Vasa sjukvårdsdistrikts informationstidning
Hembesöket SOMMAR 2021
Klientrådet för fram kundens synvinkel Vad sägs om en egen manager för patienten? Lungendoskopi och injektioner med botulinumtoxin
Ljusbehandling räddar dagen i Jakobstad
I DETTA NUMMER
3
LEDARE
4
AKTUELLT
6
KLIENTRÅDET
Vasa sjukvårdsdistrikt går till historien
Smidigare service i H-huset
Klientrådet för fram kundens synvinkel
8
11
12
PATIENTBERÄTTELSE
SÄKER VÅRD
Ljusbehandling räddar dagen i Jakobstad
Var och en är bäst erfarenhetsexperten på sitt eget liv
14
16
SJUKHUSET
Vad sägs om en egen manager för patienten?
2
I GODA HÄNDER
Lungendoskopi och injektioner med botulinumtoxin
VÅRT TEAM
Gränser är till för att överskridas
18
LÄSARTÄVLING
Vinn ett Designhem för fåglar!
Hembesöket är Vasa sjukvårdsdistrikts egen tidning, som delas ut till varje hem i sjukvårdsdistriktet. På Vasa centralsjukhus arbetar cirka 2 200 sakkunniga inom olika områden. Sjukvårdsdistriktet består av 13 ägarkommuner: Kaskö, Korsnäs, Kristinestad, Laihela, Larsmo, Malax, Korsholm, Närpes, Pedersöre, Jakobstad, Nykarleby, Vasa och Vörå.
LEDARE UTGIVARE Vasa centralsjukhus CHEFREDAKTÖR Hanna Hattar 040 184 3388 REDAKTIONSCHEF Petra Fager 040 183 9961
Vasa sjukvårdsdistrikt går till historien
REDAKTION Hanna Hattar, Heidi Kurvinen, Päivi Ristimäki, Ulla Kalliokoski MEDVERKANDE Hannele Puutio, Heini Orell, Varpu Saari ÖVERSÄTTNINGAR Eva Klemets, Lingart PÄRMBILD Christoffer Björklund REDAKTIONSRÅD Marina Kinnunen, Juha Post, Peter Nieminen, Arja Tuomaala E-POST fornamn.efternamn@vshp.fi LAYOUT/OMBRYTNING Designer Helsinki /
BÖRJAN PÅ DET HÄR ÅRET var samtidigt början på det sista verksamhetsåret för Vasa sjukvårdsdistrikt. De senaste åren har varit händelserika, eftersom de största projekten under distriktets hela historia har pågått samtidigt. I fjol fick vi ägarkommunernas beslut om genomförande av social- och hälsovårdsreformen i Österbotten på frivillig basis. Då grundades Österbottens välfärdsområde. Den helt nya organisationen kommer från och med år 2022 att tillhandahålla den primärvård, socialvård och specialiserade sjukvård som ordnas i regionen. Samtidigt pågår den genom tiderna största anskaff ningen av patient- och klientdatasystem, och den största nybyggnationen som har gjorts i distriktets historia. Alla dessa lösningar stöder emellertid varandra, och steg för steg underlättar de vår verksamhet i den integrerade modellen. I sjukvårdsdistriktet har man haft förmågan att ta stora steg, med målet att säkerställa fungerande service för befolkningen också i framtiden.
Anssi Muurimäki TRYCKNING Waasa Graphics Oy UPPLAGA 93 891 DISTRIBUTION Hushållen i Vasa sjukvårdsdistrikt P.S. Under coronaepidemin ska Vasa centralsjukhus personal och alla personer som besöker sjukhuset bära munskydd.
Nu pågår alltså det sista verksamhetsåret enligt den gamla modellen. Vad kommer du främst att komma ihåg av Vasa sjukvårdsdistrikt? Som invånare i Österbotten har jag själv upplevt å ena sidan de lyckligaste stunderna i mitt liv, när barnen föddes, och å andra sidan även de sorgligaste, när min farmor och morfar gick bort. Jag har också upplevt skrämmande stunder, när jag varit patient, och sedan känslor av lättnad, när farhågorna visat sig vara obefogade. Social-, hälso- och sjukvården är oft a med när människorna ställs inför de stora frågorna. Därför väcker förändringar som rör dessa tjänster många frågor och även oro bland människor och beslutsfattare.
