Pohjola-Norden Aluelehti Pohjanmaa 2020-2021

Pohjola-Norden Pohjanmaan aluelehti Österbottens regiontidning

Nordjobbare och andra utlandsungdomar på plantskolan s. 10

Päätoimittaja Michael Oksanen puh. 0400 795 235 michael.oksanen@pohjola-norden.fi Toimitussihteeri / Redaktionssekreterare Susan Neffling puh. 044 733 5773 susan.neffling@pohjola-norden.fi Lehtityöryhmä Gunbritt Tallbäck Pohjola-Norden ry Topeliuksenkatu 20 / Topeliusgatan 20 00250 Helsinki / Helsingfors puh. 09 – 4542 080 pn@pohjola-norden.fi www.pohjola-norden.fi Pohjola-Norden ry:n lehti Pohjola-Norden rf:s tidning

Kjell Wickman

Kansi ja kansikuva / Omslag och omslagsbild Sirpa Korhonen Ulkoasu ja taitto / Layout och ombrytning Elli Alasaari ellialasaari@gmail.com Paino / Tryckeri Grano Oy Vaasa 2020 Painos / Upplaga 2000 kpl

Miten löydät meidät? www.pohjola-norden.fi/ kohdasta Yhdistykset Hur hittar du oss? www.pohjola-norden.fi/ under Föreningar

sisällys • innehåll Pääkirjoitus / Ledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Pohjanmaan alue / Österbottens region Kristina Saari – en verklig nordist. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Pohjola-Norden i Korsholm. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Därför är jag en hängiven nordist. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Varför engagemang i Pohjola-Norden?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Nordjobbare och andra utlandsungdomar på plantskolan. . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Nordiska kontakter – Pohjola-Norden i Närpes. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Vänortsträff i Gausdal – Pohjola-Norden i Vörå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Pohjola-Norden i Vörå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Pohjola-Norden i Karlebynejden rf. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Seinäjoen Pohjola-Norden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Vaasan Pohjola-Norden / Vasas Norden-förening. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Pohjola-Norden i Kristinestad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Kontaktuppgifter / Yhteystiedot. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Pohjola-Norden ry Folkverkstan 2020-2022 – Pohjola-Nordenin kestävän kehityksen projekti. . . 26 Kielilähettiläät / Språkambassadörerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Barnens rätt på jorden här i Norden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Isyysvapaat on tasa-arvokysymys – Koti-isät -projekti . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

pääkirjoitus • ledare

Uusi Pohjola – Det nya Norden Pohjola tunnetaan demokratian, vapauden, sosiaalisen oikeudenmukaisuuden, turvallisuuden ja tasa-arvon mallioppilaana. Pohjoismaat sijoittuvat aina TOP 10 maiden joukkoon tehtäessä erilaisia tutkimuksia esimerkiksi koulujärjestelmästä tai siitä missä onnellisimmat ihmiset asuvat. Pohjola on voinut olla ylpeä passivapaudesta sekä ihmisten ja tavaroiden vapaasta liikkuvuudesta. Liikkuessa Pohjolassa voi tuntea olevansa turvassa ja joutuessaan onnettomuuteen voi aina olla varma, että saa apua. Mutta miltä tulevaisuus näyttää?

Elämme aikoja, joita kukaan ei osannut ennustaa. Jos joku olisi sanonut minulle uudenvuodenaattona 2019-2020, että toukokuussa istun seitsemättä viikkoa kotona etätöissä, minulla ei ole mahdollisuutta tavata sukulaisiani tai ystäviäni tai mennä edes kahvilaan, olisin vain nauranut ja sanonut, että kuulostaa ihan tieteisromaanilta.

Nyt tämä on totisinta totta. Tulemme näkemään pysyviä muutoksia yhteiskunnissamme. Mitä vaikutuksia tällä tulee olemaan pohjoismaiseen yhteistyöhön?

Mitä tapahtuu kaikelle sille, mitä olemme rakentaneet vuosikymmeniä ja miten voimme tulevaisuudessa taata vapaan liikkuvuuden?

Pohjoismaisten päätöksentekijöiden tulee seisoa yhteisenä rintamana ja päättää, että olemme myös jatkossa yhtenäinen alue, jolla on läheistä yhteistyötä ja ennen kaikkea yhteinen toimintasuunnitelma tulevaisuuden kriisien edessä. Meidän tulee vahvistaa pohjoismaista yhteistyötä siten, että voimme myös huomenna tarjota kansalaisillemme mahdollisuuden elää yhteiskunnassa, jossa voimme tuntea olevamme turvassa ja tasa-arvoisia. Pohjoismaisilla sisämarkkinoilla on suuri potentiaali ja se voi parhaimmillaan jarruttaa tulevia taloudellisia kriisejä.

Nyt jos koskaan tarvitaan Pohjola-Nordenia. Voimme yhdessä levittää pohjoismaista viestiä ja työskennellä yhdessä – vaikka teemme sen uudella tapaa. Meidän pitää ottaa oppia niistä kokemuksista, joita saamme toimimalla digitaalisesti ja rakentaa uusia, tulevaisuuden toimintamuotoja. Ajatelkaa, miten mukavaa oli laulaa esimerkiksi yhteislauluja yhdessä muiden Pohjoismaiden nordistien kanssa. Meidän tulee kehittää tästä tulevaisuudessa kombinaatio, jossa digitaalinen toiminta ja fyysiset kohtaamiset kulkevat käsi kädessä.

Ystävyyttä ja yhteistyötä voidaan viedä eteenpäin vain yhdessä tekemällä. Parhain nordisti; sinua tarvitaan rakentamaan tulevaisuuden Pohjolaa!

Norden anses ofta vara en modell för demokrati, frihet, social rättvisa, säkerhet och jämställdhet. De nordiska länderna ligger alltid i topp-10 då man gör olika mätningar av till exempel skolsystem eller vem som är lyckligast. Norden har kunnat stoltsera med passfrihet och fri rörlighet för personer och varor. När man rör sig i Norden känner man sig trygg, och skulle man råka ut för en olycka vet man att man alltid får hjälp. Men hur ser framtiden ut?

Vi lever idag i en tid som ingen kunnat förutspå. Skulle någon ha sagt åt mig på nyårsaftonen 2019–2020 att i maj sitter jag för sjunde veckan hemma och distansarbetar, och att jag inte kunnat träffat min släkt och vänner eller ens gå till ett café, ja då skulle jag ha skrattat och sagt att det låter som en bra ”sci fi-roman”.

Nu är detta ett faktum som kommer att leda till bestående förändringar i vårt samhälle. Vad betyder detta för det nordiska samarbetet?

Hur går det med allt det som man under decennier har byggt upp, och kan man garantera fri rörlighet i framtiden?

Beslutsfattarna i Norden borde nu enas och ta ett gemensamt beslut att Norden skall fortsätta vara en region som har ett nära samarbete, och framförallt en gemensam krisplan för eventuella framtida kriser. Vi bör stärka det nordiska samarbetet så att vi i också fortsättningen kan erbjuda våra medborgare möjlighet att leva i ett samhälle där man kan känna sig trygg och jämlik. En inre nordisk marknad har en stor potential, och kan leda till att en framtida ekonomisk kris kan bromsas. Nu om någonsin behövs Pohjola-Norden.

Vi kan gemensamt sprida det nordiska budskapet och jobba tillsammans, även om vi gör det på ett nytt sätt. Vi skall ta till oss av de erfarenheter vi får av att jobba digitalt, och bygga nya verksamhetsformer för framtiden. Tänk hur trevligt vi haft med till exempel allsångsaftnar där folk från olika delar av Norden har deltagit. Vi skall utveckla detta för framtiden så att vi får en bra kombination med digital verksamhet och fysiska träffar, för vänskap och samarbete utvecklas endast genom att vi gör det tillsammans. Så bästa nordist; du behövs för att bygga det framtida Norden!

Michael Oksanen

Michael Oksanen

Päätoimittaja

Chefredaktör Pohjola-Norden Ry

3

THALIAS TEMPEL SEDAN 1839

WWW.ABOSVENSKATEATER.FI

4

Pohjanmaan alue | Österbottens region

Kristina Saari – en verklig nordist Text: Pär Jonasson Bild: Kjell Vikman

Efter att ha varit ordförande i Föreningen Norden-Pohjola i Jakobstad och omnejd sedan mitten av 1990-talet har Kristina Saari stigit av från den posten.

Sedan i höstas är hon i stället vice ordförande. Pohjola-Norden har ett viktigt uppdrag i att ta oss närmare varandra, tycker hon.

1980 var nordiskt språkår och Norden-Pohjola i Jakobstad reste på vänortsmöte till dåvarande Birkeröd i Danmark. ”Jag arbetade som radiojournalist på den tiden och följde med på resan eftersom jag var lite intresserad. Vi bodde på internat och första dagen hölls en välkomstträff där det serverades jordgubbar och vin. På kvällen när alla kom tillbaka till boendet var det bara ett enda sorl av alla språk, och plötsligt gick det upp för mig att jag begriper ju allt vad de säger. Det var en aha-upplevelse för mig och sedan blev jag medlem i Pohjola- Norden”, berättar Saari.

Ett engagemang som visade sig kom-

ma att betyda mycket. Snabbt fick hon styrelseuppdrag i Norden-Pohjola i Jakobstad. Redan då fanns behovet av föryngring i styrelsearbetet. ”Jag var ju ung på den tiden och blev tillfrågad att komma med och där sitter jag ännu. Jag var sekreterare i några år och tog sedan över som ordförande när Torvald Perman avgick i mitten av 90-talet.”

Det nordiska samarbetet är viktigt av flera anledningar, enligt Kristina Saari. ”Via Pohjola-Norden blir man mer intresserad av vad som händer i de nordiska länderna och får många goda vänner på vänorterna. När man får personlig kontakt och ett ansikte på ett land eller en ort blir det liksom lite närmare dit.” ”I Jakobstad har vi haft väldigt fint samarbete med våra vänorter och många har kontakt med personer som man varit på besök hos och som har besökt oss. Det är en styrka att man ofta

bor privat och på det sättet kommer närmare varandra.”

En särskilt positiv sak som Kristina Saari vill lyfta fram från sin tid i Föreningen Norden är de två nordiska informationskontor som fanns i Jyväskylä och Vasa. ”Att det fanns en anställd person på plats var ett bra stöd för lokalföreningarna när man ordnade lokala aktiviteter.

Sedan Norden-Pohjola i Jakobstads senaste höstmöte i november är Kristna Saari inte längre ordförande.” ”Egentligen har jag suttit för länge på den posten. Ordförande bör man egentligen bara vara under kortare perioder, men det är svårt att hitta yngre personer som hinner och vill engagera sig.

Ny lokal ordförande är i stället den tidigare sekreteraren Kjell Vikman och sekreterare är Gun Höglund. •

Pohjola Norden i Korsholm

Text och foton: Gunbritt Tallbäck

Välkommen med som medlem! Vi erbjuder en aktiv, mångsidig verksamhet utgående från medlemmarnas önskemål. Du hittar program för barn, Juniorer/ ungdomar, studerande och vuxna.

För elever i lågstadieskolorna visas nordiska barnfilmer. Po-

hjola-Norden ger ungdomar och studerande möjlighet till information om olika alternativ, bland annat Nordiska understöd, språkkurser, elevutbyte, Nordjobb, Norden i skolan mm. Det lönar sig att gå in på Pohjola-Nordens hemsida och botanisera bland utbudet av olika tjänster.

Vi har gjort många intressanta och givande resor med oförglömliga upplevelser: till bland annat Färöarna, Bornholm, Norge och nu senast Lofoten.

Vi håller tröskeln låg att besöka eller ta emot besök inom Norden, Vi har lyckats få många nya vänföreningar både i Finland och inom Norden.

I januari besökte vi Umeå tillsammans med Seinäjoki föreningen och fick en försmak av Tangomarknaden. Vi var med om en otroligt välorganiserad fest i Folkets Hus med ca 200 tangointresserade Nordister. Vi passade på och böjd in till Tangomarknaden i Seinäjoki.

Senaste sommar arrangerade vi i Korsholm en lyckad sommarfest med en välbesökt konsert i Replot kyrka. Efteråt fortsatte vi till Björköby och Salteriet där Postrodden just seglade i land från Holmön. Som avslutning på en lyckad dag samlades vi på Restaurang Berny för en välsmakande middag och musikunderhållning med gäster från vår region, Norge, Sverige, Helsingfors och Tammerfors.

I sommar den 22 augusti kan ni alla delta i en familjefest i Korsholms Kulturhus. Tillfället är planerat för barn med föräldrar, mor-och farföräldrar. Malin och Jontti från BUU-klubben underhåller och håller i programmet. Dessutom erbjuds musikunderhållning och servering.

