STBL 9/2016

9/2016

ELLEN STRÖMBERG ÄR BLEJK, FEJT OCH FAB NYA REDAKTIONEN PRESENTERAR SIG

FÅ VILL HA FRÄMLINGAR HEMMA KÅRERNA, VAD SYSSLAR DE MED?

STUDENTBLADET

STUDENTBLADET

NORDENS ÄLDSTA STUDENTTIDNING

ÅRGÅNG 105

REDAKTIONEN Alkärrsgatan 9 B, 00100 Helsingfors CHEFREDAKTÖR Fanny Malmberg, 050 563 4790, chefred@stbl.fi REDAKTIONS­SEKRETERARE Emma Nippala, 050 501 7331, red@stbl.fi AD/GRAFISK FORMGIVARE Johanna Bruun, grafiker@stbl.fi

Elias Vartio

är politices magister från

ANNONSFÖRSÄLJNING Mats Lindström, 040 529 7970, annons@stbl.fi

Åbo Akademi och har tidigare

ANNONSMATERIAL annons@stbl.fi Annonser bör bokas senast tio dagar före utgivningsdatum.

dagsläget jobbar han vardags

KANSLI, ADRESSÄNDRINGAR, PRENUMERATIONER 045-8759759, kansli@stbl.fi

arbetat som redaktör bl.a. på Yle och Hangötidningen. I som forskningskoordinator vid Ålands fredsinstitut och bedriver juridikstudier vid Helsingfors universitet.

UTGIVARE Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) r.f. Alkärrsgatan 9 B, 00100 Helsing­fors GENERALSEKRETERARE Kasper Sundström, 045 875 97 59, kansli@stbl.fi ORDFÖRANDE Rasmus Tunis, ordforande@stbl.fi ­STYRELSE Rasmus Tunis (AUS/TF/VN), vice ordförande Jani Räisänen (ASK), Ellen Avellan (HUS), Benjamin Ellenberg (NN), Lauri Huitula (AUS), Mats Ittonen (HUS), Jimmy Nylund (TF), Pauliina Perkonoja (ÅN), Sara Sandström (ÖFN), Erik Stara (VN), Jonas Tallberg (Novium). styrelsen@stbl.fi

STUDENTBLADET 9/2016

2

TRYCKERI KSF Medias tryckeri, Vanda

Saga Mannila

UTGIVNING Studentbladet utkommer fem gånger under vår­teminen 2016. Tidningen sänds till medlemmarna i SHS, ASK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i HUS och AUS. En prenumeration kostar 20 euro för övriga studerande, 40 euro för icke-studerande.

kommunikation vid Helsingfors

UPPLAGA 8 000 (Två Abi-nummer á 10 000). Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material. Studentbladet är redaktionellt obunden SSI och representerar inte nödvändigtvis dess medlemskorporationers officiella ståndpunkter.

Rättelse angående reportaget “Sömnlösheten kommer sällan ensam” i STBL 8/2016. Axel Aminoff uttalar sig och i reportaget bär han titeln psykolog. Utöver att Aminoff är psykolog är han även psykoterapeut.

är en journalist som studerar universitet. Just nu inspireras hon av spökhistorier, glitterskor och veganjulmat.

Medarbetare 9/2016

PÄRM Foto: Sonya Mantere

STUDENTBLADET

9/2016

3

Digiloo, digihej Kära läsare, du håller just nu i din hand

Från och med nästa år är Studentbladet

det sista pappersnumret av Studentbladet.

digitalt. Det är både spännande och skräm-

Ever.

mande, liksom stora förändringar tenderar vara. Men Studentbladet har nu möjlighet

Att medievärlden har förändrats har inte

att hinna ikapp tiden, och än en gång bli

undgått studenttidningarna. Många av

det forum som knyter studerande sam-

tidningarna på finskt håll, som ges ut av

man. Att skapa en gemenskap baserad på

enskilda högskolor och studentkårer, söker

informationsspridning är fortfarande lika

aktivt nya former, och det har dryftats kring

viktig som förr. Det är en sak att hitta infor-

frågan om det skulle vara vettigt att ha en

mation om något, en annan sak att känna

gemensam tidning för alla.

att det finns ett ställe som samlar andra som är i samma livssituation som en själv.

Studentbladet är redan där. Det unika med

Något som kommer att bli mycket mer

Studentbladet är att det, potentiellt, når ut

genomförbart då allting finns där det kan

till alla svenskspråkiga studerande i hela

nås, på nätet och enbart på nätet.

Finland. Hem har tidningen kommit till alla studerande som skrivit in sig i student- och

Bläddrar du några sidor framåt får du träffa

studerandekårer som är medlemmar i SSI,

nästa års redaktion som består av chefre-

och på nätet har vem som helst kunnat

daktör Erik Sandström och communityma-

läsa nummer av STBL, dock med en må-

nager Sandra Suominen. Två människor är

nads dröjsmål.

ingen folkhop precis och lika mycket som STBL är din tidning, ursäkta, din webbsajt,

Det är svårt att undvika lite nostalgi i det

är innehållet som skapas en gemensam in-

här skedet då Studentbladet idag är 105

sats, som alltid. Med en minimal redaktion

år gammal. Innan interweb var Studentbla-

har det hittills varje månad ändå lyckats

det det forumet som all info om och för

bli en tidning. Det är ofta de som frilansar

studerande spreds via: det fanns infospal-

som rapporterar från fältet, där de själva

ter och insändare. Men liksom de andra

rör sig, där de reagerar på saker, och vet

studenttidningarna märkt är ett hundra år

vad som är på gång. Det är aspirerande

gammalt format inte det som går hem hos

skribenter, fotografer och illustratörer som

folk, även om det ihärdigt stuvas in genom

får prova sina vingar, och utveckla sig själv.

postluckan.

Det kan vara du.

Fanny Malmberg Studentbladets chefredaktör

LED

Vi ses på andra sidan.

A

RE

18 Galleri: Ida Enegren

INTRO

3 5

7

Ledare

24 Få vill ha främlingar

Guliskolumn

hemma

KULTUR

Gamla pengar i unga händer

28

8 STBL:s nya redaktion!

SAMHÄLLE

10 My heart will go on 12 Valfriheten hotar

Blejk, Fejt & Fab

34 Kärlek som gemensam

nämnare

36 Nyårsmeny OUTRO

38 Hejdå STBL!

studenthälsan

14 Kårerna–vad sysslar

de med?

akan.fi BORGÅ FOLKAKADEMI

DOKUMENTÄRFILM DOCUMENTARY FILMMAKING 101 DIGIJOURNALISTIK INDIEFILM

INTERNATIONELLA STUDIER SERIELINJEN DJURVÅRD HUNDKONSULT

SÖK TILL AKAN! info@akan.fi | 019-5769 500

När jag började studera var allting

jag behöver nästan inte svara till någon

halv-nytt. Jag kunde Helsingfors rätt så

annan än mig själv så länge jag hänger

bra från tidigare, jag kunde grunderna

med i arbetet.

i mitt ämne, och kände flera av mina studiekompisar från tidigare. Så det

Det har varit enormt roligt att upptäcka

kändes ganska enkelt att börja mitt nya

alla saker som studielivet bär med sig.

liv. Jag åker till och från skolan, går på

Ämnesföreningar och nationer har ordnat

föreläsningar, äter mat och umgås med

program så att man aldrig får tråkigt och

kompisar precis som jag alltid gjort.

alla har varit välkomnande och trevliga,

Skillnaderna kommer i små detaljer som

även om de ser lite medlidande på en

matlagning, hushållning, räkningar och

då man dyker upp på sin första sits och

så vidare. I det stora hela känns det

förvirrat försöker hänga med i sångerna.

som små detaljer, men tydligen betyder

Det har varit ett jättebra sätt att lära

dessa små detaljer att jag är vuxen och

känna andra studerande. När det gäller

självständig nu. Konstigt.

ämnesföreningen har det varit extra

Lotta Westerlund studerar nordisk litteratur

värdefullt eftersom diskussioner och Under orienteringsveckan lärde jag mig

grupparbeten på föreläsningarna fungerar

vilka dörrar man går in genom, vilka

så mycket bättre om man känner sina

bussar man ska ta och var man får

studiekompisar.

billigast mat. Efter den veckan kände jag att jag hade koll på situationen, jag var

Att börja på uni har på många sätt

inte särskilt nervös inför undervisningen

betytt att “flyga ur boet”. Allt vad gäller

eftersom jag kände mig säker i mina

ekonomi och budgetering har plötsligt

kunskaper och studiemetoder från

blivit allvar, en latte för fyra euro är

gymnasiet. Sen började undervisningen.

plötsligt en mycket större utgift än tidigare. Ifall du inte köper och lagar mat

Mitt gymnasium var ganska framåt med

så äter du inte om kvällarna. Allt det där

moderna inlärningsmedel, vi använde

är man beredd på då man flyttar ut. För

datorer i undervisningen, alla klassrum

en mammagris som mig har det också

hade SmartBoard och alla powerpoints

betytt mer ensamhet, vilket resulterat i

fanns på moodle efter lektionen. Så

att jag pladdrar nästan oavbrutet om allt

tänk er känslan då jag kommer in i

möjligt då jag åker hem till föräldrarna.

klassrummet och ser en OH-maskin. Efter

Det är en 20-årings version av

den lilla chocken fick jag acceptera att

hemlängtan.

universitetet kommer bli annorlunda än gymnasiet.

Ändå har jag märkt att jag nog klarar av alla småsaker som jag var nervös för

Den största skillnaden är kanske att

innan jag flyttade ut. Jag har inte svultit

ansvaret för att du som studerande

ihjäl, hyran har blivit betald och jag har

faktist lär dig någonting ligger på

alltid haft kläder att sätta på mig (för

dig själv. Om du inte dyker upp på

det mesta till och med rena). I praktiken

föreläsningen eller slutar ta kursen får du

måste jag väl titulera mig själv vuxen

bära konsekvenserna, men ingen hindrar

då. Jag känner mig inte annorlunda,

dig att göra det. Det är bara ingen poäng

som att jag skulle vara beredd att leva

med att studera på universitet ifall du

självständigt. Men illa tvungen har jag

inte tänker satsa på att faktist lära dig

gjort det i alla fall och hittils har allt gått

någonting. Jag trivs jättebra med det,

bra.

Vill du läsa medicin och få ett akademiskt hantverkaryrke? Sök till svenska tandläkarlinjen vid Helsingfors universitet!

Läs mera: www.osf.fi -> Bli tandläkare www.helsinki.fi/hammas/sve/ ODONTOLOGISKA SAMFUNDET I FINLAND r.f.

STUDENTBLADET

Foto: Miira Holländer

ÄR JAG VUXEN NU?

9/2016

5

A K T

U

EL

LT

JIMMY NYLUND, HUR VÄL GÖR FSF STUDENTERNA HÖRDA? Text: Emma Nippala Foto: Sameli Sivonen Det har blivit dags för Jimmy Nylund, som under de två senaste åren representerat Teknologföreningen i Studentbladets utgi-

Vad kommer efter att du suttit i FSFs styrelse? Ska du förbättra världen under hela din karriär?

varförening SSIs styrelse att lämna SSI. Från och med början av

– Det ska jag helt säkert göra, men hur jag ska göra det är en

nästa år intar han sin nya plats som styrelsemedlem i Finlands

helt annan fråga. Jag studerar teknik, så det är sannolikt att jag

Studentkårers Förbund.

kommer att jobba inom industrin, så där försöker jag göra mitt

Varför ville du sitta med i FSFs styrelse?

