Essens-1-2024

ESSENS

En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.

KONTAKT

SRAT

Telefon, växel 08-442 44 60

Webbplats www.srat.se

Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm

REDAKTION

Ansvarig utgivare Anders Berndt

Chefredaktör Per Cornell, A4 per@a4.se

Art director Sandra Johnson, A4

Produktion A4 Text & form, www.a4.se

Reportrar Tim Andersson, Carin Crona Fock, Therese Johansson, Anne Ralf Hållbus

Fotografer och illustratörer Erika Weiland, Team Hawaii Omslagsbild Erika Weiland

Korrektur Monika Lann

TRYCK

Tryckeri Linderoths tryckeri, Vingåker Upplaga 21 100 ex Annonsbokning Amanda Sjöquist amanda.sjoquist@srat.se

ISSN 2003-1548

Tidningen är momsbefriad

”Nu är det allvar – på riktigt”

ORDEN FRÅN VÅR statsminister har fått en och annan att dra på smilbanden. Det blir lätt lite komiskt när politiker låter som tonårsföräldrar och liksom tar i ända från tårna. Statsministern har inte varit ensam om att ta till kraftuttryck för att beskriva situationen i Sverige och i världen på sistone. Och nog finns det ett antal hot som kryper allt närmare vårt vardagsliv och som påverkar vårt arbetsliv.

Allt från klimatförändringar och krigshot till lågkonjunktur och brister i välfärden påverkar våra branscher. Ibland är det mer oväntade och slumpartade händelser som skapar kris i samhället. Som när oljetankern Marco Polo gick på grund utanför Blekinges kust i höstas. Vi har pratat med en av de kustbevakare som ledde räddningsinsatsen. Och vi har tittat närmare på hur krisberedskapen ser ut inom arbetslivet.

»Ibland är det mer oväntade händelser som skapar kris.«

Hur mycket mörker det än finns omkring oss så finns det alltid möjlighet att hitta de små glädjeämnen i tillvaron. Som att ”skvallra” lite med en kollega vid kaffemaskinen. Och det är verkligen inget vi behöver skämmas över om man ska tro de experter vi har intervjuat. Skvallret är viktigare än man kan tro (om det inte handlar om rent skitprat)!

Missa inte ... ... tipsen på aktiviteter som tänjer på gränserna för friskvård. (s. 32)

Per Cornell Chefredaktör

... hur viktigt det kan vara att skvallra lite med kollegorna. (s. 18)

FOTO:

1/2024

3 START

5 AKTUELLT

8 GRANSKNING Stress ökar som orsak till sjukfall.

11 F&S Metoden för att komma tillbaka i arbete.

12 MÖTET Logopeden som blev en räddare i nöden.

18 SPANING Vikten av att ”skvallra” med kollegor.

21 PANEL Så ser vi på jobb efter pensionen.

22 TEMA Arbetslivet rustar för kris.

32 LISTAN Det här trodde du inte om friskvårdsbidraget.

33 KRÖNIKA AI för nybörjare.

34 SRAT

Kustbevakningens personal sanerar olja vid strandkanten i Hanö i Blekinge efter att färjan Marco Polo gått på grund i oktober 2023. Läs mer på sidan 26.

AKTUELLT

Negativ trend – dödsolyckor ökar

Över 60 dödsolyckor på svenska arbetsplatser förra året.

TRENDEN ÄR NEGATIV – förra året omkom fler personer på jobbet än 2022. Flera uppmärksammade dödsolyckor inträffade i slutet av året med incidenten på en byggarbetsplats i Sundbyberg som det värsta exemplet.

– Vi kan aldrig acceptera att någon dör av jobbet. Alla kan begå misstag, men det måste kunna ske utan katastrofala konsekvenser, säger Håkan Olsson, vikarierande generaldirektör på Arbetsmiljöverket i ett uttalande.

När det sker en dödsolycka blir myndigheten inkopplad på flera sätt. De inspekterar arbetsplatsen och ställer frågor till arbetsgivare, kontrollerar arbetsgivarens förebyggande arbetsmiljöar­

KONJUNKTUR

bete, kontrollerar om säkerhetsrutinerna har varit kända för dem som har arbetat på arbetsplatsen och tar del av arbetsgivarens egen olycksutredning.

Arbetsmiljöverket kan också ställa krav på att brister åtgärdas, till exempel genom ett vitesföreläggande eller stoppa arbetet tills bristerna är åtgärdade. Vid misstanke om arbetsmiljöbrott gör man en åtalsanmälan.

– För att få ner antalet dödsolyckor behöver hela arbetsmarknaden samarbeta, från politiker och myndigheter till arbetsgivare, fackförbund och skyddsombud.

Vi är alla överens om att ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet, men ingen aktör kan göra hela det arbetet ensam, säger Håkan Olsson.  ●

TEXT: PER CORNELL

Akademikers arbetslöshet stiger

Statistik från Akademikernas a-kassa visar att andelen akademiker som är arbetslösa har ökat kraftigt under 2023. Före årsskiftet tog fler än 14  000 personer ut ersättning eller ingick i ett program, vilket inte hänt sedan 2021. Värst är det för arkitekterna där lågkonjunkturen slagit hårt. För SRAT-medlemmar har det varit en liten ökning, men än så länge har konjunkturen inte skapat någon större arbetslöshet inom SRAT:s branscher. ●

HÄLSA Kultur som rehabilitering

En ny forskningsstudie visar att kulturaktiviteter kan förbättra den psykiska hälsan. Forskaren Paula Bergman har jämfört cirka 200 personer som fått kultur på recept med en kontrollgrupp. Personer som fått testa körsång, teater eller måleri upplever en märkbar minskning av stress, ångest och depression. Störst effekt syntes vid depression. – Kulturaktiviteterna bidrar till att deltagarna utmanar sig själva, att bara ses för en fika räcker inte för att få till stånd en förändring. Träffarna är lustfyllda och det sociala sammanhanget behövs för att våga gå utanför sin trygghetszon, säger hon till tidningen Arbetsliv. ●

7

Tar du ut sju semesterdagar på strategiska datum får du sammanlagt 27 lediga dagar under 2024 uppdelat på fem långhelger/perioder. Datumen du ska ta ledigt är: 28/3, 10/5, 7/6, 1/11, 23/12, 27/12 och 30/12. ●

AKTUELLT

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en guide för bättre psykisk hälsa: dinpsykiskahalsa.se

Bästa råden för att må bättre

Mycket som påverkar vårt mående ligger utanför vår kontroll. Men det finns saker vi själva kan göra som främjar vår hälsa, enligt experterna.

DEN PSYKISKA OHÄLSAN tycks öka i samhället och i arbetslivet. Ansvaret för ohälsa som uppstår på jobbet vilar tungt på arbetsgivaren. Många faktorer som påverkar vår hälsa är svåra att påverka. Men det finns saker de flesta kan göra för att påverka den psykiska hälsan positivt. Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett antal råd för hur man förbättrar sitt mående. Utgångspunkten har varit att alla behöver ta hand om sin psykiska hälsa. En del av råden kan verka som självklarhe­

ter, men Folkhälsomyndigheten vill tydliggöra att en förbättring ibland kan vara både nåbar och enkel. Några av råden:

● Prata med någon om hur du mår. Många har svårt att sätta ord på hur de mår och upplever att de inte heller har någon att anförtro sig åt. Att våga inleda ett samtal om sitt mående med någon i familjen, en vän eller någon som jobbar med detta, är en bra start.

● Acceptera att livet har sina svängningar. Det är lätt att tro att alla andra har det toppen hela tiden. Men det finns bättre och sämre dagar. Att acceptera det lindrar. Men om det negativa tar överhanden kan det vara rätt att söka hjälp.

● Umgås med dem som får dig att må bra. Det går inte alltid att

välja att göra det. Våra sociala relationer påverkar oss mycket.

● Rör på dig regelbundet. Rörelse påverkar oss positivt både fysiskt och psykiskt. Fysisk aktivitet skyddar mot ångest och depression och därför kan sådant som att cykla eller gå till jobbet vara mycket välgörande.

● Prioritera sömn och återhämtning. Sömnen är en nyckel till bra psykisk hälsa.

● Utveckla dig själv och din självkänsla. Vi mår bra av sammanhang där vi kan vara värdefulla. Med vänner, i föreningslivet eller på jobbet, till exempel. Att pröva nya saker kan också stärka självkänslan.

● Var snäll mot dig själv. Skruva ner kraven och acceptera att du inte alltid räcker till. ●

TEXT: PER CORNELL

Så ser akademiker på AI

Både oro och fördelar enligt ny rapport bland Sacoförbundens medlemmar.

