Share2 se-fi by Nordea Share

share O N E W O R L D / 1 0 0 0 I D E A S

N O V E M B E R 2 0 1 7 # 0 2

Le mot fotografen Telemaster som fungerar med solenergi har tagit internet till Östafrika och förändrat livet i avlägsna byar på landsbygden. Nu kan Zawadi Mkongua fotografera fotografen och lägga upp bilden på Instagram några minuter senare.

F R A M T I D E N S

M Å LT I D

3D-utskriven gourmetmat i hemmet

U T B IL D N I N G

TE K N I K

100 idéer som kommer att förändra skolan

En robot som är sjuka barns ögon och öron

share 02 2017#02

FA S C I N AT I O N

VÄ R L D S O M VÄ LVA N D E

B A N B RY TA N D E

LÖ S N I N G A R

share O N E

W O R L D .

1 0 0 0

I D E A S

Nordea tar ansvar för följande generationer Självständiga Finland fyller 100 år i år. Under århundradet har finländarnas välstånd ökat på många sätt och för tillfället uppgår de privata hushållens finanstillgångar till ett värde som motsvarar 180 miljarder euro. Nordeas ca 25 000 Private Banking kunder i Finland gynnas av att deras förmögenhet förvaltas och utökas av de bästa proffsen. Det har också en samhällelig betydelse eftersom vinstgivande kapitalförvaltning som grundar sig på professionell riskhantering ökar välfärden. Mycket få av oss bygger längre sitt hus själv från grunden eller syr sina egna kläder. Därför lönar det sig att överlåta kapitalförvaltningen åt proffs som funderar på sådana saker från morgon till kväll och konstant har kontakt med världens

Foto: Søren Rø nho lt

Jukka Perttula Chef, Nordea Private Banking, Finland

Nordea Private Banking · Nordea Bank AB (publ), filial i Finland, Hamnbanegatan 5, FI-00020 NORDEA nordea.fi/sv/privatebanking · Telefon 0800 198989

REDAKTION

PL ANERING

Ulla Madsen (ansv.), Thomas Engelsmann (redaktör), Nicolas Flandrin-Jones, Ann-Sofie Hammarin och Mari Yli-Sirniö Datagraf Communications · Karen Gahrn (redaktör), Kasper Steenbach och Minna Kiistala (Insights redaktör)

D E S I G N & T RYC K Datagraf

Communications · Förstasida: Lars Just

EM ÆRK

Tryksag 5041 0004

2017#02

N VA

Nordea Private Banking strävar efter att uppgifterna i denna tidning är korrekta och sanningsenliga, men ansvarar inte för att de är precisa och fullständiga. Nordea Private Banking ansvarar heller inte för eventuella beslut eller ekonomiska åtgärder som vidtas på basis av informationen i denna tidning. Kopiering, reproduktion eller spridning är endast tillåtet efter överenskommelse på förhand med Nordea Private Banking.

U T G I VA R E

Foto : Tuukka Ko ski

I D E E R

finanscenter. Vi är stolta över att Euromoney i år valde Nordea till Finlands bästa leverantör av private banking-tjänster. Bankverksamhet kan och bör även ha en mer omfattande samhällelig betydelse. Nordea har naturligtvis förbundit sig till ansvarsfull placering och bl.a. undertecknat FN:s principer för ansvarsfulla investeringar. Det är kärnan i vårt samhällsansvar. I detta ansvar ingår även att dela med oss av den kunskap som vi påstår oss vara världsbäst inom. För att ära Finlands 100-årsjubileum har vi förbundit oss till att hjälpa såväl start-upsom tillväxtföretag, vilket vi berättar om i detta nummer av Share. Nordea deltar också i Företagsbyn som har belönats som den bästa inlärningshelheten i världen. I Företagsbyn får tiotusentals elever i årskurserna 6 och 9 lära sig grunderna inom företagslivet genom en lekfull aktivitetsdag. Jag fungerar själv som mentor för en ung tradenom som nyligen utexaminerats från Haaga-Helia. Det känns meningsfullt att dela med mig av den kunskap jag insamlat under mina 30 år som ledare i kärnan av ekonomin. Det är viktigt att hjälpa följande generationer att förstå sin ekonomi och hjälpa dem att inse sina styrkor. På så sätt säkerställer vi att även de följande hundra åren medför välfärd för alla finländare.

Internet inspirerar unga människor till att bli något annat än det som de ser här i byn. Förut saknade de ambitioner, men nu ser de en värld av möjligheter. I m a n M a to ny a , l ä ra re i S a g a ra B i Ta n za n i a

NORDE A PRIVATE BANKING | NOVEMBER 2017 | NR 2

12 10

Norska Karen Dolva har uppfunnit en robot som fungerar som sjuka barns ögon och öron i klassen för att motverka social isolering.

Hur skapar man världens bästa skola? Det vet man i Finland.

Japanska Shigetaka Kurita är mannen bakom de första emojierna. Så här fick han idén.

Hissar som åker kors och tvärs kan spara många minuters väntan. Just nu uppförs ett 246 meter högt testtorn i Tyskland.

40 Professor Sami Torstila ger råd för att förstå den egna placeringsportföljen.

intro

profiler

fast

insikter

teman

03 Välkommen till tidningen

12 Karen Dolva Roboten som motverkar isolering

11 Det har jag lärt mig av pengar Paul Smith, formgivare

15 När internet kom till Afrika Hur en telemast förändrar livet

24 Jennifer Jansch Återanvänd din presentpåse

14 Norden utan gränser Om vi hade ett fotbollslag

58 Heini Zachariassen All världens viner i fickan

23 Ögonblicket då jag fick idén Shigetaka Kurita som uppfann emojin

06 One world. 1000 ideas En hiss som åker åt alla håll, och många andra idéer från hela världen

51 Investering genom tiderna Sneakers 60 Baksidan Cheatsheet, tidningen i korthet

Bekanta dig med din portfölj Sami Torstila och Mats Hansson ger råd till placerare

44 Finansbranschen och klimatförändringen Dialog med Nordea och Greenpeace 48 Öppen dörr för start-ups Det finns efterfrågan på kapitaltjänster för tillväxtföretag

26 Vad äter du år 2050? Framtidens måltid 52 100 suveräna idéer till den bästa utbildningen

2017#02 06 share

Flygande hjärtstartare Sverige

Från Pakistan till Kenya T EXT

MARTIN

LEER

SCHARNBERG

När hjälpen ska fram kan förseningar som trafikstockningar eller bilköer få dödlig utgång. Det svenska företaget FlyPulse har därför uppfunnit ett system som flyttar upp hjälpen i luften, där vägen är fri. Med hjälp av gps-navigering kan en drönare utrustad med en hjärtstartare av sig själv flyga till en adress när olyckan är framme. På så sätt kan livsviktig hjälp snabbt nå fram till personer som drabbats av hjärtstille stånd.

En drönare hittar snabbt och av sig själv vägen till nödställda som behöver hjärtstartare.

Den bästa idén

På de här sidorna går vi på djupet med vitt skilda idéer från hela världen och har bett den norska formgivaren och företagaren Karen Dolva bedöma vilken idé inom fyra områden som enligt hennes mening är bäst. Läs mer på de följande sidorna – och läs mer om hennes egen unika idé på sidan 12.

Foto : S c a n p i x /A nta ra Foto

Kroppsvärme i påse

”Vandkuglen” har bland annat sålts i London, San Francisco och Boston vid stora endagsevenemang som konserter och maratonlopp, där antalet plastflaskor ofta är stort.

USA

Den första månaden användes hashtaggen #kampungpelangi nästan tre tusen gånger på Instagram och byn planerar nu att måla ytterligare några hundra hus.

Ätbar vattenflaska USA

Skalbarhet

Regnbågsbyn Indonesien

Paris har Eiffeltornet, Rom har Colosseum och en liten indonesisk by har hus i regnbågens färger. Lokala politiker valde tidigare i år att lägga 300 miljoner indonesiska rupiah, cirka 20 000 euro på att måla 223 av byns hus i regnbågens färger för att locka turister. Förutom de många färgerna fick byn också ett nytt namn – Kampung Pelangi, som betyder regnbågsbyn. Även trappor, räcken och bänkar målades, och den iögonfallande färggranna uppfräschningen blev en stor succé. Turister har vallfärdat hit för att se och ta bilder av regnbågsbyn och det har stärkt den lokala ekonomin, eftersom byns invånare säljer mat och souvenirer till det ökande antalet turister.

Föreställ dig att du skulle kunna äta din vattenflaska eller att den skulle kunna brytas ned i naturen som en bit frukt. Företaget Ooho har utvecklat ett helt nedbrytbart biologiskt kulmembran som kan ersätta plastflaskan. Kulan innehåller en portion vatten och det går både att äta och smälta kulan hel eller suga ut vattnet ur den och kasta kulan i soporna. Här bryts den ned helt på fyra till sex veckor. Membranet består enbart av växter och tång.

En sovsäcksliknande uppfinning kan rädda barns liv. Mer än en miljon för tidigt födda barn dör varje år några dagar efter förlossningen, eftersom de saknar kroppsfett. De allra flesta dödsfall äger rum i utvecklingsländer där det råder brist på högteknologiska kuvöser. Embrace Infant Warmer är en energieffektiv kroppsvärmare för spädbarn som kan återanvändas. Med hjälp av så kallade phase change materials hålls barnets kroppsvärme på exakt rätt temperatur i upp till fyra timmar. Därefter kan materialet ”laddas” på nytt och återanvändas efter några minuter i kokande vatten. Embrace Infant Warmer kostar en bråkdel av en modern kuvös och hittills har över 200 000 spädbarn i 22 länder fått hjälp av uppfinningen.

2017#02

ÄTBAR VATTENFLASKA Jag älskar den ätbara vattenflaskan och även om den skulle kunna bli bättre tycker jag att tanken är riktigt bra. Vatten är en etablerad och enorm industri. Den största utmaningen är att flytta produkten från festivalerna ut i kiosker och dagligvarubutiker. Om det lyckas kan den komma att få stor spridning.

2017#02 08 share

Telemedicin bygger broar Pakistan

Nu kan du gå till läkaren även om läkaren befinner sig många hundra kilometer bort. Det kan du i alla fall i Pakistan, där ett nytt videokonsultationssystem har visat sig vara en effektiv lösning på två problem. Endast 30 procent av de kvinnliga läkarna är praktiserande och det beror på att många kvinnor av kulturella skäl är begränsade till att arbeta i sitt eget hem. Samtidigt har 90 procent av den fattigaste delen av den pakistanska befolkningen inte råd med bra sjukvård. Men nu har Docthers lyckats skapa sjukvård till ett överkomligt pris samtidigt som kvinnliga läkare kan komma ut på arbetsmarknaden med hjälp av telemedicin kliniker. Här kan patienterna undersökas via livevideo av en kvinnlig läkare som arbetar hemifrån.

Djurvänlig sexpacksring USA

Varje år dricker vi flera miljarder liter öl från sexpack som hålls samman av plastringar. Plastringar som är livsfarliga för djuren i havet. Men föreställ dig en sexpacksring som djuren kan äta istället för att den tar livet av dem. Amerikanska Saltwater Brewery vill nu marknadsföra sin Edible Six Pack Ring – en nyutvecklad sexpacksring som smart nog har tillverkats av korn- och veterester från bryggprocessen.

Plastringen är helt nedbrytbar, om inte ett djur hinner äta upp den först.

Affärsidé

TELEMEDICIN BYGGER BROAR Att ordna jobb i utsatta områden är i sig ett fantastiskt initiativ, men jag tror också att det finns goda affärsmöjligheter på det här området. Arbetsresurser frigörs och kostnaderna kan därmed minskas. Det kommer att kunna användas i konkurrensen med andra telemedicinbolag parallellt med det goda syftet.

Skon har bland annat börjat användas i Kenya, Ghana, Rwanda, Uganda och Peru. År 2016 distribuerades 40 000 par skor till mer än 80 länder.

Tältjacka England

Vatten bekämpar vatten

Engelska formgivare har utvecklat en jacka för flyktingar som kan vikas till en sovsäck eller resas till ett tält på bara en minut. Tältjackan har tillverkats av tyvek som är ett starkt, vattentätt och lätt material.

Sedan starten 2015 har mer än 23 000 patienter undersökts virtuellt av de kvinnliga läkarna.

Kreativitet

Förstörelse följer i översvämningarnas kölvatten. Men nu går det att effektivt bekämpa stigande vattennivåer – med vatten. NoFloods mobila barriärer består av parallella tuber som fylls med vatten och som tillsammans utgör en barriär med hög statisk stabilitet. Två till tre personer kan på fyra timmar i bästa fall lägga ut minst en kilometer effektivt skydd mot översvämningar. Hittills har systemet använts i Frankrike, Nederländerna, USA, Storbritannien, Slovenien, Serbien, Ungern, Rumänien, Danmark och Thailand.

Skon som växer Kenya

”En dag i Nairobi såg jag en flicka som hade skurit hål framtill i skorna så att tårna stack ut – det var då jag fick idén.” Kenton Lee, uppfinnare av The Shoe That Grows

2017#02

KROPPSVÄRME I PÅSE Den här idén är något av det finaste jag har sett. Den är ett bra exempel på en enkel lösning på ett komplicerat problem. Om det är en lösning som kan sälja vet jag inte. Men jag önskar att det finns många som vill bidra till att lösningar som denna når ut till alla som behöver dem.

Den växande skon låter som något från en Harry Potter-bok. Men det är inte magi utan en verklig uppfinning som hjälper skolösa barn i områden med stora sanitetsproblem där det finns hög smittorisk via jorden och fötterna. Flera miljoner barn i utvecklingsländerna saknar skor eftersom familjerna inte har råd att köpa nya skor i takt med att fötterna växer. The Shoe That Grows har utformats så att den växer med fötterna, såväl på längden och bredden som på höjden, med hjälp av knäppen som kan justeras så att skon alltid passar. Skon finns i två versioner som kan växa från storlek 27 till 33 och från 33 till 38.

Illustration: Sune Ehlers

Danmark

2017#02 10 share

Hissar i alla riktningar Tyskland

Vägar av plast Nederländerna

Jordklotet är belagt med miljontals kilometer asfaltvägar. Men tänk om vägarna istället skulle läggas med återvunnen plast. PlasticRoad består av förtillverkade plastmoduler som gör det möjligt att anlägga och underhålla vägar på några dagar istället för flera månader. Koldioxidavtrycket är mindre för vägar belagda med återvunnen plast än för traditionella vägar, samtidigt som materialet är mer slitstarkt än asfalt. För närvarande håller man på att ta fram en prototyp och senare i år lanseras det första pilotprojektet med cykelvägar av plast i Rotterdam.

Någon har faktiskt räknat ut det här: Människor som jobbar i New York City lägger tillsammans 5,9 år på att åka hiss, och samtidigt 16,6 år på att vänta på hissen. Varje år. Och det är ett problem man har i kontorsbyggnader världen över. Det tyska ingenjörsföretaget Thyssenkrypp försöker ändra på detta med hjälp av ett nytt hissystem som drivs med motorteknik istället för som hittills med vajrar och kablar. På så sätt går det att ha flera hissar i samma his�schakt, samtidigt som de kan röra sig både lodrätt och vågrätt. Just nu uppförs ett 246 meter högt torn i tyska Rottweil, där det nya systemet ska testas i tolv testschakt.

Förändring

Konstgjorda kuster rensar havet Nederländerna

Unga och gamla under samma tak Nederländerna

I nederländska Deventer har äldreboendet Humanitas utvecklat en modell som både hjälper unga studenter i bostadsnöd och stärker äldre människors sociala liv. De unga får bo gratis på äldreboendet om de umgås med de äldre 30 timmar i månaden. De äter och pratar med de äldre och lär dem bland annat att använda e-post, sociala medier och smarttelefoner. Sedan Humanitas 2012 började erbjuda unga gratis bostäder i utbyte mot socialt arbete har fler äldreboenden i Nederländerna följt efter.

”Jag fick idén efter en semester i Grekland. Jag var 16 år och vi var ute och dök när jag lade märke till att jag simmade förbi lika mycket plast som fisk.” Boyan Slat, CEO och grundare av The Ocean Cleanup

Att fisk simmar i ett hav förorenat av plast är tyvärr ett faktum. Det försöker The Ocean Cleanup ändra på med ett system som låter havet rensa sig självt genom att utnyttja strömmarna. Genom att placera ut hundra meter långa barriärer som fungerar som ett slags konstgjorda kuster med ett nät under havsytan kopplat till ett ankare, kan havets strömmar själva samla upp plasten i vattnet. Plasten som samlas upp i nätet kan då tas upp ur havet och fraktas i land. Systemet prototyptestades med stor framgång i Nordsjön förra året och under det kommande året lanseras det första stora projektet i Stilla havet.