Under Café Norden träffarna, som ordnas vid Korsholms Kulturhus och har blivit mycket omtyckta, samlas vi 4-6 gånger/år. Vi bjuder på varierande aktuella program med till exempel regionens författare, som presenterar sina böcker, reseskildringar, upplevelser som nordisk jultradition mm. Även medlemmarnas julfester tillsammans med grannföreningarna har varit mycket omtyckta med samvaro och lätt program. Julträffarna har pågått sedan 1995. Senast firade vi alltså 25 år av gemenskap.

Medlemsförmånerna är många: Nya vänner, ett otroligt rikt nätverk, intressanta upplevelser, och delaktighet i en nordisk förening. Dessutom kan man få ekonomiska förmåner via medlemskapet. Välkommen med!

Det lönar sig att besöka våra hemsidor: Pohjola-Norden Korsholm, Pohjola-Norden rf, Facebook Pohjola-Norden Österbotten. •

6

Pohjanmaan alue | Österbottens region

På Lofoten fanns torkanläggningar för torskfisk, ordningen tilltalade, men kanske inte odörerna.

Från en otroligt lyckad resa till Lofoten, vi speglade oss i arkitektens senaste konstverk.

22.8 blir det musikunderhållning med Juniorstråkarna, under ledning av Erik Nygård.

Seinäjoki bjöd på proffsdansare i Umeå.

På Tottesunds Herrgård informerade Mikko Ollikainen om senaste nytt både från Förbundet och Riksdagen.

Alice Lillas (en av tre författare) presenterade nyutkomna boken ”scenen är vår”.

Pohjanmaan alue | Österbottens region

7

Därför är jag en hängiven nordist, som vi medlemmar i föreningen Pohjola-Norden ofta kallar oss Text och bild: Alice Lillas Jag blev medlem i Pohjola-Nordens lokalavdelning i Korsholm redan under tidigt 1990-tal och deltog i styrelsearbetet under åren 1993–2000. Det kändes viktigt att få vara en del av nordiska nätverk, som skapats redan under slutet av 1940-talet då Finland erhöll materiell hjälp av sina nordiska grannländer.

Nästan alla kommuner fick var sin vänort i de nordiska länderna och genom föreningarna upprätthölls kontakterna.

För Korsholms del är vänorterna nu Mandal i Norge, Middelfart i Danmark och Oskarshamn i Sverige. (De förändrades något i och med kommunfusionen 1973).

Tack och lov har världen förändrats till det bättre och kontakterna handlar inte mera om nödhjälp utan om mänskligt umgänge och utbyte av olika kulturformer. Det är stimulerande att träffa nya människor och uppleva nya platser genom olika evenemang och resor som lokalföreningen ordnar.

Stommen i hela verksamheten är dock all den aktivitet som ordnas lokalt och regionalt. Tyvärr har själva vänortssamarbetet numera ofta blivit en ensak för kommunens ledning och vänorterna, medan Pohjola-Norden föreningens insats är mycket liten till den delen i Korsholm.

Ordförande har förtjänstfullt refererat olika aktiviteter som föreningen bjudit på och kommer att bjuda på. Även om Pohjola-Norden föreningarna bildades för kontakter mellan de nordiska folken har även kontakterna till andra norden föreningar inom landet fått en viktig roll i arbetet. Själv kommer jag särskilt ihåg våra kontakter med Kuopio och det specialmottagande vi fick då vi hade med oss folkmusikgruppen Smedarna. Vi kom en hel busslast korsholmare både med hälsningar och musik från Österbotten. Det uppskattades och svarsvisiter åt båda hållen har förekommit senare också. De finska föreningarna uppskattar ofta att få tala 8

Pohjanmaan alue | Österbottens region

skandinaviska som man ofta säger då det gäller norden-samarbetet. Att styrelsen ibland ordnar vänskapsresor till något annat nordiskt land ger ofta ny inspiration för samarbete. Jag kommer med glädje ihåg resan till Färöarna – den danska ögruppen ute i Atlanten, som för de flesta var en helt ny upplevelse.

De regionala träffarna är viktiga för att hålla kontakten och lära känna de österbottniska föreningarna. Det årliga nordiska gästabudet i samband med Nordens Dag brukar vara en viktig samlingsfest med nordisk mat och nordiska programinslag. Tyvärr blev årets gästabud i Karleby inhiberat på grund av coronaviruset.

De lokala aktiviteterna är naturligtvis stommen i allt föreningsarbete. Och för att delta i det arbetet krävs bara att vi är med och kanske bidrar med någon idé eller kan ge en konstruktiv kritik någon gång. Det krävs inte att vi alla behöver delta aktivt i styrelsearbetet.

Men ett uppriktigt tack bör den få, inte bara en gång utan faktiskt då och då för att vi medlemmar får bänka oss till olika begivenheter utan egen ansträngning, ibland mot en liten avgift men för det mesta gratis. Dessutom får vi några gånger per år Tidskriften Pohjola-Norden, som kan inspirera speciellt ungdomar till Norden utbyte, referat av nordisk litteratur m.m. •

Dukat till Nordiskt Gästabud, välkommen.

Varför engagemang i Pohjola-Norden?

Som uppvuxen i en tvåspråkig miljö,

med danska kusiner och med en bakgrund som språklärare har jag alltid haft ett intresse och en nyfikenhet för olika språk och kulturer. När jag jobbade som språklärare vid Vasa arbis i tiden var det naturligt att skaffa nordiska nätverk.

Vid Nordiska folkakademin i Göteborg deltog jag i en kurs för språklärare och träffade nordiska språklärarkollegan.

Där tändes gnistan till att börja jobba i projekt med kolleger från alla nordiska länder. Ett av de första och mest långvariga samarbetena fick jag genom ett projekt som byggde upp en resursbank för språklärare vid Folkuniversiteten i Sverige och Norge samt medborgarinstituten i Finland.

Under mina närmare tio år som verksamhetsledare för Bildningsalliansen, en takorganisation för den svenskspråkiga fria bildningen i Finland gick en stor del av arbetet ut på att nätverka också nordiskt inom Nordiskt Folkuniversitet, Folkbildning Norden, Nordiskt Nätverk för Vuxnas Lärande m.m. De nordiska nätverken har gett en större förståelse och kunskap för de nordiska länderna men också ökat kunskapen om Finland, om varför våra system ser

ut som de gör, vad vi är duktiga på och vad vi är mindre duktiga på och hur vi kan lära oss av varandra.

Det nordiska samarbetet har lett till en förståelse för hur utbildningssystemen skiljer sig, både i fråga om fria bildningen, den grundläggande utbildningen, gymnasier och universitet. Vi har hittat en massa gemensamma beröringspunkter och gemensamma värderingar, områden där vi kan lära oss av varandra och utveckla saker gemensamt – inom områden som jämställdhet, gränshinder, hållbar utveckling, kultur m.m.

När jag blev tillfrågad att gå med i Pohjola-Norden i Korsholm, tvekade jag inte en sekund. Jag ville gärna hitta ännu en kanal att engagera mig i det nordiska. Pohjola-Norden erbjuder en mycket bred verksamhet både lokalt och nationellt för alla – för allt från barn, studerande, lärare, yngre och äldre personer som är intresserade av nordiskt utbyte eller nordiska aktiviteter inom kultur, utbildning, språk eller av samhälleligt engagemang i allmänhet. Som nybliven medlem i Pohjola-Nordens förbundsstyrelse får jag nu också en möjlighet att se hur man på nationell

nivå jobbar politiskt och strategiskt med de nordiska frågorna och hur samverkan med Föreningen Norden i de andra länderna ser ut.

Nu när världen verkar krympa kommer det nordiska samarbetet att få en ännu större betydelse. Vi kommer värdesätta det mer närliggande och nordiska mera. Med de värderingar och de resurser vi har i Norden kan vi hitta lösningar som kan få spridning globalt.

Vi är föregångare på många områden såsom miljöarbete, jämställdhet och utbildning. Också inom kulturfältet finns många intressanta beröringspunkter och möjligheter till nordiska utbyten.

Pohjola-Norden ger en unik möjlighet att hitta nya nordiska kontaktytor där man får möjlighet att utveckla det som ligger inom den egna intressesfären och på längre sikt också ger en möjlighet att tillsammans med nordister i de övriga nordiska länderna skapa bättre förutsättningar för ett gott liv i Norden också i framtiden.

Ulrica Taylor Viceordförande Pohjola-Norden Korsholm

Med Malin och Jontti från BUU-klubben Vi bjuder bl.a. på skattjakt, sagostunder, musikunderhållning och servering.

Fritt inträde Plats: Korsholms Kulturhus Arrangör: Pohjola-Norden Korsholm Tidpunkt: lördagen den 22.8 kl 13-16 För barn, föräldrar, mor- och farföräldrar

norden.org

VÄLKOMMEN på sommarens stora FAMILJEFEST!

Nordjobbare och andra utlandsungdomar på plantskolan Bilder: Kjell Wickman Jag blev ombedd av Nordenförening-

en i Närpes att skriva om att vi då och då har haft både Nordjobbarungdomar och andra ungdomar från olika länder i sommarjobb hos oss.

Som bakgrund kan nämnas att jag innehar en förhållandevis liten plantskola som valt att ha både direktförsäljning och parti- och anläggarservice.

Våra växter i partiledet är främst karaktäristiska fleråriga finska växter för uteträdgård plus också en del ryska och baltiska växtsorter. För oss känns det därför viktigt att vi till våra partikunder i Finland och runt om i övriga Norden har egen känning av hur konsumenten tar emot de förhållandevis nya växtsorter som vi erbjuder dem, därför har vi stor nytta av den egna minutförsäljningen.

För att kunna producera dessa växter har vi med åren kommit fram till att en sommararbetstyrka på ca 10 personer är optimal. Eftersom jobben vi gör oftast utförs i arbetslag om 2-5 personer vill vi givetvis att hela jobbarskaran ska vara så ”samspelt” som möjligt och det är här som vi har märkt att det är till klar fördel att det också då och då finns ungdomar från andra länder och kulturer med i gruppen. Tack vare dessa får den egna ortens ungdomar en inblick i att förhållanden kan variera från land till land. Som ett extra plus tillkommer också de personliga vänskapsbanden som knyts ungdomarna emellan.

Vår första nordjobbare hade vi någongång i början av på 1990-talet, kanske det t.o.m. var i slutet av 80-talet. Det var en flicka från Kalmar i Sverige. Hon ville egentligen på nordjobb till Norge eller Danmark men det blev i stället Närpes och vår plantskola. Det som vi kommer ihåg från de första dagarna av hennes vistelse var givetvis att hon tyckte att vår dialekt här i Närpes var sån att den kommer hon aldrig någonsin att förstå och hon skrattade stort när vi sa till henne att vi ger henne tre dar att förstå det väsentliga som sägs på rasterna i kafferummet. Efter tredje dagen

10

Pohjanmaan alue | Österbottens region

frågade vi henne hur det går med närpesiskan och mycket riktigt sken hon upp och sa ”Jo tack, förstår gör jag nog, men räkna inte med att jag ska prata dialekten!”

Under 1990-talets lågkonjunktur var åtgången på plantskoleväxter liten liksom också arbetsstyrkan som år för år drogs ner, men i mitten av 90-talet hade vi gjort avtal med en svensk trädgårdskedja på deras norrlandsavdelning och detta gjorde att vår försäljning igen ökade och med den givetvis också behovet av att producera.

Genom en f.d. anställd fick vi då tips om en estnisk flicka, Tuuli, som gärna ville komma och lära sig svenska.

Hon jobbade här under flera somrar och hittade sig också så småningom en närpesisk pojkvän. Senare fortsatte hon sina studier inom design i Stockholm. Under dessa somrar fanns det i Närpestrakten rätt många s.k. kvotflyktingar, de flesta från Vietnamn, och då och då under somrarna var det invandrarfolk på ”språkpraktik” under en eller några veckor. Två vietnamesiska systrar minns jag speciellt eftersom den ena senare startade restaurang och vid besök i Vasa brukade vi stanna till och luncha eller äta middag hos dem, alltid med samma hjärtliga välkomnande och småpratande om gamla tider.

Emma och Eko från Nordmakedonien eller ”Former Yogoslavian Republic of Macedonia” som det då hette blev följande par som hittade sig hos oss, också genom en arbetsinvandrare i bekantskapskretsen. Emma och Eko är syskonpar som egentligen tillbringat en hel del ungdomsår i USA men familjen hade fått det svårt i USA efter 11 september attackerna 2001 och hade då återvänt till Makedonien. Brodern Eko som var ett par år äldre än systern var en sommar hos oss och flyttade sedermera till Tyskland där han fann en fru från sina hemtrakter. Emma kom efter ett par år att återvända till oss och henne och familjen besökte jag och fru Maria faktiskt nere i Makedonien en

senhöst för ett antal år sen. Nuförtiden finns Emma med man och barn i Stockholmstrakten där jag så sent som i höstas hälsade på under ett besök i svenska huvudstaden.

