Share5 SEFI

share O N E W O R L D / 1 0 0 0 I D E A S

O K T O B E R 2 0 1 8 # 0 5

Modern guldfeber De unga entreprenörerna soffsurfar på natten och arbetar dygnet runt från soffor, källare – och tak. Alla drömmer de om att hitta guldådran med just sitt uppstartsföretag.

Vi besöker teknikentreprenörerna i Silicon Valley.

M AT

P E N G A R

TE M A

Havre som liknar gris är en succé i Finland

Richard Quest från CNN om sparsamhet

Delningsekonomin intar Norden

Världen är full av innovation och potential.

Som ledande inom private banking i Norden vill Nordea gärna berätta för dig om människor och tankar som bidrar till att forma den värld vi lever i. Driftiga personligheter som finner lösningar på vår tids stora utmaningar. Share handlar först och främst om idéer som har potentialen att förändra världen. Vårt perspektiv är nordiskt, men vi fokuserar på positiva och fascinerande lösningar som skapats av människor från hela världen. Lösningar som skapar positiva förändringar.

Lösningar som är lönsamma.

share O N E

W O R L D .

1 0 0 0

I D E A S

share

Internationella Nordea flyttade till det tilldragande Finland

Fo t o S ø r e n R ø n h o l t

Jukka Perttula Chef, Nordea Private Banking, Finland

Nordea Private Banking · Nordea Bank AB, Hamnbanegatan 5, FI-00020 NORDEA nordea.fi/sv/privatebanking · Telefon 0800 198989

REDAKTION

PL ANERING

Marie Smidt (ansv.), Thomas Engelsmann (redaktör), Ann-Sofie Hammarin och Mari Yli-Sirniö OTW · Karen Gahrn (redaktör), Kasper Steenbach och Sanna Sevänen (Insights redaktör)

D E S I G N & T RYC K OTW

· Förstasida: Laura Morton

EM ÆRK

Tryksag 5041 0004

E

2018#05

N VA

T

Nordea Private Banking strävar efter att uppgifterna i denna tidning är korrekta och sanningsenliga, men ansvarar inte för att de är precisa och fullständiga.

Nordea Private Banking ansvarar heller inte för eventuella beslut eller ekonomiska åtgärder som vidtas utifrån informationen i denna tidning. Kopiering, reproduktion eller spridning är endast tillåtet efter överenskommelse på förhand med Nordea Private Banking.

S

U T G I VA R E

ekonomiska nyckeltal i relation till referens­ bolagen. Ett företag som agerar ansvarsfullt är också framgångsrikt.

För en tid sedan hörde jag en kund sammanfatta detta rätt bra på engelska: ”You can do both good and well at the same time with your money”. Allt fler tänker på att man med sina placeringsbeslut verkligen kan rösta för en bättre framtid för både sig själv och andra.

03

I början av oktober vändes ett nytt blad i historien när Nordeas hemort flyttade från grannlandet till Finland. Många anser att det är fint att Nordens största bank flyttade till just Finland. Flytten är åtminstone ett starkt bevis på vårt lands dragningskraft.

En viktig faktor är att vi är en del av det enhetliga, europeiska regelverket. Hemorten för vårt nordiska fondbolag har varit Finland redan i flera år och vi har redan i praktiken märkt att regleringsmiljön i Finland är förutsägbar och modern. Detta är en stor fördel för fondplacerare.

Vi har verkat i många länder och utvecklat både våra rutiner och vår företagskultur över landsgränserna i 20 år redan. Huvudkontorets funktioner kommer fortfarande att finnas i flera huvudstäder.

Den internationella aspekten hänför sig också till tanken om en gemensam planet och dess framtid. Även här i Finland håller ansvar ofrånkomligen på att så småningom bli en ­viktig aspekt i placeringsbeslut.

En metastudie av Deutsche Bank, där man granskade över 2 000 ESG-undersökningar, visade redan 2015 att placering i ansvarsfulla företag inte innebär att man måste kompromissa med avkastningen. Undersökningen som Nordea Markets gjorde på hösten 2017 ­visar att placerare kan få upp till 42 procent högre avkastning genom att placera i de företag som sköter sina ansvarsfrågor bäst. Samma undersökning visade också att ansvar förutom med avkastningen även korrelerar med företagets ekonomi, vilket märks i form av bättre

Fo t o G e t t y I m a g e s

Om alla som fick en idé lät bli att agera bara för att andra inte tyckte om den, så skulle världen stanna.

George J. Laurer, pensionerad ingenjör och uppfinnare av streckkoden

NORDE A PRIVATE BANKING

|

OKTOBER 2018

|

NR 5

11 06

Richard Quest kommer från Yorkshire. Där har han fått ett speciellt förhållande till pengar som har följt honom genom livet. Pengar ska respekteras, inte avgudas, säger CNN:s finansstudiovärd.

En automat där man kan hämta förnödenheter som strumpor, vatten och frukt löser problem för hemlösa i Storbritannien.

52

12 När man kommer till Sverige som flykting behöver man komma i kontakt med företag och inte minst andra människor i närområdet. Emma Rosman har lanserat en välkomstapp som hjälper de nya svenskarna.

40

Anders Thams lämnade en lovande karriär som tjänsteman på danska Finansministeriet för att arbeta med sina händer som möbelsnickare. Vi har frågat honom och fyra andra skandinaver vad denna tendens beror på.

Under ledning av Kirsi Sormunen blev Nokia en föregångare inom ansvarsärenden. Nu uppmanar hon alla företag att se de affärsmöjligheter som hållbar utveckling medför.

intro

fasta spalter

profiler

insikter

teman

03 Välkommen till tidningen

11

Det har jag lärt mig av pengar Richard Quest

12

15

14

Ögonblicket, då jag fick idén Han uppfann streckkoden

40 Från olja till förnybar energi Nordeas analytiker Thina Saltvedt sätter sig in i vindoch solkraft.

06 One world. 1000 ideas Idéer från hela världen.

Från ett projekt som återställer korallrev i Australien till ett öl framställt av avloppsvatten i Sverige

23 På gång Det här händer de kommande fyra månaderna 51

One world. 1000 ideas Den bästa idén från Norge. Världens första förarlösa lastfartyg

60 Baksidan Cheatsheet, tidningen i korthet

Emma Rosman Med hjälp av en app kopplar hon samman flyktingar med resten av Sverige

24 Maija Itkonen Står bakom en havreprodukt som påminner om pulled pork 58 Karine Lunde Trellevik och Ros-Mari Tobiassen Gaundal Jackor för det nordiska regnvädret

43 Ett ansvarsfullt alternativ Via Nordeas Starsfonder kan man placera i bolag med god förväntad avkastning.

47 Beskattningen har ändrats Nu lönar det sig för personer som tecknar en livförsäkring att kontrollera förmånstagarna.

Wild west-teknik Entreprenörsmiljön i Silicon Valley

26 Delningsekonomi Möt fyra unga uppstartsföretag inom delningsekonomin från hela Norden – och följ med på en resa med den prisbelönta tjänsten GoMore 52

Från skrivbordet till snickarbänken Allt fler lämnar sina trygga kontorsjobb till fördel för ett gammalt hantverksyrke

share

Digital hjälp till lantbrukare Kenya

CHRISTOFFER

RICHARD

MØLLER

06

TEXT

I l l u s t r a t i o n: T. M. D e t w i l e r

Från Kenya till Australien

I Kenya är många människor beroende av att driva små lantbruk, men de har ofta ont om pengar och deras kunskaper om lantbruksdrift är bristfälliga. DigiFarm är en plattform på mobilen som ska se till att fattiga bönder får enkel åtkomst till goda råd och information. I den mobila plattformen kan användarna även köpa billiga frön och ta mikrolån. Allt görs via gammaldags sms. På så sätt ser man till att alla kan vara med i det afrikanska landet där gamla mobilmodeller är vanligast.

Tjäna pengar på vatten Danmark

2018#05

Fo t o: A q u a p o r i n

Att utveckla effektiva sätt att rena vatten är en enorm global marknad.

Framför allt i Kina och Indien är det ofta nödvändigt för människor att rena vattnet i sina hem.

Den bästa idén

Cleantech-företaget Aquaporin har utvecklat en ny vattenreningsmetod.

Företaget har fått sitt namn efter en molekyl som finns i alla levande celler. Det danska företaget har kopierat molekylens filtreringstyp i sina vattenreningsfilter för att uppnå en effektiv och energisnål reningsprocess.

På de här sidorna presenterar vi vitt skilda idéer från hela världen, och vi har bett den svenska entreprenören Emma Rosman att bedöma vilken idé inom fyra områden som enligt henne är allra bäst. Läs mer på de följande sidorna – och läs mer om hennes egen idé på sidan 12.

Köpcenter med second hand-butiker

Storbritannien

DigiFarm lanserades av den kenyanske mobiloperatören Safaricom och har idag över 800 000 användare.

Urtuggade klumpar av tuggummi är i mångas ögon värdelöst avfall som ofta slutar som nedtrampade fläckar på trottoarerna. Det problemet försöker brittiska Gumdrop nu lösa. Genom att sätta upp behållare för använda tuggummin på bland annat gatlyktor kan företaget återanvända den insamlade massan till bland annat gummistövlar, plastmuggar och nya insamlingsbehållare.

Sverige

Sverige

Pu:rest är det första svenska ölet bryggt på renat spillvatten, men även på andra platser i världen har man fått upp ögonen för att använda avloppsvatten till ölbryggning.

Bland annat i Kalifornien i USA, där man kan köpa spillvattenölet Full Circle.

2018#05

TJÄNA PENGAR PÅ VATTEN Den här tror jag är en intressant affärsmöjlighet som kan lösa en enorm utmaning i vårt samhälle.

Fo t o: R eTu n a

Förändring

Affärsmodellen för second hand-centret ReTuna Återbruksgalleria ser ut att fungera. År 2016 sålde köpcentret second hand-varor för 8,1 miljoner kronor, dvs. drygt 780 000 euro.

Fo t o: M a r i a C r u s e m a n

Det svenska bryggeriet New Carnegie Brewery har lanserat en pilsner bryggd på spillvatten.

Men det är inte så snuskigt som det kanske låter. Vattnet som används vid ölframställningen har renats noga först. Det ganska atypiska ölet har producerats i samarbete med Carlsberg Sverige och IVL Svenska Miljöinstitutet i syfte att visa att det faktiskt går att dricka renat spillvatten och därmed spara på dricksvattenresurserna.

Medan små second hand-butiker har blivit ett fast inslag i gatubilden i många städer världen över har man i Sverige gått snäppet längre. Där har man nämligen öppnat ett helt köpcenter som kallar sig självt för världens första köpcenter med enbart second hand-varor.

Varorna på hyllorna kommer från de begagnade saker som människor lämnar på köpcentrets egen återvinningsstation.

Här sorteras allt från kläder till möbler och elektronik och fördelas till köpcentrets 14 butiker som reparerar varorna eller omvandlar dem till helt nya produkter genom upcycling.

07

Öl bryggt på avloppsvatten

share

Fo t o: G u m d r o p

Tuggummi blir till gummistövlar

Det krävs 70 tuggummin för att framställa en ny Gumdrop-behållare.

share 08

Fo t o: L i a D i a g n o s t i c s

Det nedspolbara graviditetstestet innehåller inte plast. Testet fungerar på samma sätt som ett vanligt graviditetstest. Du kissar på det och testet visar två streck vid graviditet.

Nedspolbart graviditetstest

Kaffekopp med pant Tyskland

Den tyska staden Freiburg är känd för sin miljöaktivism. Nu har staden lanserat en återanvändbar plastmugg som ett hållbart alternativ till de tusentals pappmuggar som varje dag hamnar i soptunnan efter att folk har druckit sitt take away-kaffe. Du betalar en euro i pant för plastmuggen.

Panten får du tillbaka när du lämnar den på ett av de över hundra lokala kaféer som är med i projektet.

Det här är inte lax USA

USA

Fo t o: Te r r a m i n o Fo o d s

Det amerikanska företaget Lia har utvecklat världens första nedspolbara graviditetstest. Det nedbrytbara testet har framställts av papper och är lika lätt att spola ned som toalettpapper. När du använder det här testet begränsar du de stora avfallsmängderna från vanliga plasttest som kastas efter användningen.

Samtidigt slipper du lämna avslöjande rester i papperskorgen.

Terramino Foods säljer sina laxburgare till restauranger. Medan svampar ger rätt konsistens skapar algerna den karakteristiska fisksmaken. Företaget håller också på att utveckla en falsk fiskfilé.

Affärsidé 2018#05

I Share nummer 2 och på sidan 24 i det här numret kan du läsa om företag som har utvecklat hållbara köttfria alternativ till hamburgerbiffar och pulled pork. Nu har ett uppstartsföretag i San Francisco gjort samma sak, fast med lax. Med utgångspunkt i alger och kojisvamp, som bland annat används till sojasås, har Terramino Foods utvecklat en fiskfri laxburgare som både liknar, luktar och smakar som den äkta varan.

DET HÄR ÄR INTE LAX Den här idén gör det enkelt och ger veganer och vegetarianer fler möjligheter.

Och så har den dessutom en positiv effekt på miljön.

share

Fo t o: H a r r y Wa r d , A c t i o n H u n g e r

I l l u s t r a t i o n: T. M. D e t w i l e r

Korallreven får nytt liv

Hemlösa hämtar strumpor

Australien

Blockchain till höns

I Kina används blockchain-tekniken nu för att se till att frigående höns faktiskt också får gå fritt. Tekniken kan också användas exempelvis för boskap och grisar.

Kina

”Det är det första projektet i sitt slag på Stora barriärrevet, där man har lyckats återskapa nya korallbestånd genom att placera ut korallarver direkt på revet.”

Peter Harrison, professor på Southern Cross University och chef för projektet.

Den brittiska organisationen Action Hunger står bakom en automat som ger hemlösa åtkomst till de mest basala förnödenheterna. Med ett speciellt id-kort kan den hemlösa dygnet runt utan kostnad hämta allt från vatten och färsk frukt till rena strumpor och tandkräm. Tanken är att systemet ska fungera som komplement när härbärgen och andra boenden är stängda. Det går att hämta upp till tre saker varje dag.

09

Skalbarhet

Laboratorieodlade korallarver kan bidra till att rädda världens korallrev som hotas av klimatförändringar och överfiske.

Storbritannien

Fo t o: G a r y C r a n i t c h , Q u e e n s l a n d M u s e u m

Kina har drabbats av flera livsmedelsskandaler, där bland annat burhöns har sålts som frigående höns. Ett kinesiskt företag har därför börjat använda blockchain-teknik för att skapa ökad insyn på livsmedelsmarknaden. Med hjälp av en gps-kedja runt hönans fot spåras varje steg de små hönsfötterna tar. Informationen lagras via blockchain-teknik som ser till att uppgifterna inte kan manipuleras. I affären kan konsumenten med sin mobiltelefon skanna en streckkod på kycklingen och få veta exakt hur långt den har gått.

I Share nummer 4 kunde du läsa om de utrotningshotade korallerna på Stora barriärrevet i Australien. Nu har forskare från Southern Cross University i Australien utvecklat en helt ny och effektiv teknik som kan ge det döende korallrevet nytt liv.

Genom att samla in de orangeröda äggen och sädescellerna från den enda gången varje år då korallerna leker, kan forskarna föda upp miljontals korallarv i ett laboratorium.

Larverna sänks sedan ned i stora nätburar, där de sätter sig på det förstörda revet och blir till nya koraller.

NEDSPOLBART GRAVIDITETSTEST Enkelt att producera för en stor outnyttjad marknad.

2018#05

share

Lysande vattenkrasse USA

10

”Visionen är att utveckla en växt som kan fungera som skrivbordslampa.”

Michael Strano, professor i kemiteknik på Massachusetts Institute of Technology och huvudansvarig för försöken med lysande växter

Föreställ dig att du istället för att tända en lampa bara kan dra krukväxten till fåtöljen när du ska läsa en bok på kvällen. Det scenariot ligger inte långt från verkligheten.

Genom att sätta in enzymer från eldflugor i vattenkrasse har forskarna skapat en växt som lyser – visserligen svagt, men den lyser – i nästan fyra timmar. Enligt forskarna bakom försöket banar tekniken väg för att man i framtiden kan använda krukväxter som ett hållbart komplement till elektrisk belysning eller till att få träden att fungera som gatlyktor.

Från blomsteravfall till tvål Indien

Det indiska företaget HelpUsGreen sysselsätter idag över 1 200 indiska kvinnor som varje dag samlar in över sju ton blommor som annars skulle förorena floden Ganges.

Fo t o: S e o n -Ye o n g Kw a k

2018#05

Kreativitet

LYSANDE VATTENKRASSE Visar växternas stora potential – och så älskar jag denna sammanflätning av natur och teknik.

Det är kanske svårt att föreställa sig att rosor och liljor kan förorena, men i Indien är just blommor ett stort föroreningsproblem. Vid landets tempel lämnar människor varje år miljontals ton blommor som av religiösa skäl inte får kastas på soptippen. Blomsteravfallet, som innehåller kemiska bekämpningsmedel, hamnar bland annat i floden Ganges där det förorenar det redan så smutsiga vattnet. Men nu har det indiska uppstartsföretaget HelpUsGreen skapat en lönsam verksamhet genom att omvandla det gröna avfallet till bland annat rökelse, tvål och ekologiska förpackningar som de säljer.

Det har jag lärt mig av pengar ”När jag äter ensam väljer jag ibland en sandwich med ost och tomat, eftersom den är billigare än den med kyckling.”

Berättat för Birgitte Borup / Foto Cable News Network 2018#05

Mitt förhållande till pengar har präglats enormt av min uppväxt. Jag växte upp i 1970­talets England när ekonomin var be­ gränsad, och jag är en äkta Yorkshire­man.

