Studentbladet 2017 by Studentbladet

Hej abiturient!

et här är Studentbladet – Nordens äldsta studenttidning. Den här tidningen är tänkt att ge dig en inblick i vad som är på gång i studievärlden eftersom du med stor sannolikhet överväger att börja studera. Det är omöjligt att få med allting i bara en tidning. Studielivet är helt enkelt någonting du måste uppleva själv, det är tidvis fantastiskt kul, tidvis väldigt tungt. Framför allt innebär tiden efter gymnasiet en stor frihet att göra sina beslut själv, vilket också innebär att det är du själv som bär ansvaret. Studentbladets redaktion strävar efter att förstå, förklara och problematisera. De strukturer som bygger upp studievärlden förändras ständigt och på senare år har det hänt väldigt mycket, skolorna har sparat, reformerats och slagits ihop, samtidigt som studiestödet skurits ner och studerandes psykiska problem ökat. Förhoppningsvis kan den här tidningen ge dig något läsvärt. Det är du som skapar din egen studietid och det är också enkelt att göra en insats för andra till exempel genom någon av de många föreningarna. Om du är intresserad av vad som är på gång i studievärlden så kolla in stbl. fi, följ oss på Facebook och Instagram och beställ vårt veckobrev. Vänliga hälsningar, Studentbladets redaktion

Paperisera Studentbladet igen

ovium gjorde en helomvändning i våras när de lämnade SSI. På hösten bestämde de att Studentbladet ska vara digitalt och öppet för alla, slog fast medlemsavgift och valde styrelse och redaktion. Att dessa beslut inte längre dög på våren kom plötsligt. (Vilken tur för Noviums medlemmar att Stbl.fi nu är öppet för alla). Att Novium valde att sluta betala för Studentbladet är däremot inte underligt med tanke på trenden inom studentvärlden. Vasa universitets studentkår lade ner sin tidning, Stockholms “Gadden” slutade ges ut medan de utreder tidningens framtid och så gott som alla studenttidningar har bantats ner de senaste åren.

Varför?

Kårerna är pressade. Främst ser studerande inte kårerna som självklara längre. Därför måste kårerna noggrant se över sina utgifter. Medievärlden har förändrats och tidningar behövs inte längre som kommunikationskanal.

Dags att säga det tydligt och klart: Det är värt att betala för studentjournalistik.

Kårerna gör anspråk på att vara demokratiska institutioner som spelar en viktig roll i samhället. Utan att tillåta kritiskt granskande är kårerna mindre demokratiska. Samtidigt kämpar kårerna med lågt engagemang och valdeltagande i kårval. Marknadsföring fungerar bra för roliga fester, men om studerande verkligen ska engagera sig i kårpolitik så är kritisk diskussion bättre. Att ha studentjournalister som öppet kritiserar kårvaldas beslut är kanske inte kul – men kårvalda har inte valts in för att ha det kul. Framför allt är det värt att betala för innehållet. I över hundra år har Studentbladet erbjudit väldigt varierande innehåll som har både hatats och älskats. Det mångfaldet är värt att upprätthålla också för framtidens studerande. För Studentbladet och SSI betalar en studerande i nuläget 6,80 per år. Kostnaderna är låga eftersom en stor del täcks av annonsförsäljning och understöd. Men om kårerna inte vill betala så måste Studentbladet finansieras på andra sätt.

Ett digitalt stbl har erbjudit fantastiska nya möjligheter, men papperstidningen är fortfarande mycket mer värdefull för annonsörer. För effektiv annonsering på webben krävs det tid att bygga upp användarbasen och tekniska investeringar. Att satsa på webben är rätt väg att gå. Men om studerande inte vill betala för journalistiken så borde Studentbladet ge ut en papperstidning till per år. I så fall kunde en större del av Studentbladet finansieras genom annonser.

Erik Sandström Chefredaktör

Redaktionen Matias Risikko Redaktör

Sandra Snellman Grafiker

Innehåll Hälsning till abiturienterna............................ Ledare ......................................................... Detta vill läsare få ut av Studentbladet ............. Studenter är tvungna att prestera bättre .......... Notiser ........................................................ Arcada vägde mer än Helsingfors Universitet ... ”Studentkåren vågar inte ta konflikter” ........... Länge leve Tana............................................. Utan prepkurs - mindre stadga........................ Trender inom studenthälsan .......................... Hanken är bäst på medelinsamling ................. ASK förbereder sig för tiden efter studiekortet . Slutet närmar sig för kåravgiften vid Helsingfors universitet .................................. Studerande sätter sprätt på kroglivet............... Alva Sandström kombinerar livet som förälder

2 3 6 8 11 12 14 15 16 18 20 21

med heltidsstudier ........................................ HÅ bygger världens bästa robotsegelbåt .......... Varför behöver vi er egentligen, FSF och SAMOK?................................................. Studielivet är äldre än Finland ........................ Studieliv ......................................................

26 28

22 25

30 32 34

Studentbladets snapsmästare 2017 .................. Ät lyxigt – ät billigt ........................................ Ljudnivån på VN’s Bond eller bond-sits............ Med tummen till Indien ................................. Övertyga din styrelse..................................... Vassa pennor på toaletten............................... Evenemangskalender .................................... Inta “the friendzone“ annars dör du ............... Serier: Vi behöver en hjälte ............................ Guliskolumn ................................................ Roliga sidan .................................................

37 38 40 42 46 48 50 55 56 58 59

Info Nordens äldsta studenttidning Årgång 106 Studentbladet är huvudsakligen digitalt på adressen www.stbl.fi med undantag av ett pappersnummer per år (det här) ISSN 0356-7265 Upplaga 8000 Redaktion Alkärrsgatan 9 B 00100 Helsingfors

Chefredaktör Erik Sandström, 050 563 4790, chefred@stbl.fi Redaktör Matias Risikko, 050 501 7331, red@stbl.fi AD/Grafisk formgivare Sandra Snellman, grafiker@stbl.fi Pärm Martin Hanses

Annonsera stbl.fi/annonsera Utgivare Svenska Studerandes Intresseförening, SSI Alkärrsgatan 9 B 00100 Helsingfors Orförande Jonatan Svensson, ordforande@stbl.fi Tryckeri Printall, Tallinn, Estland

Det här vill läsarna ha

DETTA VILL LÄSARE FÅ UT AV STUDENTBLADET Antal svar: 100 Studieliv

Reportage

Studiepolitik

Aktuella artiklar

Kolumner

Bildreportage

Infografik

Underhållning

Video

Nyhetsbrev

11 0

Så här byggde vi upp tidningen Vi utgick direkt från användarenkäten då vi planerade tidningen. Varje kategori fick en proportionerlig mängd sidor enligt hur många som ville ha av just den kategorin. Vissa svagheter fanns förstås från början, som att kategorierna överlappar varandra och att till exempel kulturkategorin saknades. När vi väl satte ihop tidningen så har förstås livet, universum och allting ändrat en del på ekvationen. Här har du en överblick över hur många sidor som till slut upptar vilken kategori. Eftersom kategorierna många gånger överlappar varandra har vi ibland varit tvungna att välja kategori. Hur som helst hoppas vi att var och en kan hitta någonting intressant i den här tidningen! Redaktionen

10 sidor Studiepolitik

8 sidor Studieliv

7 sidor Infografik

6 sidor Reportage

6 sidor Bildreportage

4 sidor Aktuella artiklar

4 sidor Kolumner

3 sidor Underhållning

Grafik: Iines Vikiö och Sandra Snellman

Studenter är tvungna att prestera bättre

SARI LINDBLOM, VICEREKTOR Varför görs reformen överhuvudtaget? Den främsta orsaken är att slutföra Bolognaprocessen, som vi upplevde att blev lite halvfärdig efter den förra stora reformen 2005, vilket i vårt fall betyder att kandidatexamen ska vara bredare och mera allmän, och att studenten ska kunna fundera på vilket inriktning hen väljer ännu efter början av studierna. För det andra har universitetsstudierna länge anklagats för att vara för teoretiska och för att sakna arbetslivsrelevans. Ett tredje mål med reformen är tydligare examenskrav, som tidigare har varit så kryptiskt formulerade att knappast någon ny studerande kan förstå dem.

Hela Helsingfors universitet har stöpts om i och med reformen “Stora hjulet” som trädde i kraft i höst. Vicerektor Sari Lindblom säger att personalen varit under hård press. Ordförande för studentkårens utbildningspolitiska utskott Mathilda säger att informationen kring reformen kommit för sent, medan universitetslektor Otto Lappis fakultet upphörde att existera.

Bolognaprocessen kräver inte breda utbildningsprogram eller färre ansökningsmål. Är det frågan om universitetets egen agenda? Det stämmer att Bolognaprocessen inte uttryckligen kräver det, med vårt sätt att tillämpa kraven har varit just att sträva efter bredare program, vilket också är en internationell trend just nu.

Har regeringens nedskärningar i utbildningen påverkat reformens innehåll? Då beskeden om nedskärningarna kom hade planeringen av reformen redan kommit så långt att ledningen bestämde sig för att inte ändra på något som fastslagits dittills. Den tydligaste följden har varit att personalen helt enkelt har varit under mycket hård press.

Hur kan studenter försäkra att de får välja den inriktning de vill? För antagning till magisterprogram har vi skapat gemensamma regler, som beaktar studentens studietakt, prestationer och studiernas innehåll. Jag tror att studenter som siktar på något visst magisterprogram kommer att vara tvungna att prestera bättre och snabbare redan från början av studierna.

OTTO LAPPI,

MATHILDA TIMMER,

UNIVERSITETSLEKTOR I KOGNITIONSVETENSKAP

ORDFÖRANDE FÖR HUS UTBILDNINGSPOLITISKA UTSKOTT

Hur har Stora hjulet påverkat kognitionsvetenskapen på universitetet?

HUS har kritiserat vissa aspekter av reformen. Vilka är de mest centrala?

Reformen innebar breda utbildningsprogram vilket betydde att små ämnen som kognitionsvetenskap (15 startplatser, red.anm.) inte längre kan vara skilda ansökningsmål, utan vi var tvungna att hitta en plats i något större program. Förra hösten blev vi utan plats då beteendevetenskapliga fakulteten upphörde att existera. Det svåraste skedet var förbi då vi i våras fick beslutet att vi nästa år ska flyttas till den nya avdelningen för digital humaniora på humanistiska fakulteten.

Ändå sedan Stora hjulet började rulla 2015 har Helsingfors universitets ledning bristfälligt informerat oss på Studentkåren om reformen. Antingen har innehållet i ledningens meddelanden varit otillräckliga, eller så har viktiga beslut kommit med en allt för kort varsel. Det här har lett till att ledningsgrupperna som förberedde utbildningsprogrammen har haft utmaningar. Nu när läsåret har inletts har det visat sig att tabellerna som visar hur de nya studierna motsvarar de gamla inte kommit i tid. Det här är ytterligare ett exempel på hur kommunikationen varit bristfällig.

När kan man söka in till kognitionsvetenskap igen?

Vilka möjligheter har HUS och enskilda studenter haft att påverka reformen?

