share O N E
W O R L D
/ 1 0 0 0
I D E A S
M A J 2 0 1 7 # 0 1
Gröna utsikter En skyskrapa i Kina uppförs som en skog pÄ högkant. I en vÀrld med allt fler mÀnniskor mÄste utrymmet utnyttjas maximalt.
M I L J Ă
DEMOKRATI
TE KNIK
Plastens naturliga framtid
Skapa nytt FN â vinn 45 miljoner
Transparens som rÀddar liv
share 02 2017#01
FA S C I N AT I O N
W O R L D
G RO U N D B R E A K I N G
C H A N G
S O LU T I O N S
O N E
W O R L D .
Se dig omkring. VĂ€rlden Ă€r full av Âinnovationer och potential. Som Nordens ledande private bankingaktör, med kunder över hela vĂ€rlden, vill vi gĂ€rna presentera dig för unika mĂ€nniskor och tankar som formar den vĂ€rld vi lever i. De Ă€r alla driftiga personer som finner lösningar pĂ„ vĂ„r tids stora utmaningar, frĂ„n kreatörerna till
I D E A S
företagarna. VĂ„r nya tidning handlar först och frĂ€mst om idĂ©er som har potentialen att förĂ€ndra vĂ€rlden. VĂ„rt perspektiv Ă€r Ânordiskt, men vi fokuserar pĂ„ positiva och fascinerande lösningar som skapats av mĂ€nniskor frĂ„n hela vĂ€rlden. Lösningar som skapar positiva förĂ€ndringar. Lösningar som Ă€r lĂ„ngsiktiga. Vi önskar dig mycket nöje med Share.
I D E A S
03
I N G
1 0 0 0
share
share
Thorben Sander
Ninni Franceschi
Chef Nordea Global Private Banking
Chef Nordea Private Banking, Sverige
Torsten Ăstensen
Hans Henrik Klestrup
Chef Nordea Private Banking, Norge
Chef Nordea Private Banking, Danmark
Flemming Lauridsen Chef Nordea International Private Banking
2017#01
Jukka Perttula Chef Nordea Private Banking, Finland
Jag tror inte pÄ framtiden. Den Àr för osÀker för att jag ska kunna tro pÄ den. IstÀllet försöker jag pÄverka den. Lå s z l ó S zo m b a t fa l v y, i nve ste ra re
Utgivare Nordea Private Bankingâ Adress Nordea Bank AB, 105 71 Stockholmâ Mail privatebanking.sverige@nordea.seâ Web nordea.se/privatebanking Redaktion Ulla Madsen (ansv.), Thomas Engelsmann (redaktör), Mari Hotti, Ann Sofie Hammarin, Kristin Skaug och Mari Yli-Sirniöâ Planering Datagraf Communications, Karen Gahrn (redaktör), Julie Bondo Gravesen och Sofia Lundgren (Insights redaktör)â Grafisk design Datagraf Communications, Thomas Brandstrup, Kim Ewald Fossum, Helene Hjorth och Nicolai Ditlev GrĂžnnegaardâ Förstasida Stefano Boeriâ Tryck Datagraf Communicationsâ Nordea Private Banking strĂ€var efter att uppgifterna i denna tidning Ă€r korrekta och sanningsenliga, men ansvarar inte för att de Ă€r precisa och fullstĂ€ndiga. Nordea Private Banking ansvarar heller inte för eventuella beslut eller ekonomiska Ă„tgĂ€rder som vidtas mot bakgrund av informationen i denna tidning. MĂ„ngfaldigande, reproduktion eller spridning Ă€r endast tillĂ„tet efter föregĂ„ende överenskommelse med Nordea Private Banking.
NORDE A PRIVATE BANKINGâ |â MAJ 2017â |â NR 1
11 Han var bara 14 Ă„r dĂ„ han vann 1 600 Âgulden i en internationell tennisturnering. Mats Wilander berĂ€ttar vad han har lĂ€rt sig av pengar.
06
58
26
Kalle Freese, finsk barista, har tagit upp kampen mot de amerikanska kaffegiganterna. Vapnet: en helt ny typ av Âpulverkaffe.
Vi bryter ny mark för framtidens bostĂ€der: i gamla silor, under vattnet â och under jorden.
En afghansk minröjare som förflyttar sig med vinden och utlöser landminor utan att riskera mÀnniskoliv.
39 Peter Stenströms företag GAIA skapar plast av biomaterial för mer hÄllbar konsumtion.
intro
fast
teman
insights
profiler
02 VĂ€lkommen Om den nya tidningen
11 D et jag har lÀrt mig av pengar Mats Wilander
15 FrĂ„n Norden till vĂ€rlden Fenomenal Âinnovation
40 Peter Stenström Humanare plast
12 Marie S. Berggreen och Heiða G. NolsÞe Danska entreprenörer
06 One world. 1000 ideas Idéer frÄn hela vÀrlden
14 Ăgonblicket dĂ„ jag fick idĂ©n IstĂ€rningspĂ„sen 23 N orden utan grĂ€nser Om vi var ett land
ING KN
NOR DI
MILJĂMĂR SK
006
541 Tryksag
51 Investeringar genom tiderna Tulpanlöken 60 Baksidan Cheatsheet, tidningen i korthet
26 Framtidens bostad PĂ„ jakt efter plats Ă„t oss alla 52 Naturen Ă€ter plast Bakterier som Âsopgubbar
44 Varför USA i portföljen? 45 Oklar framtid för fastighets paketeringar 46 HÄllbara finanser: Palmoljeindustrin 48 Nya investerings möjligheter frÄn hela vÀrlden 49 Erbjudanden till dig som kund 50 Annika Winsth har ordet
24 LĂĄszlĂł Szombatfalvy Svensk investerare 58 Kalle Freese Finsk barista
2017#01 06 share
LÄna ut dina ögon Danmark
FrÄn Uganda tıll USA TEXT
MARTIN
LEER
SCHARNBE R G
Appen bygger pÄ ett shufflesystem dÀr videosamtalet gÄr vidare tills den första lediga medhjÀlparen svarar, och har idag 32 000 synskadade anvÀndare och 470 000 frivilliga, seende medhjÀlpare.
Den bÀsta idén
FörestĂ€ll dig att det gĂ„r att lĂ„na andras ögon. Att lĂ€sa ett brev, kontrollera bĂ€st föredatumet pĂ„ mjölken eller vĂ€lja rĂ€tt fĂ€rg pĂ„ sytrĂ„den Ă€r en utmaning för synskadade. Med appen Be My Eyes kopplas blinda och synskadade samman med seende medhjĂ€lpare via livevideo och fĂ„r pĂ„ sĂ„ sĂ€tt âett par ögonâ som de kan ha med sig i fickan. Den seende medhjĂ€lparen kan via kameran pĂ„ den blinda personens mobiltelefon se vad den blinda pekar pĂ„ med mobiltelefonen och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt hjĂ€lpa till att lösa en uppgift hĂ€r och nu. Be My Eyes har uppfunnits av dansken Hans JĂžrgen Wiberg, som sjĂ€lv Ă€r synskadad.
Vinddriven minröjare Afghanistan
En minröjare som rör sig i vinden och rÀddar mÀnniskoliv. Det försöker i alla fall afghanska Massoud Hassani förverkliga med sin uppfinning Mine Kafon. Mine Kafon Àr en minröjare som kan utlösa landminor nÀr den, driven av vinden, rullar fram över marken. Den rullar vidare Àven om den förlorar nÄgra av sina fötter pÄ vÀgen och klarar upp till fyra sprÀngningar. Mine Kafon har under flera Är genomgÄtt prototyputveckling och medverkat i pilotprojekt, bland annat i samarbete med det nederlÀndska försvarsministeriet.
PĂ„ de hĂ€r sidorna gĂ„r vi pĂ„ djupet med vitt skilda idĂ©er frĂ„n hela vĂ€rlden och har bett de nordiska formgivarna Marie S. Berggreen och HeiĂ°a G. NolsĂže bedöma vilken idĂ© inom fyra omrĂ„den som enligt deras mening Ă€r bĂ€st. LĂ€s mer pĂ„ de följande Âsidorna â och lĂ€s mer om de tvĂ„ formgivarna och deras egen unika idĂ© pĂ„ sidan 12.
NederlÀnderna
En nyfödd bebis i en ren sĂ€ng. Det kan lĂ„ta sjĂ€lvklart, men det Ă€r det inte. I VĂ€stra Kap-provinsen i Sydafrika fĂ„r nyblivna förĂ€ldrar en Thula Baba Box â en kartong med bebisklĂ€der, leksaker, informationsbroschyrer och hygienartiklar. Och sjĂ€lva kartongen kan anvĂ€ndas som spjĂ€lsĂ€ng. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt fĂ„r det nyfödda barnet en sundare start i livet. Detta system anvĂ€nds inte bara i Sydafrika. De senaste Ă„ren har Baby Box Canada, British Baby Box och amerikanska The Baby Box sĂ„lt sina bebiskartonger till förĂ€ldrar i 52 lĂ€nder. IdĂ©n kommer frĂ„n Finland. Nyblivna finska förĂ€ldrar har erbjudits bebiskartongen Ă€nda sedan 1930-talet. Införandet av den finska bebiskartongen anses vara en av orsakerna till att barnadödligheten i Finland har minskat markant sĂ„ att den idag Ă€r en av vĂ€rldens lĂ€gsta.
S c a n p i x / Pa t r i c k v a n Ka t w i j k
FörestÀll dig att den stora mÀngd vÀrme som servrarna pÄ ett stort företag avger kan anvÀndas för att vÀrma upp ditt vardagsrum. I takt med att dataanvÀndandet ökar varje Är sÄ stiger Àven nedkylningskostnaderna för de centraler dÀr
Idag kostar minröjningen 300â1 000 dollar per mina enligt berĂ€kningar frĂ„n FN. En Mine Kafon kostar omkring 50 dollar att bygga och kan röja upp till fyra minor. Den bestĂ„r av en 17 kilo tung jĂ€rnkĂ€rna pĂ„ 175 bambuben.
âVi tycker att det Ă€r en fantastisk idĂ©. IstĂ€llet för att samla alla servrar i ett rum fördelar man dem i privata hem sĂ„ att vĂ€rmen kan komma till nytta. Och dessutom Ă€r det helt ljudlöst. Vi tror att hundratals familjer kan dra nytta av det inom kort.â Jan Visser och Rienske Visser, anvĂ€ndare av eRadiator
AffÀrsidé
servrarna förvaras. Det nederlÀndska företaget Nerdalize har nu tagit fram ett system som innebÀr att servrarna installeras i privata hem dÀr vÀrmen kan komma till nytta istÀllet för att vara ett problem. eRadiator kallas det. HusÀgarna fÄr gratis vÀrme frÄn en Nerdalize-server som installeras i deras hem, och det Àr Nerdalize som betalar elektriciteten. PÄ sÄ sÀtt sparar Nerdalize pengar pÄ kylning och kan dÀrmed erbjuda billigare serverplats till sina kunder. Företagets miljövÀnliga modell anvÀnder alltsÄ samma energi tvÄ gÄnger: för dataanvÀndning och uppvÀrmning. De första eRadiatorerna installeras just nu i privata hem i NederlÀnderna.
Finland
FjÀrrstyrd livrÀddare USA
Förra Äret rÀddades omkring 300 syriska flyktingar utanför grekiska Lesbos kust av en fjÀrrstyrd boj. Bojen Emily kan segla i 20 knop genom stark ström och höga vÄgor och kan alltsÄ nÄ fram till nödstÀllda snabbare Àn en livrÀddare. Bojen har redan sÄlts till flottor, kustbevakningar och sjörÀddningsenheter i bland annat Sydkorea, Indonesien, Singapore, Japan, Storbritannien, Frankrike, Brasilien, Mexiko och Grekland.
âEn dag nĂ€r vi testade ett fjĂ€rrstyrt fartyg pĂ„ en strand i Malibu, Kalifornien, sĂ„g vi livrĂ€ddare hjĂ€lpa simmare som höll pĂ„ att drunkna. Vi insĂ„g att det vi höll pĂ„ att bygga skulle kunna ge snabbare hjĂ€lp.â
07
LĂ€gg bebisen i kartongen
share
DatavÀrme i vardagsrummet
Robert Lautrup, Hydronalix, meduppfinnare
2017#01
DATAVĂRME I VARDAGSRUMMET âDelningsekonomin vĂ€xer alltjĂ€mt globalt sett, och vi anser dĂ€rför att Nerdalizes idĂ© med att anvĂ€nda ÂservervĂ€rmen för uppvĂ€rmning av rum Ă€r en affĂ€rsidĂ© med enorm potential. Att det dessutom Ă€r bra för Âmiljön och samtidigt ekonomiskt fördelaktigt för anvĂ€ndaren gör bara idĂ©n Ă€nnu smartare.â
2017#01 08 share
Jackdoktorn Uganda
Att odla Âkoraller USA
Transparens i trafiken Argentina
Kan man undvika trafikolyckor genom att göra lastbilar genomskinliga? Det undersöker Samsung som har utvecklat en lastbil som ska öka sÀkerheten för bakomliggande bilar vid omkörning. Med hjÀlp av tvÄ kameror och fyra skÀrmar kan bilarna bakom lastbilen se vad som kommer eller inte i det mötande körfÀltet. Projektet testas nu i trafiken i Argentina.
FörÀndring
âFör vissa arter kan metoden innebĂ€ra en enorm förbĂ€tt ring och att de förhoppnings vis stryks frĂ„n listan över utrotnings hotade arter.â Dr David Vaughan, chef för Moteâs Coral Reef ÂRestoration Program
VĂ€rldens korallrev Ă€r allvarligt hotade av överfiske, föroreningar och stigande havstemperaturer. Men nu har en grupp biologer utvecklat en ny restaureringsmetod vid vĂ€rldens tredje största korallrev â Florida Reef Tract â som kan fĂ„ koraller att vĂ€xa 25 gĂ„nger snabbare Ă€n normalt. Metoden bestĂ„r i all sin enkelhet av att skĂ€ra korallerna i bitar. Det dödar nĂ€mligen inte, utan fĂ„r dem att snabbt lĂ€ka och vĂ€xa ut igen. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan en korall snabbt bli tvĂ„. De koraller som odlas pĂ„ laboratoriet planteras ut i korallrevet utanför Florida. Den sĂ„ kallade mikrofragmenteringen har nu givit upphov till tusentals nya koraller, och med den snabba tillvĂ€xttakten rĂ€knar Dr David Vaughan, chef för Moteâs Coral Reef Restoration Program, med att de inom tre till fem Ă„r blir sĂ„ mĂ„nga som 1 miljon.
Stetoskopet och termometern kĂ€nner vi alla till, och nu fĂ„r lĂ€karna ett potentiellt nytt arbetsredskap: en jacka. Den ugandiske ingenjören Brian Turyabagye har nĂ€mligen utvecklat en biomedicinsk jacka som snabbt och precist kan utföra en inledande diaÂgnostisering av lunginflammation. Jackan kallas MamaOpe och mĂ€ter lungljudet via ett inbyggt stetoskop som Ă€r kopplat till en mobilapp. Den kan Ă€ven upptĂ€cka rosslande ljud i lungorna.
En av orsakerna till de mÄnga dödsfallen bland barn Àr feldiagnoser, eftersom symptomen för lunginflammation lÀtt kan förvÀxlas med malaria. Jackan eliminerar dessa fel. En prototyp testas för nÀrvarande i Uganda.
JACKDOKTORN âLunginflammation Ă€r en vanlig och livsfarlig sjukdom och det Ă€r dĂ€rför viktigt att sjukdomen kan diagnostiseras med en snabb och precis teknik. Termojackan innebĂ€r i all sin enkelhet en enorm förbĂ€ttring för barn med lunginflammation i utvecklingslĂ€nderna.â
Po l f o t o /A l i r e z a R a m e z a n i
share
RobotÂfladdermöss
Ett nĂ€t pĂ„ 40 m2 producerar i genomsnitt 200 liter vatten om dagen. FogQuest Ă€r avsett för omrĂ„den med hög luftfuktighet och har bland annat anvĂ€nts i Peru, Ecuador, Guatemala, ÂNepal och Eritrea.
USA
Vattenskörd Kanada
Vi skördar grödor frĂ„n marken. Men vi kan ocksĂ„ skörda Âvatten â  i luften. Ăven om det inte regnar. FogQuest Ă€r ett kanadensiskt projekt som förser torkdrabbade omrĂ„den med vatten pĂ„ ett annorlunda sĂ€tt. Finmaskiga nĂ€t utspĂ€nda mellan tvĂ„ pelare kondenserar dimma till vattendroppar som rinner ner i tankar dĂ€r vattnet samlas upp. Det krĂ€vs alltsĂ„ varken pumpar eller elektricitet.
Foto: FogQuest/Tony Makepeace
09
En fladdermus som slĂ„r med vingarna kan ge kalla kĂ„rar lĂ€ngs ryggraden,men det kan faktiskt ocksĂ„ vara en anvĂ€ndbar resurs. Robotingenjörer frĂ„n California Institute of Technology har utvecklat en robotfladdermus som förhoppningsvis ska kunna anvĂ€ndas för övervakning utan den sĂ€kerhetsrisk som andra drönares snurrande propellrar utgör. ÂRobotfladdermusen, som bara vĂ€ger 93 gram, Ă€r inte fjĂ€rrstyrd utan slĂ„r sjĂ€lv med vingarna och svĂ€nger med hjĂ€lp av lĂ€ttviktssensorer och -datorer i sitt skelett. Ambitionen Ă€r att robotfladdermusen Bat Bot B2 ska flyga i katastrofomrĂ„den och pĂ„ byggarbetsplatser inom fem Ă„r.
Foto: FogQuest/Robert Schemenauer
Kreativitet
2017#01
VATTENRENANDE SUGRĂR âAtt ett sugrör med integrerat filter kan förvandla smutsigt vatten till rent dricksvatten utan vattenburna bakterier Ă€r en kreativ, innovativ och enkel uppfinning för att avhjĂ€lpa törst i utvecklingslĂ€nder samt till backpackers och bergsbestigare.â
2017#01 10 share
Renande sugrör Danmark
Preventiv medel i Âtelefonen Sverige
Preventivmedel har genom Ären bestÄtt av olika slags föremÄl, och kondomer och p- piller har haft sin givna plats i plÄnböcker och handvÀskor. Men nu har preventivmedlet digitaliserats, nya appen Natural Cycles har officiellt godkÀnts som ett medicinskt preventivmedel med samma sÀkerhet som kondom. Genom daglig temperaturmÀtning och en sÀrskilt utvecklad algoritm berÀknar appen kvinnans fertilitet och Àgglossningscykel. Natural Cycles Àr en svensk uppfinning och den anvÀnds idag av mer Àn 150 000 kvinnor vÀrlden över.
En sugrörsinspirerad uppfinning Àr det perfekta redskapet för backpackers och bergsbestigare, men har ocksÄ en viktig uppgift i utvecklingslÀnderna. Det lilla agg regatet LifeStraw kan nÀmligen filtrera vatten nÀr det inte finns rent dricksvatten att tillgÄ. Filtret avlÀgsnar 99,9999 procent av vattenburna bakterier sÄsom E. coli och salmonella och förvandlar dÀrmed hÀlsofarligt vatten till rent dricksvatten vilket minskar risken för sjukdomar. 1 000 liter vatten kan sugas genom ett Life Straw. Sugröret finns idag i 64 lÀnder, bÄde i detaljhandeln och som nödhjÀlp.
