstendömet i södra Frankrike nära gränsen till Italien.

K Ä L LO R : US N AT I O N A L PA R K S E RV I C E , P O L A R B E A R S I N T E R N AT I O N A L , SX S W.C O M , T H E ECO N O M I ST, L E R É V E I L D E B E RC K, T H E G UA R D I A N , T RO O P T R AV E L , W O R L D O M E T E R S, U K ROYA L H O RT I C U LT U R A L S O C I E T Y, FO R M U L A 1 .CO M / I L LUST R AT I O N E R : K I M FO SSU M , FOTO : R I T Z AU S C A N P I X , PA N T H E R M E D I A

April

2019#06 24 share

KA FF ES UM P BL IR H U DVÅ R D

”Kaffesump är en liten del av en betydligt större berättelse” Skandinaverna dricker mycket kaffe, men kaffesumpen i maskinerna slutar bara som avfall. Den kan dock bli mycket mer än så. Och det har norska Siri Mittet tagit reda på. Text Andreas Thorsen / Foto Martin Bubandt

Finländarna dricker mest kaffe i världen. Varje år dricker den genomsnittliga finländaren tolv kilo kaffe, och på sex-i-topp-listan hittar vi även norrmännen, svenskarna, danskarna och islänningarna. Nederländarna är det enda icke-nordiska folk som finns med på listan. Det är den insikten Siri Mittet utgår från. Hennes lilla butik heter Gruten, som på norska betyder kaffesump. Den säljer produkter såsom tvål, hudvårdsprodukter och gödning till ostronskivlingar som framställts av all den sump som norrmännen producerar varje dag. Hon cyklar runt i Oslo på lådcykeln HurtiGRUTEN och samlar in kaffesump från restauranger och kaféer. Budskapet är att vi kan använda det avfall vi skapar. Och att det är viktigt att vi gör det. ”Engagemanget för naturen och lusten att utnyttja det har alltid varit en del av mitt liv. Jag har alltid haft ett behov av att ta hand om planeten”, säger hon. Siri Mittet växte upp i Ålesund där invånarna har en stark tradition av att starta egna företag, vilket även hennes pappa gjorde, berättar hon. Senare har hon arbetat med klimatforskning och sopsortering i både Storbritannien och Norge. Hon märkte att det var intressant, men hon hade också en känsla av att hon ville göra något som berörde människor direkt. Hon läste

om kaffesump och tog reda på om man kunde använda det i exempelvis komposter, och det kunde man. Den kunde dessutom användas till ganska mycket annat. ”Jag tror att Gruten framför allt drivs av engagemang och idealism”, säger Siri Mittet. ”Vi har ett dubbelt fokus. Helt konkret framställer vi tvål, hudvårdsprodukter och gödning, men vi arbetar också mycket med att förmedla kunskap. Det är särskilt viktigt för mitt engagemang. Jag håller föredrag och workshoppar för människor för att förmedla kunskap om hur vi kan återvinna. Det är kanske det viktigaste vi gör. Vi vill hemskt gärna inspirera folk till att själva återvinna. Allt är open source – hur vi omvandlar kaffesump till exempelvis tvål är ingen hemlighet, och det är kanske lite riskabelt men det handlar om att jag tror att det här är viktigt. Jag har en önskan om att göra mer än att bara driva ett företag. Jag vill gärna påverka andra.” Vad är det du vill berätta för norrmännen? ”Jag vill genom Gruten få människor att fundera mer över vår värld. Kaffesump utgör bara en liten del av vårt avfall, men jag tror att vi kan så ett frö och bidra till att starta en process hos varje individ och i samhället. Vi är bra på

sopsortering i Skandinavien, i alla fall i Norge, men vi kan bli ännu bättre på att få en ökad förståelse för vad vi kastar bort. Och vad det gör med planeten. Vi ska bli bättre på att förstå hur vi tar hand om vår planet. Det är mitt mål.” Siri Mittet menar att hennes arbete med något så litet och konkret som kaffesump i själva verket handlar om något mycket större, nämligen vårt klimat, våra resurser och vår värld på det hela taget. Det är berättelsen om att vi är på väg ut över kanten, och att vi måste stanna upp innan det är för sent. Återvinning spelar en stor roll i den kampen. ”Det uppstår ur en förståelse för ett akut problem”, säger hon. ”Kaffesump är en liten del av en betydligt större berättelse. Kaffesump är konkret – en bra sak att börja med – men det är bara en liten pusselbit i kampen. Människor har tappat kontakten med naturen, och den kontakten måste vi återskapa.”

Siri Mittet samlar varje dag in kaffesump från kaféer och restauranger på sin lådcykel. Hennes budskap är att vi kan använda det avfall vi skapar. Och kaffesump skapar vi i Norden i överflöd.

Tre företag, som inspirerar Siri Mittet KompassMat. Skapar arbetstillfällen för unga och samlar in mat som annars skulle kastas. Kompassogco.no/ kompassmat Growlab Oslo. Form givare och aktivister som skapar lokala evenemang, till exempel festivaler. Growlab.no Epleslang. Gör äppelmust av nedfallen frukt från trädgårdar i Oslo, och anlitar personer med nedsatt arbetsförmåga för att samla in frukten. Epleslang.com

2019#06 25 share

2019#06 26 share

Vatten så det räcker till alla?

TEXT

MARTIN

LEER

SCHARNBERG

FOTO

JA N U S

E N G E L

2019#06 27 share

Världen saknar vatten – de hittar lösningar

Vatten släcker törsten, renar kroppen och tillför näring till de växter och djur vi äter. Men vattenförbrukningen har globalt sett sexdubblats under de senaste hundra åren, och World Economic Forum bedömer att vattenbrist är ett av de största hoten mot världens hälsa och ekonomi. Jordbruk på högkant, dusch med teknik från Nasa och möjligheten att dricka vatten från havet. Vi möter dem som finner lösningar på världens kanske allvarligaste utmaning.

2019#06 28 share

Uppåt är vägen fram Jordbruket står för 70 procent av världens färskvattenförbrukning. Men som en fysisk rörelse skjuter en ny form av jordbruk upp lodrätt och flyttar in odlingen av grödor i höga torn. Inom det vertikala jordbruket vill man producera vår mat utan jord. Och utan solljus. Visionen är att uppnå största möjliga skörd med minsta möjliga vattenmängd. Innan vi får komma in måste vi gå igenom rengöringsrummet. Vi ska ta på oss blå rockar, hårnät, handskar och en tygmask för munnen. Nu är vi redo. En tung metalldörr skjuts åt sidan, och vi går in i det som kallas växtrummet. I den sextusen kvadratmeter stora hallen sträcker sig avlånga torn elva meter upp mot taket, så att vi måste luta huvudet bakåt för att se toppen. Om man går in mellan de höga raderna blandas en kalejdoskopisk djungel av gröna färger med lila och rosa ljussken. Raderna står som stora, färgsprakande murar. Men när vi kommer tillräckligt nära ser vi att de faktiskt är levande. De höga raderna rymmer vardera tolv våningar, där tusentals liv bor, andas och växer. Här inne där det varken finns jord eller solljus växer kål, krasse, rucola och en mängd olika salladssorter. Vertikalt jordbruk kallas fenomenet. Och AeroFarms i Newark, New Jersey, är ett av världens största. På golvet mellan hallens höga växttorn, varifrån man varje år skördar ettusen ton grödor, står medgrundaren Marc Oshima. ”Jag anser att vi i grunden måste förändra jordbruket så som det ser ut i dag. 1900-talets jordbruk är inte utformat för att lösa 2000-talets utmaningar. Utmaningen handlar om att producera mer

mat med mindre vatten. Det kan låta omöjligt, men det är det inte med vertikalt jordbruk”, säger Marc Oshima. Jordbruk utan jord

I jord på en åker. Så har människan i tusentals år odlat grödor för att skaffa föda. Men världens jordbruk står inför en enorm utmaning: vatten. I dag står jordbruket för 70 procent av världens färskvattenförbrukning. Och i takt med att världens befolkning växer med miljarder, ökar också världens efterfrågan på mat och därmed vattenförbrukningen inom jordbruket. Världens vatten-

Vatten så det räcker till alla?

jordbruk bygger på kallas aeroponik. Solljuset har ersatts av lysdioder, och plantorna växer i lådor där rötterna inte står i jord utan istället sträcker sig ned i en vattenkultur med näringsämnen som rinner som en underström i lådorna. Det gör det möjligt att spara på vattnet, för jord tar inte upp vatten effektivt när vi talar om växters tillväxt. 45 procent av allt det vatten som globalt sett används inom traditionellt jordbruk rinner faktiskt bort från åkern som dränering. Jämfört med detta fungerar växtlådorna i det vertikala jordbruket som slutna kretslopp. Det vatten i lådorna som inte tas upp av växterna, rinner inte bort och går förlorat. Det kan däremot bevaras och återcirkuleras i systemet, och därför kan man i det vertikala jordbruket odla växter nästan helt utan vattenspill. AeroFarms återvinner och återanvänder 99 procent av det vatten som förbrukas. ”Vi frågade oss själva hur vi skulle göra om jordbruket över huvud taget inte fanns i dag, utan skulle utvecklas och designas från grunden. Tack vare den moderna tekniken är en åker inte nödvändigtvis fortfarande den bästa utgångspunkten för odling av grödor. Man kan givetvis spara på vattnet genom att reformera och finjustera det traditionella jordbruket, men vattenbesparingen blir ännu större om vi uppfinner jordbruket på nytt”, säger Marc Oshima.

Utmaningen handlar i all sin enkelhet om att producera mer mat med mindre vatten. Marc Oshima och David Rosenberg, som tillsammans har grundat AeroFarms, är övertygade om att lodrätt är lösningen.

Mindre vatten, större skörd

Här finns ingen jord och inget solljus. Ändå gror kål, krasse och rucola mycket snabbare än i naturen.

2019#06

resurser är därför hotade. Enligt Världsbanken kommer behovet av vatten att överstiga tillgängligheten med 40 procent år 2030. För att mildra den bekymrande prognosen krävs det globala förändringar och förbättringar i det sätt som vatten förbrukas på – inte minst inom jordbruket. Och det är just detta som är Marc Oshimas och AeroFarms vision. Att skapa ett jordbruk som utnyttjar vattenresurserna på ett hållbart sätt. Men hur kan grödor över huvud taget växa inomhus utan varken jord eller solljus? Och hur sparar det vatten? Tekniken som AeroFarms vertikala

Det kan verka kontraintuitivt att flytta in jordbruket inomhus. Men den ökade kontroll som ett vertikalt jordbruk har över produktionen ger enligt Marc Oshima flera fördelar. I den stora hallen går odlingsfysiologer och växtpatologer runt i rockar i de långa tornraderna och övervakar grödornas tillväxt. Men de är inte de enda som ser till att växterna mår bra. Grödorna övervakas också av ett högteknologiskt sensorsystem. För varje skörd analyseras över 100 000 datapunkter av datoralgoritmer för att skapa idealiska tillväxtförhållanden. Eftersom det görs i en sluten miljö har man ständigt full kontroll över ljus, temperatur, luftfuktighet, vatten och näringsämnen, vilket gör det möjligt för vertikala jordbruk som AeroFarms att uppnå större skördar med mycket mindre vatten. ”Inom det vertikala jordbruket är vi inte beroende av årstider, geografi eller klimatbälten. Och dåligt väder kan inte förstöra vår skörd. Vi skördar året runt, och vi behöver inte vänta på att

9,8 Världens befolkning i miljarder share

7,6

linda. Flera frågar mig skeptiskt om det inte smakar laboratorium när grödorna växer utan jord och solljus. Men grönsakerna är lika spröda, saftiga och välsmakande som vi är vana vid.”

