ESSENS KÄRNAN I DITT YRKESLIV NR 4/2021
Andreas kan allt om att mäta alkohol i utandningsluft.
GRANSKNING
Ingen rast ingen ro för optiker TEMA
Varför är alla så arga? HÅLLBARHET
Näringslivet ställer om
Säkrar spår
6
TIPS FÖR BÄTTRE FOKUS
Forensikern Andreas Andersson ser till att blåsningen vid misstänkt rattfylla är rättssäker. SID 12
E fa förm n m ck e fö ån dle rb fr m un ån sd di SR tt AT
MÖTET
SRAT och Folksam gillar dig så mycket att vi tillsammans har tagit fram riktigt bra försäkringar som hjälper om något skulle hända dig. Via medlemskapet har du från början både Inkomstförsäkring och Hälsoskydd och vill du ha ännu större trygghet kan du till exempel köpa till sjuk- eller olycksfallsförsäkring till ett bra pris. Upptäck fler fördelar i ditt medlemserbjudande eller köp på folksam.se/srat Välkommen!
S T A R T
HÖR AV DIG!
ESSENS En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.
KONTAKT SRAT Telefon, växel 08-442 44 60 Webbplats www.srat.se Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm
REDAKTION Ansvarig utgivare Anders Berndt Chefredaktör Per Cornell, A4 per@a4.se Art director Sofia Wixner, A4 Produktion A4 Text & form, www.a4.se Reportrar Per Cornell, Karin Janson, Krister Zeidler Fotografer och illustratörer Johan Strindberg, Nicke Johansson, Team Hawaii Omslagsbild Johan Strindberg Korrektur Monika Lann
TRYCK Tryckeri Linderoths tryckeri, Vingåker
Upplaga 21 200 ex Annonsbokning Kontakta Marie Norell, marie.norell@srat.se ISSN 2003-1548
Ett vänligt ord betyder så mycket EN TILLSPETSAD formulering som sårar. En kontroversiell publicering som försätter någon i en obekväm situation. Det finns helt klart tillfällen där ilska mot undertecknad har varit begriplig och säkert befogad. Men också där den inte har varit det. Det sägs att det behövs tio positiva kommentarer för varje negativ. I det här numret har vi borrat ner oss i ämnet att vara ”i skottlinjen” på jobbet. Inte bokstavligen bör understrykas, utan i bemärkelsen att ständigt mötas av folkets vrede trots att man egentligen bara gör sitt jobb. Vi har träffat medlemmar som berättar om vilka situationer de kan hamna i. Vi har också intervjuat experter om de metoder som finns för att hantera kunder, medborgare eller brukare som har tappat det. Bemötande är en stor del av den sociala arbetsmiljön och i viss mån går det att hitta egna metoder kring hur man bemöter känslostormarna. Men det finns också en organisatorisk nivå där det behövs stöd från chefer och kollegor. Det är lätt att glömma att ens eget humör är någon annans arbetsmiljö. Tänk vad värdefullt det kan vara med ett vänligt ord från någon man inte väntar sig det av och vilka positiva ringar på vattnet det kan ge.
»Det är lätt att glömma att ens eget humör är någon annans arbetsmiljö.«
Per Cornell Chefredaktör
Tidningen är momsbefriad
Missa inte ... … att den bästa återhämtningen sker redan under arbetsdagen. (s. 11)
… samtalet mellan SRAT:s avgående och tillträdande ordförande (s. 36)
FOTO: NICKE JOHANSSON
I N N E H Å L L
4/2021 3 START 5 AKTUELLT 8 GRANSKNING Brister i arbetsmiljön för optiker. 11 F&S Lär dig att ta mikropauser. 12 MÖTET Forensikern som har full koll på alkohol i utandningsluften. 18 SPANING Därför måste arbetslivet bli hållbart. 21 PANELHur har pandemin påverkat dig i ditt yrke? 22 TEMA Så hanterar du folkets ilska. 32 LISTAN Hitta ditt fokus. 33 KRÖNIKA 34 EXPERTERNA 36 SRAT
Frank Svensson på Alfakassan möter ilskan med saklighet.
4 ES SENS NR 4/202 1
A K T U E L L T
ARBETSMARKNAD
Fler akademiker i arbete Nu sjunker arbetslösheten bland akademiker till nivåer som liknar läget före pandemin. Det visar statistik från Akademikernas a-kassa. ANTALET ARBETSLÖSA akademiker
i program eller med a-kassa har minskat med 14 procent på ett år och antalet med a-kassa är snart tillbaka på samma nivåer som före pandemin. – A-kassan ska vara en ekonomisk trygghet under en omställningsperiod och det är förstås väldigt positivt att antalet arbetslösa medlemmar minskar. Vår bedömning är att arbetslösheten kommer fortsätta minska de närmaste månaderna, säger Alexandra Oljans Ahlin, kommunikatör på Akademikernas a-kassa. Totalt var det 15 564 av medlemmarna i Akademikernas a-kassa som var arbetslösa i september och antalet har mins-
kat under hela 2021, bortsett från den ökning man alltid ser under sommaren. – Om man tittar på antalet som får a-kassa så börjar vi närma oss de nivåer som vi hade före pandemin. När det gäller programdeltagarna är de fortfarande betydligt fler nu än innan pandemin, säger Alexandra Oljans Ahlin. Jämfört med september för ett år sedan har det totala antalet arbetslösa i Akademikernas a-kassa minskat med 14 procent, från 18 159 till 15 564. Andelen arbetslösa har minskat från 2,4 till 2,1 procent. Totalt betalade Akademikernas a-kassa ut 174,2 miljoner kronor i september, vilket är en minskning med 27 procent jämfört med för ett år sedan. l TEXT: PER CORNELL
FOTO PÅ SIDA: GETTY IMAGES
INFORMATIONSKAMPANJ
Krafttag mot arbetslivskriminalitet Under november gick sju myndigheter samman i en insats för att öka allmänhetens kunskap om så kallad arbetslivskriminalitet. Det är när företag eller organisationer medvetet bryter mot regler i arbetslivet. Det leder till att människor utnyttjas, företag inte kan konkurrera på lika villkor och att skattepengar går till företag som inte har rätt till dem.l
ARBETSPLATSOLYCKOR
Varning för vanlig olycka
I takt med halare väglag ökar också risken för den vanligaste allvarliga arbetsolyckan – fallolyckor. De står för lite mer än var tredje allvarlig arbetsolycka i Sverige. Det visar statistik från Afa Försäkring och den arbetsskadeförsäkring som de flesta på den svenska arbetsmarknaden omfattas av. – Fall i samma nivå är vanligast för både män och kvinnor och de flesta av dessa olyckor sker utomhus. Risken att drabbas av en allvarlig fallolycka ökar med åldern, säger Elin Henriksson, analytiker och statistiker på Afa Försäkring. l
600
Arbetsmiljöverket inspekterade 1400 arbetsplatser med fokus på risker för långvarigt stillasittande. 600 av dessa fick krav på sig om att åtgärda brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. l NR 4/202 1 ES SENS 5
FOTO: G U STAF MÅN S SO N / SVD / T T
A K T U E L L T
Arbetssituationen är ohållbar för barnmorskor i hela landet. Bilden från en protest på Södersjukhuset i Stockholm i mars.
Det fick bägaren att rinna över Massuppsägningar bland barnmorskorna i Stockholm är del av ett bredare problem, menar Eva Nordlund, ordförande för Barnmorskeförbundet. RAPPORTERINGEN I MEDIERNA om den tuffa arbetssituationen för barnmorskor har främst handlat om massuppsägningarna från förlossningsklinikerna i Stockholm. De har sagt upp sig eftersom de inte känner att de kan garantera patienternas säkerhet. – Det här är en del av ett bredare nationellt problem som handlar om synen på vilken vård vi barnmorskor ska ge kvinnor som ska föda barn. Vi ska jobba evidensbaserat och det är ett faktum att vårdutfal6 ES SENS NR 4/202 1
let blir bättre om kvinnor känner organisatoriska problem genom att trygghet och slipper vara ensamma springa fortare. under förlossningen. Verkligheten – Det sker på bekostnad av en för barnmorskan är att hon eller själv. Vi hinner inte äta, vi hinner han ska ta hand om flera patienter inte dricka. Man kan inte lösa prosamtidigt och att man får skicka blemet individuellt, det måste till patienter till andra län. Det blir en politiska lösningar och det kommer för stor diskrepans mellan vad som att behövas ett ekonomiskt tillskott. är bra vård och vad som är Kan du förstå den här möjlig vård. Många känner massuppsägningen som att de inte längre kan eller pågår? vill stå för den vård som – Jag förstår att man känär möjlig att ge, säger Eva ner att man inte vill mer. Nordlund. Men verktyget är inte riktigt Eva Hon pekar på flera faktorer förenligt med den svenska Nordlund som fått bägaren att rinna modellen som jag är företräöver för barnmorskorna. Det sker dare för. Vi driver de här frågorna fler komplicerade förlossningar nu den formella vägen men de behöver än tidigare och det råder en stor kanske angripas från olika håll. brist på barnmorskor i hela landet. Det är komplexa frågor och denna Under en längre tid har de också akuta kris skakar verkligen om. l försökt att lösa strukturella och TEXT: PER CORNELL
ARBETSLIV
Tjänsteresor väntas minska Nya mötesvanor och minskade resekostnader är två faktorer som lär ge färre resor i tjänsten, enligt en ny rapport. I PANDEMINS SPÅR sker det en rad
större och mindre förändringar i arbetslivet. Vilka som är här för att stanna är svårt att överblicka än. Myndigheten Trafikanalys pekar i en ny rapport på att det är mycket troligt att tjänsteresandet har påverkats av pandemin och att ett minskat resande blir varaktigt. – Organisationer har sparat enorma pengar på resekostnader och är inte benägna att gå tillbaka och tillåta lika stora budgetar som tidigare för detta. En större myn-
dighet som jag pratade med har exempelvis halverat resebudgeten för 2022, så det handlar om stora summor. Samtidigt har enskilda medarbetare fått en helt annan erfarenhet av digitala möten än före pandemin. Den inställningen kommer att leva kvar, säger Gunnar Eriksson, avdelningschef på Trafikanalys till tidningen Arbetsliv. Pandemin kan ha blivit en slags tipping point som tvingade fram en digital mognad i många organisationer. Erfarenheten var tillräckligt positiv för att påverka beteendet framåt. Det är resor över dagen samt konferensresor som kommer att minska, enligt Trafikanalys. Och det transportslag som står för det största tappet kommer att bli flyget. l TEXT: PER CORNELL
ENGAGEMANG
Motiven bakom fackligt arbete Altruism är det vanligaste motivet till fackligt engagemang. Det visar en ny studie av forskare vid Linköpings universitet och Ersta Sköndal Bräcke högskola. – Det som utmärker fackligt engagerade gentemot övriga grupper i studien är att de uppfattar det som en plikt att arbeta ideellt någon gång i livet. De håller också med om påståendet att ideellt arbete är ett sätt att vara delaktig i demokratin, säger forskaren Susanne Wallman Lundåsen, till tidningen Akademikern. l
ARBETSMILJÖ
FOTO PÅ U PPS L AG: G E T T Y IMAG ES
Mer förebyggande arbete önskas Efter fem år med föreskrifterna kring organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, har Saco sammanställt hur de förtroendevalda i förbunden ser på föreskrifterna. Genom fokusgrupper och intervjuer konstaterar man att förändringen var efterlängtad men att resultaten kunde vara bättre. Trots föreskrifternas namn upplever deltagarna att OSA alltför ofta används i efterhand när något redan hänt och med ett individperspektiv i stället för förebyggande. Saco pekar bland annat på behovet av mer förebyggande arbete, bättre kunskap hos chefer och mer organisatoriska åtgärder. l NR 4/202 1 ES SENS 7
G R A N S K N I N G Dina förutsättningar de arbetsdagar du haft möjlighet till paus: Jag tar pauser men det kan innebära förseningar i undersökningsrummet. Jag förväntas ha min dag fullbokad men kan ta pauser endast om det blir avbokningar. Det brukar alltid finnas tid till paus oavsett bokningsläget. Oftast pauser som är planerade i förväg.
