STBL 08/2015

Studentbladet 8/2015

Ungt fÜretagande klimatkonferens & Märta Tikkanen

Bild: Frida Lönnroos

Nordens äldsta studenttidning

ÅRGÅNG 104

GRAFISK FORMGIVARE

UTGIVARE

Linda Haglund, grafiker@stbl.fi

Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) rf.

Alkärrsgatan 9 B, 00100 Helsing­f ors

PÄRM Frida Lönnroos

UTGIVNING 2015 Studentbladet utkommer fem gånger under vår­teminen 2015 och fyra

GENERALSEKRETERARE

gånger under höst­terminen 2015. Tidningen

ANNONSFÖRSÄLJNING

Kasper Sundström,

sänds till medlemmarna i SHS, ASK och No-

REDAKTIONEN

Mats Lindström,

045 875 97 59, kansli@stbl.fi

vium samt de svenskspråkiga medlemmarna

Alkärrsgatan 9 B,

040 529 7970, annons@stbl.fi

00100 Helsingfors ANNONSMATERIAL

2

TRYCKERI KSF Medias tryckeri, Vanda

CHEFREDAKTÖR

annons@stbl.fi Annonser bör lämnas in

Niklas Evers, 050 563 4790, chefred@stbl.fi

senast tio dagar före utgivningsdatum.

i HUS och AUS. En prenumeration kostar 20 ORDFÖRANDE

euro för övriga studerande, 40 euro för icke-

Robin Hjerpe, ordforande@stbl.fi

studerande.

­STYRELSE Robin Hjerpe, Rasmus Tunis,

UPPLAGA 7 000 (Två Abi-nummer á 9 000).

Jani Räisänen, Björn Bonsdorff, Jonas

Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt

REDAKTIONS­SEKRETERARE

KANSLI, ADRESSÄNDRINGAR,

Tallberg, Erik Stenberg, Jimmy Nylund, Linda

material. Studentbladet är redaktionellt obun-

Jenna Vierinen, 050 501 7331, red@stbl.fi

PRENUMERATIONER

Haglund, Erik Stara och Sara Sandström.

den SSI och representerar inte dess medlem-

045-8759759, kansli@stbl.fi

styrelsen@stbl.fi

skorporationers officiella ståndpunkter.

Terminsavgifterna är en katastrof

R

EGERINGSPARTIERNA fortsätter att gå rakt emot de utbildningslöften de gav för bara drygt ett halvt år sedan. Undervisnings- och kulturministeriet går nu som väntat vidare med terminsavgifter för internationella studerande och konsekvenserna lär också här bli stora både inom högskolevärlden och resten av samhället.

Det poängteras ofta i det här sammanhanget att avgifterna “endast” kommer att drabba studerande som inte är medborgare i EU-länderna, Norge, Liechtenstein eller Island. Det man mer sällan hör är att just de här studerandena i dag utgör hela 77 procent av knappt 20 000 internationella studerande i Finland.

NÄR AVGIFTERNA BLIR OBLIGATORISKA ÅR 2017

tyder allting på att det går hos oss som det gick i Sverige 2011 då man drev igenom samma reform. Antalet internationella studerande störtdyker. Man kan fråga sig om Finland har råd med att antalet utländska studerande mer än halveras från redan nu futtiga tjugotusen. För även om utbildningen vi bjuder våra gäster på kostar drygt 7000 euro per år visar en undersökning från Centret för internationell mobilitet, CIMO, att samma studerandes konsumtion uppgår till drygt 10 000 euro årligen. Och då talar vi inte ännu om mer långsiktiga fördelar som skatteintäkter efter att studierna är avklarade.

 NIKLAS EVERS CHEFREDAKTÖR

FÖRUTOM DE MEST UPPENBARA FÖRDELARNA

med många internationella studerande i Finland som internationalisering och fler bildade människor i landet drar vi alltså tills vidare ekonomisk nytta av att erbjuda gratis utbildning till alla.

Då utbildningen om två år inte längre är avgiftsfri försvinner en stor del av de internationella studerandena vilket omedelbart leder till att högskolorna, speciellt de som befinner sig utanför Ring III, får problem med att fylla sina internationella program. Då programmen inte fylls kommer linjer att läggas ner och undervisande personal får sparken. Samtidigt blir högskolorna tvungna att bränna allt mer pengar på internationell marknadsföring av sina linjer.

TANKEN ÄR ATT UNIVERSITETEN KLARAR DE HÄR

utmaningarna. Med hög kvalitet kan också lilla Finland konkurrera på den internationella högskolemarknaden heter det. Men ironiskt kan terminsavgifterna mycket väl leda till en sämre kvalitet på den finländska utbildningen.

Eftersom internationalitet är ett allt viktigare indikator för högskolornas kvalitet i internationella rankinglistor finns risken att vi med terminsavgifter och färre utländska studerande börjar sacka efter internationellt. På så sätt skapar vi en ond spiral där kostnaderna ökar medan kvaliteten, personalen och de tilltänkta intäkterna från terminsavgifterna minskar. 

Högskolornas mörka höst Regeringens nedskärningar i utbildningen har slagit hårt mot universiteten och högskolorna. Sedan regeringen i slutet av maj kom med sitt nedskärningsbesked har personalen vid de finländska högskolorna minskat i jämn takt och hösten har präglats av dystra besked. För att illustrera hur eländigt läget egentligen är listar vi några av den här regeringsperiodens bottennoteringar.

3.6 Östra Finlands universitet säger upp 24 personer efter avslutade samarbetsförhandlingar. Sedan universitetet grundades 2010 har det gåt igenom 6 samarbetsförhandlingar och personalstyrkan har minskat med 300 personer.

4.8 Åbo universitet meddelar att de ska spara 10 miljoner fram till 2018 men att ingen behöver sägas upp.

16.9 Helsingfors universitet meddelar att regeringens sparåtgärder tvingar universitetet att se över sin ekonomi. HU måste på grund av nedskuren

statsfinansiering spara 86 miljoner euro, något som inte är möjligt utan att ge sparken åt en betydande del av personalen. I värsta fall får 1200 av universitetets anställda gå fram till år 2020. Det skulle betyda att var sjunde anställd vid HU får sparken.

1.10 Tammerfors yrkeshögskola inleder samarbetsförhandlingar för att spara över 3 miljoner från 2016 års budget. I värsta fall kan 55 arbetsår försvinna.

20.10 Åbo Akademis styrelse behandlar regeringens nedskärningar på sitt möte och konstaterar att Åbo Akademi måste spara 5,5 miljoner euro från och med 2016. En betydligt större summa än de 3 miljoner det tidigare varit tal om.

30.10 Vasa universitets styrelse fattar beslut om sparåtgärder på en halv miljon euro som faller bort från statsfinansieringen. Bortfallet kompenseras genom att “utnyttja nya inkomstmöjligheter”, spara in på utrymmeskostnader och vid behov också på personalen. Det heter ändå att personalminskningen kan genomföras utan avsked. I januari står det klart vad sparåtgärderna innebär.

9.11 Aalto-universitetet meddelar att också de inleder samarbetsförhandlingar. Också här är orsaken att regeringen skär bort betydande delar av universitetets statsfinansiering. Totalt försvinner 66 miljoner av universitetets inkomster fram till 2018 och Aalto måste därför spara 37 miljoner euro. 17 miljoner ska tas från personalkostnader vilket innebär att 350 personer kan få sparken. Professorerna är de enda anställda som inte berörs av förhandlingarna 12.11 Åbo Akademis styrelse vrider upp sparkravet från 5,5 till 7,7 miljoner euro för de kommande två åren. Enligt rektor Mikko Hupa är samarbetsförhandlingar sannolika men inget besked har getts då Studentbladet går i tryck tisdag 17 november. Dessutom ger ÅA grönt ljus för en samordning med yrkeshögskolan Novia.

13.11 Villmanstrands tekniska universitet gör sig av med 120 anställda, 13 procent av personalen. Efter avslutade samarbetsförhandlingar sparkas 55 personer medan 51 inte får förlängt arbetskontrakt. De övriga får gå i pension eller säger upp sig frivilligt.

Niklas Evers

3

innehåll 3..............................................................LEDARE 5..................................NOTERAT & MÅNADSSERIEN 6..........................ÖKNING I KÅRVALSDELTAGANDET 8..................SHS LÄMNAR SSI OCH STUDENTBLADET 9......EN ANKDAM I ETT FINSKSPRÅKIGT UNIVERSITET 10............... TERMINSAVGIFTER OBLIGATORISKA 2017 11...............BELÅTNA INTERNATIONELLA STUDERANDE 12.................."FINLAND STÄNGER UT MILJARDIDÉER" 14.....FLER STUDIEPLATSER OROAR BLIVANDE LÄRARE 16.........................NYA STUDERANDE SPELAR SÄKERT 17..................INTERNATIONELLA PROGRAM SES ÖVER 18..............................RECENSION: THE GIRL ON FIRE 19...........................KOMMER VÄRLDEN ATT RÄDDAS? 22.......................................35-ÅRING FIRAR LUNGT 23.................................TEMA: UNGT FÖRETAGANDE 24...........................................UNGA DRIVER SLUSH 26.......................FLER FORSKARE BLIR FÖRETAGARE 28.......................................TRUBBEL GAV AFFÄSIDÉ 29......................FÖRETAGANDE INTRESSERAR UNGA 30......................................................STBL DEBATT 31...................................HON RITAR ÖSTERBOTTEN 32.......................................24 TOMTENISSARS DÖD 33............................SHVS SAMARBETSFÖRHANDLAR 35.............SVENSKFINLANDS FEMINISTISKA ANSIKTE

M E DA RB E TA RE

F R I DA LÖN N RO O S Frida Lönnroos är en utbildad medianom som jobbar med journalistik och fotografering. På fritiden spelar hon roller derby i Bunkern på Busholmen och i hennes hem hittas kaninerna Sally och Sigge.

4

ISABELLE L I N DB E RG Isabelle Lindberg är 26 år gammal och bosatt i Vasa. I nuläget håller hon ett mellanår från speciallärarstudierna och arbetar heltid som gruppassistent på ett daghem, och hoppar ibland in bakom baren på Oliver's inn.

FA N N Y M A L M B E RG

JULIA G L A S B E RG

Efter 11 år av studier har Fanny Malmberg samlat på sig en magister i filosofi samt folkhögskolestudier.

För tillfället delar Fanny sin tid mellan att filma, skriva artiklar och smida stora planer på hur hon en dag ska bli en mediamogul.

Julia Glasberg växte upp i en liten österbottnisk by men kreativa drömmar förde henne till huvudstaden för att studera Online media and art direction. När Julia inte är i skolan dricker hon kaffe, illustrerar eller dagdrömmer.

N OT E RAT

Vet du vad du missar?

Anställda vid universiteten hotar med strejk

v

stbl.fi

Hela 350 anställda vid universiteten vill dra igång en omfattande strejk i protest mot regeringens nedskärningar i utbildningen. Personalen skriver i ett ställningstagande att nedskärningarna bryter mot vallöften och att en strejk nu är enda sättet att rädda framtidens forskning och utbildning.

I namnlistan med 350 underskrifter hittas både professorer, forskare och lektorer från tolv av de finländska universiteten. Personal vid både Hanken, Åbo Akademi, Helsingfors universitet och Aalto-universitetet finns med på listan.

Namnlistan publicerades tillsammans med universitetspersonalens ställningstagande på bloggen Terveisiä yliopistolaisilta. På bloggen samlas svar på skandalomsusade öppna brev som undervisningsminister Sanni GrahnLaasonen (Saml.) skrev till universiteten och yrkeshögskolorna i slutet av oktober.

I det starkt kritiserade brevet skriver undervisningsministern bland annat att högskolornas största problem inte är resursbrist utan ineffektivitet.

Niklas Evers

Studentbladet

@Studentbladet

studentbladet

fredag 27.11 JULVAKAkl. 17-21 på Arbis

M Å N A D S S E RIE N

ljusstöpning, ordkonst, makraméarmband, julgranspynt, rawgodis, banda in din julsång , delta i vikingaverkstad, baka, pepparkakor, sång - och musikstund, luffarslöjdshjärtan och mycket mer!

Material till självkostnadspris, endast kontant.

Helsingfors arbis, Dagmarsgatan 3, 00100 Helsingfors, 09 310 49494, kansliet@arbis.hel.fi, www.arbis.hel.fi av Josephine Mickelsson

5

Kajsa Karlsson, Anna Nylund, Antonia Prinsén och Karolina Bergvik ställde alla upp för LSK i Vasa. Bilden är tagen under Valtorget i Academill.

Bild: Sofia Jusslin

Valtorget i Academill i Åbo Akademi i Vasa.

Bild: Anna Nylund

6

Explosionsartad ökning i kårvalsdeltagandet TEXT

JENNA VIERINEN

Kårvalet är avslutat och resultaten har rullat in sakta men säkert. ASK, Novium, SHS och AUS hade högre valdeltagande än tidigare medan ÅAS hade lägre än vid valet 2013. I år var det främst killarna som blev röstmagneter, men det var en av ÅAS kandidater som drog det längsta strået och golvade alla andra.

KÅRVALET AVSLUTADES I BÖRJAN AV november och visar nu att i många skolor har intresset ökat stadigt från tidigare år. Kårvalet är kanske den största händelsen i studievärlden men ändå har det en tendens att glömmas bort. Men i år verkar det som om studerande har vaknat upp lite, speciellt i Arcada, Novia och Hanken.

Arcada studerandekår – ASK hade ett valdeltagande på 35,89 procent, vilket är det största någonsin. Förra året låg det på 16,57 procent så det har ökat med det dubbla. För Svenska Handelshögskolans Studentkår SHS var reslutatet också högre än tidigare. Där låg valdeltagandet på 39,2 procent jämfört med förra årets 32,8 procent. Studerandekåren vid Yrkeshögskolan Novia – Novium lyckades också höja röstdeltagandet kraftigt. Från förra årets 18,85 procent till årets 28 procent.

