STBL 02/2012

MARS

Studentbladet Nr 2/2012 Sedan 1911

*

Förverkliga dina drömmar.

Varför är det bara en del av oss som blir unika designers, uppfinnare eller ledare? Det är ingen konst att hitta på nya idéer men förverkligandet av dessa är. I Aalto-universitetet, som förenar konst, ekonomi och teknik, lär du dig att förverkliga dina drömmar. Läs mer på studies.aalto.fi/sv *Dröm 7896: För de som är i behov av skydd Studeranden vid Aalto har utvecklat ett katastrofskydd av trä som håller mot jordbävningar och orkaner. På grund av sin lätta konstruktion kan skyddet lätt bäras och monteras upp av bara två personer.

Universitetsansökan 5.3–3.4.2012

STUDENTBLADET • MARS 2012

Ledare

00:02 tiden då stan förvandlas till ett överlevnadsspel med istappar som faller ner från taken, tiden då pastelliga vårkläder känns omåttligt lockande men de fula vinterkängorna fortfarande är en realitet. tiden då sömndruckna solstrålar synliggör allt det smuts som har samlats i våra hörn sen i höstas. det är också tiden då Folkpensionsanstalten kastar ljus över alla de små slantar som har samlats på våra bankkonton sen två år tillbaka. om de har blivit för många får vi snällt betala tillbaka, med ränta. Här räcker det tyvärr inte med att dra ner rullgardinen – FPa hittar oss ändå. camilla mäkinen skriver i senaste numret av Svensk Framtid att inkomstgränserna för studerande företagare borde slopas, för att sporra unga till att grunda egna företag. Jag tycker att man istället borde uppmuntra till all slags arbete.

Höj inkomstgänserna. och höj dem ordentligt!

FPa kunde med fog koncentrera sig på att övervaka att de som lyfter studiestöd inkasserar krävda mängd studiepoäng. Varför bestraffa duktiga ungdomar som orkar jobba vid sidan av studierna? Varför dra mattan under dem som vill ha arbetserfarenhet? det är ju poängen som är poängen (än så länge fem studiepoäng per månad). Huvudsaken att studierna inte lider. av nån anledning gör alla byråkratiska institutioners moder det hela ännu mer spännande genom att räkna inkomster per kalenderår men studiepoäng per det ÄR den tiden PÅ ÅRet iGen.

fPA och fattigdomsfällan ”Fatigdom är ingen fröjd...” *, lyder ett gammalt ordspråk från östnyland. låt studerande jobba om de vill. eller om de måste för att kunna leva. räkna studiepoäng, inte inkomster.  I DA H e N R I K S S oN C H e F r e da k tör

MinÄ en SeLvinnyt SiitÄ viidessä

fW:

Ihanat vuodet yliopistolla  luCa gargano

vuodessa, en edes seitsemässä. Itse asiassa kahdeksan vuoden opiskelun jälkeen ainoa virallinen saavutukseni Helsingin yliopistossa oli kandin tutkinto. Uskon silti, että opiskeluaikani antoi minulle suuret valmiudet kaikkeen, mitä ikinä tulen tekemään sekä rikasti elämääni tavoilla, joista jokaista en osaa edes vielä kuvitella.

Muistan, kuinka opettajani lukiossa neuvoi aina opiskelemaan elämää eikä itse opiskelua varten. Tätä ohjetta olen seurannut niin yliopistossa kuin muissakin toimissani: Olen työskennellyt lukuisissa tehtävissä media-, musiikki- ja tapahtuma-aloilla sekä opiskellut italialaista filologiaa, kielitiedettä, yleistä kirjallisuustiedettä, elokuva- ja tv-tutkimusta sekä suomen kieltä. Nyt olen 39-vuotias musiikin ja

läsår. Varför denna inkonsekvens? det gör att sommarjobbet och de månader man eventuellt inte studerar också påverkas av de låga inkomstgränserna. regeringens försök att snabbare få studerandena ut i arbetslivet gagnas inte av att förbjuda dem att arbeta under studietiden. tvärtom. det är inte många arbetsgivare som vill ge magisterslön åt någon som har noll erfarenhet av att arbeta i branschen. ibland känns det som om staten medvetet skulle sträva efter att få alla studerande att leva under fattigdomsgränsen. undervisningsminister Jukka GuStaFSSonS (sdP) uttalande om att högskolestuderande inte borde jobba med sådant som inte motsvarar deras utbildning är helt verklighetsfrämmande. till exempel i Helsingfors - världens trettonde dyraste stad, läste jag i Husis häromdagen – överstiger bara hyrorna ofta den sammanlagda summan av studiestödet oCH bostadsbidraget. Man MÅste jobba för att överleva. det andra alternativet är att höja studiestödet, men det inbillar sig väl ingen att staten ska ha råd med. de flesta av oss är innerligt tacksamma för det studiestöd vi får (även om det inte räcker till). och de flesta vill faktiskt ut i arbetslivet. låt inte de här sakerna utesluta varandra.

Få klarar av att leva enbart på solsken och kärlek.

* ”...och pilikukku är ingen leksak”. (Men det ska vi inte prata om nu.)

median sekatyöläinen ja kielitieteen kandi - isovanhempani odottavat yhä sitä maisterintutkintoa, ja koitankin aina kyläillessä vaihtaa sujuvasti puheenaihetta! Uskon saaneeni lukion jälkeisistä vuosistani paljon enemmän, kuin jos olisin edennyt putkimaisesti yhteen tutkintoon ja koittanut löytää koulutustani vastaavan työn.

Olin viimeisiä onnekkaita, joita ei ahdisteltu aikarajoilla, opintopisteillä ja opintotuen menetyksellä. Olenkin hiukan huolissani nykyopiskelijoiden mahdollisuuksista antautua kunnolla tiedon, tieteen ja sivistyksen lähteille ja keksiä vaikkapa vasta graduvaiheessa, mistä oikeasti onkin kiinnostunut.

Yliopisto ei ole ammattioppilaitos, ja siitä perusajatuksesta tulisi pitää kiinni. Haluaisin, että kaikilla olisi minun tapaani mahdollisuus vaihtaa pääainetta ja

kokeilla jonkun lukukauden ajan sellaisia kursseja, joista ei ole ikinä kuullutkaan ennen, vain tietääkseen mistä on kyse.

Näin ylläpitäisimme rikkaan, elävän ja keskustelevan tiedeyhteisön. Pelkään, että jos korkeakouluopinnoissa kiirehditään liikaa, lopulta koko maamme köyhtyy henkisesti, ja erittäin tärkeä tiedepääomamme valuu muualle tai jää kokonaan kehittymättä.

Toivotan siis etenkin stressaantuneille tai opintojensa mielekkyyden kyseenalaistaville opiskelijoille voimia ja uutta puhtia. Kun muistaa lukio-opettajani ohjeet, oivaltaa taas koko opiskelun mielekkyyden. Tsemppiä!

Skribenten arbetar med musik och media.

Studentbladet uppmuntrar till en levande tvåspråkighet.

mars tjugohundratolv

•

studentbladet

•

03

chefredaktör & ansvarig utgivare Ida Henriksson 050 563 4790, chefred@stbl.fi Redaktionssekreterare Heidi Haapanen 050 501 7331, red@stbl.fi Grafisk formgivare Jan Rosström grafiker@stbl.fi

Nordens äldsta studenttidning • Årgång 101

Redaktionen Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • Redaktörer i Åbo Benjamin Knopman, benjamin.knopman@helsinki. fi, Fanny Malmberg, fmalmber@abo.fi • Redaktör i Hfors Edit Lindblad, edit.lindblad@helsinki.fi • AnnonsFÖRSÄLJNING Oy Nordinfo Ab / Mats Almqvist, 040 548 5316, mats.almqvist@nordinfo.fi • AnnonsMATERIAL stbl@nordinfo.fi. Annonser bör lämnas in senast tio dagar före utgivningsdatum. • Kansli, adressändringar, PRENUMERATIONER 045-8759759, kansli@stbl.fi • Utgivare Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) rf. Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • Generalsekreterare Jenny Skoglund, 0458759759, kansli@stbl.fi • Ordförande Staffan Björkell, 040 773 3979, staffan.bjorkell@helsinki.fi • Styrelse Staffan Björkell, Peter Sjöholm, Jonas Öhman, Elias Vartio, Danica Vihinen, Henri Lohilahti, Richard Sundman, Hannes Wallin, Sofia Julin, styrelsen@stbl.fi • Tryckeri KSF Medias tryckeri, Vanda • UTGIVNING 2012 Studentbladet utkommer fem gånger under vårteminen 2012 och fyra gånger under höstterminen 2012. Tidningen sänds till medlemmarna i ÅAS, SHS, ASK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i HUS och AUS. En prenumeration kostar 20 euro för övriga studerande, 40 euro för icke-studerande, 45 euro inom Norden och 55 euro utanför Norden. Upplaga: 12 000 (2 st Abi-nummer á 14 000). Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material.

Pärm OCH sid 6-7, 14-17: Julia Ajanko • Marcus Prest delar inte alla sidor med huvudpersonen i sin debutroman.

STUDENTBLADET • MARS 2012

Start

MARS Människan DU Sallinen vågar satsa • VI Jämställt klimat? 10 • Sidor vi delar – Marcus Prest 14 • NU Alla abiturienters svåra val 18

Samhället NU Humanisternas kamp 20 • Yrkeshögskolereformen kommer – är du redo? 22 • Den farliga färden 24 • HI Alternativ årsfest 26 • Seger i Svenskkampen 27 • GRR ”Men jag tittade ju bara” 28

Livet GÅ ”Så’na små alkohål” 32 • Fallosdansen? 33 • GÖR Vuxna män gör saker tillsammans 34 • Sexhundra sidor av insikt 35 • SE Skräck, otrohet och Haruki Murakami 38 • Glass i stora lass 39 • SE Ett lysande lystet land 42 • Morbror Vanja och att andas genom en springa 43 • CD Månadens klassiker 44 • SV: Insändare 46

DE Våra medarbetare i februari EDIT LINDBLAD

helsingforsredaktör En leende tös som gärna låter andra människor tro att hon är den snälla grannflickan. Gillar teater, vinkvällar och hippiemusik.

Flyttar rätt ofta och vill aldrig äga ett radhus, en bil och en tvåliters mjölkförpackning. Dessutom har jag hemskt lite saker.

Första gången jag förstod något i matematik var för sex år sedan. Den upplevelsen har inte förnyats.

Jag vill ha fred på jorden. Såklart.

FANNY MALMBERG åboredaktör

Studerar filosofi i Åbo, men är kär i Helsingfors. Uppskattar långa samtal under utdragna luncher eller sömniga kvällar med bra slutresultat. Skapar projekt som inte hinner uppfyllas, men tycker att idéerna räknas. Och så tycker jag om muskler och blåmärken.

Första gången jag var uppochner i min poledancestång utan händer var jag ensam hemma och ingen såg. Jag blev lite chockad och kunde inte annat än jubla, för mig själv.

Jag vill att säsongen byter, att snön smälter och att jag får tillbaka mina sommarfräknar.

LILLEMOR SÖDERLUND praktikant

Förhoppningsvis en vacker dag färdig medianom från Arcada. Liten skeptiker som bor i Berghäll. Älskar schweizisk tyska och drömmer om att en vacker dag bosätta sig i Zürich.

Första gången jag hoppade världens högsta bungy ropade jag på min mamma. Nörd.

Jag vill att sommaren är oändlig och att Mumin ska börja göra sin lemonad på stora flaskor.

BENJAMIN KNOPMAN åboredaktör

Benjamin är en kluven man.

Han slits mellan litteraturvetenskap och journalistik mellan Åbo Akademi och Helsingfors universitet. För denna Ekenäsbo i exil är livet en konstant pendelrörelse från komik till tragik, från euforitrippande glädje till de svartaste av vemodsstunder. I Studentbladet får ni se både hans leende och ledsna ansikte när han skriver om allt från studierelaterade skandaler till sin största passion i livet: tv-spel.

mars tjugohundratolv

•

studentbladet

•

05

T e x t i da H e n r i k s s on foto teemu ullgrén

Trots snöyran är hans sikt klar. Han blickar mot en framtid inom filmvärlden och tänker inte nöja sig med småpotatis. Som regissör, egenföretagare och studerande lever och andas han film redan nu.

sallinen vågar satsa

Möt månadens studerande.

DU

År 2007 grundade bröderna Sallinen ett produktionsbolag och har sen dess bland annat gjort dokumentärer, reklam och en musikvideo.

- Bolaget är ett instrument som underlättar arbetet, förklarar Sallinen.

Till exempel räkningar blir mycket lättare att sköta, då man inte behöver sätta sin personliga ekonomi på spel. Han säger att arbetet som företagare innebär att

Lättare att jobba som företagare

Artur Sallinen har precis filmat sin examensproduktion. Han verkar trött men nöjd med sitt regiarbete. I början av juni ska han bli färdig medianom från Arcada, där han studerar mediekultur.

Inspirationen till filmen, som går under arbetsnamnet Prometeus, fick han redan hösten 2010. (Att Ridley Scott håller på med en film med samma namn är en ren tillfällighet.) Tanken är att samma scen både inleder och avslutar filmen. Utan att avslöja allt för mycket kan vi kanske berätta att det handlar om en kille som vaknar i en lägenhet utan att minnas vem han är.

Temat i manuset, också det Sallinens egen handstil, är hur mycket man egentligen kan lita på andra människor om man inte känner sig själv.

Filmen tangerar terrordåd i Norden, ett ämne som har blivit tragiskt bekant på senaste tiden.

- Terror handlar inte bara om islam, till exempel Breivik är en av oss. Hur nära varandra kan vi någonsin vara?

Under fjolåret jobbade Sallinen med att få med alla de här aspekterna i manuset, och arbetade sedan intensivt med planering under december och januari. I februari hade han och teamet inspelningar i två veckors tid.

Det nya för honom med just den här produktionen var att han regisserade ensam. I vanliga fall jobbar han nämligen tillsammans med sin tvillingbror Emil Sallinen.

- Det var egentligen rätt skönt att jobba ensam, att kunna fatta alla beslut själv utan att behöva kompromissa.

Så nu är det alltså postproduktionen som återstår, det vill säga klipp, ljud, färgkorrigering och så vidare.

- I Finland inser man inte alltid hur viktig musiken är för filmen, säger Sallinen. Själv hade jag ett möte med min kompositör redan i höstas.

Han menar att ljudet utgör cirka sjuttio procent av en film. Musiken berättar vad tittaren ska känna.

Artur Sallinens film får premiär ännu i vår.

Han har jobbat mycket med film också utanför skolan. En produktion per läsår, som är kutym på Arcada, räcker inte till, menar han.

Det är livsviktigt att ha möjlighet att göra produktioner hela tiden, annars utvecklas man inte som regissör. Man måste lära sig hur bilden fungerar. Det enda sättet är att öva, öva och öva.

Han jämför det med att spela ett musikinstrument.

För att bli en skicklig cellist måste man träna i många, många år.

- Klart att man inte kan vara en färdig regissör heller, efter bara en film!

Sallinen efterlyser filmskolor där barn redan som små kunde få träna på att tänka i bilder. Också i yrkeshögskoleutbildningen kunde det ingå mycket fler praktiska övningar.

- Då man inleder studierna borde man genast få en kamera i handen, säger han. Visst är teorin viktig, men det praktiska arbetet kommer inte automatiskt.

Vi har ett ansvar för att innehållet vi skapar ska vara så bra som möjligt.

Efter utexamineringen då, hur fortsätter karriären?

Sallinen avslöjar att han har ett färdigt långfilmsmanus i skrivbordslådan. Det enda han behöver är 800 000 euro för att förverkliga filmen. Vissa skulle kalla det storhetsvansinne, själv talar han om ambition.

- I grund och botten är det här ett jäkligt jobb. Det är stressigt och det tar aldrig slut. Man gör det inte om man inte älskar det – och därför måste man komma ihåg att njuta.

Ingen är duktig utan övning

man aldrig är på jobb men aldrig riktigt är ledig heller.

- Man måste vara optimist och tro på sig själv, annars blir det inte till något.

Sallinen tycker att det är bra att det har blivit så lätt att grunda egna företag i Finland, att det är bland det bästa som har hänt det här landet. Sen måste man bara se till att sköta bolaget också.

I hans fall är det pappa som har hjälpt till med det administrativa och som sköter de löpande ärendena, medan han och Emil kan koncentrera sig på att producera innehåll.

Bli tandläkare – på svenska!

HRT önskar alla studerande läsro.