0%
20%
40%
V
IVIL LHARA S T O C H V I L A P Å J O B B E T
8 ES SENS NR 4/202 1
60%
Hårt tryck på optiker – kan ej ta paus Tre av fyra optiker saknar möjlighet att ta pauser på jobbet, visar en ny undersökning. – Det är ett stort arbetsmiljöproblem, säger Sverker Jutvik, förhandlare på SRAT. TEXT: KRISTER ZEIDLER ILLUSTRATION: GETT Y IMAGES
RASTER OCH PAUSER under arbetsdagen har stor betydelse för de anställdas välbefinnande och återhämtning, enligt forskare. Men i enkätundersökningen som SRAT gjort bland optiker uppger nästan hälften av dem att de bara kan ta paus om kunder bokar av sina besökstider. – Problemet är att det är för tajt bokat och inte tillräckligt med tid avsatt i schemat för paus och kanske inte heller för administrativa uppgifter. Är det schemalagt för paus tar optikerna ofta pausen till att hantera remisser, ringa samtal och lägga beställningar, annars hinner de inte med, säger Unni Rosengren, styrelseledamot i Svensk Optikerförening. Många vittnar också om att de mår dåligt på sin fritid av bristen på återhämtning under arbetsdagen. I längden kan det leda till att anställda blir utbrända och sjukskrivna, menar Unni Rosengren. – Arbetsgivaren måste göra det möjligt att ta paus och det kan man bara göra genom
att ha en luftigare tidbok eller att optikerna själva får bestämma och planera när de vill ha sina pauser. UNDERSÖKNINGEN VISAR även att lunch-
rasterna naggas i kanten av den pressade arbetssituationen. Många beskriver att de ofta blir störda på lunchen, måste kasta i sig maten eller bara kan ta lunch om tidboken inte är fulltecknad. – Har du en kund före lunchen som drar över tiden så får du aldrig hela din timme. Det är många som bara får 45–50 minuters lunch. Och det är ändå obetald tid, säger Unni Rosengren. Arbetsmiljöreglerna säger att arbetsgivaren är skyldig att förebygga ohälsosam arbetsbelastning. Arbetsgivaren ska också ta hänsyn till hur arbetstiden kan inverka på de anställdas hälsa och särskilt uppmärksamma möjligheten till återhämtning. Men hög arbetsbelastning och stress är fortfarande vanligt förekommande i många branscher och en
»Problemet är att det är för tajt bokat.«
NR 4/202 1 ES SENS 9
G R A N S K N I N G
bidragande orsak till de höga sjukskrivningstalen. – Det är ett stort arbetsmiljöproblem. Det motverkar ambitionen om att ha ett hållbart arbetsliv, men påverkar också individens återhämtning och mående på kort och lång sikt, säger Sverker Jutvik, förhandlare på SRAT. ENLIGT ARBETSTIDSLAGEN har anställda rätt till rast om arbetspasset är längre än fem timmar. Det finns också en särskild skrivelse i optikeravtalet som säger att pauser under arbetsdagen är en förutsättning för en god arbetsmiljö. Men många optiker jobbar på mindre arbetsplatser, vilket kan göra det svårare för dem att ta paus i arbetet. – Även hos de stora kedjorna är butikerna små. Går man in i en butik är det kanske två optiker där, ibland bara en. Då finns det inte så mycket resurser att bolla med. Det gör att man bör arbeta mer systematiskt med det här. SRAT kommer nu att ta undersökningen och frågan om återhämtning vidare till Svensk Handel. – Vi kommer att inleda en dialog med Svensk Handel. Sedan är vi intresserade av att diskutera det här med deras medlemsföretag också för att kunna gå in mer på detaljer med dem. Sedan hoppas vi att medlemmar som upplever att de inte får rätt till raster och pauser tar kontakt med oss, säger Sverker Jutvik. PÅ SVENSK HANDEL välkomnar man en dialog om resultaten av undersökningen. Men generellt anser man att deras medlemsföretag lever upp till de avtal och regler som gäller. – Jag förutsätter att SRAT kommer att presentera den här undersökningen i sin helhet för oss och att vi kan sätta oss ner tillsammans och gå igenom den. Vi måste börja där och sedan får vi se om vi kan dra några gemensamma slutsatser. Men arbetsmiljöarbetet måste bedrivas lokalt, ute på arbetsplatserna, säger Ola Axelsson, förhandlingschef på Svensk Handel. l 10 ES SENS NR 4/202 1
»Bokningarna är löpandebands-princip. Man får kasta i sig maten.« RESULTAT FRÅN SRAT:S UNDERSÖKNING l En av fyra säger att de har kunnat ta
Sverker Jutvik
pauser i den omfattning som de behöver det senaste halvåret. l 44 procent uppger att de sällan eller aldrig har kunnat ta paus varje arbetsdag det senaste halvåret. l 14 procent svarar att de mår dåligt på sin fritid av att inte få tillräcklig återhämtning under arbetsdagen. l Närmare hälften av de svarande uppger att de förväntas ha dagen fullbokad och bara kan ta paus om det blir avbokningar. l 22 procent säger att de har inplanerade pauser. Lika hög andel anger att det brukar finnas tid till paus under arbetsdagen oavsett bokningsläget. l En av tio uppger att de ofta eller ibland inte kan ta lunchrast. (Enkätundersökningen genomfördes under våren 2021 och omfattar svar från 395 medlemmar i Svensk Optikerförening som arbetar i hela landet, huvudsakligen i butik.) Några exempel från frisvaren: ”Är bokad i princip varje minut under arbetsdagen förutom de 60 min som är blockade för lunch.” ”Tyvärr är de planerade pauserna oftast den enda möjligheten att hinna ikapp med journalföring/remisshantering eller andra ärenden som byggs på under dagen...” ”Bokningarna är löpandebands-princip. Man får kasta i sig maten.”
F & S
Vila dig i form på jobbet
Återhämtning, måste det ske efter jobbet? – Det är den traditionella synen, att man vilar upp sig på fritiden genom att sköta sin sömn och att göra saker man tycker om som ger energi. Jag vill vända på det här. Kanske behöver det inte vara så att vi kommer hem utmattade och använder fritiden för att orka med mer jobb. Tänk om vi kommer hem och redan är på plus! Hur hamnade du i detta forskningsområde? – Jag tyckte att det var för mycket fokus på de negativa faktorerna i forskningen om hälsa i arbetslivet. Andra sidan av myntet är att titta på de hälsofrämjande faktorerna, det som får oss att trivas och må bra. Där sticker återhämtning ut som det absolut viktigaste. All återhämtning som sker utanför jobbet finns det bra forskning kring. Men den som sker under arbetsdagen, där visste vi nästan ingenting. Vad hittade du när du började undersöka området? – Tre faktorer som ger oss återhämtning blev tydliga: Att känna gemenskap och kunna skratta och relatera till varandra, att det finns en känsla av hanterbarhet och
Lina Ejlertsson är doktor i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet.
kontroll i arbetssituationen och att det finns en variation under dagen. Det här med variation är väldigt spännande för det är där mikropauserna kommer in. Förklara vad du menar med det! – Det går att återhämta sig samtidigt som man jobbar, genom variation. Efter en känslomässigt utmanande arbetsuppgift kan man göra en fysisk, till exempel. Men det går också att smyga in en mikropaus i jobbet. Vad som ger dig mest är individuellt. En stunds tystnad, småprat med en kollega, stanna upp och ta tre djupa andetag, lite frisk luft, stretcha … Vem ska ta initiativet till mikropauserna? – Det är organisationen och
chefen som kan ge utrymme för en kultur där man får återhämta sig vid behov, genom att visa att det är okej. Men det är individen som kan ta sig tid för att göra det. För vem är mikroåterhämtning viktigt? – Behovet är allmängiltigt, men vad vi behöver är individuellt. Alla borde tänka på detta, men ”huret” skiljer sig. Och hur har du kommit fram till det här? – Forskningen är gjord i en vårdkontext, där både enkäter och fokusgruppsdiskussioner användes. Sedan gjordes en intervention, där sex arbetsplatser fick testa vad som händer om de jobbar med återhämtning utifrån gemenskap, hanterbarhet och variation. Det gav positiva resultat och återhämtningen ökade. Slutligen, är du själv bra på återhämtning i arbetet? – Några saker håller jag på: jag tar en promenad före och efter jobbet nu när jag arbetar på distans. Jag tar också korta reflektionsstunder mellan alla arbetsuppgifter. Och jag tillåter mig att lägga i en och annan maskin tvätt när jag ändå är hemma – det är ett bra sätt för mig att rensa hjärnan. l
TEXT: PER CORNELL
Jobba och komma hem utvilad, i stället för att vila för att orka jobba. Folkhälsoforskaren Lina Ejlertsson vänder på perspektiven och lanserar mikropausen som metod.