Nordenföreningarna har ju också elevutbyte och under ett sånt utbyte bodde Klara från Island hos oss eftersom vår egen dotter är ganska nära i ålder. Klara återvände som nordjobbare följande sommar, faktiskt först som dagishjälp på Närpes Stad men som ”utfyllnad” på sensommaren också på plantskolan. Hon bodde här under sommaren så arrangemanget föll sig rätt naturligt. Också Klara återvände som nordjobbare till oss och tog dessutom med sin kompis Sædís en sommar.

Sædís har vi senare träffat flera gånger på Island och Klara hittade sig sedermera en pojkvän i Närpes.

Utöver de ovannämnda minns jag också t.ex Alicia från ryska Raivola.

Hon råkade under sticklingsveckorna skära sig på en vass sekatör och eftersom hon inte själv visste hur det var med stelkrampsvaccinerandet på ryska sidan kom jobbarkompisarna här att i ilfart köra henne till hälsocentralen för en snabbvaccination. Hon sade själv efteråt att alla blev så blixtsnabba att hon trodde sig vara i absolut akut fara borta i främmande land.

Andra utlandsklingande namn som jag nu kommer ihåg är Ekaterina, Arturas och Mira. Nu under senare år är det också rätt ofta närpesungdomar med utlandsbakgrund som kommer och sommarjobbar hos oss men de är givetvis som närpesungdomarna i allmänhet. •

Kjell Wickman Ägare till Wickmans Plantskola i Närpes

Catharina Wickman och Klara Hardardottir njuter av å-färden.

Vy från plantskolans visningsträdgård med finska rhododendron.

11

Nordiska kontakter Text: Stefan Mannsén Bilder: Kenneth Uppman & Marianne Nyqvist-Mannsén

Den nordiska vänortskedja dit Närpes hör ordnar stämmor vart tredje år. År 2020 skulle Västervik i Sverige ha varit i tur att vara värd för en stämma, men Corona-viruset har tvingat värdarna att flytta fram stämman till 2021. Året innan en stämma samlas representanter för föreningarna i vänortskedjan till en träff. Vid träffen diskuteras och planeras kommande gemensamma aktiviteter. I månadsskiftet augusti-september 2019 hölls denna träff i Akranes, huvudort på den isländska västkusten.

Representanter för nordenföreningarna i Bamble, Närpes och Västervik deltog i träffen tillsammans med värdarna från Akranes. En av styrkorna i vår vänortskedja är att kommunerna hittills har stött nordenföreningarnas verksamhet och deltagit aktivt i det nordiska samarbetet. Vid denna träff medverkade Akranes styrelseordförande Valgarður Jónsson och borgmästaren Sævar Freyr þráinsson i de gemensamma diskussionerna. Akranes är en stad vars befolkning ökat från cirka 5500 personer till drygt 7200 personer under de senaste tjugo åren. Den viktigaste orsaken till befolkningsökningen är tunneln som byggdes under Hvalfjörður och togs i bruk 1998, en tunnel som är nästan sex kilometer lång och når ned till 165 meters djup under fjorden. Tunneln förkortar restiden mellan Akranes och Reykjavik med ungefär en timme. Akranes ligger numera på pendlingsavstånd, 45 kilometer, från

huvudstaden Reykjavik. Det är drygt tio år sedan Island upplevde en svår ekonomisk kris. Nu verkar krisen vara övervunnen och beslutsfattarna i Akranes andas stor framtidstro. Staden är skuldfri och gör stora investeringar, bland annat planerar man för att bygga tusen nya bostadslägenheter under de närmaste åren. Staden har också byggt en golfbana, som hyrs ut till företagare som sköter verksamheten. Stadens sjukhus har hög status med tanke på att sjukhuset skall kunna vara mottagande sjukhus i händelse av krissituationer i huvudstadsområdet.

Föreningen Norden på Island representerades av sin ordförande Bogi Ágústsson. Han höll föredrag om nordiskt samarbete och betonade bland annat vikten av samarbete mellan de nordiska länderna då det gäller nyhetsförmedling och TV-program. Internationellt samarbetar de nordiska ländernas ambassadörer mycket.

Från Langisandur, stranden i Akranes.

12

Pohjanmaan alue | Österbottens region

Nordenföreningarna ordnar alltså vänortsstämmor vart tredje år. Vart annat år ordnas elevutbyten i någon av vänorterna för ungdomar i åldern 15-17 år. I övrigt hjälper de lokala nordenföreningarna till att ordna kontakter när föreningar eller enskilda planerar besök i någon av vänorterna. För den närmaste framtiden hoppas nordenföreningarna kunna få näringslivet mera med i det nordiska vänortssamarbetet.

Under träffen i Akranes fick deltagarna bekanta sig med olika småföretag i staden: Liksom på många håll i Finland växer små ölbryggerier upp också på Island. I Akranes finns Báran brugghús vars småskaliga ölproduktion levereras i huvudsak till Restauranger i Reykjavik.

Smiðjuloftið är en nyöppnad hall som ger möjlighet till olika fysiska aktiviteter inomhus, bland annat finns där en klättervägg.

Leirbakariið tillverkar och säljer olika föremål av lera, främst isländsk.

Verksamheten sköts av två kvinnor, som tagit tjänstledigt från sina ordinarie lärarjobb och försöker få detta företag lönsamt.

Golfklúbburinn Leynir erbjuder en av två golfbanor på västra Island med

Våra vänner i Akranes är gästvänliga och tar gärna emot besökare från det övriga Norden.

Höghusbygge i centrum av Akranes.

Från golfbanan Leynir utanför Akranes, med Akrafjall i bakgrunden.

aderton hål. Akranes stad har investerat över 300 miljoner isländska kronor (drygt två miljoner euro) på att renovera och bygga ut området där golfbanan är belägenhet. Utrymmena hyrs av an förening som sköter verksamheten – där finns också möjlighet att spela golf inomhus och restauranger som serverar både enskilda och grupper.

Intressant var att få bekanta sig med frivilliga räddningsväsendet (Björgunarfélagið á Akranesi). Verksamheten sköts av frivilliga med ekonomiska bidrag från staden. Björgunarfélagið rycker ut med snöskotrar till exempel vid lavinolyckor i fjällen och gjorde också en stor insats vid senaste vulkanutbrott vid Eyjafjallajökull på Island. Trots att avståndet till vulkanen från Akranes är stort behövdes kårens insatser. Liksom många frivillga brandkårer här i Finland har räddningsverket i Akranes en omfattande ungdomsverksamhet.

Våra vänner i Akranes är gästvänliga och tar gärna emot besökare från det övriga Norden. Om du planerar att besöka Akranes lönar det sig att i förväg kontakta någon på orten så kan det säkert ges tips på platser värda att besöka och troligen också en guidad tur med lokala experter. •

Från krukmakeriet

Pohjanmaan alue | Österbottens region

13

Vänortsträff i Gausdal Vartannat år ordnas vänortsträff med Vörås vänorter, Mora i Sverige, Gausdal i Norge och Malt Hered (Vejen) i Danmark. För två år sedan var föreningen Pohjola-Norden i Vörå värd för träffen och i år var det föreningen Norden i Gausdal, som ordnade träffen.

Text: Ingvald Back 45 förväntansfulla och glada resenärer och chaufför Filip Hästbacka äntrade bussen den 6.8. för att påbörja en sju dagar lång färd västerut. Bland de 45 resenärerna fanns också Vörå församlings manskör, Church Hill Boys (CHB), med sin ledare Kristoffer Streng, som hade sin son Filip och sin far Håkan med. Färdledare och organisatör för resan var den sanne nordisten Kurt Söderberg. Ingen annan är så insatt i det nordiska samarbetet som han med sina otaliga resor till och sina sex år som lärare i Sverige. En specialitet, som är Kurts egen, är de träffar han ordnar med utflyttade vöråbor i bland annat Avesta och Eskilstuna om vägarna råkar gå förbi de orterna, vilket de gjorde under denna resa.

Första uppehållet i resan var Rättvik Gård (lunch hos Camilla Rätti, övermarkare som jobbat i Vörå många år), Nusnäs (dalahästtillverkning) och Mora, där CHB höll en bejublad konsert i Mora kyrka, som ligger nära målet för Vasaloppet. Damen, som hälsade välkommen och även tackade efter konserten uttryckte sig så här: ”Ja, va ska man säga, jag är mållös”.

Längs Vasaloppssträckningen fortsatte färden med paus i Sälen, startplatsen för loppet, och över gränsen till Norge, som ibland upplevs som en enda stor vägbyggplats, vilket det kändes som när vi åkte i Hamar- och Lillehammertrakten. I Gausdal väntade vännerna/värdarna och resenärerna portionerades ut åt olika håll. Det är vanligt att vi bor inkvarterade privat, vilket gör resan betydligt värdefullare genom att man dels får nya vänner och dels får en närmare kontakt med det verkliga livet i bygden. Nu var gruppen väldigt stor, så kören och några till bodde tillsammans i en stor gård, som används vid behov för inkvartering. Som svensktalande har man inga problem 14

Pohjanmaan alue | Österbottens region

med språket om vi undantar danskan, som man nog efter några timmar börjar klara av att förstå. Danskarna påstår att de förstår finlandssvenskan bättre än sverigesvenskan.

Våra värdar och föreningens medlemmar hade ordnat ett intressant program för oss. Vi fick se världens mest automatiserade takstolstillverkning i Pretrehallen och familjeföretaget S & O Grimstad, som startade i slutet av 1930-talet med en Chevrolet lastbil och som i dag har 46 lastbilar för olika slag av transporter. Tvillingbröderna Ola och Tor Grimstad, som också är goda sångare och som också deltagit i träffar här i Vörå (med egna bussar), har förvaltat sin fars arv på ett enastående sätt.

Alla anställda är involverade i företaget och får en känsla som vore det eget företag. Där har säkert många företag något att ta efter! Vi fick se nybyggd skola med intressanta, innovativa grepp förverkligade. Kören sjöng för boende på ett äldre/demensboende, där en av skötarna är ledare och kommer från Larsmo och en annan skötare ville höra en sång på finska. För oss österbottningar är Norge alltid hisnande med sina fjäll, sluttningar och serpentinvägar. En sådan väg fick vi åka på när vi bjöds på lunch uppe på Vestfjället på över 1000m och med utsikt mot fjälltoppar som till exempel Galdhöpiggen, norra Europas högsta berg på nära 2500 m. ”Nordiska mästerskapen” i kubbspel på våra träffar avgjordes också denna gång och danskarna, som var försvarare av mästerskapet, segrade också denna gång och fick ta hem vandringspriset, den sittande dalahästen. Det blev en kortversion av spelet denna gång p g a regnet och spel i bröderna Grimstads stora tvätthall med cementgolv, vilket inte är optimalt underlag för detta spel med träklotsar.

Fredag kväll bjöd Gausdal kommun

på middag, där römmegröt och späckemat fick avnjutas av gästerna. CHB uppträdde med sånger liksom Gausdal bygdekore och bröderna Grimstad.

92-årige ... imponerade på dragspel med ackompanjemang och framförande av egna låtar. Lördag kväll var det dags för traditionell Nordenfest med folkdräkter, sång och tal, där betydelsen av att hålla i gång den här typen av träffar för oss nordister är av största vikt. ”Visst har vi särskilda flaggor, färgerna skiljer dem åt/ korset vi har dock gemensamt liksom vår väg framåt./ Allting har fört oss samman – språken, kultur, tradition/Norden uti våra hjärtan gör oss till en nation” sjunger vi i en sång av Birger Franzén.

Sista dagen i Gausdal avslutades med deltagande i högmässan i fullsatt Follebu kirke, körsång och avskedskaffe med hembakt, smakfullt tilltugg. Färden fortsatte till Sandefjord, söder om Oslo, där Markus Wallin (Mayvors och Carl-Davids son) förberett konsert för CHB i Salemkyrkan, som också den fylldes av besökare. Till och med Gustav Grind, vöråbo boende i Orust utanför Göteborg, kom enkom den långa vägen för att lyssna på oss och för att träffa oss vöråbor. Tala om hemlandskänsla!

Färjan från Horten förde oss över Oslofjorden till Moss och den långa, över 600 km långa bussresan via Eskilstuna till Stockholm, anträddes. På Amorella trängdes vi med tusentals asiater och anlände till Åbo tisdag morgon, friska och mätta på massor av nya intryck och upplevelser, som vår trubadur Håkan Streng sammanfattade i sin sång på två melodier ”Luffarens visa” och ”Jag har bott vid en landsväg”, inte så lätt att kombinera, men är man trubadur så går det. Den visan kanske du får ta del av i nästa års upplaga av ”I rågens och fjärdarnas rike”. •

Österbotten kungliga regermentes Lif compagniet överraskade publiken med salut vid invigningen av Idrottscentret i Gausdal 2011.

