STBL 06/2015

Studentbladet 6/2015

Linda Pira, utbildning & EU-special

Bild: Linda Haglund

Nordens äldsta studenttidning

ÅRGÅNG 104

GRAFISK FORMGIVARE

UTGIVARE

Linda Haglund, grafiker@stbl.fi

Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) rf.

Alkärrsgatan 9 B, 00100 Helsing­f ors

PÄRM Jennifer Granqvist

UTGIVNING 2015 Studentbladet utkommer fem gånger under vår­teminen 2015 och fyra

GENERALSEKRETERARE

gånger under höst­terminen 2015. Tidningen

ANNONSFÖRSÄLJNING

Kasper Sundström,

sänds till medlemmarna i SHS, ASK och No-

REDAKTIONEN

Mats Lindström,

045 875 97 59, kansli@stbl.fi

vium samt de svenskspråkiga medlemmarna

Alkärrsgatan 9 B,

040 529 7970, annons@stbl.fi

00100 Helsingfors ANNONSMATERIAL

2

TRYCKERI KSF Medias tryckeri, Vanda

CHEFREDAKTÖR

annons@stbl.fi Annonser bör lämnas in

Niklas Evers, 050 563 4790, chefred@stbl.fi

senast tio dagar före utgivningsdatum.

i HUS och AUS. En prenumeration kostar 20 ORDFÖRANDE

euro för övriga studerande, 40 euro för icke-

Robin Hjerpe, ordforande@stbl.fi

studerande.

­STYRELSE Robin Hjerpe, Rasmus Tunis,

UPPLAGA 7 000 (Två Abi-nummer á 9 000).

Jani Räisänen, Björn Bonsdorff, Jonas

Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt

REDAKTIONS­SEKRETERARE

KANSLI, ADRESSÄNDRINGAR,

Tallberg, Erik Stenberg, Jimmy Nylund, Linda

material. Studentbladet är redaktionellt obun-

Jenna Vierinen, 050 501 7331, red@stbl.fi

PRENUMERATIONER

Haglund, Erik Stara och Sara Sandström.

den SSI och representerar inte dess medlem-

045-8759759, kansli@stbl.fi

styrelsen@stbl.fi

skorporationers officiella ståndpunkter.

Utbildningen dör medan vi ser på

D

ET HAR VARIT en händelserik

sommar. Då senaste numret av Studentbladet gick i tryck i slutet av maj var den nya regeringen ännu i färd med att staka upp regeringsprogrammet för de kommande fyra åren. Klart var åtminstone att nedskärningar var på kommande, men hur stora de skulle bli, och vem som skulle ta mest stryk var ännu öppet.

För oss studerande såg läget ändå relativt ljust ut.

Alla nya regeringspartier hade under valrörelsen lovat att inte kapa i utbildningen. Dessutom är ju Samlingspartiet ett uttalat bildningsparti som anser att utbildning är nyckeln till det mesta i samhället. No hätä.

I en intervju i Studentbladets sommarnummer säger FSF:s ordförande Jari Järvenpää att han är hoppfull om att regeringen håller sitt utbildningslöfte.

Järvenpää ansåg att regeringen redan i maj kapat i utbildningen så mycket som det går. Han hade fel.

 NIKLAS EVERS CHEFREDAKTÖR

SIPILÄ SLÄPPTE BOMBEN bara några dagar senare, den 27 maj. Utbildningen ska kapas med ytterligare 600 miljoner fram till 2020, eller var det en dryg miljard? Svaren varierar beroende på vem man frågar.

Hur som helst har de deprimerande följderna redan börjat synas. Vårt lands största universitet säger upp var sjunde anställd och det är en tidsfråga innan Åbo Akademi börjar sparka personal.

Högskolornas kampanj inför riksdagsvalet såg på alla sett ut att lyckas bra. Alla partier och partiledare uttalade sig positivt om utbildningen och lovade, med viss flummiga förbehåll, att inte skada utbildningen.

Ingen kunde tänka sig att politikerna skulle ljuga så öppet inför valet, men nu vet vi bättre.

MEN VAD KAN VI GÖRA? Vi har valt våra representanter för de kommande fyra åren och med tanke på utbildningens framtid gjorde vi fel val. Du som inleder studierna i höst får äran att från första parkett sakta se hur det mesta skiter sig i högskolevärlden. Är man naiv kan man som FSF och SAMOK vädja till regeringen att dra tillbaka sina nedskärningsförslag.

Men få saker har lyckats med att vädja.

Istället skulle det senast nu vara hög tid att visa hur stor kraft det verkligen finns i studentrörelsen.

Regeringen lyssnar uppenbarligen varken på studerande, professorer eller forskare. Flera demonstrationer, flera ockupationer och egna radikala initiativ av studerande verkar var det som behövs. Det är bättre än att vädja (man vädjar till en diktator inte till demokratiskt valda politiker) och definitivt bättre än att sitta still och se på.

Att protesterna just nu bara drivs på av aktiva kårmedlemmar och mindre vänstergrupperingar medan vi andra passiveras är galet. Alla studerande från alla politiska grupperingar borde stå på barrikaderna när regeringen går så här vild med osthyveln.

Skolstartens mest bisarra ögonblick Läsåret 2015-2016 började yrt men det tycks inte finnas något slut på galenskapen. Här är allt du behöver veta.

Regeringen “satsar” 300 miljoner på utbildning Utbildning hör till regeringens spetsprojekt som lovats mera fyrk. Men någon glömde säga att regeringen de kommande åren också skär i utbildningen med drygt 600 miljoner till en miljard euro de kommande åren.

Fusion mellan Novia och Arcada “diskuteras” igen I diskussionen deltar rektorer, lärare och styrelsemedlemmar från alla tänkbara inblandade skolor vilket är bra. Ett litet minus är ändå att ingen lyssnar på varandra, att diskussionen går ut på random utspel i nyhetsmedia och att ingen ännu verkar ha suttit vid samma bord och verkligen diskuterat.

Skolornas studerande är givetvis inte inbjudna till “samtalen”.

Juha Sipilä buas ut på Helsingfors universitets inskription Ända sedan början av valrörelsen i våras har nuvarande statsminister Juha Sipilä (c) kritiserats för att

tiga för mycket. Men då Sipilä för en gångs skull lyfter på arslet, släpar sig upp i en talarstol och inför studerande väntas förklara det svikna utbildningslöftet buas han ut och får svårt att haspla ur sig det han har att säga.

Sipilä klarade åtminstone situationen bättre än Olli Rehn som kände sig kränkt då han inte fått en plats i valpanelen i samma sal i våras och marscherade ut efter ett tårdrypande protesttal. Den här gången var det ändå demonstranterna som fick lämna salen.

Persun vill slopa obligatorisk medlemskap i studentkårer Finsk Ungdoms ordförande Sebastian Tynkkynen är kränkt över artiklar om Olli Immonen i en studenttidning och hittar på att studentkårer är rödgröna och onda som inte representerar medlemmarna.

Enligt Tynkkynen är obligatoriskt medlemskap lika slirat som att FSF:s ordförande skulle tvingas gå med i Sannfinländarna och betala medlemsavgift. Förutom att liknelsen inte håller glömmer Finsk Ungdom bort att det faktiskt finns bra argument för att slopa obligatoriskt medlemskap.

SF-klubben vid ÅAS försäkrar att alkoholfria gulisintagningar är ok i riksradio Antingen hallicunerade vi eller så sade verkligen

SF-klubbens ordförande Oscar Nyman i Radio Extrem (3.9) att SF-klubben är måna om att gulisintagningen kan vara alkoholfri.

Gulisintagning med flyktingtema Tre ämnesföreningar vid Helsingfors universitet tyckte att det var en bra idé att ha flyktingtema på sin gulisintagning. Vem som helst, utom uppenbarligen arrangörerna själva, kunde ha förutspått skandalen.

Till råga på allt försvarar sig anonyma arrangörer i kvällspressen med att syftet att lyfta den viktiga frågan. Morjens.

Studerande i Helsingfors ockuperar hus...igen 1960-talet ringde. De ville ha tillbaka sin grej.

SHS går ur SSI och blir utan Studentbladet Höstens största anti-nyhet. Att hankeiterna lämnar Studentbladet är knappast en stor överraskning för någon, men orsaken till att de sticker förblir något diffus.

Inför bladets osäkra framtid vill redaktionen ändå passa på att tipsa om lediganslagna redaktörsjobb från och med årsskiftet. Annons finns på sista uppslaget i denna tidning och också hankeiter får söka.

Niklas Evers

3

innehåll 3............................................................LEDARE 5................................NOTERAT & MÅNADSSERIEN 6..............................................HU SPARKAR 1200 8...................INTAGNINGARNA GILLAS AV GULISAR 10........................OLAGLIG VÄRDEPAPPERSHANDEL 12........................ FINLANDSSVENSKA GOSSIP GIRL 13...........................................MUSIK OCH FALANG 14......KRITIK MOT OBLIGATORISKT KÅRMEDLEMSKAP 16........STUDERANDEKÅRERNA SUGER MEDLEMMAR 18.................KÖNSSJUKDOMSTESTA DIG HEMIFRÅN 19.........................EUROPEISKA UNIONEN-SPECIAL 21.............................DEMONSTRATION I HAMBURG 22..............LINA BONDES KOLUMN FRÅN TYSKLAND 23.......................................L'ETAT C'EST MORJENS 24................................I HOPP OM ETT BÄTTRE LIV 26...............................EUFORI OCH WELTSCHMERZ 27.............EN MILJON BARN FÖDDA EFTER ERASMUS 28...............................MED HJÄRTAT I TVÅ LÄNDER 30.........................STUDERANDE LÄMNAR FINLAND 32............................................................DEBATT 33.....................................VAD SKA VI KALLA DET? 34...................................KONSTEN ATT LYFTA TAK 36....................................INGENTING ÄR STATISKT 37................................TILLBAKA TILL 21 OKTOBER 38..........................RECEPT: DAL MED RÖDA LINSER

M E DA RB E TA RE

FA N N Y F RÖ M A N Fanny är en 24-årig magisterstuderande från Hanken som har studerat journalistik på Soc&Kom och i dag arbetar som journalist.

När hon inte studerar eller skriver gillar hon att se på ishockey och dansa balett.

4

DA N I E L KINDSTRAND Daniel är en 25-årig journalist som är uppvuxen i Göteborg.

Efter en sommar i Helsingfors arbetar han nu som frilansjournalist och fotograf i Malmö.

Daniel kan laga farligt goda bacon­rullade dadlar med fetaost.

S A N DR A A H TOL A

M IC H A E L A RO S E N BAC K

Sandra har rötter i Karis och studerar statslära vid HU. Hon har en fäbless för jämställdhetsfrågor och långa frukostar. Därtill rullar hon på r:en, för närvarande mest på engelska och franska i Bryssel, där hon försöker bli klok på världen.

Michaela är en 24-årig journalist med rötter i Vasa. De fem senaste åren har hon bott i Helsingfors och i höst inledde hon magisterstudier i Media and Global Communication vid HU. Michaela tycker om vintageklänningar, libanesisk mat och lördagar.

N OT E RAT Helsingfors får ny studentblaska

Hankeiterna lämnar SSI och Studentbladet

Studentbladets systertidningar Ylioppilaslehti och Aino grundar i samarbete med studenttjänsten Frank en ny tidning för studerande i huvudstadsregionen. Den nya tidningen kommer att gå under namnet Yksi och första numret släpps i november.

Tidningen kommer att skickas hem till alla studerande vid Helsingfors universitet och Aalto-universitetet. Studerande vid Konstuniversitetet (Bildkonstakademin, Sibelius-akademin och Teaterhögskolan) kommer att hitta tidningen på sina kampus.

Ylioppilaslehtis chefredaktör Antti Pikkanen blir ansvarig utgivare och Ainos chefredaktör Annaleena Kuronen blir också chefredaktör för Yksi. Pikkanen försäkrar ändå att Yksi inte är ett försök att slå ihop tidningarna Aino och Ylioppilaslehti utan en helt ny satsning.

– Det är ett historiskt projekt. I försöket tar vi fram ett helt nytt mediakoncept. Vi kan dra stor nytta av samarbete mellan studenttidningarnas redaktioner då vi skriver artiklar. Målet är inte att spara pengar, kommenterar Pikkanen.

Studentförmånsservicen Frank kommer att sköta reklamförsäljningen till den nya tidningen vars upplaga ligger på hela 50 000 exemplar.

Hör du varken till Aalto-universitetet eller Helsingfors Universitet? Vill du inte heller gå till Konstuniversitetet för att sno med dig ett pappersexemplar? Ingen panik, Yksitidningen publicerar också sina artiklar på yksilehti.fi.

Niklas Evers

Svenska Handelshögskolans Studentkår SHS lämnar SSI och därmed också Studentbladet. Det beslöt SHS fullmäktige på sitt möte under måndag eftermiddag, enligt Studentbladets uppgifter.

SHS är alltså från och med sommaren 2016 inte längre en del av Svenska Studerandes intresseförening SSI. Eftersom SSI ger ut Studentbladet betyder det här i praktiken också att hankeiterna inte längre får tidningen hemskickad som en medlemsförmån i studentkåren.

I och med SHS utträde sjunker Studentbladets upplaga från 7400 exemplar till närmare 5000 exemplar.

Från och med höstterminen 2016 består SSI av Aalto-universitets studentkår (AUS), Arcada StuderanHanken i Helsingfors. Bild: Linda Haglund dekår – ASK, Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS), Studerandekåren vid Yrkeshögskolan Novia – Novium, Teknologföreningen (TF), Nylands Nation (NN), Vasa Nation (VN), Åbo Nation (ÅN) och Östra Finlands Nation (ÖFN). Tidigare hörde också Åbo Akademis studentkår ÅAS till SSI. ÅAS lämande förbundet 2013.

I maj 2015 genomförde SHS styrelse en enkätundersökning bland sina medlemmar om SSI och Studentbladet.

Tanken var att se om det bland studentkårens medlemmar finns stöd för att gå ur SSI och Studentbladet.

Undersökningen uppmärksammades i våras stort i riksmedia av både Hufvudstadsbladet och Yle Nyheter i några repriser. Också SFP:s ordförande, Studentbladets tidigare chefredaktör Carl Haglund kommenterade utspelet. Undersökningen kritiserades för att vara ovetenskaplig. I praktiken byggde undersökningen på ett öppet webbformulär som vem som helst kunde fylla i flera gånger. Studentbladet har inte fått tillgång till undersökningens resultat.