NR 4/202 1 ES SENS 11
M Ö T E T
Nykter syn
YRKE: FORENSIKER
Glöm promille. Nästan alla som testar positivt för rattfylla blåser i bevisinstrumentet Evidenzer som mäter alkohol i utandningsluften. Vi har träffat Andreas Andersson, förste forensiker på NFC. TEXT: PER CORNELL FOTO: JOHAN STRINDBERG
12 ES SENS NR 4/202 1
Xxx
xxx på fylla
NR 4/202 1 ES SENS 13
M Ö T E T
D
et pyser och bubblar inne på labbet för alkoholutandning. Vi befinner oss på Nationellt forensiskt centrum i Linköping, som är en avdelning inom Polismyndigheten. Forensikerna är de som hjälper polisen med tekniska undersökningar vid brottsutredningar. Det är hit allt bevismaterial som ska analyseras skickas: kulor som plockats ut ur kroppen på brottsoffer, blodiga kläder eller mordvapen för att nämna några exempel. I deckarserierna på tv är det forensikerna som är hjältarna. De kommer med de avgörande bevisen som vänder upp och ner på hela utredningen. ANDREAS ANDERSSON HAR många av de utmärkande drag som tv-seriernas forensiker har. Han är omåttligt intresserad av sitt specialområde, han har ett labb fyllt med mystiska apparater och han är den i hela norden som kan ämnet alkoholutandning bäst. Möjligen med ett undantag – mentorn och företrädaren Lars som gick i pension för 15 år sedan. – Vi har mycket kontakt fortfarande. Han har byggt om hela sitt hus till ett labb och jobbar sju dagar i veckan med saker kopplade till det här ämnet och han hjälper oss fortfarande ibland. Jag blir också mer och mer intresserad av ämnet, men jag har dragit gränsen där – jag har ingen labbutrustning hemma, säger han med ett skratt.
ANDREAS ANDERSSON l Gör: Förste forensiker på
NFC, arbetar i gruppen för alkoholutandning. l Ålder: 52 år. l Familj: Dotter som flyttat hemifrån. Särbo sedan ett
14 ES SENS NR 4/202 1
år tillbaka och inom kort flyttar de ihop i hennes hus på landet utanför Mjölby. l Fritid: Konstruera saker, vandra i naturen, köra motorcykel, laga mat, läsa mm.
Andreas Andersson har en framträdande roll i gruppen för alkoholutandning på NFC, som också består av kollegorna Karin Frykevall Svensson och Rickard Emilsson. Kärnan i deras uppdrag är att ansvara för bevis instrumentet Evidenzer som polisen, tullen och kustbevakningen använder för att mäta graden av berusning hos brottsmisstänkta. De flesta känner till att det finns en promillegräns för rattfylleri och att det mäts med blodprov. Färre känner till att nästan alla som blåser positivt i polisens sållningsinstrument, sedan gör bevisprovet genom att lämna ett utandningsprov i Evidenzer. – Alla pratar om promille i blod. Men 80 procent av bevisproven mäter milligram alkohol per liter utandningsluft. ATT MÄTA MED HJÄLP av blodprov har fördelen att resultatet i princip är odiskutabelt. Men det finns också flera nackdelar. Det tar längre tid att få ett resultat, vilket påverkar både den brottsmisstänkte och polisen eftersom förundersökningen inte kan avslutas på plats. Det är också betydligt mer kostsamt med blodprov jämfört med utandningsprov och det är en större integritetskränkning. Andreas Andersson har varit med och utvecklat hela det system kring utandningsprov som används i Sverige. Dessutom kontrollerar han och kollegorna både norska och finska polismyndighetens instrument. För att bevisinstrumenten ska vara rättssäkra och hålla som bevis i domstol måste både tekniken och metoden skötas med stor noggrannhet – det absolut värsta som kan
Bevisinstrumenten skickas regelbundet till NFC och Andreas Anderssons grupp för kontroll.
NR 4/202 1 ES SENS 15
M Ö T E T
hända är att oskyldiga skulle dömas till följd av att instrumenten inte är pålitliga. Därför finns det ett väl beprövat och i princip vattentätt system för detta. DET FINNS CIRKA 300 bevisinstrument ute
hos användarna runt om i Sverige och ett hundratal av dessa är mobila, det vill säga finns i polisbussar eller på båtar. Varje instrument skickas på service hos leverantören i Uppsala varje år. Inför den årliga kontrollen skickas ett nytt instrument ut till verksamheten så att det inte ska uppstå en lucka. När instrumentet har fått sin service skickas det till NFC som kontrollerar och kalibrerar det. Samma sak gäller de norska och finska instrumenten. – Vi har utvecklat egna testriggar som vi kopplar instrumenten till för att kontrollera att de fungerar som de ska. Därefter kalibrerar vi dem genom att koppla dem till en våtgassimulator som simulerar blås motsvarande gränsen för grovt rattfylleri, 0,50 milligram alkohol per liter luft. Efter det kan
vi skicka ut instrumentet i verksamheten igen, säger Andreas Andersson. Så fungerar något förenklat den tekniska biten av systemet. Men testmetoden är också viktig eftersom ett utandningsprov är känsligare för påverkan än ett blodprov. Det finns krav på hur mycket och hur länge den misstänkte ska blåsa. Instrumentet använder infraröd strålning, vilket gör det möjligt att mäta alkoholhalten 10 gånger per sekund under hela blåset. Provet upprepas efter sex minuter. – Kurvan som visar alkoholvärdena ska vara jämn och sakta stigande under blåset. Då kan vi utesluta saker som kan störa provet, till exempel att någon har ätit en likörpralin. Det förekommer många fantasifulla bortförklaringar vid rattfylla.
»Jag har inte lyckats hitta ett sätt att lura systemet.«
Det värsta som kan hända är om oskyldiga döms på grund av att instrumenten inte är pålitliga.
16 ES SENS NR 4/202 1
ANDREAS ANDERSSON BERÄTTAR om en av
de mer ovanliga. När den misstänkte fördes till polisstationen för att få blåsa i Evidenzer, visade det sig att han hade stoppat in en våtservett för rengöring av glasögon i munnen. Han påstod sedan att det var anledningen till att provet visade grovt rattfylleri. – Vi fick fundera lite på hur vi skulle kunna undersöka dess påverkan och vi lyckades genom att använda en likadan våtservett i vår labbmiljö, där resultaten visade att instrumentet kunde hantera detta. Går det att lura instrumentet? – Jag kan bokstavligen allt om detta och har inte lyckats hitta ett sätt att lura systemet. Att blåsa lite och kort kan sänka ens värde något, men att någon får ett för lågt värde är inget problem i vår värld, det viktiga är att ingen får ett för högt värde och blir oskyldigt dömd. Forensiker är inget legitimationsyrke, men det är en lång intern utbildning för att få titeln som består av en allmän del och en
EN DAG PÅ JOBBET 07.30 Kommer till jobbet och stämmer av om det kommit in ärenden under natten där polisen behöver support. 08.00 Felsöker och skickar ut ny utrustning till polisstationer, vid behov. 08.30 Granskar lagrade data från bevisprov och tekniska kontroller som utförts av polisen. 10.00 Tar emot leverans av instrument som ska kontrolleras. Packar upp och gör ankomstkontroll så att kollegan Karin kan kontrollköra dem. 10:15 Förbereder kurs. 13.00 Utbildning av åklagare. 15.00 Arbete med avtal kring upphandling.
ämnesspecifik. Andreas Andersson väg in i yrket är snarare praktisk än akademisk. Redan som barn älskade han att konstruera saker och bygga modeller. Han var den där killen i klassen som hade dator först och lärde sig att programmera tidigt. Han mekade med moppe och så småningom med bil. Inte helt oväntat har han lagt ner en hel del engagemang på att bygga upp ”det smarta hemmet” där han till exempel kan styra all belysning med kommandon till Google Home. – JAG BÖRJADE JOBBA på Ericsson på mobilsidan och fick en spindeln i nätet-roll som handlade mycket om processer och flöden. När de la ner mobilutvecklingen i Linköping sökte jag en tjänst här och kom in precis när det här systemet infördes. – Det var kul att producera telefoner, men man kände inte att det gav någon samhälls
nytta. Vi försöker att få bort rattfylla från vägarna, vilket jag brinner för. Jag har personligen sett vilken skada alkohol kan göra och har själv valt att vara nykterist. Jag har aldrig provat alkohol, inte av religiösa skäl utan jag bestämde mig för det tidigt och har hållit fast vid det. Därför passar yrket också bra. Om vi ska utföra något alkoholförsök brukar det inte vara något problem att få fram testpersoner, så kan jag sköta spakarna. Vad är det roligaste med ditt jobb? – Jag tycker att det är spännande och utmanande när jag får vittna i rättegångar. Det händer inte mer än kanske fem gånger per år som våra prov blir ifrågasatta i en rättegång. Utmaningen är att på ett enkelt sätt förklara ganska komplicerade saker så att rätten förstår. Det är också roligt att utbilda poliser och åklagare i tekniken och få dem att förstå mer om vår metod och ämnet i allmänhet. l NR 4/202 1 ES SENS 17
S P A N I N G
Hoten som får företag att ställa om Ett problem kan också vara en möjlighet. Inte bara på managementspråk. Nu börjar även näringslivet förstå att de inte vill hamna sist i ”hållbariseringen”. TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII
H
Lisen Schultz
18 ES SENS NR 4/202 1
ållbarhetskonsulten Mikael Botnen Diamant brukade länge tacka nej till uppdragsförfrågningar från privata företag. Han genomskådade
deras motiv. – Det handlade ofta om ”green washing”, och då var jag inte intresserad. Han har med viss frustration följt utvecklingen. År 2015 var han med som sakkunnig på de förhandlingar i New York som ledde fram till Agenda 2030, där världens ledare förband sig till en ekologisk, social och ekonomisk omställning. Det var en historisk milstolpe. De politiska ambitionerna följdes dock inte upp av någon samhällelig kraftsamling. I arbetslivet har hållbarhetsfrågorna väckt sval respons – fram tills nu. På senare tid har det nämligen börjat hända saker, säger han. – Nu är det inte bara myndigheter och organisationer som är genuint intresserade av hållbarhetsarbetet, utan också privata företag. Det handlar dels om en ökad medvetenhet om vart världen är på väg, men framför allt har företagsledare börjat se både hoten och möjligheterna i omställningen.
