Share5 SE by Nordea Share

share O N E W O R L D / 1 0 0 0 I D E A S

O K T O B E R

De unga entreprenörerna soffsurfar på natten och arbetar dygnet runt från soffor, källare – och tak. Alla drömmer de om att hitta guldådern med just sin startup. Vi besöker teknikentreprenörerna i Silicon Valley.

2 0 1 8 # 0 5

Modern guldfeber

M AT

P E N G A R

TE M A

Havresuccén i Finland - smakar som kött

Richard Quest från CNN om vikten av sparsamhet

Delningsekonomin kommer starkt i Norden

Världen är full av innovation och potential. Som ledande inom Private Banking i Norden vill Nordea gärna presentera människor och tankar som bidrar till att forma den värld vi lever i. Driftiga personligheter som finner lösningar på vår tids stora utmaningar. Share handlar först och främst om idéer som har potentialen att förändra världen. Vårt perspektiv är nordiskt, men vi fokuserar på positiva och fascinerande lösningar som skapats av människor från hela världen. Lösningar som skapar positiva förändringar. Lösningar som är bra för framtiden.

share O N E

W O R L D .

1 0 0 0

I D E A S

Delningsekonomin är här för att stanna

Trevlig läsning!

Fo t o: H å ka n F l a n k

Ninni Franceschi Chef Nordea Private Banking, Sverige

Nordea Private Banking - Nordea Bank Abp, filial i Sverige, 105 71 Stockholm nordea.se/privatebanking · privatebanking.sverige@nordea.se

REDAKTION

Marie Smidt (ansv), Thomas Engelsmann (redaktör), Ann Sofie Hammarin och Mari Yli-Sirniö

OTW · Karen Gahrn (redaktör), Kasper Steenbach och Erika Bergqvist Lindvall (Insights redaktör)

D E S I G N & T RYC K

OTW · Omslagsfotograf Laura Morton

PL ANERING

EM ÆRK

Tryksag 5041 0004

2018#05

N VA

Nordea Private Banking strävar efter att uppgifterna i denna tidning är korrekta och sanningsenliga, men ansvarar inte för att de är precisa och fullständiga. Nordea Private Banking ansvarar heller inte för eventuella beslut eller ekonomiska åtgärder som vidtas mot bakgrund av informationen i denna tidning. Mångfaldigande, reproduktion eller spridning är endast tillåtet efter föregående överenskommelse med Nordea Private Banking.

U T G I VA R E

Det är företag som tänker tvärtom och ifråga sätter gamla kulturella principer och vanor. Som sticker ut hakan och vågar säga ”prova det här istället” med övertygelsen om att du kommer att älska det. I det här numret gör vi en djupdykning i den världen och besöker både skandinaviska, amerikanska och europeiska utvecklare och entreprenörer. Missa inte de spännande företagarna Emma Rosman och Jacob Rudbäck, som utvecklat smarta appar på allt från barnvaktsproblem till myndighetskontakter för flyktingar.

Årets varma sommar var på många sätt helt fantastisk. Men många har säkert funderat på om det var en tillfällig och helt naturlig före teelse, eller ett resultat av klimatförändringar. En av de viktigaste frågorna inför framtiden, oavsett temperaturen, är hur vi som konsumenter, investerare, sparare och entreprenörer kan skapa lönsamhet och samtidigt bidra till en positiv utveckling för människor och klimat. På Nordea ställer vi oss ständigt frågan vilka idéer, individer och företag som kommer att bli morgondagens vinnare. Det ligger i vårt DNA. Men vilka av dessa kommer att förändra våra konsumtionsbeteenden till att bli mer hållbara? Den frågan är minst lika relevant för det är där vi kommer ha de stora vinnarna! Delningsekonomin växer mycket just nu och vi ser att det är en trend som kommer att utvecklas mer och mer över tid. Ur ett bankperspektiv är det här oerhört intressant. Vi måste på allvar börja fundera på tjänster och lösningar för den här typen av konsumtionsutveckling. Jag menar, vad händer den dag konsumenterna delar på till exempel bostäder, bilar och sommarstugor? Det skulle kunna innebära ett superskifte inom hela den finansiella världen. Gamla modeller skulle sannolikt behöva omprövas och utvecklas. Jag tycker att något av det viktigaste vi inom Private Banking – och hela banken för den delen – kan göra är supportera framtidens företag och företagare. För att lösa samhällsutmaningar behövs okonventionella och orädda entreprenörer som skapar nya affärsidéer och system, anpassade efter samtidens krav på hållbarhet, flexibilitet, individualitet och tillgänglighet.

Fo t o G e t t y I m a g e s

Om alla som fick en idé lät bli att agera bara för att andra inte gillade den, så skulle världen stanna. George J. Laurer, pensionerad ingenjör och uppfinnare av streckkoden

NORDE A PRIVATE BANKING | OKTOBER 2018 | NR 5

11 06

Richard Quest kommer från Yorkshire, och där har han fått ett speciellt förhållande till pengar som har följt honom genom livet. Pengar ska respekteras, inte avgudas, säger CNN:s välkända studiovärd.

En automat där man kan hämta förnödenheter som strumpor, vatten och frukt löser problem för hemlösa i Storbritannien.

12 När man kommer till Sverige som flykting behöver man få kontakt med företag och inte minst med andra människor i närområdet. Emma Rosman har lanserat en välkomstapp som hjälper de nya svenskarna.

Anders Thams lämnade en lovande karriär som tjänsteman på danska finansministeriet för att arbeta med sina händer som möbelsnickare. Vi har frågat honom och fyra andra skandinaver vad dessa karriärskiften beror på.

Lyhördhet och engagemang är viktiga delar i Carin Stoeckemanns ledarskap, men vägen in i familjeföretaget har varit långt ifrån självklar.

intro

fasta spalter

profiler

insikter

teman

03 Välkommen till tidningen

11 Det har jag lärt mig av pengar Richard Quest

12 Emma Rosman Med hjälp av en app kopplar hon samman flyktingar med resten av Sverige

46 Thina Saltvedt Möt oljeanalytikern som byter fokus till den gröna energimarknaden

15 Vilda västern-teknik Entreprenörmiljön i Silicon Valley

24 Maija Itkonen Står bakom en havreprodukt som påminner om pulled pork

44 Nästa generation Så planerar du för överlåtandet av familjeföretaget

58 Karine Lunde Trelle vik och Ros-Mari Tobiassen Gaundal Jackor för det nordiska regnvädret

50 Annika Winsth Om hur vi ska rusta Sverige för framtiden med ny kompetens

06 One world. 1000 ideas Idéer från hela världen. Från ett projekt som återställer korallrev i Australien till ett öl framställt av avlopps vatten i Sverige

14 Ögonblicket, då jag fick idén Han uppfann streckkoden 23 På gång Det händer de kommande fyra månaderna 51 One world. 1000 ideas Den bästa idén från Norge. Världens första förarlösa lastfartyg 60 Baksidan Cheatsheet, tidningen i korthet

26 Delningsekonomi Möt fyra unga startups inom delningsekonomi från hela Norden – och följ med på en resa med den prisbelönta tjänsten GoMore 52 Från skrivbordet till snickarbänken Allt fler lämnar sina trygga kontorsjobb för ett gammalt hantverksyrke

Kenya

TEXT

CHRISTOFFER

RICHARD

MØLLER

I Kenya är många människor beroende av att driva små lantbruk, men de har ofta ont om pengar och deras kunskap kring modern lantbruksdrift är bristfällig. DigiFarm är en plattform på mobilen som ska se till att fattiga bönder enkelt får tillgång till goda råd och information. På den mobila plattformen kan användarna även köpa billiga fröer och ta mikrolån. Allt görs med gammaldags sms. På så sätt ser man till att alla kan vara med på den Kenyanska landsbygden, där gamla mobilmodeller är vanligast.

I l l u s t r a t i o n: T. M. D e t w i l e r

Från Kenya till Australien

Tjäna pengar på vatten Danmark

Det finns en enorm global marknad för effektiva sätt att rena vatten på. Framför allt i Kina och Indien är det ofta nödvändigt för människor att rena vattnet i sina hem.

Fo t o: A q u a p o r i n

2018#05 06 share

Digital hjälp till lantbrukare

Den bästa idén

Cleantech-företaget Aquaporin har utvecklat en ny vattenreningsmetod. Företaget har fått sitt namn efter en molekyl som finns i alla levande celler. Molekylens filtreringsteknik har det danska företaget kopierat i sina vattenreningsfilter för att uppnå en effektiv och energisnål reningsprocess.

På de här sidorna presenterar vi vitt skilda idéer från hela världen, och vi har bett den svenska entreprenören Emma Rosman att bedöma vilken idé inom fyra områden som enligt hennes mening är allra bäst. Läs mer på de följande sidorna – och läs mer om hennes egen idé på sidan 12.

Köpcenter med second hand-butiker

Storbritannien

DigiFarm lanserades av den kenyanske mobil operatören Safaricom och har idag över 800 000 användare.

Urtuggade klumpar av tuggummi är i mångas ögon värdelöst avfall som ofta slutar som nedtrampade fläckar på trottoarerna. Det problemet försöker brittiska Gumdrop nu lösa. Genom att sätta upp behållare för använda tuggummin på bland annat gatlyktor kan företaget återanvända den insamlade massan till bland annat gummistövlar, plastmuggar och nya insamlingsbehållare.

Sverige

Pu:rest är det första svenska ölet bryggt på renat spillvatten, men även på andra platser i världen har man fått upp ögonen för att använda avloppsvatten till ölbryggning. Bland annat i Kalifornien i USA, där man kan köpa spillvattenölet Full Circle.

2018#05

TJÄNA PENGAR PÅ VATTEN Det här tror jag är en intressant affärsmöjlighet som kan lösa en enorm utmaning i vårt samhälle.

Fo t o: R eTu n a

Förändring

Affärsmodellen för second hand-centret ReTuna Återbruksgalleria i Eskilstunaser ut att fungera. Under 2016 sålde köpcentret second hand-varor för 8,1 miljoner kronor.

Fo t o: M a r i a C r u s e m a n

Det svenska bryggeriet New Carnegie Brewery har lanserat en pilsner bryggd på spillvatten. Men det är inte så snuskigt som det kanske låter. Vattnet som används vid ölframställningen har renats noga först. Det ganska atypiska ölet har producerats i samarbete med Carlsberg Sverige och IVL Svenska Miljöinstitutet i syfte att visa att det faktiskt går att dricka renat spillvatten och därmed spara på dricksvattenresurserna.

Medan små second hand-butiker har blivit ett fast inslag i gatubilden i många städer världen över har man i Sverige gått snäppet längre. Här har man nämligen öppnat ett helt nytt köpcenter som kallar sig själv för världens första galleria enbart med second hand-varor. Varorna på hyllorna kommer från de begagnade saker som människor lämnar på den egna återvinningsstationen. Här sorteras allt från kläder till möbler och elektronik och fördelas sedan till 14 butiker som reparerar varorna eller omvandlar dem till helt nya produkter genom upcycling.

Öl bryggt på avloppsvatten

Fo t o: G u m d r o p

Tuggummi blir till plast muggar och gummistövlar

Det krävs 70 tuggummin för att framställa en ny Gumdrop-behållare.

Nedspolbart graviditets test

Tyskland

Den tyska staden Freiburg är känd för sin miljöaktivism. Nu har staden lanserat en återanvändbar plastmugg som ett hållbart alternativ till de tusentals pappmuggar som varje dag hamnar i soptunnan efter att folk har druckit sitt take away-kaffe. Du betalar en euro i pant för plastmuggen. Panten får du tillbaka när du lämnar den på ett av de över hundra lokala kaféer som är med i projektet.

Det här är inte lax USA

USA

Det amerikanska företaget Lia har utvecklat världens första nedspolbara graviditetstest. Det nedbrytbara testet har framställts av papper och är lika lätt att spola ned som toalettpapper. När du använder det här testet bidrar du till att begränsa de stora avfallsmängderna från vanliga plasttest som kastas efter användningen. Samtidigt slipper du lämna avslöjande rester i papperskorgen.

Fo t o: Te r r a m i n o Fo o d s

2018#05 08 share

Fo t o: L i a D i a g n o s t i c s

Det nedspolbara graviditetstestet innehåller inte plast. Testet fungerar på samma sätt som ett vanligt graviditetstest. Du kissar på det och testet visar två streck vid graviditet.

Kaffekopp med pant

I Share nummer 2 och på sidan 24 i det här numret kan du läsa om företag som har utvecklat hållbara köttfria alternativ till hamburgerbiffar och pulled pork. Nu har ett startupföretag i San Francisco gjort samma sak, fast med lax. Med utgångspunkt i alger och kojisvamp, som bland annat används till sojasås, har Terramino Foods utvecklat en fiskfri laxburgare som både ska likna, lukta och smaka som den äkta varan.

Terramino Foods säljer sina burgare till restauranger. Medan svampar ger rätt konsistens bidrar algerna med den karakteristiska fisksmaken. Företaget håller också på att utveckla en falsk fiskfilé.

Affärsidé

DET HÄR ÄR INTE LAX Den här idén gör det enkelt och ger veganer och vegetarianer fler möjligheter. Och så har den dessutom en positiv effekt på miljön.

Fo t o: H a r r y Wa r d , A c t i o n H u n g e r

I l l u s t r a t i o n: T. M. D e t w i l e r

Korallreven får nytt liv

Hemlösa får nya strumpor

Australien

Blockchain till höns

I Kina används blockchaintekniken nu för att se till att frigående höns faktiskt också får gå fritt. Tekniken kan också användas för exempelvis nötboskap och grisar.

Kina

”Det är det första projektet i sitt slag på Great Barrier Reef, där man har lyckats återskapa nya korallbestånd genom att placera ut korallarver direkt i revet.” Peter Harrison, professor på Southern Cross University och chef för projektet.

Odlade korallarver kan bidra till att rädda världens korallrev som hotas av klimatförändringar och överfiske.

Den brittiska organisationen Action Hunger står bakom en automat som ger hemlösa tillgång till de mest basala förnödenheterna. Med ett speciellt id-kort kan den hemlöse dygnet runt utan kostnad hämta allt ifrån vatten och färsk frukt till rena strumpor och tandkräm. Tanken är att systemet ska fungera som komplement när härbärgen och andra boenden är stängda. Det går att hämta upp till tre saker varje dag.

Skalbarhet

Storbritannien

Fo t o: G a r y C r a n i t c h , Q u e e n s l a n d M u s e u m

Kina har drabbats av flera livsmedelsskandaler, där bland annat burhöns har sålts som frigående höns. Ett kinesiskt företag har därför börjat använda blockchainteknik för att skapa ökad insyn på livsmedelsmarknaden. Med hjälp av en gps-ring runt hönans fot spåras varje steg de små hönsfötterna tar. Informationen lagras via blockchainteknik som ser till att uppgifterna inte kan manipuleras. I affären kan konsumenten med sin mobiltelefon skanna en streckkod på kycklingen och få veta exakt hur långt den har gått.

I Share nummer 4 kunde du läsa om de utrotningshotade korallerna i australiska Great Barrier Reef. Nu har forskare från Southern Cross University i Australien utvecklat en helt ny och effektiv teknik som kan ge jordens döende korallrev nytt liv. Genom att samla in de orangeröda äggen och sädescellerna från den enda gången varje år då korallerna leker, kan forskarna föda upp miljontals korallarver på ett laboratorium. Larverna sänks sedan ned i stora nätburar, där de sätter sig på det förstörda revet och blir till nya koraller.

NEDSPOLBART GRAVIDITETSTEST Enkelt att producera till en stor och bitvis outnyttjad marknad. 2018#05

USA

”Visionen är att utveckla en växt som kan fungera som skrivbordslampa.” Michael Strano, professor i kemiteknik på Massachusetts Institute of Technology och huvudansvarig för försöken med lysande växter

Föreställ dig att du istället för att tända en lampa bara kan dra krukväxten närmare fåtöljen när du ska läsa en bok på kvällen. Det scenariot ligger inte långt från verkligheten. Genom att sätta in enzymer från eldflugor i vattenkrasse har forskarna skapat en växt som lyser – visserligen svagt, men den lyser – i nästan fyra timmar. Enligt forskarna bakom försöket banar tekniken väg för att man i framtiden kan använda krukväxter som ett hållbart komplement till elektrisk belysning eller för att få träden att fungera som gatlyktor.

Från blomster avfall till tvål Indien

Det indiska företaget HelpUsGreen sysselsätter idag över 1 200 indiska kvinnor som varje dag samlar in över sju ton blommor som annars skulle förorena floden Ganges.

Fo t o: S e o n -Ye o n g Kw a k

2018#05 10 share

Lysande vattenkrasse

Kreativitet

LYSANDE VATTENKRASSE Visar växternas stora potential – och så älskar jag denna sammanflätning av natur och teknik.

Det är kanske svårt att föreställa sig att rosor och liljor kan förorena, men i Indien är just blommor ett stort föroreningsproblem. Vid landets tempel lämnar människor varje år miljontals ton blommor som av religiösa skäl inte får kastas på soptippen. Blomsteravfallet, som innehåller kemiska bekämpningsmedel, hamnar bland annat i floden Ganges där det förorenar det redan så smutsiga vattnet. Men nu har det indiska startupföretaget HelpUsGreen skapat en lönsam verksamhet genom att omvandla det gröna avfallet till bland annat rökelse, tvål och ekologiska förpackningar som de säljer.

