Oavsett om du bor i hyresrätt, villa eller bostadsrätt får du nu medlemspris på din hemförsäkring. Och om livet svänger och du behöver ett starkare skydd är det enkelt att utöka försäkringen, också det med rabatt. Tillsammans med SRAT jobbar vi för att du alltid ska ha tillgång till bra och trygga försäkringar!
Märkt med Bra Miljöval!
RUBRIKEN
PÅ det generösa omställningspaket som finns i Sverige sedan den 1 oktober. I teorin skulle det kunna vara ett riktigt kap för alla som vill ta chansen att byta spår eller fördjupa sig inom sitt nuvarande yrke. I praktiken lär inte pengarna räcka till alla vilket kommer gynna dem som är snabba på bollen.
Men för er som ännu inte har undersökt saken, titta lite närmare på vårt tema kring omställnings stödet och hur det fungerar. För en optiker med kollektivavtal kan det innebära 26 000 kronor per månad i bidrag under ett år. I bidrag, alltså!
Med eller utan det nya studiebidraget – att våga byta spår kan vara värt det ändå. Vi har träffat en tidigare skåde spelare som i mogen ålder blev logoped. Och en optiker som visserligen har sökt stödet, men som redan har börjat sin magisterutbildning. Visst är det inspire rande med folk som vågar förändra saker!
En annan som hade modet att sadla om är tandhygienisten Elena Shmarina. Hon bytte land och yrke. Nu bidrar hon till allas vår tandhälsa genom sin forskargärning, och till många kollegors arbetsvardag genom sitt fackliga engagemang.
Per Cornell Chefredaktör
Antalet arbetslösa akademiker minskar, enligt Akademikernas a-kassa.
PÅ ETT ÅR HAR arbetslösheten minskat med 20 procent. Även långtidsarbetslösheten har minskat nästan lika mycket.
– A-kassans viktiga roll som en ekonomisk trygghet har blivit väl digt tydlig under pandemin. Nu när vi har en lågkonjunktur på ingång är det fortsatt viktigt att många är arbetslöshetsförsäkrade, säger Alexandra Oljans Ahlin, kommunikatör på Akademikernas a-kassa.
I september var 12 445 av medlemmarna i Akademi kernas a-kassa arbetslösa, vilket är en minskning med 3 119
personer eller 20 procent. Av de arbetslösa fick 7 445 ersättning från a-kassan och 5 000 fick ersättning från Försäkringskassan för att de deltagit i ett arbetsmarknadspoli tiskt program och det är framför allt den senare gruppen som har minskat. Antalet långtidsarbetslösa (längre än ett år) har sedan septem ber 2021 minskat med 19 procent.
– Bland det mest positiva är att även långtidsarbetslösheten fortsätter nedåt. Det är mycket mer problematiskt med lång än kort arbetslöshet, både för individen och för samhället, säger Alexandra Oljans Ahlin.
Andelen arbetslösa aka demiker har på ett år minskat från 2,1 till 1,6 procent. ●
Enligt Arbetsmiljöverkets rekommendationer för in omhustemperatur på kontor och skolor är 20–24 grader godkänt. Det innebär att man för att spara energi kan sänka temperaturen till 20 grader. Men vid den temperaturen kommer troligen många behöva sätta på sig lite mer kläder. – I den rådande situationen med höjda energipriser är det en rimlig åtgärd att klä på sig lite mer och därmed kunna sänka temperaturen någon grad, säger Fredrik Haux, sakkunnig på myndigheten. ●
NYA
REGLER
Tidigare har det varit möjligt att vara medlem i en a-kassa och få ersätt ning till man fyller 65 år. Eftersom åldersgränserna i pensionssystemet ändras, har riksdagen beslutat att även angränsande trygghetssystem som a-kassan behöver justeras. De nya reglerna och innebär en möjlig het att få a-kassa fram till 66 år. Reglerna gäller för personer som fyller 65 år 2023 eller senare. ●
Nästan var tredje arbetsgi vare inom vård och omsorg har brister i sitt arbete med tunga lyft av patienter. Det framgår av en inspektion som Arbetsmiljöverket gjort under hösten. ●
Oro för reger ingens planer på att begränsa tillgången till tolkar inom vården.
Den nya regeringen vill begränsa rätten till tolk inom vården. Kritiken har inte låtit vänta på sig.
FLERA FACKFÖRBUND och tre SRAT-föreningar inom vården vän der sig mot regeringens och Sve rigedemokraternas överenskom melse kring rätten till tolk inom vården. I det så kallade Tidöavtalet står bland annat:
”Utgångspunkten ska vara att den enskilde i första hand ska betala för tolktjänster. Det ska över vägas att införa en avgift för nyan lända efter att en viss tid förflutit sedan uppehållstillstånd beviljats.”
I en debattartikel i DN påtalar
fackförbunden och SRAT-förening arna vikten av att kunna kommu nicera med sina patienter för att kunna göra rätt bedömningar. Till gång till en professionell tolk är ett viktigt verktyg för vårdpersonalen.
Från SRAT:s sida är det barnmor skor, logopeder och tandhygienis ter som har varit med och skrivit debattartikeln. Eva Nordlund, ordförande för Svenska Barnmor skeförbundet är både nedslagen av och upprörd över regeringens nya syn till rätten till tolk inom vården.
– Det är orimligt att vi inte ska kunna kommunicera ordentligt med våra patienter. Man kan inte förvänta sig att familjemedlemmar ska klara av den uppgiften. Det kan
vara svårt även för tolkar, säger hon.
Kvinnor från vissa delar av världen har redan i dag ett sämre vårdutfall – alltså en högre risk att föda barn som inte överlever. Att kommunikation är en av orsakerna är inte svårt att tänka sig, menar Eva Nordlund.
Kerstin Wiström, ordförande för Logopedförbundet, är också mycket kritisk:
– För oss som jobbar med den språkliga förmågan hos patien terna är tolk i många ärenden en förutsättning för att kunna ge vård överhuvudtaget. Detta är absurt och det är nödvändigt att vi går samman för att stoppa det. ●
TEXT: PER CORNELLStundande lågkonjunktur sätter frågan om a-kassan i fokus, menar Saco.
MÅNGA I SACOFÖRBUNDENS
medlemsgrupper, där också SRATmedlemmar kan ingå, får inte ut 80 procent av sin lön i ersättning från a-kassan, på grund av inkomsttaket som normalt ligger på 25 000 kro nor per månad. Under coronakri sen höjdes dock taket till 33 000 kronor. Den nya regeringen har meddelat att man väljer att behålla höjningen, vilket Saco anser är ett viktigt besked.
Saco anser att a-kassan behöver moderniseras för att fungera som en riktig omställningsförsäkring givet det osäkra konjunkturläget.
● Inkomstvillkor bör gälla istället för arbetsvillkor. Det innebär att ersättningen baseras på inkomst istället för arbetad tid. Det skulle göra det lättare för arbetslösa att
förutse vad de kan få ut i a-kassa. Även för företagare och personer med kortare anställningar skulle det bli lättare att få ersättning.
● 100-dagarsregeln bör återinfö ras. Den regeln fanns tidigare och tillät arbetssökande att fritt söka arbete under de första 100 dagarna av arbetslöshet, utan att tvingas ta jobb utanför sin kompetens eller på annan ort. För arbetslösa akade miker kan det ta tid att hitta arbete där man bor som rimmar med ens kompetens.