– Jag har varit aktiv inom högskolepolitiken, eller intressebevakningen för studerande, i några år och har en drive att vara med och påverka i samhället. Jag vill göra världen till en bättre plats helt enkelt och jag är intresserad av intressebevakningen.

Du sa att du har en drive att påverka i samhället. Varifrån kommer den?

– Från början handlar det väl som sagt om att jag vill vara med och göra världen till en bättre plats. Det är väl därifrån nästan allt sådant här kommer. Jag tror att det fick sin början när jag gick med i min nations alltså Teknologföreningens styrelse, där jag satt på intressebevakningsposten. Därifrån växte viljan att

bästa. Det är förstås inte heller helt uteslutet att jag ställer upp i politiska val. Vi ska se, jag får fundera under det här året.

Hur bra möjligheter har FSF att påverka i till exempel frågor om studenthälsovården?

– Där måste jag nog säga att FSF är en av de bästa organisationerna i landet. Vi har ett bra, demokratiskt sätt att fatta beslut så vi får fram vad FSFs och studerandenas linje i olika frågor är och så har vi de kontakter och verktyg som behövs för att få ut vårt meddelande till beslutsfattare och resten av befolkningen.

FSF bestämde i sitt nya linjepapper som godkändes av förbundsmötet att kalla sig för en feministisk organisation.

Kommer det att förändra någonting?

vara med och påverka i samhället, så gick jag med i studentkå-

– FSF har under många årtionden redan arbetat för större jämlik-

rens styrelse och därifrån vidare till FSFs styrelse.

het, så på det sättet kan man se det här som ett klart och tydligt ställningstagande. Det är för tidigt att säga vad som kommer att förändras, men vi kommer förstås att fortsätta jobba för jämlik-

STUDENTBLADET 9/2016

6

het.

STUDENTBLADET

9/2016

7

Text: Elis Karell VILKA ÄR DE PROBLEM UNGA MÖTER I SAMHÄLLET OCH HUR KAN DE LÖSAS? INNOVATIONSTÄVLINGEN SEKELSKAPARNA VÄNDER SIG TILL DE UNGA SJÄLV FÖR ATT HÖRA VAD DE TYCKER.

börja? Bicca Olin, vice ordförande på Finlands Svenska Skolungdom r.f. och sedan två månader myndig, listar upp saker man inte kan göra självständigt som under 18-årig.

– Ingå hyresavtal, elavtal, ta lån, skaffa försäkring, skaffa nytt pass, byta namn ... då normen är att inget går att göra utan föräld-

Medan barn och unga nog figurerar i den

rarnas tillstånd blir det lätt så att man inte

politiska diskursen som retoriska medel

ens orkar bry sig.

får de alltsomoftast inte lika mycket upp-

Olin, som varit aktiv i en mängd ungdoms-

märksamhet i realpolitiken. Att tala direkt

verksamhet, har inte svårt att hitta exempel

till pensionärer, eller till vuxna om unga är

på hur vuxnas välvilliga insatser inte alltid når

mera lönsamt för politiker än att tala till den

ända fram. Offentliga och privata ungdoms-

största folkgruppen som saknar rösträtt.

tjänster - ungdomsfullmäktige, workshops,

Svenska litteratursällskapet – en av de fyr-

evenemang och seminarier för unga - foku-

tio finländska fonderna och stiftelserna som

serar ofta mera på ungdomsverksamheten

är med i projektet Sekelskaparna – ordnade

än själva påverkningsmöjligheterna, menar

den 8 december en diskussion om ämnet och

Olin. Situationen för unga är naturligtvis inte

tävlingen under titeln "Hälsningar från verklig-

ensidigt negativ, och Olin hittar också flera

heten: en träff om unga i Finland i dag".

exempel på betydelsefulla gemenskaper för

– Då ungdomar behandlas i den offentliga diskussionen finns det en risk att det är tant

unga i sin egen erfarenhet.

Malin Lindholm, scoutchef på Finlands

och farbror som för de ungas talan, säger

Svenska Scouter, betonar också behovet av

Liisa Suvikumpu, vd för Delegationen för

positiva och trygga sociala sammanhang. En

stiftelser och fonder.

lösning till utanförskap bland unga - en tredje-

– Nu söker vi innovationer som kan erbjuda

del av unga har ingen hobby och en femtedel

praktiska lösningar för att främja ungas delak-

upplever ensamhet, påpekar hon – behöver

tighet och välbefinnande i samhället.

inte nödvändigtvis vara särskilt avancerad.

Tävlingen som riktar sig till 10–26-åriga

– Scoutingen ger en fantastisk verktygs-

unga började redan i oktober, men bidrag kan

back till unga för att klara sig i samhället,

lämnas in ännu tills den 1 februari 2017. Vin-

och jag skulle våga påstå att också resten av

naren, som offentliggörs i oktober 2017, får

tredje sektorn har samma möjligheter, säger

sedan finansiering av fonderna och stiftel-

Lindholm.

serna för att förverkliga sin idé - och det är

– Då det råder allt större osäkerhet om

inte frågan om några små pengar, försäkrar

framtiden kan unga via stress hamna in i en

Suvikumpu.

ond cirkel, som det är viktigt att bryta i ett tidigt skede, och jag tror bestämt på menings-

TRYGGA SAMMANHANG Under diskussionen betonas de ungas egna perspektiv – hur kan man som ung påverka sin omgivning, eller ens veta var man ska

full fritidsverksamhet som en lösning, säger Lindholm.

HALTANDE KOMMUNIKATION Det finns en spricka mellan vuxna och unga som leder till att de som är i störst behov av hjälp är de som är svårast att nå. Christian Wentzel, verksamhetsledare på Stationens Barn r.f., vet från erfarenhet, att en fungerande dialog mellan unga och vuxna är en viktig förebyggande faktor för marginalisering.

– Alla unga behöver trygga vuxenkontakter, och i dagens läge, då köpcentrum i praktiken är de största ungdomsgårdarna, kan det innefatta bland annat ordningsvakter, kommersiella aktörer, polisen, och så vidare, säger Wentzel.

Tilltalet är viktigt. Då föreningar och andra institutioner försöker nå ut till unga blir det lätt fel – alla unga vet hur onaturliga vuxnas försök att kommunicera med dem på deras eget språk och via deras egna kanaler kan vara. Behöver man ens tala om ”unga”?

– Ibland känns det som, när till exempel evenemang marknadsförs som ”av unga för unga”, att man måste vara med bara för att man är ung. Men vi är ju mycket mera än vår ålder, den är bara en aspekt av identiteten, säger Olin.

Det finns en uppenbar efterfrågan på alternativ till de uppifrån dikterade insatserna – man kan ju inte direkt påstå att miljonärstiftelserna eller föreningsverksamheten skulle vara särskilt synliga eller betydande inom ungdomskulturen, där man gärna ser sig själv som mera självständig än vad man nödvändigtvis är. Liisa Suvikumpu medger att stiftelserna lätt fastnar i gamla mönster.

– Men det är just därför vi har ett projekt som Sekelskaparna! Vi vill lyssna på de unga, det är de som är sakkunniga.

Mera info på vuosisadanrakentajat.fi

U

Å S

A D L I V IDÉER

“O

CK

STBLS NYA REDAKTION!

N J

KAN TESTAS PÅ WEBBEN”

Text & foto: Emma Nippala

N

SVENSKA STUDERANDES INTRESSEFÖRENING, SSI, HAR VALT EN NY REDAK-

ACDEGHAI

TION FÖR STUDENTBLADET ÅR 2017. ERIK SANDSTRÖM STÄLLER SIG VID RODRET OCH BLIR CHEFREDAKTÖR OCH PÅ DEN HELT NYA POSTEN COMMUNITY MANAGER TAR SANDRA SUOMINEN PLATS. DEN NYA REDAKTIONEN HAR I UPPDRAG ATT SÄTTA STUDENTBLADETS DIGITALA HJUL I RULLNING. – Vi vet inte ännu riktigt vad jobbet i praktiken kommer att gå ut på,

STBL 9/2016 är det sista numret som ges ut av papperstidningen före

men jag ser framemot att utveckla webbutgivningen och faktiskt

Studentbladet förnyas. Från och med årsskiftet blir utgivningen webba-

använda den kunskap som jag fått när jag studerat journalistik och

serad och en förnyad webbplats lanseras under våren. En gång per år

datavetenskap, säger Sandström.

ska Studentbladet ge ut en tidning. Den nya redaktionen har inte ännu hunnit sätta sig ner för att i detalj diskutera hur Studentbladet ska se

– Det är spännande med ett hopp ut i det nya. Jag har läst att Student-

ut nästa år, men både Sandström och Suominen ser stora möjligheter i

bladet givits ut sedan början av 1900-talet, så det är ju en jättestor

webbpubliceringen.

grej att göra den webbaserad, men jag är all in för internet. Det är där

– Det finns ju en massa ämnen som hela tiden är aktuella för studeran-

vi finns i dag, säger Suominen.

de, och jag tänker att vi på webben kan behandla dem på nya sätt. Det som också skiljer webben från papperstidningen är att vi nu får tillgång

Erik Sandström är hemma från Helsingfors. Han är på slutrakan

till ordentlig läsarstatistik så vi har helt nya chanser att lära oss vad

med sina studier i journalistik vid Svenska social- och kommunalhög-

som fungerar och vad som inte fungerar. Vi kan också prova vilda idéer

skolan och i sin kandidatavhandling skriver han om datajournalistik.

och lära oss av det, säger Sandström.

Sandström har tidigare jobbat med bland annat Hufvudstadsbladets webbpublicering.

givning ger.

8 STUDENTBLADET 8/2016

Suominen ser positivt på de möjligheter till interaktivitet som webbut-

Sandra Suominen får i och med anställningen som community

– Det viktigaste är att få med människor i diskussionen och att det

manager ta sitt flyttlass tillbaka hem till Finland från Storbritannien.

uppstår växelverkan. Det är det vi måste sträva efter för att få läsare

Suominen har bott i Brighton i ett par år, där hon jobbat på bedrägeri-

när vi publicerar på webben, säger Suominen.

skyddsavdelningen på American Express. I Finland har hon bland annat vikarierat som photoshoplärare på Västra Nylands Folkhögskola och

Den färska tvåmannaredaktionen påbörjar sitt arbete i mitten av

gjort sig bekant med medievärlden i Svenskfinland genom arbete på

december.

Radio X3M.

A

GH SANDRA SUOMINEN

Jag är: journalist, studerande vid Soc & Kom. Jag är 25 år gammal.

Jag är: Sandra

Har studerat: ekonomi en höst. Journalistik som huvudämne och datave-

Har studerat: media

STUDENTBLADET

h

ACDEGHAI

ERIK SANDSTRÖM

9/2016

9

tenskap som kort biämne.