Hanna Wassholm, Noviums intressebevakningssekreterare, tror deras ökning har mycket att göra med att de hade fler kandidater än vanligt och att deras valfunktionärer var bra på att aktivera de röstberättigade under valdagen. ÖKNINGEN VAR STÖRST HOS ASK, SHS och No-

vium, men även Aalto-universitetets studentkår AUS hade en liten ökning på 2,86 procentenheter.

Där använde 30,16 procent sin rösträtt. Åbo Akademis Studentkår ÅAS hade i år ett lite sämre år. 2013 låg deras valdeltagande på 29,6

procent men i år sjönk det till 24,9 procent. Trots det var det den studentkår vars kandidat drog absolut mest röster av alla, i alla skolor. Anna Nylund, som ställde upp för Liberala Studerande i Vasa, drog hela 111 röster. Den som fick nästmest röster i valet i alla skolor var Arthur Savander som ställde upp i SHS val i Helsingfors. Han fick 67 röster.

Hur många röster som behövdes för att komma in i fullmäktige varierade också. Lägst antal behövdes till ASK där man kom in med 6 röster, medan det i AUS behövdes 19 röster. Även om röstdeltagande har ökat för det flesta i år så är ändå deltagandet lågt för det flesta. Knappt en tredjedel av alla röstberättigade röstade i de kårer som hade högst röstdeltagande. Och i många låg det långt under en tredjedel. Kårvalet verkar fortfarande vara väldigt obekant och ointressant för majoriteten av studerandena. Kårvalet är den möjligheten studerandena har att ta del och påverka i sin studentkår, men ändå är det få som inte bryr sig om det.

ANNA NYLUND FRÅN VASA BLEV ÅRETS stora röstmagnet. Hon är 23 år, hemma från Esbo men bor nu i Vasa där hon studerar till klasslärare. Hon berättar att hon är rörd och glad för det enorma stöd hon fått.

– Det jättebra att få ett bevis på att det jobb man gör för studerande syns och uppskattas genom att

få fortsatt förtroende, säger Nylund.

Nylund ställde upp för LSK som hade ett eget valförbund i kårvalet. De satsade mycket på sin kampanj och Nylund berättar att de försökte vara så synliga som möjligt bland studerande, men hon tror inte det är endast därför det gick så bra för henne i valet.

– I det stora hela handlar det inte endast om vad du gör precis innan valet utan vad man har gjort under hela året och den senaste perioden om man varit aktiv tidigare.

Nylund har varit engagerad i flera olika organ på flera olika nivåer både inom Åbo Akademi och inom Åbo Akademis Studentkår samt ämnesföreningsaktiv. Nu när hon sitter i fullmäktige vill hon jobba med att få studerandes röst hörd i frågor som berör studerandets vardag och framtid.

Utöver det vill hon också jobba med att tydligare synliggöra allt det arbete studentkåren gör och att flera naturliga möten mellan studerande och studentkårsaktiva sker.

Valdeltagande i ÅAS var som bekant lite lägre i år än tidigare. Nylund tror att en orsak kunde vara att studentkårens verksamhet inte är tillräckligt synlig eller går att koppla i hop med den vardag studerande lever i. Hon misstänker det är flera olika faktorer som spelar in. Där har de som ny invalda fullmäktige att jobba med och lägga som mål till nästa val att höja röstdeltagandet. 

ASK

Novium

ÅAS

SHS

AUS

Valdeltagande 2015: 35,89 % Valdeltagande 2014: 16,57 %

Valdeltagande 2015: 28 % Valdeltagande 2014: 18,85 %

Valdeltagande 2015:24,78 % Valdeltagande 2013:29,6 %

Valdeltagande 2015: 39,2 % Valdeltagande 2013: 32,8 %

Valdeltagande 2015: 30,6 % Valdeltagande 2014: 27,3 %

7

TEXT & BILD

JENNA VIERINEN

Johannes Hanhirova är SHS kårordförande.

SSI och Studentbladet för dyrt för hankeiterna I början av hösten meddelade SHS att de kommer lämna SSI och Studentbladet. Beslutet togs av fullmäktige i slutet av september. Johannes Hanhirova, kårordförande i SHS, berättade mer om beslutet och vad som legat bakom det hela.

I SEPTEMBER MEDDELADE SHS, Svenska Handelshögskolans Studentkår, att de lämnar SSI och därmed också Studentbladet. Det betyder alltså att hankeiterna från och med hösten 2016 inte längre får hem Studentbladet, och SSI tappar en stor del av sin finansiering. Från SHS sida är det här något som diskuterats i flera omgångar, i flera år. Till sist kom fullmäktige överens och det blev ett majoritetsbeslut.

Johannes Hanhirova är styrelseordförande i SHS. Han har suttit i styrelsen i två år och berättar att ärendet diskuterades redan 2013. Hanhirova säger att styrelsen inte haft något med själva beslutet att göra, men de har suttit med på möten och deltagit i diskussionerna.

– Diskussionen har främst handlat om huruvida hankeiterna får tillräckligt ut av Studentbladet för att det ska motsvara vad tidningen kostar, säger Hanhirova.

Han berättar att åsikterna har varierat bland ledamöterna i fullmäktige. Det har funnits sådana som varit för att stanna i SSI men självklart också de som tyckt att SHS borde gå ur. De som velat gå ur har främst ansett att medlemskapet inte är värt vad det kostar. Innehållet i tidningen har också kritiserats.

– Jag har själv varit ganska neutral i hela frågan.

Jag har inte satt mig in i vad Studentbladet innehåller speciellt mycket. Jag brukar inte läsa tidningen, bara något nummer då och då, men inte

8

aktivt. Så jag kan inte kritisera innehållet för jag vet inte, berättar Hanhirova.

SSI ÄR EN UTTALAD intressebevakningsorganisation och detta är något som SHS inte tyckte passat in i det som SSI gör. Att göra en tidning för finlandssvenska studerande känns inte som intressebevakning. Hanhirova säger också att strukturen inom SSI kanske inte är den bästa och att man borde tänka om.

Istället för att ha “nakkistyrelse” med representanter från medlemskorporationerna borde man kanske ha en öppen styrelserekrytering där intresserade kan söka. Då skulle sådana som vill lära sig mera om hur det är att förvalta en medieverksamhet kunna söka och på så sätt skulle man få en proffsigare styrelse. Något som SHS också ifrågasatt är att om finlandssvensk gemenskap verkligen är att ha en gemensam tidning.

– Det är en klumpigt uppbyggd struktur på SSI som förening, anser Hanhirova.

Största anledningen till beslutet blev ändå i slutänden kostnadsfrågan. Av budgeten går 13 400 euro till SSI. Budgeten är estimerad till 2000 kårmedlemmar, så det betyder då 6,70 euro per kårmedlem. Majoriteten i fullmäktige upplevde att det inte är värt det och att det är en stor kostnadspost för SHS. SHS styrelse gjorde också en enkät i våras för att höra studenternas åsikter, men den gick inte att

använda eftersom det var så få personer som svarade på den. Har studenterna hörts i frågan om vad de tycker om SSI och Studentbladet?

– Enkäten var det enda konkreta i år som vi gjorde för att höra studenternas åsikt. Jag kommer inte ihåg om det gjorts tidigare, kanske i diverse medlemsundersökningar, men inget annat konkret har gjorts i år. Man kan ju inte höra allas åsikt men jag tror ändå fullmäktiges beslut har fungerar helt bra demokratiskt. Det som är fullmäktige majoritetsvilja är nog oftast kårmedlemmarnas majoritetsvilja också, säger Hanhirova.

I SHS KÅRVAL ÅR 2014 låg röstdeltagandet på 32,8 procent. I höstens val var deltagandet högre, 39,2 procent. Men dörrarna har SHS inte stängt. Styrelsen och fullmäktige byts ut varje år och med det också åsikterna. Hanhirova säger att de vill hålla en aktiv dialog och vara i konstant kontakt. De ger gärna feedback i utvecklingsfrågor och håller dörrarna öppna för förslag. Situationen kan se helt annorlunda om till exempel fem år.

– Jag ser det inte som något hinder att vi i framtiden går med igen. Det är upp till beslutsfattarna det året, säger han.

Hanhirova säger också att det självklart finns både bra och dåliga saker att med att de gick ur SSI och att det finns missnöjda. Men han vill att alla ska hålla sig öppna med varandra och att de jätte gärna är med och diskuterar framtiden. 

TEXT & BILD

ISABELLE LINDBERG

F ​ INA:s styrelsemedlemmar.

Från vänster, Susanna Elenius, Tiina Siivola, Simoné Kallio, Julia Finnholm, Sofia Dahlroos och Linda Storås. Den gula ankan är föreningens maskot och symboliserar den finlandssvenska ankdammen.

En ankdamm i ett finskspråkigt universitet Den Finlandssvenska nationen vid Vasa Universitet välkomnar både finne som hurri.

– DET VAR JÄTTESVÅRT att komma in i gemenskapen när man började studera. De finskspråkiga var kanske lite rädda för att tala med en, säger Susanna Elenius.

Hon är samarbetskoordinator i styrelsen för den Finlandssvenska nationen vid Vasa Universitet (FINA). Styrelsen består i nuläget av sex unga kvinnor, och sammanlagt har föreningen cirka trettio aktiva medlemmar. FINA grundades i december 2007, eftersom det då saknades en förening för de svenskspråkiga vid universitetet.

– Föreningens huvudsyfte är att samla alla svenskspråkiga, men också personer som är intresserade av svenska språket, säger ordförande Simoné Kallio.

Styrelsens kassör Tiina Siivola är finskspråkig, men valde att gå med i föreningen för att inte glömma bort svenskan. Övriga styrelsemedlemmar är tvåspråkiga eller har svenska som modersmål.

De som är svenskspråkiga upplever stundvis att de inte riktigt hör hemma bland sina finskspråkiga studiekamrater.

– Jag känner inte till särskilt många av de finlandssvenskar som finns här, som går på de finska evenemangen, säger Elenius.

Projektansvariga Julia Finnholm påpekar att hon

själv inte har så många svenskspråkiga kompisar vid universitetet.

FLERA AV STYRELSENS MEDLEMMAR har även­ deltagit i kurser vid Åbo Akademi i Vasa, och upplever att det finns vissa skillnader mellan universiteten.

– Jag har gått en hel del kurser vid Åbo Akademi, och där tycker jag att stämningen är helt annorlunda. Där hälsar helt obekanta människor på en, säger Elenius.

Kallio poängterar att stämningen är mera avspänd vid Åbo Akademi, medan kraven på studierna är högre vid Vasa Universitet. Hon anser att bägge universiteten har sina fördelar, och att en kombination kunde vara det optimala.

Styrelsemedlemmarna är överens om att det bästa med Vasa Universitet är att man erbjuds en väldigt bred utbildning, har god kontakt med lärarna och att undervisningen håller en hög nivå. Praktik är däremot något som samtliga saknar.

– Jag är nu i slutskedet av mina studier, och vet inte ännu riktigt var jag kommer att kunna jobba i framtiden, säger Elenius.

FÖRENINGEN BRUKAR ANSVARA för cirka fyra evenemang per år. Förutom de klassiska sitsarna,

så ordnar man även medlemsevenemang som till exempel pizzakvällar, picknickar och skumppakvällar. Styrelsemedlemmarna betonar att föreningen inte bara är liten, utan också väldigt mysig.

– Det har ju sina fördelar att den är liten. Alla känner alla. När vi har sitsar så sitter faktiskt alla och pratar med varandra. Det är inte det där vanliga stora stökiga stojet. Vi har inte så strikta regler. Hos oss får man gå på toaletten när man vill, skrattar Kallio.

Samtliga styrelsemedlemmar befinner sig på slutrakan av sina studier. Det närmar sig styrelsebyte i slutet av året, och nuvarande styrelse suktar efter nya medlemmar. Föreningen välkomnar alla dem som vill ha en svensk gemenskap vid Vasa Universitet, men även utbytesstuderande, och alla de som bara i största allmänhet är intresserade av svenska språket. Styrelsemedlemmarna betonar att man inte behöver kunna tala svenska för att få vara med.

– Vi har många tvåspråkiga medlemmar så vi tar alla i beaktande, säger Kallio.

Elenius menar att som medlem i FINA är det väldigt enkelt att komma med önskemål, och frågor till dem som sitter i styrelsen.

– Alla önskemål som har kommit så har vi nog nästan uppfyllt, avslutar Kallio. 

9

Bilal Ahmad är en internationell studerande som läser maskinteknik vid Aalto-universitetet och själv har erfarenhet av terminsavgifter. På nästa sida kan du läsa mer om vad Ahmad anser om terminsavgifter för internationella studerande.

Bild: Niklas Evers

text

NIKLAS EVERS

Terminsavgifter obligatoriska 2017 Regeringen har bestämt att införa terminsavgifter för en majoritet av de internationella studerandena som kommer till Finland. Avgifterna kan tas i bruk vid årsskiftet och de ska gå löst på minst 1500 euro per år. I praktiken lär de ändå bli betydligt mycket högre än så.

MINST 1500 EURO PER ÅR har regeringen slagit fast som priset för finländsk utbildning, men utöver det får högskolorna fria händer att höja avgiften för internationella studerande. Det är också fullt möjligt för högskolorna att uppbära olika avgifter för olika linjer. Med olika prislappar på olika program har högskolor och universitet i praktiken möjlighet att styra antalet sökande till de olika programmen.

Terminsavgifterna kommer bara att riktas mot de som studerar på ett främmande språk. Vid finsk- och svenskspråkiga program är utbildningen fortsättningsvis gratis, också för internationella studerande. ÄNDRINGEN I UNIVERSITETS och högskolelagarna ska träda i kraft den 1 januari 2016. Det betyder att högskolor och universitet får börja ta betalt av internationella studerande redan nästa år men att terminsavgifterna blir obligatoriska först från och med 1 augusti 2017.

Enligt regeringens siffror fanns det ifjol 19 880 utländska studerande vid de finländska högskolorna.

En majoritet av dem, 15 330, kommer från länder utanför EU- eller EES-området. Till EES-området hör alla EU länder samt Island, Norge och Liechtenstein.