AI BÖRJAR PÅVERKA fler i arbetslivet. Bland akademiker råder en viss oro över utvecklingen, enligt en Sacorapport. Drygt två av tre akademiker pekar ut två områden som oroar: att vi gör oss beroende av AI på ett sätt som urholkar vår kunskap och att det saknas beredskap om något går fel. Andra orosmoment är diskriminering, intrång i integriteten och att AI ska ta fler felaktiga beslut än en människa.

Men det finns också potentiella uppsidor enligt akademikerna. Två av tre tror att AI kan effektivisera deras arbete och en av tre tror att AIbaserade beslut

kan motverka diskriminering samt göra mer korrekta bedömningar än en människa.

På det stora hela verkar dock akademikerna vara något mer positiva än negativa till att använda AI i arbetslivet. Fyra av tio är ganska positiva (med viss oro) och två av tio är ganska negativa (med stor oro).

Det är 13 procent av akademikerna som uppger att de använder AI i sitt arbete och lika många som har deltagit i någon form av utbildning inom AI. Varannan akademiker skulle vilja få utbildning på området:

– Arbetsgivare måste ta sitt ansvar att kompetensutveckla sin personal, investera lika mycket i medarbetarna som tekniken och involvera dem i beslut kopplade till AI, säger Göran Arrius, ordförande Saco. ●

TEXT: PER CORNELL

KOLLEKTIVAVTAL

Nytt avtal i pendeltrafiken

Pendeltågstrafiken i Stockholm byter entreprenör till SJ Stockholmståg AB och nu har SRAT förhandlat fram ett nytt kollektivavtal för de anställda. En viktig del i avtalet är att anställda får kompensation om schemat ändras på kort varsel. En annan del är betald sjukvård/läkemedel upp till 1  200 kronor.

– Vi har fått till ett balanserat avtal. Det gör mig särskilt nöjd, eftersom det brukar vara svårt i upphandlad trafik. Upphandlaren vill betala så lite som möjligt och det brukar innebära att anställda får betala priset, säger Stefan Strömqvist, förhandlare på SRAT. ●

HÄLSA

De lyckas ändra sin livsstil

Att starta en livsstilsförändring är inte svårt. Det svåra är att hålla i den på lång sikt. Forskaren Frida Skarin har undersökt varför vissa lyckas bättre än andra med till exempel en mer hälsosam livsstil. Hon följde ett antal personer som ingick i ett viktminskningsprogram och intervjuade dem sex månader senare. – De som lyckades hade det gemensamt att de hittat aktiviteter och beteenden som kändes givande i sig och inte bara var medel för att uppnå ett visst viktmål. Visst, de var glada över att se tydliga fysiska resultat men minst lika glada över de nya beteenden som tagit dem dit. ●

Stress ligger bakom allt fler sjukfall

På tio år har stress tagit över som den vanligaste psykiska diagnosen bakom långa sjukfall. Även depression och ångest kan orsakas av jobbet.

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS BILD:  SANDRA JOHNSON/FIREFLY

FÖR GANSKA EXAKT ett år sedan gick det att läsa i Essens om SRAT:s arbetsmiljöundersökning ”Snöhögen av arbetsuppgifter smälter aldrig”. Den visade på stora problem med hög arbetsbelastning, lite tid för återhämtning och dåligt stöd för chefer.

En ny rapport från Afa Försäkring pekar åt samma håll. Antalet fall av långvarig sjukfrånvaro med psykisk diagnos ökar igen, efter att ha minskat något sedan 2015. Störst är problemen bland anställda i kommuner och regioner, och värst drabbade är kvinnor.

Undersökningen bygger på försäkringsärenden kring långvarig sjukfrånvaro med psykisk diagnos bland anställda inom kommuner och regioner samt privatanställda arbetare. Här återfinns SRAT:s medlemmar till exempel inom yrken som barnmorska, logoped, audionom, optiker och tandhygienist.

terskor som lyfts när man talar om anställda i offentlig sektor. Men man kan se exakt samma trender inom våra medlemsgrupper, även om siffrorna inte är lika omfattande eftersom det inte rör sig om lika många anställda, säger Hanna Adlerteg­Melinder, förhandlare på SRAT.

»Det skapar en frustration att inte fullt ut få använda sin kompetens.«

– Ofta är det undersköterskor och sjukskö­

Den vanligaste psykiska diagnosen hos långtidssjuka är reaktion på svår stress och den har ökat under de senaste tio åren. Även depression och ångestsyndrom är vanliga. Tillsammans står de tre diagnoserna för 90 procent av alla sjukfall med psykisk diagnos. – När det gäller förstämningsdiagnoser ser vi att våra medlemmar i vårdyrken är särskilt drabbade. Man har en gedigen utbildning och höga ambitioner, men förväntas ha ett good enough­perspektiv. Det skapar en frustration att inte fullt ut få använda sin kompetens, vilket i förlängningen kan leda till nedstämdhet, säger hon.

GRANSKNING

Allra högst är risken att bli sjuk med psykisk diagnos i åldrarna 36 till 45 år. Det gäller både kvinnor och män, men rapporten visar att kvinnor löper tre gånger så hög risk som män att bli långtidssjuka med diagnosen reaktion på svår stress. När det gäller förstämningssyndrom och ångestsyndrom är risken dubbelt så hög.

– Afa Försäkrings rapport säger ingenting om orsakssamband, men det är lätt att konstatera att 36–45 år är den ålder då flest har små barn och att det fortfarande är kvinnor som står för större delen av allt obetalt arbete i hemmet, säger Hanna Adlerteg­Melinder.

SAMTIDIGT SOM RAPPORTEN visar på en oroande utveckling, är det viktigt att se vad som döljer sig bakom siffrorna. Det menar Selene Cortes, kanslichef på Riksförbundet för social och mental hälsa.

– Begreppet psykisk ohälsa används ofta väldigt svepande och kan betyda allt från lättare oro och ångest till svåra psykiska diagnoser. Psykisk hälsa går inte att mäta som ett benbrott. Diagnoserna bygger till stor del på självskattningsfrågor.

Men att psykiskt lidande är svårt att mäta

OM RAPPORTEN

Afa Försäkring ägs av arbetsmarknadens parter och administrerar kollektivavtalade försäkringar. Rapporten ”Sjukfrånvaro med psykisk diagnos” publicerades i oktober 2023 och bygger på statistik över försäkringsärenden i deras skadedatabas.

Utöver resultat som nämns i

betyder inte att lidandet inte ska tas på allvar, understryker Selene Cortes.

– För att möta det stora samhällsproblemet psykisk ohälsa kan inte heller allt ansvar ligga hos individen. Det krävs olika insatser på olika nivåer samtidigt; i samhället i stort, hos arbetsgivarna och hos individerna.

När det handlar om utmattningssyndrom finns allt att vinna på att arbeta förebyggande.

– Det går att komma tillbaka till ett fullgott liv efter att ha gått in i väggen. Men det är enklare – och enligt forskningen mer framgångsrikt – att backa innan det gått så långt som till ett utmattningssyndrom, säger Selene Cortes.

Forskning visar att samtalsgrupper är effektiva för dem som fått en stressdiagnos ­ och även för de som befinner sig i riskzon.

»Det går att komma tillbaka till ett fullgott liv efter att ha gått in i väggen.«

– Att prata om hur man mår på jobbet är enormt viktigt. Verkligt arbetsgivaransvar är att skapa förutsättningar för att det ska vara möjligt, utan negativa konsekvenser. Det finns många frågor att lyfta i grupp: vad som är kutym när det gäller arbetstider, att gå hem till sjuka barn, et cetera, säger Selene Cortes och avslutar:

– I ett samhälle där arbetsliv och privatliv alltmer flyter ihop måste det finnas plats att bara vara människa. Det kan inte bara vara arbetslivet som flyter ut i privatlivet, det måste gå andra vägen också. ●

artikeln, visar rapporten bland annat att:

● Risken för långvarig sjukfrånvaro med psykisk diagnos minskade mellan 2015 och 2020, men ökade 2021.

● Risken för långvarig sjukfrånvaro med psykisk diagnos är högst mitt i livet, i åldersgruppen 36 till

45 år. Den minskar med stigande ålder.

● Inom kommuner och regioner har yrkesgruppen socialt arbete högst risk för långvarig sjukfrånvaro med psykisk diagnos.

● Kvinnor i Dalarna har den högsta risken för långvarig sjukfrånvaro med psykisk diagnos.

Metoden som fungerar mot utbrändhet

Dialogmodellen ADA+ hjälper den som varit eller håller på att bli sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. Och den är ett stöd för chefen. Engagemang från både medarbetare och chef är viktigt, säger forskaren Therese Eskilsson som utvecklat modellen.

Hur fungerar ADA+?