3,7

Början på begynnelsen

1970

2018

2050

K Ä L L A : F N : S W O R L D WAT E R D E V E LO P M E N T R E P O RT

solen går upp eller ner. Våra grödor växer dygnet runt hela året”, säger Marc Oshima. Det färgstrålande ljuset som badar växterna i omväxlande vita och violetta färger är en spektakulär syn. Men de violetta lysdioderna används inte bara för syns skull. De har specialdesignats för att kunna anpassa sig efter grödornas olika tillväxtfaser och ge växternas fotosyntes optimala villkor. AeroFarms producerar bland annat huvudsallat som de på grund av den höga graden av kontroll kan skörda 22–30 gånger om året, jämfört med traditionellt jordbruk där huvudsallat skördas två till fyra gånger per år.

2019#06

Inga insekter, inga bekämpningsmedel

Det vertikala jordbruket är en förhållandevis ung bransch. Men den befinner sig i en rasande utveckling. År 2010 gav Dickson Despommier, fil.dr i mikrobiologi och professor emeritus vid Public and Environmental Health Sciences på Columbia University, ut boken The Vertical Farm – Feeding the World in the 21st Century. På den tiden fanns det ett enda kommersiellt vertikalt jordbruk i världen, och det var i Japan. I dag finns det tusentals världen över. Den snabba tillväxten hos grödorna och de stora vattenbesparingarna är inte den enda anledningen till att det vertikala jordbruket sprider sig. Producenter som AeroFarms använder varken pesticider eller herbicider. Och så handlar det om det vertikala. Genom att inte bara odla grödor på längden och bredden, utan även på höjden, uppnår det vertikala jordbruket stor produktivitet. Med de tolv hyllor på höjden som AeroFarms har, är utnyttjandet per kvadratmeter bokstavligen talat skyhögt. På det hela taget vänder sig det vertikala jordbruket mot mainstream, anser Dickson Despommier. ”Industriella revolutioner sker i dag mycket snabbt. För tjugo år sedan var mobiltelefoner en otrolig idé. I dag har alla en i fickan. Det vertikala jordbruket är en storindustri som ligger i sin

0,4

”Vi förstår inte vattnets värde förrän vi inte har det längre.” Så skrev den engelske författaren Thomas Fuller 1732. På den tiden levde en halv miljard människor på jorden. I dag är vi ytterligare sju miljarder, och munnarna att mätta blir fler för varje sekund som går. Därför behöver vi lösningar som kan öka världens livsmedelsproduktion samtidigt som vattenresurserna utnyttjas på ett hållbart sätt. På några få år har AeroFarms öppnat nio vertikala jordbruk världen över, men Marc Oshima anser inte att vertikalt jordbruk är en helig gral som kommer att ersätta det jordbruk vi har i dag. Det vertikala och det traditionella jordbruket ska inte bekämpa varandra. De ska komplettera varandra. ”Det behövs ett mer varierat jordbruk. I dag odlas nästan alla jordens grödor på ett sätt: i jorden på en åker. Det är inte effektivt att odla allt på samma sätt. Låt oss ta reda på hur varje enskild gröda odlas bäst. Traditionellt jordbruk är riktigt bra på att odla vete, havre och korn. Vertikalt jordbruk passar bra till bladgrönsaker och kryddväxter. Vi behöver inte bara en typ, utan många specialiserade jordbrukstyper. Kanske två, kanske trettio”, säger Marc Oshima. När Marc Oshima går runt bland de färgsprakande växttornen i Newark, nära miljonstaden New York, är han förtröstansfull inför framtidens jordbruk och dess vattenförbrukning. ”Historien gör mig optimistisk inför framtiden. Varje gång en brist i världen har trängt in oss i ett hörn, har innovation klarat av utmaningen. Viktiga innovationer uppstår ur nödvändigheten. Det är där vi är nu. Vi står inför början av begynnelsen på en stor förändring.”

Global odlingsbar markareal i hektar per person

0,2 0,13

1970

2000

K Ä L L A : F N : S L I VS M E D E L S - O C H J O R D B RU KS O RGA N I S AT I O N .

2050

Vertikala jordbruk V Ä R L D E N

Vatten så det räcker till alla?

Ö V E R

Growing Underground London, Storbritannien

Badia Farms Dubai, Förenade Arabemiraten

Plenty San Francisco, USA Plenty har vertikala jordbruk i San Francisco och Seattle, där det produceras tusentals ton grönsaker varje år. Ambitionen är att öppna ett vertikalt jordbruk i alla världens städer som har mer än en miljon invånare. Plenty har skaffat investeringar för hundratals miljoner dollar, bland annat av Kurt Kelty, den före detta chefen för Teslas batteriteknik.

2019#06

Förenade Arabemiraten importerar 80 procent av livsmedlen från utlandet. För att kunna erbjuda färskare grönsaker till landets stormarknader och restauranger och dessutom spara de stora transportkostnaderna från livsmedelsimporten har ett vertikalt jordbruk öppnats i Dubai. Här produceras bland annat grönkål, mynta, rucola och basilika.

Panasonic Singapore Det här företaget är mest känt för kameror och tv-apparater. Men elektronikgiganten Panasonic har också börjat sälja grönsaker. År 2014 öppnade Panasonic ett vertikalt jordbruk i Singapore. I dag producerar det vertikala jordbruket 80 ton om året. Panasonic är inte det enda världsomspännande elektronikföretaget som tagit steget in på den nya marknaden. Även Toshiba driver vertikala jordbruk.

I gamla källarlokaler 33 meter under Londons hektiska gator gömmer sig ett underjordiskt vertikalt jordbruk. Tack vare det korta avståndet till Londons stormarknader och restauranger kan Growing Undergrounds kunder äta sina grönsaker och sallader bara fyra timmar efter att de skördats och packats.

Mirai Miyagi, Japan En övergiven fabrik i Miyagi, Japan, har omvandlats till ett vertikalt jordbruk. Här inne producerar de många växttornen sammanlagt tio tusen salladshuvuden om dagen. Japan är ett av de länder i världen som har nått längst inom vertikalt jordbruk, och det finns flera hundra sådana i landet. Mirai har dessutom två vertikala jordbruk i Mongoliet och ett nytt är på gång i Hongkong.

2019#06

TEXT MARTIN LEER SCHARNBERG • ILLUSTR ATION

I Singapore dricker de spillvatten Spillvatten låter inte som något man har lust att dricka – framför allt inte när det kommer från våra toaletter. Men det är precis vad man gör i Singapore. De renar det. Och dricker det.

KRISTIAN ESKILD JENSEN

Singapores spillvattenrening

Urbaniseringen är i full gång. Vi flockas i städerna. Och när fler människor koncentrerar sig till färre platser på världskartan, ökar behovet av vatten i de växande storstäderna. Singapore räknar med att öns vattenbehov kommer att fördubblas fram till 2060. Därför har stadsstaten sedan millennieskiftet arbetat med att implementera nya vattenbesparande tekniker och förmedla en mer holistisk syn på vatten som resurs bland stadens invånare. Det mest anmärkningsvärda är ett spillvattensystem som renar och revitaliserar det så kallade svarta spillvattnet – från toalettspolning – till dricksvatten. Trots att den moderna tekniken har gjort det möjligt att till och med omvandla det svarta spillvattnet från toaletten till dricksvatten, är Singapore en av få platser i världen där denna metod används i stor skala. Globalt sett är spillvatten ett stort problem, eftersom det återvinns i så liten utsträckning. Mindre än hälften av världens spillvatten samlas in, och mindre än en femtedel renas. Men så är det inte i Singapore. Använd och återvinn. Det är filosofin som har banat väg för stadsstatens nya vattenpolitik. ”Vårt behov av vatten kommer att fördubblas. Det är vatten vi inte har. Vi blir alltså tvungna att betrakta vatten som en obegränsad och återanvändbar resurs. H2O-molekylen förlorar inte sitt värde av

att användas. Vatten kan alltid renas och drickas igen”, säger Ng Joo Hee, vd för Singapores vattenagentur PUB. Singapores första stora spillvattenreningsanläggning kallas Newater och byggdes 2001. Men även om det återvunna svarta spillvattnet till fullo uppfyller Världshälsoorganisationens dricksvattenkrav, var stadsstatens invånare tvungna att vänja sig vid tanken att dricka vatten som andra har spolat ut i toaletten, och den utbredda skepsisen fick mötas med en informationskampanj. I dag har Singapore fem stora spillvattenreningsverk, och skepsisen har vänts till en stolthet över stadens hållbara vattenpolitik. ”Världens största vattenutmaning handlar i grunden om att vi har för lite vatten. Utmaningen är att vi använder det vatten vi har på ett olämpligt sätt. Singapores spillvattenstrategi går absolut att kopiera i andra storstäder. Det är inte tekniken som bromsar. Det är den sociala uppfattningen och välviljan. Tanken om att dricka vatten som andra har spolat ut i toaletten är gränsöverskridande för många”, säger Will Sarni, som är chef för tankesmedjan Water Foundry och författare till boken Water tech – A guide to investment, innovation and business opportunities in the water sector.

2019#06

Singapore har historiskt sett varit en vattenfattig stad, och man har varit tvungen att importera vatten från Johorfloden i Malaysia, vilket är både dyrt och besvärligt. I mitten av 1900-talet befann sig Singapore i en så allvarlig vattenkris att vattenförsörjningen stängdes av sex timmar om dagen, fyra gånger i veckan. Men med de senaste decenniernas massiva investering i hållbara vattentekniker har Singapore minskat importen av vatten från 80 till 20 procent. Will Sarni anser att Singapores spillvattenstrategi snart kommer att införlivas runt om i världen. ”Jag räknar med att uppsamling och behandling av spillvatten blir allt vanligare under de kommande decennierna. Dels för att det är förhållandevis enkelt att implementera, dels för att det kan avhjälpa storstädernas växande behov av vatten. Och dels för att det passar in i en av vår tids stora rörelser. Det är en rörelse mot ett mer cirkulärt tänkande. Områdena för avfallsåtervinning och förnybar energi växer, och återvinning av vatten kommer också att bli mer utbrett. Ett så kallat ettvattentänkande. Vatten är inte något vi använder, kastar och får nytt av. Vi har bara det vatten vi har. Och det måste vi kunna använda om och om igen på många olika sätt.”

Vatten så det räcker till alla?