Människor från min hembygd har starka åsikter om pengar, och min inställning är att pengar inte ska avgudas utan respekt­ eras. Den som inte har respekt för pengar har som regel inte så mycket. Jag utveck­ lade en stor ödmjukhet inför pengarnas värde när jag var ung och fick arbeta hårt för min intäkt. Jag delade ut tidningar och senare arbetade jag på barer och restau­ ranger. Jag minns fortfarande känslan när jag fick mitt första jobb som radioreporter på BBC. Lönen var omkring 19 000 pund om året och det kändes som ett stort be­ lopp på den tiden. Men ofta ökar man ju bara sin konsumtion i takt med att lönen ökar. Senare hamnade jag på tv och då insåg jag när pengar på allvar får infly­ tande över tillvaron. Jag började tjäna mer pengar än jag gjorde av med. Det är då känslan av ekonomisk frihet uppstår. När du kan sätta undan pengar och spara till det du verkligen vill ha i livet.

Jag har alltid varit en sparsam och med­ veten konsument. Om jag bjuder vänner eller familj på middag, snålar jag inte utan bjuder dem på de bästa restaurangerna.

Men när jag äter ensam väljer jag ibland en sandwich med ost och tomat, eftersom den är billigare än den med kyckling. Jag väljer noga. En gång bjöd jag min mamma till Australien. Det var en lång flygresa så jag köpte biljetter till oss i business class, och jag minns tydligt hur glad och stolt jag var över att ha råd att bjuda henne på den resan. Det var verkligen väl investe­ rade pengar. Men om jag ska flyga ensam

på en kort tur mellan Washington DC och Boston sätter jag mig hellre längst bak i flyget i ekonomiklass. Allt annat vore dumt och slösaktigt. Jag arbetar hårt för mina pengar, och jag har Yorkshire­man­ nen med mig när jag använder dem.

När man som jag är frilansjournalist eller på annat sätt arbetar med pengar, bör man reflektera över vad de betyder.

Jag är trött på klichén om att man inte kan köpa lycka för pengar, för det är bara halva sanningen. Pengar ger dig möjlig­ heter och friheten att välja. Sättet du tjänar dina pengar på och sättet du an­ vänder dem på definierar i hög grad din livskvalitet. Låt bli att avguda dina pengar så mycket att du inte kan använda dem.

Du ska respektera det värde och de möjlig­ heter som följer med en god ekonomi.

Richard Quest

föddes 1962. Frilansjournalist och studiovärd på CNN, där han har programmet ”Quest means Business” som sänds alla vardagskvällar.

11

share

2018#05 12 share

DI RE KTKON TA K T M EL L A N M Ä N N IS KOR

”Det finns så stor potential i den här gruppen” Flyktingarna behöver tas omhand när de kommer till ett nytt land. Inte bara av ett system, utan av människor. Den svenska entreprenören Emma Rosman hjälper genom appen Welcome flyktingar att komma i kontakt med företag, organisationer och – kanske viktigast av allt – människor i närområdet.

Text Andreas Thorsen/Foto Clément Morin

År 2015 tog Sverige emot omkring en halv miljon flyktingar, och på somma­ ren samma år satt Emma Rosman på sitt kontor vid centralstationen i Stock­ holm och tittade ned på gatan. Varje dag såg hon tusentals flyktingar an­ lända, och hon såg förvirringen. Hon såg dem placeras på bussar till flyk­ tinganläggningar långt ute i Sveriges enorma skogar och frågade sig själv hur de skulle kunna integreras i det svenska samhället där ute. Hur skulle de kunna bli en del av ett land de inte kunde komma i kontakt med?

Hon gick ned och talade med ­flyktingarna. Många sade att de hade fått hjälp, som kläder och mat, och det var de tacksamma för, men Emma ­Rosman insåg att det bara var det ­kortsiktiga behovet som hade täckts.

Det långsiktiga återstod. ”Du behöver någon du kan be om hjälp en månad efter att du står på centralstationen”, säger hon. ”En du kan öva svenska med. En som kan svara på frågor om hur man lever i Sverige.”

En dag den sommaren satt hon i ­bilen med sin man och tänkte högt.

Hon tänkte att hon borde skapa något som kopplade samman svenskar och nyanlända med varandra, något som gav dem direktkontakt. Dagen efter samlade de tio vänner och började pla­ nera, och åtta veckor senare lanserade de appen Welcome. Det gick fort men

”det var något som behövdes just nu så vi kunde inte vänta ett år även om den inte skulle bli perfekt från början”, ­säger hon.

Welcome kan många saker, men det viktigaste är att flyktingarna kan ställa frågor på sitt eget språk, ­exempelvis arabiska eller pashto, och så över­ sätts frågan till engelska så att svenska ­användare av appen kan svara. Företag kan också använda Welcome till att hitta arbetskraft bland flyktingarna, och flyktingarna kan komma i kontakt med organisationer som kan hjälpa dem. ”Det låg en frustration i att de två grupperna inte kunde hitta varandra”, säger Emma Rosman. ”Det är så lätt att bidra med pengar eller kläder, men om man vill bidra med en färdighet, alltså med något man kan, så är barriären mycket hö­ gre. Och då gör vi bara det som är lätt.

Men jag tror att det är mycket värde­ fullare att bidra med något annat.”

Vad säger det om teknikens potential i förhållande till integrationen? ”Det finns tio sätt att få tag i en taxi på, och det finns tjugo sätt att beställa mat på, men jag tycker inte att det finns så många sätt där tekniken verk­ ligen gör våra liv bättre. Jag tror att det finns mycket outnyttjad potential.

Det är så mycket lättare att samarbeta

människor emellan med hjälp av tek­ niken. Det är mycket lättare att koppla samman utbud och efterfrågan.”

Personerna bakom Welcome var i början mycket optimistiska och trodde att fyra miljoner människor snabbt skulle hitta och använda appen, och att Zlatan Ibrahimović skulle vara ­deras talesman. Men så blev det inte. Det går dock framåt och idag har omkring 30 000 personer registrerat sig. Unge­ fär hälften är svenskar och hälften är flyktingar.

När är det svårt? ”Jag tycker att det är svårt nästan varje dag. Det finns så stor potential i den här gruppen som har kommit. Jag tycker det är hårt när de bara betrak­ tas som personer som kräver välgören­ het, istället för att ses som en resurs.”

Vad gör du när du får den känslan? ”Jag fortsätter arbeta.”

Appen Welcome finns också i Norge, och man arbetar med att utöka till andra europeiska länder. Men det hela fick sin början här på centralstationen i Stockholm.

Försökte ­förgäves bli mentor Innan hon blev entreprenör arbetade Emma Rosman för en av Sveriges största mediekoncerner.

Alla tidningar i koncernen skrev om utmaningarna för flyktingarna, men hon ville inte bara läsa – hon ville göra något. Först försökte hon bli mentor för några hjälporganisationer, men deras logistik klarade inte anstormningen av de hundratusentals flyktingarna. Det var då Emma Rosman ställde sig själv frågan om inte tekniken kunde koppla samman människor snabbare och smartare.

2018#05 13 share

share

Berättat för Martin Leer Scharnberg

ÖGONBLICKET DÅ JAG FICK IDÉN Det var ett huvudbry. Min chef hade ju bett mig att lösa en uppgift, men min expertis sade mig något annat.

2018#05

14

Allt skulle slås in manuellt i kassan på den tiden. Det gick långsamt och butikerna tänkte att snabbare expedition skulle betyda fler kunder och högre intäkter. Därför gick alla USA:s största stormarknadskedjor samman 1973 för att utveckla ett system som kunde skanna emballage. Uppdraget lämnades ut på upphandling och hamnade bland annat hos IBM, där jag jobbade som ingenjör. Min chef, Paul McEnroe, ansvarade för uppdraget men skulle på två veckors semester i Kalifornien och överlämnade därför uppdraget åt mig.

T R E VÄ G A R T I L L

DEN GODA IDÉN Var självkritisk

Jag satte genast igång med att utveckla idéer i mitt huvud och jag föreställde mig ett rektangulärt märke.

Men när jag fick skissen till uppdraget stod det att skanningssymbolen skulle vara rund. Det var ett huvudbry. Min chef hade ju bett mig att lösa en uppgift, men min expertis sade mig något annat. Tekniken skulle fungera på det sättet att avståndet mellan strecken i symbolen utgjorde en unik skanningskod för varje produkt. Men jag kunde räkna ut att bara små fel eller slitageskador skulle göra symbolen oläslig för en skanner om den var rund. Däremot skulle det inte påverka läsbarheten hos en rektangulär symbol som bestod av vertikala ränder.

Det var söndag och jag satt i mitt kök och arbetade på planscherna till presentationen jag skulle hålla på måndagen för alla spjutspetsar och beslutsfattare i organisationen. Det var en solig höstdag på den lilla villavägen i Raleigh, North Carolina, där jag bodde på 4608 Oak Park Drive. Snett över gatan i villa nummer 4601 bodde min chef Paul. Från köksfönstret kunde jag se bilen när han och hans familj kom hem från semestern. Jag gick bort och hälsade på dem på uppfarten medan de lastade ur bilen. ”Det är nog bäst att du kommer över och ser vad jag har gjort”, sade jag. ”Jag har inte gjort det du bad mig om.” Han kom in i köket och lyssnade. ”Okej”, sade han. ”Men då får du presentera det istället för mig. Och så får du ta konsekvenserna om det inte går.”

I grund och botten handlar en god idé om att försöka lösa ett problem på bästa möjliga sätt.

Och den första idén är sällan perfekt. Den måste bearbetas, provas och vidareutvecklas. Var kritisk gentemot din egen idé för det blir den bara bättre av i slutändan.

Ge inte upp, utan jobba hårt Låt dig inte påverkas av att andra inte tror lika mycket på din idé som du själv gör. Om alla som fick en idé lät bli att agera bara för att andra inte tyckte om den, så skulle världen stanna.

Omge dig med bra människor Att få en bra idé är svårt.

Och att fullfölja den är ännu svårare och kan vara en tuff process.

Omge dig med bra människor som kan ge sig stöd och motivera dig när du tycker att allt är oöverskådligt och du bara vill ge upp.

G e or ge J. L au rer, 92 å r kommer från USA och är pensionerad ingenjör. Han arbetade hos IBM i 36 år och fick 1991 en plats i The Innovation Hall of Fame. Den första skannade streckkoden någonsin användes på stormarknaden Marsh i Troy, Ohio, klockan 8.01 den 26 juni 1974, när tuggummipaketet Wrigley’s Juicy Fruit skannades in för 67 cent. Enligt GS1 skannas idag omkring fem miljarder streckkoder dagligen världen över.

share 15

Succé och fiasko i Silicon Valley Text och foto Laura Morton

Men för varje succé finns det många fler fiaskon – upp­skatt­ ningsvis upp till 90 procent. Inte desto mindre utstrålar de flesta en okuvlig optimism. Fotografen Laura Morton har under två år från 2014 till 2015 följt de unga entreprenörerna och visar oss en sida av Silicon Valley som vi vanligtvis aldrig får se. Här testar en deltagare virtuell verklighet, medan andra lyssnar på en föredragshållare under en konferens på företaget Rothenberg Ventures som har specialiserat sig på investeringar i nya upp­ startsföretag inom teknik.

2018#05

När Jan Koum sålde företaget WhatsApp till Facebook skrev han under avtalet utanför samma byggnad som hans familj en gång köade utanför för att få matkuponger. Med ett penndrag blev den framgångsrike entreprenören värd omkring 6,8 miljarder dollar.

Det är den typen av historier om enorma förmögenheter från ­teknikbranschen som har skapat en modern guldfeber i San Fran­ cisco och Silicon Valley. Unga människor med stora drömmar – utvecklare, ingenjörer och kreativa – delar alla samma hopp om att etablera nästa stora succé.

2018#05 16 share

Entreprenörer på väg

Soffsurfning

Happy Hour

Barron Webster arbetar från sitt lilla rum i ett co-living-hus i Mission District i San Francisco, Kalifornien. Det bor omkring 40 personer i byggnaden som är ett före detta hotell. Många är entreprenörer eller vill gärna vara det, och bogemenskapen är en blandning av tillfälliga boende och personer som har gjort det till sitt hem.

Raphael Dardek (till vänster), medgrundare av appen Weeleo (där resenärer kan köpa och sälja valuta), fotograferad när han kopplar av i en studentkorridor i Berkeley, Kalifornien, där han har lånat en säng. Dardek och en annan medgrundare kommer båda från ­Frankrike och de soffsurfade i San Francisco hela sommaren 2014 för att spara pengar medan de deltog i ett så kallat acceleratorprogram för unga talanger.

Detta Silicon Valley-hus i Mountain View, Kalifornien, är en av många startställen för unga teknikentreprenörer.

Om man inte har ett kontor kan man låna ett skrivbord här. Varje fredag är det Happy Hour och deltagarna får fem minuter vardera att berätta om det projekt de arbetar med.

share

17

2018#05

Vem löser uppdraget bäst?

Deltagarna i Cal Hacks 2.0 arbetar på sina projekt i California Memorial Stadium under ett 36-timmars så kallat hackathon som hölls på University of California i Berkeley under hösten 2015.

Här deltog teknikentusiaster från 143 skolor och tio länder.

Hackathons är evenemang som vanligtvis varar några få dagar, där dataprogrammerare och andra som arbetar med mjuk- och hårdvaruutveckling samarbetar kring ett visst projekt under en bestämd period. Ofta delas vinster och pengar ut. Hackathons är en viktig del av teknikbranschens ekosystem.

2018#05 20 share

Självlysande idé

Hi, I am Oliver

Du kan arbeta överallt

Ben Greenberg bor också i ett co-living-hus i Mission District i San Francisco. Fotografen träffade honom i sommarvärmen i juli 2015. Det före detta hotellet stod tomt i flera år innan entreprenörerna flyttade in och omvandlade stället till en liten gemenskap av hoppfulla företagare. Greenberg är mjukvaruprogrammerare och hans uppstartsföretag, Glowyshit.com, sålde självlysande armband och dekorationer till teknikfester och andra evenemang. Han testade en del av utrustningen på rummet.

Idag bor Greenberg kvar i coliving-huset. Han har pausat sitt uppstartsföretag och istället tackat ja till ett jobb som mjukvaruutvecklare på Airbnb.

Noah Levenson, Nick Cole och Oliver Page minglar med andra deltagare på ”Startup and Tech Mixer” som är ett stort nätverksevent inom teknikbranschen på W Hotel i San Francisco.

Arrangemanget lockade hundratals deltagare från branschen. Cloudcomputing är en av orsakerna till att många företag kan startas och drivas varifrån som helst i världen.

Därför är det extra viktigt att ibland träffas fysiskt och vårda det nätverk som en dag kanske kan hjälpa entreprenörerna att sjösätta just deras projekt.

Sandy Frank, Mackenzie Hughes och Danielle Gaglioti arbetar från sovrummet i en lägenhet i San Francisco sommaren 2014. De är i staden för att delta i Tumml, ett acceleratorprogram för up and coming-entreprenörer.

Ett acceleratorprogram sträcker sig vanligtvis över tre månader och är ett slags bootcamp där nya teknikföretag bland annat kan hitta mentorer och träffa investerare.

Idag är de tillbaka i New York och håller på med ett nytt uppstartsföretag, Upright.nyc.

Det mest framgångsrika ­projektet under Tumml-bootcampen 2014 var shuttlebussföretaget Chariot som 2016 köptes av Ford för omkring 65 miljoner dollar.

share

21

2018#05

Teknik och nallar Teknikentreprenören Ari Kalfayan står bakom ett evenemang på den kommande Burning Man-festivalen.

Entreprenörerna har en ledig dag och leker med nallar på terrassen. Tanken är att samla in pengar till en ännu större cuddlepool av nallar på festivalen.

Festivalen arrangeras under den årliga San Francisco Pride-helgen och här hyllades även mångfalden. Dagen var särskilt festlig, eftersom en dom från Högsta domstolen i USA dagen innan gör det möjligt för homosexuella par att ingå partnerskap.

Nattarbete Fotografen träffade barndomsvännerna Raphael Dardek (till vänster) och Lyrod Levy, båda medgrundare av appen Weeleo, när de två fransmännen sommaren 2014 tillbringade natten på en ny soffa. Den här natten övernattade Dardek och Levy i kontorsgemenskapen Hatch, och arbetade sent – eller tidigt om man så vill.

Idag har de lagt ned Weeleo.

Dardek arbetar som marketing director på ett nytt uppstartsföretag i Frankrike, Gymlib. com, medan Levy har gått en helt annan väg och driver en restaurang i Paris.

share 22 2018#05

Det händer

Text Klaus Æ. Mogensen

Oktober 2018–januari 2019

Le hela dagen

December

November

Största bokmässan

Nya Grand Egyptian Museum i Giza ska enligt planerna öppna mot slutet av året. Museet ska tillägnas antikens Egypten och blir världens största arkeologiska museum. Det har kostat mer än en miljard dollar att bygga det och det kommer bland annat att rymma en nio meter hög staty av Ramses II och artefakter från Tutankhamuns grav.

Den tydligaste kometen

Fantasy Den 1–4 november kan man delta i den årliga World Fantasy Convention i Baltimore, Maryland. Här får författare, konstnärer, förläggare och andra professionella fantasy-skapare träffa genrens fans. Bland mycket annat firar man på festivalen att det är 200 år sedan Mary Shelleys roman Frankenstein gavs ut.

Den 16 december passerar kometen 4P6/ Wirtanen nära jorden, bara 30 gånger avståndet till månen. Kometen väntas kunna ses med blotta ögat minst en vecka före och efter att den passerat jorden. Det blir den tydligaste kometen på natthimlen sedan 2011.