Det har jag lärt mig av pengar ”När jag äter ensam väljer jag ibland en sandwich med ost och tomat, eftersom den är billigare än den med kyckling.”

Berättat för Birgitte Borup / Foto Cable News Network

Mitt förhållande till pengar har präglats enormt av min uppväxt. Jag växte upp i 1970-talets England när ekonomin var ansträngd, och jag är en äkta Yorkshire-man. Människor från min hemtrakt har starka åsikter om pengar, och min inställning är att pengar inte ska avgudas utan respekteras. Den som inte har respekt för pengar har som regel heller inte så mycket. Jag utvecklade en stor ödmjukhet inför pengars värde när jag var ung och fick arbeta hårt för min inkomst. Jag delade ut tidningar och senare arbetade jag på barer och restauranger. Jag minns fortfarande känslan när jag fick mitt första jobb som radioreporter på BBC. Lönen var omkring 19 000 pund om året och det kändes som ett stort belopp på den tiden. Men ofta ökar man ju bara sin konsumtion i takt med att lönen ökar. Senare hamnade jag på tv och då förstod jag när pengar på allvar får inflytande över tillvaron. Jag började tjäna mer pengar än jag gjorde av med. Det är så känslan av ekonomisk frihet uppstår. När du kan sätta undan pengar och spara till det du verkligen vill ha i livet. Jag har alltid varit en sparsam och medveten konsument. Om jag bjuder vänner eller familj på middag, snålar jag inte utan bjuder dem på de bästa restaurangerna. Men när jag äter ensam väljer jag ibland en sandwich med ost och tomat, eftersom den är billigare än den med kyckling. Jag väljer med omsorg. En gång bjöd jag med min mamma till Australien. Det var en lång flygresa så jag köpte biljetter till oss i business class, och jag minns så väl hur oerhört glad och stolt jag var över att ha råd att bjuda henne på den resan. Det var verkligen väl investerade pengar. Men om

jag ska flyga ensam på en kort tur mellan Washington DC och Boston sätter jag mig hellre längst bak på flyget i ekonomiklass. Allt annat vore dumt och slösaktigt. Jag arbetar hårt för mina pengar, och jag har Yorkshire-mannen med mig när jag använder dem. När man som jag är finansjournalist eller på annat sätt arbetar med pengar, bör man reflektera över vad de betyder. Jag är trött på klichén om att man inte kan köpa lycka för pengar, för det är bara halva sanningen. Pengar ger dig möjligheter och friheten att välja. Sättet du tjänar dina pengar på och sättet du använder dem på definierar i hög grad din livskvalitet. Låt bli att avguda dina pengar så mycket att du inte kan använda dem. Men respektera det värde och de möjligheter som följer med en god ekonomi.

Richard Quest

föddes 1962. Finansjournalist och studiovärd på CNN, där han har programmet ”Quest means Business” som sänds alla vardagskvällar.

2018#05 11

2018#05 12 share

DI RE KTKON TA K T M EL L A N M Ä N N IS KOR

”Det finns så stor potential i den här gruppen” Flyktingarna behöver tas omhand när de kommer till ett nytt land. Inte bara av ett system, utan av människor. Den svenska entreprenören Emma Rosman hjälper genom appen Welcome flyktingar att komma i kontakt med företag, organisationer och – kanske viktigast av allt – människor i närområdet. Text Andreas Thorsen/Foto Clément Morin

År 2015 tog Sverige emot omkring en halv miljon flyktingar, och sommaren samma år satt Emma Rosman på sitt kontor vid centralstationen i Stockholm och tittade ned på gatan. Varje dag såg hon tusentals flyktingar anlända, och hon såg förvirringen. Hon såg dem placeras på bussar till flyktingförläggningar långt ute i Sveriges enorma skogar och frågade sig själv hur de skulle kunna integreras i det svenska samhället där ute. Hur skulle de kunna bli en del av ett land de inte kunde komma i kontakt med? Hon gick ned och pratade med flyktingarna. Många sade att de hade fått hjälp, som kläder och mat, och det var de tacksamma för, men Emma Rosman insåg att det bara var de kortsiktiga behoven som hade täckts. De långsiktiga återstod. ”Du behöver någon du kan be om hjälp en månad efter att du stått på centralstationen”, säger hon. ”En du kan öva svenska med. En som kan svara på frågor om hur man lever i Sverige.” En dag den sommaren satt hon i bilen med sin man och tänkte högt. Hon tänkte att man borde skapa något som kopplade samman svenskar och nyanlända med varandra, något som gav dem direktkontakt. Dagen efter samlade de tio vänner och började planera, och åtta veckor senare lanserade de appen Welcome. Det gick fort men ”det

var något som behövdes just nu så vi kunde inte vänta ett år även om den inte skulle bli perfekt från början”, säger hon. Welcome kan mycket men det viktigaste är att flyktingarna kan ställa frågor på sitt eget språk, exempelvis arabiska eller pashto, och så översätts frågan till engelska så att svenska användare av appen kan svara. Företag kan också använda Welcome till att hitta arbetskraft bland flyktingarna, och flyktingarna kan komma i kontakt med organisationer som kan hjälpa dem. ”Det låg en frustration i att de två grupperna inte kunde hitta varandra”, säger Emma Rosman. ”Det är så lätt att bidra med pengar eller kläder, men om man vill bidra med en färdighet, alltså med något man kan, så är barriären mycket högre. Och då gör vi bara det som är lätt. Men jag tror att det är mycket värdefullare att bidra med något annat.” Vad säger det om teknikens potential i förhållande till integrationen? ”Det finns tio sätt att få tag i en taxi på, och det finns tjugo sätt att beställa mat på, men jag tycker inte att det finns så många sätt där tekniken verkligen gör våra liv bättre. Jag tror att det finns mycket outnyttjad potential. Det är så mycket lättare att samarbeta människor emellan med hjälp av tek-

niken. Det är mycket lättare att koppla samman utbud och efterfrågan.” Personerna bakom Welcome var i början mycket optimistiska och trodde att fyra miljoner människor snabbt skulle hitta och använda appen, och att Zlatan Ibrahimović skulle vara deras talesman. Men så blev det inte. Det går dock framåt och idag har omkring 30 000 personer registrerat sig. Ungefär hälften är svenskar och hälften är flyktingar. När känns det svårt? ”Jag tycker att det är svårt nästan varje dag. Det finns så stor potential i den här gruppen som har kommit. Jag tycker det är hårt när flyktingar bara betraktas som personer som kräver välgörenhet, istället för att ses som en resurs.” Vad gör du när du grips av den känslan? ”Jag fortsätter arbeta.”

Appen Welcome finns också i Norge, och man arbetar med att utöka till andra europeiska länder. Men det hela tog sin början här på centralstationen i Stockholm.

Snabb och smart teknik för nyanlända Innan hon blev entreprenör arbetade Emma Rosman för en av Sveriges största mediakoncerner. Alla tidningar i koncernen skrev om utmaningarna för flyktingarna, men hon ville inte bara läsa – hon ville göra något. Först försökte hon bli mentor för några hjälporganisationer, men deras logistik klarade inte anstormningen av de hundratusentals flyktingarna. Det var då Emma Rosman ställde sig själv frågan om inte tekniken kunde koppla samman människor snabbare och smartare.

2018#05 13 share

2018#05 14 share

Berättat för Martin Leer Scharnberg / Illustration

ÖGONBLICKET DÅ JAG FICK IDÉN Det var ett huvudbry. Min chef hade ju bett mig att lösa en uppgift, men min expertis sade mig något annat. Förr skulle alla varor slås in manuellt i kassan. Det gick långsamt och butikerna tänkte att snabbare expedition skulle betyda fler kunder och högre intäkter. Därför gick alla USA:s största varumarknadskedjor samman 1973 för att utveckla ett system som kunde skanna emballage. Uppdraget lämnades ut på upphandling och hamnade bland annat hos IBM, där jag jobbade som ingenjör. Min chef, Paul McEnroe, ansvarade för uppdraget men skulle på två veckors semester i Kalifornien och överlämnade därför uppdraget åt mig.

T R E VÄ G A R T I L L

DEN GODA IDÉN

Jag satte genast igång med att tänka ut idéer och jag föreställde mig ett rektangulärt märke. Men när jag fick skissen till uppdraget stod det att skanningssymbolen skulle vara rund. Det var ett huvudbry. Min chef hade ju bett mig att lösa en uppgift, men min expertis sade mig något annat. Tekniken skulle fungera på så sätt att avståndet mellan strecken i symbolen utgjorde en unik skanningskod för varje produkt. Men jag kunde lätt räkna ut att bara små fel eller slitageskador skulle göra symbolen oläslig för en skanner om den var rund. Däremot skulle det inte påverka läsbarheten hos en rektangulär symbol som bestod av vertikala ränder. Det var söndag och jag satt i mitt kök och arbetade på planscherna till presentationen jag skulle hålla på måndagen för alla spjutspetsar och beslutsfattare i organisationen. Det var en solig höstdag på den lilla villavägen i Raleigh, North Carolina, där jag bodde på 4608 Oak Park Drive. Snett över gatan i nummer 4601 bodde min chef Paul. Från köksfönstret kunde jag se bilen när han och hans familj kom hem från semestern. Jag gick bort och hälsade på dem på uppfarten medan de lastade ur bilen. ”Det är nog bäst att du kommer över och ser vad jag har gjort”, sade jag. ”Jag har inte gjort det du bad mig om.” Han kom in i köket, tittade och lyssnade. ”Okej”, sade han. ”Men då får du presentera det istället för mig. Och så får du ta konsekvenserna om det inte går vägen.”

Var självkritisk I grund och botten handlar en god idé om att försöka lösa ett problem på bästa möjliga sätt. Och den första idén är sällan perfekt. Den måste bearbetas, provas och vidareutvecklas. Var kritisk gentemot din egen idé för det blir den bara bättre av i slutändan.

Ge inte upp, utan jobba hårt Låt dig inte påverkas av att andra inte tror lika mycket på din idé som du själv gör. Om alla som fick en idé lät bli att agera bara för att andra inte gillade den, så skulle världen stanna.

Omge dig med bra människor Att få en bra idé är svårt. Och att fullfölja den är ännu svårare och kan vara en tuff process. Omge dig med bra människor som kan ge dig stöd och motivera dig när du tycker att allt känns oöverskådligt och du bara vill ge upp.

G e or ge J. L au rer, 92 å r kommer från USA och är pensionerad ingenjör. Han arbetade hos IBM i 36 år och fick 1991 en plats i The Innovation Hall of Fame. Den första skannade streckkoden någonsin användes på stormarknaden Marsh i Troy, Ohio, klockan 8.01 den 26 juni 1974, när tuggummipaketet Wrigley’s Juicy Fruit skannades in för 67 cent. Enligt GS1 skannas idag omkring fem miljarder streckkoder dagligen världen över.

share 15

Succé och fiasko i Silicon Valley Text och foto Laura Morton

Men för varje succé finns det många fler fiaskon – endast 10 procent lyckas få sina idéer förverkligade. Inte desto mindre utstrålar de flesta en okuvlig optimism. Fotografen Laura Morton har under två år från 2014 till 2015 följt de unga entreprenörerna och visar oss en sida av Silicon Valley som vi vanligtvis aldrig får se. Här testar en deltagare virtuell verklighet, medan andra lyssnar på en föredragshållare under en konferens hos företaget Rothenberg Ventures som har specialiserat sig på investeringar i nya teknikstartups.

2018#05

När Jan Koum sålde företaget WhatsApp till Facebook skrev han under avtalet utanför samma byggnad som hans familj en gång köade utanför för att få matkuponger. Med ett penndrag blev den framgångsrike entreprenören värd omkring 6,8 miljarder dollar. Det är den här typen av berättelser om enorma förmögenheter från teknikbranschen som har skapat en modern guldfeber i San Francisco och Silicon Valley. Unga människor med stora drömmar – utvecklare, ingenjörer och kreativa – delar alla samma hopp om att etablera nästa stora succé.

2018#05 16 share

Entreprenör på väg

Soffsurfning

Happy Hour

Barron Webster arbetar från sitt lilla rum i ett co-living-hus i Mission District i San Francisco . Det bor omkring 40 personer i byggnaden som är ett före detta hotell. Många är entreprenörer eller vill gärna vara det, och bogemenskapen är en blandning av tillfälliga boende och personer som har gjort det till sitt permanenta hem.

Raphael Dardek (till vänster), medgrundare av appen Weeleo (där resenärer kan köpa och sälja valuta), fotograferad när han kopplar av på en studentkorridor i Berkeley,, där han har lånat en säng. Dardek och en annan medgrundare kommer båda från Frankrike och de Soffsurfade hela sommaren 2014 i San Francisco för att spara pengar medan de deltog i ett så kallat acceleratorprogram för unga talanger.

Detta Silicon Valley-hus i Mountain View, är ett av många startställen för unga teknikentreprenörer. Om man inte har ett kontor kan man låna ett skrivbord här. Varje fredag är det Happy Hour och deltagarna får fem minuter vardera att berätta om det projekt de arbetar med.

2018#05

Vem löser uppdraget bäst? Deltagarna i Cal Hacks 2.0 arbetar på sina projekt i California Memorial Stadium under ett 36-timmars så kallat hackathon som hölls på University of California i Berkeley under hösten 2015. Här deltog teknikentusiaster från 143 skolor och tio länder. Hackathons är evenemang som vanligtvis varar några få dagar, där dataprogrammerare och andra som arbetar med mjuk- och hårdvaruutveckling samarbetar kring ett visst projekt under en bestämd period. Ofta delas vinster och pengar ut. Hackathons är en viktig del av teknikbranschens ekosystem.

2018#05 20 share

Självlysande idé

Hi, I am Oliver

Du kan arbeta överallt

Ben Greenberg bor också i ett co-living-hus i Mission District i San Francisco. Fotografen träffade honom i sommarvärmen i juli 2015. Det före detta hotellet stod tomt i flera år innan entreprenörerna flyttade in och omvandlade stället till en liten gemenskap av hoppfulla företagare. Greenberg är mjukvaruprogrammerare och hans startup, Glowyshit. com, sålde självlysande armband och dekorationer till teknikfester och andra arrangemang. Han testade en del av utrustningen på rummet. Idag bor Greenberg kvar i co-living-huset. Han har pausat sin startup och istället tackat ja till ett jobb som mjukvaruutvecklare på Airbnb.

Noah Levenson, Nick Cole och Oliver Page minglar med andra deltagare på ”Startup and Tech Mixer” som är ett stort nätverksevent inom teknikbranschen på W Hotel i San Francisco. Arrangemanget lockade hundratals deltagare från branschen. Cloudcomputing är en av orsakerna till att många företag kan startas och drivas varifrån som helst i världen. Därför är det extra viktigt att ibland träffas fysiskt och vårda det nätverk som en dag kanske kan hjälpa entreprenörerna att sjösätta just deras projekt.

Sandy Frank, Mackenzie Hughes och Danielle Gaglioti arbetar från sovrummet i en lägenhet i San Francisco sommaren 2014. De är i stan för att delta i Tumml, ett acceleratorprogram för up and coming-entreprenörer. Ett acceleratorprogram sträcker sig vanligtvis över tre månader och är ett slags bootcamp där nya teknikföretag bland annat kan hitta mentorer och träffa investerare. Idag är de tillbaka i New York och håller på med en ny startup, Upright.nyc. Det mest framgångsrika projektet under Tummlbootcampen 2014 var shuttlebussföretaget Chariot som 2016 köptes av Ford för omkring 65 miljoner dollar.

2018#05

Teknik och mjukisdjur Teknikentreprenören Ari Kalfayan står bakom ett arrangemang på den kommande Burning Manfestivalen. Entreprenörerna har en ledig dag och leker med mjukisdjur på terrassen. Tanken är att samla in pengar till en ännu större cuddlepool av mjukisdjur på festivalen. Festivalen arrangeras under den årliga San Francisco Pride-helgen och här hyllades även mångfalden. Dagen var särskilt festlig, eftersom en dom från Högsta domstolen i USA dagen innan hade gjort det möjligt för homosexuella par att ingå partnerskap.

Nattarbete Fotografen träffade barndomsvännerna Raphael Dardek (till vänster) och Lyrod Levy, båda medgrundare av appen Weeleo, när de två fransmännen sommaren 2014 tillbringade natten i varsin ny soffa. Den här gången övernattade Dardek och Levy i kontorsgemenskapen Hatch, och arbetade sent – eller tidigt om man så vill. Idag har de lagt ned Weeleo. Dardek arbetar som marketing director på en ny startup i Frankrike, Gymlib. com, medan Levy har gått en helt annan väg och driver en restaurang i Paris.

share 22 2018#05

Det händer

Text Klaus Æ. Mogensen

Oktober 2018–januari 2019

Le hela dagen

December

November

Största bokmässan

Största arkeologiska museet Nya Grand Egyptian Museum i Giza ska enligt planerna öppna mot slutet av året. Museet ska tillägnas antikens Egypten och blir världens största arkeologiska museum. Det har kostat mer än en miljard dollar att bygga och det kommer bland annat att rymma en nio meter hög staty av Ramses II och artefakter från Tutankhamuns grav.