I den nya boken ”Hållbariseringen”, som Mikael Botnen Diamant skrivit tillsammans med Carl-Johan Schultz, drar han paralleller till andra omvälvande samhällsförändringar, som industrialiseringen, och kanske ännu tydligare: digitaliseringen. De aktörer som förmår att anpassa sig tar marknadsandelar, medan de andra riskerar att falla bort. Just den här insikten har nu till sist sjunkit in brett, menar han. Samma attitydförändring ser också Lisen Schultz, forskare vid Stockholm Resilience
Centre på Stockholms universitet och programansvarig för en hållbarhetsutbildning riktad till höga chefer på stora företag. Hon var med och startade programmet för några år sedan, då allt fler näringslivsrepresentanter började efterfråga kunskap. Sedan dess har bland andra vd:arna för H&M, Volvo, och Investor dykt upp. Erfarenheterna från programmet har hon nu samlat i boken ”Kursen – 10 lektioner för ett hållbart näringsliv”, som hon skrivit tillsammans med Erica Treijs.
– I takt med att frågor om klimat och biologisk mångfald har blivit väldigt stora har de här företagsledarna känt ett ökat tryck från investerare och kunder, men också från sina egna medarbetare. Inte minst det sistnämnda är viktigt: dagens talanger ställer krav på arbetsgivarna. Som exempel tar Lisen Schultz upp det upprop från Sorbonne-universitetet i Paris 2018, där 10 000 studenter deklarerade att de aldrig skulle arbeta för företag som inte försöker stoppa klimatförändringarna. – Ett annat exempel är Mats Cederos, vd för AMF fastigheter, som berättade hur hans medarbetare ställde sig upp och applåderade när han presenterade bolagets nya utsläppsmål. Något liknande har aldrig hänt när han redovisat finansiella mål, sade han. SÅ HUR SKA MAN då som organisation gå till väga för att ställa om? Oavsett om man är ett stort företag, en liten ideell organisation eller en myndighet? Mikael Botnen Diamant rekommenderar att man gör en kartläggning över verksamheten, där man tar reda på var den stora klimatpåverkan finns. Här kan det vara lockande att ”plocka de lågt hängande frukterna”, och det är inget fel med det, säger han. Men man får inte stanna där. NR 4/202 1 ES SENS 19
S P A N I N G
– Ofta vill man göra väldigt verksamhetsnära förändringar, som att byta ut kaffet till ekologiskt. Gott så, men om du gör en analys kanske du upptäcker att de stora problemen egentligen ligger i upphandling, uppköp. Varifrån beställer vi våra datorer? Varifrån kommer kontorsmaterialet? Också han betonar vikten av att få med de höga cheferna i omställningen. Det betyder dock inte att medarbetarna kan vara passiva – tvärtom har de stora möjligheter att trycka på uppåt, och att tänka ut smarta lösningar. Det menar både Mikael Botnen Diamant och Lisen Schultz.
tarna erbjuds nu en premie om de tar tåget, och tågresorna har på några år ökat med 400 procent. Fortfarande väljer dock mellan 70 och 80 procent flyget, berättar Jim Werngren. – Även om tågpremien är väldigt generös så tror jag att många fortfarande väljer flyget av ren slentrian. Jim Werngren låter dock hoppfull. Hållbarhetsarbetet, som stannade upp under pandemin, är nu åter i full gång igen. Länge var responsen från ledningen sval, menar han, men han ser tecken på förändring. För bara någon vecka sedan satt han i ett möte med generaldirektören, och upplevde att han fick gehör för Klimatinitiativets krav på myndigheten: att sätta tydliga utsläppsmål. – RIKTLINJERNA BÖR VÄSSAS så att vi väljer
tåg inrikes, om man måste resa. En flygresa ska godkännas av chef, som har det yttersta ansvaret för att resfria möten eller tåg i första hand övervägs. Fortfarande görs 7 av 10 resor med flyg mellan våra kontor i Östersund och Stockholm trots mycket goda tågförbindelser, berättar Jim. Fem år efter att Agenda 2030 antogs börjar samhället alltså vakna upp. Men räcker det? Hinner vi? Attitydförändringar löser i sig inga problem, påpekar Lisen Schultz. – Om man tittar på mobiliseringen, på hur man pratar om klimatet, finns det hopp att vi faktiskt kan hinna ikapp. Men vi är sent ute. Och klimatsystemet och de biologiska systemen känner inte till Parisavtal och utbildningar – du hittar dem inte i atmosfären. l
»Det finns hopp att vi faktiskt kan hinna ikapp. Men vi är sent ute.«
EN SOM HAR GJORT just det är Jim Werngren, utredare och mikrobiolog på Folkhälsomyndigheten. 2018 var han med och startade ”Klimatinitiativet”, en plattform där medarbetare kan driva klimatfrågan. Framför allt har man fokuserat på resorna, som utgör lejonparten av myndighetens utsläpp. Mycket har hänt sedan starten. Medarbe20 ES SENS NR 4/202 1
P A N E L
Elin Vesterskov, kiropraktor och föreläsare, Helsingborg
Johannes Todorov, tandhygienist på Folktandvården i Emmaboda
Patrick Wanker Larsson, logoped, Region Skåne
– DET VAR EN väldigt stor omställning för mig och många andra i branschen. Det var jättetufft en period eftersom många patienter försvann och det är klart att jag kände mig lite orolig. Vi fick göra flera förändringar för att minska risken för smittspridning. Till exempel färre stolar i väntrummet, längre mellanrum mellan patienterna och rådgivning online. En annan sak är hur man beter sig i behandlingsrummet. Jag har börjat med munskydd och det kommer jag att fortsätta med efter pandemin. Det känns som ett bra sätt att minska risken för att smitta någon eller bli smittad av något. Nu kommer många patienter tillbaka till oss och vi får många nya. Det är yngre personer som har problem efter att ha haft en dålig arbetsställning på hemmakontoret.
– FOLKTANDVÅRDEN i Emmaboda fick stänga under cirka tre månader eftersom vi skickade alla våra handskar och handsprit till lasarettet i Kalmar. Under den tiden kunde vi fortbilda oss, men arbetet var inte lika meningsfullt eftersom jag saknade kontakten med patienterna. När vi började arbeta igen var det med ett säkrare munskydd som tyvärr gör det svårare att andas. Så länge covid19 finns kvar kommer vi nog att fortsätta med det. Efter en tid blev jag själv smittad och allvarligt sjuk. Jag tvingades vara borta från jobbet i sju månader. Jag förlorade också min far i covid-19. Som jag känner just nu kommer livet aldrig riktigt bli som förr efter det här. Man märker att patienterna är mer rädda och försiktiga. Det positiva är att folk har börjat att tänka på att inte utsätta andra för smittrisk.
– GRUPPVERKSAMHETER som varit planerade sedan länge har fått skjutas upp eller ställas in. De spontana, socialt viktiga, kontakterna med kollegor har minskat drastiskt. De flesta möten med patienter, kollegor och nätverk kring patienter, har omvandlats till digitala möten, på gott och ont. I vissa avseenden har digitala möten visat sig vara fördelaktiga, exempelvis när det gäller att hålla mötesramarna. Samtidigt förlorar man mycket då det är svårare att läsa av icke-verbala signaler i en distanskontakt, vilket kan leda till missförstånd. Kontakten med nya patienter har inte fungerat optimalt på distans eftersom det är svårt att skapa sig en rättvisande bild av deras behov. Framöver kommer nog fler möten bli digitala, men patientkontakterna kommer åter att ske fysiskt.
TEXT: PER CORNELL
Hur har pandemin påverkat dig i ditt yrke?
22 ES SENS NR 4/202 1
T E M A
I skottlinjen Risk för hälsan sid 24 Hot och hat mot personal sid 26 Hantera upprörda känslor sid 30 10 sidor engagerand e läsning!
Varför är alla så Otrevliga, förbannade och ibland hotfulla kunder eller klienter är vardagsmat för många. Både du själv och arbetsgivaren kan göra mycket för att hantera känslostormarna.
arga? NR 4/202 1 ES SENS 23
T E M A
I skottlinjen
Ständig kritik blir en hälsorisk En människa i affekt kan bli lugnare om man lyssnar och bekräftar under samtalets gång. Det finns metoder för hur man ska bemöta kunder eller klienter när man själv är den som hamnar i skottlinjen för deras utbrott.
M
ed en missnöjd och kanske aggressiv person i telefonen är det lätt att gå i försvarsställning. Men det är det viktigt att inte göra, säger Agnes Mellstrand, psykolog och organisationskonsult. – Kunden behöver absolut inte ha rätt i sak, men du som möter kunden har alltid det professionella ansvaret i samtalet. I kundens värld har du makten och det är viktigt att sätta sig in i det perspektivet och förstå hur en person som är rädd eller har ångest agerar. Arga kunder befinner sig nästan alltid i hotsystemet, kroppens försvarssystem som ofta aktiveras automatiskt när vi får kritik. Det kan vara djupt obehagligt att ta emot skällsord eller personliga påhopp. Men för att komma vidare i ärendet är det viktigt att låta kunden få ur sig ilskan. 24 ES SENS NR 4/202 1
TEXT: KARIN JANSON
– När någon beter sig obehagligt får vi en reflex att vi vill ta bort obehaget, det är vår egen oro vi försöker reglera. Där måste vi i stället vara professionella och coola. Låt kunden spy galla och berätta sitt ärende till punkt, säger Agnes Mellstrand.
