Share6 SE by Nordea Share

share O N E W O R L D / 1 0 0 0 I D E A S

F E B R U A R I 2 0 1 9 # 0 6

B R I S T

P Å

V A T T E N

Entreprenören Mehrdad Mahdjoubi är bara en av många innovatörer världen över, som söker efter lösningar på ett av världens mest akuta problem: hur ska vi skaffa färskvatten till alla i framtiden?

E N E R GI

P E N G A R

SE M ES TE R

Kinesiska solceller fungerar när det regnar

Michael Douglas om hårt arbete och girighet

Turister samlar plast på stränderna i Zanzibar

share 02 2019#06

Rummet The UFO är ett av sju trädtoppsrum på svenska Treehotel nära den lilla byn Harads i svenska Lappland. Rummen är arkitektritade och har skapats med fokus på att skydda den lokala miljön. Läs mer om originella och hållbara semesterformer på s. 52.

share O N E

W O R L D .

1 0 0 0

I D E A S

Långsiktighetens lov

Fo t o: H å ka n F l a n k

Ninni Franceschi Chef Nordea Private Banking, Sverige

Nordea Private Banking - Nordea Bank Abp, filial i Sverige, 105 71 Stockholm nordea.se/privatebanking · privatebanking.sverige@nordea.se

REDAKTION

P RO D U K T I O N

Andreas Wahlström (ansv.), Thomas Engelsmann (redaktör), Ann-Sofie Hammarin och Mari Yli-Sirniö OTW · Karen Gahrn (redaktör), Kasper Steenbach och Erika Bergqvist Lindvall (Insights redaktör)

D E S I G N & T RYC K OTW

· Omslagsfotograf Martin Bubandt

EM ÆRK

Tryksag 5041 0004

2019#06

N VA

Nordea Private Banking strävar efter att uppgifterna i denna tidning är korrekta och sanningsenliga, men ansvarar inte för att de är precisa och fullständiga. Nordea Private Banking ansvarar heller inte för eventuella beslut eller ekonomiska åtgärder som vidtas mot bakgrund av informationen i denna tidning. Mångfaldigande, reproduktion eller spridning är endast tillåtet efter föregående överenskommelse med Nordea Private Banking.

U T G I VA R E

För oss som bank blir det alltmer spännande och lärorikt att bedriva rådgivning. Vi träffar dagligen nya yrkesgrupper och får nya insikter. Även om vår grunduppgift består - att förmedla och fördela kapital, att finansiera och investera – har kapitalet fått en ny inriktning där världens resurser ska räcka längre. Några entreprenörer i detta nummer av Share ger en fingervisning. De strävar efter bättre hälsa, renare natur, ett gynnsammare klimat och en gemenskap så att vi alla ska kunna leva ett långt, friskt och meningsfullt liv. Ser världen ut så om 20 år? Framtiden får utvisa om vi varit tillräckligt insiktsfulla och medvetna.

I år är det tjugo år sedan vi startade Nordea Private Banking i Sverige. När man blickar bakåt har tiden gått fort men ser vi tjugo år framåt till år 2039 känns det nästan svindlande långt borta. I slutet av 90-talet ägnade vi oss främst åt enskilda aktier, optioner och bankens eget fondutbud och vi var nog också rätt kortsiktiga i vår rådgivning. Men vi hade börjat bygga portföljer med olika vikt mellan aktier och räntor, som dock bara innehöll ett fåtal fonder. Så småningom började vi diskutera placeringshorisonter, 3, 6 och 10 år, utbudet breddades och några år senare infördes faktiskt 20-åriga beräkningar i alla våra placeringsinriktningar. För det har vi insett - när man sysslar med investeringar måste man vara långsiktig. Bra avkastning över tid är centralt, men det gäller också att se till behoven genom hela livet. Vi försöker numera väva in livshändelser i rådgivningen och beroende på situationen kan vi koppla in olika förmögenhetsspecialister inom till exempel juridik och pension. Investeringarna ska dessutom inte bara anpassas till var och ens eget liv, utan också de kommande generationernas och den värld de ska leva i. År 1999 talade vi inte speciellt mycket om hållbarhet – idag har det blivit något självklart. På senare år har även det sociala entreprenörskapet brutit ny mark. Här finns människor som kliver ur sin bekvämlighetszon och bidrar till förändring som skapar nya möjligheter och sprider sina budskap på helt nya sätt. De har starka inre drivkrafter, som inte ser ut att vara monetära och självförverkligande utan mer basala: Mat, vatten, luft, trygghet och samhörighet.

Det är inte tekniken som bromsar. Det är den sociala uppfattningen och välviljan. Tanken om att dricka vatten som andra har spolat ut i toaletten är gränsöverskridande. Will Sarni, chef för tankesmedjan Water Foundry

NORDE A PRIVATE BANKING

FEBRUARI 2019

NR 6

11 08 Klimatplattan löser problemet med stora mängder regnvatten efter skyfall. Genom små hål leds vattnet bort från ytan och vidare till närliggande ytor som behöver vatten.

Han fick sin första lön för en filmroll av kollegan Steve McQueen. Sedan började han investera i konst och fastigheter. Michael Douglas blir fortfarande förvånad när folk stoppar honom och beundrande säger att de har lärt sig mycket av superskurken Gordon Gekko.

12 Den prisbelönta svenska arkitekten Rahel Belatchew arbetar med storslagna projekt, bland annat en skyskrapa som producerar mer energi än den förbrukar.

Digitala entreprenörer i hälsa. Lina Nertby Aurell och Mia Clase på Food Pharmacy, sprider kunskap om matens hälsopåverkan.

34 Genom att installera rymdteknik i duschen, vill Mehrdad Mahdjoubi förmå oss att använda mindre vatten i badrummet.

intro

fasta spalter

profiler

teman

insikter

03 Välkommen till tidningen.

44 Samhällsansvar Nätverket Ashoka och Nordea stöttar sociala entreprenörers integrationsprojekt.

06 One world. 1000 ideas Idéer från hela världen. Från betong som avlägsnar luftföroreningar till solceller som fungerar när det regnar.

Ögonblicket då jag fick idén Hon uppfann muggen som inte läcker.

23 Det händer i februari, mars, april och maj. 51

One world. 1000 ideas Den bästa idén från Finland. Förpackningar utan plast.

60 Baksidan Cheatsheet, tidningen i korthet.

Rahel Belatchew Arkitekten som bygger för framtiden.

24 Siri Mittet Hon samlar in och återvinner vår kaffesump. 58 Ferdinand Kjærulff Innovatör kopplar samman 4 000 frilansare i Bangladesh med arbetsgivare i väst.

Innovatörer i överlevnad. Möt de kreativa entreprenörerna från Zimbabwe.

26 Brist på vatten Vi ska odla på höjden, använda rymdduschar och dricka ur havet. Stort tema om lösningar på världens kanske allvarligaste utmaning. 52

De hållbara resenärerna Möt skandinaver som har en idé om hur man reser i framtiden.

46 Analys Så kan räntehöjningarna påverka din portfölj. 50 Hållbara investeringar Alpernas glaciärer smälter och hela världen påverkas. Alpinisten och bankmannen Peter Sandahl klättrar för klimatet.

Drönare planterar träd Storbritannien

Varje år fälls femton miljoner träd världen över. Den massiva skogsavverkningen förvärrar både klimatet och djurlivet och behovet att plantera nya träd är stort och det behöver gå snabbt. Nu ska en ny planteringsmetod försöka råda bot på de problem som avverkningen bidrar till. Med hjälp av en ny drönarteknik som det brittiska företaget BioCarbon Engineering står i spetsen för, vill man nu plantera upp till en miljard träd om året.

Från Norge till Indonesien EMA

SEFEROVIC

TEXT

2019#06

Fo t o: Ko r, R u s t s l e e p s

Den bästa idén

Drönaren läser av terrängen, och därefter utvecklas en algoritm som reglerar hur drönaren bäst planterar träd i just det området.

På de här sidorna presenterar vi vitt skilda idéer från hela världen, och vi har bett den danske entreprenören Ferdinand Kjærulff att bedöma vilken idé inom fyra områden som enligt hans mening är allra bäst. Läs mer på de följande sidorna – och läs mer om hans egen idé på sidan 58.

Fo t o: Pa n t h e r M e d i a

I l l u s t r a t i o n: R i c ka r d G r ö n k v i s t

Det är inte plast Indonesien

Bilfärja drivs med el Oldschoolunderhållning på flyget

Norge

Island

Det är inte surfplattor och mobiltelefoner som passagerarna på Air Iceland Connects flyg underhåller sig med på flygresan. Det är penna och papper. Flygbolaget, som bland annat har flygrutter till Grönland och Färöarna, har uppmanat passagerarna att skriva ner sina tankar om de resor de har gjort. Resultatet är anteckningsböcker fulla med allt från bra resetips till personliga berättelser. Anteckningsböcker som skapas och läses av passagerarna själva.

”Böckerna innehåller många olika goda historier. En del av våra gäster har delat sina reseminnen, medan andra berättar varifrån de kommer och om sina upplevelser.” Árni Gunnarsson, verkställande direktör, Air Iceland Connect

I det senaste numret av Share skrev vi om det norska containerfartyget Yara Birkeland, världens första automatiserade och helt eldrivna fraktfartyg. Nu har norrmännen gjort det igen. Världens första eldrivna bilfärja har sjösatts i Norge. Färjan heter Norled MF Ampere och rymmer 120 bilar och 360 passagerare. Färjan seglar en 20 minuter lång rutt över Sognefjorden.

Kassava växer i den tropiska delen av världen, och nu har man lyckats utnyttja stärkelsen i växtens rot till att framställa en ny typ av bioplast som upplöses i vatten på mindre än 150 dagar. Det indiska företaget Avani Eco står bakom en ny serie vardagsprodukter som har tillverkats av växtmaterialet. Serien innehåller bland annat bestick, sugrör, påsar och kaffekoppar.

Jämfört med en vanlig dieselfärja på en motsvarande rutt sparar den eldrivna färjan omkring 60 procent bränsle och 570 ton koldioxidutsläpp om året.

Fo t o: B l o o m b e r g

Förändring

2019#06

DET ÄR INTE PLAST Förpackningar är ett gigantiskt problem som inte bara är dyrt utan också förorenar världens natur och inte minst världshaven. Det kräver en lösning som är bättre och billigare än de nuvarande alternativen. Det kan bli svårt och det kommer att ta tid innan världens förpackningsproduktion kan ställas om till en mer naturvänlig lösning, men efterfrågan finns från såväl konsumenter som företag.

Från avfall till superfood USA

Fo t o: C o f f e e F l o u r I n c .

Fo t o: B a r c r o f t M e d i a , Pe d r o 2 0 0 9

Plattan kan samla upp 30 procent av det överflödiga regnvatten som uppstår vid skyfall.

Kaffebönor har högt protein- och fiberinnehåll och ses därför som ett av våra så kallade superfoods. Produkten Coffe flour, är kaffemjöl framställt av bortsorterade kaffebönor som annars brukar kasseras. Ett vanligt sätt att göra sig av med bönorna har varit att tippa dem i vattendrag, vilket lett till allvarliga miljökonsekvenser. Genom att göra kaffemjöl av restavfallet skapas istället ekonomiskt värde och en mer hållbar kaffeproduktion.

Klimatplattan Danmark

Klimatförändringarna ger oss extremt väder, där en av konsekvenserna är allt större mängder regnvatten. Det problemet försöker det danska företaget Klimatflisen lösa med hjälp av en unikt framtagen gatusten. Perforerad med 42 hål samlar stenen upp regnvattnet i rör, och fördelar vattnet till närliggande ytor i jorden som behöver vattnas.

2019#06

Affärsidé

Nicaragua, Guatemala, Mexiko, Papua Nya Guinea och Vietnam. Det är dessa fem länder som just nu omvandlar kaffebönan till superfood.

BETONG RENAR LUFTEN Luftföroreningar är ett växande problem i västvärlden, men framför allt på tillväxt– marknaderna. Det kommer att byggas många fler bostäder, och om de kan byggas med betong som renar luften på giftiga gaser så har man en oerhört attraktiv produkt. Det skulle inte bara förbättra levnadsvillkoren för miljontals människor, utan även vara en riktigt bra affärsidé.

I l l u s t r a t i o n: R i c ka r d G r ö n k v i s t

Det nya 3D-örat har fördelen att det inte stöts bort, eftersom man har använt barnets egna celler.

Fo t o: A M S i l k

Betong renar luften

Det ser inte mycket ut för världen, men om man tillverkade en väv av syntetmaterialet med samma tjocklek som en blyertspenna skulle det kunna stoppa en fullastad jumbojet på 380 ton. Det är inte så dåligt.

Danmark

Fo t o: A - p h o t o

3D-utskrivna öron

Solpaneler i sol och regn Kina

Kreativitet

Uppfinningen är dansk, men är en vidareutveckling av en teknik som togs fram i Japan på 1990-talet.

2019#06

3D-UTSKRIVNA ÖRON Det kommer att bli en verklig revolution inom läkarvetenskapen om man i större utsträckning kan skriva ut mänskliga organ i 3D. I takt med att 3D-utskrifter blir billigare och mer allmänt tillgängliga blir det inte bara ett enormt affärsområde, utan kan även förändra levnadsvillkoren för miljontals människor världen över.

Spindelnätet ser inte mycket ut för världen. Men den silkesartade väven är faktiskt starkare än stål. En tysk biokemist har kommit på hur man massproducerar en syntetisk, men lika effektiv, version av silkestråden. Den kan exempelvis användas i produktionen av textilier som finns i kläder, skor och interiör i hus och bilar.

Fo t o: Pa n t h e r M e d i a

Solceller är vanligtvis inte mycket värda en regnig dag. Men nu har en forskargrupp från Kina skapat en ny solcellsanläggning som samlar in energi från både regn och sol. Regndropparna skapar nämligen friktion när de träffar solcellspanelen. Det alstrar energi vilken den nya panelen ta vara på.

En ny metod inom 3Dprint tekniken har gett sex kinesiska barn, alla med missbildningar på ett öra, ett helt nytt natur troget öra. Forskarna har skannat det friska örat och med hjälp av egna broskceller och 3D-print tekniken har man skrivit ut en spegelvänd kopia. Kopian fungerar som en slags form, i vilken forskarna får barnets egna broskceller att växa. När örat har opererats på plats växer broskcellerna och örat formas efter mallen som i sin tur långsamt bryts ner.

Tyskland

Kina

Världens miljonstäder osar av förorenad luft. Kanske kan betong bidra till att ändra på det. Jo, du läste rätt. En nyutvecklad betongtyp kan rena luften från de giftiga gaser som släpps ut i trafiken. Betongmassan och ämnet titandioxid är en blandning som skulle kunna avlägsna upp emot 20 procent av de förorenande gaserna. Titandioxid aktiveras som luftrenare i betongen när materialet utsätts för dagsljus.

Starkare än stål

Mixed reality-tekniken handlar inte bara om leksaker till teknikentusiaster. Tekniken kan även användas av exempelvis arkitekter.

Frankrike

Sex miljoner. Så många lastbilar är registrerade i EU. Även om den höga siffran enligt experter är ett tecken på tillväxt, så belastas miljön av de tunga fordonen på vägarna. Nu kan ett nytt däck ändra på det. Däcket består av ett mönster som byggs ovanpå vartannat liksom klossar. När det första lagret har slitits ned, står nästa lager redo. På så vis regenererar däcket sig självt. Det innebär att däcket slits 15–20 procent långsammare än ett vanligt lastbilsdäck, vilket leder till lägre bränsleförbrukning.

Om man byter ut det vanliga däcket med det regenererande, kommer lastbilens bränsleförbrukning att minska med en liter per tio körda mil.