KONSTGJORDA KUSTER RENSAR HAVET Återigen en fantastisk idé med en enorm potential. Problemet med allt som ska fungera på ett internationellt plan är vem som ska betala för det. Det finns många som arbetar med lösningar för att rensa världshaven, men det är den personliga berättelsen som gör den här idén unik.

Det har jag lärt mig av pengar

Berättat för Kasper Steenbach / Foto Gettyimages /FilmMagic

”Jag har aldrig riktigt kunnat släppa idén med cigarettasken: Om det fanns pengar i asken kunde jag handla för dem. Om den var tom kunde jag inte handla.”

Sir Paul Smith Född 1946 i Beeston sydväst om Nottingham i Storbritannien. Ville egentligen bli professionell cyklist men en våldsam olycka satte stopp för det. Designar och säljer kläder i sitt eget namn och under varumärket PS Paul Smith. Har i dag 118 butiker världen över. Årsomsättningen ligger på 246 miljoner euro.

2017#02

julklapp. Mer eller mindre medvetet gav han mig alltså rådet att spara pengar. Mitt tydligaste minne av att ha en stor summa pengar var när min pappa gav mig 21 pund den dagen jag fyllde 21 år. De 21 punden visade sig bli en riktigt bra investering: Jag köpte sprit för dem på Yates’s Wine Lodge i min hemstad Nottingham. Samma kväll träffade jag Pauline som jag senare gifte mig med. Vi är fortfarande tillsammans efter 50 år, så de där 21 punden var väl använda. Jag älskar att ge bort saker, men det handlar oftast om presenter som inte behöver kosta särskilt mycket. Däremot försöker jag hitta något som är personligt. Jag skulle lätt kunna leta i två år efter en sällsynt bok som jag hört en vän önska sig. När jag började tjäna pengar som formgivare och butiksinnehavare var jag mycket sparsam med mina pengar. Jag använde aldrig mer pengar än jag hade, för det var så mina föräldrar levde. Jag har aldrig riktigt kunnat släppa idén med cigarettasken: Om det fanns pengar i asken kunde jag handla för dem. Om den var tom kunde jag inte handla. På företaget har vi alltid varit mycket försiktiga med att låna pengar. Det kan låta gammalmodigt, men det har inneburit att jag undvikit lån. Jag har alltid haft fötterna på jorden, och vår utveckling som företag har aldrig präglats av stora utsvävningar utan det har utvecklats i jämn takt. När unga designstudenter i dag ber mig om ett gott råd säger jag alltid att de ska se till att få så mycket erfarenhet av branschen som möjligt. Det är viktigt med praktisk erfarenhet. Om det innebär att de ska sälja kläder i en affär på sin fritid, så ska de göra det. Själv arbetade jag som stylist, fotograf, konsult för en skjorttillverkare och allt möjligt annat. Och jag fick undervisning av en professionell skräddare innan jag kunde öppna min egen lilla butik på tre gånger tre meter i en källare under en annan butik på Byard Lane 10 i Nottingham. Sedan har det utvecklats därifrån.

Jag var femton år när jag fick mitt första jobb och jag tjänade tre pund och fem shilling. Det var lönen för en hel vecka. Jag bodde hemma hos mina föräldrar tills jag var 18 år och kunde spara pengar till nya delar på min racercykel. Jag kunde uppgradera mina växlar från Simplex till Campagnolo eller köpa ny tejp till handtagen. Min mamma skötte hemmet och min pappa arbetade som bud i en lokal klädbutik. De talade aldrig med mig om pengar och gav mig heller aldrig några goda råd om pengar. Jag förvarade alla mina kontanter i en gammal cigarettask i metall som jag hade fått av min pappa i

2017#02 12 share

ROB OT SOM MOT V E R K A R IS OL ER ING

”Det är ju inte bara en kamera för det finns en människa inuti och den har din väns röst.” Karen Dolva har skickat ut mer än 200 robotar på ett uppdrag. De ska bekämpa social isolering och ensamhet hos barn genom att vara deras ögon, öron och röster i klassrum världen över. Text Sandra Meinecke / Foto Rene de Haan

Karen Dolva, 27 år, är inte rädd för att låta sina robotar ta över världen. Med flera företag, organisationer och privata investerare i ryggen arbetar hon målmedvetet på att få det att hända. Hennes AV1-robot ska nämligen göra världen till en bättre plats för barn och unga som är så sjuka att de inte kan gå i skolan. Och det finns ingen anledning att frukta robotarna, understryker den norska företagaren. ”Vi vet att ensamhet och isolering är ett enormt samhällsproblem. Under ett samtal med min väninna insåg jag att det även gäller för barn när de läggs in på sjukhus under längre perioder. Det är nästan outhärdligt att tänka på”, förklarar Karen Dolva. Hon började därför undersöka hur hon kan underlätta barnens situation och upptäckte snabbt att hon skulle behöva hjälp. Teknikens hjälp. Med sin bakgrund inom interaktionsdesign blev hennes lösning därför att bygga världens första videokonferensrobot särskilt utvecklad för barn och unga med långvarig sjukdom. Tack vare sin privat avatar kan de stanna hemma eller i sjukhussängen samtidigt som de deltar både i undervisningen och på rasterna. Via en app på mobilen kan de kontrollera roboten, så att den både blinkar, vrider på huvudet, svarar läraren och talar med vännerna.

Men ska inte barnen få lov att vara lediga när de är sjuka? ”Jo, absolut. Men det handlar om att förhindra att de känner sig socialt isolerade. Vi talar om barn som inte har något val. De kan inte vara fysiskt närvarande även om de gärna skulle vilja det. Varför då inte utnyttja de tekniska möjligheter vi har så att de inte behöver känna sig ensamma och utanför”, säger Karen Dolva, och förklarar att en del barn har en fast plats för sin robot i klassrummet, medan andra nöjer sig med att låta sin dubbelgångare delta i utflykter eller skolarrangemang när det passar dem. Har du mött skepsis gentemot tanken om att ersätta ett barn med en robot? ”Ja, vi har faktiskt fått en del kommentarer om det. Men inte en enda har kommit från föräldrar som själva har långvarigt sjuka barn och som vet vad det innebär. Många av våra investerare är privatpersoner som har upplevt isolering, och vi får även stöd från norska barncancerfonden som ju känner till problemet. Vårt mål med AV1 är också att förbereda barnet på att komma tillbaka till skolan utan att ha hamnat alltför långt på efterkälken socialt sett.”

Vad händer om klasskompisarna glömmer roboten, skulle det inte kunna öka ensamheten ännu mer? ”Vi var rädda för att det skulle hända, men hittills har vi inte fått någon feedback alls på att den skulle ha glömts. Det är ju inte bara en kamera för det finns en människa inuti och den har din väns röst. Barnen har varit överraskande positiva till idén. De kommer från en ny teknologisk generation och det tar dem fyra sekunder att lära känna sin sjuka väns avatar. De pyntar den med klistermärken och tar med den ut på rasterna, för det är ju ganska häftigt att ta med sig en robot ut på skolgården. Som tur är. Så ju fler robotar vi gör, desto färre ensamma sjuka barn.”

Karen Dolvas robot har högtalare och mikrofon, så att barn, lärare och kompisar både kan höra och tala med varandra. Man kan också rita ögon på roboten – eller ge den lilla roboten en fluga runt halsen.

Fler robotar på väg Fram till i mars i år monterades AV1-robotarna för hand, men med 25 miljoner norska kronor (ca 2,6 miljoner euro) från en norsk pensionsfond och två familjefonder har produktionen tagit fart på allvar. AV1 byggs i dag på en fabrik i Norge. De kan köpas på nätet, och det har 250 sjuka barn i Norge, Danmark, Sverige, Nederländerna och Storbritannien redan gjort. I de flesta fall är det barnens skolor som har betalat för roboten. Nu arbetar No Isolation, som är företaget bakom AV1, med att utveckla en teknik som kan hjälpa äldre människor ut ur ensamheten.

2017#02 13 share

2017#02 1 14 share

Berättat för Kasper Steenbach

Norden utan gränser Om Norden utgjorde en stat, skulle världen se ganska annorlunda ut än i dag. Vi skulle dra fördel av styrkan i respektive land, som till exempel det finländska kunnandet inom utbildningen. Dessutom skulle samarbetet förbättra våra chanser i VM i fotboll! Vi har bett Mattias Göransson, grundare av den svenska tidningen Offside som är Nordens ledande fotbollsmagasin, att sammanställa ett lag med de bästa spelarna från Norden.

MÅLVAKT

FÖRSVAR

I nordisk fotboll har laget alltid varit stjärnan. Schmeichel är inte formad av disciplinen och organisationen i den nordiska välfärdsmodellen. Han har växt upp på första parkett under pappans EM- och Champions League-finaler, och nu vill han själv. Hans okuvliga vinnarmentalitet ska gärna smitta av sig på lagets svenska deltagare (bortsett från Zlatan förstås) när allt blir för välförberett och välordnat.

Om vi ska vinna vår egen publiks och övriga världens intresse, måste det göras med uppseendeväckande fotboll. Det nordiska landslaget spelar offensivt och målsökande, och det börjar med ett par snabba, framåtsträvande försvarare. Det kräver begåvade mittbackar. Lindelöf är lugn och klok och anpassar sig efter alla situationer och miljöer, och i kombination med Kjærs internationella hårdhet i närkamper är vår spelstil offensiv men mindre naiv än exempelvis Brasiliens.

Kasper Schmeichel Danmark, Leicester, f. 1986

Daniel Wass

MITTFÄLTET

Det finns inga talanger i Norden som betraktar fotboll som en väg ut ur fattigdom. Vad är det då som kompenserar för den i den nittionde minuten så avgörande överlevnadsinstinkten? Vi har en hög utbildningsnivå som gör att våra spelare kan tänka, och de har uppfostrats i ett välfärdssamhälle med den kreativitet och den positiva inställning till livet som det kräver. Det är också så vi ska spela fotboll, och vem kan den spelstilen bättre än Eriksen och Forsberg. Tettey (född och uppvuxen i Ghana) och Delaney (amerikansk pappa) tillför internationellt temperament till mittfältet.

Danmark, Celta de Vigo, f. 1989

Victor Lindelöf

Sverige, Manchester United, f. 1994

Alexander Tettey Norge, Norwich, f. 1986

Simon Kjær

Danmark, Sevilla FC, f. 1989

Ludwig Augustinsson Sverige, Werder Bremen, f. 1994

Thomas Delaney Danmark, Werder Bremen, f. 1991

Christian Eriksen

Emil Forsberg

Danmark, Tottenham, f. 1992

Sverige, RB Leipzig, f. 1991

Zlatan Ibrahimovic´

Sverige, Manchester United, f. 1981

ANFALL

Det sägs att Nordens största fotbollsstjärna slog igenom trots den svenska socialdemokratiska välfärdsmodellen, inte tack vare den. Han trotsade medspelarna, medspelarnas föräldrar och tränare som krävde samarbete istället för riskfyllda soloutspel. Zlatan älskar fortfarande rampljuset, så när Norden kallar lägger han sin bojkott av landslaget åt sidan. Det är den perfekta avslutningen på karriären för hans ego. Och vad skulle vara finare än att låta Nordens största anfallstalang vara lärling hos Nordens största anfallsstjärna.

Kasper Dolberg Danmark, Ajax, f. 1997

AVBYTARBÄNKEN

Robin Olsen

Lukáš Hrádecký

Håvard Nordtveit

Omar Elabdellaoui

Markus Henriksen

Jimmy Durmaz

John Guidetti

målvakt, Sverige

målvakt, Finland

försvar, Norge

försvar/mittfält, Norge

mittfält/anfall, Norge

mittfält/anfall, Sverige

anfall, Sverige

Laget togs ut i mitten av augusti. Med förbehåll för klubbyten och skador som har inträffat efter det.

Byn som fick internet Text och foto Lars Just

Rörelsen är lika enkel som internationell. En man lyfter upp sin mobil och kopplar upp sig på internet. Lite längre ned höjer sig en telemast över de bruna trädtopparna och sträcker sig mot himlen på den i övrigt öde slätten i Afrikas inland. Det är två år sedan Sagara B kom ut på nätet. Mitt i den lilla byn har det danska företaget Bluetown rest telemasten som drivs av solenergi och levererar wifi i en

radie på drygt 500 meter. Många förutspår att internet kommer att ge Afrika det lyft som kontinenten behöver. Idag finns det över 300 miljoner smarttelefoner i Afrika, men bara en tredjedel av afrikanerna är uppkopplade. Share har rest till Östafrika för att ta reda på vad som händer när det isolerade området blir uppkopplat.

15 2017#01

2017#02 16 share

Kontakt. Trots Sagara B:s avlägsna läge har internet gjort att byn har fått kontakt med omvärlden, och invånarna kan nu kommunicera med släktingar, se nyheter och shoppa.

Tanzania

Smarttelefoner. Företaget bakom masten har delat ut gratis smarttelefoner till invånarna i byn och anställt en lokal person att lära ut hur telefonen används. Internet kostar motsvarande 7 cent per dag och 35 cent per vecka.

Telemasten och solpanelerna tvättas. Förutom nio master i Tanzania har Bluetown startat projekt i Indien, Rwanda, Ghana och Irak. Masterna ansluts via den befintliga infrastrukturen som fiber eller via satellit, ballonger eller drönare.

2017#02 18 share

Maria Willam läser morgonnyheterna med sina barn, Kyler och Jamila. Maria använder först och främst internet till att chatta med vänner och är online två till tre timmar om dagen.

2017#02 19 share

2017#02 20 share

Ambitioner. ”Jag tror att internet inspirerar unga människor till att bli något annat än det som de ser här i byn. Tidigare saknade de ambitioner men nu ser de en värld av möjligheter, och det är enligt min mening den viktigaste anledningen till att ha internet.” Iman Matonya är lärare och använder sin iPad i undervisningen varje dag.

Beatrice Sudai är inte glad över internet. Hon tycker att hennes barn tillbringar för mycket tid online istället för att hjälpa till med sysslorna i hemmet. Och så blir hon irriterad när hennes man kollar Facebook under middagen.

Affärer. En av byns ungdomar har etablerat ett eget litet företag som laddar telefoner för 65 öre per uppladdning.

Joseph Sudai är skräddare och internet har förändrat hans sätt att bedriva sin verksamhet på. I dag får han beställningar på kläder via WhatsApp. Han beställer tyger via nätet och får dem levererade istället för att göra den långa resan in till närmaste större stad. All betalning görs via telefonen med den mobila betaltjänsten M-Pesa.

2017#02 21 share

2017#01 22 share

”Little by little, a little becomes a lot” Tanzaniskt ordspråk

Berättat för Martin Leer Scharnberg / Foto Gettyimages

Ögonblicket då jag fick idén ”Jag blev mållös. Det var bara ett hjärta ...”

Exempel på Shigetaka Kuritas första emojier. En del har använts lite användes istället som en annorlunda än det var tänkt. Kameran fisk och det gula , som Shigetaka Kurita gjorde som ett tecken för tunnelbana, användes istället som en symbol för McDonald’s.

TRE VÄGAR TILL EN BRA IDÉ Flera lösningar En riktigt bra idé löser flera utmaningar samtidigt. Emojin löste exempelvis både utmaningen med platsbrist på mobilskärmen och utmaningen med att uttrycka sina känslor och sitt humör digitalt.

Glöm alla andra En bra idé börjar med dig själv. Försökt inte fundera ut vad alla andra vill ha. Om en idé hjälper dig, hjälper den förmodligen även andra.

Stjäl och låna Helt banbrytande idéer som ingen någonsin har sett förut finns inte. Nya idéer uppstår genom att man omtolkar, kombinerar och vidareutvecklar andra människors idéer. Om inte jag hade uppfunnit emojin hade någon annan gjort det.