Den tydligaste kometen

Den 1–4 november kan man delta i den årliga World Fantasy Convention i Baltimore, Maryland. Här får författare, konstnärer, förläggare och andra professionella fantasy-skapare träffa genrens fans. Bland mycket annat firar man på festivalen att det är 200 år sedan Mary Shelleys roman Frankenstein gavs ut.

Befolknings tillväxt I oktober beräknas Egyptens befolkning nå 100 miljoner invånare. Egypten är världens 14:e största land befolkningsmässigt sett och väntas växa med ytterligare 50 miljoner före 2050. egyptens huvudstad Kairo har över 20 miljoner invånare och är världens 15:e största stad.

Snabbt från Heathrow

Ljusfestival

Consumer Electronics Show (CES) arrangeras den 8–11 januari. CES har anordnats i mer än 50 år och här har man kunnat bevittna lanseringen av innovativ konsumtionselektronik av alla de slag, bland annat videokameran , cd:n, dvd:n, hd-tv:n och 3D-tv:n. Tiden får utvisa huruvida vi får se något liknande 2019.

FörutsägelsenDen 30 Januari 1926 publicerade Collier´s Magazine en intervju med uppfinnaren Nikola Tesla, där han förutsåg vår tids mobiltelefoni. ”We shall be able to communicate with one another instantly, irrespective of distance. Not only this, but through television and telephony we shall see and hear one another as perfectly as though we were face to face. And a man should be able to carry one in his vest pocket”

Februari Share nr 6 kommer ut.

2018#05

Den 22 november kan du uppleva en dubbel ljusfestival i Thailand. Festivalen Loy Krathong firas varje år vid årets tolfte fullmåne med att invånarna sjösätter små flottor av bananblad, så kallade krathonger, med ljus och blommor i floder och sjöar. I landets näst största stad, Chiang Mai, kombineras Loy Krathong med Yi Peng, där tusentals luftburna lyktor skickas till väders.

Den 18 december öppnar en ny tåglinje i London kallad Elizabeth Line. Linjen kopplar samman Heathrow, Essex och Reading med London och blir knappt 120 kilometer lång, varav 21 kilometer under jord i centrala London. Man räknar med att en halv miljon passagerare kommer att använda Elizabeth Line varje dag.

Världens största elektronikmässa

Fantasy

Den 16 december passerar kometen 4P6/ Wirtanen nära jorden, bara 30 gånger avståndet till månen. Kometen väntas kunna ses med blotta ögat minst en vecka före och efter passagen. Det blir den tydligaste kometen på natthimlen sedan 2011.

Januari K Ä L LO R : I N D E P E N D E N T.CO.U K, S C I E N C E . N A S A .G OV, B U C H M E SS E . D E , W O R L D FA N TA SY.O RG, G I Z M O D O / PA L EO F U T U R E , W O R L D P O P U L AT I O N C LO C K M E D F L E R A / I L LUST R AT I O N E R K I M F O SS U M , FOTO N : G E T T Y I M AG E S, PA N T H E R M E D I A

Den första fredagen i oktober är det internationella leendets dag. Dagen etablerades 1999 av Harvey Ball som 1963 designade den klassiska smileyn.

Den 10 oktober öppnar världens största bokmässa, Frankfurter Buchmesse, dörrarna för 70:e gången. Omkring 300 000 gäster väntas besöka mässan. Frankfurt har haft en tradition för bokmässor ända sedan 1454, då tre lokala bokhandlare arrangerade den första mässan bara några år efter att Gutenberg lanserat tryckpressen.

Oktober

2018#05 24 share

H AV R E ISTÄ L L ET FÖR KÖT T

”En havreboom är på väg” Finska Maija Itkonen anser att hon har utvecklat den perfekta proteinprodukten från havre. Den smakar som kött och finländarna älskar den. Text Annukka Oksanen / Foto Valtteri Kantanen

Ryktena började i Helsingfors för några år sedan. Först bland vegetarianer och veganer, som kunde berätta om en het nyhet som kan användas istället för kött. Pulled oats påminner om pulled pork, även om det rör sig om en havreproteinprodukt. Det utvecklades nästan till en hysteri som även spred sig till köttätande finländare och havremiraklet hamstrades från de få butiker som hade produkten på hyllorna. Den finska startupentreprenören och innovatören Maija Itkonen var på väg hem från New York 2014. Hon hade just sålt sitt företag, PowerKiss, som utvecklade trådlös laddningsteknik. På flyget läste hon en artikel i New York Times om köttersättningar och fick idén att experimentera med havreprotein. Maija Itkonens väninna Reetta Kivelä var universitetsforskare och specialiserade sig på havre. Maija Itkonen själv är vegetarian. Hon var väl förtrogen med marknaden för de produkter som vegetarianer använder som proteinkälla. Det fanns gott om plats för en produkt som var sund och varken innehöll tillsatsämnen eller soja – och som dessutom smakade gott. Det faktum att det kräver betydligt färre resurser att producera vegetariskt protein än köttprotein var också viktigt för henne. En hektisk utvecklingsprocess inleddes. Det avgörande var att skapa den helt rätta kombinationen utifrån olika högkvalitetsproteiner för fortsatt förädling. Det lyckades. Därefter fick projektet stark medvind. Pulled oats kan fungera som neutral bas i många olika

rätter, ungefär som köttfärs eller kyckling. Det har ett högre proteininnehåll än kyckling och innehåller alla essentiella aminosyror. Idag ägs 51 procent av Gold & Green Foods av den stora finska livsmedelskoncernen Paulig. Maija Itkonen och Reetta Kivelä sålde den delen av företaget eftersom de behövde kapital. Idag arbetar 60 anställda på havreproteinfabriken i Järvenpää. I en mekanisk process framställer fabriken vegansk pulled oats från finsk och svensk havre. I blandningen ingår även bondbönor och ärtor. Maija Itkonen är fortfarande vd för Gold & Green Foods. Hon är enormt driftig och har stora planer. Varför blev just pulled oats så populärt? ”Produkten förenade flera starka trender. Vegetarianism och veganism höll på att bli mainstream i Finland. Riktigt många människor är också intresserade av att minska köttkonsumtionen både för hälsans och miljöns skull. Att pulled oats plötsligt blev så populärt kändes helt otroligt, för vi befann oss ju bara i testfasen.” Varför just havre? ”Jag ville utveckla en miljövänlig, enkel och god proteinprodukt. Den skulle baseras på ingredienser som människor tycker om att äta och som är naturliga. Reetta och jag har alltid varit begeistrade över havre, för det är ju verkligen nordisk supermat. Globalt sett känner man inte till havre så bra, men en hav-

reboom är på väg. Till exempel använder många stora amerikanska kedjor nu havre i sina produkter.” Hur skiljer sig Gold & Green Foods från mängden? ”Jag definierar oss som ett teknikföretag. Det faktum att vi har en plattform som man kan använda till att producera och utveckla en perfekt proteinprodukt är från teknikföretagets synvinkel viktigare än själva produkten. Jag har min bakgrund i industriell design, och jag ser saker och ting ur ett problemlösningsperspektiv. Där jag befinner mig nu är det viktigt att vara kompromisslös, inspirerande och att ha hög stresstolerans. I ett etablerat företag kan det krävas andra egenskaper.” Vilket steg ska ni ta nu? ”Jag vill göra vegetarisk mat mer relevant på alla sätt och vis. Jag tror att vegetarisk mat har kommit för att stanna, för jorden kan inte producera tillräckligt mycket köttprotein till alla människor. Jag förutspår att proteinutbudet blir mer fragmenterat och att gränsen mellan kött och köttalternativ försvinner. Du kan redan få kött som har producerats på laboratorium, och olika encelliga proteiner som tång- och algprotein är på gång.”

”Vi tänkte stort redan från början. Nu siktar vi på hela Nordeuropa och söker licenspartner”, säger Maija Itkonen.

Årets l ivsmedelspris i Finland 2017 Pulled oats valdes till årets livsmedel i Finland 2017. Det var andra året i rad som en havreprodukt vann priset. År 2016 var det Puhtikaura-havrepulver. I Finland har man alltid älskat havre. Helt vanlig havregrynsgröt är mycket populärt till frukost och som mellanmål.

2018#05 25 share

DELNINGSEKONOMI

Som medborgare måste vi dela T E X T

A N D E R S

H J O RT

O C H

JA N U S

År 2025 väntas delningsekonomin omsätta 290 miljarder euro världen över – en ökning från 14 miljarder euro 2014. Share har talat med fyra framväxande delningstjänster i Oslo, Köpenhamn, Helsingfors och Stockholm. Alla har de en önskan om att förändra sättet vi lever på. Och så har vi provat den prisbelönta delningstjänsten GoMore, där bilister erbjuder skjuts åt andra som ska åt samma håll. När Micheel tar med Kim från Köpenhamn till Fredericia, så är båda en del av en ny världsomspännande trend. Vi följde med på resan.

E N G E L

FOTO

JA N U S

E N G E L

share 26 2018#05

share 27

Chaufför

2018#05

Micheel Høyer är juridisk projektmedarbetare på KFUM och har varit i Köpenhamn för att undervisa frivilliga inom kyrkans barn- och ungdomsverksamhet om den nya dataskyddsförordningen. Nu ska hon till Fredericia och har via delningstjänsten GoMore fått kontakt med Kim Salling som ska åt samma håll. Han kommer förmodligen alldeles strax. 33-åriga Micheel Høyer utnyttjar GoMore en till två gånger i månaden i samband med sitt arbete – både som passagerare och chaufför. Hon gillar tanken med delningsekonomi och tycker att det är trevligt med sällskap i bilen. Hon har upplevt både roliga och djupa samtal på resorna med bland andra en barnmorska med ett spädbarn, en präst, en kommunpolitiker för Dansk Folkeparti – och en undulat som skulle lämnas i Slagelse.

DELNINGSEKONOMI

Å R

E S

Köpenhamn H Fredericia Passagerare

Kim Salling ska också till Fredericia. Han ska hem till familjen efter en jobbintervju som försäljningschef i Köpenhamn. Har aldrig utnyttjat GoMore innan han åkte till Köpenhamn i morse, för Kim har alltid haft firmabil. Kim har tröttnat på tåget , där människor inte pratar med varandra och för att det är alldeles för dyrt. ”Bara du är hemma klockan sex imorgon bitti”, var det enda Kims fru sa, eftersom de har tre barn. Det gav också Kim möjligheten att träffa några vänner i Köpenhamn. ”Jag hade en supertrevlig resa hit med roliga människor, och vi hade till och med några gemensamma bekanta. Framför allt en man från Syrien var rolig. Han heter Abdullah, har varit här i tre och ett halvt år och talar redan flytande danska. Han kunde dansk lag bättre än jag , hade en bra syn på livet och gav mig något att fundera över. Alla i bilen fick enorm respekt för honom.” Kim kommer säkert att använda GoMore igen om det passar med jobbet. Han vill gärna köra själv och låta folk åka med framöver. Inte för att han vill tjäna pengar på det, utan snarare på grund av miljön och för att låta det täcka en del av kostnaderna.

share 28 2018#05

Fjong kombinerar olika faktorer från delningsekonomin med ingredienser från cirkulär ekonomi, collaborative consumption och uthyrningsekonomi.

34%

Fjong Omsättning 2016: Omkring 1,1 miljon norska kronor

Antal anställda: 10 på heltid, 10 på deltid

Den andel av befolkningen i Stor britannien som köpte övernatt ning från privatpersoner 2017.

Antal varor: 3 000 klädesplagg i ett showroom

Drömmen om den digitala garderoben Norska Sigrun Syverud gör med tjänsten Fjong det möjligt för användarna att hyra de kläder som ändå bara samlar damm hos uthyraren.

”Vi äger alldeles för mycket kläder, och vi fyller våra garderober med klänningar, väskor och skor som vi aldrig använder. Det är ju smart att andra kan använda våra kläder, när de ändå bara hänger oanvända på galgarna.” Det säger 31-åriga Sigrun Syverud, medgrundare av delningstjänsten Fjong som är en av de största startupsuccéerna i Norge på senare år. Tanken bakom Fjong, som har sin verksamhet i ett stort showroom på Drammensveien i centrala Oslo, är att användarna både kan hyra kläder och hyra ut sina egna kläder genom tjänsten. Och utvecklingen har gått riktigt fort. Sedan starten i början av 2017 har Fjong växt till 20 000 registrerade användare, och när teamet bakom tjänsten i maj 2018 släppte folkaktier genom crowdfunding fick de in åtta miljoner norska kronor i kapitaltillskott. Totalt investerade 179 personer i folkaktierna och 149 av dem var kvinnor, vilket är rekord i Norge. ”Vi är modets delningsekonomi. Vår vision är att öka användningen av varje klädesplagg och att göra upp med slit-och-släng-mentaliteten. Vi vill förändra människors, och framför allt kvinnors, klädvanor för kläderna slängs inte för att de är slitna utan för att du är trött på att gå i samma kläder hela tiden”, säger Sigrun Syverud.

Stor efterfrågan på Chanel-väskorna

En rapport har visat att norrmän i genomsnitt har 359 klädesplagg i sin garderob. En femtedel av dessa kläder används aldrig eller sällan. Samtidigt är textilindustrin en av de allra största miljösyndarna. Klädindustrin förorenar faktiskt lika mycket som oljeindustrin. Därför bestämde sig Sigrun Syverud och Marie Ameln, som tidigare arbetat med management consulting och corporate finance-rådgivning, år 2016 för att uppfinna en tjänst som kan minska överkonsumtionen av kläder. De startade helt från scratch: ”Vi samlade ihop klänningar och andra plagg som vi själva aldrig använde. Så bjöd vi in våra väninnor i en lägenhet och började låna ut kläderna. Till att börja med höll vi koll på det med papper och penna och skrev ned alla lån i en liten anteckningsbok. Men vi insåg snabbt att vi måste gå den digitala vägen”, säger Sigrun Syverud. Rent konkret fungerar Fjong så här: Användare kan gå på upptäcktsfärd på nätverkets webbplats som innehåller omkring 3 000 plagg och kan hyra det som de är intresserade av. Den kortaste hyrestiden är fyra

27%

Den andel av samma befolkning som använde sig av samåkning.

Engelsmännen uppskattar delningsekonomin mest När det handlar om att hyra ett rum eller en lägenhet av andra privatpersoner eller boka samåkning via internet, så ligger den genomsnittliga konsumtionen för invånarna i de nordiska länderna under EU-genomsnittet. 16 procent av svenskarna köpte övernattning av privatpersoner 2017, medan 8 procent använde sig av samåkning. 10 procent av danskarna köpte övernattning av privatpersoner 2017, medan 7 procent använde sig av samåkning. 11 procent av norrmännen köpte övernattning av privatpersoner 2017, medan 10 procent använde sig av sam-åkning. 9 procent av finländarna köpte 2017 övernattning av privatpersoner, medan 6 procent använde sig av samåkning. Befolkningen i Storbritannien toppar listan i EU. Hela 34 procent köpte övernattning av privatpersoner 2017, medan 27 procent använde sig av samåkning. Källor: Eurostat och Danmarks Statistik

2018#05 29 share

DELNINGSEKONOMI

M I L J A R D E R E U R O Delningsekonomins omsättning under 2014.

290

M I L J A R D E R E U R O Förväntad omsättning år 2025.