Vill studerande vid Hanken i framtiden få hem Studentbladet måste de teckna och betala för en skild prenumeration på tidningen. Niklas Evers

M Å N A D S S E RIE N

av Josephine Mickelsson

5

Nedskärningarna syns – HU sparkar 1200 TEXT & BILD

NIKLAS EVERS

Utbildningen är bland de samhällsfunktioner som tar mest stryk då regeringen Sipilä skär ner i välfärden, och effekterna syns redan. Bara två dagar efter att Helsingfors universitet platsat på listan över världens hundra bästa universitet briserade nyheten om att HU sparkar 1200 personer på grund av minskat statsunderstöd.

DET STRYPTA STÖDET TILL UNIVERSITETEN kommer för HU:s del att innebära att 106 miljoner euro försvinner från kassan på årsnivå år 2020. Det är 15 procent av universitetets totala inkomster.

Helsingfors universitet har därför bestämt att spara 86 miljoner euro och det kommer inte att vara möjligt utan att sparka upp till 1200 personer ur personalen, var sjunde anställd. Jaana Husu-Kallio, ordförande för Helsingfors universitets styrelse menar ändå att målet är “att bevara den höga nivån på undervisningen och forskningen”.

– Nu söker vi de bästa lösningarna för att anpassa ekonomin utan att äventyra målsättningen, säger Husu-Kallio.

STUDERANDE VID HU ÄR DÄREMOT inte lika op-

timistiska. Fler grupperingar vid Studentkåren vid

Helsingfors universitet HUS har riktat skarp kritik mot både regeringens politik och rektor Jukka Kola.

Studerandena är missnöjda med de stora nedskärningarna och med att rektorn och universitetets ledning accepterar regeringens nedskärningsprogram för utbildningen. Vissa menar till och med att universitetsledningen stöder regeringens förslag.

Studenterna köper inte heller ledningens argument om att kvaliteten på undervisningen hålls oförändrad. De menar att 1200 färre personer i personalen direkt kommer att försämra utbildningen eftersom ungefär hälften av HU:s personal jobbar med undervisning.

I PROTEST MOT NEDSKÄRNINGARNA ockuperade studenterna universitetsbyggnaden Porthania fredagen den 18 september. Aktionen inleddes strax efter

fackförbundens nationella demonstration mot regeringens nedskärningar. Ockupationen som inleddes på fredagen pågick ännu då det här numret av Studentbladet gick i tryck tisdagen den 22 september.

Och HU är inte det enda universitetet i ekonomiska svårigheter. För Åbo Akademis del är det ännu oklart vad nedskärningarna i statsstödet kommer att betyda i praktiken för de anställda. ÅA går miste om cirka 3 miljoner euro i det nya regeringsprogrammet.

Finlands studentkårers förbund FSF har uttryckt stor oro över nedkskärningarnas inverkan på utbildningen. Enligt FSF är nedskärningarna i verkligheten betydligt mycket större än de 600 miljoner som det i offentligheten talats om eftersom universitetsindexet också slopas. Här nedan kan du läsa om de viktigaste nedskärningarna i utbildningen som regeringen vill driva igenom. 

Sipiläs regering går hårt åt utbildningen Den nya regeringen går hårt åt utbildningen trots att alla partier under valkampanjerna gav ett utbildningslöfte där de lovar att inte göra just det. Utbildningen ska skäras ner med 600 miljoner euro fram till år 2020 och också studerandenas understöd kapas.

STUDENT- OCH STUDERANDEKÅRERNAS representanter, FSF och SAMOK, säger sig vara chockerade, besvikna och arga över hur regeringsprogrammet ser ut.

Av de fyra så kallade utbildningslöftena som alla tre partiledare i regeringen bundit sig till under valkampanjerna inför riksdagsvalet är det endast löftet om att göra Studenthälsan tillgänglig för både universitets- och yrkeshögskolestuderande som varken omnämns eller bryts i regeringsprogrammet. De övriga utbildningslöftena, att inte skära i utbildningen, att inte försvaga studiestödet och att låta utbildningssystemet förbli avgiftsfritt bryts alla i det nya regeringsprogrammet.

6

Här är de viktigaste nedskärningarna regeringen vill göra i utbildningen: MINDRE FYRK TILL HÖGSKOLORNA

Universitetens finansiering kommer att skäras ner med totalt 30 miljoner euro. I regeringsprogrammet heter det att finansieringsmodellen för högskolor ska utvecklas så att den bättre belönar de skolor vars studerande snabbt blir klara. Också högskolor med god kvalitet ska belönas, bland annat utgående från hur de utexaminerade klarar sig i arbetslivet. Enligt regeringsprogrammet ska den nedbantade finansieringen inte få drabba utbildningen och forskningen, utan sparåtgärderna ska istället riktas mot högskolornas

administration. Man ska kunna spara pengar genom att slå ihop avdelningar, fakulteter och genom att samarbeta med andra skolor.

Men trots regeringsprogrammets fina formuleringar lär nedskärningen drabba inte bara byråkratin utan utbildningens kvalitet rejält menar FSF och SAMOK som riktar skarp kritik mot nedskärningarna.

– När nedskärningarna är så här stora och genomförs så här snabbt innebär det i verkligheten att personal avskedas på alla nivåer inom högskolorna, säger FSF:s styrelseordförande Jari Järvenpää. Åbo Akademins nya rektor Mikko Hupa uppmärksammade situationen under läsårets inskription. Hupa kritiserade i sitt inskriptionstal de planerade nedskärningarna

Demonstration mot regeringens nedskärningar i Helsingfors den 15 juni 2015.

som för ÅA:s del innebär ett bortfall på 3 miljoner euro. Vad det i praktiken betyder för universitetets framtid är tills vidare oklart.

STUDIESTÖDET SKÄRS NER HÖSTEN 2016

Studiestödet ska skäras ner från och med hösten 2016.

Vad det innebär för enskilda studerandes ekonomi är ändå inte klart. Målet är i alla fall att spara 70 miljoner euro fram till år 2019 och 150 miljoner på ”längre sikt”, det vill säga någon gång efter år 2020. Också stödmånaderna som skurits ner i flera repriser de senaste fyra åren kommer att minska ytterligare.

Dessutom slopas det indexbundna studiestödet som klubbades igenom år 2011. I mars då föregående riksdag avslutade sin mandatperiod överlevde studiestödet i sin nuvarande form med nöd och näppe.

FÄRRE MAGISTRAR OCH EXTRA TERMIN

Regeringen vill också försnabba studietakten så att ”en betydande del av studerandena” ger sig ut i yrkeslivet redan efter kandidatexamen. Det här skulle enligt regeringen spara både på högskolornas utgifter och på studiestödskostnaderna. Det här skulle betyda att färre blir magistrar.

Enligt regeringens bedömning skulle man spara 50 miljoner euro på högskolornas utgifter och 25 miljoner euro i studiestödsbetalningar om andelen studerande som avlägger magistersexamen minskade med 20 procent.

Dessutom vill regeringen införa en tredje termin för universitets- och högskolestuderande. Beslutet om en tredje termin har mött stark kritik bland annat för att det strider mot högskolornas autonomi som garanteras i grundlagen.

TERMINSAVGIFTER FÖR UTLÄNDSKA STUDERANDE

Som väntat ska studerande från andra länder än EUoch EES-medlemsländer betala terminsavgifter för utbildning i Finland. Terminsavgifterna ska finansieras med hjälp av ett stipendiesystem.

Terminsavgifterna var det utbildningslöfte som redan från början såg ut att hänga löst. Avgifterna togs upp redan under regeringsförhandlingarna. Då

” När nedskärningarna är så här stora och ­genomförs så här snabbt innebär det i ­verkligheten att personal avskedas på alla nivåer inom högskolorna” nämndes frågan i samand med den nya regeringens invandringspolitiska förhandlingar, vilket förargade kårerna som anser att frågan är utbildningspolitisk.

Student- och studerandekårerna har fört en hård kamp mot planerna på terminsavgifter medan

högkolornas ledningsgrupper i regel varit positivt inställda till avgiftssystemet eftersom de anser att det skapar förutsättning för en fungerande utbildningsexport.

Förslaget om terminsavgifter till studerande som kommer utifrån Europa lades på is i december 2014 på grund av oenighet inom den dåvarande regeringen.

Både Centern, Samlingspartiet och Sannfinländarna är för terminsavgifter. Då Sverige införde terminsavgifter för utländska studerande år 2012 störtdök antalet internationella studerande i landet. I regeringsprogrammet betonas det ändå att all ekonomisk nytta av terminsavgifterna ska gynna högskolorna.

SPETSPROJEKT SKA LÄGGA PLÅSTER PÅ SÅREN

I regeringens så kallade spetsprojekt som presenterades i slutet av augusti får området “utbildning och kunnande” 300 miljoner euro. Totalt rör det sig om sex spetsprojekt mellan år 2016 och 2018. Bland annat ska näringslivets samarbete med högskolorna bli tajtare. Målet här är att innovationer från utbildningsvärlden lättare ska kunna kommersialieras. Terminsavgifter som en förutsättning för utbildningsexport omnämns också bland spetsprojekten, trots att terminsavgifterna av studerande ofta ses som en nedskärning.

En stor del av pengarna i utbildningens spetsprojekt riktas till grundskolan och andra stadiet. För högskolornas del är den största satsningen kanske ett digitaliseringsprojekt som ska göra det lättare för studerande att studera året runt. Tanken är att vi ska avlägga 20 procent fler studiepoäng under sommaren år 2020 än vi gör idag. Dessutom ska det bli lättare att tidigare införskaffad kunskap till godo. 

7

Sofia Forsblom till vänster och Basse Westergård till höger var med i ett av gamyllagen medan Stefani Kirilova agerade tutor.

Inga-Stina Heikkinen studerar bio-, kemi- och materialteknink på Aalto universitetet.

På punkten vid tölöviken skulle gulisarna para ihop rätt namn, bild och post med styrelsemedlemmarna på marken.

Intagningarna

gillas av gulisarna TEXT & BILD

JENNA VIERINEN

Skolstarten innebär en hel del evenemang. Sitsar, fester och fram för allt intagningar. Många förknippar gulisintagningarna med utmaningar, roligheter och alkohol. Och så finns det de som förknippar skolstarten med tvång att dricka och att skämma ut sig.

8

Laget Classy and Trashy hade bra feelis genom hela intagningen.

Castor Köhler har börjat studera datateknik.

I BÖRJAN AV SEPTEMBER skakades studievärlden av skandalen om att tre ämnesföreningar vid Helsingfors universitet planerade att ordna en gulisintagning med temat flyktingkrisen. Det här var något som snabbt upprörde väldigt många och det ledde till att Studentkåren vid Helsingfors universitet HUS bad ämnesföreningarna att ändra temat. Det i sin tur resulterade i att hela evenemanget ställdes in tills vidare.

Det blev en mediastorm av det hela och ämnesföreningarna svarade på det med ett pressmeddelande där de sade att de hade misstolkats. De försvarade sin idé och sade att de alltid valt att ha aktuella teman på sina intagningar. De ville på ett pedagogiskt sätt uppfostra gulisarna till kritiska medborgare och tog avstånd från alla anklagelser om rasism.

I och med detta ville vi kolla upp hur gulisarna upplevt sina intagningar och om de behandlats rätt.

EN SOLIG KVÄLL SKYMTAS FLERA HALARKLÄDDA

studeranden och gäng med sopsäckar och gula näsor på Narinkens torg i Helsingfors. Arcada Studerandetkår - ASK ordnar intagning och en av punkterna hålls just här. Punkten går ut på att man ska lägga en ballong

Linnea Westergård är hemma från Kvevlax och gillar det hon sett av studielivet i Helsingfors hittills.

mellan sig och en annan människa och kramas tills den sprängs. Twisten var att den andra människan måste vara en främling som går förbi. Intagningen börjar vid det här laget redan lida mot sitt slut, vilket också betyder att stämningen är väldigt hög.

Laget Classy and Trashy är väldigt nöjda över sin gulisintagning.

- Vi hamnade i ett sånt lag där ingen av oss egentligen kände någon, vilket är jätte roligt för då har man fått möjlighet att lära känna nya människor, säger en av tjejerna i laget.

En i laget drack inte heller något men trots det har gått hur bra som helst. Ingen har gjort någon stor grej av det och de har kunnat utföra alla punkter utan problem. De tycker alla att det varit en välordnad gulisintagning med roliga punkter.

NÄR HELA STADEN STÅR STILLA på grund av demonstrationen rör sig Teknologföreningens gulisar systematiskt genom staden för att utföra punkt efter punkt.

I parken vid Tölöviken hölls en av dem.

Inga-Stina Heikkinen och Castor Köhler har i år båda börjat studera på Aalto-universitet. Det här är deras

första gulisintagning. Heikkinen är väldigt nöjd med intagningen och även om hon själv tagit en öl eller två så är hon också av den åsikten att ingen tvingat henne till något.

- Det har varit jätte roligt och intimt, skrattar Heikkinen.

Köhler är också nöjd och tycker att punkterna har varit intressanta och underhållande. Han har inte känt sig pressad eller tyckt att någon av punkterna varit på gränsen utan endast roliga.

Linnea Westerlund som studerar landskapsarkitektur tycker att gulisintagningen har varit riktigt rolig.

Hon tycker att huvudsaken är att man har bra feelis, även om de kanske spöregnar eller om kollektivtrafiken står stilla, vilket hon verkligen haft under dagen.

Teknologföreningens punkter har varit både roliga och annorlunda.

- Man har hört om andra skolor och föreningar där de haft punkter som klädstrecket eller liknande. Sådana har man gjort tusen gånger förut och börjar bli lite uttjatade. Så det har varit riktigt roligt att de som ordnat varit uppfinnesrika och hittat på roliga punkter, säger Westerlund. 

9

10

Hankenprofessor inblandad i olaglig värdepappershandel NIKLAS EVERS LINDA HAGLUND

text bild

En ny professor vid Svenska handelshögskolan fick i januari 2014 betala närmare 700 000 dollar i förlikning till den amerikanska finansinspektionen efter att ha varit inblandad i olaglig handel med värdepapper i USA. På Hanken känner man till händelsen men försvarar sin nya professor och poängterar att han inte dömts för något brott.