Hobby: läser mycket (Stephen King), gillar live musik och gamla spel.

Hobby: aktiv scout, kårchef sedan 2012. Spelar gitarr, älskar musik, samlar cd:n. Började sjunga I Akademen I höst. Jag fermenterar saker I kulinariskt

Livsfilosofi: tuffa tider varar inte, tuffa människor gör. Som Zakk Wylde

syfte.

säger.

Livsfilosofi: allting med måtta (med fokus på att pröva på allting)

Grubblar över: klyftiga svar på listor.

Grubblar över: livet, universum och allting. Journalistiken I dag, populism,

Älskar: livet!

EU, surdeg.

Hatar: långsamma datorer. Älskar: min sambo

P J

Vill bli som stor: någon med många historier att berätta.

Hatar: oliver

Drömmer om: myskvällar sittandes på Serendipity i Karis.

Vill bli som stor: vill inte bli stor Favoritfärg: röd Drömmer om: någonting nytt varje dag Årstid: höst

Årstid: sommaren

h

Djur: kameleont

U

Favoritfärg: lila

Dryck: kaffe och Guinness. Helst inte samtidigt.

Film: det mesta går

Djur: björn Film: The Good, the Bad and the Ugly Dryck: APA

EBBE

STUDENTBLADET 9/2016

10

Text: Fanny Malmberg Illustration: Tappo

KROSSATS

TILL

TUSEN

SMÅ

BITAR SOM HUGGIT SOM NÅLAR FÖR VARJE SLAG OCH VARJE ANDETAG?

EN

KAN

UNDRA:

SKULLE DET INTE RÄCKA MED ATT

VARA

LEDSEN,

VARFÖR

MÅSTE DET GÖRA SÅ HELVETES ONT OCKSÅ?

Alla känslor är kroppsliga. Vi kan svettas då vi blir nervösa, få högre puls då vi är arga och likaså ont i bröstkorgen då vi är ledsna och hjärtbrustna. Men vad är det riktigt som får hjärtmuskeln att reagera på emotioner?

Juha Sinisalo som är kardiolog, alltså hjärtläkare, på Helsingfors universitets centralsjukhus förklarar att det vi känner i hjärtat då det så att säga brister är tryck och rytmstörningar. Andningssvårigheter kan också förekomma.

En del av symptomen beror på ett överskott av adrenalin i kroppen och på att det sympatiska (icke viljestyrda) nervsystemet aktiveras och en del på att musklerna kring bröstkorgen spänns.

Hjärtesorg är en emotionell smärta som, liksom fysisk smärta, framkallas i hjärnans smärtcentrum.

Susanna Slama, psykolog på Studenternas hälsovårdsstiftelse, tycker att man kunde jämföra varför det gör ont i hjärtat med varför det gör ont då man skadar sig - det är kroppens sätt att rikta in vår uppmärksamhet på skadan.

– Jag kommer att tänka på depression: vissa upplever depression väldigt fysiskt, som trötthet eller magont. I icke-västerländsk kultur är det vanligare att depression upplevs mer kroppsligt, men här talar vi mer om känslor.

Då hjärtesorg eller stress aktiverar det autonoma nervsystemet ökar adrenalinmängden i kroppen. Adrenalinet i sin tur höjer pulsen, ökar hjärtats pumpkraft, höjer blodtrycket och ökar rytmstörningar. En för hög halt adrenalin kan bli för mycket för hjärtats kapacitet, och i värsta fall förlamar det hjärtmuskeln.

– Adrenalintoleransen är individuell.

Vissa kan till och med njuta av en hög adrenalinhalt, andra kan tycka att det känns obehagligt. Men att hjärtat förlamas kopplas speciellt till äldre kvinnor, eftersom det har också att göra med en minskning av det kvinnliga könshormonet östrogen, konstaterar Sinisalo.

Det är alltså ett medicinskt faktum att hjärtat verkligen kan “gå sönder” av

hjärtesorg. Det talas om “broken heart syndrome” eller takotsubokardiomyopati. Att försöka uttala det senare namnet snabbt känns i sig som en adrenalinhöjare.

Men broken heart syndrome drabbar alltså främst äldre kvinnor.

En tredjedel av fallen förorsakas av emotionell stress, eller plötslig chock, en tredjedel förorsakas av fysisk ansträngning, medan resten av fallen inte har någon direkt orsak. Adrenalinet i kroppen leder till akut nedsatt funktion av hjärtat och kräver vård på sjukhus. Sinisalo berättar att man verkligen kan dö av detta, men att det är ytterst ovanligt: bara fyra av hundra fall är dödliga. I vanliga fall tar det ungefär en månad att repa sig.

Krossat hjärta ingen sjukdom Susanna Slama är skeptisk till tanken om att diagnostisera emotionell smärta. Hon liknar att ha brustet hjärta vid en sorgeprocess som innefattar en hel palett med känslor man är tvungen att gå igenom, från förnekelse och ilska till sorg och acceptans.

– Ett brustet hjärta är en helt naturlig upplevelse. Det kan kräva lång tid att komma över, men det är inte en sjukdom, betonar hon.

Anledningen till överbetoningen här på att hjärtesorg är naturligt beror på en diagnostiseringstrend i USA som Slama med oro följer med.

– Enligt den diagnostiseringsmanual som används i USA är det idag möjligt att diagnostisera depression redan två veckor efter att en närstående gått bort. Det här innebär i praktiken att man kan påbörja depressionsmedicinering två veckor efter ett dödsfall. Men två veckor är ju en jättekort tid! Förut talade man om sorgeår.

Vad som händer ur en psykologisk synvinkel då ett förhållande bryter upp är att vi förlorar en person vi gjort anknytning till. Anknytning är inom psykologin ett av de mest grundläggande aspekterna av mellanmänskliga relationer och det börjar redan i spädbarnsålder. Genom anknytning lär vi oss att bilda relationer och hålla andra nära på ett emotionellt plan.

Anknytning handlar också om trygghet i relationer - litar vi tillräckligt mycket på någon för att släppa den närmast av alla?

Att våga låta någon komma nära innebär att man måste vara beredd på och acceptera att det kan, eventuellt, göra riktigt ont och man är mer sårbar ju mer man ger av sig. Slama betonar att det ändå i vissa fall är nödvändigt att lära sig att skydda sig (till exempel om man varit i ett våldsamt förhållande) och man borde absolut ta hand om sig själv när man har ett brustet hjärta, tillåta sig att gråta, prata med vänner, göra saker man tycker om, fokusera på något annat om det går.

– Det finns ingen absolut gräns för sorgearbete. Men känns det som om man inte vågar börja dejta igen, eller att det på något sätt stör ens liv kan det vara skäl att söka hjälp för att komma vidare, menar hon.

Kropp och själ I traditionell medicin skiljs kroppen och “själen” – det psykologiska åt, men de hänger onekligen samman väldigt starkt och reagerar på varandra. Forskning visar att de som lider av depression också har en ökad risk för hjärtsjukdom.

Borde det fysiska i högre grad kopplas ihop med det psykiska välmåendet?

– Då man undersöker sjukdomar borde människan beaktas som en psykofysisk helhet, alltså att sjukdom och psyke inte helt skiljs åt från varandra. Depression och andra psykiska sjukdomar förvärrar symptomen av fysiska sjukdomar och saktar ner läkandeprocessen. Till depression hör en tafatthet och initiativlöshet som försvagar den egna rehabiliteringen och gör att den drar ut på tiden, säger Sinisalo.

Det har blivit vanligare att man i större grad vill ta med kroppen i det psykologiska arbetet berättar Susanna Slama som för tillfället går en kroppsfokuserad psykoterapiutbildning.

– Genom kroppen kan vi lära oss att reglera känslor. Det är väldigt svårt att “tänka bort” känslor, men går man genom kroppen kan det vara lättare att filtrera dem: till exempel kan man göra avslappningsövningar och genom dem acceptera de känslor man känner.

Det är, enligt Slama, då man i sorgeprocessen uppnår acceptans som känslorna börjar gå om. Vi kan inte undvika att någon gång drabbas av ett brustet hjärta, förlust och sorg. Det är en naturlig del av livet. Slama betonar att det givetvis är alldeles befogat att ta psykofarmaka då det behövs, mot riktiga diagnoser, men att medikalisera hjärtesorg är ingen genväg till ett liv utan motgång.

– Att ta antidepressanter är en "quickfix" för naturlig sorg. Problem och svårigheter hör till livet och det finns ett värde i att stå ut.

Vad tänker du att är värdet?

– Vishet. Och en viss motståndskraft.

Vi kan välja bort smärtan, till exempel bedöva den med sprit och mediciner, eller välja att aldrig utsätta oss för den igen, men då väljer vi samtidigt bort en viktig del av det som hör till kärleken: närhet och sårbarhet. Motsatsen till detta skulle vara att inte våga älska på nytt, eller att gå in i nästa förhållande med misstänksamhet och distans.

STUDENTBLADET

HAR DITT HJÄRTA NÅGON GÅNG

9/2016

11

AN A

LY

S

studenthälsan Text: Emma Strömberg

Illustration: Flickr commons

REGERINGEN VILL ATT ALLA SJÄLV

SKA

VILKEN

KUNNA

VÄLJA

HÄLSOVÅRDSTJÄNST

SOM EN GÅR TILL. MEN DÅ KAN

STUDENTHÄLSAN

INTE

FORTSÄTTA I SIN NUVARANDE

STUDENTBLADET 9/2016

12

FORM.

DEN

EXPERTIS

OM

STUDERANDES HÄLSA OCH DET FÖREBYGGANDE ARBETET SOM STUDENTHÄLSA GÖR HOTAR ATT GÅ FÖRLORAT.

I

nförandet av den så kallade valfriheten i vården är en av de mest omtvistade aspekterna av social- och hälsovårdsreformen. Ifall studerande och Studenternas hälsovårdsstiftelse kommer att omfattas av den nya lagen om valfrihet, är det slutet på studenthälsan i dess nuvarande form. Studentkårerna i Finland har unisont motsatt sig lagförslag som hotar studenthälsans verksamhet. Centralorganisationen Finlands Studentkårers Förbund (FSF) har lobbat bland politikerna för att hälsovårdstjänsten för högskolestuderande ska bevaras.

av att en stor del av studenthälsans verksamhet fungerar preventivt. Studenthälsan samarbetar också med universiteten och gör undersökningar om studerandes välmående vid olika ämnen och fakulteter. All information som på det här sättet samlas in av organisationen används också som underlag för forskning.

Det finns fortfarande många oklarheter kring hur valfriheten i vården ska genomföras i praktiken, men principen är att alla själva ska kunna välja vilken bashälsovårdsproducent en går till. Istället för att som nu gå till kommunens hälsostation, eller till studenthälsan som studerande, ska man kunna välja om man istället går till en privat hälsostation eller kanske till en hälsovårdstjänst som en organisation upprätthåller.

Olander berättar att studenthälsan har gjort utredningar gällande studieprogrammen i de olika fakulteterna vid Helsingfors universitet. I samband med detta uppdagades att veterinärprogrammet var uppbyggt så att det skapade onödig stress hos studerande. Utgående från studenthälsans rapport skrevs sedan studieprogrammets läsordning om så att studierna blev mindre betungande men utan att ge avkall på innehållet. Utredningarna pågår ännu vid vissa fakulteter.