Befolkningstillväxt I oktober beräknas Egyptens befolkning nå 100 miljoner invånare. Egypten är världens 14:e största land befolkningsmässigt sett och väntas växa med ytterligare 50 miljoner före 2050. Egyptens huvudstad Kairo har över 20 miljoner invånare och är världens 15:e största stad.

Snabbt från Heathrow

Ljusfestival

Världens största elektronikmässa Consumer Electronics Show (CES) arrangeras den 8–11 januari. CES har ordnats i mer än 50 år och här har man kunnat uppleva lanseringen av innovativ konsumtionselektronik av alla de slag, bland annat videoinspelaren, cd:n, dvd:n, hd-tv:n och 3D-tv:n. Tiden får utvisa om vi får se något liknande 2019.

Förutsägelsen Den 30 januari 1926 publicerade Collier’s Magazine en intervju med uppfinnaren Nikola Tesla, där han förutsåg vår tids mobiltelefon: ”We shall be able to communicate with one another instantly, irrespective of distance. Not only this, but through television and telephony we shall see and hear one another as perfectly as though we were face …

A man will be able to carry one in his vest pocket.”

Februari Share nr 6 kommer ut.

2018#05

Den 22 november kan du uppleva en dubbel ljusfestival i Thailand. Festivalen Loy Krathong firas varje år vid årets tolfte fullmåne med att invånarna sjösätter små flottar av bananblad, så kallade krathonger, med ljus och blommor i floder och sjöar. I landets näst största stad Chiang Mai kombineras Loy Krathong med Yi Peng, där tusentals luftburna lanternor skickas till väders.

Den 18 december öppnas en ny tåglinje i London kallad Elizabeth Line. Linjen kopplar samman Heathrow, Essex och Reading med London och blir drygt 120 kilometer lång, varav 21 kilometer under jord i centrala London.

Man räknar med att en halv miljon passagerare kommer att använda Elizabeth Line varje dag.

Januari

23

Den 10 oktober öppnar världens största bokmässa, Frankfurter Buchmesse, dörrarna för 70:e gången.

Omkring 300 000 gäster väntas besöka mässan. Det har arrangerats bokmässor i Frankfurt ända sedan 1454 då lokala bokhandlare ordnade den första mässan några få år efter att Gutenberg lanserade tryckpressen.

Största arkeologiska museet

K Ä L LO R : I N D E P E N D E N T.CO.U K, S C I E N C E . N A S A .G OV, B U C H M E SS E . D E , W O R L D FA N TA SY.O RG, G I Z M O D O / PA L EO F U T U R E , W O R L D P O P U L AT I O N C LO C K M E D F L E R A / I L LUST R AT I O N E R K I M F O SS U M , FOTO N : G E T T Y I M AG E S, PA N T H E R M E D I A

Den första fredagen i oktober, i år den 5 oktober, är det internationella leendets dag, då alla uppmanas att le och visa generositet och hjälpsamhet. Dagen etablerades 1999 av Harvey Ball som 1963 designade det klassiska smiley face.

share

Oktober

2018#05 24 share

H AV R E ISTÄ L L ET FÖR KÖT T

”En havreboom är på väg” Finska Maija Itkonen anser att hon har utvecklat den perfekta proteinprodukten av havre. Den smakar som kött och finländarna älskar den.

Text Annukka Oksanen / Foto Valtteri Kantanen

Ryktena började i Helsingfors för några år sedan. Först bland vegetarianer och veganer som kunde berätta om en het nyhet som kan användas istället för kött. Baljhavre påminner om ­pulled pork, även om det handlar om en ­havreproteinprodukt. Det utvecklades nästan till en hysteri som spred sig till köttätande finländare, och havre­ miraklet hamstrades från de få butiker som hade produkten på hyllorna.

Den finska uppstartsentreprenören och innovatören Maija Itkonen var på väg hem från New York 2014. Hon hade just sålt sitt företag PowerKiss, som utvecklade trådlös laddningstek­ nik. På flyget läste hon en artikel i New York Times om köttersättningar och fick idén att experimentera med havre­ protein.

Maija Itkonens väninna Reetta Kivelä var universitetsforskare och specialise­ rade sig på havre. Maija Itkonen själv är vegetarian. Hon var väl förtrogen med marknaden för de produkter som vege­ tarianer använder som proteinkälla.

Det fanns gott om plats för en produkt som var sund och varken innehöll till­ satsämnen eller soja – och som dess­ utom smakade gott. Det faktum att det kräver betydligt färre resurser att producera vegetariskt protein än kött­ protein var också viktigt för henne.

En hektisk utvecklingsprocess inled­ des. Det avgörande var att skapa den helt rätta kombinationen utifrån olika högkvalitetsproteiner för fortsatt för­ ädling. Det lyckades. Därefter fick pro­ jektet stark medvind. Baljhavre kan fungera som neutral bas i många olika

rätter, ungefär som köttfärs eller kyck­ ling. Det har ett högre proteininnehåll än kyckling och innehåller alla essen­ tiella aminosyror.

Idag ägs 51 procent av Gold & Green Foods av den stora finska livsmedels­ koncernen Paulig. Maija Itkonen och Reetta Kivelä sålde den delen av företa­ get eftersom de behövde resurser. Nu arbetar 60 anställda på havreprotein­ fabriken i Träskända. I en mekanisk process framställer fabriken vegansk baljhavre från finsk och svensk havre.

I blandningen ingår även bondbönor och ärtor. Maija Itkonen är fortfarande vd för Gold & Green Foods. Hon är enormt driftig och har stora planer.

Varför blev just baljhavre så populärt? ”Produkten förenade flera starka tren­ der. Vegetarism och veganism höll på att bli mainstream i Finland. Riktigt många människor är också intresse­ rade av att minska köttkonsumtionen både för hälsans och miljöns skull.

Att baljhavre plötsligt blev så populärt kändes helt otroligt, för vi befann oss ju bara i betatestfasen.”

Varför just havre? ”Jag ville utveckla en miljövänlig, ­enkel och god proteinprodukt. Den skulle baseras på ingredienser som människor tycker om att äta och som är naturliga. Reetta och jag har alltid varit begeistrade av havre, för det är ju en verklig nordisk superfood. Globalt sett känner man inte till havre så bra, men en havreboom är på väg. Till ex­

empel använder många stora amerikan­ ska kedjor nu havre i sina produkter.”

Hur skiljer sig Gold & Green Foods från mängden? ”Jag definierar oss som ett teknikföre­ tag. Det faktum att vi har en plattform som man kan använda till att produ­ cera och utveckla en perfekt protein­ produkt är från teknikföretagets syn­ vinkel viktigare än själva produkten. Jag har min bakgrund i industriell design, och jag ser saker och ting ur ett pro­ blemlösningsperspektiv. Här där jag befinner mig nu är det viktigt att vara kompromisslös, inspirerande och att ha hög stresstoleransnivå. I ett etablerat fö­ retag kan det krävas andra egenskaper.”

Vilket är följande steg? ”Jag vill göra vegetarisk mat mer re­ levant på alla sätt och vis. Jag tror att vegetarisk mat har kommit för att stanna, för jorden kan inte producera tillräckligt mycket köttprotein till alla människor. Jag förutser att protein­ utbudet blir mer fragmenterat och att gränsen mellan kött och köttalternativ försvinner. Du kan redan få kött som har producerats på laboratorium, och olika encelliga proteiner som tång- och algprotein är på gång.”

”Vi tänkte stort redan från början. Nu siktar vi på hela Nordeuropa och söker licenspartner”, säger Maija Itkonen.

Årets ­l ivsmedelspris i Finland 2017 Baljhavre valdes till årets livsmedel i Finland 2017.

Det var andra året i rad som en havreprodukt fick den äran. År 2016 var det Puhtikaura-havrepulver.

I Finland har man alltid älskat havre. Helt vanlig havregrynsgröt är mycket populärt till frukost och som mellanmål.

2018#05 25 share

DELNINGSEKONOMI

Som medborgare måste vi dela T E X T

A N D E R S

H J O RT

O C H

JA N U S

År 2025 väntas delningsekonomin omsätta för 290 miljarder euro världen över – en ökning från 14 miljarder euro 2014.

Share har talat med fyra framväxande delningstjänster i Oslo, Köpenhamn, Helsingfors och Stockholm. Alla har de en önskan om att förändra det sätt vi lever på.

Och så har vi provat den prisbelönta delningstjänsten GoMore, där bilister erbjuder skjuts åt andra som ska åt samma håll. När Micheel tar med Kim från Köpenhamn till Fredericia, så är båda en del av en världsomspännande trend.

Vi följde med på resan.

share

26

E N G E L

FOTO

JA N U S

E N G E L

2018#05

share 27

Chaufför

2018#05

Micheel Høyer är juridisk projektmedarbetare på KFUM och har varit i Köpenhamn för att undervisa den kyrkliga barn- och ungdomsrörelsens frivilliga om den nya dataskyddsförordningen. Nu ska hon till Fredericia och har via delningstjänsten GoMore fått kontakt med Kim Salling som ska åt samma håll samtidigt. Han kommer förmodligen alldeles strax. 33-åriga Micheel Høyer utnyttjar GoMore en till två gånger i månaden i samband med sitt arbete – både som passagerare och chaufför. Hon gillar tanken om delningsekonomi och tycker att det är trevligt med sällskap i bilen. Hon har upplevt både roliga och djupa samtal på resorna med bland andra en barnmorska med ett spädbarn, en präst, en kommunpolitiker för Dansk Folkeparti – och en undulat som skulle lämnas i Slagelse.

DELNINGSEKONOMI

P

Å R

1

E S

A

Köpenhamn H Fredericia Passagerare

Kim Salling ska också till Fredericia.

Han ska hem till familjen efter en jobbintervju som försäljningschef i Köpenhamn. Han har aldrig utnyttjat GoMore innan han åkte till Köpenhamn i morse, för Kim har alltid haft firmabil.

Han är trött på DSB, där människor inte pratar med varandra och för att det är alldeles för dyrt. ”Bara du är hemma klockan sex imorgon bitti”, var det enda Kims fru sa, eftersom de har tre barn.

Det gav också Kim möjligheten att träffa några vänner i Köpenhamn. ”Jag hade en supertrevlig resa hit med roliga människor, och vi hade till och med några gemensamma bekanta. Framför allt en man från Syrien var rolig. Han heter Abdullah, har varit här i tre och ett halvt år och talar redan flytande danska. Han kunde grundlagen bättre än jag, hade en bra syn på livet och gav mig något att fundera över. Alla i bilen fick enorm respekt för honom.” Kim kommer säkert att använda GoMore igen om det passar med jobbet. Han vill gärna låta folk åka med framöver. Inte för att han vill tjäna pengar på det, utan snarare på grund av miljön och för att låta det täcka en del av kostnaderna.

share

28

2018#05

Fjong kombinerar olika faktorer från delningsekonomin med ingredienser från cirkulär ekonomi, collaborative consumption och uthyrningsekonomi.

34%

Fjong Omsättning 2016: Omkring 1,1 miljon norska kronor (115 000 euro)

Antal anställda: 10 på heltid, 10 på deltid

Den andel av befolkningen i Storbritannien som köpte övernattning från privatpersoner 2017.

Antal varor: 3 000 klädesplagg i showroom

Drömmen om den digitala garderoben Norska Sigrun Syverud gör med tjänsten Fjong det möjligt för användarna att hyra de kläder som ändå bara samlar damm hos uthyraren.

”Vi äger alldeles för mycket kläder, och vi fyller våra garderober med klänningar, väskor och skor som vi aldrig använder. Det är ju smart att andra kan använda våra kläder, när de ändå bara hänger oanvända på galgarna.”

Det säger 31­åriga Sigrun Syverud, medgrundare av delningstjänsten Fjong som är en av de största upp­ startssuccéerna i Norge på senare år.

Tanken bakom Fjong, som har sin verksamhet i ett stort showroom på Drammensveien i centrala Oslo, är att användarna kan hyra kläder och hyra ut sina egna kläder genom tjänsten. Och utvecklingen har gått riktigt fort. Sedan starten i början av 2017 har Fjong växt till 20 000 registrerade användare, och när teamet bakom tjänsten i maj 2018 släppte folkaktier genom gräsrotsfinansiering fick de in åtta miljoner norska kronor (840 000 euro) i kapitaltill­ skott. Totalt investerade 179 personer i folkaktierna och 149 av dem var kvinnor, vilket är rekord i Norge. ”Vi är modets delningsekonomi. Vår vision är att öka användningen av varje klädesplagg och att göra upp med slit­och­släng­mentaliteten. Vi vill förändra människors, och framför allt kvinnors, klädvanor för kläderna slängs inte för att de är slitna utan för att du är trött på att gå i samma kläder hela tiden”, säger Sigrun Syverud.

2018#05

Stor efterfrågan på Chanel-väskorna

En rapport har visat att norrmän i genom­ snitt har 359 klädesplagg i sin garderob. En femtedel av dessa kläder används aldrig eller sällan. Samtidigt är textilindustrin en av de allra största miljösyndarna. Klädindustrin för­ orenar faktiskt lika mycket som oljeindustrin.

Därför bestämde sig Sigrun Syverud och Marie Ameln, som tidigare arbetat med mana­ gement consulting och corporate finance­råd­ givning, år 2016 för att uppfinna en tjänst som kan minska överkonsumtionen av kläder.

De startade helt från scratch: ”Vi samlade ihop klänningar och andra plagg som vi själva aldrig använde. Så bjöd vi in våra väninnor i en lägenhet och började låna ut kläderna. Till att börja med höll vi koll på det med papper och penna och skrev ned alla lån i en liten anteckningsbok. Men vi insåg snabbt att vi måste gå den digitala vägen”, säger Sigrun Syverud.

Rent konkret fungerar Fjong så här: Användare kan gå på upptäcktsfärd på nät­ verkets webbplats som innehåller omkring 3 000 plagg och kan hyra det som de är in­ tresserade av. Den kortaste hyrestiden är fyra

29

27%

Den andel av samma befolkning som utnyttjade samåkning.

Engelsmännen uppskattar delningsekonomin mest När det handlar om att hyra ett rum eller en lägenhet av andra privatpersoner eller boka samåkning via internet, så ligger den genomsnittliga konsumtionen för invånarna i de nordiska länderna under EU-genomsnittet.

16 procent av svenskarna köpte övernattning av privatpersoner 2017, medan 8 procent utnyttjade samåkning. 10 procent av danskarna köpte övernattning av privatpersoner 2017, medan 7 procent utnyttjade samåkning.

11 procent av norrmännen köpte övernattning av privatpersoner 2017, medan 10 procent utnyttjade samåkning. 9 procent av finländarna köpte 2017 övernattning av privatpersoner, medan 6 procent utnyttjade samåkning.

Befolkningen i Storbritannien toppar listan i EU. Hela 34 procent köpte övernattning av privatpersoner 2017, medan 27 procent utnyttjade samåkning.

Källor: Eurostat och Danmarks Statistik

share

DELNINGSEKONOMI

14

M I L J A R D E R E U R O Delningsekonomins omsättning under 2014.

290

M I L J A R D E R E U R O Förväntad omsättning år 2025.

En liten fisk på den stora marknaden Delningsekonomin omsatte 2014 enligt en rapport utarbetad av PwC omkring 14 miljarder euro globalt sett, vilket motsvarar omkring 0,03 procent av världens totala konsumtion. I samma rapport förutspår man att delningsekonomin kommer att omsätta omkring 290 miljarder euro år 2025, motsvarande 0,5 procent av den totala konsumtionen. Men även om delningsekonomin växer kraftigt förväntas den inte få något överordnat inflytande över inflationen eller den ekonomiska politiken under en överskådlig framtid. Att delningsekonomin är så liten gör den ointressant ur ett makroekonomiskt perspektiv.

Källor: Andreas Wallström, chefsanalytiker, global research, Nordea Markets

share

dagar, men många hyr kläderna i upp till en månad. Ett lån kostar vanligtvis 300–1 000 norska kronor (31–105 euro) och användarna kan välja om Fjong ska leverera kläderna via sin fraktservice eller om de själva ska hämta kläderna i Fjongs showroom i Oslo.

Användarna bestämmer också om Fjong ska kemtvätta och tvätta kläderna eller om de vill göra det själva hemma. Fjong tar sedan en procentsats av det totala beloppet för varje uthyrning. ”Hyrespriserna för kläder varierar, men vi har bara kläder av högsta kvalitet och i gott skick i vårt showroom. Det som användarna hyr mest är fina klänningar som de använder vid särskilda tillfällen som bröllop eller fes­ ter. Vårt mest uthyrda produkt är Chanel­väs­ kor. Men många användare hyr också kläder i längre perioder, till exempel jackor eller kjolar till jobbet. Eller väskor till en kväll på stan”, säger Sigrun Syverud, som poängterar att användarna också kan tjäna bra pengar på att hyra ut sina kläder genom tjänsten. ”Vi har i stort sett bara fått positiva reak­ tioner från kläd­ och textilbranschen. Många upplever det som ett sätt att nå ut till fler kunder, och de flesta vi träffar är själva enga­ gerade i hållbarhet och välkomnar lösningar som kan möjliggöra en hållbar konsumtion för fler människor”, säger hon.

En oändlig, digital garderob

Fjongs främsta målgrupp är moderna, modemedvetna kvinnor mellan 25 och 45 år som gillar att ha fina kläder på sig samtidigt som miljön är viktig för dem.