Skalbarhet
Udda fotbolls planer Thailand
I Khlong Toei-distriktet i centrum av miljonstaden Bangkok saknas det utrymme för att bygga nya parker, torg eller fotbollsplaner till stadens barn. Men det har mĂ€klarföretaget AP Thailand funnit en kreativ lösning pĂ„. Med hjĂ€lp av luftfoto har man lokaliserat en handfull smĂ„, osĂ€ljbara och outnyttjade tomter som de stĂ€dat upp och tĂ€ckt med cement, fĂ€rg och halksĂ€kert material. Och Ă€ven om de helt och hĂ„llet trotsar normen â och formen â för vanliga fotbollsplaner har de visat sig vara funktionsdugliga för trĂ€ning och matcher.
PREVENTIVMEDEL I TELEFONEN âPreventivmedel i telefonen Ă€r en hĂ€lsosam, naturlig och inte minst ekonomiskt fördelaktig lösning för att undvika oönskade graviditeter. Att den vĂ€nder sig till alla fertila kvinnor vĂ€rlden över gör idĂ©n enormt skalbar.â
share
Det har jag lÀrt mig av pengar
Text Per Colstrup Vinkelâ /â Foto JĂŒrgen Hasenkopf
âOm du glömmer vem du var innan du blev rik, blir det svĂ„rt för dig att klara motgĂ„ngarnaâ
Mats Wilander
serade pĂ„, kanske för att vi inte hade sĂ„ mycket. Den instĂ€llningen har jag fortfarande, Ă€ven om jag nu har pengar pĂ„ banken. Jag har sett hur pengar kan förstöra mer Ă€n de gör nytta. Hur de kan fĂ„ en ung spelare med idrottsliga och ekonomiska framgĂ„ngar att glömma varifrĂ„n han kommer och vem som hjĂ€lpte till att bana vĂ€g för honom. Det skapar egoister och sjĂ€lvcentrering. Om du glömmer vem du var innan du blev rik, blir det svĂ„rt för dig att klara motgĂ„ngarna. Det trĂ€ffar dig förr eller senare som en boomerang. Den bĂ€sta investering jag har gjort Ă€r i mina barn. Jag bor i USA, dĂ€r utbildning kostar pengar. Möjligheten att kunna ge mina fyra barn den utbildning de gĂ€rna vill ha har betytt mycket för bĂ„de dem och mig. Eftersom jag har sett hur osund och ytlig tennisvĂ€rlden kan vara pĂ„ toppnivĂ„n tillbringar jag tre mĂ„nader om Ă„ret i min husbil. Det stĂ„r i skarp kontrast till det liv i första klass som jag fortfarande lever nĂ€r jag Ă€r expertkommentator vid de fyra grand slam-turneringarna. I min gamla husbil reser jag runt i okĂ€nda delar av USA och undervisar i tennis. Jag sover dĂ„ligt pĂ„ samma hĂ„rda madrass varje natt och maten jag Ă€ter hĂ„ller varierande kvalitet, men sjĂ€len och kroppen fylls pĂ„ i mötet med annorlunda och inspirerande mĂ€nniskor. Jag skulle under samma period kunna tjĂ€na tio gĂ„nger sĂ„ mycket som tenniskommentator, men i min vĂ€rld kan mĂ„naderna i husbilen inte jĂ€mföras med pengar pĂ„ banken. Det gör mig till den jag Ă€r och alltid har varit â en hĂ„rt arbetade lantis.
2017#01
Vann sju grand slam-titlar och Ă„tta miljoner dollar i vinstpengar innan han avslutade sin tenniskarriĂ€r pĂ„ toppnivĂ„ 1996. Idag Ă€r Mats Wilander expertkommentator pĂ„ Eurosport och aktiv med tenniskonceptet âWilander on Wheelsâ. Han bor i Idaho med sin fru och deras fyra barn.
11
Jag minns Ànnu handslaget frÄn den nederlÀndske turneringschefen som gav mig pengarna nÀstan misstÀnksamt. I en vuxenturnering med spelare frÄn hela vÀrlden hade han knappast rÀknat med att han skulle överlÀmna vinnarkuvertet till en 14-Ärig svensk tonÄring. Dessa 1 600 gulden hade jag svÄrt att förhÄlla mig till. Pengarna i kuvertet blev konkreta för mig först nÀr jag kunde ringa hem till min pappa i VÀxjö och sÀga att han inte behövde jobba övertid pÄ metallverkstaden och att han inte behövde be mina bröder Anders och Ingemar om hjÀlp för att finansiera mina tennisresor. Jag har lÀrt mig att pengar inte pÄ nÄgot sÀtt kan definiera lycka. De lyckligaste mÀnniskor jag har trÀffat har inte varit de med de största förmögenheterna. Jag kommer frÄn en familj och en bakgrund dÀr pengar inte var nÄgot man foku-
2017#01 12 share
E N HOPFĂ L L BA R ENGĂ NGS S OP T U N NA
âDet var helt surrealistiskt. Vi var omgivna av framstĂ„ende formgivare frĂ„n hela vĂ€rldenâ NĂ€r Marie S. Berggreen och HeiĂ°a G. NolsĂže uppfann DropBucket var missionen att ta med soptunnan pĂ„ festen. Nu tĂ€nker de Ă€nnu större. Text Tommy Heisz / Foto Tobias SelnĂŠs Markussen
en handvĂ€ndning. Principen mĂ„ste âVi har investerare i ryggen och nu kunna överföras till en soptunna, Ă€r vi redo att erövra vĂ€rlden.â tĂ€nkte de bĂ„da. IdĂ©n var sĂ„ bra att 25-Ă„riga Marie S. Berggreen Ă€r ambiDropBucket fick vara med pĂ„ Roskiltiös och sjĂ€lvsĂ€ker. Tillsammans med defestivalen 2013, och den visade sin tvĂ„ Ă„r Ă€ldre affĂ€rspartner HeiĂ°a sig fungera meddetsamma. Festival- G. NolsĂže har hon utvecklat en hopgĂ€sternas hantering av avfall Ă€ndrades fĂ€llbar engĂ„ngssoptunna i papp. En markant. enkel uppfinning, men ocksĂ„ en uppfinning som har gett dem bĂ„da ett internationellt NĂ€r kom det avgörande genombrott. Till kontoret pĂ„ genombrottet? Vesterbro i Köpenhamn komHeiĂ°a G. NolsĂže: âDet var helt mer det dagligen mejl frĂ„n klart dĂ„ vi 2015 vann Red festivalarrangörer vĂ€rlden Dot Design Award, vĂ€rldens HeiĂ°a G. NolsĂže över som vill ta med Dropmest prestigefyllda designpris. Bucket pĂ„ festen. Allt började Det var helt surrealistiskt. Vi med en stilla undran: var omgivna av framstĂ„ende formgivare frĂ„n hela vĂ€rlden, âVi har bĂ„da varit pĂ„ festivi var i stort sett de enda kvinvaler och funderat över varför norna och vi var helt klart de det alltid uppstĂ„r en likgiltigMarie S. Berggreen yngsta. Under middagen satt het gentemot avfall. Varför det vi intill teamet frĂ„n Bosch. alltid slutar med att det slĂ€ngs Deras chefsdesigner frĂ„gade oss: âVilskrĂ€p överallt. Samtidigt verkade det ken avdelning kommer ni frĂ„n pĂ„ ert som om att hanteringen var enormt företag?â Vi fick berĂ€tta för honom att besvĂ€rlig. Stora tunnor med plastsĂ€ckar det bara var vi tvĂ„. Att vi helt enkelt som lastbilar fick transportera runt pĂ„ var företaget.â omrĂ„detâ, sĂ€ger HeiĂ°a G. NolsĂže. Lösningen blev en soptunna helt i papp som med sin avskurna pyraVad kom priset helt konkret midform Ă€r svĂ„r att vĂ€lta. Viktigast att innebĂ€ra för er? av allt Ă€r att den kan fĂ€llas upp och âDet gav oss avtal med kunder runt ihop igen med ett enkelt handgrepp. om i vĂ€rlden, och idag sĂ€ljs DropEn mening blev avgörande för konBucket i Tyskland, NederlĂ€nderna, struktionen: âTĂ€nk om det var lika lĂ€tt Island, Norge och pĂ„ FĂ€röarna. Kundsom ett Happy Meal.â PĂ„ ÂMcDonaldâs typen Ă€r ocksĂ„ en annan Ă€n vi hade fĂ„r man sin hamburgarmĂ„ltid i en rĂ€knat med. Fina stĂ€llen som museer pappbehĂ„llare som kan vikas ihop i har tagit in soptunnan för att de gil-
lar designen. Men det allra viktigaste Ă€r nog vad priset har gjort för vĂ„r sjĂ€lvkĂ€nsla. Sedan vi fick det Ă€r vi inte lĂ€ngre rĂ€dda för att tĂ€nka stort och visionĂ€rt. NĂ€r vi tidigare fick frĂ„gor om DropBucket började vi förklara de smarta funktionerna eller visa hur den Ă€r limmad. Nu talar vi om mycket större Ă€mnen som hĂ„llbarhet och Âvikten av sopsortering.â Vilken Ă€r er viktigaste drivkraft? Marie S. Berggreen: âVi vill gĂ€rna skapa förĂ€ndring. Och pĂ„ ett omrĂ„de har vi redan lyckats förĂ€ndra nĂ„got viktigt, nĂ€mligen synen pĂ„ avfall. Vid evenemang har en soptunna Âalltid varit nĂ„got man gömde undan, och dĂ€rför anvĂ€ndes den heller inte ÂsĂ€rskilt mycket. DropBucket placeras dĂ€remot alltid mycket synligt, eftersom gĂ€ster och kunder faktiskt gĂ€rna vill se pĂ„ den.â NĂ€sta mĂ„l Ă€r att förĂ€ndra avfallshanteringen med en mer hĂ„llbar lösning. Och om man verkligen vill skapa förĂ€ndring mĂ„ste man ta sig Âutanför Danmarks grĂ€nser. HeiĂ°a G. NolsĂže: âVi lĂ„ter oss inte begrĂ€nsas och vi upplever stort intresse lĂ„ngt bort, som frĂ„n Australien. Men just nu tittar vi mycket pĂ„ de nordiska lĂ€nderna och pĂ„ Tyskland. Det Ă€r lĂ€nder som redan har ett förhĂ„llningssĂ€tt till hĂ„llbarhet.â
Kopplingen till FĂ€röarna I mars 2014 fick DropBucket en investerare i form av fĂ€röiska P/F ÂRoyndin som investerade 1,3 miljoner Âkronor för 27 procents delĂ€garskap. HeiĂ°a G. NolsĂže Ă€r sjĂ€lv uppvuxen pĂ„ FĂ€röarna: âEfter vĂ„ra framgĂ„ngar pĂ„ Roskilde-festivalen blev vi kontaktade av flera investerare, och vi valde till slut den fĂ€röiska kapitalfonden. En av de stora fördelarna har varit att vi har sĂ„lt mycket till Island och FĂ€röarna och vi har kunnat anvĂ€nda dessa smĂ„ samhĂ€llen som startcase. Det har varit bra Âplatser att testa saker pĂ„.â
PÄ mÄnga sÀtt Àr det logiskt: om en soptunna Àr snygg och samtidigt praktisk sÄ göms den inte undan utan anvÀnds. Heiða G. NolsÞe och Marie S. Berggreen har fÄtt mÄnga priser för sin DropBucket.
2017â#01
13 share
Foto James Bates
âDet kom som ett blixtnedslag. IstĂ€rningar. PĂ„sar. SjĂ€lvklart. IdĂ©n utkristalliserade sig pĂ„ nĂ„gra sekunder.â
Foto: Polfoto/Finn Frandsen
2017#01 14 share
Ăgonblicket dĂ„ jag fick idĂ©n
Text Martin Leer Scharnberg
Det var juli 1976 och stekhett. Vi var pÄ stugsemester vid VÀsterhavet, fem vÀnner och min schÀfer. PÄ den tiden drev jag en liten fabrik i VÊrlÞse som tillverkade scoutknivar. Jag hade lite mer pengar Àn mina vÀnner sÄ jag hade bjudit dem pÄ semestern. Vi hade inte varit dÀr mer Àn en kvart förrÀn vi bestÀmde oss för att gÄ pÄ diskotek, och en av killarna drog upp en flaska whisky ur vÀskan.
Erling Vangedal-Nielsen Ă€r idag 75 Ă„r och driver företaget Unigreen International strax söder om Köpenhamn. Förutom ÂistĂ€rningspĂ„sen har han bland annat uppfunnit det lĂ„nga tefiltret, en fruktpĂ„se, en salladsslungpĂ„se och en uppblĂ„sbar sittkudde.
Vi hittade en islĂ„da i frysen men redan efter första glaset var lĂ„dan tom. âDet mĂ„ste vĂ€l finnas nĂ„gon smart kille som kan uppfinna ett enkelt sĂ€tt att göra isbitar pĂ„,â frĂ€ste en av mina vĂ€nner. Just dĂ„ kom jag att tĂ€nka pĂ„ att jag hade glömt att bestĂ€lla varupĂ„sar till en mindre knivproduktion som jag höll pĂ„ med. Det kom som ett blixtnedslag. IstĂ€rningar. PĂ„sar. SjĂ€lvklart. IdĂ©n utkristalliserade sig pĂ„ nĂ„gra sekunder i mitt huvud och jag nĂ€stan studsade pĂ„ soffan. En pĂ„se med smĂ„ fack, fyll den med vatten, in med den i frysen och ut kommer ett block med istĂ€rningar. NĂ€stan som en chokladkaka. Men av is. Jag kunde tydligt se pĂ„sen framför mig. Jag var helt rastlös under resten av semestern för idĂ©n fortsatte att surra i mitt huvud. Tre timmar efter att jag kommit hem hade jag gjort den första prototypen i min verkstad med tvĂ„ plastpĂ„sar, en lödkolv och en 48 millimeters Ă€ggkopp. Jag fyllde den med vatten och lade den i frysen. Och det fungerade. Jag hade gjort min första istĂ€rningsÂpĂ„se och sedan gick det snabbt.
IstÀrningspÄsen har sÄlts i fler Àn Ätta miljarder exemplar i över 30 lÀnder.
TRE VĂGAR TILL EN BRA IDĂ UppmĂ€rksamhet Uppfinningar Ă€r ÂproblemÂlösningar och alla mĂ€n niskor löser problem varje dag utan att fundera över det. Om skosnöret gĂ„r av löser du ju det pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. Det handlar om att ha uppmĂ€rk samheten pĂ„slagen.
Envishet En idé Àr bra först om den kan förverkligas, och det krÀver envishet. NÀr jag började med projektet med istÀrningspÄsen, satte jag en fjÀrdedel av mitt hus som sÀkerhet. Det kunde ha stÄtt mig dyrt, men du mÄste vÄga ta risker.
Begriplighet Gör en visualisering av din idĂ©. Det bĂ€sta sĂ€ttet att fĂ„ mĂ€nniskor att förstĂ„ idĂ©n Ă€r att visa den. Ăven en mycket primitiv modell Ă€r bĂ€ttre Ă€n ingenting.
Norske Eirik SÊterÞy, svenske Henrik Harlaut och Jackson Wells frÄn Nya Zeeland jublar under X Games 2017. Norge har alltid varit en pionjÀr inom skidsporttÀvlingar. VÀrldens första nationella skidtÀvling hölls i den norska huvudstaden Christiania 1868, idag Oslo, och sedan dess har den goda idén spridits över hela vÀrlden. Norge har för övrigt vunnit fler medaljer vid vinter-OS Àn nÄgot annat land. Fram till idag har det blivit 332 stycken.
share
Skidsport
15
Foto: Polfoto/Jon Olav Nesvold
Text Julie Gravesen
2017#01
De nordiska lĂ€nderna Ă€r kĂ€nda vĂ€rlden över för innovation och kreativ produktutveckling. PĂ„ följande sidor p  resenterar vi spĂ€nnande idĂ©er och ÂuppÂfinningar som har som har sitt ursprung i Norden och som resten av vĂ€rlden har tagit till sig â frĂ„n trepunktsbĂ€ltet till pappaledighet.
FrÄn Norden till vÀrlden
Att dessa kinesiska barn kan fĂ„ fĂ€rsk mjölk till lunch Ă€r ett resultat av svensk produktutveckling. Ruben Rausing utbildade sig till ekonom i Sverige, men tog en master of science i USA. DĂ€r följde han utvecklingen av produktion och försĂ€ljning av livsmedel och insĂ„g att det behövdes nytĂ€nkande pĂ„ förpackningsomrĂ„det. 1943 inledde ÂRausing och hans medarbetare en flerĂ„rig innovationsprocess som 1946 resulterade i vĂ€rldens första Tetra Pak-modell: en effektivt förseglad trekant med plastklĂ€dd insida. Den har sedan dess fĂ„tt sĂ€llskap av mĂ„nga andra former, men grundtanken Ă€r densamma. Enligt siffror frĂ„n april 2016 finns Tetra Paks produkter i mer Ă€n 170 lĂ€nder vĂ€rlden över, och företaget sĂ€ljer 184 miljarder förpackningsenheter varje Ă„r. Foto: Tetra Pak
2017#01 16 share
Emballage som hÄller tÀtt
Svettiga framgĂ„ngar PĂ„ en ö i Georgian Bay, Ontario, ligger bastun The Grotto som det kanadensiska designföretaget Partisans har utvecklat Ă„t en lycklig privatperson. Som namnet antyder har inspirationen hĂ€mtats frĂ„n den italienska grottan, men bastun Ă€r som bekant en finsk uppfinning. FinlĂ€ndarna har badat bastu i mer Ă€n tusen Ă„r och fenomenet har spridit sig över hela vĂ€rlden â Ă€ven om mĂ„nga kulturer har svettrum som pĂ„minner om bastun, som ryssarnas banja och tyskarnas thermen. Idag Ă€r 30 procent av medlemmarna i den finska branschorganisationen för bastuprodukter verksamma i utlandet.
Foto: Partisans
2017#01 17
share
Foto: Scanpix/Emmanuel Dunand
2017#01 18 share
Hurra för en smart byggidĂ© VĂ€rldens största Lego-modell visades pĂ„ Times Square i New York i maj 2013. Den byggdes av 5 335 200 legobitar och förestĂ€ller en X-wing ÂStarfighter frĂ„n Star Wars-filmerna. Lego kommer frĂ„n den lilla danska staden Billund, dĂ€r idĂ©n utvecklades av Ole och Godtfred Kirk Christiansen 1957. Bitarnas konstruktion med ihĂ„liga rör pĂ„ undersidan ligger fortfarande till grund för de oĂ€ndligt mĂ„nga olika typerna av Lego. Lego finns idag överallt, frĂ„n Finland till Nya Zeeland, USA och Taiwan. Legos omsĂ€ttning ökade frĂ„n omkring 36 miljarder kronor 2014 till över 45 miljarder kronor 2015.
Pappa sköter bebisen
Foto: Scanpix/Facebook
November 2015: Facebooks grundare Mark Zuckerberg meddelar att han tar tvĂ„ mĂ„naders pappaledighet för att ta hand om sin dotter. Men de nordiska lĂ€nderna har varit pionjĂ€rer och ligger i toppen pĂ„ rankingÂlistan över pappaledighet. Svenskarna var de första som introducerade den sĂ„ kallade delade förĂ€ldraledigheten 1974. Sedan dess har pappaledigheten spridits globalt. EngelsmĂ€nnen införde shared parental leave i april 2015 och Facebook erbjuder sina anstĂ€llda upp till fyra mĂ„naders förĂ€ldraledighet för bĂ„de mammor och pappor.
The ombudsman Filippinernas ombudsman Conchita Carpio Morales tog den 31 augusti 2016 emot Ramon Magsaysay-priset, Asiens motsvarighet till Nobelpriset, för sitt arbete med det filippinska samhÀllet. Det finns ombudsmÀn överallt pÄ jorden, men ordet ombudsman kommer frÄn det fornnordiska umboðsmaðr som betyder representant. Ordet blev vanligt efter Är 1713 dÄ kung Karl XII inrÀttade Högste Ombudsmannen i Sverige för att se till att ÀmbetsmÀn och domare följde lagen nÀr kungen befann sig pÄ resa.