● Bättre villkor för nyexamine rade. Saco vill se ett examensvillkor i arbetslöshetsförsäkringen, som ger den nyexaminerade rätt till ersättning med grundbeloppet under 100 ersättningsdagar. Under den här tiden ska den nyexamine rade ha möjlighet att begränsa sitt jobbsökande till arbeten som är kopplade till utbildningen. ●
TEXT: PER CORNELLInternetstiftelsens årliga undersökning Svenskarna och internet visar att distans jobbartrenden verkar vara här för att stanna. Att res triktionerna i samband med pandemin är borta har inte fått hemjobbandet att minska – tvärtom. Både bland tjänstemän, offentliganställ da och arbetare har andelen som jobbar hemifrån ökat 2022 jämfört med 2021, visar undersökningen. ●
En ny rapport från företagshälsobolaget Falck Previa visar att för mycket stillasittande en stor del av arbetsdagen är vanligare bland högutbilda de. Hälften av de 34 000 som deltog i enkäten sitter upp till sju timmar om dagen. Var femte sitter tio timmar eller mer. Enligt Falck Previa ver kar det gå en gräns där någonstans. Gruppen som sitter mest rapporte rar ett sämre hälsotillstånd och känner sig mer stressade.
Arbetsgivaren kan motverka stillasittandet genom att se över till exempel mötesstrukturer och se till att de anställda har möjlighet att ta mikropauser. Något som bidrar till problemen är att vardagsmotionen också tenderar att minska. ●
HUR HAR SRAT:S medlemmar det på jobbet?
En stor arbetsmiljöenkät som gjorts under året ger anledning till oro:
● 25 procent hinner sällan eller aldrig med sina arbetsuppgifter under normal arbetstid.
● 37 procent har oftast inte ork att göra annat än att gå hem och vila efter arbetsda gens slut.
● 50 procent upplever att de sällan eller aldrig får hjälp av sin närmaste chef att priori tera sina arbetsuppgifter.
– Vi hade förstås hoppats på andra svar, men tyvärr är det här det resultat vi förväntat oss. De här siffrorna speglar det vi får till oss i enskilda samtal med medlemmar, där allt för många vittnar om orimlig arbetsbelastning och få möjlighe ter att ta pauser under arbetsdagen.
Det säger Hanna Adlerteg-Melinder, för handlare på SRAT och en av dem som med verkat till att ta fram rapporten Snöhögen av arbetsuppgifter smälter aldrig som lanserades i mitten av november.
Arbetet med den stora enkätstudien
började i våras, då den skickades ut till 15 942 medlemmar i SRAT. 4 818 svarade, vilket innebär en svarsfrekvens på drygt 30 procent. Tre fjärdedelar av de svarande var kvinnor.
– Vi skickade ut den brett till medlemmar inom alla de yrkesgrupper som ryms inom SRAT. I svaren kan vi se väldigt få skillnader mellan professioner, kön och ålder. Den pressade arbetssituation och brist på åter hämtning som resultatet visar känns som ett generellt samhälls problem, inte något som drabbar vissa grupper, säger Hanna Adlerteg Melinder.
FRÅGORNA i enkäten kretsar kring tre huvudsakliga områden: Arbetsbelastning, möjlighet till återhämtning samt upplevt stöd från chefer och ledning. Hanna Adlerteg-Melinder tycker att svaren på frågorna om åter hämtning är mest anmärk ningsvärda:
»Allt för många vittnar om orimlig arbetsbelastning.«
Min arbetsbelastning är ofta eller alltid orimlig 25 %
50 %
Min närmaste chef hjälper mig sällan eller aldrig att prioritera vid arbetstoppar
25 %
22 %
Det senaste året har jag sällan eller aldrig kunnat ta pauser under de arbetsdagar då jag arbetat sex timmar eller mer
17 %
Jag kan sällan eller aldrig lägga arbetet åt sidan på min fritid
Jag har sällan eller aldrig ork att göra andra saker efter arbetsdagen 37 %
– Det är väldigt oroande att möjligheterna till återhämtning uteblir i så stor utsträck ning. Det gör att man är helt slut efter arbets dagen, vilket så klart påverkar alla andra delar av livet, säger hon.
EN ANNAN VIKTIG fråga att lyfta, menar Hanna Adlerteg-Melinder, är chefernas roll. Hälften av alla som svarat på enkäten uppger att de sällan eller aldrig får hjälp att prioritera arbetsuppgifter av sin närmaste chef.
– Det betyder inte att chefer är okunniga eller ointresserade, utan det säger något om deras arbetsmiljö. Många chefer har nästintill omöjliga uppdrag. Där behöver vi som facklig organisation göra insatser så att alla våra medlemmar får tillgång till stöttande chefer som mäktar med sina uppdrag.
Rapporten kommer att presenteras på ett webbinarium den 12 december. Där deltar förutom Hanna Adlerteg-Melinder även Patri cia Widergren, ansvarig för opinionsbildning på SRAT, och Henrik Sjösten, förhandlare och biträdande förbundsjurist. Webbinariet är öppet för alla SRAT:s medlemmar. Och vad händer sedan – hur ska rapporten användas?
– Vi kommer fortsätta lyfta arbetsmiljö arbetet och bidra med råd, stöd och utbild ningar om vad man kan göra både som
● Makthavare och arbetsgivarorganisationer ska vidta åt gärder som underlättar för arbetsgivare att leva upp till sitt arbetsmiljöansvar.
● Arbetsgivare ska vidtar åtgärder för tillräcklig återhämtning. Pauser ska erbjudas enligt Arbetstidslagen och branschvisa kollektivavtal.
● SRAT och arbetsgivare ska gemensamt arbeta för en hållbar arbetsmiljö där anställda orkar arbeta med god hälsa under hela yrkeslivet.
● Arbetsgivare ska arbeta förebyggande med hälsofrämjande insatser.
enskild medlem och som fackligt förtroende vald på arbetsplatsen, berättar Henrik Sjösten och fortsätter:
– På nationell nivå vill vi samverka med makthavare och andra intressenter för att påverka arbetet med de här frågorna i rätt riktning. Sedan kommer vi förstås att lyfta de här frågorna i avtalsrörelsen. Att se över arbetssätt och rutiner för att möjliggöra en bättre arbetsmiljö behöver inte vara så stort och kostsamt – men det måste göras.
TILL SIST KAN MAN fråga sig om stress och press bland SRAT:s medlemmar är något som alltid funnits eller om det är ett nytt och ökande fenomen. Henrik Sjösten lutar åt det senare:
– Min personliga åsikt är att hjulen snur rar snabbare och snabbare, kraven ökar hela tiden. Om vi ska se något positivt med resultatet så är det att arbetsmiljöfrågor dis kuteras mer också inom SRAT, medlemmar emellan. Till slut har många fått nog, de orkar inte längre. Det är tråkigt och onödigt att det har behövt gå så här långt, men samtidigt är det bra att de här frågorna synliggörs. När fler säger ifrån går det att börja jobba med problemen. ●
Är det alltså bevisat att kulturak tiviteter på jobbet gör oss gott?
– Alltså som forskare ska man vara lite försiktig med att svara tvärsäkert på sådant. Men jag skulle nog ändå vilja säga ”ja”. Det finns så många olika studier kring ämnet som jag refererar till i min avhandling som tyder på det. Och mina resultat också. Vilka är de positiva effekterna?
– Framförallt har det en avstres sande effekt på oss. Att bryta arbetsvardagen för gemensamma kulturaktiviteter ger återhämt ning.
– Den andra tydliga effekten är att det skapar sammanhållning på arbetsplatsen och att det bygger relationer över yrkesgränserna. Vi gjorde testet i personalgrupper på vårdcentraler och hade deltagare som var läkare, övrig vårdpersonal och administratörer. De fick en bättre gruppkänsla och började se varandra mer som människor än bara kollegor.
Hur stor effekt har insatsen?
– Det kan vi inte mäta i vår stu die som bygger på djupintervjuer. Det är en kvalitativ studie och inte
en kvantitativ. Vi har mer mjuka data än hårda. Hur har ni gjort studien?
– Vi bjöd in 35 vårdcentraler. Under en timme i veckan under tio veckor erbjöds medarbetare att delta i en kulturaktivitet på jobbet. Det var bara tre arbetsplatser som nappade. Sammanlagt hade vi 93 deltagare. De fick välja mellan kul turaktiviteter i bred mening. Från qigong till chokladprovning. Det viktiga var att aktiviteterna skulle stimulera deras sinnen. Efter för söket hade vi djupintervjuer med deltagarna i grupper om cirka sju personer.