Sigrun Syverud berättar att hon ofta får för­ klara konceptet bakom Fjong en extra gång för män som är vana vid att använda samma plagg om och om igen. Kvinnorna däremot förstår konceptet på en gång. ”Som kvinna behöver du inte nödvändigt­ vis köpa en ny klänning hela tiden. Vårt bud­ skap är att värdet av kläder bara är att ha tillgång till dem, inte nödvändigtvis att äga dem. Hos oss byter du när du exempelvis vill ha en ny klänning. Och i vårt showroom hittar du saker som du kan hyra och som du kanske annars inte skulle ha råd att ha på dig”, säger den 31­åriga norska entrepre­ nören. ”Tidigare hade jag själv dåligt samvete över att se på alla de kjolar som bara blev häng­ ande i min garderob. Kjolar som jag lagt mycket pengar på men kanske bara använt en gång. Det är ju inte riktigt klokt när man tänker på det. Jag tror att den yngre genera­

30

tionen har mycket större fokus på hållbarhet än tidigare generationer. Attityden har för­ ändrats. Det har blivit smart att hyra istället för att äga, och vi vill gärna leva mer mini­ malistiskt.”

I Fjongs showroom i den norska huvud­ staden håller man öppet alla dagar utom söndag. Det var också här de under ett större evenemang nyligen sålde folkaktierna. Målet var att få en kapitalinjektion på 3,5 miljo­

”Det är helt otroligt och överträffar våra vildaste förväntningar.” ner norska kronor, men Fjong fick alltså in 8 miljoner norska kronor. ”Det är helt otroligt och överträffar våra vildaste förväntningar. Framför allt med tanke på att vi inte har lagt några pengar alls på marknadsföring. Det finns helt klart saker vi kunde ha gjort annorlunda i starten, men jag upplever samtidigt att vi alltid har gjort det som vi ansåg var rätt just då. Det är svårt att säga om vi har gjort fel, men vi har lärt oss massor på vägen”, säger Sigrun Syverud.

De nya medlen ska användas till att vidare­ utveckla den digitala delen av tjänsten, för delningsekonomin inom mode kan bli ännu större, anser Sigrun Syverud som just nu har tio heltids­ och tio deltidsanställda.

Fjongs nästa stora projekt är att starta en abonnemangslösning, där tjänstens använ­ dare kan strömma kläder. ”Vi utökar snart till Tyskland och Sverige, och marknaden är enorm. Om fem år tror jag inte att många köper klänningar längre, och det att hyra kläder blir det normala. Se bara på Spotify och Netflix. Det vi vill göra är att – mot en månadsavgift – ge våra an­ vändare tillgång till ett visst antal plagg som levereras till deras dörr, och där de också kan lämna tillbaka det som de lånat tidigare.

Det blir en oändlig, digital garderob”, säger Sigrun Syverud.

2018#05

År 561

före Kristi födelse

Delningsekonomi

från bibliotek till Uber

Den grekiske tyrannen Peisistratos lär vara den förste som grundade ett offentligt bibliotek i Aten. Med andra ord har vi delat böcker ända sedan antiken.

År 3

före Kristi födelse Redan på Jesus tid var medborgarna vana vid att byta och utväxla varor och tjänster istället för att betala med pengar.

1890 -talet

Genom historien har tanken om att äga resurser gemensamt varit utbredd. Mot slutet av 1800-talet uppstod andelsrörelsen i Danmark bland landsbygdsbefolkningen, då lantbrukare slog sig samman och delade tjänster för att få ut högre priser på produkterna.

2000 1960 -talet

Under 1900-talet såg man det första exemplet på egentlig delningsekonomi genom timesharing av datorer. På 1960-talet var datorer dyra och inte tillgängliga för alla, och ur detta uppstod tanken om att dela maskinvara och datorkraft.

Begreppet timesharing användes senare även av fastighetsmäklare och husägare för att optimera förtjänsten på sommarstugor genom att sälja delad tillgång.

1989

Tim Berners-Lee uppfann principerna bakom World Wide Web, men först under slutet av 1990-talet fick internet sitt egentliga genombrott. Den tekniska utvecklingen gjorde att delningsekonomin spred sig globalt. Åtskilliga digitala företag började ha delning av information och data som utgångspunkt i verksamheten.

Efter millennieskiftet tog det fart, då sociala medier som Facebook, YouTube och Twitter skapade plattformar där privatpersoner kunde dela kontakter, information, musik och bilder med varandra.

2008

År 2008 etablerades Airbnb i San Francisco i Kalifornien. Airbnb, online-marknadsplatsen där människor kan hyra ut och hyra övernattning i privata hem, har om något banat väg för spridningen av delningsekonomin, framför allt i kölvattnet efter finanskrisen. Airbnb finns idag i 192 länder och 33 000 städer.

2008

Den första som använde begreppet ”sharing economy” – delningsekonomi – var Harvard-professorn Lawrence Lessig. I boken Remix beskrev han hur allt fler människor började dela outnyttjade resurser, bland annat Wikipedia på nätet, utan att nödvändigtvis ta betalt för det.

2009

Det mest omdiskuterade delningsekonomikonceptet är förmodligen Uber som etablerades i San Francisco. Uber anger konsekvent att man driver en samåkningstjänst, men företaget har fått försvara sig i flera rättstvister och anklagas för att i själva verket driva ett taxiföretag.

2018

Både Airbnb och Uber är exempel på att delningsekonomin genererar etablerade ekonomier – det som kritikerna kanske kallar cyniska pengamaskiner för de välbeställda.

Delningsekonomins stora akilleshäl har varit problemet med att driva in skatt och etablera ordnade arbetsförhållanden. Flera länder, regioner och kommuner har därför infört restriktioner gentemot delningsekonomitjänster. Uber har under de senaste åren tvingats ut ur flera euro­peiska länder.

I Danmark har man nyligen infört ett tak för den privata uthyrningen genom Airbnb, så att det framöver endast är tillåtet att hyra ut sin bostad 70 dagar om året.

UrbanWineBox är en avknoppning och specialisering i delningsekonomin som kombinerar faktorer från delningsekonomin med ingredienser från collaborative consumption – gemensam användning och konsumtion.

DELNINGSEKONOMI

UrbanWineBox

15

M I L J A R D E R D O L L A R De förväntade globala intäkterna 2014 i fem framträdande delningsekonomiska segment.

335 M I L J A R D E R D O L L A R

Förväntade intäkter före 2025.

Unga använder delnings ekonomin oftast En uppskattning från 2014 visar att fem delningsekonomiska segment hade globala intäkter på omkring 15 miljarder dollar med potentialen att nå 335 miljarder dollar före 2025. De fem segment som ingick i undersökningen var övernattningar, bildelning, finansiering, vikariebyråer samt musik- och videoströmning. Flera undersökningar visar dessutom att det främst är den yngre åldersgruppen (i EU) som använder delningsekonomiska tjänster. Medan onlineköp av peer-to-peer-övernattning är vanligare bland 25–54-åringar (22 procent), är köp av transporttjänster av andra privatpersoner populärast bland de yngre medborgarna (14 procent av 16–24-åringar). share

Källor: PWC och Eurostat

Varulager: 20 000 flaskor vin

Antal användare: 10 000

Antal anställda: 5

Köpenhamns största vinkällare Danske Søren Riis har med UrbanWineBox etablerat en vinkällare i Köpenhamn med plats för upp till 100 000 flaskor. Här kan användarna lagra vin och handla vin med varandra.

Søren Riis är en av Danmarks guruer

inom delningsekonomin. Redan 2005 etablerade han – tillsammans med Ma­ tias Møl Dalsgaard – samåkningstjänsten GoMore, som efter många år som det Søren Riis kallar ”ett hobbyföretag” plötsligt nådde ut till den bredare befolkningen. Idag har den 700 000 användare.

Søren Riis sitter fortfarande i företags­ ledningen för den populära samåkningstjäns­ ten, men har samtidigt uppfunnit ett annat nytt delningsekonomiprojekt: UrbanWineBox. Precis som GoMore har det vuxit fram ur den sociala tanken om att dela saker i vår vardag, men transportdelen har här ersatts av dröm­ men om att etablera Köpenhamns största vinkällare. I en 500 kvadratmeter stor jord­ kyld källare under Carlsberg Byen ger Urban­ WineBox passionerade vinälskare utrymme att skapa sin egen samling dyra droppar. ”Vi vill gärna förändra det sätt vi förvarar, konsumerar och handlar vin på. Att dricka vin är ju något av det mest sociala som finns.

Man öppnar en flaska vin tillsammans, luk­ tar på den, smakar på den och talar om den.

Hos oss är det billigt att lagra sina viner

32

och med vinkällaren har vi skapat en digi­ tal marknadsplats, där vi tar en procentsats varje gång användarna köper eller säljer sina viner till varandra”, säger Søren Riis.

I vinkällaren under den framväxande stadsdelen Carlsberg Byen mitt i Danmarks huvudstad ligger dyra vinflaskor på rad i kartonger. Här finns goda årgångar av Châ­ teau Latour, Dom Pérignon och Brunello, och vinerna har perfekta mognadsvillkor i betongkällaren sex–sju meter under jorden, där bryggeriet Carlsberg en gång för många år sedan förvarade en del av sitt öllager. ”Vår källare håller en jämn temperatur på mellan 12 och 14 grader som motsvarar den du hittar under ett klassiskt vinslott.

Samtidigt håller den en hög luftfuktighet på omkring 70 procent. Det gör att du slipper variationer och det skapar perfekta vill­ kor för lagring av såväl röda som vita och mousserande viner”, säger Søren Riis.

Lagringen är en utmaning

Idén till UrbanWineBox fick Søren Riis för tre år sedan. Hans fru är fransk och kom­ mer från Luberon­regionen, och han är

2018#05

ställen, men det är ganska unikt att vi under Carlsberg Byen hittat en natur­ ligt kyld källare där vi kan lagra vin”, säger 42­årige Søren Riis, som har eta­ blerat UrbanWineBox och utvecklat det tillsammans med direktör Kenneth Tang Lærke och Anders Frederik Steen, som tidigare har arbetat som somme­ lier på restaurang Noma.

Sneglar på Berlin, Paris och New York

P

Gunnar Kristiansen, 45, ska till Aarhus och träffa sin Passagerare

Hylya Jajovksi, 19, ska till Aarhus och träffa sin pojkvän, och det gör hon tre–fyra gånger i månaden. Hon använder alltid GoMore. Antingen som passagerare eller chaufför. Hon tycker det är trevligt, billigt och supersmart. Idag betalar hon 205 kronor (28 euro). Hon vet inte om det är det billigaste sättet idag, men det är i alla fall det snabbaste.

2018#05

flickvän. I själva verket har GoMore inneburit att det inte kostar så mycket att ha en flickvän i en annan del av landet, även om han kör rutten flera gånger i veckan. Han använder alltid GoMore om inte bilen är full med barn. Idag skulle en av passagerarna bara transportera ett pass, det var ändå nytt. Han tar färjan varje gång. Priset varierar lite under veckan. Priset för att åka med på helgen är högre och det är färjebiljetten också. Gunnar får pengar som täcker färjebiljetten, men inte de övriga driftkostnaderna. På det stora hela betraktar han det som ett bra ekonomiskt tillskott som, om han har tur, kan betala hela resan. Men han har aldrig räknat med det.

2

E A

Chaufför

R

S

flintholm aarhus

Å

33

I UrbanWineBox vinkällare ryms om­ kring 75 000 flaskor vin. Just nu har tjänsten 1 000 användare som förvarar drygt 20 000 flaskor i källaren. Det är gratis att lagra en till två lådor vin i käl­ laren, men sedan kostar det omkring en krona (13 cent) i månaden per flaska.

Till UrbanWineBox hör en app, där användarna hela tiden kan se både vad de själva har och vilka viner andra lag­ rar i källaren. I appen kan användarna sälja sina viner, och andra användare kan lägga bud på dem. Planen är att göra det möjligt för användarna att få sina viner levererade till hemadressen i Köpenhamn inom en timme, om de exempelvis sitter med sina vänner en kväll och plötsligt få lust att dricka en god Brunello eller en exklusiv flaska från Rothschild.

Søren Riis och resten av teamet bakom UrbanWineBox har nyligen fått en kapitalinvestering på 2,7 miljoner

danska kronor (360 000 euro) som ska hjälpa dem att sprida konceptet till fler danska städer och till utlandet. ”Ambitionen är att etablera gratis, sociala vinkällare i storstäder som Berlin, Paris och New York och bidra till att utveckla smaken för kvalitetsvin.

Vårt mål är att skapa världens största vinsortiment och därmed skapa en ge­ mensam plattform, där vinentusiaster världen över kan mötas kring sin pas­ sion”, säger Søren Riis som poängterar att den viktigaste faktorn i UrbanWine­ Box är gemenskapen. ”Konceptet påminner på många sätt om grundtanken bakom GoMore. Att vi har några värdefulla saker som vi med fördel kan dela med varandra. Urbani­ seringen och de begränsade resurserna i världen har fått fart på delningsekono­ min, och jag tror också att många gärna vill bidra till grannsämjan i ett hjälp­ samt civilsamhälle. Under den närmaste framtiden vill vi både lägga till fler ben på handelsplattformen i UrbanWine­ Box och sätta fokus på vinprovningarna här nere under jorden samt försöka skapa gemenskaper tillsammans med de många gourmetrestaurangerna i Köpenhamn. Vår tanke är att vi vill de­ mokratisera tillgången till gott vin och skapa en naturlig respekt för kvalitet och samtidigt göra det mindre snobbigt att dricka unika viner.”

share

därför ofta i Frankrike och köper med sig vin hem till Danmark. En dag 2015 hade han just kommit tillbaka till Köpenhamn med ett parti på hundra flaskor rött vin från Bourgogne. Han stod i sin lägenhet i Fredriksberg och funderade över hur han skulle förvara dem. Det slutade med att han satte vinlådorna ovanpå garderoben. ”Jag tänkte att jag inte kunde vara den enda som hade det problemet. De flesta i Köpenhamn bor i lägenheter, och allt fler intresserar sig för goda viner. Men inte särskilt många har plats för en stor vinkyl. Det ville jag försöka hjälpa dem med, och den gemensamma energiförbrukningen blir ju lägre om flera förvarar sina viner här i en jord­ kyld källare än om vi alla har vår egen vinkyl hemma. Det ligger helt i linje med anledningen till att jag sysslar med delningsekonomi på det hela taget – nämligen att bättre utnyttja begränsade resurser och skapa goda gemenskaper”, säger Søren Riis.

UrbanWineBox invigdes hösten 2016 i Carlsberg Byen. Vinkällaren ligger i den framväxande nya stadsdelen i hjärtat av Köpenhamn som med tiden kommer att bli en samlingspunkt för utbildningsin­ stitutioner, restauranger, grönområden och tusentals lyxlägenheter. ”Det är ju ingen slump att vi ligger här. Vi tittade från början på andra

DELNINGSEKONOMI

CoReorient kombinerar olika faktorer från delningsekonomin med ingredienser från collaborative consumption, cirkulär ekonomi och uthyrningsekonomi.

CoReorient Omsättning 2016: 92 000 euro

42%

Andelen vuxna amerikaner (86 miljoner människor) som utnyttjade minst en delningsekonomisk tjänst 2016.

På snabb frammarsch i USA I en undersökning från november 2016 uppskattar man att 8 procent av USA:s befolkning tjänade på att erbjuda tjänster och liknande på onlineplattformar under 2016. 18 procent fick intäkter från att sälja (begagnade) varor på nätet. Mer än 4 procent av befolkningen i USA hade inkomst som leverantörer i plattformsekonomin mellan 2012 och 2015. Det kumulativa deltagandet har blivit 47 gånger större på tre år och gör därmed den delningsekonomiska sektorn till den snabbast växande sektorn i ekonomin. 42 procent av de vuxna amerikanerna utnyttjade minst en delningsekonomisk tjänst 2016.

Källor: Andreas Wallström, chefsanalytiker, global research, Nordea Markets

share

Förväntad omsättning 2017: 260 000 euro

Antal anställda: 17 – ett team i Finland och ett mjukvaruteam i Pakistan

Antal användare: 4 000

Högtryckstvätten är populärast Finske Harri Paloheimo har med sin delningsplattform, CoReorient, utvecklat tjänster där man både kan låna verktyg och maskiner man inte själv har, och få det transporterat – helst på cykel.

Harri Paloheimo är förmodligen en

av de få människor i Finland som alltid cyklar. Och när vi skriver att han alltid cyklar, så menar vi verkligen alltid. För hans viktigaste mål är att värna om miljön, och hans motto är ”hitta en väg – eller skapa den själv”.

Harri Paloheimo bor med sin fru och tre barn i Esbo, som ligger 15 kilometer utan­ för Helsingfors, och varje dag cyklar han till kontoret för sin delningsekonomiplattform, CoReorient, i hjärtat av den finska huvud­ staden och hem igen. Och Harri Paloheimo cyklar i alla väder, även om det snöar och polarvinden når toppstyrka under de tuf­ faste månaderna.

Idén till CoReorient och de två underlig­ gande delningsekonomitjänsterna Piggy­ Baggy och Liiteri fick Harri Paloheimo för sju år sedan, när hans nyinköpta – och extremt dyra – mikrovågsugn gick sönder.

Eftersom han och hans familj inte äger en bil och mikrovågsugnen var för stor och tung för cykeln, var han tvungen att åka kol­ lektivt för att få den reparerad i Helsingfors.

34

”Jag fick ta två bussar och ett tåg för att komma till reparatören. När jag satt där såg jag på alla människor i bil på väg till jobbet.

Jag tänkte att det måste finnas ett lättare sätt att göra det här på. Utifrån det uppstod både Liiteri, där man kan låna verktyg och maskiner, och samtidigt också ett nytt sätt att transportera saker på: PiggyBaggy. Vi le­ ver i ett samhälle där de flesta bara kastar det som gått sönder och genast köper något nytt. Det slutade med att hela familjen åkte med till reparatören och det tog tre måna­ der innan vi fick tillbaka mikrovågsugnen igen”, berättar Harri Paloheimo.