Händelsekalender Novium 16.3 IV Årsfest på Restaurang Central i Vasa ASK 8.3 Bandnight på Cor-huset kl. 19.00 29.3 International Sitz på Cor-huset kl. 18.00 31.3 Spring Party på Corhuset kl. 21.00 12.4 Bandnight på Cor-huset kl. 19.00 Humanistiska Föreningen 14.3 Seminariet ”Vem behöver humanister?” kl. 18 i Armfelt, Arken - En diskussionskväll om varför du behöver humaniora 22.3 Humanistdagen i Arken - En dag av humorworkshop och pub crowl i humanistisk anda Åbo Akademi 24.3 Axelbandets årskonsert Axelnatten på Kåren

Skicka in din önskan om resfred till: Matkarauhaa.fi Vinn resor för ett år

Det finns många goda skäl att studera till tandläkare vid medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet… Årligen antas 50 nya tandläkarstuderande till Helsingfors Universitet, som har en nygrundad svenskspråkig studielinje för tandläkare. Åtta nya studerande antas årligen till linjen.

Ungefär 40 % av undervisningen, som tar fem år, sker på svenska!

Tandläkaryrket är människonära, mångsidigt och flexibelt. Sysselsättningsgraden bland tandläkare är mycket hög och dessutom är tandläkaryrket välavlönat. En finländsk tandläkarexamen är gångbar inom hela EU och värderas högt även utomlands.

Ansökningen sker elektroniskt via universitetens gemensamma ansökning på adressen www.universitetsansokan.fi Ansökningsguiden och instruktionerna finns på medicinska fakultetens hemsida www.med.helsinki.fi/svenska/studier/urval www.med.helsinki.fi/peruskoulutus/opiskelijavalinta Andra nyttiga och intressanta kontakter: Helsingfors universitet www.helsinki.fi/yliopisto Odontologiska institutionen www.hammas.helsinki.fi Härligt studieliv med svenskspråkiga medicinarklubben Thorax www.thorax.fi Juniormedlemskap och livslång nytta med ODONTOLOGISKA SAMFUNDET I FINLAND

www.osf.fi

38% av männen och 55% av kvinnorna i finland har konsumerat politiskt: bojkottat eller valt certifierade produkter.

Foto: Teemu Ullgrén

Läs om klimatfrågor i könsperspektiv på nästa uppslag.

MÄnniSKan

Vi naturens barn.

i dAnmArK ÄTer mÄn 139 grAm KöTT medAn moTsVArAnde siFFrA För KVinnornA Är 81 grAm.

139 g kött

Jämställt klimat?

81 g kött

Equal Climate är ett projekt som grundades av Nordiska ministerrådet i fjol. idén att förbättra klimatarbetet genom att inkludera könsaspekter i det. man samlar information om kopplingen mellan klimat och kön från de nordiska länderna.

1. Tror du det är skillnad på hur män och kvinnor påverkar klimatförändringen och miljön?

2. Hur förstör du själv miljön?

Michaela Rosenback, 20, vasa 1. Vissa kvinnor slänger sina strumpbyxor i vanligt avfall istället för grovavfall.

2. Jag använder hårspray.

Lucas dahlström, 20, Helsingfors 1. Jag har aldrig ens tänkt den tanken.

2. Genom att existera emilia Höglund, 19, borgå 1. Det är nog inte könet som påverkar hur en människa påverkar miljön.

2. Någon gång kastar jag skräp i naturen, men det händer inte så ofta.

Simon karlsson, 20, ekenäs 1. Kanske vissa män kör mer med bil, men klimatförändringen beror nog inte på könet.

2. Jag kör bil emellanåt.

010 • studentbladet • mars tjugohundratolv

D

et är Finland som påbörjat projektet equal Climate. som ordförandeland för nordiska ministerrådet ifjol fokuserade Finland på klimatfrågor. det berättar caRita Peltonen, internationell konsult på nordiska ministerrådet där hon var med om att bygga upp och genomföra equal Climate–projektet.

Men hur olika påverkar män och kvinnor klimatet?

På hemsidan för equal–projektet hittar man en hel del intressanta siffror kring det. siffrorna är tagna ur exempelvis forskningsprogram, kartläggningar och statistik. idén har varit att samla in redan existerande fakta för att beslutfattare lättare ska kunna ta sina beslut i klimatrelaterade frågor.

Män äter mer kött än kvinnor. Procenten varierar från land till land, men i till exempel danmark äter män 139 gram kött per dag, medan motsvarande siffra för kvinnorna är 81 gram. köttproduktionen är som känt miljöförödande, och enligt Peltonen kommer ungefär 18 procent av alla utsläpp och växthusgaser globalt från köttindustrin. det finns också siffror på slängd mat. en kvinna som bor i ett enpersonshushåll slänger runt 30 kg mat varje år, medan en singelman slänger cirka 21 kg.

varför behövs portalen?

– inom det nordiska jämställdhetsarbetet beslöt Finland att satsa på hållbar utveckling i norden, säger Peltonen. i dagsläget är det främst i utvecklingsländer man

3. i FinlAnd Är KönsFördelningen i TrAFiKKommiTTÉer delAd sÅ, ATT 71 % AV PlATsernA besiTTs AV mÄn oCh 29 % AV KVinnor.

Studera finska, svenska eller tyska i en äkta flerspråkig miljö!

Ansökningstid: 5.3–3.4.2012 Se www.uwasa.fi/kieletjaviestinta:

Kandidatprogrammet för de inhemska språken Kandidatprogrammet för tyska språket och litteraturen

28%

41%

enligT en sVensK sTUdie dUsChAr KVinnor mer Än mÄn: 41 % AV KVinnornA dUsChAr VArJe dAg, medAn moTsVArAnde siFFrA För mÄn VAr 28 ProCenT. KVinnordUsChAr dessUTom lÄngre Än mÄn oCh FörbrUKAr dÄrmed mer energi.

funderar på klimat och kön, men det borde man tänka på också i de nordiska länderna. det är ändå de industrialiserade länderna som ansvarar för största delen av växthusgaserna som bidrar till klimatförändringen, menar hon. något som också tas upp i equal Climate är transport och trafikkommittéer. i Finland besitts 71 procent av posterna inom trafikkommittéerna av män och 29 procent av kvinnor. i sverige råder könskvotering. enligt Peltonen skulle det vara viktigt att fler kvinnor kom in i beslutsfattandet som handlar om miljön. som exempel nämner hon att stadsplaneringen, klimatförhandlingarna och energisektorn är starkt mansdominerade.

– de är sektorer som har en viktig roll i beslut om klimatfrågor. det är nödvändigt att se till att både kvinnor och män är likvärdigt representerade i beslutsfattandet.

en KVinnA som bor ensAm slÄnger rUnT 30 Kg mAT VArJe År, medAn en ensAm mAn slÄnger CirKA 21 Kg.

21 kg

faror också i norden – Projektets tyngdpunkt ligger särskilt på de nordiska länderna, som bidrar en hel del till klimatförändringen. i norden förutspår man bland annat en växande mängd extrema naturfenomen så som översvämningar och torka.

Peltonen anser att de värsta klimatkatastroferna är de som förorsakar bestående förändringar, till exempel kärnkraftolyckor, oljeolyckor och vulkanutbrott.

Hon tycker inte heller att de globala klimatavtalen som nu finns är tillräckliga, och hävdar att det fortfarande saknas kvinnor vid förhandlingsborden.

TÄNKUTANFÖR LADAN

30 kg

www.abo.fi/sok

Nya tider kräver annorlunda lösningar.

Kom och studera vid Åbo Akademi.

mars tjugohundratolv

•

studentbladet

•

011

Dags att fatta egna beslut?

Då du fyller 18 år beslutar du själv om dina ärenden. Också om dina penningärenden och försäkringar.

Då det är dags att fatta egna beslut hittar du praktiska råd på adressen: op.fi/memo

Inträdesböckerna från Akademen

Martti Holopainen & Pekka Pulkkinen TILASTOLLISET MENETELMäT Sanoma Pro

47,90

Plag & Braun INTRODUCTION TO ENGLISH LINGUISTICS Gruyter

19,90 Anders Bengtsson & Jacob Östberg MäRKEN OCH MäNNISKOR

Om marknadssymboler som kulturella resurser Studentlitteratur

34,90

Klas Eklund VÅR EKONOMI

En introduktion till samhällsekonomin

Per-Hugo Skärvad & Jan Olsson FÖRETAGSEKONOMI 100 FAKTABOK

Norstedts

Liber

39,90

54,90

Svante Körner & Lars Wahlgren PRAKTISK STATISTIK Studentlitteratur

42,90

Priserna gäller till 31. 5. 2012.

Dessa och andra inträdesförhörsböcker extra förmånligt från Akademen eller nätbutiken

akateeminen.com.

HELSINGFORS • HAGALUND • ÖSTRA CENTRUM • JUMBO • ÅBO • TAMMERFORS • ULEÅBORG • akateeminen.com

012 • studentbladet • mars tjugohundratolv

”Det är alltid den som utsätts som definierar vad som inte är okej.”

Läs om sexuella trakasserier på sidorna 28–30

mars tjugohundratolv

•

studentbladet

•

013

Sidor vi delar Pop. Boken man med äcklad fascination för årtiondets mest osympatiska huvudperson sträckläser. Romanen som överrumplar med den ena ahaupplevelsen efter den andra. Debutförfattaren Marcus Prest gör det de flesta önskar att de kunde - han skriver en bladvändare.

Text Lillemor Söderlund F oto J u l i a Aj a n k o

014 • studentbladet • mars tjugohundratolv

till att börja med, jag är ju debutant. Jag började skriva för att jag ville skriva. Jag försökte hitta en röst åt storyn och skrev ner det som kändes bra, det som kändes rätt.

Så här beskriver 33-åriga filosofistuderanden tillika författaren Marcus Prest hur han började skriva Pop, debutromanen som enligt honom själv inte har något budskap.

Nej, inte ett specifikt budskap, om man har det är det en pamflett man skriver.

För tillfället jobbar Marcus som journalist på Meddelanden från Åbo Akademi, studerar filosofi och samlar pengar för att kunna skriva på heltid. Att bli färdig med studierna finns inte i planerna just nu.

Egentligen kan man väl säga att jag aldrig kommer att bli färdig, filosofi kommer jag att studera och diskutera resten av mitt liv. Jag värdesätter studierna och magisterspapprena, men nu vill jag satsa på att skriva nästa roman.

- Jag hade ingen plan

Inget självporträtt ”Deckard is a replicant” står det på första sidan i Pop. Citatet är taget ur Ridley Scotts film Blade Runner, i vilken en replikant är en konstgjord människa.

Konstgjord, artificiell, oäkta och onaturlig.

Snabbt associerar jag till huvudpersonen i Pop, berättaren som är en självcentrerad, egoistisk man.

Marcus erkänner att boken stundvis för honom som

mars tjugohundratolv

•

studentbladet

•

015

författare blir ganska obekväm på grund av att den är så explicit.

Det är en feg reaktion som jag borde komma över.

Min reaktion hör, tror jag, ihop med sättet på vilket berättarjaget uttrycker sig, snarare än att ämnena som behandlas skulle vara känsliga.

Kort sagt är berättarjaget en usel och lögnaktig själ, och min första tanke då jag läst boken är hur någon som verkar helt normal och trevlig så skickligt kan skildra denna narcissistiska och kluvna själ.

Det är viktigt att jag är så sann som jag kan. Då en författare anstränger sig för att bortförklara en persons uselhet ska man vara på sin vakt.

Marcus förklarar vidare genom att ge exemplet rasister som skriver förlåtande om rasism.

Finns det då några självbiografiska drag i boken?

- Enkelt sagt nej. Men förutsatt att jag förstått vad det är jag försöker beskriva är det sidor i mig själv jag beskriver, och om jag lyckas med det borde det vara sidor som vi alla delar.

Oj. En olustig känsla och en tankeställare. Sidorna vi alla delar, du och jag. Ett beteende vi kanske försöker gömma för omvärlden, men också normala ting som hör vår vardag till. En liten titt i badrumsspegeln på morgonen och där har vi redan en, den fula sidan.

En joggingtur på morgonkvisten, den sportiga sidan.

Luncher med vänner, det vardagliga. Drinkar, dyra märkeskläder, likgiltighet till studier och kåtheten på det förbjudna. Listan kunde vara oändlig.

Precis som huvudpersonen tränar Marcus mycket själv men han är ingen nörd på statusprodukterna som beskrivs i boken. Han har en viss fascination för grejerna men samtidigt också ett avståndstagande till det hela.

Stulna influenser

exempel vissa spännande aspekter av olika personer.

Influenserna från American Psycho är åtminstone på ytan så uppenbara att jag markerat dem nästan övertydligt. Jag tror på att stjäla öppet, istället för att gå omkring med ett lånekort och låtsas som att man inte har influenser.

Pop är full av popkulturella referenser, men annars kan man väl säga att titeln är rätt så intetsägande.

Marcus berättar att han först hade en annan titel men att vänner som läste igenom materialet påpekade att den titeln definierade ett visst sätt man skulle läsa boken på, vilket inte alls var en bra sak.

Då undertecknad själv läst boken tog jag en titt på några recensioner, jag ville se vad andra tyckte och tänkte, om jag och andra läsare var överens. Jag ville se om jag förstått. Till min glädje kom jag överens med de flesta.

Marcus var inte spänd för recensionerna eftersom han redan visat boken för personer han litar på och som gått hårt åt på materialet. Något värre tyckte han inte kunde komma sedan.

Klart att det är betydligt roligare att få bra recensioner. Men om någon läst boken på riktigt och tagit den på allvar är det i sig själv en hedersbetygelse.

Det aggressiva tonfallet i Pop kan jämföras med Jens Lapidus Snabba Cash, som Marcus påpekar att han faktiskt inte ens läst innan hans egen bok var färdig.

Jag tror att Lapidus, precis som jag, läst James Ellroy och fastnat för hans sätt att skriva med de korta och avhuggna meningarna.

Ny bok Marcus andra bok är redan under konstruktion, men mer än att sättet att skriva förblir det samma som i Pop avslöjar han inte. Han gjorde ett försök till att skriva lite mer poetiskt, men misslyckades.

- Det lät helt enkelt inte bra, texten blev främmande för mig. Jag började låta som ”den stora författaren” och det är ett mycket dåligt tecken.

Men varför söndra ett koncept som redan visat sig hålla, kan man ju undra. Om allt går som Marcus själv vill utkommer hans nästa bok redan under år 2013.

Det vill Studentbladet också. 

Att först förvänta sig att bli refuserad av många bokförlag och att sedan bli totalt sågad i recensionerna är säkert en rädsla många debutförfattare har, även Marcus. Så gick det ju inte för Pop, och för en person som är redo att skriva böcker fastän inget förlag skulle ta emot dem kom det goda mottagandet av boken som en positiv överraskning.

- Jag kan helt enkelt inte sluta skriva. Om man kan låta bli att skriva tycker jag att man ska göra det också.

Stämningen i Pop jämför Marcus med Blue Velvet av David Lynch och han medger att han faktiskt stjäl vissa saker direkt ur Bret Easton Ellis American Psycho.

Jag stjäl ju hela tiden allt som kommer emot, till

FAKTA

Favoritbok Jag har ingen absolut favoritbok men återkommer ofta till Nietzsche. Jag tycker om humöret och det vackra språket.

Men ju mer man läser honom desto ihåligare börjar han låta, och då får man syn på någon som är desperat.

016 • studentbladet • mars tjugohundratolv

Favoritfilmer Blade Runner, The Thin Red Line och The Indian Runner.

Favoritmat Det jag får framför mig är min favorit just då, jag äter allting med god aptit.

Vem skulle du vilja träffa? Sean Penn på grund av hans inställning. Men i verkligheten skulle det antagligen inte alls gå att prata med honom.

Vilket djur skulle du vara? Någon form av hund. Jag tycker om att springa, äta, sova och brottas.

mars tjugohundratolv

•

studentbladet

•

017

NU Aktuellt i när och fjärran.

Alla abiturienters svåra val te x t b e n j a m i n k n o pm a n i l l ust r ation h e i d i m y l l y v i i t a

018 • studentbladet • mars tjugohundratolv

Jag sitter i en spartanskt inredd etta på Drumsö, Helsingfors, och lyssnar på Coldplays nyaste skiva Death and All His Friends, bläddrar förstrött i en Haruki Murakami-roman, suckar ljudligt och är ensam. Ensam. En vecka tidigare har jag börjat jaga journalistdrömmen vid Soc&kom och nu befinner sig mina närmaste vänner på nästan 100 kilometers avstånd. Tre har stuckit till Åbo, en har startat ett nytt liv bland konstiga dialekter i Vasa och några stannade kvar i Ekenäs.

Och jag är ensam i en ny stad bland nya människor och nya tankar. Nya prövningar och nya chokladsmaker och en massa annat nytt och skrämmande. Och jag känner mig tom. Lite ledsen. Grå.

Hösten 2008.