En liten fisk på den stora marknaden Delningsekonomin omsatte 2014 enligt en rapport utarbetad av PwC omkring 14 miljarder euro globalt sett, vilket motsvarar omkring 0,03 procent av världens totala konsumtion. I samma rapport förutspår man att delningsekonomin kommer att omsätta omkring 290 miljarder euro år 2025, motsvarande 0,5 procent av den totala konsumtionen. Men även om delningsekonomin växer kraftigt förväntas den inte få något överordnat inflytande över inflationen eller den ekonomiska politiken under en överskådlig framtid. Att delningsekonomin är så liten gör den ointressant ur ett makroekonomiskt perspektiv. Källa: Andreas Wallström, chefsanalytiker, global research, Nordea Markets

dagar, men många hyr kläderna i upp till en månad. Ett lån kostar vanligtvis 300–1 000 norska kronor och användarna kan välja om Fjong ska leverera kläderna via sin fraktservice eller om de själva ska hämta kläderna i Fjongs showroom i Oslo. Användarna bestämmer också om Fjong ska kemtvätta och tvätta kläderna eller om de vill göra det själva hemma. Fjong tar sedan en procentsats av det totala beloppet för varje uthyrning. ”Hyrespriserna för kläderna varierar, men vi har bara kläder av högsta kvalitet och i gott skick i vårt showroom. Det som användarna hyr mest är fina klänningar som de använder vid särskilda tillfällen som bröllop eller fester. Vår mest uthyrda produkt är Chanel-väskor. Men många användare hyr också kläder i längre perioder, till exempel kappor eller kjolar till jobbet. Eller väskor till en kväll på stan”, säger Sigrun Syverud, som poängterar att användarna också kan tjäna bra pengar på att hyra ut sina kläder genom tjänsten. ”Vi har i stort sett bara fått positiva reaktioner från kläd- och textilbranschen. Många upplever det som ett sätt att nå ut till fler kunder, och de flesta vi träffar är själva engagerade i hållbarhet och välkomnar lösningar som kan möjliggöra en hållbar konsumtion för fler människor”, fortsätter hon. En oändlig, digital garderob

Fjongs främsta målgrupp är moderna, modemedvetna kvinnor mellan 25 och 45 år som gillar att ha fina kläder på sig samtidigt som miljön är viktig för dem. Sigrun Syverud berättar att hon ofta får förklara konceptet bakom Fjong en extra gång för män som är vana vid att använda samma plagg om och om igen. Kvinnorna däremot förstår konceptet på en gång. ”Som kvinna behöver du inte nödvändigtvis köpa en ny klänning hela tiden. Vårt budskap är att värdet av kläder bara är att ha tillgång till dem, inte nödvändigtvis att äga dem. Hos oss byter du bara när du exempelvis vill ha en ny klänning. Och i vårt showroom hittar du saker som du kan hyra och som du kanske annars inte skulle ha råd att ha på dig”, säger den 31-åriga norska entreprenören. ”Tidigare hade jag själv dåligt samvete över att se alla kjolar som bara blev hängande i min garderob. Kjolar som jag lagt mycket pengar på men kanske bara använt en gång. Det är ju inte riktigt klokt när man tänker

på det. Jag tror att den yngre generationen har mycket större fokus på hållbarhet än tidigare generationer. Attityden har förändrats. Det har blivit smart att hyra istället för att äga, och vi vill gärna leva mer minimalistiskt.” I Fjongs showroom i den norska huvudstaden håller man öppet alla dagar utom söndag. Det var också här de under ett större evenemang nyligen sålde folkaktierna. Målet var att få en kapitalinjektion på

”Det är helt otroligt och överträffar våra vildaste förväntningar.” 3,5 miljoner norska kronor, men Fjong fick alltså in åtta miljoner norska kronor. ”Det är helt otroligt och överträffar våra vildaste förväntningar. Framför allt med tanke på att vi inte har lagt några pengar alls på marknadsföring. Det finns helt klart saker vi kunde ha gjort annorlunda i starten, men jag upplever samtidigt att vi alltid har gjort det som vi ansåg var rätt just då. Det är svårt att säga om vi har gjort fel, men vi har lärt oss massor på vägen.” De nya medlen ska användas till att vidareutveckla den digitala delen av tjänsten, för delningsekonomin inom mode kan bli ännu större, anser Sigrun Syverud som just nu har tio heltids- och tio deltidsanställda. Nästa stora projekt i Fjong är att starta en abonnemangslösning, där tjänstens användare kan streama kläder. ”Vi utökar snart till Tyskland och Sverige, och marknaden är enorm. Om fem år tror jag inte att många köper klänningar längre. Att hyra kläder kommer att bli det nya normala. Se bara på Spotify och Netflix. Det vi vill göra är att – mot en månadsavgift – ge våra användare tillgång till ett visst antal plagg som levereras till dörren, där de också kan lämna tillbaka det som de lånat tidigare. Det blir en oändlig, digital garderob”, säger Sigrun Syverud.

share 30 2018#05

År 561

före Kristi födelse

Delningsekonomi

från bibliotek till Uber

Den grekiske tyrannen Peisistratos lär vara den förste som grundade ett offentligt bibliotek i Aten. Med andra ord har vi delat böcker ända sedan antiken.

År 3

före Kristi födelse Redan på Jesu tid var medborgarna vana vid att byta och utväxla varor och tjänster istället för att betala med pengar.

1890 -talet Genom historien har tanken om att äga resurser gemensamt varit utbredd. Mot slutet av 1800-talet uppstod andelsrörelsen i Danmark bland landsbygdsbefolkningen, då lantbrukare slog sig samman och delade tjänster för att få ut större värde ur produkterna.

2000 1960 -talet

Under 1900-talet såg man det första exemplet på egentlig delningsekonomi genom timesharing av datorer. På 1960-talet var datorer dyra och inte tillgängliga för alla, och ur detta uppstod tanken om att dela maskinvara och datorkraft. Timesharing-begreppet användes senare även av fastighetsmäklare och husägare för att optimera förtjänsten på sommarstugor genom att sälja delad tillgång.

1989

Tim Berners-Lee uppfann principerna bakom World Wide Web, men först under slutet av 1990-talet fick internet sitt egentliga genombrott. Den tekniska utvecklingen gjorde att delningsekonomin spred sig globalt. Åtskilliga digitala företag började ta utgångspunkt i delning av information och data.

Efter millennieskiftet tog informations delandet fart, då sociala medier som Facebook, YouTube och Twitter skapade plattformar där privatpersoner kunde dela kontakter, information, musik och bilder med varandra.

2008

År 2008 etablerades Airbnb i San Francisco i Kalifornien. Airbnb, online-marknadsplatsen där människor kan hyra ut och hyra övernattning i privata hem, har om något banat väg för spridningen av delningsekonomin, framför allt i kölvattnet efter finanskrisen. Airbnb finns idag i 192 länder och 33 000 städer.

2008

Den förste som använde begreppet ”sharing economy” – delningsekonomi – var Harvard-professorn Lawrence Lessig. I boken Remix beskrev han hur allt fler människor började dela outnyttjade resurser, bland annat Wikipedia på nätet, utan att nödvändigtvis ta betalt för det.

2009

Det mest omdiskuterade delningsekonomikonceptet är förmodligen Uber som etablerades i San Francisco. Uber hävdar konsekvent att man driver en samåkningstjänst, men företaget har fått försvara sig i flera rättstvister och anklagas för att i själva verket driva ett taxiföretag.

2018

Både Airbnb och Uber är exempel på att delningsekonomin genererar etablerade ekonomier – det som kritikerna kanske kallar cyniska pengamaskiner för de välbeställda. Delningsekonomins stora akilleshäl har varit problemet med att driva in skatt och etablera ordnade arbetsförhållanden. Flera länder, regioner och kommuner har därför infört restriktioner gentemot delningsekonomitjänster. Uber har under de senaste åren tvingats ut ur flera europeiska länder. I Danmark har man nyligen infört ett tak för den privata uthyrningen genom Airbnb, så att det framöver endast är tillåtet att hyra ut sin bostad 70 dagar om året.

UrbanWineBox är en avknoppning och specialisering i delningsekonomin som kombinerar faktorer från delningsekonomin med ingredienser från collaborative consumption – gemensam användning och konsumtion.

DELNINGSEKONOMI

UrbanWineBox

M I L J A R D E R D O L L A R De förväntade globala intäkterna 2014 i fem framträdande delningsekonomiska segment.

335 M I L J A R D E R D O L L A R

Förväntade intäkter före 2025.

Unga använder oftast delnings ekonomin Det uppskattades 2014 att fem delningsekonomiska segment hade globala intäkter på omkring 15 miljarder dollar med potentialen att nå 335 miljarder dollar före 2025. De fem segment som ingick i undersökningen var övernattningar, transporttjänster, finansiering, vikariebyråer samt musik- och videostreaming. Flera undersökningar visar dessutom att det främst är den yngre åldersgruppen (i EU) som använder delningsekonomiska tjänster. Medan onlineköp av peer-to-peer-övernattning är vanligare bland 25–54-åringar (22 procent), är köp av transporttjänster från andra privatpersoner populärast bland de yngre medborgarna (14 procent av 16–24-åringar).

Varulager: 20 000 flaskor vin

Antal användare: 10 000

Antal anställda: fem

Köpenhamns största vinkällare Danske Søren Riis har med UrbanWineBox etablerat en vinkällare i Köpenhamn med plats för upp till 100 000 flaskor. Här kan användarna lagra vin och handla vin med varandra.

Søren Riis är en av Danmarks guruer

inom delningsekonomin. Redan 2005 etablerade han – tillsammans med Matias Møl Dalsgaard – samåkningstjänsten GoMore, som efter många år som det Søren Riis kallar ”ett hobbyföretag” plötsligt nådde ut till den bredare befolkningen. Idag har de 700 000 användare. Søren Riis sitter fortfarande i företagsledningen för den populära samåkningstjänsten, men har samtidigt uppfunnit ett annat nytt delningsekonomiprojekt: UrbanWineBox. Precis som GoMore har det växt fram ur den sociala tanken om att dela saker i vår vardag, men transportdelen har här ersatts av drömmen om att etablera Köpenhamns största vinkällare. I en 500 kvadratmeter stor jordkyld källare under Carlsberg Byen ger Urban WineBox passionerade vinälskare utrymme att skapa sin egen samling dyra droppar. ”Vi vill gärna förändra det sätt vi förvarar, konsumerar och handlar vin på. Att dricka vin är ju något av det mest sociala som finns. Man öppnar en flaska vin tillsammans, luktar på det, smakar på det och talar om det. Hos oss är det billigt att lagra sina

viner och utöver vinkällaren har vi skapat en digital marknadsplats, där vi tar en procentsats varje gång användarna köper eller säljer sina viner till varandra”, säger Søren Riis. I vinkällaren under den framväxande stadsdelen Carlsberg Byen mitt i Danmarks huvudstad ligger dyra vinflaskor på rad i kartonger. Här finns goda årgångar av Château Latour, Dom Pérignon och Brunello, och vinerna har perfekta mognadsvillkor i betongkällaren sex–sju meter under jorden, där bryggeriet Carlsberg en gång för många år sedan förvarade en del av sitt öllager. ”Vår källare håller en jämn temperatur på mellan 12 och 14 grader som motsvarar den du hittar under ett klassiskt vinslott. Samtidigt håller den en hög luftfuktighet på omkring 70 procent. Det gör att du slipper variationer och det skapar perfekta villkor för lagring av såväl röda som vita och mousserande viner”, säger Søren Riis. Lagringen är en utmaning

Idén till UrbanWineBox fick Søren Riis för tre år sedan. Hans fru är fransyska och kommer från Luberon-regionen, och han är

share 32 2018#05

Kä l l o r: P WC o c h Eu r o s t a t

under Carlsberg Byen hittat en naturligt kyld källare där vi kan lagra vin”, säger 42-årige Søren Riis, som utvecklat tjänsten tillsammans med direktör Kenneth Tang Lærke och Anders Frederik Steen, som tidigare har arbetat som sommelier på restaurang Noma. Sneglar på Berlin, Paris och New York

Gunnar Kristiansen, 45, ska till Aarhus och träffa sin Passagerare

Hylya Jajovksi, 19, ska till Aarhus och träffa sin pojkvän, och det gör hon tre–fyra gånger i månaden. Hon använder alltid GoMore. Antingen som passagerare eller chaufför. Hon tycker det är trevligt, billigt och supersmart. Idag betalar hon 205 kronor. Hon vet inte om det är det billigaste sättet idag, men det är i alla fall det snabbaste.

2018#05

flickvän. I själva verket har GoMore inneburit att det inte kostar så mycket att ha en flickvän i en annan del av landet, även om han kör rutten flera gånger i veckan. Han använder alltid GoMore om inte bilen är full med barn. Han tar färjan varje gång. Priset varierar lite under veckan. Priset för att åka med på helgen är högre och färjebiljetten är också dyrare. Gunnar får pengar som täcker färjebiljetten, men inte de övriga driftkostnaderna. På det stora hela betraktar han det som ett bra ekonomiskt tillskott som, om han har tur, kan betala hela resan. Men han har aldrig räknat på det.

E A

Chaufför

flintholm aarhus

I UrbanWineBox vinkällare ryms omkring 75 000 flaskor vin. Just nu har tjänsten 1 000 användare som förvarar drygt 20 000 flaskor i källaren. Det är gratis att lagra en till två lådor vin i källaren, men sedan kostar det omkring en krona i månaden per flaska. Till UrbanWineBox hör en app, där användarna hela tiden kan se både vad de själva har och vilka viner andra lagrar i källaren. I appen kan användarna sälja sina viner, och andra kan lägga bud på dem. Planen är att göra det möjligt för användarna att få sina viner levererade till hemadressen i Köpenhamn inom en timme, om de exempelvis sitter med sina vänner en kväll och plötsligt får lust att dricka en god Brunello eller en exklusiv flaska från Rothschild. Søren Riis och resten av teamet bakom UrbanWineBox har nyligen fått en kapitalinvestering på 2,7 miljoner kronor som ska hjälpa dem att sprida konceptet till fler danska städer och till utlandet.

”Ambitionen är att etablera gratis, sociala vinkällare i storstäder som Berlin, Paris och New York och bidra till att utveckla smaken för kvalitetsvin. Vårt mål är att skapa världens största vinsortiment och därmed skapa en gemensam plattform, där vinentusiaster världen över kan mötas kring sin passion”, säger Søren Riis som poängterar att den viktigaste faktorn i UrbanWineBox är gemenskapen. ”Konceptet påminner på många sätt om grundtanken bakom GoMore. Att vi har några värdefulla saker som vi med fördel kan dela med varandra. Urbaniseringen och de begränsade resurserna i världen har fått fart på delningsekonomin, och jag tror också att många gärna vill bidra till grannsämjan i ett hjälpsamt civilsamhälle. Under den närmaste framtiden vill vi både lägga till fler ben på handelsplattformen i UrbanWineBox och sätta fokus på vinprovningarna här nere under jorden samt försöka skapa gemenskaper tillsammans med de många gourmetrestaurangerna i Köpenhamn. Vår tanke är att vi vill demokratisera tillgången till gott vin och skapa en naturlig respekt för kvalitet och samtidigt göra det mindre snobbigt att dricka unika viner.”

därför ofta i Frankrike och köper med sig vin hem till Danmark. En dag 2015 hade han just kommit tillbaka till Köpenhamn med ett parti på hundra flaskor rött vin från Bourgogne. Han stod i sin lägenhet på Frederiksberg och funderade över hur han skulle förvara dem. Det slutade med att han satte vinlådorna ovanpå garderoben. ”Jag tänkte att jag inte kunde vara den enda som hade det här problemet. De flesta i Köpenhamn bor i lägenheter, och allt fler intresserar sig för goda viner. Men inte särskilt många har plats för en stor vinkyl. Det ville jag försöka hjälpa dem med, och den gemensamma energi förbrukningen blir ju lägre om flera förvarar sina viner här i en jordkyld källare än om vi alla har vår egen vinkyl hemma. Det ligger helt i linje med varför jag sysslar med delningsekonomi på det hela taget – nämligen att bättre utnyttja begränsade resurser och skapa goda gemenskaper”, säger Søren Riis. UrbanWineBox invigdes hösten 2016 i Carlsberg Byen. Vinkällaren ligger i den framväxande nya stadsdelen i hjärtat av Köpenhamn som med tiden kommer att bli en samlingspunkt för utbildningsinstitutioner, restauranger, grönområden och tusentals lyxlägenheter. ”Det är ju ingen slump att vi ligger här. Vi tittade från början på andra ställen, men det är ganska unikt att vi

DELNINGSEKONOMI

CoReorient kombinerar olika faktorer från delningsekonomin med ingredienser från collaborative consumption, cirkulär ekonomi och uthyrningsekonomi.

CoReorient Omsättning 2016: 92 000 euro

42%

Andelen vuxna amerikaner (86 miljoner människor) som utnyttjade minst en delningsekonomisk tjänst 2016.

På snabb frammarsch i USA I en undersökning från november 2016 uppskattar man att 8 procent av USA:s befolkning tjänade på att erbjuda tjänster och liknande på onlineplattformar under 2016. 18 procent fick intäkter från att sälja (begagnade) varor på nätet. Mer än 4 procent av befolkningen i USA hade en inkomst som leverantörer i plattformsekonomin mellan 2012 och 2015. Det kumulativa deltagandet har blivit 47 gånger större på tre år och gör därmed den delningsekonomiska sektorn till den snabbast växande ekonomiska sektorn. 42 procent av alla vuxna amerikaner utnyttjade minst en delningsekonomisk tjänst 2016. Källa: PwC and Pew Research Center

Förväntad omsättning år 2017: 260 000 euro

Antal anställda: 17 – ett team i Finland och ett mjukvaruteam i Pakistan

Antal användare: 4 000

Högtryckstvätten är populärast Finske Harri Paloheimo har med sin delningsplattform, CoReorient, utvecklat tjänster där man både kan låna verktyg och maskiner man själv inte har, och få det transporterat – helst på cykel.

Harri Paloheimo är förmodligen en

av de få människor i Finland som alltid cyklar. Och när vi skriver att han alltid cyklar, så menar vi verkligen alltid. För hans viktigaste mål är att värna om miljön, och hans motto är ”Hitta en väg – eller skapa den själv”. Harri Paloheimo bor med sin fru och tre barn i Esbo, som ligger 15 kilometer utanför Helsingfors, och varje dag cyklar han till kontoret för sin delningsekonomiplattform, CoReorient, i hjärtat av den finska huvudstaden och hem igen. Och Harri Paloheimo cyklar i alla väder, även om det snöar och polarvinden når toppstyrka under de tuffaste månaderna. Idén till CoReorient och de två underliggande delningsekonomitjänsterna PiggyBaggy och Liiteri fick Harri Paloheimo för sju år sedan, när hans nyinköpta – och extremt dyra – mikrovågsugn gick sönder. Eftersom han och hans familj inte äger en bil och mikrovågsugnen var för stor och tung för cykeln, var han tvungen att åka kollektivt för att få den reparerad i Helsingfors.