Mannen med rymdduschen

TEXT

MARTIN

LEER

SCHARNBERG

â&#x20AC;¢

FOTO

MARTIN

BUBANDT

share 34 2019#06

2019#06

Mehrdad Mahdjoubi vill förmå oss att använda mindre vatten i badrummet genom att installera rymdteknik i duschen. Den svenske industridesignern har hämtat sin inspiration från Nasa och två av antikens filosofer. Det öppna kontorslandskapet surrar. På datorskärmarna avläses grafer och skrivs långa talsekvenser med koder, och vid ett skrivbord intill står några personer lutade över stora pappersark och ritar skisser och diskuterar design. Här arbetar mjukvaruingenjörer, formgivare och mikrobiologer – och munkjackor blandas med vita kavajer. Vid en första anblick liknar det en mångskiftande arbetsplats. Men man har ett gemensamt mål, och det är att minska vattenspillet i världens bostäder. Vägen dit går via duschen. Och raketvetenskap. Det var den vision som den iransk-svenske Mehrdad Mahdjoubi fick när han 2012 satt i Johnson Space Center i Houston, Texas. Här på Nasas center för bemannade rymdfärder hade han sin universitetspraktik som industridesigner och deltog i arbetet med att möjliggöra resor till Mars. Det tar 300 dagar att resa till Mars. Och det finns inget vatten på den röda planeten. Mehrdad Mahdjoubis arbete bestod därför i att tänka ut en lösning till rymdfarkosten som gör det möjligt att återanvända vattnet om och om igen. Och idén han fick passar inte bara för rymdmissioner. Den kan också göra nytta på vår egen planet. Därför etablerade han företaget Orbital Systems. ”Jag vill gärna driva ett paradigmskifte för vattenförbrukningen i hemmet. Vatten är helt grundläggande för vår existens, men vi behandlar det inte så. Vi slösar med det. Ambitionen med vår teknik är att låta människor använda mindre vatten, utan att de märker att de använder mindre vatten”, säger Mehrdad Mahdjoubi. Samma vatten

En nyskapande duschteknik. Det var idén Mehrdad Mahdjoubi tog med sig hem till Sverige. I den industrialiserade världen använder varje person i genomsnitt 200 liter vatten om dagen i sitt hem. Och här är duschen den absolut största vattenslukaren. En dusch på tio minuter kräver 70–100 liter vatten. Men så behöver det inte vara. Med Orbital Systems har Mehrdad Mahdjoubi nämligen utvecklat en dusch som bara använder fem till tio liter vatten oavsett hur länge man duschar. Hur då? Svaret är en kretsloppsdusch som återcirkulerar duschvattnet.

Vatten är helt grundläggande för vår existens, men vi behandlar det inte så, säger Mehrdad Mahdjoubi. Vi slösar med det.

Vatten så det räcker till alla?

I sitt arbete kom Mehrdad Mahdjoubi fram till att endast tio procent av det vatten som rinner ut ur duschmunstycket förorenas med smuts eller tvål innan det når avloppsgallret i golvet. Resten är så lite nedsmutsat att det snabbt kan renas och återanvändas. Därför sköljer Orbital Systems teknik ut det smutsigaste vattnet i avloppet, medan resten samlas upp, renas och skickas tillbaka till duschmunstycket. Tekniken ger dig alltså känslan av att det ständigt kommer nytt vatten från duschen, även om det är samma vatten som cirkuleras om och om igen. Och det är lika rent som när det kom ut ur duschmunstycket första gången. På så sätt kan man spara på duschvattnet utan att duscha kortare tid eller minska vattenstrålen. Och att duschupplevelsen inte får försämras även om man sparar vatten är en viktig poäng. ”Vi tror att det är avgörande för att kunna driva ett paradigmskifte att det inte upplevs som en försämring av vår levnadsstandard. Det ska vara bekvämt. Folk vill gärna göra en insats för att göra något bra för samhället. Men de vill inte göra det krångligt för sig själva. Om vi ska kunna förmå konsumenterna att ändra sitt beteende, krävs det att vi kan erbjuda dem något bättre eller något som åtminstone är lika bra som det de redan har. Om det är sämre spelar det ingen roll att det är hållbart och besparande, för då är det ingen som vill använda tekniken”, säger Mehrdad Mahdjoubi och pekar på Tesla och utvecklingen inom elbilar som ett lyckat exempel. ”De första elbilarna på marknaden ville folk inte köra i. Idén var lovvärd, men bilarna levde helt enkelt inte upp till den levnadsstandard som vi är vana vid. De var fula och besvärliga. Men så tillverkade Tesla en snygg och bekväm elbil som var helt konkurrenskraftig gentemot bensinbilarna. Och vad hände då? Försäljningen av elbilar exploderade plötsligt världen över.” Behovet av balans

Sedan han fick idén om att placera rymdfärdsteknik i en dusch har det gått snabbt. Orbital Systems har installerat tusentals duschar på hotell

Vatten så det räcker till alla?

och i privata hem på flera kontinenter, och i orderboken väntar installationer för tiotals miljoner euro. Därför är Mehrdad Mahdjoubi också en upptagen man. Han arbetar 80 timmar i veckan och har inte varit ledig en enda dag sedan han startade företaget för sex år sedan. Inte ens familjesemestern i Italien prioriteras. Arbetsrelaterade telefonsamtal och mejl besvaras alltid. Men när han sitter bakom sitt skrivbord på Orbital Systems huvudkontor i Malmö verkar han varken förhastad eller stressad. Hans röst är lugn. Nästan långsam. Han tar sig tid, håller pauser och söker grubblande efter de rätta orden. Som 29-årig chef i sitt eget teknikföretag klädd i vit skjorta, gråblå blazer och vita sneakers och med sin iPhone inom räckhåll skulle man tro att hans förebilder och inspirationskällor är Elon Musk och Steve Jobs. Men när vi frågar honom nämner han två av antikens filosofer: Seneca och Epikuros. ”Livet handlar inte om att vänta ut stormen, utan att lära sig dansa i regnet. Det skrev Seneca. Och det citatet har betytt mycket för mig. I dag utmanas vi av den globala uppvärmningen, men vi kan inte bara luta oss tillbaka och vänta på att problemen förhoppningsvis försvinner. Tvärtom måste vi lära oss hur vi följer planetens villkor och utnyttjar de resurser vi har på ett nyttigt och meningsfullt sätt. På samma sätt känner Mehrdad Mahdjoubi släktskap mellan Orbital Systems teknik och den grekiske filosofens Epikuros betraktelser om måttfullhet, återhållsamhet och balans. ”Jag anser inte att vi alla måste flytta ut i skogen och utveckla samhället baklänges för att rädda miljön. Istället anser jag att vi måste ta reda på hur vi kan upprätthålla vår livsstil och samhällsuppbyggnad på ett smartare och mer hållbart sätt än i dag. I vår del av världen tar vi vatten för givet. Varje gång en stad växer har den traditionella lösningen varit att höja kapaciteten på pumparna från vattenverket. Mer vatten för att försörja fler. Men istället för att öka försörjningen varje gång vi blir fler eller behöver mer, bör vi fundera över hur vi reglerar vårt behov och får våra resurser att räcka längre.” Kretslopp i hemmet

Duschen från Orbital Systems sparar inte bara vatten. Det är också kopplat till inter-

Mehrdad Mahdjoubi fick idén till duschen efter en praktikperiod i Houston på Nasas huvudkontor för resor till Mars.

Snabbt och effektivt. Det använda vattnet filtreras och ultraviolett ljud dödar bakterier innan vattnet skickas tillbaka. Det tar en sekund från det att vattnet rinner ut i avloppet till dess att det finns i duschen igen.

net, och via en app i telefonen kan konsumenterna få en överblick över hur mycket vatten de använder och sparar. Och det att skapa förståelse för vatten som resurs med hjälp av notiser på telefonen är en bra väg att gå, anser Peter Gleick som är författare till boken The World’s Water och direktör emeritus vid Pacific Institute i Oakland, Kalifornien, som forskar i världens vattenrelaterade utmaningar. ”Ju närmare håll vi upplever vattenbrist på, desto mer benägna blir vi att ändra vårt beteende. Men alla som inte märker de direkta följderna av vattenbristen i vardagen har svårare att förstå allvaret. Nästan alla använder mer vatten än de behöver. Men vi tänker inte på det. Och innan vi kan göra något åt det måste vi nå förståelse”, säger Peter Gleick. 70 procent av allt vatten som används i de privata hushållen världen över slutar som spillvatten. För varje gång vi dricker ett glas vatten, häller vi ut nästan tre glas i avloppet. Duschen, handfatet, tvättmaskinen och toaletten. Allt detta producerar spillvatten. Därför anser Mehrdad Mahdjoubi att återcirkulationsteknik inte bara ska göra våra duschar utan hela våra hem mer hållbara när det handlar om vattenförbrukningen. ”Fastighetsmarknaden är ett av de områden där det har gjorts förbluffande få förändringar och förbättringar i förhållande till hur vi konsumerar vatten. Tekniken har förbättrat våra tv-apparater, våra kylskåp, våra ugnar och så vidare. Men hur vattnet rinner ut ur våra kranar, duschar och toaletter har inte förändrats nämnvärt. Det vill vi ändra på. Framöver vill vi skapa ett ökat sammanhang i hemmet. När du är färdig i duschen kan vattnet återcirkuleras och återanvändas i tvättmaskinen. Och när du har tvättat dina kläder kan vattnet återcirkuleras igen och användas vid toalettspolningen. På så sätt mångdubblas nyttan av varenda vattendroppe.”

2019#06

TEXT MARTIN

97,5 procent av allt vatten på jorden är havsvatten, medan bara 2,5 procent är färskvatten. En stor del av färskvattnet är fastfruset, så det är bara en liten del som är tillgänglig som grundvatten samt i jordens yta och atmosfär.

LEER SCHARNBERG

I Sydafrika dricker de havsvatten

Världens vatten

• ILLUSTR ATION

Cape Town närmar sig Day Zero – dagen då det inte finns något vatten till miljonstadens invånare. Åtta miljoner liter havsvatten, som pumpas upp och avsaltas, hjälper till att skjuta upp den dagen.

Hav

97,5 % Färskvatten

Färskvatten

KRISTIAN ESKILD JENSEN

Day Zero. Det låter som science fiction och en domedagsfilm. Men i Kapstaden är rädslan för dag noll allvar och verklighet. I flera år har dag noll hängt över storstaden på den afrikanska kontinentens södra spets som en otäck spådom. Dagen då invånarna öppnar vattenkranarna utan att det kommer något. Dagen då stadens vattenreserver når en så låg nivå att försörjningssystemen stängs av, och Kapstaden blir torrlagd. Flera års hetta och torka har skapat en vattenkris i staden. Vid slutet av 2014 var Kapstadens vattenmagasin fulla, men efter bara några års intensiv torka har vattennivån reducerats till en fjärdedel. Som en konsekvens av detta har restriktioner införts för invånarnas privata vattenförbrukning. 50 liter om dagen per person, och överträdelser straffas med eventuella böter. Den hårda ironin är att medan befolkningen bekymrar sig över bristande dricksvatten har de utsikt över miljontals och åter miljontals liter vatten som skvalpar runt i Atlanten. Och nu har Kapstaden vänt sig till havet för att få

2,5 %

Glaciärer

68,7 %

Grundvatten

Yta och atmosfär

Färskvattensjöar

30,1 %

67 %

Permafrost

Fukt i jorden

0,8 % Yta och atmosfär

0,4 %

12 % Atmosfär

9,5 % Våtmark

8,5 % Floder

1,5 %

Avsaltning Tekniken som får avsaltningsverken att fungera kallas omvänd osmos. Saltvatten pumpas upp från havet och in i avsaltningsverket, där havsvattnet skickas igenom ett membransystem som filtrerar bort saltet och gör vattnet drickbart.