Agnes Mellstrand
Annika R Malmberg
ENLIGT HENNES ERFARENHET tar det ungefär mellan fem och tio minuter för en person att lämna hotsystemet, om personen inte blir motsagd. – Om vi går in tidigare och rättar kommer det bara att förstärka negativiteten och samtalet eskalerar åt fel håll. Under samtalets gång bör man därför ställa bekräftande frågor som ”förstod jag det rätt att det har varit så här sedan juni?” och liknande, med ett lugnt och tryggt röstläge. Vid det laget brukar de allra flesta lämna hotsystemet och i stället gå över till driv- och utforskandesystemet, där man kan fokusera på lösningar tillsammans. Samma metod är Annika R Malmberg inne
Att hela tiden utstå kritik på arbetsplatsen, särskilt för saker som ligger utanför ens kontroll, kan skapa ohälsa på sikt. – Man riskerar nedstämdhet och arbetet blir inte motiverande. Ingen människa klarar av den här typen av bestraffningskommunikation i längden och därför är det viktigt med variationen, att man får fylla på sitt inre glas med positiva saker. Det måste också finnas ett tydligt ledarskap och en backup från närmaste chef, säger Agnes Mellstrand. En sådan backup kan till exempel vara att chefen går in och vid behov tar över kontakten eller ärendet där situationen har gått i lås. Om man ofta har svåra samtal i arbetet är det viktigt med regelbunden handledning och möjlighet till professionell hjälp om något allvarligt händer, till exempel om man får ta emot hot. – Det ska finnas en struktur inbyggd i företaget att ”vi tar hand om dig om du blir utsatt eller attackerad”, säger Agnes Mellstrand.
»Om ni inte har gjort fel så behöver du inte be om ursäkt.«
på. Hon har föreläst om kundbemötande, jobbar som utbildare och har skrivit boken ”Ta skit! Och gör det till guld”. – När personen har fått ur sig sin kritik kan du fråga: Är det något mer du vill att jag ska känna till? Även här är det viktigt att inte köra över kunden. – Sammanfatta vad som har sagts, när man är upprörd är det lätt att glömma. Och tacka för informationen, säger Annika R Malmberg. DET SISTA STEGET är att bekräfta kundens upplevelse. – Om ni inte har gjort fel så behöver du inte be om ursäkt, säg i stället att ”jag förstår att du blev upprörd”, ”jag förstår att det här har varit jobbigt”, eller liknande. Bekräfta kunden som medmänniska, säger Annika R Malmberg. Samtidigt kan det vara lättare sagt än gjort att behålla lugnet och inte gå i försvar. Här är arbetsplatsens utformning och arbetsmiljön viktig. – Man behöver ha en strategi för att orka med och det är viktigt att det finns en plan för återhämtning. Rent organisatoriskt bör man ordna det så att de grupper som ständigt matas med kritik får återhämtning och variation genom att växla mellan olika uppgifter, säger Agnes Mellstrand.
ANNIKA R MALMBERG menar att man kan öva sig i konsten att ta kritik. – Som utbildare har jag genom åren märkt att personer som har ett öppet sinne och kan ta emot kritik utan att hela tiden gå i försvar har mycket större chanser att gå vidare i karriären, jämfört med de som lägger tid på att försvara sig. Och en missnöjd kund som känner sig lyssnad på och får ett bra bemötande blir ofta en återkommande kund. Därför kan man vända på perspektivet och även se kritik som en möjlighet. l NR 4/202 1 ES SENS 25
T E M A
I skottlinjen
Hoten och ilskan mot handläggarna ökar Under coronapandemin har många misstolkat regeringens nya regler, vilket gjort att Frank Svensson och hans kollegor på Alfakassan fått ta emot fler klagomål än tidigare. I vissa fall har det gått över till regelrätta hot.
R
TEXT: KARIN JANSON FOTO: NICKE JOHANSSON
egeringen införde tillfälliga regler inom arbetslöshetsförsäkringen för att fler skulle kunna få ersättning från a-kassan. Anledningen var den skenande arbetslösheten till följd av pandemin. Reglerna misstolkades av många, framför allt när det gällde arbetsvillkoret. – Många trodde att antalet månader man måste jobba för att få ersättning hade ändrats och det ledde till att många blev upprörda. Pandemin innebar också att vi fick långa köer, vilket gjorde många frustrerade, berättar Frank Svensson som är handläggare på Alfakassan i Borås. Samtidigt arbetade handläggarna för högtryck för att hinna hjälpa så många som möjligt. – När vi jobbar övertid och de enda som hör av sig är de väldigt missnöjda kunderna, då 26 ES SENS NR 4/202 1
känns jobbet tråkigt och frustrerande. Men jag har slagit bort det, den stora majoriteten kunder är ändå vänliga och trevliga. När en kund är missnöjd brukar Frank Svensson försöka förklara sakligt och tydligt vad som gäller. – Det är viktigt att vi förstår att personen som söker är i ett väldigt utsatt läge och att de kan bli desperata. Många har ingen annanstans att vända sig och kan bli båda ledsna, besvikna och arga om de inte får det besked de förväntat sig. – När kunder är missnöjda tar jag det nästan aldrig personligt, eftersom jag förstår att den som ringer är i en utsatt situation. DET ÄR VANLIGT ATT kunder fastnar i affekt läget och inte vill lyssna. – Jag upprepar ett par gånger att jag försöker hjälpa dig och om du inte vill ha min hjälp kommer jag att välja att avsluta samtalet. Om personen i andra änden fortfarande inte vill
Frank Svensson på Alfakassan försöker vara saklig även om kunderna är upprörda.
NR 4/202 1 ES SENS 27
lyssna så avslutar jag. Många ringer tillbaka senare och ber om ursäkt och då kan vi föra ett konstruktivt samtal. Alfakassans policy är att närmaste chef går in och ringer upp personer som fortsätter vara arga och missnöjda. Den utsatta handläggaren får prata med sin chef eller med företagshälsovården om det behov finns. Alla hot polisanmäls.
– Hot tillhör tyvärr också vardagen. Jag har en gång fått ta emot hot mot min familj och det händer också att personer hotar med att ta sina liv. Det är jobbigt att hamna i kläm mellan lagstiftningen och att man vill hjälpa en person, säger Frank Svensson.
Det finns tillfällen då Frank Svensson avslutar samtalet.
HAN TROR MYNDIGHETSPERSONAL som handlägger frågor som rör ekonomisk ersättning är mer utsatta än andra yrkesgrupper. – Tyvärr känns det som om det är accepterat att bete sig lite hur som helst i kontakten med myndigheter, men jag förstår inte varför det skulle vara okej? Vi som arbetar på a-kassan gör allt vi kan för att hjälpa kunderna till ersättning, men vi kan inte fatta beslut som inte är i linje med svensk lagstiftning. Och det är aldrig okej att behöva ta emot hot. Tack vare stödet från chef och kollegorna tycker Frank Svensson att de missnöjda kunderna ändå inte stjäl för mycket energi. – Jobbet är omväxlande och jag kommer i kontakt med alla möjliga typer av människor. Vi kompetensutvecklas hela tiden och vi kollegor får ett speciellt band av att befinna oss i samma situation. Fördelarna överväger. l
T E M A
I skottlinjen
Så hanterar vi missnöjda kunder Åse Wiik Norberg, account manager, PostNord
Mila Borovika, trafikledare i tunnelbanan, MTR
– Jag möts ganska sällan av missnöjda kunder jämfört med kundtjänst, men det händer absolut. Tidigare arbetade jag som postkassör och där kunde jag få ta emot enorm ilska, den typen av bemötande ser jag extremt sällan i dag. Hur gör du om någon är missnöjd? – Steg ett är att lyssna, den som är upprörd över något måste få berätta vad som har hänt. Sedan undersöker jag om det stämmer och ber om ursäkt om vi har gjort fel. Även om det inte är vårt fel försöker jag visa förståelse och lyhördhet och jag frågar alltid: Hur vill du gå vidare? Hur hanterar du kritik från kunder? – Jag har jobbat så länge att jag inte blir ledsen, tvärtom kan jag känna mycket för kunden om det till exempel är en julklapp som inte kommer fram i tid. Men även om någon är jätteupprörd och skäller så tar jag det inte personligt. Får du möta kritik utanför jobbet? – Det händer ganska ofta att jag får stå till svars för saker i privata sammanhang, i alla fall när det var mycket skriverier i tidningarna om PostNord. Då försöker jag svara: Hur menar du då? Har du själv råkat ut för något. Ofta har de som framför kritik inte drabbats själva, men de har hört talas om någon annan.
– Jag jobbar både som inre och yttre trafikledare. I den yttre tjänsten åker vi ut med en radiobil när det uppstår problem och vi möter ofta kunder och får hantera klagomål. Vi är där för att lösa problem i första hand, så vi ger information och hänvisar sedan vidare till SL Center eller stationsvärdarna. Vad har ni för strategi för att hantera klagomål? – Vi som jobbar på MTR är ansiktet utåt för företaget, så det är viktigt att vara korrekt, professionell och saklig. Vi följer trafikinformationen och alla säger samma sak, så att det inte blir missförstånd. Vad kan det uppstå för situationer? – Ibland är det väldigt pressat, till exempel om vi har ett tåg som står stilla i en tunnel och jag ska ge information i vagnarna där det sitter hundratals människor som alla vill komma ut. Jag fungerar bra under press, jag stressar inte upp mig utan tänker kallt och behåller lugnet. Hur hanterar du kritik? – Jag tar det inte personligt om någon är otrevlig, det beror ju på att människor är stressade och det är inte mig de är arga på, utan situationen. Om en kund har svårt att hantera sina känslor och situationen är det desto viktigare att jag behåller lugnet och kan ge service. NR 4/202 1 ES SENS 29
T E M A
I skottlinjen
HANTERA UPPRÖRDA KÄNSLOR Vissa saker kan du göra själv. Men arbetsgivaren har ansvar för din arbetsmiljö. TEXT: KARIN JANSON FOTO: GETT Y IMAGES KÄLLOR: AGNES MELLSTRAND, ANNIKA MALMBORG, ARBETSMILJÖVERKET
1
Lyssna Lyssna alltid intresserat på en kund eller klient som har ett klagomål att framföra. Var inte för snabb med att försöka lösa problemet, låt kunden tala till punkt.