Under vissa fotograferingar till tidningen användes ansiktsskydd och under andra togs de avsiktligt av inför fotograferingen. ISSN 2323-7058
Vi har genomfört reformen i nära samarbete med kommunerna och samkommunerna, och vid utarbetandet av strategin bad vi om både personalens och befolkningens åsikter. Jag är övertygad om att vi tillsammans lyckas skapa ännu bättre service i Österbotten. Trots att sjukvårdsdistriktet upphör att existera, kommer centralsjukhusets verksamhet att fortsätta också i den nya organisationen. Vi strävar efter att i framtiden ur människornas perspektiv ännu bättre producera service som motsvarar deras behov, utan att det ska behövas många besök på olika platser. För att vi ska få minnen i historieböckerna från den här resan har vi på sjukhusets webbplats skapat en länk, där den som vill kan lämna in minnen, såväl glada som sorgliga, från Vasa sjukvårdsdistrikts verksamhet. Det här är också mitt sista år som direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt. Jag är ändå privilegierad, eftersom jag från och med den 1 januari 2022 får skapa ny historia som direktör för Österbottens välfärdsområde. Jag önskar att vi ska vara kända för vår gemensamma föresats och attityden ”hej, hur kan jag hjälpa?”. Målet är att göra Österbottens välfärdsområde till en jämställd och framsynt organisation, som fungerar enligt värdegrunden från människa till människa. I början av nästa år börjar en ny berättelse, som vi skapar tillsammans i Österbotten. Marina Kinnunen Direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt och för Österbottens välfärdsområde
3
AKTUELLT
Senaste nytt om aktuella projekt Under de kommande fem åren sker historiska förändringar i Vasa sjukvårdsdistrikts verksamhet. Samkommunen för sjukvårdsdistriktet finns inte längre efter år 2021. Från och med början av år 2022 ansvarar samkommunen för det nya välfärdsområdet för sjukvårdsdistriktets nuvarande tjänster och dessutom för den social- och primärvård som kommunerna erbjuder i nuläget. Förutom den nya serviceproducenten blir också det nya H-huset på Vasa centralsjukhus område färdigt, till vilket bland annat psykiatriska enheten i Roparnäs flyttas. TEXTER: HANNELE PUUTIO, SATU RAJAMÄKI OCH HEINI ORELL
4 Smidigare service i H-huset H-HUSET, SOM BLIR FÄRDIGT år 2022, ska göra patienternas och kundernas vårdkedjor smidigare. Genom att centralisera och förena olika funktioner skapas kundorienterade och högklassiga tjänster. Klienten kan få mer heltäckande service än tidigare och olika sjukdomar kan bättre behandlas som en helhet. H-huset kommer att inhysa en enhetlig helhet av öppenvård inom den specialiserade sjukvården och primärvården, med uppskattningsvis 326 000 kundbesök om året. I helheten ingår också funktioner inom den specialiserade sjukvården och primärvården, såsom öppenvården inom mental- och
missbrukarvården. I H-huset placeras också största delen av bäddavdelningarna för den specialiserade somatiska sjukvården samt alla psykiatriska bäddavdelningar. All endoskopiverksamhet centraliseras till H-husets endoskopienhet. BYGGANDET FRAMSKRIDER ENLIGT TIDSPLANEN
arna och inredningen med strömbrytare och allt färdigt installerade våren 2021. Sedan kan man sätta igång med slutstädningen och göra funktionstester på systemen i utrymmena. I funktionstesterna kontrollerar man hur de hustekniska anordningarna och systemen fungerar tillsammans och justerar dem vid behov.
Byggarbetena i H-huset genomförs i etapper. I en del av byggnaden håller man fortfarande på med de mer grundläggande arbetsmomenten, medan man i en annan del redan har färdigställt väggytorna.
I H-husets övriga delar fortsätter arbetet med att färdigställa lokalerna invändigt. Här börjar man med inredningsmonteringar, monterar stommarna till undertaken och gör stomarbetet för hustekniken. Också målningsarbetet färdigställs.
I byggnadens första del är de hustekniska anordning-
H-husets gårdsplanering är färdig och en del av arbetet utförs i sommar. Läs mer om H-huset och följ med på Bothnia High 5-alliansens webbplats och i sociala medier hur byggandet framskrider.
Fototapeter med temat Österbottens kust kommer att pryda utvalda väggytor i det nya H-huset. Totalt kom det in 933 bilder. Ett av de utvalda fotografierna med naturmotiv togs av fotograf Christoffer Björklund från Malax, och kommer senare att pryda något av H-husets utrymmen i form av en tapet.
5 Lokala landskap skapar stämning i H-huset UTVALDA VÄGGAR I H-HUSET, som byggs på Vasa centralsjukhus område, kommer att prydas av fototapeter med Österbottens kust som tema. Naturbilder till tapeterna söktes genom en kampanj som var öppen för alla, och totalt 933 fotografier kom in. Kvaliteten på bilderna var mycket hög, och konstarbetsgruppen hade ett krävande arbete när de valde ut de cirka 30 bilder som ska bli tapeter. Bland för-
slagen fanns särskilt många bilder från kommunerna Korsholm och Malax. För varje fotografi som valdes ut ser man ut den plats i byggnaden som passar bäst. – Målet var att hitta bilder som lyfter fram områdets särdrag, är identifierbara och innehåller intressanta detaljer. Bilderna skulle också passa in i sjukhusets färgvärld och skapa en lugn stämning, berättar konstkoordinator Heini Orell från Frei Zimmer Oy. Vid valet av bilder var det viktigt att beakta samtliga tretton kommuner i landskapet, och minst ett fotografi valdes ut från var och en av dem. Fototapeter
LÄS MER PÅ NÄTET BOTHNIAHIGH5.FI VASACENTRALSJUKHUS.FI/VALFARDSOMRADE
med naturmotiv önskades i synnerhet bland sjukhusets personal som använder utrymmena, och man ville uppfylla det här önskemålet. Tanken är att de vackra naturbilderna i framtiden ska glädja såväl personalen som arbetar i huset som kunderna. Fototapeterna blir en del av konsthelheten i H-huset. Konst kommer också att placeras bland annat i anslutning till byggnadens huvudentré, utanför hissarna samt i utvalda patient-, vistelse och väntrum. Konsthelheten färdigställs i takt med att byggnationen framskrider.
KLIENTRÅDET
Klientrådet för fram kundens synvinkel TEXT PÄIVI RISTIMÄKI BILDER CHRISTOFFER BJÖRKLUND
Fungerar väntrummen bra? Hur berättar man dåliga nyheter för en kund? Hur hittar man lätt till rätt avdelning? Bland annat sådana frågor funderar centralsjukhusets klientråd på. NÄR DET GRUNDADES ÅR 2013 var klientrådet det första i sitt slag på centralsjukhusnivå i Finland. I Vasa sjukvårdsdistrikt ville man stärka kundorienteringen och klienternas deltagande i utvecklingen av verksamheten, och klientrådet sågs som en metod i det sammanhanget. Som ledare för rådet utsågs Vasa centralsjukhus kundbetjäningschef Sari West.