– Arbetsplatsdialog vid Arbetsåtergång (ADA+) går ut på att en koordinator inom hälso- och sjukvård eller företagshälsa träffar både medarbetare och chef i enskilda samtal och ställer frågor om sjukskrivningen och om något gjorts på arbetsplatsen för att underlätta återgång. Sedan träffas alla i ett gemensamt dialogsamtal där man tillsammans tar fram en plan med eventuella anpassningar i arbetet för att den som sjukskrivits ska kunna komma tillbaka till arbetet. De här samtalen ger alla inblandade en överblick och en samsyn över situationen. Chefen får en inblick i medarbetarens situation och behov och medarbetaren får återkoppling på chefens syn. Chefen följer sedan upp planen tillsammans med medarbetaren. Kan metoden användas även i förebyggande syfte?

– Ja, den hjälper chefer att upptäcka tidiga tecken på ohälsa vilket kan göra att anpassningar kan göras i ett tidigt skede och på så sätt undvika sjukskrivning. Den ger också stöd att ha en dialog kring ohälsan.

Therese Eskilsson Prefekt vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, har utvecklat ADA+ tillsammans med sin forskargrupp.

På vilket sätt är metoden ett stöd för chefen?

– Det är inte alltid lätt att fråga hur någon mår och man kan vara rädd att förvärra med sina frågor när det gäller nedstämdhet eller psykisk ohälsa. Den här metoden gör att cheferna kan luta sig mot de här frågorna när de inleder ett samtal med en medarbetare och få hjälp med vilka frågor de kan och bör ställa. Frågorna är trygga eftersom det inte är chefen som har hittat på dem, vilket gör det mindre känsligt och laddat – från båda håll.

Fungerar metoden?

– Ja, men då behöver också förutsättningarna finnas för att använda metoden. Det betyder att verksamheten eller ledningen vill använda metoden och planerar för att införa den i verksamheten. Metoden måste vara förankrad både hos chefer och medarbetare och det måste finnas stöd och tid för chefen att använda den.

Vad är den hemliga formeln till att den fungerar?

– Det är en kombination av flera olika delar. Den är pedagogisk och det finns en röd tråd genom hela metoden. Frågorna som ställs fokuserar på hur medarbetaren som svarar upplever sina arbetsuppgifter och sin arbetsmiljö, men det är också fokus på det som pågår utanför arbetet – för den delen kan också leda till psykisk ohälsa. De som är delaktiga kan också enas kring planen för anpassning av arbete, där man kommer överens om medarbetaren ska kunna komma tillbaka till arbetet eller främja hälsa och undvika en sjukskrivning. ●

YRKE: LOGOPED

MÖTET

När det enkla är svårt är logopeden Kajsa Lamm räddaren i nöden.

Barn som inte äter har blivit hennes expertområde. Men hon har fler.

TEXT: TIM ANDERSSON FOTO: ERIKA WEILAND

Äta bör

man ...

MÖTET

Å

r 2015 var logopeden

Kajsa Lamm med i Nyhetsmorgon för att prata om barn som inte äter. Hon hade precis skrivit en bok i ämnet, och visste mycket väl att många kämpade med problematiken. Riktigt hur många det var, och riktigt hur stor desperationen, hade hon dock inte insett.

När hon kom till studion visade det sig att den andra gästen var sjuk, med resultatet att Kajsa Lamm fick tjugo minuter i primetime –och ett ordentligt nationellt genomslag.

– Det brakade till i Tv4:s inbox, och det brakade till i min också. Jag fick efter det flera mejl om dagen från föräldrar som var glada över att någon äntligen pratade om det här. De var jätteförtvivlade över att deras barn inte åt och att de inte fick hjälp.

Hon gav sig ut på vägarna; åkte landet runt för att försöka hjälpa familjer. Det skedde vid sidan om, utan stöd från någon arbetsgivare.

– En viktig del av det var ren ”handpåläggning”, för att få de här föräldrarna att ta ett djupt andetag och inse att deras barn inte kommer att avlida i detta nu. Men jag försökte också ge dem lite kunskap.

ÄTPROBLEM OCH ÄTSVÅRIGHETER

● Många barn har milda, övergående ätproblem (FP) under sina första år. För vissa av dessa resulterar det i mer komplicerade ätsvårigheter, på engelska Pedriatric Feeding Disorder (PFD), eller undvikande/restriktiv ätstörning (ARFID, Avoidant Restrictive Food Intake Disorder). Båda dessa tillstånd kan innebära selektivitet vad gäller vilken mat barnet kan äta, att det

inte kan sitta med vid bordet, eller att det behöver kosttillägg eller enteral nutrition.

● Att hitta barn med ätproblem tidigt och erbjuda vård och stöd innan de hunnit bli befästa, är en nyckel till framgång. Om personal på BVC och andra instanser i vårdkedjan får mer kunskap om PFD och ätsvårigheter, kan barn och föräldrar få stöd och hjälp tidigare i förloppet.

Barn som inte äter är ett laddat fenomen, och komplicerat. Förut talade man om barn som kan men inte vill äta. Sedan om ”matvägran” – ett ”gräsligt” begrepp, enligt Kajsa Lamm. Med tiden nyanserades det till ”ätovilja”, vilket är bättre, men också det leder tankarna fel, säger hon. Själv talar hon hellre om ”ätsvårigheter”.

– Jag menar, och här har jag mycket forskning bakom mig, att det inte handlar om att barnet inte vill äta, utan att det inte kan.

DET FINNS MÅNGA olika orsaker till oförmågan. Barn kan ha problem med den orala motoriken, så att de har svårt att tugga, svälja eller röra tungan, eller med magen och tarmsystemet, så att de mår illa, har förstoppning eller reflux. Ytterligare förklaringar kan vara över­ eller underkänslighet för smak och konsistens.

Ätsvårigheter kräver därför multiprofessionell utredning, där olika kompetenser samverkar.

– För oss logopeder handlar det mycket om tuggandet, sväljandet och förmågan att hantera mat, både med händerna och munnen. Jag har suttit och kladdat väldigt mycket, försökt locka barnet att tycka att maten inte är skrämmande, ända till dess att det kan tänka sig att ta i den, kanske sätta en klick créme fraiche på min eller mammas kind –och sedan i bästa fall råka få i sig lite.

Ätsvårigheter har blivit hennes expertis, men hon jobbar nu främst med undervisning inom muntlig framställning på Lunds universitet.

MÖTET

I dag är Kajsa Lamm en av landets främsta experter på ämnet, men det tog några år på universitetet innan hon förstod vad hon skulle ägna sig åt. Hon inledde sina studier med humanistiska kurser. Ett plötsligt slag avbröt dock den banan: kronisk artritsjukdom.

Hon var rätt illa däran. Sjukskriven ett år. Det innebar samtidigt att hon fick tid att reflektera, känna efter och – byta spår. Först tänkte hon sig en ny framtid som fysioterapeut.

– När jag förstod att det inte funkade med mina ledproblem, var det en person i familjen som föreslog att jag skulle bli logoped i stället. ”Logoped – vad är det?” sade jag. Så kollade jag upp det och insåg att det var klart att jag skulle bli logoped.

Hon minns honom som någon som trotsade väldiga hinder; som reste världen runt i sin rullstol, studerade och åt allt med munnen, trots sina stora fysiska begränsningar.

– Jag vet inte om du har funderat över vid vilka tillfällen du är ditt allra sannaste, innerligaste jag, själva kärnan, där du får fram det som är bäst med dig? Det här låter knäppt, men jag är det när jag är med barn med olika funktionsvarianter.

»När barnet för första gången tar emot maten via munnen –det är så nära livet man kan komma.«

Under sjukskrivningen hade hon kommit fram till att det var människor hon ville jobba med. Helst med funktionsvariationer. Egentligen hade hon vetat redan som barn, men konvalescensen blev en påminnelse.

– Jag tror att den hänger ihop med att jag hade en bror med Duchennes muskeldystrofi. Han dog när jag var 13 år, och livet med honom präglade mig.

KAJSA LAMM

● Gör: Logoped, forskare, författare och anställd på medicinska fakulteten, Lunds universitet. Har skrivit fyra böcker, bland annat ”När ditt barn inte äter” (2015).

● Ålder: 50 år.

● Bor: Utanför Lund.

● Gör på fritiden: ”Arbetar ideellt som kock i Svenska Kryssarklubbens Seglarskola, och seglar. Skriver och stickar. Har sommarställe i Bohuslän.”

Hon talar om en intuitiv, ofta ordlös interaktion.

– Där hittar jag det som är kärnan i livet. Om det ”mejkar sense”, som barnen säger?