Skalbarhet 2019#06

USA

Fo t o: G e t t y i m a g e s

Byggklossdäck

Fo t o: Pa n t h e r M e d i a

Fo t o: M i c r o s o f t

I l l u s t r a t i o n: R i c ka r d G r ö n k v i s t

Virtuella objekt i verkligheten Virtuell verklighet är en välkänd teknik för många. Med HoloLens har Microsoft kombinerat den virtuella och den verkliga världen genom en så kallad mixed reality-teknik. HoloLens är glasögon som gör det möjligt att se virtuella objekt och människor i verkliga omgivningar.

Pumpa mjölk på språng

Återvinning av blod

USA

Att pumpa ut bröstmjölk till ett spädbarn med en bröstpump kan vara besvärligt och tidskrävande. Med den nya pumpen Willow som drivs med batterier kan man nu pumpa och göra andra saker samtidigt. Den nya bröstpumpen är mindre och väsnas heller inte så mycket som en vanlig bröstpump. Dessutom kan den bäras i behån och därmed användas när man är på språng.

Nytt kirurgiskt verktyg gör det möjligt för läkare världen över att återvinna blod och rädda liv. Hemafuse kallas en ny mekanisk pump som genom ett filtreringssystem kan återvinna patientens eget blod vid inre blödningar. Pumpen, som är ett alternativ till blod från blodgivare, har utvecklats så att den kan användas vid operationer i utvecklingsländer där bristen på blodbanker är ett problem.

”Idag är åttio procent av världens medicinska utrustning utformad för tio procent av världens befolkning. Det är anledningen till att jag började arbeta med Hemafuse.” Carolyn Yarina, CEO och medgrundare av Sisu Global Health

VIRTUELLA OBJEKT I VERKLIGHETEN Man har länge talat om framtiden för Mixed Reality (MR) utan att det har gjorts några större framsteg, men när tekniken är klar skulle den kunna ändra sättet vi lär oss, handlar och kommunicerar på. För eller senare kommer information att vara visuellt tillgänglig när du går längs gatan, handlar i affären, beställer en taxi och så vidare. Det kan potentiellt sett bli framtidens gränssnitt till internet.

Det har jag lärt mig av pengar ”När vi gjorde filmen Wall Street blev vi ganska chockade över att min karaktär, Gordon Gekko, blev så populär. Gordon Gekko är en av de största skurkar som finns. Men det visar bara att biobesökarna älskar en riktig skurk.”

Berättat för Tina Jøhnk Christensen / Foto Getty images 2019#06

Min första lön var omkring 85 dollar för en ”offoff Brodway” föreställning. På den tiden delade jag en enrummare med Danny DeVito på 89th Street på Upper West Side i New York. Pengarna spenderade jag på mat eller sprit – jag minns inte precis vad, men de gick i alla fall inte till att tvätta kläder. Mitt första filmarvode betalades ut av Steve McQueen som 1970 var producent för filmen Adam at 6 A.M. I filmen körde jag en mörkor ange Porsche 911 S Targa. Det var en väldigt snygg bil, och när filmen var klar gratulerade Steve mig, höll upp bilnycklarna och sade ”Var sågod”. Jag minns det mycket tydligt. Det var min bonus. Han gav mig den där porschen. Han blev som en mentor för mig, eftersom han höll på att förbereda sig inför Formel 1 loppet Le Mans i Frankrike. Jag brukade följa med ho nom till racerbanan, och blev på så sätt invol verad i motorsporten. Jag tog en kort paus från universitetet och arbetade ett år på en bensin station, eftersom jag älskar bilar och hot rods. De första pengar jag tjänade som produ cent var på filmen Gökboet 1975. De investe rade jag i konst. Jag uppskattade tysk expressi onism men insåg redan då att det var väldigt dyrt. Så jag började köpa den konstform som kallas Hudson River School. Det är amerikanska landskap vid Hudson River från sekelskiftet – Albert Bierstadt, Thomas Moran och den typen av konstnärer. Jag samlade ett tag och så en dag tittade jag på en tavla som hängde bredvid ett stort fönster. Och även om den var otroligt vacker, så var utsikten genom fönstret vackrare. Utsikten var Manhattan. Då började jag köpa mark istället och insåg att jag njuter mycket mer av omgivningarna och hus. Jag blir verkligen glad av att investera i fastigheter.

Men jag håller på att dra ner på det, så om du känner någon som vill köpa en vacker lantegendom på Mallorca är det bara att säga till. När vi gjorde filmen Wall Street 1987, blev vi ganska chockade över att min karak tär Gordon Gekko blev så populär. Gordon Gekko är ju en av de största skurkar som finns. Men det visar bara att biobesökarna älskar en riktig skurk. Jag är fortfarande förvånad över att så många som jobbar i investeringsbranschen kommer fram till mig och säger ”Det är din förtjänst att jag gör det jag gör”. Då brukar jag svara ”Men du vet väl att han hamnade i fängelse”. Det har gett mig en inblick i människor, vars enda sysselsättning är att tjäna pengar. De struntar i hur de gör det. Inget annat i de ras liv betyder något för dem. Det har varit både chockerande och överraskande. Jag har varit kapitalist i hela mitt liv och tror på hårt arbete och på att skapa lönsamhet. Men jag skäms när jag ser hur omfattande girigheten och korruptionen är, och att det finns människor som inte gör annat än att försöka tjäna pengar för pengarnas skull utan att bidra med någonting. Jag trodde att jag var bra på att investera på Wall Street men efter finanskrisen, insåg jag hur snabbt man kan bränna fingrarna. Sedan dess har jag blivit mycket försiktig och överlåter det till människor som vet mer om det än jag gör.

Michael Douglas

Född 1944 i New Jersey, USA. Bor i New York och på Bermuda med sin fru, Catherine ZetaJones, och deras två barn. Fick sitt stora genombrott 1987 i Oliver Stones Wall Street. År 2010 spelade han Gordon Gekko igen i Wall Street: Money Never Sleeps.

2019#06 12 share

ARKI TE KTU R SOM LÖ S ER F R A M T IDENS U T M A N INGA R

”Människans påverkan på vår planet är enorm” Den prisbelönta svenska arkitekten Rahel Belatchew arbetar med storslagna projekt som inspirerar. Bland annat en skyskrapa som producerar mer energi än den förbrukar. Rahel tror på att arkitekturen kan bidra till att definiera en mer hållbar framtid. Text Andreas Thorsen/Foto Martin Bubandt

Man kan kanske säga att det finns två ben i Rahel Belatchews arbete. Dels hennes prisbelönta arkitektfirma som ritar byggnader som vinner priser världen över, och dels studion Belatchew Labs som ska tänka ännu större och arbeta med de största utmaningarna som vårt samhälle står inför idag, och på så vis skapa lösningar som kan bidra med mycket mer än tak över huvudet. ”Tiderna förändras snabbt och vi ändrar vår livsstil mycket snabbare än vi har gjort tidigare, men arkitekturen och byggbranschen gör på sätt och vis fortfarande det som den alltid har gjort. Det tar tid att ställa om sig”, säger Rahel. ”Städerna växer världen över, och även i Sverige ser vi att huvudstads området är det i särklass snabbast väx ande området i landet. Genom urban iseringen och den förändrade livsstil som följer med den har vi fått en bostadskris. Vi bygger inte tillräckligt i förhållande till befolkningstillväxten.” Därför skapar Belatchew Labs otro liga projekt – det kan handla om en gräshoppsfarm mitt i Stockholm eller flytande studentbostäder eller ett hög hus som genererar sin egen elektrici tet. Projekten är ganska utopiska, och i flera fall saknas ännu den teknik som behövs för att de ska kunna förverk ligas. Men poängen är just att tänka stort och fritt och flytta gränserna. Ett

av de första projekten var Strawscraper, en tillbyggnad till ett befintligt höghus i centrala Stockholm. ”Utgångspunkten var att fundera över hur en byggnad kan vara olika saker. Hur framtidens byggnader ska kunna bidra till produktionen av energi. Vi tror att vi kommer att behöva byggnader som producerar mer energi än de förbrukar”, säger Rahel Belatchew och fortsätter; ”Vi tittade på en teknik som heter piezoelektricitet, som utnyttjar att det finns vissa material som producerar elektricitet när man blåser på dem och pressar ihop dem. Det är mycket lite elektricitet det handlar om – mikro watt – men om man gör projektet till räckligt stort så blir det meningsfullt. Vi tog en teknik och blickade in i fram tiden. Datorer blir bara mindre och mindre. En gång i tiden fyllde en da tor ett helt rum, men idag har vi dem i fickan. Om piezoelektricitet utvecklas på samma sätt, skulle vi kunna pla cera ett antal rör i rätt material längs tornets fasad, och dessa rör skulle då kunna alstra energi när vinden blåser på dem. Det blir en urban vindkraft park.” Era idéer är tänkta som konkreta lösningar på världsproblemen. Varför är just arkitektur ett viktigt område? ”Som arkitekter är vi vana vid att se de stora sammanhangen och att

arbeta med olika typer av behov och perspektiv. Entreprenörers, invånares och allmänhetens. Vi är också vana vid att arbeta i olika skikt. Vi tittar på byggnaden, på området, på interiören. Det handlar om kunskap och förmåga att se hela sammanhanget. Det är inte alltid vi gör det i vårt yrke, men jag tror att arkitekter är utbildade och har kompetens inom områden vi behöver i framtiden, nämligen att se nya möjligheter.” Förutom Strawscraper nämner Rahel Belatchew BuzzBuilding, en snigelfor mad gräshoppsfarm som hon tänker sig kan byggas i en av Stockholms rondel ler. Där kan den utnyttja mark som idag är outnyttjad och samtidigt ligga till grund för framtidens matproduktion. ”Det är så mycket mer än en bygg nad eftersom vi i arbetet med den fun derar över hur vi bor, producerar vår mat och äter den. Vad är mer hållbart. Hållbarhet har blivit en helt grundläg gande premiss som alltid måste finnas med. Den finns alltid där. Människans påverkan på vår planet är enorm, och vi måste hitta sätt att leva hållbart.”

Man ska föreställa sig en skyskrapa klädd med halm som fladdrar i vinden och på så sätt alstrar energi till invånarna. Det är bara ett av de många projekt som har tagit form i Rahel Belatchews huvud.

Stockholm Loop Ett projekt av Belatchew Labs är Stockholm Loop. 120 000 bostäder ska byggas på en outnyttjad plats vid huvudstadens tunnelbanestationer för att på så sätt åtgärda bostadsbristen utan att behöva utöka stadens areal.

2019#06 13 share

Berättat för Martin Leer Scharnberg

ÖGONBLICKET DÅ JAG FICK IDÉN ”Hon lämnade ett långt spår av mörklila svartvinbärsjuice på den gräddfärgade mattan.”

Det började med att jag var hemma hos en väninna. Vi satt i soffan när hennes lilla dotter kom springande in i vardagsrummet med en mugg i handen. Muggen skakade av rörelserna, rann över och lämnade ett långt spår av mörklila svartvinbärsjuice på den gräddfärgade mattan. Då dök idén plötsligt upp i mina tankar likt en glödlampa som tändes. Det var precis som i en tecknad film. Med tre små barn hade jag stor erfarenhet i att torka upp när de välte eller tappade sina muggar. Men behövde det verkligen vara så?

T R E VÄ G A R T I L L

DEN GODA IDÉN Utnyttja din erfarenhet

Hemma vid diskbänken i Hertfordshire norr om London började jag experimentera. Tejp, plast, sax, vaselin. Jag försökte göra en barnmugg som det inte gick att spilla ur. Den skulle ha en ventilmekanism som bara lät vätska lämna muggen när barnet drack, och som stängdes automatiskt när barnet inte drack. Jag byggde en prototyp som kunde stå upp och ner i flera veckor utan att det rann ut så mycket som en droppe. 1992 sökte jag och fick patent på Anywayupmuggen, världens första spillfria barnmugg.

Utgångspunkten är förmågan att identifiera något som saknas. Att hitta ett problem som ännu inte är löst och lösa det. Titta på ditt eget liv. Jag har alltid fått skynda mig att torka upp efter mina barn när de välte sina muggar. Har du stått inför olika utmaningar som du kanske kan lösa för dig själv och andra?

Gör lackmusprovet

Den ena stormarknaden efter den andra sade nej,, så jag tog en chans. Jag fyllde muggen med saft, lade den i en kartong och skickade den till inköpschefen för Tesco, Storbritanniens största stormarknadskedja. Inuti kartongen lade jag en liten lapp: ”Om muggen är tom har jag misstagit mig. Men om saften inte runnit ut får du gärna ringa till mig.” I fyra dagar bet jag på naglarna och fruktade att muggen hade gått sönder i posten. Men så ringde inköpschefen.

Innan du investerar en stor del av din tid och dina pengar, måste du testa din idé på andra. Undersök om den efterfrågas. I mitt fall handlade det om att gå ut och prata med många föräldrar med små barn. Om din målgrupp inte är intresserad, får du gå tillbaka till ritbordet. Att hitta helt rätt idé kräver ofta flera försök.

Sträva efter wow-faktorn

Mandy Haberman, 62 år är uppfinnare och chef för Haberman Products som säljer specialdesignade muggar och nappflaskor. År 2000 utnämndes hon till British Female Inventor of the Year, och hon har flera gånger suttit i juryn för European Inventor Award. Det första året på marknaden såldes Anywayup-muggen i en halv miljon exemplar. Idag säljs muggen varje år i 40–60 miljoner exemplar världen över.

Jag visste att många skulle kunna få nytta av muggen. Men det krävde att jag kunde få folk att ta ner den från hyllan. Det räckte inte med drickmekanismen. Jag lade också mycket tid på att utveckla ett iögonfallande utseende. Se till att din produkt har en wow-faktor som drar blickarna till sig. Dålig design kan döda även den bästa idén.

2019#06

share 15

Entreprenörer i överlevnad Text och foto Tor Birk Trads

olika informella former av företag. Man ser dem överallt i Zimbabwes gatubild. Ljuset blir rött och Courage Mapepa för flyttar sig snabbt mellan bilar och scootrar för att sälja sina varor. Det har han gjort se dan han var sexton år. Idag är han trettiotvå. Vi har mött nödvändighetens entreprenörer i Zimbabwe.

2019#06

Courage Mapepa säljer telefonkablar, kon tantkort, laddare och telepluggar i den täta trafiken i centrum av huvudstaden Harare. Vanliga fasta jobb är mycket ovanliga i Zimbabwe. Enligt Zimbabwes regering för sörjer omkring 95 procent av medborgarna i den förvärvsaktiva åldern sig själva och sina familjer som egna företagare. Många inom

2019#06 16 share

Simon Sisangwe, 24, säljer kläder från klockan 8 till 16 och tjänar omkring 550 US dollar i månaden.

Bernard Ngaru, 46, tillverkar tegelstenar och ventilationsgaller och tjänar omkring 200 dollar i månaden.

Star Mutanhaurwa, 36, säljer läsk och tjänar omkring 250 dollar i månaden.

17 2019#06

Innocent Kativho, 34, är barberare och frisör och tjänar omkring 250 dollar i månaden.

2019#06 18 share

Min ambition och min drĂśm Ă¤r att komma tillbaka till skogsindustrin. I den Âbranschen finns min passion.

share 19 2019#06

Trevor Mutasa, 33, säljer och pumpar däck och tjänar omkring 250 dollar i månaden. Han har jobbat här vid vägkanten i två år. Han står här varje dag från klockan 8 till 18, en arbetsdag på tio timmar, innan han kan återvända hem till sin fru och lilla dotter. Mutasa har en utbildning i träteknik från Zimbabwe College of Forestry och har tidigare arbetat på ett sågverk. Men företaget stängde på grund av inflationen och de ekonomiska svårigheterna i Zimbabwe, och han har inte lyckats hitta ett nytt fast jobb. ”Det var inte min dröm att stå här. Min ambition är att komma tillbaka till skogsindustrin. I den branschen finns min passion. Jag hoppas kunna starta ett litet sågverk och bygga upp det därifrån. Men just nu handlar det bara om att få pengarna att räcka till och jag har inte möjlighet att spara.”