På den tiden, år 2011, arbetade Harri Paloheimo som teamchef inom hållbar forskning på Nokia. Året därpå lämnade han den finska telegiganten och etablerade CoReorient tillsammans med en kollega.

Paloheimos tanke bakom delningsekonomin handlar främst om att han gärna vill kunna se sina barn i ögonen i framtiden. Därför lägger han alla sina vakna timmar på att uppfinna nya lösningar som kan hjälpa oss att spara på naturresurserna.

2018#05

”Klimatförändringarna gör att vi måste hitta nya och hållbarare sätt att bete oss på som människor. Om mina barn och deras barn också ska leva i den här världen de kommande decen­ nierna, måste vi uppfinna alternativa energikällor och ändra på de strukturer som finns i det nuvarande samhällssys­ temet. Det finns inga dåliga ursäkter”, säger Harri Paloheimo.

Enkelt och bekvämt

På Verkstadsgatan i Helsingfors, inte långt från den gamla fiskehamnen, lig­ ger gastronomi­ och innovationscentret Slakthuset. En bit därifrån, ute på ga­ tan, står en av Liiteris containrar. Inuti bågnar hyllorna av alla möjliga verktyg, och många lånar exempelvis slipmaski­ ner, borrmaskiner och skruvdragare.

Störst är efterfrågan dock på en hög­ tryckstvätt som kan användas till att tvätta soffor och fåtöljer. Ett sådant red­ skap har de flesta nämligen inte hemma i förrådet. Användarna betalar en må­ nadsavgift på 15 euro, och då kan hög­ tryckstvätten och all annan utrustning, som har ett värde på upp till 10 000 euro lånas under 24 timmar. Contai­ nern är öppen dygnet runt. ”Det ska vara enkelt och bekvämt för människor att använda vår tjänst.

Annars gör de det inte”, säger Harri Paloheimo om Liiteri, som på engelska har fått namnet TownHall24, eftersom Harri Paloheimo och hans team håller på att förbereda expansionen till den internationella marknaden.

Målgruppen för Liiteri är storstads­ människor som ska fixa något där­ hemma, men som inte vill investera hundratals euro i en dyr maskin – och som för övrigt inte heller har plats till en sådan i sin bostad.

Rent konkret fungerar Liiteri så att användarna beställer ett av verktygen via en portal på nätet och sedan hämtar det själv i containern. De kan även be­ ställa transport via CoReorients syster­ projekt PiggyBaggy, en digital plattform där finländare som ska åka någonstans – och då helst på cykel – kan ta med sig något åt andra.

Idén bakom båda projekten, ja bakom allt som Harri Paloheimo gör, är att för­ ändra det sätt vi agerar på som konsu­ menter.

2018#05

”Det är alldeles för lätt för oss som medborgare att bara säga att det är politikerna som måste göra något. Vi måste se det ur ett större perspektiv.

Därför tänker jag alltid utanför boxen i skalbara, gröna lösningar och konsu­ mentsystem”, säger han.

Tekniken är bara ett redskap

Sedan plattformens start har CoReo­ rient vuxit till över 4 000 användare och 17 anställda. Men det har varit en trög start, och Harri Paloheimo har fått kämpa hårt för att få tjänsten att nå dit där den är idag. ”Det kan hända att omvärlden be­ traktar Finland som ett högutvecklat, ekologiskt och cirkulärt samhälle, där vi lever i samklang med naturen. Men fak­ tum är att vi bor i ett av världens mest reglerade samhällen och att vi tror att andra ordnar allt åt oss. Det tänkesättet

”Klimatförändringarna gör att vi måste hitta nya och hållbarare sätt att bete oss på som människor.”

håller på att förändras, men det går för långsamt. Jag anser att vi själva har ett ansvar som människor för att driva på förändringarna”, säger den 43­årige en­ treprenören som halvt på skämt kallar sig för Finlands svar på Elon Musk – men utan alla miljarderna än så länge. ”Elon Musk inspirerar mig med sin okuvlighet och att han får saker gjorda trots andras åsikter och trots det mot­ stånd han möter. Jag inbillar mig över­ huvudtaget inte att jag har samma in­ tellektuella kapacitet som han och jag har inte alls samma ekonomiska medel.

Men det ligger också i min natur att kämpa mot alla odds, och vi har samma syn på de enorma utmaningar som mänskligheten står inför när det gäller

35

klimatförändringarna och den korta tid vi har på oss att lösa dem.”

Hur går utvecklingen i CoReorient idag?

”Det går bra och det går snabbt. Även om det finns en långsamhet och mot­ vilja hos staten att tänka enligt de lös­ ningar vi har. I början när vi sökte offentligt stöd fick vi veta att vi måste bevisa att vår samåkningstjänst inte bröt mot lagar eller regler i Finland som gjorts upp av styrelser eller organi­ sationer. Men de specificerade inte vilka organisationer eller regler det handlade om. För ett uppstartsföretag som vårt utan budget till advokater eller annat var det omöjligt att besvara de frågorna.

Samtidigt hävdar dessa stödgivare själva att de skapar lösningar utanför boxen”, säger Harri Paloheimo. ”Men det finns också hopp. Jag upp­ lever många modiga människor, sådana jag kallar förändringsagenter, såväl i den offentliga sektorn som i privata fö­ retag. Vi håller just på att öppna Liiteri i Vanda och vi räknar med att vi mot slutet av sommaren har tio containrar i sju städer i Finland. Efterfrågan är stor.

Om du ska ordna en födelsedagsfest, varför då köpa en popcornmaskin som ändå bara kommer att samla damm i källaren? Då är det smartare att gå till containern och låna en popcornmaskin.

Eller en symaskin. Eller en cykel. Vi upplever framför allt att människor är mycket intresserade av att låna högkva­ litetsredskap som de kan lita på.”

Vilken är den största utmaningen för CoReorient?

”Det är att få människor att finna nya sätt att konsumera på. Våra konsum­ tionsvanor är djupt rotade i hjärnan.

De tjänster vi erbjuder kan inte få or­ dentlig genomslagskraft förrän folk blir mer medvetna om sina val och inte bara följer sina dagliga rutiner 40 pro­ cent av tiden utan att fundera över det.

Därför behövs det mycket pengar till en upplysningskampanj som kan få folk att vakna upp.”

share

DELNINGSEKONOMI

P

S A

share

3 R

E

sydhavnen odense

Å

2018#05

36

Passagerare Ane Hovmand, 23, ska till Odense för att träffa sin pojkvän och samtidigt läsa till en tenta. Ane bor och studerar till läkare i Köpenhamn. Hon använder ofta GoMore men har börjat bli lite kritisk efter några obehagliga upplevelser. En passagerare var full och luktade, och hon har också åkt med små, gamla bilar. Ane tycker att det kan bli lite klaustrofobiskt i en bil, och hon skulle nog välja tåg om priset var detsamma för hon känner sig friare på tåget. Men det är alldeles för dyrt jämfört med GoMore. Idag kostar det 115 kronor (15,50 euro) att åka till Odense.

Chaufför Natasha Guman, 28, ska till Odense och besöka sina föräldrar. Hon använder mest GoMore som passagerare eftersom hon inte har egen bil, men just idag kunde hon köra och då lade hon förstås upp en skjuts. Hon tycker att det är det billigaste, trevligaste och snabbaste sättet att korsa landet på. Sällskapet får tiden att gå snabbare och det är skönt att dela kostnaderna. Idag kostar skjutsen 115 kronor och Natasha får 100 (13,40 euro) av dem. Det kostar henne själv förmodligen 100–150 kronor (13,40–20,10 euro) också, men hon har inte räknat på det. Natashas mamma använder också GoMore när hon ska besöka Natasha.

Yepstr är det man kan kalla en jobbekonomi, alltså en tjänst som ger vanliga människor och mikroentreprenörer möjlighet att tjäna lite extra.

Ye p st r Omsättning 2018: fyra miljoner svenska kronor (390 000 euro)

Resultat: negativt, och det kommer det att vara i minst tre år framöver

Antal anställda: 8 på heltid

Antal användare: över 30 000

De unga svenskarnas första jobb Yepstr är ett appbaserat nätverk där privatpersoner kan kontakta ungdomar mellan 15 och 21 år för att utföra små jobb som att klippa gräsmattan eller passa barn. Mannen bakom appen, svensken Jacob Rudbäck, anser att tjänsten har potentialen att växa sig större än Uber.

När Jacob Rudbäck var barn och växte

upp i Örgryte utanför Göteborg, upplevde han ofta att grannarna hade svårt att hitta någon som kunde hjälpa till med allt från snöskottning till att gå ut med hunden eller klippa gräsmattan.

Den tanken hade han i bakhuvudet när han en dag 2014, då han bodde i Australien, för femtioelfte gången fick ett samtal från sin pappa som bad honom hitta någon som kunde klippa gräsmattan. Ur det uppstod idén till Yepstr. ”Varför ska det vara så svårt att hitta någon som kan fixa gräsmattan frågade jag mig själv. Jag tyckte att det var märkligt att det inte fanns några bra lösningar på det här området. Hur ofta funderar man inte över om man inte känner någon som kan gå en runda med hunden eller klippa häcken.

Ofta blir det för dyrt och besvärligt”, säger den nu 33­årige svenske entreprenören.

Jacob Rudbäck sade därför direkt upp sitt jobb som konsult på The Boston Consulting Group, flyttade hem till Sverige – Stockholm

2018#05

närmare bestämt – och etablerade Yepstr.

Delningsekonomitjänsten har idag över 30 000 användare och förmedlar uppdrag till ungdomar i Göteborg, Lund, Malmö, Stockholm, Södertälje och många andra svenska städer.

Via Yepstr får ungdomarna under skolåren praktisk erfarenhet från arbetslivet, de får referenser från dem som har anlitat dem och en grundläggande insikt om hur man utför ett uppdrag. Samtidigt sparas allt i appen och på så sätt skapar de unga ett cv som Yepstr kan se används flitigt när de unga söker jobb utan för Yepstr­världen. ”Via vår plattform kan 15–21­åringar tjäna sin första lön tryggt och säkert på småjobb hos främmande människor eller hos sina grannar. Allt bokas och betalas i appen, försäkring ingår och de unga väljer själva om de vill tacka ja eller nej till ett uppdrag. På så sätt är Yepstr lätt att kombinera med skola, idrott och fritid”, säger Jacob Rudbäck från sitt kontor i centrala Stockholm.

37

0,03% Delningsekonomins andel av den totala konsumtionen i Sverige.

0,5% Den förväntade andelen 2025.

Svenskarna äter mer kex än de använder delningstjänster Den svenska konsumtionen utgör 0,5 procent av den globala konsumtionen. Om vi utgår från att delningsekonomin proportionellt sett är lika stor i Sverige som den är globalt, så innebär det att delningsekonomin omsätter för omkring 70 miljoner euro i Sverige, vilket motsvarar 0,03 procent av den totala konsumtionen. Det är mindre än svenskarnas årliga kexkonsumtion. Om delningsekonomin i Sverige växer i samma takt som utanför landets gränser, kan omsättningen öka till omkring 1,3 miljarder euro 2025. Delningsekonomins andel av hushållens konsumtion är då 0,5 procent, vilket motsvarar det som svenskarna idag lägger på pizza.

Källa: Andreas Wallström, chefsanalytiker, global research, Nordea Markets

share

DELNINGSEKONOMI

17%

Andelen medborgare i EU som använt delningsekonomiska plattformar som köpare minst en gång under 2017.

5%

Andelen personer som använt plattformarna som säljare.

Övernattning och samåkning ligger i topp Delningsekonomins spridning i EU låg 2016 på en nivå där 17 procent minst en gång hade använt delningsekonomiska plattformar som köpare och omkring 5 procent hade använt plattformarna som säljare. En av sex EU-medborgare använde internet till att hyra övernattning av andra privatpersoner 2017. Åtta procent av EU-medborgarna skaffade eller delade transportmöjlighet med andra privatpersoner 2017. Man bedömer att delningsekonomin i framtiden kan bidra med 160–572 miljarder euro till den europeiska ekonomin.

Källor: Flash Eurobarometer, EU-kommissionen

Nätet har om något satt fart på spridningen Delningsekonomin syftar normalt sett till att vanliga medborgare hyr av varandra.

För att uttrycka det enkelt så delar man användningen av förmåner som bilar, båtar eller hus. Det är givetvis inget nytt, men matchningen mellan den som hyr och den som hyr ut underlättas av den digitala utvecklingen, som å sin sida har ökat efterfrågan på företag som erbjuder en plattform för köpare och säljare. Uber och Airbnb är två kända exempel. Delningsekonomin är förstås också intressant ur flera andra perspektiv. Delningsekonomin hjälper oss att utnyttja resurserna på ett effektivare sätt och det kommer samhället till nytta. En annan fördel kan vara att delningsekonomin förväntas ge ökad konkurrens på de områden där den är verksam, såsom uthyrning av bostäder och transporttjänster, vilket i sin tur pressar ner priserna i de här sektorerna.

Snabb utveckling

Potential att bli större än Uber

Yepstr har vuxit över 40 procent i månaden under de senaste ett och ett halvt åren. ­Utvecklingen går riktigt fort och företaget har just fått sin andra kapitalinjektion på över tio miljoner svenska kronor (970 000 euro). Det ska öka tillväxten ännu mer.

Flera tunga namn från svenskt närings­ liv – Johan Svanström, vd för Hotels.com, Stefan Öberg, vd för Tradera och eBay ­Sverige och Richard Sandenskog från Schibsted – har samtidigt gått in i led­ ningen för företaget som totalt har tillförts 17 miljoner kronor (1,6 miljoner euro) ­sedan starten 2015. ”Nu trycker vi gasen i botten och låter hela Sverige upptäcka hur Yepstr hjälper ungdomar att tjäna pengar, samtidigt som svenskarna får hjälp som underlättar deras liv och får mer tid över till det som är vik­ tigt i livet”, säger Jacob Rudbäck. ”Det kommande året lanserar vi Yepstr i många fler svenska städer. Vi upplever att intresset från ungdomarna är stort. Och vi håller redan på att undersöka flera in­ ternationella marknader, där vi tror att Yepstr också kan bli stort”, fortsätter han.

En särskild funktion i Yepstr-appen är att ungdomarna kan arbeta sig uppåt ­genom att lösa uppdragen på bästa sätt. En 15-åring som registrerar sig i appen ­börjar med en lön på 75 kronor (7,30 euro) i ­timmen. I takt med att han eller hon utför allt fler uppdrag kan de nå upp till nästa nivå, vilket innebär en lönehöjning.

En stark anknytning till plattformen är dessutom en av grundtankarna bakom den. De unga användarna kallas gemen­ samt för ”yeps” som står för ”young entre­ preneurs”. ”Vi har skapat appen som ett spel, där ungdomarna bedöms efter hur bra de kla­ rar uppdraget. Om de gör det bra kommer de en nivå högre upp, och det ger dem samtidigt extra förmåner. Det viktigaste är din framåtanda och att du är artig och ­ordentlig”, säger Jacob Rudbäck. ”Gamification används idag mest för att få ungdomar att köpa extra saker i en app.

Men vi använder det istället för att få ut ungdomarna i arbetslivet på ett ansvars­ fullt sätt. Det finns så många tonåringar som bara sitter hemma och gärna vill ut och jobba och tjäna pengar genom att gå ut med andras hundar, passa barn eller hjälpa barn med läxorna”, säger Jacob Rud­ bäck.

Från sitt kontor i Stockholm har den unge svenske entreprenören på nära håll kunnat se hur delningsekonomin har tagit fart de senaste åren. Samtidigt upplever han att såväl svenska banker som privatpersoner har fått upp ögonen för att marknaden är attraktiv. ”Jag märker det bland annat genom att bankerna anstränger sig mycket för att få oss som kunder. Delningsekonomin medför ju också ganska snabbt stora transaktions­ volymer, så jag förstår att de är nyfikna på oss. Dessutom kontaktas vi ofta av perso­ ner, framför allt våra egna användare, som gärna vill investera och vi får ofta feedback från politiker och ungdomarnas föräldrar. I stort sett alla är positiva.”

Men som Jacob Rudbäck säger så ”tar de stora kulturförändringarna tid”. ”Om du tittar på exempelvis Airbnb, så tog det också sex år innan de slog igenom på allvar. Det handlar om att någon måste prova och se att det fungerar. Det skapar en positiv spiral och först därefter kan det nå ut till de stora massorna”, säger han.

Nästa naturliga steg för Yepstr är att visa att konceptet även fungerar utanför ­Sveriges gränser. ”Vi vill gärna testa Yepstr i olika städer i USA och Danmark, men vi har inte bestämt oss ännu. Det beslutet fattas i slutändan utifrån vilka länder som har en optimal demografi, är vana vid att köpa tjänster på det här sättet och har en lagstiftning som gör det möjligt och enkelt. På de punkterna har jag förstått att Danmark passar bra. I grund och botten handlar det för oss om att göra världen mer meritokratisk. Att du som ung kan få en chans oavsett vem du är och varifrån du kommer”, säger Jacob Rud­ bäck som anser att Yepstr har potentialen att växa sig större än biltjänsten Uber. ”Det beror helt enkelt på att vi erbjuder så många olika tjänster: barnpassning, tek­ nisk support för äldre, läxhjälp, fönster­ putsning, hundpassning och så vidare. När man lägger ihop allt det så blir den totala ’kakan’ större. Bara i USA lägger man en bra bit över fem miljarder dollar på barn­ passning. Om vi fortsätter att växa i det här tempot så är vi snart en av Sveriges största sommarjobbsförmedlare till ungdomar.

Vårt mål är att vi uppnår det 2020 och att vi är störst i världen före 2023. Den här marknaden är gigantisk”, säger Jacob Rud­ bäck.