I regeringens pressmeddelande heter det att “Syftet med propositionen är att främja högskolornas

10

möjligheter till utbildningsexport och att bredda högskolornas finansieringsgrund.”

”Syftet med propositionen är att främja högskolornas möjligheter till utbildningsexport och att bredda högskolornas finansieringsgrund.”

Högskolornas statliga finansiering ska inte påverkas av antalet internationella studerande och alla terminsavgifter som uppbärs går direkt till universiteten.

Tanken är att arrangemanget ska sporra universiteten till att utveckla attraktiva program för internationella studerande eftersom fler studerande i framtiden betyder mer inkomster för universiteten BESLUTET ATT INFÖRA OBLIGATORISKA terminsavgifter har fått stark kritik från forskare, oppositionen och studenter. I vanlig ordning har Finlands studentkårers förbund FSF och Finlands studerandekårers förbund SAMOK ratat beslutet. Av förbundens fyra utbildningslöften, som alla partier bundit sig till inför riksdagsvalet, är terminsavgifterna det tredje som regeringen bryter. Enligt FSF:s ordförande Jari Järvenpää kommer avgifterna att leda till att högskolor utanför huvudstadsregionen får lägga ner sina internationella program. Enligt förbunden kommer avgifterna troligtvis att innebära stora tilläggskostnader för universiteten.

Universitetens rektorer och ledningsgrupper har hört till de ivrigaste förespråkarna för terminsavgifterna inom den akademiska världen. Men också bland rektorerna har regeringens besked kritiserats. Till exempel Tammerfors universitets nyvalda rektor Liisa Laakso säger i en intervju till Aamulehti (26.10) att terminsavgifterna åtminstone på kort sikt kan påverka universitetens internationalitet. 

text

NIKLAS EVERS

Finland har Nordens mest belåtna internationella studerande För utländska studerande som söker sig till Norden ger Finland den bästa helhetsupplevelsen och en viktig faktor är avsaknaden av terminsavgifter. Ser man till hela världen är det bara i Irland som internationella studerande är nöjdare.

DET ÄR I SAJTEN STUDYPORTALS kartläggning av hur nöjda internationella studenter är med sin tid utomlands som de Nordiska universiteten igen skiner. I International Student Satisfaction Awards 2015 toppar Irland listan över länder med nöjda utländska studerande. Finland kvalar in på en andra plats tätt följt av Sverige och Danmark på tredje respektive fjärde plats.

Länderna rankas enligt hur högt betyg på skalan 1–10 universiteten fått av internationella studerande.

TRUMFKORTEN VID DE NORDISKA universiteten

är enligt undersökningen proaktiv personal, utmanande kurser, progressiva inlärningsmetoder och inte minst avsaknaden av terminsavgifter.

Studerande som kommer till Finland är alltså mycket nöjda med sin upplevelse, men samma kan man tyvärr inte säga om finländare som åker utomlands för att studera. Undersökningen visar också att vi finländare är minst nöjda med våra utlandsstudier.

Enligt Studyportals kan en förklaring vara att vi är vana med hög standard på utbildningen och därför blir besvikna då utlandsstudierna inte motsvarar förväntningarna.

I FINLAND ÄR DET HELSINGFORS universitet som hade de nöjdaste utländska studenterna förra läsåret. På andra plats kommer Jyväskylä universitet och Uleåborgs universitet är trea. Bland de nio premierade universiteten ryms också Åbo Akademi och Aaltouniversitetet med.

Flest premierade universitet fick Spanien där hela 23 institutioner belönades. I Sverige premieras 8 universitet, i Danmark 6 och i Norge 3 universitet.

I STORT SETT UPPLEVER INTERNATIONELLA studerande sina studier i Europa som lyckade. Hela 86 procent av de som deltog i undersökningen sade sig vara nöjda med sina studier utomlands. Det är bara en liten nedgång från förra året då motsvarande andel låg på 89 procent.

Studyportals undersökning grundar sig på hela 17 018 recensioner av universitet och studieländer som internationella studerande bidragit med till Studyportals sajt stexx.eu under läsåret 2014–2015. De finländska universiteten fick totalt 356 recensioner av internationella studerande.

Men marginalerna mellan länderna är små. Irland som toppar listan kan stoltsera med ett medeltal på 9,04 medan vitsordet för listans jumbo Frankrike ligger på 8,23. 

STUDYPORTALS

• Studyportals är en samling nätportaler med information om studieporgram för internationella studerande i hela världen.

• På sajten studyportals.com går det bland annat att bläddra bland 30 000 bachelorprogram och 40 000 masterprogram.

• Studyportals uppger själva att de hade över 13 miljoner besökare på sina sajter förra året.

11

“Finland stänger ut

potentiella miljardidéer” Internationella studerande ger inte mycket för regeringens beslut att införa obligatoriska terminsavgifter. Bilal Ahmad, som själv har erfarenhet av terminsavgifter i Finland, menar att det på kort sikt blir dyrare för högskolorna än gratis utbildning och på längre sikt förödande för Finlands globala position inom forskning och utbildning.

MELLAN ÅR 2010 OCH 2014 TILLÄT Undervisnings- och kulturministeriet högskolor att ta ut terminsavgifter på försök. Tanken var enligt ministeriet att utreda avgifternas konsekvenser för “högskolornas internationalisering, den finländska högskoleutbildningens attraktionskraft, studerandeströmmarna och kvaliteten på högskoleutbildning som ges på främmande språk”.

Bilal Ahmad hör till de internationella studerande som terminsavgifterna testades på. Då han hösten 2013 började läsa mastersprogrammet i maskinteknik vid Aalto-universitetet hade försöket precis inletts. Men det var enligt Ahmad ingen succé.

– De hade runt 23 platser i programmet men jag känner bara till tre internationella studerande som började samtidigt som jag. En av dem betalade hela avgiftssumman ur egen ficka.

Följande år, 2014, avslutades försöket med terminsavgifter vid det internationella mastersprogrammet. Ahmad själv tror att det berodde på att antalet internationella studerande störtdök.

JUHA SIPILÄS (C) REGERING KOMMER alltså inom två år att införa terminsavgifter på minst 1500 euro per år för majoriteten av Finlands internationella studerande. I praktiken lär avgifterna ändå vara betydligt högre än så. För Ahmads mastersprogram tog Aalto-universitetet ut cirka 8000 euro per läsår och den totala prislappen på hans utbildningsprogram landade på ungefär 16 000 euro.

Ett färskt och populärt exempel på terminsavgifternas följder är Sverige där antalet internationella studerande störtdök efter att man införde avgifter år 2012. Enligt Ahmad kommer en liknande dramatisk minskning av internationella studerande att bli förödande för Finland.

– Jag är rädd för att man nu stänger ut personer med potentiella miljardidéer från Finland. Om 7080 procent sticker, hur många begåvade vetenskapsmän eller designers går man då miste om?

I offentligheten talas det om att avgifterna ska gälla studerande som inte hör till EU- eller EES-området. Det här ger enligt Ahmad inte en speciellt nyanserad bild av vad det handlar om.

12

– Tänker man alls på att hit hör länder som USA, Kina, Sydkorea? De är teknologijättar med stort potential. Hemländer till brand vi använder varje dag som Apple, Google och Samsung.

Ahmad menar att terminsavgifterna inte bara ger långsiktiga förluster för Finlands del. De negativa konsekvenserna kommer att synas samma dag som avgifterna införs bland annat genom att man går miste om de skatteintäkter och den konsumtion som runt 15 000 studerande idag

” Jag måste erkänna att Finland var lägst i prioriteringsordningen.

När jag berättade för min familj att jag skulle studera i Finland visste de inte ens var landet ligger.”

står för. Dessutom spår han stora problem för de mindre internationellt profilerade universiteten inne i landet.

– Det leder också till att program som inte fylls måste läggas ner och personal får sparken trots att de kanske erbjuder högklassiga kurser. Också de universitet som i dag har tillräckligt med internationella sökande kommer att ha ett större behov av att marknadsföra sig för att locka samma mängd studerande i framtiden. Det betyder i sin tur mycket höga kostnader. Det här

är grundläggande matematik som regeringen fått fel.

DÅ BILAL AHMAD LÄMNADE sitt hemland Pakistan för att avlägga mastersexamen utomlands sökte han studieplats vid universitet i Sverige, Tyskland, Frankrike och Finland. Men det var inte Finland, utan Sverige, som lockade mest.

– Jag måste erkänna att Finland var lägst i prioriteringsordningen. När jag berättade för min familj att jag skulle studera i Finland visste de inte ens var landet ligger, säger Ahmed.

Beslutet att börja studera vid Aalto-universitetet grundade sig både i att det finländska systemet gav honom mer pengar i fickan och att kursutbudet visade sig vara bättre än han tidigare trott.

Enligt Ahmad ser studerande från Centralasien snarare Finland som ett andrahandsval. Studierna är en aning billigare men universiteten och arbetsmöjligheterna är inte lika bra som i till exempel Tyskland.

– Ärligt talat så är Tyskland det absoluta topplandet bland studerande i Indien och Pakistan.

Också ekonomiskt sett är Finland bara aningen förmånligare än Tyskland där terminsavgifterna ligger på ungefär 500 euro, betydligt mindre än vår regerings minimiavgift på 1500 euro per år och bara några hundralappar mer än de finländska studentkårernas obligatoriska medlemsavgift.

– Tar man i bruk avgifter kommer asiaterna definitivt att prioritera Tyskland i framtiden.

DÅ BILAL AHMAD SENARE UNDER hössterminen blivit klar med sin mastersexamen planerar han att stanna. Han berättar att även om många av hans landsmän varit skeptiska till Finland så blir alla förälskade i landet då de väl är här.

– Jag har vänner från Pakistan som med glädje representerar Finland på internationella konferenser. Då de presenterar sin forskning i USA står det inte Pakistan på namnlappen, det står Aalto-universitetet.

Efter årsskiftet kommer Ahmad antingen att börja arbeta eller fortsätta på Aalto för att doktorera. 

TEXT & BILD

NIKLAS EVERS

13

Lärarstuderande oroade över fler studieplatser TEXT & BILD

NINA KRONHOLM

Ända sedan 70-talet har det pågått en form av regional dragkamp gällande klasslärarutbildningen i Svenskfinland. Åbo Akademi i Vasa har hittills varit ensamma med att utbilda svenskspråkiga klasslärare, men diskussionen har stundvis varit het gällande huruvida man borde starta en till klasslärarutbildning i södra Finland.

STUDENTBLADET HAR I VASA intervjuat lärarstuderandena Antonia Prinsén, Anna Nylund och Jutta Maunula om deras åsikter i frågan. Alla tre är överens om att beslutet om två klasslärarutbildningar i Helsingfors kom hastigt, och de är aningen överraskande.

– Det här är så som beslutet ser ut idag. Det har varit en överenskommelse om ett samarbete, och så plötsligt visar det sig att de inte kommer överens och att universiteten ska starta egna lärarutbildningar, säger Nylund.

Argumenten till varför man överhuvudtaget behöver en till lärarutbildning i Svenskfinland har varit många, bland annat har flertalet medier stundvis rapporterat om lärarbrist i de södra delarna av landet. Prinsén, Nylund och Maunula menar att det ända sedan akademiseringen av utbildningen på 70-talet har tvistats om huruvida det borde finnas en till lärarutbildning i södra Finland.

– På seminarietiden så fanns det en lärarutbildning i Nykarleby och en i Ekenäs, men även om det fanns en i Ekenäs så menar många att bristen ändå var störst i de sydliga regionerna, berättar Nylund.

DEBATTEN OM LÄRARUTBILDNINGEN och dess placering kommer inte som en nyhet. Diskussionen och tvisten har med jämna mellanrum har varit på tapeten i finlandssvenska medier. Men Prinsén, Nylund och Maunula är ändå inte helt säkra på varför det skyndats fram ett beslut nu då det inte skett tidigare.

– Ibland sker det en boom och så är diskussionen igång igen för att sedan glömmas bort med jämna mellanrum, säger Prinsén.

– Kanske råkar det sig att det är någon som har varit extra driven att få igenom detta beslut nu, fyller Nylund i.

Spekulationerna till varför Åbo Akademi och Helsingfors universitet inte lyckats komma överens om en gemensam lärarutbildning är många, bland annat ryktas det om att de har tvistat om personalplan

14

samt vilken grad av utbildning själva undervisarna skulle besitta. Vad som det också spekuleras en del om är den ekonomiska frågan, och det förbryllar Prinsén, Nylund och Maunula att det ska investeras i två nya lärarutbildningar så snart.

– Alla universitet sparar och samarbetsförhandlar men ändå verkar det finnas resurser och pengar till att starta hela två nya lärarutbildningar, säger Nylund.

”Vi har fått höra en del negativa saker i media gällande kompetensen hos klasslärare som utbildas just nu.

Med kampanjen #skolproffs vill vi stärka lärarstuderandenas identitet och självkänsla.”

– Jag tror största fokusen i kampen har handlat om att få fler behöriga lärare till huvudstadsregionen, men om någon tjänar på detta beslut så vet man inte före man har facit i hand, inflikar Prinsén.

NÅGOT SOM OROAR PRINSÉN, Nylund och Maunula är att antalet behöriga klasslärare skulle bli för stort för antalet jobb som erbjuds. Maunula poängterar att det i spartider stängs allt fler skolor,

och att lärare ensamma får ansvara över allt större grupper med barn.

– Det antas ca 60 studerande till klasslärarstudierna i Vasa och ungefär lika många beräknas börja studera i Helsingfors, så det blir i princip en dubblering av antalet klasslärare i Svenskfinland.

Det existerar även en kompletterande utbildning i Helsingfors för exempelvis ämneslärare som vill få klasslärarbehörighet, berättar Nylund.

Avslutningsvis så kan det konstateras att Prinsén, Nylund och Maunula förhåller sig aningen skeptiska till beslutet om två klasslärarutbildningar i Helsingfors. De önskar att man upphör med denna dragkamp regionerna emellan för att börja samarbeta på riktigt och tänka mer långsiktigt. Alla tre konstaterar ändå att detta beslut knappast är den sista spiken i kistan.