Hej på dig, förresten. Eftersom det här numret av Studentbladet går ut till alla svenskspråkiga abiturienter är chansen stor att du som läser det här är just en abi. Kanske lyssnar du på Coldplays nyaste skiva Mylo Xyloto, förfasar dig över att den är så usel (liksom, Rihanna?) och svär att följa dina vänner till världens ände. Kanske mumlar du att fan, det här med att välja rätt utbildningen känns inte så rätt heller. ”Friends will be friends”, som Freddy Mercury sjöng och hela köret.

Du har, förstås, fel.

(Harkel.)

I dagens välfärdsfinland kommer du att leva länge.

Du kommer inte att dö vid 22-årsålder av att en sabeltandad tiger sliter av din aorta. Du kommer inte att krossa skallen mot en stalaktit i grottan du kallar ”hemma” när du går för att urinera utan ficklampa. I stället kommer du, dag ut och dag in, att traska till ett jobb som med 99,234 procents sannolikhet definierar vem du är. Åtta timmar om dagen, många dagar om året och mååånga år av livet. Därför gäller det att välja rätt utbildning. En utbildning som ger dig en titel som ger dig ett jobb som du, du och du trivs med.

Om du befinner dig i ett auditorium någonstans i Otnäs när du egentligen vill bli barnträdgårdslärare är du på fel plats. Om du, liksom jag, vill tjäna pengar på att orera om självklarheter i media ska du inte gå på milf-jakt vid Santa Fés bardisk i Ekenäs.

Du fattar matematiken, eh?

För nu ska jag berätta en hemlis: du hittar nya kompisar. Ja, faktiskt. Och vill du höra en hemlis till? De är oftast bättre än dina gamla! Okej, bättre är fel ord.

Annorlunda. De är annorlunda i den bemärkelsen att de har mer gemensamt med dig. Dels för att man som vuxen – känns sådär lagom ångestframkallande att kallas det, va? – är extremt mycket mer kräsen med vem man väljer att bjuda hem för en omgång Trivial Pursuit. Och dels för att de som sökt sig till samma utbildning som du oftast är liknande till sin natur.

Dessutom kan du faktiskt hålla kontakten med dina gamla gymnasiekompisar. Verkligheten är inte som i Arcade Fire-låten Suburban Wars där Win Butler sjunger ”the cities we live in could be different stars”.

I stället är det bara att hoppa på tåget, maka sig tillrätta i sätet, beställa en krämig Aunt Mabel’s Caramel Muffin(mums!) och njuta av att du både kan äta kakan och ha den kvar.

Win-win, liksom.

Är det Paragrafträsket eller Hippiehöjderna som blir ditt öde?

Foto: Teemu Ullgrén

Spela Studenbladets eget studiespel på sidorna 24–25.

saMHället

NU Aktuellt i när och fjärran.

Humanisternas kamp Förvaltningen för Åbo Akademi vill ha en snabbare genomströmning och fler magistrar. ”Evighetsstuderandet” ska elimineras och avbrutna studier ska motverkas. Just nu står Humanistiska fakulteten, det eviga ekonomiska problembarnet, under lupp med stora omstruktureringar som väntar. te x t F a n n y M a l mb e r g i l l ust r ation j a n r o s s t r ö m

D

en pågående debatten kring omstruktureringar vid Humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi skapar oro. Tanken är att ämnena vid HF ska slås samman till större helheter med gemensamma kurser. Samtidigt sker en höjning av minimi-antalet studiepoäng per år från FPA:s sida som kräver att studerande måste få ihop 55 studiepoäng per år, istället för nuvarande 45.

Ett av problemen, enligt förvaltningen för ÅA, är att studerande är långsamma i sina studier och vissa aldrig tar ut sin examen utan försvinner till andra fakulteter, universitet eller ut i arbetslivet. Problemet är egentligen det att fakulteterna får pengar för avlagda maigstersexamina, och utan dessa sinar pengaflödet.

Universitetsreformen medför att universiteten måste drivas mer likt företag. Det ska finnas klara strategier och tydliga resultat med ett jämt flöde och en

020 • studentbladet • mars tjugohundratolv

BrEVET HEm

GULA cykLAR ocH vÄGGLöSS i LUnd HeJ,

marknadsekonomisk balans. Vinst kanske man inte inget egenvärde i att vara snabb och effektiv. det är vågar tala om, men visst är det ett lockande mål. nödvändigt att leva vid sidan av studierna, det är ockVänder man sig till studerandena märker man en så nödvändigt att leva i studierna. Vi ska inte tro att vi klar oro över hur denna omstrukturering kominte är välkomna. mer att påverka kvaliteten av både utbildatt likställa alla fakulteter vad gäller reningen och inlärningen. studerande vill sultat och studietakt, såsom Åa:s förkunna ägna sig åt sina studier utan valtning nu verkar göra, är ett missatt känna en ständig press över att tag. Man kan inte kvantitativt kräva kamma hem så många studieposamma resultat av humanister som ”Att likställa alla äng som möjligt och snabbt som av teknologer eller ekonomer. fakulteter vad gäller vinden bli magister. Man lär sig detta betyder inte att humanisresultat och studietakt, ingenting om man bara hetsläter är tröga och inte klarar av att ser kurser och kommer igenom producera. det är bara formen såsom ÅA:s förvaltning dem med dåliga vitsord utan att det är fel på. studierna inom olinu verkar göra, är ett ha kunnat sätta sig in i ämnet orka ämnen är tunga på olika sätt. dentligt. det största problemet är effektimisstag.”

Men detta verkar ha undgått förvitets- och resultattänkandet – ett valtningen – det ser ju bra ut statisuniversitet är inte en fabrik. att tala tiskt att bli överöst med studiepoäng, om att ”producera magistrar” tyder reså man kan gott och väl vända ett blint öga dan i sig på ett tankefel. det de humanismot vitsords-statistiken. dessutom visar statistiska ämnena sysslar med är insikter. insikter tiken fall där de som studerat snabbt och inte hunom livet, språket och omvärlden som inget annat ämnit skaffa sig arbetserfarenhet vid sidan av studierna nesområde i samma mån tar sig an. det handlar lika nu sitter arbetslösa och förtvivlade över att samhället mycket om personlig utveckling och grubblande som inte, trots allt, kommer dem till mötes. de gjorde ju så om att framskrida i sina studier och avlägga examen. som universitetet ville. och det ska få ta tid. ett universitet ska kännetecknas av en levande miljö där tankar får mogna och det intellektuella sätts på den ovälkomna humanisten första plats, en miljö där man får vara nyfiken och försjunken, en miljö utan prislapp. Medan andra ämnen en studerande ska inte känna sig som en tung börstuderar fenomen utifrån går humanisterna en krångda för universitetet, det är ju tvärtom just studeranligare väg och reder ut världen från insidan. detta är dena som bär upp universitetet tillsammans med den något som borde respekteras för det är precis det som forskning som görs där. det låter bakvänt att från förkännetecknar humanismens intellektualitet. det går sta studieåret sätta betoningen på att bli klar, på att bara inte att mäta humanism i pengar, det är för stort, bara forslas genom systemet och spottas ut. det finns det är ovärderligt.

I början av januari, efter en angenäm, drygt halv timme lång tågresa direkt från Köpenhamns flygfält hade jag kommit fram till Lund - staden där jag skulle studera medicin i ett antal år framöver. Innan jag flyttade in i ett korridorsrum skulle jag få bo hos min kompis kusins kompis.

Under de första två veckorna låg fokuset lite på studierna, men mycket på det sociala.

Vi nya studenter fick gå utklädda och delta i en massa sociala kvällar, fester och tävlingar.

Det hela var härligt, man lärde känna sina med(i)studenter och kände genast en viss gemenskap med dem. Nu har skolan kört igång ordentligt och man får plugga lite också. I och med att man inte har nollningsprogram varje dag gäller det att hitta på nåt att göra på fritiden, eller snarare välja vad man inte vill, eller har tid med, att göra.

Eftersom en stor del av Lunds invånare är studenter, finns det en himla massa föreningar, idrottslag, spex, evenemang och sällskap som man kan engagera sig i.

För att inte tala om nationerna. Bara i Lund finns dubbelt så många nationer som i hela Finland och de har alla eget program, egna fester, luncher m.m. Man kan dessutom bo i nationernas rum om man är aktiv hos dem.

Nationerna har alla också sin egen bar/ klubb och som fylls aktivt även onsdagar och torsdagar.

Det fina med Lund är att även om nationerna är tvungna att stänga klockan två på natten så kan man gå ut, kliva på sin granngula cykel (livsviktig i Lund) och ligga hemma i sängen, medan man ännu för en dryg kvart sedan försträckte låret lindrigt när man försökte imponera på någon tjej med sina dancemoves som man kollat in på Youtube, men inte riktigt hunnit finslipa.

Helt perfekt är studentlivet i Lund ändå inte. Det finns små obekvämheter som man senast nu måste vänja sig vid, som att tvätta kläder, handla och betala räkningar.

Ett mer seriöst problem var att jag en knapp vecka efter att ha flyttat in i mitt rum fick besked att jag genast måste flytta ut. Detta för att jag hade hittat vägglöss i rummet och följt min medborgerliga plikt att anmäla problemet med den avskyvärda ohyran, vilket ledde till att bostadsstiftelsen fick veta att jag inte hyrde rummet i första hand. Jag visste inte att det inte var tillåtet att hyra i andra hand, förrän strax innan den indiska tjejen som hyrde ut rummet skulle ha mig att skriva på kontraktet. Som tur löste det sig, för det råkade finnas ett rum att hyra helt vid tågstationen, så fram till sommaren har jag ett trevligt ställe att bo på.

För mig är det lätt att njuta av tillvaron här i Lund med gym, hobbyer, vänner, skola och matbutik på max 15 minuters cykelavstånd, massvis med roliga saker att göra, samt trevliga människor. Avigsidan är att det inte är fullt lika billigt och behändigt att resa till Finland som från östkusten, vilket leder till att man åker hem mer sällan. Fast å andra sidan är det väl bra att man koncentrerar sig på livet här, när man nu ändå är här.

Hälsningar från Svedulandia!

Teo Helkkula Studerar medicin på Lunds universitet i Sverige

mars tjugohundratolv

•

studentbladet

•

021

NU Aktuellt i när och fjärran.

Yrkeshögskole­reformen kommer – är du redo?

I början av år 2010 steg den nya universitetslagen och med den universitetsreformen i kraft. Nu, två år senare är man vid Undervisnings- och kulturministeriet i full gång med yrkeshögskolereformen. Den ska föra med sig bättre utbildning och regional konkurrensförmåga.

Text Andréa Högberg foto j a n r o s s t r ö m

- För en gångs skull

handlar reformen inte om att spara, konstaterar Ulla Mäkeläinen, undervisningsråd vid Undervisnings- och kulturministeriet.

Yrkeshögskolereformen som träder i kraft år 2014 för med sig en rad fördelar för studerande.

- Målet är att stärka kvaliteten och effektiviteten på våra yrkeshögskoleutbildningar. Både internationella och finländska utvärderingar har efterlyst bättre forskning och innovationer i landet.

Detta gäller både yrkeshögskolor och universitet, säger Mäkeläinen.

fråga om en minskning i antalet utbildningsplatser inom ett år. Minskningen berör främst utbildningen för kultur-, turism- och kostbranschen, området för trafik och teknik samt ekonomibranschen.

- Men detta är alltså en del av regeringsprogrammet och inte reformen, påpekar Mäkeläinen.

Totalt minskar platserna för förstaårsstuderande med 2 200.

- Beträffande social- och hälsovårdsområdet finns ett behov för mer utbildning.

Minskningen av studieplatserna täcker ändå bara en del av sparkraven.

Bättre färdigheter för framtiden

Finansiering enligt avlagda examen

Tanken är att reformen ska föra med sig de starka skolenheter som behövs för att ge landets yrkeshögskolestuderande goda förutsättningar inför framtiden. Mäkeläinen anser att det är mycket viktigt att stärka det regionala samarbetet mellan skolorna och arbetsmarknaden ytterligare.

- De strukturella förändringarna som vi nu arbetar med handlar om att föra samman yrkeshögskolorna till tillräckligt stora, kvalitativa och nyskapande utbildningsmiljöer så att alla kan erbjuda sina studerande jämlik utbildning, säger Mäkeläinen.

Dessutom ska nätverken mellan skolorna bli mer omfattande.

I en rad yrkeshögskolor pågår nu samarbete och på vissa håll i landet har strukturella förändringar redan skett. Yrkeshögskolorna i Kemi-Torneå och Rovaniemi har fattat beslut om att gå samman. År 2013 bildas ett konstuniversitet genom att Sibelius-Akademin, Bildkonstakademin och Teaterhögskolan slås ihop.

I det nya regeringsprogrammet förnyas också lagstiftningen kring yrkeshögskolornas finansiering och administration. År 2015 ska exempelvis ansvaret för yrkeshögskolornas grundfinansiering helt flyttas över till staten och yrkeshögskolorna blir såkallade självständiga juridiska personer. Fortsättningsvis kommer kommunerna att finansiera en del av yrkeshögskolornas verksamhet, men detaljerna diskuteras ännu.

- Skillnaden är att den statliga finansieringen från och med 2014 ges på basis av andelen avlagda examina, utbildningskvalitén och hur effektivt de som avlagt examen får jobb, säger Mäkeläinen.

Färre platser åt nya studerande På svenskt håll har det också diskuterats om en fusion mellan yrkeshögskolorna Arcada och Novia, för att ingendera av högskolorna ska behöva dras in.

På grund av regeringens sparåtgärder, som kräver att yrkeshögskolorna ska spara 51 miljoner fram till år 2015, bekräftar Mäkeläinen att det blir

022 • studentbladet • mars tjugohundratolv

Studietiden måste förkortas Enligt henne går Finland just nu in i ett skede där behovet av tjänster ökar, medan arbetskraften minskar. För att råda bot på läget måste den genomsnittliga utexamineringsåldern sänkas.

- I jämförelse med andra EU-länder börjar man i Finland studera sent. Det som vi ändå ser som mest oroande är att bara hälften av eleverna tar högre högskoleexamen inom den utsatta studietiden på sju år.

För tillfället är den genomsnittliga åldern för dem som blir klara från yrkeshögskolor 25,1 år och för dem som blir klara med högre högskoleexamen 27,3 år.

- Nu ställer vi som mål att examensåldern för dem båda grupperna ska sänkas med ett år, säger

Mäkeläinen.

Hon menar att yrkeshögskolereformen inte nämnvärt kommer att påverka de studerandes vardag.

- När reformen är genomförd har vi en mera högklassig utbildning som motsvarar arbetsmarknadens krav, oavsett var i Finland man väljer att studera.

Kulturproducenterna hoppar till Arcada Tidtabellen för yrkeshögskolereformen

2012 - Beredningsarbetet som gäller reformen sker under året.

2013 - Författningarna bereds så att riksdagen får dem till behandling i början av året.

2014 - Yrkeshögskolornas finansierings- och författningsstyrning reformeras för att påskynda yrkeshögskolornas strukturella reform.

2014 - Utbildningstillstånden för yrkeshögskolorna förnyas i januari.

2015 - Meningen är att stadsandelsreformen ­ träder i kraft.

Det viktigaste är att kvaliteten på utbildningen inte lider, säger SAMOK:s ordförande Elin Blomqvist.

Från och med hösten 2013 kommer utbildningen för kulturproducentskap vid G18 i Helsingfors flyttas över från Novias utbildningsutbud till Arcada.

Beslutet kräver ännu undervisnings- och kulturministeriets godkännande. Överföringen innebär att linjen får stanna i Helsingfors och att den inte kommer att läggas ner. Det är naturligt, eftersom det är den enda utbildningen Novia har erbjudit i Helsingfors.

SAMOK välkomnar reformen Vid Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolor i Finland SAMOK tas beskedet om yrkeshögskolereformen emot mycket väl.

- Detta är det bästa som kan hända, och vi ser

mycket positivt på att systemet äntligen förnyas, säger SAMOK:s ordförande elin blomqvist .

Enligt henne är fältet i stort behov av förnyelse, för att utbildningen skall få högre kvalitet och för att utbudet bättre skall motsvara arbetslivets efterfrågan.

- Tidigare grundades yrkeshögskola på yrkeshögskola och i dag är fältet mycket splittrat. Vi har för många små campus, i stället för att satsa på större enheter med stort kursutbud, bättre resurser och stödfunktioner.

Från SAMOK:s sida finns representanter i alla organ som arbetar med yrkeshögskolereformen.

- Tyvärr har styrgruppen som jobbar med reformen inte kunnat göra så mycket ännu, eftersom mycket också hänger på den nu pågående kommunreformen och de kommande sparåtgärder staten utsätts för.