6
– Rådet har så småningom hittat sin plats och skapat en kanal för att lyfta fram kundperspektivet. MEDLEMMAR MED OLIKA BAKGRUND
kriterier har uppfyllts väl, men man skulle gärna ha med fler medlemmar och medlemmar från områdets södra och norra delar. Det var fler sökande till klientrådet än man kunde ta med.
Den viktigaste egenskapen hos en rådmedlem är att vara utvecklingsinriktad.
Som medlemmar i klientrådet ville man ha människor i olika åldrar, kvinnor och män, finsk- och svenskspråkiga samt invånare i olika delar av distriktet. Dessa
Att delta i rådet är frivilligt arbete. Det krävs ingen erfarenhet från sjukhusvärlden eller sjukvården för att vara medlem, men de nuvarande medlemmarna har någon form av kontaktyta mot sjukhuset, antingen för egen del eller genom anhöriga.
Rådet sammanträder fyra gånger om året. I allmänhet deltar någon person från sjukhusets ledning i mötet och redogör för aktuella ärenden. Dessutom förs livliga diskussioner om andra aktuella frågor. Ibland besöker rådmedlemmarna någon av sjukhusets enheter och bedömer utrymmena och tjänsterna ur kundperspektiv. – Den viktigaste egenskapen hos en rådmedlem är att vara utvecklingsinriktad. Trots att sättet att tänka färgas av eventuella egna erfarenheter från sjukhusvärlden, fastnar man inte i dem i onödan. Medlemmarna är mycket engagerade i gruppens verksamhet och utvecklingen av sjukhuset, berömmer West. RÅDET HAR KRAFT! En av rådets tio medlemmar, Antti Heikkilä, arbetade under sin karriär bland annat med utveckling och kundrelationer på ABB.
Kundbetjäningschef Sari West berättar att klientrådet har bidragit med nya insikter och idéer i anknytning till sjukhusets verksamhet.
– Att förstå klientskap är mera utmanande i sjukhusvärlden än i företagsvärlden, men mycket framsteg har gjorts redan under den tiden som jag har varit medlem i rådet. Vi formulerar en resolution över de frågor vi har behandlat på mötena, och för den till den enhet som resolutionen berör.
7
Antti Heikkilä och Petra Bengs anser att rådets sammansättning är fungerande och att olika erfarenheter och bakgrunder är berikande.
Dessutom behandlas resolutionen i sjukvårdsdistriktets styrelse. – Processen och dialogen med ledningen fungerar bra, säger Heikkilä. En annan rådmedlem är Petra Bengs, som är ordförande för den nationella patientföreningen Finlands Chiari- och syringomyeliförening rf. Hon är särskilt intresserad av frågor som berör barn och unga, och anser att kvaliteten och arbetsprocesserna på sjukhuset har utvecklats de senaste åren tack vare klientrådet. – Trots att tid är en bristvara vill jag vara med i klientrådet, eftersom det ger så mycket. Jag får information och kan göra skillnad. När saker i anknytning till sjukhuset diskuteras hemma eller på arbetsplatsen, kan jag motivera många frågor med hjälp av den information jag har.
Klientrådet har varit med och påverkat i många frågor, som till exempel trafikarrangemangen på sjukhusområdet, planeringen av H-huset och patientanvisningarnas begriplighet. Tack vare rådet har till exempel skyltningen, sjukhusets webbsidor och informationen som ges efter en operation förbättrats. Klientrådets resolutioner finns på centralsjukhusets webbplats. ETT NYTT RÅD UNDER PLANERING För Österbottens välfärdsområde grundas ett nytt klientråd, vars form och verksamhet ännu är under planering. När frågan blir aktuell kommer nya medlemmar att sökas genom annonser i tidningar och på sjukhusets webbplats.
PATIENTBERÄTTELSE
Ljusbehandling räddar dagen i Jakobstad TEXT HANNA HATTAR BILDER CHRISTOFFER BJÖRKLUND
Vasa centralsjukhus startade ljusbehandlingsverksamhet i Malmska sjukhusets utrymmen i Jakobstad i november 2020. Ljusbehandlingar som komplement till medicinsk vård vid hudsjukdomar har länge utförts i Vasa och i sjukvårdsdistriktets sydligaste ort Kristinestad. För familjen Löfs underlättades vardagen betydligt genom ljusbehandlingen som ges i Jakobstad.
8
Noomi Löfs ätter skyddsglasögonen på sin mjukisnalle och kliver vant in i det duschskåpsliknande ljusskåpet. Mamma Åsa Löfs kontrollerar Noomis egna skyddsglasögon, stänger dörren till skåpet och spelar upp en några minuter lång barnvisa på mobilen, samtidigt som de blåaktiga ljusen i skåpet tänds. Ljusbehandlingen kompletterar behandlingen av hennes 4-åriga dotters allvarliga överkänslighet i huden. Överkänsligheten orsakas av olika allergier och födoämnen samt av partiklar i luften. Dottern får två ljusbehandlingsserier om året, och en serie består av 15–20 besök på ljusskötarens mottagning. – Jag blev väldigt glad när jag i slutet av förra året såg i tidningen att man börjar ge ljusbehandlingar i Jakobstad. Tidigare åkte vi till Karleby för behandlingar, och bilresan och förberedelserna inför behandlingen tog över en timme. Nu klarar vi resan och förberedelserna på tio minuter, och är hemma igen en halvtimme efter att vi åkte iväg. Vår vardag underlättades avsevärt när behandlingarna började ges i Jakobstad, berättar Åsa, som besöker ljusbehandlingen tre gånger i veckan med Noomi när en serie pågår.
ningen. Patienterna tas emot av sjukskötare Lotta Vikström på ljusbehandlingens kansli. Hon är i tät kontakt med Vasa sjukhus hudpoliklinik, där biträdande avdelningsskötare Mia Hjerpe ansvarar för verksamhetens smidighet i såväl Vasa som Jakobstad. – I Jakobstad finns möjlighet att ge både UVB- och PUVA-behandling, av vilka den senare är en kombination av medicin som gör huden ljuskänslig och långvågig ultraviolett-A-strålning, förklarar Lotta Vikström.