– Det finns så många olika saker som händer i denna diskussion just nu. Pendeln svänger från ett beslut till ett annat och det blir svårt att få ett grepp om vart debatten är på väg, säger Nylund.

Prinsén, Nylund och Maunula, som alla är aktiva inom Finlands Svenska Lärarstuderandes Förening FSLF upplever att debatten kring lärarutbildningen haft en orättvist hård ton mot de som studerar till lärare vid Åbo Akademi. Som en reaktion på det här har FSLF dragit igång en kampanj på sociala medier med målet att ge svar på tal till vad studerandena upplever som negativa kommentarer om lärarutbildningen i Vasa.

– Vi har fått höra en del negativa saker i media gällande kompetensen hos klasslärare som utbildas just nu. Med denna kampanj vill stärka lärarstuderandenas identitet och självkänsla, säger Prinsén.

Kampanjen går under namnet #skolproffs och enligt kampanjens Facebooksida är huvudmålen att visa att de som studerar till lärare är många, att stärka lärarstuderandes läraridentitet och att stärka lärarstuderandes självbild och självkänsla.

Också de som studerar till ämneslärare i Åbo har uppmanats att delta i kampanjen. 

Jutta Maunula, Antonia PrinsÊn och Anna Nylund studerar till lärare i Vasa.

15

TEXT & BILD

NIKLAS EVERS

Nya studerande spelar säkert

Det nya gemensamma antagningssystemet till yrkeshögskolor och universitet har gynnat de mest populära linjerna medan mindre utbildningar tappat mark. Bland de enskilda abiturienterna betyder det här en allt mer noggrann kartläggning av vilka utbildningar som erbjuds.

VID HELSINGFORS UNVIERSITET har antalet sökande överlag sjunkit med runt 10 procent efter att det nya antagnuingssytemet till högskolor och universitet togs i bruk våren 2015. Anna-Christina Martin, utvecklingschef vid HU:s Svenska ärenden, säger att det efter bara en ansökningsrond är för tidigt för att dra långtgående slutsatser men att en viss förändring syns.

– Välkända linjer med klar yrkesprofil klarar sig bra. Utmaningarna ligger i att skapa intresse för sådana ämnen som inte är bekanta från gymnasiet samt för mer teoretiska ämnen där arbetslivsrelevansen kanske inte är lika tydlig, säger Maritn.

DEN 5 NOVEMBER ORDNADES den så kallade hög-

skoledagen i Helsingfors, en dag då abiturienter från gymnasier i södra Finland reser med buss till Helsingfors för att bekanta sig med högskoleutbudet i staden.

Då abina anländer till Senatstorget i Helsingfors den soliga novembermorgonen är stämningen upprymd. Runt torget står bussar som ska ta de blivande studerandena till stadens högskolor och universitet.

Det ökande intresset för de populäraste linjerna syns också här. Bara några minuter efter att gymnasierna anlänt till torget har två bussar på väg till Hanken fyllts upp och utanför den tredje ringlar kön av nyfikna gymnasieelever lång.

Längst bak i kön står Oskar Volanen, Olle Pitkänen och Andreas Lindfors från Borgå gymnasium. Då kön knappt rör på sig börjar de fundera över vad de ska göra om de inte ryms med under förmiddagens runda.

16

– Kanske vi får åka till Arcada nu och ta Hanken senare idag, säger Pitkänen.

Alla tre är intresserade av en studieplats på Hanken, men om det inte lyckas är det Arcada som står på andra plats i ansökningslistan.

– Jag söker nu in till Hanken men konkurrensen är mycket hård. Man kan ju hoppas att det går, säger Volanen.

– Annars blir det Arcada och företagsekonomi.

Vi är på väg dit och titta på eftermiddagen.

OM INTRESSET FÖR HANKEN ÄR STORT kan man inte säga samma om de naturvetenskapliga linjerna vid Helsingfors universitets campus i Vik. På andra sidan torget där bussen till Vik står och väntar finns ingen kö och bussen är så gott som tom.

– Kanske intresset för naturvetenskaper har ökat.

Men det är främst olika linjer vid Aalto-universitetet och medicin vid Helsingfors universitet som intresserar, säger studiehandledare Antonia Lindqvist från Gymnasiet Grankulla samskola.

Samma trend ser Martin vid HU:s Svenska ärenden. I år hade medicinska och juridiska fakulteten rekordmånga sökande.

– Medi tog in hela 39 nya studenter till den svenska studielinjen och söktrycket till juris svenska utbildning steg med 25 procent, säger Martin.

Lindqivist från Gymnasiet Grankulla samskola berättar att spridningen på vilka högskolor som eleverna vill besöka ändå är ganska stor. Många från Grankulla besöker visserligen just Hanken under eftermiddagen, men också mindre linjer intresserar.

– Intresset för att utforska alternativen har vuxit.

Många börjar redan på ettan och tvåan i gymnasiet fundera på vad de ska studera efter gymnasiet. Det kan bero på det nya systemet eller så beror det på att eleverna erbjuds en större möjlighet att tidigt utforska olika utbildningar, säger Lindqvist.

I Studentbladets abi-nummer (2/2015), som gavs ut i slutet av februari då den gemensamma ansökningen till högskolorna precis skulle dra igång, konstaterar studiehandledare Stefan Träskvik att eleverna blivit allt mer självständiga i sina val av utbildning.

RASEBORGARNA JULIA GRÖNROOS från Ekenäs gymnasium och Nicole Udd från Karis-Billnäs gymnasium är ändå säkra på var de vill studera.

Siktet är inställt på Soc&Kom, både under högskoledagen i november, inträdesprovet på våren och då terminen kör igång nästa höst. Huvudämnet är däremot inte bestämt ännu.

– För min del står det mellan socialt arbete och socialpsykologi, säger Udd. Grönroos är i precis samma situation. Man kan ändå ana åt vilket håll det valet lutar.

– We’re in it togheter. Min mamma är socialarbetare så valet kommer naturligt för mig.

Det nya ansökningssystemet oroar dem inte. Att prioritera rätt i den gemensamma ansökningen blir inget problem och inte ens situationen på arbetsmarknaden kan få dem fundersamma.

– Det behövs massor av socialarbetare så det är lugnt, säger Udd. 

Högskolorna ser över sina internationella program TEXT

NIKLAS EVERS

Källa: Undervisnings- och kulturministeriet & CIMO

1 500 euro per läsår föreslås vara den undre gränsen för studieavgiften för utländska studerande som inte hör till EU/EES-området.

7 000 euro per år är prislappen för att utbilda en utländsk studerande i de finländska universiteten och yrkeshögskolorna.

19 880 77 % utländska examensstuderande studerade vid de finländska yrkeshögskolorna och universiteten år 2014.

av de utländska examensstuderandena var år 2014 från länder utanför EU/ EES-området.

Antalet utländska sökande till de finländska högskolorna väntas rasa då terminsavgifter för internationella studerande blir verklighet 2017. En del högskolor har redan satt igång arbetet med att prioritera bland sina internationella program.

DET ÄR DE MINDRE HÖGSKOLORNA utanför huvudstadsregionen som väntas ta den största smällen, medan de internationellt profilerade universiteten i Helsingfors har mest att vinna på terminsavgifterna. Men inte heller de stora internationella institutionerna Aalto-universitetet och Helsingfors universitet kommer att kunna ta i bruk avgifterna utan att tänka om.

Enligt Helsingfors universitet prorektor Pentti Panula måste också HU satsa mer på marknadsföring av de internationella programmen i framtiden.

Om följderna av terminsavgifterna blir liknande som i Sverige, där antalet internationella sökande rasade, kan också ett stort universitet som HU få svårt att fylla sina program.

– Det kommer att kräva en ordentlig satsning. Vi måste betala för att få igång de här programmen och ge dem synlighet men vi tror det kommer att gå.

Panula kommenterade terminsavgifterna under seminariet Lagom bra - har vi råd med det? som fokuserade på den finlandssvenska högskolevärldens utmaningar.

Också Åbo Akademis rektor Mikko Hupa deltog i seminariet som gick av stapeln i början av november. Hupa som i offentligheten förespråkat avgifterna menar att ÅA kommer att behöva se över sina nio internationella program.

– Vi måste se om vi kan hålla kvar alla. Det ser ut som om vi måste satsa på några av dem och utveckla ett stipendiesystem. Nu funderar vi på vilken storlek terminsavgiften ska vara, kommenterade Hupa.

FÖR ÅBO AKADEMIS DEL ser situationen betydligt knivigare ut än vad den gör för Helsingfors

universitet. ÅA:s nio internationella program har redan från tidigare haft problem med att flera internationella studerande, som inte kommer från EUeller EES-området, tackat nej till sin studieplats.

Vid Åbo Akademi funderar man som bäst på vil-

”Vi har många studerande som kommer utifrån EU och ser man på utvecklingen i våra grannländer behöver man inte gissa, vi vet att ansökningarna blir färre.”

ka följder terminsavgifterna får för utbildningen.

Gurli-Maria Gardberg, som sitter med i ÅA:s arbetsgrupp för terminsavgifterna, berättar att universitetet måste tänka om kring sin studentrekrytering om terminsavgifterna leder till färre internationella studerande.

– Säkert går det inte att fortsätta med de internationella programmen på samma sätt som vi gör idag. Vi har många studerande som kommer utifrån EU och ser man på utvecklingen i våra grannländer behöver man inte gissa, vi vet att ansökningarna blir färre.

Om något av ÅA:s nio internationella magistersprogram läggs ned kan Gardberg inte svara på. Mycket beror på vad fakulteterna vill, men att alla program kan fortsätta som normalt verkar inte sannolikt. Redan i dagens läge är det många internationella studerande som tackar nej till sin erhållna studieplats vid ÅA. Problem med visum eller en annan mer lockande studieplats kan ligga i bakgrunden.

– Vi har ju ganska små program med runt 10 platser och man kan ifrågasätta om det är möjligt att ha kvar då avgifterna införs. Det är svårt att se hur det kan gå ihop om där bara sitter en eller två per årskurs som betalar. Knappast sker det något jätte dramatsikt innan 2017 men kanske något program får läggas på is, säger Gradberg.

PÅ YRKESHÖGSKOLAN ARCADA verkar det ändå som om terminsavgifterna på kort sikt inte påverkar utbudet av internationella program. Gunilla Sjöberg, kommunikationschef vid Arcada, berättar att inget beslut fattats i frågan och att det är för tidigt att säga vad Arcada i framtiden gör för att fylla de internationella programmen.

– Vi har hittills haft en bra attraktionskraft till de internationella programmen och det är kanske för tidigt att säga vad vi gör för att fylla dem i framtiden, säger Sjöberg. 

17

text

LINN HIELM

Liam Hemsworth och Jennifer Lawrence i Mockingjay part 2.

Bild: Murray Close

Farväl till The Girl on Fire

”Nothing can prepare you for the end” är taglinen Mockingjay Part 2 marknadsförts med.

Finalfilmen i The Hunger Games-serien hade premiär den 18.11, och sällan har jag sett en tagline som träffar så mitt i prick. Jag var nästan förvånad över en hur stor våg av sorg och sentimentalitet som sköljde över mig både under och efter filmen. Jag var verkligen inte beredd på att det skulle ta slut.

THE HUNGER GAMES VAR NÄMLIGEN den allra första filmen jag recenserade professionellt, våren 2012.

Som megafan av Suzanne Collins bokserie hade jag taggat för filmen ända sedan rättigheterna till den köptes av Lionsgate och den då okända Jennifer Lawrence fått rollen som Katniss. Så när jag fick chansen att se den på pressvisning skrev jag en (pinsamt positiv) recension och skickade in den till Studentbladet. Fyra år och tre filmer senare har serien tjänat in nästan 2 miljarder dollar, Jennifer Lawrence blivit den kändaste skådespelerskan i världen och jag själv har skrivit filmkritik under hela min studietid.

Men alla goda saker har ett slut, och nu både THG och mina recensioner i Stbl. Tur nog är Mockingjay Part 2 en så fulländad final att det är svårt att se hur de skulle kunna toppa den om det gjordes fler filmer i serien, och jag är glad att det är den sista filmen jag recenserar.

Mockingjay part 2 är inte en film för de oinvigda. Nej, den är tillägnad de trogna fansen som följt Katniss och Peetas kärlekshistoria genom två våldsamma Hungerspel, sett revolutionen eskalera i den dystopiska diktaturen Panem och på vägen knutit starka band till både bi- och huvudrollerna (Finnick Odair forever!). Och nu är det alltså dags för den episka finalen, där Katniss och ett kompani rebellsoldater ska inta huvudstaden och avrätta den grymma President Snow (Donald Sutherland) så att rebellernas ledare Coin (Julianne Moore) ska kunna ta över makten.

18

Det finns mycket att älska med Mockingjay Part 2, speciellt som trogen Tribute (smeknamnet på THGfans). Den är spännande, sorglig, välgjord och framför allt otroligt väl adapterad från boken. De flesta scener är oförändrade och de som innehåller förändringar är utan undantag förbättringar. Speciellt actionscenerna i tunnlarna under huvudstaden, där kompaniet möter muterade ödlesoldater, känns ännu mer äckliga och hjärtskärande än i boken. Filmen innehåller också tonvis med visuella referenser till de tidigare filmerna, något som även märks i James Newton Howards nostalgiska musik. Skådespelarna är vid det här laget alla naturliga och duktiga i sina roller (till och med den tidigare träiga Liam Hemsworth som Katniss andra beundrare Gale). Men det är speciellt Jennifer Lawrence som bär filmen och fängslar tittarna i varje scen, oberoende om hon håller uppviglande brandtal eller stoiskt betraktar sina vänner dö. Ett litet minus är den onödiga 3D-konverteringen som gör filmen mörk och färglös, men det kan lätt undvikas genom att gå på en 2D-visning (eller se den i imponerande IMAX om man har vägarna förbi Stockholm).