2019#06 20 share

Thandiwe Chigayo, 30, säljer stekt potatis och tjänar omkring 400 dollar i månaden.

Trymore January, 25, tvättar bilar och tjänar omkring 350 dollar i månaden.

Gaudencia Mutendebvure, 49, säljer tomater och tjänar omkring 200 dollar i månaden.

21 2019#06

Tinotenda Chamisa, 21, säljer sockerrör och tjänar omkring 200 dollar i månaden.

share 2019#06

Jason Kwaware, 56, säljer glas, fönsterkarmar och liknande och tjänar omkring 250 dollar i månaden.

Takesure Tsongora, 53, fotograferar parkgäster och tjänar omkring 175 dollar i månaden.

Det händer

Text Klaus Æ. Mogensen

Februari–maj 2019

Drakar

Mars Karneval Mardi Gras är en gammal kristen festdag som infaller på fettisdagen. I år infaller den här dagen den 5 mars. Mardi Gras firas traditionsenligt med en karneval. Även om dagen firas i flera kristna länder världen över förknippas händelsen framför allt med karnevalen i New Orleans, där festen varar i två veckor med parader varje dag fram till midnatt på fettisdagen. I New Orleans har man firat Mardi Gras i mer än 300 år.

Grand Canyon

Kreativitet och innovation 8–17 mars arrangeras den kombinerade kreativa konferensen och festivalen South by Southwest (eller bara SXSW) i Austin, Texas. En höjdpunkt är utdelningen av SXSW Innovation Awards med tretton kategorier, bland annat för innovation inom artificiell intelligens och maskininlärning, hälsa och bioteknik, robotteknik och hårdvara samt mode och kroppsnära teknik.

Lördagen den 27 april firar Nederländarna kungens födelsedag, Koningsdag, med en praktfull fest i Amsterdam. Stadens invånare går på gatorna i orangefärgade kläder, Nederländernas nationalfärg, och äter ansenliga mängder Tompoes, ett lokalt bakverk som påminner om Napoleonbakelsen. Omkring en miljon besökare innebär att Amsterdams befolkning fördubblas på festdagen.

Tronskifte Björnar Den 27 februari är det internationella isbjörnsdagen. Dagen arrangeras av organisationen Polar Bears International som etablerades 1994. Syftet är att uppmärksamma klimatförändringarnas följder för isbjörnarna och andra vilda djur. Man vill också uppmana folk att isolera husen bättre, så mindre energi förbrukas vid uppvärmning och luftkonditionering.

2019#06

Maj Befolkning Under maj månad förväntas Nigerias befolkning nå 200 miljoner. Nigeria har en av världens snabbast växande befolkningar, och enligt prognoser kommer befolkningen att överstiga 400 miljoner år 2050. Därmed blir Nigeria världens tredje folkrikaste land, efter Kina och Indien.

Med anledning av kungens födelsedag

Februari Den 26 februari är det 100 år sedan Grand Canyon utnämndes till nationalpark. Grand Canyon har omkring sex miljoner besökare varje år och finns med på Unescos världsarvslista. Jubiléet firas med många olika evenemang – och det serveras även tårta.

Om man tycker om drakar kan man den 6–14 april besöka den stora drakfestivalen Cerfs-Volants i Berck sur Mer i Frankrike. Staden har varit centrum för experiment med drakar och drakflygning sedan slutet av 1800-talet och är nu årligen värd för en veckolång dragflygningsfestival.

Hållbarhet Den 21 mars arrangerar The Economist för fjärde gången Sustainability Summit i London. Konferensen bjuder på föredrag och debatter om hållbarhet med teman som plastförorening, luftförorening, anpassning till klimatförändringar samt en ny ekonomisk modell som kan bli nödvändig för att hantera klimatförändringarnas utmaningar.

Den 30 april abdikerar kejsar Akihito av Japan och överlämnar Krysantemumtronen till sin son, kronprins Naruhito. Akihito är då 85 år gammal och motiverar abdikationen med sin ålder. Det blir första gången sedan 1817 som en japansk kejsare abdikerar.

Blommor 21–25 maj är datumen för årets Chelsea Flower Show, en blomster- och trädgårdsfestival som arrangeras av Royal Horticultural Society. Denna vårfestival har arrangerats sedan 1833 och i Chelsea sedan 1912. Bland annat bygger internationella landskapsarkitekter utställningsträdgårdar till festivalen i tävlingen om årets guldmedalj.

Formel 1 Det klassiska formel 1- loppet Monaco Grand Prix hålls den 23–26 maj 2019. Tävlingen har arrangerats sedan 1929 och är en av världens mest prestigefyllda. Loppet körs på gatorna i städerna Monte Carlo och La Condamine i det lilla furstendömet i södra Frankrike nära gränsen till Italien.

K Ä L LO R : US N AT I O N A L PA R K S E RV I C E , P O L A R B E A R S I N T E R N AT I O N A L , SX S W.C O M , T H E ECO N O M I ST, L E R É V E I L D E B E RC K, T H E G UA R D I A N , T RO O P T R AV E L , W O R L D O M E T E R S, U K ROYA L H O RT I C U LT U R A L S O C I E T Y, FO R M U L A 1 .CO M / I L LUST R AT I O N E R : K I M FO SSU M , FOTO : R I T Z AU S C A N P I X , PA N T H E R M E D I A

April

2019#06 24 share

KA FF ES UM P BL IR H U DVÅ R D

”Kaffesump är en liten del av en betydligt större berättelse” Skandinaverna dricker mycket kaffe, men kaffesumpen i maskinerna slutar bara som avfall. Den kan dock användas mycket mer än så. Det har norska Siri Mittet har tagit reda på. Text Andreas Thorsen / Foto Martin Bubandt

Varje år dricker den genomsnittliga fin ländaren tolv kilo kaffe. Det innebär att finländarna dricker mest kaffe i värl den tätt följda av svenskarna. På topp sex-listan hittar vi även norrmännen, danskarna och islänningarna. Bara hol ländarna förmår att tränga sig in vid det nordiska kaffebordet. Det är den vetskapen Siri Mittet utgår från. Hennes lilla butik heter Gruten, som på norska betyder kaffesump. Gruten säljer en rad olika produkter framställda av oslobornas kaffesump. Hon cyklar runt i Oslo på lådcykeln HurtiGRUTEN och samlar in kaffesump från restauranger och kaféer. Gruten producerar allt ifrån tvål, och hudvårdsprodukter till gödning och ostronskivlingar, med budskapet att vi kan använda det avfall vi skapar - och att det är viktigt att vi gör det. ”Engagemanget för naturen och lusten att använda den har alltid varit en del av mitt liv. Jag har alltid haft ett behov av att ta hand om planeten”, säger hon. Siri Mittet växte upp i Ålesund där invånarna har en stark tradition av att starta egna företag, vilket även hennes pappa gjorde, berättar hon. Senare har hon arbetat med klimatforskning och avfallssortering i både Storbritannien och Norge. Hon tyckte det var intressant, men hon ville också göra

något som berörde människor direkt. Hon läste på om kaffesump för att ta reda på om man kunde använda det i komposter, och det kunde man. Den kunde dessutom användas till ganska mycket annat. ”Vi har ett dubbelt fokus. Helt konkret framställer vi tvål, hudvårds produkter och gödning, men vi arbe tar också mycket med undervisning. Det är särskilt viktigt för mig. Jag hål ler föredrag och workshops för att för medla kunskap om återvinning. Det är kanske det viktigaste mitt företag gör. Allt vi gör är öppet – hur vi omvandlar kaffesump till exempelvis tvål är ingen hemlighet. Det är kanske lite riskabelt, men för mig är det viktigt att fler och fler vet hur man kan återvinna avfall. Jag har en önskan om att göra mer än att bara driva ett företag. Jag vill gärna påverka andra.” Vad är det du vill berätta för norrmännen? ”Genom Gruten vill jag få människor att fundera mer över vår värld. Kaffe sump utgör bara en liten del av vårt avfall, men jag tror att vi kan så ett frö och bidra till att starta en process hos varje individ och i samhället. Vi är bra på avfallssortering i Skandinavien, i alla fall i Norge, men vi kan bli ännu bättre genom en ökad förståelse för vad vi kastar och vad det gör med planeten.

Vi ska bli bättre på att förstå hur vi tar hand om vår planet. Det är mitt mål.” Siri Mittet menar att hennes arbete med något så obetydligt och konkret som kaffesump i själva verket handlar om något mycket större, nämligen vårt klimat, våra resurser och vår värld på det hela taget. Att vi är på väg ut över kanten, och att vi måste stanna upp innan det är för sent. Återvinning spe lar en stor roll i den kampen. ”Kaffesump är en liten del av en betydligt större berättelse. Kaffesump är konkret – ett bra ställe att börja på – men det är bara en liten pusselbit i kampen. Människor har tappat kontak ten med naturen, och den kontakten måste vi återskapa.”

Siri Mittet samlar varje dag in kaffesump från kaféer och restauranger på sin lådcykel. Hennes budskap är att vi kan använda det överflöd av avfall vi skapar i Norden .

Tre företag, som inspirerar Siri Mittet KompassMat. Skapar arbetstillfällen för unga och samlar in mat som annars skulle kastas. Kompassogco.no/ kompassmat Growlab Oslo. Form givare och aktivister som skapar lokala evenemang, till exempel festivaler. Growlab.no Epleslang. Gör äppelmust med nedfallen frukt från trädgårdar i Oslo, och anlitar personer med nedsatt arbetsförmåga för att samla in frukten. Epleslang.com

2019#06 25 share

2019#06 26 share

Vatten så det räcker till alla?

TEXT

MARTIN

LEER

SCHARNBERG

FOTO

JA N U S

E N G E L

2019#06 27 share

Världen saknar vatten

– här finns de framtida lösningarna

Vatten släcker törsten, renar kroppen och tillför näring till de växter och djur vi äter. Men vattenförbrukningen har globalt sett sexdubblats de senaste etthundra åren, och World Economic Forum bedömer att vattenbrist är ett av de största hoten mot världens hälsa och ekonomi. Jordbruk på högkant, dusch med teknik från Nasa och möjligheten att dricka vatten från havet. Vi möter dem som finner lösningar på världens kanske allvarligaste utmaning.

2019#06 28 share

Uppåt är vägen fram Jordbruket står för 70 procent av världens färskvattenförbrukning. Men nu kommer en ny form av jordbruk – i lodrät form, där odlingarna av grödor flyttar inomhus till höga torn. Inom det vertikala jordbruket vill man producera vår mat utan jord. Och utan solljus. På AeroFarms i Newark, New Jersey, är visionen att uppnå största möjliga skörd med minsta möjliga vattenmängd. Innan vi får komma in måste vi gå igenom rengöringsrummet. Vi ska ta på oss blå rockar, hårnät, handskar och tygmask för munnen. När vi är redo skjuts en tung metalldörr åt sidan, och vi går in i det som kallas växtrummet. I den sextusen kvadratmeter stora hallen sträcker sig avlånga torn elva m eter upp mot taket, så att vi måste lägga huvu det bakåt för att se toppen. Om man går in mellan de höga raderna blandas en kalejdoskopisk djungel av gröna färger med lila och rosa ljussken. Hyllorna står som stora, färgsprakande murar. Men när vi kommer tillräckligt nära ser vi att de faktiskt är levande. Hyllorna rymmer tolv våningsplan vardera, där tusentals liv bor, andas och växer. Här inne, där det varken finns jord eller solljus växer kål, krasse, ruccola och en mängd olika salladssorter. Vertikalt jordbruk kallas fenomenet. Och AeroFarms i Newark, New Jersey, är ett av världens största. På golvet mellan hallens höga växttorn, varifrån man varje år skördar ettusen ton grödor, står med grundaren Marc Oshima. ”Jag anser att vi i grunden måste förändra jord bruket så som det ser ut idag. 1900-talets jordbruk är inte utformat för att lösa 2000-talets utma ningar som handlar om att producera mer mat

med mindre vatten. Det kan låta omöjligt, men det det går med vertikalt jordbruk”, säger Marc Oshima. Jordbruk utan jord

I myllan på en åker. Så har människan i tusentals år odlat grödor för att skaffa föda. Men världens jordbruk står inför en enorm utmaning: global vattenbrist. Idag står jordbruket för 70 procent av världens färskvattenförbrukning. Och i takt med att världens befolkning växer med miljarder, ökar också efterfrågan på mat och därmed ökar beho vet av vatteninom jordbruket. Enligt Världsban

Vatten så det räcker till alla?

set har ersatts av lysdioder, och plantorna växer i lådor där rötterna inte står i jord utan istället sträcker sig ned i en vattenkultur med närings ämnen som rinner som en underström i lådorna. Det gör det möjligt att spara på vattnet, för jord tar inte upp vatten effektivt när vi talar om väx ters tillväxt. 45 procent av allt det vatten som globalt sett an vänds inom traditionellt jordbruk rinner faktiskt bort från åkern som dränering. Växtlådorna i det vertikala jordbruket fungerar istället som slutna kretslopp. Det vatten i lådorna som inte tas upp av växterna, rinner inte bort och går förlorat. Det kan däremot bevaras och återcirkuleras i syste met, och därför kan man i det vertikala jordbru ket odla växter nästan helt utan vattenspill. Aero Farms återvinner och återanvänder 99 procent av det vatten som förbrukas. ” Tack vare den moderna tekniken är en åker inte nödvändigtvis den bästa utgångspunkten för odling av grödor. Vi frågade oss själva vad vi skulle göra om jordbruket överhuvudtaget inte fanns, utan skulle utvecklas och designas från grun den. Man kan givetvis spara på vattnet genom att reformera och finjustera det traditionella jord bruket, men vattenbesparingen blir ännu större när vi uppfinner jordbruket på nytt”, säger Marc Oshima.

Utmaningen handlar i all sin enkelhet om att producera mer mat med mindre vatten. Marc Oshima och David Rosenberg, som tillsammans har grundat AeroFarms, är övertygade om att lösningen är lodrät.

Mindre vatten, större skörd

Här finns ingen jord och inget solljus. Ändå gror kål, krasse och ruccola mycket snabbare än i naturen.

2019#06

ken kommer behovet att överstiga tillgången med 40 procent år 2030. För att mildra den bekymrande prognosen krävs det globala förändringar och förbättringar i det sätt som vatten används på – inte minst inom jordbruket. Och det är just detta som är Marc Oshimas och AeroFarms vision. Att skapa ett jord bruk som utnyttjar vattenresurserna på ett håll bart sätt. Men hur kan grödor överhuvudtaget växa in omhus utan varken jord eller solljus? Och hur sparar det vatten? Tekniken som AeroFarms ver tikala jordbruk bygger på kallas aeroponik. Sollju

Det kan vara svårt att föreställa sig ett jordbruk inomhus. Men den ökade kontroll som ett verti kalt jordbruk har över produktionen ger enligt Marc Oshima flera fördelar. I den stora hallen går odlingsfysiologer och växtpatologer runt i rockar i de långa tornraderna och övervakar grödornas tillväxt. Men de är inte de enda som ser till att växterna mår bra. Grödorna övervakas också av ett högteknologiskt sensorsystem. För varje skörd analyseras över 100 000 datapunkter av datoralgo ritmer för att skapa idealiska tillväxtförhållanden. Eftersom det görs i en sluten miljö har man stän digt kontroll över ljus, temperatur, luftfuktighet, vatten och näringsämnen, vilket gör det möjligt för vertikala jordbruk som AeroFarms att uppnå större skördar med mycket mindre vatten. ”Inom det vertikala jordbruket är vi inte be roende av årstider, geografi eller klimatbälten. Och dåligt väder kan inte förstöra vår skörd. Vi skördar året runt, och vi behöver inte vänta på att

9,8 Världens befolkning i miljarder share

7,6

kala jordbruket är en storindustri som ligger i sin linda. Många frågar mig skeptiskt om det inte smakar laboratorium när grödorna växer utan jord och sol ljus. Men grönsakerna är lika spröda, saftiga och väl smakande som de vi är vana vid.”

