Essens 3-2023

ESSENS

Christel Englund är sjöräddningsledare i Göteborg.

GRANSKNING Stor belastning på cheferna

TEMA

Skyddsombud med rätt att säga stopp

SPANING Så kan ni bli bättre på inkludering

5

SÄTT ATT LYCKAS MED UTEMÖTET

MÖTET

Räddaren

i nöden

Efter många år till sjöss ägnar sig Christel Englund nu åt att rädda folk i sjönöd.

Enmedlemsförmånfrånditt fackförbundSRAT

SID 12

KÄRNAN I DITT YRKESLIV NR 3/2023

En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.

KONTAKT

SRAT

Telefon, växel 08-442 44 60

Webbplats www.srat.se

Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm

REDAKTION

Ansvarig utgivare Anders Berndt

Chefredaktör

Per Cornell, A4

per@a4.se

Art director

Sandra Johnson, A4

Produktion

A4 Text & form, www.a4.se

Reportrar

Tim Andersson, Therese

Johansson, Stefan Karlsson

Fotografer och illustratörer

Sören Håkanlind, Ulf Palm, Team Hawaii

Omslagsbild

Sören Håkanlind

Korrektur Monika Lann

TRYCK

Tryckeri

Linderoths tryckeri, Vingåker Upplaga 21 100 ex Annonsbokning

Patricia Widergren, patricia.widergren@srat.se

ISSN

2003-1548

Tidningen är momsbefriad

Chefer på gränsen till sammanbrott

CHEFENS FÖRMÅGA ATT leda, motivera och fördela arbete påverkar medarbetarnas hälsa. Detta finns det vetenskapliga belägg för. Kanske är det inte helt förvånande. Frågan är då vad som händer när chefens arbetsmiljö inte är bra. Bland SRAT:s medlemmar finns det en hel del chefer på olika nivåer. Nu visar det sig att de också vittnar om en ganska tuff arbetsvardag: mycket övertid, stora personalgrupper och svårt att orka med något annat än att vila efter jobbet. Det känns inte riktigt som några drömförutsättningar för att skapa en harmonisk arbetsmiljö. Chefsjobbet är svårt nog ändå.

Är det inte konstigt att vi har hamnat i ett läge där många grupper mår dåligt av sina arbeten? Ibland undrar jag vad som hände med den där ungdomliga entusiasmen man kunde känna på sitt första jobb. Att försöka hitta glädjen i vardagen brukar fungera för mig. Ett möte, en snygg faktaruta eller en rubrik som fångar intresset. Ett vänligt ord till någon eller från någon kan också göra min arbetsdag.

Det går dock inte att bortse från att de mer organisatoriska aspekterna av arbetsmiljön måste finnas på plats för att vi ska må bra av vårt arbete. Tur att vi har skyddsombuden som ibland kan dra i nödbromsen.

Per Cornell Chefredaktör

Missa inte ...

... intervjun om att pendla långt till jobbet. (s. 11)

... Magnus Nordströms kloka ledare. (s. 36)

»Ett vänligt ord kan göra min arbetsdag.«

Först jobbade hon till sjöss. Nu räddar hon de som hamnar i sjönöd. Läs mer om Christel Englund på sidan 12.

FOTO: SÖREN HÅKANLIND

ARBETSMILJÖ

Antalet arbetsolyckor ökar igen

Coronaeffekten är över – efter pandemin har fler skadat sig på jobbet.

35 400 PERSONER anmälde att de drabbats av arbetsolyckor som ledde till sjukfrånvaro förra året. Det innebär att antalet anmälda olyckor nu är tillbaka på ungefär samma nivå som före pandemin, visar en ny rapport från Arbetsmiljöverket.

– Det är allvarligt att tusentals personer utsätts för farlig arbetsmiljö, särskilt när vi vet att många olyckor skulle kunna förebyggas, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

Unga män (16–24 år) anmäler flest arbetsolyckor per 1  000 sysselsatta.

Många av olyckorna inträffar när det händer något som avviker från det normala eller när man inte har följt de vanliga rutinerna.

Bland män är det vanligast att förlora kontrollen över verktyg, maskiner och transportfordon. För kvinnorna dominerar olyckor på grund av fall och tunga eller besvärliga lyft av till exempel patienter. Hot och våld är också orsaken till många arbetsolyckor som anmäls av kvinnor.

Transport och magasinering

är den bransch med högst andel arbetsolyckor. Där ingår de som arbetar med transporter på till exempel väg eller järnväg samt gods- och posthantering.

Under förra året inträffade 49 arbetsolyckor med dödlig utgång. ●

TEXT: PER CORNELL

HÄLSA Sämre flås utom bland chefer

De senaste 20 åren har konditionen sjunkit i många yrkesgrupper. Tydligast syns det i yrken med lägre kvalifikationsnivå som städare, hantverkare och fabriksarbetare. Men konditionen har gått ner i alla yrkesgrupper. Hos chefer däremot märks ingen förändring. Det visar en ny avhandling från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Avhandlingen bygger på hälsoprofilbedömningar från företagshälsovården. Forskarna har ännu inget svar på vad detta beror på. ●

Företagare kan få a-kassa på samma villkor som anställda, men med ett undantag: de kan inte arbeta deltid i sitt företag och få a-kassa på deltid. Företaget måste pausas helt. Under pandemin ändrades reglerna kring detta så att företagare kunde pausa sitt företag när de ville. Detta gäller fram till den 31 december 2023. Nu har regeringen fattat beslut om en ny regel som träder i kraft från årsskiftet. Den innebär att en företagare har rätt att lägga företaget som vilande en gång vart tredje år. ●

Så många medlemmar i SRAT tog ut a-kassa vid halvårsskiftet. Det är exakt samma siffra som i juni förra året. Medan andra akademikerförbund ser en ökande arbetslöshet är SRAT:s yrkesgrupper ännu inte så påverkade av lågkonjunkturen. ●

Halvtid i avtalsrörelsen

Många nya kollektivavtal

är nu klara. Men flera stora grupper inom SRAT återstår.

DE FLESTA kollektivavtalen inom

SRAT:s branscher är i mål. Svårast hittills har avtalet för spårtrafiken varit, som ändå klarades av före sommaren. Däremot är några av de största avtalsförhandlingarna inte avslutade. Den för statligt anställda pågår och den för anställda i kommuner och regioner har inte påbörjats.

På det statliga området, där bland andra UD, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, FRA och Arbetsförmedlingen ingår, förhandlar SRAT genom Saco-S. Det innebär att ett antal fackförbund förhandlar

tillsammans. SRAT har cirka 4 000 medlemmar inom Saco-S. Det statliga avtalet fungerar lite annorlunda än de andra avtalen. Det är ett tillsvidareavtal som är sifferlöst. Det innebär bland annat att lönefrågan hanteras lokalt och inte i det centrala avtalet.

Detsamma gäller avtalet för kommuner och regioner. SRAT förhandlar genom Akademikeralliansen. Det är ett sifferlöst tillsvidareavtal som ska vara färdigförhandlat till den 1 april 2024.

Ytterligare ett avtal som just nu är uppe för förhandling är det för flygteknikerna. Här siktar man mot ett nytt löneavtal med lokal lönesättning och bättre villkor kring försäkringar, pensioner och lönetillägg.

– Flygteknikernas avtal är speciellt för oss då det är ett arbetaravtal. Alla våra andra avtal är tjänstemannaavtal. På sikt vill vi se en rörelse mot villkor som liknar ett tjänstemannaavtal, säger Mats Eriksson, förhandlingschef på SRAT.

Årets avtalsrörelse har varit svår för de fackliga parterna. Det mesta har handlat om lönehöjning i förhållande till inflationen. För hög höjning riskerar att inflationen ökar och för låg drabbar löntagarna hårt.

– 7,4 procent på två år är förhållandevis bra även om det inte blir någon reallöneökning första året. Men det är viktigt att inflationen går ner nu också när vi från den fackliga sidan har tagit vårt ansvar.  ●

TEXT: PER CORNELL

Avtalet för statligt anställda – där bland annat Kustbevakningen ingår – är inte färdigförhandlat.

FOTO: JOHNNY SÖDERBERG / KUSTBEVAKNINGEN

VARDAGSMOTION

Därför cyklar vi inte till jobbet

Runt var tionde svensk uppger att hen cyklar till jobbet. Det finns stora regionala skillnader.