2017#02

De första emojierna ritade jag för hand med 144 pixlar. Tolv fält på höjden, tolv fält på längden, och så fyllde jag i dem. Emojierna skulle användas till att skicka korta, precisa meddelanden om vad man gjorde, var man var eller vad man kände. Sedan inskränkte jag fältet till symboler som kunde vara användbara i vardagen. Väderprognosernas sätt att visualisera vädernyheterna var min främsta inspiration. Det gick en månad från att jag fick idén till dess att de första emojierna hade designats, och de lanserades den 22 februari 1999. Kundflykten på grund av hjärtat hade gjort stort intryck på mig, och det var anledningen till att inte bara en utan fem av de första 176 emojierna är hjärtan.

Jag blev mållös. Det var bara ett hjärta. Kunderna lämnade oss på grund av ett enkelt litet hjärta. Men i samma stund gick det upp för mig att symboler definitivt bör vara en del av alla texttjänster. Det var något av en uppenbarelse. För det var inte bara betydelsen av symbolernas värde som gick upp för mig, utan jag hade även funnit lösningen på den platsbrist vi kämpade med på de nya små mobilskärmarna till skillnad från e-posten på datorerna. Om människor kunde skriva med symboler istället för ord skulle det inte behövas så mycket plats. Jag tänkte att det skulle kunna vitalisera mobiltelefonen som var en marknad vi satsade mycket på.

Shigetaka Kurita är 45 år i dag och arbetar för ett stort japanskt it-företag. Han arbetade för NTT DoCoMo när han ritade de första emojierna, men har inte tjänat några pengar på sin uppfinning sedan dess. Förra året tog Museum of Modern Art i New York med Shigetaka Kuritas 176 emojier i museets permanenta utställning.

Foto: B e h rous M e h r i /AF P

Mobiltelefonerna var på väg 1998, men personsökarna var fortfarande populärast i Japan på den tiden. Jag arbetade som utvecklingschef på ett it-företag, och förutom att kunna skicka numeriska meddelanden som telefonnummer hade personsökaren även en funktion där man kunde skicka en hjärtsymbol till varandra. Samma sak hade vår största konkurrent, och när vi lanserade en ny personsökare utan hjärtat, övergick större delen av våra kunder plötsligt till dem. Ryktet om det försvunna hjärtat spred sig bland skolelever och studerande och så valde de bort oss.

2017#02 24 share

ÅTE RV UN N E N PR E S E N T PÅS E

”Drömmen var att skapa ett miljövänligt företag som kunde drivas varifrån i världen som helst.” Formgivaren Jennifer Janschs idé är enkel: Lägg presenten i en påse som kan återvinnas. Det är bra för miljön och förpackningen blir en present i sig. Text Gry Koefoed / Foto Henric Lindsten

Fyra miljarder träd fälls varje år för att omvandlas till papper. En del av dessa träd förädlas via en starkt förorenande process till presentpapper som efter en mycket kort livslängd blir till miljontals ton sopor bara i USA. Det vill den svenska formgivaren och bostadsstylisten Jennifer Jansch ändra på. Istället för att stå med presentpapper och tejp och alltid ha en hand för lite när du ska få rosetten helt perfekt lägger du presenten i en tygpåse, drar åt snöret och vips så är presenten inslagen. Du kan återanvända påsen så många gånger du vill eller använda den till förvaring. För sex år sedan sålde Jennifer och hennes man sitt hem och så gott som allt de ägde i Stockholm och köpte en enkelbiljett till New York tillsammans med sina tre barn. Idag säljs hennes miljövänliga Bag-all-tygpåsar i 27 länder, bland annat på det prestigefyllda shoppingcentret Bloomingdales i New York. Vad tänkte du den gången du kom till New York? ”Drömmen var att skapa ett miljövänligt företag som kunde drivas varifrån i världen som helst. Det är viktigt för mig att företaget och produkten är miljövänlig. Jag har alltid brytt mig om miljön men när jag fick mina tre flickor kändes det otroligt viktigt att

se till att våra barn samt deras barn och barnbarn har en bra planet att växa upp på.” När idén till de återanvändbara presentpåsarna i tyg äntligen manifesterade sig för Jennifer Jansch tog Bag-all Inc. fart snabbt. ”När jag får en idé måste jag förverkliga den på en gång. Så jag skyndade mig att ta fram symaskinen och börja experimentera med hur påsarna skulle konstrueras.” Minns du hur det kändes när du lanserade din idé? ”Jag minns glädjen när jag sålde min första presentpåse. Min webbshop hade varit öppen i några veckor utan att jag sålt en enda produkt, och jag hade bara haft några få besökare. Så jag var ärligt talat lite besviken och nervös. Plötsligt hörde vi ett pling från min telefon – ljudet av en inkommande order. Hela familjen hoppade av glädje och jag skyndade mig att packa in ordern så fint jag kunde och hoppade på cykeln och cyklade till närmaste brevlåda som låg mer än tre kilometer från vår sommarstuga i Sverige, där vi var på semester. Under tiden började det att regna men jag lade knappt märke till det – jag hade fått min första order.” Hur ser din verksamhet ut i dag? ”Bag-all säljs i dag i 27 länder och vi har dessutom fysiska butiker i New

York och Stockholm. Jag har inte velat ha investerare så jag återinvesterar konsekvent all vinst i företaget så att vi kan expandera. Jag vill inte behöva försvara för en investerare varför jag köper pomponger för sju dollar styck istället för 67 cent.” Vad är det som driver dig? ”Jag gör det för att jag älskar det – jag älskar att sprida tanken om återvinning och ge människor ett jobb. Jag har fantastiska medarbetare. En av dem är på semester i Florida just nu, och det har hon råd med eftersom hon har ett jobb här. Det gör mig verkligen glad. Vi har också många anställda i Kina och Indien och det ger mig stor tillfredsställelse att vara ansvarig för att så många människor har jobb. De pomponger vi har på en del av våra påsar framställs av en bergsstam i Thailand och för de pengar de tjänar kan de låta sina barn gå i skolan i byn. Det blir som ringar på vattnet – och det är skönt att se att barnen kan gå i skolan och få en utbildning.”

Snart drar Jennifer Jansch, hennes man och tre döttrar upp tältpinnarna igen – den här gången för att bosätta sig på Bali. Företaget flyttar med.

Presentpapper förorenar • Presentpapper är ofta färgat och laminerat och kan innehålla material som guld- eller silvertrådar, vilket innebär att pappret inte kan återvinnas. Om det kastas i återvinningscontainern förorenas hela containerns innehåll så att inget av det kan återvinnas. • Bara i Danmark kastas varje år omkring 825 ton presentpapper. • Enligt Wall Street Journal såldes det i USA år 2010 presentpapper för över nio miljarder dollar. Den siffran anses ha ökat i dag.

2017#02 25 share

share 26 2017#02

Det här är inte kött Det liknar kött men det har aldrig varit i närheten av en ko. Amerikanska företag satsar på att uppfinna kött, fisk och mejeriprodukter på nytt. Share har smakat på framtiden där biffen är gjord av växter, måltiden laddas ner och skrivs ut i köket och mjölmaskarna är framtidens lantbruksdjur. TEXT

SOLE

M Ø L L E R

O C H

A N D E R S

R Y E H A U G E

DET HÄR ÄTER DU ÅR 2050

Foto : Imp o ssi bl e Fo od s

2017#02 27 share

2017#02 28 share

merikanske Bob Eisenbach håller framtiden i sina händer. Det handlar varken om sesambrödet, den karamelliserade löken eller cajundressingen, utan om biffen som liknar en helt vanlig hamburgare – och nu tar han en ordentlig tugga. ”Den är verkligen god”, säger han. ”Den är fortfarande lite röd i mitten och spröd på utsidan precis som jag vill ha det.” Bob Eisenbach har just smakat på morgondagens kött – en biff framställd av växtproteiner som är så saftig och till och med ”blöder” att det kan vara svårt att skilja den från den äkta varan. Den har fått namnet Impossible Burger, och här på sportbaren Public House i San Francisco som i övrigt serverar pulled pork, varm korv och kycklingvingar har den blivit en överraskande succé sedan den lanserades tidigare i år. ”I början sålde vi nästan hundra om dagen – så många att jag började drömma om dem på natten”, skrattar chefskocken Jorge Lumbreras medan han vänder biffarna på stekpannan längst in i lokalen. Under en period sålde Public House faktiskt fler Impossible Burgers än oxburgare, och kunder från hela USA, Tyskland och Japan har sökt upp restaurangen för att få sätta tänderna i den speciella biffen. ”Jag har haft kunder som har berättat att de skulle sluta äta oxkött om de bara kunde köpa den här biffen i affären”, säger Jorge Lumbreras. Det håller kunden Bob Eisenbach med om. Det är tionde gången han äter burgaren och han är helt såld. ”Det känns som om det råder en kognitiv oenighet kring biffen, för allt i upplevelsen säger mig att det är kött jag sätter tänderna i. Om du gjorde ett blindtest skulle du inte kunna gissa vilken som inte är gjord av kött”, säger han. Hållbar biff

Köttfritt kött är en av lösningarna på ett av jordklotets största miljöproblem. Det krävs enorma mängder foder, vatten och mark för att föda upp kreatur, och enligt FN:s

DET HÄR ÄTER DU ÅR 2050 Text Sole Bugge Møller / Foto Noel Spirandelli

Köttet och miljön I västvärlden äter vi stora mängder kött och om vi fortsätter i samma takt kommer koldioxidutsläppen att öka med 50 procent år 2050. Även om vi följer Världshälsoorganisationens kostråd om hur mycket kött vi maximalt bör äta kommer utsläppen att öka med 7 procent. ”Det räcker att vi bara äter lite mindre kött för att det ska göra en enorm skillnad i koldioxidbalansen”, säger Charles Godfray vid Oxford University. Dessutom får vi en hälsomässig bonus i form av färre livsstilssjukdomar. ”Många undersökningar visar att ett stort intag av förädlat kött och framför allt rött kött har negativa följder för hälsan.”

Ambitionen för genforskaren och initiativtagaren till växtburgaren Pat Brown (till höger) är att göra en hamburgare som är så god att man vill äta den i Texas. Det arbetar de på i Redwood City söder om San Francisco, där två tredjedelar av Impossible Foods medarbetare experimenterar med att förfina ”köttets” smak, lukt, konsistens och utseende.

Djur är ett förhistoriskt sätt att omvandla växter till kött på. Det råder ingen tvekan om att vi kan konkurrera ut djuren när det gäller smak, nyttighet och pris.

Kött i siffror

Pat Brown , uppfinnare av Im p ossible Bu rger

Köttproduktionen släpper ut

7,1

gigaton koldioxid

livsmedels- och jordbruksorganisation släpper köttproduktionen ut 15 procent av all koldioxid. Samtidigt uppskattar man att vår köttkonsumtion kommer att öka med 60 procent i takt med att jordens befolkning närmar sig tio miljarder år 2050. ”Det nuvarande systemet för massproducerat kött är sig nära en kollaps, och det är inte hållbart i en framtid där vi ska föda tio miljarder människor”, anser Emily Byrd som är kommunikationschef på Good Food Institute, en ideell organisation som arbetar för att främja innovativa livsmedels produkter. Experter är överens om att vi måste utveckla våra livsmedel på ett hållbarare sätt och det är här Impossible Foods kommer in i bilden. Enligt företagets prognoser kan man genom att bara byta ut en enda traditionell biff mot deras version minska koldioxidutsläppen så att de motsvarar en 29 kilometers bilresa och dricksvatten i 25 dagar. Impossible Foods är inte det enda företaget som har insett detta, och i Silicon Valley är innovativa livsmedelsföretag en av dagens hetaste investeringar. Företaget Hampton Creek säljer redan äggfri majonnäs och kakdeg och har nyligen meddelat att de har börjat tillverka konstgjort kött av stamceller som de räknar med att kunna sälja i butikerna från slutet av 2018. Det är tre år tidigare än det konkurrerande företaget Memphis Foods räknar med att konsumenterna ska kunna smaka på deras laboratorieframställda biffar och fågelkött. Nystartade företag som New Wave Foods och Finless Foods försöker utveckla fisk och skaldjur för att lösa problemen med överfisket – New Wave Foods räkor gjorda på alger och växtprotein har redan serverats på

om året, vilket motsvarar omkring 15 procent av alla växthusgasutsläpp. Det är ungefär lika mycket koldioxid som hela transportsektorn

– bilar, lastbilar, bussar, fartyg och flyg – släpper ut världen över.

Oxkött är den värsta syndaren och står för

procent av alla utsläpp från kreatur. Att få i sig kalorier via kött är inte särskilt effektivt. För varje 99 kalorier en ko äter får vi bara

enda kalori i form av kött. För kyckling är motsvarande förhållande 89 kalorier till en.

2017#02 29 share

2017#02 30 share

utvalda restauranger i San Francisco och i personalmatsalen på Googles huvudkontor. Företaget Perfect Day framställer i sin tur mjölk och mejeriprodukter av fermenterat vassleprotein. Och så har vi Beyond Meat som tillverkar strimlat kycklingkött, oxfärs och biffar framställda på i första hand sojaoch ärtprotein. Produkterna kan köpas i butiker över hela USA och smakar så likt konventionellt kött att deras Beyond Burger enligt uppgift såldes slut på en timme första gången den lanserades i en av den ekologiska matvarukedjan Whole Foods butiker i Boulder, Colorado. Återskapa köttet från grunden

Impossible – omöjligt – står det med stora vita bokstäver tvärs över bröstet på Pat Brown, och det var verkligen ett svårt uppdrag som forskaren kastade sig över när han 2011 sade upp sitt jobb på Stanford University och grundade Impossible Foods med målet att ”återuppfinna” kött uteslutande framställt av växter. På Stanford var han chef för ett genetiklaboratorium men han kände inte att han gjorde någon skillnad. Han tog tjänstledigt för att fundera över hur jordklotets största miljömässiga problem skulle kunna lösas, och kom fram till att kött är en av de största klimatsyndarna. Sedan arrangerade han en konferens där han samlade flera framstående vetenskapliga experter på området, men han insåg också att den akademiska vägen var en ”ändlös vandring” som han kallar det i dag. ”Jag insåg att det var en fullständig förlust av tid för jag kunde inte förändra något genom att tala till människors intellekt. Det skulle vara mycket effektivare om jag skapade en produkt som kunde konkurrera ut konventionellt kött”, säger Pat Brown. Med utgångspunkt i sin forskningsbakgrund inledde han ett samarbete med forskare som kunde bryta ned köttet i dess beståndsdelar för att sedan återskapa det molekyl för molekyl. Resultatet är Impossible Foods laboratorium i Redwood City söder om San Francisco. Här arbetar hundra forskare med att förfina köttets smak, lukt, konsistens och utseende. På laboratoriet vimlar det av kolvar, petriskålar och flaskor med flytande kväve och här och där står en köksassistent. En av de anställda trycker ut en liten köttbulle med en vibrerande maskin för att se hur köttet uppför sig under tryck, medan en annan sträcker ut en bit kött mel-

lan två små skruvtvingar för att undersöka när köttfibrerna sprängs. I ett litet utrymme med genomskinliga plastväggar sitter en man med näsan i en tratt medan han luktar på köttet och beskriver aromen. Blodigt genombrott

Det är här på laboratoriet som Celeste HolzSchietinger arbetar varje dag. Hon är Impossible Foods ledande smakforskare och hennes främsta uppgift är att ta reda på hur en köttfri biff kan få det att vattnas i munnen på oss. ”Jag försöker förstå vilken upplevelse våra sinnen får när vi äter kött och vilka beståndsdelar som framkallar den upplevelsen. Sedan tar vi reda på vilka växter som har samma egenskap”, säger hon. Impossible Foods nuvarande recept är den femtonde versionen av biffen, och Celeste Holz-Schietinger erkänner att de första versionerna inte smakade särskilt gott. ”De var mycket komplexa eftersom vi ännu inte helt förstod hur oxköttets beståndsdelar reagerade med varandra”, säger hon. Genombrottet var upptäckten av leghemo globin. Proteinet finns bland annat i sojabönornas rot och det är nästan identiskt med det hemoglobin som finns i blod. Det ger köttet dess röda färg och har en metallisk smak. ”Vi kom snabbt fram till att hem också ger den köttaktiga smaken”, förklarar Celeste Holz-Schietinger. För att utvinna det har Impossible Foods forskare fört in en växtgen i en slags jästceller som får dem att producera leghemoglobin som de sedan kan koncentrera och tillsätta i biffen. Och det har gjort en enorm skillnad

Detta ingår i Impossible Foods hamburgare

Veteprotein och potatisprotein (utan kolhydrater och stärkelse)

Leghemoglobin med tillsats av vitaminer, aminosyror och socker

Xantan och konjak

Kokosolja med tillsats av lite sojaprotein

2017#02 31 share

Chefskocken Jorge Lumbreras serverar växtburgarna över disken på sportbaren Public House i San Francisco. Kunden Bob Eisenbach (till höger) anser att det känns som att bita i en blodig hamburgare.

i smaken. I början föredrog 94 procent av testpersonerna i olika blindtester en konventionell biff av oxkött framför den nya biffen, men i de senaste testerna var siffran nere på 53 procent. Med andra ord föredrar nästan hälften av provsmakarna den köttfria hamburgaren framför den äkta varan. Det får dock inte Celeste Holz-Schietinger att vila på lagrarna för hon är övertygad om att det går att raffinera smaken ännu mer. ”Det här är inte det slutliga resultatet”, försäkrar hon. Allt hänger på Texas

Fram tills i dag har Impossible Foods uteslutande sålt sina hamburgare på några utvalda restauranger i USA. Den första var stjärnkocken David Changs Momofuku i New York, och det gav Impossible Burger den hajp och exklusivitet som gjorde hamburgaren till något av ett fenomen. Men det handlade om mer än bara smart marknadsföring. ”Hälften av allt oxkött i USA konsumeras på restauranger, så det är en enorm marknad i sig. Men på längre sikt planerar vi att finnas i butiker och restauranger världen över”, säger Pat Brown. Han vet att om Impossible Foods och de andra köttalternativen ska få amerikanerna och resten av den hamburgarätande världen till att sluta servera kött på middagstallriken, så går den kortaste vägen genom våra smaklökar, och ett av företagets stora tester handlar om att de nyligen har expanderat till Texas, en delstat känd för biffar och grillat kött.