3,7

Början på begynnelsen

1970

2018

2050

K Ä L L A : F N : S W O R L D WAT E R D E V E LO P M E N T R E P O RT

solen går upp eller ner. Våra grödor växer dygnet runt hela året”, säger Marc Oshima. Det färgstrålande ljuset som badar växterna i omväxlande vita och violetta färger är en spektakulär syn. Men de violetta lysdioderna an vänds inte bara för syns skull. De har specialde signats för att kunna anpassa sig efter grödornas olika tillväxtfaser och ge växternas fotosyntes op timala villkor. AeroFarms producerar bland annat huvudsallad som de på grund av den höga gra den av kontroll kan skörda 22–30 gånger om året, jämfört med traditionellt jordbruk där huvudsal lad skördas två till fyra gånger per år.

2019#06

Inga insekter, inga bekämpningsmedel

Det vertikala jordbruket är en förhållandevis ung bransch. Men den genomgår en rasande snabb utveckling. År 2010 gav Dickson Despommier, fil. dr. i mikrobiologi och professor emeritus vid Public and Environmental Health Sciences på Co lumbia University, ut boken The Vertical Farm – Feeding the World in the 21st Century. Vid den tid punkten fanns det ett enda kommersiellt vertikalt jordbruk i världen, och det var i Japan. Idag finns det tusentals världen över. Den snabba tillväxten hos grödorna och de stora vattenbesparingarna är inte den enda anledningen till att det vertikala jordbruket sprider sig. Producenter som AeroFarms använder inte bekämpningsmedel, och så handlar det just om det vertikala. Genom att inte bara odla grödor på längden och bredden, utan även på höj den, uppnår det vertikala jordbruket stor produkti vitet. Med de tolv hyllor på höjden som AeroFarms har är utnyttjandet per kvadratmeter bokstavligt talat skyhögt. På det hela taget vänder sig det verti kala jordbruket mot konventionellt jordbruk, anser Dickson Despommier. ”Industriella revolutioner sker idag mycket snabbt. För tjugo år sedan var mobiltelefoner en otrolig idé. Idag har alla en i fickan. Det verti

0,4

”Vi förstår inte vattnets värde förrän vi inte har mer.” Så skrev den engelske författaren Thomas Fuller 1732. På den tiden levde en halv miljard människor på jor den. Idag är vi ytterligare sju miljarder, och munnarna att mätta blir fler för varje sekund som går. Därför be höver vi lösningar som kan utöka världens livsmedels produktion samtidigt som vattenresurserna utnytt jas på ett hållbart sätt. På några få år har AeroFarms öppnat nio vertikala jordbruk världen över, men Marc Oshima anser inte att vertikalt jordbruk är en helig gral som kommer att ersätta det jordbruk vi har idag. Det vertikala och det traditionella jordbruket ska inte bekämpa varandra. De ska komplettera varandra. ”Det behövs ett mer varierat jordbruk. Idag odlas nästan alla jordens grödor på samma sätt och det är inte effektivt. Låt oss ta reda på hur varje enskild gröda odlas bäst. Traditionellt jordbruk är riktigt bra för att odla vete, havre och korn. Vertikalt jordbruk passar bra till bladgrönsaker och kryddväxter. Vi be höver inte bara en typ, utan flera specialiserade jord brukstyper. Kanske två, kanske trettio”, säger Marc Oshima. När Marc Oshima går runt bland de färgsprakande växttornen i Newark, nära miljonstaden New York, är han förtröstansfull inför framtidens jordbruk och dess vattenförbrukning. ”Historien gör mig optimistisk inför framtiden. Varje gång en brist i världen har trängt in oss i ett hörn, har innovation övervunnit utmaningen. Viktiga innovationer uppstår ur nödvändigheten. Det är där vi är nu. Vi står i begynnelsen av en stor förändring.”

Global odlingsbar markareal i hektar per person

0,2 0,13

1970

2000

K Ä L L A : F N : S L I VS M E D E L S - O C H J O R D B RU KS O RGA N I S AT I O N .

2050

Vertikala jordbruk V Ä R L D E N

Vatten så det räcker till alla?

Ö V E R

Growing Underground London, Storbritannien

Badia Farms Dubai, Förenade Arabemiraten

Plenty San Francisco, USA Plenty har vertikala jordbruk i San Francisco och Seattle, där det produceras tusentals ton grönsaker varje år. Ambitionen är att öppna ett vertikalt jordbruk i alla världens städer som har mer än en miljon invånare. Plenty har skaffat investeringar för hundratals miljoner dollar, bland annat från Kurt Kelty, före detta chef för Teslas batteriteknik.

2019#06

Förenade Arabemiraten importerar 80 procent av livsmedlen från utlandet. För att kunna erbjuda färska grönsaker till landets stormarknader och restauranger, och dessutom spara de stora transportkostnaderna från livsmedelsimporten, har ett vertikalt jordbruk öppnats i Dubai. Här produceras bland annat grönkål, mynta, ruccola och basilika.

Panasonic Singapore Det här företaget är mest känt för kameror och tv-apparater. Men elektronikgiganten Panasonic har också börjat sälja grönsaker. År 2014 öppnade företaget ett vertikalt jordbruk i Singapore. Idag producerar det vertikala jordbruket 80 ton om året. Panasonic är inte det enda världsomspännande elektronikföretaget som tagit steget in på den nya marknaden. Även Toshiba driver vertikala jordbruk.

I gamla källarlokaler 33 meter under Londons hektiska gator gömmer sig ett underjordiskt vertikalt jordbruk. Tack vare det korta avståndet till Londons stormarknader och restauranger kan Growing Undergrounds kunder äta sina grönsaker och sallader bara fyra timmar efter att de skördats och packats.

Mirai Miyagi, Japan En övergiven fabrik i Miyagi, Japan, har omvandlats till ett vertikalt jordbruk. Här inne producerar de många växttornen sammanlagt tio tusen salladshuvuden om dagen. Japan är ett av de länder i världen som har nått längst inom vertikalt jordbruk, och det finns flera hundra odlingar i landet. Mirai har dessutom två vertikala jordbruk i Mongoliet och ett nytt är på gång i Hongkong.

2019#06

TEXT MARTIN LEER SCHARNBERG • ILLUSTR ATION

I Singapore dricker de avloppsvatten

KRISTIAN

Avloppsvatten låter inte som något man har lust att dricka – framför allt inte när det kommer från våra toaletter. Men det är precis vad man gör i Singapore. De renar det. Och dricker det.

ESKILD JENSEN

Singapores spillvattenrening

Urbaniseringen är i full gång. Vi flockas i städerna. Och när fler människor koncentrerar sig på färre platser på världskartan, ökar behovet av vatten i de växande storstäderna. Singapore räknar med att öns vattenbehov kommer att för dubblas fram till 2060. Därför har mikro staten sedan millennieskiftet arbetat med att implementera nya vattenbesparande tekniker, samt förmedla en mer holistisk syn på vatten som resurs bland stadens in vånare. Det mest anmärkningsvärda är ett vattensystem som renar och revitaliserar det så kallade svarta spillvattnet – från av loppsvatten i toaletten till dricksvatten i kranen. Trots att den moderna tekniken har gjort det möjligt att omvandla svart spillvattnen till en resurs, är Singapore en av få platser i världen där denna metod an vänds i stor skala. Globalt sett är spillvatten ett stort problem, eftersom det återvinns i så liten utsträckning. Mindre än hälften av världens spillvatten samlas in, och mindre än en femtedel renas. Men så är det inte i Singapore. Använd och återvinn. Det är filo sofin som har banat väg för mikrostatens nya vattenpolitik. ”Vårt behov av vatten kommer att fördubblas. Det är vatten vi inte har. Vi blir alltså tvungna att betrakta vatten som en obegränsad och återanvändbar resurs.

H2Omolekylen förlorar inte sitt värde av att användas. Vatten kan alltid renas och drickas igen”, säger Ng Joo Hee, vd för Singapores vattenagentur PUB. Singapores första stora spillvatten reningsanläggning kallas Newater och byggdes 2001. Men även om det åter vunna vattnet till fullo uppfyller Världshälsoorganisationens dricksvatten krav, var invånarna tvungna att vänja sig vid tanken att dricka vatten som andra har spolat ut i toaletten, och den utbredda skepsisen fick mötas med en informationskampanj. Idag har Singapore fem stora spillvattenreningsverk, och skepsisen har vänts till en stolthet över stadens hållbara vattenpolitik. ”Världens största vattenutmaning hand lar grundläggande om att vi har för lite vatten och att vi använder det vatten vi har på ett olämpligt sätt. Singapores spill vattenstrategi går absolut att kopiera i an dra storstäder. Det är inte tekniken som bromsar. Det är den sociala uppfattningen och välviljan. Tanken om att dricka vatten som andra har spolat ut i toaletten är gränsöverskridande för många”, säger Will Sarni, som är chef för tankesmedjan Water Foundry och författare till boken Water tech – A guide to investment, innovation and business opportunities in the water sector.

2019#06

Singapore har historiskt sett varit en vattenfattig stad, och man har varit tvungen att importera vatten från Johor floden i Malaysia, vilket är både dyrt och besvärligt. I mitten av 1900talet befann sig Singapore i en så allvarlig vattenkris att vattenförsörjningen stängdes av sex tim mar om dagen, fyra gånger i veckan. Men med de senaste decenniernas massiva in vestering i hållbara vattentekniker har Sing apore minskat importen av vatten från 80 till 20 procent. Will Sarni ser att Singapores spill vattenstrategi snart kommer att införlivas runt om i världen. ”Jag räknar med att uppsamling och behandling av spillvatten blir allt vanligare under de kommande decennierna. Dels för att det är förhållandevis enkelt att implementera, och dels för att det kan avhjälpa storstädernas växande behov av vatten. Men också för att det passar in i en av vår tids stora rörelser. Det är en rörelse mot ett mer cirkulärt tänkande. Områdena för avfallsåtervinning och förnybar energi växer, och återvinning av vatten kommer också att bli mer utbrett. Vatten är inte något vi använder, kastar och får nytt av. Vi har bara det vatten vi har. Och det måste vi kunna använda om och om igen på många olika sätt.”

Vatten så det räcker till alla?

Mannen med rymdduschen

TEXT

MARTIN

LEER

SCHARNBERG

â&#x20AC;¢

FOTO

MARTIN

BUBANDT

share 34 2019#06

2019#06

Mehrdad Mahdjoubi vill förmå oss att använda mindre vatten i badrummet genom att installera rymdteknik i duschen. Den svenske industridesignern har hämtat sin inspiration från Nasa och två av antikens filosofer. Det öppna kontorslandskapet surrar. På da torskärmarna avläses grafer och skrivs långa talsekvenser med koder, och vid ett skrivbord in till står några personer lutade över stora pappers ark och ritar skisser och diskuterar design. Här arbetar mjukvaruingenjörer, formgivare och mik robiologer – och huvtröjor blandas med vita rockar. Vid en första anblick liknar det en mång skiftande arbetsplats. Men man har en gemensam kurs, och det är att minska vattenspillet i världens bostäder. Vägen dit går via duschen. Och raket vetenskap. Det var visionen som den iransk svenske Mehrdad Mahdjoubi fick när han 2012 satt i Johnson Space Center i Houston, Texas. Här på Nasas center för bemannade rymdfärder hade han sin universitetspraktik som industridesigner och deltog i arbetet med att möjliggöra Marsresor. Det tar 300 dagar att resa till Mars. Och det finns inget vatten på den röda planeten. Mehrdad Mahdjoubis arbete bestod därför i att tänka ut en lösning till rymdfarkosten som gör det möjligt att återanvända vattnet om och om igen. Och idén han fick passar inte bara till rymdexpedi tioner utan kan också göra nytta på vår egen planet. Därför etablerade han företaget Orbital Systems. ”Jag vill gärna driva ett paradigmskifte för vattenförbrukningen i hemmet. Vatten är helt grundläggande för vår existens, men vi behandlar det inte så. Vi slösar med det. Ambitionen med vår teknik är att låta människor använda mindre vatten, utan att de märker att de använder mindre vatten”, säger Mehrdad Mahdjoubi. Samma vatten

En nyskapande duschteknik. Det var idén Mehr dad Mahdjoubi tog med sig hem till Sverige. I den industrialiserade världen använder varje person i genomsnitt 200 liter vatten om dagen i sitt hem. Och här är duschen den absolut största vattenslu karen. En dusch på tio minuter kräver 70–100 li ter vatten. Men så behöver det inte vara. Med Or bital Systems har Mehrdad Mahdjoubi nämligen utvecklat en dusch som bara använder fem till tio liter vatten oavsett hur länge man duschar. Hur då? Svaret är en kretsloppsdusch som återcirkule rar duschvattnet. I sitt arbete kom Mehrdad Mahdjoubi fram till att endast tio procent av det vatten som rinner ut Vatten är helt grundläggande för vår existens, men vi behandlar det inte så, säger Mehrdad Mahdjoubi. Vi slösar med det.

Vatten så det räcker till alla?

ur duschmunstycket förorenas med smuts eller tvål innan det når avloppsgallret i golvet. Resten är så lite nedsmutsat att det snabbt kan renas och återanvändas. Därför sköljer Orbital Systems tek nik ut det smutsigaste vattnet i avloppet, medan resten samlas upp, renas och skickas tillbaka till duschmunstycket. Tekniken ger dig alltså käns lan av att det ständigt kommer nytt vatten från duschen, även om det är samma vatten som åter cirkuleras om och om igen. Och det är lika rent som när det kom ut ur duschmunstycket första gången. På så sätt kan man spara på duschvattnet utan att duscha kortare tid eller minska vattenst rålen. Och att duschupplevelsen inte får försämras även om man sparar vatten är en viktig poäng. ”Vi tror att det är avgörande för att kunna driva ett paradigmskifte att det inte upplevs som en försämring av vår levnadsstandard. Det ska vara bekvämt. Folk vill gärna göra en insats för att göra något bra för samhället. Men de vill inte göra det krångligt för sig själva. Om vi ska kunna förmå konsumenterna att ändra sitt beteende, krävs det att vi kan erbjuda dem något bättre eller något som åtminstone är lika bra som det de redan har. Om det är sämre spelar det ingen roll att det är hållbart och besparande, för då är det ingen som vill använda tekniken”, säger Mehrdad Mahdjoubi och pekar på Tesla och utvecklingen inom elbilar som ett vällyckat exempel. ”De första elbilarna på marknaden ville folk inte köra. Idén var lovvärd, men bilarna levde helt enkelt inte upp till den standard som vi var vana vid. De var fula och besvärliga. Men så tillver kade Tesla en snygg och bekväm elbil som var helt konkurrenskraftig gentemot bensinbilarna. Och vad hände då? Försäljningen av elbilar explode rade plötsligt världen över.” Behovet av balans

Sedan han fick idén om att placera rymdfärdstek nik i en dusch har det gått snabbt. Orbital Sys tems har installerat tusentals duschar på hotell och i privata hem över flera kontinenter, och i orderboken väntar installationer för hundratals

Vatten så det räcker till alla?

miljoner kronor. Därför är Mehrdad Mahd joubi också en upptagen man. Han arbetar 80 timmar i veckan och har inte varit ledig en enda dag sedan han startade företaget för sex år sedan. Inte ens familjesemestrarna i Italien prioriteras. Arbetsrelaterade tele fonsamtal och mejl besvaras alltid. Men när han sitter bakom sitt skrivbord på Orbital Systems huvudkontor i Malmö verkar han varken förhastad eller stressad. Hans röst är lugn. Nästan långsam. Han tar sig tid, håller pauser och söker grubblande efter de rätta orden. Som 29årig chef i sitt eget teknik företag klädd i vit skjorta, gråblå blazer och vita sneakers och med sin iPhone inom räckhåll skulle man tro att hans förebilder och inspirationskällor är Elon Musk och Steve Jobs. Men när vi frågar honom näm ner han två av antikens filosofer: Seneca och Epikuros. ”Livet handlar inte om att vänta ut stor men, utan att lära sig dansa i regnet. Det skrev Seneca. Och det citatet har betytt mycket för mig. Idag utmanas vi av den glo bala uppvärmningen, men vi kan inte bara luta oss tillbaka och vänta på att problemen förhoppningsvis försvinner. Tvärtom måste vi lära oss hur vi följer planetens villkor och utnyttjar de resurser vi har på ett nyttigt och meningsfullt sätt. På samma sätt känner Mehrdad Mahdjoubi släktskap mellan Orbital Systems teknik och den grekiske filosofens Epikuros betraktelser om måttfullhet, återhållsamhet och balans. ”Jag anser inte att vi alla måste flytta ut i skogen och utveckla samhället baklänges för att rädda miljön. Istället anser jag att vi måste ta reda på hur vi kan upprätthålla vår livsstil och samhällsuppbyggnad på ett smartare och mer hållbart sätt än idag. I vår del av världen tar vi vatten för givet. Varje gång en stad växer har den traditionella lös ningen varit att höja kapaciteten på pum parna från vattenverket. Mer vatten för att försörja fler. Men istället för att bara öka, bör vi fundera över hur vi reglerar våra be hov och får resurserna att räcka längre.” Kretslopp i hemmet

Duschen från Orbital Systems sparar inte bara vatten. Det är också kopplad till inter net, och via en app i telefonen kan konsu menterna få en överblick över hur mycket

Mehrdad Mahdjoubi fick idén till duschen efter en praktikperiod i Houston på Nasas huvudkontor för Marsresor.