Källa: Andreas sWallström, chefsanalytiker, hare 38 2018#05 global research, Nordea Markets

Nordea Insikter E R FA R E N H E T, TJÄ N ST E R O C H N Y H E T E R

Vägvisare inom ansvarsfrågor Den professionella styrelsemedlemmen Kirsi Sormunen uppmuntrar företagens ledning att ta ansvarsfrågor på allvar och visa vägen med sina egna handlingar. ↳

SI D O R N A

4 4–4 6

S.

4 3

S.

47

S.

50

Även placerare kan ta ansvar

Pengar & lagen

Utnyttja faktorer

Till Nordeas Starsfonder väljer man endast ut föregångare inom ansvar som erbjuder en bra förväntad avkastning.

Vid dödsfallsersättning ur en livförsäkring är ingen andel längre fri från arvsskatt, säger Nordea Private Bankings jurist Antti Salmenvaara.

Kloka placerare beaktar faktorer som visat sig fungera, till exempel värde och kvalitet, vid valet av placeringsobjekt.

Ansvarsfulla investeringar

Intar marknaden för förnybar energi

Norska Thina Saltvedt är Nordeas expert inom förnybar energi och klimatrisker i bankens team för ansvarsfull finansiering. Saltvedt som arbetat som oljeanalytiker ska nu inta marknaden för förnybar energi.

Nordeas tidigare oljeanalytiker byter perspektiv. Nu intar Thina Saltvedt marknaden för förnybar energi.

TEXT

HILDE

BILDER

SANDER

CHARLOTTE

ME L I N G SV E R D R U P

Thina Saltvedt, 46, arbetade som oljeanalytiker på Nordea i över 10 år och är säkert en av de mest citerade experterna inom sin bransch i Norge. Medieföretaget Bloomberg använde hennes uttalanden regelbundet och år 2013 var hennes prognos över oljeprisutvecklingen den mest exakta i världen.

Men det var då. I början av det här året övergick Saltvedt till Nordeas team för ansvarsfull finansiering som expert inom förnybar energi och klimatrisker.

– Det är verkligen intressant att få arbeta med ansvarsfrågor på en stor bank som Nordea. Vardagliga val som att sortera avfall, undvika plastförpackningar och minska elförbrukningen är viktiga, men i det här jobbet kan jag påverka i lite större skala, säger Thina Saltvedt.

Vägvisare för ansvarsfullare investeringar

Nordea har redan länge strävat efter att påverka att kundernas besparingar och placeringstillgångar styrs till objekt som uppfyller förväntningarna på miljö- och samhällsansvar och god förvaltningssed.

Principerna för ansvarsfulla investeringar tillämpas noggrant i Nordeas portföljförvaltning. Genom detta strävar man efter bättre riskhantering och avkast-

share

40

ning på lång sikt, och man vill främja en framtid som grundar sig på hållbar utveckling.

– Finansiering och tillgången på kapital spelar en betydande roll för att lösa klimatfrågan, även om den tills vidare diskuterats rätt lite. Finansiering är alltid en väsentlig faktor då man ska investera i något projekt eller låna pengar till företag, betonar Saltvedt. Även om de instanser som bestämmer om de stora riktlinjerna bär det främsta ansvaret, till exempel myndigheter och stora företag, är även privatplacerares val betydande för klimatet och miljön. Genom att placera ansvarsfullt kan man till och med påverka mer än genom att återvinna och köpa ekologiska produkter.

– Till exempel pensionssparare ska kunna bestämma över sina placeringar så att de inte plötsligt märker att de äger en andel av en tungt förorenande stålfabrik i Kina. Förändringen är redan tydlig eftersom kunderna i växande utsträckning kräver mer ansvarsfulla investeringar.

Nordea stöder förändringen mot det bättre

Det är just ansvarsfull investering som Thina Saltvedt ska underlätta på sitt nya jobb. Hon analyserar och bedömer de risker som förknippas med klimat-

2018#05

share

41

2018#05

Ansvarsfulla investeringar

förändringen så att placerarna kan välja de bästa alternativen för klimatet och miljön.

Nordea har erbjudit ansvarsfullt förvaltade fondalternativ i över tio år redan, men nu blir ansvar en del av bankens kärnverksamhet samt andra produkter och tjänster.

– Jag tycker att det bästa är att banken kan stödja förändringen genom att hjälpa kunderna styra ekonomiskt och socialt betydande kapital till mer miljövänliga objekt, säger Saltvedt.

Finansiering och tillgången på kapital har en betydande roll för att lösa klimatfrågan, trots att man tills vidare har diskuterat den rätt lite.

Utbildning: • Doktorsexamen i ekonomi samt Master of Science i International Business vid University of Manchester Institute of Science and Technology • Bachelor of Science i Micro Economics, Norwegian School of Management, med mera.

share

I Kina förstår man sig på ansvar

I fjol besökte Thina Saltvedt Kina, där man verkligen har förstått vikten av ansvarsfulla lösningar.

I Kina har föroreningar länge varit ett stort problem som har minskat människors livslängd, förstört jorden och förorenat floder och havet till den grad att de inte kan nyttjas.

– I takt med att satsningarna på sol- och vindenergi har tilltagit, har den kraftiga ökningen av koldioxidutsläpp avstannat och börjat stabiliseras, säger Saltvedt.

Fram till 2020 tänker Kina använda cirka 370 miljarder dollar på förnybara energikällor, såsom vatten-, sol- och vindkraftverk, för att minska användningen av problematisk stenkol. I Kina bygger man redan nu flest vind- och solkraftverk i hela världen, och i och med de kommande investeringarna kommer landet att dominera byggandet av förnybara energikällor även i fortsättningen.

Världens klimatbeskyddare

I december 2017 fick Thina Saltvedt en inbjudan till ett öppet forum som ordnades av Kinas internationella råd för miljö- och utvecklingssamarbete (CCICED). CCICED är ett rådgivande organ som styr de kinesiska myndigheterna, och på plats fanns bland annat Kinas klimatminister.

Saltvedt deltog i en paneldiskussion som kartlägger näringslivets och finansieringens betydelse i landets kommande klimat- och miljöprofil. Hon diskuterade bland annat bankens möjligheter att bedöma klimatrisker och att organisera finansieringen av miljöobjekt. Hon anser att det är viktigt att skaffa information och erfarenhet om de möjligheter som satsningarna på förnybar energi erbjuder för ett stort land som Kina.

– I Kina har man förstått att man inte längre kan åstadkomma ekonomisk tillväxt på bekostnad av miljön och klimatet, säger Saltvedt.

– Landet håller på att förändras från miljöbrottsling till klimatbeskyddare.

Fakta om Thina Saltvedt Bakgrund: Bor i Oslo, född i Tönsberg, Norge. Uppväxt på ön Nötterøy och har bott 7 år i Manchester i Storbritannien.

Hon är optimistisk och tror att stora och betydande förändringar mot en mer hållbar framtid är möjliga.

– Förändringen måste inledas nu och den måste drivas framåt snabbt. Många saker ser redan bra ut, men det finns alltid utrymme för förbättring.

Placeringarna i förnybar energi har varit rätt stabila i Europa sedan 2011 trots att takten tilltagit i andra delar av världen, säger hon.

Arbete: • Senior Advisor på Nordea, Group Sustainable Finance.

Tidigare chefsanalytiker för Nordea Markets, Macro/Oil. • Senior Administrative Officer (SAO) vid Chartered Institute of Bankers i Manchester.

Uppdrag: Ingår i Klimat- och miljöministerns klimatråd samt fackrådet för Circular Norway.

Fritid: Resa, springa, åka skidor, vandra i fjällen samt i skog och mark.

42

2018#05

Placering

SANNA

SEVÄNEN

share

T EXT

Kombinera avkastningsmöjligheter och ansvar Nordeas Starsfonder är ett utmärkt sätt att eftersträva god avkastning på sina pengar och samtidigt värna om jordklotets framtid.

Nordea har ett specialiserat team som testar och följer upp ansvarsfrågor.

nyckeltalen för Starsfondernas företag. Företagen med den bästa avkastningspotentialen väljs som placeringsobjekt.

Läs mer om Starsfonderna nordeafundsmagazine.fi/ nordea-funds-stars Bild: Mari Lahti

som använder mindre vatten en betydlig fördel i framtiden.

Exemplet visar vad ansvarsfulla företag beaktar. Miljön mår bättre och samtidigt förbättras företagets konkurrenskraft.

Nordeas Starsfonder placerar i ansvarsfulla företag som beaktar miljön, samhällsansvar och god förvaltningssed.

Analysen utarbetas alltid av Nordeas team för ansvarsfulla investeringar.

Därtill kontrolleras alltid de traditionella ekonomiska

43

Vi jämför två företag som tillverkar jeans. Det ena använder en traditionell tillverkningsmetod och förbrukar tusentals liter vatten för att sy ett par byxor. På det andra företaget utvecklar man kontinuerligt tillverkningsprocessen för jeans i en mer vatteneffektiv riktning.

Vilket företag skulle du placera i? Enligt FN:s vattenrapport reduceras världens vattenresurser hela tiden och om tjugo år finns inget vatten kvar att slösa. Därför har företaget

1

2

Mindre risker Riskerna för dåligt anseende är stora för företag som inte verkar ansvarsfullt. En miljökatastrof, användning av barnarbete eller mutor kan sänka aktiekursen under en lång period. Dessutom kan miljöskador leda till betydande skadeersättningar som direkt påverkar företagets resultatförmåga.

3

Hållbar placering Kolavtrycket för företag som beaktar miljöfaktorer är ofta betydligt mindre än för andra motsvarande företag. Att placera i en Starsfond är alltså ett bra sätt för placeraren att även minska sitt eget kolavtryck. Företagen kan skapa hållbarare verksamhetsmetoder i dialog med Nordea.

Samtidigt utvecklas samhället i en bättre riktning.

4

Höga avkastningsförväntningar I Starsfonderna kompromissar man inte med den eftersträvade avkastningen utan på lång sikt förväntas de avkasta bättre än motsvarande vanliga fonder. Man vet även mycket mer om de företag som valts ut till Starsfonderna än om företag i traditionella fonder, eftersom uppgifterna förutom av portföljförvaltaren även alltid granskas av ett proffs inom ansvarsfrågor.

2018#05

Råd att välja Det finns tre olika Starsfonder.

Tillväxtregion Stjärnor placerar på tillväxtmarknaderna och har sedan sin start 2011 avkastat bättre än tillväxtmarknaderna i genomsnitt.

Globala Stjärnor startade i fjol och Europeiska Stjärnor i början av året.

En kundhistoria

Kirsi Sormunen arbetade på Nokia i över tio år som miljöchef och chef för hållbar utveckling.

share

44

2018#05

” Föregångare vågar agera i tid” Kirsi Sormunen har alltid velat bidra till att göra världen till en bättre plats. Som miljöchef på Nokia drev hon igenom förändringar vars verkan vi fortfarande kan se.

Nu uppmuntrar hon alla företag till ansvarsfull affärsverksamhet.

TEXT

SANNA

BILD

MARI

SEVÄNEN LAHTI

För femton år sedan stod Kirsi Sormunen inför något helt nytt. Hon hade gjort en lång karriär i ekonomi- och finansledningen för mobiljätten Nokia och behövde en ny riktning. Företagets miljöchef skulle gå i pension och Sormunen valdes till hans efterträdare.

På den tiden låg miljötänket fortfarande i sin linda i företagsvärlden.

– Jag fick ofta tomma blickar då jag började prata om ansvar, säger Sormunen.

På Nokia hade man emellertid gjort ett bra grundarbete redan under Sormunens företrädare.

Man var medveten om de största miljökonsekvenserna under produkternas livscykel. Produkterna skulle orsaka så lite skada som möjligt på naturen under produktionen, leveransen, användningen och återvinningen.

Sormunens huvuduppgift blev att förankra tanken om hållbar utveckling i hela organisationen.

Det hade hon goda förutsättningar för, eftersom hon arbetat i företaget sedan 1980-talet och kände människor i olika enheter och i ledningen.

– Jag har hela tiden haft en global roll i företaget, vilket är viktigt för miljöchefen. Jag var en slags intern resepredikant.

De mål som ställdes på ansvarsfullhet uppnåddes slutligen så väl att Nokia blev en global stjärna som många ville ta lärdom av.

– Vi satsade till exempel mycket på att tillverka ännu energieffektivare basstationer. Vi förnyade produktförpackningarna och gjorde förpackningarna så små som möjligt så att de kan förpackas

2018#05 45 share

2018#05 46 share

En kundhistoria

Neste, St1, Fortum, Metsä Group. Sormunen listar en lång rad finländska företag som tar ansvarsfrågor på allvar. Hon anser att man i Finland borde förhålla sig ännu mer seriöst till exempelvis eutrofieringen av Östersjön.

så tätt som möjligt under transporten. Nu gör ju alla så, men då var tänkesättet nytt.

Närproducerad mat och återvinning

Att skapa en bättre värld har alltid stått Sormunen nära hjärtat. Under studietiden arbetade hon i utvecklingssamarbetsprogrammet på Helsingfors Handelshögskola, som hjälpte företag i utvecklingsländer att ta in och marknadsföra sina produkter i västvärlden.

– Vi tog bland annat in snabbkaffet Africafe till Europa och det säljs fortfarande. Reklamaffischen som vi gjorde hänger fortfarande på väggen på stugan, säger Sormunen.

I butiken läser Sormunen förpackningsmärkningarna mycket noga. Hon gynnar närproducerad mat och säsongsprodukter, och köper till exempel inte bröd som importerats från Tyskland eller Frankrike.

– Ansvar syns antagligen inte tillräckligt i mitt liv, men jag har minskat på köttätandet, jag återvinner avfall och undviker plast.

Dessutom har vi solpaneler, vi köper el som producerats med förnybar energi och våra bilar är hybrider, säger Sormunen.

Alla bär ansvar för ansvarsfullhet

Mycket har hänt under femton år.

Många företag har infört hållbar

Det är viktigt att ledningen är engagerad och visar exempel.

utveckling som en del av sin strategi och har gjort ansvarsfrågor till en affärsverksamhet. Som exempel nämner Sormunen Finands stora skogsindustriföretag, Neste, Fortum och ST1.

– Men det finns fortfarande många företag som nöjer sig med att bara nå upp till den grundläggande nivån, att uppfylla det som lagen kräver.

Det första steget är att förstå att det inte strider mot de ekonomiska målen om man minskar miljöpåverkan. På Nokia tänkte man så ända från början och till exempel genom att minska förpackningsstorlekarna sparade man hundratals miljoner.

Sormunen önskar att ­företagen skulle se megatrenderna inom hållbar utveckling som en möjlighet.

Hurdana innovationer skulle kunna bidra till att lösa bristen på odlingsmark, näring eller sötvatten eller ersätta fossila bränslen?

– Det viktiga är att ledningen är engagerad och ett gott föredöme.

Hela organisationen måste ­förstå att alla bär ansvar för ansvars­ frågor.

Nyskapare

I dag fylls Sormunens dagar av att vara professionell styrelse­ medlem i bland annat VR:s, DNA:s, Sitras och Unicefs styrelser. Nokia lämnade hon för fyra år sedan då bolaget stod inför en stor brytningstid.

– Jag är nyskapare och jag vill ha snabba resultat, vilket inte var möjligt i bolagets dåvarande situation. Även då hon tar emot styrelse­ poster bedömer Sormunen alltid hur ansvarsfullt företaget är, även om hennes starka erfarenhet inom ekonomi och finans i allmänhet är den främsta orsaken till att man vill ha henne i styrelsen.

– De som vågar agera i tid är före­gångare, säger Sormunen.

Pengar & lagen

share

Kontrollera livförsäkringens förmånstagare Alla medel i en livförsäkring omfattas av arvsskatt vid ett dödsfall. Ändringen är stor speciellt om förmånstagaren är maken/makan.

Hur räknas utjämningen ut?

Var och en gör klokt i att kontrollera försäkringens förordnande om förmånstagare. Om förmånstagarna är barn eller barnbarn finns det i regel inget behov att göra ändringar. Det lönar sig emellertid att beakta att även betalningar till barn eller barnbarn från en livförsäkring omfattas av arvsskatt.

Om förmånstagaren är maken/makan ensam eller tillsammans med barnen lönar det sig att kontrollera om förordnande om förmånstagare fortfarande är skattemässigt smart.

För ett gift par räknas båda makarnas behållna egendom ihop. Den efterlevande maken har på utifrån giftorätten rätt till hälften av det sammanlagda beloppet.

Om den efterlevande makens behållna egendom är mindre än hälften av det sammanlagda beloppet betalas differensen från den avlidnas kvarlåtenskap till den efterlevande maken/makan i form av utjämning.

Utjämningen beskattas inte, men makarnas äktenskapsförord kan begränsa giftorätten.

Är ändringen alltså annorlunda

Är det fortfarande vettigt att

för maken/makan?

placera i livförsäkringar nu när

Tidigare fick äkta makar hälften av livförsäkringens dödsfallsersättning skattefritt.

I nuläget finns inget behov för en ändring om det sammanlagda beloppet av den försäkringsersättning och det eventuella arvet som en make/maka får underskrider 110 000 euro. Då kan maken/ makan få 90 000 euro skattefritt i form

skatteförmånen försvann?

En livförsäkring handlar i första hand om att trygga de närståendes vardag vid ett dödsfall. Behovet av att trygga den ekonomiska säkerheten försvinner inte trots att beskattningen ändras.

Det kan emellertid vara värt att överväga om man borde höja försäkrings-

En livförsäkring handlar i första hand om att trygga de närståendes vardag vid ett dödsfall.

Expert är Nordea Private Bankings jurist Antti Salmenvaara.

2018#05

Behöver jag göra något?