”Vi måste ha en produkt som smakar så gott att människor i Texas vill äta den. Annars kan vi lika gärna sätta oss ner och revidera planen”, säger Pat Brown. Det har funnits köttalternativ i flera decennier – främst i form av diverse tofuprodukter – utan att det har nått ut till massorna, men den nya generationen växtbiffar har i högre grad lyckats hitta den eftertraktade köttsmaken och det ger ”köttet” en helt ny potential att nå ut till fler människor. ”Om du hade frågat mig för fem år sedan så skulle jag ha sagt att köttalternativen inte är särskilt lovande, men det har nu ändrats drastiskt. Först och främst eftersom det nu ger samma njutning som att äta kött”, säger Charles Godfray som är chef för Programme for the Future of Food vid Oxford University som undersöker hur vi kan tänka i nya banor inom livsmedelssystemet. Marknadsanalysföretaget Lux Research bedömer att efterfrågan på köttalternativ kommer att fördubblas före år 2024 och att en tredjedel av vårt protein kommer att hämtas från växtbaserade livsmedel år 2054. ”Det kan potentiellt sett bli en mycket viktig del av lösningen på våra miljöproblem och jag tror att det kan vända upp och ner på köttbranschen”, säger Charles Godfray.

Priset på en biff utan ko

Smaken av billigt kött

Stamcellsbiff

I Kalifornien har Impossible Foods planer på att revolutionera mer än oxfärsen. De har byggt upp en stor kunskapsdatabas om kött och experimenterar redan med andra produkter, såsom biff, fisk, kyckling och mejeriprodukter, även om Pat Brown betonar att målet just nu är att finslipa hamburgaren. ”Djur är ett förhistoriskt sätt att omvandla växter till kött på. Det råder ingen tvekan om att vi kan konkurrera ut djuren när det gäller smak, nyttighet och pris”, säger Pat Brown. Den konkurrensen har man dock inte vunnit ännu. På sportbaren Public House har en annan kund, Graham Heimberg, just ätit en Impossible Burger, men han är inte imponerad efter sina smaklökars första möte med hamburgaren. ”Den smakar lite som billigt kött”, säger han. Smaken är för mild och inte tillräckligt fet, anser Graham Heimberg. ”Det är imponerande att smaken är så lik kött, men om du jämför med en god kvalitetsbiff så skulle jag alltså välja en sådan istället.”

Än så länge kostar köttalternativen lite mer än vanligt kött. Ett paket Beyond Burgers kostar sex dollar – ungefär samma som ett paket ekologiskt oxkött – medan Impossible Burger kostar ungefär lika mycket som en hamburgare av oxkött på de restauranger där den serveras (företaget vill dock inte avslöja om priset är subventionerat). Impossible Foods öppnar snart en fabrik i Oakland, där de kommer att kunna tillverka fyra miljoner biffar i månaden och det kommer att bidra till att sänka kilopriset. Teoretiskt sett kan kött alternativen framställas billigare än konventionellt kött, eftersom det ger mindre spill och går åt mindre energi under processen.

Världens första konstgjorda biff skapades på Maastricht University i Nederländerna 2013, då forskare framställde en biff av stamceller från två kalvar. Men projektet kostade drygt 200 000 euro, så det lär dröja ett tag innan den biffen når ut till grillen. Flera amerikanska företag arbetar dock med liknande kött till konsumenterna – ett företag planerar att lansera sin produkt redan nästa år – och så kallat clean meat har en enorm potential enligt Emily Byrd vid Good Food Institute: ”Det är inte särskilt effektivt att föda upp en hel ko med ögon, svans och klövar när det är en biff vi vill ha. Men med clean meat kan vi odla just den biten kött vi behöver och ingenting annat.”

Skriv ut din måltid 3D-utskriven mat kan anpassas helt efter individens behov. Experter förutspår att individanpassad mat kommer att revolutionera måltiden redan om några år. Text Anders Ryehauge

Så här skrivs mat ut med 3D

”Jag tror att vi har nått vändpunkten”, säger Daniel van der Linden. Han är affärsutvecklare på TNO, ett oberoende företag som arbetar med til�lämpad vetenskap på inom flera olika områden i den nederländska staden Haag. De har experimenterat med 3D-utskrifter i 25 år – de senaste 7 åren med att skriva ut mat – och anses tillhöra de absolut ledande på det här området. Daniel van der Linden kallar 3D-skrivarens intåg för ett paradigmskifte inom livsmedelsbranschen. Skrivaren fungerar som en vanlig skrivare, med den skillnaden att det är mat och inte bläck som skrivs ut på underlaget. Skrivaren har hittills haft sitt kommersiella genombrott inom chokladoch godisbranschen, men på försöksbasis har man hunnit långt med exempelvis kött och grönsaker. Idag kräver matutskriften dock att maten mixas innan den hälls i skrivaren. Med hjälp av ett datorprogram kan man sedan med millimeterprecision designa matens form, struktur och innehåll. ”Det vi kallar individanpassade måltider är en av de stora trenderna just nu och 3D-skrivaren har en enorm potential eftersom det går att designa allt från grunden”, säger Daniel van der Linden.

I dag kräver 3D-skrivare att maten mixas först – det kan handla om kött, potatis eller en morot. I ett datorprogram kan maten formges och man kan ta hänsyn till form, uppbyggnad och struktur för att på så sätt kontrollera exempelvis smaknyanser och kaloriinnehåll och vid behov tillsätta vitaminer som tar hänsyn till skillnaderna i våra kroppar. Den största utmaningen just nu är att ge den utskrivna maten tillräcklig sprödhet och saftighet.

Foto: Fo od Ink

2017#02 32 share

DET HÄR ÄTER DU ÅR 2050

En helt personlig måltid

Företaget byFlow håller till i den nederländska staden Eindhoven. Det står bakom Focus som är en av de första 3D-matskrivarna på marknaden. Den kostar motsvarande 3 000 euro. ”Vi har redan nått en nivå där maten håller hög kvalitet och skrivaren är enkel att använda. Tyvärr är den fortfarande alldeles för dyr för den vanliga konsumenten”, berättar Frits Hoff, chef för byFlow. Förra året kunde särskilt utvalda få lov att provsmaka mat utskriven av Focus på

popup-restaurangen Food Ink i London. De nio rätterna bjöd på något så varierande som potatismos med bläckfiskbläck, guacamole formad som en blomma, små getostpajer och biff tartar. Rätterna hade skapats och designats av ledande spanska kockar, och några av dem har tidigare arbetat på elBulli som utsetts till världens bästa restaurang fem gånger. De flesta av byFlows nuvarande kunder är institutioner som köper skrivaren i forskningssyfte, men företaget har också börjat sälja till restauranger, bagerier, chokladfabriker och några få privatkunder. Frits Hoff jämför matskrivarens nuvarande nivå med espressomaskinens för fem-sex år sedan, när bara ett fåtal hade råd att köpa den. I dag står espressomaskinen på de flesta kontor och i många privata hem. På Teknologisk Institut i danska Århus experimenterar man med en enkel 3D-skrivare som skriver ut en morot på knappt åtta minuter. Hittills har experterna undersökt om tekniken kan påverka barns förhållande till en sund kost. De skrev ut stjärnformade morötter till 21 barn och lät dem välja mellan stjärnan och den traditionella moroten. 17 valde stjärnan. Tekniken rymmer många möjligheter enligt Mia Fiilsøe Falkeborg, specialist på Teknologisk Institut. ”Den individanpassade måltiden har kommit i fokus just nu. Hur lagar man god, nyttig och naturlig mat som har anpassats efter individens behov? Det kan en 3D-matskrivare, och det är genialt. Du trycker på en knapp och ut kommer din favoriträtt. Du kan dessutom tillsätta vitaminer samt anpassa kalorier och annat helt efter ditt eget behov”, säger hon. En sund kost i flera lager

De senaste åren har forskning visat hur olika våra kroppar reagerar på exakt

Foto : Tek no lo gis k Institu t

I framtiden kommer man med en 3D-skrivare i hemmet att kunna skriva ut designad mat av hög kvalitet och med ett estetiskt utseende genom att köpa mat i en behållare och sedan starta skrivaren. I Nederländerna samarbetar företaget byFlow med flera Michelin-kockar, bland annat Jan Smink som är den mest kände. Han är kock på Librije som flera gånger har utsetts till Nederländernas bästa restaurang. Kockarna sammanställer recepten som användaren exempelvis kan hämta i en app.

Bli din egen Michelin-kock

Kanske kan 3D-utskriven mat få fler barn att välja nyttiga grönsaker. I ett försök med 21 danska barn valde 17 en 3D-utskriven stjärna istället för den traditionella moroten.

hade svårt att tugga och svälja. De skrev ut upp till tjugofem individanpassade måltider per timme bestående av kött, potatis, morötter och ärter som till utseendet liknade traditionella, välkända måltider. Skillnaden vara att maten byggts upp strukturmässigt efter varje persons behov. Daniel van der Linden tror att 3D-skrivaren för mat kommer att få sitt genombrott inom de kommande tolv till arton månaderna. Till att börja med skulle de användas på sjukhus och äldreboenden men i takt med att funktionaliteten ökar, priset sjunker och människor vänjer sig vid den skulle skrivaren även få sin plats i hemmen. ”Allt vi äter i framtiden kommer inte att skrivas ut från en skrivare men det skulle vara ett fantastiskt komplement till den traditionella maten. Om du hade en matskrivare hemma som kunde ta hänsyn till din ålder, din vikt och ditt hälsotillstånd och som kunde ge dig det mellanmål eller den måltid som din kropp behöver skulle det verkligen kunna påverka ditt liv.”

2017#02

samma mat. Och när du skriver ut lager för lager kan du vara noggrann i uppbyggnaden av maten. Du kan exempelvis tillsätta socker och salt i början, så att det smakar gott även i små mängder och på så sätt blir nyttigare. Du kan också ta hänsyn till sjukdomar, allergier och andra hälsorelaterade faktorer. Det nederländska företaget byFlow har inlett ett samarbete med ett företag som kan analysera gener och förutspå vad den enskilda individen behöver. Chefen Frits Hoff anser till exempel att det skulle gå att minska mängden medicin markant på det här sättet. ”Ny forskning hjälper oss att förstå vad just du behöver beroende på dina gener och ditt dna. Vi förstår allt bättre hur viktigt det är med individanpassad mat för att vi ska hålla oss friska”, säger han. År 2015 avslutade det nederländska företaget TNO ett treårigt projekt som fått stöd från EU. Här användes 3D-skrivare till att individanpassa måltider på ett tyskt äldreboende, där många av de äldre personerna

2017#02 34 share

En miljard ton mat rakt ner i soptunnan Varje år slänger vi 1,3 miljarder ton mat världen över. Det motsvarar – och håll i dig nu – ungefär en tredjedel av all mat som produceras. Vi har samlat fyra enkla app lösningar så att du själv kan göra en skillnad. Text Anders Ryehauge

Om vi i större utsträckning kunde vänja oss vid att ”återanvända” mat – exempelvis från grannen eller en närliggande restaurang – skulle var och en kunna minska det enorma mat svinnet. Nästan hälften av all frukt hamnar i dag i soptunnan, medan 20 procent av allt kött – som i övrigt ligger långt ner på listan – slängs. Den engelska tidningen The Guardian har räknat ut att matsvinnet rent fysiskt skulle kunna bilda ett berg som var tre kilometer brett och lika högt som Mount Everest. Det innebär inte bara avfall i en oöverskådlig omfattning, utan är också dyrt för individen. I Storbritannien har man undersökt att den genomsnittliga brittiska familjen slänger mat för motsvarande 800 euro om året. De senaste åren har flera projekt initierats med stöd från EU som ska minska matsvinnet. Men smarttelefonen har också gjort det lättare. Vi har samlat fyra enkla exempel på applösningar som du kan ladda ned till din telefon i Europa.

1. Med den Helsingfors-baserade appen Froodly kan användarna dela information om sänkta priser på varor i den lokala affären. Man kan ladda upp bilder på varorna med information om pris och plats så att andra uppmärksammas på det. Om man delar informationen blir man belönad på olika sätt, exempelvis genom ett presentkort till ett kafé. Froodly såg dagens ljus våren 2016 och ska 2017 lanseras på den internationella marknaden.

2. År 2016 lanserades den finska matsvinnsappen ResQ som hjälper användaren att hitta restauranger som säljer överskottsmat till sänkta priser. Målet för 2017 är att lansera appen internationellt och under våren kom appen in på den svenska marknaden.

3. Mot slutet av 2015 grundades Too Good To Go i Danmark, som sedan dess har spridits till stora delar av Europa och många amerikanska storstäder. Med hjälp av appen kan man söka efter restauranger, kaféer, hotell, dagligvarubutiker och bagerier som säljer överskottsmat till sänkta priser. Too Good To Go vann Nordiska rådets miljöpris 2016.

4. Syftet med Olio är att minska matsvinnet i hela världen genom att sätta oss i kontakt med våra grannar. I appen kan du berätta om du har lagat för mycket mat, så att andra i närheten kan komma och hämta den. Olio lanserades i norra London 2015, men har sedan dess utvecklats till ett globalt initiativ.

Mads Friche fick en idé. Och nu har grisen och kon på det tidigare lantbruket i Västjylland ersatts av lådor med – mjölmaskar.

2017#02 35 share

DET HÄR ÄTER DU ÅR 2050

M j ö l m a s ke n ä r den nya grisen Insekter fungerar överraskande bra som nya lantbruksdjur. Två miljarder människor äter redan med stor självklarhet de små djuren, men massproduktionen är ett nytt och ännu okänt fenomen. Så kommer det inte att förbli. Text Anders Ryehauge / Foto Michelle Berg

På ett nedlagt lantbruk i Tarm i Västjylland tillbringar Mads Friche just nu de flesta av dygnets vakna timmar i sällskap av omkring 200 kilo levande mjölmaskar. Tillsammans med ytterligare två personer står han bakom Heimdal Entofarm som är Danmarks första insektslantbruk. Senare i år räknar teamet med att få tillstånd att sälja insekter som livsmedel, men tills vidare består det mesta arbetet i att göra försök med mjölmaskarna för att skapa de bästa förutsättningarna för ett välfungerande lantbruk. Mjölmaskar har en helt annan livscykel än traditionella lantbruksdjur. De börjar som ägg och blir till fullvuxna maskar som blir

till puppor som blir till skalbaggar som i sin tur lägger ägg igen. Mycket av det som Mads Friche och hans kollegor testar är hur temperatur och luftfuktighet påverkar produktionen, och hur man bäst sorterar lådor med mjölmaskar i olika stadier. ”All kunskap är ny. Insektslantbruk är fortfarande ett ganska litet branschområde och det finns inte så mycket information att hämta om produktion av mjölmaskar. Vi har redan fått ordning på en del saker, bland annat hur vi utfodrar dem så att de utvecklas på bästa sätt. Men de två stora utmaningarna handlar om att öka produktionen till flera tusen ton och automatisera

2017#02 36 share

DET HÄR ÄTER DU ÅR 2050

Mads Friche strör de torkade mjölmaskarna över ett löskokt ägg till frukosten. I stallet odlas mjölmaskarna i stora plastlådor.