ATT DET FINNS många fördelar med att cykla till jobbet är välkänt. För individen kan det ha stor påverkan på hälsan samtidigt som det är ekonomiskt fördelaktigt om valet står mellan att åka bil eller cykla. Även på samhällsnivå finns det uppsidor. Minskade utsläpp av avgaser, mins kad trängsel på vägarna och ökad friskhet bland befolkningen.

Ändå visar undersökning efter undersökning att det är svårt att få majoriteten att cykla. Senast från leasingföretaget BusinessBike. Deras undersökning pekar på att runt sju procent cyklar varje dag och att cirka 30 pro cent cyklar till jobbet ibland.

Det som avskräcker från att cykla är avståndet till

arbetet, vädret och att man riskerar att komma till jobbet svettig. I Stockholm och Göteborg känner sig cyklisterna mindre trygga än vad de gör i Malmö. Malmö är den enda stad där cykling är lika vanligt som bil till jobbet. I Stockholm sticker kollektivtrafiken ut som det vanligaste färdmedlet – sex av tio pendlar kollektivt. I Göteborg däremot dominerar bilen. Säkrare cykelvägar, förmånscykel med eldrift

ARBETSMILJÖ

Råttor och mögel stänger kvinnoklinik

välja cykeln till

Trots långvariga sanitära problem i lokalerna på kvinnohälsovården i Karlskrona har inget skett. Nu har skyddsombudet i region Blekinge, Annika Fellbo, anmält regionen till Arbetsmiljöverket, genom en så kallad 6:6a-anmälan. Lokalerna har en längre tid haft problem med råttor samt att det förekommer mögel som har skapat hälsoproblem hos personalen.

– Arbetsgivaren måste leverera hållbara åtgärder här och nu för våra medlemmar, så att de kan göra sitt jobb utan att själva drabbas av ohälsa, säger Hanna Adlerteg Melinder, förhandlare på SRAT. ●

KOLLEKTIVAVTAL

Försäkrad till 66 år i stället

Nu höjs åldersgränsen för flera av de kollektivavtalade försäkringarna för dem som är privatanställda. Det är försäkringarna vid arbetsskada, sjukdom och dödsfall som får en ny övre åldersgräns på 66 år. De nya reglerna gäller från 1 januari, respektive den 1 juli i år och berör dem som fyller 65 år efter det datumet.

De personer som har fått sitt försäkringsärende avslutat enligt de tidigare bestämmelserna om 65 år kan ha rätt till ersättning trots allt. Dessa personer kommer att bli kontaktade av Afa Försäkring som är det bolag som hanterar flera av de kollektivavtalade försäkringarna.●

Chefernas tid räcker inte till

Stora personalgrupper och långa dagar gör jobbet svårt för många chefsmedlemmar. I en ny undersökning från SRAT uppger nästan hälften

att de knappt har ork till något annat än jobbet.

TEXT: TIM ANDERSSON

MÅNGA CHEFER ARBETAR under stor press, och med dåliga förutsättningar. Det framgår av en enkätundersökning som SRAT har gjort med närmare 400 chefsmedlemmar på olika nivåer. Nära hälften av cheferna anser inte att deras arbetsbelastning är rimlig.

En konsekvens av arbetsbelastningen tycks vara långa dagar. Majoriteten arbetar mer än 40 timmar i veckan, och för en dryg fjärdedel handlar det om upp mot 50 timmar. Närmare hälften av alla chefer uppger samtidigt att de har liten eller ingen ork till något annat efter arbetsdagens slut.

– Det är oroväckande om man pratar hälsa och långsiktighet. Vill man att chefer ska driva utveckling långsiktigt måste vi också ha friska chefer. Att ligga med ett så högt tryck kontinuerligt ser jag stora hälsofaror i, säger Mattias Torell, biträdande förhandlingschef på SRAT.

Den ansträngda situationen är bland annat kopplad till stora personalgrupper, visar

undersökningen. En femtedel av cheferna har ansvar för fler än 30 personer.

– Det här är något som vi har misstänkt när vi har hört berättelser från anställda, som vittnar om att deras chefer är svåra att nå och att upprätthålla en kontinuerlig kontakt med. Det är den tydligaste poängen att ta med sig från den här undersökningen: chefer behöver få möjlighet att bli mer närvarande.

LINDA CORIN, DOKTOR i arbetsvetenskap och utvecklingsledare vid Institutet för stressmedicin i Västra Götalandsregionen, känner igen bilden från SRAT:s undersökning. Hon forskar om chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö, och menar att antalet medarbetare som chefen arbetsleder är en avgörande faktor när det gäller möjligheten att kunna göra ett bra jobb.

– Om de är för många slits man mellan att hantera personalfrågor, administrativa uppgifter och verksamhetsutveckling. Ju fler

»Vill man att chefer ska driva utveckling långsiktigt måste vi ha friska chefer.«

anställda, desto fler arbetsuppgifter. Det låter självklart, men det är något som man inte har tagit så mycket hänsyn till i organisationerna. Särskilt i offentlig sektor har grupperna blivit väldigt stora.

Den här slitningen, eller splittringen, påverkar samtidigt ledarskapet negativt, påpekar hon.

– Medarbetarna blir missnöjda, och då får man ännu mer att hantera. Så det blir en ond cirkel.

SÅ VAD ÄR EGENTLIGEN ett lagom antal personer att arbetsleda? Mattias Torell säger att det är svårt att fastslå något generellt, men att någonstans mellan 20 och 30 är rimligt.

– Ponera att de är fler än 40 – hur ska man kunna ha en kontinuerlig relation till alla dem? Det handlar ju om allt från medarbetarsamtal och lönesamtal, till arbetsmiljöinsatser och rehabsituationer som kanske kräver jättestora insatser.

Han får stöd av Linda Corin. Hon berättar att det finns uträkningar som pekar på en gräns vid cirka 30 medarbetare. Beräkningarna är dock gamla, poängterar hon, och studier visar att chefers arbetsinnehåll har svällt sedan dess.

– Av min och andras forskning framgår att chefer ägnar sig väldigt mycket åt det som vi kallar ”illegitima arbetsuppgifter”: saker

CHEFSENKÄTEN I URVAL

● Lite ork: Varannan chef uppger att det är svårt att orka göra saker efter arbetsdagens slut.

● Orimlig belastning: Varannan chef anser att arbetsbelastningen inte är rimlig.

● Sjuknärvaro: Var femte

chef jobbar ofta trots sjukdom.

● Jobbar över: Var tredje chef jobbar över sex timmar eller mer varje vecka.

● Stöd från chef: Var fjärde chef har för dåligt stöd från sin egen chef.

som egentligen inte borde ingå i chefsjobbet, men som har hamnat där när stödfunktioner har försvunnit. Chefer ska agera ledare, men numera också vaktmästare och fastighetsskötare och mycket annat. Så 30 medarbetare är ibland kanske för många.

Fouzieh Eliassy, ordförande för Sveriges Tandhygienistförening (STHF), vittnar också hon om en tuff situation för cheferna. Hon känner igen såväl de stora personalgrupperna som övertidsarbetet.

– Det är mycket som ska rapporteras, och då är det viktigt att man har de här stödfunktionerna. Det kan handla om ekonomi, it-stöd, HR. När de försvinner läggs mer och mer på cheferna, vilket leder till övertid och gränslöst arbete.

SÅ VAD INNEBÄR då den verklighet som SRAT nu har tecknat konturerna på, och vad har den för risker? Allt fler chefer blir utbrända eller lämnar sina uppdrag för att gå till en annan specialisttjänst, alternativt tillbaks till sin profession. Men även organisationerna påverkas.

– När chefer får goda förutsättningar gynnas ju hela verksamheten. Kedjan hänger ihop, säger Fouzieh Eliassy.

Ska cheferna hålla i längden måste det till bättre organisatoriska förutsättningar, menar hon. Linda Corin håller med:

– Nu har det under väldigt lång tid adderats saker till det, utan att lika mycket har plockats bort. Det som ska vara stödfunktioner har blivit mer av ”störfunktioner”, som kräver in rapporter och utredningar och annat. Vi måste börja fundera över vad det är vi egentligen vill ha våra ledare till.  ●

»Chefer ska agera ledare, men numera också vaktmästare, fastighetsskötare och mycket annat.«

”Logopeden i Kiruna gick på föräldraledighet – kollegor från Piteå behövde hoppa in”

Det är 39 mil mellan Piteå och Kiruna. Är det rimligt att behöva pendla i timmar till jobbet?