S E V Ä N E N

skyddet eftersom det belopp som förmånstagaren får är mindre. Ofta har man med försäkringspengarna tänkt betala till exempel arvsskatten på ett företag, en lägenhet eller en fastighet.

I allmänhet höjer ett dödsfall utgifterna tillfälligt och bouppteckningen samt uppdelningen av medel kan ta flera månader. Men försäkringsersättningen betalas till förmånstagaren före boutredningen. Försäkringsbolaget ska betala beloppet till förmånstagarnas konto inom 30 dagar efter att ersättningsansökan och andra nödvändiga dokument lämnats in.

En fördel med försäkringen är också att försäkringstagaren själv har tillgång till sparmedlen och avkastningen under placeringstiden. Medlen kan även tas ut vid behov.

av avdrag för make/maka och under 20 000 euro utan arvsskatt.

Den efterlevande maken/makan kan alltså få totalt högst 109 000 euro skattefritt.

Men om det totala beloppet är 110 000 euro eller mer, lönar det sig inte nödvändigtvis att betala försäkringsersättningen direkt till den efterlevande maken/makan utan till dödsboet. Då räknas försäkringsersättningen som en del av den avlidnas tillgångar, och genom giftorätten kan beloppet av den skattefria utjämningen växa som den efterlevande maken/makan får.

Fotograf: Mari Lahti

Jag har en sparlivförsäkring.

S A N N A

47

Betalningar som man fått i enlighet med en livförsäkring, och behandlingen av dem i arvs- och gåvobeskattningen ändrades i början av 2018. Det finns inte längre några skattefria dödsfallsersättningar på 5 000 euro som de i försäkringen angivna förmånstagarna tidigare fick utan arvsskatt. Ändringen var en del av en större reform, där man sänkte helhetsbelastningen av arvs- och gåvoskatterna. Ändringen omfattade även placeringsförsäkringar, vars medel betalas till förmånstagarna vid ett dödsfall.

T E X T

Næste generation Expertråd

T EXT

JULIANN

LOUISE

LARSEN

Så här kan du undvika nätbedrägeri I takt med att tekniken utvecklas spenderar vi allt mer tid på webben.

Följande råd kan hjälpa dig att identifiera bedrägeriförsök.

Expert: Artikeln grundar sig på en intervju med en expert i Nordeas team för bedrägeriövervakning. Av säkerhetsskäl publicerar vi inte namn eller bild på experten.

Enhetens uppgift: Att bland annat undersöka eventuella bedrägerier, berätta för kunderna om olika bedrägerier och hur man kan undvika att falla offer för dem.

Hur välinformerade är människor när det gäller nätbedrägeri?

I dag talar man mycket om bedrägerier, men nivån varierar fortfarande mycket. Många har tyvärr egna erfarenheter av att bli bedragna och vissa berättar även gärna om dem för att hjälpa andra. Å andra sidan finns det fortfarande många som inte vet, minns eller förhåller sig tillräckligt seriöst till hur viktigt det är att hålla hemligt privata och känsliga uppgifter, såsom lösenord och bankkortsuppgifter. Det är lätt att tänka att inget ändå kommer att hända.

share

Vad ingår i Nordeas och Private Bankings informationssäkerhetsarbete?

I dag är informationssäkerhet ett av våra viktigaste delområden och många människor arbetar med det. Säkerhetsåtgärderna på högre nivå omfattar olika interna system som övervakar händelser och ett larmsystem som meddelar om avvikande händelser.

Ett exempel som är synligt för våra kunder och som de flesta känner till är till exempel inloggning med bankkoder. Vi arbetar också aktivt för att öka medvetenheten. Vi utbildar vår personal och vägleder våra kunder att handla säkert.

48

Vilka utmaningar möter ni i arbetet mot bedrägerier?

När man talar om bedrägerier och säkerhet tänker man ofta på datorer och programmens säkerhet. Nätbrottslingar söker efter nya lösningar och system för att hitta sårbarheter som de kan utnyttja. Så kallad social manipulation är emellertid ett av brottslingarnas effektivaste verktyg. Det utnyttjar medmänsklighet, dvs. viljan att hjälpa och lita på andra. Sådana bedrägerier är bland annat placeringsbedrägerier och olika e-postbedrägerier i ansedda företags namn. Bedragarna strävar ofta efter att offret överför pengarna själv.

2018#05

Fyra råd som hjälper dig att undvika nätbedrägeri: 1. Avslöja aldrig personliga bankkoder, kreditkortsuppgifter eller lösenord. Inte ens för dina barn eller din partner. Förvara lösenord och pinkoder separat från korten. Tänk också på att banken eller polisen aldrig ber om dina koder.

2. När du sköter ärenden i nätbanken eller godkänner betalningar ska du läsa noggrant vad du godkänner eller var du loggar in. Var även i övrigt försiktig med var du anger dina uppgifter.

3. När du handlar på webben, tänk alltid på om du skulle göra på samma sätt i verkliga livet.

Skicka till exempel aldrig pengar till en person som du inte känner personligen.

4. Om något erbjudande känns för bra för att vara sant, så är det sannolikt det. Var uppmärksam då du får Facebookreklam, annonser, sms eller e-postmeddelanden som innehåller en länk eller bilagor.

Varför är det så viktigt att tala om informationssäkerhet?

Tyvärr känner alla inte till farorna med nätbrottslighet. Vi ordnar säkerhetsrådgivning där vi går igenom olika bedrägeriformer och deras varningssignaler. Det är viktigt att vi lär oss att ta hand om vår digitala säkerhet.

Vem som helst kan drabbas, och att man förlorar pengar är bara en påföljd. Att bli utsatt för ett brott är en mycket svår situation mentalt. Jag har sett många fall där en ny själsfrände eller placeringsrådgivare visat sig vara en bedragare. Man överför pengar till bedragaren tills det via banken kommer fram att det är fråga om ett bedrägeri. Efter att ett brott avslöjas är det vanligt att man känner sig underlägsen och skäms.

2018#05

Vad ska man göra om man misstänker att man blivit bedragen?

Först ska man kontakta banken för att minimera de ekonomiska förlusterna. Det är bra att göra en brottsanmälan till polisen om bedrägerier som lyckats men också om försök. Alla e-postmeddelanden, sms, program och andra dokument som hänför sig till bedrägeriet borde i den mån det är möjligt förvaras så att banken eller polisen vid behov kan undersöka dem. Den lönar sig absolut att berätta om bedrägeriet för andra så att de inte faller i samma fälla. Att berätta för andra minskar också skamkänslan som förknippas med bedrägerier.

49

Tekniken utvecklas i en enormt snabb takt – hur annorlunda är arbetet med informationssäkerhet nu jämfört med tio år tillbaka?

Vi har mer kunskap, är bättre organiserade och håller oss uppdaterade med den tekniska utvecklingen – men det gör också de kriminella. De arbetar allt mer avancerat, och bedrägerier är inte längre lika lätta att identifiera, till exempel utifrån stavfel. Nätbrottsligheten ökar också för att människor spenderar mer tid på internet. Kriminella försöker hålla sig ett steg före oss och vi före dem.

share

2018#05 50 share

Kolumn

Full nytta av portföljen med aktiefaktorer Benjamin Graham och David Dodd rekommenderade redan på 1930-talet att man ska köpa aktier vars pris är lågt i relation till balansvärdet eller resultatet.

Tydligare bevisning på att värdeplacering fungerar fick vi i början av 1990talet. Då publicerade nobelpristagarna i ekonomi Eugene Fama och Kenneth French en serie utredningar, där de ­visade att värde- och småbolag avkastar bättre än tillväxtbolag och stora bolag.

Kring samma tidpunkt visade forskare att om priset på en aktie stigit i några månader, kommer det antagligen att fortsätta stiga. Det kallas momentum. En mer detaljerad undersökning visade att värdeplacering avkastar ännu bättre om man också fäster uppmärksamhet vid balansräkningens kvalitet.

Med andra ord granskar man hur bra resultat ett bolag kan göra med ett visst balansvärde.

I dag används ofta begreppet faktor­ investering för dessa placeringsstilar.

Det finns många olika faktorer, men empiriskt sett har värde, småbolag, ­momentum och kvalitet fungerat. Dessutom kan man teoretiskt förklara varför dessa fyra faktorer även kommer att avkasta i fortsättningen. Även om en faktor skulle ha fungerat empiriskt, dvs. avkastat väl, men det inte finns någon logisk förklaring till avkastningen, lönar det sig att förhålla sig försiktigt till placeringen.

Till exempel värdeplacering ­uppfyller båda kriterierna. Då man undersökt värdeplacering noggrannare har man märkt att värdebolagens risk på lång sikt är större än tillväxtbolagens. Detta beror på att värdebolagen i allmänhet är verksamma i traditionella branscher, där behovet av förnyelse och innovation är mindre. Då bolaget eller hela branschen förr eller senare står inför

en större förändring, kan bolaget inte reagera lika snabbt som ett tillväxtbolag. Värdebolag avkastar alltså bättre än genomsnittet enbart för att de innebär en högre risk.

Enligt internationell bevisning under längre tid avkastar värdebolag i genomsnitt mer än tillväxtbolag. Detta innebär inte att en portfölj med värdebolag alltid skulle avkasta mer än tillväxt­ bolag. Värdebolagens kursutveckling kan vara sämre än tillväxtbolagens under en lång tid, så även här lönar det sig att diversifiera.

Traditionellt har man undersökt en faktor åt gången, men under de senaste åren har både den akademiska forskningen och de praktiska lösningarna tagit flera steg framåt. Om placerare till exempel bara fokuserar på värdefaktorn, kan de placera i ett värdebolag med svagt momentum. Det kan emellertid vara bättre att inte ta med en sådan aktie i portföljen och bara behålla aktier som uppfyller både värde- och momentumkriterierna.

Placerare bör också komma ihåg tillräcklig diversifiering enligt bransch och geografisk spridning. Man kan alltså förbättra portföljens avkastningsmöjligheter och hantera risken genom att i valet av aktier även beakta flera faktorer och ge utrymme för diversifiering enligt bransch och geografisk spridning. Även om en aktie skulle uppfylla alla ovannämnda kriterier kan placeraren ställa upp andra kriterier för placeringen, till exempel miljö- och samhällsansvar. Det kräver kunskap och skicklighet, men i synnerhet medan räntorna är låga ­lönar det sig att försöka få ut allt man kan ur aktieportföljen.

Text Mats Hansson Chef för Nordeas Asset Allocation-team

TEXT

CHRISTOFFER

RICHARD

MØLLER

Norge Gps, radar, kameror och sensorer ser till att det nästan 80 meter långa containerfartyget navigerar säkert på sin cirka 60 kilometer långa rutt längst Norges sydkust. Fartyget kan självt lägga till och ut i hamnarna på sin rutt.

TEXT

CHRISTOFFER

RICHARD

MØLLER

Är framtidens fartyg förarlösa?

Det norska containerfartyget Yara Birkeland blir världens första helelektriska och automatiserade fraktfartyg. Det besättningslösa fartyget ska ersätta 40 000 årliga lastbilsturer på de norska vägarna – och är en både billigare och klimatvänligare lösning.

Det är inte utan anledning att Yara Birkeland kallas havets Tesla. För när det eldrivna containerfartyget i framtiden ska transportera tonvis av gödselmedel längs den norska sydkusten blir det utan en kapten vid rodret. Det kommer faktiskt inte att finnas någon besättning ombord överhuvudtaget.

När fartyget planenligt sjösätts mot slutet av 2018 kommer det att vara världens första självkörande fartyg. Det är den norska koncernen Kongsberg som har utvecklat robotfartyget åt gödselmedeltillverkaren Yara.

Enligt professor Mogens Blanke vid institutet för elektroteknik vid Danmarks tekniska universitet har den nya typen av containerfartyg en stor potential för framtidens fartygstrafik: ”Yara

2018#05

Birkeland är ett bra exempel på att god ekonomi, ökad säkerhet och hållbarhet går att förena.

Automatisering och elektrisk drift minskar kostnaderna för såväl företaget som samhället.”

lastbilschaufförer som varje dag transporterar gödselmedlet.

Samtidigt kommer en fast, energieffektiv hastighet på 11 kilometer i timmen att bidra till att hålla driftkostnaderna nere.

Sparar massor på löneutgifter

Strömmen kommer från ett enda batteri

Även om Yara Birkland med sitt pris på omkring 21,5 miljoner euro har kostat omkring tre gånger så mycket att bygga som ett traditionellt containerfartyg i samma storlek handlar det enligt professor Mogens Blanke om väl investerade pengar. Det besättningslösa fraktfartyget är nämligen betydligt billigare i drift. Förutom att spara löneutgifter genom att inte ha besättning ombord slipper Yara betala lön till de hundratals

Robotfartyget gagnar även miljön. Ett enormt elbatteri levererar all energi till fartyget som därför inte släpper ut koldioxid. Det är en stor kontrast mot de 40 000 årliga lastbilsturer med dieseldrivna lastbilar som idag står för transporten av gödselmedel och som släpper ut stora mängder kväve och koldioxid. Yara Birkeland kommer att testköras med besättning ombord, men kommer enligt planerna att vara helt automatiserat år 2020.

51

En dator blir aldrig trött Enligt professor Mogens Blanke kommer Yara Birkeland att öka trafiksäkerheten både till sjöss och på land. Genom att låta en outtröttlig dator styra färden slipper man grundstötningar och kollisioner mellan fartyg som beror på mänskliga fel. Och genom att låta fartyget ersätta hundratals lastbilar ökar man även trafiksäkerheten på de norska vägarna.

share

tendenser

Från skrivbordet till snickarbänken Allt fler lämnar sina trygga kontorsjobb till fördel för ett gammalt hantverksyrke. En av dem är Anders Tahms som lämnade en karriär som framgångsrik tjänsteman för att bli möbelsnickare. Vi undersöker vad det är som får högavlönade tjänstemän att byta ut Excelarken mot en vardag där det handlar om att bygga en stol, brygga öl eller framställa smycken.

Text Anders Ryehauge/Foto Andreas Houmann

share 52 2018#05

share

53

2018#05

tendenser

Anders Thams var mitt uppe i det som många

skulle kalla en lovande karriär. Han var 31 år och anställd som tjänsteman på Finansministeriet med ansvar för kom­ munekonomi och avbyråkratisering. Det hade bara rullat på sedan barnsben. Som son till en forskare och en rektor var det naturligt att han själv gick den akademiska vägen, så när betygen var bra på gymnasiet fortsatte han med statskunskap.

Och när betygen var bra även här fick han jobb på danska Økonomistyrelsen och därefter en eftertraktad tjänst på Finansministeriet. Lönen var dessutom riktigt bra. Nästa naturliga steg för honom hade varit att söka vidare som kontors­chef på en statlig institution.

Men denna soliga förmiddag 2018 sitter Anders Thams på en bänk framför en röd tegelbyggnad på en bakgård på Amager i Köpenhamn. Vi hör ljudet av maskiner och så snart vi kommer in möts vi av doften av sågspån. Längs väggarna står trä i så gott som alla former och varianter. Det här är hans verkstad, och ett av de ställen han har tillbringat mest tid under de senaste fem åren. För istället för att fortsätta klättra uppåt på karriärstegen valde han att börja om från början. Som möbelsnickare. ”Tidigare handlade det mycket om Excelark, och det är ju både roligt och spännande. Men jag märkte att jag saknade

något. Jag blev mer och mer tveksam till vad jag ville med mitt jobb. Samtidigt märkte jag att jag behövde utmana mig själv på ett annat sätt än det rationella, vetenskapliga. Jag saknade helt enkelt den rumsliga, kreativa och formskapande delen. Jag visste inte om jag skulle klara det, men jag insåg klart och tydligt att jag var tvungen att prova.”

Och Anders Thams är inte den enda som har bytt ut skriv­ bordsjobbet mot ett gammalt hantverk.

Näsan i något annat

I början av 2018 kunde The Economist berätta om högutbil­ dade amerikaner som lämnar sina välbetalda kontorsjobb för att börja så kallade second careers som bryggare, bagare, krukmakare och annat. ”Den nya boomen i hantverkseko­ nomin pekar på den moderna ekonomins svek och kanske också dess framtid”, står det i artikeln Crafting a Life (Att forma ett liv). När industrialiseringen gjorde sitt intåg i mit­ ten av 1800-talet var det på bekostnad av hantverket, och under de följande knappt 100 åren försvann många av de traditionella hantverksyrkena. Mänskligheten har industriali­ seringen att tacka för mycket och nutidens kontorsanställda har bättre levnadsstandard än någonsin tidigare i historien. Ändå, skriver The Economist, ser vi ”intelligenta och välbe­ ställda människor i den rikaste delen av världen som skapar en tillvaro med ett arbete som i högre grad påminner om tiden före den industriella revolutionen. Denna utveckling berättar mycket om våra önskemål och behov och kan ge oss svar på hur vi bättre tillfredsställer oss själva i framtiden”. ”Det är inte alltid heltidsanställda upplever den tillfredsställelse genom sitt yrke som de hade hoppats på från början. Resultatet av arbetet är ofta en abstraktion – en analys kanske – som ger en summa pengar som står på

Miika Lipiäinen

Whisky. Även om varken Miika Lipiäinen eller de fyra andra grundarna av Kyrö Distillery hade någon erfarenhet av att producera rågwhiskey när de började 2012 har de haft stora framgångar. De har idag 16 heltidsanställda och omsatte drygt 3,6 miljoner euro 2016. De har också börjat producera gin på råg, och 2015 vann deras Napue Rye Gin utmärkelsen Best Gin for Gin and Tonic i The International Wine and Spirit Competition. Året därpå vann den också guldmedaljen i San Francisco World Spirits Competitions premium gin series.