Vilka slutsatser kan du dra av studien?
– Att det finns väldigt mycket att vinna på att införa en timme kultur per vecka för de anställda. Cheferna kommer att säga att tid och pengar inte räcker till detta, men då räknar de inte med alla goda effekter. En gemensam kulturaktivitet är som ett kinderägg. Det stimu lerar oss fysiskt, psykiskt och socialt och en bra investering i hälsa. Vilket är ditt råd till chefer som läser detta?
– Att de ska införa det. Visst kan det vara en liten investering, men framförallt krävs det ett engagemang. Det kommer att ge saker också. Det är många yrkesgrupper som behöver en stund för lite eftertanke och för att komma i kontakt med sina känslor. Kulturella aktiviteter tillsammans på arbetsplatsen fungerar som friskvård. Läs på i min avhandling och testa. Kan ske finns det personer på arbets platsen som själva kan bidra med att leda vissa aktiviteter.
Som tandhygienist tittar Elena Shmarina rakt in i sin patients öppna mun. Mötet kring tandhälsa kan vara laddat med starka känslor.
TEXT: TIM ANDERSSON FOTO: JOHAN GUSTAVSSON
Att sätta sig i en brant bakåtlutad stol, få en lampa i ansiktet och gapa stort – för många är tandvården en skräck. Elena Shmarina, tandhy gienist i Kalmar län och doktorand, har förståelse för det.
– Man är i en väldigt sårbar position, utan makt över situationen, och kanske dessutom med smärta.
Skräcken kan ha rottrådar tillbaka till obe hagliga upplevelser i barndomen. Så är det för henne själv.
– De borrade utan bedövning. Numera tar jag bedövning mot allt…
I dessa dagar befinner hon sig dock för det mesta på andra sidan i maktrelationen: det är hon som står där med tandvårdsdräkt. Utsatt heten hos den andre ställer krav på henne, berättar hon.
Förmågan till kommunikation är en avgö rande egenskap för tandhygienister också i andra avseenden. Visst jobbar de sjukdoms behandlande – med ingrepp mot karies och tandlossning, till exempel – men en viktig del av jobbet, och den som Elena Shmarina särskilt lyfter fram, är det hälsofrämjande arbetet. Det är tandhygienisterna som tar samtalet om hur du ska ta hand om dina tänder och ditt tandkött.
Och när munhälsan är dålig och du kanske måste laga tänder år efter år, är det tandhy gienisten som tar reda på den underliggande orsaken och håller motiverande samtal för att du ska kunna förändra din livsstil.
– Ibland går det inte att ändra någonting. Patienten kanske har en psykisk sjukdom och äter vissa mediciner som skapar muntorrhet och hål i tänderna. Men man kan åtminstone lindra. Vet man inte orsaken jobbar man i blindo. Det blir meningslöst.
Det viktigaste i hennes arbete är därför att skapa förtroende.
– Lyckas jag inte med det kan jag inte få till den förändring som krävs för att patienten ska bli frisk från sin munsjukdom.
I SAMTALEN MED patienterna kan mycket komma upp till ytan, berättar hon. Också sådant som handlar om livet i stort, utan direkt koppling till den egentliga orsaken till besöket. Att gapa stort är att blottlägga något av sitt liv.
– Munhälsan är ofta kopplad till hur det ser ut i övrigt: Har man det svårt kommer kanske inte tänderna i första hand, men är livet någorlunda ordnat blir det däremot viktigare.
Ibland kan mötet med tandhygienisten skapa mentala ilningar och ilska välla fram: någonting svårt i patientens liv blossar plöts ligt upp.
– Då kan jag få saker emot mig som egent ligen inte är riktade mot mig. Det har jag upplevt. Men det är jätteviktigt att inte ta det personligt – i 99 procent av fallen är det ju inte så.
Hon berättar om en patient som kollegorna hade varnat henne för. Personen ifråga hade
»Har man det svårt kommer kanske inte tänderna i första hand, men är livet någorlunda ordnat blir det däremot viktigare.«
Forskning och arbete på kliniken. Elena Shmarina har hittat en bra kombination i sitt arbete som tandhygienist.
”varit runt” mycket på kliniken, med ett grovt språk och ofta i affekt.
– När patienten kom till mig förstod jag att orsaken till problemen var en upplevelse av att inte ha fått hjälp. När jag visade mig enga gerad och började ställa direkta frågor vällde det fram. Sedan kom det tårar, och till slut kramades vi. Spänningen släppte och patien ten berättade sin version av historien.
Om munhälsan kan spegla psykisk ohälsa och livets allmänna framfart med en individ, säger de också något om klass klyftor och skillnad i materiella förutsättningar. Många som kommer för att fixa sina tänder gör det minst lika mycket för det synliga resultatets skull som för hälsans, berättar Elena Shmarina. Dåliga tänder signalerar nämligen ofta låg social status.
– Det är viktigt i Sverige att man har hyfsad tandstatus, utan gluggar i fronten och så. Det pratar man mycket om, också patienter. Vissa som har lite försummad tandhälsa och till sist har tagit sig hit berättar ofta att de inte vågar skratta och vara social, av rädsla för att visa sina dåliga tänder.
Elena Shmarina möter ibland personer som inte har råd att ta hand om sin mun som de borde, trots bidrag och erbjudanden om avbetalningsplaner. Det gäller särskilt äldre.
– Det är så sorgligt: de har kanske jobbat hela livet och betalat skatt, och nu när de
blivit gamla har de inte råd med tandvården. Det kan vara i princip akut, och ändå hör man dem säga: ”Nej, jag har inte så ont, jag kan vänta…”
När hon kommer in på det här ämnet talar Elena Shmarina engagerat.
Äldre är en kategori som hon engagerat sig i också forskningsmässigt. Hon är just nu i sluttampen av en doktorandutbildning, och där undersöker hon vad som gör att vissa personer behåller sina tänder i god hälsa livet ut.
– Det handlar mycket om att de har tagit dem på allvar sedan de var barn, en inställning som natur ligtvis kom från föräld rarna. Tandvården på 30-talet var ju inte samma sak som nu, så mer av ansvaret låg hos dem.
Elena Shmarina forskar lika mycket som hon jobbar kliniskt. Det är bra kombination, tycker hon.
ATT ELENA SHMARINA blev tandhygienist har inga ”romantiska orsaker”, säger hon. Hon kommer från Ryssland. Där jobbade hon på ett medicinskt universitet – men som admi nistratör. Någon koppling till tandvård hade hon inte, och ingen längtan dit.
Beslutet var slumpartat. När hon i vuxen ålder år 2003 flyttade till Sverige gick hon helt enkelt in på Arbetsförmedlingens sajt.
– I Ryssland fanns det inga tandhygienis ter. Men när jag började läsa på om jobbet tyckte jag att det verkade intressant. Förutom patientmötena tilltalade det mig att man har skyddad yrkestitel och får arbeta helt själv ständigt, till skillnad från tandsköterskor som arbetar på ansvarig tandläkares legitimation.
Det var inte svårt för henne att få en
»När jag visade mig engagerad och började ställa direkta frågor vällde det fram.«
07.15
Öppnar rum met och kollar vilka patien ter (det kan vara 10–20 stycken) som ska komma under dagen, och vad som ska göras. Förbereder första mötet.
07.50
Första patien ten. Sedan en eller två till. 09.30 Rast. 09.50
Terapimöte, där tandhy gienister och tandläkare diskuterar sådant som patientfall och nya riktlinjer.
09.50
Om inte tera pimöte: nya patienter, ofta 4–6 personer.
12.30 Lunch. 13.15 Patienter. 15.10 Rast. 15.30 Patienter. 17.00 Slutar arbetet.
anställning efter utbildningen. Men hon såg samtidigt bristerna i yrket. Enligt Sacos Livslönerapporten, som undersöker livslönen för olika yrken med hänsyn till sådant som inkomstbortfall under studietiden, arbets löshet och pension, är tandhygienistutbild ningen rent olönsam.