– Norrbotten är ett stort län, och en utmaning för oss är de långa avstånden. Vi jobbar ju för att alla patienter oavsett var man bor ska få likvärdig vård. När logopeden på mottagningen i Kiruna gick på föräldraledighet behövde kollegor från bland annat Piteå hoppa in. Vi ställer upp för varandra, men då vill vi ha rimlig ersättning och lika villkor som andra paramedicinare, till exempel fysioterapeuter och arbetsterapeuter, säger Sofia Marklund, logoped och fackligt förtroendevald för Länslogopedin.

Hur såg logopedernas avtal ut? – I originalavtalet stod det att pendlingen ska ske utanför arbetstid och med det billigaste färdsättet. Men där fick regionen backa. Med de avstånd vi har här uppe och den begränsade kollektivtrafiken är det kravet inte

rimligt. Att resa till Kiruna från Piteå tar 4,5 timmar, får man inte inkludera det i arbetstiden blir det väldigt långa dagar. När andra yrkesgrupper inom vårt fält lokalt blivit erbjudna både högre rörlighetsersättning och pendling på arbetstid är detta inte acceptabelt. Varför ska vi nöja oss med sämre villkor?

Facket har sagt sitt – vad gäller nu?

– Vi fick till en kompromiss som innebär att pendlingen får ske

delvis på arbetstid, förutsatt att man anpassar sig och åker kollektivt i högsta möjliga mån. Det blir några dagar varannan vecka då man övernattar i Kiruna på hotell. Man har också tillsatt en arbetsgrupp för att revidera bland annat ersättningsnivåer. Det verkar inte vara en särskilt prioriterad fråga högre upp, men för oss är det högst aktuellt eftersom pendlingen kommer att behöva fortsätta så länge det finns en vakans. Kan behandling på distans bli en godtagbar ersättning för fysiskt möte?

– Redan innan pandemin började vi använda oss av till exempel videolösningar för att bespara patienter allt för långa resvägar. Här uppe måste vi anpassa oss och dra nytta av digitaliseringen. Men det är inte alltid det går. När det gäller situationen i Kiruna är det bland annat rehabilitering av patienter med akut insjuknande i stroke. Då är behandling på distans en omöjlighet. Vi måste vara på plats. ●

Sofia Marklund Leg. logoped och facklig förtroendevald vid Länslogopedin i Region Norrbotten.

39 mil – enkel väg. Så långt kan en logoped i Region Norrbotten behöva pendla till jobbet. Dessutom ska resan ske utanför arbetstid. Lokala fackklubben fick sätta ned foten.

YRKE: SJÖRÄDDNINGSLEDARE

Händelser

vid

Hon har saltvatten i blodet och är uppvuxen på havet. När Christel Englund gick iland valde hon att viga sitt arbetsliv åt att rädda de som hamnar i sjönöd.

vatten

TEXT: TIM ANDERSSON FOTO: SÖREN HÅKANLIND

Christel Englund visar runt på Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral i Göteborg. Hon sätter sig vid ett ledigt skrivbord med sex skärmar. På en av dem syns vartenda flygplan och fartyg i Göteborgs skärgård: Orangea prickar är Sjöräddningssällskapet, gula ambulansbåtar, svarta polisbåtar och den blå Kustbevakningen (som för övrigt håller till på andra sidan en glasvägg här intill oss).

Som sjöräddningsledare är det Christel Englunds jobb att hantera några av de larm som kommer in från hela landet varje år, bedöma allvarlighetsgraden och sedan eventuellt leda och koordinera insatser.

– Vi samverkar med andra myndigheter och organisationer, däribland polis, kustbevakning och kommunal räddningstjänst. Men Sjöfartsverket har också egna resurser, som fem helikopterbaser längs Sveriges kuster. Vi ska nå nödställda inom 60 minuter på territorialvatten och 90 minuter på internationellt vatten.

Christel Englund berättar om ett ärende från föregående natt. En person föll i havet och försvann. Hon visar ett snapshot från kartan vid tiden för larmet och pekar på två fyrkanter.

– Det här är två sökområden som vi upprättade, utifrån en driftsberäkning. De röda och gröna plupparna visar vart och hur långt ett objekt driver från en ursprungsposition i vattnet på en viss tid, beroende på ström och vind.

● Gör: Sjöräddningsledare på Sjöfartsverket.

● Född: 1967.

● Bor: Göteborg.

● Familj: Man, två barn och en katt.

● Intressen: Båtar och fiske.

Christel Englund och hennes kollegor beordrade ut en helikopter och tre båtar som skulle söka av området. De syns där på skärmen, jämte varandra på sådant avstånd att de tillsammans kunde skanna av området mellan sig.

– I natt var det gynnsamma förhållanden, ljust och ganska platt vatten. Hade det funnits något på ytan hade de sett det. Framför allt ovanifrån, från helikoptern.

Efter en konsultation med en traumaläkare bestämde de sig till sist för att stänga ärendet. – Olika faktorer, som fallhöjden, åldern och statusen på personen, gjorde att vi kunde konstatera att den inte hade överlevt. Att vi inte hittade kroppen kan bero på att den redan hade sjunkit.

CHRISTEL ENGLUND HAR sjön i blodet, säger hon. Hon är född på en ö, Öckerö, med en mamma som var telegrafist och en pappa som sjökapten. Alla lov tillbringade hon med sin mamma på hennes jobb.

– När jag gick i sjunde klass fick jag ledigt två månader från skolan för att följa med henne på en båt som gick från Lindholmens hamn här i Göteborg till Västafrika, via Kanarieöarna där vi provianterade. På vägen hem igen minns jag att vi passerade länder som Belgien, Holland och England.

Tanken var att hon skulle ha skola ombord, men hon tyckte att det var mer intressant att hjälpa till ute på däck.

CHRISTEL ENGLUND

Christel Englund och hennes kollegor diskuterar en räddningsinsats.

ETT DYGN PÅ JOBBET

12.00–12.30 Överlämning. Går igenom vad som har hänt under dygnet och vad som komma skall.

13.00

Larm inkommer om en sjöräddningsinsats. Räddningsledaren bedömer allvarlighetsgraden, fattar beslut om vilka resurser som ska tas i anspråk och leder sedan insatsen.

16.00 Intern utvärdering av insatsen i staben.

17.00 Middag.

17.30

Flygräddningslarm. Sjöräddningsledaren bistår flygräddningsledaren med sådant som resursinventering, utlarmning av resurser och inhämtning av information.

19.00

Intern utvärdering av insatsen.

20.00

Gemensam kvällsfika. En person i staben är ansvarig för fikabröd varje dag. Kollar på nyheterna.

20.30

Ett internationellt fartyg begär ”medical assistance”. Sjöfartsverket sätter dem i kontakt med Sahlgrenska universitetssjukhuset.

21.00 Det kommer in en begäran om bistånd med transport av en sjuk patient från en ö.

22.30

Christel Englund blir avbytt, och går själv på jour. Om inte några inkommande larm kräver hennes närvaro kan hon sova till 06.30.

07.00

Resurser som Sjöräddningssällskapet, kustbevakningen, räddningstjänsten och polisen rapporterar sin status.

12.00 Slut på arbetsdagen.

– Jag målade, knackade rost och ”vaskade”, som det heter, det vill säga skurade, tvättade, och spolade.

Efter gymnasiet gick hon till sjöss som matros, och utbildade sig sedan till sjökapten i slutet av 80-talet. Hon arbetade som det fram till dess att hon fick barn 1997. Planen var att fortsätta efter mammaledigheten, men hon insåg snart att det inte skulle fungera i den nya familjesituationen. Föräldraskapet krävde ett stort beslut.

– Så 1998 gick jag iland.

Det var så hon hamnade här på Sjöfartsverket. Numera sker hennes professionella kontakt med havet på distans. Ärendena kan röra allt från mystiska himlafenomen till internationella besättningsmän som behöver medicinsk rådgivning, och som hon kopplar till Sahlgrenska sjukhuset.

– Den vanligaste typen handlar dock om fritidsbåtar: motorhaveri, grundstötning, personer som ramlat överbord.