Foto: Scanpix/Aaron Favila
2017#01 19 share
share 20
Kineserna sover i Stockholm
2017#01
Enligt siffror frĂ„n 2016 har Ikea 389 varuhus vĂ€rlden över. I Asien finns 44 stycken och tio av vĂ€rldens största Ikea-varuhus ligger i Kina. HĂ€r har den svenska möbelkedjans butiker blivit populĂ€ra utflyktsmĂ„l. SĂ€rskilt pĂ„ söndagar vallfĂ€rdar invĂ„narna till varuhusen och tillbringar ofta hela dagen med att umgĂ„s bland möblerna, tala i telefon, Ă€ta â och vila sig. Som denna dam som tar en tupplur i Ikeas soffa Stockholm. I Beijing.
StjÀrnor med svenskt bÀlte
Foto: Gettyimages/CBS Photo Archive
Los Angeles, 20 juli 2016: Tillsammans med sĂ„ngaren Missy Elliott sjunger presidentfrun Michelle Obama Carpool Karaoke i âThe Late Show with James Cordenâ pĂ„ strĂ„lande humör och med trepunktsbĂ€lte pĂ„. Volvo introducerade bĂ€ltet för första gĂ„ngen 1959 och det utvecklades av Nils Bohlin, en ingenjör som tidigare hade arbetat med flygplan. Av sĂ€kerhetsskĂ€l gjorde Volvo det möjligt för andra bilmĂ€rken att anvĂ€nda bĂ€ltet utan att behöva betala för det och sedan dess har trepunktsbĂ€ltet gjort sitt segertĂ„g över vĂ€rlden. Redan efter fem Ă„r var bĂ€ltet en sjĂ€lvklarhet i bilar i hela Europa och USA, och det har kallats den viktigaste sĂ€kerhetsutrustningen i bilens historia.
Foto: Gettyimages/Bloomberg Foto: Scanpix/Stephen Crowley
Ska vi skypa? 1 februari 2017: Vita husets pressekreterare Sean Spicer hĂ„ller presskonferens â fysiskt och via Skype â för de reportrar som befinner sig pĂ„ andra platser Ă€n i Washington. KommunikationstjĂ€nsten Ă€r frukten av ett tvĂ€rnordiskt samarbete. Svensken Niklas Zennström och dansken Janus Friis grundade Skype 2003 och företagsnamnet har fĂ„tt Ă€ran att bli ett verb â idag skypar mĂ€nniskor vĂ€rlden över dagligen.
2017#01 21 share
Savalous kung, Ahotondji SÚvÚgni Gbaguidi, fotograferad i stolen Ovalia i det afrikanska landet Benin 2015. Stolen formgavs 1968 av dansken Henrik Thor-Larsen som arbetade i Sverige. Redan frÄn 1930-talet gjorde formgivare som finske Alvar Aalto, svenske Bruno Mathsson och danske Finn Juhl skandinavisk design vÀrldsberömd, och Ovalia Àr typisk för 1960-talets vÄg av fÀrgstark design som nÄdde lÄngt ut i vÀrlden. Finske Eero Aarnios Ball Chair, som pÄminner mycket om Ovalia, har bland annat varit med i filmen Men in Black.
Foto: Gettyimages/Eric Lafforgue/Art in All of Us Foto: Gettyimages/Anadolu Agency
2017#01 22 share
Skandinaviska möbelklassiker
VĂ€lj nama till din sushi Sushikockar frĂ„n hela vĂ€rlden tĂ€vlar i World Sushi Cup i Japan i augusti 2016. I sushins hemland heter norsk lax nama salmon, som betyder âdet som ingen har gjort nĂ„got Ă„tâ. Normalt ska rĂ„ och fĂ€rsk fisk frysas ett dygn innan den anvĂ€nds till sushi. Men det gĂ€ller inte den rena laxen frĂ„n Norge som Ă€r parasitfri och kan lĂ€ggas direkt pĂ„ riset. Norge Ă€r vĂ€rldens största exportör av lax. 2014 exporterade Norge 1,15 miljoner ton lax för nĂ€stan 44 miljarder norska kronor.
Text Peder Bjerge och Gry Koefoed
share
NÀthandel för miljarder Nummer fem i Europa
Vi Àr starka var för sig, men hur skulle det se ut om man lade samman fyra av de nordiska lÀnderna? Följ med oss i detta lilla tankeexperiment: Det grÀnslösa Norden. Vi Àr arvfiender nÀr det handlar om fotboll, men vi röstar pÄ varandra i Eurovision och stöter vi pÄ en nordbo ute i vÀrlden trÀffar vi nÀstan en landsman. Förra Äret genomförde den norske hotellkungen Petter Stordalen ett tankeexperiment i en svensk tidning. Hur skulle Norden se ut om vi slog oss samman? Han lade vikt vid vÄr gemensamma kultur och historia samt innovationsförmÄgan. Och han citerades vÀrlden över. HÀr ÄskÄdliggör vi hur det rent faktiskt skulle se ut om Finland, Sverige, Norge och Danmark var ett enda land.
Miljontals medarbetare I hela Norden finns mer Àn 1,4 miljoner företag som tillsammans sys selsÀtter omkring 5,9 miljoner medarbetare.
De lĂ„nga vĂ€garna Den nordiska förbunds staten skulle spĂ€nna över ett enormt vĂ€gnĂ€t. FrĂ„n den danskâtyska grĂ€nsen i Padborg i sö der till Nordkap i Norge Ă€r det exempelvis 2 686 kilometer om man tar den rakaste vĂ€gen med bilen. Det Ă€r lĂ€ngre Ă€n att köra frĂ„n Padborg till Rom eller Paris. Tillsammans har de nordiska lĂ€nderna ett vĂ€gnĂ€t som bestĂ„r av mer Ă€n 1,2 miljoner kilo meter vĂ€gar.
De tre största Âföretagen Norska Statoil, danska Maersk Group och svenska Volvo Last vagnar Ă€r de tre största företagen i Norden mĂ€tt i omsĂ€ttning. Statoil omsatte för drygt 55 miljarder euro 2016, medan Maersk Groups omsĂ€ttning lĂ„g pĂ„ cirka 37 miljarder och Volvos pĂ„ omkring 34 miljarder. De impo nerande siffrorna till trots intog de tre nord iska giganterna bara platserna 145, 240 och 272 pĂ„ Fortune 500 över vĂ€rldens största före tag. Nummer ett var amerikanska Walmart med en omsĂ€ttning pĂ„ motsvarande drygt 442 miljarder euro, medan Apple var nummer nio med cirka 215 miljarder euro.
2017#01
KĂLLOR: NORDIC STATISTICS, DANMARKS STATISTIK, EUROSTAT, MANDAG MORGEN, FORTUNE 500, POSTNORD, CIA WORLD FACTBOOK.
23
Norden utan grÀnser
Den totala BNP:n för de fyra nordiska lĂ€nderna â Danmark, Finland, Norge och Sverige â lĂ„g pĂ„ omkring 1,276 miljarder euro Ă„r 2015. Tyskland som Ă€r det ekonomiskt starkaste landet i EU hade som jĂ€mförelse en BNP pĂ„ 3,032 miljarder euro. Norden Ă€r dĂ€rmed den femte största ekonomin i EU.
De nordiska konsumen terna â frĂ„n Danmark i söder till Norge i norr â handlar varje Ă„r för miljarder pĂ„ nĂ€tet. Ă r 2016 handlade de nordiska konsumen terna i de fyra största lĂ€nderna fysiska varor för 21,9 miljarder euro. NorrmĂ€nnen hade den största genomsnittliga konsumtionen med 173 euro per person. PĂ„ nÀ tet handlar vi framför allt klĂ€der, skor, medier och elektronik.
2017#01 24 share
BE LĂNI NG FĂR AT T TA F R A M ET T N Y T T F N
âJag tror inte pĂ„ framtiden. IstĂ€llet försöker jag pĂ„verka denâ Som ungersk flykting vĂ€xte han upp i skuggan av andra vĂ€rldskriget. Han har kallats en av vĂ€rldens bĂ€sta aktieplacerare. Idag investerar 89-Ă„rige LĂĄszlĂł Szombatfalvy en halv miljard kronor i att skapa ett nytt globalt ledarskap. Text Kristina Olsson / Foto Henric Lindsten
NĂ€r andra vĂ€rldskriget slutade 1945 hade den ungerske tonĂ„ringen LĂĄszlĂł Szombatfalvy upplevt belĂ€gring, förlorat en bror och insett att krig Ă€r den sĂ€msta metoden för konfliktlösning mellan stater. Men nu skulle FN garantera fred pĂ„ jorden, trodde han. Idag, mer Ă€n 70 Ă„r senare, Ă€r LĂĄszlĂł Szombatfalvy förmodligen inte den ende som Ă€r besviken över hur vĂ€rldÂen ser ut. Men till skillnad frĂ„n de flesta av oss har han bestĂ€mt sig för att göra nĂ„got Ă„t det. Den unge mannen, som flydde frĂ„n Ungern efter Sovjetunionens invasion 1956, hamnade i Sverige. HĂ€r fick han jobb pĂ„ Shells svenska ekonomiavdelning och utvecklade med tiden en modell för vĂ€rdering av aktier med inbyggd riskbedömning â en modell som senare gjorde honom till miljardĂ€r. LĂĄszlĂł Szombatfalvy har hela tiden intresserat sig för globala problem och risker. Ă r 2012 placerade han 500 miljoner kronor i en fond, Global Challenges Foundation, vars syfte Ă€r att sĂ€tta fokus pĂ„ globala problem och förbĂ€ttra de politiska förutsĂ€ttningarna för att lösa dem. Nyligen har fonden utlyst ett internationellt pris pĂ„ fem miljoner dollar till dem som kommer med bra idĂ©er pĂ„ hur en global styrmodell kan konstrueras.
Vad Ă€r det som inte fungerar? âDet politiska systemet har inte lyckats anpassa sig efter vĂ€rldssamfundets vĂ„ldsamma utveckling under de senaste hundra Ă„ren. Det Ă€r inte bara tekniken som har utvecklats i rasande takt utan Ă€ven befolkningen, och det har satt varaktiga spĂ„r i ekosystemet. Nutidens ledare försöker lösa nutidens problem med gĂ„rdagens verktyg â multinationella förhandlingar som i allt för hög grad styrs av nationella intressen. Vi mĂ„ste bygga och etablera en modell för global styrning som kan hantera de största globala problemen och riskerna. En modell vars lĂ€mplighet och neutralitet alla lĂ€nder kan lita pĂ„.â Men Ă€r det överhuvudtaget möjligt? âVi lever idag i ett vĂ€rldssamfund dĂ€r ingen mur kan skydda oss mot klimatpĂ„verkan frĂ„n utslĂ€pp pĂ„ andra sidan jordklotet. Vi mĂ„ste samarbeta för att kunna lösa de globala problemen och inse att inget enskilt land i lĂ€ngden kan vara sĂ€kert och sunt i ett osĂ€kert och sjukt vĂ€rldssamfund. Att nationalism Ă€r en sjĂ€lvmordsideologi. Om vi löste problemet med den politiska makten i ett svep â en global och total nedrustning, internationella domstolar som erkĂ€nts av alla lĂ€nder och en global ordningsstyrka som garanterar alla staters sĂ€kerhet â skulle
vi ocksĂ„ kunna lösa de övriga problemen med betydligt fĂ€rre eller inga Âoffer alls. Alla nationer skulle leva i fred, men Ă€ndĂ„ lĂ€gger vi varje dag nĂ€stan fem miljarder dollar pĂ„ att försvara oss mot varandra. Det Ă€r det största slöseriet i vĂ€rlden. Och dĂ„ har vi inte tagit hĂ€nsyn till allt mĂ€nskligt lidande i samband med krig.â Ăr det inte naivt att tro att vi kan avskaffa lĂ€ndernas nationella försvar sĂ„ som vĂ€rlden ser ut? âDu har rĂ€tt, det lĂ„ter naivt. Men att kalla nĂ„got naivt eller orealistiskt Ă€r inget motargument. AllmĂ€n nedrustning skulle frigöra massor av resurser för att lösa de globala problemen, vilket Ă€ven gynnar rĂ€ttvisan. Ăr det mer rĂ€ttvist att det Ă€r parternas fysiska eller ekonomiska styrka som fĂ€ller avgörandet Ă€n att tvisten avgörs i domstol?â Har du sjĂ€lv kunnat bevara din tro pĂ„ framtiden? âJag tror inte pĂ„ framtiden. Den Ă€r för osĂ€ker för att jag ska kunna tro pĂ„ den. IstĂ€llet försöker jag pĂ„verka den.â
Vinn 45 Âm iljoner kronor Syftet med Global Challenges Prize 2017 Ă€r att ta fram en ny modell för globalt samarbete för att hantera globala risker. Vinstsumman Ă€r fem miljoner dollar, Âvilket motsvarar 45 miljoner kronor. Deadline för bidrag Ă€r 30 september 2017 och dĂ€refter kommer en utvald panel att gĂ„ igenom alla bidrag. En eller flera pristagare presenteras i april 2018. Sedan kommer fonden att arbeta för att förslagen ska pĂ„verka verkligheten.
Låszló Szombatfalvy vill Àndra sÀttet som vÀrlden styrs pÄ - en idé som Àr lika grÀnsöverskridande som den Àr ambitiös.
2017â#01
25
share
2017#01 26 share
I det lilla gruvsamhĂ€llet Coober Pedy i södra Australien har klimatförĂ€ndringarna skapat extrema ÂvĂ€derförhĂ„llanden. Det har tvingat en stor del av befolkningen till att bo dĂ€r de arbetar â under jorden. HĂ€r har de inrĂ€ttat sig som mĂ€nniskor brukar göra, med lĂ€genheter, barer och en kyrka. PĂ„ andra platser i vĂ€rlden arbetar arkitektfirmor med att utnyttja utrymmet under jorden till bostĂ€der i stor skala.
A V M E T T E
Framtidens bostad
ut, upp och ner
Foto: Gettyimages/Marc Dozier
Flytta
N E X M A N D
2017#01 28 share
Un der j orden o c h ner p Ă„ h a vet s b ot ten
K
Underjordiska lÀgenheter och stÀder under havets yta. Skyskrapor med kökstrÀdgÄrdar och husdjur pÄ 30:e vÄningen. Det Àr inte science fiction utan verklighet om ett fÄtal Är. Om 15 Är kommer 8,5 miljarder mÀnniskor att slÄss om jordens boyta, och det blir de stadsplanerare, arkitekter och ingenjörer som har de smartaste lösningarna som rÀddar oss.
an nĂ€stan nio miljarder mĂ€nniskor bo bra och bekvĂ€mt tillsammans? Det lĂ„ter onekligen trĂ„ngt men det Ă€r ett scenario som vi kan rĂ€kna med att se inom en snar framtid. MĂ€nskligheten har blivit bĂ€ttre pĂ„ att överleva och den genomsnittliga livslĂ€ngden ökar i hela vĂ€rlden. Men paradoxalt nog leder det till stora svĂ„righeter, för var ska vi alla bo i framtiden? Och Ă€nnu viktigare â hur? Japanerna hanterar samhĂ€lls- och utrymmesproblem pĂ„ ett pragmatiskt sĂ€tt. Efter nederlaget i andra vĂ€rldskriget har de lyckats Ă„teruppbygga landet, och idag talar de om begreppet abenomics som hĂ€nvisar till premiĂ€rminister Shinzo Abes bombastiska tillvĂ€xtparoller. Men ekonomisk framgĂ„ng innebĂ€r ocksĂ„ en vĂ€xande och allt mer krĂ€vande medelklass, och mĂ€nniskor slĂ„ss bokstavligt talat om utrymmet i Tokyo. Det finns inte tillrĂ€ckligt med kvadratmeter till alla de mĂ€nniskor som lever i staden för att hĂ„lla hjulen rullande. MĂ€nniskovĂ€nliga mikrobostĂ€der
Begreppet microliving har vid det hÀr laget utvecklats till en vÀrldsomspÀnnande trend. En nödvÀndighet för homo sapiens som tvingas bo ovanpÄ varandra. Idag har de mÀnskliga vÀrdena blivit allt viktigare, Àven i Japan. Det handlar om att göra en dygd av det nödvÀndiga och att utveckla en ny form av living. New York och London Àr föregÄngsstÀder, eftersom kvadratmeterpriserna Àr sÄ skyhöga att till och med mÀnniskor med stabila inkomster fÄr nöja sig med mycket smÄ lÀgenheter.
MÄnga fastighetsbolag satsar pÄ microliving och funderar ut mycket smÄ planlösningar med utfÀllbara sÀngar och bord, cykelupphÀngning och inbyggda skjutdörrar. I Hongkong kostar en lÀgenhet pÄ 20 kvadratmeter motsvarande 70 miljoner kronor och hÀr tjÀnar folk pengar pÄ att hyra ut förvaringsplats med hjÀlp av smartphoneappar, skriver Financial Times. Det gÄr till och med att hyra resvÀskor eftersom de inte fÄr plats i bostaden.
Den japanska ingenjörsfirman Shimizu har en lösning pĂ„ en av mĂ€nsklighetens största utmaningar: stigande vattennivĂ„er lĂ€ngs kusterna. Ocean Spiral Ă€r en stad under havsytan dĂ€r 5 000 mĂ€nniskor kan leva hĂ„llbart â och med massor av plats.
25 Bulgarien 52 Danmark
Foto: Scanpix/AFP/Yoshikatzu Tsuno
Den genomsnittliga boytan i m2 per invÄnare
39 Finland 43 Tyskland 31 Ungern 27 Lettland
L ö s n i n g e n p Ä a ku t p l a t s b r i st
BostÀder pÄ tio kvadratmeter
68
Tokyo Luxemburg
MÀnskligheten föredrar
41
samvaro med massorna
Det finns ett enormt behov av nya idéer och kreativitet pÄ det hÀr omrÄdet. FN:s befolkningsprognoser uppskattar att det kommer att finnas omkring tio miljarder mÀnniskor Är 2050. Nu Àr vi 7,3 miljarder. Den största tillvÀxten kommer att ske i Asien och Afrika. Men kan de kommande generationerna inte bara bosÀtta sig pÄ de mongoliska slÀtterna eller pÄ den afrikanska savannen dÀr det finns öppna vidder? Det mÄste vÀl vara de nya prÀrierna som nybyggarna kan kasta sig över?