Lördag kväll var det dags för traditionell Nordenfest med folkdräkter, sång och tal.

Church Hil Boys uppträdde många gånger under besöket 2019

Bedriftsbesök 2019 Pohjanmaan alue | Österbottens region

15

Pohjola-Norden i Vörå Text: Kurt Söderberg

Vad har hänt sedan senast Pohjola-Norden i Vörå?

Året 2019 var ett år med många aktiviteter: I mars anförtroddes vi uppdraget att stå värd för Nordiskt gästabud samtidigt som vi firade vår förenings 70 årsjubileum. På 70-årsfesten uppträdde Aquarellekören med sång, komiker Alfred Backa roade, Michael ”Miche” Oksanen höll tal och Mikko Ollikainen var konferencier.

Därefter vidtog förberedelserna för vår vänortresa till Norge i augusti. Läs artikeln om resan här nedan. Vi tog under sommaren del i festligheterna som Pohjola-Norden i Korsholm ordnade i Replot-Björköby i juni.

På lokalplanet hör det alltid till att föreningen ges synlighet i Langradin-paraden genom Vörå centrum under Vörådagarna.

Efter Norgeresan samlades vi till Efterträff i Tottesunds herrgård.

På trettondagen hade vi äran att bjuda in vännerna från Vasa och Korsholm till traditionell Midvinterfest i Tottesunds herrgård då det vankades en god middag med kaffe och Sibeliusbakelse och program med sång av kören Maximus, och tal av Mikko Ollikainen. Totalt var 80 personer samlade. Och fick förutom programmet tar del av herrgårdens historia.

16

Pohjanmaan alue | Österbottens region

Vilket är Pohjola-Norden i Vörå syfte

Pohjola-Norden i Vörå grundades 1949 och har som sin främsta uppgift att utveckla och upprätthålla nordiskt samarbete.

Samarbetet har sedan mitten av 1970-talet varit rätt så livligt och vi har verkat tillsammans med Norden-föreningarna i Vänortsringen Vörå-Mora (Sv)-Gausdal (No)-Vejen (Dk).

Vörå kommun har alltid stött verksamheten och vi har traditionen att kommun-direktören är självskriven vice ordförande i styrelsen.

Utbytet mellan orterna har skett i de vartannat år ordnade Vänortsträffarna som ordnas i tur och ordning bland dem som har egna Nordenföreningar. 2021 är det Moras tur att stå värd för vänortsträffen och vi har redan börjat planera resa dit.

Men utbytet mellan vänorterna kan även ske på det personliga planet, mellan körer och orkestrar, församlingar, skolor och idrottsföreningar. Resorna som Norrvalla Sport ordnar till Vasaloppet i Mora är en direkt följd av vänortssamarbetet och att systerloppet till Vasaloppet, BotniaVasan även getts rätt att använda brandet Vasan i sitt namn.

Kom med som medlem i vår förening! •

Gamlakarleby 400 år och Pohjola-Norden i Karlebynejden rf 75 år Text: Sonja Remell

Pohjola-Norden i Karlebynejden rf är en tvåspråkig förening som verkar för att främja nordiska frågor och samhörighet i Karleby. Vår förening grundades år 1944 och har idag knappt 100 betalande medlemmar. I år har det gått 400 år sedan den svenska konungen Gustav II Adolf grundade Gamlakarleby 7.9.1620 och vår förening uppmärksammar naturligtvis jubileumsåret på olika sätt.

Under senhösten kommer vi att arrangera seminariet ”Gamlakarleby 400 år 1620 – 2020” som presenterar Nordens roll vid tiden för stadens uppkomst och nordiska försvarets och näringslivets betydelse för nordensamarbetet.

Seminariet lyfter fram prästen och riksdagsmannen Anders Chydenius arbete och hans tankars betydelse för nordiska välfärdsmodellen och belyser Nordens roll i förändringarnas Europa. Som inläggshållare har vi engagerat bl a professor emeritus Nils-Erik Villstrand, finsk-svenska handelskammarens vd Kjell Skoglund och europaparlamentariker Nils Torvalds. EU-kommissionär Jutta Urpilainen, hemma från Karleby, medverkar med videohälsning. Seminariet avslutas med paneldiskussion kring temat Framtidens möjligheter och utmaningar för det nordiska samarbetet. Moderator är bergsråd Matti Sundberg. Seminariet var ursprungligen inprickat till 27.3. som ett gemensamt evenemang för regionen Österbotten i Karlebysalen i det nyrenoverade stadshuset, med efterföljande Nordiskt gästabud vid restaurang Sällskapsklubben. Rådande undantagsförhållanden förorsakade av corona-viruset tvingade oss att inhibera evenemanget med kort varsel och flytta det till hösten. Evenemanget riktar sig till alla Pohjola-Nordenföreningar i Österbotten, till företagare, beslutsfattare och alla som intresserar sig för nordiska och europeiska samhällsfrågor.

För tre år sedan bestämde sig föreningen att uppmärksamma den jubilerande staden Karleby med en trästaty av stadens grundare Gustav II Adolf. Statyn tillverkas i finsk gran av skulptör Ulla Haglund som arbetar med motorsåg och vunnit flera skulpturtävlingar både nationellt och inter-

nationellt. Statyn kommer att avtäckas i samband med höstens seminarium. Initiativet till statyprojektet togs för snart 10 år sedan av bildkonstnär Esa Tiainen och vår mångåriga ordförande Brit Stenman.

Traditionellt uppmärksammar vår förening Norges nationaldag 17. Mai som ett startskott till sommaren. Av tradition medverkar även nordiska länders konsuler på våra norska mottagningar. Vår förening har i uppgift att främja läsintresset och intresset för nordisk litteratur bland skolelever i Karleby. VI samarbetar aktivt med Karleby stadsbibliotek och Luckan i Karleby kring olika författarbesök och strävar att möjliggöra författarbesök i nejdens skolor. Vi delar också årligen ut bokpaket till barn i förskolor, grundskolor och gymnasier för att främja läsintresset och kunskaper i modersmål. Karleby stad har årligen beviljat medel för anställande av 1-2 nordjobbare som arbetat 1-3 månader vid bl a stadens svenskspråkiga daghem, biblioteket eller stadens trädgård. Nordjobbarna har varit uppskattade arbetskamrater bland stadens anställda. 1-2 gånger i året brukar vi gå tillsammans på konserter eller teaterföreställningar och bjuder då våra medlemmar på kaffe i pausen (biljetter betalar var och en själv). Dessa tillfällen har varit uppskattade möten.

Vi har också ordnat och medverkat i resor till bl. a Färöarna och Mitt-Norden tillsammans med andra österbottniska Nordenföreningar.

Vi välkomnar alltid nya medlemmar med i verksamheten och hör gärna hurudana evenemang ni önskar att vi arrangerar! •

Pohjanmaan alue | Österbottens region

17

Tango-yhteistyötä yli Merenkurkun Teksti: Pertti Kinnunen

Seinäjoen seudun Pohjola-Norden

järjesti omille ja alueen muiden Pohjola-Norden -yhdistysten jäsenille tangoteemaisen tutustumis- ja verkottumismatkan Uumajana sikäläisen Norden-yhdistyksen vieraaksi 25.26.1.2020. Matka oli jatkoa syksyllä 2019 toteutetulle jäsenreissulle.

Matkaan osallistui jäseniä Seinäjoen, Lapuan ja Mustasaaren Pohjola-Norden -yhdistyksistä sekä upeat esiintyjät: nuoret taitavat kilpatanssijat Laura Levä ja Veeti Lammi tanssiseura Botafogosta sekä muusikot Mika Peltoniemi ja Ilpo Seppänen. Nuorten kilpatanssiesitys Uumajan Folkets Husin Studio-salin parketilla oli illan ehdoton kohokohta. Tilaisuuteen osallistui noin 300 henkeä Uumajasta ja koko Västerbottenin alueelta.

Yhteistyötä on tarkoitus jatkaa niin, että Uumajan Norden-yhdistys vierailee Seinäjoen seudun Pohjola-Nordenin luona kesän 2020 Tangomarkkinoiden aikana. Tätä kirjoitettaessa on tosin epäselvää, toteutuuko kesän tilaisuus kevään 2020 koronaepidemian vuoksi.

Kävi miten kävi, yhteistyö jatkuu tavalla tai toisella, sillä sen verran hyviä olivat kokemukset tästä tangoteemaisesta kulttuurivaihdosta. •

Menomatkan Meriaamiaisella hyvä tunnelma!

18

Pohjanmaan alue | Österbottens region

Tapahtumapaikkana Umeå Folkets Hus

Uumajan Ersboda-kuoro tangon tunnelmissa

Argentiinalaisen tangon opetusta (kuva Marita Nyrhinen)

Laura Levä ja Veeti Lammin tanssiseura Botafogosta näyttivät kilpatangon mallia.

Pohjanmaan alue | Österbottens region

19

Uutta puhtia Vaasan Pohjola-Norden yhdistyksen toimintaan Teksti ja kuvat: Gun Jakobsson Tietoisuus Pohjolasta ja meidän pohjoismaisista yhteyk-

sistämme on erityisen tärkeää ja mielenkiintoista meille vaasalaisille, johtuen meidän läheisestä yhteydestämme yli Merenkurkun. Pohjola-Nordenin kautta voivat kaikki kiinnostuneet osallistua pohjoismaiseen toimintaan ja yhteistyöhön. Vaasan Pohjola-Nordenin paikallisyhdistys tarjoaa yhdistysaktiviteetteja pohjoismaisella mausteella.

Yhdistykselle valittiin uusi hallitus puheenjohtajanaan Ria Heilä-Ylikallio yhdistyksen vuosikokouksessa 22. helmikuuta 2020. Hallituksen muut jäsenet ovat Birgitta Aurén, Gun Jakobsson, Camilla Rosvall ja Anna-Maija Iitola. Jari Karjalainen jatkaa rahastonhoitajana. Toimintavuoden aikana yhdistys tulee panostamaan yhteistyöhön koulujen ja yliopistojen samoin kuin Uumajan alueen Norden-yhdistysten kanssa. Hallitus haluaa myös kehittää yhdistyksen ulkoista

viestintää toimimalla yhteystahona ja yhdyslinkkinä pohjoismaisissa kysymyksissä.

Yhdistyksen tulevan toiminnan suunnitelma sisältää muun muassa yhdistyksen tarjoaman koulutuspaketin eri koulutustasoille, yhdistyksen jäsenille mahdollisuuden osallistua seminaareihin ja työpajoihin, joita eri yhteistyökumppanit tarjoavat, unohtamatta kulttuurivaihtoa yli Merenkurkun.

Pohjanmaalla toimii yksitoista Pohjola-Nordenin yhdistystä, jotka tänä päivänä toteuttavat hyvin läheistä alueellista yhteistyötä koordinoiden paikallisyhdistysten erilaisia tapahtumia koko alueen jäsenistön hyväksi. Vaasan yhdistys osallistuu aktiivisesti verkoston toimintaan.

Jos olet kiinnostunut liittymään Pohjola-Norden -yhdistyksen jäseneksi, käy se helpoiten Pohjola-Nordenin liiton kotisivujen kautta. •

Nystart för Vasas Norden-förening Text & bilder: Gun Jakobsson Kännedom om Norden och våra nordiska kontakter är spe-

ciellt viktiga och intressanta för oss i Vasa med vår nära förbindelse över Kvarken. Via Pohjola Norden kan alla intresserade engagera sig i nordisk kontakt. Den lokala föreningen Pohjola Norden i Vasa erbjuder föreningsaktivitet med nordiska förtecken.

Vid föreningens vårmöte den 22 februari 2020 valdes en ny styrelse med Ria Heilä-Ylikallio som ordförande. Övriga medlemmar är Birgitta Aurén, Gun Jakobsson, Camilla Rosvall och Anna-Maija Iitola. Jari Karjalainen fortsätter som kassör utanför styrelsen. Under verksamhetsåret kommer föreningen att satsa på samverkan med skolor och universitet samt med Norden-föreningarna i Umeåregionen.

Styrelsen vill också utveckla föreningens kommunikation

Utfärd i väst: Bornholm tillsammans med andra österbottniska föreningar.

20

Pohjanmaan alue | Österbottens region

utåt genom att fungera som kontaktorgan och förbindelselänk i nordiska frågor.

Bland planerade aktiviteter finns programpaket som föreningen erbjuder till utbildningar på olika nivå, möjligheter för föreningsmedlemmar att delta i seminarier och workshops arrangerade av olika samarbetsparter samt kulturutbyte över Kvarken.