2019#06

Vegetation

1,5 %

150 länder

procent

i världen använder avsaltningsteknik

av allt världens dricksvatten kommer från avsaltningsverk

86,8

Vatten så det räcker till alla?

miljarder liter vatten om dagen

är den totala globala produktionskapaciteten för alla världens avsaltningsverk

50 procent

av världens befolkning lever i städer som gränsar till kusten

av allt avsaltat vatten i världen produceras i Nordamerika och Mellanöstern

svar. Förra året byggdes stadens tre första avsaltningsverk. Avsaltningsverken pumpar upp saltvatten från havet och omvandlar det till rent dricksvatten.

2019#06

Genesaretsjön torkade ut

I dag försörjer verken varje dag staden med åtta miljoner liter dricksvatten – hämtat ur havet. Verken och de politiska restriktionerna har skjutit upp den dystra prognosen om dag noll, som man ursprungligen fruktade skulle inträffa i april förra året. Nu räknar man med att Kapstaden åtminstone har skjutit upp risken för dag noll till år 2020. ”Avsaltning av havsvatten kommer framför allt att få ökad spridning i storstadsregioner på grund av de återkommande hårda torkperioderna. De kommande decennierna kommer allt fler städer och människor få sitt dricksvatten ur havet”, säger Jay Famiglietti som är hydrolog och vattenforskare på Nasa. Att en modern storstad som Kapstaden kämpar en desperat kamp mot torka och ansträngda vattenresurser är inte unikt. Under

procent

de senaste åren har flera urbana vattenkriser präglat metropolerna i världens varma och torra regioner. Brisbane, São Paulo, New Delhi och Los Angeles har alla upplevt vattenbrist. Och i hopp om en väg ut ur vattenbristen söker sig allt fler storstäder till avsaltning av havsvatten. Det finns globalt sett totalt 19 000 avsaltningsverk, och det dagliga vattenbehovet för 300 miljoner människor täcks helt eller delvist på det sättet. Ett land där avsaltning används i stor landstäckande skala som ett skydd mot torka och törst är Israel. År 2008 upplevde Israel den värsta torkan på 900 år och stod inför en vattenkatastrof. Vattennivån i landets största källa till färskvatten, Genesaretsjön, var historiskt låg och stränga vattenrestriktioner fick införas för alla landets invånare. Många jordbrukare fick låta hela årets skörd torka ut. Israel började investera i avsaltning, och i dag täcker fem stora avsaltningsverk 60 procent av israelernas vattenförbrukning i hemmen.

Nordea Insikter E R FA R E N H E T, TJÄ N ST E R O C H N Y H E T E R

Banar väg för något nytt På sitt företag Luoto Company visar vd:n Tuomas Nousiainen ett exempel på hur man kan visa uppskattning för expertkunnande. De anställda äger 80 procent av företaget. ↳

SI D O R N A

4 4–4 6

48–49

Kontrollera förmånstagarna

Oroar du dig för att räntorna stiger?

Kom ihåg alternativen

Det lönar sig alltid att kontrollera livförsäkringens förmånstagare om livssituationen ändras, säger Antti Salmenvaara på Nordea.

Det lönar sig inte att göra stora ändringar i placeringsportföljen, men det är bra att förbereda sig på finjusteringar om man vill ta vara på alla avkastningsmöjligheter.

Alternativa placeringar kan ge avkastning även då aktiemarknaden är svag, påminner Mats Hansson.

Nästa generation Ansvarsfull placering

Bankman klättrar för miljön Den ivriga bergsklättraren Peter Sandahl har ofta ställts inför utmaningar på höga sluttningar, och uppifrån snöbeklädda bergstoppar har han också sett konsekvenserna av klimatuppvärmningen. Därför kom han på en nästan vansinnig idé: han skulle bestiga Alpernas 82 högsta bergstoppar på hundra dagar. Climb for Climate-resan blev ett sätt att berätta för andra om de hot som klimatförändringen medför. TEXT

KARIN

WIDÉN

BI L D E R

Bland bergsklättrare lever en dröm om att erövra alla över 4 000 meter höga berg i Alperna. Det vill säga under årens lopp, innan tidens tand gör klättrings handskarna överflödiga. Peter Sandahl som arbetar på Nordea ville uppfylla denna dröm på hundra dagar. En motsva rande målsättning vore att bestiga Mount Everest tjugo gånger under en sommar. I världen finns bara tre människor som har lyckats med det och de är alla professio nella bergsbestigare. ”Jag har alltid levt nära naturen, och tanken om att söka sig utan för civilisationen fascinerar mig. Jag rörde mig mycket i bergen på skidor, och att lära sig klättra var ett naturligt nästa steg för att för stå bergen. Det öppnade en helt ny värld för mig”, säger Sandahl. Vintern smälter bort

Sandahl har bestigit sluttningar och bergskedjor i hela sitt liv och på mycket nära håll tvingats bevittna den tilltagande föränd ringen i landskapet.

E R I K

L I N D V A L L

D A N N Y

I Alperna har förändringen synts allra klarast och snabbast. Där har temperaturökningen redan upp nått den mycket omtalade gränsen på två grader, vilket är dubbelt så mycket som genomsnittet på hela jordklotet. Varje tilläggsgrad skjuter fram snögränsen med 150 meter. ”Den förkortade skidsäsongen är det minsta problemet efter som förändringen påverkar eko systemet i hela Alperna. När per mafrosten smälter rasar bergen bokstavligen ihop, vilket inte bara resulterar i skador i naturen utan i hela infrastrukturen.” Bergsområden är känsliga för klimatförändringar och den ti nande permafrosten gör bergen in stabila. Snö, sten och jordras blir vanligare, samhällen högre upp i sluttningarna isoleras och turist centrum tvingas stänga sina dörrar. Även glaciärerna smälter. De minsta förväntas försvinna redan under de följande trettio åren. Förutom stigande havsnivåer leder det även till allvarliga pro blem i Europas vattenreserver. 40 procent av hushållsvattnet på

U H L M A N N

kontinenten kommer från bergen och tiotals miljoner människor är beroende av det. ”Jag fick en verklig ahaupple velse när jag på grund av fara för ras nekades tillträde till ett berg som jag besökt bara ett år tidigare. Det handlar inte bara om saker som händer ibland, någonstans långt borta. De händer här, i mina landskap, och de händer nu.” Sandahl var tvungen att göra något. Han beslöt sig för att visa vad som sker i Alperna och ta med folk till bergen med hjälp av sociala medier. Projektet Climb for Climate uppstod till följd av en fast tro på människans och naturens möjligheter att leva håll bart sida vid sida. Utmaningen i rampljuset

I två års tid använde Sandahl all sin fritid till att utveckla projek tet. Rätt tidigt fick han sällskap av Danny Uhlmann, en amerikansk geolog som är en av hans mest iv riga klättrarvänner. Tillsammans skulle de ta sig an den extrema alpina utmaningen och samtidigt

2019#06

V E M : Peter Sandahl, 35. H E M : På Kungsholmen i Stockholm. A R B E T E : Från och med januari

Peter Sandahl

2019, Head of Sustainability, Nordea Life & Pension Sweden. Grundare av miljöprojektet Climb for Climate. B A K G R U N D : Ekonom, har arbetat med olika uppgifter på Nordea i Sverige och utomlands i tio år. I N T R E S S E N : Naturen, bergsklättring och skidåkning.

41 2019#06

Nästa generation Ansvarsfull placering

Utmaningen är inte fulländad för rän alla toppar är avklarade. Redan i vinter ska de sista topparna bestigas, med start i Bern alperna i Schweiz.

lyfta fram klimatförändringens hot med hjälp av projektet Climb for Climate. ”Vi är fysiskt erfarna klättrare, men utmaningen var mer på frestande både fysiskt och psykiskt än vi någonsin hade kunnat före ställa oss.” Men det gav duon uppmärk

Titta på filmklipp! Vad händer med ekosystemet när temperaturen stiger i Alperna – och vad har det för påföljder för de människor som bor där? På nordea.com/fi/vastuullisuus kan du titta på filmklipp om klimatförändringen och projektet Climb for Climate.

samhet. Världen följde dem. Pres� sen började uppmärksamma pro jektet. Varje dag följde tusentals människor med de olika skedena i klimatklättringen på webbplatsen och Instagram. En dag då Sandahl släpade sig ner från ett berg dit telenätet nådde, vällde det in meddelanden i hans telefon. Han stod på kanten vid en döende glaciär och såg på sin bild på en ljustavla på Times Square. Att ge upp var helt enkelt inte ett alternativ. Den extremt strama tidtabellen tillät emellertid ingen tid för att återhämta sig och resan började kännas allt tyngre. ”Vi led av konstant sömnbrist, eftersom vi bara sov två tre timmar om dygnet. På nätterna klättrade vi mot följande bergstopp i totalt mörker. Kroppen var mörbultad, vad vi än gjorde så gjorde det ont. I slutskedet ville vi avbryta utma ningen varje dag, men vi var envisa och turades om att vara starka.” Sandahl och Uhlmann gav inte upp. Under den sista veckan blev två saker ändå mycket klara: tem peraturen gjorde topparna för in stabila för klättring och männen

var för utmattade för att klara av att klättra tillräckligt snabbt. Efter 72 toppar tog tiden slut. Ge inte upp, någonsin

När man tänker på det i efter hand är 72 bergstoppar inte alls någon dålig bedrift. Tvärtom, männen är stolta över vad de ras kroppar klarade av och tacksamma för möjligheten att uppleva en miljö som nästa gene ration inte nödvändigtvis får se. Nu planerar de två männen att erövra de återstående bergstop parna, och några av dem står på tur redan i vinter. Deras bedrift var inte förgäves på något plan. Många vaknade till insikt om läget, folk donerade pengar och Alpernas nödrop blev en hjärtesak. ”Jag arbetar i finansbranschen och jag vet att man kan påverka genom ansvarsfull finansiering. Både banker och privata placerare kan faktiskt göra mycket. Varje placeringsbeslut är viktigt, i syn nerhet när det är fråga om lång siktig placering till exempel inför pensioneringen eller för följande generation.”

share 42 2019#06

Mobiltjänster

TEXT:

M A R I

Morfar

Y L I - S I R N I Ö

Morf

Siirto gör det ännu enklare att betala

Mrorfar a

Morf

Du kan skicka och ta emot pengar i realtid via en app som du laddar ner till telefonen.

Du kan även betala webbköp När du betalar i en webbutik och klickar på Nordeas betalknapp kan du välja Siirto som betalalternativ i en ny flik. Därefter anger du telefonnumret som du kopplat till Siirto. Du får en betalningsbegäran till din Siirto-app och kan bekräfta betalningen på samma sätt som när du gör andra Siirto-betalningar.

Smidig löneutbetalning Om du till exempel anlitar en städare eller reparatör kan löneutbetalningen vara besvärlig på grund av alla lönekostnader och redogörelser. Siirtos lönebetalningstjänst räknar ut dessa avgifter automatiskt och gör det enklare att betala dem. Man kan betala lönerna till arbetstagarens telefonnummer med en fingerrörelse. Löneutbetalningstjänsten fungerar tillsammans med tjänsten palkkaus.fi.

Säker att använda När du för över pengar med appen Siirto ser du vem mottagaren är redan innan kontot debiteras. Så är inte nödvändigtvis fallet när du betalar via vanlig kontoöverföring. Siirto-systemet är säkert eftersom användaren måste identifiera sig med sina bankkoder när han eller hon börjar använda tjänsten. På detta sätt säkerställer man att rätt person registrerar kontot och telefonnumret.