Foto: Gettyimages/UniversalImagesGroup
SĂ„ mycket plats har vi
NederlĂ€nderna 15 RumĂ€nien 45 Sverige KĂLLA Eurostat
Illustration: Shimizu
Ett begrepp som âsocial hĂ„llbarhetâ Ă€r lika viktigt som miljöhĂ€nsyn nĂ€r nya bostĂ€der och stadsdelar planeras. Amerikanske Michael Goodsite Ă€r professor och prodekanus för forskning pĂ„ den tekniska fakulteten vid Syddansk Universitet. Han Ă€r utbildad byggnadsingenjör och har en doktorsexamen i Âklimat- och atmosfĂ€rkemi. Michael Goodsites utgĂ„ngspunkt â sĂ„vĂ€l i undervisningen av kommande ingenjörer som i forskningen pĂ„ universitetet â Ă€r utvecklingen av mĂ€nniskovĂ€nliga stĂ€der. Han Ă€r en av mĂ„nga föresprĂ„kare för flervĂ„ningshus konstruerade som vertikala byar, dĂ€r gemenskap och grönomrĂ„den följer med upp till 16:e vĂ„ningen. Husdjur och kökstrĂ€dgĂ„rdar som placeras högt uppe i skyskraporna Ă€r en del av Âvisionen. âHöghus fĂ„r inte bara vara bostĂ€der och arbetsrum. De ska vara levande ekosystem eftersom det alltid pĂ„minner oss om att oavsett hur mĂ„nga mĂ€nniskor vi blir behöver vi leva i och frĂ€mja naturen. Det medför att vi inte bara bygger teknologiska megastĂ€der, utan stĂ€der som i sĂ„ stor utstrĂ€ckning som möjligt bestĂ„r av mĂ„nga smĂ„ ekosystemâ, sĂ€ger Michael Goodsite som har deltagit i flera internationella initiativ för att göra framtidens överbefolkade metropoler mer beboeliga. Bland annat har han tidigare varit vice ordförande i Cost Actions, ett europeiskt nĂ€tverk som arbetar för att bygga mĂ€nniskovĂ€nliga stĂ€der i en vĂ€rld full av datorer. Michael Goodsite betonar att Ă€ven om internet idag har gjort det möjligt för oss att arbeta hemifrĂ„n, och globaliseringen innebĂ€r att svenskar och kineser kan vara kollegor utan att nĂ„gonsin trĂ€ffas, behöver vi fortfarande daglig nĂ€rkontakt med andra mĂ€nniskor. âEn framtida lĂ€genhet i staden blir workable och livable nĂ€r vi bor och arbetar pĂ„ samma plats. DĂ„ sparar du bland annat resurser pĂ„ transportâ, konstaterar han, men tillĂ€gger att mĂ€nniskor bli ensamma och improduktiva om de sitter i var sitt bĂ„s. DĂ€rför behöver vi lösningar pĂ„ hur gemenskapen kring kulturella upplevelser och naturen integreras i bostadsfastigheterna.
58 Norge
Metropolen Tokyo i Japan Àr med sina 37 miljoner invÄnare en av vÀrldens mest tÀtbebyggda storstÀder. Grunden för denna enorma befolkningstillvÀxt lades under perioden efter andra vÀrldskriget och redan pÄ 1970-talet var platsbristen akut. Nakagin Capsule Tower uppfördes 1972 som en revolutionerande form av microliving. PÄ den tiden blev den grova betong-arkitekturen vÀrldskÀnd som japansk metabolism. Bostadsmodulerna Àr bara tio kvadratmeter och rymmer alla funktioner, Àven en mycket liten toalett. Kapslarna fabriksmonteras och hissas upp en i taget och klickas fast pÄ betongkÀrnan. Idag har Nakagin Capsule Tower delvis övergivits men nÄgra av minilÀgenheterna hyrs ut till turister via Airbnb.
2017#01 29 share
Foto: Gettyimages/Andrew Watson
Foto: Gettyimages/Mark Kolbe
I den australiska gruvstaden Coober Pedy har invÄnarna fÄtt ta konsekvenserna av glödande hetta och stormar. Allt Àger rum under jorden, till och med biljardturneringen.
Svaret Ă€r nej. MĂ€nsklighetens frĂ€msta kvalitet â och kanske ocksĂ„ största problem â Ă€r vĂ„rt behov av att vara tillsammans. Det slutar alltid med att vi samlas i stĂ€derna, eftersom det Ă€r hĂ€r de största innovationerna görs. Det Ă€r hĂ€r det finns jobb. Det Ă€r hĂ€r mĂ€nniskor skapar sig en identitet genom att spegla sig i andra. MĂ„nga andra. Som den israeliske historikern och bĂ€stsĂ€ljarförfattaren Yuval Noah Harari beskriver i sin senaste bok âHomo Deus. A Brief History of Tomorrowâ, har vĂ„r hjĂ€rna inte förĂ€ndrats pĂ„ hundratusentals Ă„r. Men vi har blivit oerhört bra pĂ„ att fungera i och dra nytta av gemenskapen bland tusentals och Ă„ter tusentals mĂ€nniskor, och vi föredrar samvaron med massorna. âMĂ€nskligheten dominerar planeten helt och hĂ„llet â inte för att vi Ă€r klokare eller mer fingerfĂ€rdiga Ă€n en schimpans (...), utan för att vi Ă€r flexibla och kan samarbeta i stora flockarâ, skriver han. Det Ă€r anledningen till att vi â och inte schimpanserna â bygger skyskrapor som slingrar sig en kilometer upp i luften. Schimpanserna tycker inte om att vara i nĂ€rheten av andra Ă€n sin schimpansfamilj och sina nĂ€rmaste vĂ€nner. MĂ€nniskan fĂ€rdas naturligt bland tusentals frĂ€mmande individer. Förorening och platsbrist? GrĂ€v ner dig i jorden
En sak Àr de innovativa bostÀder som planeras
och byggs, men en annan Ă€r hur mycket bygget förorenar. VĂ„rt behov av nya bostĂ€der i stĂ€derna har utlöst en klimatkatastrof. Till exempel stĂ„r produktionen och anvĂ€ndningen av betong för en enormt stor del av de totala koldioxidutslĂ€ppen globalt sett. Samtliga experter som Share har talat med â arkitekter, stadsplanerare och ingenjörer â Ă€r tydliga med att hĂ„llbarhet inte bara Ă€r en bra idĂ© utan en förutsĂ€ttning för att vi ska kunna bo kvar pĂ„ Âjorden Ă€nnu ett litet tag. I slutĂ€ndan kan vi vara tvungna att vidta Ă„tgĂ€rder som mĂ„nga av oss idag uppfattar som drastiska. Exempelvis att bygga nedĂ„t istĂ€llet för uppĂ„t. Michael Goodsite Ă€r helt övertygad om att bostĂ€der under markytan blir en av lösningarna pĂ„ platsbrist och föroreningar. âJag anser att vi bĂ€ttre kan utnyttja underjordiska rum som vi redan har grĂ€vt ut, till exempel gruvor, kĂ€llare, jĂ€rnvĂ€gar och sĂ„ vidare. Om mĂ€nniskor kan kolonisera andra planeter kan vi vĂ€l ocksĂ„ skapa bebyggelse under jordenâ, sĂ€ger han. Michael Goodsite Ă€r medveten om att mĂ€nniskor behöver ljus, frisk luft och utrymme, men han anser att dessa behov enkelt kan uppfyllas. Dessutom kommer sjĂ€lva utgrĂ€vningarna att utlösa energi, och sist men inte minst sĂ„ Ă€r vi skyddade mot mĂ„nga naturkatastrofer under jorden. Just naturens destruktiva krafter Ă€r vad den lilla
share 30 2017#01
Mich ae l G o o dsite , profe ssor
Illustrationer: Bunker Arquitectura
australiska byn Coober Pedy norr om Adelaide försöker skydda sig mot. Enligt Michael Goodsite bevisar detta exempel att en adress under jorden kan vara en fördel och till och med bli trevlig. Stadsborna har slitit i opalgruvorna i mĂ„nga generationer, men pĂ„ grund den vĂ„ldsamma hettan under stora delar av Ă„ret har 80 procent av invĂ„narna nu flyttat ner i de svala klippgrottorna. HĂ€r pĂ„gĂ„r livet precis pĂ„ samma sĂ€tt som det skulle ha gjort ovan jord. Ett helt kyrkorum har till och med huggits ut med plats för stora gudstjĂ€nster. Ett annat exempel Ă€r den överbefolkade storstaden Mexico City. HĂ€r har en arkitektfirma enligt BBC lanserat tanken om âjordskrapanâ, ett flervĂ„ningshus för 5 000 mĂ€nniskor som likt en upp- och nedvĂ€nd pyramid trĂ€nger 300 meter ner i jorden. Ljuset kommer frĂ„n en glaskonstruktion vid markytan och sĂ„ kallad fiberoptik pĂ„ de nedre vĂ„ningarna.
share
Om mÀnniskor kan kolonisera andra planeter kan vi vÀl ocksÄ skapa bebyggelse under jorden.
Framtidens prÀrie pÄ havets botten
31 2017#01
I Mexico City kĂ€mpar mĂ€nniskor desperat om utrymmet, framför allt i centrum dĂ€r man vĂ€rnar om de historiska byggnaderna. Det har legat till grund för det fantastiska förslaget med en 65vĂ„nings âjordskrapaâ under stadens centrala torg. Fastigheten Ă€r pyramidformad och spetsen pekar förstĂ„s nedĂ„t.
MĂ€nsklighetens kvicktĂ€nkthet och förmĂ„ga att finna nya lösningar visar sig pĂ„ det sĂ€tt vi bor och inrĂ€ttar oss. Det sker i liten skala som i Coober Pedy och i stor skala i ett förslag frĂ„n den japanska ingenjörsfirman Shimizu som planerar att bygga en stad för flera tusen mĂ€nniskor under havsytan. Shimizus specialister har ritat en undervattensstad för att lösa problemet med stigande vattennivĂ„er lĂ€ngs kuster vĂ€rlden över. Staden heter Ocean Spiral och har konstruerats som en stor korkskruv 75 vĂ„ningar ned i vattnet. Ăverst finns en rymdskeppsliknande kupol med lĂ€genheter, kontor, butiker och teater, och tanken Ă€r att hela konstruktionen ska vara sjĂ€lvförsörjande pĂ„ energi och livsmedel. Bostadsdelen i den övre globen kommer givetvis att vara vattentĂ€t och sĂ€krad mot naturkatastrofer som jordbĂ€vningar, nĂ„got som Ă€r ett stort problem i Japan. Företagets tekniker har dessutom i samarbete med universitetet i Tokyo kommit pĂ„ en snillrik energilösning: iskallt vatten pumpas upp frĂ„n havets botten och nĂ€r kylan möter den varma ytan skapas termisk energi. Samtidigt görs havsvattnet drickbart och det kommer att finnas stora bassĂ€nger för odling av fisk och vĂ€xter. En av de största utmaningarna Ă€r dock sjĂ€lva byggmaterialet som inte fĂ„r vara betong, men det har man ocksĂ„ funnit en lösning pĂ„: japanerna hĂ„ller pĂ„ att konstruera gigantiska 3D-skrivare som kan hantera uppgiften. Om det lyckas berĂ€knar Shimizu Corporation att undervattensstaden kan byggas för omkring 230 miljarder kronor.
Platsbrist och föroreningar har skapat ett nytt byggbegrepp â det vertikala landskapet â som ska ersĂ€tta sterila skyskrapor och tillföra storstĂ€derna syre.
Nanjing i östra Kina har âbaraâ knappt Ă„tta miljoner invĂ„nare. Med kinesiska mĂ„tt Ă€r det en mellanstor landsortstad, men eftersom den ligger vid Chang Jiang-floden och har betraktats som en av de viktigaste ekonomiska motorerna i Ă„rtusenden Ă€r staden samtidigt hĂ„rt förorenad â och prĂ€glas av betongtorn. Den italienske arkitekten Stefano Boeri kommer sjĂ€lv frĂ„n industristaden Milano och han har planer pĂ„ att plantera stora skogar mitt i Nanjings mest klaustrofobiska kvarter. Var i all vĂ€rlden finns det plats för det? Svaret finns hundra meter upp i luften. Boeri Studios skogar Ă€r lodrĂ€ta. Tusentals trĂ€d och hĂ€ngande vĂ€xter ska tĂ€cka fasaden pĂ„ bostads- och företagstorn. Förutom att se vackra ut kommer de vertikala parkerna ocksĂ„ att fylla en viktig funktion, nĂ€mligen att filtrera den smogfyllda luften och omvandla den till syre. Stefano Boeris projekt Ă€r inte en hippies oförlösta dröm om urban farming. Han Ă€r en av mĂ„nga stadsplanerare som ser vertikala skogar
Illustration: Stefano Boeri Architetti
2017#01 32 share
Lo d rÀ ta s ko g a r i mi l j o n stÀ de r na som metropolernas lungor. En nödvÀndig och vacker organdonation. Gröna skyskrapor vÀrlden över
I Milano finns redan flera bostadstorn dĂ€r vegetationen har hissats upp lodrĂ€tt och ger nytt liv Ă„t invĂ„narna pĂ„ 100 meters höjd. Den kliniska skyskrapans design förenas med gröna miljöer som förutom att ge invĂ„narna ökad livskvalitet Ă€ven renar atmosfĂ€ren frĂ„n koldioxid. Gröna skyskrapor Ă€r en internationell trend. Det handlar om att sĂ„vĂ€l byar som sociala gemenskaper och trĂ€dgĂ„rdar mĂ„ste strĂ€cka sig uppĂ„t pĂ„ höjden istĂ€llet för att utnyttja horisontella ytor. Danska och svenska C.F. MĂžller har ritat ett 24-vĂ„ningars bostadstorn i Antwerpens Nieuw Zuid-omrĂ„de vid floden Schelde, som verkligen utmanar det traditionella höghuskonceptet. Tornet har formen av en stĂ„ende by dĂ€r invĂ„narna inte Ă€r isolerade var för sig, utan har gemensamma faciliteter, vintertrĂ€dgĂ„rdar och landskapsarkitektur â pĂ„ höjden.
PÄ tidningens framsida och pÄ denna datorskapade bild Àr vi i Nanjing, en av Kinas mest förorenade storstÀder. HÀr mÄste nya byggprinciper tas i bruk sÄ att invÄnarna kan andas i framtiden. Det finns bland annat planer pÄ en grön skyskrapa som ska försköna och rena stadskÀrnan.
Foto: Stefano Boeri Architetti
Gröna fingrar
De flygande trÀdgÄrdsmÀstarna Milano
Den italienske arkitekten Stefano Boeri har specialiserat sig pÄ skyhöga skogar. Han formger höghus överbevuxna med vÀxter och trÀd. I hans hemstad Milano Àr flera projekt redan klara och Àven om trÀd och buskar fortfarande hÄller pÄ att vÀxa sig stora, gÄr det att förestÀlla sig hur skogen kan utvecklas. Bosco Verticale, den lodrÀta skogen, sköts av nÄgra sÄ kallade flygande trÀdgÄrdsmÀstare. Det Àr professionella klÀttrare och botaniker som, fÀsta vid skyskrapans tak med 300 meter lÄnga rep, klÀttrar frÄn balkong till balkong för att trimma och beskÀra vÀxtligheten. En prisbelönad kortfilm har producerats om de modiga trÀdgÄrdsmÀstarna.
2017#01 33
share
Redan nu Àr microliving ett livsvillkor för mÄnga av jordens invÄnare och kommer bli det i Ànnu högre grad under de kommande 15 Ären. Det vet Ikea allt om.
Det handlar om att skapa en tillvaro pĂ„ mycket begrĂ€nsad plats och att inreda minibostĂ€der som lever upp till krav som: Hur pressar vi in ett kök i ett rum pĂ„ tio kvadratmeter? Var ska vi sova nĂ€r golvet Ă€r upptaget av matbord och stolar? Det Ă€r inte bara ekonomiskt trĂ€ngda familjer som mĂ„ste bo mindre. Medelklassen i vĂ€rldens storstĂ€der upplever att kvadratmetrarna sĂ„ gott som försvinner under fötterna pĂ„ dem. NĂ€r Ikeas varuhuskataloger kommer ut i upplagor av bibliska volymer Ă€r lösningen pĂ„ problemet klar â varje Ă„r. 80 procent av kunderna bor redan i storstĂ€der och den siffran kommer att öka. Samtidigt kommer fler att behöva bo pĂ„ mindre yta. Ikea har stor erfarenhet av den asiatiska marknaden dĂ€r konsumenterna har levt i mikrolĂ€genheter i flera decennier. Inför varje sĂ€songskollektion görs noggrann â och mycket jordnĂ€ra â research. Ikeas designteam Ă„ker helt enkelt hem till mĂ€nniskor i stĂ€der som Tokyo, Köpenhamn och Mexico City. âVi gör research och samlar in konkreta kunskaper om livet i hemmet. Det hĂ€nder mycket i vĂ€rlden just nu eftersom vi befinner oss mitt uppe i urbaniseringen. 80 procent av Ikeas kunder bor i stĂ€derâ, sĂ€ger svenska Viveca Olsson, creative leader för Ikea Range & Design i London. âFramtiden Ă€r urban och större delen av stĂ€dernas invĂ„nare kommer att bo i smĂ„ lĂ€genheter.â Viveca Olsson förklarar att Ikeas formgivare bland annat arbetar med trenden âflytande inred-
Containerhus till studenter Àr en idé som snart kommer att spridas globalt. Gamla containrar frÄn exempelvis MÊrsk Ätervinns och placeras pÄ obebyggda tomter i stÀderna, dÀr de skapar en ny bostadskultur för de tiotusentals studenter som saknar tak över huvudet - microliving och Ätervinning i ett. Dessa studentbostÀder har ritats av Bjarke Ingels Group och kallas Urban Riggers.
ningâ. Det innebĂ€r att varje rum inte lĂ€ngre har kvar sin traditionella funktion â ett kök kan bli ett sovrum, sovrummet kan bli matrum och sĂ„ vidare. PĂ„ Ikeas webbplats finns bland annat exempel pĂ„ sex unga mĂ€nniskor som bor tillsammans pĂ„ 40 kvadratmeter. En tickande bomb tĂ€nker man, men Ikeas forskare har besökt studenter som Âlever under dessa villkor och visar hur det kan bli möjligt med smarta vĂ„ningssĂ€ngar, draperier och stegar. Möbler ska kunna fĂ€llas samman, staplas och rullas bort. Viveca Olsson förklarar att det samtidigt har uppstĂ„tt en ökad medvetenhet kring hĂ„llbarhet hos kunderna, och formgivarna har dĂ€rför ingen enkel uppgift. De familjer som i tidigare generationer bodde i villor eller större lĂ€genheter har inte fĂ„tt sĂ€mre levnadsstandard â den ska bara pressas ned i mycket mindre rum. âVi arbetar exempelvis med profilen conscious downsizer och funderar över vad den innebĂ€r för just denna konsument dygnet runtâ, berĂ€ttar Viveca Olsson. Ikea arbetar efter fyra parametrar: Det ska vara enkelt, hĂ„llbart, lĂ€genheterna ska vara flexibla och inte minst ska de smĂ„ hemmen vara oaser som utgör en motvikt mot det hektiska storstadslivet. Den ansvarsfulla och medvetna mĂ€nniskan placerad i en liten lĂ„da. Det Ă€r alltsĂ„ detta som Ă€r framtidens livsstil.
Foto: Urban Rigger
2017#01 34 share
Ett helt liv p Ă„ minimal y ta
Foto: Gettyimages/Nigel Waldron
Operahuset vid Oslofjorden kombinerar det finkulturella med det folkliga, en viktig förutsĂ€ttning för livskvaliteten i kvarteret. Alla förbipasserande kan ta plats pĂ„ byggnadens tak och njuta av utsikten över vattnet. ÂOperahuset har Âritats av SnĂžhetta.
N o rd e n s h a m n k va r te r fö r va n d l a s InvÄnarantalet i de nordiska huvudstÀderna ökar och ny mark mÄste brytas för mÀnniskors vardagsliv. Gamla hamnomrÄden förvandlas dÀrför frÄn industri till moderna bostadskvarter, och helt nya vÀrden vÀxer fram.
En stad med hav, sund, vik, fjord, insjö eller flod har alltid haft en sĂ€rskild status i ÂmĂ€nniskans medvetande. FrĂ„n dĂ„ de första homo sapiens sköt ut sina urholkade trĂ€dstammar frĂ„n den euroasiatiska kontinenten och genom ett mirakel steg i land pĂ„ Nya Guinea, fram till idag dĂ„ invĂ„narna i vĂ€rldens metropoler njuter av Âsoliga dagar med benen dinglande ut över hamnkajen. De nordiska huvudstĂ€derna Oslo, Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn skulle inte ha varit desamma utan nĂ€rheten till havet. Sjöfart, framgĂ„ng och frihet Ă€r ord som hör samman Âhistoriskt.