Som det ser ut nu kommer resurserna till yrkeshögskolorna fortsättningsvis att delas mellan kommunerna och staten. Vi hade önskat att finansieringen helt skulle ha flyttats över ”I framtiden kommer vi till staten redan nu, men det ser ut att ske inte att ha lika många först år 2015. Det här campus.” betyder att kommunerna fortsättningsvis kommer att ha stor makt över skolorna i några år framöver, konstaterar hon.

När landets universitet reformerades för några år sedan satsade man extra resurser för att kunna genomföra en reform som gynnar alla på bästa möjliga sätt och som dessutom skulle vara hållbar. Nu när yrkeshögskolereformen görs, skär man samtidigt ner stora summor från fältet.

- Det kommer att vara svårt att hitta lösningar som gynnar alla, och många svåra beslut måste tas, sparkraven är väldigt höga. Det viktigaste under reformen är att se till att utbildningens kvalitet inte lider, påminner Blomqvist.

Det största problemet för tillfället verkar vara att ingen riktigt vet vad som är på gång. Undervisningsministeriet har varit mycket tystlåtet kring detaljer, dels för att mycket ännu sker bakom stängda dörrar.

- Jag tror många av de studerande som upplever reformen som negativ är frustrerade på grund av ovisshet. Att ingen har fakta att lägga fram orsakar oro, förklarar Blomqvist.

Enligt henne kommer studerandena främst att märka av reformen i den dagliga verksamheten.

- I framtiden kommer vi inte att ha lika många campus. Verksamhetsområden dras in och campus flyttas till större helheter. Självklart kommer det här att inverka på de studerandes vardag, dock på ett positivt sätt. Större enheter kan bland annat erbjuda ett bättre utbud av valbara studier och mera möjligheter till innovativt tänkande. 

Heidi Haapanen

HUS säger nej till Guggenheim Styrelsen vid Helsingfors universitet har kommit med ett utlåtande där den ställer sig kritisk till Guggenheimprojektet. Enligt utlåtandet kunde resurserna koncentreras på det utbud som redan finns. jannica aalto , ordförande för HUS, tror att utlåtandet kan ha en verkan på det slutliga beslutet.

Hon säger att det har lyft upp de ungas åsikter och öppnat en ny diskussion eftersom många tagit kontakt med styrelsen.

– Vi har fått både positiv och negativ feedback av våra medlemmar. Dessutom var två stadsfullmäktigeledamöter kritiska till vårt utlåtande.

Aalto är oroad över de eventuella konsekvenserna som Guggenheim kunde medföra.

– När Musikhuset byggdes i Helsingfors lämnades allt annat vind för våg. Vad skulle ett Guggenheimmuseum då kunna orsaka?

Istället för att satsa pengarna på G-projektet anser HUS att man borde satsa på billigare eller helt kostnadsfria konstupplevelser, som fritt inträde till museer.

Edit Lindblad

Det nionde student­ ledarseminariet Den 22 februari samlades en hel hög unga studiepolitiskt aktiva personer från olika håll i landet på Hanaholmen i Esbo för årets upplaga av studentledarseminariet - på inbjudan av Pro Studentbladet.

Först ut av de inspirerande talarna var arne wessberg , före detta ylechef, som höll ett anförande om ledarskap och förändring. Han talade om vikten av att inse vad som är bestående och om att våga göra misstag.

Europaparlamentariker carl haglund (som också är Pro Studentbladets ordförande) berättade om hur det är att leda EU under finanskrisen. Han menade att krisen är mer politisk än ekonomisk och att problemen i Grekland främst beror på dåligt politiskt ledarskap. marcus rantala , statssekreterare på Försvarsministeriet, funderade för sin del kring svårigheterna med just politiskt ledarskap. Att det alltid är val på väg eller på gång, samt det komplicerade förhållandet till medierna var några av stötestenarna han tog upp.

Festtalet stod traditionsenligt minister pär stenbäck för. Han påminde om vikten av att njuta av studietiden, istället för att enbart satsa på att bli färdig.

Teknologföreningen var snäll och gav sina utrymmen till förfogande för efterfesten, som enligt uppgifter till Studentbladet pågick till långt in på morgonen.

Ida Henriksson

Andréa Högberg mars tjugohundratolv

•

studentbladet

•

023

den farliga färden S P E l KO N c E P T & I l l U S T r AT I O N H e i d i H a a Pa n e n & Ja n r o s s t r ö M

Navigera rätt till din framtid

Följ floden och hitta fram till den brygga som känns lockande, fortsätt fram till den rätta byn där du får studera det du vill och är bra på.

Märk att de mer teoretiska studierna ligger i norr och söderut hittar du mer praktiskt inriktade ämnen.

Akta dig för att köra på grund och fall inte ner från bron. Men skynda på, för arbetslöshetsmonstret väntar på andra sidan.

Lycka till!

Novia ◆ Företagsekonomi ◆ International business

Åbo Akademi Soc & kom

◆ Folkrätt ◆ Offentlig rätt ◆ Sjörätt

Högskolan på Åland

Paragrafträsket

◆ Företagsekonomi

◆ Rättsvetenskap

Hanken Arcada ◆ International business ◆ Företagsekonomi

Åbo Akademi ◆ Företagsledning & organisation ◆ Nationalekonomi ◆ Redovisning ◆ handelsrätt ◆ industriell ekonomi ◆ Internationell marknadsföring

Massiviken

Åbo Akademi

◆ Företagsledning & organisation ◆ Nationalekonomi ◆ Redovisning ◆ Handelsrätt ◆ Marknadsföring ◆ Logistik ◆ Företagsgeografi

◆ Statskunskap ◆ Offentlig förvaltning

Gillar lagar och att läsa

Hobbes hemby

Gillar staten

Ja Nej

Vill starta eget

Förstår sig på pengar

Bra på att räkna

Tror du på systemet?

Gör som Alice & hoppa i hålet.

Vill hjälpa genom systemet

Gillar politik

Intresse för samhället

Nej

Gillar fysik, kemi & biologi

flumkusten

stig ombord!

Intresse för människan

Varken lärarmaterial eller barnkär?

Ro vidare.

Vill studera människan

Vill hjälpa

Gillar barn

Gillar språk

Södra bildningsbacken

Åbo Akademi ◆ ◆ ◆ ◆

Barnpedagogik Allmän pedagogik Logopedi Psykologi

Soc & kom ◆ Socialpsykologi

östra bildningsbacken

Åbo Akademi ◆ Vuxenpedagogik

Novia ◆ Ungdomsarbete

◆ Bi pe

MUSIK!

KONST!

Åbo Akademi

Högskolan på Åland

AaltoSibeliusakademin universitetet

KTIKREPUBLIKEN A PR

Arcada ◆ Kulturproducentskap

Arcada

Novia

Hanken

Soc & kom

024 • studentbladet • mars tjugohundratolv

Novia

◆ ◆ ◆ ◆ ◆

Musik Mediakultur Scenkonst Formgivning Bildkonst

◆ Glask & ker ◆ Scen ◆ Fotog ◆ Grafis ◆ Inred

TE

ORIK UNGADÖM ET

Novia ◆ Landskapsplanering ◆ Skogsbruk & Miljö

Åbo Akademi ◆ ◆ ◆ ◆

Aaltouniversitetet

◆ Bioproduktionsteknologi ◆ Kemiteknik ◆ Bioinformationsteknologi

Farmaci Biokemi Cellbiologi Miljö & -marinbiologi

Inte? Ro hem igen och börja om.

Soc & kom ◆ Sociologi ◆ Socialt arbete ◆ Socialpolitik

Ja

Åbo Akademi

Gillar naturvetenskap

Rationellt tänkande & fascineras av molekyler

◆ Fysik ◆ Geologi & minerologi ◆ matematik & statistik

Åbo Akademi

Ja

Nej

Nej

newtons nördkulle

Inte? Ro hem igen och börja om.

◆ Analytisk kemi ◆ Trä & -papperskemi ◆ Organisk kemi

Gått vilse?

Ingen panik, ta ett mellanår.

Novia ◆ MIljöteknik ◆ Byggnadsteknik ◆ Arbetsledning inom byggbranchen ◆ Informationsteknik ◆ Maskin & -produktionsteknik ◆ Byggnadsteknik

Mellanårsbeachen Romriket

Högskolan på Åland ◆ Sjöfart

Arcada

Gillar teknik

◆ Turism

isla de las turistas

Åbo Akademi ◆ ◆ ◆ ◆ ◆ ◆

Musikvetenskap Religionsvetenskap historia filosofi språk litteraturvetenskap

Novia ◆ Turism

Älskar konst, musik, kultur

Vill hjälpa konkret

Gillar teknik Högskolan på Åland

Arcada

Gillar idrott Ja Nej

Sibelius -akademin

Åbo Akademi

Högskolan på Åland

◆ Socialpolitik ◆ Kvinnovetenskap

Nej

Gillar det bohema

◆ Vård

Ja

Aaltouniversitetet

Altruismdalen

◆ Musikpedagogik

◆ Elektroteknik ◆ Informationsteknik ◆ Maskinteknik

◆ Informations & medieteknik ◆ Plastteknik

Arcada

ildkonstedagogik

Aaltouniversitetet Åbo Akademi ◆ Vårdvetenskap ◆ Utvecklingspsykologi

konst ramik nografi grafi sk design dning

Aaltouniversitetet

◆ Textilkonst ◆ Industriell design ◆ Arkitektur & möbeldesign ◆ Beklädnadsdesign & dräktkonst

Novia

◆ ◆ ◆ ◆ ◆ ◆

Vård Sociala området Akutvård Fysioterapi Idrott Hälsopromotion

◆ Vård ◆ Radiografi & strålbehandling ◆ Bioanalytik ◆ Skönhetsbranchen

Hippiehöjderna

Aaltouniversitetet ◆ ◆ ◆ ◆ ◆ ◆ ◆

Arcada ◆ Film & TV

Filmkonst Filmregi Dokumentärfilm Film & TV -produktion Filmklippning Filmning Ljudinspelning & planering

Soc & kom ◆ Journalistik

◆ ◆ ◆ ◆ ◆

Arkitektur Landskapsarkitektur Datateknik elektronik & elektroteknik Maskinteknik

nu Våta kvällar här och där.

ALteRnAtiv ÅRSfeSt

T e x T Fa n n y M a l M B e r g

fRÅn dynAMoS övRe våning till Gillesgården och i år, Sode. Den Alternativa Årsfesten ordnades i Åbo för fjärde gången den 18 februari.

Den alternativa årsfesten erbjuder ett billigare alternativ för alla de kåreniter som inte går på den traditionella årsfesten som Kåren ordnar, i år 75 euro dyr. Festens ideologi är gemenskap. Vem som helst får komma och festen får ordnas av vem som helst. Öppenheten känns också av i den avslappnade och mysiga stämningen.

FRank lundGRen, en av arrangörerna, tycker det är absurt att det ordnas dyra årsfester, med klädkod som också innebär en investering då studerande hör till dem som lever under fattigdomsgränsen – varför betala dyra pengar för bara en kväll? Den Alternativa

Årsfesten tar inget inträde och i år bjöds det på gratis mat – linssoppa och mockaruta.

HanS HenRikSSon, välkomsttalare, påminde att konceptet alternativ är fritt att tolkas hur man vill.

Festen är inte för en viss grupp människor, de som är på plats kan bäst beskrivas som en lämplig blandning avslappnat folk. Och festen lyckas slå rekord. Vid tolvslaget är besökarantalet uppe vid 160 personer, vilket är mer än på den riktiga årsfesten på Kåren.

Det bjöds på livemusik hela kvällen, allt från singer-songwriter till tango och bluesrock. På festen röstades också årets alternativ fram, en gest som lyfter fram nya initiativ som faller utanför mainstreamen. Årets vinnare var roller derby-laget, Dirty river roller Grrrls!.

Väinö Grön underhöll de alternativa årsfestarna.

026 • studentbladet • mars tjugohundratolv

Seger i Svenskkampen! svenskarna är snyggare, blondare och trevligare. men är de bättre på att festa? Jag packade ner min halare - förlåt, overall - i resväskan och flög till Linköping.

T e x T C H r i s t i n a Pa rV i a i n e n

d

et var inte helt problemfritt att få biljetter till kraValentin 2012. det var slutsålt! lördagen gick åt till att ringa och facebooka efter biljetter. efter ett par timmars intensivt tiggande fick vi resultat. Biljetterna införskaffade! nu till systemet för att köpa öl.

Mer stå än sitta det blev genast en kulturchock: sits är inte pop i linköping. i stället går man på ”normala” fester, så kallade kravaller. kravallerna ordnas cirka en gång i veckan och det är alltid de olika utbildningarna som står bakom arrangemangen. Men en sak har studielivet i sverige och Finland gemensamt: teknologerna festar och ordnar mest.

På den här kravallen skulle man ha på sig sin overall. där stötte jag på kulturchock nummer två: vissa har inte halare, utan något som liknar hängselbyxor! Vad är det för ställe jag kommit till?

Mer onnela än Studenthuset som en studorgare som är van att festa som en parasit i andras lokaler fick jag än en gång en chock när jag steg

in i kårallen, där kravallen ordnades. På dagen är kårallen en mötesplats för studerande med bokbutiker, sektionsrum och caféer. om kvällen förvandlas stället till ett festmecka i tre-fyra våningar. kårallen är mer som en klubb än som en nationsvåning turned knarkhåla som nylands nation.

1-0 Till sVerige.

ölen och cidern serverades ur lagliga kranar och plastglas. lyxigt för någon som är van vid att dricka ljummen cider ur en tölk. Men cider och öl var då det enda som bjöds, för 30 kronor glaset. så prisnivån var den samma som här hemma. dessutom sålde man varm korv! Men biljetterna till kravallen kostade 100 kronor. det är billigare att sitsa i Finland.

höll den på ”ända” till tre. ingen helkväll på nylle precis.

1-3 Till FinlAnd.

Ja, vad ska jag då säga? linköpings studentfester är lyxigare, men Helsingfors dito är mysigare. Jag trodde jag aldrig skulle säga det här, men jag tror jag faktiskt föredrar nylle med en sunkig tobakslukt och trasiga vessor.

1-1 Till FinlAnd.

Mer förfest än helkväll kravallen var slutsåld. Men det här var en liten kravall så det var ”bara” cirka 500 studenter på plats. själv kände jag bara en person på festen. de andra var totalt främmande. det som är bra med finlandssvenska studentföreningars fester är att man känner ungefär 75 procent av gästerna. (och cirka hälften av dem vill man inte se. Men det har ändå sin charm.)

1-2 Till FinlAnd.

Hur länge höll festen på då? Ja, vi gick hem redan klockan två. officiellt tog festen slut då. enligt rykten

sTBL 2012 LANsEriNGFEsT

Tack och förlåt!

F O T O : H e i d i H a a Pa n e n

mars tjugohundratolv

•

studentbladet

•

027

grr när det går för långt.

”Men jag tittade ju bara ”

det kan vara svårt att ta till sig begreppet sexuella trakasserier. i vanliga fall sopar man mycket under mattan som jargong, med en obehaglig magkänsla över att någon gått aningen för långt. studentbladet reder ut vad sexuella trakasserier är, om de förekommer i universitetsmiljö och framför allt vad man kan göra när man känner sig tillintetgjord och kränkt.

T E x T Fa n n y M a l M B e r g

kAtARinA kiiSkinen, vikARieRAnde trakasseriombudsman och socialpolitisk sekreterare med utrikesärenden vid Åbo akademis studentkår, vill börja med att reda ut begreppen. det kan vara viktigt att skilja mellan trakasserier och diskriminering och övrigt osakligt bemötande. trakasserier kan definieras som för mycket av ett oönskat beteende medan diskriminering handlar om en avsaknad av ett önskat beteende. Båda faller ändå under samma paragraf i jämställdhetslagen. det kan vara frågan om något som först verkade välmenat – en hand på axeln, eller en kram – men beröringen stannar kvar lite för länge och utvecklas till något med sexuella anspelningar. det kan vara något mindre påtagligt också, en menande blick, kommentarer eller ett skämt som skapar en laddad och obehaglig känsla. också material av olika slag, såsom klotter eller bilder, faller under sexuella trakasserier om de är av kränkande natur. det finns alltså ett väldigt brett spektrum av vad som kan räknas som sexuella trakasserier och det är alltid den som utsätts som definierar vad som inte är okej.

kontexten viktig malin GuStavSSon, jämställdhetsexpert och vd för konsultföretaget ekvalita, berättar att kontexten och relationen mellan personer sätter stor prägel på hurdant beteende som är acceptabelt. Maktrelationer eller hierarkier sätter vissa begränsingar på beteendet, medan man med sina vänner kan ha en betydligt råare jargong. universitetsmiljön kan vara svår att greppa – den inbegriper både studielivet i allmänhet med festerna och föreningarna samt studiemiljön innanför universitetets fyra väggar. På universiteten förekommer också halvformella tillställningar, till exempel fester med det egna ämnet tillsammans med personalen, där de formella relationerna inte har lika stor roll - men de försvinner ändå inte. ett sådant sammanhang kan vara förvirrande ifall det uppstår någon dubiös situation. universitetsmiljön är också hierarkiskt uppbyggd. som studerande har man större frihet med att skämta uppåt i hierarkin, till exempel till sin lärare eller sin

028 • studentbladet • mars tjugohundratolv

professor, men det kan skapa större reaktion om någon med maktposition skämtar åt en underordnad.