En del tragiska historier, naturligtvis. Som kollisionen i Bornholmsgattet förra året, då ett brittiskt fartyg krockade med en dansk pråm, fick det att kapsejsa och sedan körde över skrovet. Innan det hände hade Christel Englund aldrig trott att något liknande kunde vara möjligt, säger hon.

– Det är helt horribelt. Det visade sig att styrmannen på det brittiska fartyget hade facetajmat med sin flickvän, och i samband med det zoomat ut radarbilden för att visa henne var England låg. När han krympte bilden försvann allt runtomkring från radarn –också det danska fartyget framför.

PLÖTSLIGT FÖRÄNDRAS frekvensen av sorlet här på räddningscentralen. Något har hänt. Det visar sig att ett fartyg har identifierat vad de tror är en kropp i området där den saknade personen från i natt borde befinna sig. En kollega till Christel Englund kommer fram.

– Är det någon på väg dit? frågar Christel Englund.

– Lotsbåten är i området nu. Frågan är om vi ska starta ärendet igen?

Hur det blir får inte Christel Englund veta. Klockan har blivit 12.00 och någon annan tar över hennes roll som räddningsledare. Det blev inte så mycket sömn i natt, och nu ska hon ta igen sig lite inför nästa pass i morgon.

CHRISTEL ENGLUNDS jobb kräver ett starkt psyke. Och ett sådant har hon. Hon är stresstålig, och tycker om när hon måste hålla många saker i huvudet samtidigt, koordinera och delegera. Men förutsättningen för koncentrationen och beslutsförmågan i kritiska lägen är en ordentlig återhämtning mellan passen. Så vad gör hon för att komma ned i varv?

Åker ut med båten. Hon och hennes man fiskar tillsammans, gärna kräftor, hummer och makrill. De har pratat om att pröva lyckan med löja i Bottenviken, där maken kommer ifrån.

Hon skulle aldrig kunna flytta inåt landet, säger hon. Även om hon inte längre arbetar på havet vill hon ha det i närheten. En kort promenad från ledningscentralen så är hon där.

– När jag avslutar arbetsdagen kan jag gå hem längs vattnet. De byggde ett område på berget här borta, och de som flyttade in där klagade på oljudet från hamnen. Men ljudet från hamnmiljön… jag tycker om det. Och jag älskar doften av diesel och olja. ●

»Vi ska nå nödställda inom 60 minuter på territorialvatten.«

En sjöräddningsledare måste vara stresstålig. För att klara det behövs också återhämtning.

Vågar du vara dig själv på jobbet?

Det är inte så självklart som det låter. Men det finns saker som både chefer och anställda kan göra för att skapa ett inkluderande klimat på arbetsplatsen.

Det talas ofta om behovet av pluralism på arbetsplatser, inte bara för att det skapar ett bättre arbetsklimat, utan också för att studier har visat att team med ett brett spektrum av perspektiv och erfarenheter är mer produktiva än andra.

Mångfalden är dessutom efterfrågad av medarbetare. Enligt en Manpower Work life–undersökning från förra året uppger fyra av fem att de inte kan tänka sig att jobba för en arbetsgivare som gör skillnad på människor utifrån faktorer som etnicitet, kön eller sexuell läggning.

Samtidigt finns det en annan sida. I en internationell studie från Workday och Sapio Research 2021, där 106 svenska storföretag ingick, hamnade Sverige först på plats 11 av 16 när det gäller mångfald och inkludering. Och enligt en Sifo-undersökning från förra året saknar en av fem arbetsplatser riktlinjer för just detta.

Så hur har vi det egentligen i svenskt

arbetsliv? Hur inkluderande och öppna är vi? Hanna Wallensteen är psykolog och föreläsare och har i drygt tjugo år föreläst om normer, rasism och likabehandling. Hon bekräftar den kluvna bilden.

– Jag ser en ökad polarisering i samhället. Det är fler som är explicita i sin strävan efter att öka mångfalden och heterogeniteten, fler som uttrycker en önskan om att inkludera och bredda. Men samtidigt växer också den motsatta gruppen, den som vill se homogenitet och, som jag anser – enfald.

TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII

Dubbelheten återspeglas i forskningen om hbtqi-personers situation på jobbet. Enligt en kunskapssammanställning från

Myndigheten för arbetsmiljökunskap från förra året beskriver hbtqi-personer å ena sidan en god arbetsmiljö, och å andra sidan att de måste förhålla sig till ett heteronormativt klimat, med tämligen strikta föreställningar kring hur en man eller en kvinna borde bete sig för att uppfattas som begripliga.

– Många upplever sig vara socialt exklu-

derade av kollegor, ifrågasatta, utsatta för privata frågor av intim karaktär, diskriminerade och trakasserade, berättar Sara Andersson, postdoktor och lärare på Barnoch ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet och en av författarna till rapporten.

ETT STORT ANTAL uppger även att de utsätts för så kallade ”mikroaggressioner”, det vill säga en typ av mer subtila ifrågasättanden.

– Det kan vara svårt för en person som utsätts för mikroaggressioner att säga ifrån, eftersom ifrågasättandena maskeras i skämt eller nyfikna frågor.

Transpersoner är särskilt utsatta. I en tilläggsstudie till kunskapssammanställningen, som Sara Andersson också varit delaktig i, uppger hälften av de 105 medverkande att de har erfarenhet av trakasserier eller mikroaggressioner på jobbet.

– En del menade att de även utsatts för karriärmässig eller lönemässig diskriminering på grund av sin transerfarenhet, medan de flesta pekade på trakasserier

SPANING

och diskriminering i form av att bli felkönad eller tvingas utstå olämpliga och kränkande kommentarer.

INDIVIDER SOM HÖR till marginaliserade grupper, de må vara grundade i sådant som könsidentitet, religion, funktionsvariation eller etnicitet, reagerar på olika sätt inför stigmatisering och nedvärdering. Hanna Wallensteen lyfter fram tre huvudsakliga förhållningssätt.

– Det första är ”internalisering”. Det innebär att du tar in de negativa föreställningar som du stöter på och accepterar dem som sanningar om den du är, med risken att du lever upp till dem.

Det andra förhållningssättet är ”assimilering”, där personen försöker anpassa sig helt till normativiteten, och samtidigt dölja det som inte passar in.

– Det tredje alternativet är ”hypervaksamhet”, där du är väldigt uppmärksam på att bli illa bemött, och därför tidigt kan känna igen tecken och signaler på exkludering och

diskriminering. Samtidigt riskerar du att upplevas som överkänslig eller att reagera på saker som faktiskt inte är kränkningar, men som du misstolkar, eftersom du varit med om det så många gånger tidigare.

SÅ HUR SKA VI undvika detta? Hur skapar vi en arbetsplats som är öppen, inkluderande och utan kränkningar av minoriteter och människor som sticker ut? När det gäller hbtqi-personer visar den kunskapssammanställning som bland andra Sara Andersson ligger bakom, att det är viktigt med ett engagemang från ledningen, och att den arbetar aktivt med likabehandlingsarbete.

– Att anamma ett könsneutralt språkbruk inom organisationen är också en friskfaktor: exempelvis att skriva ”partner” i festinbjudan istället för ”man/fru”.

Det sistnämnda vill Hanna Wallensteen stryka under: språkbruket. Ord kan skada, även om de inte har en ond avsikt.

– Jag kan ha bråttom av bussen och råka tjonga till en människa som är benskör och ömtålig med min stora ryggsäck. Avsikten var inte att göra illa, men likt förbaskat gör det ont. Om jag blir uppmärksammad på vad som har hänt finns det bara en rimlig reaktion: ”Oj, gud, förlåt, hur gick det – kan jag hjälpa dig?”

Det är också viktigt att uppmärksamma andra, som begår samma misstag, på problemet, och samtidigt visa stöd för den som far illa.

– Ibland är det små gester som gör hela skillnaden. ●

»Att anamma ett könsneutralt språkbruk inom organisationen är också en friskfaktor.«

Har du funderat på att ta ett fackligt uppdrag?

JAG HADE ETT FACKLIGT uppdrag, då via SSR, som ordförande för Sacoföreningen på Bolagsverket (dåvarande Jusek var kontaktförbund för vår lokalförening), men jag lämnade det. Anledningen var att vi genomgick en stor omställning på myndigheten, där vi skar ner i personalen med cirka 45 personer, och vi fick ingen riktig hjälp från facket i den processen.