JUST NU JOBBAR inte Kajsa Lamm kliniskt som logoped. Den privata verksamhet som hon har bedrivit sedan 2014 hinner hon inte riktigt med längre. Huvuddelen av hennes tid ägnas i stället åt medicinska fakultetens centrum för undervisning och lärande på Lunds universitet, där hon undervisar doktorander i muntlig kommunikation.

– De får hjälp med att presentera sin forskning på ett sätt som gör att en åhörare kan förstå och tycka att det är roligt och intressant.

Det handlar dels om sådant som att utforma en powerpoint på ett effektivt sätt (tips: inte tusen grafer och en halv roman i textomfång), men också om att använda rösten dynamiskt och varierat.

– För att lyckas kan man hårdraget säga att det gäller att närma sig Hans Rosling snarare än någon som läste upp nyheterna på 70­talet.

Heltidsanställningen på medicinska fakulteten innebär dock inte att hon har lämnat frågorna kring ätsvårigheter. Hon föreläser

EN VANLIG ARBETSDAG

09.00

Sätter doktoranderna i arbete – jobb med storyboarding.

10.15

Kaffe! Småprat med deltagarna – blivande forskare från hela världen.

10.30

Presentation om hur man kan tänka när man vill illustrera sin forskning.

12.00

Mat. Svara på mejl, kanske hinna läsa en sida i någon uppsats jag handleder.

13.00

Fortsatt kurs.

15.15

Administration: Kolla vilka kommande övningar vi ska göra, testa ny röstövning jag vill inkorporera.

18.00

Matlagning, tvätt och annat onödigt.

19.30 Mejlar om nya projekt. Skriver lite på nästa publikation. Mejlar eller pratar med föräldrar som inte hittar rätt i vårdapparaten.

för kommuner, regioner och föräldrar, och svarar fortfarande på ett eller ett par mejl och telefonsamtal per vecka från personer som behöver hjälp.

Hon forskar också i ämnet. En licentiatavhandling är färdig, och hon planerar att fortsätta hela vägen fram till disputationen – om hon orkar. Den akademiska vägen är i hennes fall särskilt krävande.

– Jag har kämpat för att få ihop ett forskningsprojekt och att hitta en handledare. Det finns liksom inget färdigt stort program kring de här frågorna, på något universitet i Sverige, så vitt jag vet. Så jag har fått komma på mitt eget.

Det gäller att vaska fram både pengar och ork, konstaterar hon.

– Det är rätt så tufft att vara först med saker, och inte så lätt att hela tiden driva allting ensam. Jag ingår inte i någon forskargrupp just nu, utan är fri.

Det sista skulle kunna fungera som en beskrivning av hela hennes yrkesliv. Kajsa Lamm har inte gått den bekväma vägen. Hon har fått kritik för att vara för kreativ och drivande, och har i perioder varit tvungen att arbeta oavlönat.

Passionen har dock hittills övervunnit begränsningarna.

– När man kan nå fram till barnet, antingen själv eller genom föräldrarna, och barnet för första gången svarar, eller tar emot maten via munnen – det är så nära livet man kan komma. ●

Psst, skvaller är tydligen bra?!

Det är kanske dags att sluta snacka skit om skvaller. Forskare och psykologer menar att det fyller en rad viktiga funktioner. Både på jobbet och i

privatlivet.

TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII

Få associerar väl ”skvaller” med något positivt. Allt mer tyder dock på att fenomenet – som upptar närmare två tredjedelar av alla samtal, enligt ny svensk forskning – har utsatts för oförtjänt mycket skitsnack. Samuel West, psykolog och tidigare kreativitetsforskare på Lunds universitet, kallar det rent av för ett grundläggande mänskligt behov.

– Om man googlar ”guidelines for gossip in the workspace” får man en massa råd som: ”På jobbet ska du vara professionell, och väldigt noga med att aldrig tala om någon person som inte är på plats, och verkligen aldrig negativt.” Good luck, säger jag! Är du en socialt fungerande människa så håller inte det där.

som förutsättningen för vår överlevnad: ”Det räcker inte med att enskilda män och kvinnor vet var lejon och bisonoxar finns,» skriver han. ”Det är mycket viktigare för dem att veta vem i deras grupp som avskyr vem, vem som ligger med vem, vem som är ärlig och vem som är en bedragare.”

Varför inte? Skvallret har varit evolutionärt gynnsamt för människan, konstaterar han. På sin sida har han auktoriteter som Yuval Harari, som i boken Sapiens framställer det

Skvallret är alltså inte bara relationsbyggande och förtroendeskapande individer emellan, det är också vitalt som informationsöverföring. Det här är en aspekt som också

Samuel West betonar vikten av.

– Jag bor i en liten spansk by, och just nu går skvallret om att en byggare, som tidigare har varit väldigt duktig, har börjat dricka mycket och strunta i sina uppdrag. Det är inte någon information som jag kan få på internet, och inte från byggaren själv, utan bara på gatan. Och gubben i huset bredvid som blottar sig för barn och kvinnor – också det är negativt skvaller, men bra att känna till!

I skitsnacket om skvallret är det ofta fokus på de destruktiva inslagen. Och visst kan vår tendens att prata bakom ryggen på andra vara förgiftande, men det behöver inte vara det. Faktum är att det för det mesta inte är det. Det berättar professor Károly Takács, som leder ett forskningsprojekt i ämnet på institutet för analytisk sociologi vid Linköping universitet.

– När vi undersökte det här förväntade vi oss övervägande negativt skvaller om personer som bryter mot sociala normer. Men vad vi fann var faktiskt att bara en tredjedel är negativt, grovt räknat. Lika mycket är neutralt, respektive positivt.

DET POSITIVA SKVALLRET på jobbet handlar ofta om kollegor som jobbar hårt, imponerar med sina prestationer och har en bra inställning. Det negativa om medarbetare som missköter sig och om dåliga chefer. Det förra låter kanske mer aptitligt, men också det

senare har en viktig funktion, påpekar Károly Takács.

– Skvallret kan få den som är föremål för det att ändra sitt beteende.

Någon annan som funderat över skvallret är Viveka Adelswärd, professor emerita i samtalsforskning och författare till boken Prat, skratt, skvaller och gräl och annat vi gör när vi samtalar. Hon började intressera sig för fenomenet under doktorandåren, då hon hade en tysk gästprofessor som skrivit en avhandling i ämnet.

– Han bar runt på en bandspelare i stöveln, spelade in samtal och analyserade sedan ”skvallrets anatomi”. Han menade att skvaller praktiskt taget alltid var negativt, och att det bottnar i en vilja att visa sig själv bättre än andra.

ler är nog ofta ointresserade av andra människor. De kan vara intresserade av vad andra åstadkommit eller så, men inte av hur de beter sig och lever sitt liv, allt det som är allmänt mänskligt.

Psykologen Samuel West uppmanar oss alltså att skvallra på. Men på rätt sätt, kanske man ska tillägga. Det är nämligen inte alltid som det har någon positiv funktion för gruppen, och för den individ som utsätt för det är det potentiellt skadligt, säger Károly Takács på Linköpings universitet.

– Det är ju inte så att skvallret på arbetsplatsen alltid är relaterat till kollegors bristande arbetsinsatser. Ibland blir personer utnämnda till syndabockar, kanske på grund av vissa personlighetsdrag som inte upplevs som attraktiva. Det är en typ av diskriminering som vi inte vill ha.

»De som är helt ointresserade av skvaller är nog ofta ointresserade av andra människor.«

Också Samuel West betonar faran med sådant skvaller som har för avsikt att förstöra eller sabotera för någon. I arbetet med att förebygga det har chefen en viktig roll, menar han, genom att föregå med gott exempel och inte prata skit om chefer över sig.     Men hur ska vi då avgöra om det vi säger om andra är inom ramen?

Själv köpte hon inte hans ensidiga avfärdande. Enligt hennes erfarenheter kan skvallret ofta vara en ingång till allvarligare samtalsämnen. Men det är också värdefullt i sig självt.

– De som är helt ointresserade av skval­

– De flesta hyfsat socialt funktionella människor känner intuitivt när skvaller är elakt. Vi vet: det här borde vi inte hålla på och prata om. Men att berätta om sådant som att Fredrik har fått sparken: That’s news man!

PANEL

Kan du tänka dig att fortsätta arbeta efter pensionen?

Biba Crona

71 år, barnmorska på barnmorskemottagningen Dockan i Växjö

– NÄR JAG NÄRMADE mig 65 och tänkte på hur det skulle vara att gå hemma själv som pensionär så kände jag att nej, det går inte! Det var ont om barnmorskor redan då och min arbetsgivare tackade gladeligen ja när jag erbjöd mig att fortsätta arbeta. Jag jobbade 75 procent på förlossningen till jag var 70 och ville gå ner till halvtid. Då fick jag nobben, så jag sa upp mig på lasarettet och började på mödravården i stället. Idag arbetar jag 40 procent och får lägga mitt schema själv. Jag älskar mitt jobb och kommer fortsätta så länge kroppen och hjärnan håller. I framtiden kommer det inte vara märkvärdigt att jobba så länge. Mina vuxna söner lär inte kunna gå i pension före 70.