Insektsfarm i norska Sem

Insekter som mat tillåtet i EU från 2018

”Det nya guldet blir protein”, anser Frederick Richard. Han är grundare och chef för Nordic Food Supplements AS som har sitt kontor i norska Sem. Sedan oktober 2016 har företaget forskat i mjölmaskar som lantbruksdjur. Man startade med några kilo mjöllarver och hyrde en gård, där man bland annat började testa temperatur, fuktighet, miljö och ljussättning. Idag har gården strax över hundra kilo mjölmaskar. Frederick Richard ser den klart största potentialen i insekter som djurfoder. ”Det kommer att bli svårt att övertyga människor om att äta insekter till middagen. Däremot tror jag inte att de bryr sig om kycklingen har utfodrats med insekter istället för sojabönor, och bara det kommer att få en enorm betydelse för miljön.”

Försäljningen av insekter som livsmedel har hittills varit förbjuden enligt EU-förordningen om nya livsmedel. Men lagen är ganska otydlig, vilket har inneburit att Danmark, Nederländerna, Belgien och Storbritannien ändå har godkänt det. Under våren 2017 ändrades EU-lagstiftningen så att företag från den 1 januari 2018 kan ansöka om att sälja vissa typer av insekter. Man räknar med att mjölmaskar och syrsor blir de första insekterna som godkänns för försäljning som livsmedel.

den på samma sätt som ett traditionellt lantbruk”, säger han. Mjölbaggarna ska tillsammans med syrsor, gräshoppor och fluglarven Black soldier spy inta scenen som de nya lantbruksdjuren istället för de betydligt mer resurskrävande grisarna och korna, om vi ska tro ledande experter på området, flera företagare runt om i Norden och FN:s rekommendationer. Det finns just nu strax över en miljon namngivna insekter i världen, men det finns uppskattningsvis ytterligare tio miljoner som vi ännu inte känner till. Vi vet i alla fall att 2 000 insektstyper är ätliga. Redan nu äter två miljarder människor världen över insekter, men i det flesta fall handlar det om insekter från naturen. De senaste åren har restaurangerna Noma i Danmark och The Fat Duck i Storbritannien – båda utsedda till världens bästa restaurang flera gånger – haft insekter på menyn, något som skapat stor uppmärksamhet. Men det nya handlar inte bara om insekterna på tallriken, utan om att man

vill domesticera vissa arter av insekter – alltså göra dem till nya husdjur. ”Revolutionen är här, den har precis börjat”, säger Lars-Henrik Lau Heckmann. Han är projektledare på Teknologisk Institut, ett oberoende företag i danska Århus som forskar i framtidens teknik. Framtidens lantbruk

Insekter i läsk och snacks Under hösten 2016 avslöjade Pepsis chef Indra Nooyi att företaget ska investera i forskning i insekter som en möjlig proteinkälla i läsk och snacks. Hon förutspår att insekter blir den vanligaste snacksen i västvärlden år 2026.

Foto : Po lfoto / Zhang C he nlin X i nhu a

Just nu arbetar Lars-Henrik Lau Heckmann med sex nya, större projekt där han undersöker hur insekter kan produceras i stor skala. Ett av projekten – Invaluable – stöds av Innovationsfonden och har en budget på totalt 3,8 miljoner euro, vilket gör det till det hittills största europeiska forskningsutvecklingsprojektet om insekter som foder och livsmedel. ”Vi ser enorma möjligheter för insekter som djurfoder och livsmedel framöver. Det kan få mycket stort inflytande eftersom det traditionella lantbruket utgör en enorm belastning på jordens klimat och miljö. Det kommer att vara en helt ny råvara som kommer in i vår livsmedelskonsumtion och som kan komma upp i mängder som rent faktiskt gör en skillnad globalt sett.” Lars-Henrik Lau Heckmann förutspår att det under de kommande decennierna kommer att etableras minst tio tusen nya insektsfabriker eller insektslantbruk i Europa. Varje fabrik skulle kunna producera minst tio tusen ton ätliga insekter om året. Han menar att det har potentialen att bli en miljardverksamhet, men samtidigt ska man tänka på att området fortfarande ligger i sin linda. ”Det kan jämföras med att vi precis har tagit in grisen i stallet och först nu ska börja industrialisera den”, säger han. ”När vi jämför en insekt med en annan varierar det precis lika mycket som att arbeta med grisar eller kor. Därför fokuserar vi just nu på att utveckla värdekedjor för dessa fyra insektsarter på industriell nivå.” På Teknologisk Institut har man nyligen etablerat en industriell inkubator, där produktionen av mjölmaskar kan testas under industriella förhållanden. Det går exempelvis att mäta temperatur och foderintag för att se hur det påverkar utbytet i stor skala. ”Vi befinner oss på en nivå där vi ständigt lär oss nya saker. Det är som att sända en raket till månen för första gången. Vi måste få ordning på de grundläggande systemen innan vi kan sammanställa allt och säga: Okej, nu klipper vi det röda bandet”, säger Lars-Henrik Lau Heckmann.

Thailändska insektsfarmar

Insekter på Mars Den kinesiska rymd agenturen genomförde 2014 ett experiment, där tre taikonauter skulle leva isolerade i tre månader och endast äta mjölmaskar och växter som de själva odlat för att överleva. Experimentet skulle visa om det var en möjlighet exempelvis i samband med expeditioner till Mars i framtiden. Det lyckades.

De äldsta och mest utvecklade exemplen på domesticerad insektsproduktion för livsmedel finns i Thailand, där lantbrukare i nästan tjugo år har byggt upp och utvecklat ett lantbrukssystem med syrsor som, förutom att leverera mat till det enskilda hushållet, har förbättrat ägarens sysselsättnings- och inkomstmöjligheter. ”Insektslantbruk för direkt livsmedels intag är en relativt ny uppfinning. Vi har domesticerat växter och djur i över 12 000 år, men det är först på 2000-talet som vi har börjat använda syrsor i laboratorie experiment med syftet inställt på lantbruket. I Thailand har man haft tillgång till grundläggande teknik sedan 1997 och det har redan utvecklats till en verksamhet i mångmiljonklassen med mer än 20 000 syrsfarmar”, säger Afton Halloran. Hon är en del av forskningsgruppen Greeinsect vid Köpenhamns universitet, har tidigare arbetat som konsult för FN-programmet Insects for food and feed och är medförfattare till boken ”Edible insects: Future prospects for food and feed security”. ”Få djurraser har domesticerats på ett effektivt sätt till mänskligt livsmedelsintag. Den senaste utvecklingen kring insekter är faktiskt den enda egentliga utvecklingen inom livsmedelskonsumtionen i modern tid. Den befinner sig fortfarande i en tidig fas. Vi kan kalla den 1.0”, säger hon. Den stora fördelen med insekter är att tusentals kan förvaras i små lådor – eller stall – där de utfodras med restprodukter, till exempel gamla grönsaker. De är mycket resurseffektiva och kan när de är fullvuxna användas som livsmedel antingen i sin ursprungliga form eller som pulver, olja eller som ersättning i exempelvis oxfärs. De senaste två till tre åren har flera projekt med insektslantbruk initierats i de nordiska länderna. Finska syrsor

I den finska staden Esbo startade Robert Nemlander hösten 2014 agritechföretaget EntoCube. Nemlander är tidigare astro nautkandidat och låg våren 2017 på Leaders of Tomorrows topp hundra-lista över ledande unga företagartalanger. EntoCube har uppfunnit en transportabel farm som kan producera upp till 10 000 syrsor om dagen och på så sätt mätta tio personer. Syrsorna kan utfodras med till exempel överskottssallad från restauranger. Finlän-

2017#02 37 share

DET HÄR ÄTER DU ÅR 2050 Foto: EntoCub e

Svenska företagare står redo De två doktoranderna i kostvetenskap Emma Aspholmer och Ellen Gellerbrant startade 2013 det första svenska insektsföretaget Hakuna Mat. De sålde insekter som de importerat från Thailand och Nederländerna men fick lägga ner verksamheten 2015 på grund av svensk lagstiftning. De fortsatte dock att forska i insekter som livsmedel tills de var tvungna att sluta förra året. ”Vår dröm är att göra insekter till en fast del av det svenska köket. Men Sverige är ett av de länder som tolkar lagen strängast. Vi får varken sälja eller forska i insekter, så för närvarande arbetar vi gratis med att försöka ändra lagstiftningen”, säger Emma Aspholmer. Under hösten 2016 startade insektsfarmen Nutrient i Hedemora. Företaget ”odlar” mjölmaskar och har fått en sponsor som vill finansiera verksamheten under tre år medan man väntar på att lagstiftningen ändras så att baggarna kan säljas som mat.

En lastbil rullar in på gården och lastar av en container. När dörrarna öppnas har man en fullt funktionsduglig syrsfarm. Lantbruk en miniature. Bakom idén står finska EntoCube.

darna håller bland annat på att bygga en inomhusfarm för insekter i ett nedlagt grisstall som när det står klart till hösten blir Nordens största syrsafarm. ”Jag tror att det är viktigt att vi kommunicerar insekter som en positiv och framtidsfokuserad vision som gör oss friskare och skapar jobb, istället för att beskriva insektsmat som ett nödvändigt ont för att undvika en fasansfull framtid. Människor ska se insekter som en möjlighet istället för en nödvändighet, för mat handlar om känslomässig anknytning”, säger Robert Nemlander. I de flesta EU-länder är det fortfarande

Jag tror att det är viktigt att vi kommunicerar insekter som en positiv och framtidsfokuserad vision som gör oss friskare och skapar jobb, istället för att beskriva insektsmat som ett nödvändigt ont för att undvika en fasansfull framtid. Rob er t N eml an de r, tidigare astronautkand i dat , d r iver nu ag ri te c hföretaget EntoCub e

förbjudet att sälja insekter som livsmedel till människor, men i Finland har man hamnat i en gråzon där det är tillåtet att sälja insekterna om de marknadsförs som ”inte avsedda som människoföda” eller som ”köksdekorationer”. I november började den finska detaljhandelskedjan Ruohonjuuri sälja EntoCubes burkar med syrsor, Sirkkapurkki, i sina butiker (dock med en text om att de inte är avsedda som livsmedel). Undersökningar som genomförts nyligen visar också att Finland är det EU-land som är mest positivt inställt till ätliga insekter – 70 procent av deltagarna var positiva. På Heimdal Entofram i Danmark fick Mads Friche nyligen besök av sju personer från mejerikoncernen Arlas innovationsavdelning. De var mycket intresserade av livsmedelsproduktionens potential, berättar han. Det ser Mads Friche som det stora genombrottet – det visar att det finns ett intresse hos de allra största företagen. Mads Friche själv betraktar inte insekter på middagstallriken som den största marknaden. Istället ser han en enorm potential för insekter i pulverform till pasta och bröd och som partiell ersättning i exempelvis oxfärs: ”Om du till exempel föreställer dig att oxfärs i framtiden innehåller tjugo procent insekter skulle det vara en enorm vinst för miljön.”

share 38 2017#02

Nordea Insikter E R FA R E N H E T, TJÄ N ST E R O C H N Y H E T E R

Känner du din placeringsportfölj? Sami Torstila, professor i finansiering vid Aalto-universitetet, berättar hur man kan balansera avkastningen och riskerna i sin portfölj. ↳

S I D O R N A

4 0– 4 1

S.44–46

S.47

S.48–49

Ekonomi & klimat

Pengar & lagen

Nordea & Finland 100

Nordea för en dialog med Greenpeace

Hur drar du av renoverings kostnader för en placeringsbostad i beskattningen?

Nordea i Finland ger lån och råd till startupföretag

2017#02 40 share

Experttips

Hugg inte placeringarna i sten Trots att privata placerare kan sina aktier, deras vinster och förluster, har de inte nödvändigtvis kunskap om strukturen hos sin placeringsportfölj. I sådana fall kan portföljens värde sjunka trots att aktiemarknaden stiger. Då är det dags att tala med en expert.

T EXT

MINNA

B ILDER

SAM

KIISTALA JAMSEN

”Försök inte lösa placeringsproblem ensam. Det lönar sig att fundera på dem tillsammans med en expert eller andra placerare”, det rådet ger Sami Torstila, professor i finansiering vid Aalto-universitetet.

ånga privata placerare har en favoritaktie. Man följer noggrant med alla upp- och nedgångar. När den sjunker är det svårt att sälja. Då tvingas man erkänna och redovisa förlusten. När den stiger är det också svårt att sälja, eftersom den har varit en så bra och vinstgivande aktie. Att sälja skulle även ha skattepåföljder. Låter det bekant? Så här tänker många privatplacerare, vilket orsakar obalans i placeringsportföljen. Detta å sin sida kan orsaka större förluster framöver. Många finländska placerare upplevde detta då Nokia rasade. ”Först blev man rik med Nokia och sedan blev man fattig med Nokia”, säger Sami Torstila som är professor i finansiering vid Aalto-universitetet. Privatplacerare fäster sig för lätt vid aktierna både när de sjunker och när de stiger. Förlust svider mer än vinst. Människans förhållningssätt till pengar är en komplicerad helhet som ofta färgas av känslor. Det gör placerandet utmanande, i synnerhet om man inte är placerings expert eller får hjälp av en expert. ”Placering kräver både förnuft och intuition. Intuitionen fokuserar för mycket på någon enskild sak som har gått snett, inte på helheten. Människosinnet betonar misslyckandet, det är en dubbelt så stark upplevelse jämfört med att lyckas i samma grad, säger Torstila. Gör som professionella placerare

Ett sätt att klara sig på aktiemarknaden är att ta efter det som proffsen gör. De läser meddelanden och rapporter och håller möten där man bestämmer hur man ska agera. Professionella placerare ältar inte eftersom de måste klara av att motivera sina beslut logiskt. Privata placerare är för ensamma med sina tankar. ”Om en av tio aktier klarar sig dåligt tänker man inte på de nio som ökar portföljens avkastning utan på bara på den tionde. Det lönar sig inte att grubbla över dessa saker ensam. Tala med någon, oberoende av om det är den bättre hälften, en kollega eller en expert på banken”, säger Torstila. Sätt upp mål för placeringen

2017#02

Mats Hansson, direktör för Nordea Kapitalförvaltnings Asset Allocation-team, rekommenderar att man ser på sin placeringsportfölj som en helhet, inte som separata placeringar. Det är omöjligt att alla placeringar avkastar väl hela tiden.

2017#02 42 share

Experttips

Mats Hansson råder en att fundera på hurdan avkastning och risk man önskar sig av sin placeringsportfölj. Värdet på en väldiversifierad portfölj stiger i takt med marknaden.

En orsak till att man har dålig kunskap om sin egen portfölj är att placeringarna saknar en röd tråd. Klara målsättningar hjälper. Då vet man att en pensionsportfölj ska hanteras på ett annat sätt än en buffertportfölj. ”Planering och mål uppmuntrar till långsiktighet. Det är inte naturligt för finländarna, eftersom vårt samhälle erbjuder så bra skyddsnät. På annat håll i världen är det en självklarhet att sätta upp mål för placeringarna eftersom man måste spara till exempelvis barnens studier eller sin egen pension”, säger Hansson. Blicka framåt, inte bakåt

Det viktigaste är att blicka framåt. Mats Hansson

Därför behövs diversifiering: det jämnar ut förlusterna när det går sämre. ”Det är typiskt att privata placerares portföljer är dåligt diversifierade. Om portföljen är dåligt diversifierad kan dess värde till och med sjunka när marknaden stiger eftersom en akties värdeutveckling kan avvika betydligt från hela marknadens utveckling. Många känner väl till alla sina aktier och deras värde. Men då man frågar dem om risken eller avkastningen har de ingen aning”, säger Hansson.