Inom Österbotten finns elva nordenföreningar som idag är organiserade i ett nära regionalt samarbete, som koordinerar de lokala föreningarnas arrangemang. Vasaföreningen deltar aktivt i nätverket.

Den som är intresserad av att gå med i en Norden-förening, kan enkelt ansluta sig på förbundets Pohjola-Norden hemsida. •

Utfärd i öst: Härliga vyer i Koli i samband med utfärd till Joensuu.

AV ANDREAS WESTERBERG

“Det finns inga motgångar, bara möjligheter”

PREMIÄR:12.09.2020 TEXTAD FÖRESTÄLLNING TEKSTITETTY SUOMEKSI

!

U N E T U R E BILJET T ÖVRIG REPERTOAR I HÖST!

DET OSYNLIGA BARNET | 5.9.2020 B L A D I S P OJ K A N | 2 .10 . 2 0 2 0 H A M L E T | 1 4 . 11 . 2 0 2 0

MERA INFO PÅ WWW.WASATEATER.FI L O K A L A

U P P L E V E L S E R

I

V Ä R L D S K L A S S

21

Pohjola-Nordens litteraturvecka – Högläsning för alla lågstadieelever i Kristinestad Text: Carina Österback-Ragnäs och Jessica Bårdsnes För att uppmärksamma litteratur-

veckan ordnade föreningen Pohjola-Norden i Kristinestad tillsammans med det lokala biblioteket under tiden 22.10–28.11.2019 högläsning för stadens alla lågstadieelever. Högläsningen genomfördes av föreningens medlemmar eller andra intresserade antingen i biblioteket eller i skolorna.

En förmiddag i november var några abiturienter från Kristinestads gymnasium tillsammans med undertecknad till Lappfjärds skola och läste högt för elever i klasserna 1-6. Denna aktivitet passade väl in i gymnasiets verksamhet eftersom två av våra teman detta läsår är ”läsning” och ”medborgaransvar”. Bibliotekets personal hade i förväg plockat fram lämpliga böcker för de olika årskurserna och de studerande fick

hemma i lugn och ro bekanta sig med sin bok. Det var ett gäng glada men även aningen spända gymnasister som mötte förväntansfulla lågstadieelever en måndag morgon i november. Eleverna var indelade i klasser och det lästes bl a sagor och berättelser och korta levnadsbeskrivningar om starka kvinnor och män från hela världen. Eleverna lyssnade uppmärksamt och kom ibland med spontana frågor och kommentarer.

Högläsningen uppfattades som något väldigt positivt av både elever, gymnasister och lärare. Det var roligt för de yngre eleverna att få lyssna till de ”stora” gymnasisterna och även abiturienterna tyckte det var väldigt givande att på detta sätt komma i kontakt med lågstadieeleverna. Efter högläsningen fick alla avnjuta saft och chips.

Alla var överens om att detta var en ny och givande form av samarbete över stadiegränserna som gärna kan få en fortsättning ett nytt år.

Totalt nådde föreningen 337 elever från de svenska- och finska lågstadierna i kommunen och hade 24 läsare involverade.

Projektet var för oss viktigt med tanke på att läsning/högläsning prioriteras högt i Finland och Norden. Under hösten skrevs det mycket i media angående betydelsen av barn och ungdomars läsande. Föreningen erhåll bidrag från Förbundet Pohjola-Norden samt från Sparbanksstiftelen.

Vi har ett gott samarbete med stadsbiblioteket och bibliotekschef Leena Eränen. •

Högläsningen uppfattades som något väldigt positivt av både elever, gymnasister och lärare.

22

Pohjanmaan alue | Österbottens region

Pohjola-Norden i KristinestadKristiinankaupunki rf firade 70-års jubileum lördagen den 9.11.2019 Text: Lisbeth Saxberg-Blomkvist och Jessica Bårdsnes Föreningen Pohjola-Norden i Kristinestad-Kristiinankau-

punki rf har uppmärksammat sina medlemmar och nordenvänner med att ordna olika aktiviteter under 70-års jubileumsåret. Föreningen har bland annat ordnat filmförevisningar med nordisk film i fokus, gjort en kulturresa i närmiljön till Seinäjoki där medlemmarna fick bekanta sig med Alvar Aaltos arkitektur samt besöka företaget Valio, nordiska litteraturveckan firades med högläsning av nordenmedlemmar och ungdomar från gymnasierna, för de svensk- och finskspråkiga lågstadiebarnen i kommunen.

Till festen kom 115 gäster. Festtalet hölls av Sveriges Ambassadör i Finland Anders Ahnlid och VD för Finsk-svenska handelskammaren Kjell Skoglund. Festtalet var innovativt, och det fördes i dialogform mellan festtalarna. På detta sätt blev talet inspirerande, intressant och lärorikt. Tvåspråkigheten betonades i kontakterna mellan Finland och Sverige.

Staden Kristinestad och fem nordenföreningar från regionen, Närpes, Korsholm, Vörå, Seinäjokinejden och Jakobstad, var närvarande och uppvaktade jubilaren.

Välkomsttalet hölls av föreningens styrelseordförande Lisbeth Saxberg-Blomkvist samt styrelsemedlem Sari Länsivuori-Laine. De gemensamma nordiska värderingarna möjliggör ett givande och nära samarbete mellan de nordiska länderna. Här kan nordenföreningen med sin verksamhet synliggöra och få medlemmarna med i nordiska aktiviteter.

De nordiska länderna arbetar för ett nordiskt medborgarskap vid sidan av det nationella. Ett elektroniskt ID-kort möjliggör detta. Arbetet framskrider i Nordiska Rådet.

Föreningen hade satsat på att lyfta fram unga förmågor i vår kommun och programmet bjöd på sång och musik av Lappfjärds folkhögskola, revyinslag, gymnastikuppvisning gruppen Arella och musik av orkestern Recado.

Från föreningens sida hade man gjort en presentation av föreningens aktiviteter under 70 års tid i bild och text. Hedersordförande Börje Enlund och ungdomssekreterare Harriet Lindelöf-Sahl presenterade historiken.

Det blev en värdig och fin fest för den 70-åriga föreningen Pohjola-Norden i Kristinestad-Kristiinankaupunki rf. •

Jubileets yngsta festdeltagare Stella Liljeblad och Anna-Kajsa Blomqvist-Liljeblad

Hälsningstal av styrelsemedlem Sari Länsivuori-Laine och ordförande Lisbeth Saxberg-Blomkvist

Jubileets konferencier Mathias Thijssen och föreningens sekreterare Jessica Bårdsnes

Festtal av Sveriges ambassadör i Finland Anders Ahnlid och Finsk-svenska handelskammarens VD Kjell Skoglund Pohjanmaan alue | Österbottens region

23

Kontaktuppgifter / Yhteystiedot Jakobstad

Korsholm

Ordförande Kjell Vikman

Ordförande Gunbritt Tallbäck

Sihteeri Päivi Seppälä

vikmankjell@gmail.com

gunbritt.tallback@netikka.fi

paiv.sepp@gmail.com

tfn. 040 130 6290

tfn. 050 372 7123

puh. 040 706 4630

Sekreterare Gun Höglund

Viceordförande Ulrica Taylor

Jäsenasiavastaava Antti Siljamäki

gun.h.hoglund@gmail.com

ulricataylor@gmail.com

antti.is.siljamaki@gmail.com

tfn. 0500 246 943

tfn. 050 490 9521

puh. 0400 365 997

Karleby

Närpes

Vasa

Ordförande Brit Stenman

Ordförande Kenneth Uppman

Ordförande Ria Heilä-Ylikallio

info.stenman@gmail.com

keuppman@gmail.com

ria.heila-ylikallio@abo.fi

tfn. 050 304 4290

tfn. 040 556 5251

tfn. 050 347 0124

Sekreterare Sonja Remell

Sekreterare Stefan Mannsén

Sekreterare Gun Jakobsson

sonja.remell@kokkola.fi

stefan.mannsen@gmail.com

gun.jakobsson@abo.fi

tfn. 040 806 5013

tfn. 050 557 5262

tfn. 045 129 6698

Kristinestad

Förenings e-post: narpnord@narpes.fi

Vörå

Ordförande Lisbeth Saxberg-Blomkvist

Förenings Facebook-sida: https://www.

Ordförande Kurt Söderberg

lisbeth.saxberg.blomkvist@gmail.com

facebook.com/nordenforeningen.narpes

kurt.soderberg@netikka.fi

tfn. 040 840 8585 Sekreterare Jessica Bårdsnes jessica.bardsnes79@gmail.com tfn. 040 527 2760

24

Pohjanmaan alue | Österbottens region

tfn. 050 371 1682

Seinäjoki Puheenjohtaja Pertti Kinnunen pertti.kinnunen@kauppakamari.fi puh. 040 534 0875

Styrelsemedlem Jessica Havulehto jessica.havulehto@folkhalsan.fi tfn. (06) 383 3221

Yli 100

ajoneuvoa! www.procaravan.fi

www.procaravan

PROCARAVAN YLIVIESKA Ollilanojankatu 2 84100 Ylivieska myynti@procaravan.fi PROCARAVAN NUMMELA Hiidenmäentie 268 03100 Nummela myynti.nummela@procaravan.fi

Kuva: Pia Jägstrand

Folkverkstan 2020-2022 – Pohjola-Nordenin kestävän kehityksen projekti

Lojuuko sinulla jossain varaston nurkissa jokin laite, jonka voisi korjata, jos osaisi? Tarvitsisitko apua vaikkapa pyörän huoltamisessa kesäkuntoon?

Olisitko kiinnostunut tuunaamaan vanhasta farkkukankaasta jotain uutta käyttöä? Onko käsityötaitosi päässyt ruostumaan tai oletko joskus haaveillut korjata tai tuunata käyttämiäsi esineitä?

Et ole kuitenkaan tohtinut, kun ei ole ollut asiantuntevaa apua saatavilla. Nyt tarjoutuu mahdollisuus saada opastusta kaikkeen tähän.

Teksti: Asko Pietarila Kuvat: Pia Jägstrand & Asko Pietarila

26

Pohjola-Norden Ry

Tee-se-itse-pajoja kuntalaisille Pohjola-Norden on aloittanut yhteistyössä Norrbottenin Föreningen Nordenin kanssa syksyyn 2022 ulottuvan hankkeen nimeltä Folkverkstan, tee-seitse-paja. Hankkeeseen on myönnetty EU:n Interreg Nord rahoitus ja kansallista rahoitusta Suomeen on saatu Lapin liitolta, Pohjoiskalottineuvostolta ja Oulun kaupungilta. Folkverkstan projekti-idean lähtökohtana on YK:n kestävän kehityksen julistus ”Agenda 2030”.

Tämän julistuksen tavoite 12 sisältää muun muassa kotitalouksien kestävät kulutustottumukset. Tiesitkö, että pelkästään yksien farkkujen valmistukseen käytetyllä vedellä (4600 litraa) ihminen pärjäisi kymmenen vuotta. Jos korjaat farkkusi, säästyy tämän verran vettä maapallon rajallisista vesivarannoista.

Tavoitteena on, että tee se itse – paja ”Folkverkstan” sijaitsee helposti saavutettavissa paikoissa, esimerkiksi kirjaston, asukastuvan tai kierrätyskeskuksen yhteydessä. Korjaaminen on tarpeen kaikenlaisille arkipäivän esineille, kuten vaatteille, polkupyörille, kodin pienkoneille ja ulkona käytettäville esineille. Oulussa yhteistyöhön ovat ilmoittautuneet mukaan Kellon ja Haukiputaan asukastuvat ja yhteisöpalvelu MartinRengas Martinniemestä.

Tarkoitus on järjestää asukkaille yhteisiä teematapahtumia kestävän kehityksen periaatteilla.

Käsityötaidot takaisin kunniaan Föreningen Nordenin Folkverkstanin esihankkeessa saatiin ideaa siitä, miten Folkverkstan voi toimia yhteisöpalveluna. Oppiakseen aiemmista samanlaisista hankkeista tehtiin viime vuonna opintomatkoja mm. Göteborgin Fixotekiin ja polkupyörien korjauspalveluun sekä Suomessa Oulun kestävän kehityksen keskukseen ja Iin Micropolikseen, joita täydennettiin myöhemmin myös kontakteilla Pohjois-Norjaan. Osoittautui, että monia hyviä kestävän kehityksen hankkeita on menossa. Useissa ensisijaisena päämääränä on työttömien työllistäminen. Folkverkstan-hankkeessa pyritään palvelemaan kaikkia kuntalaisia.