FÖR DRYGT ETT OCH ETT HALVT ÅR SEDAN avslöjades det att Gonul Colak, då professor i finansiell ekonomi vid Florida State University, tillsammans med sin professorskollega Milen Kostov hade ”nakenblankat” värdepapper, vilket är olagligt i både USA och EU. Nakenblankning, på engelska ”naked short selling”, är en komplicerad tradingstrategi som mycket förenklat går ut på att sälja värdepapper utan att egentligen ha tillgång till dem. * Colak, som sedan januari 2015 arbetat som professor i finansiell ekonomi vid Hanken, fick tillsammans med Kostov betala 670 000 USD i förlikning till den amerikanska finansinspektionen SEC. Det motsvarar ungefär 600 000 euro.

Colak stod för den större delen av förlikningen, cirka 460 000 USD. Professorerna gick med på att upphöra med sin verksamhet, men ingen av dem erkände eller förnekade brott.

HANKEN FÖRSVARAR SIN PROFESSOR

Anders Löflund, prefekt vid institutionen för finansiell ekonomi på Hanken, säger att högskolan känt till Colaks bakgrund men att den inte var ett hinder för anställningen eftersom han inte dömts för något brott.

Enligt Löflund var Colak den starkaste av flera internationella kandidater som sökte den 3-åriga befattningen och varken högskolans dåvarande rektor eller förvaltningsdirektör såg några formella hinder för att anställa honom.

– Han var uppriktig och transparent om sin situation från början och berättade att han hade slutat i Florida på eget initiativ efter händelsen. Vi kände till det och tyckte ändå att han var starkast av alla kandidater.

Eftersom förlikningen med SEC år 2014 fick mycket uppmärksamhet var Colak tvungen att gå ner i lön vilket öppnade sig som en möjlighet för Hanken. Att det rörde sig om ett tidsbundet kontrakt gjorde beslutet lättare än om det varit en permanent anställning.

Att Hanken fick en bra forskare till ett billigt pris ser Löflund som en win-win situation.

– Hanken hade en sällsynt chans att konkurrera

om en professionell forskare med topp-publikationer och gedigen undervisningserfarenhet från USA. Han vill nu fortsätta utveckla sin akademiska kärriär och Hanken har mycket att vinna av det samtidigt.

Studerande vid Hanken har ingenting att oroa sig över försäkrar Löflund.

– Att Hankens namn skulle smutskastas på arbetsmarknaden på grund av en sådan här sak tror jag inte.

Colak har klargjort trading-anmärkningen till SEC och parterna gjorde en ömsedig överenskommelse.

”Hanken hade en ­sällsynt chans att ­konkurrera om en professionell forskare med topp-publikationer­ och gedigen ­erfarenhet från USA.”

All kommunikation mellan Hanken och Colak har varit transparent från första början. Det skulle snarare ha varit oskäligt att diskriminera en högt kvalificerad sökande på basen av en SEC-anmärkning som klargjorts via en överenskommelse, säger Löflund.

Löflund beskriver Colaks tradingstrategi som ett ”ungdomens misstag” och han anser att det snarare skulle vara omänskligt att inte ge ett proffs en ny chans. Den stora uppmärksamheten i amerikanska medier var mycket stigmatiserande.

– Det hela har kostat honom hemskt mycket

personligt och ekonomiskt. Det är viktigt för Hanken att vara en etisk förebild och vi kan ge en chans till en fortsatt produktiv karriär.

KOMPLICERAD HÄRVA

Den amerikanska finansinspektionen SEC beskriver professorernas nakenblankning med hjälp av blufftransaktioner som mycket komplex.

SEC upptäckte nakenblankningen då de undersökte ett av de 20 företag som professorerna handlade med. Efter att ha följt en av transaktionssekvenserna från början till slut kunde SEC avslöja professorernas olagliga strategi.

Enligt SEC ska de ha sysslat med olaglig trading mellan år 2010 och 2012 och gjort vinster till ett värde av cirka 420 000 dollar.

Hela operationen omfattade 20 företag, bland annat Linkedin och Groupon. Colak och Kostov hade investerat cirka 100 000 dollar av sina egna och lånade pengar i strategin.

Colaks försvarsadvokat sade i en kommentar till Reuters att Colak inte höll med om finansinspektionens bedömning av strategin som olaglig. Enligt försvarsadvokaten var han ändå nöjd över att fallet löstes.

De två professorernas bedrägeri blev en stor nyhet förra året och både finanstidningar och nyhetsbyråer som Bloomberg, Business Insider och Reuters rapporterade om fallet.

Studentbladet har försökt nå Colak för en kommentar. *Blankning, på engelska ”short selling”, innebär att man säljer finansiella instrument, till exempel aktier, utan att äga dem. Istället lånar man instrumenten och säljer dem vidare.

Målet är att sedan vänta på att aktiernas pris går ner och göra vinst genom att köpa tillbaka dem för ett lägre pris. Värdepappren återbördas sedan till den som lånat ut dem, till exempel en fond eller ett institut. Blankning är, till skillnad från nakenblankning, lagligt.

Nakenblankning innebär däremot att man säljer finansiella instrument utan att över huvudtaget ha tillgång till dem eller vara försäkrad om att de kan lånas. Den här tradingmetoden är olaglig både inom EU och USA. 

11

TEXT

JENNA VIERINEN

Finlandssvenska Gossip Girl

JODEL BÖRJADE SOM EN ANONYM APP där man kunde skriva lite vad man ville. Den tyska appen har spridits snabbt till Norden och används flitigt både i Sverige och Finland. I Finland är det nästan uteslutande svenskspråkiga studerande som använder den och utgående från vad som skrivs i flödet är det främst studerande på Svenska Handelshögskolan och Arcada som är de flitigaste användarna.

Det som började som ett lättsamt forum för diskussioner om helgens händelser och vardagliga saker gick över till skvaller om fester, vem som fått ihop det med vem och vem som är snyggast av de nya gulisarna.

Hufvudstadsbladet var snabba med en artikel om appen och skrev om hur ungdomar kränker och mobbar varandra öppet. Det här var något som i sin tur upprörde många och ledde också till att teamet bakom Jodel gick ut med att det inte längre var okej att varken nämna någon vid namn eller hänga ut någon. Appens användare var snabba med att uttrycka sin åsikt både om HBL:s artikel och om de nya reglerna. De var inte speciellt positivt inställda till någon av dem.

STINA ÖFVERSTRÖM ÄR EN AV DE SOM FÖLJT MED

appen från början. Hon beskriver den som finlandssvenska Gossip Girl och tycker att det är spännande att följa med det som skrivs. Till en början var kretsarna inte så stora och då var det ganska lätt

12

att räkna ut vem det skrevs om. Samtidigt var det också lite jobbigt för plötsligt måste man börja vara försiktig. Nu kunde man inte prata om sitt privatliv på barer, för om någon hörde det kom det direkt upp på Jodel.

”Det som gör appen lite problematiskt är att man vill läsa om folk men man vill aldrig läsa om sig själv.”

- Alla skriver om var de är, vad de talar om och vem de är med. Om någon ser dig så skriver de det.

Det blev väldigt obehagligt, säger Öfverström.

I och med att appen blev populärare blev man konstant övervakad. Folk skvallrade om vem som åkte hem med vem efter en krogkväll och om hur

mycket man drack. Samtidigt så skrevs det en hel del saker som inte ens var sant.

- Det som gör appen lite problematiskt är att man vill läsa om folk men man vill aldrig läsa om sig själv.

Jag tycker att man bara ska skriva sådana saker om andra som man själv skulle vara okej med att läsa om sig själv, säger Öfverström. ÖFVERSTRÖM TYCKER ATT FOLK BORDE ta mer ansvar för vad de skriver i flödet, men det har inte riktigt gått hem. Vissa människor figurerar mycket mer än andra och det tycker hon inte alls att är okej. Nu märks det ändå att appen börjar dö ut.

Efter att de nya reglerna togs i bruk är människor inte lika aktiva längre och nu har det gått över till att ha bli mer som Twitter. Efter de nya reglerna skriver folk nästan bara om Paradise Hotel och vad de ska göra under dagen och det är inte lika intressant längre.

Det märks tydligt att det finns en rivalitet mellan Hanken och Arcada bland appens användare. De som studerar på Arcada lyfts tydligt fram som sämre än de som studerar vid Hanken. Att det är nya studerande och gulisar som skriver märks också. Det som framkom mest i början, skvallret, har nu försvunnit nästan helt och ersatts av Paradise Hotel- referenser, vardagsbetraktelser och kommentarer om hur dålig appen blivit. Nu riktas inte kritiken på samma sätt mot HBL och grundarna av Jodel utan mer mot de som skriver opassande saker på appen. 

Musik och falang – från komiker till coach TINO OKSANEN SIMON KARLSSON

text bild

Humorgruppen KAJ har sadlat om. Åtminstone för en förmiddag i september. I stället för att direkt underhålla tar de plats i diskussionssoffan och berättar om hur humormusik kommer till. Killarna är nöjda, men samtidigt lätt förvånade över expertrollen.

– KUL! VI ÄR GLADA OM VI KAN HJÄLPA och tackar för förtroendet, säger Kevin Holmström och skrattar på frågan om hur den nya rollen känns.

Det är egentligen en omöjlig uppgift att intervjua KAJ och skriva det i text. För killarna sparar inte på skämten och ironin formar sig mediokert i text.

Men i dag är dagen då KAJ sätter showen åt sidan för att sätta sig ner tillsammans med Mikko Tamminen eller Setä Tamu, känd Vasaräppare med flera sommarplågor, för att berätta om och förklara humormusiken.

– Ingen borde lyssna på oss, säger Jakob Norrgård skämtsamt.

Trion är ödmjuk trots deras enorma framgång, och har en nykter syn på sitt arbete. Vad Norrgård menar är att det inte finns något recept för hur humormusik ska göras, och trion säger att det finns plats på marknaden för flera grupper.

– Konkurrens är jättevälkommet, säger Axel Åhman. Det skulle också kunna vara bra för oss.

Man kan dra paralleller mellan KAJ och Kuningas Pähkinä & Setä Tamu.* Gemensamt för båda parterna är texterna som bär sångerna. Däremot är skillnaderna mellan grupperna desto större. Målgruppen, språket, musikstilen.

– Vi har ingen direkt koppling till varandra, men det är kul att se hur lika vi tänker, säger Åhman.

Språket är verktyget, och den grund som båda grupperna går på.

– Texterna måste vara av väldigt hög kvalitet, säger Setä Tamu, när han förklarar om hur han ser på sin produkt.

Humor är en färskvara, enas KAJ om. Det gäller att inte stanna för länge i det bekväma utan hela tiden utvecklas och uppdatera. Folk vill ha olika utbud och det måste man kunna erbjuda. Samtidigt så vet KAJ att publiken också vill ha det de känner till.

Vasaduon Kuningas Pähkinä och Setä Tamu kör precis som KAJ på lokala inslag.

– Folk kommer till Vasa för att söka upp ställen som de hört om i våra texter, säger Tamu. Derby och Sundom är några exempel.

Men vad då humormusik?

Att bryta musikaliska stereotypier funkar för det mesta, säger Norrgård.

–Det är nästan automatiskt roligt att göra gangstarap om att köpa mjölk, säger Norrgård.

Det finns efterfrågan på så kallad humormusik bevisar KAJ i Svenskfinland med sina tiotals spelningar inom några månader. Det samma gäller Kuningas Pähkinä och Setä Tamu som för två år sedan spelade över 100 konserter på årsbasis.

Ett forum för musiker För femte året i rad samlar kongressen Musik och Talang unga aspirerande musiker för att träffas, mingla och lyssna till framgångsrika musiker. Så förstås även i år.

Musik och Talang 2015 samlade närmare 300 deltagare till Vasa för ett veckoslut i september. Bland lockbetena finns Eurovisionsstjärnan Loreen och den svenska succélåtskrivaren Andreas Carlsson.

Musik och talang verkar ha blicken mot

framtiden. Diskussionerna synar kritiskt musikbranschen och framtiden för branschen är i fokus.

– Det ett unikt ställe att nätverka och träffa andra musiker, producenter och låtskrivare, säger Freja Lindeman, projektassistent och PR-ansvarig på Musik & Talang.

På Musik och Talang är tröskeln låg att gå fram och tala med alla, också de större profilerna.

– Det kan ofta vara svårt kontakta musiker, men på Musik & Talang är alla på samma plan, säger Lindeman. Vi rangordnar inte folk.

På M&T uppträder unga musiker på samma scen som till exempel Loreen.

– Vi är här för att inspirera och så erbjuder vi möjligheter att bilda sitt eget kontaktnät - i den här branschen är kontakter allt, säger Lindeman.

Konsertutbudet var maffigt och fredagskvällen fyllde flera av Vasas krogar. Ett litet minus är ändå att deltagarna fick prioritera och välja bort, eftersom många konserter gick samtidigt.

Bland artisterna kan nämnas inhemska JAG och Redrama som tillsammans med fjolårets nykomling på Grammisgalan Linda Pira äntrade scenen på Brödfabriken i Vasa.

Samma kväll uppträdde svenska duon Norlie & KKV och FELIN och inhemska Ronya. På 80-talsscenen bjöd Disco i mitt hjärta på sköna fredagstoner. * Kuningas Pähkinä (Pekka Karppinen) & Setä Tamu (Mikko Tamminen) är en rapduo med basen i Vasa. Duon har på några år skapat sig en stadig fanbas i Finland och gjort hundratals spelningar runt om i landet. 

13

Finsk Ungdom vill avskaffa obligatoriskt kårmedlemskap text

NIKLAS EVERS

bild

LINDA HAGLUND

Sannfinländarnas ungdomsförbund Finsk Ungdom vill avskaffa den obligatoriska studentkårsavgiften. De anser att universitetens studentkårer är fulla med ”rödgrön energi” och inte representerar alla medlemmar men Studentkåren vid Helsingfors universitet håller inte med.

FINSK UNGDOM HAR KOMMIT ut med ett pressmeddelande där de skriver att studenter vid universitet behandlas orättvist i förhållande till studerande vid yrkeshögskolor eftersom medlemskap vid studentkåren är obligatoriskt för de som studerar vid universitet.

Förbundet skriver att varje finländare i grundlagen garanteras föreningsfrihet och att studentkårerna därför sätter studerande vid universitet i en orättvis position jämfört med studerande vid yrkeshögskolor som själva får välja om de vill tillhöra sina kårer.

Finsk Ungdoms ordförande Sebastian Tynkkynen

Nya Studenthuset till vänster och Gamla Studenthuset till höger i centrum av Helsingfors. Båda byggnaderna ägs av Helsingfors universitets studentkår.

14

kommenterar utspelet i ett mail till Studentbladet.