Mikael Hallberg 50 år, biträdande administrativ chef på Sjöfartsverket, Göteborg

– DET BEROR HELT och hållet på. Om jag trivs med mitt jobb och kan jobba med något som känns meningsfullt så kan jag absolut tänka mig att fortsätta efter 67. Jag kanske inte kommer vilja jobba heltid, men jag kan mycket väl tänka mig en deltidstjänst när jag är äldre. Jag tror att det är ett sätt att hålla igång både kropp och hjärna.

Jag håller tummarna för att jag inte behöver oroa mig för ekonomin när jag väl bestämmer mig för att gå i pension.

Jag hoppas att ett eventuellt beslut om att fortsätta arbeta även som pensionär handlar om att jag fortfarande tycker att det är så roligt att gå till jobbet.

– JAG FYLLER 65 i sommar, så det är hög tid att bestämma mig. Jag har varit i valet och kvalet om jag ska fortsätta jobba ett tag till eller gå i pension, men nu lutar det åt att jag blir pensionär på heltid. Tack vare förmånliga avtal kunde jag börja ta ut delpension redan för ett och ett halvt år sedan och sedan dess har jag trappat ned till 70 procent. Det är klart att det känns lite vemodigt att sluta arbeta helt och hållet. Jag har alltid gillat mitt arbete och kommer att sakna alla fina kollegor. Men i och med pensioneringen kan jag helt fokusera på mitt stora intresse som är konst och måleri. Jag ser verkligen fram emot att kunna ägna mig åt det på heltid.

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS

Christina Roos 64, senior projektingenjör på Trafikverket, Stockholm

Om krisen kommer

Så förbereder sig arbetsmarknaden för kris sid 24

Ulriks uppdrag: rädda Östersjön från oljan sid 26 Jättekriserna och hur de ska hanteras sid 30

KATAS REDO

TROF? FÖR

Krig, Kinavirus och klantiga sjömän. Det går sällan att gissa sig till nästa katastrof. Men hur

ser egentligen beredskapen ut i arbetslivet?

TEMA

Om krisen kommer

Vet du hur ditt arbete kommer påverkas i händelse av kris eller krig? Några kan svara ja på frågan, de flesta har ingen aning. Men i oroliga tider kan en förändring gå fort.

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS

Nyligen kom en statlig utredning som berör arbetsrätt i krigstid. Det är första gången på över 40 år som frågan utretts på uppdrag av regeringen.

– Det visar vilken orolig tid vi har framför oss. De tidigare avtal som finns är framtagna för en annan tid. Många av dem härstammar från kalla kriget, säger Mats Eriksson, som i sin roll som förhandlingschef på SRAT håller koll på vilka arbetsrättsliga konsekvenser en uppkommen kris kan få.

Rysslands anfall på Ukraina för två år sedan blev ett bryskt uppvaknande efter decennier av nedrustning av totalförsvaret. 60 statliga myndigheter fick uppdraget att bli beredskapsmyndigheter med särskild betydelse för samhällets civila beredskap.

De lite yrvakna förberedelserna handlar inte bara om risken för krig, utan även kriser

orsakade av till exempel en pandemi eller naturkatastrof.

– Också den typen av kris kräver mycket av samhällets resurser, men här ligger vi längre fram. Vi har lärt oss en del av skogsbränderna 2018 och covid­19­pandemin 2020, säger Mats Eriksson.

En relativt stor grupp av SRAT:s medlemmar finns på försvarsnära myndigheter och är direkt berörda av det ändrade säkerhetsläget.

– De jobbar redan utifrån en annan verklighet. Idag är det inte troligt att Sverige skulle hamna i en krigssituation, men det finns en hotbild. Och med ett medlemskap i Nato blir vi direkt involverade i krigssituationer, även om de utspelar sig en bit bort från Sverige, säger Mats Eriksson.

SÄKERHETSKLASSNING ÄR en fråga som kan få allt större betydelse för arbetsmarknaden. Lagstiftningen är under förändring och fler

jobb blir säkerhetsklassade, vilket påverkar såväl anställda som arbetssökande.

– Tidigare var säkerhetsklassning av personal på statliga myndigheter relativt ovanligt, men så är det inte längre. Många samhällsviktiga verksamheter berörs: vatten och avlopp, flyget, spårtrafiken och sjöfarten för att nämna några. Det här håller faktiskt på att bli ett stort problem. Inte säkerhetsklassningen i sig, men konsekvenserna för dem som inte klarar en klassning. Det kan handla om att man kommer från fel land eller att man har anhöriga med ett kriminellt förflutet, som gör att man måste omplaceras eller i värsta fall blir av med jobbet, säger Mats Eriksson och fortsätter:

– Det gör det också svårare att hitta och anställa personal. Många är oroliga för kompetensförsörjningen framåt. Om arbetssökande måste vara beredda på att hela deras familjer prövas, kan det bli svårt att rekrytera.

SRAT:S ORDFÖRANDE Magnus Nordström

funderar också över hur arbetskraften ska fördelas i händelse av kris eller krig. Han konstaterar att från en dag till en annan kan efterfrågan på viss kompetens bli långt högre än tillgången.

– Vissa uppgifter i samhället blir otroligt kritiska och det kommer snabbt att uppstå brist på personal där. Vilka det handlar om går inte helt att förutsäga, det beror på vilken typ av kris vi står inför. Andra kommer ha mycket lite att göra och jag kan tänka mig att det kan bli aktuellt att myndigheter och andra verksamheter kommer att låna personal av varandra.

Lärdomar finns att dra från pandemin, säger Magnus Nordström, då i princip samtliga yrkesgrupper inom vården fick ställa om och arbeta mer och ofta även med andra uppgifter än innan.

– Även om omställningen gick ganska snabbt tog det tid innan det blev någorlunda jämvikt mellan behov och resurser. För att snabbare hantera motsvarande krisläge i

FÖRSLAG FÖR ARBETSRÄTT VID KRIG OCH KRIGSFARA

I ett förslag till ny arbetsrättslig beredskapsreglering måste det här vara möjligt: ● Undvika fackliga stridsåtgärder, som försenar produktion, tjänster och samhällsviktig verksamhet. ● Arbetsgivare ska enkelt kunna anställa och säga upp personal. ● Arbetsgivare ska kunna begränsa ledigheter. ● Kunna lätta på arbetsmiljökrav. ● Öka arbetstidsuttaget.

framtiden måste vi nog tänka lite mindre kostnadseffektivt och specialiserat. Det måste finnas utrymme för kompetens som bara kommer till användning i krissituationer. Precis som med värnplikten behöver vi planera, utbilda och öva oss i uppgifter som bara behövs i kris – förmågor som vi hoppas att vi aldrig ska behöva använda oss av.

Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en viss sak under normala omständigheter ska hantera detta även i ett krisläge. Men i en större kris krävs en större överblick, menar Magnus Nordström. Olika kompetenser och verksamheter måste vara förberedda på att samverka, ingen klarar allt själv. – I en sådan situation krävs ledarskap på hög nivå, som förtydligar vad som ska uppnås och har perspektiv att se och lösa problem. Att lösa uppgiften måste gå före administrativa gränser och finansiering. Det får inte fastna i frågan om vem som ska betala räkningen. Idag är ryggradsreflexen ofta att invänta central finansiering i stället för att genast börja jobba på. Det är en risk om alla är så hårt styrda ekonomiskt att ingen på förhand vågar lägga ut för notan när något allvarligt inträffar. ●

TEMA

Om krisen kommer

sattes Sveriges beredskap på hårt prov. Kustbevakningen fick snabbt bygga upp en stab för att leda saneringen.

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS

Under de dryga trettio år som Ulrik Nielsen varit anställd inom Kustbevakningen har han hunnit med många olika befattningar.

Idag är han befälhavare på patrullfartyget KBV 311 som utgår från Värmdö i Stockholms skärgård.

Under normala förhållanden arbetar Ulrik tolv dygn i månaden, fördelade över pass på tre eller fyra dygn. Under ett dygn är fjorton timmar arbetstid och tio timmar jour.

– Vi har en reglerad vila på tio timmar varje dygn, men får anpassa arbetstiden efter hur situationen ser ut i stunden. Om vi arbetar

ULRIK NIELSEN

● Gör: Befälhavare inom Kustbevakningen, där han arbetat sedan 1992

● Ålder: 57 år.