Mycket av detta kan kännas övermäktigkt och skapa rädsla.

Men hur vanligt är det med sexuella trakasserier i universitetsmiljö? det förekommer några fall per år men det finns ett potentiellt mörkertal, sådana som håller det de varit med om för sig själva, berättar kiiskinen. det finns ingen egentlig statistik eftersom det är studerandena själva som är drivare av sin egen sak i denna fråga. det ligger också ett individuellt ansvar i de åtgärder som man tar sig an.

”På universiteten förekommer också halvformella tillställningar, till exempel fester med det egna ämnet tillsammans med personalen, där de formella relationerna inte har lika stor roll - men de försvinner ändå inte.”

Sexuella trakasserier oönskat verbalt, icke-verbalt eller fysiskt beteende av sexuell natur

”Men lilla gumman”

trakasserier på grund av kön någon form av oönskat beteende som har samband med en persons könstillhörighet och som inte är av sexuell natur

Härskartekniker är mer utbredda än man kanske kunde tro. Alla använder sig av dem, medvetet eller omedvetet – också du. Vi tar en närmare titt på de här metoderna.

diskriminering särbehandling på grund av ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell läggning

T E x T i da H e n r i k s s on

Positiv särbehandling specialåtgärder vilkas syfte är att uppnå faktisk likabehandling för att förhindra eller lindra olägenheter som beror på diskriminering Källa: finlex.fi.

Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män 8.8.1986/609 Lag om likabehandling 20.01.2004/21

Att sätta ord på sina upplevelser när det kommer till trakasserier och diskriminering av någon form måste man utgå från de egna upplevelserna som ligger till grund för hur man tolkar en hel situation. ett viktigt första steg om man känner sig behandlad på ett kränkande sätt är att reda ut situationen, framför allt för sig själv, och formulera vad som inte är/var okej i situationen. den största utmaningen är att rapportera något man inte har ord på, menar gustavsson. om man

”Den största utmaningen är att rapportera något man inte har ord på.”

vAd dÅ HÄRSkARteknik? nej, det handlar inte om Machiavellis råd till statsledare. det här är mer utbrett än så.

Med härskartekniker avser man olika sätt att förtrycka andra människor. och det är inte bara män som använder dem mot kvinnor, eller chefer mot anställda – tvärtom. alla vi har nån gång blivit mål för eller använt oss av härskartekniker. elaine ekSväRd är retorikkonsult och författare till boken Härskarteknik.

Hon menar att allihop vinner på att lära sig genomskåda teknikerna.

Du som är så duktig, kan du inte...?

Har du någon gång fått en komplimang och senare märkt att du automatiskt tackat ja till ett uppdrag, som ”tack” för komplimangen? då har du blivit offer för en härskarteknik.

- det är jantelagen som gör det så svårt för oss att helt enkelt säga tack, punkt, menar eksvärd. ofta blir vi så överrumplade eller generade av komplimangen att vi automatiskt går med på att göra tjänsten. det är onödigt. lär dig att säga tack och le, tipsar eksvärd.

Vad tråkigt att du tar det så då jag själv läste boken fastnade jag för något som eksvärd kallar projiceringsmetoden. den går ut på att göra den man samtalar med mindre genom att avfärda kritik eller påståenden. ”Vad tråkigt att du tar det så” är något jag själv ofta hört då jag påpekat om brister eller uppenbara fel.

- den som svarar så tar udden av någon annans verkliga känslor eller uppfattningar, säger eksvärd.

Bögar gillar inredning en annan vanlig form av härskarteknik

är stereotypmetoden. den går ut på att förenkla folk. kvinnor gillar inte sport, alla homosexuella män älskar inredning, listan kan göras hur lång som helst.

- undvik att bli arg eller ledsen, säger eksvärd. Håll dig ovanför den här nivån av stereotypisering. det bästa svaret på sådana påståenden är ett enkelt: ”Hur tänker du då?” då tvingas din samtalspartner definiera sin grova generalisering och kanske till och med inse att den är felaktig.

Lilla gubben då Vi tar ännu ett exempel.

Hur många gånger har du inte hört ”Men lilla gubben då!” eller ”ser du, lilla gumman, så här är det...”. det är den ack-så-vanliga tidsmetoden. en renodlad form av härskarteknik. Här talar vi också om att förminska den man talar till. ofta är det en äldre person som vill framhäva sin position som äldre, underförstått klokare och mer erfaren.

Hur svarar man på det då?

- själv brukar jag säga att jag inte är här för att prata om livet. Jag är insatt i mitt ämne och det har ingenting med ålder att göra.

Be om ursäkt Finns det inga fördelar med härskartekniker?

- nej, säger eksvärd direkt, de leder bara till förtryck.

Hon menar att det är bättre att vara på samma sida som någon än att trampa ned folk.

Men tänk om man märker att man själv har utövat härskartekniker mot till exempel en studiekompis eller kollega?

- Be om ursäkt på en gång, uppmanar eksvärd. social kompetens är den viktigaste egenskapen man kan ha.

mars tjugohundratolv

•

studentbladet

•

029

grr när det går för långt.

”Rör man sig utanför sin egen kontext kan det vara viktigt att vara lyhörd och kolla med andra om ens egen jargong är okej.”

identifierar det bara som en obehaglig känsla där man börjar undvika vissa personer och sammanhang, kanske inte går på sitt graduseminarium… gustavsson påpekar att det inte finns bara ett enda sätt att tampas med (sexuella) trakasserier, alla måste hitta sitt eget sätt att säga ifrån. Vissa hänvisar till lagen, andra drar en gräns genom att skämtsamt säga ifrån, eller så kanske man spelar helt ovetande och frågar vad personen som fäller kränkande kommentarer riktigt menar.

På Åas är man mycket mån om att ha ett intersektionellt perspektiv då man talar om sexuella trakasserier, maktperspektivet i hela samhället påverkar hur man upplever situationer. inte bara kön spelar in i hur situationer upplevs. Även etnicitet, sexuell läggning och eventullet klass sätter sin prägel.

Stödtjänster studentkårerna vid både Åbo akademi och Helsingfors universitet har trakasseriombud som man kan vända sig till. det som ombudsmännen gör är främst att erbjuda rådgivning. det är upp till den enskilda studeranden ifall hon eller han vill föra saken vidare, ombudsmännen själva har tystnadsplikt men finns till för att hjälpa att ta kontakt med och föra saken vidare till universitetet.

030 • studentbladet • mars tjugohundratolv

Vad kan man då konkret göra om man känner sig trakasserad? det mest effektiva är att säga ifrån direkt till den som man upplever att har trakasserat en. det är också viktigt att reda ut kontexten, det kan ibland handla om ett missförstånd. studerande omfattas av universitetens jämställdhetsplan i arbetsplatsmiljö. om något händer på fritiden kan det kännas ganska ensamt. det är viktigt att veta sina egna gränser och att tala om sina upplevelser.

Jag funderar över spontana reaktioner av ilska som kan väckas om det sker ett övertramp, speciellt på fritiden i en mer avslappnad kontext. då är det första man tänker på knappast att gå till en ombudsman och diskutera, eller att hänvisa till sakliga lagparagrafer.

– Är inte det spontanaste att ge tillbaka med samma mått om man blir riktigt förbannad?

Man måste fundera på vilka värderingar man står för och i en hurdan miljö man vill vistas. om man går med på jargongen gör man det lätt för den andra, men ber man personen förklara sig eller agera professionellt bryter man av ett beteende, säger gustavsson. Åas har också ett jämlikhetsutskott som är öppet för intresserade. det ger en möjlighet att som studerande lyfta fram de frågor och teman som känns viktiga. Förutom jämlikhets- och jämställdhetsfrågor

diskuteras också tillgänglighetsfrågor som rör rumslighet och stödfunktioner för studerande med olika specialbehov.

vi bär alla ansvar Malin gustavsson påminner om att trakasserier inte specifikt är ett arbetsplatsproblem, utan ett samhällsproblem. genom anti-mobbningskampanjer, jämställdhetsplaner och ombud ges trakasserier som problem synlighet, vilket är väsentligt för att minska och förhoppningsvis eliminera grogrunden för dem. det kan vara svårt att ta till sig kritik eller att själv vara uppmärksam på sitt eget beteende. gustavsson tar väldigt mycket fasta på det egna ansvaret också när det kommer till hur man beter sig mot andra. rör man sig utanför sin egen kontext kan det vara viktigt att vara lyhörd och kolla med andra om ens egen jargong är okej. Med sunt förnuft och öppen kommunikation borde var och en kunna förstå var gränsen går och inte överskrida den. sexuella trakasserier handlar om patriarkala strukturer som tillåter särbehandling, men med uppmärksamhet kan man vända på det. Beteende är trots allt inlärt.

”Plötsligt sitter man där vid ett bord, dricker vodka och gråter med Jelena.”

Gå på teater med Studentbladet, sidorna 42–43

liVEt

gå sjung en sång eller strippa.

HatPrat fittflocken UScH HeLvete vAd jag hatar feminister. Fy fittan.

Jag medger att jag generaliserar nu. Det finns många sorter av feminism och i den här texten pratar jag bara om en del av dem. Jag är ju ingen chauvinist. Jag tycker att alla människor har samma värde (ungefär fem ege beroende på hudens kvalitet).

Men den här vaginagrejen. Nästan alla de feministiska böcker jag läst har haft helt fittigt mycket prat om fittor – aldrig kukar egentligen.

Vaginamonologen spelas och nån cyklande fitta åker runt stan. Och ändå är premissen den att kön inte bestäms biologiskt utan socialt. Fy fan vilken paradox! Dessutom tycks det vara så att fittan av nån orsak har mera värde än kuken. Om män pratar om kukar så stämplas de ganska snabbt som idioter eller chauvinister – oftast idiotiska chauvinister.

Feministerna tycks tycka mest om att gräla med varandra om vad feminism är. Eller sen handlar striden om vad det betyder att vara kvinna. Det underligaste är att kvinnornas individuella kropp representerar nån slags kollektiv och helig femininitet som man inte får nedvärdera. Och klart att dess innehåll bestäms av feministerna, som förstås äger kvinnligheten.

De som säger att deras främsta mål är jämdställdhet tål ”Nästan alla de feministiska inte att nån böcker jag läst har haft helt tänker på ett fittigt mycket prat om fittor annat sätt – aldrig kukar egentligen.” om sin egen kropp. Om en man har sex för pengar så är det hans egen sak.

Men om en kvinna gör sånt så är det fel mot alla kvinnor. Det är nog okej att förtjäna pengar med alla andra kroppsdelar men inte med vaginan – inte åtminstone genom att använda den.

Om den får man bara prata och skriva. Jag spyr.

Vilken rätt har de här hypokriterna att bestämma vad nån får göra med sina könsorgan? Så länge man inte skadar nån annan så har ingen en sån rätt. Om nån blir sårad av att nån annan knullar för pengar så bu-fittans-huu. Det är ju sen deras problem. Jag tycker att värnplikten borde beröra alla feminister. I milin sku de sen få gräla om vaginans betydelse fast dygnet runt.

De sku säkert också tåla det kollektiva ansvaret som används i lumpen bra. Och efter att ha krupit runt i skit i åtminstone sex månader sku de veta hur lagstadgad diskriminering känns.

A. Hater

032 • studentbladet • mars tjugohundratolv

”Så’na små alkohål” det mest klichéaktiga med oss finlandssvenskar är kanske snapsvisorna. Vi är det muntra båtfolket som året runt sitter i sina seglarskor och gnolar på Halvankaren. Och vi har hållit på med det åtminstone sedan 1900-talet.

TExT edit lindBlad

BoSSe öSteRBeRG, bland annat känd för Minnet, anser att visorna redan etablerat sig till en kulturform.

– det handlar inte längre endast om något slags trallande, utan visorna skapar en stark vi-känsla. den Finlandssvenska rimakademin har under de senaste tio åren verkligen ansträngt sig för att visorna ska nå en större krets. ordförande för den Finlandssvenska rimakademin, SteFan FedeRley, anser att intresset för snapsvisor är ganska stort, och att de flesta gillar dem.

- det som man ändå ska tänka på är att en trevlig fest inte ska innehålla för mycket visor, för man ska hinna prata med varandra också. den Finlandssvenska rimakademin (Fira) är alltså föreningen som bland annat förvaltar snapsvisekulturen och står bakom de årliga mästerskapstävlingarna i Finland för nyskrivna snapsvisor. HenRik HuldÉn, ledamot i föreningen samt verspoet, berättar att bordssjungandet har funnits i flera hundra år och att studentnationerna började med visorna under 1900-talet. också diverse tävlingar som startades på 2000-talet har gjort gott åt sångskrivandet. gemenskapen är det som gör snapsvisor så populära.

- snapsvisorna ska vara en glädjefull stämningsfaktor och därför behövs positiva texter som får alla att trivas ihop.

Bosse österberg vann Fira:s tävling förra året med visan Int’ är man gammal. Visor har österberg skrivit i redan 50 år. Hans personliga favorit är andeRS ByStRömS ”Tänk om jag inte var så tråkig”, som han också glatt sjunger för undertecknad i telefonen.

– det började i studietiden, och det är ju dessutom studentkretsarna som upprätthåller traditionen. Hela snapsvisekulturen är importerad från sverige via Åbo, givetvis av studenter. enligt österberg har snapsvisorna utvecklats en hel del med tiden. Förr var de enbart till för att supa och spy, men nuförtiden har de uppnått en mer intelligent sfär.

För att kunna förnya sig som snapsviseist är det bara att skriva nya visor hela tiden. österberg berättar att han skriver inför fester för värdinnan eller värden då han hittar på någonting roligt.

– sen gäller det att fila den och göra visan mer allmän så att den passar för alla.

Huldén säger att det gäller att skriva, lyssna och läsa för att hållas i form som snapsviseskrivare. Han ger också några tips: - det viktigaste är rytmen som gör att visan blir lätt och skön att sjunga. innehållet vinner på att handla om väldigt konkreta detaljer; ett glas, en person, en möbel, en nyhet och så vidare. snapsvisor är ofta färskvara som inte behöver leva längre än den aktuella festen. den finLAndSSvenSkA SnAPSviSekonUnGen,

KommenTAr

Ett, två, sjuttifem, sex – två? bÅde StUdieLivet ocH finlandssvensk-

heten kopplas till sprit, snapsvisor och sitsar. Vi sitter runt borden och gungar rytmiskt, kryper under stolar och ”Pampas på bordet” hojtas garanterat.

Allt det här är en tradition. Som vi, studerande, upprätthåller.

Högskolor och universitet är nyskapande, där framtiden flåsar under tentböcker och ivrigt deltar i livliga världsförbättringsdiskussioner. Man träffar nya människor, lär sig ständigt något – om inte ur tentböcker så åtminstone att studiestödet inte räcker till.

Och så finns det sitsarna. Inom den fria och tänkande studerandevärlden, där allt konstant moderniseras, faller vi tillbaka på ett självupprepande da capo varje gång vi plockar fram sångböckerna. Ja ja, traditioner är såklart helt sjukt viktiga för finlandssvenskheten.

Det är absolut inget fel med att samlas kring ett bord för att umgås, dricka och sjunga. Men så ska man inte ta traditioner på för stort allvar heller.

Sitsar skiljer oss unga studerande från gamla tanter och gubbar i arbetslivet. Sitsar hör till studietiden för de håller oss unga. Eller så tror vi. Men sitsarna hjälper nog till att mangla in oss i det där vuxna. Det som kanske först enbart låter som stereotypt finlandssvenskt blir en verklighet för många efter ett tag. Traditioner kan också förnyas. Och om vi inte aktar oss sitter vi snart kring bordet i Strömsö, planterar maskrosor och gör mintgröna fågelvillor.

Men nu måste jag plocka fram sångboken för att gå på sits.

Edit Lindblad

att skriva mer tidlösa visor kräver mer, men Huldén påpekar att det är just de visorna som sedan lever vidare och sprider snapsvisekulturen. österberg poängterar vi-känslan som visorna skapar, men säger att det samtidigt är lite kontroversiellt

HYllningen Fallosdansen?

Poledance är kanske den mest missförstådda och mest sexualiserade idrotten. stbl reder ut vad det egentligen handlar om.