Ljusbehandlingarna är till stor hjälp för Noomis hud, som blir lugnare och tål kontakten med utomhusluften bättre.
Med lysrören i skåpet behandlas Noomis hud med UVB-ljus, som är kortvågig ultraviolett strålning. Den påverkar hudcellernas ämnesomsättning och dämpar på så vis inflammationen i huden. – Ljusbehandlingarna är till stor hjälp för Noomis hud, som blir lugnare och tål kontakten med utomhusluften bättre. När behandlingarna pågår kan vi också minska användningen av medicinsalvor, säger Åsa. UVB- OCH PUVA-BEHANDLING I JAKOBSTAD Ljusbehandlingsutrymmena i Jakobstad finns på Malmska sjukhusets område, i samma byggnad som diabetesmottag-
Vid PUVA-behandlingen tillsätts medicinen i badvattnet, i vilket patienten får ligga cirka 15 minuter före ljusbehandlingen. På ett litet hudområde kan medicinen också appliceras som salva. JÄMLIKA MÖJLIGHETER TILL LJUSBEHANDLINGAR
Förberedelserna för ljusbehandlingsverksamheten i Jakobstad startade för nästan tre år sedan. Först var det en utmaning att hitta lämpliga utrymmen för verksamheten. Utrymmena består av omklädningsrum, kansli, ett hörn för badkaret samt ett separat rum med dörr, i vilket själva ljusskåpet är placerat. När man väl hade hittat utrymmena fördröjdes processen under våren 2020 av coronasituationen, som satte käppar i hjulet för leveransen av ljusskåpet från USA. I slutet av 2020 kunde överläkare Johanna Hagman på Vasa centralsjukhus hudpoliklinik glädja sig åt att verksamheten kom igång på riktigt. – Genom att erbjuda ljusbehandling i Jakobstad kan vi ge jämlika behandlingsmöjligheter i hela sjukvårdsdistriktet. Verksamheten ger en betydande inbesparing särskilt för de patienter i distriktets norra del som har varit tvungna att köra långa vägar flera gånger i veckan för behandlingar. Både på Vasa centralsjukhus och i Kristinestad på Bottenhavets sjukhus har man gett ljusbehandlingar sedan länge.
I KORTHET Internationella tobaksfria dagen syns också på sjukhuset UNDER INTERNATIONELLA TOBAKSFRIA DAGENS kampanjvecka, 31 maj–6 juni 2021, uppmuntras rökare söka stöd för att sluta röka. Dagen uppmärksammas på Vasa centralsjukhus vid den koordinerade organisations- och volontärverksamheten OLKA:s servicepunkt samt på flera polikliniker. Bland annat ges information som stöder avvänjning. Kampanjen riktar sig till hela befolkningen. Även om man inte själv använder nikotinprodukter, känner man säkert någon som man kan uppmuntra att sluta. Nätverket Nikotiiniton Pohjanmaa – Nikotinfritt Österbotten består av sjukhusets, hälso- och sjukvårdens, hälsoorganisationernas och kommunernas aktörer inom drogförebyggande arbete, och stöder kommunerna i främjandet av hälsa och förebyggandet av användning av nikotinprodukter. Nätverket stärker befolkningens positiva inställning till ett nikotinfritt liv och uppmuntrar personer att sluta använda tobaksprodukter. Hälsostationer, företagshälsostationer, organisationer och på nätet bl.a. Stumppi.fi, 28paivaailman.fi och Fressis.fi erbjuder information om de skadliga effekterna av nikotinprodukter och ger stöd för avvänjning. Den internationella tobaksfria dagen firas den 31 maj 2021. I Finland koordineras dagen av ASH Finland, som är en nationell folkhälsoorganisation och expert på tobakspolitik, och av nätverket Ett rökfritt Finland.
Skötare på ögonenheten utbildade i att ge injektioner i ögat PÅ VASA CENTRALSJUKHUS ögonenhet har tre sjukskötare utbildats i att ge injektioner i ögats glaskropp. Det här har frigjort läkarna att utföra annat arbete, varför enheten nu årligen kan erbjuda 880 fler mottagningsbesök. Från och med början av februari har sjukskötarna Annika Österholm, Henna Purhonen och Jutta Tuisku-Salo behandlat patienter med injektioner i ögats glaskropp. Skötarna är glada för att de fått lära sig något nytt. En ny behandlingsserie inleds alltid med en liten ljusdos, så att huden vänjer sig vid ljuset och inte bränns. När behandlingsserien framskrider ökas ljusdosen. Fyraåriga Noomi Löfs får högst fem minuter ljusbehandling per gång.
Varje vecka behandlas cirka 60 patienter med injektioner i ögat. Merparten av behandlingarna ges till patienter som lider av den våta typen av åldersbetingad makuladegeneration. – Vi behandlar över 2 000 patienter per år med injektioner och antalet ökar jämt i takt med att befolkningen blir äldre. Utan behandling förlorar patienten sin synskärpa, berättar ögonöverläkare Janne Järvenpää.
9
Sjukvårdare Lotta Vikström är i daglig kontakt med hudpolikliniken vid Vasa centralsjukhus, som ansvarar för ljusbehandlingsverksamheten i Jakobstad. Lotta har erfarenhet av verksamhet på ett ljusbehandlingskansli genom sina tidigare arbetsår i Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt.