Det var inte alla i föreningen som hade någon facklig utbildning eller riktig kompetens, och vi jobbade hårt för att få stöd från Jusek centralt, men när det uteblev kände vi oss rätt övergivna. Efter det har jag inte funderat på något vidare fackligt engagemang.

– JAG HAR HAFT ETT fackligt uppdrag, som kassör i vår lokalförening.

Det började med att jag ville se en förändring på jobbet, men när jag tog upp saken med dåvarande tandvårdschef fick jag till svar: ”Jag pratar bara med facket.” Då blev jag förbannad och tänkte att: ”Jaha, men då går jag väl med i styrelsen då.” Så det gjorde jag, och det ångrar jag inte då det var både inspirerande och lärorikt.

Något som jag minns är de medlemsdagar där vi tog in föreläsare och bjöd på lunch. Det var väldigt intressant och uppskattat, och det var ett sätt för oss tandhygienister att bygga ett nätverk.

för perfusionisterna i Stockholm under två år, men var tvungen att säga upp det av personliga skäl i december förra året. Anledningen till att jag tackade ja var att jag blev tillfrågad av övriga medlemmar när den tidigare förtroendevalda slutade, och jag är intresserad av det fackliga uppdraget och arbetet. Det är ett bra sätt få insikt i verksamheten och kunskap om arbetsrätt.

Arbetet handlade mycket om arbetsförhållanden, scheman, ersättningar och lönebild. Det kändes oftast ganska motigt och svårarbetat gentemot arbetsgivaren, men jag gjorde mitt bästa och är nöjd med mitt arbete.

Thomas Flank Verksamhetsutvecklare på Bolagsverket, Sundsvall

Jessica Friberg Tandhygienist på Folktandvården Dalarna, Falun

Erik Braatz Perfusionist och doktorand på Karolinska institutet, Solna.

–

– JAG VAR FÖRTROENDEVALD

På liv

10 sidor engagerande läsning!

Skyddsombud

Fler blir skyddsombud sid 24

De sa stopp sid 26 Många olika skyddsombud sid 30

När arbetsgivaren inte sköter sig finns

skyddsombudet där för att kunna sätta stopp.

& död

TEMA Skyddsombud

Fler akademiker blir skyddsombud

Skyddsombud har varit viktiga för LO-förbunden, men där viker siffrorna. Samtidigt sker en kraftig ökning inom Saco-förbunden. Hur hänger det ihop?

Enligt svensk lag är arbetsgivaren ytterst ansvarig för arbetsmiljön. Men arbetsmiljöarbetet sker i samverkan med arbetstagarnas representant, skyddsombudet. Tillsammans ska de förebygga ohälsa och olycksfall och skapa en god arbetsmiljö. Skyddsombud utses av den fackliga organisationen, om det finns ett kollektivavtal mellan dem och arbetsgivaren. Saknas det så utses skyddsombud av arbetstagarna.

– Jag brukar säga att skyddsombud är gratisarbetande folkhälsoarbetare. De kan påpeka brister som arbetsgivarna behöver rätta till. Om det leder till att färre människor drabbas av arbetsskador så är det en vinst för samhället i stort, säger Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt och författare till boken ”Skyddsombudsrätt”.

Tidöpartierna, särskilt Sverigedemokraterna, vill se en svagare koppling mellan fack och skyddsombud, med argumentet att allt

färre arbetstagare i dag är anslutna till ett fackförbund. Men en sådan förändring skulle undergräva skyddsombudens ställning, anser Maria Steinberg.

– Skyddsombud måste ha ett starkt stöd av de fackliga organisationerna. Det blir katastrof annars. Tänk om en arbetsgivare bryter mot arbetsmiljölagen och skyddsombudet tar det till domstol. I dagsläget kan fackförbundet betala rättegångskostnaderna om skyddsombudet förlorar. Men om de inte är med i facket, vem ska då betala? Då har skyddsombudet inte en chans att driva frågan, säger hon.

Saco:s utredare för arbetsmiljöfrågor, Karin Fristedt, är inne på samma linje:

– Vi anser att skyddsombud är ett fackligt uppdrag. Det är viktigt att de omfattas av förtroendemannalagen. Uppdraget kan vara utsatt ibland, då är det värdefullt att ha stöd från en facklig organisation.

SKYDDSOMBUD HAR FLERA unika rättigheter och befogenheter som andra förtroendevalda saknar. De har rätt att vara med väldigt tidigt

TEXT: STEFAN KARLSSON

i planeringen vid förändringar i en arbetsorganisation. De har rätt att göra en 6:6aanmälan till Arbetsmiljöverket (döpt efter paragrafen i arbetsmiljölagen) om arbetsgivaren trots att brister i arbetsmiljön påtalats inte vidtagit någon åtgärd inom skälig tid. De har rätt att utfärda skyddsombudsstopp, det vill säga avbryta arbete som kan leda till allvarlig fara för arbetstagares liv och hälsa. De har även rätt att överklaga Arbetsmiljöverkets beslut till en förvaltningsdomstol.

– Själva idén med skyddsombud är att det är en av arbetstagarna som med sin kropp och själ upplever bristerna i arbetsmiljön och kan gå till arbetsgivaren och kräva en förändring, säger Maria Steinberg.

DE FÖRSTA SKYDDSOMBUDEN föddes inom industrin. Grunden lades 1912 när riksdagen antog en ny arbetsskyddslag.

– Yrkesinspektionen, föregångare till Arbetsmiljöverket, hade redan då, i början av 1900-talet, inspektörer ute på arbetsplatserna som skulle peka ut brister. Men de gick hand i hand med arbetsgivarna, menade arbetstagarna. De sa: ”Varför får inte vi som är de som dör och förlorar armar och ben inom industrin vara med och tala om vad det finns för brister?” Riksdagen lyssnade och gav arbetstagarna rätt att utse egna ombud. Då var det inte facket som utsåg ombuden, men det var de, främst LO, som drev på och såg att det här var viktigt, säger Maria Steinberg.

Benämningen ”skyddsombud” blev inte officiell förrän 1938, samma år som Saltsjöbadsavtalet undertecknades.

Är skyddsombud en del av den svenska modellen?

– Absolut, samverkan mellan arbetstagare och arbetsgivare är väldigt centralt i arbetsmiljölagen, säger Karin Fristedt.

TIDNINGEN ALLT OM ARBETSMILJÖ, tidigare Du & Jobbet, har publicerat den mest aktuella statistiken över antalet skyddsombud. Det har minskat från omkring 100 000 personer år 2012 till omkring 94 400 personer år 2020. Den största andelen skyddsombud finns inom LO-förbunden, även om de blivit färre sedan toppåren på 1980-talet.

Karin Fristedt märker att intresset för arbetsmiljöfrågor har växt bland akademiker på senare år. Under det senaste decenniet har antalet skyddsombud inom Saco:s yrkesgrupper ökat med 46 procent från 4 961 personer år 2012 till 7 294 personer år 2020, visar tidningen Allt om arbetsmiljös statistik.

– Arbetsmiljöproblem som hög arbetsbelastning, stress, hot och våld, och kopplat till det psykisk ohälsa är frågor som många ur Saco:s yrkesgrupper möter i sin arbetsvardag i dag. Då blir det också något som man vill engagera sig i, säger hon. ●

»Arbetsmiljöproblem möter många i sin arbetsvardag. Det blir då något man vill engagera sig i.«

Skyddsombud

”Skrev min första 6:6a som 22-åring”

Lön och förmåner spelar mindre roll om du inte har en schysst arbetsmiljö.

– Därför kommer den frågan först för mig, säger Annie Kronholm Eriksson.

TEXT: STEFAN KARLSSON FOTO: ULF PALM

Hon kom till Transportstyrelsen i Borlänge 2017 och har sedan dess arbetat för att arbetsmiljöfrågorna ska få ett större fokus inom myndigheten. Engagemanget för arbetsmiljö och arbetsrättsliga frågor har hon i ryggmärgen. Till en början tänkte hon dock hålla låg profil och inte ta på sig skyddsombudsrollen som på tidigare arbetsplatser.

– Rollen som skyddsombud gör att du kan uppfattas som ganska obekväm eftersom du lyfter brister i arbetsmiljön och påtalar när

ANNIE KRONHOLM ERIKSSON

● Ålder: 45 år.

● Bor: Borlänge.

● Familj: Man, två hundar och fem vuxna barn.