THG KOMMER ANTAGLIGEN INTE att vara den ungdomsfilmserie som blir bäst ihågkommen i framtiden, det blir utan tvekan Harry Potter. Men jag tycker ändå inte man ska förringa hur stor inverkan den haft på dagens Hollywood. Utöver att på riktigt göra Lawrence till världens de facto ”Girl on

Fire” och Lionsgate till en megastudio är serien en av de första framgångsrika actionfilmserierna med en kvinnlig huvudroll – och vilken huvudroll sen. Jag är övertygad om att Katniss Everdeen kommer att gå till historien som en av de stora kvinnliga actionhjältinnorna tillsammans med Ripley från Alien, Sarah Connor från Terminator etc. Men vad som enligt mig gör Katniss till den allra bästa är hur relaterbar hon är. Hon känns som en äkta tonåring: inte perfekt eller alltid ens sympatisk men en stark och modig överlevare, en superb rollmodell för unga flickor (och en ofantlig förbättring från 2010-talets andra stora kvinnliga huvudroll: Twilight-Bella).

Och sen kan jag inte heller förringa hur stor betydelse serien haft för mig. Utan THG skulle jag antagligen aldrig ha skrivit filmkritik eller ens varit så intresserad av filmbranschen som jag är idag (före den gillade jag att se på film men inte att läsa om hur de gjordes eller marknadsfördes – något som ändrades när jag inför THG ville veta varenda detalj). Jag växte upp och trots min ovanstående rosiga recension mognade jag och blev mer kritisk och analytisk. I likhet med Harry Potter är jag helt säker på att filmerna har så hög “rewatch-value” att det kommer att bli många THG-maraton i min framtid, och om ryktena om en THG-temapark visar sig vara sanna kommer destinationen att ligga i topp på min lista över drömresmål. För mig är det i alla fall ingen tvekan om att (för att citera filmens andra tagline) ”The fire will burn forever”. 

Kommer världen att räddas?

ISABELLA MATTSSON bild FRIDA LÖNNROOS grafik JULIA GLASBERG

text

I november och december ska länder världen över göra det omöjliga möjligt enas om ett klimatavtal som kan hålla klimatförändringen på en rimlig nivå.

Att uppgiften till synes är omöjlig avskräcker inte Finlands unga klimatdelegat under konferensen, Anna Abrahamsson.

19

Källa: Climate A ctio n Tra ck er

NÅGRA VECKOR INNAN den stora klimatkonferensen i Paris består Anna Abrahamssons helg av att gå igenom det senaste utkastet till ett klimatavtal, som ska vara utgångspunkten under konferensen.

Hon berättar att avtalsstommens längd i början av året låg på åttio sidor men under ett klimatmöte väckte det missnöje bland några länder, som ansåg att det var för långt. Vid nästa möte var saken åtgärdad och ett betydligt kortare utkast på tjugo sidor presenterades. Nya klagomål, avtalet var för kort.

Under klimatkonferens i Paris, som är konferensen med stort K, kommer länderna att utgå från ett avtal med kompromisslängden femtio sidor.

Det är klimatförhandlingar i ett nötskal. Oändligt många parter och oändligt många intressen ska enas om ett gemensamt mål. Varje detalj stöts och blöts.

Anna Abrahamsson känner ändå ingen uppgivenhet, trots att den förra konferensen i Köpenhamn 2009 med tanke på förväntningarna mynnade ut i så gott som ingenting.

– Jag förblir optimistisk, annars kan man inte vara med. Mycket har hänt i världen sedan 2009. Klimat har en annan plats på dagordningen och det finns ett tryck på politikerna från gräsrotsnivå att göra något.

Hon påpekar dessutom att världens länder ibland faktiskt har lyckats komma överens. Hålet i ozonlagret håller exempelvis på att repa sig efter länderna i slutet av åttiotalet enades om att fasa ut ämnen som skadar ozonskiktet.

ENLIGT ABRAHAMSSON BORDE MÅLET med Pariskonferensen vara ett ambitiöst avtal som träder i kraft år 2020.

– Idealet skulle vara ett avtal som tydligt förbinder alla länder att minska på sina utsläpp till en hållbar nivå, säger hon.

150 länder har på förhand lämnat in löften där de redogör för hur mycket de kommer att skära ner sina utsläpp fram till år 2030. Men löftena räcker inte ända fram. Det globala målet är att medeltemperaturen inte

20

ska öka mer än två grader, men om alla länder håller vad de lovat kommer temperaturökningen att ligga på 2,7 grader. Det innebär att det fortfarande finns en del att komma överens om i Paris.

En annan utmaning, en av evighetsfrågorna, är vem som ska betala för att stävja klimatförändringen. I Köpenhamn kom länderna överens om att industriländerna före år 2020 ska bidra med 100 miljarder per

” De fattigaste länderna är mest utsatta och drabbas hårdast av klimatförändringen.

Dessutom är det sällan de länderna som har orsakat utsläppen. Vem ska betala för att det de ska vara rättvist?” år för att stöda utvecklingsländernas försök att minimera klimatförändringen. Än har man inte nått upp till målet och vad som händer efter år 2020 är öppet.

– De fattigaste länderna är mest utsatta och drabbas hårdast av klimatförändringen. Dessutom är det sällan de länderna som har orsakat utsläppen. Vem ska betala för att det de ska vara rättvist?

För Finlands del är storleken på finansieringen från

den offentliga sektorn ett stort frågetecken för tillfället. Pengarna för klimatåtgärder tas ur samma pott som utvecklingsbiståndet, som regeringen kommer att skära ner med 300 miljoner euro.

Om rika länder som Finland skär ner på klimatbiståndet kan det skada landets rykte och dessutom göra utvecklingsländer mindre motiverade att delta i förhandlingarna, menar kritiker.

GÅR KONFERENSEN ENLIGT PLANERNA kommer världen i mitten av december att ha ett unikt klimatavtal, eftersom meningen är att det ska vara bindande för både industriländer och utvecklingsländer. Det nuvarande Kyotoprotokollet förpliktar bara industriländer att skära ner på utsläpp.

Ett bindande avtal betyder ändå att det borde finnas någon form av sanktioner om ett land bryter mot avtalet. Frågan är hur dessa sanktioner ska utformas.

Länder som har brutit mot Kyotoavtalet har inte bestraffats.

Abrahamsson anser att straff och tvång inte heller alltid är det bästa tillvägagångssättet.

– Ju mer tvång, desto mer kan det avskräcka länder.

Någon typ av kontrollmekanism vore bra men det är svårt att avgöra vad som fungerar bäst. Politiskt tryck kan vara effektivt.

Anna Abrahamsson säger att klimatkonferensen är ett viktigt steg i kampen mot klimatförändringen, men att det är lika viktigt hur världen går vidare efter konferensen.

– Världen kommer inte att räddas under det här mötet.

Oavsett hur slutresultatet ser ut har det ändå stor betydelse för oss som nu är unga och de kommande generationerna, menar hon.

– Det kommer att avgöra våra livsvillkor.

Förenta Nationernas klimatkonferens i Paris pågår från 30 november till 11 december.  För artikeln intervjuades också miljöråd Harri Laurikka vid Miljöministeriet.

Källa: Miljöministeriet

Källa: FN

21

35 åringen firar lugnt

En rockförening utan fokus på rockmusik fyller kanske 35 år. Till jubileet har styrelsen skrivit en låt som möjligtvis är helt ny.

ROCKFÖRENINGEN VID ÅBO AKADEMI i Vasa firar 35-års jubileum 9 december. Det råder en oenighet om föreningens ålder, trots att det senaste jubileet firades 2010.

– Jag snackade med en av grundarna och han menade att föreningen bara är 34 år gammal, säger Christian Westlin, ordförande.

RÅAV är en musikförening för studerande vid Åbo Akademi i Vasa. De ordnar olika evenemang och driver en övningslokal för sina medlemmar. Till skillnad från systerföreningen i Åbo är RÅAV inte så fokuserat på rockmusik, av helt logiska orsaker.

– Eftersom vi bara finns inom ÅA skulle vi inte få så stor publik på evenemangen om det bara spelades rock, säger Westlin.

För två år sedan uppträdde tre band på evenemanget Allsång på kvarnen, bland annat med Led Zeppelin-covers.

– Trots att det totalt blev nio rocklåtar fick vi höra att det blev för mycket, säger Westlin.

TEXT & BILD

AXEL BRINK

22

JUBILEUMSFESTEN kommer att kombineras med föreningens julfest. Klädkoden liksom maten är snäppet finare på festen som äger rum på Olivers Inn. Föreningen sätter stor vikt på begreppet mys ett lugnt tempo utan tvång på konstanta programpunkter.

– Det blir fint, juligt och rockigt, säger Westlin.

Styrelsen lovar att bjuda mycket på sig själva. Det blir musik, en del skämt och några överraskningar.

– Kanske en rap-battle, säger Calle Fahlund, uthyrningsansvarig.

Styrelsen har skrivit en egen jubileumslåt festen till ära. Det råder en viss oro över originaliteten.

– Det kan hända att vi har stulit den, men det behöver vi ju inte medge, säger Westlin.

– Det räcker med att säga att vi har skrivit en låt, säger Fahlund.

RÅAV ordnar två större evenemang under året. På hösten gäller Rockidolen, en sångtävling som tar inspiration från tv-programmet Idol. På våren ordnas Allsång på kvarnen, vars innehåll inte borde kräva

någon förklaring. Allsången är ett evenemang som har funnits med sedan 80-talet.

Trettiofem (eller trettiofyra) år är en lång tid att hålla en förening vid liv.

”Jag snackade med en av grundarna och han menade att föreningen bara är 34 år gammal” – Engagemanget är viktigt. Trots att evenemangen är bekanta måste man satsa och försöka lyfta både evenemangen och föreningen. Det räcker inte med en “vi måste väl-attityd”, säger Westlin.

– Eftersom folket byts ut längs med åren sätter alla sin egen prägel på föreningen, säger Fahlund. 

Rasmus Ekholm, ordförande för Arcada Entrepreneurship Society, är frivilligt med och arrangerar Slush. Läs mer om frivilliga studerande som arbetar på konferensen på nästa uppslag. Bild: Niklas Evers

Studentbladet tittar närmare på

Ungt

v

e d n a g a t e för

Innovationer, samhällsnytta och företagande har blivit allt vanligare trendord då man talar om utbildning i 2015 års Finland. Studentbladet drog till den enormt hypeade startup-konferensen Slush för att se hur studerande i praktiken kan komma närmare företagandet. Läs mer på de följande 6 sidorna.

23

Slush drivs av

frivilliga studerande

TEXT & BILD

NIKLAS EVERS De cirka 1500 funktionärerna som håller hjulen i rullning under Slush känns igen på sina svarta crew-skjortor. En del funktionärer har också gula Slush-mössor.

Vid konferensens huvudscen “Silver stage” talade bland annat statsminister Juha Sipilä under öppningsceremonin.

EN KNAPP VECKA INNAN KONFERENSEN drar igång kvitterar jag ut min biljett vid en provisorisk biljettlucka i Helsingfors. Förutom ett enormt konferenspass bjuder de positiva frivilligarbetarna bakom disken mig på ett aktivitetsarmband, helt gratis.

Det är ett koreanskt startup-företag som samma dag meddelat att de kommer att dela ut produkten i samband med biljettsläppet. Jag får höra att jag kom i rätt tid och lyckats missa rusningen. Då det bjuds på gratis prylar blir finländarna som förbytta och det har varit en stressig fredagseftermiddag vid biljettpunkten.

I rummet bakom biljettdisken träffar jag Rasmus Ekholm. Han är gruppledare för Slush pre-registration team och håller i trådarna under biljettsläppet och utdelningen av konferenspaketen innan själva evenemanget. Han har ansvaret för att allting ska löpa smidigt vid registreringspunkterna i Helsingfors veckan innan Slush drar igång.

– Det är ganska bra. Vi skriver ut konferenspass och måste vara förberedda om det kommer många personer som vill kvittera ut sin biljett samtidigt.

När vi jobbar redan nu så är vi dessutom lediga under själva evenemanget, säger Ekholm.

24

I publiken sitter studerande, investerare, funktionärer och företagsledare sida vid sida.

Det är tredje året i rad som Ekholm deltar i Slush.

Han är en av totalt 1500 frivilliga funktionärer som arbetar gratis för att förverkliga festivalen. Funktionärerna är uppdelade i cirka 30 olika team med egna ansvarsområden.

– Det är nästan som en kult. Alla jobbar tillsammans för ett gemensamt mål och man lär snabbt känna andra funktionärer. De flesta är studenter från Aalto-universitetet men också folk från andra högskolor, till exempel Arcada och Haaga-Helia finns med.

EKHOLM ÄR OCKSÅ ORDFÖRANDE för entreprenörsföreningen vid Arcada, Arcada Entrepreneurship Society eller AES. Med goda kontakter till både Slush och startup-nördarna vid högskolan har han lyckats erbjuda bra uppgifter vid konferensen till sina studiekompisar. En av dem är Nicholas Sjöblom som deltar i Slush för första gången.

– Det här är ju bara första dagen, men hittills har jag diggat det, säger Sjöblom då vi träffas under registreringen inför evenemanget.

– Det var Rasmus som lockade med mig.

Eftersom Slush inte ska göra vinst sköts i stort

sett allting vid konferensen med frivilliga krafter.

Förutom funktionärer vid registreringsborden söker konferensen bland annat fotografer, kodare, chaufförer, guider, personal vid flygplatsen, servitörer, byggnadsarbetare och städare. Det är i själva verket bara ett tiotal arrangörer som hör till det så kallade core-teamet som lyfter lön och arbetar med konferensen på heltid.

Slush har lyckats med att bygga upp en känsla av samhörighet bland funktionärerna. Det behöver inte bara vara av ekonomiska orsaker som många studerande väljer att jobba under konferensen istället för att köpa en biljett för drygt tvåhundra euro.