Han ser tvånget som det största problemet med obligatoriskt kårmedlemskap.

– Varken personer i arbetslivet, andra stadiets studerande eller studerande vid yrkeshögskolor påtvingas en intressebevakare och därför är studerande vid universitet i en ojämlik position. Någon måste med våld bevaka deras intressen, oberoende om de vill det eller inte.

I Finsk Ungdoms ställningstagande skriver Tynkkynen att han blivit arg efter att ha läst två negativa artiklar om den skandalomsusade partikamraten Olli Immonen (Sannf.) i en

STUDENT- OCH STUDERANDEKÅRSAVGIFTER I SVENSKFINLAND

120 € 116 € 114 € 102 € 35 €

SHS ÅAS AUS

HUS

ASK & Novium*

* kostnader för studiekort (ca. 15€) studenttidning som han själv via kåravgiften är med om att finansiera.

HUS PROTESTERAR MOT KRITIKEN

Tynkkynen tar i pressmeddelandet ut svängarna och jämför sitt medlemskap i en studentkår med att ordförande för Finlands studentkårers förbund, Jari Järvenpää, skulle tvingas gå med i Sannfinländarna, betala medlemsavgift och låta partiet föra hans talan.

Mari Lehtoruusu, styrelseordförande för Studentkåren vid Helsingfors universitet, HUS, ger ändå inte mycket för Tynkkynens argument.

– Studentkåren är en demokratisk organisation.

Det är studenterna själva som väljer sina representanter. Vår verksamhet återspeglar viljan hos majoriteten av studerandena.

Lehtoruusu påpekar att Sannfinländarna de senaste åren nog börjat synas i delegationsvalen. I HUS blev de synliga år 2012 då det med ett valförbund lyckades samla ihop 65 röster, vilket ändå

”Varken personer i arbetslivet, andra stadiets studerande ­eller ­studerande vid yrkeshögskolor ­påtvingas en intressebevakare och därför är studerande vid ­universitet i en ojämlik position"

”Det ser ju ut som stora summor då många studentkårer tar över 100 euro av sina medlemmar per år, men man måste komma ihåg att 54 euro av summan går direkt till ­Studenthälsan."

ordförande för Finsk Ungdom

styrelseordförande för HUS

inte räckte till en plats i studentkårens delegation.

Inte heller i fjolårets delegationsval räckte Sannfinländarnas röster till.

utbildningslöften som alla riksdagspartier avlade inför riksdagsvalet att alla studerande ska få tillgång till Studenthälsan.

För att garantera bättre hälsovård till studerande försökte den förra regeringen införa obligatoriskt medlemskap också inom studerandekårerna, men förslaget föll i grundlagsutskottet, vilket det gjort flera gånger tidigare de senaste tio åren.

Ett annat populärt alternativ, som också prövats i praktiken, är att studerande vid yrkeshögskolor skulle få betala en skild hälsovårdsavgift som ger tillgång till Studenthälsan.

Finsk Ungdoms Tynkkynen ger ändå inte mycket för den lösningen. I en kommentar till Studentbladet ifrågasätter han hela Studenthälsans position.

– En 25-årig arbetslös borde ha samma tillgång till hälsovård som en 25-årig studerande. En sammanslagning av den offentliga hälsovården och studerandenas hälsovård borde övervägas, kommenterar Tynkkynen. 

sebastian tynkkönen,

STUDENTHÄLSAN SLUKAR MEST FYRK

Skillnaden i medlemsavgifterna mellan kårerna i yrkeshögskolorna och universiteten beror till stor del på Studenthälsan. Studentkårernas medlemmar får tillgång till Studenthälsan i och med kåravgiften medan studerande vid yrkeshögskolor är mer utsatta då det kommer till hälsovård.

– Det ser ju ut som stora summor då många studentkårer tar över 100 euro av sina medlemmar per år, men man måste komma ihåg att 54 euro av summan går direkt till Studenthälsan och inte till studentkåren. Med intressebevakning, olika evenemang, stöd och utrymme för studerande tycker jag att studenterna får bra valuta för pengarna de betalar, säger Lehtoruusu.

Att studerande vid yrkeshögkolor inte har tillgång till Studenthälsan har länge setts som ett problem. Därför var också ett av fyra

mari lehtoruusu,

15

TEXT & BILD

NIKLAS EVERS

tuderandekårerna

suger nya medlemmar som aldrig förr

Det går bra för studerandekårerna vid yrkeshögskolorna Arcada och Novia. Medlemmarna blir fler för varje år och samarbetet med högkolorna är tajt, men kårbossarna skulle ändå gärna se att medlemskapet blir obligatoriskt föra alla studerande.

DET ÄR FULLT FART PÅ CAMPUSET I ARABIA i Helsingfors. Nya studerande yrar omkring i Arcada och i Cor-huset pågår förberedelserna inför kvällens gulisintagning. Man kan känna spänningen inför kvällens sjöslag i luften.

Ida Julin, styresleordförande för Arcada studerandekår ASK, har tillsammans med kollegan Andreas Hindrén, styrelseordförande för studerandekåren Novium, bänkat sig i Cor-husets övrevåning.

– Styrelsen har kommit tillbaka efter sommaren och nu har vi har riktigt bråttom. Ordet gulis är aktuellt. Det är sitsar, intagning och mycket nytt att lära sig om studielivet, säger Julin.

Hindrén, som tidigare samma morgon kommit in till Helsingfors från Novias campus i Ekenäs, berättar att också Novium har händerna fulla hela hösten.

– Föreningarna sköter sitsarna och gulisintagningarna. Men vi har fullt upp med medlemsrekryteringen. Kårvalet kommer förvånansvärt snabbt på, säger Hindrén.

16

DET TUFFA TEMPOT I BÖRJAN AV LÄSÅRET verkar ändå inte störa styrelseordförandena. Snarare tvärtom. De drivs båda av samma obegripliga naturkraft som sätter fart på protokollälskande småbyråkrater. Inget högskolepolitiskt tjafs verkar vara för tråkigt för dem. Å andra sidan finns det inte mycket att klaga på inom de finlandssvenska studerandekårerna. Medlemmarna blir flera, verksamheten rullar på och man slipper de sega politiska bråken som universitetens studentkårer tampas med.

I stora drag är drygt hälften av de som studerar vid de finlanddsvenska yrkeshögkolorna medlemmar i studerandekåren. Men både Julin och Hindrén menar att intresset för kårernas verksamhet hela tiden ökar och fler nya medlemmar strömmar till varje år.

– För vår del växer det gradvis varje år, säger Julin.

Men vad är då studerandekårernas framgångreceptet? Vid universiteten höjs röster för att slopa obligatoriskt medlemskap men vid yrkeshögskolorna tycks trenden gå åt motsatt håll.

Enligt Julin har ASK som mål att studeranden alltid ska känna att kåren finns till för dem. Ingenting ska tvingas på folk, och kanske är det just den här viktiga skillnaden till studentkårernas obligatorium som får fart på medlemmarna.

– Tutorerna är första hjälpen för nya gulisar. Målet är att hålla så låg tröskel som möjligt mellan kåren och medlemmarna. Vårt jobb är att finnas till för dem.

Hindréns recept för att locka nya medlemmar till Novium är enkelt, men svårt att lyckas med i praktiken. Han menar att huvudsaken är att informera de nya gulisarna om kåren.

– Kommunikation är a och o! Förmånerna betyder ingenting om inte medlemmarna vet att de finns.

MEN ALLTID KAN DET BLI BÄTTRE. Och trots att det nu ser bra ut med tillströmmande medlemmar måste kårerna jobba på att hållas relevanta för sina medlemmar.

Speciellt utmanande är det att hålla medlemmarna intresserade av kårens verksamhet. Troligtvis kan alla

som någon gång försökt ragga upp nytt aktivt folk till styrelser och utskott känna igen sig i utmaningen att “sexa upp” studentpolitik.

Då informationen är avgörande gäller det att snabbt fånga upp nya studerande och tydligt lära ut skillnaden på högskolan, studerandekåren, ämnesföreningar och andra sammanslutningar.

– Det är något vi hela tiden måste arbeta på. Lite jobbigt är det då styrelsen bara sitter ett år, säger Julin.

Hon berättar att samarbetet med högskolan har blivit allt viktigare på den här punkten. Bland annat får studerandekåren presentera sin verksamhet under kursen “Introduktion till högskolestudier” och sedan 2014 är tutorutbildningen en officiell kurs vid Arcada.

– Jag var med och lobbade för det år 2013 och ifjol blev det verklighet. Det känns bra, säger Julin.

Också vid Novium har samarbetet med högskolan blivit tajtare då tutorer får studiepoäng för sitt arbete. Men Hindrén berättar att grundproblemet ännu kvarstår: folk vet antingen inte vad kårerna gör eller så tas deras verksamhet för givet av medlemmarna.

– Största problemet är omedvetenheten! Så länge vi sköter oss är allting bra men misslyckas vi är det många som reagerar och kritiserar oss, säger Hindrén.

I ÅR HAR SKILLNADERNA MELLAN högskolornas studerandekårer och universitetens studentkårer diskuterat livligt. Ett av utbildningslöftena som studerandekårernas förbund SAMOK och studentkårernas förbund FSF lyfte upp inför riksdagsvalet var att alla studerande ska få tillgång till Studenthälsan som i dagens läge bara används av de som studerar vid universitet.

Men för att öppna Studenthälsans dörrar för studerande vid yrkeshögskolor krävs pengar. Av

medlemsavgiften i studentkårerna på drygt 100 euro går cirka 50 euro direkt till Studenthälsan medan studerandekårernas medlemsavgifter är betydligt lägre just på grund av att de inte finansierar hälsovården.

Ett alternativ är att göra medlemskapet i studerandekårerna obligatoriskt som i studentkårerna.

Då skulle också studerandekårerna kunna finansiera hälsovård för sina studerande. Problemet är att obli-

”Tutorerna är första hjälpen för nya gulisar.

Målet är att hålla så låg tröskel som möjligt mellan kåren och medlemmarna.”

gatoriskt medlemskap strider mot grundlagen och reformförslaget har därför fallit i riksdagens grundlagsutskott de gånger det varit på förslag.

– Vi önskar att kårmedlemskapet skulle bli obligatoriskt. Det skulle möjliggöra studenthälsovård men också göra det lättare för oss att jobba för alla våra medlemmar, säger Hindrén.

Julin är inne på samma linje. Hon är speciellt oroad över studerandes mentala hälsa.

– Det skulle vara lägre tröskel till att söka mental vård om Studenthälsan fanns. Studerande är under stor press nu då kraven på studiepoäng skärpts igen, säger Julin.

Hindrén förundrar sig över att regeringen genom tuffare krav försöker få studerande att snabbare komma ut i arbetslivet. Han tror att hårdare krav kan få motsatt effekt om det leder till att studerande mår dåligt.

– En välmotiverad och välmående studerande kommer snabbare genom sina studier.

En annan lösning för studerandekårerna skulle vara att införa en skild hälsovårdsavgift. Den här avgiften kunde vara antingen frivillig eller obligatorisk och ge studerande rätt till Studenthälsan. Avgiftsmodellen har mellan år 2010 och 2014 testats i två finskspråkiga högskolor med gott resultat.

Som om inte vårdfrågan var tillräckligt svår diskuteras också studentkårernas obligatoriska medlemskap ur ett rättviseperspektiv. Vissa menar att det inte är rättvist att studerande vid yrkeshögskolor går miste om Studenthälsan tjänster. Andra tycker att det är orättvist att studerande vid universitet tvingas betala medlemsavgift till kåren för att få studera.

– Det borde inte vara någon skillnad på en student och en studerande. Skillnaden på studerande i högskolor och universitet handlar säkert om traditioner men alla är sist och slutligen studerande.

– Inte finns det någon avundsjuka mellan kårerna, säger Hindrén.

Både Studerandekåren vid Yrkeshögskolan Novia och Arcada studerandekår – ASK håller fullmäktigeval i början av November. Alla kårmedlemmar har rösträtt i sin kårs fullmäktigeval. 

17

Populärt att testa sig för könssjukdomar hemifrån TEXT & BILD

NIKLAS EVERS

Sedan den första september har studerande kunnat testa sig för klamydia och gonorré hemifrån med hjälp av Studenthälsans distanstest. Under de första veckorna beställde hundratals studerande hem testet.

ETT VITT TJOCKT KUVERT åker genom brevinkastet.

Det lilla paketet är helt anonymt och ingen avsändare finns utskriven, bara mottagarens adress. Kuvertet ser ut att innehålla en bok men är allt för lätt. Då vi öppnar paketet blottas en kartongask i de dramatiska färgerna gult och svart med texten “Biologiskt ämne kategori B”.

Det är Studenthälsans nya innovation: ett könssjukdomstest som studerande själva kan göra hemma och undvika känsliga och tidskrävande besök vid mottagningen.

EFTER LANSERINGEN BLEV TESTET genast mycket populärt och ingen extra marknadsföring behövdes berättar Hanna Kari som är chef för hälsoservicen vid Studenthälsan. Hon är rädd för att för mycket reklam ska leda till att studerande beställer hem testet i onödan “för säkerhets skull”.

– Studerande har önskat den här tjänsten i flera år.

Vi har ingen exakt statistik ännu men hundratals har beställt hem testet och vi har redan hittat flera positiva resultat, säger Kari.

Tanken med testet är att sänka tröskeln för studerande att testa sig. Kör man inte på det nya testet är man tvungen att ringa för att boka tid.

– Det är inte längre lika svårt att söka vård och dessutom är testet gratis. Nu ska vi se hur många positiva resultat för könssjukdomar som testet avslöjar och sedan bedöma om det är värt att fortsätta med testet.

TESTET HITTAS PÅ STUDENTHÄLSANS hemsidor och det tog inte mer än två dagar för testet att levereras. Själva lådan innehåller ett provrör, en pipett, en plastmugg och ett informationsblad om könssjukdomar. Testet är simpel: urinera i muggen, pilla in slaggprodukterna i provröret och släng in kartongen i en postlåda. Studenthälsan betalar portot och då resultaten är klara några dagar senare får du ett textmeddelande. Sedan är det bara att logga in på Studenthälsans nättjänst där resultaten ligger och väntar.

Digitala gör-det-själv-tjänster blir allt vanligare vid Studenthälsan. Till exempel har hälsovårdsstiftelsen ordnat nätgrupper för viktkontroll och den elektroniska hälsoenkäten har redan 6 år på nacken.