Oulu-opistolla tulee olemaan keskeinen rooli, kun toimintaa suunnitellaan yhteistyössä asukastupien kanssa. Tee se itse - pajoissa on käytettävissä työkaluja ja tietotaitoa, joiden avulla kaikki voivat itse korjata laitteita. Tarkoituksena on, että meistä jokainen halukas voi saada opastusta, jotta voimme itse korjata tavaroitamme tai vaatteitamme

sen sijaan, että heittäisimme ne menemään. Siten eri alojen käsityöosaajat saavat mahdollisuuden toimia resursseina uuden oppimisessa. Myös kestävän kehitykseen ja kulutukseen liittyviä luentoja, tapahtumia ja seminaareja tullaan järjestämään projektin aikana.

Yhteistyöhanke Folkverkstanin yhtenä päämääränä on rajat ylittävä yhteistyö Pohjoiskalotilla. Tarkoitus on levittää tietoa hyvistä käytännöistä Pohjois-Suomen, Pohjois-Ruotsin ja myös Pohjois-Norjan välillä. Vaikka Norja ei ole mukana

EU-rahoituksen piirissä, on siellä jo nyt kiinnostusta osallistua jollain tavalla Folkverkstanin toimintaan. Lapin liitto hallinnoi tässäkin hankkeessa laajaa aluetta Utsjoelta Kokkolan seudulle asti.

Tulevaisuus näyttää, saammeko Oulun lisäksi myös muita pohjoisen Suomen kuntia kiinnostumaan ja tulemaan mukaan. Käynnistyviä Pilotti-toimintoja on tarkoitus esitellä ja arvioida projektin kuluessa. Päämääränä on kehittää malli, jota kaikki kiinnostuneet kunnat ja yhteisöt voivat hyödyntää kestävän kehityksen työssään. •

Lisätietoa Folkverkstan – tee se itse paja -hankkeesta Henrik Skarevik, projektikoordinaattori henrik.skarevik@pohjola-norden.fi +358 44 7335777 Asko Pietarila, projektipäällikkö asko.pietarila@pohjola-norden.fi +358 50 5496444 Pohjola Norden Pohjola-Keskus Sepänkatu 9B, 90100 Oulu www.pohjola-norden.fi

Vasemmalta oikealle: Kuva 1: Kankaiset hedelmäpussit Kuva 2: Vanhoista farkuista voi myös verhoilla Kuva 3: Oulun Kestävän Kehityksen keskuksen pyöräpaja Kuva 4: Oulun Kestävän kehityksen keskuksen pienkonekorjaamo

Pohjola-Norden Ry

27

Poikkeusolot ovat antaneet Kielilähettiläille mahdollisuuden kokeilla uusia tapoja inspiroida oppilaita Toisinaan muutokset toimintaympäristössä pakottavat keksimään vaihtoehtoisia tapoja toimia. Suomessa kevään 2020 vallitsevat poikkeusolot ovat asettaneet myös huhtikuussa 2019 lanseeratun Kielilähettiläät™ uudenlaisen haasteen eteen: koulujen suljettua ovensa jo sovitut 150 vierailua jouduttiin perumaan. Alkushokin jälkeen Kielilähettiläät – monien muiden toimijoiden tapaan – päättivät hyödyntää tilaisuutta ja kokeilla erilaisten etäyhteyksien tuomia mahdollisuuksia.

Olen toiminut Kielilähettiläänä jo sen pilottivaiheesta lähtien ja tein ensimmäisen vierailuni kotikaupungissani Lahdessa joulukuussa 2018. Ennen koronaepidemiasta aiheutunutta koulujen sulkemista olin ehtinyt tehdä yli 100 kouluvierailua ympäri Suomen.

Kielilähettiläät ehtivät tehdä maaliskuuhun 2020 mennessä yhteensä lähes 500 vierailua ja saatu palaute niin opettajilta kuin oppilailta on ollut hyvää. Kielilähettiläät ovat tehneet tiivistä yhteistyötä myös Pohjola-Nordenin kanssa ja esimerkiksi Nuorisoliiton puheenjohtaja Maria Karjalainen on myös Kielilähettiläs.

Suomen hallituksen julistettua poikkeustilan otti projektijohtaja Jaan Siitonen yhteyttä minuun ja pohdimme yhdessä, miten voisimme korvata peruuntuneet vierailut. Päädyimme kokeilemaan videotervehdyksiä, jotka voisin kuvata omalla tietokoneellani ja opettajan kautta toimittaa oppilaille.

Heti puhelun jälkeen aloin pohtia videotervehdysten sisältöä ja tämän tuloksena syntyi useita 10–20 minuutin mittaisia tervehdyksiä.

Videoissa pyrin käymään tiiviimmässä muodossa läpi normaalin kouluvierailun rakenteen. Kerroin alkuun oman tarinani; miksi halusin oppia ruotsia, miten olen oppinut kieltä, mitä olen opiskellut, ja miten kokonaisuudessaan olen hyötynyt kielitaidosta.

Kerroin muun muassa vaihtovuodestani Malmössä, kitaransoitonopettajana toimimisesta ruotsin kielellä ja nykyisistä valtiotieteen opinnoista Svenska social- och kommunalhögskolanissa Helsingin yliopistossa. Tämän jälkeen siirryin käsittelemään erilaisia vapaa-ajan aktiviteetteja, joiden avulla 28

Pohjola-Norden Ry

kielitaitoa voi parantaa. Tässä osiossa mainitsin muun muassa erilaisia ruotsinkielisiä elokuvia, sarjoja, blogeja, YouTube-kanavia, musiikkia sekä kirjoja, jotka auttavat oppimaan kieltä mielekkäällä tavalla. Vaikka pääpiirteittäin suunnittelin videoiden sisällöt etukäteen, kuvasin videot melko spontaanilla otteella, sillä en halunnut autenttisuuden kärsivän liikaa.

Opettajat kiittelivät lähettämistäni videoista ja vaikuttivat selvästi arvostavan sitä, että huomioin heidät, vaikkemme voineet järjestää vierailuja normaaliin tapaan. Henkilökohtaisesti videoiden tekeminen oli todella opettavainen prosessi, jonka aikana sain mahdollisuuden kehittää omaa esiintymistäni kameran edessä, ja toisaalta sain myös kokemusta videoiden kuvaamisesta sekä peruseditoinnista. Kun lähetin opettajille sähköpostia, joka sisälsi linkin videotervehdyksiin, annoin lisäksi oppilaille tehtäväksi kirjoittaa minulle kirjeen, joka käsittelisi videotervehdyksen herättämiä ajatuksia.

Pian videotervehdysten jälkeen Siitonen kertoi, että Kielilähettiläät aikovat myös pilotoida etävierailuja kouluissa. Jälleen kerran olin halukas kokeilemaan ja toukokuun alussa vierailen Salpausselän koulussa Lahdessa.

Suunnittelin rakenteet erikseen sekä yläasteille että lukioille. Sisällytin molempiin rakenteisiin ennakkotehtäviä, joiden tarkoituksena on valmistaa oppilaita keskusteluun, joka käytäisiin zoom-sovelluksen välityksellä. Koska ajatuksenamme on jakaa luokka useampaan osaan ja pitää zoom-vierailut 10–15 minuutin mittaisina, näin järkeväksi painottaa vierailuissa keskustelua. Tästä syystä ennakkotehtävät

sisältävät kysymyksiä Kielipodeista ja YouTube-videoista, joissa kerron oman tarinani sekä annan esimerkkejä tavoista opetella ruotsin kieltä vapaa-ajalla, ruotsinkielisistä opiskelumahdollisuuksista sekä ruotsin kielen merkityksestä työelämässä.

Kielilähettiläänä antoisinta on alusta alkaen ollut mahdollisuus nähdä, miten omien kokemusten kautta voin inspiroida ja kannustaa nuoria löytämään omat vahvuutensa. Kaksikielisyyden voima on sen ihmisiä yhdistävässä vaikutuksessa, ja siksi edes yhteiskunnan poikkeukselliset olosuhteet eivät voi estää tämän sanoman viemistä eteenpäin. Kannustan lämpimästi myös Pohjola-Nordenin jäseniä ryhtymään Kielilähettiläiksi!

Miska Siilin Kielilähettiläs

Undantagsförhållandena har givit Språkambassadörerna en möjlighet att testa nya sätt att inspirera elever Stundom kan förändringar i verksamhetsomgivningen tvinga en att hitta på alternativa sätt att agera. Undantagsförhållanden som råder i Finland har också satt Språkambassadörerna inför en ny utmaning: efter att skolorna blev stängda var man tvungen att inhibera vårens besök, och såtillvida har man inte haft möjlighet att förverkliga dem enligt den etablerade praxisen. Således har Språkambassadörerna – enligt många andra aktörers sed – strävat efter att utnyttja de möjligheterna som olika distansanslutningar har tagit med sig.

Projektkoordinatorn av Språkambas-

sadörerna Jaan Siitonen tog kontakt med mig och föreslog att jag skulle göra en videohälsning till varje skola, där ett överenskommet besök hade blivit inhiberat eller förflyttat. Jag tog chansen med förslaget med öppenhet, och började fundera på innehållet av videohälsningar. Som resultat kom till stånd flera 10–20 minuters hälsningar.

I videor var mitt mål att mer koncentrerad gå igenom en normal struktur av ett skolbesök. Till början berättade jag min berättelse; varför ville jag lära mig svenska, hur har jag lärt mig språket, vad har jag studerat, och hurdan nytta har jag haft av språkkunskaperna som helhet. Efter detta övergick jag till att behandla olika fritidsaktiviteter genom vilka man kan förbättra sina språkkunskaper. I denna del del nämnde jag bland annat olikartade svenskspråkiga filmer,

serier, bloggar, YouTube-kanaler, musik samt böcker, vilka hjälper en att lära sig språket på ett meningsfullt sätt. Även om jag i huvuddrag planerade innehållen av videor i förväg, filmade jag videor med ett ganska spontant grepp eftersom jag inte ville att autenticiteten skulle lida för mycket.

Lärarna tackade för videorna vilka jag hade skickat och verkade tydligt uppskatta att jag noterade dem, även om vi inte hade möjlighet att ordna besöken enligt vanlig kutym. För mig personligen var göranden av videor en väldigt lärorik process under vilken jag fick möjligheten att utveckla mitt framförande framför kameran, och å andra sidan fick jag också erfarenhet om videobandning samt om grundläggande editering. När jag skickade mejl som innehöll länken till videohälsningarna till lärarna, gav jag ytterligare till elever som uppgift att skriva för mig ett brev som skulle behandla tankar som videohälsningen hade väckt hos dem.

Som språkambassadör har det mest givande redan från första början varit att kunna inse hur man genom sina egna erfarenheter kan inspirera och uppmuntra ungdomar att hitta deras egna starka sidor. Styrkan med tvåspråkighet ligger hos effekten som förenar människor, och därför kan inte ens samhällets extraordinära omständigheter förhindra en att bära detta budskap vidare.

Kielilähettiläät lyhyesti • Missio: ”Herättää oppilaiden sisäinen motivaatio oppia ruotsin kieltä Kielilähettiläiden inspiroivien tarinoiden avulla” • Kielilähettiläät kertovat oman inspiroivan tarinansa, miten oppivat ruotsin kielen ja miten nämä ovat tästä hyötyneet.

Kielilähettiläs vierailee lähtökohtaisesti kotipaikkakunnallaan • Vuodessa tehty 496 fyysistä vierailua ja 15 etävierailua yli 180 koulussa • Noin 70 Kielilähettilästä mukana verkostossa • Halukkuudestaan ryhtyä Kielilähettilääksi voi ilmaista täyttämällä sähköisen lomakkeen sivulla www.kielilahettilaat.fi Kielilähettilään voi tilata kouluunsa samasta osoitteesta • Syksystä 2020 eteenpäin vierailuja tehdään myös ruotsinkielisten koulujen suomen kielen tunneilla • HundrED verkosto on valinnut Kielilähettiläät vuoden 2020 kansainvälisten koulutusinnovaatioidensa joukkoon • Projekti päättyy vuoden 2021 lopussa, minkä jälkeen vierailutoiminta on tarkoitus rakentaa pysyväksi osaksi kielenopetusta. Projektin jälkeen on tarkoitus ottaa mukaan myös muita kieliä • Kansalliskielet ry vastaa projektin toteutuksesta ja Svenska kulturfondenin Hallå!

-hanke toimii rahoittajana ja syksystä 2020 eteenpäin myös Suomen kulttuurirahasto • Lisätietoja: www.kielilahettilaat.fi Projektijohtaja Jaan Siitonen, 0415305531, jaan. siitonen@kielilahettilaat.fi

Miska Siilin Språkambassadör

Kielipodi on syksyllä aloitettu podcast-sarja, joka löytyy Kielilähettiläiden verkkosivuilta. Miska Siilin (oik.) osallistui ensimmäisen jakson tekemiseen. Kuva: Jessica Lillbåsk

Pohjola-Norden Ry

29

Barnens rätt på jorden här i Norden Alla barn har rätt till ett namn, en åsikt och mycket mer.