FA N N Y M a l M B e r g

JAG bRUkAR StoLt viSA UPP

att skapa nya eftersom idén med visorna är att alla ska kunna dem.

– Fast med tiden lär man sig ju de nya, förstås. i diskussionen kring finlandssvenskarnas snapsvisetraller och seglarskor är det kanske värt att påpeka att även finskspråkiga sjunger och snapsar. österberg anser att den finskspråkiga snapskulturens utveckling är svår att förutse men att den nog kommer att gå framåt.

Federley säger att de finskspråkiga snapsvisorna delvis härstammar från gammal allsångstradition och delvis har inflytande från no r d e n s olika snapskulturer. tvåspråkiga finlandssvenskar har framgångsrikt översatt och infört snapsvisor också på den finska sidan. Visorna har tagits emot väl.

Fira ordnar FM i snapsviseskrivning varje år. inlämningen av nya bidrag börjar vid första maj och slutar den 31 augusti. 

redseK KommenTerAr:

Sitz- och sångkulturen har spridit sig också till de finskspråkiga högskolorna.

Ryktet vet berätta att det till exempel på Tekniska universitetet i Villmanstrand, gäller att hojta ”mellansju” då snapsvisan är så lång att det krävs lite mer gasolin i kroppen för att nå slutet.

Så kan det gå när man varken riktigt har hört eller förstått vad det riktiga ordet (mellansup) är. Men det är precis så kultur föds, utvecklas och lever.

mina blåmärken som ibland uppenbarar sig efter mina poledanceträningar. Blåmärken är ju ett bevis på att man är lite tuff och att man klarar av lite smärta. Ännu stoltare är jag när jag visar upp mina biceps.

Poledance förknippas vanligtvis med stripphålor där mannen sitter åskådare och kvinnan kråmar sig kring fallossymbolen som om hon skulle avguda det manliga könet.

Poledance är show, men det är också idrott och kräver en otrolig muskelstyrka och kroppskontroll, vilket flera mer än måttligt berusade till sin stora besvikelse fått erfara på barernas provisoriska dansstänger. Poledance gör också ont. Man får blåmärken och bränner huden på grund av friktionen mot metallstången. Händerna blir grova som en artesans. Men som i andra former av dans ska det alltid se lätt ut. Och inget tvivel på att det är roligt, så roligt att man inte ens märker ansträngningen.

Tyvärr är poledance en lång ”man behöver bit ifrån att bli inte ta sig själv, avsexualiserat och eller symboliken i avstereotypiserat poledance, på så men ju mer det sprids, desto mer stort allvar.” ser man muskulösa kvinnor - och män - som håller på med sporten. Vissa personer kan ibland undra om jag på något sätt fascineras av striptease – det säger mer om dem än om mig. Det som ger stereotyoperna bränsle är att man inte har mycket på sig när man håller på med poledance. Av praktiska skäl har man kortkorta shorts, bara armar och ibland även bar midja. Detta för att heltäckande klädsel skulle göra att man faller till sin död från stången. Ja, eller, man skulle aldrig ens komma upp i stången. Det behövs friktion mellan metallen och huden.

Helt avsexualiserat kommer poledance knappast någonsin att bli, den falliska symboliken i kombination med lätt klädsel är för iögonenfallande. Men historien förtäljer att poledance de facto ursprungligen är en indisk cirkuskonst, och det är närmare redskapsgymnastik än att klä av sig.

Man behöver inte ta sig själv, eller symboliken i poledance, på så stort allvar. Som min danslärare brukar ropa på lektionerna: Var inte så uptighta, visa attityd! Vi leker ju! 

till mannen ”it’S A MAn’S WoRLd” sjunger James Brown,

men lyfter fram att den inte vore något utan oss -kvinnor. Som en kvinna kan man konstatera att det här ju är självklart, både på gott och ont. I Finland får vi vara glada över den jämlika ställning vi har, åtminstone i jämförelse med flera andra knutar av världen.

Men mannen då? Visst är han värd en hyllning. För hur många gånger har inte jag med min kvinnliga hjärna hört något fel, förstått något fel, tolkat något fel och därefter dragit mina egna slutsatser. Det här har i sin tur lett till tårar, halvseriösa nervsammanbrott och eliminering av facebookvänner. Många gånger har jag blivit sårad för livet samt placerat den stackars mannen i syndabocksposition, där han fått ta emot mina orättfärdigade vredesanfall och beskyllningar.

Redan det är i sig värt en hyllning, att de män som finns i våra liv gång på gång tar ett djupt andetag efter att i tio minuter ha lyssnat på vår monolog där person X skickas till Highway to Hell, och med lugnande röst förklarar att vi säkert missförstod något, att personen garanterat inte menade det så eller att han själv nog förstod det som en positiv kommentar. Ganska bra teknik, att i stället för att hälla vatten på vår kvarn genom att konstatera något i stil med ”hur hysteriska kan ni kvinnor vara” (som ibland faktiskt skulle vara ”det här har i sin tur lett den bästa och mest till tårar, halvseriösa sanna förklaringen nervsammanbrott och för att beskriva eliminering av facefenomenet kvinnans fnattanfall) bookvänner.” släta över det hela.

Vi märker oftast också endast hur dåligt ANDRA beter sig mot sina män.

Det är inte bara några gånger jag har funderat för mig själv hur mannen står ut, när min väninna för femte gången under en middag med några andra par lyfter fram negativa drag eller saker som blivit ogjorda av mannen.

Jag är tacksam för att få vara en kvinna, främst på grund av två saker.

För det första: jag är i en lycklig position eftersom jag har män som balanserar mig (och mitt kvinnliga bergoch-dalbaneaktiga psyke). För det andra: jag skulle själv inte stå ut med kvinnor om jag vore en man.

Tack för det och tack till er – män!

Heidi Haapanen

mars tjugohundratolv

•

studentbladet

•

033

GÖR Fysisk och psykisk träning.

STUDENTBLADET TESTAR:

Vuxna män gör saker tillsammans För 143 år sedan tog några collegestuderande av sig hattarna och spelade världshistoriens första match i amerikansk fotboll. I dag utövas sporten även vid Åbo Akademi. Stbl skickade redaktionens officiella degklump på en kraschkurs bland svett, tacklingar och manlig kärlek.

T e x t o c h i l l ust r ation B e n j a m i n K n o pm a n

034 • studentbladet • mars tjugohundratolv

Inte? Oj då, det är ganska viktigt. Nå, hoppas att du inte får tänderna utslagna. Du måste ta det försiktigt, heh, heh...

Lasse Mäki-Hokkonen skrattar olycksbådande. Jag sväljer och spänner min lånade hjälms remmar lite extra. Den luktar sur, ingrodd svett. Genom gallret iakttar jag i smyg den gänglige quarterbackens biceps, varpå jag låter blicken glida mot mitt patetiskt dallrande gäddhäng. Sväljer en gång till.

Luften sprakar av testosteron.

Jag ser mig omkring i Caribiahallen. Det är måndag klockan 15.30 och salen håller långsamt på att fyllas av fotbollsspelare. De kommer i alla storlekar: små och biffiga, klena och mulliga. Och de är inte bara killar – här finns även kvinnor med mer manlighet i lilltån än jag har i hela min slappa sambokropp.

– Okej, ställ er i ”kolmijono”, befaller Mäki-Hokkonen myndigt. Nu ska vi värma upp!

Det känns som om jag är på väg ut i kriget.

– Du har väl ett tandskydd?

Vid ÅA finns två lag: herrlaget Åbo Akademi 09:ers och damlaget In10s (”intense”). Precis som namnen antyder har de börjat spela åren 2009 respektive 2010.

Vem orkar med det här i så många år, tänker jag och känner hur livet rinner ur mig.

Andningen bränner. Munnen smakar järn. Skinkorna känns tyngre än Greklands statsskuld.

Mina pupiller trevar hoppfullt mot salens digitala klocka, men sjunker lika snabbt när jag inser att vi har hoppat, gjort dips och sprungit i mindre än tio minuter.

En stund senare – kanske har det gått fem minuter, kanske en halvtimme, kanske 30 miljoner år – ska vi öva teknik. Tacklingar, dribblingar och kast. Eftersom mina erfarenheter av amerikansk fotboll börjar och slutar med en suspekt internetvideo där ett helt lag av löddriga alfahannar gangbangar en pilsk cheerleader, och jag ända tills nyligen trodde att Superbowl handlade om snubbar som rullar bowlingklot mot kägglor, inleder jag försiktigt med att studera Lasse Mäki-Hokkonens teknik.

Med en inövad rörelse ställer han sig bakom en annan man, lätt böjd, och kupar händerna kring dennes skrev.

– Det ser homoerotiskt ut, tänker jag högt.

– Ja, det gör det, skrattar Mäki-Hokkonen urskuldande. Men sådana är reglerna.

Titta, jag flyger!

Och så är spelet är i full gång. Atleterna jagar varandra, knuffas och kramas.

Jag sneglar på en av spelarna. Jag känner igen honom

från min hemstad. Vi brukade träna friidrott ihop förut, men på den tiden var han liten. Klen. Nu har han förvandlats till ett explosivt kraftpaket. Det är som i den gamla Space Jam-filmen, där några rymdvarelser utmanar Snurre Sprätt och hans Looney Toons-kompisar på basket. Först är utomjordningarna små räkor, men plötsligt förvandlas de till ”Andningen bränner. Munvandrande musnen smakar järn. Skinkorna kelberg.

Medan jag känns tyngre än Greklands drömmer om en statsskuld. ” ren barndom i tevesoffan, långt borta från all svett och smärta, kommer en axelbred varelse rusande mot mig med bollen. Jag gör ett graciöst skutt mot honom, nuddar vid killen och voltar tre meter genom luften för att slutligen landa i en pinsam liten hög på golvet.

- Hur gick det? frågar någon oroligt.

Jag skrattar överslätande och mumlar något ohörbart. Inget har gått sönder förutom min självrespekt.

Det kärleksvarma våldet När jag reser mig noterar jag i förbifarten att många av spelarna ser trasiga ut. Flera har bandage kring händerna, en linkar omkring med benet i paket och vid sidan om allt det roliga sitter en kille vid namn Martin Backman och masserar sin sjuka benmuskel.

Han förklarar att det visserligen förekommer skador, men att de inte är ”så vanliga”.

– Sporten har ett oförtjänt dåligt rykte. När folk hör

namnet ”amerikansk fotboll” tänker de på en stor hög av människor. De tror att man får en massa skador, men egentligen är skaderisken inte större än i till exempel innebandy. Visst är amerikansk fotboll tufft, men det är inte übermanligt. Det är en rå men kamratlig gemenskap. Vi smäller skiten ur varandra på broderligt vis, säger Backman.

Jag lyfter vattenflaskan till läpparna och dricker.

Stora klunkar. Åh GUD, vatten har aldrig smakat så gott förut.

– Tidigare var jag allergisk mot all idrott, erkänner Backman. Men amerikansk fotboll har något som skiljer den från alla andra lagsporter i Finland. Kan du gissa vad det är?

Testosteron?

– Haha, nej. Svaret är: Wetakeeverybody. Alla är välkomna. I boboll och fotboll och andra lagsporter ska alla se exakt likadana ut. De ska vara lika snabba, lika starka och gärna även blåögda arier. Här är vi inte lika homogena. I amerikansk fotboll finns allt från tjockisar till ettriga små illrar och alla har en position. Alla har en uppgift som passar just dem.

Alla har en uppgift som passar dem. Det betyder alltså att även en förvuxen lasagne som jag skulle kunna bli en världsvan fotbollsspelare, förföljd av tusen suktande cheerleaders? Även jag skulle ... Äh. Vad tänker jag?

Jag sveper med tungan genom gommen. Alla tänder sitter fortfarande kvar, åtminstone än så länge.

Dags att sluta utmana ödet.

BÖCKER

Sexhundra sidor av insikt Text Lena Törnroos

Mazzarella fortsätter skriva som pensionär.

Men definitivt inte endast för pensionärer. I sin nya bok Det enda som egentligen händer oss reflekterar hon över det hon anser vara de två fenomen som händer oss arbete och kärlek.

Mazzarellas vardagsbetraktelser av hur hon som pensionär blir behandlad av samhället samt hur ens arbete påverkar ens liv och livskvalitet är ett betydelsefullt inslag i dagens debatt om pensionsålder. Man får sig en, om inte flera, tankeställare av Mazzarellas synpunkter på att man inte bara borde beakta miljöns hållbara utveckling, utan också människans.

I boken får man också genomgående följa Mazzarellas nya liv med en ny sambo samt hennes tankar kring att i pensionsåldern lämna sin man för den nya kärleken. Hon begrundar också bland annat samtal, lögner, minnen, resor och diskuterar kring innebörden av att vara nöjd. Hennes iakttagelser är både humoristiska och ärliga.

Man behöver inte sträckläsa boken. Man behöver inte heller se det som ett projekt att ta in nya synsätt på saker och ting, det kommer automatiskt. Vi lär oss genom att leva och det har Mazzarella gjort. Nu får vi också genom att underhållas av henne lära oss av hennes liv. 

Det enda som egentligen händer oss Merete Mazzarella 272 sidor Söderströms förlag

Han anser sig inte utvecklas andligt och mentalt längre och behöver förändring. Detta är orsaken till att han spontant tackar ja till besök i flera länder för att komma i kontakt med sina läsare och folk runt om i världen.

Resan slutar med att han åker genom Ryssland på Transsibiriska järnvägen, men den egentliga resan gör han i sitt inre jag.

Bokens titel Alef syftar på den punkt där allting är på samma plats samtidigt. Under resans gång upplever Coelho mental alef tillsammans med en ung okänd kvinna som följer med på tågfärden. Tron på alef innebär att tid inte existerar samtidigt som allt handlar om olika tider och ögonblick.

I typisk Coelho-stil lämnas en hel del till läsaren att själv dra slutsatser av och forma sina egna tankar kring. Samtidigt slits man mellan vad som verkligen kan vara verklighet och vad som inte är det i Coelhos berättelse. Nyckelbudskapen förlåtelse, tro, vänskap och kärlek är ändå det som håller kvar läsaren även om hans tankar ibland kan vara lite väl svävande. På det hela taget ändå en intresseväckande biografisk berättelse av hans resa till att, som han själv beskriver det, igen bli kung i sin egen värld. 

Paulo Coelho har stannat på stället.

Alef (orginaltitel: O Aleph) Paulo Coelho Svensk översättning av Örjan Sjögren 311 sidor Bazar Förlag AB

mars tjugohundratolv

•

studentbladet

•

035

GRATTIS STUDENTER 2012!

ZIPERALL, ORIGINALET FRÅN BIGBROTHER, ERBJUDER DET SNYGGASTE PLAGGET TILL ALLA BLIVANDE STUDENTER!

ANVÄND RABATTKOD STUDENT2012 INNAN 29 FEBRUARI SÅ BJUDER VI PÅ FRAKTEN (VÄRDE 14,9 €).

www.ziperall.com facebook.com/ziperall

FÖR BÅDA HJÄRNHALVORNA. Patrik, som flyttat från Åland till Helsingfors storstadsliv, studerar till socionom på Arcada. Det händer sig att den avspända killen förvandlas till klassisk konsertpianist.

HÖGSKOLAN FÖR LIVET. Gemensam ansökan 5.3–3.4.2012.

Det är dags att göra viktiga val för framtiden. Teori eller praktiska färdigheter? På Arcada får du hela paketet: inlärning i moderna och verklighetstrogna miljöer, arbetspraktik och teori som stöd i ditt kommande yrke. Du kan avlägga en högskoleexamen i ekonomi, turism, teknik, media, idrott eller social- och hälsovård. I en miljö där de unga är i centrum. Hos oss är du i gott sällskap. Fyll i din ansökan och kom till Arcada!

Intresserad av Arcadas engelskspråkiga utbildningsprogram? Ansök 9.1–14.2.2012!

www.arcada.fi

Helsingfors åkte pulka och utövade formgivning Vid halva dagen började karavanen av studerande i olika färgers

halare rulla in till Ulrikasborg och Stbl hängde med i kön. ”Onko tää joku toinen vappu?” frågade en man på vägen, samtidigt som han höll på att gräva fram sin bil från snödrivan.

Morgonens deprimerande slaskregn upphörde som ett mirakel inför åkningen. Lyckliga studenter samt studerande klev upp och släpade efter sig olika mer eller mindre välfungerande föremål för åkning.

Somliga lät kreativiteten flöda genom att göra snöskulpturer i form av traditionella gubbar, men också penisar och kvinnliga könsorgan dök upp kring själva backen - precis som man kan förvänta sig då man släpper lös hundratals studerande i pulkabacken.

Fart, stil, glada miner och mintkakao – bra element för en lyckad fastlagstisdag!

Trender under fastlaskiainen

Alla goda ting är… två, i alla fall på Vårdberget i Åbo.

