MÖTET Forensikern som har full koll på alkohol i utandningsluften.

Nykter syn YRKE: FORENSIKER

Glöm promille. Nästan alla som testar positivt för rattfylla blåser i bevisinstrumentet Evidenzer som mäter alkohol i utandningsluften. Vi har träffat Andreas Andersson, förste forensiker på NFC.

TEXT: PER CORNELL FOTO: JOHAN STRINDBERG

Xxx

xxx på fylla

NR 4/2021 ESSENS 13

Det pyser och bubblar inne på labbet för alkoholutandning. Vi befinner oss på Nationellt forensiskt centrum i Linköping, som är en avdelning inom Polismyndigheten. Forensikerna är de som hjälper polisen med tekniska undersökningar vid brottsutredningar. Det är hit allt bevismaterial som ska analyseras skickas: kulor som plockats ut ur kroppen på brottsoffer, blodiga kläder eller mordvapen för att nämna några exempel. I deckarserierna på tv är det forensikerna som är hjältarna. De kommer med de avgörande bevisen som vänder upp och ner på hela utredningen.

ANDREAS ANDERSSON HAR många av de utmärkande drag som tv-seriernas forensiker har. Han är omåttligt intresserad av sitt specialområde, han har ett labb fyllt med mystiska apparater och han är den i hela norden som kan ämnet alkoholutandning bäst. Möjligen med ett undantag – mentorn och företrädaren Lars som gick i pension för 15 år sedan. – Vi har mycket kontakt fortfarande. Han har byggt om hela sitt hus till ett labb och jobbar sju dagar i veckan med saker kopplade till det här ämnet och han hjälper oss fortfarande ibland. Jag blir också mer och mer intresserad av ämnet, men jag har dragit gränsen där – jag har ingen labbutrustning hemma, säger han med ett skratt.

Andreas Andersson har en framträdande roll i gruppen för alkoholutandning på NFC, som också består av kollegorna Karin Frykevall Svensson och Rickard Emilsson. Kärnan i deras uppdrag är att ansvara för bevisinstrumentet Evidenzer som polisen, tullen och kustbevakningen använder för att mäta graden av berusning hos brottsmisstänkta. De flesta känner till att det finns en promillegräns för rattfylleri och att det mäts med blodprov. Färre känner till att nästan alla som blåser positivt i polisens sållningsinstrument, sedan gör bevisprovet genom att lämna ett utandningsprov i Evidenzer. – Alla pratar om promille i blod. Men 80 procent av bevisproven mäter milligram alkohol per liter utandningsluft.

ATT MÄTA MED HJÄLP av blodprov har fördelen att resultatet i princip är odiskutabelt. Men det finns också flera nackdelar. Det tar längre tid att få ett resultat, vilket påverkar både den brottsmisstänkte och polisen eftersom förundersökningen inte kan avslutas på plats. Det är också betydligt mer kostsamt med blodprov jämfört med utandningsprov och det är en större integritetskränkning.

Andreas Andersson har varit med och utvecklat hela det system kring utandningsprov som används i Sverige. Dessutom kontrollerar han och kollegorna både norska och finska polismyndighetens instrument.

För att bevisinstrumenten ska vara rättssäkra och hålla som bevis i domstol måste både tekniken och metoden skötas med stor noggrannhet – det absolut värsta som kan

ANDREAS ANDERSSON

l Gör: Förste forensiker på NFC, arbetar i gruppen för alkoholutandning. l Ålder: 52 år. l Familj: Dotter som flyttat hemifrån. Särbo sedan ett år tillbaka och inom kort flyttar de ihop i hennes hus på landet utanför Mjölby. l Fritid: Konstruera saker, vandra i naturen, köra motorcykel, laga mat, läsa mm.

Bevisinstrumenten skickas regelbundet till NFC och Andreas Anderssons grupp för kontroll.

Det värsta som kan hända är om oskyldiga döms på grund av att instrumenten inte är pålitliga. hända är att oskyldiga skulle dömas till följd av att instrumenten inte är pålitliga. Därför finns det ett väl beprövat och i princip vattentätt system för detta.