Elena Shmarina tror att det kan bero på att kompetenskraven utvecklades relativt snabbt, där ett påbyggnadsår på tandsköterskeutbild ningen snart blev tre, och att arbetsgivarna inte riktigt har hängt med.
– Om man jämför med lönen för underskö terskor, sjuksköterskor och läkare, så ligger sjuksköterskor i mitten ungefär, medan vi fortfarande är närmare tandsköterskor än tandläkare i lön, trots att vi har treårig akade
misk utbildning, legitimation och stort ansvar.
Just lönen är en av orsakerna till den stora bristen på tandhygienister, tror Elena Shma rina. Särskilt inom den offentliga tandvården, där många lämnar för privata företag. Det här skapar stor personalomsättning och påver kar arbetsmiljön. Frågorna arbetar hon med fackligt, som vice ordförande i den lokala föreningen, huvudskyddsombud och lokal förhandlare.
– Vi kan inte matcha de privata lönerna. Så då måste vi jobba med andra saker för att behålla personalen, och där har vi arbets miljön. Mycket handlar om pressade tider: vi måste får den tid vi behöver med patienterna så att inte det viktigaste av allt blir lidande –samtalen. ●
Jargongen på jobbet kan vara både inkluderande och exkluderande.
Det gäller att vara vaksam på de negativa sidorna.
Jargong har väl funnits så länge människor har gjort det. Där det bildas grupper odlas alltid interna kulturer av skämt och uttryck. Och det kan vara något positivt. Det framgår av en ny studie från Malmö universitet, där arbetsvetaren Lisa Ringblom intervjuat tjugo gruvarbetare, både män och kvinnor, i ämnet.
– Den absoluta majoriteten lyfte fram jargongen som någonting som man i stor utsträckning uppskattade, och som bidrog till att man trivdes, berättar hon.
Gruvarbetarjargongen, som brukar kallas ”pit talk”, är enligt informanterna i studien tuff och rå, men samtidigt hjärtlig. Liksom jargong i allmänhet är en av dess funktioner enligt Lisa Ringblom att knyta samman med arbetarna.
– När du är en del av den blir du upptagen i gemenskapen. I en riskabel miljö som gruvan blir jargongen en ”omsorgspraktik”, ett sätt att ta hand om varandra.
Jargongen har dock alltid två sidor: Sam tidigt som den förenar somliga, stänger den andra ute. En som intresserat sig för den exkluderande dimensionen av fenomenet är journalisten och författaren Fredrik Kull berg. I sin nya, satiriska bok Svensk floskel ordbok behandlar han särskilt den så kallade ”managementjargongen”, som odlas bland chefer, kommunikatörer och HR-personer.
Snarare än ton och attityd karaktäriseras den av specifika begrepp – som ”agilt”, ”för ändringsresa” och ”entreprenörskap” – men med precis samma förmåga att utestänga.
– Det här språket, som ju inte är helt lätt att förstå, fungerar utåt som ett bevis på expertis: ”Det här som vi sysslar med, och som du kanske inte riktigt förstår, är väldigt viktigt och modernt.”
Managementjargongen är ofta rätt tom, enligt Fredrik Kullberg, med begrepp, gärna engelska, så vaga att man kan fylla dem med lite vad som helst. Men den kommer uppi
från, och har som uppgift att ge status åt en yrkeskår.
– Det är ett floskulöst språk som utgår från makthavare och maktsfärer. Det handlar om just makt, det här som vi inte är så förtjusta över att prata om i Sverige, men som jag tycker är viktigt att vi pratar om.
ATT JARGONG PÅ JOBBET inte bara kan vara exkluderande utan rent kränkande, sexistisk och rasistisk, är ett faktum som blev mycket påtag ligt under metoo och har sedan dess uppmärksam mats i många branscher. Flera initiativ har startats för att hantera det. Ett sådant är ”Sila snacket” från i våras, som först gällde byggbranschen, men som nu riktar sig mot alla yrkesområden.
– ”Sila snacket” lyfter rätt känsliga ämnen i arbetet på ett roligt eller involverande sätt. Vi kommer ut till en grupp personer, och
»’Sila snacket’ lyfter känsliga ämnen i arbetet på ett roligt sätt.«
istället för att berätta för dem hur saker ligger till och vad de ska tycka, har vi ett samtal om var olika människor upplever att gränsen går för vad som är okej att säga, berättar Charlie Klang, en av dem som driver ”Sila snacket”.
INITIATIVETS huvud sakliga verktyg är ett märke som medarbetare kan bära som pin eller fästa som klistermärke på arbetsplatsen. Det ska påminna om att vårda språket, och om att ens egna ordval påverkar omgivningen. Det fungerar dock också som en brygga, berättar Charlie Klang.
– När någon säger ifrån blir det lätt en krock. ”Sila snacket” är ett sätt att undvika det. Istället för att säga att ”det där var jävligt rasistiskt sagt”, säger man: ”tänk på Sila snacket”, och så skrattar man åt det. Vi försöker att avdramatisera
ämnet och samtidigt uppmana till att säga ifrån oftare.
Att ifrågasätta en arbetsplatsjargong kan annars vara svårt. Den som gör det riskerar att göra bort sig. När det gäller management jargongen framställs man lätt som dum och oinitierad, berättar Fredrik Kullberg. När det kommer till gruvarbetarna i Lisa Ringbloms studie så är de istället rädda för att verka humorlösa. Utgångspunkten för ett skämt är ju, som Lisa Ringblom konstaterar, att man inte ska ta sakinnehållet i det sagda på allvar.
– När man skojar så är det någon form av socialt fridlyst praktik. Det är därför ganska svårt att gå vinnande ur den typen av situa tion. Risken är stor att man får höra att: ”Her regud, fattar du inte att det var ett skämt”.
Charlie Klang konsta terar att jargong har en självgenererande dyna mik – den kan upprätt hållas utan att någon egentligen vill ha den. Om en grupp sitter och skämtar olämpligt kring ett bord har alla skäl att bidra och att inte ifråga sätta, helt enkelt för att passa in. Och när man väl har bidragit är man med skyldig, vilket kan göra det ännu svårare att adressera problemet.
– Det är därför vi tycker att det är så viktigt att upprätta system där alla vågar säga ifrån, för att kunna bryta den illusion som jar gongen utgör. ●
»Det är viktigt att upprätta system där alla vågar säga ifrån, för att kunna bryta den illusion som jargongen utgör.«
– JAG HAR FLERA FÖRETAG men har bara köpt julklapp till mig själv en gång. Det var förra året, under pandemin. Skatteverket höjde prisnivån för de julklappar man kan köpa och det var när jag hörde talas om det som jag ens kom på tanken. Då köpte jag ett par hörlurar att ha vid träning. Jag är egenföretagare, småbarnsförälder och sitter i branschorganisationens styrelse, alltså har jag nästan ingen fritid att använda julklapparna på. Då är det bättre att köpa något som jag kan använda i jobbet. Jag har i och för sig sedan länge planerat att min 40-årskris ska vara att åka Vasaloppet, så kanske ett par nya stavar hade varit bra? Tidigare, som anställd, är nog det mest spännande jag fått en raclettegrill.
– FÖRRA ÅRET FICK vi ett present kort som gäller i alla butiker i Falköping och det tycker jag var väldigt bra, för då kan jag välja själv om jag vill gå till Cervera eller Intersport. Ett sådant presentkort passar verkligen alla och på min avdelning var det mycket uppskattat. Jag har faktiskt inte utnyttjat mitt pre sentkort än men nu är det dags. Jag är inne på att köpa en ny kaffebryggare. Jag tror att kortet var på 500 kronor så det blir ju ett bidrag.