2
Dokumentera fakta Anteckna vad som sägs.
30 ES SENS NR 1/20 18
3
Tanka kunden på information Ställ fördjupningsfrågor. Det är viktigt att kunden får prata av sig och du visar att du tar kunden på allvar genom att lyssna aktivt och intresserat.
4
Ge kunden rätt att vara besviken Visa empati för kundens känslor, det betyder inte att du behöver hålla med i sak. Säg till exempel: ”Då förstår jag att det här har blivit besvärligt för dig.”
5
Ta hand om problemet Fråga kunden i vänlig ton: Har du något förslag på hur vi skulle kunna lösa detta? Återkoppla när problemet är löst.
Hur fyller du på ditt energiglas?
Arbetsgivarens ansvar l Arbetsgivaren har huvudansvaret för att ordna och utforma det systematiska arbetsmiljöarbetet för att förebygga risken för ohälsa på grund av hot och våld. l Risken för hot och våld på arbetsplatsen ska också utredas av arbetsgivaren, som även ansvarar för att ta fram åtgärder, regler och rutiner, så att alla vet hur de ska agera om en viss situation uppstår. l Efter en hot- eller våldssituation är det ofta viktigt för den drabbade att få tillgång till krisstöd, till exempel samtal med en professionell samtalskontakt. l Olyckor och allvarliga tillbud ska alltid anmälas till Arbetsmiljöverket och hot ska anmälas till polisen.
Medarbetarens ansvar
Återhämtning Energiglaset är en tankemodell där man känner vad som tar energi i vardagen och vad som ger energi och återhämtning. Om energiglaset blir tomt kan vi bli dränerade. Det är därför viktigt att ha möjlighet till pauser, reflektion och att skifta arbetsuppgifter om man utsatts för kritik som stulit mycket energi. Glaset kan användas som en modell för diskussioner på personalmöten: Hur fullt eller tomt känns mitt energiglas?
l Du som anställd har krav på dig att medverka i arbetsmiljöarbetet, delta i åtgärder och följa de rutiner och instruktioner som finns. l Du måste också iaktta den försiktighet som behövs för att undvika och förebygga ohälsa och olycksfall. l Om du bedömer att en arbetsuppgift kan medföra risk för att drabbas av hot eller våld ska du underrätta arbetsgivaren om det. l I många yrkesgrupper, till exempel inom vården, pratar man om professionellt ansvar. Det innebär att den anställda har ett självständigt ansvar för sitt handlande och för att ge patienten ett gott bemötande.
NR 4/202 1 ES SENS 31
L I S T A N
6 tips för bättre jobbfokus Att kunna fokusera på djupet är en förmåga vi måste träna upp och underhålla. Det finns mycket omkring oss som pockar på vår uppmärksamhet. T E X T: P E R C O R N E L L
Planera för djupjobb Planera in tid i kalendern för att kunna ”djupjobba” om du har den möjligheten i ditt jobb. Flytta bara i undantagsfall på detta. Öva dig på att fokusera på det viktigaste i stället för att vara med på varje möte eller fastna i en massa småuppgifter.
En sak i taget Sluta med ”multitasking”. Var medveten om vad hjärnan håller på med och rikta tillbaka uppmärksamheten till arbetsuppgiften. För den som har svårt med fokus är det bra träning. Sätt en tidsgräns för uppgiften för att skapa tydlighet.
Rätt sak vid rätt tid Arbeta med de mest krävande och utmanande arbetsuppgifterna när du energimässigt är på topp om du kan styra detta – för de flesta är det på förmiddagen. Använd en klocka och blockera fokuserade arbetspass. Börja med 25 minuter om du är ovan och jobba dig uppåt till 90 minuter.
32 ES SENS NR 4/202 1
Gör listor Gör en lista på det du ska koncentrera dig på. Om du tappar fokus, gå tillbaka till din lista för att hamna på rätt spår igen. Om du kommer på andra viktiga saker under det pass då du djupjobbar, skriv ner dem på en separat lista och titta på dem när du är klar med ditt fokuserade pass. Våga också vara otillgänglig på riktigt! De flesta måste inte vara nåbara hela tiden.
Nåbar vid rätt tid Kommunicera kring din tillgänglighet så att andra vet vad de kan förvänta sig av dig och när du är anträffbar. Lägg mindre koncentrationskrävande uppgifter under den tid då du är tillgänglig för andra och när du har utfört mer krävande uppgifter.
Förbered nästa dag I slutet av en arbetsdag bestämmer du vilka som blir morgondagens viktigaste prioriteringar, om du kan påverka detta. Bryt ner dessa i mindre och konkreta delar. Poängen är att du redan då har förarbetat, vilket förenklar ditt arbete senare.
K R Ö N I K A
A
Management by charter
rbetslivet kan vara hårt. Stress, nedstämdhet och ångest är exempel på elände som många skvalpar runt i. Man kan tycka att vi borde fått ordning på detta vid det här laget, men tittar man på generella trender i arbetslivet inser man varför vi inte har lyckats med det. Låt mig nämna ett par av dessa trender samt komma med ett litet förslag. Den första är själv-är-bäste-dräng-trenden. På många arbetsplatser ställs det krav men det saknas tillräckligt med stöd och resurser. Vi ska driva oss själva, göra reklam för oss själva och prestera. Gärna över det förväntade, eller som det heter i medarbetarsamtalsmallen: på extraordinär nivå. Att prestera på godkänd nivå är liksom inte riktigt okej. Utan stöd från chefen eller organisationen vilar väldigt mycket på individen vilket till slut kan nöta ner vem som helst. Den andra är byråkratiseringstrenden. Mycket av arbetet ska följa en på förhand uppsatt mall. Syftet är att säkerställa kvalitet och
Anders Rydell, Leg. psykolog, specialist i organisationspsykologi, aktuell med boken Arbetet på jobbet - om bök och bröte i arbetslivet, Natur & Kultur, 2021.
»På många arbetsplatser ställs det krav men det saknas tillräckligt med stöd.«
effektivitet och verktygen är styrdokument, flödesscheman och krav på att registrera och föra protokoll. Ordning och reda är bra men risken är att det slår över och blir viktigare att inte göra formellt fel än att göra reellt rätt. Det kan får den mest ihärdige att till slut tappa gnistan. I SKRIVANDE STUND befinner jag mig på en semesterort i Grekland. Efter en del observationer på flygplats, flygplan, restauranger, utflykter, stränder och hotellområde inser jag att en charterresa i mångt och mycket är raka motsatsen till arbetslivet. Plötsligt finns stödfunktioner på plats – och möjligheter att göra som man vill. På charter kan man dra bekvämligheten till sin spets, med fokus på vila och gottande dagarna i ända och däremellan fullständigt strunta i kösystem, förhållningsregler och allmän hyfs. Lösningen på det alltför hårda arbetslivet skulle kunna vara att vi balanserar upp nednötande trender med lite mer chartermentalitet på jobbet. Mer management by charter helt enkelt. Medarbetare och verksamheter skulle sannolikt må och fungera betydligt bättre om de fick lite mer frihet. Självklart behöver vi ordning och reda och krav på prestation men vi behöver också stöd, resurser och möjlighet till medbestämmande och självständigt tänkande. l NR 4/202 1 ES SENS 33
E X P E R T E R N A
Skriv din fråga till a4.se s es ens@
Svar på tal om arbetslivet Undrar du vad som gäller? SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, rättigheter och anställningsvillkor.
Får jag inte ta semester under uppsägningstiden? Jag har sagt upp mig från mitt jobb och vill ta ut semester under uppsägningstiden för att kunna börja på mitt nya jobb tidigare. Arbetsgivaren säger att jag inte får det. Stämmer det verkligen? SVAR: Om du redan har ansökt om semester och fått den beviljad innan du säger upp dig, har du rätt att ta ut den semesterledigheten även om den då kommer att hamna under din uppsägningstid. Men om semestern inte är beviljad innan du säger upp dig, får du ansöka om semester på sedvanligt sätt. Om det fungerar för verksamheten kanske arbetsgivaren beviljar ledighet. Om arbetsgivaren har behov av din arbets-
insats under uppsägningstiden, kommer du sannolikt inte att bli beviljad ledighet. Du kan således inte själv bestämma att du ska ta ut semester under din uppsägningstid. Att börja arbeta hos den nya arbetsgivaren under pågående uppsägningstid, är inte helt oproblematiskt. Du är under uppsägningstiden fortfarande anställd hos den ”gamla” arbetsgivaren och har en lojalitetsplikt mot denne. Vill du börja arbeta hos nya arbetsgivaren när du fortfarande är anställd hos den gamla, ska du inhämta skriftligt godkännande för att inte hamna i en situation där du eventuellt krävs på skadestånd för brott mot anställningsavtalet. Christel Bridal Förhandlare
»Du kan krävas på skadestånd för brott mot anställningsavtalet.«
34 ES SENS NR 4/202 1
Kan jag kräva vikarie om kollegan underpresterar?
Min kollega har varit långtidssjukskriven och är nu tillbaka på 50%. Vikarien vi hade har nu slutat. Kollegan presterar inte på 50%, tycker jag. Jag har bett chefen att anställa en ny vikarie, men chefen säger nej eftersom kollegan snart är uppe på 100%. På grund av det har jag fått en ohållbar arbetssituation, för jag måste göra mer. Vad kan jag göra? Kan SRAT hjälpa mig att se till att någon anställs som vikarie?