● Utbildning: Rättsvetare med inriktning mot arbetsrätt. Pol kand-examen från Karlstad universitet.

● Arbete: Handläggare på sektionen typgodkännande efterlevnad på Transportstyrelsen i Borlänge.

● Skyddsombudsuppdrag: Jobbar heltid som huvudskyddsombud sedan september 2021.

arbetsgivaren inte uppfyller lagkraven. Men uppdraget är jätteviktigt och behövs verkligen.

NÄR ANNIE KRONHOLM ERIKSSON såg kollegor som inte mådde så bra på grund av arbetsmiljön kunde hon inte hålla sig undan längre.

– Då fick jag ställa mig frågan: Ser jag mig själv jobba kvar här på längre sikt? Då behöver vi en förändring. Antingen så försöker jag påverka arbetsmiljön eller så söker jag mig någon annanstans.

Nu arbetar hon som huvudskyddsombud och samordnar omkring 40 skyddsombud utspridda på tolv orter i landet.

– Jag har jobbat mycket för att öka kunskapen om vårt uppdrag, transparensen, gemenskapen och att vi ska ta stöd av varandra inom skyddsorganisationen.

Hon kan se några gemensamma drag hos dem som blir skyddsombud.

– Att vi har sett att någon som farit illa eller själv farit illa och att vi vill påverka och skapa en trivsammare arbetsmiljö.

Själv har hon varit skyddsombud inom flera olika branscher.

Påverka arbetsmiljön eller byta jobb. Annie valde det första.

– Första gången var när jag jobbade inom vården på Sundbybergs kommun. Då hade vi ett skyddsombud som var lite för mycket kompis med chefen. Så kan det inte vara, tänkte jag. Ett skyddsombud ska ju företräda medarbetarna och bevaka att arbetsgivaren följer arbetsmiljölagen. Jag tog kontakt med facket och blev utsedd till nytt skyddsombud av mina kollegor. Jag skrev min första 6:6a-anmälan som 22-åring, sedan arbetsgivaren inte agerat då vi påtalat att det saknades personalrum för återhämtning och duschutrymme. Efter det vidtog arbetsgivaren åtgärder, så anmälan behövde aldrig skickas in till Arbetsmiljöverket.

ATT SKRIVA ANMÄLNINGAR till Arbetsmiljöverket har hon fortsatt med. Inom loppet av ett år har skyddskommittén på Transportstyrelsen skickat in fyra 6:6a-anmälningar. En av

Inte osams, men inte heller överens med arbetsgivaren.

dem uppmärksammades en hel del i riks- och lokalmedier i våras. Den gällde Transportsstyrelsens lokalprojekt i Örebro. Kontoret skulle byggas om till en aktivitetsbaserad arbetsplats för drygt 1 000 anställda. Men skyddsombuden ansåg att arbetsgivaren inte gjort en ordentlig riskbedömning av vad förändringen skulle innebära för medarbetarna.

– Transportstyrelsen skulle rekrytera medarbetare och samtidigt minska lokalytan med nästintill ett våningsplan. Vi ifrågasatte om alla anställda skulle få plats om de kom till kontoret samtidigt.

Arbetsmiljöverket prövade anmälan, genomförde en inspektion och utfärdade ett föreläggande om vite på 200 000 kronor till Transportstyrelsen. Ett beslut som arbetsgivaren senare överklagade till förvaltningsrätten. Där har ärendet ännu inte avgjorts, men anmälan har ändå fått effekt.

– Därefter har arbetsgivaren ändrat sig. Nu har vi kvar det våningsplan som de tidigare ville ta bort, säger hon.

Hur fungerar samarbetet med arbetsgivaren nu?

– Vi är inte osams, men inte heller överens. Men vissa saker är så pass allvarliga, som när medarbetare riskerar att drabbas av ohälsa, då måste vi agera med stöd av våra verktyg som skyddsombud.

Annie Kronholm Eriksson tror att Transportstyrelsen har bättre förutsättningar för arbetsmiljöarbetet i dag än när hon tog sig an uppdraget som huvudskyddsombud för något år sedan.

– Skyddsombuden var ganska osynliga tidigare. Vi hade inte plattformen som vi börjar få nu. ●

»Antingen försöker jag påverka arbetsmiljön eller så söker jag mig någon annanstans.«

Anmälan gav en bättre arbetsmiljö

– Jag känner mig stolt över det, säger skyddsombudet Veronica

Aldehag på Södersjukhuset.

TEXT: STEFAN KARLSSON

HON ÄR BARNMORSKA på BB Södersjukhusets förlossning i Stockholm. För två år sedan blev hon vald till skyddsombud av SRAT-klubben. Nu är hon en av totalt fem skyddsombud på avdelningen.

– Jag är en sådan person som inte kan låta bli att engagera mig. Jag vill vara med och påverka så att alla trivs och har det bra och inte bara gå och knyta näven i fickan. Hon medger att det finns vissa utmaningar med att vara skyddsombud.

– Det kan vara svårt att hinna med ibland. Jag arbetar på en stor avdelning, har många kollegor och många områden som behöver bevakas.

Redan under första året som skyddsombud var hon med om att göra en 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket.

– Vi hade en katastrofal arbetsmiljö. Det var höga krav och för lite resurser. Vi var för

VERONICA ALDEHAG

● Ålder: 35 år.

● Bor: Sköndal i södra Stockholm.

● Familj: Man och tre barn.

● Utbildning: Sjuksköterska vidareutbildad till barnmorska.

● Yrke: Barnmorska på BB Södersjukhusets förlossningsavdelning.

● Skyddsombudsuppdrag: Skyddsombud på Södersjukhusets förlossningsavdelning sedan 2021.

få händer. Personalen mådde dåligt. Vissa kollegor hade hjärtklappning på grund av hög stress.

Arbetsmiljöproblemen hade pågått under lång tid, men när flera chefer slutade och sade ifrån sig sitt arbetsmiljöansvar blev situationen ohållbar, förklarar hon.

– Många barnmorskor lämnade oss eller blev sjukskrivna. Arbetsgivaren hade länge haft svårt att rekrytera eftersom vi hade så dåligt rykte. Vi var ingen attraktiv arbetsplats. Alla visste att det var väldigt hög press och stress hos oss.

Sedan Arbetsmiljöverket utrett 6:6a-anmälan och gjort flera inspektioner så utfärdade de ett föreläggande om vite om inte arbetsgivaren åtgärdade problemen. Det gjorde de till slut.

– De började säkra upp genom att ta in bemanningsanställda och rekrytera genom att locka hyrbarnmorskor och timanställda att ta fasta tjänster. Arbetsgivarna började också ha en bättre dialog med facket och oss anställda på avdelningen.

Södersjukhuset har under processen gått från omkring 45 till runt 80 anställda på förlossningen, berättar hon.

– Det är lite fler än vad vi behöver vara, eftersom de sänkt antalet förlossningar en del. Men det tycker våra chefer är bra. Nu har vi chefer som fullföljer sitt ansvar och har till exempel medarbetssamtal igen. Jag har också märkt att vi har fått ett bättre rykte bland de som praktiserar hos oss. De ser att vi är glada, trivs och har det bra tillsammans. Det kan fortfarande vara högt tempo ibland, men det är toppar och dalar, inte konstant press.

Resultat från arbetsmiljöenkäter visar också att personalen mår bättre.●

Veronica Aldehag

PÅ MED PARTYHATTEN!

Den 25 oktober i år är det skyddsombudens dag – en 111-åring väl värd att fira!

skyddsombud

HUVUDSKYDDSOMBUD

REGIONALT SKYDDSOMBUD

Fackliga organisationer utser regionala skyddsombud. De företräder arbetstagare, oavsett facklig tillhörighet, på arbetsplatser där det saknas lokala skyddsombud. De kan även företräda arbetstagare på arbetsplatser som har skyddsombud, men inte där det finns en skyddskommitté. En förutsättning är dock att fackförbundet har minst en medlem på arbetsplatsen. Tanken är också att de ska fungera som ett stöd och kunskapsspridare till lokala skyddsombud och skyddskommittéer.

Om det finns flera skyddsombud på en arbetsplats, så ska en av dem utses till huvudskyddsombud. Huvudskyddsombudet samordnar skyddsombudens verksamhet och företräder dem utåt. ingå i skyddskommittén.

