I GODA HÄNDER

När allt inte tar slut med självmord

TEXT ANNA JUSSILA BILDER CHRISTOFFER BJÖRKLUND

En person som nyligen gjort ett självmordsförsök är extra sårbar. Förtroendet mellan vårdpersonalen och patienten byggs upp succesivt genom jämlikt bemötande. En modern terapimetod erbjuder hjälp i ett kompakt paket åt den som försökt ta sitt liv. I terapin för man samtal, gör upp en personlig säkerhetsstrategi och växlar personliga brev.

RÄKNAS DET SOM ETT SJÄLVMORDSFÖRSÖK om man står TERAPIN ERBJUDER VERKTYG FÖR KRISHANTERING på taket till en hög byggnad och överväger att hoppa? Eller om man tar en massa piller med en stor mängd alkohol, och säger att det var ett misstag? Självmordsförsök kan ta sig många olika skepnader och för att identifi era dem krävs Under kortterapin strävar man eft er att vara i en så jämlik ställning som möjligt med patienten. Terapin grundar sig till stor del på förtroende och samarbete. förutom god människokännedom även yrkesskicklighet. – Under terapin går vi igenom patientens personliga berättEn patient som har kommit med brådskande ambulanstransport känner oft a skam och vill bara snabbt lämna sjukhuset. Då borde varningselse. Det fi nns ingen tidsgräns, eft ersom varje person har sin egen berättelse och stil att framföra den, betonar VuoriKalliomaa. klockorna ringa hos vårdpersonal- Eft er 3–4 sessioner med patienten en, eft ersom också sådana skickar Nabb och Vuori-Kalliomaa situationer där en person har övervägt att åsamka sig själv En ångestfylld uppföljningsbrev till patienten under två års tid. allvarlig skada borde tolkas som självmordsförsök, säger biträd- ande avdelningsskötare Maija Vuori-Kalliomaa och sjukskötare Eva-Lisa Nabb på Vasa centralsjukhus psykiatriska poliklinik. känsla varar inte för evigt. – I breven frågar vi hur patienten har det och påminner om att vi fi nns till hands vid en eventuell krissituation. Allt grundar sig naturligtvis på frivillighet. Man måste inte ta emot breven och man måste inte svara på Risken för ett nytt självmords- dem. I synnerhet unga vuxna tycker försök är stor, och allra störst är den det första halvåret eft er oft a det är fi nt att få ett riktigt brev på posten. För andra kan försöket. Därför spelar suicidprevention och snabb hjälp det kännas mer naturligt att svara med textmeddelanden, en betydande roll. Man strävar eft er att ge samtalshjälp säger Nabb. och stöd genom ASSIP-terapi (Attempted Suicide Short Intervention Program), som är utvecklad i Bern, Schweiz, och med vilken man på Vasa centralsjukhus i fyra års tid har behandlat patienter som har överlevt ett självmordsförsök. I Finland erbjuds kortterapin för närvarande av 15 yrkesutbildade personer, som förutom på Vasa centralsjukhus fi nns i Seinäjoki, Kuopio och Helsingfors. I breven påminner vi också om den personliga säkerhetsstrategin, som vi har skapat tillsammans under terapisessionerna. En sammanfattning av strategin fi nns på säkerhetskortet. Där fi nns en sammanställning av de personliga varningssignalerna, som kortets innehavare ska lägga märke till vid en krissituation, samt de gemensamt överenskomna metoderna, med vilka situationen kan underlättas. Kortet är

litet och ryms lätt i exempelvis i plånboken, så att det alltid ska fi nnas till hands för användaren. ASSIP-terapin erbjuds i Vasa endast på centralsjukhuset, vilket betyder att man behöver en remiss, till exempel från hälsocentralen. Sjukskötarna påminner om att det är skäl att söka samtalshjälp omedelbart eft er ett självmordsförsök: – Eft er det funderar vårdpersonalen och patienten tillsammans över om ASSIP-terapi kan vara ett lämpligt alternativ för patienten.

ERBJUDER TID OCH NÄRVARO I EN SÅRBAR SITUATION

Det fi nns ingen typisk person som kan göra ett självmordsförsök, eft ersom människor i olika åldrar, från nästan barn till åldringar, kan göra självmordsförsök. ASSIP-stödmodellen passar för vuxna, men så unga som 16-åringar har behandlats med metoden. Nabb och Vuori-Kalliomaa betonar att ASSIP oft a är ett tilläggsstöd. Under eller eft er kortterapin kan patienten exempelvis besöka centralsjukhusets psykiatriska poliklinik, sin egen företagshälsovård, ungdomsstationen Klara, center för mental- och beroende- vård Horisonten eller rehabiliterande psykoterapi. De som gjort ettt självmordsförsök skildes tidigare inte ut från övriga patienter, vilket gjorde att alla självmordsförsök inte kom fram i statistiken. Ett självmordsförsök kunde i värsta fall till och med tolkas som uppmärksamhetssökande beteende, och den som hade försökt ta sitt liv kunde uppmanas lova att inte göra något liknande igen. Nabb och VuoriKalliomaa vet att den som har gjort ett självmordsförsök är i en sårbar situation, och därför är ett sådant bemötande skadligt för patienten: – Patienten lovar i en panikartad situation att inte försöka ta sitt liv, trots att ingen kan lova något sådant. Skam- och skuldkänslorna är oft a starka och därför är det viktigt att bemöta en person i en sådan situation med extra mycket värme och förståelse. Man måste våga visa att man bryr sig och fråga: ”Hur mår du?” Sjukskötarna vill förmedla ett tröstande budskap om att varje livssituation är övergående: – En ångestfylld känsla varar inte för evigt, även om det kan kännas så. Vi kan inte lova att de självdestruktiva tankarna försvinner. Stödmodellen kan inte avhjälpa alla svårighet- er, men den ökar förståelsen för hur självmord kan bli ett alternativ och varför en människa handlar på ett visst sätt i en situation.

Biträdande avdelningsskötare Maija Vuori-Kalliomaa och psykiatrisk sjukskötare Eva-Lisa Nabb är föregångare inom ASSIP-terapin. Inbördes samarbete och regelbunden handledning och stöd från kriscentret i Helsingfors och Bern i Schweiz är också viktigt för att de ska orka med det krävande arbetet. Nabb är den enda som erbjuder ASSIP-terapi på svenska i Finland.