För tillfället går 54 euro av den obligatoriska kåravgift som högskolestuderande betalar varje läsår till studenthälsan.

För studenthälsans del skulle valfrihetsmodellen innebära att alla studerande inte automatiskt betalar avgiften till studenthälsan och kommer till dem för hälsokontroll och rådgivning.

Om studerande väljer om de går till studenthälsan och betalar avgiften eller om de går till en annan vårdproducent kunde det leda till att kundunderlaget minskar och de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten försämras. Det skulle också undergräva det förebyggande arbetet som är en central del av studenthälsans verksamhet.

Yrkeshögskolestuderande omfattas inte av studenthälsan. För några år sedan provade man på ett system att studerande på yrkeshögskolor fick välja om de ville betala avgiften för studenthälsan och gå dit istället för kommunens hälsostation. Rasmus Olander, styrelsemedlem i studentkåren vid Helsingfors universitet med ansvar för bland annat hälsa och idrott, berättar att försöket ledde till att det främst var de med ett större vårdbehov som betalade avgiften.

– De är ju bra att de fick den vård de behövde, men försöket krävde en hel del subventionering av Social- och hälsovårdsministeriet och av kommunerna, vilket inte skulle fungera i längden. Systemet bygger på att också den som är frisk betalar och bidrar till att studenthälsan kan fokusera på preventivt arbete, säger Olander.

Det är just studenthälsans fokus på hälsoförebyggande arbete som studentkårerna lyfter fram som en av institutionens styrkor, men som är svår att upprätthålla om studenthälsan omfattas av valfrihetsmodellen. Regeringen har motiverat införandet av valfrihet i vården med att finländarna får bättre vård när de själva kan välja vart de går och vårdproducenterna måste konkurrera om vem som ger den mest kvalitativa vården.

Ella Keski-Panula på Finlands Studentkårers Förbund förklarar att detta inte skulle ske för studerande just på grund

– Det skulle inte längre finnas en enhetlig koordinering av studerandes vård och kunskap om den här målgruppens välmående om studenthälsan försvinner, konstaterar KeskiPanula.

Olander lyfter också fram studenthälsans specialkunnande gällande målgruppen.

– Jag ser att studenthälsan klart bättre och kostnadseffektivare än andra vårdgivare kan sköta om studerandes hälsa.

Kommunala hälsostationer kan sakna helhetskunnande om hälsofrågor som påverkar studieförmågan som till exempel alkoholdrickande och psykisk ohälsa och depression.

Keski-Panula tar också upp att med tanke på att depression och psykiska problem ökar bland studenter är det problematiskt om studerandes hälsovård skulle splittras på flera instanser.

Förutom den årliga hälsovårdsavgiften som studerande betalar finansieras verksamheten också av besöksavgifter till vissa av tjänsterna, ersättning från FPA och ett bidrag som universitetsstäderna betalar. Den här finansieringsbasen kan också skapa svårigheter för studenthälsans fortsatta existens eftersom regeringen genom hälsovårdsreformen vill att alla hälsoproducenter likställs och att finansieringen sköts genom en kanal, inte flera.

Lagpaketet om valfriheten i vården som skulle vara färdigt för remissrunda i slutet av november har försenats. Den senaste tidpunkten som meddelats är att lagen borde vara klar för granskning innan jul. Keski-Panula hoppas ännu att utfallet är positivt för studenthälsans del. FSF har aktivt fört fram studenthälsans viktiga ställning för beslutsfattarna och Keski-Panula är övertygad om att budskapet gått fram, men frågan är vad politikerna gör med informationen.

Om regeringen inte låter studenthälsan stå utanför valfrihetsmodellen i vården är det en mycket utmanande situation, konstaterar Keski-Panula.

– Det skulle vara väldigt problematiskt. Men i ett sådant läge måste vi bara fundera ut nya lösningar för hur studerandes hälsovård kan skötas på bästa sätt.

STUDENTBLADET

9/2016

13

Text: Fanny Malmberg

SOM VI I TIDIGARE NUMMER TAGIT UPP, TENDERAR

INTRESSET

FÖR

DEN

EGNA

KÅREN BLAND S.K. VANLIGA STUDERANDE ENTRÄGET HÅLLAS PÅ EN RÄTT LÅG NIVÅ, ÅR EFTER ÅR: RÖSTNINGSPROCENTEN I KÅRVALEN RÖR SIG KRING 30. ÄR DET ALLT FÖR MÅNGA STUDERANDE SOM TAR SINA KÅRER FÖR GIVET, ELLER, HÅLLER TRENDEN SÅ SMÅNINGOM ATT VÄNDA? E-RÖSTNING HAR

GJORT

RÖSTANDET

LÄTTARE

OCH

DELTAGANDET KAN TACK VARE DETTA ÖKA. PÅ ARCADA SLOGS ETT PERSONLIGT REKORD I NOVEMBER DÅ FULLMÄKTIGEVALET HADE EN RÖSTNINGSPROCENT PÅ 43,17.

STUDENTBLADET 9/2016

14

Till Svenska Studerandes Intresseförening (SSI), som ger ut Studentbladet, hör för tillfället två studentkårer: Helsingfors universitets och Aalto-universitetets studentkårer HUS och AUS, samt två studerandekåre: Arcadas studerandekår ASK och Novias studerandekår Novium. Vi riktade frågorna till styrelseordföranden i respektive kårer, Jenna Kortelainen (ASK), Clara Hindersson (Novium), Milja Asikainen (AUS) och Susanna Jokimies (HUS).

Skillnaden mellan student- och studerandekåren är främst den att det inte finns ett kårobligatorium på yrkeshögskolenivå.

Medan alla som studerar på universitet automatiskt hör till en

kår, behöver inte Arcadas eller Novias studerande betala kåravgiften. Är man inte medlem kan man inte heller få studiekort, och går därmed miste om diverse förmåner. Men detta kommer i framtiden inte heller att vara ett tumfkort för studerandekårer då Frank, som erbjuder studieförmåner genom studiekortet, börjar dela ut gratis studiekort till alla högskolestuderande.

Studentkårernas (AUS och HUS) årsavgifter ligger kring 100 euro, medan studerandekårerna uppbär en avgift på 35-50 euro. Skillnaden i priset beror främst på att 54 euro av studentkårsavgiften går till Studenternas hälsovårdsstilftelse som yrkeshögskolestuderande varken betalar för eller har tillgång till.

Det viktigaste uppdraget, oavsett om det är frågan om student- eller studerandekår, är att bevaka studerandes intressen, följa med vad som händer i politiken som är relaterat till studerande och att sprida information om vilka beslut som fattas. Kårerna sköter tutorverksamheten, ansvarar för idrottsverksamheten och ordnar evenemang. Enligt lagen ska kåren fungera som förenande länk mellan alla medlemmar. Milja Asikainen tillägger att en studentkår också deltar i universitetsdemokratin genom att utnämna studeranderepresentanter till universitetets förvaltningsorgan, liksom på alla högskolor.

INTRESSEBEVAKNING ANINGEN LUDDIGT Intressebevakning kan uppfattas som ett aningen luddigt begrepp, eftersom det är svårt att konkret mäta. Det som sker bakom kulisserna – förutom att kårerna följer med samhällsdiskussionen – är att de samarbetar en hel del. Takorganisationerna SAMOK (för yrkeshögskolornas kårer) och Finlands Studentkårers Förbund FSF (för universitetens kårer) samlar alla kårer under sig och möjliggör ett större påverkningsarbete.

Kårerna ordnar också utbildningar åt styrelsemedlemmarna för det egna ansvarsområdet.

Asikainen menar att tillit är en central del av intressebevakningen. De strävar efter att vara en pålitlig samarbetspart och hitta lösningar tillsammans med intressenterna. Kårerna arbetar på flera plan: på högskolenivå, på kommunalnivå, på nationell nivå. Till exempel samarbetar AUS med Aalto-universitetet för att utveckla undervisningen och i frågor gällande digitalisering. På kommunal nivå arbetar de för att det ska

byggas tillräckligt med studiebostäder i huvudstadsregionen och att kollektivtrafiken tjänar medlemmarna ändamålsenligt.

Alla tillfrågade kårer kan ge konkreta exempel på saker de åstadkommit under de senaste åren. Novium har tillsammans med andra kårer i Vasa lobbat för motionsutbud och behållandet av billigare tomthyor för VOAS. De har också startat upp motionsmöjligheter för studerande i Raseborg. ASK har tillsammans med Novium jobbat för att förbättra svenska språkets ställning i SAMOK och åstadkommit positiva förbättringar.

Hösten 2015 uppnådde AUS en riktig intressebevakningsseger gällande studentboende då de tillsammans med andra studentkårer och FSF stoppade den nya regeringen från att avveckla ARA-stödet.

Förändringen skulle ha inneburit betydligt dyrare bostäder. HUS stoltserar med att de lyckades få Helsingfors stad att öka antalet nybyggen av studiebostäder med 100 stycken. I och med detta byggs det 300 nya bostäder årligen.

Det mesta intressebevakningsarbetet handlar dock om ett ständigt utvecklande och mindre förändringar där det är viktigt att långsiktigt föra fram studerandes synvinkel

MINDRE KÅRER HAR MER DIREKTKONTAKT MED STUDERANDE Novium och ASK är små studerandekårer där ungefär hälften av Novias allt som allt 4000 studerande respektive Arcadas 2700 studerande är medlemmar. Storleken gör det lättare att hålla tät kontakt med studerande.

– I och med att vi på Arcada är alla på samma campus så syns vi också på skolan och talar och frågar helt face to face också.

Vi använder oss också av sociala medier för att nå så många som möjligt när det är någonting vi vill informera om, berättar Jenna Kortelainen.

Novia har campus fyra olika orter: Raseborg, Åbo, Vasa och Jakobstad. Det gör att också kåren är utspridd på olika orter.

Responsen från studerande kommer in per mail eller via sociala medier, men ofta kommer studerande också in på kanslierna och berättar vad de har på hjärtat. Tutorerna är ett annat sätt att nå ut till studerande.

Jenna Kortelainen på ASK upplever att en del kanske inte riktigt vet vad fullmäktige och styrelsen gör så de försöker sitt bästa med att alla skall veta att de kan påverka

via kåren. AUS och HUS är av helt annan kaliber med ca 15 000 respektive 27 000 medlemmar. På AUS medges att det är en utmaning att ha direktkontakt till studerande.

– Det är ändå viktigt att försöka nå ut genom så många kanaler som möjligt. AUS har ett veckobrev som skickas per e-post och facebookgrupper. Det är också viktigt att kommunikationen utåt sker på tre språk; finska, svenska och engelska, så att alla kan delta på sitt eget språk, säger Milja Asikainen.

HUS och AUS kan egentligen ses som takorganisationer för de studentorganisationer som finns på universiteten. Fullmäktige bestämmer de politiska linjerna och verksamhetens tyngdpunkter, men mycket diskussion förs med studentorganisationerna om hur kårverksamheten kan utvecklas.