Skyddsombud

En pigg 111­årings

historia

1912

En ny roll föds

En ny lag om arbetarskydd antas av riksdagen. Arbetstagarna får rätt att utse egna ombud som kan företräda dem när de statliga inspektörernas gör besök för att kontrollera arbetsmiljön.

1991 Under bevakning

1931

Klaga mer!

Ombuden får rätt att vända sig till arbetsgivare och yrkesinspektionen med klagomål om förhållandena på arbetsplatsen även mellan tillsynstillfällena.

1938

Nytt avtal

Saltsjöbadsavtalet undertecknas. Skyddsombuden får en tydligare koppling till fackföreningarna. De kan nu utses och verka på fackets mandat. Tidigare krävdes ett godkännande från yrkesinspektionen.

1948

5< = skyddsombud

En ny arbetarskyddslag slår fast att skyddsombud ska utses på samtliga arbetsställen med minst fem anställda.

Skyddsombuden får rätt att delta vid planeringen av arbetsorganisationen och upprättande av handlingsplaner. De ska också bevaka arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete.

1974 Stopp och belägg!

En ny arbetsmiljölag ger skyddsombud rätt att stoppa arbete vid överhängande fara, i väntan på ingripande från yrkesinspektionen.

1964 Gäller fler

Offentlig förvaltning börjar omfattas av arbetarskyddslagen.

Fem sätt att lyckas med utemötet

Det kan vara skönt att ta vissa möten utanför kontoret. Rörelse, frisk luft och ökad kreativitet är fördelarna. Men det gäller också att tänka till lite.

Planering

Alla bra möten har en agenda och ett syfte. Ett gående möte måste också ha det för att bli något annat än en trevlig promenad med en kollega. Sådana kan man ta på lunchen.

Dokumentation

Det är svårt att ta anteckningar när man är ute och går. Därför passar det inte att ta alla möten gående. Men ett bra alternativ till anteckningar är att diktera de viktigaste punkterna och besluten med mobiltelefonen. Eller att avsluta på kontoret och sammanfatta kort tillsammans.

Rätt möten

Har ni en utomhusmiljö som är lugn och där man kan sitta ner funkar det att vara en större grupp. Men ett gående möte är lämpligast i mindre grupper för att alla ska höra och kunna se varandra. Gående möten lämpar sig

bra för diskussion och idéutbyte och mindre bra när ni behöver tillgång till siffror och bilder.

Rätt miljö

Välj en runda som passar för mötet. Det säger sig självt att för mycket trängsel eller trafikbuller inte gynnar ett förtroligt samtal. Det behöver inte betyda att man måste ut i naturen, men med fördel en lite lugnare miljö. Tänk på att ni inte måste gå tillsammans om ni jobbar på olika platser.

Rätt tempo

För att ett samtal ska flyta på och tankar flöda behöver tempot vara lågt. Det är inget träningspass ni ska ha där pulsen går upp och fokus hamnar på att orka hänga med. Lagom takt och sträcka rekommenderas.

TEXT: PER CORNELL

Bli agenten i ditt arbetsliv

Ibland uppstår situationer i vardagen som sätter förmågan att hantera livets svårigheter på prov och ger hög stress. Det kan handla om omorganisationer, konflikter, sjukdom eller plötslig död. I vissa yrken möter vi oftare människor i kris och hamnar i situationer som är svåra att på förhand föreställa sig. En del människor har lätt för att acceptera nya omständigheter som de är och gör det bästa av situationen. Ofta har samma personer hög improvisationsförmåga, kan navigera i de nya förutsättningarna och kan också se någon form av mening med att motgången uppstår. Andra kan ha svårare att anpassa sig i nya situationer och kan behöva mer tid och stöd i att acceptera nya situationer och förutsättningar.

Agentskap

innebär att du har tillräckligt med inre och yttre resurser

för att kunna påverka situationen på något sätt. Det är en viktig upplevelse för att behålla sitt välbefinnande över tid. Att helt sakna möjlighet att påverka livssituationen – som när kraven är för höga i relation till

Kristina Bähr är barnläkare och arbetar med chefshandledning. ”Resilient ledare: träna förmågan att möta motgångar och andra påfrestningar” är hennes fjärde bok.

vad vi kan och klarar av – kan orsaka upplevd hjälplöshet, som är ett mycket stressande tillstånd.

I ETT ARBETSLIV SOM är förutsägbart oförutsägbart – det vill säga att vi vet att vi kommer hamna i oförutsägbara situationer – kan återhämtning och reflektion vara två nödvändiga följeslagare för att kunna bibehålla upplevelsen av agentskap.

Med ökad självkännedom, att stärka sina resurser, skapa rutiner för att hantera, sätta ord på och reglera sina känslor (emotionell intelligens) kan vi bli bättre på att lösa problem och bibehålla kreativitet och nyfikenhet när vi som mest behöver.

Att medvetet skapa och behålla goda relationer på jobbet ger bättre förutsättningar för att vända motgångar till lärande. Om vi gillar och tar ansvar för varandra är det självklart att hjälpas åt och göra det som krävs. Att medvetet träna tillsammans på att se olika perspektiv kan förbättra gruppens förmåga att vara flexibel och ger fler kloka, genomtänkta beslut.

Att göra det mesta och bästa av situationen under de omständigheter vi har brukar beskrivas med ordet resiliens och innebär välbefinnande trots svårigheter. ●

Kristina Bähr barnläkare och författare

»Att träna på att se olika perspektiv kan förbättra gruppens förmåga att vara flexibel.«

Svar på tal om arbetslivet

Undrar du vad som gäller? SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, rättigheter och anställningsvillkor.

Inget anställningsavtal – vad kan jag kräva?

Jag har fått ett nytt jobb men inget anställningskontrakt eller anställningsavtal av arbetsgivaren. Det enda jag har fått är ett anställningsbevis. Vad har jag rätt att kräva?

SVAR: Ett anställningsavtal eller anställningskontrakt är samma sak. Det vanligaste är att begreppet anställningsavtal används. Det finns inga krav på att ett anställningsavtal ska vara skriftligt. Även ett muntligt anställningsavtal gäller. Om det blir en tvist mellan arbetstagare och arbetsgivare om det alls finns ett anställningsavtal, blir det svårt att bevisa vad som gäller om det inte finns ett skriftligt avtal. SRAT rekommenderar därför starkt att aldrig ingå muntliga anställningsavtal.

Det som står i lagen är att arbetsgivaren senast en vecka efter att anställningen har påbörjats, ska lämna skriftlig information om ”alla villkor som är av betydelse för anställningen”. Dessa villkor är de som vanligen finns med i ett anställningsavtal som exempelvis uppgift om arbetsgivarens namn och adress, vad du är anställd som (befattning), om anställningen är en tillsvidareanställning, provanställning eller annan visstidsanställning, vilken lön du får, om du har rätt till övertidsersättning samt arbetstid och omfattning (hel- eller deltid). Om du har fått ett dokument där denna information finns med, så har du fått det du har rätt till enligt lag.

Christel Bridal förhandlare

»Ingå aldrig muntliga anställningsavtal.«

Skriv din fråga till essens@a4.se

Ingen lön under provjobb – är det verkligen okej?

Nu under sommaren blev jag klar med min utbildning och har fått ett nytt jobb. Tanken är att jag ska börja ”provjobba” i september, för att arbetsgivaren ska få se om jag är rätt person för jobbet. Under september ska jag inte få någon lön. Är det okej att göra så?

SVAR: Du har absolut ingen skyldighet att arbeta utan att få lön. En arbetsgivare som kommer med ett sådant förslag, menar jag är en oseriös arbetsgivare som du bör överväga att inte arbeta hos. Det finns en lagstadgad rätt för en arbetsgivare att provanställa en medarbetare under 6 månader. Under den tiden har du rätt att få marknadsmässig lön. Om du eller arbetsgivaren anser att något inte känns bra under prövotiden, kan anställningen avslutas av dig eller arbetsgivaren utan att ange skäl för varför provanställningen upphör.

Christel Bridal förhandlare

Behöver jag vara med i Akademikernas a­kassa?

Är det viktigt att vara med i just Akademikernas a-kassa eller kan jag lika gärna vara med i någon annan?

SVAR: Att du är medlem i Akademikernas a-kassa är en förutsättning för att du ska kunna få ersättning från vår Inkomstförsäkring. Det går inte att vara medlem i någon annan a-kassa. Är du osäker på om du är medlem kan du kontrollera det på akademikernasakassa.se där du också kan ansöka om medlemskap. På srat.se hittar du mer information om Inkomstförsäkringen.