Idag hör Ă€ven identitet hit. Som Kjetil TrĂŠdal Thorsen, grundare av den internationellt kĂ€nda norska arkitekt- och designfirman SnĂžhetta, sĂ€ger: âOslofjorden Ă€r en insjö med land pĂ„ alla sidor och invĂ„narnas identitet bestĂ„r i att se fartygen frĂ„n sina lĂ€genheter och hus â att betrakta dem pĂ„ vĂ€g ut i vĂ€rlden.â Hans poĂ€ng Ă€r att mĂ€nniskor som har utsikt över havet och fartygen kĂ€nner sig förenade med resten av vĂ€rlden som en del av en enda stor organism. Det ger en kĂ€nsla av samhörighet i ett globaliserat och fragmenterat informationssamhĂ€lle. Zen Ă„r 2017.
2017#01 35 share
Foto: Arbeiderbevegelsens arkiv og bibliotek/Arbeiderbladet
Förr var de nordiska hamnarna arbetsplatser med tung industri och sjöfart till och frÄn hela vÀrlden. HÀr lastas bilar i Oslo hamn vÄren 1957.
à r 1887 var meditationskraften inte lika hög nÀr man fÀrdades lÀngs hamnen i Oslo och andra storstÀder. Industrialiseringen var i full gÄng och hamnlivet för det arbetande folket var en hÄrd kamp om överlevnad.
Tillbaka till arkitekt- och designfirman SnĂžhetta som just nu arbetar pĂ„ 50 projekt vĂ€rlden över â frĂ„n New York till Saudiarabien. Vid Oslofjorden ligger Operahuset som Ă€r ett av firmans frĂ€msta verk. Varför Ă€r det intressant för de mĂ€nniskor som flyttar till omrĂ„det? För att den prisbelönade byggnaden Ă€r mer Ă€n ett kulturellt varumĂ€rke â den Ă€r ett exempel pĂ„ den nya byggtrenden social patchwork som framför allt svenska och finska stadsplanerare talar varmt om. Alla kan gĂ„ pĂ„ Operahuset tak och dĂ€rmed avdramatisera det högtidliga. Den avgörande tesen för nutidens stadsplanerare Ă€r att framtidens hamnkvarter i högre grad mĂ„ste blandas befolkningsmĂ€ssigt sĂ„ att omrĂ„dena inte blir elitĂ€ra och kalla. âHĂ€r ska alla mĂ€nniskor â lĂ€rare sĂ„vĂ€l som ÂaffĂ€rsfolk â kunna bo och ha sitt vardagsliv. Vi Âarbetar mycket med att bryta de mönster och grĂ€nser mellan mĂ€nniskor som har byggts upp under Ă„renâ, sĂ€ger Kjetil TrĂŠdal Thorsen.
Alle man pĂ„ taket â av den norska operan
De ekonomiska framgĂ„ngarna fortplantade sig â varor som olja, spannmĂ„l och fisk transporterades till andra delar av vĂ€rlden â pĂ„ mĂ€nniskornas bekostnad. Vissa blev rika av de nya handelsmöjligheterna medan andra fick Ă€nnu lĂ€gre social status. Och det syntes tydligt i hamnomrĂ„den med fjordar som i Oslo och Helsingfors, dĂ€r det fanns rikemansvillor pĂ„ den ena sidan av vattnet och arbetarbostĂ€der pĂ„ den andra.
Flytande stadsdelar i Oslofjorden
Illustration: Sweco
Norges kuster riskerar att översvÀmmas nÀr vattennivÄerna stiger de kommande Ären. DÀrför behövs det idéer som kan förÀndra vÄrt sÀtt att bo. RÄdgivningsföretaget Swecos masterplan har ett av de mer storslagna förslagen: före 2070 ska 180 000 invÄnare leva pÄ fyra öar i Oslofjorden. Projektet hÀmtar sin inspiration frÄn byggprojekt pÄ oljeplattformar och kryssningsfartyg.
Det finns storslagna planer för framtidens invÄnare vid Oslofjorden. Eller rÀttare sagt i fjorden. Flera ledande ingenjörsfirmor har lagt fram planer om att uppföra flytande bostadsöar mitt i insjön. Idéerna har tagit form till följd av befolkningstillvÀxten och den dÀrav följande platsbristen, men Àven pÄ grund av Ànnu ett klimatproblem
share 36 2017#01
Foto: Scanpix/Kontraframe
share
Vi arbetar mycket med att bryta de mönster och grÀnser som finns mellan mÀnniskor och som har byggts upp under Ären. Foto: Peter SÞrensen
Kjetil TrĂŠdal Thorsen, arkitekt
Köpenhamns vÄldsamma vÀxtvÀrk
De tvĂ„ cementsilorna i Köpenhamns Nordhavn har fĂ„tt en utbyggnad pĂ„ sju vĂ„ningar som âsvĂ€varâ pĂ„ 24 meters höjd och rymmer byggnadens kontor. HĂ€r har ett modernt kontorsföretag flyttat in i en gammal industribyggnad.
Zen i Stockholm
I Stockholms hamn Ă€r omrĂ„det Norra DjurgĂ„rdsstaden ett av de mest spĂ€nnande exemplen pĂ„ stadsutvecklingsbegreppet mixed use â att köra
2017#01
Om Köpenhamn var en vĂ€xande tonĂ„ring skulle han eller hon varje natt vakna med vĂ€rkande lemmar. De senaste Ă„ren har tillströmningen av mĂ€nniskor ökat sĂ„ markant att man talar om den största âfolkvandringenâ sedan industrialiseringen. PĂ„ bara nĂ„gra Ă„r har invĂ„narantalet ökat med 50 000. Fram till 2025 mĂ„ste det finnas plats för ytterligare 100 000 nya köpenhamnare â och 2,5 miljoner kvadratmeter bostĂ€der.
Nordhavn Ă€r ett av de omrĂ„den som ska ge plats Ă„t 40 000 invĂ„nare och lika mĂ„nga affĂ€rs- lokaler. Saneringsprojektet Ă€r Skandinaviens största och har en skyhög ambitionsnivĂ„, bĂ„de nĂ€r det gĂ€ller miljön och stadsutvecklingen. Det gĂ„r sĂ„ fort just nu att pendlarna frĂ„n förorterna kan se utvecklingen dag för dag frĂ„n tĂ„get. I Nordhavn finns Ă€ven Danmarks dyraste lĂ€genhet pĂ„ toppen av en ombyggd silo, kĂ€nd som The Silo. 388 kvadratmeter rĂ„ industrial feeling med fyra balkonger och en takhöjd som för tankarna till en katedral. 41 miljoner kronor kostar denna prestigefyllda lĂ€genhet just nu. SjĂ€lva fastigheten har en bemannad lobby, eget gym och utsikt över havet frĂ„n flera hĂ„ll. Det Ă€r med andra ord Nordens svar pĂ„ en New York-fastighet för de vĂ€lbestĂ€llda. The Silo Ă€r dock inte typisk för Nordhavnsprojektet â tanken Ă€r ju att det ska bo helt vanliga mĂ€nniskor hĂ€r. DĂ€rför har utvecklingsbolaget By og Havn löpande arbetat för att mĂ„nga hyreslokaler pĂ„ bottenvĂ„ningarna ska förbehĂ„llas butiker, kafĂ©er och liknande. Exempelvis Ă€r mĂ„nga livsmedelsbutiker, specialbutiker och kafĂ©er pĂ„ vĂ€g till Ă rhusgadekvarteret.
37
som kommer att prĂ€gla hur vi bor vid havet under hundratals Ă„r framöver â vattennivĂ„erna stiger överallt och hela stadsdelar och landomrĂ„den kan stĂ„ under vatten om bara 50 Ă„r. RĂ„dgivningsföretaget Sweco har presenterat masterplanen âStaden i fjordenâ. Den har inspirerats av Silicon Valley-företaget Seasteading som arbetar med principer frĂ„n oljeplattformar och kryssningsfartyg nĂ€r de utvecklar flytande stĂ€der. Swecos förslag handlar om att erbjuda plats till 180 000 invĂ„nare pĂ„ fyra öar i Oslofjorden före 2070. Transporten pĂ„ öarna skulle ske i förarlösa högbanetĂ„g, och öborna skulle fraktas via en tunnelbana under vattnet till fastlandet. De norska miljömyndigheterna konstaterar precis som FN att vattennivĂ„erna vid kusterna kan stiga upp till en meter före millennieskiftet, och flytande stĂ€der istĂ€llet för hamnstĂ€der kan mycket vĂ€l bli en realitet.
share 38 2017#01
Tölöviken delar den finska huvudstaden mitt itu. Förr i tiden Äkte borgerskapet pÄ utflykt lÀngs den leriga sjöbrÀdden. Idag dras omrÄdet med industrialiseringens föroreningar, men nu ska nya stadsdelar, broar och miljöinitiativ ge Helsingfors centrum en vackrare framtid.
butiksliv, bostĂ€der, kulturinstitutioner och minnen frĂ„n den gamla hamnen i en stor mixer. NĂ€r denna âstadssmoothieâ har mixats vĂ€l ska det helst uppstĂ„ ett helt nytt sĂ€tt att leva pĂ„, nĂ€ra varandra. DĂ„ kan Stockholm vĂ€xa med gott samvete. Norra DjurgĂ„rdsstaden har utnĂ€mnts till ÂmiljöprofilomrĂ„de, dĂ€r man löpande arbetar med 20 olika forskningsprojekt som ska frĂ€mja hĂ„llbarhet och gĂ€rna nollstĂ€lla konsumtionen av fossila brĂ€nslen före 2030. Den danska arkitektfirman C.F. MĂžller har kontor i Stockholm och stĂ„r för uppförandet av Zenhusen i Norra DjurgĂ„rdsstaden. De 18 husen ligger i brytpunkten mellan före detta industrikvarter, ett naturreservat och Husarviken. Stor vikt har lagts vid att anvĂ€nda kvalitetsmaterial med lĂ€ngre hĂ„llbarhet Ă€n betong, som till exempel tegel, och pĂ„ husens tak kommer en matta av vild skĂ€rgĂ„rdsvegetation att anlĂ€ggas.
Det levande taket av kaprifoler och andra örter samlar upp regnvatten och omvandlar koldioxid. Zenhusen har ocksĂ„ ett tidigare gasverk som granne. I andra hamnstĂ€der, bland annat Köpenhamn, har sĂ„dana gamla industribyggnader byggts om till dyra lĂ€genhetskomplex, men svenskarna har istĂ€llet valt att lĂ„ta det förfallna gasverket bli en kulturinstitution. Det Ă€r Ă€nnu ett exempel pĂ„ mixed use-prin cipen i Stockholm. Om de nya kvarteren ska vara mer Ă€n bara förvaring för dem som har rĂ„d, Ă€r det absolut nödvĂ€ndigt att alla har lust att Âvistas i omrĂ„det, att man kan handla och gĂ„ pĂ„ teater dĂ€r. RĂ€ddningsplanen för viken i Helsingfors
Illustration: Cobe Foto: SLS arkiv/Gustav Sandberg
Helsingfors hamnomrĂ„de Ă€r ett exempel pĂ„ de paradoxer som uppstod i industrialiseringens kölvatten: vĂ€lstĂ„nd, social ojĂ€mlikhet och förödande miljöpĂ„verkan. Staden har haft svĂ„rt att finna de lösningar som ska skapa större gemenskapskĂ€nsla och identitet runt viken. FinlĂ€ndarna har byggt upp Helsingfors frĂ„n fiskeby till storstad under mĂ„nga Ă„rhundraden, bland annat för att hĂ„lla sĂ„vĂ€l svenskar som Âryssar pĂ„ armlĂ€ngds avstĂ„nd. Helsingfors delas av Tölöviken som under 1800-talet trafikerades av fartyg frĂ„n hela vĂ€rlden. Staden fick en enorm materiell skjuts tack vare handelsrutterna till hela vĂ€rlden, men det medförde Ă€ven annat â föroreningar i vattnet. PĂ„ foton frĂ„n den tiden ser invĂ„narna alltid ut att frysa, antingen det handlar om promenerande fruar med spetsparaplyer eller smĂ„vuxna, slitna hamnarbetare. Det Ă€r en kall plats. I övrigt hade dessa mĂ€nniskor ingenting gemensamt. De vĂ€lbestĂ€llda borgarna bodde i praktfulla villor pĂ„ den ena sidan av viken, och arbetarna gömdes i smutsiga hyreskaserner lĂ„ngt dĂ€rifrĂ„n. Idag har de sociala grĂ€nserna mer eller mindre försvunnit. Nu ska man bygga broar â Ă€ven mentala â och viken ska saneras. Finska LundĂ©n Architecture och danska Cobe samarbetar kring den stora rĂ€ddningsplanen för Tölöviken. Det Ă€r en plan som kom sent jĂ€mfört med andra nordiska hamnstĂ€der â stadens kommunalfullmĂ€ktige har i decennier brĂ„kat om vilken design som ska Ă„teruppliva den smutsiga viken. Det Ă€r hög tid, för omrĂ„det riskerar att bli ett utdött trĂ€sk. Idag prĂ€glas omĂ„rdet kring viken av finkultur och det saknas liv hĂ€r dagtid, anser arkitekterna, som bland annat vill skapa ökad samhörighet med trĂ€broar som bokstavligt talat ska binda samman den finska huvudstaden.
Nordea Insights KU N D E R , E X P E RT E R , E R B J U DA N D E N O C H TJĂ N ST E R
P E TE R
S TE N S T R Ă M:
VĂ„r plast bidrar till en bĂ€ttre vĂ€rld âł
PA G E
4 0
K U N S K A P SR ES A
ÂS K A T T E N Y H E TE R
N Y T T O C H E X K L U SI V T
Oljan som berör och ÂÂu pprör
Nya regler: vÄr jurist reder ut
Stipendier, cashmere & upplevelser
Nordeas team för hĂ„llbara finanser reste till Indonesien för att lĂ€ra sig mer om den problemfyllda palmolje-Âindustrin.
Private Bankings jurist kommenterar det nya Âförslaget kring fastigheter paketerade i bolag.
Utvalda erbjudanden och nya investeringsalternativ till dig som Àr kund i Private Banking.
2017#01 40 share
PortrÀttet
Med bionedbrytbara lösningar för framtiden som affÀrsidé
â Vi bidrar till en humanare vĂ€rldâ Familjeföretaget var sĂ„lt och inga erbjudanden kĂ€ndes attraktiva. DĂ„ trĂ€ffade Peter Stenström en man som ville rĂ€dda vĂ€rlden. Nu Ă€r han vd för ett företag vars innovation spĂ„s kunna ersĂ€tta 80 procent av all fossil volymplast i vĂ€rlden. TEXT
PET R A
O L A N D E R
/
F O T O
K E N N E T
R U O N A
Peter Stenströms telefon ringer hela Âtiden. En kund vill bestĂ€lla fler avfalls pĂ„sar. ÂâAbsolut.â NĂ„gon undrar om företaget kan tillverka krympfilm av komposterbart material. âDet kan vi, GAIA:s komposterbara krympfilm testas just nu. Vi har fĂ„tt en förfrĂ„gan frĂ„n en internationell lĂ€skedrycks tillverkare.â
Peter Stenström, 46 Ă„r, har fullt upp och driver ett företag som förra Ă„ret gick med förlust, men som i Ă„r spĂ„s omsĂ€tta 50 miljoner och nĂ€sta Ă„r nĂ„ 100 miljoner i omsĂ€ttning. âDet Ă€r mycket nu men jag gör detta för att det Ă€r roligtâ, sĂ€ger han. Peter tog redan som 26-Ă„ring över fa miljeföretaget ElektroDynamo och un der elva Ă„r byggde han upp det till en omfattande verksamhet. DĂ„ blev han kontaktad av tvĂ„ stora företag som ville förvĂ€rva ElektroDynamo. âDet blev budgivning och jag tyckte inte att jag kunde tacka nej till affĂ€ren. Jag blev tvungen att vara kvar i nĂ„gra Ă„r efter det och det blev mer och mer förvaltning, vilket inte passade mig.â Peter slutade och blev en fri fĂ„gel, men hade svĂ„rt att hitta erbjudanden som lockade. âJag letade efter nĂ„got annat företag att engagera mig i, att vara anstĂ€lld var
share 41
Peter Stenström med à ke Rosén, GAIAs grundare.
jag Ă€r bĂ€st pĂ„ och tvĂ€rtomâ, sĂ€ger Ă ke RosĂ©n, som har fyr tio Ă„rs Âerfarenhet av biomaterial och drivs av en dröm om det fullt komposter bara och Âförnybara biomaterialet. âVi vill förbĂ€ttra vĂ€rlden och visionen Ă€r en framtid helt utan fossila ÂrĂ„varorâ, sĂ€ger Ă ke. Han grundade GAIA redan 2011 men nĂ€r Peter köpte in sig i företaget 2015 började de tillsammans skissa pĂ„ en fabrik i Helsingborg och receptu rerna till företagets unika biomaterial Biodolomer. Biodolomer bestĂ„r frĂ€mst av förny bara rĂ„varor. Det Ă€r ett mineralfyllt biomaterial som Ă€r komposterbart och
Peter Stenström pÄ sÀckar fyllda av GAIAs biomaterial Biodolomer i granulatform.
bionedbrytbart och Ă€ven kan omvand las till förnybar energi. AnvĂ€ndnings omrĂ„dena Ă€r filmer till avfallsÂpĂ„sar, bĂ€rkassar, engĂ„ngsförklĂ€den och mycket mer. âVi kan byta ut 80 procent av all fossilÂbaserad volymplast i vĂ€rlden mot dettaâ, ÂsĂ€ger Peter. MĂ€nniskan konsumerar nĂ€ra 1 000
2017#01
inget alternativ. Hur verksamheten ska drivas vill jag bestĂ€mma sjĂ€lv och jag trivs med friheten som egenföreÂtagare. Det fanns företag i samma bransch att köpa, men mĂ„let var att hitta nĂ„Â got nytt och spĂ€nnande. Jag ringde min kontaktperson pĂ„ Nordea mĂ„nga gĂ„nger och flyttade mĂ„nga aktier un der den tidenâ, sĂ€ger han och ler. Via gemensamma bekanta trĂ€ffade han Ă ke RosĂ©n, grundare till ett företag som specialiserat sig pĂ„ nedbrytbara bioÂmaterial. âJag hade fĂ„tt Âförslag om att köpa eller bli delĂ€gare i mĂ„nga olika före tag men det kĂ€ndes inte riktigt rĂ€tt förrĂ€n jag ÂtrĂ€ffade GAIA och Ă ke. ÂEgentligen Ă€r jag en byggare. Jag vill bygga Âföretag och se dem vĂ€xa. Och Ă ke Ă€r en igĂ„ngsĂ€ttare och idĂ©sprutaâ, sĂ€ger Peter. âVi kompletterar varandra vĂ€ldigt bra. Det som Peter gör, Ă€r inte vad
2017#01 42 share
PortrÀttet
 iljarder plastpĂ„sar varje Ă„r och mĂ„nga m av pĂ„sarna hamnar i hav och mark. âEnligt VĂ€rldsnaturfonden Ă€r det mer plast Ă€n fisk i haven Ă„r 2050 om inget görs. Man hittar mĂ€ngder av plaster i magarna pĂ„ valar och fiskar överallt. Jag har blivit medveten om miljön pĂ„ ett helt annat sĂ€tt genom det hĂ€r jobbetâ, sĂ€ger Peter. Biomaterial Ă€r en del av lösningen, anser han. âDels Ă€r det bra för miljön, dels gör det en enorm samhĂ€llsnytta. GAIA Âskapar a rbetstillfĂ€llen â och jag fĂ„r vara med och bygga nĂ„got frĂ„n grunden.â GAIA:s granulat Biodolomer görs av
vegetabiliska oljor, sockerrör, nedbryt bar polyester och kalk. Oljan produceras i skĂ„nska Dalby, kalken i Skandinavien. Ambitionen Ă€r att gĂ„ över till svenska sockerbetor som odlas lokalt och som kan ersĂ€tta importerade rĂ„varor. Fabriken stod klar 2016 och gan ska snabbt fick GAIA en bestĂ€llning av ÂRegion SkĂ„ne pĂ„ fossilfria förklÀ den för sjukvĂ„rden â en bestĂ€llning pĂ„ cirka 6,5 miljoner förklĂ€den om Ă„ret. GAIA:s komposterbara och bio nedbrytbara bĂ€rkassar föll ocksĂ„ ett antal ICA-butiker för. Men företagets supersmarta bio-Âbaserade och kom posterbara pĂ„sar för hantering av
Namn: Peter Stenström, 46. Bor: I Helsingborg. Familj: Frun Katarina och tre barn, 18, 16 och 7 Ă„r. Intressen: Familjen och fotboll. Bakgrund: 4-Ă„rig teknisk linje maskinteknik, högskoleingenjör mekatronik. Bank: Nordea Private Banking Ăresund.
 rganiskt hushĂ„llsavfall gick det trö o gare med â trots att de kan knytas ihop enkelt, vilket stoppar lukt och flu gor, och inte heller gĂ„r sönder av fukt som pappĂ„sar gör. âDe motverkar Ă€ven bakteriebildning pĂ„ ett helt överlĂ€gset sĂ€tt. I Sverige har genombrottet tagit lĂ€ngre tid sĂ„ vi in sĂ„g att vi mĂ„ste lyfta blicken och satsa pĂ„ andra lĂ€nder.â Förvisso bygger nu renhĂ„llningsbo laget i nordvĂ€stra SkĂ„ne, NSR, om sin förbehandling för att kunna anvĂ€nda GAIA:s pĂ„sar. Men responsen frĂ„n ut landet var massiv och omedelbar. Nu sĂ€ljer före-Âtaget sitt biologiskt nedbryt bara granulat och sina produkter till Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Portugal â och startar snart produk tionsanlĂ€ggningar i Asien och USA. Men 2015, nĂ€r allt handlade om in vesteringar i form av mĂ„ngmiljonbe lopp, tvivlade du aldrig pĂ„ idĂ©n? âNej, jag var sĂ„ sĂ€ker pĂ„ produkten. Jag vet ocksĂ„ att det tar tid att starta en verksamhet.â
share
Den nybyggda fabriken i Helsingborg införde nyligen treskift och ska snart fördubbla fabriksutrymmet.