● Bor: Sollentuna utanför Stockholm.

med räddningstjänst, exempelvis ett oljeutsläpp, kan vi inte vila i tio timmar. Vi får köra på och försöka avgöra hur länge vi kan jobba innan det blir farligt.

TIDIGT PÅ MORGONEN söndagen den 22 oktober förra året inträffade ett sådant utsläpp. Den Cypern­flaggade passagerarfärjan Marco Polo gick på grund i Pukaviksbukten, väster om Hanö i Blekinge skärgård. Det ledde till vad som skulle visa sig bli ett av de största oljeutsläppen i Sverige i modern tid, med 150 000 liter tjockolja som läckte ut vid kusten.

Ulrik Nielsen, som var ledig, kallades ned för att organisera sig i en stab i fiskehamnen i Hörvik.

– Min roll var att vara med och leda arbetet med att ta bort olja på grundare vatten och nära stränderna. Oljans konsistens är som bulldeg, den är tung och svår att ta hand om. Vi hade sju mindre båtar med kustbevakare som åkte ut och kom tillbaka insmetade i olja. Jag såg till att både människor och båtar

Ulrik Nielsen

Bogsering av passagerarfärjan Marco Polo som gått på grund och släppt ut 15 000 liter tjockolja.

TEMA

Om krisen kommer

sanerades, att kustbevakarna fick mat i sig, nya kläder och någonstans att sova.

Kustbevakningens personal utför strandnära oljebekämpning.

I ett första skede arbetade Ulrik Nielsen i fem dygn med att bygga upp en organisation som kunde bistå med allt som behövdes för att kustbevakare i mindre båtar skulle kunna åka ut och ta upp olja.

– Kustbevakningen ansvarar för all olja i vattnet. När den flutit upp på land är det den kommunala räddningstjänstens ansvar, berättar Ulrik Nielsen och konstaterar att det kan orsaka praktiska problem:

Kustbevakningen arbetar med oljeupptagningstrål en vecka efter att Marco Polo gick på grund.

– Olja som flutit upp på land kan blåsa ut i havet igen. I ett sådant läge går det inte att stå och tjafsa om gränsdragningar och vem som

har ansvar medan oljan åker upp och ner ur vattnet. Oljan måste upp och om det är vi eller kommunen som ska få ersättning får diskuteras senare.

Sammanlagt jobbade Ulrik Nielsen nio dygn med oljeutsläppet i Blekinge, med avbrott för ledighet över helgen.

– När staben insåg att räddningsinsatsen skulle dra ut på tiden ordnade de så att de som behövde fick avlastning. I en krissituation måste det alltid göras en avvägning mellan att ge personal tid att komma in i verksamheten och lära sig rutiner mot att ge dem ledigt, annars blir de för trötta.

Ulrik Nielsen har inget att klaga på när det gäller ledning och uppbackning från ledningen på Kustbevakningen.

– Vi hade huvudskyddsombud på plats för att säkerställa att arbetsmiljön och arbetar­

FOTO: KUSTBEVAKNINGEN

skyddet fungerade. Oljesanering innebär avsevärda hälsorisker, men jag upplevde aldrig att det fanns någon risk för vår personal.

I ETT VIDARE PERSPEKTIV skulle Ulrik Nielsen däremot önska sig större tydlighet, både från Kustbevakningen som myndighet och även från dess uppdragsgivare, det vill säga regeringen.

Vilken roll förväntas Kustbevakningen ta i en större samhällskris eller i värsta fall mobilisering och krig, undrar Ulrik Nielsen.

– Idag står frågor om totalförsvar högt på agendan, men vi på linjen har fortfarande inte fått tydlig information om vad som förväntas av oss i ett krisläge. Kriget i Ukraina har pågått i över två år, men vi vet fortfarande inte vad vår roll inom Kustbevakningen skulle vara om kriget sprider sig. ●

Flygteknikerna viktig resurs i kris

Krigshotet påverkar flygteknikerna på många olika sätt. Vissa jobbar redan inom försvaret. Men alla verkar i miljöer som kan bli utsatta för förhöjd risk.

För trettio år sedan var det inte ovanligt att flygtekniker inom civilflyget var krigsplacerade på sin arbetsplats. Det var även påbjudet att ett visst antal civila flygplan skulle stå till statens förfogande vid förhöjd beredskap eller krig.

– Men i och med nedmonteringen av försvaret är det nog ingen som tänkt på det civila passagerar- och fraktflyget som en möjlig del av totalförsvaret på länge, säger Ola Blomqvist, ordförande för Svensk Flygteknikerförening.

Flygtekniker berörs i olika grad av det förhöjda säkerhetsläge som råder. De som arbetar inom Försvarsmakten påverkas naturligtvis, men även medlemmar inom andra samhällsviktiga funktioner som ambulans, sjöräddning och polis.

– Redan innan kriget bröt ut i Ukraina fick vi veta att våra medlemmar i den typen av verksamhet skulle komma att krigsplaceras. Det visar att medvetenheten om säkerheten i landet har ökat under en längre tid, även om det kan tyckas som att kvarnarna malt långsamt, säger han.

Ola Blomqvist känner inte till att det är aktuellt att utöka civilplikten även för flygtekniker inom passagerarflyget. Men han håller det inte för otroligt att det kan hända.

Hur skulle det påverka medlemmarna?

– Det kommer att krävas någon form av utbildning och briefing om vad som krävs av den som nyttjas i civilplikt och krigsplaceras på sin arbetsplats. Flygplatser är ett prioriterat mål för fientlig verkan, vilket kan öka risknivån i arbetet.

De medlemmar som arbetar inom Försvarsmakten, varav de flesta är civilanställda, kan komma att påverkas i högre grad.

– De kan bli involverade i internationella uppdrag. Vad Sveriges medlemskap i Nato kommer att innebära vet vi inte än, men det tillför givetvis ytterligare en dimension till frågan, säger Ola Blomqvist. ●

Ola Blomqvist

FOTO: KUSTBEVAKNINGEN

TEMA

Om krisen kommer

SJU SVÅRA ÅR

2017

7 april, strax före kl 15 skedde ett terrordåd på Drottninggatan i Stockholm. Rakhmat Akilov körde ihjäl fem personer med en stulen lastbil som han slutligen krockade in i Åhléns och där försökte spränga. Händelsen får stor påverkan på Sverige. I slutet av året briserar #metoo som på sitt sätt får ett ännu bredare genomslag i svenskt arbetsliv.

En rad kriser de senaste åren ha stärkt samhällets beredskap. Svensk krishantering bygger på tre viktiga principer som styr hur ansvaret ska fördelas när det oväntade händer.

FOTO: TOMAS ONEBORG/SVD/TT

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS

GRAFIK: SANDRA JOHNSON

2018

I juli, den heta torra sommaren 2018, brann det på ett femtiotal platser runt om i Sverige. Omkring 25 000 hektar skog omfattades och hundratals människor evakuerades. Sverige begärde stöd genom EU:s civilskyddsmekanism och hjälp kom i form av bland annat italienska brandbekämpningsplan och brandmän som körde från Polen för att hjälpa till med släckningsarbete i Dalarna.

2019

Året inleddes med en av de värsta stormar som svept över norra Europa. Den fick namnet Alfrida och gjorde över 100 000 svenska hushåll strömlösa, slog ut telenätet på Gotland och lamslog kollektivtrafiken i stora delar av landet. Skog för mångmiljonbelopp förstördes, främst i Uppsalas och Stockholms län.

2020

31 januari rapporterades det första fallet av covid-19 i Sverige. 11 mars förklarade

WHO att covid-19 var en pandemi och samma dag dog den första patienten i Sverige i sjukdomen. Under våren 2020 var Sverige det fjärde hårdast drabbade landet i EU räknat i antal döda med covid-19. Med hittills över 18 000 dödsfall är covid-19 den mest dödliga epidemi som drabbat Sverige sedan spanska sjukan 1918.

SÅ SKA SVENSK KRISHANTERING FUNGERA

● Ansvarsprincipen: den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också i en krissituation. Sjukvården tar hand om vården, kommunerna om skolan och äldreomsorgen, och så vidare.

● Likhetsprincipen: i en krissituation ska verksamheten så långt det är möjligt fungera på liknande sätt och på samma plats som under normala omständigheter.

● Närhetsprincipen: en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. I första hand ska den drabbade kommunen och regionen leda och arbeta med insatser. Bara om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med statliga insatser.

2021

2023

Tidigt på morgonen den 22 oktober gick passagerarfärjan Marco Polo på grund i Pukaviksbukten utanför Blekinges kust. 150 000 liter tjockolja rann rakt ut i havet, vilket gör händelsen till den största oljekatastrofen i Sverige i modern tid.