Christel Bridal
Marie Samuels
SVAR: Du beskriver en situation som inte är enkel att åtgärda. Arbetsgivaren har ett långtgående arbetsmiljöansvar som gäller både din kollega, dig själv och alla andra på din avdelning. Din chef måste gå en balansgång för att se till att kollegan som varit sjuk länge får en hållbar återgång till jobbet och inte insjuknar på nytt. Samtidigt måste chefen se till att övriga medarbetare inte får ökad arbetsbelastning som i så fall riskerar att leda till sjukskrivning av annan medarbetare. Exakt hur det här ska lösas finns det inget kortfattat och enkelt svar på. SRAT kan bistå dig med att till exempel kontakta din chef och tydliggöra din situation. Vi kan delta i ett möte med din chef och dig för att stötta dig i din förklaring av din arbetssituation. Du kan också kontakta skyddsombudet på din arbetsplats för hjälp med att lyfta frågan. Om du jobbar i en region eller en kommun, kan arbetssituationen på avdelningen hanteras inom ramen för
samverkan som också är skyddskommitté. Skyddsombudet kan dock inte lyfta frågan om enbart din arbetssituation inom ramen för samverkan. SRAT kan inte kräva att arbetsgivaren anställer någon ny vikarie eller på annat sätt utökar bemanningen, men vi kan hjälpa dig att formulera argument för varför arbetsgivaren bör överväga en utökning under en begränsad tid. Christel Bridal Förhandlare
Vart tog mejlen vägen?
Jag får ingen e-post från er längre. Har ni rätt uppgifter? SVAR: Du kan enkelt kontrollera dina kontaktuppgifter på Mina sidor på srat.se. Se till att vi har aktuella kontaktuppgifter till dig så att du inte missar något! De nyhetsbrev som SRAT och föreningarna skickar ut, innehåller viktig och värdefull information för dig som är medlem. Ibland hamnar vår e-post i skräppostlådan, så det kan vara värt att titta där. På Mina sidor kan du också ändra arbetsgivare och meddela oss exempelvis att du blir arbetssökande en period. På samma ställe kan du se dina fakturor och vilka dina fackliga kontakter är. Marie Samuels Medlemsservice NR 4/202 1 ES SENS 35
S R A T
ditt fackförbund
MAGNUS TAR ÖVER EFTER ANITHA:
”Jag tror på dialog och teamarbete”
E
nsam är inte stark, det har jag själv fått känna av, säger Magnus Nordström. – Det var för ungefär tio år sedan, en arbetsmiljöfråga som jag inte kunde påverka. Det var då jag bestämde mig för att engagera mig fackligt. Jag ville inte att mina kollegor skulle råka ut för samma sak. Magnus Nordström har just valts till ordförande för SRAT när han slår sig ner och samtalar med Anitha Wijkström, som har tackats av med uppskattande tal, blommor och presenter. Det blir ett samtal om utmaningar och förväntningar, men framför allt om att det går att påverka medlemmarnas arbetsförhållanden. – JAG HAR INTE en enda sekund ångrat att jag har antagit de erbjudanden som jag har fått, säger Anitha Wijkström. Att jag, som lokal facklig företrädare i Uppland, vågade ta plats i tandhygienistföreningens sty36 ES SENS NR 4/202 1
relse. Det var skakigt. Jag var nybörjare i fackliga sammanhang, utan några större kunskaper om andra medlemsgrupper och arbetsplatser. Men historien visar att man lär sig efter hand, och jag är stolt över en hel del saker som vi åstadkom. Att tandhygienist blev ett legitimationsyrke är ett exempel. – DET ENA UPPDRAGET har lett till det andra, utan att jag själv strävat efter det. Så småningom vågade jag tacka ja till ordförandeskapet i SRAT och jag tog plats i Saco-styrelsen. Det var en stor och oväntad framgång, eftersom förbundet var så litet då. Nu fick jag tillgång till arenor som jag aldrig ens funderat på. Som Saco-ordförandens ersättare i europafacket, till exempel. Och nu på senare år som ordförande i Sacos valberedning, stort det också. Magnus berättar om sin, lite längre, väg till ordförandeskapet. Han är diplomat med välfyllt cv, anställd 24 år på UD. I sju år har han varit ordförande i Utrikesförvaltningens personalförening, UPF, och
han har suttit i SRAT:s förbundsstyrelse i sex. Han har alltså erfarenhet av förbundet både som medlem, föreningsordförande och styrelseledamot. Och, precis som Anitha, värdesätter han det medlemsnära arbetssätt som har blivit något av SRAT:s signum. – När jag som föreningsordförande har behövt rådfråga någon av förbundets experter, har jag alltid fått snabba svar, säger han. – Jag har alltid sagt att vi som arbetar centralt aldrig är längre än ett telefonsamtal bort, kommenterar Anitha. Det är så vi har riggat organisationen med ansvariga, som inte bara är experter på sina egna områden, utan som också är väl insatta i de olika professionsfrågorna. De medlemmar och de förtroendevalda som ringer till förbundet får garanterat kontakt med någon som känner deras villkor. MAGNUS MENAR ATT det är av dubbel vikt. Att trygga medlemmar, som vet att de får stöd och hjälp när
ANITHA WIJKSTRÖM
Aktuell som: Avgår som förbundsordförande efter 27 år. Yrke: Tandhygienist. Ålder: 66 år. Hemort: Uppsala. Intressen: Resor, konst, musik, litteratur, golf. Och familjen förstås, två söner med respektive och tre barnbarn.
FOTO: STEFAN BO H LIN
MAGNUS NORDSTRÖM
Aktuell som: Ny förbundsordförande. Yrke: Diplomat. Ålder: 51 år. Hemort: Stockholm. Intressen: Umgås med min sambo och våra fyra tonåringar, läser, studerar filosofi, reser gärna, drömmer om flygcertifikat.
NR 4/202 1 ES SENS 37
»Det krävs disciplin att delegera, men det måste man för att orka. Så spring inte på alla bollar!« de behöver, ofta blir goda ambassadörer för förbundet. – Det händer mycket i mellanmänskliga situationer, konstaterar han filosofiskt. Några kanske berättar om den hjälp de har fått av förbundet, eller om en intressant medlemsaktivitet i föreningen. Det kan räcka med ett sådant samtal vid kaffebordet för att andra ska bli intresserade. Kanske resulterar det i några nya medlemmar och förtroendevalda. – Att attrahera unga människor är en ständigt pågående utmaning, kommenterar Anitha Wijkström. Det handlar om förbundets gemensamma styrka och är på sikt en överlevnadsfråga. Vårt med38 ES SENS NR 4/202 1
”Värna om föreningarna och värna om dig själv.” Anitha Wijkström ger den nya förbundsordföranden Magnus Nordström sina bästa råd.
lemsnära arbetssätt är ett starkt argument. Magnus betonar, på diplomatens vis, vikten av lyhörd dialog och förståelse för olika perspektiv. Han förespråkar arbete i team, också för egen del i den nya rollen. – VI LÄR MYCKET av varandra. Ta
bara kunskapsutbytet mellan föreningarna och förhandlarna på kansliet. Det har lett till att många föreningar har företrädare som också är skickliga lokala förhandlare. Vi stödjer varandra och skapar på det sättet en lärande organisation. På riktigt! Detsamma gäller i möten med andra organisationer i vår omvärld, med andra Saco-
förbund men också med arbets givare och makthavare. Omtanken om medlemmarna är grunden i alla samtal. – Det är så viktigt att må bra på jobbet. Att ha stimulerande arbetsuppgifter i nivå med sina färdigheter, att veta att och hur man bidrar till verksamheten och att man själv har möjlighet att växa med uppgifterna. – Det är en grundtanke i SRAT att utveckling i yrket ska löna sig, så att det också avspeglar sig i lönen. – SRAT:s medlemmar är välutbildade och är i allmänhet väl rustade för att självständigt ta ansvar för och genomföra sina arbetsuppgifter. Det betyder inte att man kan avskaffa cheferna. Tvärtom, de måste ha tid
Röster om Anitha ”Anitha är otroligt klok och framsynt och duktig på att leda. Hon har betytt väldigt mycket för förbundet.”
FOTO: STEFAN BO H LIN
Elisabeth Mohlkert, tidigare förbundsdirektör SRAT
”Det är roligt att arbeta tillsammans med Anitha. Hon är kunnig och seriös och har lätt för att knyta och behålla kontakter.” Göran Arrius, ordförande Saco
och mandat för att kunna vara just chefer. Och de har samma rätt till bra stöd från facket som alla andra medlemmar. ANITHA ÄR ÖVERENS med Magnus om att det uppdrag han nu tar över är komplext. – Som ett Saco i miniatyr. Vi representerar ju så gott som hela samhället, säger hon. Men Magnus är beredd. – Nu ska jag lära mig mer om alla våra professioner och varje arbetsplats, säger han. Det ska jag göra i god dialog med föreningarna och kansliet. Innan de skiljs åt delar Anitha med sig av egna erfarenheter:
– Värna om föreningarnas rätt att driva sina egna professionella frågor, säger hon. Låt dem vara olika, de är ändå lika mycket värda! – Värna om dig själv också, och din egen tid. I det här uppdraget är det lätt att bli uppslukad, så man måste stänga av ibland. Det krävs disciplin att delegera, men det måste man för att orka. Så spring inte på alla bollar! Så skiljs de åt. Anitha far hem till Uppsala för att packa golfbagen och påbörja en semestervecka i Spanien. Det har varit slitigt in i det sista. – Nu ska jag unna mig att läsa skvallertidningar, säger hon. Det var väldigt länge sedan. l
”Anithas betydelse för tandhygienistprofessionens och föreningens utveckling är odiskutabel! Hon är en stor förebild, som inspirerat med sin glädje och sitt engagemang.” Yvonne Nyblom, ordförande STHF och ledamot i SRAT:s styrelse
”Anithas ledarskap är inlyssnande och tillitsfullt. Vi har alltid haft en god ömsesidig förståelse för de olika roller och uppgifter som förtroendevalda och kansliet har.” Anders Berndt, förbundsdirektör SRAT
TEXT: BIRGITTA JAKOBSSON
NR 4/202 1 ES SENS 39
S R A T
ditt fackförbund
Har du frågor ? Gå in på srat .se och hör av di g så hjälper vi till!