Kari berättar att studerande gärna sköter sina hälsoärenden via nätet. Vid årsskiftet öppnar Studenthälsan sin digitala studerandeportal och då lär ännu fler ärenden kunna skötas hemifrån. 

18

DANIEL KINDSTRAND

EU-

bild

Special

Flyktingkrisen, Grekland, främlingsfientlighet. Det är 20 år sedan Finland gick med i Europeiska unionen och aldrig tidigare har EU-frågorna varit så här avgörande.

Studentbladet ägnar därför med understöd av Utrikesministeriet de följande 12 sidorna i tidningen till EU-frågor. Bilden är tagen av Daniel Kindstrand som följde med flyktingar vid gränsen av Kroatien och Serbien.

19 19

Flyende människor möts av dubbla budskap under deras färd mot frihet och ett tryggare liv. Från mat, vatten och husrum till hat, våld och taggtråd.

Samtidigt är Tyskland ett bland flera länder som frångår en av EU:s grundpelare genom att nyligen återinföra gränskontroller.

text bild

IDA MIKKO

DANIEL KINDSTRAND

I skuggan av EU:s

flyktingkatastrof

KLOCKAN ÄR STRAX EFTER NIO på morgonen på centralstationen i Hamburg. På parkeringen byter polisen om till kravallmunderingen med förslutna hjälmar, knäskydd och batonger. Aktivisten och antifascisten Christoff är en av dem som är på plats för att visa sitt motstånd mot den planerade nynazistmarchen: Patriotens dag.

- Jag har kommit hit idag för att göra allt i min makt för att stoppa marschen. Vi vet att nynazisterna är

20

utspridda över hela Hamburg, säger aktivisten Christoff.

Det var i mitten på september som anti-fascister, invånare i Hamburg och tillresta samlades vid centralstationen för att demonstrera mot den planerade marschen. Nynazisterna fick sent på kvällen dagen innan ett slutgiltigt nej i högsta domstolen och därmed uteblev demonstrationstillståndet. Trots det var både polis och demonstranter beredda på att några nynazister skulle försöka ta sig till centralen.

Christoff berättar att Hamburg är en politiskt röd stad och där nynazisterna inte fått fäste än. Därför är en nynazistisk demonstration extra provocerande. Strax efter det rusar han in i centralstationen där aktivister nu kastar sten mot ett tåg med nynazister på väg in till Hamburg.

UNDER EN AV RULLTRAPPORNA inne på centralen arbetar Jenn som volontär för flyktingmottagandet.

Han delar ut mat och strax intill sover några av flyktingarna i väntan på att slussas vidare till tillfälliga boenden. Genom högtalarna så ropar man ut att stationen stängs ner för en polisundersökning – Jag är orolig, jag fick nyss höra att de stänger ner här för att det springer små klungor av nynazister utanför som försöker ta sig in hit till de nyanlända flyktingarna. Ingen av oss är trygga här, säger Jenn.

Mycket riktigt så greps 34 nynazister av polisen när de försökte ta sig in till centralen. Några dagar efter oroligheterna i Hamburg stänger Ungern gränsen mot Serbien och cirka 4000 flyktingar når fram till en återvändsgränd.

Flyktingarna hindras inte bara av taggtråd utan också av ungersk polis som använde tårgas, vattenkanoner och batonger mot såväl barn som vuxna.

Därför beger sig många flyktingar nu mot den kroatiska gränsen men nu är även den på väg att slutas.

FN:s flyktingorgan UNHCR fördömer ungerska polisens agerande.

Samtidigt bygger man just nu ett stängsel i Bulgarien mot den turkiska gränsen. I samma veva inför man strängare gränskontroller i Slovenien för att hindra att flyktingarna att tar sig in i Österrike.

I TYSKLAND, som är slutdestinationen för många flyktingar, beslutade man nyligen att återinföra gränskontroller. Man har också frångått Dublinförordningen, lagen om att asylansökningen ska ske i det första europeiska ankomstlandet. Under dessa förutsättningar vinner nazister mark medan det knakar i den europeiska gemenskapen, menar de lokala journalisterna.

– Vi har både folk som vill hjälpa samtidigt som högerströmmar och nynazister blomstrar i dessa svåra tider. Man behöver se båda sidorna, man behöver veta att även Tyskland har problem med rasism nu, säger en journalist från det tyska Tv-bolaget NDR. Nazisternas utbredning var det som gjorde att

juriststudenten Filip från Malmö valde att åka ner till Hamburg för att stötta den antifascistiska rörelsen.

– Tyska antifascister hörde av sig och bad om support för att kunna stoppa demonstrationen. Men i och med att demonstrationen inte blev av så slutade det med att vi istället diskuterade hur flyktingar tas emot i de olika länderna och vad man kan göra för dem.

Vi mötte en syrisk familj som var på väg till Sverige och sa åt dom att de behövde undvika Danmark för att inte fastna där, säger Filip.

Filip tycker att det största problemet är att myndigheterna saknar en strategi för kunna hantera antalet flyktingar som nu färdas genom Europa och mycket faller på frivilliga initiativ. Så länge tänker han fortsätta göra vad han kan för att kämpa för flyktingarnas situation.

– Jag kommer göra det jag kan. Så om det behövs folk för att stoppa fler demonstrationer framöver så kommer jag definitivt att vara med och göra det också.

21

text

LINA BONDE

Vad gjorde vi när ­vågorna slog in över Europeiska unionen?

Källa: UNHCR och Bundesministerium des Innern

60 12 20 40 miljoner människor klassas som flyktingar i dag.

miljoner av världens flyktingar kommer från Syrien.

miljoner flyktingar befinner sig utanför sitt hemland.

miljoner flyktingar är internflyktingar i sitt hemland.

800 000 18,9 flyktingar beräknas komma till Tyskland under 2015. Tyskland beräknas ta emot flest flyktingar under 2015.

procent av de som sökte asyl i Europa under år 2014 var under 14 år gamla.

13,9 miljoner människor drevs på flykt under 2014. Det är fyra gånger fler än år 2010.

Jag står på en tågstation i Tyskland och delar ut vattenflaskor till flyktingar som i ojämna strömmar anländer med tågen. Jag vet inte egentligen hur stort antalet är. Det är tillräckligt för att starta en slags folkrörelse av hjälpsamhet.

WE LOVE GERMANY STÅR DET PÅ SKYLTEN. Någon viftar med en bild av förbundskanslern Angela Merkel. Hennes löfte om att flyktingarna från Syrien får resa till Tyskland, genom Österrike, från Ungern, har fått ett positivt mottagande hos både tyskar och flyktingar. Människorna som finns bakom ordet ”flyktingvågor” drömmer om Tyskland. I Tyskland bränner vi ner deras temporära hem, men här har också en ny solidaritet vaknat.

Om detta ska vi berätta. Våra barnbarn kommer att fråga: Vem stängde gränserna till det ni kallade Europeiska unionen? Vi åker på semester till samma hav som spolar upp människor på vår unions kuster. Vi badar i Medelhavets vågor, samtidigt som vi läser om vågor som väller in över unionens gränser.

Vi semestrar på den gräns som andra människor försöker ta sig över.

Våra barnbarn kommer att fråga ”Vilka vågor var det som slog över Europa?”. Om detta ska vi berätta. För våra barnbarn kommer att fråga: Vad bestod vågorna som vällde in över Europeiska unionen av?

Vad gjorde du när Medelhavet böljade av människor som inte explicit var där på en charterresa? Vilka tåg tog du när tågstationerna i Budapest stängde sina dörrar?

22

EN LITEN FLICKA tar en av mina vattenflaskor. Hon har varit på väg länge. Hon har varit på väg i över en månad från Syrien. Hennes pappa bär henne vidare mot det temporära flyktingboendet som upprättats i utkanterna av tyska städer. Jag fortsätter dela ut vattenflaskor.

We love Germany. Jag hoppas att kärleken fortsätter. Att älska någonting är starka ord. Men de personer som tagit sig från Syrien, över Turkiet, landat i Grekland och tagit sig upp via diverse länder till Tyskland, har troligtvis starkare ord på lager.

We love Germany. Jag vet inte om mina vattenflaskor hjälper. Jag fortsätter dela ut dem. Det är alltid något. Men vem är det egentligen jag hjälper? En äldre kvinna tar en flaska. En yngre man tar två. Åtminstone släcker det törst, samt lugnar mitt privilegierade samvete.

FÖR JAG HAR NÅGONTING SOM DE INTE HAR. Jag har ett samhälle som jag öppet kan kritisera. Jag har ett samhälle som låter mig jobba i andra länder i unionen. Det har inte flickan som tar vattenflaskan ur mina händer. Hon är knappt fem år. Hennes samhälle vet inte ännu vad kritik är. Men om hon får fortsätta att bo här kanske hon en dag kan

kritisera detta samhälle som vi benämner som vårt.

Om vi låter det bli hennes samhälle.

Om de blir vuxna här, de unga personer som antingen själva eller med sina anhöriga anländer till unionen, hoppas jag att vi kan säga att det också är deras union. Det kan inte vara endast en tillfällig plats. Vi kan inte låta flyktingar förkroppsligas i ett mellanskede av att aldrig anlända. Det går inte att alltid vara på väg. Någonstans måste vi låta dem komma fram.

Vi måste acceptera en definition av stater som inte endast är baserad på ett gemensamt språk och en religion. Denna medmänsklighet är inte alltid det lättaste att omsätta i praktiken. Mina vattenflaskor räcker inte långt. Men de räcker åtminstone till en reflektion över våra gränser.

Min ursprungliga fråga löd ”Vad gjorde du när flyktingvågorna vällde in över EU?”. Svaret är inte så entydigt som en kunde tänka sig. Folk postade inte enbart artiklar och inlägg på Facebook om hur vi borde göra någonting för att hjälpa de som är utsatta. Detta någonting tycks verkligen inträffa.

Folk stickar strumpor i Vasa, folk delar ut mat på tågstationer i Tyskland, folk hjälper till. Det händer någonting. 

Studentbladets Ville Lindholm recenserar Thomas Pikettys bok Kan vi rädda Europa?

PENGARNA ÄR SLUT I EUROPA.

Länderna är skuldsatta upp över öronen och måste skära ner på sina utgifter. Låter det bekant? Domedagsmässigt? Skulle det inte vara uppfriskande med lite optimistiska nyheter?

"EU:s bruttonationalprodukt uppgår till över 12 000 miljarder euro [...]. Och framför allt har de europeiska hushållen tillgångar till ett värde av över 50 000 miljarder euro (varav 25 000 miljarder i värdepapper). Det är [...] fem gånger mer än EU-ländernas samlade statsskulder (10 000 miljarder). Vi har med råge de resurser som krävs för att lösa våra problem med statsfinanserna, förutsatt att EU slutar bete sig som en politisk dvärg och ett skattemässigt såll."

Thomas Piketty är professor i nationalekonomi vid Paris School of Economics och blev världskänd med sin bok Capital in the TwentyFirst Century där han granskar ekonomiska ojämlikheter under de senaste 300 åren. Nu är han aktuell med en mera lättläst (och framförallt tunnare) bok, Kan vi rädda Europa? (Volante 2015).

Boken är ett urval av Pikettys krönikor skrivna i den franska tidningen Libération under de senaste tio åren. Varje krönika är ungefär 3 sidor lång och det finns ca 60 st., vilket gör boken till perfekt spårvagnsläsning. Ämnet är alltid ekonomi i någon form, skrivet på ett lättfattligt och ofta inspirerande sätt, men utan att simplifiera.

högtflygande nationalekonomi som citatet ovan. De mer lokalpolitiskt färgade krönikorna är gulliga men aningen irreleventa för den internationella läsaren. Det var ju för att rädda Europa som boken blev köpt! Formatmässigt är det bokens svaghet: krönikorna är inte ordnade efter något mönster annat än kronologin. Det är de stora svepande, svindlande höjderna som man vill ha.

Vilka är då dessa idéer? Grundtanken är densamma som i Capital in the Twenty-First Century. Tänk på det här en stund: tillväxten på världens totala rikedom har de senaste 300 åren varit i snitt 1,6 %. Investering i aktier och annat kapital har i snitt gett en avkastning på, säg, 5 %. Jag säger det en gång till: hela världens ekonomi växer med 1,6 %; investeringar växer tre gånger snabbare. Du förstår kanske att detta inte går ihop om inte någon förlorar, och förloraren är givetvis den som bara har sitt arbete att sälja, sitt anletes svett. Om inte detta får dig att börja aktiespara vet jag inte vad!

”Du förstår kanske att detta inte går ihop om inte någon förlorar, och förloraren är givetvis den som bara har sitt arbete att sälja, sitt anletes svett.”

BEROENDE PÅ LÄSARENS POLITISKA LÄGGNING kan Piketty vara antingen frälsande eller irriterande. Han är nämligen en uttalad vänsterekonom, vilket för undertecknad först kändes som snudd på paradoxalt. Vänsterargument uppbyggda med korrekta och noga begrundade ekonomiska resonemang? Uppbackat med riktiga siffror?

Fantastiskt, jag visste inte att man kunde göra så! Jag som trodde att ekonomer alltid lutade åt höger! (Det tror jag inte egentligen, men retorik, ni vet.)

Texterna handlar om allting från fransk skolpolitik till

PIKETTY FOKUSERAR därför

mycket på de rika. Han tänker att eftersom de rika blir rikare i så mycket snabbare takt än de fattiga, är det bara rättvist att jämna ut fältet genom att beskatta dem hårdare, också hårdare än man gör nu.

Samma princip gäller för hela länder. Pikettys radikalaste men på något sätt också mest tilltalande lösning är att göra EU mera som en federalstat. Vad betyder då det? Jo, precis som USA skulle de europeiska länderna ha en gemensam statsskuld, istället för de sjutton individuella skulderna som finns nu med sina vilt fluktuerande räntor.

Många ord brukas på hur absurt det är med en gemensam valuta utan gemensam statsskuld och ens en någorlunda gemensam skattepolitik. Ett närmare ekonomiskt samarbete kunde också hjälpa kväsa det grova skattefusket.

Eftersom boken är ett urval av krönikor börjar man fråga sig vad det är som har valts bort, för tillfället verkar Piketty nämligen mycket framsynt och konsekvent gällande t.ex. Grekland. Hade han inte någonsin fel?

Kan vi rädda Europa? kan stundvis ha allt för ambitiösa och optimistiska planer, men det är att föredra framför de lealösa försök att åderlåta sig frisk som verkar vara tidens melodi. 

23 23

23-åringen vill inte berätta sitt namn men säger att han flytt till Finland för att få chansen till ett bättre liv.

