I GODA HÄNDER
När allt inte tar slut med självmord TEXT ANNA JUSSILA BILDER CHRISTOFFER BJÖRKLUND
En person som nyligen gjort ett självmordsförsök är extra sårbar. Förtroendet mellan vårdpersonalen och patienten byggs upp succesivt genom jämlikt bemötande. En modern terapimetod erbjuder hjälp i ett kompakt paket åt den som försökt ta sitt liv. I terapin för man samtal, gör upp en personlig säkerhetsstrategi och växlar personliga brev.
14
RÄKNAS DET SOM ETT SJÄLVMORDSFÖRSÖK om man står på taket till en hög byggnad och överväger att hoppa? Eller om man tar en massa piller med en stor mängd alkohol, och säger att det var ett misstag? Självmordsförsök kan ta sig många olika skepnader och för att identifiera dem krävs förutom god människokännedom även yrkesskicklighet. En patient som har kommit med brådskande ambulanstransport känner ofta skam och vill bara snabbt lämna sjukhuset. Då borde varningsklockorna ringa hos vårdpersonalen, eftersom också sådana situationer där en person har övervägt att åsamka sig själv allvarlig skada borde tolkas som självmordsförsök, säger biträdande avdelningsskötare Maija Vuori-Kalliomaa och sjukskötare Eva-Lisa Nabb på Vasa centralsjukhus psykiatriska poliklinik.
TERAPIN ERBJUDER VERKTYG FÖR KRISHANTERING Under kortterapin strävar man efter att vara i en så jämlik ställning som möjligt med patienten. Terapin grundar sig till stor del på förtroende och samarbete. – Under terapin går vi igenom patientens personliga berättelse. Det finns ingen tidsgräns, eftersom varje person har sin egen berättelse och stil att framföra den, betonar VuoriKalliomaa.
En ångestfylld känsla varar inte för evigt.
Risken för ett nytt självmordsförsök är stor, och allra störst är den det första halvåret efter försöket. Därför spelar suicidprevention och snabb hjälp en betydande roll. Man strävar efter att ge samtalshjälp och stöd genom ASSIP-terapi (Attempted Suicide Short Intervention Program), som är utvecklad i Bern, Schweiz, och med vilken man på Vasa centralsjukhus i fyra års tid har behandlat patienter som har överlevt ett självmordsförsök. I Finland erbjuds kortterapin för närvarande av 15 yrkesutbildade personer, som förutom på Vasa centralsjukhus finns i Seinäjoki, Kuopio och Helsingfors.
Efter 3–4 sessioner med patienten skickar Nabb och Vuori-Kalliomaa uppföljningsbrev till patienten under två års tid.
– I breven frågar vi hur patienten har det och påminner om att vi finns till hands vid en eventuell krissituation. Allt grundar sig naturligtvis på frivillighet. Man måste inte ta emot breven och man måste inte svara på dem. I synnerhet unga vuxna tycker ofta det är fint att få ett riktigt brev på posten. För andra kan det kännas mer naturligt att svara med textmeddelanden, säger Nabb. I breven påminner vi också om den personliga säkerhetsstrategin, som vi har skapat tillsammans under terapisessionerna. En sammanfattning av strategin finns på säkerhetskortet. Där finns en sammanställning av de personliga varningssignalerna, som kortets innehavare ska lägga märke till vid en krissituation, samt de gemensamt överenskomna metoderna, med vilka situationen kan underlättas. Kortet är