– Det känns inte som jobb. Jag lägger säkert ner 100 arbetstimmar som gruppschef så för de arbetstimmarna skulle man ha råd med en biljett. Men det är roligare att gå på Slush när man varit med och bidragit till evenemanget, säger Ekholm.

Förutom de sju studerande från Arcada som arbetar i registreringsteamet är entreprenörsföreningen AES representerad bland de som ansvarar för både viptjänsterna och arrangemangen kring konferensens så kallade meeting area där finansiärer och business­ änglar kan stämma träff med startup-företagare.

v

Hypen kring startup-konferensen Slush är enorm och studerande från hela landet står i kö för att få jobba gratis under evenemanget. Allt från gratis biljett till nätverkande och känslan av att få vara med där det händer lockar.

Arcadastuderande Nicholas Sjöblom och Rasmus Ekholm skriver ut konferenspass inför Slush 2015.

Musikproducenten och entreprenören Ryan Leslie föreläste om varför han ger ut sitt telefonnummer och hur han kan svara på hundratusentals sms.

DÅ SLUSH BRAKAR IGÅNG under onsdag förmiddag den 11 november är stämningen hysterisk. Framför den stora scenen i Mässcentret i Helsingfors har tusentals konferensdeltagare samlats och då huvudarrangören, Slush vd Riku Mäkelä, som studerar vid Aalto-universitet äntrar scenen exploderar publiken. Det är lasrar, ljsushow, enorma bildskärmar och musik och den slitna spaningen om att Slush mer liknar en festival än en konferens eller mässa verkar vara sann.

Stämningen dras ner en aning då statsminister Juha Sipilä (C) håller sitt öppningstal men det här är ändå någonting helt annat än vad man skulle kunna förvänta sig av en företagskonferens.

– Man måste uppleva det för att förstå det. Det är som vår generations, de ungas, revolution säger Ekholm.

Då jag träffar honom på Slush har han hunnit delta i en träff mellan tio finländska entreprenörsföreningar. Han berättar att de borde ses oftare, målet är att entreprenörsföreningarna vid de finländska högskolorna ska komma närmare varandra. Men då det kommer till Slush är hans jobb nu klart och han kan fokusera på konferensen till hundra procent.

Ungefär 15 000 personer deltog i det två dagar långa evenemanget i Helsingfors.

– Jag har mest gått runt och njutit av evenemanget. Några case som behövt fixas har dykt upp, men det är mest småsaker som någon investerare som snabbt behöver boka in ett möte.

Möten mellan människorna hör till det viktigaste under konferensen. I korthet kan man säga att poängen med Slush är att erbjuda en plattform där startup-företag kan skapa kontakter till investerare och större företag. Mycket handlar om att träffa folk, delta i korta möten, utbyta visitkort och träffas ansikte mot ansikte. Då Slush inleds har över 4000 möten redan bokats in på förhand.

– Mycket handlar om att föra fram sig och skapa kontakter. Min kompis som utvecklar en applikation träffar en kontakt från förra årets Slush. Investeraren sade förra året att appen måste vidareutvecklas innan han kunde fatta ett beslut, säger Ekholm.

Frågan är då vad en student utan affärsidéer, startkapital eller kontakter har att vinna på att delta i Slush?

– Det är studerande som annars också är aktiva i studielivet. Och som någon talare sade på scenen för en stund sedan så ser det bra ut på cv:t att man varit med och ordnat allt det här, säger Ekholm.

Är det därför ni gör det, för att det ser bra ut på pappret?

– Det är säkert ett starkt motiv. Men många är också här för att de är intresserade av entreprenörskap och hela startup-världen. Man träffar ju mycket folk och lär känna de andra studenterna mycket bra.

Troligtvis är några av oss framgångsrika entreprenörer i framtiden.

Ekholm berättar att han några veckor tidigare också deltog i Nordic Business Forum som frivillig. Då sade en arbetsgivare att han i fortsättningen endast tänker anställa folk som deltagit som frivilliga i liknande evenemang. Att fråga om Ekholm tänker delta i Slush nästa år igen är så klart onödigt.

– Genast när det är över meddelar jag att jag är tillgänglig nästa år igen. Mitt mål är att stiga lite i rang. I år är jag gruppledare men kanske jag nästa år blir team leader eller till och med en medlem i core-teamet som gör det här på heltid.

Efter feedback från förra året har arrangörerna beslutat att konferensen inte längre får växa. Femtontusen deltagare är snudd på för mycket för en startup-konferens där intimiteten är viktig. Istället kommer fokus för Slush i framtiden att ligga på att arrangera konferenser på andra håll i världen. 

25

Leena Koivurantas jobb är att sålla fram kassakor bland forskarna vid Helsingfors universitet.

“Min mamma glömmer alltid vad Steve Jobs heter i förnamn. Med Etsimo är det lättare att hitta rätt man än det är med Google”, säger sökmotorn Etsimos vd Thomas Grandell i sin inövade försäljningsreplik.

HU:s rektor Jukka Kola hoppas att också fler studenter blir företagare.

Niclas Grandén visar en prototyp av sökmotorn Etsimo på en pekskärm. De mest relevanta sökorden hamnar närmast cirkelns mittpunkt.

Företaget Isawares rörelsesensorer följer med aktiviteten i HU:s monter. Forskare från universitetet står bakom mjukvaran som analyserar rörelsen.

26

Fler forskare blir företagare TEXT & BILD

NIKLAS EVERS

Aalto-universitetet har i flera år tryckt ut uppstartsföretag bland både forskare och studerande och nu vill också Helsingfors universitet ge sig med i leken. Men startup-scenen förknippas ännu starkt med teknologibranschen och att fostra företagare inom medicin eller humaniora är ingen lätt uppgift.

DET ÄR ANDRA ÅRET I RAD som Helsinki Innovation Services, ett bolag vid Helsingfors universitet vars uppgift är att lyfta fram kommersiellt lönsam forskning, deltar i Slush. Tanken är att presentera alla nya innovationer, företag och idéer som fötts ur HU:s forskning under ett och samma tak på startup-konferensen. I år har universitetet lyckats skrapa ihop 15 stycken innovationer som mycket väl kan bli framtida företag bara de hittar rätt finansiärer.

Av de innovationer som presenteras av Helsingfors universitet är det bara ett par som redan nu har formats till företag. Ett av dem är Etsimo, en ny sorts personlig sökmotor som enligt egen utsago inte ger lika snäva resultat som till exempel Google. Startup-företaget Etsimo föddes i januari vid Helsinki Institutute for Information Technology, HIIT, Aalto-universitetets och Helsingfors universitets gemensamma forskningsinstitut.

– Med Google hittar man det mesta om man vet vad man söker efter. Men med Etsimo blir det lättare att hitta rätt också om man bara har en vag uppfattning om vad man söker, säger vd Thomas Grandell.

ETSIMOS RESA HAR GÅTT SNABBT. I januari grundades företaget, under våren gjordes forskningmodellen om till en fungerande prototyp och i augusti stod demoversionen som presenteras under Slush klar.

Demon är begränsad till att söka bland 35 000 Wikipedia-artiklar. Då användaren söker på till exempel ett namn visualiseras resultaten i en cirkel där de mest träffsäkra resultaten står närmast mitten. För att finjustera sökningen kan användaren sedan dra det mest relevanta resultatet till mitten som ett nytt sökord.

– Universitetet har jobbat med det här i tre år.

Det arbetades mycket med att utveckla artificiell intelligens under projektet och vi har bland annat lämnat in två patentansökningar, säger Grandell.

Och det är inte bara innovationen, framtagen av forskare vid HIIT, som utgör kopplingen till den akademiska världen. Etsimo ägs till stor del av HU:s fonder, så också där är universitetskopplingen stark berättar Grandell.

HYPEN RUNT UNIVERSITETEN är stor i år. Leena Koivuranta arbetar vid Helsinki Innovation Services vars uppgift bland annat är att föra forskningen närmare näringslivet. Hon berättar att mottagandet har varit bra och att många är intresserade av vad som riktigt händer vid universitetet. Tidigare är det ju Aalto-universitetet som förknippats med startup-företagen.

– Det finns ett allt större intresse bland forskare att starta företag. Men hos oss kommer innovationerna lite långsammare eftersom det krävs mycket resurser och lov för att till exempel ge sig in i medicinbranschen. Vid Aalto, som är stora inom tek-

”Speciellt bland de yngre forskarna som står inför karriärsval är steget till att grunda företag mindre än tidigare.”

nologibranschen, krävs ofta inte mer än en laptop för att grunda företag.

Koivuranta förklarar att idén kring att man som forskare ska sikta på en karriär inom universitetet har börjat luckras upp. Allt fler ser möjligheter utanför universitetets akademiska skyddsmurar.

– Speciellt bland de yngre forskarna som står inför karriärsval är steget till att grunda företag mindre än tidigare.

Vid en paneldiskussion kring universitetets roll i förhållande till näringslivet går HU:s rektor Jukka Kola ännu längre och menar att det kommersiella tänket måste få större genomslagskraft också bland studenterna.

– Men vi har mycket jobb att göra för att få näringslivet och resten av samhället att förstå hur mycket bra och användbart vi gör. Vi måste också få studenterna att förstå detta. Just nu görs det genom ett tätt samarbete med Helsinki Think Company som också drivs av studerande. Det är där det verkligt viktiga arbetet görs, säger Kola.

BLAND INNOVATIONERNA med koppling till HU finns också idéer som är lite mer i startgroparna än flaggskeppet Etsimo. En innovation som ännu är på prototypstadiet är Isaware, ett sensorsystem som läser av hur vi rör oss på allmänna platser. Innovationen kan användas bland annat för att mäta hur väl en reklamskärm fungerar, stannar fotgängare upp vid den eller går de bara förbi.

– Det här har tidigare gjorts med videoutrustning, men då krävs dyra kameror, stora servrar och komplicerad tungrodd programvara. Vi gör samma sak enkelt och billigt med rörelsesensorer, säger Kim Janson, vd för Isaware som tillverkar sensorerna.

Medan Isaware tillverkar sensorerna står forskare vid Helsingfors universitet för programvaran som analyserar fotgängarnas rörelse. Målet är att hitta finansiering på en miljon euro, då kan innovationen inom ett år vara ett företag med egna testutrymmen och produktion.

– Det är bra för oss att vara här tillsammans med universitetet. Nästa år då vi är lite större står vi säkert på egen hand i en egen liten monter och då blir det svårare att få synlighet, säger Janson. ÅTMINSTONE I DET SLUTNA optimistiska universumet som skapas kring Slush ser Helsingfors universitets innovationshype ut som en win-win situation. Forskarföretagarna drar nytta av att ha ett högt rankat och trovärdigt universitet i ryggen, både som ägare och referens då de söker investering.

HU vinner å sin sida på att blidka både regeringen, som hoppas kunna maximera nyttan av universitetens forskning i samhället och näringslivet, och nya studerande som ser att det går att skapa sitt eget jobb efter studierna även om de skulle råka bli utan både forskarstipendium och statlig eller kommunal anställning. 

27

Jimmy Zhaos app Lunchback har tagit hem segern i pitchtävlingar vid tre startupevenemang (Stockholm Startup Weekend, Maastricht Entrepreneurship week och Stockholm Tech), men ännu har företaget inte hittat tillräcklig finansiering.

TEXT & BILD

NIKLAS EVERS

Trubbel under studierna

gav affärsidé

För tio år sedan flyttade Jimmy Zhao till Uppsala i Sverige för att studera IT. Han ville skapa nya kontakter i sitt nya land men de inåtvända nordborna kunde inte mingla och ingen hade tid i kalendern för möten. I sitt nygrundade företag försöker han lösa problemet.

ZHAOS IDÉ ÄR ATT PARA IHOP unga företagare eller arbetssökande med mentorer som sitter på högre poster inom näringslivet. Det här skulle han själv ha önskat efter studietiden, i karriärens startgropar som ung entreprenör, men han lyckades aldrig få till ett meningsfullt möte. Hans lösning blev att boka in sina möten med businesshöjdare över lunch. Det är inte direkt någon ny idé men genom att sätta mentorlunchandet i system genom företaget Lunchback hoppas han göra nätverkandet enklare.

– Det är svårt att hitta tid för möten men alla har tid med lunch!

Det är bara drygt fyra månader sedan arbetet med Lunchback inleddes men företaget har redan dragit igång en testversion av sin app med samma namn.

Appen har runt 1000 användare, bland dem spelutvecklaren Rovios förra marknadsföringschef Tuomas Lonka. Appen fungerar tills vidare som ett mentornätverk kopplat till Linkedin men i framtiden ska funktionerna breddas.

28

”Hemma i Kina är det viktigt med goda förhållanden då man gör affärer, men i Sverige hade jag svårt att skapa de nätverk som krävdes.”

– Idén föddes helt och hållet ur mina egna erfarenheter. Hemma i Kina är det viktigt med goda förhållanden då man gör affärer, men i Sverige hade jag svårt att skapa de nätverk som krävdes, säger Zhao.

VIA APPEN KAN BÅDE STUDENTER och entreprenörer hitta mentorer och boka in en lunch. Den som bokat lunchen bjuder på kalaset vilket poängteras i företagets slogan “Hitta din mentor till priset av en lunch”.

Luchback är ingen produkt för de breda massorna utan en nischad tjänst för unga Linkedin-användare. Men tjänsten verkar ha potential. I september tog Lunchback hem segern i pitch-tävlingen Sthlm Tech och Zhao säger att bara företaget blivit tillräckligt etablerat i Sverige ska de expandera till Finland och andra europeiska länder. Just nu söker uppstartsföretaget efter finansiärer och har också inlett en crowdfunding-kampanj för att se hur stort intresset för tjänsten är. 

Företagande

intresserar allt fler unga TEXT & BILD

FANNY MALMBERG

Det finns ett växande intresse för företagande bland högskolestuderande. Till och med var femte av alla som studerade läsåret 2014-2015 ser företagande som en sannolik arbetsform i framtiden. Studentbladet träffar Joonas Mikkilä, organisationschef på Företagarna i Finland, för att tala om vilka de viktigaste aspekterna är när man som ung vill starta företag.