”Jag fick ta två bussar och ett tåg för att komma till reparatören. När jag satt där såg jag på alla människor i bil på väg till jobbet. Jag tänkte att det måste finnas ett lättare sätt att göra det här på. Utifrån det uppstod både Liiteri, där man kan låna verktyg och maskiner, och samtidigt också ett nytt sätt att transportera saker på: PiggyBaggy. Vi lever i ett samhälle där de flesta bara kastar det som gått sönder och genast köper något nytt. Det slutade med att hela familjen åkte med till reparatören och det tog tre månader innan vi fick tillbaka mikrovågsugnen igen.” På den tiden, år 2011, arbetade Harri Paloheimo som teamchef inom hållbar forskning på Nokia. Året därpå lämnade han den finska telegiganten och etablerade CoReorient tillsammans med en kollega. Paloheimos syn på delningsekonomin handlar främst om att han gärna vill kunna se sina barn i ögonen i framtiden. Därför lägger han alla sina vakna timmar på att uppfinna nya lösningar som kan hjälpa oss att spara på naturresurserna.

share 34 2018#05

”Klimatförändringarna gör att vi måste hitta nya och hållbarare sätt att bete oss på som människor. Om mina barn och deras barn också ska leva i den här världen de kommande decennierna, måste vi uppfinna alternativa energikällor och ändra på de strukturer som finns i det nuvarande samhällssystemet. Det duger inte att komma med dåliga ursäkter”, säger Harri Paloheimo. Enkelt och bekvämt

På Verkstadsgatan i Helsingfors, inte långt från den gamla fiskehamnen, ligger gastronomi- och innovationscentret Slakthuset. En bit därifrån, ute på gatan, står en av Liiteris containrar. Inuti bågnar hyllorna av alla möjliga verktyg, och många kommer hit och lånar slipmaskiner, borrmaskiner och skruvdragare. Störst är efterfrågan dock på en högtryckstvätt som kan användas till att tvätta soffor och fåtöljer. Ett sådant redskap har de flesta nämligen inte hemma i förrådet. Användarna betalar en månadsavgift på 15 euro och så kan de låna högtryckstvätten och all annan utrustning, som har ett värde på upp emot 10 000 euro, under 24 timmar. Containern är öppen dygnet runt. ”Det ska vara enkelt och bekvämt för människor att använda vår tjänst. Annars gör de det inte”, säger Harri Paloheimo om Liiteri, som på engelska har fått namnet TownHall24, eftersom Harri Paloheimo och hans team håller på att förbereda expansionen till den internationella marknaden. Målgruppen för Liiteri är storstadsmänniskor som ska fixa något därhemma, men som inte vill investera tusentals kronor i en dyr maskin – och som för övrigt inte heller har plats till en sådan i sin bostad. Rent konkret fungerar Liiteri så att användarna beställer ett av verktygen via en portal på nätet och sedan hämtar det själv i containern. De kan även beställa transport via CoReorients systerprojekt PiggyBaggy, en digital plattform där finländare som ska åka någonstans – och då helst på cykel – kan ta med sig något åt andra. Idén bakom båda projekten, ja bakom allt som Harri Paloheimo gör, är att förändra det sätt vi agerar på som konsumenter.

”Det är alldeles för lätt för oss som medborgare att bara säga att det är politikerna som borde göra något. Vi måste se det ur ett större perspektiv. Därför tänker jag alltid utanför boxen i skalbara, gröna lösningar och konsumentsystem”, säger han. Tekniken är bara ett redskap

Sedan plattformens start har CoReorient växt till över 4 000 användare och 17 anställda. Men det har varit en trög start, och Harri Paloheimo har fått kämpa hårt för att få tjänsten att nå dit där den är idag. ”Det är möjligt att omvärlden betraktar Finland som ett högutvecklat, ekologiskt och cirkulärt samhälle, där vi lever i samklang med naturen. Men faktum är att vi bor i ett av världens mest reglerade samhällen och att vi tror att andra ska ordna allt åt oss. Det tänkesättet

”Klimatföränd ringarna gör att vi måste hitta nya och håll barare sätt att bete oss på som människor.”

håller på att förändras, men det går för långsamt. Jag anser att vi själva har ett ansvar som människor för att driva på förändringarna”, säger den 43-årige entreprenören som halvt på skämt kallar sig för Finlands svar på Elon Musk – bara utan alla miljarderna än så länge. ”Elon Musk inspirerar mig med sin okuvlighet och med att han får saker gjorda oavsett vad andra tänker och trots det motstånd han möter. Jag inbillar mig överhuvudtaget inte att jag har samma intellektuella kapacitet som honom och jag har inte alls samma ekonomiska medel. Men det ligger också i min natur att kämpa mot alla odds, och vi har samma syn på de enorma utmaningar som mänskligheten står in-

för när det gäller klimatförändringarna och den korta tid vi har på oss att lösa dem.” Hur går utvecklingen i CoReorient nu?

”Det går bra och det går snabbt. Även om det finns en långsamhet och motvillighet hos staten att ta in de förändringar och lösningar vi har. I början när vi sökte offentligt stöd fick vi veta att vi måste bevisa att vår samåkningstjänst inte bröt mot lagar eller regler i Finland som instiftats av styrelser eller organisationer. Men de specificerade inte vilka organisationer eller regler det handlade om. För ett startupföretag som vårt, utan budget till advokater eller annat, var det omöjligt att besvara de frågorna. Samtidigt hävdar dessa stödgivare själva att de skapar lösningar som ligger utanför boxen”, säger Harri Paloheimo. ”Men det finns också hopp. Jag möter många modiga människor, sådana jag kallar förändringsagenter, såväl i den offentliga sektorn som i privata företag. Vi håller just på att öppna Liiteri i Vantaa och vi räknar med att vi mot slutet av sommaren har tio containrar i sju städer i Finland. Efterfrågan är stor. Om du ska ordna en födelsedagsfest, varför då köpa en popcornmaskin som ändå bara kommer att samla damm i källaren? Då är det smartare att gå till containern och låna en popcornmaskin. Eller en symaskin. Eller en cykel. Vi upplever framför allt att människor är mycket intresserade av att låna högkvalitetsredskap som de kan lita på.” Vilken är den största utmaningen för CoReorient?

”Det är att få människor att finna nya sätt att konsumera på. Våra konsumtionsvanor är djupt rotade i hjärnan. De tjänster vi erbjuder kan inte få ordentlig genomslagskraft förrän folk blir mer medvetna om sina val och inte bara följer sina dagliga rutiner större delen av tiden utan att tänka över det. Därför behövs det verkligen mycket pengar till en upplysningskampanj som kan få folk att vakna.”

2018#05 35 share

3 R

sydhavnen odense

2018#05 36 share

DELNINGSEKONOMI

Passagerare Ane Hovmand, 23, ska till Odense för att träffa sin pojkvän och samtidigt läsa till en tenta. Ane bor och studerar till läkare i Köpenhamn. Använder ofta GoMore men har börjat bli lite kritisk efter några obehagliga upplevelser. En passagerare var full och luktade, och hon har också åkt i små, gamla bilar. Ane tycker att det kan bli lite klaustrofobiskt i en bil, och hon skulle nog välja tåg om priset var detsamma för hon känner sig friare på tåget. Men det är alldeles för dyrt jämfört med GoMore. Idag kostar det 115 kronor att åka till Odense.

Chaufför Natasha Guman, 28, ska till Odense och besöka sina föräldrar. Använder mest GoMore som passagerare eftersom hon inte har egen bil, men just idag kunde hon köra och då lade hon förstås upp en skjuts. Tycker att det är det billigaste, trevligaste och snabbaste sättet att korsa landet på. Sällskapet får tiden att gå snabbare och det är skönt att dela kostnaderna. Idag kostar skjutsen 115 och Natasha får 100 av dem. Det kostar henne själv förmodligen 100–150, men hon har inte räknat så noga på det. Natashas mamma använder också GoMore när hon ska besöka Natasha.

Yepstr är en slags jobbekonomi, alltså en tjänst som ger vanliga människor och mikroentreprenörer möjlighet att tjäna lite extra.

Ye p st r Omsättning 2018: fyra miljoner kronor

Resultat: negativt, och det kommer det att vara i minst tre år framöver

Antal anställda: åtta på heltid

Antal användare: över 30 000

De unga svenskarnas första jobb Yepstr är ett appbaserat nätverk där privatpersoner kan kontakta ungdomar mellan 15 och 21 år för att utföra små jobb som att klippa gräsmattan eller passa barn. Mannen bakom appen, svensken Jacob Rudbäck, anser att tjänsten har potentialen att växa sig större än Uber.

När Jacob Rudbäck var barn och växte

upp i Örgryte utanför Göteborg, upplevde han ofta att grannarna hade svårt att hitta någon som kunde hjälpa till med allt från snöskottning till att gå ut med hunden eller klippa gräsmattan. Den tanken hade han i bakhuvudet när han en dag 2014, då han bodde i Australien, för sjuttioelfte gången fick ett samtal från sin pappa som bad honom hitta någon som kunde klippa gräset. Ur det uppstod idén till Yepstr. ”Varför ska det vara så svårt att hitta någon som kan fixa i trädgården, frågade jag mig själv. Jag tyckte att det var märkligt att det inte fanns några bra lösningar på det här området. Hur ofta funderar man inte över om man känner någon som kan gå ut med hunden eller klippa häcken. Ofta blir det för dyrt och besvärligt”, säger den nu 33-årige svenske entreprenören. Jacob Rudbäck sade därför direkt upp sitt jobb som konsult på The Boston Consulting Group, flyttade hem till Sverige – Stockholm

närmare bestämt – och etablerade Yepstr. Delningsekonomitjänsten har idag över 30 000 användare och förmedlar uppdrag till ungdomar i Göteborg, Lund, Malmö, Stockholm, Södertälje och många andra svenska städer. Via Yepstr får ungdomarna under skolåren praktisk arbetslivserfarenhet, de får referenser från dem som har anlitat dem och en grundläggande insikt om hur man utför ett uppdrag. Samtidigt sparas allt i appen och på så sätt skapar de unga ett cv som Yepstr kan se används flitigt när de unga söker jobb utanför Yepstr-världen. ”Via vår plattform kan 15–21-åringar tjäna sin första lön tryggt och säkert på småjobb hos främmande människor eller hos sina grannar. Allt bokas och betalas i appen, försäkring ingår och de unga väljer själva om de vill tacka ja eller nej till ett uppdrag. På så sätt är Yepstr lätt att kombinera med skola, idrott och fritid”, säger Jacob Rudbäck från sitt kontor i centrala Stockholm.

0,03% Delningsekonomins andel av den totala konsumtionen i Sverige.

0,5% Den förväntade andelen 2025.

Svenskarna äter mer småkakor än de använder delningstjänster Den svenska konsumtionen utgör ungefär 0,5 procent av den globala konsumtionen. Om vi utgår från att delningsekonomin proportionellt sett är lika stor i Sverige som den är globalt, så innebär det att delningsekonomin omsätter omkring 70 miljoner euro i Sverige, vilket motsvarar 0,03 procent av den totala konsumtionen. Det är betydligt mindre än svenskarnas årliga småkakskonsumtion. Om delningsekonomin i Sverige växer i samma takt som utanför landets gränser, kan omsättningen öka till omkring 1,3 miljarder euro 2025. Delningsekonomins andel av hushållens konsumtion är då 0,5 procent, vilket motsvarar det som svenskarna idag lägger på pizza. Källa: Andreas Wallström, chefsanalytiker, global research, Nordea Markets

2018#05 37 share

DELNINGSEKONOMI

17%

Andelen medborgare i EU som använt delningsekonomiska plattformar som köpare minst en gång under 2017.

Andelen personer som använt plattformarna som säljare.

Övernattning och samåkning ligger i topp Delningsekonomins spridning i EU låg 2016 på en nivå, där 17 procent minst en gång hade använt delningsekonomiska plattformar som köpare, och omkring 5 procent hade använt plattformarna som säljare. En av sex EU-medborgare använde internet till att hyra övernattning från andra privatpersoner 2017. Åtta procent av EU-medborgarna skaffade eller delade transportmöjlighet med andra privatpersoner 2017. Man bedömer att delningsekonomin i framtiden kan bidra med 160–572 miljarder euro till den europeiska ekonomin. Källor: Flash Eurobarometer, EU-kommissionen

Nätet har om något satt fart på spridningen Delningsekonomin syftar normalt sett till att vanliga medborgare hyr av varandra. För att uttrycka det enkelt så delar man användningen av förmåner som bilar, båtar eller hus. Det är givetvis inget nytt, men matchningen mellan den som hyr och den som hyr ut underlättas av den digitala utvecklingen, som å sin sida har ökat efterfrågan på företag som erbjuder en plattform för köpare och säljare. Uber och Airbnb är två kända exempel. Delningsekonomin är förstås också intressant ur flera andra perspektiv, där den hjälper oss att utnyttja resurserna på effektivare sätt vilket kommer samhället till nytta. En annan fördel kan vara att delningsekonomin förväntas ge ökad konkurrens på de områden där den är verksam, såsom uthyrning av bostäder och transporttjänster, vilket i sin tur pressar ner priserna i de här sektorerna.

Snabb utveckling

Potential att bli större än Uber

Yepstr har växt över 40 procent i månaden under de senaste ett och ett halvt åren. Utvecklingen går riktigt fort och företaget har just fått sin andra kapitalinjektion på över tio miljoner kronor. Det ska öka tillväxten ännu mer. Flera tunga namn från svenskt näringsliv – Johan Svanström, vd för Hotels.com, Stefan Öberg, vd för Tradera och eBay Sverige samt Richard Sandenskog från Schibsted – har samtidigt gått in i styrelsen för företaget som totalt har tillförts 17 miljoner kronor sedan starten 2015. ”Nu trycker vi gasen i botten och låter hela Sverige upptäcka hur Yepstr hjälper ungdomar att tjäna pengar, samtidigt som svenskarna får hjälp som underlättar deras liv och får mer tid över till det som är viktigt i livet”, säger Jacob Rudbäck. ”Det kommande året lanserar vi Yepstr i många fler svenska städer. Vi upplever att intresset från ungdomarna är stort. Och vi håller redan på att undersöka flera internationella marknader, där vi tror att Yepstr också kan bli stort”, fortsätter han. En särskild funktion i Yepstr-appen är att ungdomarna kan arbeta sig uppåt genom att lösa uppdragen på bästa sätt. En 15-åring som registrerar sig i appen börjar med en lön på 75 kronor i timmen. I takt med att han eller hon utför allt fler uppdrag kan de nå upp till nästa nivå, vilket utlöser en lönehöjning. En stark anknytning till plattformen är dessutom en av grundtankarna bakom den. De unga användarna kallas gemensamt för ”yeps” som står för ”young entrepreneurs”. ”Vi har skapat appen som ett spel, där ungdomarna bedöms efter hur bra de klarar uppdraget. Om de gör det bra kommer de en nivå högre upp, och det ger dem samtidigt extra förmåner. Det viktigaste är din framåtanda och att du är artig och ordentlig”, säger Jacob Rudbäck. ”Gamification används idag mest för att få ungdomar att köpa extra saker i en app. Men vi använder det istället för att få ut ungdomarna i arbetslivet på ett ansvarsfullt sätt. Det finns så många tonåringar som bara sitter hemma och gärna vill ut och jobba och tjäna pengar genom att gå ut med andras hundar, passa barn eller hjälpa barn med läxorna”, säger Jacob Rudbäck.

Från sitt kontor i Stockholm har den unge svenske entreprenören på nära håll kunnat se hur delningsekonomin har tagit fart de senaste åren. Samtidigt upplever han att såväl svenska banker som privatpersoner har fått upp ögonen för att marknaden är attraktiv. ”Jag märker det bland annat genom att bankerna anstränger sig mycket för att få oss som kunder. Delningsekonomin medför ju också ganska snabbt stora transaktionsvolymer, så jag förstår att de är nyfikna på oss. Dessutom kontaktas vi ofta av personer, framför allt våra egna användare, som gärna vill investera och vi får ofta feedback från politiker och ungdomarnas föräldrar. I stort sett alla är positiva.” Men som Jacob Rudbäck säger så ”tar de stora kulturförändringarna tid”. ”Om du tittar på exempelvis Airbnb, så tog det också sex år innan de slog igenom på allvar. Det handlar mycket om att någon måste prova och se att det fungerar. Det skapar en positiv spiral och först därefter kan det nå ut till de stora massorna”, säger han. Nästa naturliga steg för Yepstr är att visa att konceptet även fungerar utanför Sveriges gränser. ”Vi vill gärna testa Yepstr i olika städer i USA och Danmark, men vi har inte bestämt oss ännu. Det beslutet fattas i slutändan utifrån vilka länder som har en optimal demografi, är vana vid att köpa tjänster på det här sättet och har en lagstiftning som gör det möjligt och enkelt. På de punkterna har jag förstått att Danmark passar bra. I grund och botten handlar det för oss om att göra världen mer meritokratisk. Att du som ung kan få en chans oavsett vem du är och varifrån du kommer”, säger Jacob Rudbäck som anser att Yepstr har potentialen att växa sig större än biltjänsten Uber. ”Det beror helt enkelt på att vi erbjuder så många olika tjänster: barnpassning, teknisk support för äldre, läxhjälp, fönsterputsning, hundpassning och så vidare. När man lägger ihop allt det så blir den totala kakan större. Bara i USA lägger man en bra bit över fem miljarder dollar på barnpassning. Om vi fortsätter att växa i det här tempot så är vi snart en av Sveriges största sommarjobbsförmedlare till ungdomar. Vårt mål är att uppnå det 2020 och att vara störst i världen före 2023. Den här marknaden är gigantisk”, säger Jacob Rudbäck.