43
Visste du att? Gaia Àr Moder jord i grekisk mytologi.
GAIA:s fabrik i Helsingborg ska för dubbla fabriksutrymmet det nĂ€rmaste halvĂ„ret och införde nyligen treskift. MĂ„lsĂ€ttningen för miljön Ă€r att kunna följa hela kedjan med hĂ„llbar cirkulĂ€r ekonomi genom att anvĂ€nda förny bara rĂ„varor som kan omvandlas till biogas. âDet ekonomiska mĂ„let Ă€r att dubbla omsĂ€ttningen varje Ă„r. Inom nĂ„gra Ă„r kan vi omsĂ€tta flera hundra miljoner. Det Ă€r roligt att företa get gĂ„r bra, men ocksĂ„ att vi kan bi dra till en humanare vĂ€rld. Jag tror detta ligger rĂ€tt i tiden, att det Ă€r vad mĂ€nniskor vill haâ, sĂ€ger Peter ÂStenström.
GAIA AffĂ€rsidĂ©: GAIA utvecklar framtidens bionedbrytbara och komposterbara material för företag med miljöfokus. OmsĂ€ttning: 50 MSEK senaste Ă„ret. Vinst: Positiv. Antal anstĂ€llda: 12 för nĂ€rvarande. Ăkande. Framtidsplaner och expansion: Planen Ă€r att fortsĂ€tta bredda anvĂ€ndningsomrĂ„dena för biomaterial och att dubbla omsĂ€ttningen varje Ă„r.
2017#01
Peter har jobbat och jobbar fort farande en ansenlig mĂ€ngd. âJag jobbar mĂ„ndag till fredag och Ă€ven pĂ„ helgerna. Vi Ă€r ju i ett upp byggnadsskede. I slutet pĂ„ 2015 hade vi ingen fabrik alls och det var mycket jobb med att bygga upp den. Det Ă€r bara sĂ„ det Ă€r, man mĂ„ste lĂ€gga den tid som krĂ€vs för att fĂ„ allt att fungera.â Samtidigt gör jobbet som egenföre tagare att han Ă€r flexibel och pĂ„ sĂ„ vis fĂ„r tid för familjen, fru och tre pojkar i Ă„ldrarna 18, 16 och 7 Ă„r. Mellan hem met och fabriken i Helsingborg Ă€r det inga stora avstĂ„nd. âDet Ă€r en hel del aktiviteter med barnen kring fotboll men jag styr ju sjĂ€lv min tid och kan finnas dĂ€r för dem och jobba fĂ€rdigt senare. Det blir dock inte sĂ„ himla mĂ„nga stun der över till annat. Jag skulle kanske ha trĂ€nat ocksĂ„, frĂ„gan Ă€r bara nĂ€r. Ă andra sidan Ă€r jag i gĂ„ng och rör mig hela dagarna.â PĂ„ en marknad dĂ€r allt fler vill bli fossilfria ser framtiden för GAIA ljus ut. Region SkĂ„nes mĂ„l Ă€r att bli fossil fritt Ă„r 2020, dĂ€rav inköpet av förklÀ dena. Och hela vĂ€rlden tycks strĂ€va Ă„t samma mĂ„l. âDet finns endast ett fĂ„tal aktörer pĂ„ marknaden och vi Ă€r unika efter som vi kan göra sĂ„ mĂ„nga olika pro dukter. Vi har ett brett sortiment och vi kan ocksĂ„ leverera granulat till vĂ„ra kunder sĂ„ att de kan ta fram egna miljövĂ€nliga produkter.â
Varför ska man ha USA i portföljen? Ett bolag som Apple Àr ensamt större Àn hela svenska börsen. Mi ch ae l L ivijn
Svaret Ă€r ganska enkelt: Portföljen blir mer effektiv! Och effektivitet Ă€r nĂ„got man ska strĂ€va efter i sitt sparande. Vi inom Nordea Asset Allocation gillar att föra fram begreppet riskjusterad avkastning nĂ€r det handlar om att sĂ€tta ihop en effektiv portfölj. Det kan lĂ„ta som finans-lingo men Ă€r egentligen ganska intuitivt; för varje enhet risk man Ă€r villig att ta ska avkastningen vara den högsta möjliga. Hur gĂ„r det dĂ„ till? Till att börja med handlar det om att ha olika typer av tillgĂ„ngar i portföljen, till exempel aktier, obligationer och alternativa till gĂ„ngsslag. Dessa tillgĂ„ngar har olika förvĂ€ntad avkastning och risk men de rör sig ocksĂ„ olika gentemot varandra. PĂ„ finanssprĂ„k kallas det diversifiering, i dagligt tal âlĂ€gg inte alla Ă€gg i samma korgâ. Framtiden har ju en viss förmĂ„ga att överraska, Ă€ven pĂ„ marknadssidan. Bryter vi ned tillgĂ„ngsslaget aktier sĂ„ kanske nĂ„gon blir lite förvĂ„nad över det faktum att den svenska marknaden endast utgör drygt en procent av ett globalt aktieindex.
Fo t o: H Ă„ ka n F l a n k
2017#01 44 share
Analys
Det Ă€r lĂ€tt att bli hemmablind och fokusera pĂ„ den aktiemarknad man kĂ€nner till. Men dels innebĂ€r det att man missar mĂ„nga möjligheter, dels att aktieandelen av portföljen inte Ă€r effek tiv. NĂ„gonstans hĂ€r börjar âcasetâ för amerikanska aktier formeras. USA utgör drygt 50 procent av ett glo balt index. Ett bolag som Apple Ă€r en samt större Ă€n hela svenska börsen, sĂ„ det Ă€r knappast en marknad som gĂ„r att ignorera. Den förvĂ€ntade avkastningen för USA Ă€r visserligen lĂ€gre Ă€n för vĂ„r hemmamarknad, men det tar inte hĂ€n syn till den andra sidan av myntet, nĂ€m ligen risken. Och risken Ă€r klart lĂ€gre för USA Ă€n för vĂ„r egen aktiemarknad. Dels Ă€r det storleken pĂ„ marknaden som ger denna lĂ€gre risk via sĂ„ kallade kor relationseffekter, dels Ă€r det dollarn via sin status som reservvaluta. I ett nega tivt scenario Ă€r USA den marknad som pĂ„ relativ basis kommer att klara sig bĂ€st. Genom att addera USA i aktiean delen fĂ„r man sĂ„ledes en bĂ€ttre riskjus terad avkastning, alltsĂ„ en mer effektiv portfölj. Generellt Ă€r (tyvĂ€rr) expone ringen hos mĂ„nga placerare alldeles för liten nĂ€r det kommer till USA. HĂ€r mis sar mĂ„nga en gratisÂlunch. Hur mycket USA ska man dĂ„ ha i sin aktieexponering? VĂ„r rekommenderade aktieportfölj innehĂ„ller 40 procent USA. Kombinerar vi det med 25 pro cent Europa, 15 procent nordisk hem mamarknad, 15 procent tillvĂ€xtmark nader och 5 procent Japan fĂ„r vi dels vĂ„r lĂ„ngsiktiga rekommendation till en aktieportfölj, dels en riktigt effektiv aktieexponering. Se dĂ€rför till att inte glömma bort USA!
Av Michael Livijn Chefsstrateg Nordea Asset Allocation, Sverige
Juridik
share
Oklar framtid för fastighets paketeringar Private Bankings affĂ€rsjurist Anna SandĂ©n Âbelyser skatteförslagen i den nyligen Âpresenterade âPaketeringsutredningenâ. Efter nĂ€stan tvĂ„ Ă„rs utredande har de nya reglerna inom fastig hets- och stĂ€mpelskatteomrĂ„det presenterats. Förslagen innebĂ€r i korthet att det blir mindre förmĂ„nligt att sĂ€lja fastigheter paketerade i bolag. TransaktioÂ
Avskattning
StÀmpelskatt i fler situationer
Utredningen vill skapa skattemĂ€ssig Âneutralitet mellan försĂ€ljningar av aktier i ett bolag som Ă€ger fastighet (sĂ„ kallad paketerad fastighet) och direktförsĂ€lj ningar. Ett system med avskattning före slĂ„s slĂ„ till nĂ€r aktier i bolag med pake terad fastighet sĂ€ljs. Vid avskattningen anses fastigheten ha sĂ„lts och köpts av det fastighetsĂ€gandet bolaget, vilket ut löser bolagsskatt pĂ„ skillnaden mellan fastigÂhetens marknadsvĂ€rde och dess skattemĂ€ssiga vĂ€rde. Ytterligare förutsĂ€ttningar behöver föreÂligga för att avskattning ska bli ak tuellt, nĂ€mligen att det fastighetsĂ€gande bolaget huvudsakligen innehar fastighe ter och att det bestĂ€mmande inflytandet över bolaget upphör genom aktieförsĂ€lj ningen. Avskattning ska inte ske sĂ„ lĂ€nge aktierna med fastigheten sĂ€ljs inom kon cernen, utan endast vid externa aktie försĂ€ljningar.
StÀmpelskatt utgÄr idag nÀr sjÀlva fastighe ten sÀljs och inte vid försÀljning av pakete rad fastighet. Nu föreslÄs att stÀmpelskatt ska utgÄ Àven vid avskattning. Syftet Àr att likstÀlla de olika sÀtten att sÀlja fastigheter pÄ. Enligt förslaget kommer det Àven att utgÄ stÀmpelskatt vid fastighetsbildningsÄt gÀrder, förvÀrv som idag Àr skattebefriade.
Anna Sandén AffÀrsjurist Private Banking
SÀnkt stÀmpelskatt Skattesatsen för bolag sÀnks frÄn 4,25 till 2 procent, och slopas helt vid koncerninterna transaktioner. StÀmpelskatten pÄ 1,5 pro cent för privatpersoner Àndras inte.
Enklare klassificering Alla fastigheter inom bolagssektorn föreslĂ„s bli kapitaltillgĂ„ngar, vilket kommer att fĂ„ till följd att den sĂ„ kallade byggmĂ€starsmit tan inom bolagssektorn försvinner. Utredningen har spekulerat i vilka Âkonsekvenser förslagen kommer att fĂ„. Det sias om lĂ€gre fastighetspriser, minskat byg gande, mindre fastighetsbestĂ„nd och dess utom högre hyror. Förslaget ska nu ut pĂ„ remiss innan regeringen kan formulera ett lagförslag som riksdagen kan fatta beslut om. Om sĂ„ sker Ă€r det tĂ€nkt att reglerna ska gĂ€lla frĂ„n halvĂ„rsskiftet 2018.
2017#01
Fo t o: H Ă„ ka n F l a n k
Av
45
Har du frĂ„gor eller Âfunderingar om hur de nya reglerna berör dig och ditt bolag? Genom din rĂ„dgivare kan du komma i kontakt med Private Bankings affĂ€rsjurister.
ner med paketerade fastigheter föreslÄs bli skattemÀssigt lik stÀllda med direktförsÀljningar. StÀmpelskatten sÀnks och införs vid förvÀrv som tidigare varit undantagna. SÄ hÀr Àr det tÀnkt att bli:
2017#01 46 share
HĂ„llbara finanser
Palmoljeindustrin â problematisk men viktig TEXT
KARIN
FOTO
THOMAS
PRODUKTER MED PALMOLJA
Margarin
STRAND SONNE
Nordeas team för hĂ„llbara finanser har besökt Indonesien för att se produktionen pĂ„ plats och trĂ€ffa intressenter för de största spelarna inom palmoljeindustrin. Palmolja Ă€r vĂ€rldens viktigaste vegetabiliska olja. Oljan finns i mat och produkter som vi anvĂ€nder varje dag. Förutom i margarin, kakor, potatischips och choklad kan palm olja finnas i smink, tvĂ„l, tvĂ€ttmedel, ljus och mycket annat. Faktum Ă€r att ungefĂ€r hĂ€lf ten av alla produkter som sĂ€ljs pĂ„ stormark nader vĂ€rlden över innehĂ„ller palmolja. Men palmoljan Ă€r omstridd eftersom od lingen innebĂ€r skövling av regnskog och hot mot djurarter. Den bidrar ocksĂ„ till ökade koldioxidutslĂ€pp samt orsakar torka och brĂ€nder. Dessutom uppstĂ„r ofta konÂ
flikter kring landrĂ€ttigheter, kopplade till ursprungsbefolkningars rĂ€ttigheter. â PĂ„ Nordea anser vi att integrering av miljömĂ€ssiga, sociala och affĂ€rsetiska aspek ter i vĂ„ra investeringar Ă€r det mest ansvars fulla sĂ€ttet att förvalta vĂ„ra kunders pengar, sĂ€ger Felix Nilsson, rĂ„dgivare inom teamet för hĂ„llbara finanser pĂ„ Nordea. Nordea investerar i flera av Nordens och vĂ€rldens största dagligvaruföretag som kö per och anvĂ€nder palmolja i sina produkter, exempelvis AarhusKarlshamn, Orkla, NestlĂ© och Unilever.
Kakor
Potatischips
Choklad
Smink
TvÄl
Diskmedel
Ljus
Palmolja Ă€r en naturlig v egetabilisk olja som finns i oljepalmens frukter. Efter Âskörden utvinns oljan med hjĂ€lp av Ă„ngbehandling, pressning och centrifugering.
Palmolje industrin i siffror Felix Nilsson, rÄdgivare i Nordeas team för hÄllbara investeringar.
â MĂ„nga kĂ€nner till problemen med palm olja. Samtidigt Ă€r det en otroligt effektiv pro dukt som Ă€r hĂ€r för att stanna. DĂ€rför gĂ€ller det att finna hĂ„llbara lösningar för produk tionen av palmolja, och för vĂ„r del att företag vi Ă€r delĂ€gare i stĂ€ller krav pĂ„ oljeproducen terna, sĂ€ger Felix Nilsson. I januari reste dĂ€rför Felix Nilsson och tvĂ„ av hans kollegor till den indonesiska ön Su matra för att lĂ€ra sig mer om palmoljeindu strin. De trĂ€ffade nĂ„gra av vĂ€rldens största palmoljeÂproducenter och fick en genomgĂ„ng av hur Âproduktionen gĂ„r till, bĂ„de i teorin och pĂ„ plats ute pĂ„ plantager. Tillsammans med VĂ€rldsnaturfonden besökte de ocksĂ„ ett kooperativ av smĂ„bönder och en intresse- organisation som arbetar med mĂ€nskliga ÂrĂ€ttigheter i regionen. â Det mest övervĂ€ldigande intrycket pĂ„ plats var hur otroligt stora palmoljeplanta gerna Ă€r. Odlingarna i Indonesien Ă€r enorma, vi flög i en halvtimme över Sumatra och allt vi sĂ„g var oljepalmer, berĂ€ttar Felix Nilsson. Han tycker att teamet fick en bra uppfatt ning om hur komplex frĂ„gan om palmolja Ă€r och att det inte Ă€r alldeles enkelt att vĂ€nda all produktionen i en mer hĂ„llbar riktning. â Indonesien har haft en mycket god eko nomisk utveckling tack vare palmoljan, nĂ„got som tyvĂ€rr har lett till att mĂ„nga politiker ser mellan fingrarna med brott mot de regler som finns. Dessutom Ă€gs 40 procent av olje palmsodlingarna av smĂ„bönder som saknar bĂ„de kunskap och ekonomiska incitament för att odla hĂ„llbart, sĂ€ger Felix Nilsson.
1/3
Ett annat skĂ€l till att det Ă€r svĂ„rt att skapa engagemang för en mer hĂ„llbar produk tion Ă€r bristande intresse frĂ„n de största Âköparna av palmolja, Indien och Kina. Men det finns positiva initiativ, exempel vis de kollektiv av smĂ„bönder som ansöker om en gemensam certifiering och som dĂ€r med kan fĂ„ ut premiumpriser för sin olja. De palmoljeproducenter Nordea trĂ€ffade under resan har under de senaste Ă„ren ökat fokus pĂ„ hĂ„llbarhetsfrĂ„gor, men det finns fortfarande en lĂ„ng vĂ€g att gĂ„, inte minst pĂ„ den sociala sidan. â Vi kommer att anvĂ€nda den kunskap vi tar med oss frĂ„n resan till att sĂ€tta samman en best practise-lista som vi kan ta upp i vĂ„ra dialoger med de dagligvarubolag som vi investerar i. Vi kommer ocksĂ„ att delta i olika initiativ som drivs av VĂ€rldsnatur fonden, sĂ€ger Felix Nilsson. â I tider med klimatförĂ€ndringar, befolk ningstillvĂ€xt och minskande tillgĂ„ng pĂ„ resur ser vill vi vara aktiva och försöka hitta mer hĂ„llbara vĂ€gar för produktion av olika varor, i det hĂ€r fallet palmolja. I slutĂ€ndan handlar det ju om att Ă„stadkomma hĂ„llbara investe ringar med bra avkastning för vĂ„ra kunder.
av all vegetabilisk olja som konsumeras Àr palmolja.
60
miljoner ton Âpalmolja produÂceras varje Ă„r.
88
miljarder dollar berÀknas palmoljeindustrin omsÀtta Är 2022.
85%
av all palmolja produceras i Indonesien och Malaysia.