Först måste det tas ett beslut i vilket utbildningsprogram vi ska höra till, och för att informationen ska nå ut till eventuella sökande i tid måste besluten göras minst ett år tidigare. 2019 kan vi återuppta studentantagningen, tidigast.

HUS prägel på slutresultatet syns kanske tydligast i att väldigt mångaformiga prestationssätt finns kvar i de nya programmen. Tidigare fanns det en rädsla för att de bredare utbildninsprogrammen skulle leda till mera massföreläsningar och litteraturtenter.

Vilka är linjens utmaningar i ett bredare utbildningsprogram? Ett problem kan uppstå om de vetenskapsområdena som utgör ett ansökningsmål är väldigt annorlunda, i och med att de kommer att ha annorlunda krav på antagningen av studenter, men samma inträdesprov.

Har reformen några positiva sidor? Reformen har flera bra sidor, kanske främst att den har tvingat universitetet och fakulteterna till självreflektion. Det har fått personalen att verkligen börja fundera på vad de erbjuder till studenterna. De ställer sig frågor som: Vad är universitetets uppgift, hurudan är bra undervisning och vad är relevant kunskap att kunna inför arbetslivet? Text och bild: Elis Karell

Varför har det varit så svårt att få fungerande beslut? Det är ingen dålig idé att göra flera reformer i samma veva, men att de bara sker samtidigt, inte synkroniserat, leder till att studenterna lider, undervisningspersonalen blir överbelastad, och allt kaos faller på administrationen.

KRISJOUREN FÖR UNGA

– GRATIS OCH ANONYMT SAMTALSSTÖD Krisjouren för unga, som är en del av HelsingforsMission, erbjuder gratis och anonymt samtalsstöd för 12-29 åriga unga, unga vuxna samt deras familjer. Krisjouren för unga är inte en läkarstation. För att komma till oss behöver du alltså ingen remiss eller diagnos. Ta kontakt genom att ringa vår jourtelefon eller kom på besök utan tidsbeställning under jourtid. Du kan också kontakta oss per e-post. Vi finns i Helsingfors, på Albertsgatan. Med oss kan du tala om vad som helst som är viktigt för dig. Några av de vanligaste besöksorsakerna hos oss är; en känsla av ångest, en deprimerad känsla, relationsproblem, stress och oro inför framtiden. oss. Här kan vi ge dig tid att sitta ner och prata med någon av våra krisarbetare, och tillsammans hitta din egen riktning och ditt sätt att existera.

KRISJOUREN FÖR UNGA Albertsgatan 33 00180 Helsingfors krisjourenforunga@helsinkimissio.fi Jourtelefon: 045 341 0574 (mån 9-11, tisd-torsd 9-12) Besöksjour (drop-in): tisd-torsd 9-12 krisjourenforunga.fi

Notiser:

Finländsk kvantdator Ännu kan du söka till byggs för en miljon polisskolan

ocent Mikko Möttönens arbetsgrupp på Aalto-universitetet har fått knappt en miljon euro i understöd för att bygga en kvantdator. Kvantdatorn, som ännu inte har byggts men sägs fungera i teorin, är en dator som använder kvantmekanik för att utföra vissa specifika typer av beräkningar som kan förändra sättet hur vi räknar. – Det finns ännu bara prototyper av kvantdatorer ute i världen, arbetet är ännu i utvecklingsstadiet. Kvantdatorer kommer att göra det omöjliga möjligt. Datorn kan lösa otroligt svåra problem som kan ta över en miljard år för en vanlig dator att lösa, säger Möttönen.

FPA: Så här mycket får du tjäna

m du arbetar före studierna börjar förhindrar det dig inte att få studiestöd. Däremot räknas dina inkomster med i den totala årsinkomsten vilket kan leda till att ditt studiestöd minskas. Den studerande har själv ansvar över att inkomstgränsen inte överskrids. FPA undersöker om den studerandes årsinkomst går över inkomstgränsen. Under studietiden får man högst tjäna 660 euro/stödmånad eller 1970 euro i månaden. Om man inte lyfter studiestöd spelar inkomsten ingen roll. Till exempel om du börjar studera på hösten och lyfter fyra månader studiestöd får din årsinkomst vara max 18 400 euro. Om du lyfter nio månader nästa år får din årsinkomst vara max 11 850 euro enligt FPA.

olisyrkeshögskolan har bestämt att påbörjandet av polisutbildningen kommer att flyttas fram till den första augusti 2018. Polisyrkeshögskolan anordnar en kompletterande ansökningstid och urvalsprocess för att få tillräckligt studerande till den svenskspråkiga polisutbildningen. Den kompletterande ansökningstiden är 16.11. – 28.12.2017 och urvalsprovets första skede är i februari 2018.

Statsvetare utvecklar demokrati-app

id Åbo akademi i Vasa startar ett projekt inom närdemokrati. Forskarna Janne Berg och Jenny Lindholm inom statskunskap och masskommunikation har fått finansiering för att utveckla en applikation för Korsholms kommun. Tanken är att appen ska göra det enkelt för kommuninvånare att granska sina politiker, öka transparensen och öppenheten. – Politiken släpar lite efter i att ha innovativa lösningar på existerande problem, säger Berg till Vbl.

Finlandssvenska studerande organiserar sig i Sverige

å den senaste tiden har finlandssvenska studerande i Sverige skapat föreningar för finlandssvenskar. Finlandssvenska nationen i Umeå finns sedan tidigare och i fjol grundades föreningen Finlandssvenska studenter i Uppsala. – Det är viktigt att få ha sin identitet och vara finlandssvensk. Vi ville lyfta fram de finlandssvenska traditionerna via olika aktiviteter och sitsar. Skapa en plats var vi kan prata finlandssvenska utan att behöva förklara varför vi pratar som vi gör, säger Jim Jormanainen ordförande i Finlandssvenska studenter i Uppsala. Nyligen har det också bildats en Finlandssvensk nation i Stockholm.

Kurser för abiturienter på Helsingfors arbis Prepkurs i modersmål B (53 €) A180063 • 10.1–7.3, onsdag kl. 16.30–19.30 Prepkurs för blivande pedagoger (38 €) A170975 • 9.4 kl. 18.00–20.15 (obs tiden) och 17, 18, 19, 24, 25 och 26.4 kl. 16.30–18.45. Abikurs i lång matematik (38 €) A180095 • 8.1–5.3, måndag kl. 16.30–19.00

Arbis 11

Abikurs i kort matematik (38 €) A180123 • 8.1–12.3, måndag kl. 16.30–18.00 Hygienpass – teori (25 €) A170456 • 28.10, lördag kl. 10.00–13.00 Hygienpass – tentamen (40 €) A170518 • 11.11, lördag kl. 10.00–12.00 Hygienpass ordnas också flera gånger under vårterminen.

Kurserna i mitt liv

Arcada vägde mer än Helsingfors universitet I maj 2018 blir Mona Forsskåhl rektor för Yrkeshögskolan Arcada och tiden vid Helsingfors universitet blir kortvarig. Nu slutför hon sina projekt och uppgifter som professor i nordiska språk, medan hon förbereder sig för rektorstjänsten.

orsskåhl inledde sin professur vid universitetet i augusti och gör sig nu redo för att hoppa in på ett annat spår. – Både Arcada och Helsingfors universitet är fantastiska och viktiga arbetsplatser. Det var definitivt inte ett lätt val, men jag tror jag kan göra något viktigt på Arcada och därför valde jag att ta emot rektoratet där. Enligt Forsskåhl håller samhällets syn på vetenskaper på att förändras och kraven på att en högskoleinstitution levererar något värdefullt till samhället ökar hela tiden. – Jag vill att Arcada fortsättningsvis är den bästa yrkeshögskolan i Finland, samtidigt som jag vill utveckla den på nya sätt.

kände att de kunde vara något för mig. Ganska snabbt märkte jag att jag gillar att forska, upptäcka nya saker och förstå sammanhang. Forskarkarriären lockade och efter att ha skrivit sin doktorsavhandling blev hon universitetslärare och sedan lektor på Hanken och jobbade där i fyra år. De nordiska språken kallade på henne och hon jobbade som professor vid Tammerfors universitet i sju år före hon sökte professuren på Helsingfors universitet i fjol. Ansökningsprocessen för professuren var långvarig och under ansökningsprocessen öppnades rektoratet vid Arcada. – Min första tanke var att det är en viktig svenskspråkig högskola, jag har knappast en chans men gav det ett försök ändå. Och så gick det vägen, skrattar Forsskåhl.

Från skådespelare till professor ”En god rektor måste I tiderna började Forsskåhl sin akademiska karriär med att läsa teknisk fysik i två år, varefter hon flyttade till Danmark och utbildade sig till skådespelare. Av familjeskäl ville hon ändå inte fortsätta som skådespelare och flyttade tillbaka till Finland. – Vid det skedet märkte jag att jag hanterade de nordiska språken väl och

lyssna”

Beskedet om att Forsskåhl blir Yrkeshögskolan Arcadas nya rektor kom inte långt efter att hon inlett professuren vid Helsingfors universitet. Hon har fått mycket respons på sitt val, men ingen har tyckt att det varit enbart dåligt, säger hon.

– Självklart det finns vissa som tycker det är synd att jag inte kan medverka vid universitetet i framtiden men överlag är alla jag talat med nöjda och glada, även här på institutionen. De är nöjda över att den humanistiska kunskap jag har värdesätts i sammanhanget. Forsskåhl vill satsa på att jobba för det svenska språket, utöka samarbetet både inom och utom Arcada, och inte minst med studenterna. – Jag anser att det är viktigt som rektor att kunna lyssna och förstå, säger hon.

Ta vara på studietiden För nyblivna, framtida och gamla studenter vill Forsskåhl påminna att man ska uppskatta sin studietid. Det är en viktig tid då man träffar människor man kommer ha mycket att göra med i en väldigt lång tid. Den tiden ska man ta vara på, säger hon. – Alla behöver inte göra likadant, men alla måste själv bestämma vad de vill ha ut av sin studietid och inte sitta och vänta på att något händer av sig själv, det gäller att ta tag i det och var aktiv. Text: Charlotte Lindberg Bild: Sandra Snellman

”Studentkåren vågar inte ta konflikter”

Ida-Maria Sola

Pontus Lindroos

Oscar Nyman

Ordförande håller inte med

Åbo Akademis studentkår kämpar, precis som många andra kårer, med lågt valdeltagande och satsar hårt på att locka studenterna till valurnorna i höst. Enligt fullmäktigekandidat Ida-Maria Sola är det allt för mycket ett kompisval istället för att handla om kårpolitik.

Enligt styrelseordförande Pontus Lindroos är ÅAS inte alls rädd för att ta konflikter. – Kåren har starkt tagit ställning i flera frågor, åtminstone på nationell nivå. I många remissrundor har vi till exempel kommenterat skarpt, ibland som enda studentkår. Styrelsens arbete baserar sig på studentkårens fullmäktiges linjedragningar och enligt Lindroos kunde kanske fullmäktige vara mer aktivt. – Jag hoppas såklart att våra medlemmar vill rösta och att kampanjen för att höja valdeltagandet bär frukt, så att vi får ett aktivt fullmäktige som vågar ta ställning.