Vesa Puttonen som är professor i finansiering på Aalto-universitetet har sagt att finländarna är ett lottofolk när det gäller placering: de tror eller tror inte på en viss aktie. Mats Hansson ser denna typ av inflexibilitet hos småsparare. ”Det behöver inte vara antingen eller: antingen behålla allt eller sälja allt, men det lönar sig alltid att lätta på vikten. Om Nokia rasar kan man säga ’vilken tur att jag sålde en del’. Om Nokia fortsätter stiga kan man säga ’vilken tur att jag inte sålde bort allt’. Det behövs rim och reson”, säger Hansson. Professor Sami Torstila har i sitt arbete bekantat sig med länderna i Asien och försvarar finländarna: asiaterna är ett ännu galnare lottofolk än vi. En singaporian ”placerar” i genomsnitt tusen dollar om året i lotto. Om man själv dras till hasardspel eller får glädje av dem vid placering finns det skäl att hålla spelkassan skilt från den övriga placeringsportföljen. ”Det viktigaste är emellertid att alltid blicka framåt, inte bakåt. Det är skillnaden mellan professionella placerare och amatörer”, säger Mats Hansson. ”Det lönar sig att sparra med någon när det gäller placeringarna. Man kan komma till Nordea för att prata om de här frågorna och kontrollera om portföljens viktningar är lämpliga med tanke på den önskade avkastningen och risken. En väldiversifierad portfölj ger jämnare avkastning utan att ge avkall på den och den klarar sig även i olika kriser”, säger Hansson.

Tjänster

Vad erbjuder de nya placeringsreglerna dig? Regeltexter är sällan intressant läsning. Men om de påverkar dig positivt som kund och placerare lönar det sig att sätta sig in i dem. EU:s regler för placeringstjänster som träder i kraft nästa år är just sådana. T E X T

T H O M A S

E N G E L S M A N N

Syftet med de nya reglerna för placerings tjänster är att förbättra placerarens skydd genom ökad öppenhet gentemot kunden, förbättrad transparens i handeln med finansiella instrument och åtstramad övervakning av finansinstituten. Målet är även att säkerställa lika villkor för alla aktörer för att behålla konkurrensen. 43

De nya reglerna berör alla finansinstitut och det är bra sak att de införs. De kommer att märkas på olika sätt från och med januari 2018, till exempel i diskussioner med din placeringsdirektör. Vi har tagit fram de viktigaste förändringarna nedan:

Faktabaserade beslut Vår uppgift är att berätta för dig om möjligheterna och riskerna med placerandet på ett sätt som du förstår. Då du fattar ett placeringsbeslut vill vi vara säkra på att du har all nödvändig information. Innan du handlar ger vi dig en skriftlig beskrivning av placeringspro dukten samt de risker och kost nader som den medför och hur placeringen passar in i din port följ. Du får även en detaljerad bekräftelse efter köpet.

Du vet bättre vad du betalar för Vi förklarar tydligt vilket mer värde våra tjänster, produkter och online-lösningar ger dig. Du får ännu noggrannare information om de kostnader du betalar. Till exempel kost naderna för placeringsproduk ter och placeringsråd anges separat och de presenteras både i procent och i euro. Du får också regelbundet en rapport där kostnaderna för dina innehav specificeras.

Vi antecknar det som vi kommit överens om Ibland kan det dyka upp situa tioner då det finns skäl att kontrollera vad vi har kommit överens om tillsammans. Som en del av placerarens skydd som de nya reglerna förutsätter, dokumenterar vi rådgivningssituationerna ännu noggrannare än tidigare, obe roende av om de sker ansikte mot ansikte, på webben eller per telefon. Vid behov är det lätt att återgå till dem.

2017#02

Individualiserad placeringsrådgivning För att erbjuda dig de pla ceringslösningar som pas sar dig bäst måste vi känna dig ordentligt. Innan vi ger dig placeringsrådgivning eller rekommenderar våra produkter, kartlägger vi din allmänna ekonomiska situ ation, dina placeringsmål, din risktolerans och dina förväntningar med mer detaljerade frågor jämfört än tidigare.

Ekonomi & klimat

T E X T

K A R I N

S T R A N D

B I L D E R

M A G N U S

G L A N S

Hur borde företag i finansbranschen möta klimat förändringen? Nordea har inlett en offentlig dialog om klimatproblemen med Greenpeace och vill uppmuntra andra aktörer i branschen att göra lika.

Sasja Beslik, direktör för hållbara finanser, Nordea

Klimatförändringen är vår tids stora ödesfråga. Det är Nordea och Greenpeace överens om. Man är även överens om att finansbranschen spelar en viktig roll i lösningen av klimatproblemen. Åsikterna skiljer sig emellertid en aning då det gäller hur man ska gå vidare med uppgiften. ”Vi i finansbranschen kan göra mycket, men en verklig förändring kräver en grundläggande omstrukturering av verksamheten. För institutionella kunder är även en kortsiktig avkastning viktig. Om vi vill skapa placeringslösningar som stöder hållbar utveckling på lång sikt måste sys-

share 44 2017#02

Myndigheter och storföretag har huvudansvaret för placeringarna, men placerarna måste driva utvecklingen i en mer ansvarsfull riktning. temet utvecklas lite mer”, säger Sasja Beslik som är ansvarig direktör för ansvarsfull finansiering på Nordea. Han betonar att det inte räcker med att enbart slopa olje- och gasbolag ur placeringsportföljen. I länder som USA, Ryssland och Storbritannien äger staten de fossila naturresurserna och beaktar dem i sina tillväxtprognoser. ”För att uppnå långsiktig förändring borde vi även överväga hur våra statsobligationsplaceringar påverkar klimatförändringen. Detta skulle förutsätta att hela branschen och verktygen förnyas. Det är viktigt att förstå att klimatförändringen är ett mångfasetterat problem för finansbranschen. Många självklara och enkla lösningar påverkar inte miljön på något sätt”, säger Beslik. Sveriges landsdirektör för miljöorganisa tionen Greenpeace Frode Pleym anser liksom Beslik att frågan är invecklad men varnar för att haka upp sig på den. ”Förändring kan ta tid, men om man i för hög grad fokuserar på det som är invecklat, lamslås man. I praktiken är det enkelt att övergå från kvartalstänk till kvartssekeltänk. Alla förstår att om världen inte finns till, finns det heller inga placeringsobjekt för placerarna”, svarar Pleym.

Frode Pleym, Sveriges landsdirektör för Greenpeace

Enligt Beslik är ett av problemen att det saknas nyckeltal för miljöfrågor. ”Om placerarna med säkerhet visste att oljebolagen måste betala en viss mängd miljöskatt om tio år, skulle de sannolikt fundera på att placera i bolagen på nytt. Tills vidare grundar sig kalkylerna på uppskattningar”, säger Beslik. Frode Pleym anmärker att OECD-ländernas internationella energiorganisation IEA på våren konstaterade att det håller på att ske en revolution i energibranschen. ”År 2016 placerades det för första gången globalt sett mer i förnybar energi än i olja och gas”, säger Pleym. Hur borde en enskild konsument tänka? Vad kan var och en av oss göra för klimatet? ”Kapital har en betydande makt i världen och pensionspengar placeras runtom i världen. Även pensionssparare kan av sin bank kräva placeringsobjekt som stöder hållbar utveckling och på så sätt säkerställa att de inte plötsligt äger andelar av ett kinesiskt stålbolag som förorenar miljön, säger Beslik.

Frode Pleym, Sveriges landsdirektör för Greenpeace

Parisavtalet

Dialogen inleddes i Almedalen på Gotland

På FN:s klimatmöte i Paris 2015 stramade man åt kraven om utsläpp av växthusgaser för att minska uppvärmningen av klimatet. Man begränsade uppvärmningen till 1,5 grader celsius, tidigare var gränsen 2 grader celsius. Världens länder bör också se över sina löften om att minska utsläppen av växthusgaser och förnya dem regelbundet.

Nordea och Greenpeace ordnade tillsammans i juli i år ett interaktivt seminarium, där man diskuterade finansbranschens utmaningar och möjligheter i anknytning till Parisavtalet och FN:s globala mål för hållbar utveckling. Cirka 150 representanter för bankbranschen och olika myndigheter deltog i dialogen vars tema var Pengar eller jordklotet – är finansbranschen ett klimatproblem eller en lösning på klimatproblemen? Ett uppföljningsseminarium ordnas i Almedalen 2018.

2017#02 45 share

2017#02 46 share

Ekonomi & klimat

”Många tror att de gör miljön en tjänst genom att äta ekologiska bananer och returnera burkar till återvinning. Effekten av dessa val är emellertid rätt anspråkslös jämfört med pensionsbesparingarnas miljöpåverkan”, fortsätter Beslik.

Nordeas fokus ligger på att förbättra hållbarheten Nordea är den största och snabbast väx ande kapitalförvaltaren i Norden. För att uppnå det räcker det inte med avkastning på placeringar, utan man borde även an vända kapital på att främja miljöns håll barhet. Nordeas team för hållbar utveckling strävar efter att i allt högre grad inkludera dessa frågor i bankverksamheten. ”Vi utarbetar verksamhetsmodeller för såväl hållbart placerande som bankens ut låningsverksamhet och rådgivning”, säger Ylva Hannestad som arbetar som expert i det nordiska Sustainable Finance-teamet. Nordeas team för ansvarsfulla investe ringar utarbetar bland annat grundliga analyser över olika bolags företagsansvars faktorer och över hur bolagen behandlar risker som hänför sig till företagsansvar. Naturligtvis granskas även verksamhets modeller och lönsamhet. ”Genom fältbesök strävar vi efter att utreda hur företagen hanterar sina risker i praktiken. Besöken är en viktig del av vårt arbete”, säger Hannestad. ”Vi hjälper kunderna med valet av håll bara placeringsalternativ. Vi har till exempel klimatfonden som placerar i klimat- och miljövänliga företag, och Starsfonderna som betonar ansvar. Företagen som valts in i dem är såväl starka ur ett ekonomiskt per spektiv som skickliga i frågor beträffande miljö, samhälle och god förvaltningssed”; fortsätter hon. Nordea publicerar de ekologiska fot avtrycken för sina aktiefonder så att kunderna kan se hur mycket placeringen belastar miljön. ”Vi har länge arbetat med företagsan svarsfrågor och vi vill att vår verksamhet är öppen för våra kunder så att de vet hur hållbart placeringarna har gjorts”, betonar Hannestad.

Team som arbetar med ansvarsfrågor på Nordea 1 Teamen för ansvarsfulla inves teringar ansvarar bland annat för att man utöver ekonomiska nyck eltal även beaktar faktorer som berör miljö, samhälle och förvaltningssed i Nordea kapitalför valtnings place ringsprocesser och placeringsproduk ter. 2 Teamet för håll bar finansiering strävar efter att integrera ansvars frågor i Nordeas samtliga verksam hetsområden, pla ceringsverksamhet, utlåning och råd givningsprocesser. 3 Nordeas ansvars enhet ser till att hållbarhets- och ansvarsfrågor är en del av hela Nordea. Bland annat ko ordinerar gruppen hur olika verksam hetsområden deltar i samhällsprojekt och frivilligarbete.

Frode Pleym är överens med Beslik om enskilda placerares möjligheter att påverka. ”Huvudansvaret för placeringarna ligger hos myndigheter och storföretag, men enskilda placerare måste driva utvecklingen i en mer ansvarsfull riktning och veta var medlen placeras”, säger Pleym. Nordea och Greenpeace har för avsikt att fortsätta sin dialog år 2018. ”Jag berättar för Greenpeace vad vi har gjort under året för att främja en hållbar utveckling. Jag hoppas att vi fram till dess har klarat av att även inkludera Nordeas utlåningsverksamhet i vårt arbete”, säger Sasja Beslik. ”Jag hoppas att hållbar utveckling blir en naturlig del av Nordeas verksamhet och att separata ansvarsteam inte längre behövs. Det samma önskar jag av andra aktörer i finansbranschen. Utöver regeringar spelar finansbranschen en nyckelroll i kapplöpningen mot tiden för att uppnå miljömålen i Parisavtalet”, säger Frode Pleym. • Nordeas Klimatfond och Starsfonder förvaltas av Nordea Investment Funds S.A. som är ett Luxemburg baserat fondbolag. Du kan läsa mer om fonderna i tjänsten Fonder Nytt på nordea.fi/privatebanking.

Pengar & lagen

Vilka avdrag kan man göra för renovering av en placeringsbostad? Chefsjuristen på Nordea Private Banking Elina Helokoski förklarar principerna för skatteavdrag vid renovering av en placeringsbostad med hjälp av två frågor. T EXT

MINNA

KIISTALA

BILD

L A H T I

sterna i jämnstora delar under de följande tio åren. Ägaren kan dela upp renoveringskostnaderna i antingen den ena gruppen eller båda och motivera varför. Myndigheterna fattar emellertid det slutliga beslutet. ”Min hyresgäst lämnade lägenheten i ett förskräckligt skick efter sig. Jag var tvungen att renovera lägenheten för 6 500 euro för att kunna hyra ut den på nytt. Hur kan jag dra av kostnaderna för renoveringen från hyresinkomsterna? Det lönar sig att noggrant föra bok över vad man har renoverat i lägenheten och varför. Dessutom är det bra att dokumentera lägenhetens skick redan före renoveringen. I dylika extremfall lönar det sig att ta bilder och bifoga dem till skattedeklarationen för att i så hög grad som möjligt kunna dra av renoveringskostnaderna som kostnader för årlig reparation. En bild säger mer än tusen ord och visar att bostaden skulle vara omöjlig att hyra ut på nytt utan en omfattande renovering. Man måste ändå förbereda sig på att myndigheterna kan besluta att en del av renoveringen är ombyggnad som man kan avskriva i tio år.

2017#02

Chefsjuristen på Nordea Private Banking, Elina Helokoski, delar upp renoverings kostnaderna i kostnader för årlig renovering och ombyggnadsutgifter.

”Jag vill köpa en placeringsbostad, men lönar det sig för mig att köpa ett objekt som måste renoveras innan jag hyr ut det? Vilka kostnader kan man dra av i beskattningen för renovering av en hyreslägenhet? Principen är att om man renoverar bostaden efter att bostadsaktierna införskaffats men innan den hyrs ut, utgör renoveringskostnaderna en del av anskaffningsutgiften. Då avdras kostnaderna från det beskattningsbara försäljningspriset om man någon gång säljer lägenheten. Man kan alltså utnyttja renoveringskostnaderna, men kanske inte på en lång tid. Om lägenheten redan har hyrts ut eller om den renoveras då hyresgästen byts kan renoveringskostnaderna delas in i två grupper: kostnader för årlig reparation och utgifter för ombyggnad. Kostnaderna för årlig reparation omfattar små ytrenoveringar, såsom att slipa golv eller måla väggar, som inte förbättrar boendets eller bostadens kvalitet eller höjer dess nivå. Ombyggnadsutgifterna omfattar större reparationer som förbättrar bostadens eller boendets kvalitet, till exempel renovering av ett tiotals år gammalt kök eller badrum så att det motsvarar dagens nivå. Typiska ombyggnadsutgifter är även byte av plastmatta till parkett eller elinstallationer. Kostnader för årlig reparation kan dras av från hyresinkomsterna genast under det första året. Ombyggnadsutgifter kan dras av från hyresinkom-

MAR I

2017#02 48 share

Nordea & Finland 100

Modig handräckning till startupföretag Som första bank i Finland tog Nordea ett stort steg och gav ett Finland 100-löfte om att hjälpa startup- och tillväxtföretag. Banken stöder företagare genom finansiering och mentorverksamhet. Genom detta har även Private Banking-kunder hittat nya placeringsobjekt. T EXT

MINNA

KIISTALA

BILDER

S A M

J A M S E N

Tillväxtföretag i startskedet, det vill säga startupföretag, är ofta i en svår situation i början av sin färd. Man har varken resultat eller omsättning, bara stora planer och en glödande passion. I det läget är få banker villiga att erbjuda företaget lån. Som första bank i Finland beslöt Nordea sig för att ändra kurs när det gäller sitt förhållningssätt till tillväxtföretag. Vesa Riihimäki som är chef för Nordea Finlands enhet för tillväxtföretag är engagerad i uppgiften. Riihimäki och hans team jobbade i fem år med att lägga grunden för affärs enheten som grundades i början av året . ”Enligt statsrådets undersökningar är det största hindret för tillväxtföretag att man inte får finansiering. Ett annat hinder är att man varken får stöd eller mentorskap inom tillväxtkunnande. I regel beviljar andra banker inte lån och

ordnar kapital till startupföretag i startskedet eller till företag i ett kraftigt tillväxtskede. De hamnar i kläm. Det fanns en stor efterfrågan på en sådan här tjänst.” Mentorer för skalbara företag

Det vanligaste lånet som ett startupföretag kan få på Nordea är 50 000 euro. I fjol beviljades även många lån mellan två och tio miljoner till företag. På enheten för tillväxtföretag undersöker vi företagets affärsidé och team innan vi fattar lånebeslutet. Finns den kunskap och marknadskännedom som krävs? Affärsmodellen måste vara skalbar, det vill säga den ska klara av att uppnå stora tillväxtprocenter under en lång period. ”Vi erbjuder för alla skalbara bolag en mentor. Då bolagen blir internationella är det viktigt för dem att veta vilka

Gärningar och uppfinningar som revolutionerade bankverksamheten för tillväxtföretag, leds av Vesa Riihimäki. Bankmuseet är beläget i ett ståtligt stenhus på Alexan dersgatan 36 i Helsingfors som färdigställdes år 1898. Den mest imponerande delen av museet är den kulturhistoriskt värde fulla bankinteriören med sina möblemang ritade av arkitekt byrån Gesellius, Lindgren & Saa rinen 1904. Till helheten hör en

affärsmodeller som lyckas och vilka som inte gör det. Vi har redan samlat in mycket information om det.” Nordea berättar gärna även om icke traditionella och europeiska finansieringsmodeller som få företag känner till. ”Vi berättar även om andra än våra egna finansierings alternativ och hjälper till med att hitta affärsänglar och fonder. Vi är inte avundsjuka om även andra finansierar bolaget. Det är nämligen ofta en förutsättning för att vi i följande skede ska kunna finansiera dem ytterligare.” Nordea förenar placerare och företag

expertis. Fram till slutet av inne varande år Finland 100-utställ ningen Den som spar han har framme på museet. För utställ ningens visuella image ansvarar studerande vid Haaga-Helias kreativa byrå Krea. Nordeas bankmuseum är gratis för grupper och öppet enligt överenskommelse.