Källa: Andreas sWallström, chefsanalytiker, hare 38 2018#05 global research, Nordea Markets

Nordea Insights KU N D E R , E X P E RT E R , E R B J U DA N D E N O C H TJÄ N ST E R

T H I N A

S A LT V E D T:

Från svart guld till grön kraft. Tidigare oljeexperten Thina Saltvedt blir expert på grön energi på Nordea Sustainable Finance. ↳

PA G E

4 0

K U N D P O R T R ÄT T

G U I D E

A N A LY S

Tar familje företaget in i framtiden

När nästa generation ska ta över

Rusta Sverige för framtiden

Sveriges största k vinnliga företagare är en maktfaktor att räkna med, men vägen in i familjeföretaget var långt ifrån självklar.

Så förbereder du för övertagandet av familjeföretaget. Private Banking ger vägledning.

Chefekonom Annika Winsth om betydelsen av att attrahera ny kompetens.

2018#05 40 share

PortrĂ¤ttet

T E X T

J E N N Y

F O T O

P A T R I K

M I L E W SK I R E N M AR K

Byggare med känsla för familjen Sveriges största kvinnliga företagare sett till omsättning och mottagare av Kungliga Näringslivsmedaljen – som andra generationens ägare till Byggmästar’n i Skåne är Carin Stoeckmann en maktfaktor att räkna med. Men vägen in i familjeföretaget var långt ifrån självklar.

Det märks direkt att Byggmästar’n i Skåne är ett företag där hierarkier och statusmarkörer inte står särskilt högt i kurs. Innanför den anspråkslösa entrén till huvudkontoret i utkanten av Helsingborg finns ingen formell receptionsdisk eller krav på besöksbricka. Istället möts besökaren av en glad kontorshund och ett vänligt: ”Välkommen hit, Carin sitter där uppe till vänster” från en förbipasserande medarbetare. Inne på vd Carin Stoeckmanns rum hänger en reflexväst över ryggen på den välanvända kontorsstolen och bygghjälmen ligger redo på skrivbordet. Det här är mer än ett kontor, det känns tydligt. Det här är hemma. Bara ett par dagar tidigare har Carin fått ta emot Kungliga Patriotiska Sällskapets Näringslivsmedalj ur prins Daniels hand, för ”gagnerik gärning inom svenskt näringsliv”. Något hon verkligen inte hade väntat sig.

2018#05 41 share

2018#05 42 share

Porträttet

Byggmästar’n i Skåne G R U N D A T : 1993 V E R K S A M H E T : Ny- och ombyggnation

av lokaler och flerbostadshus i egen regi och på uppdrag av företag, fastighets bolag och offentlig förvaltning. A N T A L A N S T Ä L L D A ( 2 0 1 7 ) : 198 O M S Ä T T N I N G ( 2 0 1 7 ) : 900 miljoner V I N S T ( 2 0 1 7 ) : 16,7 miljoner H U V U D K O N T O R : Helsingborg

”När de ringde upp mig trodde jag först att det var ett skämt, från en radiostation eller så. Jag visste inte ens att det fanns en sådan medalj. Men när jag väl smält det blev jag förstås väldigt hedrad och glad. Och den första jag ringde var pappa.” Ingen självklar väg

Naturligtvis följde Christer Dahlén, Carins stolta pappa, med till prisceremonin i Riddarhuset. Det var han som grundade Byggmästar’n i Skåne 1993 tillsammans med två kollegor. Ett företag som sedan dess har vuxit till ett av Skånes största byggföretag med nästan en miljard i omsättning. Mängder av flerbostadshus, skolor, företagslokaler och mycket annat har ritats, konstruerats och byggts sedan starten. Trots sin bakgrund var Carins Stoeckmanns egen väg in i familjeföretaget långt ifrån självklar. Under ungdomsåren var byggbranschen inget som lockade henne. ”Jag är ju uppvuxen mitt i bygget, om man säger så. Båda mina föräldrar jobbade inom byggbranschen under hela min barndom och jag hade min bild klar: Att bygga hus var tråkigt och ingenting

Jag är ju uppvuxen mitt i bygget, om man säger så.

för mig. Men det var så mycket jag inte såg på den tiden.” Efter utbildningen till civilekonom började Carin ändå arbeta i företaget. Där upptäckte hon en kreativ verksamhet full av lösningsorienterade människor och en bransch där man alltid arbetar tillsammans i ett stort nätverk av arkitekter, konstruktörer och andra aktörer. I takt med att företaget växte fick Carin axla allt mer ansvar och 2005, när Carin bara var 32 år, ställde pappa Christer frågan om hon ville ta över. Men hur tar man hand om en förälders livsverk utan att trampa på några tår? ”Jag och pappa pratade aldrig i termer av att jag skulle bevara någonting”, säger Carin. ”Jag har aldrig hört ordet bevara eller förvalta. Till en början var det förstås lite trevande och man var tvungen att vara lyhörd för andras åsikter. Men det var en stor trygghet att jag fick ta över något som redan fungerade bra.” En udda fågel

Att lyhördhet och engagemang fortfarande är viktiga delar i Carin Stoeckmanns ledarskap går inte att ta miste på. Hon ser alltid till prata en stund med de hantverkare som kommer till kontoret och bygghjälmen på hennes skrivbord är långt ifrån bara en prydnad. ”Jag gör fortfarande ganska ofta revisioner ute på byggen. Det vill jag inte släppa. Man måste ha

bra kunskap om verksamheten för att vara en bra VD, tror jag. Samtidigt kan man inte vara för mycket kompis - det är ju trots allt jag som bestämmer i slutänden.” 2017 utsågs Carin Stoeckmann till Sveriges största kvinnliga företagare, räknat efter omsättning, av tidningen Entreprenör. Och att vara kvinna i den mansdominerade byggbranschen leder förstås ofta till extra uppmärksamhet. ”Jag får förstås frågan hela tiden om hur det är. Men jag är ju född in i det här och reflekterar inte över det. Om något så är det en fördel, man sticker ju ut bland alla gubbar”, säger Carin och ler. ”Jag har aldrig känt mig mer satt på prov för att jag är kvinna.” Däremot är bristen på kvinnor generellt sett ett problem i byggbranschen, menar hon. I princip inga tjejer söker sig till byggprogrammen, trots att lönerna är betydligt högre än i många klassiska kvinnoyrken.

Om Carin Stoeckmann F Ö D D : 1972 FA M I L J : Gift med Per, två barn 17 och 19 år B O R : I Strandbaden utanför Höganäs G Ö R : VD och en av ägarna till Byggmästar´n i Skåne AB B A K G R U N D : Civilekonomutbildning U P P D R A G : Vice ordförande i Sveriges Byggindustrier och

styrelseledamot i Svenskt Näringsliv F Ö R E B I L D E R : Den amerikanska aktivisten Rosa Parks, för hennes stora mod. Och vd-kollegorna Nevenka Mesic Tiderström på MVB Syd och Gull-Britt Jonasson på Finja Betong. G Ö R PÅ F R I T I D E N : Har nästan ingen, men följer gärna med dottern till stallet och vill ta upp golfen igen. B A N K : Nordea Private Banking, Öresund

Mer byggande i egen regi

”Jag tror att effektiv problemlösning kräver mångfald. Både vad gäller kön, ålder och kultur. Utvecklingen går åt rätt håll, det pratas till exempel betydligt mer engelska på våra byggen idag. Men vi behöver göra mer. Överhuvudtaget är kompetensförsörjning en av våra allra största utmaningar framöver.” I framtiden ser Carin Stoeckmann ett Bygg mästar’n i Skåne som fortsätter växa. I lagom takt, alltid organiskt och med bibehållen lönsamhet. Visionen är mer byggande i egen regi och över större delar av Sverige. Och ett familjeägt Byggmästar’n i Skåne även i nästa generation är drömmen. ”Familjekänslan är väldigt viktig för mig. Han som går där …”, säger hon och pekar på en kollega som passerar i korridoren ”… det är min man. Han jobbar också här. Och jag hoppas att något av mina eller mina bröders barn vill ta över så småningom. Men jag skulle aldrig pressa dem till det förstås, sådant måste man känna själv.” Trots ett helt liv i byggbranschen har Carin ingen längtan att prova något annat. Frågor som digitalisering och sund konkurrens innebär ständigt nya utmaningar och det finns alltid saker som kan göras bättre. Men ett framtida drömprojekt, vad skulle det kunna vara? ”Alla projekt är drömprojekt på sitt sätt. Men det skulle vara roligt att få bygga ett nytt Globen. Gärna i Landskrona, där Byggmästar’n i Skåne en gång startade.”

2018#05 43 share

Nästa generation

T E X T I L L U S T R A T I O N

K AR I N

S O F I E

S T R A N D

K A M P M A R K

Så lotsar du nästa generation Att bygga upp en förmögenhet kan ta en livstid – men att förlora den kan gå på bråkdelen av en sekund. Åtminstone om arvingarna inte har insett vilket ansvar som följer med. Här är några tips på hur du kan förbereda nästa generation för övertagandet av familjeföretaget. share 44 2018#05

Foto: Håkan Flank

Foto: Magnus Glans

dokumenten finns på plats och är uppDen som vill säkra en trygg och stabil hänt sedan sist och göra nödvändiga daterade. överlåtelse av förmögenheten och uppdateringar i juridiska dokument – Hur påverkar mitt äktenskaps familjeföretaget, bör ha modet att inse som exempelvis äktenskapsförord, förord och mitt testamente ett gene att livet är ändligt och att oväntade samboavtal och testamente. rationsskifte eller en försäljning av saker och ting kan inträffa Även familjerättsjurist Caroline företaget? Hur har jag ordnat det med på vägen. Därför är det Törnquist i Nordea Private min egen försörjning på ålderns höst? viktigt att ha framförhållBanking betonar vikten av att Vad händer om jag separerar, blir sjuk ning och i god tid förbereda tidigt involvera hela familjen i eller dement? Allt måste upp på bordet ett generationsskifte. företaget och hon trycker förstås tidigt, säger Caroline Törnquist. – Framför allt bör man också på den nödvändiga juriClara Ljungberg Hon understryker också att man redan tidigt ha pratat med diska aspekten. rådgivare, inte får glömma bort att se sina barn, utbildat dem i – Entreprenörer är Nordea Private Banking på frågan ur barnens – och företaget och diskuterat väldigt duktiga på att driva barnens respektive mäns och med dem vilka former det finns för företag, men har ofta inte insikfruars – situation. Vad inneden framtida förvaltningen, säger ten och modet att se framåt och bär lösningarna för dem? Clara Ljungberg, rådgivare på Nordea inse att dagen kommer då man Alla syskon kanske inte kan Private Banking. själv inte längre kan vara den Caroline Törnquist eller vill vara med och ta Egentligen kan man börja lära sina som leder verksamheten. Det familjerättsjurist, barn vardagsekonomi redan då de är är vår uppgift som jurister och Nordea Private Banking över ett familjeföretag. Hur bör de kompenseras? mycket unga. Det kan handla om vad rådgivare att ingjuta det modet – Det är bra att ha diskuterat sådana det innebär att ha en budget, vad saker och lotsa dem vidare, säger hon. här frågor i förväg, kanske i ett återkostar och hur de sparar till något hett kommande familjeråd. En olycka eller eftertraktat. Senare kan man komma Allas perspektiv ska övervägas en sjukdom kan komma plötsligt. Det in på investeringar och mer specifik När det väl är dags för generations är inte alltid man har möjlighet att kunskap i frågor som rör familjens skiftet är det viktigt att allt är noga förplanera, säger Caroline Törnquist. företag, för att lägga grunden inför ett berett och att de nödvändiga juridiska framtida skifte. – Vi rådgivare i Private Banking är gärna med i diskussionerna och analyserna, som bör vara individuellt 7 råd för dig med familjeföretag anpassade. Olika investerare har varierande utgångspunkter kring begrepp • Försökt att förbereda • Tänk igenom hur • Tänk långsiktigt och som risk, tidshorisont, strategi och dig mentalt på den de barn som inte förbered barnen redan allokering, säger Clara Ljungberg. nya roll du får efter ett ska ta över företaget då de är unga på vad Hon betonar också vikten av att generationsskifte bör kompenseras det exempelvis innebär involvera rätt typ av specialister i att ha en budget • Diskutera fråge planeringen av ett övertagande. Det ställningarna • Var gärna tidigt ute kan handla om familjerättsjurister, med din rådgivare i med att involvera och aktiemäklare eller pensions- och förPrivate Banking utbilda nästa genesäkringsexperter. ration i ditt företags • Uppdatera alla verksamhet Involvera hela familjen juridiska dokument – Rådgivaren i Private Banking blir en kontinuerligt • Diskutera det kommande geneprojektledare som kopplar in de olika rationsskiftet med specialisterna när de behövs och som barnen, gärna i form knyter ihop både den företagsekonoav familjeråd miska och den privatekonomiska sidan i generationsskiftet. Ett väl sammansatt team garanterar även kontinuiteten, säger Clara Ljungberg. Genom att ha regelbundna möten blir det naturligt att följa upp vad som

45 2018#05

Næste generation Sustainable finance

Väljer en hållbar karriär

Norska Thina altvedt är Nordeas S expert på grön energi och klimatrisker i bankens Sustainable Finance-avdelning. Nu ska den tidigare oljeanalytikern ta pulsen på den gröna energimarknaden.

Engagemanget är stort när Nordeas före detta oljeanalytiker berättar om sin nya roll i banken. Nu ska Thina Saltvedt nämligen ta pulsen på den gröna energimarknaden. TEXT:

HILDE

SANDER

FOTO:

CHARLOTTE

M E L I N G

SVE R D R U P

I mer än tio år har hon arbetat som oljeanalytiker på Nordea, och är troligtvis Norges mest citerade på det området. Även det finansiella informationsföretaget Bloomberg använder henne som expert och 2013 var det Thina Saltvedt som gjorde den bästa analysen av oljepriset i världen. Nu är det nya tider och sedan årsskiftet har 46-åringen från Vestfold arbetat med grön energi och klimatrisker på Nordeas avdelning för Sustainable Finance. – Det är otroligt spännande att få jobba med hållbarhet på en så stor bank som Nordea. Jag lär mig inte bara massor av nya saker, utan får även möjlighet att göra en skillnad – en lite större skillnad än de små men viktiga sakerna i vardagen som att sortera sopor, använda mindre plast och minska elförbrukningen, säger Thina Saltvedt. Framtidens vinnare

Nordea har länge legat i frontlinjen för ESGfrågor i förvaltningen, det vill säga ekologisk, ekonomisk och social utveckling i de bolag man investerar i. Det innebär stränga riktlinjer för ansvarsfulla investeringar så att sparpengar förvaltas på ett sätt som bidrar till en mer hållbar samhällsutveckling

– Finansiering och tillgång till kapital är viktigt i klimatdebatten även om det inte har diskuterats så mycket fram till idag. Oavsett om man ska investera i ett projekt eller låna ut pengar till bolag spelar finansiering en viktig roll, understryker Thina Saltvedt. Att investera hållbart innebär att investera i framtidens vinnare. Men även om en stor del av ansvaret ligger hos myndigheter och stora företag med kapacitet att åstadkomma en betydande förändring, behöver vi privatkunder också se betydelsen och fördelarna av att välja hållbara investeringar. För visst gör vi miljön en tjänst genom att äta ekologiskt och sop sortera, men vårt sparande är en mycket större och ofta bortglömd maktfaktor. – Som pensionssparare ska man kunna ställa krav på banken, så att man inte plötsligt blir delägare i en kinesisk stålfabrik som förorenar enormt. Vi är en drivkraft för ett hållbart samhälle och vi ser idag en tydlig förändring hos konsumenter och investerare, där de ställer krav på ansvarsfulla investeringar på ett annat sätt än tidigare, menar Thina Saltvedt. I sin nya roll ska Thina Saltvedt arbeta just för att göra det enklare att investera hållbart. Nu ska hon analysera klimatrisker och priser och på så sätt un-

share 46 2018#05

2018#05

Næste generation Sustainable finance

derlätta så att investeringarna gör skillnad för miljö och klimat. Bankens kärnverksamhet

Banken har under mer än tio år erbjudit ansvarsfulla investeringar genom fondsparande och strukturerade produkter, men nu ska hållbara investeringar föras in i kärnverksamheten så att de även gäller bankens övriga produkter och tjänster. – Jag tycker det är väldigt roligt vi som bank kan främja den gröna omställningen genom att bidra till att

flytta kapital som ger avkastning såväl finansiellt som socialt, säger Thina. Med livfulla beskrivningar och ett kroppsspråk som framhäver hennes engagemang berättar hon om hur Nordea som bank driver på utvecklingen i bolag som har potentialen att bli mer klimatvänliga. Thina Saltvedt är optimistisk och tror att banken kan åstadkomma stora och viktiga förändringar. – Vi måste på allvar få fart på den gröna omställningen och trampa gasen i botten. Vi är redan duktiga på mycket, men vi kan bli ännu bättre, säger Thina och til�lägger att investeringar i grön energi sedan 2011 har varit ganska stabila i Europa medan de på global nivå ökat. Kina sätter fart

Finansiering och tillgång till kapital är viktigt i klimatdebatten även om det inte har diskuterats så mycket fram till idag.