10,5
miljoner hektar av Indonesiens yta tĂ€cks av oljeÂpalmer, vilket nĂ€stan motsvarar ÂEnglands yta.
11%
Besök sustainablefinance.nordea.com för att lÀsa mer om hÄllbara finanser och se filmer frÄn tidigare resor.
av Indonesiens Âexportinkomster hĂ€rrör frĂ„n palm oljan. Bara olja och gas genererar större intĂ€kter.
Andra exempel pĂ„ fĂ€ltbesök med hĂ„llbarhet i fokus: Frackingâ â resa till Texas, USA, för att se
Vattenâ â resa till Indien för att trĂ€ffa
Klimatetâ â resa till Grönland för att ta
konsekvenserna av utvinningen av skiffergas och trÀffa företag som kan hantera riskerna
lÀkemedelsindustrin och diskutera deras hantering av giftiga utslÀpp i vattendrag
del av forskning kring de smÀltande glaciÀrerna och dess pÄverkan pÄ havsnivÄn
2017#01 47 share
2017#01 48 share
Nya placeringsalternativ
BlackRock
J.P. Morgan
Man Group
MFS Nordea
Wellington Management
PGIM
T. Rowe Price
 andplockade H investerings möjligheter frÄn hela vÀrlden Som kund i Private Banking kan du snart vÀlja mellan Ànnu fler fonder frÄn nÄgra av vÀrldens ledande kapitalförvaltare. Det innebÀr flera nya alternativ i portföljen.
Schroders
T E X T
Sedan flera Ă„r tillbaka har Nordea Private Banking erbjudit externa fonder, det vill sĂ€ga fonder frĂ„n andra kapitalförvaltare Ă€n Nordea. Nu utökas utbudet. âDet hĂ€r Ă€r ett nytt koncept som vi er bjuder vĂ„ra kunder. Efter noggranna ana lyser av utvalda kapitalförvaltare, inleder vi nu ett nĂ€ra samarbete med Ă„tta av dem. Det öppnar möjligheten för oss att ta in de allra bĂ€sta fonderna, vilka samtliga uppfyl ler Nordeas högt satta kvalitetskravâ, berĂ€ttar Mats Lindgren, chef för Asset Allocation & Products i Nordea. En snabb titt pĂ„ listan över de utvalda ka pitalförvaltarna visar att de Ă€r bland de mest vĂ€lkĂ€nda och största pĂ„ den globala markna den. Ta till exempel amerikanska JP Morgan Asset Management, som ingĂ„r i JP Morgan Chase-koncernen, USA:s största bank. VĂ€rl dens största kapitalförvaltare BlackRock Ă€r ett annat namn pĂ„ listan, liksom Wellington Management och T Rowe Price. Externa fonder har ju funnits tidigare i sortimentet. Vad blir skillnaden?
âEn av de stora fördelarna Ă€r tidsaspekten. Tidigare har Nordea undersökt och valt ut enskilda externa fonder över hela vĂ€rlden. Den processen har varit mycket tidskrĂ€vande, ibland har det tagit upp till ett Ă„r innan en
A N N
S O F I E
H A M M A R I N
/
F O T O
fond har kunnat erbjudas kunderna. Genom att vi koncentrerar oss pĂ„ ett fĂ„tal kapital förvaltare blir arbetet mer effektivt. Vi har regelbundna möten med förvaltarna och in blick i deras investeringsprocesser, vilket gör att vi snabbt kan fĂ„ ut fonder som vi anser Ă€r intressanta. BeslutsvĂ€garna Ă€r redan uppar betade. Vi kan ocksĂ„ föreslĂ„ helt nya fonder, som kanske lĂ€ttare kan skapas av den externa förvaltaren Ă€n av Nordea.â De externa fonder som tas in i sortimentet bĂ„de kompletterar och konkurrerar med de Nordeaförvaltade fonderna.
H Ă KA N
F L A N K
Dessa globalt ledande fondförvaltare har Nordea upprÀttat samarbetsavtal med: ⹠BlackRock ⹠J.P. Morgan ⹠Man Group ⹠MFS ⹠PGIM ⹠Schroders ⹠T. Rowe Price ⹠Wellington Management
Vilken typ av fonder blir det framöver?
âDet kan handla om marknader och till gĂ„ngsslag dĂ€r Nordea idag inte har nĂ„got er bjudande, eller nya alternativ till fonder som inte har presterat enligt förvĂ€ntningarna. Dessutom kommer utbudet Ă€ven att omfatta en rad exklusiva valmöjligheter, som hittills huvudsakligen varit förbehĂ„llna professio nella investerare som pensionsinstitut och liknandeâ, sĂ€ger Mats Lindgren. Totalt kommer det att bli ett 40-tal nya ex terna fonder, som introduceras under Ă„ret. RĂ„dgivarna i Private Banking kommer att kunna ge rĂ„d och rekommendationer om sĂ„Â vĂ€l dessa nya fonder som bankens egna. Kon takta din rĂ„dgivare om du vill veta mer!
Mats Lindgren, chef för  IÂnvestment ÂProducts and Trading
Erbjudanden
share
Utvalt för dig som kund i Private Banking Vackra kvalitetsplagg Soft Goat Àr ett svenskt klÀdmÀrke som endast sÀljer plagg i 100 procent cashmere. Just nu fÄr du 15 procents rabatt pÄ hela sortimentet. Passa pÄ att investera i en klassisk kabelstickad tröja, eller en mysig hoodie för svala sommarkvÀllar. BestÀll fraktfritt inom Sverige pÄ www.softgoat.com och ange kampanjkod nordeapb15. Erbjudandet gÀller till 10 juni 2017.
Fler utvalda  rbjudanden e finns pÄ Private Bankings hemsida, nordea.se/ private-banking
Ekologiskt i hemmet
Ge bort eller unna dig sjĂ€lv en oförglömlig upplevelsepresent! Avnjut en lyxig brunch, ta in pĂ„ ett vackert belĂ€get hotell eller vĂ€lj nĂ„got mer fartfyllt som att flyga helikopter eller testköra en Ferrari. Greatdays har nĂ„got för alla smaker â vĂ€lj bland 800 olika upplevelser. Du fĂ„r 20 procents rabatt om du bokar pĂ„ greatdays.se/nordeapb och anger kampanjkoden NORDEAPB. Erbjudandet gĂ€ller till 30 december 2017.
Himla erbjuder hemtextilier med egen formgivning och design, dĂ€r konceptet stĂ„r för kvalitet, fĂ€rgkoordination och variation â allt i naturmaterial. Just nu fĂ„r du 30 procents rabatt pĂ„ bĂ€ddserien Hope i ekologisk tvĂ€ttad bomullspercale samt pĂ„ Ella handdukar i mjuk ekologisk bomull. Fraktfritt vid bestĂ€llning över 900 kr. Handla pĂ„ www.himla.com och ange rabattkod pbhimla. GĂ€ller till och med 6 juni 2017.
Bra start pÄ resan
Extra för dig med Nordea Black
Med ditt Platinum- eller Blackkort följer ett Priority Pass, som ger dig tilltrĂ€de till fler Ă€n 700 flygplatslounger vĂ€rlden runt. Nordea Platinum ger dig tio kostnadsfria besök per Ă„r medan Nordea Black ger fritt antal besök för dig och en gĂ€st. Loungerna hittar du via Âprioritypass.com och i appen som kan laddas ner kostnadsfritt.
I Nordea Black ingĂ„r en Concierge Service. Vi hjĂ€lper dig lösa allt frĂ„n att boka en sĂ€rskild bil som vĂ€ntar vid flygÂplatsen till att fixa födelsedagsÂpresenten du inte hinner köpa sjĂ€lv. Servicen finns dĂ€r dygnet runt, vĂ€rlden över, pĂ„ telefon +46 8 593 665 53.
49
En upplevelse utöver det vanliga
Bidra till en ny framtid Via stiftelsen stöttar Nordea Private Banking sedan flera Är en egen skola, Kufezekile High School i Sydafrika. För fjÀrde Äret i rad har Private Banking Àven delat ut stipendier, vilket innebÀr att ytterligare Ätta elever frÄn skolan fÄr möjlighet att börja studera pÄ universitet. Det var otroligt stolta och glada förÀldrar som nyligen kom
till skolan för att ta emot s tipendierna. Skolans motto Ă€r âarbeta hĂ„rt för att uppnĂ„ fina resultatâ, nĂ„got vi hoppas fortsatt blir ungdomarnas ledstjĂ€rna sĂ„ att de kan fullfölja sin dröm. Vill du stötta Star for Life? LĂ€s mer om âInvestera med hjĂ€rtatâ pĂ„ nordea.se/private-banking.
2017#01
Star for Life arbetar med utbildningsprogram i ca 100 skolor i Sydafrika och Namibia. Syftet Àr att motivera och inspirera ungdomar till ett bÀttre liv och ge dem ökad framtidstro. Ungdomarna stimuleras att fokusera pÄ sin utbildning och ta hand om sin hÀlsa.
TillvÀxt i fokus för Trump USA:s president Trump mÄste till varje pris vinna mellanÄrsvalet i november 2018. Allt för att kunna införa sÄ mycket republikansk po litik som möjligt. För att göra det krÀvs tillvÀxt, vilket talar för en expansiv politik och stigande till gÄngsvÀrden i nÀrtid. Att stimulera ekonomin i nuva rande lÀge Àr emellertid svÄrt ur flera aspekter. För det första tar det tid att implementera finans politiken. För det andra Àr det svÄrt att stimulera en ekonomi som redan har god fart, vilket den amerikanska har, och för det tredje driver det pÄ inflationen det vill sÀga urholkar köpkraften. Infrastrukturella investeringar fÄr mer betydande effekter i till vÀxten först efter mellanÄrsvalet. SkattelÀttnaderna Trump flaggat för ska dels finansieras vilket inte Àr klart, dels riktas de i första hand mot de allra mest vÀlbÀr gade hushÄllen med lÄg konsum tionsbenÀgenhet. Mindre bemed lade hushÄll riskerar istÀllet att fÄ lÀgre inkomster om Obamacare tas bort. KonjunkturÄterhÀmtningen var tydlig redan nÀr Trump vann presidentvalet i november förra Äret. Signaler om expansiv fi nanspolitik har drivit upp för vÀntningarna Ànnu mer. Nordeas bedömning Àr att den amerikan ska ekonomin vÀxer med 2-2,5 procent i Är, vilket Àr i linje med potentiell tillvÀxt. Det vill sÀga sÄ mycket ekonomin kan vÀxa, utan flaskhalsar med brist pÄ kompe tens och stigande priser. Flaskhalsar var ett viktigt skÀl till att den amerikanska central banken, Fed, höjde rÀntan i mars. Arbetsmarknaden Àr stram och lönerna har börjat stiga mer tyd ligt. Det Àr efterlÀngtat och kan
driva pÄ konsumtionen. à andra sidan kyler högre rÀntor av efter frÄgan. HushÄllen har minskat sina skulder sedan finanskrisen, men Àr kÀnsliga för rÀntehöj ningar. Den amerikanska tioÄrs rÀntan har sedan halvÄrskiftet förra Äret stigit med 1,15 procent enheter till 2,52 procent. En lÄg nivÄ, men den procentuella upp gÄngen Àr mycket stor. Det kÀn ner hushÄllen av. Fed flaggar ocksÄ för tvÄ höj ningar till i Är och för ytterligare tre nÀsta Är, vilket Àr rimligt att förvÀnta. Den amerikanska cen tralbanken Àr relativt ensam om att höja rÀntan, vilket stÀrker dol larn. En starkare dollar dÀmpar exportutsikterna och dÀrmed till vÀxten. Att driva pÄ ekonomin i en uppgÄngsfas skapar spÀnningar i ekonomin. FrÄgan Àr om det av skrÀcker Trump. Sannolikt inte. Att tappa majoriteten i senaten eller kongressen och inte kunna implementera republikansk po litik Àr vÀrre. Ur den aspekten Àr det inte förvÄnande att börsen fortsÀtter upp Àven om vÀrde ringarna kan tyckas höga. Inves teringsalternativen Àr fÄ och ris ken för en kris i nÀrtid Àr mindre Àn risken för att missa avkast ning om Trump stimulerar. PÄ sikt ökar dÀremot spÀnningarna och konsekvenserna kan bli kost samma. Till dess lÀr tillgÄngsvÀr den fortsÀtta uppÄt.
Fo t o: Fe l i x Fr a n k
2017#01 50 share
Analys
Av Annika Winsth Chefekonom i Nordea
INVESTERING GENOM TIDERNA
Text Martin Leer Scharnberg
share
tulpanlöken PĂ„ 1630-talet uppstod en av vĂ€rldens första kĂ€nda ekonomiska bubblor i NederlĂ€nderna â orsakad av handel med tulpanlökar. Allt hĂ€nde pĂ„ tre Ă„r. Mellan 1634 och 1637 utvecklades handeln med tulpanlökar i NederlĂ€nderna till en prisspiral som fortsatte explosivt uppĂ„t, tills handeln plötsligt stannade av och priserna störtdök. Den anmĂ€rkningsvĂ€rda utvecklingen i handeln med tulpanlökar kallas i folkmun tulip mania eller tulpenmanie pĂ„ nederlĂ€ndska. Haarlem anses vara staden dĂ€r tulpanbubblan sprack. Pesten hade brutit ut och hindrade folk frĂ„n att komma till tulpanauktionerna.
âThis is the greatest bubble story of all time ⊠they call it the Tulip Mania.â Gordon Gekko, Wall Street: Money Never Sleeps
Semper Augustus var den tidens vÀrdefullaste tulpansort tack vare de ovanliga vita och lila rÀnderna.
51
Mer Ă€n fyra miljarder SĂ„ mĂ„nga tulpanlökar produceras Ă„rligen i NederlĂ€nderna â landet Ă€r vĂ€rldens största exportör av tulpaner och har vĂ€rldens största utstĂ€llning av tulpaner i blomsterparken Keukenhof.
Tulpanprisindex November 1636 â maj 1637
ĂrkehollĂ€ndsk SĂ„ upp-
3 feb 12 dec
25 nov
5 feb 9 feb
1 dec
1 maj 12 nov
Bristen pĂ„ sammanhĂ€ngande data frĂ„n Fyra feta oxar Ă€r ett exempel pĂ„ vad nĂ„gon betalat för en enda tulpanlök. Andra Ârykten sĂ€ger att tulpanlökar sĂ„ldes för Ă„tta feta svin, tolv feta fĂ„r och till och med för hela fastigheter.
5 000â10 000 gulden anses vara det högst betalda priset för en tulpanlök, strax innan marknaden kollapsade. Idag motsvarar det omkring 60 000â120 000 euro.
1630-talets NederlÀnderna gör det svÄrt att bestÀmma den exakta prisutvecklingen. Detta prisindex har utarbetats av Earl Thompson, tidigare ekonomiprofessor vid University of California, med hjÀlp av tillgÀngliga data frÄn den tiden. Som du kan se kollapsade tulpanmarknaden plötsligt i februari 1637.
2017#01
Foton: 20TH CENTURY FOX / Ronald Grant Archive / Mary Evans â Panthermedia â Scanpix
fattas tulpanen idag, men tulpanen kommer i sjÀlva verket frÄn Mindre Asien och kom först till Europa frÄn det Osmanska riket pÄ 1500-talet.
2017#01 52 share
Plastens naturliga fiender VÄr konsumtion har gradvis förvandlat vÀrldens miljö till en global kyrkogÄrd för de över 80 procent av vÄr plast som inte Ätervinns. Men nu ser det ut som om naturen sjÀlv serverar en lösning. Svampar, larver och bakterier kan Àta plasten och omvandla den till anvÀndbara Àmnen.
Text Sandra Meersohn Meinecke och Oliver BĂŠrentsenâ /â Foto Barry Rosenthal
Det var de enorma mĂ€ngderna som skrĂ€mde de tvĂ„ kanadensiska Âgymnasieeleverna Miranda Wang och Jeanny Yao mest. Plastavfallet lĂ„g som en sörja av outnyttjade resurser i alarmerande stora högar. Vissa delar var helt intakta. Andra var sönder. SmĂ„ och stora fĂ€rgade plastbitar flöt omkring och vĂ€ntade pĂ„ att grĂ€vas ned i jorden. Utom synhĂ„ll i den mörka jorden skulle plasten ligga i tusen Ă„r och bara vĂ€nta pĂ„ att brytas ned. âVi blev chockadeâ, sĂ€ger Miranda Wang. Hon minns tydligt den dagen dĂ„ tonĂ„ringarna fick se de stora plastavfallsmĂ€ngderna under en skolutflykt till den lokala avfallssorteringsanlĂ€ggningen i Vancouver. Var det verkligen ingen som kunde anvĂ€nda all denna plast? Skulle den bara grĂ€vas ner?