Aalto-universitetet består av sex högskolor och på dem sköts intressebevakningen av egna studentorganisationer.

HUS samarbetar tätt med sina över 250 studentorganisationer, som rätt bra samlar Helsingfors universitets studerande under sig.

Evenemang är de främsta sätten som helt vanliga studerande kan märka av sina kårers verksamhet. ASK ordnar till exempel första maj brunch, bandnight och gulisevenemangen. NOVIUM upplever att sociala medier är bra kanaler för att hålla koll på kåren. Intressebevakningen kan däremot vara lite svårare att följa med men bland annat studiestödsdemonstrationen var en stor händelse under våren.

Asikainen (AUS) kommenterar: Konkret märks vi genom vår kalender som vi delar ut åt alla våra studerande, i den finns det information om medlemskapet.

AUS har många tjänster, så som lägenheter, utbytesstipendier, utrymmen man kan hyra. Och en paketbil man kan hyra.

Jokimies listar några sätt på vilka man kan märka av HUS kårarbete: Då vi ordnade Gulnäbbsäventyret, ett evenemang för gulisar, deltog 2700 nya studerande, och dessutom 300 frivilliga som ordnade evenemanget. Demonstrationen mot nedskärningen av studiestödet som vi ordnade tillsammans med takorganisationerna FSF och SAMOK på våren, lockade tusentals studerande. Vi äger dessutom Unicafé-restaurangerna runtom i Helsingfors, så på det sättet är många studerande i daglig kontakt med studentkåren.

STUDENTBLADET

9/2016

15

HUR SKULLE LIVET UTAN KÅR SE UT Utan en kår skulle det i praktiken inte vara någon som kunde diskutera med högskolan om studerandes bästa. Studerande skulle inte ha samma möjligheter att träffa varandra över utbildningsgränserna och det skulle inte heller finnas någon som övervakar att det som bestäms inom högskolepolitiken och politiken överlag gynnar studerande. Novium ordnar också möjligheter för studerande att besöka de olika orterna som Novia finns på, på årsfester och tutorutbildningar.

Asikainen menar att det är väldigt viktigt att studerande är en del av den akademiska gemenskapen och att deras röst hörs i alla viktiga ärenden – Utan studentkårens intressebevakning skulle kvaliteten på undervisningen och universitetets tjänster lida. Studentkulturen skulle också lida: mycket av kulturutbudet skulle försvinna. Vi är en resurs för studerandeorganisationerna i och med att vi stöder dem genom utrymmen, bidrag, utbildningar och rådgivning, nämner Milja Asikainen.

HUS påminner om hur mycket de under sin historia fått till stånd som berör och underlättar studerandes vardag: studiestödet, tutorverksamheten, rabatt på bussbiljetter, Studenternas hälsovårdsstiftelse, HOAS, Unisport och så vidare. Studentkårens representanter är också med i alla beslutandeorgan på universitetet för att se till att också de studerandes synvinkel beaktas i universitetets beslutsfattande, konstaterar Susanna Jokimies.

Vet du vad din kår gör och hur dens arbete gynnar dig? Har du förbättringsförslag eller annars bara åsikter? Gå in på stbl.fi och svara på vår webbenkät!

STUDERANDE, LÄS KVALITETSTIDNINGAR FÖRMÅNLIGT!

STUDIEKORTET KOMMER I FRAMTIDEN ATT DELAS UT GRATIS ÅT ALLA ANDRA OCH TREDJE STADIETS STUDERANDE. FRANK som producerar studieindentifieringstjänster och -förmåner kommer att börja erbjuda studiekortet gratis till alla som studerar på andra stadiet eller högskolenivå. I ett pressmeddelande (5.12) berättar VD Tiia Lehtola att högskolestuderande får gratis kort under nästa år och andra stadiet följer efter i ett senare skede. Beslutet baserar sig statens krav på öppen data tillgänglig för tredje part och betyder att studentoch studerandekårerna mister sitt monopol på medlemsregister.

Frank har stått för högskolornas studiekort sedan 2013 och ägs av studerandeförbunden SAMOK, SAKKI, SLL, samt FSF. Ett halvt år sedan lanserades det digitala studiekortet Frank App som redan har 37 000 användare.

Frank är den enda studiekortsproducenten i Finland som ägs av studerande. Fördelen med gratis kort är att det blir lättare att nå ut till studerande och att alla får studiekort gratis ökar jämlikheten mellan studerande.

Men hur det kommer att märkas hos yrkeshögskolornas kårer som saknar kårobligatorium och hittills ofta lockat till medlemskap just med studiekortet får tiden visa. Enligt SAMOKs verksamhetsledare Milla Halme är gemenskap, halare och studiekorten de tre huvudfaktorerna som motiverar folk att gå med i studerandekårer, så det är en viktig bit som faller bort.

Men studerandekårer är inte förpliktade att erbjuda hälsovårdstjänster till andra än medlemmar, nämner Halme som incentiv till att forfarande betala kåravgift för de som inte har kårobligatorium.

Halme tror att gemenskapen och festerna ännu kommer att locka medlemmarna i lika stor grad till studerandekårerna.

Vilka fördelar ser du med det nya arrangemanget?

– Det är positivt för var och en studerande som individ eftersom då studiekortet frigörs betyder det att man kan byta studieplats, -instans och -ort utan att vara tvungen att byta studiekort, konstaterar Halme.

* *

Text: Fanny Malmberg * GÄLLER PRINTPRODUKTER

STUDENTBLADET 9/2016

16

STUDENTBLADET

9/2016

17

Text: Elias Vartio Illustration: Christina Lax Det var en eftermiddag i september som det hände.

Gulisar vid Helsingfors universitet, flertalet födda -97, hade blivit inbjudna för att träffa rektorn. Denna högtidliga hälsning skulle innehålla några välkomstord av rektorn och avslutas sedan festligt med en handskakning samt möjlighet att skriva in sig i Helsingfors universitets böcker.

Jag hade själv också plötsligt förvandlats till en gulis på juridiska fakulteten, trots att jag hade redan flera års studier samt en examen i bakfickan. Jag och mina nya studiekompisar hade vänligt nog blivit instruerade att vi skulle klä oss snäppet finare – i inbjudan stod det "vardagsdräkt", något som jag kollade efteråt.

Tillställningen börjar - jag själv kommer naturligtvis in i sista minuten, min vana trogen. Någon framme i salen berättar om vad som ska ske till näst och hur vi bör stiga upp då rektorn kliver in. Vi underrättas också att förutom en hel bunt med både finskspråkiga och svenskspråkiga juridikstuderande så finns det också en del (blivande) farmaceuter samt studerande från Soc&kom bland oss i salen.

Vår årskurs, Codex-gulisarna, är på vänstra sidan av salen. Vi är alla smart klädda i kavajer, kostymer och blazers; enligt det som förväntas kunde. Men då jag ser mig omkring märker jag att en hel massa studerande som tolkat "vardagsdräkt" på ett helt annat vis - de har kommit klädda i jeans, t-skjortor och munkjackor. En studiekompis nära mig noterar "apparently they didn't get the memo". Jag nickar och håller med. Inombords funderar jag ändå vidare.

Jag är road. Detta handlade ju givetvis om bara ett litet brott i etiketten, men som fenomen var det mycket underhållande. Det här var nämligen antagligen första gången som gulisar i juridiska fakulteten respektive Soc&kom såg varandra. Och vad såg de då? Jo, de blivande juristerna var klädda i kostymer – säkerligen håller de på med sånt hela tiden. Däremot studerande som skulle bedriva studier i socialpolitik, sociologi, journalistik, socialt arbete – ja vad vet jag – verkade i alla fall kollektivt vara i regel mera bohemiskt klädda.

När tillställningen var slut, rörde vi igen oss vidare till nästa evenemang - jag själv utan att byta ett ord med typerna som börjat på Snellmansgatan. Denna enkla

händelse fick mig ändå att undra. Är det så här stereotyper uppstår, även generellt och i det ”verkliga livet”?

Vi får ett intryck, en bild.

Antingen är den rätt, eller så är den fel, men den har kommit till. Väldigt ofta har det dessutom skett på ett sätt där vi inte ens gett varandra en chans. Bilden är ändå född och den kommer inte nödvändigtvis någonsin att ändras. Jag gissar också, att vi antagligen kommer endast ihåg de tillfällen och anekdoterna som bekräftar - det som vi tror oss veta.

Medan jag låtit detta gro, växer ändå ännu en tanke fram, som så småningom form i ord och text.

Kanske de lyckliga av oss är de som får en andra chans?

En andra chans att skapa intryck – och ändra uppfattning

I

ER

L

L

STUDENTBLADET 8/2016

GA

18

STUDENTBLADET

9/2016

19

STUDENTBLADET

9/2016

23

FÅ VILL HA F R Ä M L I N G A R

HEMMA Text: Emma Nippala Foto: Frida Lönnroos

STUDENTBLADET 9/2016

24

VINDEN

VINER

UTANFÖR

FÖNSTRET.

SNÖN

YR OCH NATTEN ÄR SÅ MÖRK SOM DEN BARA ÄR MITT I VINTERN. I LUFTEN HÄNGER EN AVLÄGSEN LUKT AV MÅLFÄRG OCH LIM OCH PÅ GOLVET LIGGER ETT TUNT LAGER AV DAMM EFTER

RENOVERINGEN.

KYLSKÅPETS

SURR

HÖRS GENOM DEN LÅSTA SOVRUMSDÖRREN. JAG LIGGER ENSAM I MIN SÄNG OCH LYSSNAR PÅ VARJE LJUD DEN TOMMA LÄGENHETEN GER AV SIG. 70,5 KVADRATMETER NYRENOVERAD STUDENTBOSTAD, MEN JAG FÖRBLIR DEN ENDA INVÅNAREN I ÖVER EN MÅNAD. På sextio- och sjuttiotalet rådde akut bostadsbrist i huvudstadsregionen på grund av den snabba urbaniseringen. När de stora årskullarna som fötts efter kriget skulle utbilda sig på universitet fick omkring en tiondel av studerande plats i studentkorridorer och många var tvungna att betala hög hyra för en vrå som underhyresgäst i någon annans lägenhet. En studie om studenters levnadsförhållanden från 1961 konstaterar att studerandes utgifter till tre fjärdedelar bestod av boendekostnader. År 1969 grundade flera studentorganisationer Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse HOAS. HOAS började bygga studentrum som svar på den besvärliga situationen. Under de följande årtiondena sågs studentrummet som en förträfflig boendeform.

Men när bostadspriserna sjönk dramatiskt efter att recessionen slagit till med allvar i början av nittiotalet flyttade studerande in i ettor och andra bostäder på den fria marknaden vars hyresnivå nu var hanterlig för studerande.

År 1992 deklarerade Ylioppilaslehti att studentrummet var en döende boendeform, och åren 1992-1993 byggde HOAS om delade bostäder till familjebostäder vars efterfrågan hållit i sig. I dag, nästan ett kvartssekel senare, finns studentrummet fortfarande kvar och stigande bostadspriser har sedan länge fått studerande att fylla dem igen. Studentrum är den överlägset billigaste boendeformen i Helsingfors, där boendekostnaderna annars är höga. Studentbostadsstiftelser bygger fler delade bostäder, men bland studerande verkar det finnas en starkt rotad skepticism. Helsingin Sanomat skrev i oktober att HOAS i regel får erbjuda två till tre personer ett rum i en delad lägenhet i utkanten av staden före någon nappar.