10
Överläkare Hagman ansvarar för alla ljusbehandlingsenheter i Vasa sjukvårdsdistrikt. Hagman påminner invånarna i Jakobstadsregionen om möjligheten till överföringsremiss, med vilken behandlingar som ges i ett annat sjukvårdsdistrikt kan flyttas till det egna distriktet, så att de genomförs i Jakobstad. Överföringsremissen skrivs av sjukvårdsdistriktets specialistläkare i hudsjukdomar. Med remiss är en förflyttning möjlig utan avbrott, också under en pågående behandlingsserie. AVANCERAD VERKSAMHET I VASA Behandlingarna på Vasa centralsjukhus hudpoliklinik hör till de mest avancerade i landet. Finlands första behandlings-
rum för fotodynamisk terapi, där förstadier till hudcancer behandlas, öppnades på sjukhuset år 2018. – Hudcancer är vanligt längs Österbottens kust, där man tillbringar mycket tid ute vid havet och exponeras för solljus. Det syns i statistiken. Å andra sidan lindrar närheten till havet vissa hudsjukdomar, såsom psoriasis, som förekommer i lägre utsträckning vid kusten än i inlandet, säger Hagman. Vädret spelar stor roll för hur hudsjukdomar utvecklas. Atopisk hud mår bra när sommaren är solig och torr, men sval. Värst för huden är fuktiga, långa höstar. Behandlingen av hudsjukdomar kompletteras med ljusbehandling i synnerhet under vintern.
FAKTA OM LJUSBEHANDLING Ljusbehandlingar kompletterar läkemedelsbehandlingar vid många långvariga hudsjukdomar, såsom atopiskt eksem, psoriasis och lichen (rödlave). De ges även vid behandling av hudlymfom, ljuskänslighet, nässelutslag och klåda. Ljusbehandling är en utmärkt behandlingsform mot hudklåda även för gravida, som inte kan behandlas med läkemedel.
Ljusbehandlingen ordineras av en specialistläkare, vars mottagning man besöker innan behandlingen inleds och vid behov efter slutförd behandlingsserie. Remiss till specialistläkarens mottagning ges av en läkare på den egna hälsostationen. Vid överflyttning från ett annat sjukvårdsdistrikt skrivs överföringsremissen av en specialistläkare i hudsjukdomar.
SÄKER VÅRD
Var och en är bäst erfarenhetsexpert på sitt eget liv TEXT ULLA KALLIOKOSKI BILDER CHRISTOFFER BJÖRKLUND
Att främja patienternas och kundernas delaktighet är Tarja Pajunens hjärtesak. Hon arbetar som specialsakkunnig på Utvecklingscentret för patient- och klientsäkerhet. – Ur patientens synvinkel betyder patientsäkerhet att få rätt behandling vid rätt tidpunkt och på rätt sätt, och att behandlingen har så lite negativa verkningar som möjligt. Här spelar patienten själv en viktig roll, betonar Tarja Pajunen. Pajunen anser att var och en är expert på sitt eget liv, och i synnerhet i fråga om kroniska sjukdomar ofta också en bra erfarenhetsexpert på sin sjukdom. – Vi är delaktiga i och enligt individuell förmåga ansvariga för vår egen behandling och i beslutsfattandet i anknytning till den. Pajunen påminner om att det är av avgörande betydelse att få information om sin egen vård. – Vi måste få tillräckligt mycket information, handledning och anvisningar, för att kunna vara delaktiga och engagerade i vår egen vård. Informationen måste vara uppdaterad, begriplig och tillgänglig i olika former. Man borde
gå igenom informationen tillsammans med personalen. Det är viktigt att man lyssnar på patienten och uppmuntrar hen att berätta om sina symptom, önskningar, bekymmer och olika frågor eller missförhållanden som oroar. VÅGA FRÅGA Ibland händer det att patienten inte förstår de termer som yrkespersoner inom vården använder och inte heller känner sig bekväm med att fråga upp vad de betyder. Pajunen säger att man ska fråga om det är någonting som är oklart. – Thorax, EKG och CRP är klara och tydliga termer för yrkesutbildade personer, men kanske inte för patienten. Lungröntgen, hjärtfilm och blodprov för att ta reda på infektionsvärdet är klarare språk ur patientens perspektiv. Pajunen ger rådet att ta med en anhörig eller närstående till mottagningen, för att ha flera öron som lyssnar och för att vara flera som kan ställa frågor om till exempel vårdanvisningar. – Då är det lättare att sedan gå igenom och diskutera anvisningarna hemma. Sjukdomen blir på så sätt lättare en del av familjens vardag. På Vasa centralsjukhus webbplats finns Sjukhusguiden, med bra tips för säker vård. Där finns till exempel information om varför det är viktigt att själv se till att man har en uppdaterad lista över de mediciner man använder.
Att främja patienters och klienters delaktighet är Tarja Pajunens hjärtesak. Det är viktigt att man lyssnar på patienten och uppmuntrar hen att berätta om symptom, önskningar och bekymmer.
UTVECKLINGSCENTRET FÖR KLIENT- OCH PATIENTSÄKERHET • Vasa sjukvårdsdistrikts enhet som grundades i november 2019. • I maj 2020 beviljades utvecklingscentret ett treårigt statsunderstöd för att starta verksamheten samt för stöd och koordinering av verkställandet av den nationella patient- och klientsäkerhetsstrategin. • Centret sköter de av statsrådet den 15 januari 2021 fastställa uppgifterna som gäller den nationella samordningen av utvecklingen och planeringen av klient- och patientsäkerheten inom den specialiserade sjukvården.