TRADITIONELLT ÄR DEN TYPISKE företagaren någon som har en yrkesutbildning, och arbetar under egen firma med att just utöva sin yrkeskunskap.

Idag är denna bild dock inte längre lika självklar.

– Vi lever i en spännande tid. Intresset för företagande har inte någonsin förut varit lika högt. Evenemanget Slush och start-up kulturen som brett ut sig inspirerar nu högre utbildade att också prova, konstaterar Joonas Mikkilä på Företagarna i Finland.

Mikkilä menar att detta dels har att göra med den ekonomiska depressionen och det dåliga läget på arbetsmarknaden, att grunda företag är en möjlighet att skapa jobb åt sig själv. Men dessa självklara förklaringar är inte hela sanningen.

– Unga åldersgruppers attityder har förändrats.

Att vara företagare ses som en viss frihet och en möjlighet att göra sådant arbete man själv ser som meningsfullt.

VEM BLIR FÖRETAGARE?

Företagarna i Finland har tillsammans med Forskningsstiftelsen för studier och utbildning (OTUS) låtit göra en barometerundersökning som visar att 21 procent av studerande läsåret 2014-2015 ser företagande som ett sannolikt eller ytterst sannolikt karriäralternativ.

Bland högre utbildade är ofta den digitala

marknaden, med kodning och app-byggande, det man siktar på, men Mikkilä menar att det utanför denna trend fortfarande finns de som vill ha rätt enkla och traditionella företag. Expertkunskap, konsultarbete eller kreativa yrken lockar ofta till att grunda eget bland högskoleutbildade.

Eftersom intresset för företagande bland studerande också ökat har Företagarna i Finland precis lanserat ett studerandemedlemskap. De erbjuder hjälp och tjänster så som bokföring åt sina medlemmar. Joonas Mikkilä ser detta som ett viktigt initiativ, eftersom det lätt händer att tröskeln känns alltför hög ifall man alldeles själv ska börja från noll.

“LÄTTVIKTSFÖRETAGANDE”

Även om byråkratin kring företagande ännu idag är stel har det blivit lättare att prova på att vara företagare. Tack vare faktureringstjänster som t.ex.

Ukko, Eezy och Finjob kan man fakturera för enstaka uppdrag, utan att behöva ha firma. Nackdelen med tjänsterna är att de tar en serviceavgift på några procent av den totala intjänade summan. Och helt problemfria är dessa tjänster inte.

– Det finns en del saker som är probelmatiska, till exempel hamnar de som använder tjänsten mellan att vara företagare och arbetstagare. Det finns inget skyddssystem här. Det kan bli oklart vem som bär

ansvar om det till exempel sker en olycka under arbetets utförande, konstaterar Mikkilä, men til�lägger att de nog är en bra inkörsport till att prova på att vara företagare.

INNEHÅLLET VIKTIGARE ÄN FORMEN

Det är lätt att redan i idéfasen fastna vid de olika bolagsformer som finns. Mikkilä påminner dock om att det är sekundärt vilket slags bolag man grundar, det allra viktigaste är att ha en hållbar idé.

– Det finns två sätt att närma sig företagande.

Ett sätt är att fundera vilka specialkunskaper man själv har och utgående från det grunda ett företag.

Ett annat sätt är att fundera på ifall det finns hål på marknaden man skulle vilja fylla.

Som exempel på detta andra alternativ nämner Mikkilä Start-up fenomenet, som till största delen är importerat utomlands ifrån.

Alltför ofta fastnar man också i att tänka att man måste komma med innovationer för att klara sig som företagare. I många fall bortser man ifrån att det redan finns många småföretagare, som eventuellt behöver någon att ta över då de går i pension.

– Företagarkåren börjar bli gammal, det finns idag 78 000 företagare som är 55-74 år gamla. Man behöver alltså nödvändigtvis inte börja från noll, tipsar Mikkilä. 

29

STUD ERAN DE, LÄS K VALIT ETSTIDNI N FÖRM GAR ÅNLIG T!

STBL Debatt Sociologer mot nedskärningar inom utbildningen ­VI ÄR EN GRUPP BESTÅENDE AV PERSONAL samt personer som studerar eller har studerat sociologi på Helsingfors Universitet.

Vi motsätter oss de nedskärningar som Finlands regering planerar att genomföra inom utbildningen. Vi anser att den presenterade nedskärningarna är förhastade och inte till medborgarnas förmån.

Vi understryker vikten av att lyfta fram och kartlägga nedskärningarnas långsiktiga konsekvenser. I internationella rankningar är Helsingfors Universitet för tillfället det enda universitet i Finland som platsar bland de hundra bästa (QS-ranking, 2015). Det är uppenbart att de nedskärningar som nu planeras kommer att inverka negativt på dessa placeringar, vilket allvarligt kommer att försvåra högre presterande forskares förutsättningar för att stanna i Finland. Samtidigt kommer intresset för vårt universitet att sjunka bland internationella studerande och forskare. Även de studerandes möjligheter att försörja sig själva är hotade. Nedskärningarna i studiestödet kommer i värsta fall att göra Finland till ett samhälle där endast barn till välbärgade föräldrar har möjlighet till utbildning. Den här utvecklingen innebär inte enbart bortkastade resurser för ett litet land, utan också ett slag i ansiktet för det nordiska jämlikhetsidealet.

Vi vill även lyfta fram universitetets kommersialiseringsutveckling. Å ena sidan nedmonteras vårt bildningsuniversitet.

Vetenskapens autonomi försvagas genom att forskarnas och undervisningspersonalens resurser minskar och genom att det blir svårare att utöva forskning på egna villkor. Å andra sidan tvingas studerande underordna sig en ideologi personifierad av snabba examina där syftet inte längre är att utveckla sin förståelse och analysförmåga, utan att avlägga

30

examina ”kostnadseffektivt”. Det här försvagar studerandenas allmänbildning och kombinerat med osäkerheten inför den framtida arbetsmarknaden förorsakar det allt mera press och ångest hos studerandena (Yhä useampi opiskelija kärsii mielenterveysongelmista, HS 7.9.2015). Vetenskapen kan ha ett kommersiellt värde, men framförallt har vetenskapen ett egenvärde och det bör ett demokratiskt samhälle värna om.

Universitetsnedskärningarna påverkar samhället på alla nivåer.

Förutom att utveckla vetenskapen är det universitetets uppgift att utbilda kunnig arbetskraft för samhällets behov. Hurudan blir kvaliteten på den finländska journalismen, medborgarorganisationernas arbete, beslutsfattandet, förvaltningen eller forskningen utanför universitetet i framtiden ifall regeringen gör det avsevärt svårare att utöva kritiskt tänkande? Universitetsnedskärningarna kommer att ha en negativ effekt på Finlands framtid. Universitetsväsendet är ryggraden för en fungerande demokratisk stat.

Vi kräver att utbildnings- och universitetsnedskärningarna stoppas eftersom vi anser att regeringspartierna svikit sina vallöften på ett aldrig förut skådat sätt. Vi vill vara en del av en konstruktiv diskussion. Vi gräver inte ner oss i skyttegravar utan vi vill istället bidra till att bygga ett mer rättvist och hållbart samhälle – ett samhälle där politiskt beslutsfattande baserar sig på högklassig forskning och inte på subjektiva uppfattningar och föreställningar. Å alla undertecknares vägnar, Helsingfors 5.11.2015 Ledningsgrupp för ställningstagandet sosiologistuderanden Vill du se din insändare i Studentbladet? Skicka in din text till chefred@stbl.fi

TEXT

JENNA VIERINEN

BILD

JULIA BÄCK v

Hon ritar Österbotten

“The monumental guide to”-tavlorna av David Ehrenstråhle ser man i inredningstidningar, bloggar och hem mest hela tiden. Och nu har de nått Österbotten. Korsholmsbördriga Julia Bäck har gjort två österbottniska versioner, en på Vasa och en på Korsholm, som fått många österbottningars hjärtan att slå.

DET HELA BÖRJADE MED att 20-åriga Julia Bäck i somras blev tillfrågad av sin kompis att rita en österbottnisk version av David Ehrenstråhles “monumental guide to”. Det blev en tavla med monument från både Korsholm och Vasa, kompisens “hemställen”. Inredningsaffären Aveo i Vasa fick via ett hemma hos-reportage syn på tavlan och kontaktade Bäck.

– Det var viktigt för mig att jag inte skulle kopiera upp den jag gjorde till min kompis, för den är hennes, säger Bäck.

Så det blev två helt nya, en som föreställer Vasa och en av Korsholm.

Ritandet har alltid funnits där, men inte varit något överdrivet intresse före nu det senaste året.

Bäck säger att det mest bara handlat om att hon kan rita och varit den som är “bra på att rita”. Ifjol tog hon ett mellanår för att lära sig finska. Så hon flyttade ner till sydöstra Finland för att gå på en finsk folkhögskola.

– Grejen var den att jag åkte dit för att lära mig finska, sen vad jag studerade kom lite i andra hand.

Så i och med att jag tycker om konst så blev det den linjen, säger Bäck.

Bildkonstlinjen gjorde att intresset för att rita blev

ännu större och från att ha bara ritat då och då blev det nu på ett helt annat sätt. Även om alla i hennes bekantskapskrets vetat att hon kan rita så var det många som blev förvånade när tavlorna kom ut.

– De flesta har vetat att jag kan rita, men inte i vilken utsträckning eller hur seriös jag är med det, berättar Bäck.

inte riktigt känner igen något monument i tavlorna. Men det viktigaste av allt var ändå att monumenten var snygga. Att det är viktiga byggnader för nejden räckte inte som kriterium.

– Om det var något jätteviktigt monument som bara ser ut som en sten så fick den inte komma med, berättar hon.

ATT DET SKULLE BLI TVÅ TAVLOR över Vasa och Korsholm var självklart. Det är Bäcks hem och de ställen hon känner till bäst, vilket gjorde att det inte var så svårt att komma på byggnader och monument som skulle passa till tavlorna. Problemet var istället att välja ut vilka det skulle bli.

– Jag gjorde en egen lång lista med lite egna rangordningar och så åkte jag till Aveo och tänkte att det skulle vara skönt med någon som skulle kunna hjälpa mig minska på den. Men det hade ju också sina förslag så jag kom hem med en ännu längre lista, skrattar hon.

Så det fick bli uteslutningsmetoden. Fast vissa var förstås självklara, som frihetsstatyn och Replotbron.

Tanken var att blanda både gamla och nya byggnader och konstverk, och några oväntade. Bäck säger att hon är väldigt nöjd om det är någon som

RESPONSEN PÅ TAVLORNA HAR VARIT väldigt bra och Bäck tycker att man märker att folk uppskattar dem och att folk är hemkära. Om kollektionen kommer utvidgas kan Bäck inte svara på, men det har alltid varit meningen att det ska komma flera tavlor från andra ställen i Österbotten.

Något företag har Bäck inte ännu, men det har varit på tal och inte varit långt ifrån. Men just nu fungerar det inte riktigt. Fram till årsskiftet jobbar hon och sen bär det av till Fiji i fyra månader. Efter det ska Bäck försöka sig på arkitektlinjen ännu en gång.

– I det här skedet jag är nu när jag ska åka utomlans och kanske studera så jag tänker inte starta ett företag. Det här projektet känns som en bra grund men jag vill få lite mer erfarenhet innan jag startar ett företag, säger Bäck. 

31

32

En av illustrationerna i kalendern. Illustration: Marie-Therese Olenius

Tjugofyra

tomtenissars död TEXT & BILD

JENNA VIERINEN

December ligger runt hörnet och för många betyder det gulliga djur med tomteluvor, glöggmys och snöklädda gator. Men för Marie-Therese Olenius är det verser om tomtenissar som dör på olika, brutala sätt. Det började som en rolig grej hon gjorde för familjen och har nu utvecklats till en fysisk kalender.

MARIE-THERESE OLENIUS STUDERAR TILL kulturproducent på Arcada i Helsingfors och har alltid drömt om att bli illustratör, och nu är hon ett litet steg närmare drömmen. Hon har nämligen nyligen lanserat sin kalender Nissekalendern där hon tar livet av 24 tomtenissar, en varje dag fram till julafton.

Nissekalendern har egentligen funnits i flera år redan. Det började med att Olenius skrev verser om hur hennes familjs hustomte försökte förstöra julen för dem eftersom han inte tyckte om att hamna i skuggan av julgubben. Så hon tog livet att honom på olika äckliga sätt varje år.

– Det var bara en vers per år i början men jag tyckte det var så roligt att min familj skrattade åt dem så jag bestämde mig för att börja göra en per dag i december. Och när jag nu ändå höll på så kan jag lika bra lägga dem på Facebook, berättar Olenius.

I början var hon lite rädd att det endast skulle vara hennes föräldrar som gillade hennes verser på Facebook men det blev fler och fler som uppskattade dem. I något skede gick det så långt att hennes vänner och bekanta började ringa henne om det inte dagens vers hade kommit upp före klockan ett på dagen. I och med att efterfrågan var så stor bestämde hon sig för att börja utveckla kalendern.

I ÅR HAR OLENIUS INGEN KALENDER på Facebook. Nu har hon en fysisk kalender med splitternya

verser och bilder. Verserna i Nissekalendern handlar om hur 24 små nissar gör vad nissar gör, och så dör de en efter en på olika sätt. Responsen har varit väldigt bra. Den enda lilla kritik hon fått är att hennes mamma tyckt att verserna inte är lika

” Några har varit lite för grova för att komma med i kalendern. Från början var det meningen att nissen på julafton skulle begå självmord.”

äckliga som de var tidigare. Men ändå har hon fått välja bort några verser som kanske inte var helt rumsrena.

– Några har varit lite för grova för att komma med i kalendern. Från början var det meningen att nissen

på julafton skulle begå självmord, men jag tänkte att det är ganska grovt att skriva om något sådant på julafton så jag fick ändra det, säger Olenius.