– Men studentrummen i centrum går åt fort, säger Tommi Ora, utvecklingschef på HOAS. Kommentarsfältet under artikeln och under inlägget på Facebook, bedömde att studerande är bortskämda. När man är studerande måste man nöja sig med det billigaste alternativet, var flera eniga om. En titt på studier som belyser hur, var och till vilket pris studerande bor vittnar om att studerande i någon

mån tänker lika. Det viktigaste kravet är att hyran passar in i studielivets strikta budgetramar. Ändå fortsätter min stora studentbostad eka tom i en dryg månad innan jag en eftermiddag märker att någon varit i bostaden under dagens lopp. En vecka senare stöter jag för första gången på min rumskompis. Att dela bostad med främlingar känns främmande säger hon, men mest skeptiskt är hon till att bo utanför innerstaden. Här, ett stenkast söder om metrostationen i Rastböle, finns hem för några hundra studerande i sex låga byggnader som omger en innergård. Innergården verkar trevlig vid första anblicken, men på bergsknallen mitt på innergården får man akta sig för att inte stiga i glas eller någon gång till och med på smutsiga drogsprutor. Grillplatsen kantas av ett par trästockar och bredvid grillen står en gammal och rutten säng.

På torget precis intill de västra bostadshusen ordnas sällan någonting alls. I nästan alla väder står åtminstone ett par personer utanför det lilla köpcentret och håller i varsin öl. Vid torget är sociala problem synliga, men för det mesta är här lugnt. Naturen finns nära och den är vacker, metron till centrum går med tio minuters intervaller. Min rumskompis är påtagligt skeptisk till sitt nya boendearrangemang, men det är värt att testa att bo i ett studentrum i Havs-Rastböle eftersom hyran bara är 260 euro i månaden, bedömer hon.

I studien Opiskelijan kaupunki, från år 2015, framgår att studerande resonerar att det starkaste argumentet för att dela bostad är priset. Också utbudet av delade bostäder anses tala för valet.

Att man inte behöver bo ensam, utan att man har en gemenskap där hemma var ett argument få studerande brydde sig om. Bara sex procent av studerande svarade att gemenskap är ett argument för delad bostad.

Qian Mikkeli Zhou som bor i en delad studentbostad håller inte helt med.

– Det som är fint med studentrum är att du kan bli vän med din rumskompis om du har tur. Jag hade tur, och det var jättefint, men det beror mycket på vem man råkar få som rumskompis.

Det jobbigaste med att bo i studentrum är att man också kan råka få någon som till exempel inte städar när det är dens tur, utan man måste påpeka och vara som nån mamma, fast man inte vill, säger hon.

Till skillnad från vad man kunde tro är önskan om att inte behöva bo ihop med främlingar ingalunda ny. När man, för studien om studenters levnadsförhållanden år 1961, tillfrågade 20 000 studerande huruvida de hellre skulle bo ensam eller "som någons kamrat" svarade över 60 procent att de hellre skulle bo ensamma. Väldigt få hade möjlighet att bo som de önskade, men vår generation har bättre möjligheter att välja boende som passar oss. HOAS strävar också efter att anpassa sin bostadsproduktion efter studerandes önskemål.

– Mest önskas det att vi bygger ettor, och det gör vi. Ettor är ändå den dyraste bostadsformen att bygga så vi bygger också till exempel kompisbostäder och familjebostäder. HOAS får ARAstöd och ett av kraven för stödet är att kostnaderna för byggandet är rimliga så det bidrar förstås till att vi inte bara kan bygga ettor, säger Tommi Ora. 16 procent av studerande säger att de skulle vara intresserade av att flytta in i ett studentrum om de behövde flytta ur sin nu-

STUDENTBLADET

9/2016

25

Kitty Norros säger att hon med små val lyckas hålla budgeten och har därför råd med sin etta i Rödbergen.

varande bostad. Det är inte mycket, men det är ändå fler än vad som ryms i HOAS alla studentrum. Men en tredjedel av alla som bor i HOAS lägenheter bor i ett studentrum.

När studerande söker boende finns det flera faktorer som påverkar valet och det går att se mönster hur olika grupper av studerande resonerar kring bostadens läge. Färskare studerande vill gärna bo nära campus, medan äldre värdesätter närheten till centrum mer. De som flyttat till huvudstadsregionen vid studiestarten prioriterar närheten till campus, medan de som bott här sedan tidigare hellre vill bo nära släkt eller vänner. Steget för en barfota helsingforsare att ta ett rum i en delad studentbostad är högre än för en inflyttad. Bostadens läge måste vara lämpligt, men hyran är den viktigaste faktorn visar studie efter studie.

Alltid betyder det inte att man måste bo i den billigaste bostaden som går att hitta, utan också en högre hyra kan passa in i budgeten om man planerar rätt.

STUDENTBLADET 9/2016

26

vill bo så att ingen kan säga åt mig när jag ska till exempel diska utan att jag kan göra allt när jag har tid och ork för det. Jag tycker jättemycket om att bo ensam. Jag har ett ganska fullspäckat schema, så det känns skönt att när jag kommer hem så kan jag ta det lugnt och det finns ingen som uppmanar mig till att vara social eller något annat utan jag kan bara vara för mig själv.

Efter nästan tio månader i studentrum flyttar jag ut. Precis som Kitty Norros vill jag ha ett helt eget utrymme. Under tio månader har jag haft fyra rumskompisar, varav en är ett totalt mysterium.

Själv syns hon inte till, men spår av henne har spridits i lägenheten. Margarinpaketet på den översta hyllan i kylskåpet och posten som då och då dimper ner genom brevinkastet talar för att hon nog åtminstone delvis bor här. Jag har inga skräckhistorier att dela och studentrummet har visat sig vara en adekvat bostadsform, men det är dags att överge det billigaste boendet för ett som bättre passar min livssituation.

Kitty Norros bor i en etta i Rödbergen där den genomsnittliga kvadratmeterhyran för ettor under årets tredje kvartal var 24,93 euro. Det betyder att till exempel en etta på 30 kvadrat kostar omkring 750 euro per månad.

För Opiskelijan kaupunki undersökte man vad studerande upplever att kan påverka samlevnaden i en delad bostad negativt.

Den största faktorn som visade påverka trivseln var att man är tvungen att bo ihop med människor man inte känner.

– Jag upplever starkt att det är en fråga om hur du prioriterar dina pengar och din tid. För mig är det verkligen en prioritet att jag betalar mer och bor centralt än att jag skulle bo någonstans längre bort och inte betala lika mycket. Såklart handlar det också om att planera sin ekonomi ordentligt. Jag dricker varken kaffe eller alkohol och använder inte nikotinprodukter, så jag sparar mycket där i jämförelse med många. De pengarna kan jag istället sätta på hyran.

– Vi gjorde en enkät bland boende och det visade sig att de som bor i kompistvåor är nöjdast och de som bor i studentrum är minst nöjda, säger Tommi Ora.

Norros är barfota helsingforsare och upplever att närheten till familjen och vännerna är en faktor som starkt påverkar hennes vilja att bo i Rödbergen. Före hon flyttade hemifrån funderade Norros mycket på hur hon vill bo och om det skulle funka att bo ihop med någon. Hon kom till slutsatsen om att det bästa alternativet var att bo ensam.

– Jag är sådan att jag behöver mitt eget utrymme, egen tid och framför allt tystnad. Det är essentiellt för mig. Jag kände att jag

Studentbarometern och Opiskelijan kaupunki pekar åt samma håll. Det är när vi bor ensamma eller ihop med en kompis eller partner som vi är nöjdast. Så blir det också för mig.

En månad efter min flytt fortsätter fönstret i mitt gamla rum vara mörkt och ingen ny invånare har hängt upp gardiner. Tommi Ora menar ändå att också studentrummen används mycket flitigt och att de står tomma främst i anslutning till renoveringar, som i fallet i Havs-Rastböle i början av året. HOAS bostadskö avslöjar ändå den samtida studentens preferenser. I kön väntar 2800 personer på att få en etta. Bara 860 personer väntar på ett studentrum, trots att studentrummen till antalet är över dubbelt så många som ettorna.

STUDENTBLADET

9/2016

27

De som bor i kompistvåor är Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse HOAS’ nöjdaste kunder, medan de som bor i studentrum är minst nöjda med sin bostadssituation.

Enligt studien Opiskelijan kaupunki upplever studerande att det jobbigaste med delad lägenhet är att man är tvungen att bo ihop med någon man inte känner. När slumpen avgör vem som flyttar in i rummet bredvid är det inte ovanligt att det finns olika uppfattningar om såväl dygnsrytm som renlighet.

– Vi funderade på hur vi kunde införa element av kompisboende i studentrummen och då föddes Matchie, säger Tommi Ora, utvecklingschef på HOAS. Matchie, eller Kämppishaku på finska, är en nätbaserad tjänst som ska hjälpa studerande att hitta passliga rumskompisar. Säg att du vill bo så billigt som möjligt, det vill säga i studentrum, men tanken på att dela lägenhet med en helt främmande person känns jobbig. Matchie ska vara lösningen på problemet.

Grundtanken är simpel. Man loggar in på Matchie via Facebook och svarar på frågor om sig själv och sin ideala rumskompis. Därefter kommer man in på tjänsten som visar andra som söker rumskompis. Profilerna visar hur kompatibel man är med de olika personerna utgående från frågorna man besvarat om sig själv och om drömkämpisen. Om någon verkar trevlig kan man skriva ett meddelande och till och med stämma träff om man vill.

Efter att man snackat kan man ge personen tummen upp om man vill bli rumskompis med hen, eller tummen ner om man inte vill. Om båda ger varandra tummen upp får man fylla i en bostadsansökan, men om man ger tummen ner så försvinner den andras profil och man behöver inte längre ha något att göra med personen. Visst låter det bekant?

Helsingin Sanomat har kallat tjänsten för ”tinder för rumskompisar”.

Matchie har tagits emot entusiastiskt, men mängden ansökningar har inte skjutit i höjden.

– Under den första månaden registrerade sig 700 personer till tjänsten och femton kämpispar har lämnat in en ansökan. De första ska flytta in i sin gemensamma lägenhet vid årsskiftet, säger Tommi Ora. Text: Emma Nippala

STUDENTBLADET 9/2016

UR

T K U L

28

9/2016

29

STUDENTBLADET

Text: Jenna Emtรถ Foto: Nicklas Mattsson

B L E J K F F

E

J A

T B

På bloggen Blejk, Fejt & Fab skriver Strömberg om sin vardag varvat med sina stora intressen för musik, böcker och teveserier. Med jämna mellanrum presenterar hon också sina kompisar genom att låta dem svara på en rad frågor om sina stjärntecken, favoritfärg och favoritlåtar. Frågeformulären är inspirerade av de gamla vänböckerna man fyllde i som barn.

Det är en sen decembersöndag när jag ringer upp Ellen Strömberg på Skype.