Förra vintern var hon i Kina, ett land som verkligen har fått upp ögonen för vikten av den hållbara omställningen. I Kina har den ekonomiska tillväxten åstadkommits på bekostnad av miljön. Kina ska nu lägga motsvarande 3 000 miljarder kronor på förnybar energi som vatten-, sol- och vindkraft fram till år 2020, bland annat för att styra energiförbrukningen bort från det förorenande kolet. Landet är redan världsledande på utbyggnad av vind- och solkraft, och med dessa investeringar kommer Kina att fortsätta dominera utbyggnaden av förnybar energi globalt sett, berättar Thina Saltvedt. – De ser själva vad det innebär att göra något åt föroreningar som har en så enorm påverkan på deras natur. De har förkortat livslängden på människor och förstört vattendrag så att de inte längre kan användas. Världens klimatfrämjare

Fakta om Thina Saltvedt Bakgrund: Bor i Oslo, född i Tönsberg, Norge. Uppväxt på ön Nötterøy och har bott 7 år i Manchester i Storbritannien. Utbildning: • Doktorsexamen i ekonomi samt Master of Science i International Business vid University of Manchester Institute of Science and Technology. • Bachelor of Science i Micro Economics, Norwegian School of Management, med mera.

Arbete: • Senior Advisor på Nordea, Group Sustainable Finance. Tidigare chefsanalytiker för Nordea Markets, Macro/Oil. • Senior Administrative Officer (SAO) vid Chartered Institute of Bankers i Manchester. Uppdrag: Ingår i Klimat- och miljöministerns klimatråd samt fackrådet för Circular Norway. Fritid: Resa, springa, åka skidor, vandra i fjällen samt i skog och mark.

I december 2017 blev Thina Saltvedt inbjuden till Kina för att delta i det öppna forumet vid China Council for International Cooperation on Environment and Development (CCICED). CCICED är ett rådgivande organ för kinesiska myndigheter där bland andra Kinas klimatminister deltar. Saltvedt satt i panelen som banade väg för Kinas framtida klimat- och miljöprofil inom ekonomi och finansiering, och talade också om hur Nordea arbetar med att värdera klimatrisker och grön finansiering. Saltvedt anser att det är viktigt att tillägna sig kunskap och erfarenhet om vilka möjligheter som ges när stora länder som Kina satsar så enormt på förnybar energi. – Kina har på allvar insett att om de ska kunna uppnå en hållbar ekonomisk tillväxt så kan det inte längre ske på bekostnad av miljön och klimatet, säger Thina Saltvedt och fortsätter: – Landet håller på att övergå från att vara världens största miljösyndare till att bli världens främsta befrämjare av klimatet.

share 48 2018#05

Erbjudanden

Kryssa runt Kap Horn En av de mest populära kryssning rutterna i Sydamerika löper längs kusten från San Antonio i Chile till Buenos Aires i Argentina och tar ungefär två veckor. Under kryssningen upplever du charmiga fiskebyar och dramatiska fjordar i Patagonien, glaciärer och enorma bergsmassiv vid rundningen av Kap Horn, avlägsen vildmark och fascinerande historia på Falklands öarna och slutligen Sydamerikas vackra riviera utmed Argentinas kust. Resan inkluderar flyg, kryssning från Chile till

Argentina i utsideshytt, helpension under kryssningen, dricks, samt utflykter och måltider i Santiago och Buenos Aires med svensktalande guide. För fullständigt program och bokning besök phoenixtravel.se/nordea. Du kan också ringa Phoenix Travel på telefon 031-14 77 33. Avresa från Stockholm eller Göteborg 12 februari 2019. Pris för dig med Nordea Black och Nordea Platinum är 40 000 kronor, ordinarie pris 42 000 kronor.

LoungeKey – din nyckel till flygplatsloungen! I slutet av 2018 blir det lättare att komma in på flygplatslounger världen över. Med hjälp av Nordea Platinum och Nordea Black får du direkt access och behöver inte längre visa något Priority Pass.

Under en övergångsperiod kommer Priority Pass fungera parallellt med att den nya lösningen införs. Precis som tidigare får du med Nordea Platinum tio fria besök per kalenderår medan Nordea Black ger

fritt antal besök, vilket även gäller extrakortsinnehavare. Mer om förmånerna med Lounge Key får du via brev under senhösten. Information kommer också finnas på hemsidan nordea.se/private-banking.

Förtrollande familjeföreställning

Härliga upplevelser med Greatdays

Tobbe Trollkarl är en av Sveriges mest omtyckta familjeunderhållare, efter mer än 20 år på scen och i TV. I höst är du välkommen att ta med barn eller barnbarn till en förtrollande föreställning där Tobbe också för klarar vad hållbarhet är! Tobbe Trollkarl gör tre föreställningar för Private Banking: 13 oktober på Moriska Paviljongen i Malmö, 14 oktober på Stora Teatern i Göteborg och 1 november på Maximteatern i Stockholm. Inbjudan skickas ut via e-post, så håll utkik!

Pigga upp dig själv eller någon du tycker om med en upp levelse i höstmörkret. Avnjut en lyxig brunch, ta in på ett vackert beläget hotell eller välj något mer fartfyllt som att flyga helikopter eller testköra en Ferrari. Här finns något för alla smaker! Välj bland 1000 olika upplevelser i kategorierna motor, natur, relax, sport & fritid, äventyr, vatten, luft, mat & dryck, kultur och familj. Med Nordea Platinum och Nordea Black får du 20 procent rabatt på hela sortimentet. Ange bokningskod NORDEAPB när du köper din upp levelse direkt på greatdays.se/nordeapb

Bluetooth öronproppar med extra laddning VIBE ger den absoluta känslan av frihet tack vare helt trådlösa Bluetooth-öronproppar. Inga begränsande sladdar. Med den medföljande laddningsboxen kan du ladda båda öronpropparna över 15 gånger, totalt 45 timmar att lyssna. Börjar batteriet ta slut på din telefon? Inget problem – anslut telefonen till samma laddningsbox och ladda den också! Pris 839 kronor, ordinarie pris 999 kronor. Beställ via kala.se eller via telefon 031-725 77 44 uppge rabattkod Nordea. Du har alltid 16 procents rabatt på hela varukorgen från kala.se.

Lyssna och läs på Nextory Nextory erbjuder en abonnemangstjänst med obegränsad tillgång till både e-böcker och ljudböcker. Här finns tiotusentals titlar. Böckerna kan du läsa och lyssna på direkt i Nextorys app för iOS eller Android. Med Nordea Platinum eller Nordea Black får du 10 procents medlemsrabatt på valfritt abonnemang. Välj mellan Silver, Guld eller Familjeabonnemang, där upp till 4 användare kan lyssna och

läsa samtidigt. När du registrerat dig får du även 14 dagar kostnadsfritt abonnemang på köpet! Gå in på nextory.se/nordea10 och gör din beställning. Sedan är det bara att ladda ner Nextorys app, lyssna och läsa i din smartphone eller surfplatta. Om du har frågor är du välkommen att kontakta Nextorys kundservice på telefon 08-411 14 15. Erbjudandet gäller endast för nya Nextorykunder.

2018#05 49 share

Nödvändigt attrahera internationell kompetens Allt färre ska försörja allt fler. Sverige och flertalet länder i Europa står inför samma utmaning vad gäller befolkningsutvecklingen. Vi som land kommer inte kunna välja och vraka vilka individer och vilken kompetens vi vill välkomna hit. Tvärtom, konkurrensen om individer med efterfrågad kompetens kommer att vara mycket hård. Vi som land bör fokusera på att göra oss så attraktiva som möjligt för individer, företag och kapital. Mycket av debatten idag handlar om migration och integration. Det är viktigt, men det är ännu mer centralt att vi lyckas attrahera kompetens och arbetskraft för att kunna bevara vår välfärd. Sannolikt behöver vi också i allt större grad se oss om utanför Europa, då utmaningarna med en åldrande befolkning är desamma i de europeiska länderna. Andelen unga under 20 år och andelen äldre över 75 år ökar i mycket snabb takt, inte bara i Sverige totalt utan också i alla svenska regioner. Det har vi vetat om länge och förberett oss för genom att betala av på statsskulden och på så sätt kunna möta den utmaning vi står inför. När ålderspuckeln nu är här, och dessutom förstärks genom att andelen unga utanför arbetskraften också ökar, finns det skäl till att diskutera hur låg statsskuld vi långsiktigt behöver ha. Mantrat hos i stort alla politiker har varit att det är en dygd att spara. Det är riktigt om man inte har goda marginaler eller ordning och reda i statsfinanserna. Men det har Sverige idag. Statsskulden är i snabb takt på väg ned mot 20 procent av BNP, det vill säga långt

under Maastrichtkriteriet på 60 procent. Det är bra. Sverige är en liten öppen ekonomi och vi bör ha stora marginaler om något händer. Min bedömning är att marginalerna är på väg att bli onödigt stora. Även avbetalning på statsskulden har en alternativkostnad i form av uteblivna reformer eller investeringar. Att låta statsskulden stabiliseras på en nivå runt 25 procent av BNP istället för de 20 procent som bland annat ligger i regeringens prognos för år 2020 skulle frigöra, grovt räknat, 225 miljarder kronor. Flertalet kommuner kommer i närtid att behöva höja skatten för att klara av en åldrande befolkning, underlätta integrationen av invandrare samt investera i en eftersatt infrastruktur i form av vatten och avlopp, med mera. Skattehöjningarna kan komma att bli så stora att de får negativa effekter på företag och sysselsättning. När staten dessutom lånar till en mycket låg ränta, negativ ränta om hänsyn tas till inflationen, blir det kontraproduktivt att inte fundera över om nivån på statsskulden måste vara så låg. Pengarna skulle komma väl till användning om vi gjorde kloka investeringar för att rusta Sverige och dess befolkning för framtiden. Infrastruktur, utbildning och vidareutbildning ligger då högt på önskelistan. Det skulle också göra oss mer attraktiva som land för välutbildad arbetskraft, företag och kapital.

Av Annika Winsth Chefekonom i Nordea

FÖLJ EXPERTEN

@annikawinsth

Foto: Håkan Flank

2018#04 50 share

Analys

TEXT

CHRISTOFFER

RICHARD

MØLLER

Norge Gps, radar, kameror och sensorer ser till att det nästan 80 meter långa containerfartyget navigerar säkert på sin cirka 60 kilometer långa rutt längs Norges sydkust. Fartyget kan själv lägga till och ut i hamnarna på sin rutt.

TEXT

CHRISTOFFER

RICHARD

MØLLER

Är framtidens fartyg förarlösa? Det norska containerfartyget Yara Birkeland blir världens första helelektriska och automatiserade fraktfartyg. Det besättningslösa fartyget ska ersätta 40 000 årliga lastbilsturer på de norska vägarna – och är en både billigare och klimatvänligare lösning. Det är inte utan anledning som Yara Birkeland kallas havets Tesla. För när det eldrivna containerfartyget i framtiden ska transportera tonvis av gödselmedel längs den norska sydkusten blir det utan en kapten vid rodret. Det kommer faktiskt inte att finnas någon besättning ombord överhuvudtaget. När fartyget enligt planerna sjösätts mot slutet av 2018 kommer det att vara världens första självkörande fartyg. Det är den norska koncernen Kongsberg som har utvecklat robotfartyget till gödselmedeltillverkaren Yara. Enligt professor Mogens Blanke vid institutet för elektroteknik vid Danmarks tekniska universitet har den nya typen av containerfartyg en stor potential för framtidens fartygstrafik: ”Yara

Birkeland är ett bra exempel på att god ekonomi, ökad säkerhet och hållbarhet går att förena. Automatisering och elektrisk drift minskar kostnaderna för såväl företaget som samhället.”

lastbilschaufförer som varje dag transporterar gödselmedlet. Samtidigt kommer en fast, energieffektiv hastighet på 11 kilometer i timmen att bidra till att hålla driftkostnaderna nere.

Sparar massor på löneutgifter

Strömmen kommer från ett enda batteri

Även om Yara Birkeland med sitt pris på omkring 222 miljoner kronor har kostat omkring tre gånger så mycket att bygga som ett traditionellt containerfartyg i samma storlek handlar det enligt professor Mogens Blanke om väl investerade pengar. Det besättningslösa fraktfartyget är nämligen betydligt billigare i drift. Förutom att spara löne utgifter genom att inte ha besättning ombord slipper Yara att betala lön till de hundratals

Robotfartyget gagnar även miljön. Ett enormt elbatteri levererar all energi till fartyget som därför inte släpper ut koldioxid. Det är en stor kontrast mot de 40 000 årliga lastbilsturer med dieseldrivna lastbilar som idag står för transporten av gödselmedel och som släpper ut stora mängder kväve och koldioxid. Yara Birkeland kommer att testköras med besättning ombord, men kommer enligt planerna att vara helt automatiserat år 2020.

En dator blir aldrig trött Enligt professor Mogens Blanke kommer Yara Birkeland att öka trafik säkerheten både till sjöss och på land. Genom att låta en outtröttlig dator styra färden slipper man grundstötningar och kollisioner mellan fartyg som beror på mänskliga fel. Och genom att låta fartyget ersätta hundratals lastbilar ökar man även trafiksäkerheten på de norska vägarna.

2018#05 51 share

tendenser

Från skrivbordet till snickarbänken Allt fler lämnar sina trygga kontorsjobb för ett gammalt hantverksyrke. En av dem är Anders Thams som lämnade en karriär som framgångsrik tjänsteman för att bli möbelsnickare. Vi undersöker vad det är som får högavlönade tjänstemän att byta ut Excel-arken mot en vardag där det handlar om att bygga stolar, brygga öl eller tillverka smycken. Text Anders Ryehauge/Foto Andreas Houmann

share 52 2018#05

2018#05

tendenser

Anders Thams var mitt uppe i vad många

skulle kalla en lovande karriär. Han var 31 år och anställd som tjänsteman på finansministeriet med ansvar för kommunekonomi och avbyråkratisering. Det hade bara rullat på sedan barnsben. Som son till en forskare och en rektor var det naturligt att han själv gick den akademiska vägen, så när betygen var bra på gymnasiet fortsatte han med statskunskap. Och när betygen var bra även här fick han jobb på danska Ekonomistyrelsen och därefter en eftertraktad tjänst på finansministeriet. Lönen var dessutom riktigt bra. Nästa naturliga steg för honom hade varit att söka vidare som kontorschef på en statlig institution. Men denna soliga förmiddag 2018 sitter Anders Thams på en bänk framför en röd tegelbyggnad på en bakgård på Amager i Köpenhamn. Vi hör ljudet av maskiner och så snart vi kommer in möts vi av doften av sågspån. Längs väggarna står trä i så gott som alla former och varianter. Det här är hans verkstad, och ett av de ställen han har tillbringat mest tid på de senaste fem åren. För istället för att fortsätta klättra uppåt på karriärstegen valde han att börja om från början. Som möbelsnickare.

”Tidigare handlade det mycket om Excel-ark, och det är ju både roligt och spännande. Men jag märkte att jag saknade något. Jag blev mer och mer tveksam till vad jag ville med mitt jobb. Samtidigt kände jag att jag behövde utmana mig själv på ett annat sätt än det rationella, vetenskapliga. Jag saknade helt enkelt den rumsliga, kreativa och formskapande delen. Jag visste inte om jag skulle klara det, men jag insåg klart och tydligt att jag var tvungen att prova.” Och Anders Thams är inte den enda som har bytt ut skrivbordsjobbet mot ett gammalt hantverk. Näsan i något annat

I början av 2018 kunde The Economist berätta om högutbildade amerikaner som lämnar sina välbetalda kontorsjobb för att börja så kallade second careers som bryggare, bagare, krukmakare och annat. ”Den nya boomen i hantverksekonomin pekar på den moderna ekonomins brister och kanske också dess framtid”, står det i artikeln Crafting a Life (Att forma ett liv). När industrialiseringen gjorde sitt intåg i mitten av 1800-talet var det på bekostnad av hantverket, och under de följande knappt 100 åren försvann många av de traditionella hantverksyrkena. Mänskligheten har industrialiseringen att tacka för mycket och nutidens kontorsanställda har bättre levnadsstandard än någonsin tidigare i historien. Ändå, skriver The Economist, ser vi ”intelligenta och välbeställda människor i den rikaste delen av världen som skapar en tillvaro med ett arbete som i högre grad påminner om tiden före den industriella revolutionen. Denna utveckling säger mycket om våra önskemål och behov och kan ge oss svar på hur vi bättre kan tillfredsställa oss själva i framtiden”. ”Det är inte alltid heltidsanställda upplever den tillfredsställelse genom sitt yrke som de hade hoppats på från

Miika Lipiäinen

Whisky. Även om varken Miika Lipiäinen eller de fyra andra grundarna av Kyrö Distillery hade någon erfarenhet av att producera rye whisky när de började 2012 har de haft stora framgångar. De har idag 16 heltidsanställda och omsatte 2016 för drygt 37 miljoner kronor. De har också börjat producera rye gin, och 2015 vann deras Napue Rye Gin utmärkelsen Best Gin for Gin and Tonic i The International Wine and Spirit Competition. Året därpå vann den också guldmedaljen i San Francisco World Spirits Competitions premium gin series.

Fo t o: P R

share 54 2018#05

Annika Gustavsson Smycken. Istället för att ha en eller två heltidsanställda har Annika Gustavsson tre deltidsanställda. Det är ett medvetet val, så att de kan lägga hälften av sin arbetstid på egna projekt. Hon tror att man får gladare medarbetare om de också får friheten att själva skapa sitt eget vid sidan om.