Snabbt och effektivt. Det använda vattnet filtreras och ultraviolett ljus dödar bakterier innan vattnet skickas tillbaka. Det tar en sekund från det att vattnet rinner ut i avloppet tills dess att det befinner sig i duschen igen.

vatten de använder och sparar. Att skapa för ståelse för vatten som resurs med hjälp av notiser på telefonen är en bra väg att gå, an ser Peter Gleick som är författare till boken The World’s Water och direktör emeritus, vid Pacific Institute i Oakland, Kalifornien, som forskar i världens vattenrelaterade ut maningar. ”Ju närmare vi upplever vattenbrist på, de sto mer benägna blir vi att ändra vårt bete ende. Men alla som inte märker de direkta följderna av vattenbristen i vardagen har svå rare att förstå allvaret. Nästan alla använder mer vatten än de behöver. Men vi tänker inte på det. Och innan vi kan göra något åt det måste vi uppnå förståelse”, säger Peter Gleick. 70 procent av allt vatten som används i de privata hushållen världen över slutar som spillvatten. För varje gång vi dricker ett glas vatten, häller vi ut nästan tre glas i avloppet. Duschen, handfatet, tvättmaskinen och toa letten. Allt detta producerar spillvatten. Där för anser Mehrdad Mahdjoubi att återcirku lationsteknik inte bara ska göra våra duschar utan hela våra hem mer hållbara när det handlar om vattenförbrukningen. ”Fastighetsmarknaden är ett av de områ den där det har gjorts förbluffande få för ändringar och förbättringar i förhållande till hur vi konsumerar vatten. Tekniken har förbättrat våra tvapparater, kylskåp, ugnar och så vidare. Men hur vattnet rinner ut ur våra kranar, duschar och toaletter har inte förändrats nämnvärt. Det vill vi ändra på. Framöver vill vi skapa ett ökat samman hang i hemmet. När du är färdig i duschen kan vattnet återcirkuleras och återanvän das i tvättmaskinen. Och när du har tvättat dina kläder kan vattnet återcirkuleras igen och användas vid toalettspolningen. På så sätt mångdubblas nyttan av varenda vatten droppe.”

2019#06

TEXT MARTIN

97,5 procent av allt vatten på jorden är havsvatten, medan bara 2,5 procent är färskvatten. En stor del av färskvattnet är fastfruset, så det är bara en mindre del som är tillgänglig som grundvatten samt i jordens yta och atmosfär.

LEER SCHARNBERG

I Sydafrika dricker de havsvatten

Världens vatten

• ILLUSTR ATION

Kapstaden närmar sig Day Zero – dagen då det inte finns något vatten till miljonstadens invånare. Åtta miljoner liter havsvatten, som pumpas upp och avsaltas, hjälper till att skjuta upp den dagen.

Hav

97,5 % Färskvatten

Färskvatten

KRISTIAN ESKILD JENSEN

Day Zero. Det låter som science fiction och en domedagsfilm. Men i Kap staden är rädslan för dag noll allvar och verklighet. I flera år har den här dagen hängt över storstaden på den afrikanska kontinentens södra spets som en otäck spå dom. Dagen då invånarna öppnar vattenkra narna utan att det kommer något. Dagen då stadens vattenreserver når en så låg nivå att försörjningssystemen stängs av, och Kapsta den blir torrlagt. Flera års hetta och torka har skapat en vattenkris i staden. Vid slutet av 2014 var Kapstadens vattenmagasin fulla, men efter bara några års intensiv torka har vattennivån reducerats till en fjärdedel. Som en konsekvens av detta infördes restriktioner för invånarnas privata vattenförbrukning. 50 liter om dagen per person, och överträ delser straffas med eventuella böter. Men medan befolkningen bekymrar sig om bris tande dricksvatten har de utsikt över miljon tals och åter miljontals liter vatten som skvalpar runt i Atlanten. Så nu har Stadsför valtningen i Kapstaden vänt sig mot havet

2,5 %

Glaciärer

68,7 %

Grundvatten

Yta och atmosfär

Färskvattensjöar

30,1 %

67 %

Permafrost

Fukt i jorden

0,8 % Yta och atmosfär

0,4 %

12 % Atmosfär

9,5 % Våtmark

8,5 % Floder

1,5 %

Avsaltning Tekniken som får avsaltningsverken att fungera kallas omvänd osmos. Saltvatten pumpas upp från havet och in i avsaltningsverket, där havsvattnet skickas igenom ett membransystem som filtrerar bort saltet och gör vattnet drickbart.

2019#06

Vegetation

1,5 %

150 länder

procent

i världen använder avsaltningsteknik för att framställa dricksvatten

av allt världens dricksvatten kommer från avsaltningsverk

86,8

Vatten så det räcker till alla?

miljarder liter vatten om dagen

är den totala globala produktionskapaciteten för alla världens avsaltningsverk

50 procent

av världens befolkning lever i städer som gränsar till kusten

av allt avsaltat vatten i världen produceras i Nordamerika och Mellanöstern

2019#06

för att få hjälp. Förra året byggdes stadens tre första avsaltningsverk. Avsaltningsverken pumpar upp saltvatten från havet och om vandlar det till dricksvatten. Idag försörjer verken staden med åtta mil joner dricksvatten varje dag – hämtat från havet. Vattenverken och de politiska restrik tionerna har skjutit upp den dystra prog nosen om dag noll. Nu räknar man med att Kapstaden åtminstone har skjutit upp risken för dag noll till år 2020. ”Avsaltning av havsvatten kommer framför allt att få ökad spridning i storstadsregioner på grund av de återkommande torkperiod erna. De kommande decennierna kommer allt fler städer och människor få sitt dricks vatten från havet”, säger Jay Famiglietti som är hydrolog och vattenforskare på Nasa. Att en modern storstad som Kapstaden kämpar en desperat kamp mot torka och ansträngda vattenresurser är inte unikt. Un der de senaste åren har flera urbana vatten kriser präglat metropolerna i världens varma

procent

och torra regioner. Brisbane, São Paulo, New Delhi och Los Angeles har alla upplevt vat tenbrist. Och i hopp om en väg ut ur vatten bristen söker sig allt fler storstäder till av saltning av havsvatten. Det finns globalt sett totalt 19 000 avsaltningsverk, och det dagliga vattenbehovet för 300 miljoner människor täcks helt eller delvist på det sättet. Genesarets sjö torkade ut

Ett land där avsaltning används i stor lands täckande skala är Israel. År 2008 upplevde Is rael den värsta torkan på 900 år och stod in för en vattenkatastrof. Vattennivån i landets största källa till färskvatten, Genesarets sjö var historiskt låg och stränga vattenrestrik tioner fick införas för alla landets invånare. Många jordbrukare fick låta hela årets skörd torka ut. Då började Israel investera i avsalt ning och idag täcker fem stora avsaltnings verk 60 procent av israelernas vattenförbruk ning i hemmen.

Nordea Insights

Foto: Erik Lindvall

KU N D E R , E X P E RT E R , E R B J U DA N D E N O C H TJÄ N ST E R

H ÅLLBA R A

INVESTERINGARS

Alpexpedition för klimatet Ekonomen och klättraren Peter Sandahl startade utmaningen Climb for Climate för att visa omvärlden att klimatförändringarna inte är avlägsna hot, utan händer här och nu. På 100 dagar skulle han bestiga Alpernas 82 högsta toppar. ↳

SI D

K U N D P O R T R ÄT TET

SA M H ÄLLSA NSVA R

A N A LY S

Digitala entreprenörer I hälsa

Med mänskliga innovatörer

Trygga ditt aktiesparande

Genom bloggen och podcasten Food Pharmacy sprider Mia Clase och Lina Nertby Aurell kunskap kring hur vår mat påverkar vår hälsa. Nu ska kompanjonerna – och bästa vännerna – etablera företaget internationellt.

Ashoka är världens största nätverk för sociala entreprenörer. Genom samarbetet Hello Nordics ska tio utvalda innovatörer få hjälp att skala upp sina företag.

Nordeas investeringschef Mats Hansson kommenterar vad effekterna kan bli på din portfölj om räntorna börjar stiga. Även om höjningarna inte blir dramatiska är det bra att se över investeringarna.

Porträttet

TEXT

KARIN

HOLMBERG

FOTO

MATTIAS

BARDÅ

Kompanjoner med magkänsla

Intresset för tarmfloran och antiinflammatorisk kost har exploderat de senaste åren – mycket tack vare det företaget Food Pharmacy och de två unga och framgångsrika entreprenörerna Mia Clase och Lina Nertby Aurell. I bloggen och podden sprider de kunskap och delar mängder av recept i sina sociala kanaler. Nu jobbar de på sin tredje bok och planerar att ta sitt koncept ut i världen.

Den senaste forskningen tyder på att vår tarmflora är betydligt viktigare för vår hälsa än man tidigare trott. Genom att undersöka tarmfloran hoppas forskarna kunna hitta förklaringar till många av våra folksjukdomar. Men innan Food Pharmacy startades var detta något som få personer utanför medicin- och forskningsvärlden var medvetna om.

2019#06

Digitala entreprenörer

För fyra år sedan förlorade både Mia Clase och Lina Nertby Aurell flera personer i sin närhet i cancer. De började sätta sig in i hur kosten påverkar människors hälsa och fördjupade kunskapen mer och mer. Under den resan kom de i kontakt med professorn Stig Bengmark som dedikerat sitt liv till att forska på tarmflora och hur den påverkar immunförsvaret. Han menar att många av våra kroniska sjukdomar har en och samma orsak – ett uttröttat immunförsvar orsakat av kronisk inflammation. Mötet sådde många frön och redan på vägen hem föddes idén att starta bloggen. – Vi kände direkt att detta var något vi ville jobba vidare med, säger Lina Nertby Aurell. Affärsidén var enkel: att sprida kunskap kring hur vår mat påverkar vårt immunförsvar och hur vi kan äta för att må bättre och hålla oss friskare. Bloggen fick snabbt spridning och en podcast var nästa naturliga steg. Sedan dess har Mia och Lina även publicerat två bästsäljande böcker och jobbar nu med den tredje. Enkelt förklarat är tarmfloran de bakterier och andra mikroorganismer som finns naturligt i tarmen. En dålig

tarmflora går att påverka genom att äta antiinflammatorisk kost och undvika för stora mängder av den mat som sägs öka inflammationer i kroppen. Istället för att prata om att ta bort mat de flesta tycker om att äta, vill Food Pharmacy fokusera på vad man ska lägga till – att välja ekologiskt, äta mera grönsaker, mycket örter och kryddor samt att öka näringen genom att exempelvis grodda och syra maten. Organisk tillväxt

Mia Clase och Lina Nertby Aurell jobbade innan de startade Food Pharmacy i helt olika branscher. Mia var copywriter och chef på en reklambyrå i Stockholm och Lina, statsvetare i grunden, arbetade med affärsutveckling och handelsfrämjande mot emerging markets. – Många varnade oss för att starta ett företag tillsammans, men det är utan tvekan det bästa vi har gjort. Vår vänskap är nyckeln till succén, säger Mia Clase.

Juristernas tips till kompanjoner I ett kompanjonskap är det förstås viktigt att vara överens om hur företaget ska drivas, men lika viktiga är de juridiska frågorna. Företaget och dess kapital påverkas om en av eller båda kompanjonerna gifter sig, skiljer sig, blir långvarigt sjuka eller dör. Private Bankings familjerättsjurister kan ge råd och vara behjälpliga med dokument, till exempel äktenskapsförord och testamente. Frågor kring kompanjonskap och kompanjonsavtal kan diskuteras med en affärsjurist. Kontakta gärna din rådgivare i Private Banking för mer information.

Kräver en stor ekonomisk uthållighet att växa organiskt 2019#06

Porträttet

Om Mia och Lina

Food Pharmacy

N A M N : Mia Clase och Lina Nertby Aurell Å L D E R : 41 och 40 B O R : Stockholm FA M I L J : Både Lina och Mia har två barn, man och hund PÅ F R I T I D E N : Då är vi ute i naturen, mediterar, yogar, läser

Food Pharmacy informerar om tarmfloror, snälla bakterier, forskning och antiinflammatorisk mat. Bolaget styrs som ett aktiebolag och grundades 2014. 2015 grundades Food Pharmacy Store AB och 2016 Super Synbiotics AB.

böcker eller lagar mat . I F R A M T I D E N : Då satsar vi på vår webbshop, på att bli klara med den tredje boken och att ta Food Pharmacy ut i världen. B A N K : Nordea Private Banking, Stockholm

Till en början fortsatte både Mia och Lina att jobba som konsulter vid sidan av det egna företaget men ganska snabbt insåg de att de måste jobba till 100 procent med företaget om de skulle lyckas. Intresset var nämligen stort. Redan under den första veckan nådde bloggen ut till över 10 000 läsare – och efter ett år hade bloggen en halv miljon läsare. Livet som företagare beskriver Lina och Mia som inspirerande och kul men också tufft ekonomiskt. – Det kräver en stor ekonomisk uthållighet att växa organiskt. Vi insåg tidigt att vi inte skulle kunna ta ut någon lön för vårt arbete och det har hela tiden funnits ett behov av att återinvestera pengarna för att vi ska kunna växa, säger Lina. Men trots det har det varit viktigt för Mia och Lina att företaget har fått växa i sin egen takt.

2019#06

Pharmacy en omsättning på 2 041 tkr. P L A N E R : Att etablera Food Pharmacy internationellt och att bygga upp en riktigt bra webbshop. H E M S I D A N : foodpharmacy.se

Värna om din tarmflora! • Ät mer av mat som anses vara antiinflammatorisk: kryddor såsom gurkmeja och ingefära, fisk, frukt och grönsaker, nötter, fullkornsprodukter och olivolja.