Bild: Johanna Sarajärvi

Enkel att börja använda Först laddar du bara ner appen Siirto från appbutiken, sedan identifierar dig med dina bankkoder och slutligen väljer du det telefonnummer och kontonummer som ska användas för att skicka och ta emot betalningar. Observera att du bara kan ansluta en banks Siirto-tjänst till ditt telefonnummer.

2019#06

Betala genast Med hjälp av Siirto kan du betala till ett konto i en annan bank snabbare än med traditionella kontoöverföringar. Pengarna förs över till mottagarens konto genast oberoende av bank – även på kvällar och veckoslut. Siirto skickar ett meddelande till mottagaren om att pengarna anlänt. Du kan föra över högst 1 700 euro under ett dygn.

ett mobiltelefonnummer. Då behöver man inte känna till mottagarens kontonummer för att betala utan det räcker med telefonnumret. Siirto gör det enklare att betala till exempel när du vill föra över små summor till din partner, dina barn eller barnbarn, dela en restaurangnota eller en taxiresa med andra eller när du fyndar på loppmarknader. Betalsystemet Siirto upprätthålls av Automatia som även ansvarar för Ottoautomaternas funktion. Tills vidare har förutom Nordeas kunder även OP:s och S-Bankens kunder tillgång till Siirto.

Du spenderar en trevlig kväll på en restaurang tillsammans med vänner. När det är dags att betala konstaterar ni att det är lättare att ta en gemensam nota. En betalar notan och resten betalar sin andel till denne. Du kan smidigt betala din andel direkt via betalarens telefonnummer – med en fingerrörelse. Nordea Siirto gör det möjligt. Nordea Siirto är en app som laddas ner till mobiltelefonen. Med appen kan du betala och ta emot betalningar i realtid till och från andra Siirto-användare. Appens funktion grundar sig på att användarens bankkonto kopplas till

En kundhistoria

Luotos resultat bottnar i det dagliga arbete experterna gör, och därför anser Tuomas Nousiainen att de förtjänar att uppskattas.

2019#06

”Expertkunnande bör tas med i beslutsfattandet” Finland kan bli Europas Silicon Valley, och vd:n för Luoto Company tänker vara en budbärare för förändring. Men först måste man grundligt ändra strukturerna och på allvar börja uppskatta spetskompetens.

TEXT

SANNA

BILDER

SEVÄNEN

MAIJA

ASTIKA I N E N

För två år sedan grundade Tuomas Nousiainen till sammans med sina affärspartner företaget Luoto som utvecklar datasystem, appar och maskin inlärning. Det som gör företaget speciellt är att grundarna endast äger 20 procent av företaget. De resterande 80 procenten ägs av de anställda. När företaget Luoto söker nya anställda erbjuds de sökande förutom en bra lön även en andel i företaget. För att bli delägare räcker det med att underteckna anställningsavtalet, det vill säga ställa sin kunskap och expertis till Luotos förfogande. ”Expertkunanndet bör tas med i beslutsfattandet. Man kan inte tvinga experterna att engagera sitt humankapital i kundupplevelsen, utan de måste själva frivilligt vilja ge sitt bästa”, säger Nousiainen. Enligt honom har Luoto kunnat plocka sina experter bland de bästa applikationsutvecklarna i Finland. Varje ägare har en talan på månadsmötet. Man diskuterar verksamheten öppet men vid behov har grundarna sista ordet. ”Våra experter är intelligenta människor som har förmågan att uppskatta synpunkter bortom sin arbetsroll. ITexperternas arbete håller ändå på att gå mot att arbetet görs med förståelse för verk samheten och slutkunderna. Vad motiverar?

Spetskompetens är ett ord som ofta upprepas i Nousiainens tal. Han anser att den tekniska kun skapen i Finland är på toppnivå men att man ännu inte kan utnyttja den tillräckligt. Nousiainens egen spetskompetens är en förståelse för vad experter motiveras av. Den frågan har han fått svar på av över 300 applikationsutvecklare. Nousiainen framkastar som exempel tanken på att Luoto skulle kunna använda en del av sin vinst

2019#06

2019#06 46 share

En kundhistoria

Nousiainen beskriver Luoto som ett tillväxtföretag som skapar ett nytt verksamhetssätt på en befintlig marknad.

för att underlätta vardagen för de anställdas föräldrar. Mångas föräld rar är redan äldre och det slukar enorma resurser att sörja för deras välbefinnande. ”Det skulle påverka produktivite ten, ibland mycket mer än att gå en ny kurs.” Men även detta är något som de anställda själva får bestämma om. Luoto är inget uppstartsföretag, men Nousiainen kallar sig själv en uppstartsentusiast. Tidigare satt han i styrelsen för många uppstartsföre tag, men numera är han endast in vesterare. ”Det lönar sig att endast placera en liten andel av portföljen i ett uppstartsföretag och tänka på pla ceringen som en möjlighet att lära sig. Förmågan att till exempel klara av osäkerhet är oerhört viktig i upp startsföretag.” Nousiainen fascineras av att det bakom uppstartsföretagen ofta finns en genuin vilja att radikalt förändra det traditionella tänkesättet. Även projekt som känns vansinniga kan ge upphov till en stor mängd nya innovationer, trots att företaget inte skulle bli framgångsrikt. ”Uppstartsföretag försöker göra det omöjliga möjligt. Visst är det inspirerande när någon säger att den tänker ta över hela USA:s lä kardata och sätta stopp för kvack salveriet och försäkringsbolagens övervälde.” Nousiainen hänvisar till Ari Tullas tjänst Betterdoctoc som är verksamt i Kaliforniens teknik centrum Silicon Valley. Tjänsten

erbjuder amerikaner korrekta uppgifter om kompetenta läkare genom att bland annat utnyttja in formation om felbehandlingar och universitetens examensbevis. För drygt tio år sedan skapade Nousiainen för första gången ett nytt företag från grunden. På ett par år växte TSG Test Solutions som koncentrerade sig på it-tjäns ter till en 80 personers firma. Se dan sålde Nousiainen och hans af färspartner företaget och gjorde så mycket vinst att det var möjligt att investera i uppstartsföretag. Strukturerna måste utvecklas

Uppstartsföretag försöker göra det omöjliga möjligt.

Även om Nousiainen skulle vilja göra Finland till Europas Silicon Valley vill han inte kopiera allt från Kalifornien. Där offrar man både kvällar och veckoslut för att arbeta och håller aldrig semester, men å

andra sidan finns det utrymme för förbättring i produktiviteten. ”I vissa avseenden är det ameri kanska arbetslivet som en teaterpjäs. Det tar enormt med tid att höja sin egen status och upprätthålla sitt so ciala liv.” Därför anser Nousiainen att man borde fokusera på den verkliga pro duktiviteten i arbetet och se till att man hinner vila för att ha tillräckligt med tid för självutveckling och nya innovationer. Humankapitalets era kräver också nya tankar om arbetslivet och dess strukturer. ”Finland har alla möjligheter att växa till Europas Silicon Valley genom att utveckla sitt humankapital och dess strukturer. Man måste behandla humankapital som vilket kapital som helst: man bör granska dess produk tivitet och ta hand om det.”

Pengar och lagen

eller ett förmånstagarförordnande i för säkringen. Anhöriga eller make som avses i för månstagarförordnanden omfattar inte heller sambor, utan en sambo bör alltid anges som förmånstagare med namn och personnummer. I hurdana fall betalas livförsäkringens pengar till dödsboet?

Många placerar sina pengar i en sparlivförsäkring eftersom de vill trygga sina anhörigas vardag i händelse av ett dödsfall. Ibland är det bra att tänka efter om livförsäkringens förmånstagarförordnande är uppdaterat. SANNA

När försäkringen inte omfattar ett förmånstagarförordnande. Detsamma gäller om det allmänna makeochbarn förordnandet anges, men sådana inte finns. Om dödsboet förordnas som förmåns tagare betalas medlen till dödsboets kontonummer. Då kan man bestämma om livförsäkringsersättningen med tes tamente. Det är ändå bra att vara medveten om att man inte kan använda dödsbo ets pengar innan dödsboutredningen är klar. Det kan ta ett halvår eller mer.

SEVÄNEN

Hur vet jag vem det lönar sig att ange som förmånstagare?

Det är bäst att fatta beslutet utifrån livssituationen. Tänk på vem av dina arvingar eller närstående som skulle behöva pengar om du avled nu. Om du har minderåriga barn och lån som faller på din makes ansvar kan det vara klokt att styra livförsäkringens medel till din make. Om din makes ekonomi är säkrad och du vill hjälpa dina vuxna barn kan du ange dem som förmånstagare. Hur anger man bäst förmånstagarna

särskilda förmånstagarförordnanden hör alla andra, oftast namngivna per soner. Anhöriga avser i första hand make och barn. Om anhöriga har angetts som förmånstagare, styrs hälften av medlen till maken och hälften till barnen. Om ingen make finns får barnen alla medel och vice versa. Rätten att träda in som part som ingår i de allmänna förmånstagar förordnandena innebär även att om ett barn som angetts som förmånsta gare har avlidit är också hens barn för månstagare. Om make, barn eller barnbarn inte finns, går medlen till föräld rarna, syskonen eller syskonens barn i nedstigande led beroende på om föräldrarna eller syskonen är vid liv.

Hur gör man ändringar i förmånstagarförordnandet?

Diskutera med din egen placeringschef om ditt gällande förmånstagarförord nande och om det motsvarar din aktu ella situation. Ändringen måste göras skriftligen och överlämnas till banken eller försäkringsbolaget. Numera kan man också göra änd ringar i förmånstagarförordnanden ge nom att skicka ett meddelande via nät banken. Ett öppet epostmeddelande duger inte eftersom banken inte kan identifiera avsändaren. Övriga formella bestämmelser finns inte.

Det är vanligt att ändra förmånstagar förordnandet om familjesituationen förändras. Kontrollera alltså förmåns tagarförordnandet om du gift dig eller skilt dig, eller fått barn eller barnbarn. Det kan också finnas behov av en änd ring om någon anhörig har dött. För många är det aktuellt att ändra förordnandet eftersom behandlingen i arvs och gåvobeskattningen av betal ningar som man fått utifrån en livför säkring ändrades i början av 2018. Då slopades skattefria dödsfallsersättningar på 35 000 euro som de i försäkringen angivna nära anhöriga tidigare fick utan arvsskatt.

Gäller rätten att träda in som part även personer som namngivits som

Det är bäst att fatta beslutet om förmånstagaren enligt den rådande livssituationen.

förmånstagare?

Nej. Om du till exempel anger fem av dina fadderbarn som förmånstagare och ett av dem dör, går pengarna till de återstående fyra personerna. Man kan emellertid separat ange om man vill att medlen ska föras över till det avlidna fadderbarnets barn. Vad ska jag göra om jag vill ange min

Förmånstagarförordnanden indelas i allmänna och särskilda. Till den första klassen hör maken, barn, anhöriga samt make och anhöriga tillsammans. Till

sambo som förmånstagare?

Sambor har ingen giftorätt och där för måste man ordna sambons ekono miska säkerhet genom ett testamente

Expert: Nordea Private Bankings jurist, vicehäradshövding Antti Salmenvaara.