Fo t o: P R

”Vi har alltid sökt efter en större mening med tillvaron, och förr i tiden hade vi bara andra saker som gav oss vår identitet. Samtidigt finns det idag större möjligheter för att förverkliga sina värderingar i arbetslivet. Det sätt människor betraktar arbete på ser väldigt annorlunda ut än för 30 år sedan, men många företag är fortfarande uppbyggda på samma sätt som då. Om vi ska sitta vid skrivbordet och arbeta från 8 till 17 varje dag så måste ledningen bli bättre på att synliggöra meningen med arbetet utöver att bara tjäna pengar.” Den goda smaken

Den känslan kan 37-årige Miika Lipiäinen nicka igenkännande åt. För fyra år sedan arbetade han med utvecklingsstrategier för den finska avdelningen hos läkemedelsgiganten GlaxoSmithKline. ”Mottot på företaget var: Do more, feel better, live longer. Ingenting på min avdelning handlade om den verkliga missionen om att bota människor. Jag insåg alltså att jag lika gärna hade kunnat arbeta på IBM eller Walmart eller något helt annat ställe och gjort precis samma sak. Det kändes helt fel. Jag saknade en jordnära koppling till den ursprungliga missionen”, säger han. När Miika Lipiäinen började leka med tanken på att framställa rye whisky istället, visade det sig att han inte var den enda som kände så. Tillsammans med fyra vänner som var allt från bioanalytiker till avdelningschef på ett företag som byggde båtmotorer startade han 2012 whiskydestilleriet Kyrö Distillery i västra Finland. ”Det finns så mycket i samhället och i vår vardag som är abstrakt och som vi inte riktigt förstår. Det har helt klart varit en

55 2018#05

början. Resultatet av arbetet är ofta en abstraktion – en analys kanske – som ger en summa pengar som står på bankkontot, något som vi i slutändan kanske har svårt att finna personlig stolthet i.” Kirsten Østergaard är chef och framtidsforskare på företaget Firstmove. Särskilt under de senaste tre–fyra åren har hon lagt märke till att människor på liknande sätt söker sig bort från välbetalda kontorsjobb till fördel för gamla, traditionella hantverksyrken i Norden. Det är i hög grad ett storstadsfenomen, men de demografiska dragen är vitt skilda. ”Gemensamt för dem som tar steget är att det handlar mindre om att bli chef och tjäna mycket pengar och mer om att få lov att utveckla och prägla saker och ting själv. Det kan vara svårt att finna meningen med tillvaron när man sitter på ett kontor. Därför är hantverket naturligt lockande, eftersom man får arbeta med händerna. Man skapar saker och ser dem ta form”, säger hon. Att ifrågasätta sitt arbetsliv är en naturlig förlängning av hållbarhetsvågen som har pågått sedan millennieskiftet, anser Kirsten Østergaard. ”Det kommer en motreaktion på att man bokstavligt talat har suttit med näsan i Excel-arken i så många år. Men motreaktionen kommer inte för motreaktionens skull, utan för att man upplever en värdebrist som den nuvarande arbetsmarknaden inte kan tillmötesgå. Behovet av att arbeta ser inte likadant ut som det historiskt har gjort och gjorde för bara 10–20 år sedan. Den ekonomiska aspekten har hamnat i skymundan till fördel för det identitetsmässiga”, säger hon och fortsätter:

tendenser

avgörande faktor för mig att kunna göra något som man kan njuta av rent fysiskt efteråt. Alla förstår god smak.” Drygt tusen kilometer därifrån i sydvästlig riktning är det också den goda smaken som driver 36-årige Leif Klokk. Från utkanten av Oslo har han sedan 2016 drivit sitt bryggeri Klokk & Co. Tidigare förhandlade han kontrakt till oljefält utanför Norge, men även till flera afrikanska länder för den amerikanska oljeservicegiganten TechnipFMC. Ett eftertraktat jobb som han fick efter att ha tagit sin masterexamen i företagsekonomi. ”Det var stora, långa processer och massor av byråkrati. Det var verkligen intressant och roligt de första åren. Jag använde det jag hade lärt mig under utbildningen, fick ständigt nya utmaningar och upplevde en karriärutveckling i det. Det var kul. Jag fick också användning för min kostym”, säger Leif Klokk och skrattar: ”När du förhandlar med de stora oljejättarna som Total, Eni och Statoil tar det kanske fem år innan du ser resultatet i form av ett kontrakt, och därefter är det några andra som bygger vidare på det rent fysiskt. Efter en tid när du har nått en viss nivå infinner sig ett slags självrannsakan. Vad är det egentligen du vill uppnå? Personligen har jag alltid varit intresserad av att skapa något. Jag tyckte om att laga mat, fixa saker på huset och sånt. Jag började fundera över om jag kanske borde arbeta med något, där jag rent faktiskt kunde se det fysiska resultatet av min tid – att skapa något nytt, sälja det till människor och få direkt feedback.”

Kirsi Pitkänen

Det man lämnar efter sig på jorden

Idag driver Anders Thams företaget Moebe som sysselsätter nio heltidsanställda. Nyligen flyttade de från sitt första kontor på knappt 100 kvadratmeter till ett som är tre gånger större. Men när han tog farväl av finansministeriet för att kasta sig över möbelsnickarkonsten var det som nybörjare, först på själva utbildningen och sedan under den obligatoriska lärlingsperioden. ”Jag har alltid lärt mig mest med huvudet, och det tar inte så lång tid för mig att förstå en idé. Det är något helt annat att lära sig med händerna. Om du ska förstå hur du slipar något så att det ser bra ut, så kräver det 10 000 försök. Det är ju enormt frustrerande i början”, säger han och fortsätter: ”Men det lönar sig helt klart i slutändan. Jag behövde helt enkelt göra något som skulle klara testet, om det håller eller inte, och som möbelsnickare är ju den delen väldigt tydlig. Alla kan ju se om det är en bra eller dålig stol. Det ger dig en helt annan känsla när du är klar med en stol än när du lämnar in en rapport på 30 sidor.” Annika Gustavsson hade en liknande känsla när hon efter tio år som avdelningschef på PayEx, en av Skandinaviens största koncerner inom betalningslösningar, tog ett års tjänstledigt för att studera smyckesdesign. ”Under det här året upptäckte jag att jag var mycket kreativare än jag trodde. Det är lätt att missa det när man sitter på ett kontor mellan 8 och 17 varje dag och är trött när man kommer hem”, säger hon. När det var dags för henne att gå tillbaka till kontoret insåg hon plötsligt att det vore helt fel. ”Vi talar ofta om magkänslan, men jag tror de flesta av oss glömmer att lyssna på den. Istället lyssnar vi på huvudet som talar om för oss vad som är mest förnuftigt. I mitt fall hade det varit att gå tillbaka till mitt fasta och välbetalda jobb, men det var omöjligt efter att ha provat på det andra. Det kunde inte ge mig samma tillfredsställande känsla av att få en idé, försöka förverkliga den och relativt snabbt därefter se resultatet.”

Fo t o: P R

Trälådor. Kirsi Pitkänen arbetar uteslutande med finskt trä, vilket bland annat har gett henne Design from Finland-märket för ”finsk designkvalitet”. En av hennes mest populära produkter är Tuomaala, en liten träpall av furu. Hon inspirerades av den träpall i familjens bastu som man alltid välte omkull om man ställde sig fel på den. Hon tog isär den och konstaterade att den bestod av 17 olika delar. Hon menade att det inte var nödvändigt för en så enkel pall, så hon tog fram en ny i fem delar – en pall som inte välter när man ställer sig på den.

share 56 2018#05

Anders Thams

Den nya hantverksekonomin har inte uppstått ur ett uppror mot arbetsmängden. För de flesta som har gjort ett karriär-

2018#05

Självvald arbetsstress

Idag driver hon sin egen smyckesbutik i Visby på Gotland och har tre deltidsanställda. För Annika Gustavsson är det viktigt att flytta upp diskussionen på ett högre existentiellt plan. ”Om du tänker på att du ska dö en dag får det du faktiskt lägger din tid på och vad du lämnar efter dig här på jorden också större betydelse. Det ger mig en enorm tillfredsställelse att skapa något konkret som får ett värde för andra, även lång tid efter att jag inte själv är här längre.”

byte arbetar minst lika mycket som tidigare och ofta ännu mer. Det kan 50-åriga Kirsi Pitkänen skriva under på. Hon driver företaget Laatikkokauppa som säljer trälådor strax utanför Helsingfors. ”Jag har inte särskilt mycket fritid och kan ibland vara rejält stressad, men i gengäld har jag skapat det helt själv. Det är en livsstil jag själv har valt. Det finns ingen som säger till mig vad eller när jag ska göra något. Jag kan vara här sexton timmar om dagen om jag vill, och om jag inte orkar en dag så stannar jag bara hemma. Jag älskar det”, säger hon. Tidigare arbetade hon tio år som avdelningschef på Stockmann, en av Nordens största varuhuskedjor, men började lägga mer och mer tid på att renovera gamla fönster och dörrar i pappans företag. När hon kring julen 2013 behövde använda trälådor till kundpresenter hittade hon inga som var fina nog, så det slutade med att hon tillverkade dem själv. Hon fick så positiv respons att hon började tillverka fler och under 2014 var efterfrågan så stor att hon kunde öppna sin egen butik. ”Jag älskar doften av trä och jag älskar att använda trä som material när jag ska skapa något. Det har jag i själva verket alltid gjort, men jag tror bara att det är lätt att fastna i karriären utan att egentligen fundera över vilka drömmar man har. En dag insåg jag det: It’s now or never om jag ska skapa något”, säger hon. Hos danska Moebe planerar man att fortsätta växa under de kommande åren. Men det innebär också att Anders Thams måste skapa bättre ramar för sig själv. På senare tid har han nämligen fallit tillbaka i sin gamla roll, och tillbringar nästan all tid framför skärmen med årsrapporter, återförsäljaravtal, löneutbetalningar och liknande. ”Plötsligt är man tillbaka bland Excel-arken”, säger han och skrattar lite. Just nu håller han på att ordna så att han och hans partner kan få arbeta en hel dag i veckan i verkstaden med den kreativa och skapande delen. För det var i hög grad därför han den gången fattade sitt drastiska men riktiga beslut. ”När jag var på finansministeriet tvivlade jag till slut på vem jag egentligen var. Det kan betyda mycket för din identitet att du känner att du är i synk med dig själv.” Det låter kanske märkligt, men allt detta har gjort att jag känner att jag är mer mig själv.”

Det låter kanske märkligt, men allt detta har gjort att jag känner att jag är mer mig själv.”

2018#05 58 share

VAT T EN TÄT M ED ST IL

”Hela tanken är att man inte ska behöva fundera över att ta av och på kappan” En våt vandring i de norska fjällen blev början på ett samarbete mellan en designer och en ekonom. Med det framgångsrika klädkonceptet BRGN tillverkar de vattentäta kappor som inte alls liknar regnkläder. Text Christoffer Richard Møller / Foto Paw Gissel

Precis lika känt som Bergen på Norges västkust är för sina natursköna fjäll, lika känt är området för sitt nyckfulla och regniga väder. Man vet helt enkelt aldrig när nästa skur kommer. Därför var det också en vädermässig omvälvning för den 39-åriga designern Karine Lunde Trellevik och den 33-åriga ekonomen Ros-Mari Tobiassen Gaundal när de flyttade dit från Oslo för tio år sedan. En omvälvning som samtidigt blev fröet till deras klädmärke BRGN som på rekordtid har nått stora framgångar med regnkappor som ser ut som vanliga trenchcoats och parkas. Konceptet föddes en oktoberkväll 2014 då de två vännerna var ute på en av sina vandringar i Bergens fjäll. Med regnet strilande nerför ansiktet frågade Ros-Mari om Karine också hade svårt att hitta en snygg, presentabel regnkappa. Ja, det hade designern. Även hon hade problem att hitta annat än de traditionella sport- och gummiregnjackorna. De två vännerna var eniga om att det måste vara möjligt att skapa regnkläder som inte får det att se ut som om man är klädd i plast. Under 2015 etablerade de sitt klädmärke, uppkallat efter staden där det regnar mer än 200 dagar om året. Genom att förena trenchcoatens linjer med regnklädernas tekniska kvaliteter

har de skapat vattentäta modekappor till kvinnor. På bara ett och ett halvt år har deras företag tredubblat sin omsättning, och regnkapporna säljs i 45 butiker över hela Norge. Nu vill de två vännerna ge resten av Europa möjligheten att ta sig torra och eleganta genom regnet. Hur gick ni från idé till verklighet? Karine Trellevik: ”Istället för att utgå från regnkläder och sedan försöka göra det moderiktigt vände vi upp och ner på hela processen. Jag började med att rita kappan vi ville ha, och sedan gjorde vi den vattentät genom att laminera materialen. Vårt koncept går ut på att regnkläder faktiskt kan vara praktiska och funktionella utan att kompromissa med snygg design. Det tekniska ska fungera, men helst inte synas. Hela tanken är att man inte ska behöva fundera över att ta av eller på kappan som med andra regnkläder, för våra kappor fungerar alltid som ett snyggt ytterplagg.” Men spelar det någon roll om du ser elegant ut, så länge regnjackan håller dig torr? Karine Trellevik: ”Kanske inte om det bara regnar ibland. Men i Bergen är det mer regn än sol och många invånare här känner att de ständigt går runt i

regnkläder. Jag upplevde själv hur irriterande det var att behöva använda en klumpig regnjacka utanpå mina finkläder när jag skulle träffa vänner, gå på kafé eller på teatern. Och vi hör att många känner likadant. Exempelvis fastighetsmäklare och finansfolk som gärna vill vara snyggt klädda på jobbet även om det regnar.” Tror ni att era kläder kommer att klara sig utanför Norge? Ros-Mari Tobiassen Gaundal: ”Tanken är att vårkollektionen 2019 ska lanseras i såväl Danmark och Sverige som Storbritannien. Hela Skandinavien har ju samma nordiskt ostadiga väder. Samtidigt kan man hävda att vår kappdesign följer en skandinavisk stil. Och Storbritannien är ju trenchcoatens hemland, så det är också en självklar marknad för oss.”

Karine Trellevik (till vänster) och Ros-Mari Tobiassen Gaundal har tagit bort vokalerna i staden där det regnar mer än 200 dagar om året – och Bergen blev till BRGN.

Osynlig funktionalitet Genom att laminera insidan av tygerna med ett vattentätt membran kan formgivaren Karine Lunde Trellevik använda nästan alla typer av material till BRGNs kappor – även sådant som man normalt endast använder till vanliga modekappor. Kapuschongen är dold i kragen så att den inte avslöjar att det är en regnkappa.

2018#05 59 share

I D É E R

S O M

K A N

F Ö R Ä N D R A

V Ä R L D E N

Hinner du inte läsa hela tidningen? Varsågod: Vi ger dig ett cheatsheet med några av de bästa idéerna från den här utgåvan av Share. Du hittar många fler inuti detta magasin från Nordea Private Banking, som handlar om strålande idéer från hela världen. Text Karen Gahrn / Illustration Illustrationer Erik Pontoppidan. Baksidan på varje nummer illustreras av en ny nordisk illustratör. Pontoppidan är 31 år. Han bor och jobbar i Köpenhamn.

Krukväxten som lampa

Från tuggummi till gummistövlar

Varmt välkomnande

Istället för att tända golvlampan drar du fram krukväxten till fåtöljen och använder bladen som belysning. Hittills har forskarna lyckats sätta in eldflugeenzymer i vattenkrasse och det ... ser ljust ut.

Du vet hur det känns när skorna fastnar i en klump tuggummi. Nu har ett brittiskt företag bestämt sig för att samla in det använda godiset och omvandla den oaptitliga massan till bland annat gummistövlar och plastmuggar.

Med appen Welcome kopplas flyktingar samman med företag, organisationer och viktigast av allt: helt vanliga människor i närområdet. Appen gör det möjligt att hjälpa med annat än kläder och mat.

Håll dig torr

Avloppsvatten blir till öl

Det liknar kött

Vi bor i en regnig del av världen, men vill ju ändå se välklädda ut. En norsk tillverkare har nått stora framgångar med vattentäta kappor som absolut inte liknar regnkläder och som kan användas såväl under shoppingturen som på väg till kontoret.

Okej, det låter ganska äckligt. Men det är det inte. Ett svenskt bryggeri har lanserat en pilsner bryggd på spillvatten. Tanken är att visa att det går att återanvända renat spillvatten – och spara på den dyrbara resursen.

... men det är havre. Pulled oats påminner om pulled pork men det är betydligt sundare. Smaken fick vegetarianerna att hamstra produkten när den lanserades i Helsingfors och nu har den även nått de köttätande finländarna.

Dela en vinkällare

Gräsklippning 2.0

Havets Tesla

I en 500 kvadratmeter stor jordkyld källare under Carlsberg Byen ger ett nytt delningsekonomiprojekt passionerade vinälskare utrymme att skapa sin egen samling av dyra droppar.

Nu kan ungdomar tjäna sin första lön tryggt och säkert på småjobb hos främmande människor eller hos sina grannar. Allt bokas och betalas i en app. I Sverige har Yepstr redan över 30 000 användare.

Världens första helelektriska fartyg ska transportera gödselmedel längs Norges kust. Fartyget ska ersätta 40 000 årliga lastbilsturer på de norska vägarna – en både billig och klimatvänlig lösning.