• Minska på den mat som sägs öka inflammationer i kroppen såsom gluten, komjölk, socker och kött.

Omvägar kan ge de bästa idéerna

Under de fyra år som passerat sedan Food Pharmacy föddes har mycket hänt. Just nu satsar Lina och Mia på att få klart den tredje boken samtidigt som man bygger upp webbshopen och ska satsa internationellt. – Vi har vuxit ett steg i taget och lärt oss under processen. Vi har haft väldigt få handlingsplaner och strategimöten i vårt företag men alltid samma vision. Allt har inte varit perfekt men vi kan inte haka upp oss på små misstag. Ibland har vi tagit omvägar men det ska man inte underskatta. Ofta är det just un-

V D : Lina Nertby Aurell V I C E V D : Mia Clase O M S Ä T T N I N G : 2017 hade Food

• der omvägarna som de bästa idéerna föds, ler Mia Clase. Lever ni som ni lär?

– Ja det gör vi. Ett av Food Pharmacys budord är att njuta och inte vara för hård mot sig själv. Men det där med att njuta har ändrats över tid. För några år sedan hade det nog inneburit hamburgare och lösgodis men inte nu längre.

Det är också bra att hoppa över processad mat och att äta sparsamt med rött kött.

• Andra orsaker till dålig tarmflora kan vara stress, dålig sömn, brist på motion och miljöföroreningar

Erbjudanden

Välkommen till loungen! LoungeKey heter flygplatsloungerna som numera ingår i erbjudandet för dig som har Nordea Platinum eller Nordea Black. Med LoungeKey får du tillgång till cirka 1000 utvalda lounger på flygplatser världen över. Här kan du sitta och jobba eller koppla av med något att äta och dricka, i väntan på att flyget ska gå. På loungerna finns även gratis wifi, tidningar och magasin. Ditt Platinum eller Black-kort fungerar som inträdesbiljett tillsammans med boardingkortet. Du behöver inte längre ha något Priority Pass.

Så håll utkik efter skylten med LoungeKey nästa gång du ska ut och flyga! Ett bra sätt att hitta rätt är att ladda ner appen Mastercard Airport Experience by LoungeKey på din mobil. Där finner du alla tillgängliga lounger och ser vad de erbjuder. Dessutom håller appen reda på hur många fria besök du har utnyttjat och hur många du har kvar. Du som har Nordea Platinum får tio kostnadsfria besök per kalenderår, medan Nordea Black ger fritt antal besök. Antalet fria besök gäller även extrakortsinnehavare. Trevlig resa!

Avskalad lyx med lugnet i fokus Unna dig en ”lean luxury” helg i Stockholm. På Hotel With får du det bästa av två världar: Närheten till shopping, god mat och uteliv och oslagbar komfort i ett högteknologisk, ljudisolerat rum mitt i City. Rummet ligger under marknivå och

frukosten intas en våning upp på Urban Deli Sveavägen, där ekologiskt och grönt alltid prioriteras. Hotel With kan lova en vistelse som inte gör dig besviken. I detta VIP-erbjudande ingår även morgonrock, tofflor och noga utvalda produkter från

Rituals. Specialpris för dig med Nordea Black och Nordea Platinum är 1090 kr i king size-rum, inkl frukost, ordinarie pris 1590 kr. Erbjudandet gäller i mån av plats, februari-april 2019, fredag till söndag. Boka på hotelwith.se och ange kod NORDEA19.

A-Seven Wireless Exotiska Sri Lanka Upptäck det underbart vackra och exotiska Sri Lanka under en rundresa, som bekvämt tar dig till önationens främsta sevärdheter och mest underbara naturområden. Dessutom får du några dagar att koppla av på stranden i den fina badorten Pasikuda. Sri Lanka har under senare år blivit en alltmer populär resedestination. Här finner du vackra landskap med frodig grönska, fascinerande tempel, pitto-

reska städer och underbara sandstränder – allt i en välkomnande och gästfri miljö. Avresa från Stockholm eller Göteborg 21 maj respektive 2 juli 2019. Pris för dig med Nordea Black eller Nordea Platinum 20 800 kr, från Göteborg 21 800 kr. Ordinarie pris är 23 800 kr. För fullständigt program besök phoenixtravel.se/ nordea eller ring 031-14 77 33.

De senaste hörlurarna från Jays Group har utvecklats för att ge en högkvalitativ ljudupplevelse i minimalistisk design. Med öronkuddar som anpassar sig efter ditt öra, mjukt huvudband och 25 timmars batteritid får du hörlurar med bra komfort och hög prestanda. Pris för dig med Nordea Black och Nordea Platinum 839 kronor, ordinarie pris 999 kronor. Beställ hörlurarna på kala.se eller via telefon 031-725 77 44. Uppge rabattkod Nordea. Priset gäller till och med maj 2019.

Fler förmåner På Private Bankings hemsida finns fler förmånliga erbjudanden, från bland annat Birka Cruises, Nextory, BRA-flyg, Avis och Greatdays. För mer info: nordea.se/nordeaplatinum eller nordea.se/nordeablack.

2019#06

Nordea satsar på nordiskt integrationsprojekt I ett nytt samarbete med Ashoka – världens största nätverk för sociala entreprenörer – vill Nordea belysa mångfaldens positiva effekter för näringslivet, och lyfta företag med innovativa lösningar på integrationsfrågan. Nu får tio utvalda entreprenörer hjälp att skala upp sina verksamheter genom acceleratorprogrammet Hello Nordics.

2019#06

T EXT:

KARIN

WIDÉN

Innovationsdrivna sociala företag spelar en allt större roll för att möta framtidens utmaningar. På vägen har det internationella nätverket Ashoka etablerat sig som en världsledande organisation för främjande av socialt entreprenörskap, och Hello Nordics är den senaste av många satsningar. Det sex månader långa acceleratorprogrammet involverar flera tunga aktörer från nä-

Admir Lukacevic driver projektet Idrott Utan Gränser för barn och ungdomar i utsatta områden. Emma Lindgren, Country Manager på Ashoka, är övertygad om idrottens förmåga att samla ihop och stötta unga. Särskilt de som samhället annars har svårt att nå.

FOT O :

G U S T A V

G R Ä L L

ringslivet, där Nordea har gått in som en av projektets huvudpartners. – Det här initiativet är helt unikt och det första av sitt slag i Norden. Sociala entreprenörer är en väldigt viktig del av framtidens näringsliv, och som Nordens största bank har vi en skyldighet att bidra till en positiv samhällsutveckling när vi kan, säger Erik Feldt, chef för Community Engagement på Nordea. Projektet Hello Nordics syftar särskilt till att belysa lösningar på integrationens utmaningar och möjligheter

på arbetsmarknaden. De tio utvalda entreprenörerna, två från vardera nordiskt land och två utomnordiska, har alla etablerade verksamheter i sina hemländer, där de med nytänkande affärsmodeller på olika sätt bidragit till ett mer inkluderande samhälle. Under programmet ska de få förutsättningar att skala upp och expandera sina verksamheter till fler nordiska länder. Partnerföretagen bidrar med sin kompetens genom att coacha och vidareutbilda entreprenörerna i bland annat ledarskap, strategi och tillväxt. – Vi stöttar ofta entreprenörer och startups som en del i vår affär, men det här är första gången vi gör något specifikt inriktat på socialt företagande, säger Erik Feldt och fortsätter – Våra medarbetare sitter på en otrolig kunskapsbank och kompetens att dela med sig av, vilket även är värdeskapande för dem. Vi vill engagera så många personer som möjligt i det här projektet, och har även startat en särskild fond för våra kunder som vill investera i företagen.

Möt innovatörerna Idrott Utan Gränser: Stökiga barn blir skötsamma vuxna

Bland de svenska entreprenörerna deltar Jimmy Antonsson, som är ansvarig för i innovation och digitalisering på företaget Mitt Liv. Företaget arbetar för en inkluderande arbetsmarknad genom ett mentorprogram, som parar ihop företag och kompetent arbetskraft med utländsk bakgrund. De invandrade akademikerna, som Antonsson även kallar adepter, är oftast högutbildade men har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Mitt Livs mentorprogram underlättar genom att skapa mötesplatser där de parar ihop varje adept med en mentor. – Egentligen önskar jag att vi inte behövdes, men det gör vi. Mitt Liv är viktigt för att vi fortfarande dömer människor efter vilken färg de har på håret och kroppen. Fördomar gör det väldigt svårt för företag att skapa inkluderande arbetsplatser, förklarar Jimmy. Verksamheten är fött ur en stark övertygelse om allas lika möjligheter till jobb och hoppet om en arbetsmarknad som ser möjligheterna i mångfald. Och de har kommit en bra bit på vägen; varje år går över 400 adepter och mentorer Mitt Livs mentorprogram, och efter fem månader har över hälften av deltagarna fått ett arbete. – Det känns som att vi är mogna att växa nu. Vi har testat konceptet och vet att det fungerar, men nu ser jag verkligen fram emot att skala upp företaget i våra grannländer. Vi har faktiskt redan börjat smygtesta lite i Finland.

För snart tio år sedan grundade Admir Lukacevic Idrott Utan Gränser (IUG) i Norrköping, en förening som motverkar segregation bland barn och unga genom att skapa meningsfulla fritidsaktiviteter med bra förebilder. Barnen blir sedda och inkluderade; de lär sig att våga delta, se möjligheter och tro på sig själva. De får en chans att forma sina liv i en positiv riktning. – Just nu ökar segregationen i samhället och särskilt i utsatta områden växer många upp utan bekräftelse eller framtidstro. Då är det viktigt att fånga upp dem redan i tidig ålder, för stökiga barn blir stökiga vuxna. Och tar man på sig fel kavaj med fel värderingar riskerar man att hamna snett. Admir växte själv upp i krigets Bosnien och kom till Sverige som tioåring, till ett segregerat område i Landskrona, där han mest drev runt. Tills den dag hans pappa startade en basketklubb för att hålla honom ifrån trubbel på gatorna. Det fungerade. 14 år senare levde och arbetade Lukacevic fortfarande med basketen; som spelare, domare, ordförande, tränare, webbansvarig. Som 24-åring drev han Norrköping Dolphins integrationssatsning Basket Utan Gränser i utsatta bostadsområden, när han plötsligt fick ett brev från Kung Carl XVI Gustav. Admir Lukacevic skulle tilldelas stipendiet Kompassrosen från Konungens stiftelse för Ungt Ledarskap, Det blev livets andra vändning, och startskottet för Idrott Utan Gränser.

Företagen som ingår i Hello Nordics

Hello Nordics partnerföretag

Catalysts (Norge) – Mentorprogram för unga personer med minoritetsbakgrund som befinner sig i riskzonen för att bli arbetslösa eller hoppa av skolan.

Startup Refugees (Finland) – Kartlägger nyanlända flyktingars yrkeskunskap och erfarenheter, och matchar dem med lokala aktörers kompetensbehov.

Förutom Nordea deltar IT-företaget Acando, konsultbolaget Oliver Wyman och advokatfirman Vinge i samarbetet med Ashoka.

Foreningen Nydansker (Danmark) – Erbjuder kurser och rådgivning för företag och kommuner som vill anställa nyanlända, samt bygger ett mentornätverk med yrkesverksamma personer.

Sisters in Business (Norge) – Skapar arbetstillfällen för invandrarkvinnor inom sömnad och hantverk.

GAME (Danmark) – Arrangerar ungdomsledd gatusport för barn och ungdomar i utsatta områden, samt utbildar ungdomar att bli ledare och förebilder för andra. Mitt Liv (Sverige) – Underlättar för utlandsfödda akademiker att få arbete, genom att anordna mentorprogram och professionella nätverk.

Icehearts (Finland) – Engagerar utsatta barn genom lagsport. Lagledarna stöttar även barnen i skolan, på fritiden och hemma. Welcoming International (USA/Tyskland) – Koordinerar olika internationella aktörers specifika välkomstinsatser för att hjälpa invandrare att integreras. ACAF/Winkomun (Spanien) – Förser låginkomsttagare med verktyg för att organisera sig i globalt nätverk av grupper som fungerar som självfinansierade samhällen. Jimmy Antonsson och Admir Lukacevic tror på socialt företagande i större skala och hoppas att fler entreprenörer ska se den ekonomiska såväl som den personliga vinsten.

2019#06

Idrott utan gränser (Sverige) – Motverkar segregation bland barn och unga genom att skapa meningsfulla fritidsaktiviteter med bra förebilder.

Mitt Liv: Mentorskap för invandrade akademiker

Næste generation Analys

Rusta din portfölj för ränteuppgång Enligt nya prognoser från Nordea kommer räntorna att stiga med cirka en procentenhet fram till 2020. Det innebär att det redan nu kan löna sig att börja titta över sina placeringar och säkra upp dem mot allt svagare ränteintäkter. TEXT

Efter den stora finanskrisen 2008 har aktiemarknaderna erbjudit sparare förhållandevis säkra placeringar med bra avkastning, där de senaste årens

SANNA

S E V Ä N E N

I L L U S T R A T I O N

generella uppgångar kompenserat för historiskt låga räntenivåer. Tecken på en förändring började dock visa sig i höstas och nu förutspår Nordeas

O L L A N S K I

strateger att räntorna långsamt kommer att börja stiga de närmaste åren. Den här ränteutvecklingen medför inget akut behov av några större för-

2019#06

ändringar för aktiesparare, men det kan ändå vara idé att se över portföljen som helhet och diversifiera, eller bredda, placeringarna för att trygga sitt sparande. Korta och långa räntor De korta räntorna förväntas stiga med en hel procentenhet i USA och Norden fram till slutet av 2020. I Sverige kan ökningen bli något mindre, och i Norge något större än en procentenhet. Detta skulle innebära att Euribors tremånadersränta kommer att hamna på omkring 0,7 procent i slutet av 2020. När det gäller långa räntor, som tioåriga statsobligationer, förvän-

tas de öka i lite måttligare takt. I Sverige förväntas en ökning på knappt en procentenhet, i andra länder ännu lite lägre. Ränteplaceringar När det gäller ränteplaceringar kommer avkastningen sannolikt att bli fortsatt låg ett par år framöver. Men om räntorna stiger enligt prognoserna kan man förvänta sig något bättre avkastning på ränteplaceringar. En ny lågkonjunktur är dock oundviklig förr eller senare, därför kan det vara bra att diversifiera sin portfölj. Då kan ränteplaceringar vara ett bra sätt att säkra upp den.

Övriga placeringar Andra investeringslösningar kan utgöras av hedgefonder och fastigheter. Men man ska veta att dessa kan vara svåra att diversifiera, därför bör man som placerare noggrant bedöma hur mycket av dessa placeringar portföljen kan innehålla.

EURIBOR, eller Euro Interbank Offered Rate är en daglig referensränta som beräknas som ett genomsnitt av de räntor som banker i EUländerna ställer till varandra för utlåning i euro. EURIBOR används som referens för räntesättning med mera.

2019#06

Expert Mats Hansson, placeringschef på Nordea Wealth Management

En uppgång i räntorna är inte det enda som kan påverka placeringsportföljens innehåll under de närmaste åren. Aktiemarknaden har länge genererat god avkastning, men situationen håller inte i sig, utan det kommer att krävas viss beredskap för att få avkastning. Om räntorna stiger kommer uppgången att vara ojämn och ränteplaceringar kan från tid till annan generera positiv avkastning. Nordeas månatliga marknadssyn ger råd om hur man kan utnyttja kortsiktiga marknadsrörelser i både ränteoch aktieplaceringar i den mån som den egna riskprofilen tillåter. Även små förändringar kan ge ett extra tillskott till avkastningen. 47

Aktier Eftersom ränteintäkterna kommer att vara låga under de närmaste åren är det bra att följa aktieplaceringarna noggrannare än vanligt. Utgångspunkten är alltid placeringens mål och tidshorisont. Man kan även bredda sitt innehav genom en strategi, där man väljer ut aktier från små bolag, värdebolag, kvalitetsföretag och lågriskföretag. Dessa placeringar kan minska portföljens beroende av geografiska områden och branscher.