Traditioner och språk är inte bara en rikedom utan även en mänsklig rättighet. Detta slås fast i FN:s barnkonvention, vars syfte är att garantera alla barn deras mänskliga rättigheter – i Finland, Norden och runt om i världen.

Text: Elin Sundell

Det pedagogiska materialet finns i Luckans materialbank.

30

Pohjola-Norden Ry

Informations-

och

kulturcentret

Luckan ville arbeta med barnkonventionen med en stark nordisk förankring.

Idén om en ny nordisk utställning föddes år 2018 och 2019 startade projektet Barnens rätt på jorden här i Norden.

Producenterna Anna Keto och Elin Sundell som arbetar med detta barnkulturprojekt vill att både barn och vuxna görs delaktiga i frågor som berör bägge två. Speciellt samhälleliga frågor som berör social och kulturell hållbarhet, eftersom framtiden är barnens.

Projektet har hittills utvecklat en interaktiv verkstad för barn och fem nordiska konstverk med pedagogiskt material. Projektet kommer skapa ytterligare en verkstad, mer material och kommer vid projektslutet ha involverat alla Nordens länder och självstyrda områden.

Förutom Sundell och Keto så har Larrie Griffis och Marica Fagerholm-Åsten deltagit i projektet. Griffis träffade daghemspersonal i Nuuk och Reykjavik för att diskutera genuspedagogik och mobbningsförebyggande arbete, medan Fagerholm-Åsten har arbetat med pedagogiskt material. Projektet finansieras av bland annat Svenska kulturfonden och Nordiska ministerrådet.

Nordiska besök inspirerade

Förutom innehållsproduktion möjliggjorde projektet nordiska besök som varit inspirerande och kompetenshöjande.

Hittills har projektet besökt Grönland, Island och Norge.

“Besöken har varit berikande för oss som producenter. Det är viktigt att kunna se nya samarbetsmöjligheter inom

Karaktären Fine (Anna Keto) träffade barn i Nuuk, Grönland.

Norden. Ett starkt intresse för nordiskt samarbete finns inom vår organisation”, säger Sundell.

En känsla av att konst och kultur är av stor betydelse både i större och mindre samhällen växte fram under resorna. Luckan besökte kulturinstitutioner som Oslo Nye Teater, Kulturhuset Harpa, Nordens hus i Reykjavik, Nordens institut på Grönland, Nuuk Kunstmuseum och Vulkanmuseet Eldheimar. De nordiska besöken öppnade upp samhället, naturen och landets historia.

Ny verkstad om rättigheter

Verkstaden som skapades inom projektet är interaktiv och uppmärksammar olika rättigheter.

“Bor du i Norden, eller någonstans på jorden, ska du få ett namn” berättar Fine.

Verkstadens huvudkaraktär Fine

hade högläsning ur en bok om barnets rättigheter, och efteråt fick alla barn en egen bok och färgpennor i sin hand. I boken fanns tomma sidor, där barnen fick rita hur de upplever rättigheter i sin egen vardag.

“Det var spännande att dra verkstaden till barn med annat modersmål än en själv. Det gick hur bra som helst och roligt att barnen ivrigt följde med”, säger Keto.

Rättigheter som diskuterades var rätten till att ha ett namn och en åsikt, rätten att leka och ha egna traditioner i sitt hem.

Barngrupper i Helsingfors, Kyrkslätt, Karleby, Nuuk, Oslo, Reykjavik och Uleåborg har fått delta i verkstaden. De flesta barnen utomlands fick genom verkstaden sitt första möte med Finland och finlandssvenska. I Nuuk och Reykjavik användes på förhand inspelade översättningar under verkstaden. Med stöd av pedagoger på plats och med konsten som ett gemensamt språk, skapades en spännande inlärningssituation och dialog.

Konstverk om Norden

Ett av projektets främsta målsättning har varit att skapa en nordisk utställning för barn, med ett arbetssätt som involverade barnen i det kreativa arbetet. Keto och Sundell dokumenterade barns teckningar efter verkstäderna i Nuuk, Oslo, Reykjavik och Uleåborg, för att sända till projektets konstnär Linda Bondestam. Bondestam är en prisbelönt finlandssvenskt konstnär som har en bred erfarenhet av att arbeta med barn Barnen fick rita under den interaktiva verkstaden.

Pohjola-Norden Ry

31

kultur. Inom projektet skapade hon fem nordiska konstverk, inspirerad av barnens teckningar. Konstverken uppmärksammar barnets rättigheter och nordiska landskap, årstider och språk.

Finlandskonstverket uppmärksammar rättigheten att ha ett namn, Finlands officiella språk och ett vinterlandskap, medan islandskonstverket uppmärksammar rätten att ha en åsikt, isländska och en sommardag nära en vulkan.

Anna Keto vid operahuset i Oslo, Norge.

Material om barnkonventionen

För att projektet ska kunna nå ut till fler barn skapades slutligen ett pedagogiskt material kopplat till konstverken. Information kombinerades med förslag för diskussion, lek och skapande verksamhet. Materialet är på svenska och riktar sig till pedagoger som vill arbeta med nordiska frågor och barnets rättigheter med sina barngrupper.

“Det pedagogiska materialet ska inspirera till nya arbetssätt”, säger Keto.

Förutom Luckans material, som får användas kostnadsfritt, finns det många andra material om hur man kan arbeta med barnkonventionen. Det som gör Luckans material unikt är den nordiska dimensionen, som involveras på ett lekfullt och kreativ vis. •

Elin Sundell i Nuuk Kunstmuseum i Nuuk, Grönland.

Om Luckan • Luckan är ett finlandssvenskt informations- och kulturcenter som finns i Borgå, Helsingfors, Karleby, Kimitoön, Kristinestad, Kyrkslätt, Närpes, Raseborg, Tammerfors, Uleåborg och Åbo.

• Luckan arbetar med information, ungdomsfrågor, kultur och integration på svenska.

• Kulturaktiviteter och föreställningar för barn arrangeras på alla orter där Luckan verkar.

• Förutom lokala tjänster erbjuder Luckan flera digitala tjänster, såsom Fyrk.fi, Kulturforum.fi, Tips om tillgänglighet, Ärligt talat-chatten och Dörren.

• Det nordiska materialet hittas i Luckans materialbank: barnkultur.luckan.fi/materialbank. Mer info om projektet fås via barnkultur@luckan.fi • Mer info om Luckan på luckan.fi

Biblioteket i Nordens Hus i Reykjavik, Island. Huset är designat av Alvar Aalto.

verkkokirjakauppa

Laajasta valikoimasta löydät kaikki koঞmaiset kirjat sekä noin 15 miljoonaa ulkomaista kirjaa.

Tilaa kirjat osoi eesta: www.booky.

Suomalainen perheyritys

@bookykirjat

Isyysvapaat on tasa-arvokysymys Suuri osa Pohjola-Nordenin toiminnasta on suunnattu perheille ja haluammekin edistää perheitä yhdistävää toimintaa. Monissa tutkimuksissa on käynyt ilmi, että vain harva suomalaisista isistä pitää pidemmän isyysvapaan tai isyysvapaata ollenkaan. Verrattuna esimerkiksi Ruotsiin, isien vapaat Suomessa ovat hyvin lyhyitä.

Teksti: Markus Lyyra | Kuva: Katie Emslie / Unsplash Lapsi tuntee olonsa turvalliseksi, jos

hän saa luoda vahvat siteet molempiin vanhempiinsa jo varhaisiällä, mutta se edellyttää sitä, että molemmat vanhemmat ovat mukana jo varhaiskasvatuksessa. Tämän vuoksi on erittäin tärkeää, että isät olisivat pidempään isyysvapailla lapsen ollessa pieni ja näin ollen isät osallistuisivat entistä enemmän vanhempainvapaiden viettoon. Tietenkään se ei ole mitään vapaiden viettoa, vaan rauhaa saada tutustua uuteen tulokkaaseen ilman työelämän luomia paineita. Isien pidemmät vapaat hyödyttävät koko perhettä ja se on suuri etu sekä lapselle että koko perheelle. Lisäksi se tuo lisää tasa-arvoa kotona, jossa äidin ei tarvitse ottaa koko vastuuta perheestä ja kotitöistä.

Tämän ollessa taustalla, Pohjola-Norden aloittaa projektin, joka nostaa esiin tätä problematiikkaa ja haluaa tukea isiä olemaan pidempään isyyslomalla tai ottamaan ylipäätään isyysvapaata lasten kanssa. ”Koti-isät” on projekti, joka kannustaa isiä olemaan isyyslomalla, ottamaan isän roolin ja samalla tapaamaan toisia samassa tilanteessa olevia isiä. ”Koti-isät”-projekti tarjoaa mahdollisuuksia ja työkaluja isien oman tiedon ja taidon kehittämiseen sekä verkostoitumiseen ja samalla myös kenties oman uran edistämiseen.

Projektin tarkoitus edellä mainitun lisäksi on se, että isät saisivat pitkään kotona ollessaan paremman itsetunnon vanhempana. He tuntevat vaikuttavansa merkittävästi lapsen kehitykseen ja että he ovat lapselle tärkeitä ja tarvittavia. On tärkeää, että isät tuntevat hallitsevansa ja kykenevänsä ottamaan vastuun ja huolehtimaan uudesta tulokkaasta. Koti-isät -projektin tavoite on, että lopulta isien varhainen osallistuminen lastensa elämään jatkaisi isien

34

Pohjola-Norden Ry

jatkuvaa osallistumista lastensa kasvattamiseen. Kaksi tasa-vertaisesti mukana olevaa vanhempaa tarjoavat lapselle turvallisemman ympäristön, jossa lapsi on vähemmän haavoittuvaisempi ja jossa lapselle kehittyy parempi kognitiivinen, sosiaalinen sekä tunne- ja psykologinen ymmärrys. ”Koti-isät”-projektin tavoitteena on parantaa isien tahtoa hoitaa lapsiaan, uskallusta ottaa pidempi isyysloma ja vaikuttaa siten työelämän ja yhteiskunnan tilanteeseen ja kehittymiseen.

Kotona olevat isät osallistuvat yhteiskunnan kehittämiseen siten, että heillä on yhtäläiset mahdollisuudet kehittyä myös työelämässä. Pohjola-Norden tulee ottamaan yhteyttä eri työnantajiin ja yrityksiin, jotka haluavat olla mukana tässä projektissa ja jotka tulevat saamaan ”vanhempainystävällinen”-sertifikaatin. Tällä sertifikaatilla työnantajat ja yritykset saavat positiivista huomiota ja julkisuutta myös mediassa. Tämä sertifikaatti puolestaan voi johtaa siihen, että parit, jotka suunnittelevat lasten hankkimista lähitulevaisuudessa, uskaltavat myös hakea työtehtäviin näiden työnantajien parista ja lahjakkaat ja osaavat ihmiset myös hakeutuisivat myös tällaisten työnantajien pariin.

Viime aikoina on keskusteltu paljon – eikä pelkästään hallituksen tekemän linjauksen vuoksi – isien roolista lasten elämässä ja siitä, uskaltavatko isät jatkaa pidempää isyysvapaata. Jos isät pitävät pidemmät isyysvapaat tai isyysvapaata ylipäätään, niin se helpottaisi myös äitien paluuta esimerkiksi osa-aikatöihin. Paluu työelämään saattaa olla vaativaa, tai jopa melkein mahdotonta, jos äiti on ollut kotona yksin esimerkiksi kolme-neljä vuotta lastensa kanssa.

Lapsille on tärkeää luoda luonnollinen suhde molempiin vanhempiinsa ja näin

voitaisiin tarjota ainutlaatuinen mahdollisuus osallistua kasvatukseen.

Projektin toinen tärkeä tavoite on myös tarjota turvallinen verkosto koti-isille, jolloin he voisivat vaihtaa ajatuksia myös vanhemmuudesta, mahdollisista turhautumisista, sekä mahdollisuuksista yhdistää koti-isyys uraan/työhön.

Tärkein tavoite kuitenkin on lisätä aiheeseen liittyvää ymmärrystä ja ennen kaikkea suomalaisten isien halua ottaa vanhempainlomaa.