Kompisen Nikko (som förövrigt fotat bilderna till artikeln) syns inte i rutan, men någonstans i rummet står han och försöker laga en gryta. Nu som då måste han dubbelkolla vad som egentligen ska i härnäst. Som sällskap har de också Ellens man Pär som emellanåt syns i rutan när han försiktigt lunkar förbi.

Jag snubblade själv över Strömbergs blogg i somras och minns att det första inlägget jag läste handlade om Pär. I inlägget beskriver hon hur de matchade, träffades, blev tillsammans och gifte sig – allt inom loppet av ett år. Jag minns att jag slogs av hur ärlig och härlig hennes sätt att beskriva deras historia på var.

När jag under intervjun frågar henne om deras första möte som ägde rum på flygplatsen i Kronoby ger hon det klockrena svaret.

– Lök, vitlök och chili. Paprika och zucchini. Och halloumi! instruerar Strömberg.

För bara några veckor sedan har hennes blogg Blejk, Fejt & Fab utnämnts till Årets blogg på den finlandssvenska bloggalan. Det var första gången bloggen var nominerad till priset och att vinna har varit något av en berg-och-dalbanaupplevelse för Strömberg. Från att ha kaxigt trott att hon garanterat skulle vinna blev hon mer osäker på vinsten ju närmare galan kom.

– Det kändes jätteroligt men lite förvånande. Själv tycker jag sist och slutligen inte att det är en sådan stor grej. Jag måste ju ändå gå till jobbet på måndag.

Men jag är väldigt tacksam för jag har fått uppmärksamhet på ett sätt som jag sällan fått förut.

Strömberg är något av en veteran inom bloggvärlden. Hon har bloggat i åtminstone tio år. Hennes första blogg var en dagbok som hon startade då hon gick i sjuan på det länge sedan förgångna webbcommunityt Lunarstorm.

– Jag tänkte inte på dagboken som en blogg. Den var ju mest till för vänner och man skrev för att alla andra skrev.

Och sen startade jag min första egentliga blogg strax efter studenten för att jag tycker om att skriva. Jag har ingen intressantare vinkling än så, jag tycker bara om att skriva.

– Jag tycker det är roligt att veta random saker om människor. Att få en glimt in i folks sinnen och vardagar, säger Strömberg.

– Jag körde dit och skrek högt hela vägen: vad har jag gjort, det här kommer gå åt helvete! Varför har jag tagit hit en tomte från Blekinge?! Det var så hemskt.

Men sen när jag träffade honom var det inte så farligt för det kändes redan som att jag kände honom. Det kändes odramatiskt och naturligt att vi skulle bli tillsammans när vi träffades. Eller jag vet inte vad han tyckte men jag tyckte i alla fall det.

De som är bekanta med Strömbergs blogg vet att hon inte är blyg med att vädra sina ofta starka åsikter eller att skriva om laddade ämnen. Hennes språk är ledigt, rakt och hon är inte snål med att använda versaler, vilket gör att det känns som att du läser en text skriven till dig av en nära kompis. Någon som vågar visa av sig själv och dela med sig sina känslor. Någon som bryr sig.

Tidigare i år blev hennes blogginlägg om ofrivillig barnlöshet och kroppspositivism uppmärksammade i medierna.

Hon har också närmat sig ämnen som ångest och depression.

– Jag försöker gräva där jag står och försöker skriva om sådant som jag själv skulle ha mått bättre av att läsa när jag mådde dåligt.

Efter inläggen har Strömberg blivit en slags förebild för många, vilket är en titel som hon inte känner sig alldeles bekväm med.

– Jag hjälper gärna om jag kan och jag skriver om sådant som jag tycker borde skrivas om mera. Och jag försöker alltid vara ärlig och utlämnande på ett sätt som är hälsosamt för mig själv. Men jag tycker ordet förebild är mer som ett ok.

Jag får mest ångest av det ordet.

Strömberg har även en stark politisk övertygelse och skriver gärna om feminism. Samtidigt ser hon inte på sig själv som aktivist.

– Jag är inte en politisk bloggare, men jag försöker ha feminismen i bakhuvudet när jag skriver. Även om det sen blir mest vardagsbetraktelser så tänker jag att man kan smyga in lite hemlig agenda mellan loppisfynden.

Några egentliga begränsningar för vad hon väljer att skriva om har Strömberg inte. Förutom att hon är noggrann med vad hon berättar om vänner och bekanta. Tidigare var hon nämligen mycket mer utelämnande i bloggen.

– Jag skrev om privata saker som jag inte skulle skriva om i dag. Mitt liv ser inte heller likadant ut nu, jag festar inte riktigt varje helg. Det finns inte så många intressanta detaljer i mitt liv nu jämfört med då när det fanns ganska mycket skvallermaterial. Men den bloggen har jag gjort privat så jag hoppas verkligen att ingen kan hitta den eller hacka sig in på den, skrattar Strömberg.

Strömberg medger att hon ibland även medvetet väljer att inte skriva exakt allt vad hon tycker för att undvika att såra någon.

Jag kanske låter bli att skriva om vissa åsikter för Svenskfinland är så himla litet att man lätt trampar någon på tårna.

Vissa grejer som jag inte tycker är bra skriver jag helt enkelt inte om. Men för det mesta försöker jag vara ärlig.

Strömberg säger ändå att hon saknar en tydlig nisch som gör att hon skulle kunna känna sig hemma i bloggvärlden till fullo.

– Jag vill inte säga att jag är en unik snöflinga som inte är som någon annan, men det känns inte heller som att jag har en grupp. Samtidigt som jag tycker om att vara en del av bloggbubblan tar jag också ett litet steg ifrån den. Det kanske är någon sorts försvarsmekanism från min sida, jag försöker att inte ta så hårt på det.

I dag tävlar bloggarna om uppmärksamhet på samma sätt som andra medier där bloggen främst fått konkurrens av

STUDENTBLADET

llen Strömberg från Jakobstad är hjärnan bakom bloggen Blejk, Fejt & Fab som belönats, med priset Årets blogg.

På sin blogg skriver hon utlämnande och rakt om sin vardag, böcker och musik hon gillar, böcker och musik hon inte gillar, och skyggar inte för att närma sig tyngre ämnen.

9/2016

31

Fakta om Ellen Strömberg Ålder: 29 år Född: i Larsmo Bor: i Jakobstad tillsammans med sin man Pär och deras två katter Pixie och Viola Övrig familj: mamma som bor i Skåne, styvfar, pappa,

STUDENTBLADET 9/2016

32

styvmor, fammo, två biologiska syskon, två styvsyskon och en halvsyster.

Gör: jobbar på musikcaféet After Eight och driver bloggen http://sevendays.vasabladet.fi/bloggar/bffellen/

STUDENTBLADET

9/2016

33

vloggen (videobloggen). Strömberg fokuserar ändå fortfarande mest på bloggen men uppdaterar sin Instagram dagligen. Hon tror också på bloggens framtid.

jag måste skriva något och hålla besökarantalet uppe. Det blir inte kul för någon och det märks tydligt om man gör någonting av fel orsak.

– Jag tror bloggen kommer finnas kvar men jag tror det kommer bli svårt att bara vara bloggare. Det finns redan nya snabbare medium som Youtube och Instagram. Det är ju en naturlig utveckling att de äldre mediumen börjar kännas mer seriösa på något sätt. Har man en blogg då är man lite mer seriös än en vloggare, på samma sätt som en journalist är lite mer seriös än en bloggare.

Trots att bloggen tar mycket av Strömbergs tid ser hon på det först och främst som en hobby och som ett verktyg för att ta sig vidare. Den stora drömmen är att bli författare.

En tydlig baksida med att vinna Årets blogg är att det lätt leder till en ökad press. Hon märker själv att besöksstatistiken på bloggen börjat stressa henne mer än hon egentligen vill erkänna.

– Veckan efter bloggalan så hade jag sjukt mycket besökare. Sen dalade det ganska snabbt för det var ju nyhetens behag och det är normalt. Nu har jag undvikit att se på min besöksstatistik så jag vet inte alls hur många som läser. Jag tror jag måste ha det så i framtiden också för annars kan det få för stor betydelse, vilket jag inte vill att det ska ha.

Strömberg som tidigare varit utbränd i ett annat sammanhang än bloggen är noga med att försöka undvika att känna press.

Strömberg beskriver sig som stresskänslig och försöker därför ha en lättsam inställning till bloggandet.

– Jag tycker det är ganska svårt att gå en dag utan att blogga, men jag gör det ändå för ibland hinner jag inte och ibland vet jag inte heller vad jag ska skriva om. Jag vill inte skriva bara för att

– Mitt mål här i livet är inte att bli Ellen Strömberg, bloggare. Jag vill ju skriva böcker. Om man ska vara riktigt krass så tänker jag att ju större min blogg är desto större är chansen att mitt manus blir läst på förlagen och kanske till och med blir utgivet. Får man vara så beräknande? Men det är ju roligt att blogga, inte gör jag det bara för att jag ska bli känd. Utan det har ju ett egenvärde också.

För tillfället går Strömberg en skrivkurs där hon skriver på ett projekt som handlar om kvinnliga relationer, om vänskaper och mor-och-dotter-förhållanden. Som Strömbergs handledare fungerar författaren Monika Fagerholm.

Men än så länge har Strömberg i alla fall inga planer på att lägga ner den egna bloggen.

– Fast jag vet inte vad jag ska hitta på för att hålla kvar läsarna, jag har ju redan överraskningsgift mig. Nej, nu skämtar jag. Så länge jag hittar på något att skriva om lär jag nog blogga.

REC N

SI

ON Text: Saga Mannila Foto: Anneliese Phillips/Unsplash

E

Kärlek

STUDENTBLADET 9/2016

34

SOM GEMENSAM NÄMNARE Måste en glömma sitt ex? Går det att älska två personer på samma gång?

Hur lappar en sprickorna? Bland annat tas dessa frågor upp i Studentteaterns demo Lapptäcke med regi av Oskar Silén.

STUDENTBLADET

9/2016

35

Föreställningen är som namnet antyder ett hopkok av olika kärlekshistorier och små vardagliga situationer där förhållanden står i fokus. Det handlar mest om lyckliga stunder av kärlek och tvåsamhet, stark vänskap, förälskelse och förförelse. Men i lapptäckets sömmar syns också bråk, dysfunktionella familjer, självskadebeteende, sorg och saknad. Ensemblen gestaltar genom sina egna minnen och erfarenheter hur det känns att vara så förälskad att en bara vill slita av sig kläderna hela tiden, hur ord kan vara obetydliga då kroppen talar sitt tydliga språk och hur ont det kan göra att känna sig ensam.

Hög igenkänningsfaktor Manuset baserar sig på skådespelarnas egna ord och är bearbetat av Zacharias Hägerstrand. Under föreställningens gång presenteras en bred palett av känslor i korta scener som avlöser varandra i rask takt.

Många gånger är igenkänningsfaktorn hög och det verkar många i publiken hålla med om. Det mest bekanta kommer stundvis väldigt nära huden och särskilt monologerna som oftast tar upp kärlekens mörkare nyanser känns verkliga och ärliga. Ibland är texterna så personliga att det blir svårt att skilja mellan verklighet och fiktion. Att nästan ingen rekvisita används och att skådespelarna verkar ha klätt sig i sina helt normala vardagskläder signalerar också en viss äkthet.