2022

Morgonen den 24 februari vaknade vi till nyheten att Ryssland inlett en storskalig invasion av Ukraina. Sedan dess pågår ett krig i Europa, det första sedan krigen i forna Jugoslavien 1991 till 2001. För Sverige innebär Rysslands anfallskrig mot Ukraina slutet på 200 års alliansfrihet när vi inom en snar framtid går med i Nato.

En vecka innan jul slogs Kalix kommuns alla it-system ut i en ransomware-attack, som ingen än idag vet vem som stod bakom. Allt som fungerade var telefonerna, i övrigt fick kommunens verksamheter ställa om till analoga arbetssätt i tre veckor. Tack vare anställda som jobbade över hela jul- och nyårshelgen och krisberedskapsplaner som kommunen genomfört flera år innan attacken kom Kalix oskatt ur krisen.

FOTO: KUSTBEVAKNINGEN

FOTO: WIKICOMMONS/CC

Tänj på gränserna för friskvård!

Mindre än hälften av alla som erbjuds friskvårdsbidrag utnyttjar det till fullo – kanske dags att vidga vyerna? Inspireras av oväntade aktiviteter som ger friskvårdsbidrag.

På (och i) vattnet

Glöm motionssim och vattengympa – tänk att flyta runt i en varm tank med saltvatten eller sjunka ner i ett välgörande örtbad. Eller varför inte störta ner för en vild fors och känna livet i dig? Floating, forsränning och örtbad är alla aktiviteter som kan bekostas av friskvårdsbidrag. Inte din kopp te? Då kanske segling, kallbad, dykning eller kitesurfing kan vara något.

Kropp och själ

Glöm inte att ta hand om hela dig! Kanske vill du lägga om kosten, sluta med dåliga vanor eller känna dig gladare och piggare i år? Exempel på aktiviteter som främjar kropp och själ kan vara kostrådgivning, ljusterapi, skrattgympa och hypnos – alla godkända för friskvårdsbidrag.

Action och adrenalin

Testa något nytt som får hjärtat att pumpa fortare! Sväva tyngdlös i luften med bodyflight, lär dig klättra i berg eller upplev en fartfylld racingupplevelse med speedway. Andra exempel på ösiga aktiviteter som du kan lösa som friskvård är paintball och westernskytte. Nu kör vi!

Kul med djur

Vem kan främja hälsan om inte djuren? Ta med din fyrbenta vän och testa agility, vandra med alpackor i naturen eller testa att köra, hoppa eller spela polo med häst! Alpackavandring är faktiskt en godkänd aktivitet – såväl som olika former av häst sport och hinderbana för hundar.

Ska vi gå på promenad?

KRÖNIKA

Så påverkar AI-tekniken arbetslivet

När jag använder chattbottar känns det fortfarande då och då som att golvet försvinner under mig. Är det här på riktigt? Har vi uppfunnit maskiner som kan tänka?

Det har gått drygt ett år sedan en ny generation av chattbottar slog världen med häpnad. Vi håller fortfarande på att lära oss vad de kan, hur de påverkar vardag, arbetsliv och samhälle och hur vi ska förhålla oss till dem. Jag tillhör de få som har kunnat lägga mycket tid på att försöka förstå tekniken och dess implikationer, och en fråga framstår som allt viktigare för mig: Hur utvecklas tekniken de närmsta åren?

Det går att försöka mäta hastigheten i utvecklingen på många olika sätt, men inget ger en tydligare bild än detta: GPT­2, som lanserades 2019, lyckades inte alltid räkna till tio. GPT­4, som lanserades fyra år senare, får höga betyg på många examensprov. Var är vi om ytterligare fyra år?

»Det enda ansvarsfulla är att ta höjd för ännu större förändringar.«

Omkring hälften av alla svenskar har fortfarande inte testat den nya generationens AI, och de som testat har ofta använt teknik från slutet av 2022. Sedan dess har utvecklingen rusat vidare. Det finns tecken på att de stora

språkmodellerna, som ligger bakom moderna chattbottar, inte blir så mycket bättre än de är nu. Men det finns också tecken på att nya genombrott är på gång.

DET

GÅR INTE ATT förutsäga vad de närmsta åren kommer att föra med sig när det gäller AI. Men två saker är tydliga: Det ena är att den teknik som finns redan idag kommer att medföra stora förändringar när den börjar användas på riktigt. Det andra är att det enda ansvarsfulla är att ta höjd för ännu större förändringar i framtiden.

En av de mer direkta frågorna handlar om hur AI påverkar arbetsmarknaden. Olika yrken påverkas olika, eftersom arbetsuppgifter ser så olika ut. En enkel tumregel för att se hur morgondagens AI kan påverka ett yrke är att fråga sig: Vilka delar av jobbet går att göra på distans? Det är delar som kan komma att skötas av AI.

Ta några minuter och fundera över hur stor del av ditt jobb som går att sköta på distans. Det ger en fingervisning om hur stora förändringar det kan komma att bli de närmsta åren. Fundera sedan också på hur det vore om du hade en AI med samma kompetens som du att delegera distansuppgifter till, och hur ditt arbete skulle vara då. Det kan ge en fingervisning om hur ditt yrke, i bästa fall, kan komma att bli. ●

Johan Falk AI-expert och författare

Johan Falk är utbildare inom AI och författare till nya boken ”AI för nybörjare”.

SRAT

ditt fackförbund

Vi måste försvara våra kollektivavtal

FÖRST I KRISSITUATIONER blir vi medvetna om att skydda och vårda det vi tar för givet. Det gäller vår demokrati, vår rättsstat och vår trygga arbetsmarknad. Vi måste stå upp för vår arbetsmarknadsmodell!

Tillit har alltid varit en fundamental del i Sveriges samhällskontrakt. Arbetstagare och arbetsgivare har givits förtroendet att forma en väl fungerande arbetsmarknad. Vi kommer överens om lönesättning, anställningsform, arbetstid, semester, omställning, arbetsmiljö samt tjänstepension och föräldralön genom kollektivavtal.

»En förutsättning för starka kollektivavtal är starka fack.«

En förutsättning för starka kollektiv avtal är starka fack. Cirka 70 procent av alla anställda i Sverige är med i facket. Hela 90 procent av alla anställda omfat tas av avtal. 50 fackförbund och arbets givarorganisationer förhandlar omkring 650 kollektivavtal. Det är en stor styrka!

Vår svenska modell är ganska unik. I de flesta andra demo kratier är bara 10 till 30 procent medlemmar i en fackförening, vilket gör facken svaga i förhållande till arbetsgivarparten. På många håll i världen är det vanligt med korta, destruktiva strejker för att påverka lagstiftare. I Sverige värdesätter vi långsiktig tillit. Här finns en medvetenhet hos arbets marknadsparterna om att vi alla sitter i samma båt och vi ser konflikt som en sista utväg.

Vi måste fortsätta att vårda och utveckla våra avtal genom förhandling och samverkan!

Har du frågor?

Gå in på srat.se och hör av dig så hjälper vi till!

Jag gillar...

...att påminnas om vad vi ska försvara genom att lyssna till Paolo Nutinis ”Iron Sky” och ibland se min favoritfilm ”Diktatorn” av Chaplin. Det hjälper när jag tröttnat på despoter, krig, intolerans och populistisk trångsynthet.

Magnus Nordström Förbundsordförande SRAT

ARBETSRÄTT

Vad gäller när nytt företag tar över verksamhet?

Anställda får en förändrad situation när ett företag tar över ett annat företags verksamhet, till exempel genom offentlig upphandling.

LAGEN OM anställningsskydd (LAS) och Medbestämmandelagen (MBL) reglerar så kallad verksamhetsövergång. Stefan Strömqvist, förhandlare på SRAT, reder ut vad som gäller.

Vad har anställda för rätt när ett nytt företag tar över?

– Alla medarbetare som inte säger nej har rätt att bli anställda i det företag som tar över. Tackar du nej kan du däremot bli uppsagd på grund av arbetsbrist.

Vilka villkor har anställda rätt till?

– Grundregeln är att du behåller anställningsvillkor och tidigare lön. Vi förhandlar med arbetsgivarna i så kallade inrangeringsförhandlingar.

Vad vill vi som fack uppnå i förhandlingarna?

– För SRAT är det alltid viktigt att skydda medlemmarnas villkor. Det är allt från arbetsmiljö och arbetstid till pensionsvillkor och förmåner. Inrangering handlar om att vi förhandlar om att delar i det gällande kollektivavtalet ska smälta samman med det nya företagets avtal. Vi är två parter som båda vill plocka russinen ur kakan.