Något år har vi fått en choklad ask. Då känns det lite som om man glömt av det och fått fixa något snabbt, som en nödlös ning. Nej, bort med påsarna med kaffe och te och sådant där. Det är klart att man uppskattar det också när det är en gåva, men ...
– JAG SKULLE VILJA ha en frisk vårdstimme per vecka, på arbets tid och utan löneavdrag. Det skulle inte bara gagna medarbe tarnas välbefinnande utan också Sjöfartsverket. Vår arbetsgivare pratar väldigt mycket om att vi ska vara ”ett sjöfartsverk”, och jag tror att det skulle kunna stärka gemenskapen mellan olika avdel ningar och personalgrupper om vi fick tillfälle att göra roliga och fysiskt ansträngande saker till sammans. Frågan har varit uppe för diskussion och arbetsgivaren har varit lite positiv, men nu har det varit tyst ett tag. Nu är det nog läge. Kan man inte konkur rera med lönehöjningar som går i takt med inflationen så kanske man kan konkurrera med en sådan här förmån, som dessutom har ett väldigt starkt signalvärde.
Omställning
Nya möjligheter till studier sid 24
De vågade utbilda sig igen sid 26
Så funkar studiestödet sid 30
10 sidor engagerande läsning!
Det har aldrig funnits bättre möjligheter att gå vidare i karriären. Ett nytt generöst studiestöd plus laglig rätt att ta ledigt för studier öppnar för att byta spår.
80 procent av lönen i studiebidrag!
Inte konstigt att det nya omställningsstudiestödet är hett eftertraktat.
TEXT: STEFAN KARLSSON
Det kan finnas flera olika orsaker. Men efter ett antal år i arbetslivet kan det krävas föränd ring. Ny kunskap för att vara relevant eller en ny inriktning för att inte tappa gnistan. Men hur klarar man att börja plugga igen, rent ekonomiskt? Det nya omställningsstudiestödet ger väldigt goda möjligheter.
– Redan sju minuter efter att vi öppnat vår webbtjänst kom den första ansökan in. Efter den första timmen så hade vi 600 ansök ningar, säger Stefan Tärnhuvud, pressekrete rare på CSN.
CSN administrerar omställningsstudiestö det som finns sedan 1 oktober. Myndigheten har anställt minst 70 nya handläggare för att hinna ta hand om alla ansökningar som kommer in.
– Vi hade trott att ungefär 5 000 personer skulle söka för hela året. Men det har redan dubblats, säger Stefan Tärnhuvud. Det nya offentliga studiestödet gör det
möjligt att kompetensutveckla sig mitt i livet för att bli mer attraktiv att anställa.
– Omställningsstudiestödet är en möjlig het för den som är lite äldre, som jobbat ett tag, som ska våga plugga utan att ekonomin försämras alltför mycket, säger Stefan Tärn huvud.
Stödet kan sökas av dig som är mellan 27 och 62 år och är väl etablerad på arbetsmark naden. För att stödet ska beviljas så måste du också visa att den sökta utbildningen stärker din ställning på arbetsmarknaden. Det kan handla om både komvux-, folkhögskole- hög skole- och yrkesutbildningar i Sverige.
– Till exempel kan en undersköterska gå ett års påbyggnadsutbildning och bli speci alistundersköterska, eller en ingenjör gå en påbyggnadsutbildning inom AI eller maskin inlärning – eller göra något helt annat, säger Stefan Tärnhuvud.
Du kan inte få stöd för utbildningar som är av hobbykaraktär, eller utbildningar som en enskild arbetsgivare borde tillhandahålla för att anställda ska kunna sköta sina arbetsupp gifter.
Stödet består av tre delar: ett bidrag som alla kan få, ett bidrag som de med kollektivav tal kan få och ett lån. Stödet täcker upp till 44 veckors heltidsstudier. Det kan även gälla för deltidsstudier.
– Är utbildningen kortare så får du söka för det. Är utbildningen längre så får du söka finansiering på annat håll. Eller gå ned i studietakt och få lägre bidrag och lån, säger Stefan Tärnhuvud.
Hur mycket du kan få i omställningsstudie stöd beror på din inkomst. En enkel tumregel är att den kan täcka upp till 80 procent av din tidigare lön. Det är betydligt mer än via det vanliga studiemedelssystemet. Och dessutom är bidragsdelen betydligt större.
– Omställningsstudiestödet har en ganska förmånlig bidragsdel som gör att du kan gå tillbaka och sätta dig i skolbänken utan att för lora särskilt mycket, säger Stefan Tärnhuvud.
FÖRUTOM DET OFFENTLIGA omställningsstu diestödet, så kan du få ett kompletterande omställningsstudiestöd om din arbetsplats har kollektivavtal med en omställningsorga nisation. Det kan vara stor skillnad, särskilt vid högre inkomster (se tabell sid 30–31).
TRR Trygghetsrådet är en sådan. De ger stöd och vägledning till privatanställda tjäns temän som blivit uppsagda eller har behov av att kompetensutveckla sig. TRR har märkt ett stort intresse för det nya omställningsstudie stödet.
– Jag skulle säga att det är viktigt för var och en att fundera över hur jag håller mig relevant över tid på arbetsmarknaden. Det här stödet införs utifrån insikten att det kan ske inte längre funkar så att du först utbildar dig, sedan jobbar och sedan går i pension. Det är mer rimligt att du fyller på med kompetens under arbetslivet. Kraven förändras också på grund av digitalisering, automatisering och andra typer av samhällsförändringar, förkla rar Johan Lagerhäll, vd för TRR.
I TRR:s målgrupp kommer stödet primärt att användas för högskole- och yrkeshögskole utbildningar, inte för hela program, utan mer enskilda kurser och moment, tror han.
– Omställningsstudiestödet är inte tänkt för den som ska inleda högre studier. Det handlar snarare om kortare påfyllnadsutbild ningar. Sedan kommer vi i den kollektivavta lade världen också att ha möjligheten att köpa in vissa utbildningar, fortsätter han.
Omställningsorganisationer som TRR kan också skriva ett yttrande som skickas till CSN för att bekräfta att den sökta utbildningen stärker din ställning på arbetsmarknaden. Ytt randet underlättar CSN:s bedömning.
I slutet av oktober, när det nya stödet funnits i tre veckor, hade över 13 000 ansökningar om omställningsstudiestöd registrerats hos CSN. Hur många av dem som sedan beviljas återstår att se. Ansökningar hanteras i den ordning de kommer in. Stödet kan dock bara beviljas så länge statens anslag räcker.
Det är hög tid att söka om du vill ha stöd för en utbildning som börjar nästa år.
– Ju förr vi får in ansökan desto större är sannolikheten att du kan få stöd, säger Stefan Tärnhuvud. ●
»Det funkar inte längre så att du först utbildar dig, sedan jobbar och sedan går i pension.«
Omställning
Efter en karriär som skådespelare kom Patrik Ganebratt till en punkt där det behövdes en förändring. En helt ny inriktning i arbetslivet – men fortfarande med röst och tal i fokus.
TEXT: STEFAN KARLSSON FOTO: ANNACARIN ISAKSSONAtt våga vara lite tokig och lekfull är en fördel som bakgrunden som skådespelare ger Patrik Ganebratt.
Efter en ungdomstid med ett växande intresse för teater, utbildade sig Patrik Ganebratt till skådespe lare. Först i Göteborg och Malmö, sedan i London. Han återvände till Göte borg för att frilansa och spelade bland annat barnteater och var med och startade den fria teatergruppen Teater Bastard. De satte upp Shakespeare-pjäser, gjorde en egen tolkning av Tolvskillingsoperan och en stor uppsätt ning av Spartacus i en gammal industrilokal på Hisingen.
Men till slut fick han nog. Det var hård kon kurrens om skådespelarjobben och osäkra anställningar som frilansare. Frågan var vad han skulle göra istället. Han pendlade mellan flera saker.
– En dag när jag satt vid havet så var det bara som att insikten kom över mig: jag ska bli logoped, säger han.