Miranda Wang och Jeanny Yao kunde inte glömma plastkyrkogĂ„rden de hade sett. De tvĂ„ gymnasieeleverna var redan i förvĂ€g intresserade av en renare vĂ€rld och tillbringade varje fredag eftermiddag med att frivilligt samla in plastflaskor pĂ„ skolan, sĂ„ att de kunde vara sĂ€kra pĂ„ att flaskorna skickades till Ă„tervinning. De hade fĂ„tt lĂ€ra sig hur lĂ„ng tid det skulle ta för naturen att bryta ned flaskorna. Och de visste att plasten mĂ„ste behandlas innan den kunde smĂ€ltas och göras om till nĂ„got annat. Drivna av oron över de oöverskĂ„dliga miljömĂ€ssiga konsekvenserna â och en stor portion innovationslust â bestĂ€mde sig de dĂ„ 16-Ă„riga flickorna för att ta reda pĂ„ hur de kunde bli av med allt överflödigt plastavfall. Efter mĂ„nga timmar i laboratoriet
share
53
2017#01
Foto: Livinstudio/Paris Tsitsos
Vi ska inte konkurrera med Ätervinning. Vi ska uppgradera den plast som inte kan anvÀndas. Mi ra n da Wang, innovatör
upptĂ€ckte de av en slump en bakterie. En plastĂ€tande bakterie. En bakterie som Ă„t de Ă€mnen som inte kunde brytas ned. De kanadensiska entreprenörernas idĂ© om en plastÂĂ€tande bakterie Ă€r en del av ett spĂ€nnande nytt initiativ för att bekĂ€mpa vĂ€rldens enorma plastmĂ€ngder. Det handlar helt enkelt om att lĂ„ta naturen â i form av bakterier, larver och svampar â Ă€ta plasten. Och behovet av nytĂ€nkande Ă€r enormt. Vi förlorar varje Ă„r 80â120 miljarder dollar i form av plast som istĂ€llet för att Ă„tervinnas kastas, grĂ€vs ner eller slutar som miljöfarligt avfall i naturen. Endast 14 procent av all den plast som produceras vĂ€rlden över Ă„tervinns. Den största delen av all plast samlas aldrig in och dĂ€rför ökar avfallsmĂ€ngden, inte bara pĂ„ den soptipp som de tvĂ„ kanadensiska tonĂ„ringarna besökte, utan över hela vĂ€rlden. Varenda minut töms det som motsvarar en sopbil full med plast ut i havet enligt en rapport frĂ„n World Economic Forum, âThe New Plastics Economy â Rethinking the future of plasticâ, frĂ„n 2016. MiljökĂ€mpar och forskare har under flera Ă„r försökt fĂ„ vĂ€rldens uppmĂ€rksamhet: vi mĂ„ste
agera nu om naturen inte ska begravas i plast-Â avfall. Bryt ned och uppgradera
Lyckligtvis för naturens skull arbetas det för högtryck pĂ„ att finna nya lösningar. Miranda Wang och Jeanny Yao har tillbringat de senaste sju Ă„ren sedan skolutflykten med att utveckla en prototyp för en stor tank som ska fungera som matplats för de hungriga bakterierna. ÂKanadensarna har gjort otaliga försök, och idag driver de företaget BioCellection i Kalifornien i USA. HĂ€r matar de bakterierna med plastavfall som kan vara förorenat med kemikalier och dĂ€rför inte kan Ă„tervinnas pĂ„ vanligt sĂ€tt. Deras teknik handlar med andra ord om att göra det som inte kan Ă„tervinnas anvĂ€ndbart. Först fĂ„r plasten en ny kemisk behandling, Âsedan serveras den för de hungriga genmodifierade bakterierna. Och slutligen Ă€ts den i övrigt icke-nedbrytbara plasten upp av bakterierna och omvandlas till biologiska Ă€mnen som kan anvĂ€ndas inom textil- och kosmetikbranschen, berĂ€ttar Miranda Wang och förklarar:
Miranda Wang
Jeanny Yao
Har upptÀckt en plastÀtande bakterie
share 54 2017#01
share
VĂ€xthus
Katharina Unger Har fÄtt svampar att Àta plast Optimal vÀrme och fukt
Svampen Àter plasten
Svampsporer
Behov av nytÀnkande
2017#01
I Australien pĂ„ andra sidan jordklotet arbetar professor Hayden Webb frĂ„n den naturvetenskapliga fakulteten vid Swinburne University ocksĂ„ med hungriga bakterier. Han hĂ„ller pĂ„ att skriva en doktorsavhandling om hur bakterier i havet kan bryta ned plast och Ă€ta den. Han Ă€r s Àker pĂ„ att vi i framtiden kommer att fĂ„ se mĂ„nga fler experiment och försök med bakterier som Ă€ter vĂ„rt plastavfall. För det första, pĂ„pekar Hayden Webb, har plasten kommit för att stanna och sĂ„ lĂ€nge avfallsmĂ€ngderna ökar som de gör idag kommer det att finnas behov av nya nedbrytningsmetoder. âDet finns ett stort behov av att ta fram nya metoder för att bryta ned plasten om vi inte ska drunkna i avfallâ, sĂ€ger Hayden Webb. Mycket tyder pĂ„ att han har rĂ€tt. Under vintern 2017 strandade en val vid kusten utanför Bergen i Norge. Till att börja med försökte bio-
logerna bogsera ut det stora djuret i havet, men det gick snabbt pÄ grund igen. Och igen. NÀr de norska biologerna till slut var tvungna att avliva valen skar de upp magen för att undersöka den och möttes av ett överraskande fynd: 30 plastpÄsar. Det Àr inte bara valar som blir sjuka och dör av plastavfallet. Albatrosserna i Stilla havet har magarna fulla av skruvlock. Havssköldpaddor förvÀxlar plastpÄsar med maneter och Àter upp dem. Plastringar frÄn öl- och lÀskburkar fastnar pÄ havsfÄglar. Men forskarna Àr överens om att vi inte klarar oss utan plast. Den Àr billig att producera. Den vÀger nÀstan ingenting. Den skadar miljön minimalt nÀr den transporteras. Och sÄ Àr den oerhört hÄllbart. DÀrför Àr det inte sÄ mÀrkligt att vi anvÀnder plast till nÀstan allt. Förutom pÄsar, flaskor och bildÀck finns det plast i vÄra klÀder, disktrasor, tuggummi och kosmetika. Det Àr den slags plast som vi inte kan se. Den sÄ kallade mikroplasten. VÄr konsumtion av plast har tjugofaldigats de senaste 50 Ären och experterna rÀknar med att
55
âVi ska inte konkurrera med Ă„tervinning. Vi ska uppgradera den plast som inte kan anvĂ€ndas.â
Plasten UV-behandlas
SÄ hÀr förvandlas plast till mat. Efter UV-behandling placeras plasten i de vita formarna tillsammans med en blandning av tÄng, stÀrkelse, socker och svampar. Efter nÄgra veckor har plasten brutits ned av svampar som kan Àtas.
2017#01 56 share
Utsikterna Àr spÀnnande om vi kan samla plastavfallet, lÀgga det i behÄllare med bakterier nÄgra dagar och omvandla det till nÄgot vi kan anvÀnda.
Siffror att fundera över Varje Är hamnar
8 miljoner TON PLAST
i havet
H ayd en We bb, profe ssor
Om utvecklingen fortsĂ€tter kommer det att finnas MER PLAST ĂN FISK
i haven
den kommer att fördubblas ytterligare de kommande tvÄ decennierna. DÀrför Àr det sÄ spÀnnande om vi kan ta fram effektiva sÀtt att bryta ned den pÄ. Elegant lösning
Plast Ă€r en sĂ„ relativt ny produkt att det Ă€r först under de senaste Ă„ren som vi har fokuserat pĂ„ vad som hĂ€nder med plasten nĂ€r den hamnar i naturen. DĂ€rför finns det ocksĂ„ mycket lite kunskap pĂ„ omrĂ„det. Den största utmaningen med plastavfallet har lĂ€nge varit att ta reda pĂ„ varifrĂ„n det kommer. NĂ€r man vet det, kan man spĂ„ra vilka kemikalier det har varit i kontakt med och vilka Ă€mnen plasten har tillverkats av. Med BioCellections metod behöver vi inte lĂ€ngre ha den kunskapen. Deras bakterier Ă€ter allt, oavsett varifrĂ„n plasten kommer och vilka kemikalier den har varit i kontakt med. Att fĂ„ bakterier att Ă€ta plast har spĂ€nnande perspektiv, anser professor Hayden Webb. Han ser gĂ€rna att Miranda Wang och Jeanny Yaos behĂ„llare med bakterier blir en del av framtidens avfallssystem. Han kallar de hungriga bakterierna för en âelegant lösning pĂ„ ett stĂ€ndigt vĂ€xande problemâ. Hayden Webbs forskning har visat att plasten i naturen pĂ„ sikt kommer att brytas ned av sig sjĂ€lv. Men det tar upp till flera tusen Ă„r och kan hinna göra irreparabel skada pĂ„ naturen, havsdjuren och mĂ€nniskan under tiden. Problemet Ă€r att den behandling som plasten fĂ„r innan den ges till bakterierna Ă€r dyr. DĂ€rför mĂ„ste metoder utvecklas som pĂ„ ett enkelt, grönt och billigt sĂ€tt kan förbereda plasten inför mötet med bakterierna. âNĂ€r vi löser det har bakterier och svampar en enorm potential i förhĂ„llande till plasten. ÂUtsikterna Ă€r spĂ€nnande om vi kan samla in plastÂavfallet, lĂ€gga det i behĂ„llare med bakterier nĂ„gra dagar och omvandla det till nĂ„got vi kan anvĂ€ndaâ, sĂ€ger Webb. Larver och svampar
Miranda Wang och Jeanny Yao Àr inte ensamma om att vilja fÄ naturen att Àta plast. Den veten-
skapliga tidskriften Environmental Science & Technology har nyligen publicerat en under sökning, dĂ€r forskare har funnit nya plast nedbrytande bakterier i tarmarna pĂ„ mallarver, som man redan vet kan Ă€ta livsmedelsemballage av plast. I Ăsterrike har industridesignern Katharina Unger i samarbete med universitetet i Utrecht utvecklat en metod som kan göra helt vanliga svamparter kapabla att bryta ned plast till nĂ€ringsrika kolhydrater och proteiner. Katharina Unger Ă€r övertygad om att anvĂ€ndningen av svampar för att bli av med giftiga Ă€mnen ger mĂ„nga möjligheter. âDet Ă€r detta de redan gör i naturen nĂ€r de omvandlar saker till proteinerâ, sĂ€ger hon. I kanadensiska Ottawa har 16-Ă„rige Daniel Burd ocksĂ„ upptĂ€ckt naturens förmĂ„ga att Ă€ta föroreningar. PĂ„ bara tre mĂ„nader har han Âbrutit ned en plastpĂ„se i en behĂ„llare dĂ€r han blandade plast med bakterier frĂ„n en soptipp samt jĂ€st och vatten. Det surrade i tre mĂ„nader och sedan var all plast nedbruten. Samma upptĂ€ckt har en japansk forskargrupp gjort. De anvĂ€nde bakterier frĂ„n en plastsoptipp som pĂ„skyndade processen, eftersom dessa Âbakterier var vana vid att ha plastpĂ„sar i sin omgivning. Vilka konsekvenser de plastĂ€tande bakterierna kan fĂ„ finns det ingen som har nĂ„gon överblick över. Men i Kalifornien arbetar Miranda Wang och Jeanny Yao frĂ„n BioCellection ÂmĂ„lmedvetet pĂ„ en lösning. Miranda Wang rĂ€knar med att kunna presentera en prototyp för bakterietanken i samarbete med University of Arizona om nĂ„gra mĂ„nader. Tanken Ă€r att BioCellection ska ha tagit systemet i bruk pĂ„ fem olika avfalls sorteringsanlĂ€ggningar i USA i slutet av 2020. Det kanadensiska projektet har fĂ„tt flera stora koncerner att visa sitt intresse. Miranda Wang och Jeanny Yao har ingĂ„tt avtal med Ikea, Nike och Tetra Pak om att de tre företagen ska dumpa sitt plastavfall hos BioCellection sĂ„ att det kan leda till nĂ„got nyttigt.
2050 Varje Är dör över
1 miljon
HAVSFĂ GLAR och
100 000
MARINA DĂGGDJUR
pÄ grund av föroreningar i vÀrldshaven DE KOMMANDE 10 à REN
kommer vi att slÀppa ut lika mycket plast som vi har gjort de senaste
60 Ă„ren
Det har antagligen tagit dig cirka sju minuter att lÀsa den hÀr artikeln. Under den tiden har plastflaskor, bildÀck, pÄsar och emballage motsvarande sju sopbilar hamnat i vÀrldshaven.
share 57 2017#01
VĂ„r konsumtion av plast sysselsĂ€tter sĂ„vĂ€l forskare som konstnĂ€rer frĂ„n hela vĂ€rlden. âFound in Natureâ Ă€r en serie bilder skapade av Barry Rosenthal. Fotografen har samlat plastavfall lĂ€ngs kusterna runt New Yorks hamn och ordnat det efter fĂ€rg och funktion. Bilden pĂ„ sidan 53 kommer frĂ„n samma projekt.
2017#01 58 share
OBRYG GT K A F F E
âMarknaden för pulverkaffe omsĂ€tter 35 miljarder dollar jag vill ha en andelâ Den 24-Ă„rige superbaristan Kalle Freese vill revolutionera kaffemarknaden och utmana de stora producenterna. Text Hanna Jensen / Foto Justin Kaneps
I juli förra Ă„ret blev finske Kalle Freese, 24 Ă„r, bjuden pĂ„ lunch i USA. Lunchen arrangerades av vĂ€rldens största pulverkaffeproducent, NestlĂ©. NestlĂ©s chef hade hört att en finsk barista höll pĂ„ att revolutionera begreppet pulverkaffe. Kalle Freese ville helt enkelt göra kaffedrickandet till en bĂ€ttre upplevelse för miljarder av mĂ€nniskor â och Ă€gna resten av sitt liv Ă„t det. Freese och hans affĂ€rspartner Joshua Zloof har utvecklat Sudden Coffee, en kaffeprodukt som tillagas snabbt samtidigt som den smakar gott. Produkten Ă€r rostad och har utvunnits ur de bĂ€sta kaffeblandningarna till skillnad frĂ„n vanligt pulverkaffe som ofta produceras av sĂ€mre och billigare bönor. Kalle Freese har lanserat uttrycket no brew coffee istĂ€llet för att tala om pulverkaffe, eftersom ordet pulverkaffe signalerar dĂ„lig kvalitet enligt honom. Sudden Coffe sĂ€ljs i smĂ„ rör och uteslutande över nĂ€tet. Hela hemligheten Ă€r att det smakar som det kaffe en riktig barista brygger. Det vet Kalle Freese allt om eftersom han tvĂ„ gĂ„nger har utsetts till baristamĂ€stare i Finland och 2015 kom pĂ„ nionde plats i vĂ€rlden.
Hur började din entusiasm för kaffe? âDen började redan pĂ„ gymnasiet i Helsingfors nĂ€r jag Ă€gnade hela lunchrasten Ă„t att provsmaka kaffe. Jag Ă„t min lunch pĂ„ tio minuter och sedan sprang jag till den bĂ€sta kaffebaren i omrĂ„det. Senare fick jag ett jobb pĂ„ det lilla företaget Kaffa Roastery. Det innebar att jag var tvungen att skolka varje tisdag. Min musiklĂ€rare frĂ„gade till slut varför jag aldrig var i skolan pĂ„ tisdagar, och dĂ„ fick jag erkĂ€nna att jag packade kaffe i pĂ„sar. âUtmĂ€rkt, det Ă€r kanske ditt livsödeâ, svarade han. Och det kan man gott sĂ€ga att det var.â Nu bor du i San Francisco dĂ€r du framstĂ€ller ett nytt slags snabbkaffe i ett garage pĂ„ 33 kvadratmeter. Vilket mĂ„l har du? âJag vill ha en andel av marknaden för pulverkaffe pĂ„ 35 miljarder dollar â och en del av marknaden för specialprodukter pĂ„ 27 miljarder. En kopp Sudden Coffee kostar tre till fem euro â ett belopp som generation Y, som föddes under 1980- och 1990-talen, gĂ€rna betalar.â Under den första i nvesteringsrundan fick du 500 000 dollar och i den andra fick du
Fo t o: S n a p p r.c o
2,8 Âmiljoner. Hur övertygade du Âinvesteraren? âRafael Corrales frĂ„n företaget ÂCharles River Ventures hade lĂ€st en artikel i New York Times om Sudden Coffee. Han skickade ett mejl och berĂ€ttade att han var pĂ„ jakt efter en investering i vad han kallade âett mĂ„nads-abonne mang pĂ„ koffeinâ. SĂ„dana finns det inte mĂ„nga av. Mejlet sĂ„g mĂ€rkligt ut sĂ„ jag svarade först efter nĂ„gra veckor. Vi trĂ€ffades och jag insĂ„g att det innebar stora möjligheter för oss. Rafael Corrales besökte vĂ„r fabrik och det övertygade honom om att vi hade bra medarbetare.â Du fick en investering pĂ„ 2,8 Âmiljoner dollar. Vad innebĂ€r det? âDet betyder att det blir lite roligare i vardagen. Jag har rĂ„d att vara ledig en dag i veckan. Vi kan anstĂ€lla fler, arbeta med varumĂ€rkesutveckling och lĂ€gga pengarna pĂ„ snabb tillvĂ€xt.â Vad Ă€gnar du dig mest Ă„t just nu? âVi har antagits till Y Combinator Enterprise Accelerator Program i Silicon Valley. Programmet pĂ„gĂ„r under tre mĂ„nader och Ă€r ett slags Harvard för entreprenörer. Airbnb, Dropbox och Stripe har ocksĂ„ deltagit i programmet. Det ger oss trovĂ€rdighet, möjlighet att lĂ€ra och att nĂ€tverka med den innersta kretsen i Silicon Valley. Nu ringer folk tillbaka.â
Kalle Freeses favoritkaffe barer i Norden OSLO
Tim Wendelboe GrĂŒners gate 1
âDe var pionjĂ€rer och de första baristamĂ€starna pĂ„ den tiden. Mycket noga med var de köper sitt kaffe. De har köpt kaffefarmen Finca el Suelo i Colombia för att bĂ€ttre kunna kontrollera kvaliteten.â STOCKHOLM
Drop Coffee Wollmar Yxkullsgatan 10
Kalle Freese och hans Sudden Coffee sÀljer nu över 50 000 koppar kaffe varje mÄnad. HÀr stÄr han med det torkade kaffet.
â 2010, nĂ€r jag gick pĂ„ gymnasiet, hade jag ett sommarjobb i Stockholm hos ett annat kaffeföretag, men lade halva lunchen pĂ„ att gĂ„ till Drop Coffee för att fĂ„ en kopp kaffe. PĂ„ det lilla kafĂ©et görs allt med andakt.â KĂPENHAMN
The Coffee Collective GodthÄbsvej 34 B
âEn pionjĂ€r med en lĂ„ng historia. De köper bara det absolut bĂ€sta kaffet och de serverar det gott. Mitt favoritkafĂ© i den hĂ€r kedjan ligger i Frederiksberg dĂ€r de ocksĂ„ har ett nytt rosteri.â HELSINGFORS
Good Life Coffee Kolmas Linja 17
âPĂ„ det hĂ€r kafĂ©et förstĂ€ller man sig inte â det Ă€r ett genuint och enkelt stĂ€lle. Det Ă€r det bĂ€sta Âkaffet och den bĂ€sta stadsdelen i Helsingfors.â
2017â#01
59 share
I D Ă E R
S O M
9
K A N
F Ă R Ă N D R A
V Ă R L D E N
Hinner du inte lÀsa hela tidningen? VarsÄgod! HÀr fÄr du ett cheatsheet med de nio bÀsta idéerna frÄn den hÀr utgÄvan av Share. Vill du lÀsa mer finns det ytterligare 43 idéer i tidningen.
Text Karen Gahrn / Illustration Freja Hougaard
ServervĂ€rme i Âvardagsrummet
LodrÀta skogar
LÄna ut dina ögon
FörestÀll dig att servervÀrme kan anvÀndas till att vÀrma upp ditt vardagsrum. Ett nederlÀndskt företag har placerat servrar frÄn företag i privata hem. Energin utnyttjas alltsÄ till sÄvÀl datakraft som uppvÀrmning.
Framtiden visas i Milano: ett höghus som bÄgnar av gröna trÀd. Det Àr vackert men idén Àr bÀttre Àn sÄ. De vertikala parkerna filtrerar nÀmligen den smogfyllda luften och omvandlar den till syre.
En seende person kan via kameran pĂ„ en blind persons mobiltelefon se vad den blinda pekar pĂ„ och hjĂ€lpa till att lösa en uppgift. Var ligger den röda sytrĂ„den? ÂVilken vĂ€g ska jag gĂ„? En teknik med stora perspektiv.
Naturen slÄr tillbaka
StÀder under ytan
Nytt ledarskap belönas
TvĂ„ kanadensiska elever fick en fantastisk idĂ©: att lĂ„ta bakterier Ă€ta det plastavfall som inte kan Ă„tervinnas. Vem vet â kanske blir naturen en dag vĂ„rt viktigaste vapen mot avfall.
Ett japanskt företag har en vision om en stad â under havsytan. Staden uppvĂ€rms genom att iskallt vatten pumpas upp frĂ„n havets botten. NĂ€r kylan möter den varma ytan skapas termisk energi.
En svensk investerare har utlyst en belöning pĂ„ fyrtiofem miljoner kronor till den som kan fundera ut ett nytt sĂ€tt att leda vĂ€rlden pĂ„. Du hinner fortfarande. ÂDeadline Ă€r först i september.
Pappor lediga vÀrlden över
Soptunna tar priset
Bo i en container
Svenskarna införde det 1974 och de Ânordiska lĂ€nderna ligger fortfarande i topp nĂ€r det handlar om pappaledighet. Sedan dess har idĂ©n spridits till resten av vĂ€rlden. Ăven till Mark Zuckerberg.
Den Ă€r lika lĂ€tt att vika som en Happy Meal-kartong. Den Ă€r hĂ„llbar och sĂ„ fin att den faktiskt tĂ„l att visas upp. ÂSoptunnan har fĂ„tt vĂ€rldens mest Âprestigefyllda Âdesignpris.
Bara MĂŠrsk skrotar Ă„rligen 80 000  Âcontainrar. Samtidigt saknar ett stort antal mĂ€nniskor i vĂ€rlden tak över huvudet. Nu förvandlas uttjĂ€nta containrar till ÂbostĂ€der för bland andra studenter.