Kandidaten Ida-Maria Sola fungerar som frilans för Studentbladet, men redaktionen ansåg det motiverat att ändå intervjua Sola.

et finns inga heta frågor inför Åbo Akademis Studentkårs, ÅAS, kårval, enligt Ida-Maria Sola, och det ställer studentkåren i en underlig position. – Varför ska vi ha ett kårval och ett fullmäktige om det inte finns något att kämpa för eller om kandidaterna inte vet vad de vill kämpa för? – Valet blir en tävling om vem som har flest vänner som röstar istället för att handla om om hur studentkåren ska styras. Sola menar att folk inte röstar i valet eftersom det är svårt att greppa vad studentkåren egentligen håller på med. För att skapa uppmärksamhet kring viktiga frågor borde studentkåren starkare ta ställning också då det finns delade åsikter. – Det finns en rädsla för att ta konflikter eftersom de finlandssvenska kretsarna är så små och alla vill komma överens med varandra. Studentkåren borde vara modigare.

Ankdammen kan hämma debatten

Fullmäktigeordförande Oscar Nyman skriver inte under att det finns en konflikträdsla i fullmäktige. Enligt Nyman debatteras det ofta i fullmäktige, men det som syns utåt är oftast ett gemensamt utlåtande. – Största orsaken till att det kanske inte blir en allmän debatt bland studerande är att det kan vara svårt att greppa helheterna. De som sitter i fullmäktige är insatta i högskolepolitiken, men det kan vara svårt att föra en allmän synlig debatt. Enligt Nyman kan det ändå stämma att små finlandssvenska kretsar dämpar en öppen debatt. – Jag tror nog att den lilla ankdammen gör att det kan vara svårt att säga sin åsikt. Alla känner varandra, eller har gemensamma kontakter och saker sprids väldigt snabbt. Text: Erik Sandström Bild: Md Rashedur Rahman

Hur?

– Man kan kräva mer av sitt eget universitet för studenternas skull, vara djärv mot samhället och delta i demonstrationer, skriva debattinlägg och göra kampanj för studerandes intressen.

Kolumn:

Länge leve Tana!

tt vara same i dagens samhälle känns ungefär som att sitta i ett väntrum. Du sitter där, i väntan på att få gå in och tala med människan som bestämmer över ditt liv. Du ser andra människor dyka upp och gå in i rummet före dig. Du väntar och väntar, och till slut kommer någon ut och säger att de inte hade märkt att du var där och väntade, och nu är tiden slut. “Varför gjorde du inte någonting?” frågar de. “Jag ville tro på att det rätta ska hända”, vill man svara, men man gör inte det. För man är van vid att det inte händer. För man har vant sig med att bli bortglömd. I år tröttnade vi på att bli glömda. Trots utlåtanden från biträdande justitiekanslern och grundlagsutskottet, ett enigt “Nej” från de finska och norska Sametingen, och ett närapå oerhört motstånd från lokalbefolkningen i både Utsjoki och Tana kommun, kunde inget stoppa det så kallade Tana-avtalet. Genom att bryta mot den finska grundlagen begränsade riksdagen lokalt fiske i Tana-älv med hela 80 procent och kriminaliserade de traditionella fiske metoderna från de 70 procent av sameungdomar, som studerar och jobbar utanför kommunerna vid Tana-älv. Samtidigt ger avtalet nya rättigheter åt turister. Således grundades Ellos Deatnu [sve: Länge leve Tana], en aktiviströrelse, som grundade ett moratorium på ön Čearretsuolu i Utsjoki. Vi deklarerade, att Tana-avtalet inte gäller runt vår ö, och att eventuella fiskare måste be lokala släkter om lov för att få fiska där. Vår rörelse består bland annat av politiker, konstnärer, jurister, föreningsaktiva och andra ortsbor. Vi tillbringade sommaren med att ge intervjuer, skriva utlåtanden, skicka brev till ministrar och ordna en stödkonsert för att visa att vi vägrar bli nertystade. I slutet av sommaren var vi redan så pass utspridda, att ett till moratorium blev grundat, och flera samer hade själv anmält sig till myndigheterna för olaglig fiske, för att starta en rättegångsprocess emot staten.

Petra Laiti

Bild: Sampo Linkoneva

förhindrade från att komma åt land och vatten, så dör vår kultur ut. Vi måste komma åt Tana älv, annars slutar vi existera i ett område till.

Där på ön satt jag i flera veckor och jobbade dygnet runt för Ellos Deatnu, för de lokala i Tanadalen, för det samiska folket, och för mig själv. Det är olagligt även för mig att fiska i älven, trots att min familj och släkt bodde i området redan innan orden “Finland” och “Norge” fanns. Men i grund och botten handlar allt detta inte alls om fisket. Det handlar om rättigheter. Samer är varken finländare eller norrmän. Vi är vårt egna folk, med våra egna språk och egen kultur. Språken och kulturen är fastknutna med att tillämpa och förvalta de land och vatten som vi traditionellt bosatt oss vid. Blir vi

Det viktigaste jag insåg under sommaren var att det inte är någon vits att sitta i väntrummet. Vi kommer aldrig att bli insläppta. I stället kan vi göra ett eget beslut att gå ut och göra vår värld till vår egen, såsom den borde få vara. Det finns inget mer befriande än att se mitt folk börja inse detta.

Petra Laiti, ansvarig för högskolepolitik i SHS, ordförande i Suomen Saamelaisnuoret

Nicole Ekman och Emilia Rosenblad

Utan prepkurs – mindre Stadga Regeringens reformer tycks avlösa varandra och just nu ligger högskolornas tidskrävande inträdesförhör på bordet. Juridikstudenterna anser att inträdesförhören bör bevaras även om just deras förhör ses som speciellt tunga.

mnesföreningen Stadga som samlar juridikstudenterna vid Åbo Akademi ser reformen som problematisk. Stadgas ordförande Nicole Ekman och prepkursansvariga Emilia Rosenblad tycker att framtiden känns oviss. Reformen kommer snabbt på och ingen verkar veta när eller hur den genomförs och till vilken utsträckning inträdesförhören slopas. – Vi är beredda på att antagningsförfarandet kommer förändras på något sätt, det känns oundvikligt i dagens politiska läge, säger Nicole Ekman.

Hur ställer ni er till att inträdesförhören till er utbildning kanske slopas? – Det känns inte bra. Inträdesförhören har en mycket viktig uppgift just för oss blivande jurister. Utbildningen är krävande och textmängderna stora, att läsa till inträdesförhören var en bra förberedelse för själva studierna. Takten är hög och detaljerna många, man måste verkligen vara motiverad för att klara av utbildningen, säger Ekman.

Inträdesförhören fungerar alltså som en sorts studiehandledare här? – Ja det kan man kanske säga. Många märker nog när de börjar läsa till inträdesförhören att juridik inte alls är deras grej. Om inträdesförhören slopas kanske många märker det först en bit in i studierna. Då måste man byta studieinriktning och det har ju inte heller gjorts lätt i dagens läge, säger Emilia Rosenblad. Ekman och Rosenblad är överens om det som många professorer och lärare också poängterat: slopas inträdesförhören kommer stressen och pressen bara flyttas ner i åldrarna, inte lösa problemet med tunga antagningsprocesser.

Så hur ser ni på att t.ex. hälften skulle bli antagna på basen av studentbetyg och hälften via inträdesförhör? – Det känns bättre. Då har man fortfarande två chanser, man kan misslyckas i studentexamen men ändå visa hur motiverad man är att studera just juridik, säger Rosenblad. Ekman tillägger att detta kunde vara en kompromiss: – Det verkar som om reformen är oundviklig, att ändå lämna kvar en

kvot med inträdesförhör skulle göra den mer moderat. Både Ekman och Rosenblad tycker att det är viktigt att det görs en uppföljning efter reformen för att se vad den kommer ha för effekt på studietiden och hur många av dem som blivit antagna på basen av studentbetyg hoppar av studierna. I likhet med andra ämnesföreningar för juridikstudenter ordnar Stadga själv prepkursen för rättsnotarieutbildningen vid Åbo Akademi. Om regeringen väljer att slopa inträdesförhören är prepkursen också på fallrepet. – Prepkursen är en stor del av vår verksamhet. På våren sysselsätter den många i föreningen och är en betydande inkomstkälla för oss. Utan inkomsterna från prepkursen skulle vår verksamhet vara klart mindre. Men om det är så att inträdesförhören slopas och vår prepkurs inte längre behövs får vi helt enkelt skära ner i vår verksamhet och fundera om. Vi har inte hunnit fundera så långt då vi ännu inte vet hur det går, säger Rosenblad. Text: Ida-Maria Sola Bild: Md Rashedur Rahman

Trender inom studenthälsan Mentala problem ökar bland studerande, enligt en omfattande undersökning som genomfördes av Studenternas hälsovårdsstiftelse. Men trenderna är inte enbart negativa, här är några plock.

26,5%

Studerande sover sämre på grund av sent surfande

24,1%

Färre borstar tänderna mindre än två gånger om dagen

69,6%

Fler studerande äter grönsaker varje dag 19 Grafik: Sandra Snellman

Hanken är bäst på medelinsamling

anken lyckades samla in överlägset mest pengar i förhållande till skolans storlek. Hankens fundraisingchef Camilla Wardi säger att Hanken hade ett försprång i förhållande till de andra högskolorna. – Vi hade redan en levande alumnverksamhet och goda kontakter till tidigare donatorer så vi kunde trycka på gasen redan från början, säger Wardi. Wardi lyfter också fram en lyckad kommunikationskampanj utåt.

Åbo Akademi lyckades också bra med sin medelinsamling. Är det enklare för finlandssvenskar att samla in pengar?

►► Insamlingen är ett sätt att få in kapital till högskolorna. Högskolorna har möjlighet att använda den avkastning som kapitalet ger. ►► Staten har också lovat motfinansiering för de pengar som samlas in. De betalar upp till 3 euro för varje euro som högskolorna samlat in, med ett tak på 150 miljoner euro.