Den kom dock inte helt som en blixt från klar himmel. Patrik Ganebratt hade lärt känna några logopeder i London. Han hade gått röstkurser som skådespelare och fått logopedhjälp som tonåring.
– Jag tyckte det var fascinerande med röst och språk. Jag jobbade ju med repliker och hur man säger saker.
HAN HADE OCKSÅ jobbat en del inom vård omsorgen, på gruppbostäder och daglig verksamhet, där han mött logopeder.
– Jag kände att jag ville jobba med någon ting där man stöttar människor i deras utveckling. Det här blev som att knyta ihop säcken.
Han var dock inte behörig att komma in på logopedutbildningen. Han behövde läsa in en del ämnen på Komvux först. Men det stopp ade honom inte.
– Det var ganska självklart att jag skulle plugga. Jag hade fortfarande studiemedel kvar.
Som 38-åring kom han in på logopedut bildningen vid Göteborgs universitet. Han hamnade i en klass med fyra-fem jämnåriga studenter. Patrik Ganebratt, som var van vid att klara sig som skådespelare, hade inga pro blem att vänja sig vid att leva på studiemedel. Han drygade ut studiebidrag och lån genom att jobba extra.
2009 utexaminerades han som logoped. Då var det ont om lediga logopedjobb att söka i Göteborg. Patrik Ganebratt hade turen att få jobb som logoped i London. Men efter något år blev det en omorganisation på arbetsplat sen. Han var sist in och blev av med jobbet. Då flyttade han tillbaka till Sverige.
– Jag kände att det var ganska svårt att arbeta som logoped i London. Jag hade ju inte pluggat till yrket där, säger han.
Patrik Ganebratt fick ta olika vikariat och anställningar runtom i landet. Tills en dag då han fick ett vikariat på en skola i Göteborg och kunde flytta hem igen. Han blev kvar i skolans värld eftersom han gillade lagarbetet. Det var både givande och inspirerande att jobba tillsammans med andra professioner, menar han.
När han blivit varm i kläderna som logoped så engagerade han sig också fackligt
● Gör: Logoped på centrala elevhälsan i Marks kommun.
● Ålder: 55 år.
● Bor: Göteborg.
● Fackligt engagemang: Styrelseledamot i Logoped förbundet.
i Logopedförbundet, ett av SRAT:s många yrkesförbund. Som student satt han i stu dentkårens styrelse. Därför var han inte sen att säga ja när han tillfrågades om att kandi dera till Logopedförbundets styrelse för några år sedan. Han blev invald.
SNART SKA
GANEBRATT ta nästa steg i logopedkarriären. Lämna jobbet på elevhäl san i Marks kommun, där han arbetat i fyra år, för att starta upp logopedverksamheten från scratch på en skola i Lysekil.
I dag har han betydligt högre studieskulder än många av sina kollegor. Men det är inget han beklagar sig över.
Han känner att logopedyrket är rätt. Han älskar blandningen av humaniora, språk, medicin, psykologi, och att man märker att arbetsinsatserna leder någonstans. Men visst kan han sakna skådespeleriet ibland.
– Skådespelande var mitt liv. Ibland har jag funderat på varför det inte var jobbigare att byta. Men det är ju inte så att jag aldrig mer kommer att göra det. Det ligger kvar där på en hylla.
Nu får han stå på scen på fritiden istället. Och han får användning av sina skådespelar erfarenheter i jobbet som logoped då och då.
– När man jobbar med behandling av barn är det mycket lek. Och vissa barn är svårmoti verade. Då kan jag använda mig av skådespe leri och göra tokigheter för att de ska komma med på tåget. ●
Kan man få över 20 000 per månad i bidrag för studier tar man chansen, resonerar hon. Åsa Sjöström var nog en av de första SRATmedlemmarna som sökte det nya omställningsbidraget. Två dagar efter lanseringen den 1 oktober skickade hon in ansökan.
Efter 18 år i optikeryrket kände hon att det var dags för förändring. Hon valde därför att satsa på den ettåriga magisterutbildningen som inte fanns när hon utbildade sig för 20 år sedan.
– Jag trivs jättebra på mitt jobb inom en mindre privat kedja. Magisterutbildningen ger mig en fördjupad kunskap och gör att jag har fler alternativ på arbetsmarknaden. Då kan jag exempelvis lättare få jobb inom ögonvården.
När Åsa Sjöström sökte utbildningen i våras hörde hon talas om det nya studiestödet som var på väg. Hon övervägde att vänta ett år för att söka stödet för hela utbildningen. Men hon valde att satsa direkt och hoppas på att få stödet till termin två 2023.
– Risken var att det inte skulle bli av annars. Jag kommer från en föräldraledighet och det var ett bra tillfälle att ta utbildningen direkt efter. Min man vill också söka stödet, då hade han kanske trängt sig före mig, säger hon med glimten i ögat.
Ekonomin är en utmaning för fembarnsfamiljen. Åsa Sjöström har nu det ”vanliga” studiebidraget från CSN som för någon med fem barn ligger på cirka 5 000 kronor per månad. Hennes man är föräldraledig.
– Jag fick förskott på ett arv och har sparpengar. Det gjorde att vi vågade satsa trots att vi har höga kostnader med fem barn. Men jag hål ler tummarna för att jag ska få det nya bidraget nästa termin.
Åsa Sjöström saknar kollektivavtal och kom mer därför ”bara” få ena delen av bidraget på drygt 21 000 kronor. Med kollektivavtal hade hon kunnat få cirka 5 000 kronor till i bidrag.
Ansökningsprocessen var smidig. Det tog Åsa Sjöström cirka 30 minuter att få in ansökan.
– Vill man byta spår är det smart att söka det här tycker jag. Men jag tror inte att folk känner till det riktigt. ●
TEXT: PER CORNELL»Ibland har jag funderat på varför det inte var jobbigare att byta.«
Med studieledighetslagen och omställningsstudiestödet i ryggen är det lätt och lönsamt att sadla om. Här är guiden till alla stöd och regler.
TEXT: STEFAN KARLSSON GRAFIK: SANDRA JOHNSON KÄLLA: CSN, PTK, RIKSDAGEN.SEDu kan få stöd upp till 44 veckors heltidsstudier. Vid deltidsstudier kan stödet drygas ut ännu längre. Om du till exempel studerar på 50 procent så kan du få stöd under 88 veckor.
Yrkesverksam som vill kompetensutveckla sig mitt i livet för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden.
Enligt ”lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning” har anställda rätt till tjänstledighet för studier. Det krävs att du varit anställd i minst sex månader i följd, eller sammanlagt tolv månader under de senaste två åren.
Ska ha arbetat minst 16 timmar i snitt per vecka under 8 av de senaste 14 åren, samt under 12 av de senaste 24 månaderna.
och lån. Dels ett grundläggande offentligt bidrag som betalas ut av CSN, dels ett kompletterande kollektivavtalat bidrag som betalas ut av din omställningsorganisation, samt, om du så önskar, ett studielån från CSN. Storleken på omställningsstudiestödet beräknas utifrån din lön. Du kan få upp till 80 procent av din tidigare inkomst i bidrag, dock högst 4,5 inkomstbasbelopp per år.
Kontakta din omställningsorganisation för råd om lämpliga utbildningar. De kan skriva ett yttrande om hur utbildningen stärker din position på arbetsmarknaden som skickas till CSN. De kan även betala kompletterande omställningsstudiestöd.
Ansök till utbildningen eller kursen du vill gå.
Ansök om statligt omställ ningsstudiestöd hos CSN.
Saker som tjänstepension, löneavtal och sjuklöne tillägg kanske låter mos sigt. Tills du går i pension, ska förhandla lön eller blir långtidssjukskriven.