Jag kommer aldrig att ha alla svaren själv JAG BRUKAR BESKRIVA SRAT som en mångfacetterad ädelsten, där 25 föreningar bildar en stark enhet. Det ger mig en bild av 21 000 medlemmars sammanlagda kunskap och erfarenhet. Vilken styrka! Att få förtroendet att leda en organisation som vår är hedrande. Jag tar mig an uppgiften med ödmjukhet och glädje. Nu är jag inne i en inlärningsperiod, då jag fördjupar mig i frågor som rör såväl medlemmarnas yrkesutövning och arbetsvillkor som föreningarnas arbete. Vad skaver? Vilka erfarenheter kan vi föra vidare från en förening till en annan? Hur stöder vi bäst varandra? Jag kommer aldrig att ha alla svaren själv och det är inte heller min avsikt. Det är ni medlemmar som vet bäst hur olika frågor kan lösas i era verksamheter. Utifrån gemensamma kunskaper och erfarenheter fortsätter vi att utveckla den positiva spiral som bildas av ett gott samspel mellan medlem, förening och förbund. Jag tänker mig fyra nyckelord i mitt uppdrag – lotsa, vårda, värna och vässa. Att, likt en verklig lots, stötta det arbete som pågår för att uppnå goda arbetsvillkor. Jag ska vårda förbundet genom att ta tillvara tidigare erfarenheter, och värna SRAT:s sätt att arbeta parallellt med yrke och villkor. Och jag ska vässa de verktyg vi har till vårt förfogande. Lite abstrakt än så länge. Men jag försäkrar er, det kommer att fyllas på med konkreta förslag i takt med att jag lyssnar på kloka förtroendevalda och medlemmar.
»Att få förtroendet att leda en organisation som vår är hedrande.«
Magnus Nordström Förbundsordförande SRAT
Just nu... ... tänker jag på hur vi ska finna balans. Balansen mellan arbete och återhämtning för att hålla veckan ut, och mellan alla snabba nödvändigheter och det långsiktiga utvecklande, som ger oss ett hållbart (arbets)liv. 40 ES SENS NR 4/202 1
STATISTIK
Svara på årets löneenkät! På hemmakontoret är det viktigt att ha rätt digitala förutsättningar. FOTO: G E T T Y IMAG ES
I början av november skickades löneenkäten ut som bildar underlag för SRAT:s populära och efterfrågade lönestatistik samt till Saco LöneSök – marknadens bästa lönestatistik.
Varför ska jag svara?
ARBETSMILJÖ
Funkar hybridkontor för er? Hybridkontor har blivit allt vanligare. Det innebär att man kombinerar arbete i företagets lokaler med arbete på distans, vanligtvis hemma. DET FINNS FRÅGOR som är bra att tänka igenom om man planerar hybridverksamhet.
OMRÅDEN ATT PRATA IGENOM TEKNIKEN Finns teknisk utrustning och support för hybridmöten? LEDARSKAP Vilka är utmaningarna för chefer som ska leda både på plats och på distans?
FOTO: G E T T Y IMAG ES
KOMMUNIKATION Hur kan alla inkluderas och känna sig delaktiga? TEAMKÄNSLA Hur får vi ihop arbetsgruppen när några är på plats och några på distans? ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ Sker täta avstäm-
Det är upp till varje arbetsgivare att avgöra om hybridarbete passar verksamheten och i så fall på vilket sätt och i vilken omfattning. När man har kommit fram till hur man vill ha det ska en riskbedömning göras. Den görs bäst i samverkan mellan chef och skyddsombud. Se faktarutan för områden att diskutera inför övergång till hybridkontor. l
Genom att besvara enkäten bidrar du till att SRAT kan ge dig bra lönerådgivning vid lönesamtal eller när du ska börja ett nytt jobb. Är du intresserad av att se hur det genomsnittliga löneläget ser ut för medlemmar med ditt födelseår/examensår/län respektive din arbetsmarknadssektor? Lönestatistiken ger dig svaret. Ditt svar behövs! Det lönar sig att svara. Läs mer om vilka som får löneenkäten: srat.se/ loneenkat l
DIGITALT INNEHÅLL
Missa inget med SRAT Play ningar mellan chef och medarbetare om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön? SPELREGLER När och var ska olika typer av arbete ske? Får man ha videomöten i kontorslandskapet? MÖTEN Hur tydliggör vi i mötesinbjudan om ett möte är på plats, på distans eller både och? l Kontakta din chef eller ditt skyddsombud om du tycker något behöver förändras på just din arbetsplats. K ÄLL A: PRE VENT
Vi samlar bland annat inspelningar från våra fackliga frukostar och webbinarier. De webbinarier vi har extern föreläsare på ligger kvar under en begränsad tid. Du missar alltså ingen även om du inte kan vara med just då sändningen sker. Du hittar SRAT Play här: srat.se/srat-play l NR 4/202 1 ES SENS 41
S R A T
ditt fackförbund
EVALINN WILKE OCH HANNA ADLERTEG MELINDER OM SRAT:S KARRIÄRSERVICE
”Coachningen utgår från medlemmen som individ” Alla medlemmar har tillgång till SRAT:s karriärservice, förmånen stöttar dig som medlem i jobbsökande och om du vill göra en förändring i ditt yrkesliv. Det kan röra sig om allt från att spetsa till en profil på LinkedIn, att skriva ansökningshandlingar till professionell karriärcoachning. Evalinn Wilke och Hanna Adlerteg Melinder är certifierade coacher och möter medlemmar i karriär samtal. Här svarar de på några frågor om SRAT:s karriärcoachning. Vad gör SRAT:s karriärcoacher? – Vi coachar medlemmar som vill ha någon form av förändring antingen i befintlig yrkesroll, arbetssituation, eller genom att byta riktning och arbete. Coachningen utgår från medlemmen som individ och vi vägleder i att strukturera tankar, mål och drömmar, samt att reflektera över nuvarande arbetssituation. Allt för att med-
Evalinn Wilke och Hanna Adlerteg Melinder, certifierade coacher
lemmen ska komma vidare i sin karriär, nå sina mål eller hantera en utmanande arbetssituation. Vad menar vi med karriärutveckling? – Det kan handla om att byta arbete eller riktning i sitt arbetsliv, men också om att satsa på sin nuvarande roll, öka motivationen, skapa framgång, hitta balans och få mer välmående i sin yrkesroll. Det kan också röra sig om nya perspektiv och att lösa utmaningar och dilemman på arbetet. Är du chef och vill bli en bättre chef så är chefscoachning något vi också kan erbjuda.
På gång i förbundet 7 DECEMBER 2021 Förbundsstyrelse.
42 ES SENS NR 4/202 1
7 & 8 DECEMBER 2021 Fackliga frukostar om försäkringar.
Vad är det roligaste med att vara karriärcoach? – Arbetet är en stor del av vårt liv och det är viktigt att trivas med sitt jobb. Därför tycker jag att det roligaste med karriärcoachningen är att stötta medlemmar i att hitta ett arbete som känns meningsfullt och som bidrar till välmående och utveckling, säger Hanna Adlerteg Melinder, förhandlare och coach. – Jag instämmer verkligen. Det jag tycker är roligast med karriärcoachningen är också att se hur coachningen kan skapa motivation, nya tankar och perspektiv hos den som blir coachad, säger Evalinn Wilke, förhandlare och coach. Vem kan boka tid med coacherna? – Alla yrkesverksamma medlemmar kan kostnadsfritt boka tid med SRAT:s karriärcoacher. Ett samtal tar ungefär 40–60 minuter och det finns möjlighet att boka uppföljande samtal om det finns behov. Skicka dina frågor till karriar@srat.se för att få det stöd du behöver. l TEXT: AMANDA SJÖQUIST
Läs hela kalendariet på srat.se 2-6 MAJ 2022 Utbildning i ledarskap och medarbetarskap.
AN N O N S ER
Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad. Oavsett vilket kan du som medlem i SRAT låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,90* procent. Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan * Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,90 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 210 000 kronor. Om den rörliga årsräntan är 4,90 %, blir den effektiva räntan 5,01 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 953 kronor och din månadskostnad blir 1 883 kronor. Årsränta per 2020-03-02.
ESSENS_SRAT_SEB nr 1-21_163x109.indd 1
2021-11-01 10:34
Missa inte dina medlemsförmåner Du som är medlem i SRAT/medlemsföreningarna har en mängd medlemsförmåner, förutom arbetsrättslig
rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och professionsutveckling. Här nedan ser du några av de förmåner som ingår i medlemsavgiften. Fler förmåner med förmånliga rabatter hittar du på srat.se/formaner Försäkringar ● SRAT Hälsoskydd (sjukförsäkring) ● SRAT Inkomstförsäkring ● Liv- , olycksfallsförsäkring samt sjukkapital – ingår i
tre månader
● Loss of License – för flygtekniker ● Sjukkapital – för studenter
under studietiden
SRAT Karriär & lön ● CV-granskning, verktyg för personligt brev, sök-jobb-tips ● Karriärcoachning ● Saco LöneSök
– Sveriges bästa lönestatistik!
Övrigt ● Kostnadsfria webbinarier i aktuella ämnen ● Medlemslån, bolån & banktjänster ● Juridisk rådgivning (privat), upprättande av
kostnadsfria avtal ● Medlemstidningen Essens ● Professionstidning, medlemsblad
Det lönar sig att vara medlem! Förmånsannons-Essens-163x109 - förmaner i medlemsavgiften.indd 1
2021-08-30 08:29:46
Posttidning B SRAT/ESSENS Box 1419 SE-111 84 Stockholm
SRAT Karriär Medlemsförmånen för dig i utveckling Använd vår karriärservice när du ska: l bygga relevant cv l skriva personligt brev – från ett tomt blad till skarp ansökan l spetsa din LinkedInprofil l vässa dig inför anställningsintervjun Allt är kostnadsfritt för dig som är medlem. SRAT har certifierade coacher med förståelse för, och kunskap om, den bransch du befinner dig i.
Läs mer på srat.se/karriar. Boka en tid hos våra karriärcoacher Evalinn Wilke, Hanna Adlerteg-Melinder och Amanda Backlund för samtal om din utveckling på jobbet och i karriären – karriar@srat.se