24 24

I hopp om ett bättre liv TEXT & BILD

JENNA VIERINEN

En blåsig grå eftermiddag ringlar sig en lång kö utanför polisstationen i Böle i Helsingfors.

Här samlas en stor skara flyktingar för att söka asyl. De har kommit till Finland från så gott som hela världen i hopp om ett bättre liv. Det är riktigt höstväder och många är klädda i tjocka jackor och flera lager med tröjor. En kvinna med två små flickor kommer för att dela ut filtar åt de som vill ha.

UNDER DE SENASTE VECKORNA har rekordmånga asylsökande anlänt till Helsingfors och Böle polisstation för att ansöka om asyl i Finland. Frivilliga har försett dem med kläder, mat och filtar för att göra deras väntan lite bekvämare. Just den här dagen är kön lite kortare än vad den varit tidigare, men det kommer hela tiden nya personer med resväskor som ställer sig i kön. De flesta anländer från norra Finland därs de kommit via Sverige.

I kön träffar jag Muhammed. Han är endast 16 år och har själv rest ända från Somalia där han lämnade hela sitt liv för att komma till Finland. När jag frågar vad han tycker om Finland hittills skrattar han bara och säger att det är det enda som folk frågar om. Finland, Finland, Finland.

– Jag har varit här så kort tid så kan inte säga så mycket om Finland, förutom att det är kallt!

Men annars tycker han att Finland verkar vara ett bra land och han hoppas på att få fortsätta gå i skolan så att han kan få en utbildning och kan hitta ett jobb.

TROTS ALLT SOM DE VARIT MED OM på den långa resan till Finland är stämningen i Böle ändå väldigt bra bland asylsökandena. Flera samtalar med de frivilliga, skrattar och skojar. Även om de står inför en lång väntan och vädret kanske inte är det bästa är de väldigt nöjda och glada över att vara framme i Finland. Många tycker att finländare har varit trevliga och hjälpsamma och många säger att de än så länge har känt sig välkomna.

Förutom Muhammed träffar jag också en annan kille som inte vill berätta sitt namn. Han har för 17 dagar sedan lämnat Irak för att komma till Finland.

23-åringen har nyligen gått ut college där han studerat företagsekonomi och sökte sig till Finland för att hitta jobb och få chansen att bygga upp ett nytt liv.

– Jag jobbade som manager på ett företag i Irak men vi fick problem med milisen. De försökte få över folk på deras sida och de som inte ville blev mördade. När de försökte övertala mig att ansluta sig till dem visste jag att jag måste fly, säger 23-åringen.

Nu önskar han att han ska få avsluta sina studier genom att ta en magisterexamen så att han kan få

”De försökte få över folk på deras sida och de som inte ville blev mördade.

När de försökte ­övertala mig att ansluta sig till dem visste jag att jag måste fly”

ett bra jobb och påbörja ett normalt liv. Finland var för honom ett självklart val. Han tycker att det är ett bra land med bra människor och att finländarna har den egenskap som är den absolut viktigaste, medmänsklighet.

I DEN RÅDANDE FLYKTINGKRISEN är det många studentorganisationer, nationer och kårer som börjat

fundera på hur de ska kunna hjälpa flyktingarna. Det samlas in kläder och pengar och organisationerna för diskussioner om vad de kan göra.

Både Studentorganisationen vid Svenska socialoch kommunalhögskolan, StudOrg, och Studerandekåren vid yrkeshögskolan Novia – Novium har startat en klädinsamling. Kläderna kommer att föras till flyktingförläggningarna. Novium ordnar också en hungerdagstävling för att uppmuntra studerande till att samla in pengar. Åbo Akademis Studentkår valde också att efter sitt loppis på Kåren i slutet av augusti samla ihop det som blev över och föra det till Röda Korset.

Nationerna har valt en egen väg för att hjälpa till.

Vasa Nation diskuterar ännu på vilket sätt de kan bidra men har som första åtgärd bestämt sig för att från och med nu donera till flyktinghjälp istället för att överräcka materiella gåvor när de representerar nationen.

Hittegods är ju något som ofta finns i mängd och massor på nationer och Nylands Nation har valt att donera sitt hittegods från de senaste åren.

– Det är främst skor och kläder som vi donerar. De har tvättas upp, gåtts igenom och är nu redo för att doneras, berättar Anna Öhman som sitter i Nylands Nations styrelse.

Också Teknologföreningens styrelse funderar över vad de kan göra, och Svenska Handelshögskolans Studentkår meddelar på Twitter att alla ska ta sitt ansvar och hjälpa till i nödsituationer. Östra Finlands Nation har i detta läge inte några konkreta planer på hur de kan hjälpa till.

Hur hjälper ni till? Har ni något evenemang i förmån för krisen eller en insamling som ni vill berätta om? Ni kan kontakta oss på chefred@stbl.fi eller red@ stbl.fi. Vi sammanställer en lista till vår hemsida och håller den uppdaterad. 

25

Eufori och Weltschmerz

en praktikants vardag i EU-bubblan text

SANDRA AHTOLA

Att på ett överskådligt sätt beskriva mina första veckor som praktikant i EU:s kärna Bryssel är ungefär lika lätt som det i början är att orientera sig i staden. Liksom stadens gator är mina första intryck spretiga och ingalunda strukturerade i ett logiskt mönster. Men det finns åtminstone en iakttagelse som blev klar för mig redan under de första dagarna: EU-bubblan finns och ordet har uppkommit av en orsak.

EFTER DEN FÖRSTA TIDEN i Europas politiska smältdegel skulle jag beskriva denna bubbla som ”ankdammen deluxe”. De gemensamma kontakterna finns där, men till skillnad från Svenskfinland kan du ha de mest oväntade kopplingarna till människor, till och med från utanför Europas gränser. Praktikanterna, byråkraterna och politikerna är många, men nätverken är i slutändan rätt så små. De som menar att världen är liten får definitivt vatten på sin kvarn, kanske i Bryssel mer än någon annanstans.

På ett personligt plan handlar bubblan inte bara om att springa in i metabekanta, utan också om att leva i två olika världar inom den. I veckan jobbar jag 9-18, går på franskakurs, tar mig ett glas vin, springer en runda, äter och sover. Måndag-fredag skenar med andra ord iväg.

När helgen väl kommer intas jag av vad jag misstänker att är på gränsen till en ohälsosam grad av YOLO-inställning till livet. Märk väl att jag inte ens är en person som i normala fall skulle använda mig av denna något utslitna bokstavskombination. Men för en vardagseuforiker (en person som finner oerhörd glädje i också de minsta företeelserna) som jag själv är det svårt att inte bli lite smått lyrisk under helgerna.

26

Livsglädjen ökar explosionsartat vare sig det är fråga om att testa på belgiska pommes vid Place Jourdan, strosa runt i de vackra kvarteren i Saint-

”När helgen väl kommer intas jag av vad jag misstänker att är på gränsen till en ohälsosam grad av YOLO-­ inställning till livet” Gilles, förtära belgiska våfflor vid Grande Place eller hoppa på tåget för en dagsutflykt till Brygge.

Den där riktiga vardagen mellan att jobba med

något givande (i mitt fall en blandning av administrativt arbete och politisk substans) och att leva ett intensivt turistliv har inte infunnit sig. Än så länge innebär Bryssel - vare sig det är fråga om jobb eller fritid - något nytt och spännande, varje dag.

Under dessa tre månader bor jag på Institute of Cultural Affairs tillsammans med praktikanter från världen över. Aldrig förr har det varit så lätt att vara social och få så många nya bekantskaper. Samtalsämnena är många, men med tanke på att de flesta arbetar på någon EU-institution tenderar diskussionerna glida in på det politiska spåret. Därmed blandas euforin över att vara i Bryssel inte sällan med en allmän oro över vad som pågår i vår värld.

Flyktingkrisen är orsak nog till den dagliga dosen av Weltschmerz.

Ivern över att få vara i ett nytt land och att få arbeta med spännande saker blandas med politiskt analyserande och försök till att förstå sig på samhället, inte sällan med bekymrade förtecken. I denna ambivalenta sinnesstämning fortsätter jag ta vara på min egen tillvaro, samtidigt som det inte går en dag utan att jag grubblar på världen vi lever i. För även om Bryssel i mångt och mycket faktiskt är något av en bubbla, går det inte att komma undan resten av världen i den. 

En miljon barn

födda efter Erasmusutbyte text

NIKLAS EVERSS

25%

av ­utbytesstuderande inom Erasmus-­ programmet blir kär och träffar sin ­livspartner under ­utbytesstudierna.

Kunskap och studiepoäng är inte det enda som studerande i EU byter under sina utbytesstudier. EU-kommissionen uppskattar att runt en miljon barn, så kallade “Erasmusbebisar”, fötts i samband EU:s utbytesprogram sedan åttiotalet.

ERASMUS-PROGRAMMET HAR VISAT SIG vara en tillgång för Europieska integrationsprojektet på många sätt. Förutom att unga vuxna reser runt i andra länder för att samla på sig kunskap och intryck binds också mer konkreta band mellan länderna då utisarna bildar familjer.

I EU-kommissionens undersökning The Erasmus Impact Study, som släpptes hösten 2014, kommer det fram att fler än var fjärde utbytesstuderande inom Erasmus-programmet blir kär och träffar sin livspartner under utbytesstudierna.

Sedan programmet introducerades år 1987 uppskattar kommissionen att runt en miljon barn fram till 2014 fötts av par som träffats under sina utbytesstudier. I genomsnitt blir det runt 40 000 barn per år. Men det årliga antalet har troligtvis varit större de senaste 10 åren i takt med att programmet, och hela Europeiska unionen, vuxit.

Det är alltså så mycket som en tredjedel av de forna Erasmusstudenterna som har en partner med annan nationalitet. Bland de som studerat i hemlandet hela studietiden har 13 procent en utländsk partner.

MEN UTBYTESSTUDIER HAR INTE BARA gett för-

delar i kärlekslivet. Programmets almuner är enligt EU-kommissionens undersökning också mer

internationella än andra jämnåriga studerande.

Hela 40 procent av de som deltagit i Erasmus-programmet uppgav att de flyttat utomlands minst en

arbetsmarknaden. Arbetslösheten är lägre bland de som studerat utomlands och de löper en mindre risk att bli långtidsarbetslösa.

Undersökningen baserar sig på svar från kring 80 000 informanter, bland dem både studerande och företag.

”Så mycket som en ­tredjedel av de ­forna ­Erasmusstudenterna som har en partner med annan nationalitet”

UTBYTESPROGRAMMET HAR VARIT HOTAT av nedläggning ett antal gånger. I praktiken består Erasmus-programmets drygt 25 år långa historia av en rad mindre tidsbundna utbytesprogram men det har inte alltid varit lätt att lösa finansieringen till de dyra utbytesprogrammen.

I det nya “Erasmus plus”-programmet som inleddes ifjol och är i kraft fram till 2020, satsas det däremot mera än någonsin på utbildningen. Hela kalaset går löst på närmare 15 miljarder euro, vilket är ungefär 40 procent mer än de tidigare programmet fått. Till exempel hade det föregående 7 år långa programmet (2207-2013) en budget på cirka 7 miljarder euro.

Erasmus plus kommer att erbjuda 4 miljoner personer möjligheten att studera, undervisa och om trenden håller i sig också föröka sig i andra länder.

På nästa sidan kan du läsa historien om Jannie Ahlström och João Cordeiro som träffades i samband med utbytesstudier och nu väntar barn. 

gång efter sin examen. Det är nästan dubbelt mer än de som stannade hemma under hela sin studietid.

EU-komissionens undersökning visade också att Erasmusalumner klarar sig bättre än andra på

27

När João Cordeiro från Portugal för f­ örsta gången flög över Helsingfors ­undrade han vart snön tagit vägen. Det var i augusti 2009. Nu bor han i Finland tillsammans med sin blivande fru Jannie Ahlström och tillsammans väntar de ­ sitt första barn.

28

Med hjärtat

i två länder TEXT & BILD

MICHAELA ROSENBACK

En ny studie visar att det finns över en miljon så kallade ”Erasmus-bebisar” i världen. I november föds en till när finlandssvenska Jannie Ahlström och portugisiska João Cordeiro blir föräldrar för första gången.

– NÄR MAN ÄR I ETT FÖRHÅLLANDE med någon från en annan kultur finns det så mycket att upptäcka, samtalsämnena tar aldrig slut. Jag är stolt över att vi kommer kunna ge vårt barn två kulturer och flera språk, säger Jannie Ahlström.

Hon och João Cordeiro träffades på nattklubben Fontana i Vasa en lördagskväll i september 2009.

Jannie gick i gymnasiet, João hade kommit till Finland drygt en månad tidigare för att inleda sina Erasmusstudier. Den kvällen talade de knappt med varandra, men utbytte några blickar på ett trångt och svettigt dansgolv. En vecka senare var de bägge två där igen och råkade åter en gång få upp ögonen för varandra. Den kvällen utbyttes också telefonnummer.

– Vi bestämde att vi skulle ses. Jag tyckte att det var roligt att lära känna en ny människa och upptäcka en ny kultur, säger João.

– Och jag tyckte att det var spännande att träffa någon som kom från ett annat ställe än lilla Vasa, säger Jannie.

Meningen var egentligen aldrig att de skulle bli ett par. Men här sitter de nu, sex år senare, med förlovningsringar på fingrarna och ett barn som beräknas födas i början av november.

– Vi var överens om att det bara skulle vara den hösten, säger João.

– Den tanken kändes helt okej. Ända tills du var tvungen att åka hem, fyller Jannie i.

UNDER VÅREN 2010 BLEV KVÄLLARNA framför datorskärmarna i respektive land både många och långa. En dryg månad efter att de sagt hejdå till varandra i Vasa åkte Jannie ner till Lissabon för att träffa Joãos familj.

– Jag minns speciellt bra en situation där han lämnade mig ensam i köket med hans mammas moster. Hon talade inte ett ord engelska. Trots att vi redan hade ätit en stor portion soppa fortsatte hon att truga i mig mat och jag klarade inte av att säga nej, berättar Jannie.

Den största kulturchocken har de inte upplevt i sitt förhållande utan snarare i mötet med familj och vänner.

– I Finland lyssnar man på vad den man pratar

med säger. Man tar det till sig, funderar kanske en stund och kommer sedan med sitt svar. I Portugal pratar man tills någon avbryter en. I början minns jag att jag talade med Jannies vänner och tänkte ”snälla stoppa mig, jag vet inte vad jag talar om”, medan Jannie å sin sida tyckte att mina vänner var ovänliga som aldrig lät henne komma till tals, säger João.