I år kunde man beskåda många dubbla uppsättningar av olika teman i pulkabacken. Både DaTe och Info hade valt att bygga varsin Nyancat pulka. ÖN hade nånslags papp-Titanic för att fira skeppets 100-års jubileum. ENÅ:s sjökaptensstuderande hade också valt det olycksbådade skeppet, som de facto gick i två delar då den krashade in i snödrivan. Symboliskt?

Man kunde också se en del samhälleliga teman i pulkorna. Åbo universitets P-klubi symboliserade eurokrashen med Greklands flagga svajande. ÅKA tog Grekland-temat steget längre, och kastade verkligen iväg de sista (choko)mynten de hade. Innan de nådde slutet av backen hade allt kollapsat.

Vinnaren i år vad Kemist Klubben vars skumpasprutande åkdon släppte imponerande lågor som måste släckas med brandsläckare.

Fanny Malmberg

Heidi Haapanen

Biotica vs naturen I Åbo var fastlagstisdagens höjdpunkt inte Kemistklub-

bens champagnepulka, DaTe:s nördcharmiga tolkning av internetplågan Nyancat eller studentlivspersonligheten lasse mäki - hokkonens insats som speaker. Istället kulminerade festligheterna på Vårdberget då biokemisterna i föreningen Biotica utmanade Moder Jord – med en roddbåt.

Dödsföraktet lyste i de grönklädda trädkramarnas blickar då de manövrerade sin farkost mot ett av pulkabackens träd. Resultatet: Roddbåten pulveriserades och en besättningsmedlem skadade huvudet. Kaptenen heidi lustig lyckades slunga sig ur båten ögonblicket innan sammanstötningen.

Skulle man kunna säga att du är Svenskfinlands motsvarighet till Francesco Schettino, skandalomsusad kapten på den italienska lyxkryssaren Costa Concordia?

– Jag antar det, erkänner Lustig. Jag såg vart vi var på väg och valde att rädda mitt eget liv.

Benjamin Knopman

mars tjugohundratolv

•

studentbladet

•

037

se tills du ser i kors.

Skräck, otrohet och Haruki Murakami Vänsterprassel med en blond bystdrottning och sköldpaddor som piskas till döds. studentbladet berättar vad du ska göra eller inte göra istället för att studera.

T E x T B e n Ja M i n k n o P M a n

Catherine

Betyg: 5/5

Playstation 3 och Xbox 360 den bLondA fLickAn fnittRAR koketterande. Med en flödande rörelse sätter hon sig gränsle över Vincent Brooks skrev. Först försöker den ännu sömndruckna programmeraren kämpa emot, men sedan ger han upp och låter sig hypnotiseras av hennes perfekta brösts gungning.

Fram och tillbaka, fram och tillbaka.

Vincents tår knyter sig av välbehag. Och i hans inre sprider sig skammen som en sur vätska. Han vet att det här är fel. Han vet att drömtjejen som just nu knullar honom till Vintergatans rand – ett välsvarvat bombnedslag vid namn Catherine – inte är kvinnan han älskar.

Men det är så svårt att säga nej.

Och Vincent är så rädd för att bli vuxen.

Att bli vuxen. Det är temat i Catherine, de japanska demonregissörerna Atlus senaste spel. Berättelsens protagonist Vincent är 32 år gammal, dejtar sedan länge den karriärshungriga damsellen Katherine (med K) och gillar att dricka bort kvällarna i goda vänners lag på den hemtrevliga puben Stray Sheep Bar. Men när hans flickvän avslöjar att hon är gravid kraschar

Super Mario Crossover 2.0 Spelas (gratis!) i webbläsaren på adressen www.explodingrabbit.com/games/supermario-bros-crossover föReStÄLL diG Att JeSUS hade ett par

boxningshandskar och slog knockout på de romerska trupperna till tonerna av Eye of the Tiger. Ungefär så oortodoxt känns det att spela Super Mario Crossover 2.0. I den fanutvecklade nytolkningen av Super Mario Bros får Nintendos rundlagde rörmokare nämligen sällskap av hjältekollegor som Samus Aran, Link och Trevor Belmont på den klassiska färden genom Svampriket. Resultatet?

Sköldpaddor piskas till döds, goombas blir svampstuvning och resten av fiendefaunan neutraliseras i regn av pixellasrar.

Ett helgerån att älska.

038 • studentbladet • mars tjugohundratolv

Vincents ombonade verklighet. En harakirifylla senare – och plötsligt har han blivit en del av otrohetsstatistiken.

Samtidigt börjar herr Brooks drabbas av mardrömmar. Och ”En harakirifylla senare – här kommer och plötsligt har han blivit en alla som har överlevt Atlus del av otrohetsstatistiken.” ultrasadistiska Persona- och Shin Megami Tensei-titlar att känna igen sig. Varje natt tvingas spelaren nämligen manövrera Vincent genom helvetiska pussel som hånskrattar honom i ansiktet redan på lättaste svårighetsgraden – och som på äkta Tetris-manér dröjer kvar innanför ögonlocken när man har stängt av och försöker sova.

Catherine har beskrivits som spelvärldens motsvarighet till en roman av Pocket Shop-favoriten haruki murakami . Det är en fullt gångbar beskrivning, för visst finns här kännspaka Murakami-attribut som jazzmusik, drömsekvenser, en dysfunktionell kvinna,

sex med denna dysfunktionella kvinna och rikliga intag av alkohol.

Tyvärr lyckas spelmakarna inte riktigt bibehålla den surrealistiska känslan från böcker som Fågeln som vrider upp världen och A Wild Sheep Chase ända fram till sluttexterna. Då urartar berättelsen på äkta Stephen King-manér till ett övertydligt pekoral om gott och ont samtidigt som det frossas i timslånga mellansekvenser à la Metal Gear Solid 4, kompletta med gubbsjuka kamerapanoreringar över bröst och rumpor.

Och ändå är det omöjligt att inte fascineras av Catherine.

Det handlar om de smarta dialogerna. Om kontrasten mellan hemtrevligt krogmys och mardrömsmiljöer. Om den hisnande vackra animegrafiken och om shigenori soejimas underbara, underbara karaktärsdesign.

Samt det faktum att det brännheta otrohetsdramat får mig att känna för, med och mot Vincent på ett sätt som få spel någonsin har lyckats med.

Att det vågar vara vuxet, om du så vill.

Mighty Switch Force Betyg: 4/5

3DS

Soul Calibur V Playstation 3 och Xbox 360 ALfAHAnnAR SvinGAR GLödAnde

det finnS ett enkeLt sätt

att avgöra hur bra ett bärbart Betyg: spel är. Sätt dig på bussen, 3/5 knäpp på konsolen och se hur många hållplatser du missar.

Problemet med det i övrigt charmiga Mighty Switch Force – en hjärnskrynklande plattformsodyssé där en kvinnlig Megaman jagar förrymda femme fatales genom vansinnigt vackra retromiljöer – är bara att sluttexterna börjar rulla innan bussen har hunnit starta. Typ. 

Betyg:

tvåhandssvärd mot 3/5 kvinnor vars bröst ser ut som genmanipulerade pilatesbollar av kött? För de flesta låter det här som vansinne. Vi andra nickar igenkännande och konstaterar glatt att Namcos 80-talskitschiga vapenfighter Soul Calibur är tillbaka som vi minns den. Med nya slagskämpar, gästspel av lönnmördaren Ezio Auditore från Assassin’s Creed-serien, finkalibrerad spelmekanik och en berättelse så incestuöst laddad att man bara vill våldtäktsduscha. 

se studentbladet sätter fason på fashion.

Glass i stora lass

solen syns lite mera varje dag och vi drömmer om sommar i parken, blommor i håret och en kall glass i handen. Ta en tjuvstart med det glassiga vårmodet och några fräcka lån från catwalken. sno en glänsande badkappa från mormors vind, lassa på med en blommig blus och fluffiga spetsar, och sätt fötterna i ett par röda skor.

T E x T O c H I l l U S T r AT I O N E r H e l e n a Von a l F t H a n FOTO teeMu ullgrén S T Y l I NG i da H e n r i k s s on M ODE l l a M a n da H e n r i k s s on

mars tjugohundratolv

•

studentbladet

•

039

se studentbladet sätter fason på fashion.

P rada drog fram en kollektion där allting påminde om glassiga bilar på 50-talet. Pasteller och fartränder, wroom!

En luftig plisserad kjol är rätt lån av Prada.

Mintgrön veckkjol – H&M – 39,95€

D

et går inte att ha för många mönster i samma outfit. storbloggarnas galna klädstil har hittat till catwalken, det är maxat med färg.

Klänning – Seppälä – 29,95€ Skjorta – H&M – 29,95€ Kimono – H&M – 24,95€ Bälte – modellens eget Skor – Vagabond Väska – H&M – 19,95€ Solglasögon – H&M Fashion Against Aids – 6,96€

Mules med vass tå och hög klack av Miu Miu - för dem som har bra balanssinne.

Hjälp, är badtofflor inne?

Christopher kane visade platta sandaler som fastnat i en glitterstorm.

040 • studentbladet • mars tjugohundratolv

söta löskragar och kraglösa jackor - det händer mycket med kragarna nu. Balenciaga visade bulliga jackor i glänsande satin, med axlar värdiga en amerikansk fotbollsspelare.

korall håller i sig som färg, kombinerat med strå som i ted Bakers väska ger det en försmak av sommaren. Billigare alternativ i samma färger hittas hos seppälä.

Satchelväska – Seppälä – 19,95€ Halmclutch – Ted Baker – 69€

V

årens mode är fyllt av silhuetter och färger från början av 1960-talet. kombinera en proper liten jacka med klänning i annan färg och trassla till håret, så blir looken inte alltför lik Mad Men.

linne – H&M Conscious Collection – 12,95€ Kavaj – H&M Conscious Collection – 49,95€ Klänning – Seppälä -34,95€ Bälte och smycken – Stylistens egna Clutch – Minna Parikka – 295€ Sandaler – H&M – 29,95€ Solglasögon – H&M – 6,95€ Kökshandduk – H&M Home – 4,90€ Kylväska – H&M Home – 14,90€

louis Vuitton var helrätt med spetskrage och en söt tröja i grönt. kavla gärna upp ärmarna, så blir looken inte för bylsig.

Louis Vuitton fyllde catwalken med stora spetsar, liknande hittas hos H&M. Spetslinne – H&M Conscious Collection – 14,95€

glassfärger gillar vi, helst både choklad, frozen yogurt och hallonsorbet i samma plagg.

Batikshorts – H&M Fashion Against Aids – 19,95€

mars tjugohundratolv

•

studentbladet

•

041

Studerande, läs kvalitetstidningar förmånligt!

Du som studerar får

50 %

TEATER

Ett lysande lystet land

STUDIERABATT

För att få studierabatten ska du studera, bo i eget hushåll och vara högst 29 år gammal. Studierabatten begränsas till sex år.

Ange läroanstalt, numret på ditt studiekort samt födelseår när du tecknar din prenumeration.

erera

m Prenu

på

ST

T.FI T A B A UDIER

För att känna sig välkommen på Viirus behövs ingen Burberryscarf, ingen kostym och inget parfymmoln.

Teatern har ett fräscht, studerandevänligt, ungt och nytänkande grepp som också märks i pjäsvalen.

Teater Viirus nya pjäs Det lystna landet kastar ut frågor med glimten i ögat. Det är en pjäs som har mycket att berätta och mycket att tolka. Det är humor som blandas med allvar genom hela föreställningen. Pjäsen är tankeväckande och framför allt verkligen bra.

Det är ett intressant val att sätta ihop två pjäser av den norske dramatikern Finn Iunker till en föreställning. Men när man ser Det lystna landet känns det nästan givet att Answering Machine och Play Alter Native är hopsydda. De stöder varandra och gör pjäsen till en fulländad helhet. Dessutom har pjäsen två regissörer, Anni Ojanen och Akse Pettersson, som båda två gjort den till något fint och speciellt med intressanta och välfungerande lösningar.

Den första delen, Answering Machine, är en abstrakt och finurlig samling av scener som ger möjlighet till olika tolkningar. Det finns ett gnällande Europa som aldrig är tillfredsställt. Ett flygplan vars nödutgång finns bredvid businessklassen. En munter apelsindödare som älskar, hatar och sedan ångrar. Hur vill vi att våra liv ska se ut? Vad är det som händer och finns det alternativ?

Play Alter Native är den mer konkreta delen.

”Det lystna landet är en visuell pjäs med inslag av teckenspråk, utmärkta koreografier och mycket att observera.”

SE Fria själar på små teatrar.

TEATER

Morbror Vanja och att andas genom en springa

Skenbart konkret kanske. Den är som en saga för vuxna med många olika samhälleliga aspekter både från nutid och historia. Handlingen i sig är simpel, ett folk dricker förgiftat vatten ur sin flod och blir galna.

Men vad händer sen? Floden har en form av ett ljusblått S på blåvit bakrund och att tänka annorlunda är en synd. Galenskapen gör människorna jämlika, så att alla också förväntas tänka lika. Replikerna är bandade in i förväg, så redan det förhindrar att säga annat än det som ska sägas. Kan vi tänka fritt och vad är den där floden i vår vardag?

Viirus andra generation har nu arbetat på sin teater i ett drygt år. Ensemblen som består av Maria Ahlroth, Pelle Heikkilä, Viktor Idman, Jessica Lindfors och Oskar Pöysti fungerar jättebra ihop.

Det lystna landet är en visuell pjäs med inslag av teckenspråk, utmärkta koreografier och mycket att observera.

Musiken, humorn, scenografin, rörelserna och skådespelarprestationerna vävs ihop och resultatet blir utmanande, smart och givetvis lite galet. Skådespelarna har en härlig närvaro och hela premiärpubliken är nog lite småkära i dem. 

Doften av vedklabbar, äpple och vattenstänkta möbler och tyger. Känsla av ångest, svidande kärlek och behov av arbete. När det känns att luften tar slut och att inget längre går att göra. Förutom att arbeta.

För att inte behöva tänka. För att inte behöva känna.

För att inte tycka synd om sig själv.

I Andriy Zholdaks regi blir Anton Tjechovs Morbror Vanja en stark berättelse om vilja, bortkastade ögonblick och desperation. Under den drygt fyra timmar långa pjäsen har skådespelarna en otrolig närvaro som finns i hela atmosfären.

En så maffig pjäs som den här spelas på precis rätt ställe, en liten teater med kring hundra sittplatser. Det blir intimt, nära. Plötsligt sitter man där vid ett bord, dricker vodka och gråter med Jelena, som den här gången spelas av Krista Kosonen. Hennes svenska är för övrigt utmärkt och Jelena blir en rörande blandning av svagt och starkt.

Imponerande är också Alma Pöystis Sonja, vars förhoppningar, skörhet, kärlek och frustration vävs samman i en enastående fysisk rollprestation. Astrov (Jan Korander) har en ständig vodkaglans i blicken, blicken som både Jelena och Sonja vill möta. Vanja (Jussi Johnson) super och älskar Jelena. Och äpplen finns överallt. Äpplen som frossas i, söndras, slängs.

Speglar som tittar tillbaka, kappsäckar och samovarer som aldrig glänser tillräckligt. Förhoppningar som funnits, som finns, som kommer att finnas. Längtan till något annat. När luften håller på att ta slut och den enda möjligheten är att kippa efter andan genom springor i väggen.

Edit Lindblad

Edit Lindblad

Det lystna landet spelas på Viirus i Helsingfors till och med den 20 april.

Morbror Vanja spelas på Klockriketeatern i Helsingfors fram till den 27 april. Efter det åker pjäsen på turné bland annat till Åbo och Uleåborg.

mars tjugohundratolv

•

studentbladet

•

043

Cd en modern klassiker.

Men Pale & Ville då?

mÅNAdENs KLAssiKEr

Redrama: Street music På så gott som alla mina Spotifylistor finns det minst en låt av Redrama. Lasse sjunger för mig då jag förfestar, Peppe Öhman när jag är ute och Journalist, bloggare, författare springer, när jag ställer till med efterfest (det gör jag i och för sig aldrig, men låt mig i alla fall försöka imponera på er) och då jag känner mig lite nere. Om jag verkligen måste välja en skiva väljer jag Street Music

044 • studentbladet • mars tjugohundratolv

som kom ut 2005 och fortfarande funkar i alla lägen. Lasse har gjort musik i mer än tio år och är en av dem som lagt grunden för den finlandssvenska hiphopen. Dessutom är han himla bra och trevlig och en självklar modern klassiker.

Kuriosa: Min man Magnus vet hur mycket jag gillar Redrama och då vi gifte oss hade han i smyg fixat så att Lasse uppträdde på festen efter middagen. Jag och samtliga bröllopsgäster dansade oss genomsvettiga i sommarnatten. Om jag inte redan hade gift mig med Magnus skulle jag fria till Lasse. 