2019#06

i livförsäkringen?

Fotograf: Mari Lahti

T EXT

Hur och varför ändrar man förmånstagarförordnandet?

Nästa generation Placering

Rusta din portfölj för ränteuppgång Enligt Nordeas prognos kommer räntorna att stiga med en procentenhet på ett par år. Det är inte värt att ändra sin placeringsfilosofi, men senast nu lönar det sig att rusta sin portfölj för att kompensera för de svaga ränteintäkterna. TEXT

Efter finanskrisen har aktiemarknaden erbjudit placerarna rätt enkel avkast ning. Uppgången i aktiekurserna har kompenserat den låga räntenivån. Tecken på en förändring har emel lertid funnits i luften sedan förra

SA N N A

S E V Ä N E N

B I L D

O L L A N S K I

hösten. Nordea förutspår att räntorna kommer att börja stiga. Någon drama tisk eller drastisk förändring finns inte i sikte, men den nuvarande räntenivån kommer inte att hålla i sig. De korta räntorna förväntas stiga med en procentenhet i Norden och USA fram till slutet av 2020. I Sverige kan ökningen bli något mindre och i Norge något större än en procentenhet.

Detta skulle innebära att tre måna ders euriborräntan skulle vara cirka 0,7 procent i slutet av 2020. Långa räntor, såsom tioåriga stats obligationer, förväntas öka i en något måttligare takt. I Sverige förväntar man sig en uppgång på cirka en procenten het, i andra länder något under. Prognoser är alltid prognoser, men den aktuella nivån förutspår den fram

2019#06

Kom ihåg alternativa placeringar

Ränteutvecklingen medför inget behov av några större förändringar för place rare. Två år är en mycket kort period när det gäller placering och portföljen måste alltid ses som en helhet. På grund av ränteläget är det emel lertid bra att ägna större uppmärk

Dolda risker i amerikanska räntor

Följ marknaden, säkra avkastningen

En uppgång i räntorna är inte det enda som påverkar placeringsportföl jens innehåll under de närmaste åren. Aktiemarknaden har länge genererat god avkastning, men situationen håller inte i sig, utan det kommer att krävas noggrannhet för att få avkastning. Om räntorna stiger kommer uppgången att vara ojämn och ränteplaceringar kan generera tillfälliga positiva vinster un der kortare perioder. Nordeas månatliga marknadssyn ger råd om hur man kan utnyttja kortsik tiga marknadsrörelser i både ränte och aktieplaceringar i den mån som den egna riskprofilen tillåter. Även små förändringar kan ge efterlängtad till läggsavkastning.

Under de närmaste åren kommer portföljens avkastning till stor del att vara beroende av aktierna, så det lönar sig inte att äventyra avkastningen med dålig diversiﬁering.

Experten i artikeln är Mats Hansson, chef för Nordea Kapitalförvaltnings Asset Allocation-team.

2019#06

De låga europeiska räntorna kan locka placerare att söka ränteintäkter utan för Europa. I USA är både de långa och korta räntorna 2,5 procentenheter hö gre än i Europa och skillnaderna för väntas hålla sig på samma nivå även under de närmaste åren. I USA medför således statsobliga tioner en relativt säker avkastning i dollar, men europeiska placerare bör också beakta valutarisken. Enligt Nordeas prognos kommer USAdollarn att sjunka i relation till euron och an

dra valutor, vilket även tär på avkast ningen på placeringar på andra sidan Atlanten. Man kan skydda sig mot valutaris ken, men kostnaderna för detta följer mycket noga ränteskillnaden till den korta räntan. Det som man vinner på den långa USDräntan, förlorar man således på säkringskostnaderna, åt minstone för tillfället.

samhet åt andra delar av portföljen. Utgångspunkten är alltid placeringens mål och tidsspann. Andelen av olika tillgångsslag i portföljen bestäms också utifrån graden av den volatilitet som placeraren är beredd att tolerera. Eftersom ränteintäkterna kommer att vara låga under de närmaste åren är det bra att granska aktieplacering arna noggrannare än vanligt. Det lö nar sig att ha aktier från olika områ den och branscher. Under de närmaste åren kommer portföljens avkastning till stor del att vara beroende av akti erna, så det lönar sig inte att äventyra avkastningen med dålig diversifiering. Senast nu är det också bra att intres sera sig för alternativa placeringar. De kan avkasta även när räntorna eller aktierna befinner sig i motvind. En del av ränteplaceringarna kan kompense ras med låg risk och likvida strategier, det vill säga alternativa strategier som snabbt kan omvandlas till kontanter och som utnyttjar till exempel aktie, ränte och valutamarknaderna. Andra alternativa placeringsobjekt är private equityfonder som placerar i onoterade företag samt fastighetspla ceringar. Båda två är svåra att diversi fiera och man kan inte omvandla dem till kontanter snabbt, det vill säga sälja dem. Därför bör placerare noggrant bedöma hur mycket av dessa place ringar portföljen kan innehålla. Man kan även förbättra diversifie ringen genom en strategi, där man väl jer ut aktier från små bolag, värdebo lag, kvalitetsföretag och lågriskföretag. Dessa placeringar kan minska portföl jens beroende av geografiska områden och branscher.

tida avkastningen förtretligt väl. I ett par år framöver kommer avkastningen på ränteplaceringar sannolikt att vara låg. Om räntorna stiger enligt progno serna kan man snart förvänta sig en något bättre avkastning på ränteplace ringar igen. Trots allt bör placerare som vär nar om diversifiering alltid ha en viss mängd ränteplaceringar i portföljen. En ny ekonomisk kris är oundviklig förr eller senare, och om aktiemarkna den plötsligt börjar sjunka, ger långa räntor och andra lågriskplaceringar åt minstone någon form av avkastning.

2019#06 50 share

Kolumn

Dags att överväga alternativen Vill du placera så att du får så bra av kastning som möjligt även när aktier och räntor avkastar sämre? Så klart, men då behöver du något mer i din portfölj än bara aktier och räntor. Jag talar om alternativa placeringar. De alternativa placeringarnas uppgift är att skapa avkastningsmöjligheter när traditionella placeringar inte klarar av det, det vill säja att diversifiera port följen och jämna ut avkastningen. På pensionsförsäkringsbolag, amerikan ska universitetsstiftelser och hos andra stora placerare har de redan länge varit en väsentlig del av portföljen. Alternativa placeringar har ännu inte funnit sin väg till privata placera res portföljer i samma utsträckning. Nu kan det vara rätt tid att sätta sig in i dem, eftersom det verkar som att åtminstone ränteintäkterna kommer att vara blygsamma under de kom mande åren. Grovt kan alternativa placeringar de las in i likvida placeringar, det vill säga placeringar som snabbt kan omvandlas till pengar, och illikvida placeringar, såsom fastigheter, infrastrukturplace ringar eller kapitalplaceringar. Likvida placeringar är praktiska ef tersom det är enkelt att justera deras andel i portföljen. Det är också lättare att skräddarsy diversifieringseffekten så att den passar antingen en ränte- eller aktiebetonad portfölj. Diversifieringseffekten och den önskade risknivån uppnås genom metoder som är bekanta inom aktieoch ränteplacering, det vill säga att styra placeringarna genom noggrant övervägande och riskdiversifiering.

Till exempel när man utnyttjar valuta strategier lönar det sig att sprida ut placeringen i olika valutor så att an delen högriskvalutor inte blir för stor. Placerare bör satsa på alternativa stra tegier, där en riskbaserad förklaring för avkastningen finns att tillgå. Man kan vanligtvis genomföra dessa strate gier med rätt måttlig handel. I illikvida placeringar är det svårare att ändra risknivån eller diversifie ringseffekten. Oftast finns det heller inget behov för det, eftersom dessa pla ceringar redan i sig medför diversifie ring i portföljen. Placerare uppskattar också den regelbundna hyresavkast ningen eller den övriga avkastningen som dessa placeringar ofta genererar och transparensen som gör det lätt att förstå värdeutvecklingen. Illikvida pla ceringar kräver emellertid tålamod ef tersom man kanske inte kan sälja pla ceringen på flera år. Därför finns det skäl att noga begrunda deras andel av portföljen. Akademisk forskning har gett mycket mer information om hur det lönar sig att placera i alternativa pla ceringar. Genom erfarenhet har vi lärt oss hur det lönar sig att följa strategier. Resultatet av likvida alternativa place ringar syns allt bättre i placeringsfon der. När det gäller illikvida placeringar arbetar vi fortfarande för att i ännu bättre grad kunna beakta privatplace rarnas behov.

Text Mats Hansson Chef för Nordeas Asset Allocation-team

TEXT

MARTIN

LEER

SCHARNBERG

Finland

Sulapacs förpackningar har en speciell yta, eftersom materialet innehåller synliga spår av träflis. Trots det organiska utseendet är materialet lika motståndskraftigt mot vatten och olja som plast. .

Slipper vi plastförpackningar i framtiden? Världen har ett plastproblem. Varje år hamnar tonvis av plats i naturen till nackdel för klimatet. Men det vill det finska företaget Sulapac ändra på. De vill nollställa vår plastförbrukning med hjälp av träflis. Större delen av de varor som säljs i världen levereras i olika typer av plastförpackningar. Men det som har gjort plast till en världsomspännande försäljningssuccé är samma egenskap som också har gjort plast till en global klimatutmaning – nämligen hållbarheten. Plastens hållbarhet är förnuftig när det handlar om förpackningar, men olämplig när plasten hamnar i naturen. Därför har två finska biokemister etablerat ett företag som ska utmana plastens envälde på förpackningsmarknaden. De två biokemisterna Suvi Haimi och Laura Kyllönen från Tammerfors universitet i Finland har tillsammans skapat Sulapac. Ett material som är formbart och starkt, och precis

2019#06

förbränts och 79 procent har hamnat som avfall i naturen. Om den nuvarande tendensen fortsätter kommer tolv miljarder ton plast att flyta runt och förorena vår natur, våra städer och våra hav år 2050. Det vill finska Sulapac försöka ändra på. För det är inte bara företagets träflisförpackningar som är innovativa, utan även produktionstekniken. Processen med att skapa det hållbara alternativet till plast har nämligen utformats på ett sådant sätt att Sulapacs träflisförpackningar kan tillverkas hos alla världens befintliga plasttillverkare på deras nuvarande produktionsutrustning. Det gör det möjligt att lägga om all världens plastproduktion till

som plast kan det användas som förpackning för livsmedel, kläder, elektronik och så vidare. Men även om Sulapac har samma kvaliteter som plast finns det en stor skillnad. Sulapac har nämligen tillverkats uteslutande av träflis och naturliga bindemedel, vilket också gör det biologiskt nedbrytbart. Till skillnad från plast utgör förpackningar gjorda av Sulapac därför ingen klimatbelastning. Nytt material, samma maskiner

Enligt en rapport publicerad i den erkända vetenskapliga tidskriften Science har människan genom tiderna producerat åtta miljarder ton plast – 9 procent har återvunnits, 12 procent har

tillverkning av Sulapacs hållbara material, utan investeringar i nya maskiner eller nya fabriksanläggningar.

På väg ut på marknaden Sulapac etablerades 2016. Hittills har Sulapac levererat förpackningar för krämer och tvålar till de två finska kosmetikföretagen Naviter och Niki Newd, och de har även inlett ett samarbete med Fazer som är ett av de största bolagen inom den finska livsmedelsindustrin.