4 917

2 400

1 608

1 194

2 400

2 000

7 900

17 500 31 900

Insamlat

Antal

Studerande

►► Eftersom högskolorna samlade in så mycket medel, totalt 129,6 miljoner, så kommer staten att betala kring 1,15 gånger det högskolorna samlat in.

studerande

Insamlat/

– Det ligger kanske någonting i det. För att klara oss har vi i alla tider byggt upp nätverk och stiftelser och det finns en stark sammanhållning bland

finlandssvenskar där folk ställer upp för varandra. – Samtidigt lyckades Hanken bättre på att söka stöd också utanför det nätverket. Kring 20 procent av donationerna kommer från andra länder och vi har också fått stöd av många finska stiftelser. Vi var väldigt ivriga med att berätta om kampanjen vitt och brett. Många studerande donerade också pengar till Hanken. – Att det finns ett brett stöd är superviktigt för oss och viktigt när vi diskuterar till exempel ackrediteringar, också om det bara är frågan om små summor. Många studerande gav 5 euro för att visa att de vill hjälpa Hanken. Vi känner oss otroligt tacksamma för alla studerande som ställt upp för oss. Det betyder verkligen mycket. Erik Sandström

11,8

4,8

12,7

20,9

1 072

34,2

miljoner

Hanken

universitetet

Konst

ÅA

Aalto

ASK förbereder sig för tiden efter studiekortet På hösten 2018 ska Franks studiekort bli tillgängligt för alla studerande, oberoende om de hör till en kår eller inte. När Arcadas studerandekår, ASK, förlorar en av sina mest centrala medlemsförmåner så måste kåren erbjuda nya medlemstjänster. ASK:s vice ordförande Roni Huttunen jobbar med att utveckla nya tjänster som studerandekårerna kan erbjuda sin medlemmar. – Att studiekortet är kopplat till kårmedlemskap har hittills varit en självklarhet som vi har tagit för givet, men nu måste vi tänka om. Finlands studerandekårers förbund, Samok, äger tillsammans med andra studerandeorganisationer 51 procent av företaget Frank. Det är inte i ägarnas intresse att Franks studieförmåner blir oberoende av om du hör till en kår. Men de har inget val. Ett EU-direktiv om persondata innebär att alla som upprätthåller ett

personregister måste ge ut data om en person som begär information om sig själv. Personen kan också ge någon annan tillstånd att begära ut informationen, vilket betyder att vem som helst kan erbjuda studierabatter till studerande som gett sitt tillstånd. I praktiken är det därför omöjligt för kårerna att hålla monopol på studierabatterna. – Det har tvingat oss att reflektera över vad det egentligen betyder att vara medlem i ASK. Samtidigt gör vi mycket arbete som våra medlemmar inte ser. Enligt Huttunen är kårens viktigaste uppgift att driva studerandes intressen, men efter studiekortets öppnande behövs det någonting mer konkret för att

locka medlemmar. Därför har huvudstadsregionens yrkeshögskolor slagit ihop sina krafter och skapat Opku6, där Huttunen är med i arbetsgruppen för tjänsteutveckling. – Om vi slår ihop våra krafter har vi goda möjligheter att erbjuda förmåner för våra medlemmar. Enligt Huttunen finns planer på bland annat träningstjänster, restaurangförmåner och juridisk eller studierelaterad rådgivning. – Vi har inlett pilotprojekt och testat delar av vår nya service i olika skolor. I någon mån kommer vi att kunna erbjuda nya tjänster redan nästa höst. Erik Sandström

Slutet närmar sig för kåravgiften vid Helsingfors universitet Helsingfors universitets Studentkår planerar slopa medlemsavgiften helt 2025. All service är inte bra bara för att den kostar, antyder styrelseordförande Laura Luoto.

et har planerats under tio års tid i Helsingfors universitets Studentkårs fullmäktige. Nu har fullmäktige för Helsingfors universitets Studentkår (HUS) gjort slag i saken och lagt det i sin ekonomiska strategi. Målet är att medlemsavgiften på 101 euro som varje studerande måste betala ska bort. – Fastän HUS har den lägsta medlemsavgiften i Finland så känns det ändå av i de studeran-

des plånböcker. Vi vill att den sänkts till 0 euro, säger Laura Luoto, styrelseordförande för HUS. Intäkterna för studentkåren i medlemsavgifter är ungefär en miljon euro. Det är nästan en tredjedel av de intäkter (totalt 3,6 miljoner) som HUS tar in för sin verksamhet. Detta sjusiffriga hål kommer HUS ändå att täppa till genom att använda sig av sitt bolag, HUS Gruppens intäkter. Idag går 48 euro av medlemsavgiften till Studentkåren och 53 euro, enligt lag, till Studenthälsan (2017). – Vi har fått svaren från en medlemsenkät här nyligen. Där kom det fram att de som använder sig av vår service är väldigt nöjda, säger Luoto. För HUS är det realistiskt att slopa medlemsavgiften 2025 och ändå ge studerande samma service och så förmånlig som möjligt. Det är också en service att inte ta betalt för service. Den nya ekonomiska strategin har också att göra med Studenthälsan och vad regeringen beslutar inom social- och hälsovårdsreformen. – Om SOTE-reformens lagar blir stiftade, vilket är högst troligt, så kommer avgiften för Studenthälsan att försvinna från den totala medlemsavgiften. Men vi kan ännu inte vara säkra på det, säger Luoto.

Det finns risker. – HUS blir mer beroende av HUS Gruppens inkomster. Och HUS Gruppen är helt beroende av Finlands och världsekonomins läge. HUS Gruppen gör markinvesteringar och driver affärsverksamhet genom att hyra ut affärslokaler i Brunnsplatsen i Helsingfors. Det finns inga mellansteg i denna ekonomiska strategi utan medlemsavgiften kommer att sänkas direkt när det blir aktuellt 2025.

Sprider HUS beslut ringar på vattnet till andra studentkårer? – Det är svårt att säga hur de tar emot nyheten. Vi funderar mest på våra egna medlemmar. Andra kårer har inte samma möjligheter att sänka sin medlemsavgift. En bit bort hittar vi Svenska handelshögskolan och deras studentkår. Deras medlemsavgift är 120 euro. Medlemsavgiftens nivå har inte diskuterats på tre år. – Helsingfors universitets Studentkår är förmögna att sänka sin medlemsavgift. Vi har inte haft planer eller diskussioner om kåravgiften i fullmäktige sedan

2014, då vi ändrade kåravgiften sist. Att slopa avgiften vore svårt med dagens organisationsstruktur. Vi är jämfört med HUS en liten studentkår, säger Karri Lumivirta, kårordförande för Svenska Handelshögskolans Studentkår. Åbo Akademis Studentkår

har för tillfället inga diskussioner på gång angående förändringar i kåravgiften på 116 euro. – Utan kåravgiften skulle det vara väldigt svårt för oss att erbjuda samma tjänster som nu. I vårt fall finansieras största delen av intresseverksamheten, den som är förenlig med stu-

dentkårens syfte och uppgifter, med medlemsavgifter och om vi skulle slopa kåravgiften skulle vi inte kunna upprätthålla samma verksamhet som i nuläget, säger Oscar Nyman, fullmäktigeordförande för Åbo Akademis Studentkår. Matias Risikko

Avgiften för grundexamenstuderande läsåret

2017-2018 120€

116€

SHS

ÅAS

AUS KonSt HUS

Svenska Handelsh ö g skolans Studentk å r

Å b o A k a d e m i s Student k å r

Aaltouniversitets Studentk å r

113€

K o n s t universitetets Studentkår

101€

Studentk å r e n v i d H e l s in gf o r s universitetet

Banktjänster för unga 0€

Konto, kort och nätbank avgiftsfritt för dig som är 18–26 år. Läs mera om våra förmåner för unga på www.aktia.fi och boka en träff på nummer 0800 0 2470. Välkommen till Aktia Bank!

Studerande sätter sprätt på kroglivet Oliver's Inn har blivit den givna samlingsplatsen för stadens finlandssvenska studerande. Krogen är mån om ett gott samarbete med studentföreningarna som ger extra klirr i kassan. Ollis och framför allt begreppet "Ollistisdag" har blivit vida känt inom studiekretsar. Varje vecka hittar ett försvarligt antal festsugna typer till krogen bredvid Vasa torg, för att ta del av de för kvällen förmånligare priserna. – Från början erbjöd vi två stop till priset av ett på tisdagskvällarna, men på grund av en lagändring fick vi sluta med det. Nu säljer vi krandrycker till ett billigare pris och visst är tisdagarna viktiga för oss, säger Jonathan Ekman. Tillsammans med Daniel Lytz har han under de senaste åren fungerat som krögare. Men Ekmans relation till Ollis sträcker sig betydligt längre bakåt än så. Det var hans pappa som öppnade stället 1985. – Det har alltid varit självklart att jag skulle jobba här, det fanns egentligen inte några andra alternativ. Visserligen studerade jag en tid, men ivern att arbeta var alltid större.

Jonathan Ekman – Jag har lärt mig att det inte är någon idé att se på de andra, man skall gå sin egen väg. Någonting som däremot oroar mig är vilka följder den nya alkohollagen kan få.

"Det är en otrolig stämning"

Hårt arbete

Mycket hinner ändra på 32 år och Ollis är inget undantag. Från början fanns det ett kök, men i dagens läge kan man inte längre äta på krogen. Inredningen har så klart piffats upp, men grundtanken finns fortfarande kvar. Besökarna skall uppleva att Ollis är ett ställe dit man kan komma med sina vänner för att ha trevligt. Ekman säger också Ollis är mycket mera än tisdags- och lördagsfester. – Alla är kanske inte ens medvetna om att vi har öppet på onsdagar och torsdagar. Det går hur bra som helst att komma hit, dricka en öl med kompisarna eller varför inte spela något spel? Ekman återkommer ofta under samtalets gång till krogens kundkrets. Det är ingen hemlighet att Ollis i första hand anses vara en finlandssvensk krog. Någonting man dessutom är ganska ensam om att vara. Det betyder förstås att en stor grupp besökare ser krogen som sitt första alternativ vid en utekväll. – Själva lokalen är också till vår fördel. Det är en otrolig stämning här om 100 personer dyker upp på en tisdag, på ett större ställe skulle det inte alls vara samma sak, säger Jonathan Ekman. Text och bild: Jesper Sundström

Orsakerna till att just Ollis har fungerat i alla år är flera, men framför allt har vi arbetat hårt. Ekman säger att personalen har, och har haft, en stor roll i det hela. Utan den skulle ingenting ha varit möjligt. – Vi har alltid haft duktiga anställda och det är viktigt, det handlar ändå om en servicebransch. Sedan är det klart att själva stämningen har gjort sitt till. Man får leva om rejält, men förstås inom vissa ramar. Men det är klart, skulle inte Vasa vara en utpräglad studiestad kunde situationen vara en annan. En stor del av besökarna på Ollis är finlandssvenska studerande. Ekman gör heller ingen hemlighet av att krogen drar nytta av högskolorna och säger att det skulle vara svårt utan dem. – Det kommer man inte ifrån och skillnaden mellan studieåret och sommarmånaderna är stor. Därför är det också viktigt för oss att samarbeta med olika studentföreningar. Under de senaste åren har flera krogar fått stänga i Vasa. Det är ändå ingenting som gör Ekman särskilt orolig. Han säger att de som ger sig in i branschen är medvetna om riskerna.

Alva Sandström kombinerar livet som förälder med heltidsstudier

När Alva Sandström var 21 år inledde hon sina högskolestudier i musik. Men studielivet i Jakobstad byttes snabbt ut mot mammaledighet då hon efter bara en månads studier fick reda på att hon var gravid. Idag kombinerar hon livet som studerande, sångare i metalbandet Nighon och som förälder till 2 åriga Devin.