Från början var planen att det skulle bli en bok, men efter att en vän påpekat att det kanske är smartare att göra en kalender av det när det ändå är en kalender med 24 verser blev det en sådan istället. Verserna jobbade hon på i somras och bilderna avslutade hon precis innan kalendern gick i tryck. Hennes mamma har varit hennes manager och hjälpt henne med den ekonomiska delen och nu återstår att sälja så många att Olenius kan betala tillbaka så att hon själv kan börja göra vinst på kalendern.

– Meningen att jag ska göra lite vinst på den. Det är ju min lilla bebis! Skrattar hon.

NÅGOT FÖRETAG HAR HON DOCK INTE tänkt göra av det hela. Inte just nu i alla fall. Nu är det bara ett roligt, privat projekt. Om det någon gång ska utvecklas så är det i sådana fall tillsammans med ett förlag. Nu är målet att sälja så många som möjligt så hon kan betala bort sin skuld och hon är inte långt ifrån.

– Jag har själv lite svårt att tro att jag kommer sälja så många så jag skulle få skulden bortbetald i år men vi får se, säger Olenius.

Om du är intresserad av att köpa en Nissekalender kan du kontakta Olenius på mariethereseolenius@gmail.com eller gå till Cor-huset i Arabia där de finns till salu. 

33

text

JENNA VIERINEN

bild

LINDA HAGLUND

Studenthälsan

inleder samarbetsförhandlingar

Studenthälsan börjar diskutera åtgärder för att anpassa budgeten för det kommandet året.

Bland åtgärderna som de kommer att vidta kan det finnas permitteringar av personalen.

SAMARBETSFÖRHANDLINGARNA ÄR TILL VISS

del resultat av Studenternas hälsovårdsstiftelse SHVS fått en minskning i EU-finaniseringen men också en del på grund av att Undervisnings- och kulturministeriet skärt ner vilket göra att SHVS budget minskar med cirka tio procent. Finansieringen för 2016 är cirka tre miljoner euro mindre än förra årets budget. Detta berättar Katariina Poskiranta, verkställande direktör för SHVS. Tidigare i höst kom det fram att Studenthälsan kommer att satsa allt mer på att sköta patientärenden via en digtal portal. De har bland annat lanserat ett könssjukdomstest som man kan beställa hem (Studentbladet 6/2015) och göra själv för att sedan posta in och få resultatet på nätet.

Det kom också fram att köerna till Studenthälsan varit väldigt långa den senaste tiden och det har gjort att det tar allt längre tid att få vård, speciellt inom psykvården.

34

OCH HUR BLIR DET NU, NÄR RESURSERNA blir ännu mindre? Studentbladet ringde upp Mia Lehmusvaara, personalchef på SHVS, för att höra personalens tankar om vad som komma skall. Lehmusvaara berättar att de i det här skedet inte vet så mycket, eftersom styrelsen ännu inte tagit beslut om vad samarbetsförhandlingarna faktiskt kommer att innebära.

– Jag kan tyvärr inte svara på hur det kommer påverka personalen och antalet anställda just nu.

Det är styrelsens beslut och ännu har de inte bestämt något, säger Lehmusvaara.

Hon påpekar att det är viktigt för dem att studenterna ska fortsätta få sin normala service och att samarbetsförhandlingarna inte ska påverka studenterna negativt. Lehmusvaara säger att hon litar på att direktören och styrelsen tar studenterna i beaktande.

Hur social- och hälsovårdreformen kommer att

påverka Studenthälsan vet Lehmusvaara inte någonting om ännu.

– Allt är så öppet ännu. Det finns inget konkret beslut om vad reformen innebär så vi har ingen aning om vad som kommer att hända, säger hon.

STYRELSEN SAMMANTRÄDER VECKA 47 och då kommer det förhoppningsvis klarna vad samarbetsförhandlingarna innebär i praktiken. SHVS söker aktiv lösningar tillsammans med arbetstagarrepresentanter för att hitta den lösningen som skulle funka bäst med den nya ekonomin och påverka studenterna minst.

SHVS kommer åtminstone att fokusera mer på digital service för att underlätta både för studenterna och personalen. SHVS har som mål att utveckla en mer kundorienterad verksamhet som är mer kostnadseffektiv för att minimera nackdelarna med inbesparingarna. 

text

JENNA VIERINEN

bild

VANESSA FORSTÉN

Svenskfinlands feministiska ansikte

still going strong

35

36

Hon en av Svenskfinlands största författare, nyss fyllda 80 år och tog Finland med storm när hon 1975 släppte boken Män kan inte våldtas. Nu har det gått 40 år sedan boken kom ut och den är fortfarande lika aktuell. Märta Tikkanen är ett ansikte för finsk feminism och har gjort ett namn för sig ute i världen.

I ÅR FYLLDE MÄRTA TIKKANEN 80 år. Hon har redan en lång karriär bakom sig där hon gett ut 17 böcker, jobbat som journalist och skrivit för både Hufvudstadsbladet, Aftonbladet, norska Klassekampen och till och med jobbat som redaktionssekreterare på Studentbladet 1957. Att hon nått så hög ålder är dock inget hon identifierar sig med.

– Det är helt obegripligt. Nog inser jag att det är ganska länge sen jag var 25 men ändå. När min mormor dog var hon 71 och jag tyckte att hon var lastgammal och nu är jag nästan tio år äldre, skrattar Tikkanen.

Pension finns dock inte på kartan. Tikkanen säger att i det här yrket går man sällan i pension, även om hon i höst har trappat ner och bestämt sig för att ta det lite lugnare.

– Jag har rest som en galning under mina år.

Främst i Skandinavien men också mycket i Tyskland. Nu reser jag på sin höjd till Sverige, säger hon.

TIKKANEN HAR GENOM HELA SITT LIV kämpat för kvinnors rättigheter och blev via nordiska dagstidningar som fanns i huset tack vare hennes man Henrik Tikkanens arbete på Helsingin Sanomat bekant med feministrörelsen innan den slog rot till Finland. Hon hade fyra små barn, jobbade heltid som rektor på Arbis och skrev på nätterna, något som inte var speciellt vanligt på den tiden.

– När jag började på Arbis så var min yngsta 4 år. Det var tufft för att Arbis hade all den viktigaste verksamheten på kvällarna mellan halv sex och halv tio medan administrationen, byråkratin och verksamhetsplaneringen skulle skötas på dagen. Jag åkte in halv åtta på morgonen och så åkte jag hem och gjorde mat åt familjen, åt middag med dem och sedan tillbaka. Det var jobbiga år, berättar hon. Även om hennes man var för jämställdhet och skrev flera böcker kring temat fungerade det inte riktigt i praktiken..

– En herre i min ställning kunde inte gå med en mjölkkanna sa min man en gång. Och det tyckte jag var det fånigaste jag någonsin hört eftersom han annars inte var någon herre. Men han var uppfostrad med 1800-talsvärderingar och då kunde det nångång låta sådär, berättar hon.

Att jobba med småbarn på 1960-1970-talet var inte det lättaste. I vissa kretsar såg man lite snett på kvinnor som inte var hemma med sina barn.

– I vårt hus på åtta familjer var det en som var sjuksköterska och en som var bankdirektör men annars var fruarna hemmamammor på den tiden.

Så jag hörde till undantagen.

Att hon dessutom som ung kvinna blev rektor på Arbis var inte något som folk gillade speciellt mycket.

– Det fanns de som var hemska emot mig när jag blev rektor. Hade de varit fiffiga skulle de låtit bli att skriva in sig, men de vill ju själva se hur misslyckad jag var och att jag inte klarade av det.

Så antalet elever ökade med tusen det året, vilket var väldigt mycket.

– Jag gjorde om verksamheten så den vände sig också till nya kategorier av elever. Tidigare hade Arbis varit mest de finlandssvenska bildade äldre damernas hemvist, men det blev verkligen andra vindar, skrattar hon. Och också stamtrupperna möttes upp.

Det var en stor budget som Tikkanen hade att röra sig med, men även om hon var rektor skulle verksamhetsplanen gå genom direktionen. När hon ville lyfta upp något med temat feminism måste det döpas om till samhällsproblem.

– De vänsterkillar som satt där sade att det fick inte bli bara någon hemmafrusproblematik på Arbis, säger Tikkanen.

Borgerliga värderingar satt i högsätet på Arbis på den tiden men Tikkanen öppnade dörrarna också för alternativa ideologier.

sig för problematiken och ta den till sig. Det var så idén till boken föddes.

När det blivit ett manus och det var dags att ta med det till det finlandssvenska förlaget Söderströms var de väldigt skeptiska. Förlagschefen frågade Tikkanen om hon var säker på att hon vill ge ut boken, den skulle kanske komma att bli ett hinder i hennes fortsatta karriär. Men hon var fast besluten, och när hennes svenska förlag blev eld och lågor gick Söderströms med på en utgivning, även om de hade lite svårt att smälta tematiken. Det var i Sverige boken slog igenom först, bemötandet i Svenskfinland var inte något att hurra över.

– Det blev en smäll i mellangärdet när den kom ut berättar Tikkanen.

Det var under internationella kvinnoåret vilket passade bra men kritiken var enligt henne själv förskräcklig.

– När jag gick på stan så gick folk över till andra sidan gatan när de såg mig. Och en kvinna på Arbis kom fram och slog mig för att jag skrev så otäcka böcker, berättar Tikkanen.

”När jag gick på stan så gick folk över till andra sidan gatan när de såg mig. Och en kvinna på Arbis kom fram och slog mig för att jag skrev så otäcka böcker.”

TIKKANEN VAR REDAN DÅ av den åsikten att det var viktigt att jobba för kvinnors jämställdhet.

På den tiden fick familjen Tikkanen hem alla de stora nordiska dagstidningarna och det vidgade vyerna. Den danska dagstidningen Politiken var den första som började skriva om feminismen, sedan följde Dagens Nyheter och norska Dagbladet och först långt senare nådde tankarna finsk media. När våldtäktsboken kom ut på 70-talet hade nyfeminismen just börjat få fotfäste i Finland, vilket var en av anledningarna till att boken fick så mycket synlighet. Jämställdhet var inte något som tidigare diskuterats speciellt mycket.

– Det fanns en annan tradition i Finland. Kvinnorna hade ju i alla tider jobbat inom jordbruket id männens sida vilket gjorde deras arbetsinsats jämställd med männens. I och med krigen tog kvinnorna över ännu mera på hemmafronten så det fanns en annan sorts tradition i Finland än ute i Norden. Men det kallades inte feminism, säger Tikkanen.

Tikkanen insåg snabbt att det hon kunde göra för feminismen var att skriva skönlitteratur. Hon är väldigt glad över att se hur feminismen utvecklats och hur annorlunda det ser ut nu än vad det gjorde under det aningslösa 1950-talet.

– Värderingarna har ändrats i hög grad tack vare feminismen. Det finns helt andra grundvärderingar nu, både bland kvinnor och män.

Jag tror det är få idag som skulle säga “en herre i min ställning…”, skrattar hon. Även om Män kan inte våldtas har 40 år på nacken så är romanen fortfarande aktuell. När Tikkanen skrev som mest om jämställdhet frågande hennes man vad hon tänkte skriva om när jämställdheten väl är genomförd.

– Jag svarade bara att den problematiken kommer att behöva vädras länge ännu. Varje generation får lov att ta tag i den i praktiken. Fortfarande är det ju så att mannen i huset i allmänhet

– Men jag fick nog utkämpa mina duster, kvinnorna där var minst lika skeptiska som männen, säger hon.

PÅ 70-TALET KOM DE TVÅ BÖCKER som skulle förändra Tikkanens karriär totalt. 1975 släpptes Män kan inte våldtas som rörde till hela Svenskfinland och 1978 kom Århundradets kärlekssaga som handlade om hennes och Henrik Tikkanens förhållande. En bok som tog upp sådant som man egentligen inte skulle prata om utanför hemmets dörrar. Båda böckerna har översatts till många språk runt om i världen. De största upplagorna kom i Sverige och Tyskland.

– Det är sådant som man aldrig skulle kunna tro ska hända när man sitter och skriver dem, skrattar Tikkanen.

Då hon började fundera på Män kan inte våldtas, eller våldtäktsboken som hon själv kallar den, så grubblade hon på hur hon skulle skriva om jämställdhet så också männen skulle intressera

37

Soppa på rostad pumpa och rosmarin

TEXT & BILD

FIA DOEPEL

ca 1,4 kg mat pumpa 1 gul lök 3-5 klyftor vitlök 5 dl vatten 1 tärning grönsaksbuljong 2,5 dl oatly matlagnings grädde 3 kvistar färsk rosmarin, eller torkad men använd då dubbelt så mycket 2 msk malda koriander frön 1 nypa torkad chili 1 skvätt olivolja

38

himalaya salt och malen svartpeppar efter smak 1. Lägg ugnen på 200°. Skala pumpan och skär den i mindre bitar. Blanda olivolja, bladen från 1 kvist rosmarin, salt och svartpeppar i en bunke.

Lägg i pumpa bitarna och rör om så att allt täcks i oljan, häll på mera olivolja om det behövs.

2. Lägg pumpa bitarna i en ugnsfast form och rosta i ugnen i ca 35-40min. Rör om då och då så blir rostningen jämn.

3. Skala och hacka lök + vitlök, fräs på låg värme i en tjockbottnad kastrull tillsammans med

koriander, chili och bladen från 1 kvist rosmarin. Koka upp vattnet och blanda ut det med buljongtärningen. När pumpan är färdig rostad, lägg i grytan tillsammans med löken och kryddorna, häll på buljongen och låt puttra ihop under lock i ca 5min.

4. Mixa soppan slät med en stavmixer. Häll i matlagningsgrädde och resten av rosmarinen.

Smaka av med salt och peppar.

Tips! Vill man ha soppan lite mera matig så kan man lätt slänga i en par dl kokta röda linser.

Studentbladets

l l ä v k g g ö Gl

Kom med på glöggkväll till redaktionen på Allkärrsgatan 9 B den 10 december. Alla är välkomna.

Vi ses klockan 18:00 torsdagen den 10 december.

39