11
SJUKHUSET
Eeva-Kaisa Hannelin och Maria Lindholm, som arbetar som case manager på Vasa centralsjukhus, berättar att patienter kan ringa till exempel om de har svårt att tolka läkartexter eller laboratoriesvar, vid oklarheter med medicineringen eller när det har kommit en kallelse till en undersökning och de inte vet hur de ska göra.
12
Vad sägs om en egen manager för patienten? TEXT HEIDI KURVINEN BILDER CHRISTOFFER BJÖRKLUND
EN BEDÖMNING AV HELHETSSITUATIONEN BEHÖVS till exempel då en äldre person upprepade gånger hamnar på akuten på grund av fallolyckor. När case managern reder ut hur man kunde minska fallolyckorna kan hon till exempel kontakta utskrivningsskötaren och patientens hemkommun.
En case manager har tid att lyssna på patienten och reda ut vårdbehovet och helhetssituationen. Case managern fungerar som en länk mellan olika specialområden. Med smidigt samarbete kan man bättre beakta patientens situation som en helhet.
– Patienten kan behöva olika typer av hjälpmedel och det kan krävas att man gör ändringar i hemmet. Tillsammans med utskrivningsskötaren kan vi ordna intervallboende eller serviceboende med heldygnsomsorg, eller utöka servicen i patientens hem, berättar Eeva-Kaisa Hannelin.
Hannelin är en av två case manager som arbetar på Vasa centralsjukhus. Patienterna som behöver hennes hjälp kan vara från vilken poliklinik eller bäddavdelning som helst. Ofta hänvisas patienterna till henne från jourpolikliniken. Till Maria Lindholm, som jobbar som case manager inom reha-
biliteringen, kommer patienterna huvudsakligen via fysiatrin och smärtpolikliniken. – Patienten behöver inte ha en befintlig vårdkontakt med sjukhuset för att få hjälp av en case manager. Det här är verkligen en tjänst med låg tröskel, påpekar Lindholm. INGEN GES HJÄLP UTAN SAMTYCKE
För Lindholm och Hannelin ligger utmaningen i att hitta patienterna och få patienterna att hitta till dem. Efter att den nya dataskyddsförordningen trädde i kraft får man inte använda patientdatasystemet för att hitta patienter som kan ha nytta av en case manager. – För varje vårdkontakt begär man patientens samtycke. I praktiken hänvisas flest patienter till oss av jourpoliklinikens skötare och koordinerande skötare, berättar Hannelin. Ofta ser vårdpersonalen vilka patienter som kunde ha nytta av en case manager.
– Ett exempel är en situation där patienten ofta har besökt akuten, och vården är fördelad mellan flera olika specialområden och polikliniker. Då är det svårt att få en överblick av vem som har huvudansvaret, och patienten själv hänger inte heller alltid med, säger Lindholm.
medicinering och mående samt att fungera som kontaktperson mellan olika polikliniker. Vår uppgift är att säkerställa att rätt komponenter ingår i patientens vård och att patienten får service vid rätt tidpunkt, förklarar Hannelin och Lindholm.
Ibland räcker det med ett enda möte för att få ordning på en patients situation, och ibland kan stöd behövas under en längre period. Under coronatiden har case managerna inte gjort hembesök, men vid behov kan patienten komma till sjukhuset och träff a dem. • Med Vasa centralsjukhus case manager -modell Case managerna känner att förbättras vårdens planmässighet, enhetlighet och de har lyckats i sitt arbete kontinuitet. när någon med deras hjälp
– Nätverket av social-, hälso- och sjukvårdstjänster är stort, och patienten kan lätt tappa bort sig. Om man till exempel är sjuk under en lång tid är man kanske inte uppdaterad om allt som hör till vården och vilken hjälp som finns att få, tillägger Hannelin. VADÅ CASE MANAGER? VERKSAMHETSMODELL FÖR SAMORDNANDE AV PATIENTENS VÅRD Med hjälp av case managern gör man upp en vårdplan för patienten tillsammans med patienten och ett multiprofessionellt team. Målet är att få patienten att förbinda sig till vården enligt planen. Case managern följer med hur vården genomförs och ger patienten stöd när det behövs. – I vårt arbete ingår till exempel säkerställande av fortsatt vård, avtal om vårdansvar, uppföljning av
• Case managern verkar som kontaktperson mellan patienten och olika vårdande instanser. Hjälpen är avgiftsfri för patienten, och ingen remiss behövs. • Hjälp ges till patienter i alla åldrar. • Som stöd för verksamheten fungerar omfattande nätverk med kommunerna och tredje sektorn samt multiprofessionellt samarbete med till exempel fysioterapeuter, socialarbetare och läkare. • På Vasa centralsjukhus arbetar två case manager på heltid. De kan nås vardagar på telefonnummer 040 183 4951 och 040 630 5466.
till exempel har blivit fri från droger eller återvänt till arbetslivet efter en svår sjukdom eller ett olycksfall. – Det är fint när vi kan underlätta vardagen för en allvarligt sjuk människa. Ofta kan det också indirekt underlätta situationen för patientens närstående, som kan vara utmattade.
13
I GODA HÄNDER
Lungendoskopi och injektioner med botulinumtoxin TEXT HEIDI KURVINEN BILDER CHRISTOFFER BJÖRKLUND
Neurologiska sjukdomar och lungsjukdomar har mycket gemensamt. Till exempel den muskelförtvinande sjukdomen ALS är en neurologisk sjukdom, som i ett framskridet stadium leder till andningssvårigheter. Sömnapné, dvs. andningsuppehåll under sömnen, ökar däremot risken för störningar i hjärncirkulationen.