– Lite smink räddar allting, skämtar hon och lägger på ytterligare ett lager rött läppstift. Höstens första förkylning är i rullning och hon ryser inför vinterns influensasäsong. – Man lär sig att ta dagen som den kommer som småbarnsförälder. Vi träffas på musikcafé After Eight i Jakobstad, här har hon tillbringat mycket tid innan hon fick barn. Sonen Devin är ännu på dagis i ett par timmar och Alva passar på att avnjuta en kopp chaité, något som inte alltid är en självklarhet längre. – Att få barn i min livssituation är inte socialt accepterat. Dessutom var jag känd som party-Alva, jag älskar att vara bland människor och rörde mig ofta ute i sociala sammanhang. Alva växte upp i Maxmo i Öster-

botten med en musicerande pappa och illustratör till mamma. – Mina föräldrar turades om att studera också när jag var liten, så på det viset var det för mig ingen främmande tanke. Men klart att jag visste att utmaningarna skulle komma. Det var så sent som i vecka 21 hon fick reda på att hon var gravid. – Du kan alltid vara mera mentalt förberedd men det finns aldrig garantier för att du skall vara redo för det ändå. Tillsammans med stödet av familj och vänner tog hon och Devins pappa Fredrik sig igenom den första chocken. Känslor av nyfikenhet, förväntan och nervositet tog plats. Efter ett och ett halvt år av mammaledighet återupptog hon sina påbörjade studier. Hon blev sångare för metal-

bandet Nighon och en ny studieplan behövde ta form för att kunna satsa på både bandet och familjelivet. – Jag har egentligen inte haft valet om jag kan studera eller inte, jag såg det mera som något jag måste göra för vår framtid – och för mig själv så länge jag är ung. Alva gick från nattuggla till morgonmänniska på ett par månader. – Även om jag njöt av mammaledigheten med Devin kände jag mig ensam. Det blev en väldigt stor förändring jag inte alls var beredd på. Kreativiteten fick en tidsbegränsning. Men idag är det just Devin som ger henne energin att orka och som får motivationen att hållas uppe. Klockan har passerat fyra och det är dags att hämta Devin från dagis. Med hans blonda lockar och blåa ögon lyser han upp när han får syn på sin mamma.

“Jag tror att närheten och tryggheten till föräldrarna är viktigare än en fast punkt i form av ett permanent hem.” På frågan om vad hon tror blir utmaningen efter studietiden svarar hon kommande turnélivet med Nighon. Men hon har ändå bestämt sig om vad som är viktigast. – Jag tror att närheten och tryggheten till föräldrarna är viktigare än en fast punkt i form av ett permanent hem. Man kan ge stabilitet till barn på flera sätt än det traditionella med hus, villa och Volvo.

Hon fortsätter. – Jag vill lyckas för hans skull. Om han ser att jag tror på mig själv finns det större chans att han vågar tro på sig själv också. Vi tar oss en tur förbi Campus Allegro. Utanför musiklekis, där Devin stortrivs en gång per vecka, småpratar hon med några andra mammor. – Jag trivs bäst bland mina egna vänner, då känner jag mig som mig själv. De traditionella mammagrupperna passar inte riktigt mig. På en minut har Devin tagit sats och sprungit runt hörnet. Alva reagerar på en blixtsekund och springer efter. Det är sällan en tyst minut med en tvååring. Och även om Alva gärna uppmuntrar andra föräldrar att ta hand om sig själva och sina egna intressen återkommer hon alltid till Devin. – Han är det viktigaste i mitt liv och ingenting kommer att ändra på det. Text och bild: Jennifer Granqvist

HÅ bygger världens bästa robotsegelbåt Högskolan på Åland har byggt en segelbåt som seglar av sig själv, men på egen hand skulle de inte våga släppa iväg roboten. Nu arbetar forskningsgruppen på att kommersialisera projektet.

ärldens bästa robotsegelbåt ASPire står under en trappa i småregnet. Anna Friebe, Maël Le Gallic och Gianmarco René Casanova försöker montera seglet efter transporten hem från World Robotic Sailing Championship i Norge, men båten kämpar emot sina skapare. Le Gallic står högst uppe på trappan och försöker vicka på seglet, men bulten verkar så gott som omöjlig att få på plats. – Det enda båten inte klarade av var att undvika alla tävlingshinder, men det var det ingen som lyckades med, säger projektledare Anna Friebe om mästerskapet i Norge där ASPire nyss tagit hem segern. – Ballongerna var helt enkelt omöjliga att upptäcka, inflikar Le Gallic. Högskolan på Åland är en av en handfull högskolor och företag i världen som utvecklar robotsegelbåtar. Den automatiska segelbåten ASPire (ASP står för Autonomous Sailing Platform) är tänkt att i framtiden kunna segla omkring och på egen hand samla in data från havet. – Att minska på mänskligt arbete har alltid varit ett effektivt sätt att skära i kostnader. Bemannade fartyg är dyra jämfört med möjligheten att automatisera båtarna, säger Casanova. – Robotsegelbåtar kunde samla in betydligt större mängder data än vad forskare har möjlighet att samla in för hand, säger Friebe. Att utnyttja vindkraft är ett sätt att automatisera båten och göra den miljövänlig. Bränsle skapar utsläpp och måste fyllas på medan solenergi är hopplöst ineffektivt. En liten soldriven motor används ändå för att styra rodret och seglet. Tanken är också att installera en reservmotor som går på solkraft ifall det är vindstilla eller i mer utmanande situationer som i hamnar.

Båten styrs av en Raspberry Pi-dator och en elmotor justerar rodret och seglet. De totala kostnaderna för båten och utrustningen är kring 20 000 euro.

Framtidens autonoma båtar Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och målet är att projektet också ska gå att kommersialisera. På vilka sätt robotsegelbåten kan användas kommersiellt är ännu inte helt klart, förutom som självgående insamlare av data från haven. Enligt projektledaren Friebe kan tekniken utnyttjas på sätt som kanske inte ännu går att förutse. – Vi använder till exempel en termisk kamera för att kunna undvika kollisioner och ska installera en solpanel som vänder sig mot ljuset. Hur vanliga självstyrande båtar kommer att vara i framtiden råder ändå en viss oenighet om. – Bilar står outnyttjade tre fjärdedelar av tiden och det talas om att autonoma bilar kunde skjutsa omkring folk istället för att stå oanvända. Båtar används ännu mer sällan så man kan tänka sig att båtar kunde utnyttjas på samma sätt, säger Friebe. – Men om jag ska segla vill jag göra det själv, att kunna kontrollera båten är en del av semestern. Kanske det skulle fungera bättre för motorbåtar, menar Le Gallic. – Färjor är väldigt repetitiva i sitt beteende, så de kunde automatiseras ganska enkelt, säger Casanova. – Å andra sidan är det människor ombord på passagerarfärjor, men till exempel obemannade fraktfartyg skulle inte behöva ventilation, kök eller vatten och skulle inte behöva anpassa sig till människors tidtabeller, säger Friebe. Det är ansvarsfrågan som är den största utmaningen för robotsegelbåtarnas framtid. Juridiskt sett är självseglande båtar inte så enkelt och det är oklart om man kommer att kunna få skicka ut båtar på egen hand. – Målet är att bygga en forskningsplattform som kan segla omkring av sig själv, kanske till och med i flera månader. Men i nuläget skulle jag nog inte våga skicka iväg båten utan övervakning. Text: Erik Sandström Bild: Matias Risikko

Båten är en ombyggd liten segelbåt på 4 meter med en stadig köl. Seglet är tillverkat enligt samma modell som en flyplansvinge och har en mindre styrfena som kan rotera seglet i rätt riktning.

Varför behöver vi egentligen er, FSF och Samok?

Hej, jag heter Jimmy Nylund och sitter i styrelsen för Finlands studentkårers förbund. Vi representerar alla universitetsstuderande i Finland och bedriver deras intressebevakning både på nationell och internationell nivå. Det här betyder bland annat att vi skriver utlåtanden, gör ställningstaganden, sitter med i olika arbetsgrupper och träffar politiker, tjänstemän samt andra organisationers representanter. Allt detta gör vi för att få universitetsstuderandes röst hörd i frågor som är viktiga för oss. Det kan t.ex. handla om högskole- och utbildningspolitik, socialskyddsärenden, studiestödsärenden och hälsovårdsärenden. Vi finns alltså till för att vi är universitetsstuderandes röst i samhället och vi försöker påverka samhället så som vi vill att det ska fungera. Även du kan påverka vilka sakfrågor vi bedriver och vilka linjer vi ska ha i frågor som är viktiga för dig! Det gör du blanda annat genom att rösta i studentkårsvalen. Sist och slutligen är det studentkårerna som besluter om FSF:s verksamhet. Vi finns alltså till för att representera dig och dina medstuderande. Lycka till med studierna!

Du som är med i en kår betalar också för kårens medlemsskap i Finland studentkårers förbund FSF eller Finlands studerandekårers förbund Samok. Varför det? Idag måste man kunna sälja sin idé kort och slagkraftigt, så vi gav FSF och Samok en minut var för att övertyga oss i en hisspitch.

Jimmy Nylund 30 Bild: Matias Risikko

– Hej, jag heter Anni.

– Och jag är Jyri. – Och vi kommer från Finlands studerandekårers förbund, Samok, och vi ska berätta varför Samok är viktig för studerande. I Finland har vi cirka 140 000 yrkeshögskolestuderande. Vi representerar dem alla och ser till att de tas i beaktande i riksomfattande beslutsfattande.

– Så vi gör intressebevakningen för yrkeshögskolestuderande i Finland och på EU-nivå. Till exempel diskuterar ministerier och arbetsgrupper trots allt ständigt om frågor som berör studerandenas dagliga liv. Samok stöder kårer så att vi får en ännu mer inflytelserik och starkare studeranderörelse.

– Om du vill vara med i studeranderörelsen så är första steget att du blir medlem i din egen studerandekår.

Jyri Niemi

Anni Koivisto

Känner du dig ibland som västmetron? Det vill säga att du tar dig an ett projekt som du vill göra färdigt men deadlinen skjuts upp gång efter gång? Då prokrastinerar du. Det är rätt vanligt inom den akademiska världen för studenter med stor frihet att skjuta upp saker och ting. Det kan handla om inlämningsuppgifter eller en uppsats. Tidsoptimism är vanligt och flera gör sina uppgifter först i grevens tid. En intressant detalj med uttrycket ”i grevens tid” är att det sägs komma från greven Per Brahe. Brahes staty finns i studiestaden Åbo. Om det här är en symbol för prokrastinering får de vise spekulera vilt om. Det är roligt att fylla sin tid med andra aktiviteter än måsten. Miljöer med sociala kontakter, evenemang och aktiviteter som driver bort fokus från studerandet. Vad är det som fångar studerandes uppmärksamhet? Självstudier vänder på dygnsrytmen för flera studeranden. Det gäller att inte underskatta den tid som krävs för att läsa in sig. Visst kan man klippa och klistra ganska långt, men för att samla in bakgrundsmaterial för en uppsats och för att hinna ta in motstridiga uppgifter om ämnet är ett tidskrävande arbete. Deadline är obarmhärtig. Studerande kan drabbas av the student syndrome, det vill säga studenter kan ha svårigheter att hålla självpålagda tidsplaner.