Företagarna har varit väl medvetna om hur bankerna f örhållit sig till företag som inte trampat ur barnskorna. Riihimäki har tillsammans med sitt team förankrat idén genom att i år tala på över hundra startupevenemang. Redan cirka 75 procent av de finländska startupföretagen är kunder hos Nordea. Nordea avviker även från andra banker genom att föra samman placerare och företag. Nordea har tre olika alternativa finansieringstjänster som ökar företagens och placerarnas möjligheter betydligt men för vilka man inte eftersträver traditionell produktlönsamhet. Man har ordnat Venture Funding-evenemang i två år nu. På dem möts inbjudna företag och 30–70 placeringskunder från Nordea Private Banking. Vi erbjuder även en webbaserad gruppfinansieringstjänst samt obligationer med inriktning mot små och medelstora företag, som faktiskt gett ett företag finansiering på 22 miljoner. ”Jag tror att vi har förändrat den gamla uppfattningen om att banken inte hjälper eller stöder tillväxtföretag. Vi har fått exceptionellt bra feedback för att vi hjälper denna grupp som lätt hamnar i kläm”, säger Vesa Riihimäki.

2017#02

Banker har i regel dragit sig för att låna ut pengar till startupföretag på grund av den höga risken som de medför. Hur har det gått för Nordeas kundföretag, har risken varit lönsam? ”Det går mycket bra för oss då man ser på siffrorna och responsen från kund- och intressegrupperna. Vi har också fått väldigt många nya kunder, jag har aldrig sett en motsvarande kundrusch tidigare trots att jag arbetat på företagssidan sedan 1989.”

del av banksalen som användes fram till 1936 och inredningen i direktörens rum. Basutställ ningen består av föremål från finländsk affärsbankverksamhet ända från 1862 då Finska Fören ingsbanken grundades. För att fira Finlands 100-års jubileum har Nordea valt att satsa på att stödja tillväxt företag och unga genom att dela med sig av sin ekonomiska

Nordeas bankmuseum i cen trum av Helsingfors är som en resa bakåt i tiden. Räknema skinerna, checkhäftena och bankautomaterna som finns på museet var en gång i tiden his toriska uppfinningar som revo lutionerade bankverksamheten. Lika betydande, åtminstone om man jämför det med tradi tionell bankverksamhet, är det arbete som gjorts av enheten

2017#02 50 share

Kolumn

Portföljens förnuftigare sida Enligt en tolkning tänker människans högra hjärnhalva med känslor och den vänstra med förnuft. Sanningen om hjärnans funktion är antagligen inte så enkel, men det för tankarna till hur många placerare förhåller sig till sin placeringsportfölj. Sami Torstila som är professor vid Aalto-universitetet berättar i denna tidning om hur lätt känslor leder aktieplacerare till att fatta dåliga placeringsbeslut. Det globala fenomenet att man föredrar sitt lands egna aktier berättar om att känslor ofta vinner över förnuftet. Majoriteten av placerarna tror alltså att inhemska aktier avkastar bäst. Bred diversifiering vore emellertid förnuftigt eftersom bara en marknad kan vara bäst vid ett visst tillfälle och top�placeringen byts ofta snabbt och plötsligt. Känslorna bubblar också upp till ytan på olika sätt vid vinst och förlust, vilket försvårar köp- och säljbesluten. För många kommer erfarenheten just från aktieplaceringarna, vilket gör situationen något bakvänd. Känslorna tar ofta över då man litar för mycket på sin erfarenhet och intuition. Beträffande ränteplaceringar får känslor och intuition sällan samma fotfäste, eftersom man inte nödvändigtvis har så mycket erfarenhet. Starka känslor förknippas sällan med statsobliga-

tioner och enbart få lån emitterade av finländska bolag står inom räckhåll för privata placerare. Man har alltså ofta samma förhållningssätt till ränteplacerandet som professionella placerare. Portföljens räntedel har också andra förnuftiga egenskaper än det enbart hur placerarna fattar sina beslut på då de bygger upp sin portfölj. Ränteplaceringar medför i genomsnitt mindre avkastning och risk i portföljen än aktier. Dessutom kommer ränteplaceringarnas avkastning inte alltid samtidigt som avkastningen från aktier, vilket ytterligare effektiverar deras riskminskande inverkan på portföljen. Placerare borde alltid bedöma sina placeringar utifrån hur mycket de påverkar hela portföljens avkastning och risk. Placeringar måste ses som en helhet, inte som en samling enskilda placeringar. Det kräver förståelse för olika placeringars egenskaper, liksom i hurdana placeringsmiljöer de avkastar eller inte gör det. Det kan låta tråkigt och tidskrävande men det är ofta just det som lönar sig i placerandet. Då marknadssituationer och placeringsmöjligheter förändras kan även en liten andel ränteplaceringar i portföljen ge placeraren mer utrymme att ändra portföljviktningen jämfört med om den bara innehåller aktier.

Text Mats Hansson Direktör för Nordea Kapitalförvaltnings Asset Allocation-team

Text Martin Leer Scharnberg

INVESTERING GENOM TIDERNA

Skor är inte bara skor. För en del är de dessutom ett investeringsobjekt. I synnerhet sneakers har sedan 1980-talet utvecklat ett eget ekonomiskt ekosystem.

S n e a ke r s

Kanye West Ett av dagens stora namn på sneakersområdet är musikern och designern Kanye West. År 2015 lanserade han Yeezy Boost 750 Triple Black. Skorna såldes för 350 dollar i affärerna, men redan efter några veckor såldes de vidare för 1 500 till 2 000 dollar.

Kanske tycker du att de här skorna verkar redo för soptunnan. Men det vore att skrota en förmögenhet, för dessa sneakers är världens dyraste. De satt på den unge baskettalangen Michael Jordans fötter vid OS i Los Angeles 1984, när USA vann guld mot Spanien med Michael Jordan som den främste målgöraren. Efter matchen signerade han sina Converse och gav dem till en bollpojke. I år – 33 år senare – har skorna sålts på en auktion för 190 372,80 dollar. Det var det sista paret sneakers som Michael Jordan spelade i som amatör. Senare blev han världsstjärna och lanserade ett eget skomärke som har bidragit till att definiera sneakersmodet och sneakersmarknaden. Nittio procent av all omsättning på återförsäljnings marknaden kommer från handel med Air Jordan.

Limited edition De första

Sneakersbörs Webbplatsen StockX.com är känd som världens sneakersbörs. Tusentals sneakers är i omlopp dygnet runt och du kan följa prisutvecklingen för varje sko från lanseringen till dagens datum. Varje användare kan lägga upp sin egen privata sneakers portfölj och följa med i prisutvecklingen för sin samling.

Now the Adidas I possess for one man is rare Myself homeboy got 50 pair Got blue and black, cause I like to chill And yellow and green when it's time to get ill Rap-gruppen Run DMC gav 1986 ut sången My Adidas, en hyllning till Adidassneakersen. Sången blev en stor succé och gav sneakersen en enorm skjuts som modepryl.

Foton: Ge t t y i ma g e s / D i mi t r i os Ka mb our i s / Mi cha e l Ochs Archi ve s / Roy Rochl i n / F i l mMa g i c

2017#02

År 1916 lanserade skoföre taget Keds sina första Champion-skor, som var världens första massproducerade skor med canvastyg och gummisula. Det var samtidigt världens första skor som marknadsfördes som sneakers. Namnet uppstod eftersom gummisulan var så ljudlös att man kunde smyga sig fram – sneak.

Det är limited editionutgåvor från de stora tillverkarna som gör sneakers till ett investeringsobjekt. Utbudet är begränsat och efter frågan är enorm. År 2015 såldes omkring nio miljoner sneakers vidare för mer än 1,2 miljarder dollar.

2017#02 52 share

Drivkraft för skolor världen över ”Vi lever i en globaliserad värld, men skolorna som förvaltar framtidens hjärnor är hopplöst antiglobala.” Konstaterandet kommer från Finland som är känt för att ha världens bästa skolor. Nu vill den finska ideella organisationen HundrED sprida de modigaste undervisningsidéerna till resten av världen. Text Mette Nexmand / Modellfoto Michelle Berg

share 53

Två klassrum. Det ena i en by på den ghananska landsbygden och i egentlig mening inte ett rum. En YouTube-video visar ett område utomhus där man tagit bort alla växter och möblerat med små virvelvin dar av röd jord. Ett uttorkat träd zoomas in vars rötter har blottats och saknar förankring i underlaget, i bak grunden Ghanas buteljgröna bergssluttningar. Eleverna är videons energiska centrum – klädda i skol uniformer i orange och brunt snurrar de sig själva och varandra runt i en karusell. Tunna ben och armar skapar en gemensam rotation som ser ut att fortsätta i det oänd liga. Men detta är inte en vanlig rast på en lekplats, för den här karusellen kan mer än så. Den är primus motor i en rörelse som ska förändra grundskolor världen över. Vi återkommer till hur ett snurrande lekredskap i Afrika kan åstadkomma förvandling på andra sidan jordklotet. Fjärilseffekten på barnens nivå. Men först förflyttar vi oss närmare 9 000 kilome ter till klassrum nummer två. Scenen är nu en nordisk skolbyggnad, närmare bestämt Hagelstamska skolan i den finska staden Grankulla nära Helsingfors. Här finns möbler i ljusa träslag, städvänliga ytor, bärbara datorer till alla barn och arkitektritade fönsterpartier ut mot en värld där trädens rötter är gediget förankrade. Eleverna i den här klassen arbetar med 3D-tryck, fram tidens produktionsteknik. Allt från en pennvässare till en hel stad kan med hjälp av data skrivas ut tredimensio nellt i plast. Dessa barns huvuden uppdateras med kun skaper som kommer att efterfrågas på arbetsmarknaden om några få år. 100 idéer från Finland – och dessutom 100 globala

2017#02

De två skolorna i Ghana och Finland är givetvis mycket olika, men projekten ryms under samma ambitiösa paraply. Det handlar om idéernas drivkraft. När de ghananska eleverna åker runt i karusellerna alstrar de elektricitet till ett mikrochip som laddar mobila LED-lampor. Ljuset transporteras hem till plåtskjulen så att barnen kan läsa läxor under de mörka timmarna då elektriciteten är en lyxvara. 3,5 miljoner timmars ljus har hittills genererats på det här sättet och 15 000 barn i utkantsområdena har kunna göra sitt skolarbete. Idéerna ”Empower Playgrounds” och ”Pedagogy and 3-d-printing” har valts ut till det finska projektet HundrED som har som mål att vara världsledande inom utbildningsinnovation. Och det handlar om innovation som kan användas här och nu – överallt på jorden. HundrEDs onlinetjänst har handplockat ett impone rande urval undervisningsidéer från Finland. Redan nu finns det hundra koncept på organisationens webbplats och senare i år kan de bästa globala initiativen presen teras. Alla idéer testas på utvalda skolor och resultaten dokumenteras och uppdateras på löpande band på hundred.org. Initiativtagaren till och den kreativa chefen för orga nisationen heter Saku Tuominen. Han har 25 års erfa renhet av utveckling och förmedling av innovation.

2017#02 54 share

013 017

Mormor är hjälplärare Mor- och farföräldrar utbildas av experter till att läsa med de yngsta eleverna. Tanken är att de utbildade mor- och farföräldrarna ska lägga en halvtimme om dagen på att läsa med de små.

Världens största föräldramöte En kväll om året ska föräldrar från hela Finland träffas till ett stort föräldramöte och erfarenhetsutbyte som sänds digitalt. Idén är unik och har aldrig tidigare genomförts någonstans i världen.

049 001

Skolmatsalen blir en restaurang Med utgångspunkt i ett lyckat experiment i Åbo börjar man nu förvandla trista skolmatsalar till restauranger där alla har lust att äta. Varje dag.

Barn lär sig om ekonomi i finanssektorn Money Flow Challenge är ett prisbelönt spel som ska ge gymnasieelever en överblick över sin privatekonomi.

074 056

Globala nyheter från igår diskuteras Så ser man till att nyheter från hela världen förs vidare till barnen på ett förnuftigt sätt. Lärarna utvecklar sätt att återberätta vad de vuxna har sett på tv-nyheterna kvällen innan.

Bli en fokuserad gymnasieelev Att gå på ett modernt gymnasium kan vara krävande. Men med hjälp av dessa metoder får eleverna verktyg för att hantera stress och personliga kriser innan de har utvecklas så långt att de blir svåra att ta sig ur.

034 041

Det här händer i världen och så här undervisar du i det Campus består av internationella expertföredrag som ställs till gratis förfogande för grundskollärare. Här kan de hämta nya kunskaper om bland annat internationell forskning.

Äventyrspedagogik Tänk om skoldagen var som ett äventyr. I sjätte klass på skolan i Vallgård leker man in kunskaper hos eleverna när lärarna experimenterar med drama och datorspel i undervisningen av de livliga barnen.

All forskning pekar på att inlärningen blir bättre när barnen under skoltiden gör något som får betydelse för deras liv. S aku Tu o m i n en , i n i t i at i v tagare

Varför är karuseller och 3D-utskrivna hus framtiden för skolbarn? ”Det är de heller inte, utan det är pedagogiken bakom som vi intresserar oss för. Visserligen är 3D-ut skrifter framtiden, men om läraren använder ny tek nik ogenomtänkt i undervisningen kan det vara direkt skadligt. Det hjälper inte att dela ut surfplattor till alla barn om läraren inte har en aning om vilket syfte de digitala verktygen har. Vi intresserar oss för vad och hur eleverna lär sig medan de arbetar med denna tek nik. Samma sak gäller för karusellen i Ghana. Den är inte intressant i sig, men all forskning pekar på att in lärningen blir bättre när barnen under skoltiden gör något som får betydelse för deras liv. Det är därför dessa två undervisningsidéer uppfyller våra kriterier – lärare och barn i alla länder kan dra nytta av dem. De löser faktiska problem”, förklarar Saku Tuominen, vars cv även innehåller titlar som tv-producent, författare, föredragshållare och högerforward i ett ishockelylag. Mormor är hjälplärare

Tuominens och HundrEDs mål är att göra de hundra idéerna tillgängliga för lärare världen över. Det hand lar om plug and play-undervisning som fritt kan häm tas och användas från webbplatsens hyllor. Organisa tionen är ideell och finansieras av staten och privata företag, bland andra Nokia. Det första intrycket vi får av den finska idékatalo gen är enkelhet. Det ser lätt ut. Du väljer ett id-num mer, klickar och fram kommer exempelvis projektet ”Reading Grandmas and Grandpas”. Det handlar om att mor- och farföräldrar utbildas till hjälplärare och får läsa med de yngsta eleverna. En halvtimme om da gen kommer mormor eller farfar på besök, sätter sig på de små Alvar Aalto-stolarna och hjälper de elever som har svårt att läsa. En annan HundrED-idé är ”So You Think You Can Muuv?”, där dansare från Finlands Nationalbalett och Ballet Finland undervisar elever i kroppsmedvetenhet och djärvhet. I ”The School on a Sailboat” får vi följa med en finsk familj med tre barn som seglar jorden runt mellan 2016 och 2022 och tar med sin egen gungande och di gitala hemundervisning. Dessa idéer ligger i den mjuka änden av skalan, men det finns massor med exempel på forskningsbaserad undervisning i matematik, konfliktlösning på FN-nivå och olika sätt att förmedla internationella nyheter och problemställningar till barn.