PÅ VASA CENTRALSJUKHUS lung- och neurologiska poliklinik vårdas till exempel patienter med MS, astma, obstruktiv lungsjukdom, tuberkulos eller epilepsi. – Lungcancerpatienternas kontrollbesök sköts också här i det skedet då strål- och cytostatikabehandlingarna har avslutats, berättar avdelningsskötare Ann-Katrin Store. För att få tid till polikliniken behövs remiss. – En remiss betyder inte automatiskt att patienten får tid till polikliniken. Den specialistläkare som tar emot remissen kan också ge råd till patientens behandlande läkare eller ordinera undersökningar, på vilka patienten får svar per brev, säger Store.
14
På polikliniken görs luftrörsendoskopi och endobronkiellt ultraljud, dvs. EBUS-undersökningar. Med hjälp av ultraljudsendoskopi kan man bland annat undersöka om en tumör har spridit sig till lymfkörtlarna i lunghålan. Samtidigt kan man ta vävnadsprov.
Biträdande avdelningsskötare Eva Lerstrand ansvarar för sömnapnébehandlingen vid Vasa centralsjukhus. På polikliniken får patienten låna en övertrycksapparat, som förhindrar andningsuppehåll genom att hålla andningsvägarna öppna under sömnen.
Polikliniken finns i centralsjukhusets U-byggnad och tar dagligen emot cirka 30–50 patienter. De dagar när dystonipatienterna får sina botulinumtoxininjektioner är det särskilt många patienter på polikliniken. – Dystonisymptom framträder som avvikande ställningar och ryckiga rörelser i vilken muskel eller muskelgrupp som helst. Injektioner med botulinumtoxin ges för att underlätta symptomen, förklarar Store. På polikliniken arbetar specialistläkare både inom neurologi och lungsjukdomar. En del av sjukskötarna är specialiserade inom neurologi och andra inom lungsjukdomar. På polikliniken arbetar dessutom en närvårdare, tre sekreterare och en klinisk specialsjukskötare, som tar emot en del av de patienter som besöker mottagningen för kontroll. I teamet ingår också en neuropsykolog, en psykolog och en logoped. – Vår poliklinik har mottagning också i Jakobstad, berättar överläkare i neurologi, Jukka Saarinen. BÄTTRE FUNKTIONSFÖRMÅGA MED NEUROPSYKOLOGISK REHABILITERING En patient har möjlighet att få neuropsykologisk rehabilitering om det uppkommer förändringar i informationshanteringen eller beteendet som orsakas av en neurologisk sjukdom, t.ex. MS, vilka försvårar vardagen eller försämrar arbetsförmågan. – Behovet av rehabilitering bedöms genom en neuropsykologisk undersökning, till vilken en neurolog ger remiss. Med rehabiliteringen strävar man efter att stärka patientens funktionsförmåga genom att träna upp informationshanteringsförmågan och stödja patienten i anpassningen till den förändrade funktionsförmågan, säger neuropsykolog Taija Nortunen. I Finland finns ett kvalitetsregister för MS-sjukdom, vilket är en del också av Vasa centralsjukhus patientdatasystem. Med hjälp av registret kan man bättre bedöma sjukdomens förlopp och läkemedelsbehandlingens effekt.
IBLAND BEHÖVS INGEN LÄKARTID Klinisk specialsjukskötare Monica Skinnars har avlagt högre yrkeshögskoleexamen, och kan därför också ta hand om patienternas kontrollbesök. Läkaren avgör vilka patienter Skinnars kan ta emot. – Jag kan inte ordinera eller ändra medicinering, men jag samarbetar med läkarna, så att patienten under samma besök också kan sköta ärenden i anknytning till medicineringen, förklarar Skinnars. Om en patient får nya symptom, kan man i allmänhet snabbare få en tid till skötaren än till läkarna. – Jag har mycket kontakt med patienterna per telefon, men mest givande är det att möta människorna ansikte mot ansikte. Många upplever att det är lättare att prata med en skötare än med en läkare, säger hon. Enligt Skinnars känner patienterna också att skötarna har mera tid för dem. Och det stämmer att sjukskötarens mottagningstider är långa, vilket gör att man i lugn och ro hinner fokusera på patienten.
ANDNINGSUPPEHÅLL UNDER SÖMNEN HAR BLIVIT VANLIGARE Den största patientgruppen på lung- och neurologiska polikliniken, för närvarande över 3 000 patienter, är de som lider av andningsuppehåll under sömnen, dvs. sömnapné. Andningsuppehållen stressar krop pen, vilket gör att blodtrycket stiger. Detta orsakar risk för störningar i hjärncirkulationen och hjärtbekym mer Symptom på sömnapné är trötthet, huvudvärk i synnerhet om morgnarna och koncentrationssvårigheter. Med hjälp av en övertrycksapparat sover patienten bättre och känner sig piggare. När en patient får diagnosen söm napné, träff ar hen först en läkare och får sedan börja behandlingen med övertrycksapparaten med hjälp av en skötare. Därefter bokas mot tagningsbesök in endast vid behov. Skötaren har vanligtvis kontakt med patienten per telefon. Patienten ska använda apparaten minst fyra timmar under natten. Apparaten registrerar användningen, och under de tre första månaderna följer skötaren med på distans via sin dator hur mycket apparaten används. Skötaren kan också reglera appara tens tryck på distans.
15
VÅRT TEAM
16
Den helhetsbetonande grenen fungerar som en bra motvikt till det krävande arbetet. Johanna Rajamäki var 38 år när hon började träna poledance. Hon hade ingen tävlingsidrotts- eller gymnastikbakgrund. Att sköta sin kondition var ändå bekant för henne, eftersom hon hela livet har tyckt om att ta itu med fysiskt arbete.