Mañana, mañana Enligt en undersökning beror procrastinerande studerande på saknad av inre motivation för arbetsuppgiften. För att få en inre motivation behövs en känsla för självutveckling och att man känner att ämnet är intressant. Det finns också en yttre motivation. Den får man genom att klara sig ekonomiskt,

genom att få feedback från föreläsare och föresläsningsstilen man tar del av. Om en yttre motivation finns så kan man bli fri från prokrastinering, enligt vissa akademiker. För varje studerande är allt inte intressant i den akademiska kunskapens värld. Men det är intressant varifrån motivationen kommer ifrån. Ta modell av Per Brahe, gör som greven, och hitta din motivation i tid. Uppskjutandet kan du göra sen. Matias Risikko

1. Koka upp vatten i en kastrull. Skala potatisen och dela den i jämnstora mindre bitar. Lägg i potatisen och låt småkoka under lock till potatisen är precis mjuk. Häll av vattnet och låt potatisen ånga av utan lock. 2. Koka upp mjölk och smör i en kastrull. 3. Mosa potatisen med en potatisstöt eller vispa försiktigt sönder den med elvisp. Tillsätt den varma smörmjölken, salt, nymalen vitpeppar och ev muskotnöt. Vispa moset luftigt, med ballongvisp eller försiktigt med elvisp.

För alla

Fri från gluten och ägg. Gör laktosfri: använd laktosfri mjölk och smör. Gör mjölkproteinfri: byt mjölk mot soja- eller havrebaserad mjölkersättning, byt smör mot mjölkfritt matfett.

Tips

Potatisen mår bäst av så kort tid i vattnet som möjligt. Koka upp vattnet redan när du skalar potatisen. ica.se

Skolan vill alltid att du ska förklara saker, som till exempel hur Sveriges regering fungerar. Men det är svårt att förklara något man inte minns. Och hur kommer det sig att man kan Beyoncés nya låt utantill, men det blir tomt i bollen när man tänker på Sveriges regering? Var inte orolig, problemet går att lösa. Använd din Beyoncé-kunskap i pluggandet. Ta din favoritlåt och skriv en ny text som handlar om just regeringen. Sjung sedan låten vid varje tillfälle som ges – i duschen, på rummet eller vid matbordet. Lägg till rörelser och starta en plugg-popgrupp med några klasskompisar. Och varför inte spela in regerings-hiten på mobilen och lägga till den i spellistan? Eller så använder du den som alarmsignal så att det första du hör när du vaknar är lite schyssta demokrati-beats. Läst från Kamratposten 14, 2017.

www.sockom.helsinki.fi

UPPTÄCK MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET. Bli expert inom: Journalistik och kommunikation Socialpsykologi Statskunskap med förvaltning Sociologi Rättsvetenskap Socialt arbete Sök till vårt svenskspråkiga kandidatprogram i samhällsvetenskaper!

36 SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN VID HELSINGFORS UNIVERSITET

Studentvisan Melodi: Höstvisan, Erna Tauro Text: Jasmine Nedergård

Vers 1

Ref.

Vägen hem var mycket lång, Jag minns knappt var jag bor, Jag bara minns jag va ute hela natten. Vi börja klockan fyra och vi satsa alltid stort, De bekymmer som fanns de tog vi paus med.

Se på min älskade dryck den försvinner, Lång ner i strupen och syns inte mer, Tillsammans med skratt, glada sånger och drycker, Flyger studentlivet snabbt förbi.

Sen satte vi oss ner och sen fylldes våra glas, Välkomstsnapsen var serverad såväl maten, Sen så skåla vi till vänster, till höger och så fram, Och sen börjar proceduren från början...

Vers 3

Och plötsligt är jag färdig och stänger denna dörr, Både till studierna, sitzerna och snapsen, Men minnerna de finns och de stannar alltid kvar, Såväl i 20, 30 år eller 100.

Ref.

Se på min älskade dryck den försvinner, Lång ner i strupen och syns inte mer, Tillsammans med skratt, glada sånger och drycker, Flyger studentlivet snabbt förbi.

För tur är väl ju det att man lever i ett land, Där traditionerna lever och kan frodas, Så även om man själv sen blir äldre varje dag, Kan man alltid höra unga röster sjunga:

Vers 2

Ref.

Jag letar efter nånting som jag säkert glömde bort, Att ta med mig när festen sen var över, Men här känner vi varann så den hittar nog tillbaks,

Se på min älskade dryck den försvinner, Lång ner i strupen och syns inte mer, Tillsammans med skratt, glada sånger och drycker, Lever vårt Finland minst 100 år till.

Våran ankdamm är ju ändå rätt liten. Och kanske har jag lärt mig en läxa eller två, Att man också kan festa med mindre, Men studentlivet det varar blott några ynka år, Så ikväll tänker jag festa med mycket...

Studentbladet ordnade sin första snapsvisetävling med Finland 100 år som tema. SSI:s styrelse, som representerar Svenskfinlands studerande, fungerade som jury. Vi fick in många fina snapsvisor, och det vinnande bidraget var Studentvisan av Jasmine Nedergård. Visan har en hög igenkänningsfaktor speciellt för gamyler (äldre studerande) och påminner om studielivets gemensamma förgyllda minnen.

Illustration: Helen Eklöf

Ramen, nudelsoppa Ramen kommer ursprungligen från Japan och man skulle nästan kunna säga att det är en form av snabbmat. Det bästa med ramen, tycker jag, är att det går att variera i oändlighet. Recepten nedan är en riktig budget variant och en lyx. Kombinera gärna de olika receptet och passa på att tillägga någon grönsak som du kanske tycker passar.

toppa gärna med studentvänliga, hemgjorda böngroddar.

2 portioner Ingredienser • 5 dl buljong, recept nedan • 100 g udon eller soba nudlar • Ett paket Jalotofu mieto chili • 200 g shiitakesvamp • 1 morot • 1 stort blad purpurkål eller svartkål • 1-2 msk sesamolja • 1 msk kallpressad kokosolja • 1-2 msk tamari, japansk soja • Färsk koriander • Sesamfrön

Buljong • 5 dl vatten • 1⁄2 purjolök • 1 tumstor bit ingefära • 2-3 stjärnanisar • 2 msk torkad, hel koriander • 2 msk fänkålsfrön • 1⁄2 tsk himalaya salt • 1-2 msk sesamolja • 1-2 msk tamari

Börja med buljongen. Hacka purjolöken och skölj den ordentligt, skala och riv ingefäran. Rosta de torkade kryddorna i en kastrull på medelhög värme. Ringla över sesamolja och stek purjon, ingefära och kryddorna i några minuter. Häll på vatten samt tamari, låt koka upp. Sjud sakta under lock i ca 15 min. Smaka av med himalayasalt och sila buljongen när den kokat klart. Värm en kastrull med vatten och häll i nudlarna då det börjat koka. Sjud på medelvärme i ca 7 minuter eller tills nudlarna blivit mjuka, häll av och skölj med kallt vatten så att dom inte kladdar ihop.

Tärna tofun. Hetta upp kokosolja i en stekpanna och stek tofun på medelhög värme tills den fått fin färg. Hacka kålen och ångkoka. Skala moroten och skär den i smala stänger. Skiva under tiden shiitakesvampen. Värm en wokpanna, eller stekpanna, till medelhög värme. Häll i 1-2 msk sesamfrön, rosta tills det börjar dofta. Ringla över sesamolja och häll på den skivade svampen. Sänk värmen och stek i några minuter, smaka av med tamari. Fördela nudlarna i djupa skålar, häll på den varma buljongen och toppa med ångkokt kål, hackad morot, shiitakesvampen och den stekta tofun. Garnera med färsk koriander och sesamfrön.

2 portioner Ingredienser • 5 dl buljong, recept nedan • 2 nystan risnudlar • 1⁄2 purjolök • 1 morot • 1-2 msk soja • 2-4 msk sesamfrön

Buljong • 5 dl vatten • 1 liten gul lök • 1 tumstor bit ingefära • 2-3 stjärnanisar • 2 msk torkad, hel koriander • 1⁄2 tsk salt • 1-2 msk matolja • 1-2 msk soja

Börja med buljongen. Skala och hacka löken, skala och riv ingefäran. Rosta de torkade kryddorna i en kastrull på medelhög värme. Ringla över matolja och stek den hackade löken, ingefära och kryddorna i några minuter. Häll på vatten samt soja, låt koka upp. Sjud sakta under lock i ca 15 min. Smaka av med salt och sila buljongen när den kokat klart.

Skala och skär moroten i smala stänger, hacka purjon och skölj. Ångkoka purjon i någon minut. Koka upp vatten till nudlarna. Ta av kastrullen från plattan och lägg i nudlarna, låt dra under lock i ca 3-4 min. Häll av och lägg upp i djupa tallrikar. Häll den varma buljongen över nudlarna, toppa med purjolök, morot och sesamfrön.

Text och bild: Fia Doepel

Med tummen till Indien Den åttonde september liftade vi till båten som tog oss till Tallinn och därifrån har vi tagit följande rutt: Estland – Lettland – Litauen – Polen – Ukraina – Moldavien – Rumänien – Bulgarien – Turkiet. Härifrån ska vi ännu ta oss vidare längs rutten Turkiet – Georgien – Azerbajdzjan – Iran – Pakistan – Indien. Målet är att vara hemma igen kring årsskiftet. Den enda regeln är att vi måste lifta mellan städerna.

Kiev, Ukraina. Det viktigaste med soffsurfande är inte en gratis övernattningsplats, det är människorna man lär känna. Cirkeln slöts efter att vi fick bo hos Maria, som för några år sedan övernattade hos Riku. Maria visade oss platser som vanliga turister knappast skulle hitta och när vi åkte vidare liftade Maria med oss till Odessa vid Svarta havet.

Transfagarasan, Rumänien. En av Europas vackraste vägar visade både sin bästa och sin värsta sida. Dimman slukade inte bara klipporna, utan också oss liftare. Det går väldigt bra att lifta i Rumänien och vid vägrenen står ofta också ortsborna själva med tummen i vädret.

Bukarest, Rumänien. Miljonstäder kan vara riktiga liftarfällor. De stressade stadsborna kan låta liftarna vänta väldigt länge. Vi yrade omkring i Rumäniens huvudstad i över fyra timmar efter att vi fastnade på en ringväg runt staden. Efter tre liftar och en hel del uppmuntran av glada byggarbetare lyckades vi ta oss vidare mot Bulgarien.

Istanbul,

Turkiet.

Det är svårt att planera resan noggrant när man liftar. Det höll redan på att bli mörkt när vi anlände till storstaden Istanbul utan en aning om var vi skulle övernatta. Vi tog oss till en lokal bar där vi träffade Haron som gillade turkisk metal. Haron lät oss bo tre nätter hos sina föräldrar och han fungerade som vår personliga guide i Turkiets största stad. Haron visade oss mycket av den lokala kulturen och shishan gjorde det enkelt att sjunka in i den lokala livsstilen.

Bolu,

Turkiet.

Under den första månaden övernattade vi bara en natt på vandrarhem. De flesta nätterna fick vi sova på någons soffa och flera nätter i tält, ibland i skogen bakom någon bensinstation eller på någons gård som vi råkat in på i nattens mörker. På bilden är vår tältplats bland kullarna nära staden Bolu. På natten sjönk temperaturen närmare noll grader och vi låg och huttrade hela natten i våra sovsäckar. Morgonsolen skapade ett vackert dis över fälten och värmde oss nedkylda resenärer.