Fo t o: P R

share 54 2018#05

share

Annika Gustavsson Smycken. Istället för att ha en eller två heltidsanställda har Annika Gustavsson tre deltidsanställda.

Det är ett medvetet val, så att de kan lägga hälften av sin arbetstid på egna projekt. Hon tror att man får gladare medarbetare om de också själva får friheten att skapa sitt eget vid sidan om.

Fo t o: P R

Den goda smaken

Den känslan kan 37­åriga Miika Lipiäinen nicka igenkän­ nande åt. För fyra år sedan arbetade han med utvecklings­ strategier för den finska avdelningen hos läkemedelsgiganten GlaxoSmithKline. ”Mottot på företaget var: Do more, feel better, live longer.

Ingenting på min avdelning handlade om den verkliga missionen att bota människor. Jag insåg att jag lika gärna hade kunnat arbeta på IBM eller Walmart eller något helt annat ställe och gjort precis samma sak. Det kändes helt fel. Jag saknade en jordnära koppling till den ursprungliga missionen”, säger han.

När Miika Lipiäinen började leka med tanken om att fram­ ställa rågwhiskey istället, visade det sig att han inte var den enda som upplevde det så. Tillsammans med fyra vänner som var allt från bioanalytiker till avdelningschefer på ett företag som byggde båtmotorer startade han 2012 whiskydestilleriet Kyrö Distillery i västra Finland. ”Det finns så mycket i samhället och i vår vardag som är abstrakt och som vi inte riktigt förstår. Det har helt klart varit en avgörande faktor för mig att kunna göra något som man kan njuta av rent fysiskt efteråt. Alla förstår god smak.”

Drygt tusen kilometer därifrån i sydvästlig riktning är det också den goda smaken som driver 36­årige Leif Klokk. Från

55 2018#05

bankkontot, något som vi i slutändan kanske har svårt att finna personlig stolthet i.”

Kirsten Østergaard är chef och framtidsforskare på företaget Firstmove. Särskilt under de senaste tre–fyra åren har hon lagt märke till att människor på liknande sätt söker sig bort från högbetalda kontorsjobb till fördel för gamla, traditionella hantverksyrken i Norden. Det är i hög grad ett storstadsfenomen, men de demografiska dragen är vitt skilda. ”Gemensamt för dem som tar steget är att det handlar mindre om att bli direktör och tjäna mycket pengar och mer om att få lov att utveckla och prägla saker och ting själv. Det kan vara svårt att finna meningen med tillvaron när man sitter på ett kontor. Hantverket är lockande eftersom man får arbeta med händerna. Man skapar saker och ser dem ta form”, säger hon.

Att sätta frågetecken kring sitt arbetsliv är en naturlig förlängning av hållbarhetsvågen som har pågått sedan millennieskiftet, anser Kirsten Østergaard. ”Det kommer en motreaktion på att man bokstavligt talat har suttit med näsan i Excelarken i så många år. Men motreaktionen kommer inte för motreaktionens skull, utan för att man upplever en värdebrist som den nuvarande arbetsmarknaden inte kan tillmötesgå. Behovet av att arbeta ser inte likadant ut som det historiskt har gjort och gjorde för bara 10–20 år sedan. Den ekonomiska aspekten har hamnat i skymundan till fördel för det identitetsmässiga”, säger hon och fortsätter: ”Vi har alltid sökt efter en större mening med tillvaron, och förr i tiden hade vi bara några andra identitetsgivare.

Samtidigt finns det idag större möjligheter för att uppfylla sina värderingar i arbetslivet. Det sätt människor arbetar på ser mycket annorlunda ut än för 30 år sedan, men många företag är fortfarande uppbyggda på samma sätt som då. Om vi ska sitta vid skrivbordet och arbeta från åtta till sexton varje dag så måste ledningen bli bättre på att synliggöra meningen med arbetet utöver att bara tjäna pengar.”

tendenser

utkanten av Oslo har han sedan 2016 drivit sitt bryggeri Klokk & Co. Tidigare förhandlade han fram kontrakt till oljefält utanför Norge, men även till flera afrikanska länder, för den amerikanska oljeservicegiganten TechnipFMC. Ett eftertraktat jobb som han fick efter att ha avslutat sin master i business. ”Det var stora, långa processer och massor av byråkrati. Det var verkligen intressant och roligt de första åren. Jag använde det jag hade lärt mig under utbildningen, fick ständigt nya utmaningar och upplevde en karriärutveckling i det. Det var kul. Jag fick också användning för min kostym”, säger Leif Klokk och skrattar: ”När du förhandlar med de stora oljejättarna som Total, Eni och Statoil tar det kanske fem år innan du ser resultatet i form av ett kontrakt, och därefter är det några andra som bygger vidare på det rent fysiskt. Efter en tid när du har nått en viss nivå infinner sig ett slags självförverkligande. Vad är det egentligen du vill uppnå? Personligen har jag alltid varit intresserad av att skapa något. Jag tyckte om att laga mat, fixa saker på huset och sånt. Jag började fundera om jag kanske borde arbeta med något där jag rent faktiskt kunde se det fysiska resultatet av min tid – att skapa något nytt, sälja det till människor och få feedback direkt.”

nybörjare, först på själva utbildningen och sedan under den obligatoriska lärlingsperioden. ”Jag har alltid lärt mycket med huvudet, och det tar inte så långt tid för mig att förstå en idé. Det är något helt annat att lära sig med händerna. Om du ska förstå hur du slipar något så att det ser bra ut, så kräver det tiotusen försök. Det är ju enormt frustrerande i början”, säger han och fortsätter: ”Men det lönar sig helt klart i slutändan. Jag behövde helt enkelt göra något som skulle klara testet, om det håller eller inte, och för en möbelsnickare är ju det självklart. Alla kan se om det är en bra eller dålig stol. Det ger dig en helt annan känsla när du är klar med en stol än när du lämnar in en rapport på trettio sidor.”

Annika Gustavsson upplevde en liknande känsla när hon efter tio år som avdelningschef på PayEx, en av Skandinaviens största koncerner för betalningslösningar, tog ett års tjänst­ ledigt för att studera smyckesdesign. ”Under det här året upptäckte jag att jag var mycket kreativare än jag trodde. Det är lätt att missa det när man sitter på ett kontor mellan åtta och sjutton varje dag och är trött när man kommer hem”, säger hon.

När det var dags för henne att gå tillbaka till kontoret in­ såg hon plötsligt att det vore helt fel. ”Vi talar ofta om magkänslan, men jag tror de flesta av oss glömmer att lyssna på den. Istället lyssnar vi på huvudet som berättar vad som är mest förnuftigt. I mitt fall hade det varit att gå tillbaka till mitt fasta och välbetalda jobb, men det var omöjligt efter att ha provat på det andra. Det kunde inte ge mig samma tillfredsställande känsla av att få en idé, försöka förverkliga den och relativt snabbt därefter se resultatet.”

Idag driver hon sin egen smyckesbutik i Visby på Gotland och har tre deltidsanställda. För Annika Gustavsson är det viktigt att flytta upp diskussionen på ett högre existentiellt plan. ”Om du tänker på att du ska dö en dag får det du rent faktiskt lägger din tid på och vad du lämnar efter dig här

Det man lämnar efter sig på jorden

Idag driver Anders Thams företaget Moebe som sysselsätter nio heltidsanställda. Nyligen flyttade de från sitt första kontor på drygt 100 kvadratmeter till ett som är tre gånger så stort. Men när han tog farväl av Finansministeriet för att kasta sig över möbelsnickarkonsten var det som

Kirsi Pitkänen

Fo t o: P R

share

Trälådor. Kirsi Pitkänen arbetar uteslutande med finskt trä, vilket bland annat har gett henne Design from Finland-märket för ”finsk designkvalitet”. En av hennes mest populära produkter är Tuomaala, en liten träpall i furu. Hon inspirerades av den träpall i familjens bastu som man alltid välte med om man ställde sig fel på den. Hon tog isär den och konstaterade att den bestod av 17 olika delar. Enligt henne var det inte nödvändigt för en så enkel pall, så hon tillverkade en ny i fem delar – en pall som inte välter när man ställer sig på den.

56

2018#05

Anders Thams

Självvald arbetsstress

2018#05

Den nya hantverksekonomin har inte uppstått ur ett uppror mot arbetsmängden. De flesta som har gjort ett karriärbyte arbetar minst lika mycket som tidigare och ofta ännu mer.

Det kan 50-åriga Kirsi Pitkänen skriva under. Hon driver före­taget Laatikkokauppa som tillverkar trälådor strax utan­ för Helsingfors.

57

på jorden också större betydelse. Det ger mig en enorm tillfredsställelse att skapa något konkret som får ett värde för andra, även lång tid efter att jag inte själv är här.”

”Jag har inte särskilt mycket fritid och kan ibland vara enormt stressad, men i gengäld har jag skapat det helt själv. Det är en livsstil jag själv har valt. Det finns ingen som säger till mig vad eller när jag ska göra något. Jag kan vara här sexton timmar om dagen om jag vill, och om jag inte orkar en dag så stannar jag bara hemma. Jag älskar det”, säger hon.

Tidigare arbetade hon tio år som av­ delnings­chef på Stockmann, en av Nordens största varuhuskedjor, men började lägga mer och mer tid på att renovera gamla fönster och dörrar på pappans företag. När hon kring julen 2013 behövde använda trälådor till kundpresenter hittade hon inga som var fina nog, så det slutade med att hon började tillverka dem själv. Hon fick så positiv respons att hon började tillverka fler och under 2014 var efterfrågan så stor att hon kunde öppna sin egen butik. ”Jag älskar doften av trä och jag älskar att använda trä som material när jag ska skapa något. Det har jag i själva verket alltid gjort, men jag tror bara att det är lätt att hamna i karriärflödet utan att egentligen fundera över vilka drömmar man har. En dag insåg jag det: It’s now or never om jag ska skapa något”, sä­ ger hon.

Hos danska Moebe planerar man att fortsätta växa under de kommande åren. Men det innebär också att Anders Thams måste skapa bättre ramar för sig själv. På senare tid har han nämligen fallit tillbaka i sin gamla roll, och tillbringar nästan all tid framför skärmen med årsrapporter, återförsäljaravtal, löneutbetalningar och liknande. ”Plötsligt är man tillbaka bland Excelarken”, säger Anders Thams och skrattar lite. Just nu håller han på att ordna så att han och hans partner kan få arbeta en hel dag i veckan i verkstaden med den kreativa och skapande delen. För det var i hög grad därför han den gången fattade sitt drastiska men riktiga beslut. ”När jag var på Finansministeriet tvivlade jag till slut på vem jag i själva verket var. Det kan få stor betydelse för din identitet att du känner att du är i synk med dig själv.” Det låter kanske märkligt, men allt detta har gjort att jag känner att jag är mer mig själv.”

share

Det låter kanske märkligt, men allt detta har gjort att jag känner att jag är mer mig själv.”

2018#05 58 share

VAT T EN TÄT M ED ST IL

”Hela tanken är att man inte ska behöva fundera över att ta av och på jackan” En våt vandring i de norska fjällen blev början på ett samarbete mellan en designer och en ekonom. Med det framgångsrika klädkonceptet BRGN tillverkar de vattentäta jackor som inte alls liknar regnkläder.

Text Christoffer Richard Møller / Foto Paw Gissel

Precis lika känt som Bergen på Norges västkust är för sina natursköna fjäll, lika känt är området för sitt nyckfulla och regniga väder. Man vet helt enkelt aldrig när nästa skur kommer. Därför var det också en vädermässig omvälv­ ning för den 39-åriga designern Karine Lunde Trellevik och den 33-åriga eko­ nomen Ros-Mari Tobiassen Gaundal när de flyttade dit från Oslo för tio år sedan. En omvälvning som samtidigt blev fröet till deras klädmärke BRGN som på rekordtid har nått stora fram­ gångar med regnjackor som ser ut som vanliga trenchcoats och parkacoats.

Konceptet föddes en oktoberkväll 2014 då de två vännerna var på en av sina vandringar i Bergens fjäll. Med regnet silande nerför ansiktet frågade Ros-Mari Gaundal om Karine Trellevik också hade svårt att hitta en snygg, pre­ sentabel regnjacka. Ja, det hade desig­ nern. Även hon hade problem att hitta annat än de traditionella sport- och gummiregnjackorna. De två vännerna var eniga om att det måste vara möjligt att skapa regnkläder som inte får det att se ut som om man är klädd i plast.

Under 2015 etablerade paret sitt klädmärke, uppkallat efter staden där det regnar mer än 200 dagar om året.

Genom att förena trenchcoatens linjer med regnklädernas tekniska kvaliteter

har de skapat vattentäta modejackor för kvinnor. På bara ett och ett halvt år har deras företag tredubblat sin omsätt­ ning, och regnjackorna säljs idag i 45 butiker över hela Norge. Nu vill de två vännerna ge resten av Europa möjlighe­ ten att ta sig torrskinnade och eleganta genom regnet.

Hur gick ni från idé till verklighet?

Karine Trellevik: ”Istället för att utgå från regnkläder och sedan försöka göra det moderiktigt vände vi upp och ner på hela processen. Jag började med att rita jackan vi ville ha, och sedan gjorde vi jackan vattentät genom att laminera materialen. Vårt koncept går ut på att regnkläder faktiskt kan vara praktiska och funktionella utan att kompromissa med en snygg design. Det tekniska ska fungera, men helst inte synas. Hela tanken är att man inte ska behöva fundera över att ta av eller på jackan som andra regnkläder, för våra jackor fungerar alltid som en snygg jacka.”

Men spelar det någon roll om du ser elegant ut, så länge regnjackan håller dig torr?

Karine Trellevik: ”Kanske inte om det bara regnar ibland. Men i Bergen är det mer regn än sol och många invånare här känner att de ständigt går runt

i regnkläder. Jag upplevde själv hur irriterande det var att behöva använda en klumpig regnjacka utanpå mina fina kläder när jag skulle träffa vänner, gå på kafé eller på teatern. Och vi hör att många känner likadant. Exempelvis fastighetsmäklare och finansfolk som gärna vill vara finklädda på jobbet även om det regnar.”

Tror ni att era kläder kommer att klara sig utanför Norge?

Ros-Mari Gaundal: ”Tanken är att vår­ kollektionen 2019 ska lanseras i såväl Danmark och Sverige som Storbritan­ nien. Hela Skandinavien har ju samma nordiskt ostadiga väder. Samtidigt kan man hävda att vår jackdesign följer en skandinavisk stil. Och Storbritannien är ju trenchcoatens hemland, så det är också en självklar marknad för oss.”

Karine Trellevik (till vänster) och RosMari Gaundal har tagit bort vokalerna i staden där det regnar mer än 200 dagar om året – och Bergen blev till BRGN.

Osynlig ­funktionalitet Genom att laminera insidan av tygen med ett vattentätt membran kan formgivaren Karine Lunde Trellevik använda nästan alla typer av material till BRGNs jackor – även dem som man normalt endast använder till vanliga modejackor. Kapuschongen är dold i kragen så att den inte avslöjar att det är en regnjacka.

2018#05 59 share

I D É E R

S O M

9

K A N

F Ö R Ä N D R A

V Ä R L D E N

Hinner du inte läsa hela tidningen? Varsågod: Vi ger dig ett cheatsheet med några av de bästa idéerna från den här utgåvan av Share.

Du hittar många fler inuti detta magasin från Nordea Private Banking, som handlar om strålande idéer från hela världen.

Text Karen Gahrn / Illustration Illustrationer Erik Pontoppidan. Baksidan på varje nummer illustreras av en ny nordisk illustratör. Pontoppidan är 31 år. Han bor och jobbar i Köpenhamn.

Krukväxten som lampa

Från tuggummi till gummistövlar

Varm välkomst

Istället för att tända golvlampan drar du fram krukväxten till fåtöljen och använder bladen som belysning. Hittills har forskarna hunnit sätta in eldflugeenzymer i vattenkrasse och det ... ser ljust ut.

Du vet säkert hur det känns när skorna fastnar i en klump tuggummi. Nu har ett brittiskt företag bestämt sig för att samla in det använda godiset och omvandla den oaptitliga massan till bland annat gummistövlar och plastmuggar.

Med appen Welcome kopplas flyktingar samman med företag, organisationer och viktigast av allt: helt vanliga människor i närområdet. Appen gör det möjligt att hjälpa med annat än kläder och mat.

Håll dig torr

Avloppsvatten blir till öl

Det liknar gris

Vi bor i en regnig del av världen, men vill ju ändå se välklädda ut. En norsk tillverkare har nått stora framgångar med vattentäta jackor som absolut inte liknar regnkläder och som kan användas på såväl shoppingturen som kontoret.

Okej, det låter ganska äckligt. Men det är det inte. Ett svenskt bryggeri har lanserat en pilsner bryggd på spillvatten. Tanken är att visa att det går att återanvända renat spillvatten – och spara på den dyrbara resursen.

... men det är havre. Baljhavre påminner om pulled pork men det är sunt som havre. Smaken fick vegetarianerna att hamstra produkten när den lanserades i Helsingfors och nu har den även nått de köttätande finländarna.

Dela en vinkällare

Gräsklippning 2.0

Havets Tesla

I en 500 kvadratmeter stor jordkyld källare under Carlsberg Byen ger ett nytt delningsekonomiprojekt passionerade vinälskare utrymme att skapa sin egen samling dyra droppar.

Nu kan ungdomar tjäna sin första lön tryggt och säkert på småjobb hos främmande människor eller hos sina grannar.

Allt bokas och betalas i en app. I Sverige har Yepstr redan över 30 000 användare.

Världens första helelektriska fartyg ska transportera gödselmedel längs Norges kust. Det besättningslösa fartyget ska ersätta 40 000 årliga lastbilsturer på de norska vägarna – och är en både billig och klimatvänlig lösning.