Följ marknaden, säkra avkastningen

Næste generation Hållbara investeringar

Bankmannen som klättrar för klimatet Som hängiven alpinist har Peter Sandahl ofta mött äventyret på hög höjd. Men från snötäckta toppar började han också se konsekvenserna av ett allt varmare klimat. Snart växte en närmast galen idé fram: han skulle bestiga Alpernas 82 högsta toppar – på 100 dagar. Expeditionen Climb for Climate blev ett sätt att belysa klimathotet. TEXT

KARIN

WIDÉN

FO T O

nom klättringsvärlden är det något av en dröm att kunna bocka av alla Alpernas giganter över 4000 meter. Nu skulle Peter Sandahl, som till vardags jobbar på Nordea, göra det på 100 dagar. Utmaningen motsvarar att bestiga Mount Everest 20 gånger på en sommar. Endast tre personer har tidigare klarat alla 82 toppar inom den tidsramen – samtliga professionella bergsbestigare. – Jag har alltid levt nära naturen och dragits till tanken att leta mig bort från civilisationen. Eftersom jag åkte mycket skidor i bergen blev det tidigt naturligt att även lära mig klättra och hantera alla aspekter av berget. Och det öppnade en helt ny värld.

Vintern smälter bort

Under en livstid i backar och berg har Sandahl även bevittnat accelererande förändringar i landskapet på nära håll. Och i Alpernas bergsmassiv har han sett det tydligare och snabbare än någon annanstans. Här har temperaturen redan nått den omtalade 2-gra-

E R I K

L I N D V A L L

D A N N Y

dersgränsen, dubbelt så mycket som det globala genomsnittet. – Problemen är mycket större än att skidsäsongen har blivit kortare. Hela det alpina ekosystemet berörs. När permafrosten försvinner ramlar bergen bokstavligen ihop, och det skadar inte bara naturen utan hela infrastrukturen. Bergsregioner är känsliga för klimatförändringar och när permafrosten tinar blir bergen instabila. Det gör att laviner, stenras och jordskred blir allt vanligare, medan högt belägna samhällen isoleras och turistorterna stänger igen. Samtidigt smälter glaciärerna; de mindre förväntas ha försvunnit redan inom 30 år. Avsmältningen leder inte bara till högre havsnivåer, det hotar även stora delar av kontinentens färskvattentillgång. Alperna står för 40 procent av Europas dricksvatten och livnär tiotals miljoner människor på låglandet. – Den verkliga aha-upplevelsen för mig var när rasrisken blivit så stor att det plötsligt inte gick att ta sig till samma berg som jag be-

U H L M A N N

sökt ett år tidigare. Det handlar inte om avlägsna hot mot platser långt borta. Det händer här, i mina miljöer, och det händer nu. Han behövde göra något. Visa människor vad som händer i Alperna, och ta med dem upp på bergen via sociala kanaler. Ur övertygelsen om att människor och natur måste kunna samexistera på ett hållbart sätt, föddes projektet Climb for Climate. Kampen i rampljuset

I två år ägnade Peter Sandahl all sin fritid till att utveckla projektet, och fick snart med sig amerikanen Danny Uhlmann, en klättervän som delar hans klimatpassion. Tillsammans skulle de bocka av den ultimata alpina utmaningen, och använda Climb for Climate som ett verktyg för att prata om klimathotet. – Vi är vana klättrare, men det här var mycket tuffare än vi kunnat föreställa oss, både i fysisk belastning och mental stress, säger Peter. Men det var också nu de hade ordet. Världen tittade. Tidning-

2019#06

V E M : Peter Sandahl, 35 år. B O R : på Kungsholmen i Stockholm G Ö R : Från och med januari 2019,

Om Peter

hållbarhetschef på Nordea Liv och Pension. Grundare till miljöinitiativet Climb for Climate. B A K G R U N D : Ekonom, de senaste tio åren inom Nordeakoncernen i olika positioner både i Sverige och utomlands PA S S I O N : Naturen, bergsklättring och skidåkning.

49 2019#06

Næste generation Hållbara investeringar

Utmaningen är inte fulländad förrän alla toppar är avklarade och redan i vinter ska de sista alptopparna bestigas.

arna började uppmärksamma projektet. Tusentals följde dagligen klimatresan via hemsidan och Instagram. Och en dag, när Sandahl åter tagit sig ner i en dal med mobiltäckning, var telefonen översvämmad med med-

delanden. I full klättermundering kunde han samtidigt se sig själv på en billboard på Times Square. Att ge upp var helt enkelt inte ett alternativ. Men pressen av en strikt tidsplan lämnade ingen tid för återhämtning, och resan blev allt tyngre. – Vi led konstant av att bara sova 2-3 timmar per dygn. Hela nätterna klättrade vi mot nästa topp i totalt mörker. Kroppen var trasig och allting gjorde bara ont. Mot slutet ville vi ge upp varje dag, men är båda envisa och vi turades om att vara starka. De gav aldrig upp. Men den sista veckan stod två saker väldigt klart: att värmen gjorde topparna för instabila att klättra och att även med rätt förhållanden var de för utmattade att vara snabba nog. Efter 72 toppar tog tiden slut. Ger aldrig upp

Se filmerna! Vad händer med ekosystemet när temperaturen stiger i Alperna och hur påverkas befolkningen som lever där? På nordea.com under fliken Hållbarhet finns flera korta filmer om klimatförändringarna och Climb for Climate.

Så här i efterhand framstår givetvis 72 toppar inte alls illa. Tvärtom känner de stolthet över vad kroppen klarat av, och tacksamhet över att få uppleva en miljö som nästa generation kanske aldrig får se.

Och deras ansträngningar var långt ifrån förgäves. Många hörde Alpernas nödrop och donerade till eller engagerade sig i frågan. – Eftersom jag är en del av finansbranschen vet jag att hållbara placeringar gör positiv skillnad. Faktum är att både banker och privatpersoner kan göra mycket. Varje val du gör när du investerar kan få stor effekt, i synnerhet om det är på lång sikt, som vid pensionssparande eller investeringar för nästa generation. När ledningen för Nordea Liv & Pension fick höra om Climb for Climate beslöt man att under projektets 100 dagar flytta sammanlagt sju miljarder kronor från traditionellt förvaltade pensionsportföljer till hållbara investeringar. Något som inte var planerat från början. – Idag är jag stolt över klättringen, men den bleknar i jämförelse med att vårt projekt hjälpte till att investera miljardbelopp i miljön. Dessa pengar ger inte bara 300 000 personer ett grönt pensionssparande, de kommer även att minska koldioxidutsläppen med 71 000 ton, varje år.

share 50 2019#06

TEXT

MARTIN

LEER

SCHARNBERG

Finland

Sulapacs förpackningar har en speciell yta, eftersom materialet innehåller synliga spår av träflis. Trots det organiska utseendet är materialet lika motståndskraftigt mot vatten och olja som plast. .

Slipper vi plastförpackningar i framtiden? Världen har ett plastproblem. Varje år hamnar tonvis av plats i naturen till nackdel för miljö och klimat. Det vill det finska företaget Sulapac ändra på genom att byta ut vår användning av plast i förpackningar mot träflis. Större delen av de varor som säljs i världen levereras i olika typer av plastförpackningar. Men det som har gjort plast till en världsomspännande försäljningssuccé är samma egenskap som också har gjort plast till en global klimatutmaning – slitstyrkan. Plast har gjort stor nytta som material i våra förpackningar, men blivit ett allvarligt problem när den allt oftare hamnar i naturen. Därför har två finska biokemister etablerat ett företag som ska utmana plastens envälde på förpackningsmarknaden. De två biokemisterna Suvi Haimi och Laura Kyllönen från Tammerfors universitet i Finland har tillsammans skapat Sulapac. Ett material som är formbart

2019#06

– nio procent har återvunnits, tolv procent har förbränts och 79 procent har hamnat som avfall i naturen. Om den nuvarande trenden fortsätter kommer tolv miljarder ton plast att flyta runt och förorena vår natur, våra städer och våra hav år 2050. Det vill finska Sulapac försöka ändra på. För det är inte bara företagets träflisförpackningar som är innovativa, utan även produktionstekniken. Processen med att skapa det hållbara alternativet till plast har nämligen utformats på ett sådant sätt att Sulapacs träflisförpackningar kan tillverkas hos alla världens befintliga plasttillverkare på deras nuvarande produktionsutrustning. Det gör det möjligt att lägga om

och starkt. Och precis som plast kan Sulapac användas som förpackning till livsmedel, kläder, elektronik och så vidare. Men även om materialet har samma kvaliteter som plast finns det en stor skillnad. Sulapac har nämligen tillverkats uteslutande av träflis och naturliga bindemedel, vilket också gör det biologiskt nedbrytbart. Till skillnad från plast utgör förpackningar gjorda av Sulapac därför ingen klimatbelastning. Nytt material, samma maskiner

Enligt en rapport publicerad i den erkända vetenskapliga tidskriften Science har människan genom tiderna producerat åtta miljarder ton plast

all världens plastproduktion till tillverkning av Sulapacs hållbara material, utan investeringar i nya maskiner eller nya fabriksanläggningar.

På väg ut på marknaden Sulapac etablerades 2016. Hittills har Sulapac levererat förpackningar till krämer och tvålar för de två finska kosmetikföretagen Naviter och Niki Newd, och de har även inlett ett samarbete med Fazer som är ett av de största bolagen inom den finska livsmedelsindustrin.

2019#06 52 share

tendenser

De hållbara resenärerna Vi söker i allt större grad unika upplevelser som samtidigt gör skillnad för miljön och lokalbefolkningen. Share har talat med några skandinaver som har funnit framtidens reseform.

T E X T A N D E R S H J O R T • F O T O U T L Å N AT AV R E S E N Ä R E R N A

Text Anders Hjort

2019#06

2019#06 54 share

tendenser

En varm morgon under sommaren 2018 slog norska Mette Solberg Fjeldheim upp ögonen och såg ut över Geirangerfjorden. Hon hade övernattat på en camping plats och sovit i sin elbil som på semestern var hennes främsta transportmedel. Mette Solberg Fjeldheim bor i Oslo och driver bloggen Reiselykke.com, och det gör att hon inte bara reser mycket. Hon reser hela tiden, även till fjärran destinationer. Men den här gången hade hon och hennes familj alltså valt att resa runt i sitt hem land. I den välfyllda bilen körde de på en roadtrip till Hardangervidda, Geilo, Loen och utsiktspunkten Troll stigen, med massor av vandringar i fjällen eller cykeltu rer i naturen inplanerade i det aktiva reseprogrammet. ”Att resa hållbart handlar om flera saker för mig. Om hur vi förhåller oss till klimatet, om att begränsa mass turismen och om att resa på ett ansvarsfullt sätt. Men inte minst om de ställen vi besöker – att det ska finnas sociala och ekonomiska fördelar för dem som bor där”, säger Mette Solberg Fjeldheim. ”Hela semestern tillbringade vi i vårt eget land utan att lämna ett stort negativt klimatavtryck. Vi bodde på lokalt drivna hotell, åt lokal mat producerad i Norge, vaknade vid fjordarna och cyklade. Det var en fantastisk upplevelse att resa runt i Norge på det sättet.” Just i Norge har man under de senaste åren haft ett stort fokus på hållbar turism. Till exempel håller Geirangerfjorden på att certifieras som ett hållbart

Mette Solberg Fjeldheim

r esmål. Ett certifikat som delas ut till resedestinationer som arbetar systematiskt med att minska turismens negativa påverkan. Samtidigt bygger man i ett aldrig tidigare skådat tempo elfärjor som går i skytteltrafik på fjordarna. Under våren 2018 invigdes exempelvis den nya elfärjan Future of the Fjords på Nærøyfjorden mel lan Gudvangen och Flåm. Fartyget är världens första helt eldrivna katamaran, och precis som sitt systerfartyg – hybridfartyget Vision of the Fjords – har det byggts på Brødrene Aas skeppsvarv i den lokala fjordstaden Hyen. Dessutom har man på den traditionsrika Hurtig ruten, som med en flotta på tolv fartyg seglar från Ber gen i söder till Kirkenes i norr, infört så kallade miljör utter. Här samlar passagerare och besättning in avfall på de lokala stränderna längs den norska kusten. Under en enda seglats hösten 2017 samlade resenärerna på en av Hurtigrutens fartyg in omkring 700 kilo plast på en strand på en liten ö utanför Bodø – på bara en timme. 87 procent vill gärna resa hållbart

Att resa hållbart är ett av de stora slagorden inom turis men, som är en av världens största industrier och för övrigt en industri i ständigt tillväxt. År 2018 kommer omkring 1,2 miljarder turister, att resa till destinationer runt om på jorden. Men baksidan av denna framgångs saga är ett överdrivet slitage på den lokala miljön. Och det gör inte saken bättre att de allra flesta turister tar flyget till sitt resmål, och därmed bidrar till att släppa ut koldioxid i atmosfären. Samtidigt visade en undersökning som nyligen gjorts av Booking.com att de globala resenärerna i större ut sträckning än tidigare vill boka gröna hotellvistelser. I undersökningen, som involverade turister i tolv länder, svarade 87 procent av de tillfrågade att de gärna vill resa hållbart, även om 48 procent också var ärliga och

resebloggare, Norge

”Jag bodde på lokalt drivna hotell, åt lokal mat producerad i Norge, vaknade vid fjordarna och cyklade. Det var en fantastisk upplevelse att resa runt i Norge på det sättet.”

forskar i hållbar turism, Harvard University

”Förra våren åkte jag på valsafari i Baja i Mexiko. Valarna omfattades av ett bra skydd, våra guider var experter och vår campingplats var miljövänlig.”

En som har tagit steget fullt ut som hållbar resenär är danska Kathrine Krone. I början av 2018 rev hon ut ett

”Jag tror att våra barn när de blir vuxna kommer att titta tillbaka på den här tiden och fråga oss varför vi producerade så mycket avfall.”