Vad är kollektivavtal? Det är ett avtal mellan en arbetsgivarorgani sation och en facklig organisation. På svensk arbetsmarknad finns privat, statlig och kommunal/regional sektor. Inom varje sektor finns en mängd kollektivavtal. Grunden är gemensam, att ge arbetstagarna bra anställ ningsvillkor, även om detaljerna kan skilja sig åt. På den privata sidan finns det arbetsgivare som inte har tecknat kollektivavtal, vilket innebär att deras anställda inte omfattas av något kollektivavtal. Kollektivavtalet är alltså inte knutet till dig som person eller om du är medlem i SRAT.
Vad finns i ett kollektivavtal?
I ett kollektivavtal finns villkor för anställ ningen som till exempel rätt till övertidser sättning, sjuklönetillägg, föräldralönetillägg, förlängd uppsägningstid, ob-tillägg och regler för permission. Det reglerar också lönepro cessen. Det betyder att du har rätt till ett årligt lönesamtal, rätt att veta vilka lönekriterier som finns på arbetsplatsen och det ligger till grund för ditt årliga lönepåslag.
Är det så viktigt med tjänstepension?
Ja, de kan få väldigt stor betydelse för ekonomin efter arbetslivet. Arbetsgivare med kollektivavtal måste avsätta pengar till så kallad tjänstepension för den anställda. Tjänstepensionen är en stor del av den pension du får när du har uppnått pensionsålder. Det finns flera olika tjäns tepensionsavtal men de flesta har kon struktionen att arbetsgivaren avsätter 30 procent av den del av din lön som översti ger 44 375 kr (7,5 inkomstbasbelopp 2022) och 4,5 procent av din lön upp till 44 375 kr, i ett pensionssparande med mycket låga avgifter.
Något problem att vara utan?
Utan kollektivavtal måste allt avtalas individuellt. Det kan finnas en tjänstepen sionslösning som liknar den kollektivav talade. Men det är sällan den övertrumfar den. Värt att tänka på är att ingen privat aktör kan förhandla fram samma låga fondavgifter som fackförbunden har kunnat göra. På samma sätt är det med löneprocess, övertid, permission om en nära släkting går bort, sjuklönetillägg, föräldralönetillägg, förlängd uppsägnings tid och så vidare – du måste förhandla fram detta själv.
Hur får jag svenska vänner”, är den vanligaste frågan jag får av nyanlända när jag föreläser för dem om vad det innebär att leva i ett demokratiskt och sekulärt land som Sverige. Många är nyfikna och vill veta vilka spelregler som gäller i Sverige för att kunna integreras. Frågan ovan öppnar dörren för andra frågor kring normer, svensk kultur och sociala koder. Privat och på jobbet. Vad betyder det egentligen när min kollega frågar alla: är det någon som ska ha den sista kanelbullen? Och varför tittar alla konstigt på mig när jag säger ja och tar emot den? Det här vill många nyan lända veta svaret på för att knäcka koden till att få svenska vänner. I min bok 7 råd till Mustafa – så blir du lagom svensk i världens mest extrema land går jag igenom hur man anpas sar sig till Sverige och det svenska.
MIN ERFARENHET EFTER att ha besökt över 260 kom muner och träffat tiotusentals nyanlända är att när dessa frågor väl kommer upp, får de nyanlända höra att de ska ”vara sig själva”. Men de som är nya i Sverige märker rätt snabbt att det inte stämmer och att det finns ett svenskt sätt att bete sig på, prata och till
och med tänka. När de gör ”fel” uppstår en tystnad som de uppfattar som ett svenskt sätt att uttrycka ogillande. Ingen säger något. Men varför säger inte någon något? Dels är det för att svenskar är så marinerade i det svenska att de knappt reflekterar över det. Dels för att många svenskar ser sig själva som toleranta och inkluderande. Att då tala om vad som passar och inte passar in kan ge den själv bilden en törn.
MEN SANNINGEN ÄR att man går vilse – välvil jan leder fel. Integrationsprocessen tar längre tid och de som är nya i Sverige kan få för sig att svenskar inte vill inkludera dem på grund av deras hudfärg eller religion. Det är väldigt synd då det helt enkelt inte är sant.
När forskaren Lars Trägårdh ställde frågan ”vad är viktigt för att räknas som svensk?” i en tillitsundersökning var det 94 procent som svarade ”respektera svenska lagar och regler” och 84 procent ”svenska språket”. Endast 22 procent menade att det var viktigt att vara född här. Detta är goda nyheter för inklude ring och integration. Det visar på att svenskar är mindre intresserade av etnicitet och blods band utan lägger mer vikt vid beteende.
Om du beter dig på ett sätt som uppfattas som svenskt underlättar du din integrations process. Men för att det ska ske behöver svenskar tydliggöra spelreglerna. Ty det är inte möjligt att spela fotboll om en eller flera spelare inte behärskar offside-regeln. Om man sen väljer att följa den är en annan fråga. ●
»Det finns ett svenskt sätt att bete sig på, prata och till och med tänka.«
”
Skriv din fråga till essens@a4.se
Undrar du vad som gäller? SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, rättigheter och anställningsvillkor.
Jag behöver ett arbetsgivarintyg
För en tid sedan blev jag uppsagd i samband med en omorganisation. Nu ska jag söka ersättning från a-kassan och då vill de ha ett arbetsgivarintyg. Vad är det?
SVAR: Ett arbetsgivarintyg är ett dokument som visar att du varit anställd hos en arbetsgivare under en viss tidsperiod. Det intygar bland annat hur mycket du har arbetat och vad du har haft för lön.
När din anställning upphör ska din arbets givare, enligt lagen om arbetslöshetsförsäk ring, på begäran ge dig ett arbetsgivarintyg.
Du behöver intyget om du ska söka ersättning från a-kassan och intyget hjälper kassan att pröva din rätt till ersättning samt beräkna vilken ersättning du har rätt till.
Blanketten för intyget kan du få från a-kassan eller arbetsförmedlingen. Be din arbetsgivare om hjälp att fylla i intyget och be dem underteckna det.
Om du har fler frågor kan också SRAT:s a-kassa, Akademikernas a-kassa hjälpa dig.
Fredrik Damm Förhandlare»Du behöver intyget om du ska söka ersättning från a-kassan.«
Nu kan jag läsa i tidningarna att det är avtalsrörelse igen och alla pratar hela tiden om ”märket”. Vad är det egentligen?
SVAR: Den svenska modellen bygger på att arbetsmarknadens parter, fack och arbets givare, kommer överens om de villkor som ska gälla på arbetsmarknaden. När det gäller löner har vi en ordning som innebär att den konkurrensutsatta industrin är den bransch som förhandlar först i en avtalsrörelse och därmed kommer överens om det så kallade märket.
Märket är i grunden ett mått på hur mycket lönerna ska öka kollektivt under den för handlade avtalsperioden. Det är alltså inte en garanti för hur mycket en individs lön ska öka.
Syftet med märket är att vi arbetstagare ska kunna få rimliga reallöneökningar över tid och att företagen ska kunna bibehålla sin internationella konkurrenskraft. Märket är en grundsten i svensk lönebildning och har i snitt givit tvåprocentiga reallöneökningar sedan det infördes 1997.
Märket är normerande, vilket innebär att de allra flesta arbetsgivare på arbetsmarkna den beaktar det, oavsett vilken sektor arbets givaren verkar i och vilken avtalskonstruktion som finns.
Fredrik Damm Förhandlare
Jag vill betala min medlemsavgift månadsvis via autogiro – hur gör jag det? SVAR: Bra val! Autogiro är det mest resurssnåla betalningsalternativet för din SRAT-förening och du betalar då i slutet av varje månad. I annat fall är det huvudsakliga betalsättet kvartalsvis i förskott.
Du tecknar autogiro genom att logga in i din internetbank och under avdelningen ”Anslut autogiro” söka upp din SRAT-fören ing – LKR Service AB, Logopedförbundet, Lotsförbundet, SRAT-föreningen vid Fortifi kationsverket, Svensk Flygteknikerförening, Svenska Barnmorskeförbundet, Sveriges Tandhygienistförening, Trafik och Järnväg, Utrikesförvaltningens personalförening samt för övriga föreningar SRAT som betalnings mottagare. Observera alltså att SRAT som betalningsmottagare inte kommer att fungera om du är medlem i någon av föreningarna ovan.