Finska Saku Tuominen har 25 års erfarenhet av nytänkande inom utbildningsområdet. Senast har han varit i Kina, Singapore, Kuala Lumpur, Danmark, Mellanöstern, Frankrike och Bulgarien för att berätta om Hundred.

Resor till Kina, Singapore, Kuala Lumpur, Danmark ...

Men det slutar inte med guldgruvan av konkreta initi ativ. Hundred.org serverar samma överflöd av visioner om framtidens undervisning av globalt erkända exper ter och nyckelpersoner. Här finns allt från den brittiska skådespelaren Orlando Blooms visioner för sin egen sons skolgång till en undervisningsguru av Singapore som förmedlar sin erfarenhet från ett utbildningssys tem med topprestationer i alla internationella tester. Och internationell är ett nyckelbegrepp här. ”Vi lever i en oerhört globaliserad värld, men våra ut bildningssystem är ytterst antiglobala. Det finns i stort sett inget världsomspännande samarbete – skolorna fungerar som silor där alla goda idéer är instängda. Ett land är en silo, en stat är en silo, en kommun ... HundrED ska förpacka idéerna fint så att de är lätta att tillämpa, oavsett om lärarna kommer från Kuala Lumpur eller Danmark. För det är lärarna vi vänder oss till”, säger Saku Tuominen. Han talar om det skalbara – om att idéer från HundrED ska kunna fungera i flera skolor, i flera länder, tvärs över kontinenterna. Och det är lättare att sprida idéerna när man vet att de fungerar. Långsamma beslutsprocesser hämmar utvecklingen i skolorna, menar han, och efter som detta handlar om de kommande generationers liv så måste det hända något nu. Tuominen sitter inte med händerna i kors. ”Jag har nyligen varit i Kina, Singapore, Kuala Lum pur, Danmark, Mellanöstern, Frankrike och Bulgarien för att berätta om HundrED”, säger han utan att på nå got sätt låta jetlaggad.

2017#02 55 share

2017#02 56 share

Det hjälper inte att dela ut surfplattor till alla barn om läraren inte har en aning om vilket syfte de digitala verktygen har. S aku Tuo mi nen, initiativ tagare

Det som utbildningsföretagaren berättar om dessa resor är en naturlig förlängning av globaliseringstan ken – och bristen på densamma: ”Under en typisk resdag träffar jag hundratals lä rare på morgonen och presenterar mängder av ut bildningsinnovationer för dem. De älskar idéerna och säger att alla kan fungera i deras vardag. På eftermid dagen träffar jag officiella representanter för utbild ningssystemet som säger att ingen av idéerna kan an vändas. De är silornas dörrvakter.” Finland har världens bästa lärare

HundrEDs hårt arbetande team i Helsingfors och London kan tillåta sig att vara idealistiska inom sitt område. De får mycket gratis tack vare Finlands sta tus som landet med världens bästa skolor. Ända sedan OECD genomförde de första Pisatesterna år 2000 har finska elever utmärkt sig med de högsta poängen i Skandinavien. Internationellt sett ser det också bra ut. I de senaste Pisaresultaten från 2015 hamnar Finland på fjärdeplats i läsning bland 72 länder, endast över träffade av eleverna från Singapore, Hongkong och Ka nada. Jämförelsevis ligger Norge, Sverige och Danmark på plats nio, sjutton och arton. Saku Tuominen är helt säker på vad som ligger bakom de finska framgångarna. ”Lärarna. Deras kvalifikationer har länge priorite rats högt i samhället. Lärarna respekteras i Finland. Man litar på att deras kompetens räcker till. Utan tillit finns det ingen motivation – Lärarna måste vara själv ständiga och fria”, säger han. Turbulens i resten av Norden

I övriga Norden har undervisningssektorn präglats av turbulens och reformer de senaste åren, och själv bilden hos grundskollärare, politiker och fackexperter är negativ.

Frans Ørsted Andersen, lektor och fil.dr på Institut for Pædagogik og Uddannelse vid Århus universitet har ägnat sig åt de skandinaviska utbildningssystemen i fjorton år och har bland annat skrivit boken ”Ver dens bedste folkeskole” om Finland. Boken bygger på Andersens doktorandprojekt, där han undersöker var för Finland distanserar sig från Danmark i bland an nat Pisatester. ”Utbildningen av grundskollärarna är den viktigaste punkten. Det finska samhället lägger större vikt vid lä rarnas akademiska färdigheter och pumpar pengar till dem. Det är mycket svårare att komma in på utbild ningen och det tar längre tid att bli lärare i Finland. Det krävs en magisterexamen från universitetet”, säger han. I Norge är den gamla kandidatutbildningen för grundskollärare uppgraderad till universitetsnivå från 2017 och ämnet debatteras flitigt i Danmark. Men det kostar stora summor från statskassorna att uppgra dera, och det är hur som helst långt kvar till den fin ska undervisningskulturen som har gett landets lärare hög status. ”Att vara lärare ligger på topp tre på listan över fin ländarnas drömyrken – vid sidan av läkare och advokat. Som jämförelse ligger läraryrket i Danmark på plats fyrtio och och svenska lärares villkor är inte heller särskilt bra. Det har gjorts förbättringar, men det är lättare för de finländska grundskolorna att rekrytera de bästa undervisarna”, säger Frans Ørsted Andersen. Han understryker att den finländska grundskolan inte är strängare eller mer elitistisk trots att lärarna ligger högst i hierarkin och bestämmer allt i klassrum met. Tvärtom har barn i Finland färre undervisnings timmar per år och får färre läxor under de första åren. Sett med amerikanska ögon

Den finska modellen är också känd i resten av världen, inte minst i USA. Affärsmagasinet Fast Company be skriver HundrED med dessa ord: ”Finländarna är mindre hipsteraktiga än sina skan dinaviska grannar, men landet är fullt av framåtblick ande och superintelligenta människor ... Tuominen vill skapa något djärvt och effektivt.” Samma entusiasm hittar vi i den ansedda utbild ningsportalen The Hechinger Report som har besökt en finsk skola nära den ryska gränsen: ”Barn från fjärde klass springer ikapp till skolmatsa len i strumplästen – skrattande och dansande. En pro fessor med distingerat utseende tittar med strålande ögon på gruppen och gör high five till barnen.” The Hechinger Report jublar dessutom över finska barns rörelsefrihet – många raster där barnen är ute i ur och skur och att de cyklar till skolan. Som tur är kan alla nordiska länder vara med här – en rast i häll regn är ingen finsk företeelse. Samtidigt bevisar amerikanernas lovsång HundrEDs och Saku Tuominens poäng: vi vet inte tillräckligt om utbildningssystemen i andra länder.

028 092

Hemundervisning på världsomsegling

Var finns pedagogiken i 3D-utskrifter?

010

Xx x x : x x x x x x x x x x x

3D-utskrifter är framtidens teknik men hur lär man barn att använda tekniken på rätt sätt? I ett projekt undersöker man vilken pedagogik som kan användas för undervisning i ämnen som fortfarande är futuristiska för många.

I ”The School On A Sailboat” dokumenteras en finsk familjs erfarenheter. Pappa, mamma och tre barn seglar jorden runt fram till 2022 och tar med sin egen digitala hemundervisning.

054 Eleverna planerar sexualundervisningen Barn utvecklar material till sexualundervisningen. På så sätt kan det som är svårt bli lättare att hantera – för både barn och vuxna.

Så här digitaliserar du en skola på en mindre ort Nya kommunikationsformer ska spridas till alla delar av Finland – och världen – även de som ligger avsides och inte var med i den första digitala vågen.

025 57

020

Passion blir till nya idéer På kursen Inkubatorn tränas de studerandes förmåga som företagare. Eleverna utgår från sina egna idéer och det som de brinner för, och arbetar tillsammans med finska företag.

Lär dig att lösa problem – NU! En skola i finska Villmanstrand har tagit fram en speciell inlärningsmetod inom problemlösning. Utgångspunkten ska vara att barnen kan lösa alla konflikter med rätt förhållningssätt.

059

036 Appen som ger lärare nya kunskaper från hela världen Det perfekta verktyget för lärare som gärna vill vill uppdatera sig regelbundet inom områden som de behöver men som de inte hinner gå på djupet med.

Pekka Hyysalos organisation FightBack har grundats för att ge barn och unga styrkan att ta sig igenom livskriser. HundrED ser till att idéerna omsätts till undervisningsmaterial.

064

2017#02

Holistiska metoder för att kämpa i motgång

2017#02 58 share

A L L VÄ R L DENS V IN ER I F IC K A N

”Det finns ett överflöd av goda idéer men det handlar om att genomföra dem och våga fortsätta.” 25 miljoner människor använder Heini Zachariassens app Vivino till att skanna viner i affären. Nu vill han rekommendera viner som passar din personliga smak. Text Sole Bugge Møller / Foto Scanpix /Malene Anthony Nielsen

Det hela började när Heini Zacharias sen stod framför en vägg med viner i affären. Han har vuxit upp på Fär öarna där det i stort sett bara fanns två slags viner, ett rött och ett vitt, så hans kunskaper var begränsade. Det kändes överväldigande att försöka hitta en bra flaska i mängden. Det måste finnas ett bättre sätt att göra det på. Heini Zachariassen hade aldrig ut vecklat en app tidigare, men tillsam mans med sin medgrundare Theis Søndergaard kastade sig vinnovisen över arbetet med att skapa appen Vi vino som skannar etiketten på vinet och informerar om allt från druva till årgång, region och smaknoter. Idag är det världens ledande vinapp med 25 miljoner användare och hundra an ställda med kontor i Köpenhamn och San Francisco. I år har appen ändrats radikalt. Ny ligen lanserade Vivino en marknads plats där man kan få vinrekommen dationer och med ett klick få vinerna skickade hem till dörren. ”Vår algoritm analyserar de viner du gillar så att du exempelvis får en individuell rekommendation av vita viner från Bourgogne som passar din smak och prisnivå, ungefär på samma sätt som Netflix rekommenderar en film åt dig”, säger Heini Zachariassen. Hur gick ni från idé till verklighet? ”Vi insåg snabbt att vi ville bygga upp

det hela från grunden. Helt grundläg gande var att vi behövde en bild av vinet för att kunna lägga till den i da tabasen, så vi arrangerade en tävling där vi lottade ut en designerkorkskruv bland dem som skickade in en bild på en vinetikett. Det gick helt överstyr, vi fick omkring 20 000 bilder.” Hur kom det avgörande genombrottet? ”Vi lanserade den första appen i bör jan av 2011. Den var verkligen inte särskilt bra och den kände inte igen särskilt många viner. Men använda ren upplever bara om appen funge rar eller inte fungerar när de försöker skanna ett vin, och efter en uppda tering under våren 2012 nådde vi en vändpunkt då fler upplevde att ap pen fungerade än motsatsen. Däref ter växte vi med full fart, inte ryckvis utan gradvis och stadigt. På den tiden ansåg vi att 20 000 bilder var en stor databas, men i dag har vi tio miljoner viner och 500 miljoner bilder. Vi har alltid fokuserat på att skapa en bra produkt till den genomsnittliga vin köparen som inte är expert och vi har träffat mitt i prick.” Hur viktigt är det för en företagare att ha en bra idé? ”Idén spelar egentligen inte så stor roll. Det vi har uppfunnit är inte superoriginellt – människor har all tid ångat vinetiketter och satt in dem i

böcker och jag har träffat minst tjugo personer som har berättat att de haft samma idé som vi men inte kommit så långt med den. Det finns ett överflöd av goda idéer men det handlar om att genomföra dem och våga fortsätta. Vi kämpade i nästan två år innan vi fick ett genombrott, och det var lite tufft ibland. Men vi bevarade hela tiden tron på att det skulle lyckas.” Förra året fick ni en investering på drygt 3 miljoner euro från bland andra Christophe Navarre, högste chefen för Moët Hennessy. Vad har det inneburit? ”En sak är att pengarna har gjort att vi kan utveckla appen snabbare, en annan sak är att samarbetet med en sådan branschgigant ger ett helt an nat erkännande. Vi hade kanske street cred i Silicon Valley redan innan, men detta har gett oss en helt annan form av trovärdighet. När jag presenterades under ett föredrag i Frankrike nyligen berättade de att jag kom direkt från en frukost med Christophe Navarre, och jag märkte att de blev ganska im ponerade över det.” Vin kan snabbt komma att fylla hela livet för Heini Zachariassen. Men som han säger: ”Jag har bestämt mig för att koncentrera mig på två saker i livet, och det är mitt företag och min familj. I vår bransch kan man gå ut och äta och dricka hela tiden, men jag försöker hålla det till ett minimum.” Heini Zachariassen bor i Kalifornien med sin fru och deras tre barn.

Med utgångspunkt i USA Vivino har haft kontor i San Francisco sedan 2013 för att vara nära både Silicon Valley och vinområdet Napa Valley, och det har varit en stor fördel: ”Om du vinner den amerikanska marknaden så finns det goda chanser för att du vinner hela världen. Det har betytt mycket att finnas i närheten av Facebook, Google och Apple som vi har haft ett nära samarbete med.”

2017#02 59 share

F A N T A S T I S K A

I D É E R

Hinner du inte läsa hela tidningen? Varsågod! Här får du ett cheatsheet med de nio bästa idéerna från den här utgåvan av Share. Det finns många fler inne i tidningen.

Text Karen Gahrn / Illustration Elisabeth Moseng

Vid regnbågens slut

Skriv ut din mat

Robot som motverkar isolering

Du tar en by i Indonesien och målar hus, trappor och bänkar i regnbågens alla färger. Samtidigt ger du byn ett nytt namn – Kampung Pelangi, regnbågsbyn. Resultatet blir ett enormt genomslag på Instagram och massor av turister.

Kockar funderar ut goda recept som du laddar ner och skriver ut i 3D i ditt kök. Maten kan utformas så att den ger din kropp allt det den behöver – den individ anpassade måltiden är på väg.

AV1 hjälper barn som är så sjuka att de inte kan gå i skolan. Den lilla roboten är deras ögon, öron och mun i klassrummet, så att barnen kan delta i undervisningen och leka med kompisarna på rasterna.

Ät vattenflaskan

Det började med ett hjärta

Så här får man den bästa skolan

Föreställ dig att du skulle kunna äta din vattenflaska eller att den skulle kunna brytas ned i naturen som en bit frukt när du har druckit upp vattnet. Den lösningen står företaget Ooho bakom. Flaskan består enbart av växter och tång.

De första emojierna ritades för hand av japanske Shigetaka Kurita. Det gick en månad från att han fick idén tills dess att de första emojierna hade designats. Resten är historia. Träffa designern och hör hur han fick idén.

En webbplats, hundratals idéer till utbildningsinnovationer. Enkel att använda. Ett ambitiöst finskt projekt sprider idéer från landet med ”världens bästa skola” till resten av världen.

Kött som inte är kött

All världens viner i fickan

Zlatan och Schmeichel

En amerikansk genforskare bestämde sig för att bryta ned kött och bygga upp det igen molekyl för molekyl – av växter. Det blöder som kött, smakar som kött (anser många) och sparar poäng på miljöskalan.

Det började med förvirring framför vinhyllan. Och ledde till en app som berättar om vinet i butiken och som kan rekommendera viner från hela världen efter användarens personliga smak.

Se det framför dig: Vi är i 89:e minuten av VM-finalen på Luzjnikistadion i Moskva när Kasper Schmeichel sparkar bollen till Zlatan som tar ner den med bröstet till Christian Eriksen. Vi leker med tanken om ett nordiskt fotbollslandslag.