Bolu, Turkiet.

Med 51 skjutsar bakom oss har vi inte alltid rymts in i bilen. Den här gången fick vi åka ner längs sluttningarna på ett flak.

Aksungur Köyü, Turkiet. Då vi letade efter en tältplats kom vi till en liten by som inte haft turister tidigare. Utöver flera nyfikna ortsbor kom också borgmästaren Mevlut Örs för att utreda varför vi egentligen rör oss i potentiellt farliga trakter. Efter en lång diskussion med hjälp av Google Translate, passkontroller och tolkningshjälp av Haron från Istanbul, fick vi sova på en soffa i ett övergivet hus istället för i tält. På morgonen bjöd borgmästaren in oss på frukost med sin familj.

Vägren, Turkiet.

Lastbilschauffören Tohid Ghanbari från Iran blev orolig då han hörde att vi inte hunnit äta lunch under dagen. Så han stannade på följande rastplats och började kocka ihop en iransk lunch åt oss. Förutom iranskt bröd, aprikossaft, oliver och smaskig omelett fick vi också övernatta hemma hos Tohid i Teheran.

Niksar, Turkiet.

Ofta leder slumpen liftare till oväntade platser. Då vi jagade en telefon som vi tappat under dagens första lift hamnade vi avsides från rutten och kom till staden Niksar. Medan vi väntade på telefonen på polisstationen bestämde sig poliserna för att köra oss till Turkiets näst högsta fästning, där vi fick uppleva resans otroligaste solnedgång.

Text och bild: Riku Mesiniemi och Salla Lohi facebook: @peukullaitaan instagram: @peukullaitaan peukullaitaan.net

Övertyga din styrelse Du kommer troligtvis stöta på en situation då du behöver övertyga någon om en idé eller ett förslag. Det kan vara din förenings eller studentkårs styrelse som fumlar och bara du kan lösa situationen. Gör det då med retorikens knep. Många föds inte med retorisk spetskompetens utan man måste öva. Enligt Antti Mustakallio, som är expert och utbildare inom tal och retorik, finns det några simpla knep att använda när det väl börjar vara dags att öppna munnen.

2. Publik 1. Tänk på ditt meddelande Vad vill du förmedla till dina åhörare? Vad vill du åstadkomma med ditt tal? Finns det argument som du vill försvara? Fokusera på dessa och kör inte på sidospår med ditt tals innehåll. Tänk ut dit argument och vad du baserar det på. Det här är en viktig och kritisk del i ditt tal. Svaga tal beror oftast på att de är ogrundade, eller att talaren inte har någonting att säga eller inte vet vad hen vill åstadkomma med sitt tal.

Retorikens två grundpelare är meddelandet och publiken. Om talaren inte bryr sig om sin publik faller det lätt platt. En god talare riktar sitt tal till publiken. Är de gamla eller unga? Vad har de för utbildning, livsstil, politisk åskådning och tro. Det viktigaste du behöver ta reda på är hur publiken förhåller sig till det som du kommer att säga och hur de förhåller sig till dig som talare. Forma ditt tal så att publiken känner som att de blir träffade av talet. Fånga publikens intresse genom att vinna dem redan i början av ditt tal. Om du tror att publiken har motstridiga åsikter om din åsikt, försök tänka ut vad ni ha gemensamt så att ni kan närma er. Fungerar humor för att lätta upp stämningen?

3. Uppbyggnad Ett tal kan ha en lätt uppbyggnad bara det finns en struktur. Bygg ditt tal med en början, huvuddel och ett slut. I talets början ska du väcka publikens intresse och välvilja. Du kan också föra fram det som talet kommer att handla om. När publiken är intresserade och litar på dig är det lätt ta sig vidare till talets huvuddel där du för fram det som du vill säga. Ge en bakgrund till det som du för fram, förklara det tydligt, argumentera och slå ner möjliga motargument. I avslutningen kan du lyfta på humöret för publiken. Det går att försöka väcka känslor i publiken. På så vis lämnar talet i minnet på åhörarna. Du kan också föra fram talets huvudpoänger i det här skedet.

4. Presentation Lär dig ditt tal väl. Lär dig talet på så vis att när det kommer ur munnen ska det komma från hjärtat och inte dina luntlappar. Om det är möjligt håll talet utan anteckningar. Om det inte går – kom ihåg att hålla ögonkontakt med publiken. Det viktigaste är att du pratar med en tydlig röst och artikulerar. Prata inte för snabbt. Om du är nervös, försök höja volymen en smula för att få mer självförtroende. När du skriver ditt tal kom ihåg att inkludera humor, berättelser, exempel, konkreta saker, ordlekar med mera. Bygg en dynamik till ditt tal och inkludera pauser samt ändra röstens volym mellan varven. Kom ihåg att le om det passar tillställningen.

5. Ta lärdom av dig själv När ditt tal är klargjort och publiken applåderar på stående fot slappna inte av. Nu går du igenom hur det gick och tänk kritiskt på det som fungerade och inte fungerade i ditt tal. Var glad att du klarade av din prestation och kanske du gör ett ännu bättre tal nästa gång. Text: Matias Risikko Illustration: Thea Kiukas

Mustakallio delar med sig av andra retoriska knep på retoriikantaito.fi.

Vassa pennor på toaletten

n lukt av skit ligger tät över toaletten i Helsingfors universitets huvudbyggnad. Jag fäller snabbt ned locket för att inte behöva oroa mig över vad som kan tänkas kräla upp ur djupet. Dörrarna till båsen öppnas och stängs. Det verkar ha bildats en kort kö och det gnager lite på mitt samvete att ockupera ett bås då någon annan kanske skulle ha ett mer akut behov av det. Men jag samlar mig. Jag har kommit så här långt och nu finns det ingen

”Den som knullar en eld bränner sin penis”. Den 2000 år gamla graffitin från Pompeii skiljer sig inte så mycket från dagens toalettklotter. Anonymitet tillåter oss att skapa utan självcensur, på gott och ont.

återvändo. Jag försöker mitt bästa att ignorera konserten i båset bredvid och fortsätter att studera klottret som fyller hela dörren. – Here I am taking a shit and there you are reading this, läser jag på dörren. Anonymitet tar bort rädslan för att göra bort oss och hotet om konsekvenser försvinner. På nätet spårar det lätt ut när mottagaren blir ett offer, men i toalettbåset kan mottagaren vara vem

som helst. Det gör kanske inte tonen mildare, men det gör det enklare att läsa utan att förlora hoppet om mänskligheten direkt. – Suomi ensin! Suomalaiset ensin! – Ceci n’est pas une vessakirjoituse. (Vad betyder det?) Jag undviker ögonkontakt med en tjej i huvudduk som speglar sig och skyndar in i båset på damtoaletten. Här finns också hatet och här finns sarkasmen, men det finns några mar-

kanta skillnader från herrtoaletten: Här finns inga kukar och här finns till och med seriösa och konstruktiva skriverier emellanåt. Trollandet är ändå betydligt vanligare än de seriösa diskussionerna. – Hur får man jobb? Hjälp mig :( – Sälj din röv – Nätverka, leta, gräv, var aktiv på sociala medier, hoppa på glasskärvor med slutna ögon, lär en elefant att sjunga. En stor del av skriverierna skulle jag kategorisera som hat och politik. Utropstecken är det enklaste sättet att känna igen dessa texter. Hit hör rasistiska och antirasistiska texter, samt ha-

tiska texter om politiker eller politiska partier, främst Gröna, Samlingspartiet och Sannfinländarna. Bland texterna finns förstås också skämt om skit eller sex. Men de fyndigaste är oftast de som förvränger det ursprungliga budskapet genom att skriva om eller bidra med svar. – Valta mulle – Valta Kim Jong Unille – Valta Mahjongille – Malja Valaille – Kalja Valtaajille Anne Norema analyserar klottret på damtoaletter i sin gradu från 2014 “Miksi tytöt pissaa niiiiin hitaasti” – Eräiden vessakirjoitusten kielellistä

analyysia. Enligt Norema söker en del av klottrarna efter samhörighet genom teman som är enklare att ta upp anonymt, samtidigt som andra uttryckligen vill ta avstånd från gemenskapen genom provocerande innehåll. Det är frågan om samma sorts trollande som anonyma nätdiskussioner blivit ökända för. Men vad är det egentligen som får oss att klottra på toaletterna? Noremas förklaring är lika enkel som genial: – Det verkar som att klottrandet motiveras av samma enkla behov som får oss att uppsöka toaletten: Någonting måste ut. Text: Erik Sandström Bild: Matias Risikko

Evenemangskalender 2017

2017

Oktober

November

19.10 VN “Så ska det låta” 19.10 ÖFN Talks 23.10–1.11 Novium Kårval 25.10 ÅN Matlagningskväll 25.–26.10 SHS Fullmäktikgeval 26.10 NN Beerpongturnering 27.10 VN Halloween-sitz 27.10 NN Välkomstmiddag med halloweentema 28.10 NN Gäddfest och Kuratorsskifte 28.10 SHS MC Masters night 30.10–3.11 ÅA Kårval, förhandsröstning

3.11 NN Herrmiddag 4.11 SHS Vingla i Vasa 4.11 ÖFN, ÅSFH, ÅN Halloweensits 5.11 Öppet hus på Ostrobotnia 7.–8.11 ÅA Kårval 8.11 AUS Poli Appro 10.11 ÅN’s pubkväll 11.11 VN Porthanfesten 11.11 Pampasmaffians PROJECT S(illiz) 11.11 SHS Skojrejs 16.11 ÖFN Valmöte 17.11 NN Dammiddag 18.11 SHS Gamylen 20.–26.11 HUS Årsfestveckan 23.11 HUS Årsfest & Födisfest 23.11 ÖFN-sits 29.11 ÅN Pepparkaksbakning 30.11 Glöggrundan i Åbo

Teknologföreningens spex

Apollo 11

14.10 Helsingfors, Helsingin Konservaatio (premiär) 20.–21.10 Esbo, Louhi-salen 4.11 Vasa, Ritz 26.11 Åbo, kåren

2018

Den här kalendern är ett urval av de evenemang som sker runt i studievärlden under läsåret. Givetvis sker det ansenligt mer på våren men datumen är ännu inte fastställda.

Februari 3.2 13.2 13.2 ~14.2 17.2 24.2

Tipsa Stbl.fi om intressanta evenemang!