2019#06 52 share

tendenser

De hållbara resenärerna Vi söker i allt högre grad unika upplevelser som samtidigt gör en skillnad för miljön och lokalbefolkningen. Share har talat med några skandinaver som har funnit framtidens reseform.

T E X T A N D E R S H J O R T • F O T O U T L Å N AT AV R E S E N Ä R E R N A

Text Anders Hjort

2019#06

2019#06 54 share

tendenser

En varm morgon under sommaren 2018 slog norska Mette Solberg Fjeldheim upp ögonen och såg direkt ut över Geirangerfjorden. Hon hade övernattat på en campingplats och sovit i sin elbil som på semestern var hennes främsta transportmedel. Mette Solberg Fjeldheim bor i Oslo och driver bloggen Reiselykke.com, och det gör att hon inte bara reser mycket. Hon reser hela tiden, även till fjärran destinationer. Men den här gången hade hon och hennes familj alltså valt att resa runt i sitt hemland. I den välfyllda bilen hade de kört på roadtrip till bland annat Hardangervidda, Geilo, Loen och utsikts punkten Trollstigen – med massor av vandringar i fjällen eller cykelturer i naturen inplanerade i det aktiva reseprogrammet. ”Att resa hållbart handlar om flera saker för mig. Det handlar om hur vi förhåller oss till klimatet, om att begränsa massturismen och om att resa på ett ansvarsfullt sätt. Men det handlar inte minst om de ställen vi besöker – att det ska finnas sociala och ekonomiska fördelar för dem som bor där”, säger Mette Solberg Fjeldheim. ”Hela semestern tillbringade jag i mitt eget land utan att lämna ett stort negativt klimatavtryck. Jag bodde på lokalt drivna hotell, åt lokal mat producerad i Norge, vaknade vid fjordarna och cyklade. Det var en fantastisk upplevelse att resa runt i Norge på det sättet.” Just i Norge har man under de senaste åren haft ett stort fokus på hållbar turism. Till exempel håller Gei-

Mette Solberg Fjeldheim

rangerfjorden på att certifieras som ett hållbart resmål. Ett certifikat som delas ut till resedestinationer som arbetar systematiskt med att minska turismens negativa påverkan. Samtidigt bygger man i ett aldrig tidigare skådat tempo elfärjor som går i skytteltrafik på fjordarna. Under våren 2018 invigdes exempelvis den nya elfärjan Future of the Fjords på Nærøyfjorden mellan Gudvangen och Flåm. Fartyget är världens första helt eldrivna katamaran, och precis som sitt systerfartyg – hybridfartyget Vision of the Fjords – har det byggts på Brødrene Aas skeppsvarv i den lokala fjordstaden Hyen. Dessutom har man på den traditionsrika Hurtigruten, som med en flotta på tolv fartyg seglar från Bergen i söder till Kirkenes i norr, infört så kallade miljörutter. Här samlar passagerare och besättning avfall på de lokala stränderna längs den norska kusten. Under en enda seglats hösten 2017 samlade resenärerna på en av Hurtigrutens fartyg upp omkring 700 kilo plast på en strand på en liten ö utanför Bodø – på bara en timme. 87 procent vill gärna resa hållbart

Att resa hållbart är ett av de stora slagorden inom turismen, som är en av världens största industrier och för övrigt en industri i ständig tillväxt. År 2018 kommer omkring 1,2 miljarder turister, fler än någonsin tidigare, att resa till destinationer runt om på jorden. Men baksidan av denna framgångssaga är ett överdrivet slitage på den lokala miljön. Det gör inte saken bättre att de allra flesta turister tar flyget till sitt resmål, och därmed bidrar till att släppa ut koldioxid i atmosfären. Samtidigt visade en undersökning som nyligen gjorts av Booking.com att de globala resenärerna i större utsträckning än tidigare vill boka gröna hotellvistelser. I undersökningen, som involverade turister i tolv länder, svarade 87 procent av de tillfrågade att de gärna vill

resebloggare, Norge

”Jag bodde på lokalt drivna hotell, åt lokal mat producerad i Norge, vaknade vid fjordarna och cyklade. Det var en fantastisk upplevelse att resa runt i Norge på det sättet.”

forskar i hållbar turism, Harvard University

”Förra våren åkte jag på valsafari i Baja i Mexiko. Valarna omfattades av ett bra skydd, våra guider var experter och vår campingplats var miljövänlig.”

En som har tagit steget fullt ut som hållbar resenär är danska Kathrine Krone. I början av 2018 rev hon ut ett

”Jag tror att våra barn när de blir vuxna kommer att se tillbaka på den här tiden och fråga oss varför vi producerade så mycket avfall.”

Kathrine Krone hållbar resenär, Danmark

2019#06

Resenärer samlar avfall på Zanzibar

resa hållbart, även om 48 procent också var ärliga och erkände att de aldrig, sällan eller bara några få gånger faktiskt har rest hållbart. ”Turister lägger fortfarande allt kortare tid på beslutet om vart och hur de vill resa. De saknar grundläggande information som kan hjälpa dem att träffa rätt – och miljövänliga – val”, säger Megan Epler Wood. Hon står i spetsen för The International Sustainable Tourism Initiative på Harvard T.H. Chan, School of Public Health, och redan 1990 grundade hon The International Ecotourism Society som arbetar för att turismen som bransch tar hänsyn till miljön och främjar de lokala invånarnas levnadsvillkor. ”Vi ser en extrem tillväxt i turismen i vissa regioner föranlett av nya tekniker som Airbnb, och också en snabb ökning av antalet kryssningar. Det har skapat en rad utmaningar som måste mötas av intelligenta analyser av miljömässiga och ekonomiska faktorer. Flera investeringar i grön infrastruktur kommer att bli en absolut nödvändighet i framtiden”, säger Megan Epler Wood. Harvardprofessorn påpekar att hon själv försöker flyga så lite som möjligt, och det har gett henne en inblick i det som enligt henne måste bli framtidens resetrend. ”Naturen, de lokala landskapen och det att resa långsamt är de viktigaste parametrarna för mig som turist. Förra våren åkte jag på valsafari i Baja i Mexiko. Valarna omfattades av ett bra skydd, våra guider var experter och vår campingplats var miljövänlig. Samtidigt gynnas de unga i närområdet av safarierna, och det är bara ännu ett exempel på att turismen kan skapa fantastiska fördelar och möjligheter som ger fina upplevelser såväl för lokalbefolkningen som för besökarna”, säger Megan Epler Wood.

halvår ur kalendern och flyttade med sin man och två små pojkar till Zanzibar, en korallö i Indiska oceanen. Det slutade med att hon tillbringade större delen av sin tid med att samla avfall på en av de närliggande stränderna. ”Det började helt klassiskt med en undran. Hela gator i byarna var täckta med plast och på stränderna var det lika illa. På några av de lokala resorterna försökte de anställda skrapa bort avfallet så att det skulle se fint ut. Men dagen därpå såg det likadant ut igen. Och då bestämde jag mig för att ta saken i egna händer”, berättar Kathrine Krone. Så småningom började hon delta i nätverksevenemang om avfall, miljösvineri och hållbarhet i lokalsamhället. Hon arrangerade också möten med avfallsföretag och var med när en ny rörelse Let’s do it! Zanzibar tog form. Långsamt insåg hon att de flesta invånare på Zanzibar var vana vid att kasta sitt avfall, som bananskal och mangor, på gatan utanför sin huvuddörr. Men i takt med att invånarna hade fått mer pengar att röra sig med hade de också börjat köpa varor i plastförpackningar. Samtidigt fanns det inte en enda på ön som visste hur avfall egentligen komposteras. ”Jag tog med mig spannar till stranden som jag kunde lägga avfallet i, och även om folk till att börja med nog tänkte att jag var galen så kändes det tillfredsställande att de oändliga mängder plast, metall, glas och godis-

Megan Epler Wood

tendenser

papper jag samlade upp inte hamnade i havet”, säger Kathrine Krone. Mot slutet av sin vistelse på Zanzibar blev den danska kvinnan tillfrågad om hon inte ville arrangera så kalllade cleanups av avfall på åtta olika platser som en del av det globala miljöinitiativet Zero Waste. Tusentals lokalinvånare på ön engagerades i projektet, och nu när Kathrine Krone är tillbaka i Danmark igen har hon fått en helt ny syn på hållbart resande. Hon har också konsekvent börjat göra val i sin vardag som gör att miljön inte belastas. ”Jag tror att våra barn när de blir vuxna kommer att titta tillbaka på den här tiden och fråga oss varför vi producerade så mycket avfall och varför vi flög så mycket. Jag tycker att vi här i vårt samhälle i Norden invaggar oss i tron om att vi gör mycket för miljön, även när vi reser. Den utbildningsnivå vi har förpliktar oss. Vi måste gå främst och visa vägen. Nu efter att jag kommit hem igen har jag slutat köra bil och jag försöker undvika produkter förpackade i plast”, säger Kathrine Krone. ”Men jag har fortfarande lite dåligt samvete över att jag och min familj flög till Zanzibar. Problemet är att det ligger 10 380 kilometer från Roskilde, och det skulle ta för lång tid att gå.”

Hållbarhet och ekonomi går hand i hand

Kathrine Krones exempel ligger förstås i den extrema änden. För självklart kan man resa hållbart utan att samla avfall de flesta av sina vakna timmar. Men den danska kvinnan är ett exempel på en tendens vi kommer att se mer av på turismområdet. Nämligen att moderna resenärer i allt större utsträckning vill ha semesterupplevelser som erbjuder något helt annat än det vi är vana vid från massturismen. Det säger trendexperten Mads Arlien-Søborg. Han har själv rest jorden runt som

Mads ArlienSøborg

2019#06

trendexpert, Danmark

värd för det danska tv-programmet Vilde hoteller och lyfter fram två landskapshotell i Sverige och Norge som föregångare inom den hållbara turismen. Det första är Treehotel som ligger i byn Harads i svenska Lappland, en bit norr om polcirkeln. Här har makarna Britta och Kent Lindvall byggt sju arkitektritade rum i trädkronorna, och det internationellt erkända hotellet har skapats med ett utpräglat fokus på skydd av den lokala miljön. Det andra är Juvet i Norddal, drygt sju timmars bilfärd norr om Oslo. Detta landskapshotell ligger ut mot en älv och har uppförts i hållbara material. ”När du har vistats där så lämnar det ett känslomässigt avtryck i dig. Du lär dig något om dina omgivningar av att vara där. Samtidigt är de fantastiska exempel på att ett hållbart tänkande och en förnuftig investering inte behöver vara två motstridiga intressen. Hotellen erbjuder ett framgångsrikt, hållbart koncept för ett nytt slags turister som gärna reser med omtanke”, säger Mads Arlien-Søborg. Trendexperten anser att turismsektorn i dag håller på att vakna till en ny verklighet. ”Det pågår en omställningsprocess, en motreaktion mot det vi är vana vid, och även stora hotellkedjor som Marriott och Hilton har insett att de framöver måste använda sig av den goda historien, om de ska vara attraktiva för sina kunder även i fortsättningen. De ska vara i harmoni med naturen, de ska ta ett socialt ansvar och de ska ha respekt för lokalbefolkningen. För vi har förändrats som konsumenter. I framtiden kommer vi inte bara att flyga till en strand och ligga under solen och dricka cocktails för att sedan åka hem igen. Vi kommer att söka efter de unika berättelserna om oss själva och om världen omkring oss, och hållbar turism är en enorm del av den trenden”, säger Mads Arlien-Søborg. Den inställningen delas av finska Marketta Viljasaari, som arbetar med att sprida Green Key-märket. Märket har tagits fram av hotellbranschen i samarbete med gröna organisationer och finns i mer än 57 länder. Det delas ut till hotell som exempelvis lånar ut cyklar till sina