Han berättar också att om en finländare säger att något ska bli gjort så blir det verkligen det.

– I Portugal tittar man ut genom fönstret och

” I och med att vi vet att vi är från olika kulturer är vi också öppnare för varandra, lyssnar och antar inte genast att vi tänker lika.”

är det soligt tänker man ”jag kan lika gärna göra det i morgon”.

Efter två år av distansförhållande och resande bestämde sig João för att flytta till Finland. Timingen var bra, han skulle skriva sin magisteravhandling och Jannie skulle fortsätta sina studier vid Helsingfors universitet. Efter tre månader fick han jobb och livet tillsammans flöt på bra. Men sedan kom vintern.

– Den första vintern var tuff. Eftersom jag är intresserad av att röra på mig så bestämde jag mig för att se det hela som en utmaning. Det är tungt att ta sig fram i snö och på hal is! Snön har jag ändå ingenting emot, den är vacker, men mörkret gillar jag inte.

Det ena året han hade planerat att stanna passerade och tanken på att flytta ifrån varandra igen kändes otänkbar.

– Det var kanske också i samband med flytten som det gick upp för våra familjer att det här verkligen är på riktigt, säger João. Ändå har min mamma aldrig hållit mig tillbaka utan snarare uppmuntrat mig att åka.

NU HAR DE BOTT TILLSAMMANS I 3,5 ÅR. Nästa sommar stundar bröllop i Lissabon och om bara en dryg månad väntas deras lilla son eller dotter komma till världen.

– I och med att vi vet att vi är från olika kulturer är vi också öppnare för varandra, lyssnar och antar inte genast att vi tänker lika, säger Jannie.

– Att ha en förståelse och respekt för den andras bakgrund och kultur är också viktiga förutsättningar för att bilda familj. Innan jag träffade Jannie var jag skeptiskt inställd till att skaffa barn, jag tänkte att allt är jobbigt och att det egna livet tar slut så fort man blir förälder. Men jag har lyssnat på henne och med tiden har jag insett att det finns mycket fint som uppväger att det säkert är jobbigt ibland, säger João.

Att få ge det lilla barnet rötter i två länder ser de båda som en värdefull gåva. De kommer att tala sina respektive modersmål, svenska och portugisiska, och så blir det dessutom ett språkbad i engelska eftersom det är de blivande föräldrarnas gemensamma språk.

– Jag är stolt över att få ett internationellt barn, speciellt i dessa dagar när vi delar upp värden i ”vi” och ”de”, säger Jannie och får medhåll av João.

– Då är det extra viktigt att visa att världen är så mycket mer än det du upplever och ser i din lilla bubbla.

Vad säger ni när er son eller dotter i framtiden vill åka utomlands för en längre tid?

– Jag skulle naturligtvis uppmuntra det, och sedan skulle jag ångra mig när hen inte kommer tillbaka, säger Jannie med ett skratt.

– Och när den dagen kommer ska jag påminna dig om att det var precis det vi en gång gjorde, svarar João. 

29

Studerande och forskare lämnar Finland text

NIKLAS EVERS

Att flytta utomlands för att studera blir allt vanligare. Antalet finländska ansökningar till högskolor i Sverige har ökat med hälften på bara några år. ÅR 2010 SKICKADES 9019 FINLÄNDSKA ansökningar till högskolor i Sverige. På fem år har siffran stigit till hela 13599 ansökningar, en ökning på 50 procent.

Bortsett från att antalet minskade något år 2011 har siffran ökat fram till 2015, rapporterar Sveriges Radio.

Siffrorna kommer från svenska Universitets- och Högskolerådet. Det överlägset mest populära ämnet att studera i Sverige är medicin. Både hösten 2014 och hösten 2015 har de tre populäraste linjerna bland finländska sökande i Sverige varit läkarprogrammen vid Uppsala universitet, Umeå universitet och Karolinska institutet.

Av årets 13 600 finländska ansökningar gick över 5000 till något av de tre populära läkarprogrammen. Men också utbildningarna i ekonomi, juridik och biologi lockar sökande som tagit studentexamen i Finland.

Ansökningsstatistiken från de svenska högskolorna går hand i hand med den totala utvandringen från Finland som ökat de senaste åren. Enligt Statistikcentralen flyttade knappt 12 000 personer från Finland år 2010 medan motsvarande siffra ifjol var 15 500.

ENLIGT MIGRATIONSINSTITUTET utgör unga en stor del av de som flyttar från Finland. En allt mer

30

internationell livsstil uppges vara orsaken till utflyttningen. Vi flyttar från landet på grund av jobb, studier och kärlek.

Trots att det ökande antalet ansökningar till svenska högskolor inte räcker till som bevis för fenomenet brain drain finns det flera tecken på att det finländska utbildningsväsendet blivit mindre attraktivt. I augusti skapade den ansedda islamforskaren Jaakko Hämeen-Anttila rubriker då han gav besked om att han lämnar landet.

Hämeen-Anttila sade i samband med beskedet att regeringens nedskärningar i utbildningen var en bidragande faktor till att han valde att lämna Helsingfors universitet för universitetet i Edinburgh i Skottland. Enligt Hämeen-Anttila kommer unga forskare i framtiden att få svårt att klara sig vilket i sin tur leder till att Finland inte längre kan hävda sig i internationell forskning. Speciellt orolig sade han sig vara över att Helsingfors universitet drabbas så hårt av nedskärningarna.

Hämeen-Anttila erbjöds jobbet vid universitetet i Edinburgh och hade inte själv aktivt sökt det.

Studentbladet har samlat historier från ett gäng finlandssvenska studerande som liksom HämeenAnttila sökt sig till högskolor utomlands. 

Louise Lindberg

Rickard Ramberg

Axel Enqvist

Sabina Friman

MISSNÖJE MED STUDIERNA vid Arcada i kombination med en miss i inträdesprovet till Soc&Kom fick 23-åriga Louise Lindberg att söka sig till Stockholm och Södertörns högskola där hon nu är inne på sitt sista år av journalistikstudier.

Lindberg studerade Film & tv vid Arcada i två år men var aldrig helt nöjd.

Studier i journalistik intresserade mera så hon beslöt sig för en flytt till Soc&Kom. För säkerhets skull skickade hon ändå in ansökningar till Sverige.

– Jag tror jag bara på måfå sökte journalistutbildningar i Stockholm på studera.nu. Jag hade nog ingen aning om vart jag sökte eller vart jag riktigt skulle hamna när jag väl började studera.

Tanken var ändå att börja på Soc&Kom men efter att ha hon läst fel bok till inträdesprovet och hamnade på reservplats till journalistiklinjen blev Sverige igen ett aktuellt alternativ. Dessutom hade hennes pojkvän också fått studieplats vid en skola i Stockholm.

– Så som det ser ut just nu hoppas jag på att kunna stanna i alla fall för en tid efter mina studier i Sverige.

Men man vet ju aldrig vad framtiden bär med sig.

Sverige är perfekt eftersom man kommer bort från Finland men samtidigt har kort väg hem till sin familj och vänner berättar Lindberg. 

EFTER TRE ÅR AV ekonomistudier vid Åbo Akademi drog Rickard Ramberg till Lund för att bli arkitekt, något han bestämde sig för att bli redan i lågstadiet.

– Mina studier vid ÅA byggde på att jag läste massor med kurser under höstterminerna medan jag under vårarna gjorde inträdesuppgifter till de olika arkitektutbildningarna.

Eftersom det är stenhård konkurrens om de få platser som finns vid de finska arkitektskolorna satsade Ramberg på att söka till så många skolor som möjlig och våren 2014 kunde han välja mellan en studieplats i Finland, Sverige och Skottland. Efter att ha snackat med vänner som studerat i Lund och andra arkitekter stod valet av studieort klart.

Enligt Ramberg är det en fördel att resan mellan Lund och hemstaden Helsingfors går så snabbt, bara 4,5 timmar från dörr till dörr. Han tänker ändå inte flytta tillbaka i första taget.

– Just nu känner jag att jag vill läsa klart utomlands och sedan jobba några år och samla erfarenheter före jag söker mig tillbaka till lilla och trygga Finland, säger Ramberg.

Som exilfinländare tar han också vara på chansen att hälsa hem.

– Hälsningar till alla som fortfarande prenumererar på Studentbladet vid Åbo Akademi! 

UNDER SITT SISTA ÅR på kläd- och kostymformgivningslinjen vid Novia prövade Axel Enqvist på ett halvårs utbytesstudier i Oslo. Nu är han inne på sitt första år av magisterstudier vid Kunsthøgskolen i Oslo med klädsdesign som specialisering.

– Jag blev helt kär i staden, landet och skolan. Då jag kom tillbaka till Finland på vintern kändes det som om utbytesperioden kanske hade varit lite för kort så jag sökte in på masters-programmet på skolan i Norge, säger Enqvist.

Inför utbytesprogrammet övervägde han också Sverige och Danmark men valet föll på Norge eftersom landet kändes mest exotiskt.

– Jag hade aldrig varit I Norge förut, men var ett stort fan av norsk musik, vilket kanske inspirerade valet lite. Jag visste inte så mycket om skolan före jag åkte förutom då det jag hade läst på deras webbsida.

Motsvarande utbildningen i Finland skulle ha varit på Aalto universitetet, men Kunsthøgskolen kändes mer relevant för Enqvist eftersom han redan kände till arbetsmetoderna och möjligheterna där.

Han beskriver studierna i Norge som bra och omfattande och intensiva, åtminstone i början. Men på frågan om att återvända till Finland efter studierna blir han kryptisk.

– Inget är ännu hugget I sten! Vi får återkomma om två år. 

i Studentbladets panel har Sabina Friman börjat studera vid ett universitet utomlands utan annat än gymnasieutbildning i bagaget. Hon är nu inne på sitt fjärde och sista år vid Edinburgh Napier University där hon studerar grafisk design.

För Friman var utlandsstudier ett naturligt val eftersom också hennes syster har studerat utomlands. Med en studentexamen från Mattlidens IB-linje var inte heller det engelska språket ett hinder.

– I Finland finns bara ett par skolor som erbjuder studier inom design. I Storbritannien är de hundratals. Jag hade också bekanta i Edinburgh som berättat mycket bra om sina upplevelser här – plus att jag aldrig varit i Skottland förut, vilket gjorde hela grejen ganska spännande.

Friman beskriver studierna i Skottland som intensivare än i Finland. Allas studier framskrider i samma takt och missar man en kurs måste man vänta ett år på nästa chans. Och hon vet vad hon talar om, i år har hon varit utbytesstuderande vid Aalto-universitetet.

– Man kan lugnt säga att det är skillnad på studierna. I Finland kan studerandena påverka studiernas innehåll och takt mera än här.

Frimans mål är att jobba i Finland då studierna är avklarade. 

TILL SKILLNAD FRÅN DE ANDRA

31

STUD ERAN DE, LÄS K VALIT ETSTIDNI NGAR FÖRM ÅNLIG T!

STBL Debatt Folkvandringarna kommer tillbaka "JAG HATAR MÅNGKULTURELLA MÄNNISKOR" bloggar Olle-i-månen­

(inte hans verkliga namn, men vem bryr sig).

En blogg är egentligen en B-logg, där B står for B/S, amerikansk Bull / Shit eller Beklagligt / Struntprat, just vad en riksdagsman inte borde ägna sig åt.

Olle-i-månen har valt en sällsynt dålig tid för sitt utfall nu när folkvandringen från Syrien till Tyskland tycks börja på allvar. Och det är ingen B/S. Jag överväger att låna ut mitt 4-rums hus i Sibbo till en flyktingfamilj. Själv kan jag alltid bo i bastun. Adressen är Nikolsberga 73.

Olle-i-månen är en sällsynt misslyckad riksdagsman i dagens läge.

Hans parti kan inte stoppa folkvandringarna och deras många kulturer hur man än försöker.

Björn Palmén Skribenten har varit redaktör på Stbl, informatör på Strålsäkerhetscentralen och inspektör på Handels och Industriministeriet. Han ger ut tidningen "Helsingfors Morgonblad" i Runebergs anda.

Vill du se din insändare i Studentbladet? Skicka in din text till chefred@stbl.fi

Sv e n S k a L I t t e r at u rSä L L S k a p e tS fö r e d r ag S S e r I e

Ockupation, annektering eller folkets val?

Måndagen den 12 oktober kl. 18.00 Madeleine Hurd: Är du tysk eller är du dansk? Gatans politik i striden över Flensburg/ Flensborg efter första världskriget Christer Kuvaja: Fosterlandet Finland? Ålänningarna och förhållandet till moderlandet 1900–1917 Måndagen den 16 november kl. 18.00 Anna-Lena Laurén: Ukrainas flytande identiteter Kalle Kniivilä: Längtan till Sovjet Måndagen den 14 december kl. 18.00 Jens E. Olesen: Svensk-Pommern mellem Sverige og det Tysk-Romerske rige 1648–1815 Klas-Göran Karlsson: Den armeniska frågan. Osmanska rikets upplösning och folkmordet 1915

I SLS hus, Riddaregatan 5, Helsingfors Kom i tid och försäkra dig om en plats!

Vi direktsänder föredragen på nätet. Läs mer på www.sls.fi

32

Vad ska vi kalla det? text

FANNY FRÖMANS

bild

SPORT

DENNIS SÖDERHOLM

”Jag ska på fotboll för jobbet i kväll … alltså damfotboll”, är en mening som pinsamt många gånger slunkit ur min mun under mina tre somrar som sportjournalist. Varifrån kommer behovet att precisera att det inte är män som springer runt på plan?

I DEN FÄRSKASTE FIFA-RANKNINGEN i fotboll ligger det finländska damlaget på 24:e plats, medan vi på herrsidan ligger så lågt nere som på plats nummer 92. För damerna är placeringen den sämsta någonsin, medan herrarna som bäst varit nio placeringar sämre än damerna just nu. Medan herrlandslaget bommat kval efter kval till både VM och EM, har damerna deltagit i de tre senaste omgångarna av de europeiska mästerskapen och faktiskt spelat helt hyfsat.