Intresserad?

Hjälp!

Av japanska språket?

Av japanska kulturen?

Av japanska samhället?

Är r du intresserad av av studier vid Hanken anken?

Vi erbjuder u utmärkta utmärkta tmärkta utrymmen mitt i centrum entrum och högklassig högklassig handledning inför nför inträdesprovet nf nträdesprovet desprovet

Prepkursen 11.4-­18.5.2012 575€ (exklusive bokpaketet) 700€ (inklusive böcker) begränsad mängd platser kvar, var snabb!

Intensivkursen 14.5-­18.5.2012 (enbart 20 platser) 250€

Universitetsavdelningen vid FKF i Vasa erbjuder dig kandidat- magisterstudier i japanska språket och kulturen. Tack vare ett samarbetsavtal mellan FKF och Stockholms universitet är det nu möjligt att avlägga kandidatexamen i Vasa. Beställ broschyr för närmare information eller besök oss på nätet www.fkf.fi/uni.

Universitetsavdelningen vid FKF består av två delar: Kandidatexamen i japanska språket och kulturen samt LedarInstitutet.

Ansökningarna bör vara FKF tillhanda senast 15.6.2012. Meddelande om studieplats ges före 29.6.2012. Föreläsningarna hålls huvudsakligen på onsdagar och torsdagar från och med onsdagen den 22.8.2012.

Universitetsavdelningen vid FKF, Fria kristliga folkhögskolan, Kaserntorget 1, PB 46, Vasa.

Tfn. (0)6 319 1500 Fax. (0)6 319 1510. E-post: kansli@fkf.fi Hemsida: www.fkf.fi/uni.

Var snabb och anmäl dig redan idag på www.svecasa.fi då det än finns platser kvar till prepkursen me de längsta anorna!

Besök oss även på Facebook

Ansök 5 mars-3 april

www.helsinki.fi/sockom

Kontaktperson:

Studier med människan och samhället i fokus

Oliver Molander 050-5747 045 prepkurs(at)svecasa.fi

Svensk-Österbottniska Samfundet lediganslår STUDIESTIPENDIER www.botnia.org/sos

Journalistik • Socialpsykologi • Socialt arbete • Sociologi • Statskunskap

SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN

Student!

Här erbjuds prisvärt studentboende.

studentbladet söker webbdesigner

Hjälp oss! radio X3m har utsett studetbladets webbplats till den fulaste i svenskfinland.

Nu måste vi göra något åt saken och behöver diN hjälp!

Har du koll på det senaste inom webbdesign? är ditt tekniska kunnande up to date?

Har du ett estetiskt öga?

Behöver du en praktikplats, ett projekt för slutarbete eller lite arbetserfarenhet?

Inom mars månad kan Svenska Studenters Bostadsstiftelses bostäder på Rautalampivägen 5 sökas av medlemmar i de svenskpråkiga nationerna (NN,VN,ÅN,ÖFN).

Priser: Enkelrum 246 - 293 €/mån, familjebostad: 379€/mån. Dessa priser inkluderar el, vatten, internet och tvättstuga!

Ansökningstid: 1.3 – 31.3.2012.

Instruktioner och blanketter: www.ssbs.fi Kontakt: Pontus Westerback, tfn 045 236 4554, pontus.westerback@gmail.com

skicka in en fritt formulerad ansökan till kansli@stbl.fi senast den 25 mars.

(Har du frågor? ring Jenny skoglund på 0458759759 eller mejla kansli@stbl.fi)

mars tjugohundratolv

•

studentbladet

•

045

SV: Rum för debatt.

INSÄNDARE

Hoppet är ute

Hej a. hater! Tack för ditt mycket obstinata och hatfulla uttalande om stadsmåsarnas opåkallade existens (Stbl feb 2012). Dina väl valda ord rörde mig innerligt, och samtidigt väckte de mitt fientliga sinnelag mot något annat också i luften stundvis förekommande avskyvärt fenomen. Nämligen människor.

Nu talar jag inte om människor som förorenar vår vackra värld genom att använda flygplan som färdmedel. Nej, det är futilt jämfört med detta. Denna företeelse figurerar framför allt på mänsklighetens levnadsvillkor nummer ett: Facebook.

Den som är ens lite observant och analytisk av sig har säkert själv lyckats identifiera fenomenet. För er andra tål det skinas ljus över denna hemskhet. Det är frågan om människor som lägger upp bilder på sig själva, hoppande på en solig strand med ett azurblått, ändlöst hav i bakgrunden. Är detta er enda syssla då ni är utomlands, att hitta en strand och göra 1000 försök för att få en fullkomligt värdelös bild på er själva där ni svävar i luften med ett brett leende och som ni sedan kan ladda upp på Facebook? Det värsta är ändå det att därefter blir er bild hyllad av era IQ-giganter till vänner som ett enastående och fantastiskt foto. Otrolig idioti à la mänskligheten.

Realia om era miserabla foton: De är fullkomligt fantasilösa, INTE ÖVER HUVUDTAGET ”KIVOGA” ELLER ”NICE” och avspeglar ENDAST EN AVSAKNAD AV GRUNDLÄGGANDE TANKEFÖRMÅGA. Jävla sinnesslöa flockdjur. 

Svar:

Enkel lösning: om de här bilderna stör dej så använd inte Facebook eller godkänn inte strandhoppare som vänner. Bilderna kan vara fantasilösa och debila, vilket du förstås inte själv är eftersom du inte slösar nåns tid med problem som en fyraåring sku lösa på tre sekunder Fortsätt att hata,

A. Hater

I väntan på dagen då hjärntransplantation är möjligt,

Misantropen

SSI – framtid och syfte Staffan Björkell skrev i sin krönika ”Vad är SSI? Går det att äta?” (Stbl feb 2012) om SSI:s verksamhet år 2012 och om SSI:s syfte i allmänhet. Björkell lyfter fram just de saker som Svenska handelshögskolans studentkårs styrelse anser att i dagens läge är problematiska med Svenska Studerandes Intresseförening.

Björkell definierar det ursprungliga syftet med SSI på följande sätt: ”[SSI] strävar efter att bevaka intressen som är gemensamma för de svensk- och tvåspråkiga studerandena i Finland samt främja samarbetet mellan dem.” Björkell skriver senare hur han anser att detta syfte fylls. ”Att ge ut Studentbladet är nämligen SSI:s huvuduppgift och det mest konkreta exemplet på hur vi bevakar [studerandes] intressen.

Det här kan beskrivas som kärnan av problemet, då det i dagens läge anses vara ändamålsenligt att SSI endast fokuserar på utgivningen av Studentbladet, och i och med det fullgör sin uppgift som intressebevakare.

SHS styrelse anser att SSI:s styrelse har större stövlar att fylla än så, och att föreningen i dagens läge varken kan sägas vara en intressebevakare i svenska- eller studerandeärenden. Som exempel; Björkell lyfter i sin text fram indexbindningen av studiestödet, studenthälsovården och strukturförändringen inom yrkeshögskolesektorn. Diskussionerna kring dessa frågor har varit öppna redan en tid, vi undrar vad SSI:s ståndpunkt är? Vad tänker SSI göra för att bevaka de svenska studerandenas intressen i dessa frågor?

Vi anser att SSI ska ta en aktiv roll i dessa diskussioner. Detta är precis vad SSI borde göra, och det som är SSI:s ordförande

046 • studentbladet • mars tjugohundratolv

dess huvudsyfte.

Studentbladet är ett viktigt språkrör och en nyttig länk i samarbetet mellan finlandssvenska studerande.

SSI kunde ändå vara så mycket mera.

Vi ser att SSI ska vara ett forum för svensktalande studerande och aktivt informera om och ta ställning till den svenska aspekten i aktuella studerandefrågor.

På så sätt gör SSI det lättare för medlemskorporationerna att värna om vårt svenska språk i yrkes- och högskolevärlden.

Vi anser och vill poängtera att SSI definitivt fyller en funktion, men att föreningens fulla potential inte i dagens läge utnyttjas överhuvudtaget. SHS styrelse ser framemot att få delta i utvecklingsarbetet av SSI och strävar efter att vara en konstruktiv samarbetspartner.  Rasmus Savander Kår- och styrelseordförande, Svenska Handelshögskolans Studentkår

Svar: Studentbladets uppgift som intressebevakare och

forum för de svensk- och tvåspråkiga studerandena i Finland är otvivelaktigt både viktig och unik. Inte minst på grund av att de svenskspråkiga studerandena, i förhållande till sitt antal, är utspridda på ett geografiskt vidsträckt område och flera olika studieorter.

Studentbladet ska vara en del av det kitt som håller de här studerandena samman. Det är en tuff uppgift som kräver en redaktion som ständigt är alert och beaktar en rad olika aspekter.

Det gläder mig att Rasmus Savander anser att SSI har potential till att vara så mycket mer än Studentbladet. SSI har en väldigt bred medlemskår, där såväl studentkårer som studerandekårer och nationer ingår.

Det är medlemmarna som i grund och botten utgör SSI och det är deras åsikt, och inte minst ekonomiska insats, som avgör hur SSI:s verksamhet ska se ut och vilken föreningens roll ska vara i framtiden. Precis därför har SSI tillsatt ett framtidsutskott som nu ska ta i tu med de här frågorna. Till utskottet har samtliga medlemskorporationer möjlighet att utse en representant. Jag är övertygad om att utskottet kommer att föra konstruktiva diskussioner som leder till konkreta riktlinjer för föreningens verksamhet på lång sikt. Det gläder mig också att Savander och SHS på det här sättet sträcker ut en hand för att verka för gemensamma mål.

Staffan Björkell Ordförande för Svenska Studerandes Intresseförening - SSI

EKENÄSTIPSET

Grillkiosken som Gud missade Ekenäs har varken Hesburger, McDonalds eller Dennis pizzeria. Istället är det till grillkiosken Prisses hamburgers som massorna vallfärdar för att få sin dagliga dos transfetter. ”Prisses hamburgers” frågar sökmotorn om man letar efter ”prinsess hamburgers”.

Det är inte svårt att förstå varför.

Prisses är nämligen mer än bara en grillkiosk. Den lätt nedgångna karaktärsbyggnaden vid Stationsvägen 3 (väganvisning: följ bara karavanen av tjockisar och raggarbilar) är en hägring. Ett andligt tillstånd.

Den fysiska manifestationen av ordet ”krapula”.

Här kan man avnjuta allt från husmanskost (pyttipanna med ägg) till kosmiska kulinariteter (pyttipanna med ägg OCH ketchup) efter en blöt kväll på noviastuderandenas favorithåla Kårken. Det är även en utmärkt plats att ge torrövning åt synapserna inför ett år som au pair i USA. Och du som funderar på silikonimplantat i brösten – glöm det. Prisses friterade läckerheter hjälper såväl kvinnor som män att utveckla anmärkningsvärda byster.

För den som inte är hungrig erbjuder grillkiosken även ett rikt utbud av kultur. Exempelvis kan man roa sig med att leta stavfel i menyerna eller njuta av lite hederligt gammal ultravåld bland klientelet, ett gäng som förutom de tidigare nämnda knubbsälarna och raggarna i bomberjackor även består av byggarbetare, poliser och resten av Village People (ja, ibland också indianen). Alla medicinstuderande kan få tag på urinsampel från den felande länken mellan man och apa vid granen där alla gorillor ställer sig för att pinka, och om man är etnolog finns det unika möjligheter att studera primaternas parningsbeteende klockan 4 på morgonen. Exempel: ”E du knulsker du me?” alternativt ”Vittus kärring, saunan takana on vielä tilaa”.

Ekenäs är studiestaden som Gud glömde. Men om han hade ätit vid Prisses grillkiosk skulle han ha fått ett minne för livet. Benjamin Knopman Foto: Christoffer Relander

När man googlar

Prisses är ett oumbärligt hak för alla Ekenäsbor.

Fastän skribenten älskar att hata grillkiosken återvänder han alltid dit, om och om igen.

Precis som resten av stadens invånare.

Biovetenskap och medicin

Kemi, Fysik, Biologi, Matematik, Cellbiologi med cytogenetik, Människans genetik, Näringsfysiologi, Människans fysiologi, m.m.

Djur

Etologi, Anatomi, Fysiologi, Genetik, Näringslära, Djurhållning, Etik och djurskydd, Kundservice och entreprenörskap, Praktik, Studiebesök, m.m.

Fria studieprogrammet

Sy ihop ett eget studieprogram av skolans utbud.

Hundkonsult

Uppfostran och skolning, Sjukdomslära, Friskvård, Etik och djurskydd, Genetik och avel, Raskännedom, Problemhundar och hundproblem, Praktik, Studiebesök m.m.

Internationell kommunikation

Statskunskap, Sociologi, Interkulturell kommunikation, Det mångkulturella samhället, Antropologi, Aktuellt i världen, EU-kunskap, Media, Studieresor m.m.

Svenska för invandrare I och II

Swedish, Finnish and English language: to write, speak and understand, Computer skills, Social studies, Cultural studies and more.

Trubadurskolan Visverket

Röst, Gitarr och piano, Bygg upp din egen repertoar, Master class, Komposition, Visans historia, Konserter, Studiebesök m.m.

Runebergsgatan 16-18, PB 157 06101 Borgå • 019-5769500 info@akan.fi • www.akan.fi

HUS-sidan är studentkårens informationssida som ingår i varje nummer av Studentbladet.

Sidan sammanställs av HUS informatör, e-post tiedottaja@hyy.fi.

Anmälningen till SELL Student Games 2012 Det traditionella SELL Student Games- evenemanget kommer att vara ett av de största och mest internationella studerandeidrottsevenemangen i Finland år 2012. Det är frågan om ett månggrenat och avslappnat studentidrottsevenemang som är öppet för alla högskolestuderande i världen och som dess tävlingsvärd fungerar SELL-länderna (Finland, Estland, Lettland, Litauen) turvis ett år åt gången. Som tävlingsvärd nästa år fungerar Aalto-universitetets idrottsförening och Aalto-universitetets studentkår.

Anmälningarna görs genom skolornas kontaktpersoner (Helsingfors universitet: erkki.somervuo@helsinki.fi, tel. 050 4001 875).

Mer information: http://sell2012.fi/

Återuppringningstjänsten tas i bruk vid alla SHVS:s verksamhetsställen Återuppringningstjänsten tas stegvis i bruk vid alla SHVS:s verksamhetsställen fr.o.m.

1 och 8 februari 2012.

Läs mer om återuppringningstjänsten på SHVS:s webbplats www.yths.fi.

Gör staden till din!

HUS publicerar sitt stadsprogram och samlar in studerandes önskemål om drömmarnas Helsingfors. Kom och berätta om din dröm!

Tisdagen 13.3 kl. 11-13 Centrumcampus & Mejlans Onsdagen 14.3 kl. 11-13

Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS) är ett offentligrättsligt samfund med ca 28 000 universitetsstuderande som medlemmar.

HUS fungerar som intresse- och serviceorganisation för medlemmarna och de ca 250 studentföreningar som verkar inom HUS.

HUS söker civiltjänstgörare för uppgifter inom grafisk design Studentkårens kansli finns i Nya studenthuset i hjärtat av Helsingfors.

Till vår ungdomliga arbetsgemenskap söker vi nu en CIVILTJÄNSTGÖRARE FÖR UPPGIFTER INOM GRAFISK DESIGN. Arbetet börjar 1.8.2012 eller enligt överenskommelse, efter att utbildningsperioden i Lappträsk har genomförts.

Till den grafiska designerns arbetsuppgifter hör bl.a. planering och layout av HUS publikationer och att utveckla studentkårens grafiska image. Till vardagssysslorna hör layout av olika affischer, kort, broschyrer och utredningar. Fotograferings- och webbkunnande ses som meriter. Vi använder Adobes program i Windowsmiljö.

Vi värdesätter kreativitet, noggrannhet, initiativförmåga och förmåga att arbeta i grupp. Kunskap om studentkårsverksamheten och erfarenhet av föreningsverksamhet är en fördel. Vi erbjuder lagstadgade förmåner, bostad i Helsingfors vid behov samt trevliga arbetskompisar.

Egenhändigt undertecknade ansökningar med meritförteckning riktas till studentkårens generalsekreterare och de bör vara studentkårens centralkansli tillhanda (Nya studenthuset, Mannerheimvägen 5 A, 2 vån, 00100 Helsingfors) före torsdag 23.3.2012 kl. 12.00.

Mera information: informatör Jenni Heikkinen, tfn 050 543 9609, tiedottaja@ hyy.fi, grafisk designer Oscar Hagen, tfn 050 534 2965, Oscar.hagen@hyy.fi generalsekreterare Katariina Styrman, tfn 0400 816 426, paasihteeri@hyy.fi .