”Vi har ändrat oss som konsumenter ... Vi kommer att söka efter de unika berättelserna om oss själva och om världen omkring oss, och hållbar turism är en enorm del av den trenden.”

hållbar resenär, Finland

”I Finland är vår spektakulära natur en av huvudattraktionerna, och jag upplever att kunskapen och engagemanget hos resenärerna kring hållbarhet växer snabbt.”

gäster, har solpaneler på taket och har gjort en insats för att effektivisera sin energi- och vattenförbrukning. ”Själv reser jag mycket i Finland och tar oftast tåget eftersom det är hållbart och bekvämt”, säger Marketta Viljasaari, som under sina resor i hemlandet på nära håll kan se att lokalsamhällen, restauranger och hotell i större utsträckning än tidigare fokuserar på att göra hållbara val. Såväl när det handlar om livsmedel och avfallsåtervinning som miljövänlig transport. ”I Finland är vår spektakulära natur en av huvudattraktionerna, och jag upplever att kunskapen och engagemanget hos resenärerna kring hållbarhet växer snabbt. Turisterna här är faktiskt intresserade av den påverkan de gör, och de är intresserade av att välja ansvarsfullt när det handlar om energi, vatten, avfall, mat och logi”, säger Marketta Viljasaari. Själv ska hon snart resa till Venedig med sin man för att fira att det är tjugo år sedan de åkte på bröllopsresa. Och hon har naturligtvis tänkt hållbart i sitt val av resa. ”Vi har valt ett lokalt drivet hotell och tar med oss en lista över slowfoodrestauranger som vi ska besöka tack vare deras lokala och säsongsbetonade meny. En annan aspekt är att vattnet i kranarna i Venedig kommer från de närliggande bergen. Då behöver vi inte köpa vatten i plastflaskor och det är ju bra att veta som turist”, säger Marketta Viljasaari.

Marketta Viljasaari

Engströms blogg handlar om vad vi som turister kan göra om vi vill undvika att skada miljön – och samtidigt gärna vill fortsätta resa till nya och spännande destinationer. Som Linda Engström poängterar så använder de allra flesta av dagens turister flyget som det främsta transportmedlet. I första hand för att det är det billigaste och snabbaste alternativet. Med vad krävs för att vi helt ska sluta flyga, undrar Linda Engström i blogginlägget och presenterar själv en idé. Nämligen att vi i Europa skulle skapa vår version av det japanska höghastighetståget Shinkansen, som har en toppfart på 300 kilometer i timmen. Om ett sådant tåg byggdes och kunde koppla samman stora delar av Europa, skulle vi exempelvis kunna resa från Paris till Berlin på tre timmar och 42 minuter. Och från Stockholm till Göteborg på 25 minuter. I tåg. ”För att vi som människor ska ändra vårt beteende krävs det att det blir lättare att välja det rätta. Jag tror att det finns en stor önskan bland många av oss om att göra så lite skada som möjligt på mänskligheten, djuren och vår natur”, säger Linda Engström som ser positivt på framtidens turism. ”Precis som allt fler köper ekologiska produkter och äter vegetariskt, så tror jag också att fler människor framöver kommer att vara villiga att betala extra för ekologiska hotell, biobränsletillägg och hållbara arbetsförhållanden i lokalområdet. Viljan finns där om utbudet är tillräckligt stort och tillgängligt.”

”För att vi som människor ska ändra vårt beteende krävs det att det blir lättare att välja det riktiga.”

Linda Engström resebloggare, Sverige

Drömmen om ett höghastighetståg i Europa 2019#06

I Sverige driver Linda Engström bloggen Resamedvetet.se, där hon flera gånger i veckan skriver om att resa hållbart. Ett av de mest debatterade ämnena på Linda

2019#06 58 share

FRI L A NSA RE PÅ F R A M T IDENS A R BETS M A R K NA D

”Man kan inte alltid lita på att stater ska lösa världens problem.” Ferdinand Kjærulff och hans bolag, CodersTrust, utbildar människor i tredje världen och låter dem komma i kontakt med framtidens arbetsmarknad. Idén bygger på en förståelse för att förändring ska ses nedifrån och upp. Text Andreas Thorsen / Foto Martin Bubandt

Som ung soldat skickades den danske entreprenören Ferdinand Kjærulff 2005 till Irak för att delta i återuppbyggnaden av ett land i ruiner. Han såg att västvärlden lade miljarder på att utbilda den irakiska befolkningen, men han ansåg också att det skulle kunna göras bättre och mer strömlinjeformat. Han ansåg att det måste gå att göra något för att få in de människor han arbetade med på det han betraktade som framtidens arbetsmarknad, nämligen frilansmarknaden. I dag är CodersTrust i första hand etablerat i Bangladesh, där fyratusen personer nu arbetar som frilansare med kunder i hela världen efter att ha deltagit i det som Ferdinand Kjærulffs idé konkret utvecklades till. CodersTrust erbjuder utbildning i att koda webbplatser eller internetbutiker och hjälper därefter till med att hitta jobb. Om det sitter en person i exempelvis Bangladesh eller i ett flyktingläger i Jordanien eller Irak, så kan den personen via utbildningen lära sig att koda och på så sätt skapa sig ett jobb som frilansare. Det enda som krävs är en dator. Ferdinand Kjærulff kallar det för den nya fagra världen. ”Det gör att det finns unga människor som helt plötsligt kan få ett helt annat liv”, säger han. ”Vi ser exempel på 17-åriga pojkar från små byar som nu kan investera i små, lokala företag. Om du tjänar

mellan 100 och 200 euro i månaden i Bangladesh, kan du nästan vara en business angel.” CodersTrust är på så sätt bilden av den gränslösa världen. Så länge du har internet spelar det ingen roll var du är eller var dina kunder befinner sig. Det enda som betyder något är vad du kan. Ferdinand Kjærulff anser att potentialen är enorm. Det är en berättelse om möjligheterna med internet. ”I Irak har vi haft studenter mindre än tio kilometer från fronten, där de kämpar mot Islamiska staten. Det har lyckats tack vare internet.” Studenter som inte själva har råd att betala för undervisningen kan få hjälp från exempelvis World Food Programme eller Världsbanken som samarbetar med CodersTrust. ”En av de första studenterna vi hade i Bangladesh var 20 år när han började. I dag är han vår bästa undervisare. 22 år gammal undervisar han hundratals jämnåriga i Bangladesh, Irak och Jordanien”, säger Ferdinand Kjærulff. ”En 22-årig yngling kan nu undervisa jämnåriga om hur den nya ekonomin fungerar. Det står i skarp kontrast till vårt traditionella utbildningssystem, där en äldre professor med vitt skägg berättar för unga studenter vad de ska göra.” Vad är det hos dig som gör att du får en sådan idé? ”Jag upplevde Irakkriget och såg vad

västvärlden lade ner på att utbilda unga människor där nere, och det sade mig att allt borde uppfinnas på nytt. Man kan inte alltid lita på att stater kan lösa världens problem. Jag tror att det finns en växande insikt om att många uppgifter måste lösas av det civila samhället. Jag tror att man kan göra en skillnad om man startar ett företag och bygger upp någonting nedifrån.” Varför är CodersTrust viktigt? ”För att vi måste garantera stabilitet i de länder där den saknas. Ska vi göra det med bomber, krut och kulor eller ska vi göra det genom att hjälpa människor få en utbildning och ett jobb? Om man via internet kan skapa en fungerande arbetsmarknad i Bangladesh eller Irak, så kan man i princip göra det var som helst. En enorm våg av människor är på väg till Europa, och antingen måste vi bygga murar eller så får vi hitta ett sätt att se till att de kan bo kvar i de länder de kommer från.”

Entreprenören och den före detta soldaten Ferdinand Kjærulff står bakom CodersTrust som utbildar frilansare i tredje världen och hjälper dem att komma i kontakt med arbetsgivare i väst.

CodersTrust CodersTrust utbildar studenter att söka jobb på framför allt tre stora frilansportaler: Upwork.com Freelancer.com Fiverr.com

2019#06 59 share

I D É E R

S O M

K A N

F Ö R Ä N D R A

V Ä R L D E N

Hinner du inte läsa hela tidningen? Varsågod: Vi ger dig ett cheatsheet med bra idéer från den här utgåvan av Share. Du hittar många fler inne i tidningen, för detta är Nordeas tidning till sina Private Banking-kunder som handlar om strålande idéer från hela världen.

Text Karen Gahrn / Illustrationer Marius Pålerud/ Illustratörerna. Baksidan på varje nummer illustreras av en ny nordisk illustratör. Marius Pålerud är 33 år. Han bor och jobbar i Oslo.

Jordbruk på högkant

Kaffesump blir till tvål

Skyskrapor är kraftverk

70 procent av världens färskvatten används i jordbruket – omkring hälften hamnar i diket som dränering. I ett modernt, vertikalt jordbruk i New Jersey återvinns 99 procent av vattnet. Smart, eller hur?

Vi dricker mycket kaffe i Norden. Nu har ett litet norskt företag utvecklat ett sätt att återvinna den sump som normalt bara blir till avfall. Den omvandlas bland annat till tvål, hudvårdsprodukter och gödning.

En svensk arkitektfirma har fått idén till ett höghus som producerar mer energi än invånarna använder med hjälp av pyttesmå strån av komposit. Stråna kan omvandla minsta lilla vindpust till energi.

Framtidens arbetsmarknad

Drönare planterar träd

Solceller i regnet

En tidigare soldat hjälper unga människor i länder som Bangladesh att komma i kontakt med företag i Europa som behöver frilansare. Samtidigt får de unga utbildning. Det enda som krävs är en dator.

Den massiva skogsavverkningen förvärrar både klimatet och djurlivet. Utmaningen är att plantera nya träd snabbt nog. Nu kan ny drönarteknik bidra till att plantera en miljard träd om året.

En grupp kinesiska forskare har skapat en solcellsanläggning som även kan producera energi på regniga dagar. De utnyttjar helt enkelt den friktion som uppstår när en regndroppe träffar anläggningen.

Betong renar luften

Drick ur havet

Städsemester

En nyutvecklad betongtyp kan rena luften från de giftiga gaser som släpps ut i trafiken. Ämnet titandioxid aktiveras av dagsljus och ger det i övrigt utskällda byggmaterialet en alldeles ny egenskap.

Även om hälften av världens befolkning lever nära havet kommer bara en procent av vårt dyrbara dricksvatten i dag från avsaltningsverk. Men fler är på väg. Tekniken används av totalt 150 länder.

Låter det tråkigt? Nix, det är framtidens semester. Städa stränderna på avfall och plast. Norska Hurtigruten går i täten och sätter besättning och passagerare i arbete. De har samlat in 700 kilo plast på en timme.