DET FINNS CIRKA 300 bevisinstrument ute hos användarna runt om i Sverige och ett hundratal av dessa är mobila, det vill säga finns i polisbussar eller på båtar. Varje instrument skickas på service hos leverantören i Uppsala varje år. Inför den årliga kontrollen skickas ett nytt instrument ut till verksamheten så att det inte ska uppstå en lucka. När instrumentet har fått sin service skickas det till NFC som kontrollerar och kalibrerar det. Samma sak gäller de norska och finska instrumenten. – Vi har utvecklat egna testriggar som vi kopplar instrumenten till för att kontrollera att de fungerar som de ska. Därefter kalibrerar vi dem genom att koppla dem till en våtgassimulator som simulerar blås motsvarande gränsen för grovt rattfylleri, 0,50 milligram alkohol per liter luft. Efter det kan vi skicka ut instrumentet i verksamheten igen, säger Andreas Andersson.

Så fungerar något förenklat den tekniska biten av systemet. Men testmetoden är också viktig eftersom ett utandningsprov är känsligare för påverkan än ett blodprov. Det finns krav på hur mycket och hur länge den misstänkte ska blåsa. Instrumentet använder infraröd strålning, vilket gör det möjligt att mäta alkoholhalten 10 gånger per sekund under hela blåset. Provet upprepas efter sex minuter. – Kurvan som visar alkoholvärdena ska vara jämn och sakta stigande under blåset. Då kan vi utesluta saker som kan störa provet, till exempel att någon har ätit en likörpralin. Det förekommer många fantasifulla bortförklaringar vid rattfylla.

»Jag har inte lyckats hitta ett sätt att lura systemet.« ANDREAS ANDERSSON BERÄTTAR om en av de mer ovanliga. När den misstänkte fördes till polisstationen för att få blåsa i Evidenzer, visade det sig att han hade stoppat in en våtservett för rengöring av glasögon i munnen. Han påstod sedan att det var anledningen till att provet visade grovt rattfylleri. – Vi fick fundera lite på hur vi skulle kunna undersöka dess påverkan och vi lyckades genom att använda en likadan våtservett i vår labbmiljö, där resultaten visade att instrumentet kunde hantera detta. Går det att lura instrumentet? – Jag kan bokstavligen allt om detta och har inte lyckats hitta ett sätt att lura systemet. Att blåsa lite och kort kan sänka ens värde något, men att någon får ett för lågt värde är inget problem i vår värld, det viktiga är att ingen får ett för högt värde och blir oskyldigt dömd. Forensiker är inget legitimationsyrke, men det är en lång intern utbildning för att få titeln som består av en allmän del och en

EN DAG PÅ JOBBET

07.30 Kommer till jobbet och stämmer av om det kommit in ärenden under natten där polisen behöver support.

08.00 Felsöker och skickar ut ny utrustning till polisstationer, vid behov.

08.30 Granskar lagrade data från bevisprov och tekniska kontroller som utförts av polisen.

10.00 Tar emot leverans av instrument som ska kontrolleras. Packar upp och gör ankomstkontroll så att kollegan Karin kan kontrollköra dem.

10:15 Förbereder kurs.

13.00 Utbildning av åklagare.

15.00 Arbete med avtal kring upphandling. ämnesspecifik. Andreas Andersson väg in i yrket är snarare praktisk än akademisk. Redan som barn älskade han att konstruera saker och bygga modeller. Han var den där killen i klassen som hade dator först och lärde sig att programmera tidigt. Han mekade med moppe och så småningom med bil. Inte helt oväntat har han lagt ner en hel del engagemang på att bygga upp ”det smarta hemmet” där han till exempel kan styra all belysning med kommandon till Google Home.

– JAG BÖRJADE JOBBA på Ericsson på mobilsidan och fick en spindeln i nätet-roll som handlade mycket om processer och flöden. När de la ner mobilutvecklingen i Linköping sökte jag en tjänst här och kom in precis när det här systemet infördes. – Det var kul att producera telefoner, men man kände inte att det gav någon samhällsnytta. Vi försöker att få bort rattfylla från vägarna, vilket jag brinner för. Jag har personligen sett vilken skada alkohol kan göra och har själv valt att vara nykterist. Jag har aldrig provat alkohol, inte av religiösa skäl utan jag bestämde mig för det tidigt och har hållit fast vid det. Därför passar yrket också bra. Om vi ska utföra något alkoholförsök brukar det inte vara något problem att få fram testpersoner, så kan jag sköta spakarna. Vad är det roligaste med ditt jobb? – Jag tycker att det är spännande och utmanande när jag får vittna i rättegångar. Det händer inte mer än kanske fem gånger per år som våra prov blir ifrågasatta i en rättegång. Utmaningen är att på ett enkelt sätt förklara ganska komplicerade saker så att rätten förstår. Det är också roligt att utbilda poliser och åklagare i tekniken och få dem att förstå mer om vår metod och ämnet i allmänhet. l