TEXT: PATRICIA WIDERGREN ●

FÖRSLAG

Så kan hot och våld mot tjänstemän minska

En utredning om åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet för hot eller våld har lämnat förslag till regeringen. Utredningen föreslår skärpta maxstraff för våld eller hot mot tjänsteman och att förolämpning mot tjänsteman införs som ett nytt brott.

SRAT välkomnar att utredningen föreslår ett utökat straffrättsligt skydd, men saknar förslag för ett ökat skydd av tjänstemäns personuppgifter. ●

DIGITALT SRAT har ny webbplats

I slutet av januari lanserades första versionen av SRAT:s nya webbplats. Nu ska det bli lättare att navigera och få överblick. Sidan är uppfräschad och speglar SRAT:s nya visuella identitet. Samma funktioner som tidigare finns på sajten. Du kan logga in och hitta information som rör dig. Förhoppningen är att den nya sidan ska kännas modern och att det ska vara lätt för dig som medlem att hitta viktig facklig information. ●

SRAT vaktar medlemmarnas rättigheter när verksamheter byter regi.

SRAT

ditt fackförbund

Svar på frågor om ditt arbetsliv

Har du en fråga? Mejla till kansli@srat.se

SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, rättigheter och anställningsvillkor. Får ni info om hur jag jobbar?

Får SRAT automatiskt information om min sysselsättning?

SVAR: Nej, det får vi inte. För att du ska ha tillgång till rätt service och förmåner och betala rätt medlemsavgift behöver du meddela oss aktuella medlemsuppgifter. Om du exempelvis har ny arbetsgivare, blivit föräldraledig, långtidssjukskriven, arbetssökande, har börjat studera eller gått i pension behöver du meddela det. Många ändringar kan du göra själv på Min sida på srat. se. Där loggar du enkelt in med BankID.

På Mina sidor kan du också se vilka kontaktuppgifter vi har till dig, vilka dina fackliga kontakter är och du kan även se dina fakturor.

Marie Samuels

Vad gäller om kriget kommer?

Vi är anställda på Östersunds sjukhus och undrar vad som händer med vår arbetsskyldighet om det blir krig i Sverige. Vad gäller?

SVAR: Det är tyvärr inte så enkelt att svara på. Sannolikt blir det inga större förändringar. De flesta kommer att fortsätta gå

till jobbet som vanligt. Men ni kan också påverkas av till exempel krigsplacering eller allmän tjänsteplikt. För er som arbetar i en region finns också ett särskilt krigsoch beredskapsavtal.

Om det skulle bli krig sätts arbetsrätten ur spel och regionernas krigs­ och beredskapsavtal träder in i stället. Avtalet innebär i korthet en utvidgning av arbetsskyldigheten. Det innebär att du som medarbetare till exempel kan beordras att arbeta längre arbetspass än i normalfallet. Din arbetstid kan förläggas över hela dygnet oavsett om du tidigare jobbat nattetid eller inte. Avtalet innebär också att anställda kan behöva ta sig an arbetsuppgifter som egentligen inte ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna.

Marie Samuels medlemsservice

Hanna AdlertegMelinder förhandlare

Mitt tips är att ni tar upp era funderingar om vad som händer i ett eventuellt krig med er arbetsgivare. Ta upp frågan med er chef på en arbetsplatsträff så att ni får bra koll på hur just er arbetsgivare planerar för ett kris­ eller krigscenario.

Hanna Adlerteg-Melinder Olycka på arbetsplatsen?

Jag är skyddsombud på min arbetsplats och undrar kring arbetsgivares skyldigheter om det inträffar någon form av kris på jobbet. Vad händer om någon skulle råka ut för en allvarlig olycka, ett överfall eller i värsta fall om en kollega skulle dö?

SVAR: Alla arbetsplatser, oavsett storlek, ska ha beredskap och rutiner för olika typer av händelser som skulle kunna drabba anställda på arbetsplatsen. Alla arbetsplatser måste ha en krisplan. I krisplanen ska det tydligt framgå hur man ska agera om det uppstår en kris på jobbet och vem som har ansvar för vad. Det är viktigt att du och dina kollegor känner till planen, att ni vet vad som förväntas av er i en kris och var anställda kan vända sig för stöd.

»Alla arbetsplatser måste ha en krisplan. Där ska det tydligt framgå vem som har ansvar för vad.«

Arbetsmiljöverket

ställer också krav på att chefer och arbetsledare har tillräckligt med kunskap för att kunna ordna med krisstöd på ett bra sätt. Det ska finnas tillgång till första hjälpen och ni anställda ska veta var materialet finns.

Jag tycker att du som skyddsombud ska kolla med din närmaste chef hur det ser ut på er arbetsplats. Ett bra sätt att göra krisplanen känd är att gå igenom den tillsammans på en arbetsplatsträff. Då kan alla medarbetare få

möjlighet att lyfta upp frågor och farhågor. Att vara lite förberedd på vad som skulle kunna hända och hur man kan agera är en skyddsfaktor om det skulle uppstå en kris.

Som skyddsombud kan du också föreslå att ni regelbundet genomför övningar på jobbet. En övning kan vara att ställa frågan ”Vad kan hända hos oss?” och sedan diskutera utifrån det. Ett annat sätt att öva är att lista ett antal troliga scenarion och sedan diskutera vem som gör vad om det skulle inträffa.

Lycka till med arbetsmiljöarbetet! Hör gärna av dig till oss på kansliet om du har fler frågor.

Hanna

Adlerteg-Melinder

SRAT ditt fackförbund

SOPHIE SILVERRYD OM BELARUS:

”Många fackliga har fängslats eller tvingats i exil”

SRAT:s förbundsjurist

Sophie Silverryd driver frågan om fackligt arbete i Belarus.

SOPHIE SILVERRYD sitter i den svenska ILO­kommittén. ILO, FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor, har uppmärksammat Belarus mångåriga brott mot fackligas rättigheter i landet. Nu har Union to Union påbörjat ett tre år långt biståndsprojekt finansierat av Sida, till stöd för fritt fackligt arbete i Belarus. Hur är situationen i Belarus för fackliga och hur ska Union to Union hjälpa?

– Alla fria fackföreningar har förbjudits och många fackliga har fängslats eller tvingats i exil. De

som lyckades fly har startat en exilorganisation. För att de ska kunna fortsätta med sitt arbete behöver de hjälp med pengar till hyrorna av kontor och löner till sina anställda. Men också med hur de ska arbeta för

INTERNATIONELLT FACKLIGT ARBETE

● Union to Union är LO, TCO och Sacos gemensamma organisation som arbetar för att stärka fack i världen. SRAT är en del av Saco.

● ILO är FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor och arbetar med att främja sysselsättning och bättre arbetsvillkor i hela värl-

den. Den svenska ILO-kommittén är en myndighet med ledamöter som representerar arbetstagare, arbetsgivare och regeringen.

På gång i förbundet

24 APRIL

Skyddsombudsutbildning – introduktion. För dig som är ny som skyddsombud. Digital kurs via Zoom.

25–25 MAJ

SRAT:s förbundsmöte. Temat är ”hållbart engagemang”. Bergendal i Sollentuna.

att stötta sina medlemmar som är spridda över Europa – både de som är fria och de som sitter fängslade. Hur bidrar SRAT till projektet?

– Dels genom att vi är en del av Saco, som tillsammans med TCO och LO står bakom Union to Union. Men också genom mitt arbete i ILO där vi har antagit en resolution som grundar sig på Belarus mångåriga och upprepade brott mot ILO:s konventioner. Den innebär att regeringar, arbetsgivare och fackföreningar ska vidta åtgärder för att inte fler brott mot arbetstagares rättigheter begås. De exilfackliga från Belarus behöver hjälp med att bevaka resolutionen och att hålla den vid liv.

Du blev nyligen invald för ytterligare två år i den svenska ILO-kommittén, vilket är ditt uppdrag?

– Som ledamot och Sacos representant deltar jag i kommitténs arbete med att svara på svenska remisser och undersökningar från ILO. Jag deltar också i ILO:s årliga arbetskonferens. ●

TEXT: ANNA LUNDMARK

Läs hela kalendariet på srat.se

14–18 OKTOBER

Utbildning i medarbetar- och ledarskap (UGL). För dig med högre uppdrag i förening eller på arbetsplats. Vaxholm.

Sophie Silverryd förbundsjurist, SRAT

Bara för medlemmar!

Hur bor du, egentligen?

Oavsett om du bor i hyresrätt, villa eller bostadsrätt får du nu medlemspris på din hemförsäkring. Och om livet svänger och du behöver ett starkare skydd är det enkelt att utöka försäkringen, också det med rabatt. Tillsammans med SRAT jobbar vi för att du alltid ska ha tillgång till bra och trygga försäkringar!

folksam.se/srat