Haluamme tämän projektin kautta muuttaa nykyistä ajattelutapaamme siihen liittyen, että isät eivät olisi kotona lastensa kanssa. Dokumentoimme jatkuvasti projektin palautetta ja kehitämme projektia näiden vastausten perusteella. Pitkään koti-isänä oleminen lähettää tärkeän viestin muille isille ja isyysvapaata harkitseville. Se auttaa normalisoimaan ja modernisoimaan isän vanhemmuusimagoa. Isät, jotka ovat olleet jo pitkään vanhempainvapaalla ja tuntevat siten olleensa paremmin yhteydessä lapsiinsa, voivat kertoa kokemuksistaan ja suositella myös muille isille pidempää vanhempainvapaata. Projektin loputtua olemme toivottavasti onnistuneet muokkaamaan kuvaa tämän päivän isistä. Tasavertaisempi vanhempienvapaiden hyödyntäminen palvelee sekä yhteiskuntaa että yksittäisiä perheitä. Tällainen kehitys toivottavasti jatkuu myös samaan suuntaan, mutta meidän kaikkien on otettava vastuu osallistumisesta ja kehityksen vauhdittamisesta projektin aikana ja sen jälkeen. Tässä Pohjola-Norden haluaa olla suunnannäyttäjä muutamaa vuotta ennen yhdistyksen 100-vuotisjuhlia. •

Lapsi tuntee olonsa turvalliseksi, jos hän saa luoda vahvat siteet molempiin vanhempiinsa jo varhaisiällä.

ELÄMYSTEN KOTI, MYÖS ETÄNÄ.

Tutustu Turun Kaupunginteatterin ohjelmistoon: teatteri.turku.fi

MYYNTIPALVELU 02 262 0030

Matka-Agentit palvelee Pohjola-Norden ry:n jäseniä kaikissa matka-asioissa!

Kaupunki- ja kiertomatkat, teemamatkat, pitkät lomat, lento- ja laivaliput, hotellivaraukset – myös kaikki yhdistyksesi ryhmämatkat minne vain, milloin vain!

Pyydä tarjous ryhmat@matka-agentit.fi tai soita!

TEAT TER I.TUR KU.FI

PITKÄT LOMAT 2020 Espanjan aurinkorannikko TORREMOLINOS 18.10.-12.11. • alk. 1.190,31.10.-25.11. • alk. 1.090,22.11.-14.12. • alk. 890,FUENGIROLA 15.11.-7.12. • alk. 1.090,-

JOULUN AIKAAN 2020

Katso kaikki matkamme

matka-agentit.fi Lisää matkavaihtoehtoja

www.matka-agentit.fi Varaa matkasi 24h • Vapaa-ajan matkat puh. 010 321 2800 Puhelut 8,28 snt/min (+alv 24%).

KESKI-VIETNAM 18.-27.12. • alk. 2.395,ANDALUSIA 20.-28.12. • 1.095,BUDAPEST 22.-26.12. • 895,TALLINNA 23.-26.12. • 240,TARTTO 23.-26.12. • alk. 340,Uuden vuoden juhlaa WIENISSÄ 30.12.-2.1. • 1.075,– sis. myös uuden vuoden konsertti 31.12. Schönbrunnin linnassa Suomalainen matkanjärjestäjä HELSINKI, Teollisuuskatu 21 JOENSUU, Kirkkokatu 20 PORVOO, Lundinkatu 16

Matka agentit

Liity jäseneksi Henkilöjäsenyys Henkilöjäsenet kuuluvat oman paikkakuntansa paikallisyhdistykseen ja voivat osallistua sekä paikalliseen että valtakunnalliseen toimintaan. Jo jäseneksi liittyminen on pohjoismaisen yhteistyön tukemista. Pohjola-Nordenin jäsenet saavat myös jäsenlehden sekä erilaisia jäsenetuja. Jäseneksi liitytään kalenterivuodeksi kerrallaan.

Jäsenmaksu on 22 euroa. Muista kirjoittaa, mihin paikallisyhdistykseen haluat liittyä!

Kannatusjäsenyys Pohjola-Nordeniin voi liittyä myös kannatusjäseneksi. Kannatusjäsenyys eroaa tavallisesta henkilöjäsenyydestä siten, että kannatusjäsenet eivät ole minkään Pohjola-Nordenin paikallis- tai muun yhdistyksen jäseniä, eikä heillä siten ole edustus- tai äänioikeutta esimerkiksi liittokokouksessa. Kannatusjäsenmaksu on sama kuin henkilöjäsenen ja kannatusjäsenet saavat samat jäsenedut kuin perinteiset henkilöjäsenet. Jos haluat liittyä kannatusjäseneksi, älä valitse paikallisyhdistystä.

Nuorisoliiton jäsenyys 15-29-vuotiaat voivat liittyä Pohjola-Nordenin Nuorisoliittoon. Jäsenyys on maksuton. Liity Nuorisoliiton jäseneksi osoitteessa pnn.fi.

Perhejäsenyys Mikäli perheessäsi on jo Pohjola-Nordenin jäsen, voit liittyä perhejäseneksi. Perhejäseniksi lasketaan kaikki samassa taloudessa asuvat henkilöt. Jäsenmaksu on 12 euroa.

Yhteisöjäsenyys Järjestöt voivat liittyä Pohjola-Nordenin yhteisöjäseniksi. Yhteisöjäsenet voivat asettaa edustajiaan ehdolle Pohjola-Nordenin päättäviin elimiin ja voivat näin vaikuttaa pohjoismaiseen yhteistyöhön. Yhteisöjäsenen jäsenmaksu määräytyy yhteisön koon mukaan.

Koulujäsenyys Koulut voivat liittyä Pohjola-Nordenin koulujäseneksi 20 euron vuosimaksulla. Koulujäsenet saavat Pohjolaan liittyvää ajankohtaista materiaalia ja tietoa pohjoismaisista kursseista, stipendeistä ja uusista oppimateriaaleista. Koulualan sivuilta voit lukea lisää koulujäsenyydestä.

Kirjastojäsenyys Kirjastot voivat liittyä Pohjola-Nordenin kirjastojäseniksi 20 euron vuosimaksulla. Kirjastojäsenet saavat kirjastoviikon materiaalin automaattisesti postitettuna, Pohjola-Nordenin sekä Ruotsin Föreningen Nordenin jäsenlehden sekä apua Pohjola-hyllyn perustamiseen kirjastoon.

Tule mukaan toimintaan ja liity jäseneksi!

Bli medlem!

Jäsenyys on kannanotto pohjoismaisuuden puolesta.

Medlemskap är ett ställningstagande för det nordiska samarbetet.

Voit liittyä jäseneksi myös osoitteessa pohjola-norden.fi.

Du kan ansluta dig även på pohjola-norden.fi.

Haluan liittyä henkilöjäseneksi / Jag vill ansluta mig som personmedlem (22€) Haluan liittyä Pohjola-Nordenin kannatusjäseneksi / Jag vill ansluta mig till Pohjola-Norden som stödmedlem (22€) Perhejäsenyys / Familjemedlemskap (12€) Pohjola-Nordenin Nuorisoliiton jäsenyys / Medlemskap i Pohjola-Nordens Ungdomsförbund (ilmainen/ gratis) Koulujäsenyys / Skolmedlemskap (20€) Yhteisöjäsenyys / Medlemskap för samverkande organisationer (Jäsenmaksu määräytyy yhteisön koon mukaan) Kirjastojäsenyys / Biblioteksmedlemskap (20€) Nimi / Namn

Osoite / Adress

Bli medlem Personmedlem Personmedlemmarna hör till föreningen på hemorten och kan delta både i den lokala och i den riksomfattande verksamheten. Redan genom att bli medlem stöder man det nordiska samarbetet. Pohjola-Norden erbjuder dessutom sina medlemmar en tidskrift och olika medlemsförmåner. Man är medlem ett år i taget. Medlemsavgiften är 22 euro. Kom ihåg att skriva vilken lokalförening du vill ansluta dig till!

Stödmedlemskap Det är också möjligt att ansluta sig till Pohjola-Norden som stödmedlem. Stödmedlemskapet skiljer sig från personmedlemskap så att stödmedlemmarna inte är medlemmar i någon av Pohjola-Nordens lokal- eller andra föreningar. Stödmedlemmarna har inte heller representations- eller rösträtt på t ex förbundsmötet. Medlemsavgiften för stödmedlemmar är samma som för personmedlemmar och stödmedlemmarna får samma medlemsförmåner som traditionella personmedlemmar. I fall du vill bli stödmedlem, skriv inte ned någon lokalförening.

Ungdomsmedlem Om du är 15-29 år gammal, kan du bli medlem i Pohjola-Nordens Ungdomsförbund. Medlemskapet är gratis. Anslut dig till Ungdomsförbundet på pnu.fi.

Postinumero ja -toimipaikka / Postnummer och -anstalt

Puhelin / Telefon

Sähköposti / E-post

Yhdistys / Förening

Haluan jäsenmaksulaskuni sähköpostilla / Jag vill ha min medlemsfaktura per e-post

Lisätietoja /Ytterligare uppgifter

(Koulu- tai yhteisöjäsenen laskutusosoite ja yhteyshenkilön tiedot / Skol- eller organisationsmedlemmens faktureringsadress och kontaktpersonens uppgifter)

Familjemedlem Om det redan finns en medlem i din familj, kan du bli familjemedlem.

Till familj räknas alla som bor i samma hushåll. Medlemsavgiften är 12 euro.

Samverkande medlem Även din organisation kan bli medlem i Pohjola-Norden. Samverkande medlemmar kan ställa upp sina representanter i valen till Pohjola-Nordens beslutsfattande organ och på så vis påverka det nordiska samarbetet. Samverkande medlemmars avgift beror på organisationens storlek.

Skolmedlemskap Skolor kan också bli medlemmar i Pohjola-Norden för ett medlemspris på 20 euro per år. Skolmedlemmar får aktuellt material om Norden och information om nordiska kurser, stipendier och nytt läromaterial.

Biblioteksmedlemskap Biblioteken kan ansluta sig som medlemmar i Pohjola-Norden för ett medlemspris på 20 euro per år. Biblioteksmedlemmar får biblioteksveckans material automatiskt, Pohjola-Nordens samt Föreningen Norden i Sveriges medlemstidning, samt hjälm med att bygga en Norden-hylla i sitt bibliotek.

Päiväys ja allekirjoitus / Datum och underskrift

Yhteystietojani käytetään ainoastaan Pohjola-Nordenin ja sen yhdistysten omaan tiedotukseen eikä niitä luovuteta ulkopuolisille tahoille. Löydät jäsenrekisteriselosteemme osoitteesta pohjola-norden.fi kohdasta Jäsenille.

Kontaktuppgifterna används endast för Pohjola-Nordens och dess föreningars information och ges inte ut till utomstående. Du hittar vår medlemsregisterbeskrivning på pohjola-norden.fi under Medlemmar.

Pohjola-Norden Vastauslähetys Sopimus 5005877 00003 Helsinki

PohjolaNorden maksaa postimaksun / Pohjola-Norden betalar portot

Taita ja niittaa tästä Vik och häfta ihop

Lisätietoa Pohjola-Nordenista osoitteessa www.pohjola-norden.fi Läs mer om Pohjola-Norden på www.pohjola-norden.fi

YLI 3 000

Rovaniemi

AJONEUVON VALIKOIMA sekä ammattitaitoinen huolto ja varaosat Vaasa osoitteesta RINTA-JOUPPI.COM

Ylivieska Kokkola Tervajoki Jyväskylä Keuruu Pori

Rauma Turku

Oulu Kempele

Lempäälä

Joensuu Mikkeli

Kouvola

Hyvinkää Järvenpää Salo

Porvoo Vantaa Espoo Helsinki

  

E L L O N N O U L Ä Ä V Y H E L L O K A P M JA LO Matsmart on verkossa toimiva hävikkikauppa jonka tavoitteena on tehdä arjen valinnat helpoiksi. Siksi myymme vain ympäristön kannalta kestäviä tuotteita alennetuin hinnoin.

Meidän kauppamme on puhelimessasi. Tai läppärissäsi. Mene nettikauppaamme, klikkaa haluamaasi tuotetta ja lisää se ostoskoriisi. Katsele ympärillesi ja kerää vaikka koko kori täyteen laadukkaita ja ympäristölle kestäviä tuotteita - muunlaisia et meiltä löydäkään. Sitten jatka suoraan jonon ohi kassalle, valitse sinulle sopiva toimitustapa (kotiovi tai lähin noutopiste) ja viimeistele ostoksesi. Siinä se. Me alamme pakkaamaan lähetystäsi ja sinä voit fiilistellä hetken sitä, miten yhdellä ja samalla teolla säästit sekä ympäristöä että omaa lompakkoasi.

Toimitamme koko Suomeen!

: A L L I D O O K 10 A L O J H O P

*: Koskee uusia asiakkaita jotka ostavat tuotteita yli 35 eurolla. Voimassa 1.11.2020. 1 per asiakas.

Tuotteet saattavat päätyä hävikkiin useasta eri syystä: • • • •

Tuotetta on valmistettu liikaa Pakkaus on jotenkin virheellinen Kausivaihtelut Lyhyet parasta ennen -päiväykset

Koska haluamme juhlia arjen pieniä sankaritekoja, tarjoamme nyt sinulle uutena asiakkaana erikoisedun. Naputa siis sisään www.matsmart.fi ja lähde heti hyödyntämään etukoodisi!

TA ALENNUS

10%*