Kathrine Krone hållbar resenär, Danmark

2019#06

Resenärer samlar avfall på Zanzibar

erkände att de aldrig, sällan eller bara några få gånger faktiskt har rest hållbart. ”Turister lägger fortfarande allt kortare tid på beslutet om vart och hur de vill resa. De saknar grundläggande information som kan hjälpa dem att fatta miljövänliga val”, säger Megan Epler Wood. Hon står i spetsen för The International Sustaina ble Tourism Initiative på Harvard T.H. Chan, School of Public Health, och redan 1990 grundade hon The Inter national Ecotourism Society som arbetar för att turis men som bransch tar hänsyn till miljön och främjar de lokala invånarnas levnadsvillkor. ”Vi ser en extrem tillväxt i turismen i vissa regioner föranlett av nya tjänster som Airbnb, men också en snabb ökning av antalet kryssningar. Det har skapat en rad utmaningar som måste mötas av intelligenta analy ser av miljömässiga och ekonomiska konsekvenser. Flera investeringar i grön infrastruktur kommer att bli en absolut nödvändighet i framtiden”, säger Megan Epler Wood. Harvardprofessorn påpekar att hon själv försöker flyga så lite som möjligt, och det har gett henne en inblick i det som enligt henne måste bli framtidens resetrend. ”Naturen, de lokala landskapen och det att resa lång samt är de viktigaste parametrarna för mig som turist. Förra våren åkte jag på valsafari i Baja i Mexiko. Valarna omfattades av ett bra skydd, våra guider var experter och vår campingplats var miljövänlig. Samtidigt gyn nas de unga i närområdet av safarierna, och det är bara ännu ett exempel på att turismen kan skapa fantastiska fördelar och möjligheter som ger fina upplevelser för såväl lokalbefolkning som besökare”, säger Megan Epler Wood.

halvår ur kalendern och flyttade med sin man och två små pojkar till Zanzibar, en korallö i Indiska oceanen. Det slutade med att hon tillbringade större delen av sin tid med att samla avfall på en av de närliggande strän derna. ”Det började helt klassiskt med en insikt. Hela gator i byarna var belagda med plast och på stränderna var det lika illa. På några av de lokala resorterna försökte de anställda skrapa bort avfallet så att det skulle se fint ut. Men dagen därpå såg det likadant ut igen. Då be stämde jag mig för att ta saken i egna händer”, berättar Kathrine Krone. Så smått började hon delta i nätverksevenemang om avfall, miljös och hållbarhet i lokalsamhället. Hon arrangerade också möten med avfallsföretag och var med när en ny rörelse Let’s do it! Zanzibar tog form. Långsamt insåg hon att de flesta invånare på Zanzibar var vana vid att kasta sitt avfall, som bananskal och mangor, på gatan utanför dörren. Men i takt med att invånarna hade fått mer pengar att röra sig med hade de också börjat köpa varor i plastförpackningar. Samti digt fanns det inte en enda på ön som visste hur avfall egentligen komposteras. ”Jag tog med mig tunnor till stranden som de kunde lägga avfallet i, och även om folk till att börja med nog tänkte att jag var galen så kändes det tillfredsställande att de oändliga mängder plast, metall, glas och godis

Megan Epler Wood

tendenser

papper jag samlade upp inte hamnade i havet”, säger Kathrine Krone. Mot slutet av sin vistelse på Zanzibar blev den danska kvinnan tillfrågad om hon inte ville arrangera så kallade cleanups av avfall på åtta olika platser som en del av det globala miljöinitiativet Zero Waste. Tusentals lokalinvånare på ön engagerades i projektet, och nu när Kathrine Krone är tillbaka i Danmark igen har hon fått en helt ny syn på hållbart resande. Hon har också konsekvent börjat göra val i sin vardag som gör att miljön inte belastas. ”Jag tror att våra barn när de blir vuxna kommer att titta tillbaka på den här tiden och fråga oss varför vi producerade så mycket avfall och varför vi flög så mycket. Jag tycker att vi här i vårt samhälle i Norden invaggar oss i tron om att vi gör så mycket för miljön, även när vi reser. Den utbildningsnivå vi har förpliktar oss. Vi måste gå främst och visa vägen. Nu efter att jag kommit hem igen har jag slutat köra bil och jag försöker undvika produkter förpackade i plast”, säger Kathrine Krone. ”Men jag har fortfarande lite dåligt samvete över att jag och min familj flög till Zanzibar. Problemet är att det ligger 1 038 mil från Roskilde, och det skulle ta för lång tid att resa på annat sätt”

Hållbarhet och ekonomi går hand i hand

Kathrine Krones exempel ligger förstås i den extrema änden. För självklart kan man resa hållbart utan att samla skräp de flesta av sina vakna timmar. Men den danska kvinnan är ett exempel på en tendens vi kom mer att se mer av på turismområdet. Nämligen att moderna resenärer i allt större utsträckning vill ha semesterupplevelser som erbjuder något helt annat än det vi är vana vid från massturismen. Det säger trend experten Mads ArlienSøborg. Han har själv rest jorden

Mads ArlienSøborg

2019#06

trendexpert, Danmark

runt som värd för det danska tvprogrammet Vilde hoteller och framhäver två landskapshotell i Sverige och Norge som föregångare inom den hållbara turismen. Det första är Treehotel som ligger i byn Harads i Lappland, en bit norr om polcirkeln. Här har makarna Britta och Kent Lindvall byggt sju arkitektritade rum i trädkronorna. Det internationellt uppmärksammade hotellet har skapats med ett utpräglat fokus på skydd av den lokala miljön. Det andra är Juvet i Norddal, drygt sju timmars bilfärd norr om Oslo. Detta landskapshot ell ligger ut mot en älv och har uppförts helt i hållbara material. ”När du har vistats där så lämnar det ett känslomäs sigt avtryck i dig. Du lär dig något om din omgivning genom att vara där. Samtidigt är de fantastiska exem pel på att ett hållbart tänkande och gynnsamma eko nomiska investering inte behöver vara två motstridiga intressen. Hotellen erbjuder ett framgångsrikt, hållbart koncept för en ny slags turister som gärna reser med omtanke”, säger Mads ArlienSøborg. Trendexperten anser att turismsektorn idag håller på att vakna till en ny verklighet. ”Det pågår en omställningsprocess, en motreaktion mot det vi är vana vid, och även stora hotellkedjor som Marriott och Hilton har insett att de måste använda sig av goda historier om de ska vara attraktiva för sina kunder även i fortsättningen. De ska vara i harmoni med naturen, de ska ta ett socialt ansvar och de ska ha respekt för lokalbefolkningen. För vi har förändrats som konsumenter. I framtiden kommer vi inte bara att flyga till en strand och ligga under solen och dricka cocktails för att sedan åka hem igen. Vi kommer att söka efter de unika berättelserna om oss själva och om världen omkring oss, och hållbar turism är en viktig del av den trenden”, säger Mads ArlienSøborg. Den inställningen delas av finska Marketta Viljasaari, som arbetar med att sprida Green Keymärket. Mär ket har tagits fram av hotellbranschen i samarbete med gröna organisationer och finns i mer än 57 länder. Det

”Vi har ändrat oss som konsumenter ... Vi kommer att söka efter de unika berättelserna om oss själva och om världen omkring oss, och hållbar turism är en enorm del av den trenden.”

hållbar resenär, Finland

”I Finland är vår spektakulära natur en av huvudattraktionerna, och jag upplever att kunskapen och engagemanget hos resenärerna kring hållbarhet växer snabbt.”

I Sverige driver Linda Engström bloggen Resamedvetet. se. Ett av de mest debatterade ämnena på Linda Eng

”För att vi som människor ska ändra vårt beteende krävs det att det blir lättare att välja det riktiga.”

Linda Engström resebloggare, Sverige

2019#06

Drömmen om ett höghastighetståg i Europa

delas ut till hotell som exempelvis lånar ut cyklar till sina gäster, har solpaneler på taket och har gjort en insats för att e ffektivisera sin energi- och vattenförbrukning. ”Själv reser jag mycket i Finland och tar oftast tåget eftersom det är hållbart och bekvämt”, säger Marketta Viljasaari, som under sina resor i hemlandet på nära håll kan se att lokalsamhällen, restauranger och hotell i större utsträckning än tidigare fokuserar på att göra håll bara val. avsett om det handlar om livsmedel och avfall såtervinning eller om miljövänlig transport. ”I Finland är vår spektakulära natur en av huvud attraktionerna, och jag upplever att kunskapen och enga gemanget hos resenärerna kring hållbarhet växer snabbt. Turisterna här är faktiskt intresserade av vilken påverkan de gör, och de är intresserade av att göra ansvarsfulla val när det handlar om energi, vatten, avfall, mat och logi”, säger Marketta Viljasaari. Själv ska hon snart resa till Venedig med sin man för att fira att det var tjugo år sedan de åkte på bröllopsresa. Och hon har naturligtvis tänkt hållbart i sitt val av resa. ”Vi har valt ett lokalt drivet hotell och tar med oss en lista över slowfoodrestauranger som vi ska besöka tack vare deras lokala och säsongsbetonade meny. En annan aspekt är att vattnet i kranarna i Venedig kommer från de närliggande bergen. Då behöver vi inte köpa vatten i plastflaskor och det är ju bra att veta som turist”, säger Marketta Viljasaari.

Marketta Viljasaari

ströms blogg handlar om vad vi som turister kan göra om vi vill undvika att skada miljön – och samtidigt fortsätta resa till nya och spännande destinationer i världen. Linda Engström poängterar att de allra flesta av dagens turister ser flyget som det främsta transport medlet. I första hand för att det är det billigaste och snabbaste alternativet. Med vad krävs för att vi helt ska sluta flyga, undrar Linda Engström i blogginlägget och presenterar själv en idé. Nämligen att vi i Europa ska skapa vår egen version av det japanska höghastighetståget Shinkansen, som har en toppfart på 300 kilometer i timmen. Om ett sådant tåg byggdes och kunde koppla samman stora delar av Europa, skulle vi exempelvis kunna resa från Paris till Berlin på tre timmar och 42 minuter. Och från Stock holm till Göteborg på 25 minuter. ”För att vi som människor ska ändra vårt beteende krävs det att det blir lättare att välja det riktiga. Jag tror att det finns en stor önskan bland många av oss om att göra så lite skada som möjligt på våra medmänniskor, djur och natur”, säger Linda Engström som ser positivt på framtidens turism. ”Precis som allt fler konsumenter köper ekologiska produkter och äter vegetariskt, så tror jag också att fler och fler kommer att vara villiga att betala extra för eko logiska hotell, biobränsletillägg och hållbara arbetsför hållanden i lokalområdet. Viljan finns där om utbudet är tillräckligt stort och tillgängligt.”

2019#06 58 share

FRI L A NSA RE PÅ F R A M T IDENS A R BETS M A R K NA D

”Man kan inte alltid lita på att stater kan lösa världens problem.” Ferdinand Kjærulff och hans bolag, CodersTrust, utbildar människor i tredje världen och låter dem komma i kontakt med framtidens arbetsmarknad. Idén bygger på en förståelse för att förändring ska ses underifrån och upp. Text Andreas Thorsen / Foto Martin Bubandt

Som ung soldat skickades den danske entreprenören Ferdinand Kjærulff 2005 till Irak för att delta i återupp byggnaden av ett land i ruiner. Han såg att västvärlden lade miljarder på att utbilda den irakiska befolkningen, men han ansåg också att det skulle kunna göras bättre och mer effektivt. Han an såg att det måste gå att göra något för att få in de människor han arbetade med på det han betraktade som fram tidens arbetsmarknad, nämligen kon sultmarknaden. Idag är CodersTrust i första hand etablerat i Bangladesh, där fyra tu sen personer jobbar som egna kon sulter med kunder i hela världen. CodersTrust erbjuder utbildning i att koda webbplatser eller internetbutiker och hjälper därefter till att hitta jobb. Om det sitter en person i exempelvis Bangladesh eller i ett flyktingläger i Jordanien eller Irak, så kan den perso nen via utbildningen lära sig att koda och på så sätt skapa sig ett jobb som frilansare. Det enda som krävs är en dator. Ferdinand Kjærulff kallar det för den nya fagra världen. ”Det gör att det finns unga männi skor som helt plötsligt kan få ett helt annat liv”, säger han. ”Vi ser exempel på 17-åriga pojkar från små byar som nu kan investera i små, lokala företag. Om du tjänar mel

lan 1 000 och 2 000 kronor i mån aden i Bangladesh, kan du nästan vara en business angel.” CodersTrust är på så sätt bilden av den gränslösa världen. Så länge du har internet spelar det ingen roll var du är eller var dina kunder befinner sig. Det enda som betyder något är vad du kan. Ferdinand Kjærulff anser att potentia len är enorm. Det är en berättelse om möjligheterna med internet. ”I Irak har vi haft studenter mindre än tio kilometer från fronten, där de kämpar mot Islamisk stat. Det kunde vi tack vare internet.” Studenter som inte själva har råd att betala för undervisningen kan få hjälp från exempelvis World Food Pro gramme eller Världsbanken som sam arbetar med CodersTrust. ”En av de första studenter vi hade i Bangladesh var 20 år när han bör jade. Idag är han vår bästa undervisare. 22 år gammal undervisar han hundratals jämnåriga i Bangladesh, Irak och Jordanien”, säger Ferdinand Kjærulff. ”En 22-årig yngling kan nu alltså undervisa jämnåriga om hur den nya ekonomin fungerar. Det står i skarp kontrast till vårt traditionella utbild ningssystem, där en äldre professor med vitt skägg berättar för unga stu denter vad de ska göra.”

Vad är det hos dig som gör att du får en sådan idé? ”Jag upplevde Irakkriget och såg vad västvärlden lade ner på att utbilda unga människor där nere, och det sade mig att allt borde uppfinnas på nytt. Man kan inte alltid lita på att stater kan lösa världens problem. Jag tror att det finns en växande insikt om att många uppgif ter måste lösas av det civila samhället. Jag tror att man kan göra en skillnad om man startar ett företag och bygger upp någonting nedifrån.” Varför är CodersTrust viktigt? ”För att vi måste garantera stabilitet i de länder, där det saknas. Ska vi göra det med bomber, krut och kulor eller ska vi göra det genom att hjälpa människor få utbildning och jobb? Om man via in ternet kan skapa en fungerande arbets marknad i Bangladesh eller Irak, så kan man i princip göra det var som helst.”

Entreprenören och den före detta soldaten Ferdinand Kjærulff står bakom CodersTrust som utbildar konsulter i tredje världen och hjälper dem att komma i kontakt med arbetsgivare i väst.

CodersTrust CodersTrust utbildar programmerare så att de kan söka jobb som egna konsulter. Genom tre stora frilansportaler kan de sedan erbjuda sina tjänster på en global marknad. Upwork.com Freelancer.com Fiverr.com

2019#06 59 share

I D É E R

S O M

K A N

F Ö R Ä N D R A

V Ä R L D E N

Hinner du inte läsa hela tidningen? Varsågod: Vi ger dig ett cheatsheet med bra idéer från den här utgåvan av Share. Du hittar många fler inuti detta magasin från Nordea Private Banking som handlar om strålande idéer från hela världen.

Text Karen Gahrn / Illustrationer Marius Pålerud/ ILLUSTRATÖRER. Baksidan på varje nummer illustreras av en ny nordisk illustratör. Marius Pålerud är 33 år, bor och jobbar i Oslo.

Jordbruk på högkant

Kaffesump blir till tvål

Skyskrapor är kraftverk

70 procent av världens färskvatten används i jordbruket – omkring hälften hamnar i diket som dränering. I ett modernt, vertikalt jordbruk i New Jersey återvinns 99 procent av vattnet. Smart, eller hur?

Vi dricker mycket kaffe i Norden. Nu har ett litet norskt företag utvecklat ett sätt att återvinna den sump som normalt bara blir till avfall. Den omvandlas bland annat till tvål, hudvårdsprodukter och gödning.

En svensk arkitektfirma har fått idén till ett höghus som producerar mer energi än de boende använder. lösningen är pyttesmå strån av komposit. Stråna ska kunna omvandla minsta lilla vindpust till energi.

Framtidens arbetsmarknad

Drönare planterar träd

Solceller i regnet

Tidigare soldat hjälper unga människor i länder som Bangladesh att komma i kontakt med företag i Europa som behöver programmerare. Samtidigt får de unga utbildning. Det enda som krävs är en dator.

Den massiva skogsavverkningen förvärrar både klimatet och djurlivet. Utmaningen är att plantera nya träd snabbt nog. Nu kan ny drönarteknik bidra till att plantera en miljard träd om året.

En grupp kinesiska forskare har skapat en solcellsanläggning som kan producera energi även på regniga dagar. De utnyttjar helt enkelt den friktion som uppstår när en regndroppe träffar anläggningen.

Betong renar luften

Drick ur havet

Städsemester

En nyutvecklad betongtyp kan rena luften från de giftiga gaser som släpps ut i trafiken. Ämnet titandioxid aktiveras av dagsljus och ger det i övrigt utskällda byggmaterialet en alldeles ny egenskap.

Även om hälften av världens befolkning lever nära havet kommer bara en procent av vårt dyrbara dricksvatten idag från avsaltningsverk. Men fler är på väg. Tekniken används av totalt 150 länder.

Låter det tråkigt? Nix, det är framtidens semester. Städa stränderna på avfall och plast. Norska Hurtigruten går i täten och sätter besättning och passagerare i arbete. Att samla in 700 kilo plast tar bara en timme.