Frågor om a-kassan 08 412 33 00, frågor om Inkomstförsäkringen 0770 782 050.

Marie Samuels medlemsservice

Kan jag ångra beviljad studieledighet?

Jag ansökte i våras om studieledighet från augusti som beviljades. Nu har jag fått veta att jag inte antagits till utbildningen. Måste jag ändå vara ledig eller kan jag fortsätta jobba?

SVAR: Du har rätt att återkalla din ansökan om ledighet. Själva förutsättningen för ledigheten har fallit i och med att du inte blev antagen till utbildningen. Meddela din arbetsgivare snarast möjligt för att underlätta för arbetsgivarens planering med eventuell vikarie.

Christel Bridal förhandlare

Christel Bridal

Marie Samuels

Har du frågor? Gå in på srat.se och hör av dig så hjälper vi till!

Chefer behöver balans i tillvaron

CHEFER BLIR CHEFER av många olika anledningar. Kanske är det din karriärdröm som slagit in? Eller så har du blivit chef för att dina jobbarkompisar tyckte att det skulle passa dig? Men oavsett anledningen till att vara chef måste alla ha en hållbar arbetsmiljö.

Chefskapet är allt annat än glamouröst för många. Vår undersökning visar att chefer arbetar övertid regelbundet eller trots att de känner sig sjuka. Alldeles för många chefer har personalansvar för mycket stora arbetsgrupper. Chefer beskriver att jobbet är stimulerande men att det kostar på i form av ohälsosam stress.

Vem vill bli chef när priset är ohälsa eller en känsla av ständig otillräcklighet? När chefer inte hinner finnas till hands för de anställda blir arbetsdagarna pressade för hela arbetsgruppen. Du som funderar på att bli chef måste kunna få många fina yrkesverksamma år som en trygg ledare. Jag vill att du ska kunna ta på dig utmaningen med chefsansvar utan att behöva vara ständigt tillgänglig och upp kopplad. Arbetsgivare måste ge rimliga förutsättningar för många blommande ledarskap!

När du övertalat en uppskattad kollega att tacka ja till ett chefsjobb vill du inte att hen ska ångra sig. Den som blir chef måste få upptäcka att det är en rolig utmaning. Chefer behöver förutsättningar att vara närvarande utvecklingsle dare. Det gäller både frivilliga och ofrivilliga chefer.

Magnus Nordström Förbundsordförande SRAT

Jag gillar ...

... att skingra höstmörkret med stearinljus och en hög av böcker. … att planeringen av SRAT:s förbundsmöte 2024 har dragit igång!

»Vem vill bli chef när priset är ohälsa?«

CIVILFÖRSVAR

Krislägesavtalen viktiga när Sverige ställer om

Förstärkt beredskap och ökad rekrytering krävs, för att Sverige ska stå rustat för kris.

SVERIGE STÄLLER OM sitt civilförsvar och förstärker den militära och civila beredskapen. Fack och arbetsgivare kan spela en viktig roll vid större samhällskriser, menar SRAT:s förhandlingschef Mats Eriksson.

– Krislägesavtalen är viktiga när något omvälvande sker i samhället, säger Mats Eriksson. Krisavtalen tillkom ju efter de stora skogsbränderna under 2018. De bidrog bland annat till att klara påfrestningarna i samhället under pandemin. Behov kan finnas att ta fram likande avtal. Avtal som fungerar när oron i vårt närområde har ökat,

till exempel på grund av invasionen av Ukraina.

60 myndigheter har fått ett utpekat extra ansvar för svensk krisberedskap. Många specialister och seniora experter behöver rekryteras. SRAT har många medlemmar som arbetar med säkerhet eller beredskap i ett stort antal myndigheter och organisationer. Många behöver nu få fler kollegor.

– Jag hoppas att våra medlemmar som arbetar med säkerhet eller beredskap får rätt resurser i form av kollegor och tydliga uppdrag, säger Mats Eriksson. Det är på tiden att regioner, kommuner och myndigheter förstärker sin beredskap nu och att staten skjuter till extra medel för rekrytering. ●

PENSION

Nytt statligt pensionsavtal

Den första januari 2024 börjar ett nytt statligt pensionsavtal gälla. Avtalet gäller för dig som arbetar på en statlig myndighet, inom statlig förvaltning eller på ett statligt affärsverk. Förändringarna blir störst för dig som är född 1987 eller tidigare. Ett syfte är att ge alla medarbetare lika premieavsättningar och främja ett flexibelt arbetsliv. ●

KOLLEKTIVAVTAL

Reservofficerare kan ha rätt till 105 000 kronor

Ett nytt kollektivavtal för reservofficerare i Försvarsmakten gäller från första juli 2023. Nu kan reservofficerare ha rätt till en premie om två prisbasbelopp, vilket kan ge 105 000 kronor. Det gäller för dig som efter år 2010 tjänstgjort 12 månader i din krigsbefattning eller i annan reservofficersbefattning, men vissa undantag finns. Vill du begära ut premien måste du göra det senast den 30 juni 2025. På reservofficerarnas webbplats kan du läsa mer. ●

TEXT: PATRICIA WIDERGREN

Mer resurser krävs för medlemmar som jobbar med säkerhet och beredskap.

ditt fackförbund

ARBETSVILLKOR

Missnöje får flygteknikerna att lämna branschen

I dag är det brist på flygtekniker. Att höja yrkets status och göra det mer attraktivt är viktigt, menar Ola Blomqvist, ordförande i Svensk Flygteknikerförening, SFF.

Hur stor är bristen på flygtekniker?

– Det är något vi kan se i alla delar av flyget men med störst ökning i försvarssektorn, säger Ola Blomqvist, ordförande i Svensk Flygteknikerförening.

– Fler än tidigare byter också arbetsgivare eller yrke. Av de som utbildas varje år är det bara runt 60 procent som börjat jobba i branschen efter ett år. Vad får bristen på flygtekniker för konsekvenser?

– Arbetsbelastningen blir hög och pressen ökar på de mer

oerfarna flygteknikerna. Tuff arbetsmiljö och missnöje med lönen och villkor är de främsta orsakerna till att många lämnar yrket.

Hur ska man få fler att stanna kvar i yrket?

– Det är viktigt att höja yrkets status! Löner och villkor måste definitivt bli bättre. Arbetsgivare behöver fundera på varför så många

På gång i förbundet

20 OKTOBER

Facklig frukost om SRAT:s chefsenkät. SRAT:s undersökning om chefers arbetsmiljö presenteras. Digitalt via Zoom.

15 NOVEMBER

Ordförandekonferens. Digital ordförandekonferens på temat ”Ledarkraft”. För ordförande och vice ordförande i föreningar.

av de nyutbildade aldrig kommer in i branschen. Lönen måste vara konkurrenskraftig och den som är ny behöver ordentlig introduktion i yrket. Det måste också vara möjligt att göra en lönekarriär. Ökat ansvar ska ge motsvarande löneökning, men så är det inte idag. Vilka frågor prioriterar föreningen idag?

– Prio ett är att jobba för högre status och bättre anställningsvillkor. Och det gäller flygtekniker i både privat och offentligt finansierad verksamhet.

I höst ska ett nytt kollektivavtal med Transportföretagen inom Svenskt Näringsliv förhandlas fram. Vad vill ni uppnå med det?

– Vi vill få till ett mer modernt avtal med bättre villkor och som ökar möjligheterna till lokal lönesättning. ●

TEXT: ANNA LUNDMARK

Läs hela kalendariet på srat.se

8 FEBRUARI 2024

Skyddsombudsutbildning. Fördjupningskurs i praktiskt arbetsmiljöarbete för skyddsombud. Digital kurs via Zoom.

Ola Blomqvist Ordförande, Svensk Flykteknikerförening

Hur bor du, egentligen?

Oavsett om du bor i hyresrätt, villa eller bostadsrätt får du nu medlemspris på din hemförsäkring. Och om livet svänger och du behöver ett starkare skydd är det enkelt att utöka försäkringen, också det med rabatt. Tillsammans med SRAT jobbar vi för att du alltid ska ha tillgång till bra och trygga försäkringar!

folksam.se/srat

Posttidning B

SRAT/ESSENS

Box 1419

SE-111 84 Stockholm