Gränser är till för att överskridas TEXT HANNA HATTAR BILDER CHRISTOFFER BJÖRKLUND
Johanna Rajamäki, som bor med sin familj i Korsholm, beskriver sin personlighet som i grund och botten sydösterbottnisk. En lagom dos uthållighet har hjälpt henna framåt i livet, och samma inställning för hon vidare till sina fyra barn. Man ska inte låta sig nedslås i första taget. HÄNDERNA GRIPER HÅRT om stången i danssalen, och med några rörelser sträcker hon sin smidiga kropp vågrätt ut i luften på ungefär en meters höjd. Den atletiska kroppen får rörelserna att se enkla ut, och hoppet ner från stången är fjäderlätt. Johanna Rajamäki är regerande finsk mästare i polesport i serien för över 40-åringar. Dagtid arbetar hon som underhållschef på Vasa centralsjukhus. – Gränser är till för att överskridas. Man får och bör testa sina gränser, säger Johanna när hon beskriver sin attityd, som är grunden till många av hennes livsval. I början av 2000-talet utexaminerades Johanna som el- och automationsingenjör från Vasa yrkeshögskola. Innan hon slutförde utbildningen gick hennes väg till Halli i Kuorevesi och vidare till Kauhava i försvarsmaktens tjänst. I Kauhava utbildade hon sig till teknisk underofficer på linjen för flygplansmekaniker. För försvarsmakten genomförde hon också en ett år lång arbetskommendering innan hon återvände till Vasa och slutförde sina studier. Efter utexamineringen började Johanna arbeta för Vasa Elnät, där hon hade arbetat redan under studietiden. Allt som allt var hon ungefär 20 år i det lokala elbolagets tjänst. BARNSKÖTARE ELLER LÄKARE? Trots att Johanna alltid har varit målmedveten till sin natur, var yrkesvalet inte någon självklarhet. I barndomshemmet i Ilmajoki hann hon fundera på allt från läkare till barnskötare.
Johanna har arbetat 2,5 år som underhållschef på Vasa centralsjukhus. På arbetsenheten sköts underhållsarbete för sjukhusets el-, vvs-, fastighets- och utomhusteknik. Som chef har hon 31 underlydande. – Till min enhet hör en stor grupp av olika yrkespersoner, mina ”män”, ler hon, och syftar på mansdominansen i gruppen. I enheten finns endast några kvinnor. – Det skulle gärna få vara fler kvinnor, det skulle ge jämvikt åt arbetsgemenskapen. Johanna uppmuntrar kvinnor att söka sig till branschen, trots att det för en kvinna fortfarande krävs hårt arbete för att ta plats som chef i branschen. – Attityden märks fortfarande. Delvis är det en fråga om generationsskillnader. En chef måste vara karaktärsfast och ha människokännedom, oberoende av könet. Genom att diskutera går det att hitta en lösning på alla situationer, säger hon. MÅNGSIDIGHETEN LOCKADE
På underhållschefens enhet vid Vasa centralsjukhus arbetar man med sjukhusets el-, vvs-, fastighets- och utomhusteknik. Trots att Johanna Rajamäkis arbete till stor del är administrativt, är det värdefullt att ha erfarenhet av praktiskt arbete i branschen.
– Runt hemmet på landsbygden fick jag lära mig praktiska saker. Familjen drev ett företag inom metallbranschen, och tekniken var alltid närvarande. Jag tyckte om att göra saker med händerna. När jag funderade på olika alternativ kom jag fram till att det är lättare för mig att reparera maskiner än människor, säger hon med ett skratt.
Efter arbetsdagen har hon som mamma till barn i åldern 14, 12, 10 och 8 år inte mycket tid över till annat. Familjens vardagssysslor och hobbyer tar så gott som all ledig tid. För sex år sedan började Johanna med sin egen hobby, poledance. Hon tränar 4–5 timmar i veckan. – Jag blev förtjust i grenen, eftersom den kräver koordinationsförmåga, styrka och kontroll. Mångsidigheten lockade. I den här grenen kan man alltid lära sig nya saker och sätta upp nya mål för sig själv.
Att vinna finska mästerskapen hösten 2020 var en fin belöning för år av träning. Johannas nästa mål är att förnya mästerskapet.
17
LÄSARTÄVLING
Vasa sjukvårdsdistrikt betalar portot
Vad tyckte du om artiklarna i tidningen? Ge din respons på tidningen och hjälp oss utveckla innehållet i kommande tidningar. Bland alla som svarar lottar vi ut tre (3) inhemska designfågelholkar tillverkade av Loihe Oy. Den monteringsfärdiga prydnadsfågelholken är tillverkad i björkfaner. Dragningen sker den 30 juli 2021. Du kan också delta i tävlingen på adressen vaasankeskussairaala.fi/sv/hembesoket utmärkt
bra
nöjaktigt
försvarlig
har inte läst VASA CENTRALSJUKHUS/ KOMMUNIKATION
Ledare Aktuellt
KOD 5005967
Kunden i nyckelposition – Klientrådet för fram kundens synvinkel
65003 SVARSFÖRSÄNDELSE
Ljusbehandling räddar dagen i Jakobstad Var och en är bäst erfarenhetsexperten på sitt eget liv Vad sägs om en egen manager för patienten? Lungendoskopi och injektioner med botulinumtoxin Gränser är till för att överskridas –20 21–30 31–40 41–50 51–60 61–70 71– Din ålder Ge ros, ris eller föreslå ämnen för kommande tidningar
Namn Adress Personuppgifterna används bara vid lottningen och förstörs efter lottningen. Skära ut
Vasa centralsjukhus coronaprovtagning på parkeringen framför akuten