2017

December 1.12 2.12 6.12 6.12 6.12 6.12 6.12 6.12 9.12 9.12 9.12 16.12 16.12

NN Månadssits SSHV Årsfest NN Självständighetsbal HUS Studenternas fackeltåg ÅA Självständighetsdagens fantåg ÅN Självständighetsdagsfes AUS självständighetsmottagning i Dipoli ÖFN ÅN ÅSFH Studenternas fackeltåg & självständighetsmiddag SHS EC Farwell Dinner Vasa Nations julfest ÖFN, ÅN och ÅSFH Julfest SHS Julfest NN Julfest

2018

Mars 16.3 24.3 23.3

Noviums 10-årsjubileums- fest i Jakobstad Teknologföreningens årsfest Pampas Nationaldag i Vasa

2018

April 30.4

Vappen firas i Åbo, Helsingfors och Vasa

2018

Maj

Januari 21.1

Skruvsters 4-års kalas i Jakobstad Fastlaskiainen i Åbo och Vasa AUS Laskiaisrieha och Gravitaatio Teknologföreningens Valentinsitz ÅAS XCIX årsfest, i Vasa Vasa Nations 110:e årsfest

1.5

Skidresa 7.0 Brobyggarski Åre

Första Maj brunch i Åbo, Helsingfors och Vasa

Michail Bulgakov

Bild: Linn Henrichson

REGI Egill Pálsson PÅ SCENEN Maria Ahlroth, Martin Bahne, Robert Enckell, Minna Haapkylä, Iida Kuningas, Oskar Pöysti, Tobias Zilliacus Föreställningar fram till den 9.12.2017

Teater Teater90° 90°++WAUHAUS WAUHAUS

SAATANA SAAPUU MOSKOVAAN

18.10-7.11

WORK HARD AND BE NICE TO PEOPLE

– HBL

VIIRUS GUEST 7-9.11

Carl Knif Company - The emotional life of a dog / what my father said

15-16.11

Post-MJ Era Institute Of Consciousness - AFTERLIFE (Baltic Circle)

28-30.12

Glims&Gloms dance company - JAM - Herra Hillon hämmennys

V I I R U S H A R F LY T TAT T IL L B U S H O L M E N!

RAMY

WUNDERKINDER Nypremiär på Viirus

Biljett för studerande 16€

”Mästaren och Margarita är ett visuellt och auditivt helhetskonstverk, en stark teaterupplevelse där skådespelarna gör ett intensivt arbete, både fysiskt och känslomässigt.”

Se hela höstens program på viirus.fi Instagram @teaterviirus #viirus30 Facebook Teater Viirus

- In the frontline

Medelhavsgatan 14 Busholmen, Helsingfors

A live report on the Egyptian revolution singer Ramy Essam

viirus@viirus.fi 09 440 224

TEXT Johannes Ekholm

Kritikersuccén återvänder till Viirus

REGI Anni Klein

28.11-1.12

UTBILDNINGAR 2018 SVENSKA BACHELORUTBILDNINGAR

STAY CURIOUS

• • • • • • • • • •

Barnmorska Energi- och miljöteknik Ergoterapeut Fysioterapeut Företagsekonomi Förstavårdare Hälsovårdare Idrottsinstruktör Informationsteknik Kulturproducent

• • • • • • • • •

Mediekultur: Foto & Klipp Mediekultur: Ljudarbete Mediekultur: Manus & Regi Mediekultur: Medieanalys Mediekultur: Online Media Mediekultur: Producentskap Process- och materialteknik Sjukskötare Socionom

ENGELSKA BACHELORUTBILDNINGAR Välkommen till Arcada – en modern och internationell högskola ett stenkast från Helsingfors centrum! Hos oss tar du del av den senaste expertisen inom just det område du brinner för och får kunskaper som är relevanta och eftertraktade på arbetsmarknaden – både i dag och i framtiden.

• International Business • Materials Processing Technology • Nursing

#arcadauas

arcada.fi

Pro Studentbladet är en ideell förening, som stöder Nordens äldsta studenttidning Studentbladet och dess utgivare Svenska Studerandes Intresseförening, samt främjer intressen som är gemensamma för svensk- och tvåspråkiga studerande i Finland.

Ge ditt stöd Bli medlem:

Ordinarie medlem Som fysisk person kan du antas som ordinarie medlem. Du betalar en årlig medlemsavgift om 20 euro, men ingen anslutningsavgift.

Ständig medlem Som fysisk person kan du även antas som ständig medlem. Engångsavgiften för ständigt medlemskap är 150 euro och du betalar därefter ingen årlig medlemsavgift.

Studerandemedlem

Understödande medlem

Som studerande vid universitet, högskola eller yrkeshögskola kan du antas som studerandemedlem. Du betalar en årlig medlemsavgift om 10 euro, men ingen anslutningsavgift.

Till understödande medlem kan antas ett rättsgiltig samfund eller en fysisk person som vill stöda Pro Studentbladets verksamhet och målsättningar. Engångsavgiften för understödande medlemskap är 1 000 euro.

www.stbl.fi/pro-studentbladet/

t e d a l b t n ude

eSt

ste å m u d t e v på e l r l b o o k Veck r att ha fö a n: a n s e r ä d e l l t r e h vä y e i n d ste stu en a s g i p t i t k i De v hetaste e fredag. e j och d nbox var i n i d i

Inta ”the friendzone” annars dör du

ör att få vänner måste man stå på sig själv lite och utsätta sig för jobbiga situationer och kunna hantera risken att bli avvisad. Ge inte upp – det kan löna sig att försöka. Så du flyttar till en ny stad och du känner inte många människor än. Kanske du har levt i en långvarig relation med någon innan som fick ett plötsligt slut? Dina gamla vänner har flytt sin kos, är upptagna av arbete eller har skaffat en ny flock eller familj att umgås med? Du är i knipan och behöver en vän.

Hur gör man? Vetenskapsmän har svaren. De har kommit fram till att det är enklare att knyta nya vänskapsband under utbildningstiden. Men så fort personen lämnar denna utbildningsvärld blir det tuffare att uppfylla de tre villkor som sociologer sedan 1950-talet har ansett vara avgörande för att få vänner nämligen: närhet; upprepning, oplanerade interaktioner; och en miljö som uppmuntrar människor att lita på varandra, enligt Rebecca G. Adams, professor i sociologi och gerontologi vid University of North Carolina i Greensboro.

Detta är varför så många människor träffar livslånga vänner i college, tillade hon i en intervju med New York Times. Som gulis rekommenderar både kårer och nationer att man engagerar sig i evenemangen som ordnas. Ömsesidighet är nyckeln för att knyta kontakter. Det här kan rädda dit liv. Att ha en vän och ett socialt nätverk kan hjälpa dig överleva. Julianne-Holt-Lunstad, professor i psykologi vi Brigham Young universitet säger att om du inte har den sociala supporten som ett nätverk av vänner ger så leder detta till högre risker för övervikt, sämre hälsa och en tidigare mortalitet.

Smakar det så kostar det

Men även i kärleksträsket finns det risker. Antropologen Robin Dunhar på Oxford University har tagit del av en studie som visar att om man går in i en romantisk relation med någon så kostar det två vänner. Det här visar att vänskap är komplicerat och mycket står på spel och därför är det motiverat att istället för att uggla hemma så tar man del av studielivets utbud - på egen risk. Matias Risikko

Vi behöver en hjälte

Guliskolumn Morjens! Namnet är Martin Enell, jag är 21 år gammal, hemma från Purmo, i Pedersöre, i Österbotten. Jag har inlett mina studier denna höst vid Helsingfors Universitet på kandidatprogrammet för lantbruksvetenskaper.

ur jag hamnade i Helsingfors var huvudsakligen för att studieutbudet här erbjöd en mångsidig och intressant utbildning som jag fick upp ögonen för när jag gick i gymnasiet. Att studera något lantbruksrelaterat innanför Ring 1:an är dessutom ganska häftigt enligt mig, även om det till en början lät lite underligt i den undertecknade österbottniska bondläppens öron. En annan stor anledning var för att jag ville stå på helt egna ben, tillräckligt långt från hemtrakterna, så att jag inte kan stå på föräldrarnas medar. Dessutom är det också bra för var och en av oss att se lite nya miljöer och anta nya utmaningar lite nu som då under livets gång. Att flytta till storstaden kan för många österbottningar vara ett ganska stort steg att ta, kanske rent ut sagt ett slag under bältet. Lokalpatriot och trogen till mitt kära Purmo som jag är, var det i mitt fall inget undantag heller. Att plötsligt inte vara omgiven av den idylliska österbottniska naturen, släkt och vänner man känt sen barnsben, och tryggheten inom barndomshemmets väggar var till en början ganska skrämmande. Det som också i mitt fall

var lite nervöst var att jag nu skulle börja studera till majoriteten på finska, fastän färdigheterna i språket enligt mig själv inte är de bästa. Som tur var visade det ju sig redan under den första veckan att det inte var farligt att flytta från Österbotten. Allt jag inbillat mig om att det skulle vara hektiskt, obehagligt och tungt att börja studera på den här nivån var nog minst sagt uppblåst och onödigt. Jag stiftade rätt snabbt nya bekantskaper (såväl finska som svenska) och ganska snabbt kom jag in i ”högskolekarusellen”. Det bör också tilläggas att jag var något nära bekant med studielivet från förut, i och med att jag har en flickvän som påbörjar sitt tredje studieår här i metropolen. Förstås var det en helt annan femma att börja komma in i dessa banor själv än att stå på sidan om och se på hur studielivet på högskolenivå fungerar. Det som jag förväntar mig av studietiden här är framför allt att jag ska få en högskoleexamen inom branschen jag varit intresserad av så länge jag kan minnas. Jag siktar även på att ha roligt under min studietid. Speciellt efter att jag så sent som för ett knappt år sedan

fullgjorde min militärtjänstgöring är det en sak man lägger vikt på att ha roligt även i de svåraste situationerna. En sista sak jag också lägger stor vikt på är att få bredda mitt kontaktnät till det fullaste. Att känna mycket folk är aldrig en dålig sak. Som tur så finns det ju många år att uppnå dessa mål i en så fin stad som Helsingfors. Summa summarum här är jag nu, en av Österbottens gåvor till hufvudstaden, och jag är här för att stanna! (ett tag i alla fall). Martin Enell

Roliga sidan 1. 1. Större risk att halka 2. Betalas varje månad 3. Får så dåligt med mat 4. Erfaren studerande 5. Kan man bli medlem i 6. Övning för arbetslivet 7. Sista april

2. 3. 4. 5. 6. 7.

Tips och Trix

Hitta till lönnkrogen

7 tips för den händige studenten. Allt för att spara slantarna.

1. 2.

Du behöver ingen smörgåsgrill. Lägg brödrosten på sidan och vips har du en smörgåsgrill med raketfart!

3. 4. 5. 6.

Saknar du kastrull? Det går att värma rätter i kaffebryggaren. Nudlar går utmärkt. Se sidan 39.

Använd dig av studierabatter. Fråga alltid om företaget har studierabatt, det lönar sig i det långa loppet. Se mer på alennukset.frank.fi/sv

En sportbehå är superdyr. Klipp istället hål i skrevet på dina gamla boxers och vänd dem upp och ner. Simsalabim en sportbehå av GROB NRÖJB.

Hålls inte dörren fast? Lägg denna tidning emellan. Skjutjärnsjournalistik håller den stadigt på plats. Inga efterrättsskålar? Spara några gurk- eller syltburkar och det blir kalas. Skaffa en bra termos och ta med kaffe eller te hemifrån. Som studerande te- eller kaffedrickare kommer du att lägga hundratals euro på denna utgift i året.