Samuels MedlemsserviceJAG HÖRDE NÅGON som sa: ”Vi leker när vi är barn, studerar när vi är unga och arbetar som vuxna. Men vi borde blanda mer.” Det är ett tankesätt som jag lever efter. Utöver att jobba försöker jag att både leka och studera. Just nu läser jag filosofi och jag gillar att hålla på med improvisationsteater. Mer lekfullt än så blir det inte för en medelålders man, kan jag intyga.
Så varför är det viktigt att både lära och leka också som vuxen och yrkesarbetande? Det är faktiskt rätt gammaldags att tro att man först skaffar sig en examen och sedan bara jobbar på. Vi jobbar ju i komplexa och högkvalificerade yrken och professio ner. Ingen kan allt, vare sig i början eller slutet av karriären – vi behöver ständigt fylla på med ny kunskap. Det är viktigt att ständigt få utvecklas i jobbet eller att få specialisera sig.
SRAT arbetar för att alla ska få goda förutsättningar att fördjupa sin grund utbildning eller utvecklas i sitt yrke. Men för många arbetsgivare tänker kortsiktigt och budgetsnålt. Medarbetarnas kompetensutveckling ham nar långt ner bland prioriteringarna i verksamheten. Jag tycker att vi ska vara snälla mot oss själva och säga ja till både kreativitet och nyfikenhet hela livet. Arbetsgivare måste se till att du får vara nyfiken och lärande på jobbet. Teater och filosofi är utvecklande för mig – men vad är just din grej?
Magnus Nordström Förbundsordförande SRAT
Jag gillar ... ... att vi går mot jul- och nyår. Många medlemmar får ledigt och njuter av vila med familj och vänner.
»Ingen kan allt, vare sig i början eller slutet av karriären.«
Har du frågor? Gå in på srat.se och hör av dig så hjälper vi till!
Nu pågår Arbetsmiljöverkets granskning av arbetsmiljön på svenska akutsjukhus. Bakgrunden är över 150 anmälningar där skyddsombud begärt att Arbetsmiljöverket ska ingripa mot en alltför hög arbetsbelastning, personal brist och överbeläggningar. Arbetsmiljöverket har tidigare påtalat att arbetsmiljöpro blemen inom vården behöver åtgärdas på ledningsnivå.
Skyddsombudens roll riskerar att bli otydligare.
ARBETSMILJÖVERKET VILL införa en helt ny struktur för föreskrifter och allmänna råd på arbetsmiljöom rådet. Saco är mycket kritiska till förslagen på förändringar. Arbets miljöverket har inte utgått från behoven hos chefer och skyddsom bud.
Henrik Sjösten, biträdande förbundsjurist och förhandlare på SRAT, var SRAT:s expert i Sacos remissarbete. Han menar att Arbetsmiljöverket missar sitt goda syfte att vilja göra det lättare att överblicka, hitta och förstå reg lerna.
– Nu riskerar skyddsombuden att få en mer otydlig roll, säger Henrik Sjösten. Jag är helt enig med Sacos
slutsatser. Nu kan vi få ett sämre skydd för anställda istället. Detta är mycket olyckligt.
Arbetsmiljöverket vill skära i de allmänna råden, vilket bland annat inneburit att skrivningar om anställdas samverkan har strukits tydliggöranden om skyddsombu dets roll och hur arbetstagare ska få inflytande över arbetsmiljöar betet.
– De nya reglerna blir svårare att förstå, säger Henrik Sjösten. Lokalt inflytande över arbetsmiljöarbetet kan faktiskt minska när begreppet samverkan byts ut mot det luddi gare ”medverkan”.
SRAT kommer att fortsätta att bidra i Sacos arbete för ett tydligt och lättbegripligt regelverk för arbetsmiljö.
●
TEXT: PATRICIA WIDERGRENAv GDPR-skäl är det inte läng re tillåtet att sprida namnteck ningar digitalt. Ett spanskt fackförbund fick betala böter för brott mot GDPR på grund av att de spred personuppgif ter i form av namnteckningar. Därför har SRAT uppdaterat sina GDPR-regler. Fackligt förtroendevalda får inte lägga ut namnteckningar på webb eller mejla dokument med synliga namnteckningar. Maskera namnteckningar i dokument som till exempel förhandlingsprotokoll. Kontakta SRAT:s förbundsjurist vid frågor. ●
SRAT förhandlar mellan 10 och 15 avtal fram till 2024. Mats Eriksson menar att avtalsrörel ser är viktiga för att den svenska modellen ska fungera. Nästa år blir speciellt och osäkert, spår han.
Vad är en avtalsrörelse?
– Avtalsrörelser är nästan lite högtidliga! Då ägnar vi stor del av tiden att förhandla och utveckla villkors- och lönefrågor. Det är ju den fackliga essensen. Men det kan vara knepigt att möta allas förvänt ningar.
Vad blir den tuffaste nöten nästa år?
– Jag ska vara ärlig med att det är en extremt besvärlig situation. Vi har hög inflation för första gången
Eriksson Förhandlingschef på SRATpå mycket länge och vi vet inte hur konjunkturen kommer att se ut. Den här utvecklingen har vi inte haft på länge. Nu gäller det att göra det bästa i det läge vi är i. Vilka frågor brukar komma upp i avtalsrörelser?
– Arbetsmiljöfrågorna har ökat i betydelse. Vi pratar mycket om hur vi kan få ett längre och mer hållbart
LAS & omställning 13.00–15.00 Utbildning för fackligt förtroendevalda i kommun eller region. Plats: Digitalt via Zoom.
1–2 FEBRUARI 2023
Grundkurs statlig sektor. Kurs för förtroendevalda i Saco-S-fören ingar på myndigheter där SRAT är kontaktförbund. Stockholm.
arbetsliv. Det hör väl ihop både med höga sjukskrivningstal och de politiska diskussionerna om höjd pensionsålder. Vi måste helt enkelt agera för att anställda ska orka jobba ett helt yrkesliv. Vad hoppas du att SRAT:s medlemmar ska göra under avtalsrörelsen?
– Jag hoppas att många intresserar sig och läser på. Från kansliets sida vill vi gärna ha dialog med förtroendevalda. Det finns ju goda möjligheter att mötas digitalt för alla dem som är nyfikna på hur avtalsrörelser fungerar. Till sist, vilka myter vill du avliva?
– Vi sitter sällan och nattmang lar! Det mesta löser vi på dagtid och det är oftast god stämning mellan parterna. ●
TEXT: PATRICIA WIDERGRENLäs hela kalendariet på srat.se
Samverkan i kommun och region. Halvdags fördjupningskurs för dig som tidigare gått facklig grund kurs. Digitalt via Zoom.
SRAT:SAnvänd vår karriärservice när du ska: l bygga relevant cv l skriva personliga brev – från ett tomt blad till skarp ansökan l spetsa din LinkedInprofil l vässa dig inför anställningsintervjun Allt är kostnadsfritt för dig som är medlem. SRAT har certifierade coacher med förståelse för, och kunskap om, den bransch du befinner dig i.
Läs mer på srat.se/karriar. Boka en tid hos våra karriärcoacher Evalinn Wilke, Hanna Adlerteg-Melinder och Amanda Backlund för samtal om din utveckling på jobbet och i karriären – karriar@srat.se
I Saco Lönesök kan du som är medlem orientera dig om ditt löneläge. Du kan göra lönejämförelser för att se hur ingångs lönerna eller löneutvecklingen ser ut, både för din utbildning, ditt yrke och/eller för andra yrkesgrupper.
Saco Lönesök kan bli ett viktigt instrument när du förhandlar din lön. Kom ihåg att statistiken endast anger vad andra har i lön, inte vad du bör begära. Kontakta oss om du behöver rådgivning . srat.se/lonestatistik