Starkast är igenkänningsfaktorn ändå i de scener där humorn kommer fram, i det ibland lite tafatta som finns inbyggt i dialogerna. I stunder av nervositet och obekväma tystnader som måste fyllas med någonting. Eller då det som sägs inte är lika viktigt som det som blickar och kroppsspråk förmedlar, som när Anna Hellberg och Antonia Atarah utan att tala i hela meningar gestaltar hur två personer flörtar med varandra på en klubb, dansar tillsammans och till slut vaknar bredvid varandra morgonen efter.

Roligt, avslappnat och pirrigt Humorn i föreställningen spelar också med välkända populärkulturella inslag från slutet av 90-talet och början av 00-talet, men mer samtida referenser saknas. Bland annat poppar O-zones hitlåt Dragostea din tei från 2004 upp i en scen och skapar en lite töntig och pinsam atmosfär. En annan scen refererar direkt till ett avsnitt av tv-serien Friends (Vänner). I scenen har ett kärlekspar (Mirjam Ekelund och Valo Sauri) just blivit ihop igen och mannen erkänner att han hånglat med kvinnans bästa vän. Situationen är så lik den Friends-episod där Ross och Rachel ska bli tillsammans igen, men som slutar i ett bråk och Ross som skriker ”we were on a break” att jag själv har lust att utbrista den välkända repliken. Till slut yttras ändå orden ”vi var ju på paus” och referenscirkeln sluts.

Studentteaterns Lapptäcke känns avslappnad, rolig och pirrig i de pinsamma stunder som kärlek kan ge upphov till. Det är lätt att identifiera sig med texterna och scenerna, men jag lämnar teatersalen med en förundran över att dejtingappen Tinder inte nämns en enda gång.

Studentteatern: Lapptäcke på Luckans kulturlabb, Verandan Spelades: 27.11 2016 Regi: Oskar Silén I rollerna: Anna Norros, Anna Hellberg, Antonia Atarah, Elin Johansson, Emilia Gustafsson, Marie Rosenberg, Meimi Taipale, Mirjam Ekelund, Rebecca Niska, Susanna Nygård, Sofia Åkermarck och Valo Sauri

STUDENTBLADET 9/2016

36

NYÃ…RSMENY

Under årets sista kväll är det alltid mysigt att styra upp någonting tillsammans med vännerna eller familjen. Varför inte ordna ett knytkalas med buffé där alla involverade bidrar med något? En fest som både blir mysig och inte allt för dyr.

De här rätterna är tänkta att fungera i just det syftet, men de fungerar såklart skilt för sig också! Tänk på att börja i tid med de olika momenten, speciellt pavlovan är rätt så tidskrävande så den kan du bra göra kvällen innan. Kom bara ihåg att du enbart gör marängerna då och fixar ihop pavlovan precis innan den ska serveras. Drinkarna går såklart att göra alkoholfria, välj då ett mousserande vin som du tycker smakar bra. Gott och smakligt nytt år!

Sallad med svartkål, quinoa, ugnsrostad broccoliochkikärter Vegan och glutenfri.

200 gram svartkål eller grönkål 3 dl quinoa 2 dl torra kikärter, blötlagda i 48 timmar 1/2 huvud broccoli 1/2 granatäpple 1 citron 1/2 tärning grönsaksbuljong En skvätt balsamicovinäger En skvätt olivolja Himalayasalt och peppar efter smak 1. Lägg kikärterna på blöt två dagar innan du gör salladen. Häll av och byt vatten med jämna mellanrum. Du kan givetvis också använda dig av färdig kokta kikärter, men det blir inte lika gott.

2. Lägg ugnen på 200°. Häll de blötlagda kikärterna i en stor skål. Tvätta citronen och riv skalet i skålen med kikärterna, ringla över en skvätt olivolja, lite salt och blanda tills kikärtorna är helt täckta.

Bred ut på en plåt försedd med bakplåtspapper och rosta i mitten av ugnen i 45–60 minuter. Rör om då och då, så att kikärtorna rostas jämnt.

3. Koka under tiden quinoan tillsammans med buljongtärningen i ungefär 20 minuter, på låg värme. Tvätta broccolin och skär den i bitar, lägg i en skål och ringla över lite salt, olivolja och en skvätt balsamicovinäger. Rör om ordentligt och låt dra i ca 10 minuter. Lägg i ugnen och rosta i 200° i ca 20 minuter. Låt quinoan, kikärtorna och broccolin svalna en aning.

4. Tvätta och hacka upp kålen i mindre bitar, fräs den i en torr stekpanna i ett par minuter så att den blir lite mjukare.

Lägg i en rymlig skål. Häll på quinoa, kikärter och broccoli, blanda väl. Dela granatäpplet och kärna ur ena halvan, lägg kärnorna i salladen. Klart!

Ugnsrostad batat med avokadoröra För fyra personer. Vegan och glutenfri.

800 g batat En skvätt olivolja En nypa himalayasalt En nypa chili 2 mogna avokador 1/2 lime En nypa himalayasalt Nymalen svartpeppar 1. Skrubba bataten väl. Lägg ugnen på 225° och skär bataten i klyftor. Lägg i en skål och ringla över lite olivolja, himalayasalt och chili, rör om väl och låt stå och dra i ca 20 min.

2. Lägg klyftorna som båtar på en plåt och rosta i mitten av ugnen i ca 30 minuter. Observera att klyftorna inte blir krispiga utan mjuka, om du vill ha kristliga batatfranskisar måste du fritera dem efteråt.

3. Blanda under tiden avokadoröran.

Dela avokadorna och gröp ur köttet i en skål, mosa med en gaffel och smaka av med salt och peppar. Pressa limen och häll saften i avokadoröran.

4. Ta ut bataten och låt svalna en aning, servera tillsammans med avokadoröran.

KLART!

Minipavlovas med kompott på syrliga bär För nio personer. Glutenfri.

4 rumstempererade ägg, (det är viktigt att äggen inte är kalla.)

2 dl rörsocker 1 tsk maizena 1 tsk pressad citron 250 g frysta syrliga bär, t.ex. körsbär och svarta vinbär 2 msk rörsocker 3 dl vispgrädde

1. Börja med att separera äggvitan från äggulan. Det är viktigt att det inte kommer med minsta lilla äggula, för då misslyckas marängen.

2. Lägg ugnen på 150". Häll äggvitorna i en skål och vispa med en elvisp först sakta, tills det börjat skumma. Lägg på en högre effekt och vispa till ett hårt skum i ungefär fem minuter. Häll sedan i sockret lite i taget medan du vispar. Häll slutligen i maizenan och citronsaften.

Vispa ytterligare tills smeten blivit blank och fast. Du kan kontrollera att smeten är som den ska genom att vända skålen upp och ned. Om smeten sitter där den sitter är den perfekt.

3. Klicka ut nio kluttar med smet på en plåt försedd med bakplåtspapper. Forma klickarna till "bon" med hjälp av en stor sked eller slickepott.

4. Ställ i undre delen av ugnen, sänk värmen till 100° och grädda i åtminstone två timmar. Marängen ska lossna lätt från pappret så om de, fortfarande är lite mjuka efter två timmar, är det bara att grädda dem ytterligare en timme.

5. Koka under tiden kompotten. Lägg bären i en kastrull tillsammans med sockret och låt sjuda på svag värme i ca 15 minuter eller tills sockret lösts upp.

Häll upp på burk och låt svalna.

6. Ta ut marängerna ut ugnen, vispa grädden. Lägg en liten klick vispad grädde i varje marängbo och toppa med en klick bärkompott. Klart!

Enkel drink med prosecco och fläderblom 1 flaska god, torr prosecco eller cava.

Eller alkoholfritt bubbel.

Fläderblomsaft, (koncentrat) 2 citroner 1. Mät upp 2 msk fläderblomskoncentrat i glas. Pressa citronerna och häll ca 1 msk citronsaft per glas. Korka proseccon och häll i glasen. Klart! Lägg i mera fläderblomskoncentrat eller citron om du önskar.

Recept och foto: Fia Doepel

STUDENTBLADET

9/2016

37

S I S TA O

HEJDÅ, STBL!

RD

ET

1) Hejdå! Vart ska du nu och vad ska du göra?

2) Vad har varit det bästa och det sämsta med att jobba med Studentbladet?

3) Vad vill du bli när du blir stor (har det ändrats sedan du svarade på samma fråga i första numret)?

4) Hur hoppas du att år 2017 blir?

5) Hälsningar till nya redaktionen och/eller läsarna?

Fanny 1) Jag ska bli kommunikationsansvarig på Rudolf Steinerskolan och sen vill jag göra en eller två dokumentärfilmer. Har också några hemliga projekt att jobba på. Så ska jag åka till Dublin och se Guns N Roses.

Emma

2) Helt bäst har varit hur mycket jag lärt mig! Och att kunna ackreditera sig till diverse evenemang. Och få bestämma själv när och var man jobbar.

1) Tillbaka till uni och studera SÅ HELVETE. 2) Friheten är det bästa. Det sämsta är de världssämsta datorerna.

3) Jag vet fortfarande inte.

4) Jag hoppas det blir lite bättre än det här shit show-året.

5) Till nya redaktionen: glöm inte att ha det kul!

Till läsarna: ha lite tålamod. Det finns en massa jobb att göra med digitaliseringen, men det blir jättefint!

STUDENTBLADET 9/2016

38

Arbetsmängden skulle jag ibland ha kunnat skruva ner på. Och vad är det här med att man inte får tag på folk? Det är skitsvårt att boka intervjuer när alla är så himla stressade och upptagna.

3) Jag vet ännu bättre nu än ett år sedan vad jag absolut inte vill syssla med, men för enkelhetens skull svarar jag som i första numret: skrivande dokumentärfilmare. Och min egen boss.

4) Det har potential att bli skitbra! Det kommer att hända mycket olika saker, vissa saker vet jag om, andra hoppas jag på, eventuellt kan jag bli överraskad också.

Man vet ju aldrig vart livet bär.

5) Go crazy!

Jag hoppas att alla hittar till webb-stbl, och att det blir den community vi just nu drömmer om.

Johanna 1) Tack och hej! Det är ännu lite öppet, men nya utmaningar väntar runt hörnet.

2) Det bästa är friheten i en så flexibel organisation som STBL. Att det finns utrymme att testa och förverkliga nya idéer.

Stbl får och ska vara lite rojsigare än andra tidningar. Det sämsta är resursbristen.

3) Nej, fortfarande rik och berömd :D 4) Världspolitiskt bättre än år 2016, konstnärligt minst lika bra.

5) Lycka till, väntar med spänning på att se vad ni hittar på!

www.sockom.helsinki.fi

UPPTÄCK MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET. Bli expert inom: Journalistik och kommunikation Socialpsykologi Statskunskap med förvaltning Sociologi Rättsvetenskap Socialt arbete Sök till vårt svenskspråkiga kandidatprogram i samhällsvetenskaper!

SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN VID HELSINGFORS UNIVERSITET