Trots det här fann jag mig i somras fundera över ifall ”USA klart för VM-final i fotboll” var en passande rubrik för en artikel om semifinalmatchen i sommarens fotbolls-VM. Tycker månne någon att rubriken är missvisande, alla vet ju att VM spelas först om tre år i Ryssland? För med ”VM” syftar man förstås bara på världsmästerskapen på herrsidan, medan det i år var damlagen som fick göra upp om världsmästartiteln.

här vi talar om sport. Där finns en artikel som heter Finlands fotbollslandslag, som handlar om herrlaget, och en annan som heter Finlands damlandslag

JAG SKÄMS ÖVER min omedvetna tankegång, men vet samtidigt att jag inte är ensam om att tänka så.

Ett klick in på Wikipedia visar att det är precis så

i fotboll. Som om mannen var normen och kvinnan det avvikande, till och med då damerna faktiskt är de som presterar bättre.

” Hur kan det vara fullt acceptabelt att kalla det som utövas av det ena könet för idrott och det som utövas av det andra för damidrott?”

Vid närmare eftertanke är det nästan svårt att tro att det här fortfarande är helt vardagligt språkbruk i vårt medvetna samhälle. Hur kan det vara fullt acceptabelt att kalla det som utövas av det ena könet för idrott och det som utövas av det andra för damidrott? Det handlar bara om termer, men vad vi kallar det har betydelse. Vill vi att damerna någonsin ska kunna ta sig upp till samma proffsnivå som herrarna får njuta av, måste vi sluta upp med att genom vårt språkbruk sätta damerna i en klass för sig.

MEN MISSFÖRSTÅ MIG INTE, ett konstgjort försök att införa också förledet herr- i vår sportvokabulär är inte vad jag efterlyser. Istället borde vi göra som en klok chef sade åt mig då jag för första gången skulle skriva för sporten: Vi kallar det bara för fotboll, allt annat är att dumförklara läsarna. De ser ju nog på bilderna och namnen ifall det är frågan om kvinnor eller män.

Och så enkelt är det. Fotboll, ishockey, tennis eller innebandy är vad vi ska kalla det. Sport som sport, oavsett kön eller ranking. 

33

34

Konsten att lyfta ett svävande tak text bild

SIMON KARLSSON

JENNIFER GRANQVIST

Linda Pira besökte Vasa och talade med Studentbladet om förebilder, framtiden och ett försvagat glastak innan hon förgyllde publikens kväll med ett perfekt gig på Brödfabriken.

STRAX EFTER HALV TVÅ STIGER LINDA PIRA

från Västerort i Stockholm upp på Brödfabrikens scen. Stämningen är pirrig bland festfolket – blir det här faktiskt så häftigt som hajpen har utlovat?

Och kan kvällen ens bli bättre? Västnylands gåva till hiphopen JAG inledde kvällen med att sätta ribban högt, innan Redrama fortsatte med att leverera en förbaskat bra spelning. Hur kan Linda Pira höja ett tak som redan svävar?

Svaret är enkelt: genom att äga scenen. Äga publiken. Genom att servera dansgolvet stenhårda strofer med en passion som inte hittas på många andra ställen. Resultat: det redan svävande taket lyfter ytterligare.

Det står klart att scenen är Grammisvinnaren Linda Piras rätta element.

– För mig är scenen det bästa med att vara artist.

Det är där jag kan släppa loss, släppa ut all kraft men också hämta kraft, säger Pira.

Vi träffar Linda Pira innan hennes första Finlandsspelning någonsin. Pira är i Vasa för musikkongressen Musik & Talang, och trots att hon är som fisken i vattnet på scenen tycker hon att det alltid flyger lite fjärilar i magen inför ett gig.

– Speciellt då jag kör för första gången någonstans, som nu. Det känns lite nervigt. Men här kan jag snacka svenska, det är ju tur i alla fall, säger hon med ett leende.

NÄR PIRA UPPTRÄDER FÖR VASAPUBLIKEN

den här tråkiga strejkfredagen i september finns det en speciell detalj värd att notera: en spelning i Finland där killrappare värmer upp för en kvinnlig huvudartist. Det är en sällsynt syn i vårt land, där Sini Sabotage och Kwans Mariko utgör merparten av kvinnorapparna. I Sverige har situationen förbättrats de senaste åren och livet som kvinnlig rappare – och som kvinnlig artist över huvud taget – har blivit bättre, tycker Pira.

– Det har jämnat ut sig jättemycket. Det fanns ju tjejrappare på 90-talet också, men de fick inte så mycket utrymme i jämförelse med hur det är nu. Jag har kommit vid rätt tidpunkt, jag känner inte att jag blivit säme behandlad av branschen för att jag är tjej.

Den mansdominerade musikbranschens glastak är alltså lättare att krossa nu än tidigare. Åtminstone i Sverige – situationen är aningen svårare i Finland, och för att läget för kvinnor som vill äntra hiphop-scenen här ska bli bättre gäller det att tvinga fram en förändring.

– Det är mycket i mediebilden som måste ändras, vem som får plats och så. Jag gjorde till exempel en remix på min låt "Knäpper mina fingrar" med ett gäng tjejrappare och det fick mycket publicitet.

– Varje tjej som försöker breaka isen skapar ringar på vattnet som sprider sig och leder till en förändring. Man måste våga försöka, våga breaka isen.

För att det ska gå är det främst unga tjejer som Pira hoppas vågar ta plats. Hon har ett enkelt råd till aspirerande tjejartister.

– Det låter jätteklyschigt, men ta för er! Låt inte någon trampa er på tårna, om ni vet vad ni vill säga och göra med er musik finns det inget som kan stoppa er.

”Varje tjej som ­försöker breaka isen ­skapar ­ringar på vattnet som sprider sig och leder till en förändring. Man måste våga försöka, våga breaka isen.”

NÄR HON INTE ÄR ARTIST kopplar Linda Pira av med familjen. Tvillingar och make finns i kulisserna, tillsammans med en passion för thaiboxning. Hon blev gravid med sina söner just då hon slagit igenom och hon tror att det hjälpt henne dit hon är i dag.

– Visst var det tungt att vänta barn just då karriären lyfte, men jag tror också det gjorde mig starkare och gav mig en drivkraft att kämpa. Det hjälpte också att jag hade bra människor omkring mig.

Det finns en baksida med att vara en populär artist, medger Pira.

– Att vara artist innebär nog mycket jobb och

hårt arbete. Det betyder att jag måste offra mycket tid, tid som annars kunde tillbringas med familjen och vänner.

Linda Pira är på alla sätt en äkta rappare. Det är klassiska beats, melodier och textrytmer. Tankarna går till The Roots, till Fugees och till och med Beastie Boys om man riktigt vill. Och det är just i Fugees vi hittar en av källorna till Linda Piras artisteri.

– Jag inspireras väldigt mycket av Lauryn Hill.

Skulle jag få samarbeta med vem som helst i hela världen skulle det vara Lauryn Hill. Hon sjunger, hon rappar, hon är en riktig musiker. Hon kör med sitt band och går fullt in i det.

– Det fanns inte så många förebilder för mig då jag växte upp och hon var en jag kunde identifiera mig med, känna igen mig i. Jag vill att folk, och speciellt kvinnor, på samma sätt ska kunna känna igen sig i den musik jag skapar.

SINA LÅTAR SKRIVER PIRA DELVIS SJÄLV , men mycket i samarbete med kollegerna på Redline Recordings. Till exempel Dani M, som hon gjorde Sush Katt med. Allyawan, som är med på sommarens hitsingel Bish Ja E Baws. Och det var i och med samarbetet med Stor på låten Rom & Kush som Sverige fick upp ögonen för henne för tre år sedan. Sin bakgrund har Pira på Frysinstitutet i Stockholm, ett stiftelsegymnasium där Pira gick musiklinjen med andra nutida, svenska storheter som Sebbe Staxx, Lykke Li och Nääk. Det är också hittills den enda utbildning som Pira har på CV:n, och trots att karriären går som på räls hoppas Pira att hon kan skaffa en vidareutbildning i framtiden.

– Jag skulle gärna fortsätta plugga, men just nu är det inte möjligt, jag har inte tid. Min man går en utbildning och då jag ser hans böcker.. Jobbigt, säger Pira och skrattar.

Pira är en människa som sätter upp mål. Just nu är målet att skapa en ny platta.

– Nu vill jag släppa ny musik. Vi har spelat så mycket hela sommaren att det inte funnits tid för studion, men nu ska det bli av.

– Jag ställer upp nya mål hela tiden som ska avklaras. Sedan tänker jag bara på ett steg i taget, och försöker att inte blicka alltför långt framåt.

Linda Pira har vunnit P3-guld, en Grammis och mycket mer. Med Bish Ja E Baws kastade hon in sig i kampen om fler priser. Och om den kommande plattan fortsätter i samma fotspår som sommarens singel kommer priserna bara att fortsätta regna över rapparen från Västerort. 

35

Ingenting är statiskt TEXT

VILHELMINA ÖHMAN BILD

ESKO KOIVISTO

Medellivslängden för en fri teatergrupp är två år, men hos den feministiska teaterduon Blaue Frau, som firar sitt tioårsjubileum i år, finns det inga tankar på att sluta. Jag träffade Sonja Ahlfors och Joanna Wingren för att tala om deras nyaste pjäs "Some plants need more light than others, but all need at least a little" och om de tio år som gått.

LUFTEN PÅ DIANASCENEN KÄNNS VARM, fuktig och tjock när man stiger in. Växter har tagit över utrymmet och fem människor ligger utspridda i rummet. Scenografin, som utformas av Emma Helle och Mari Paikkari med assistans av Piotr Konarzewski, är postmodern i sin tappning. Kala väggar med inplastade och odefinierbara saker blandas med plantor, lampor och sladdar vart om vartannat. Vid ett tillfälle mitt i pjäsen öppnar en av skådespelarna plötsligt en vägg bakom mig och trädgården (scenen) utvidgas med ytterligare ett rum.

En annan vägg som skickligt rivs ner av skådespelarna Sonja Ahlfors, Emil Grudemo El Hayek, Emma Helle, Pauliina Turakka Purhonen och Joanna Wingren är den fjärde väggen. Blaue Frau har i många år jobbat med att bryta makthierarkier mellan skådespelare och publiken. Publiken får i den här föreställningen röra sig omkring i rummet för att få så mycket ut av föreställningen som möjligt.

Tiden i pjäsen existerar inte. Jag som publik vet inte vem dessa människor är, var de är eller när det inträffar. Det är drömmar och minnen som blandas.

Själv upplever jag att det är tillståndet av mental och fysisk utmattning, intigheten som ordentlig gråt, en sömnlös natt eller katastrofen som de talar om skapar.

– Vi hade inte planerat att vi skulle hålla på i tio år, utan vi började för att vi ville göra något annorlunda, sen blev det en till produktion och en till produktion. Medellivslängden på en fri teatergrupp är två år. Jag tycker det är helt fantastiskt att vi har kunnat hålla på i tio år och jag hoppas vi håller på i tio år till, Wingren.

– Har vi verkligen hållit på så länge? Det känns mycket kortare. Jag tycker det känns bra. Med Blaue Frau är ingenting statiskt. Det kan vara utmanande. Just nu är vi i en konstig brytningspunkt. Vi har gjort Pop Up Art House och vi blir av med Dianascenen. Frågan är vart vi ska gå nu, säger Ahlfors.

– Det är kanske just det som är Blaue Frau, att vi alltid omformulerar Blaue Frau, fortsätter Wingren.

– För mig känns det subversivt, för det är jag själv

36

som omformar mig. Det är det som är så svårt med att vara skådis, särskilt kvinnlig skådis. Du blir hela tiden satt i roller, vilket leder till att du börjar omforma dig själv enligt andras blickar. Men i Blaue Frau är det vi som sätter blicken på oss själva. Då handlar det om att själv definiera vem man är och det känns som en otroligt feministisk handling i ett hierarkiskt och patriarkaliskt teaterklimat, säger Ahlfors.

Wingren är inne på samma linje.

– Man måste våga kasta bort koncept, även om de fungerar och folk kommer och tittar.

Hur började pjäsen ni nu jobbar med?

– Liisa Pentti, vår koreograf, var vår pedagog på Teaterhögskolan och vår första produktion vi gjorde med Blaue Frau gjorde vi med Liisa. Egentligen kom pjäsen från vår egen trötthet. Efter Pop Up Art House var vi väldigt trötta för vi hade producerat så mycket under två år. Så vi tänkte att vad händer om vi tänker att allting redan är producerat, allt har hänt, katastrofen har hänt och du är inne i det, vad uppstår då?, frågar sig Wingren.

Ahlfors beskriver arbetet med pjäsen som en protest mot den konventionella teaterformen.

– För min del handlade det också om en jättestor leda över teatern som konstform. Jag kan bli så led av produktionsmaskineriet. Det här blev ju en föreställning så kanske vi misslyckades med det!

– Ibland i modern teater finns det en skam över att våga ta i saker. Verkligen gå in i det och säga att jag står för det här. Sedan handlar pjäsen om hur samhället ser ut. Det finns så otroligt mycket hat och aggressivitet och man använder så mycket av den energin, säger Wingren.

Ni skapade ju Blaue Frau för att komma loss från det ojämlika teaterfältet. Tycker ni något har förändrats på de tio åren som gått?

– Jag känner att vi är väldigt utanför det finlandssvenska teaterfältet. Vi valde ju från början att ta avstånd från det. Så jag kan inte säga hur arbetsmiljön

på institutionerna är nu jämfört med då jag jobbade där för nästan tio år sedan. Men det jag upplever har ändrat är att det finns en diskussion om feminism. När vi började med Sub Frau 2001 fanns det noll diskussion om feminism,säger Wingren.

Hon berättar att det feministiska budskapet gått som en röd tråd genom teatergruppens historia.

– Något vi jobbat mycket med är att försöka bredda på begreppet teater, det är så smalt idag. Samma sak gör vi med feminismen. Skulle Finland se ut på ett annat sätt så vet jag inte om vi skulle kalla oss en feministisk teatergrupp, för ibland är det en gigantisk last att bära. Vi är oss veterligen den enda feministiska teatergruppen och då har vi valt att stå för det och så får ni läsa våra föreställningar utgående från det. Det är i sin tur ibland svårt för då blir det en diskussion om det här var tillräckligt feministiskt eller inte. Kanske vi slutar kalla våra föreställningar teater, kanske vi slutar kalla oss feminister, kanske vi kallar oss normkreativa istället!

Nu tar ju tiden på Dianascenen ut - Vad händer nu?

– När vi fick teaterscenen ville vi absolut ha ett eget utrymme. Vi var trötta på att söka nya sammanhang. Vi ville bygga upp något och det gjorde vi med Pop Up Art House. Men nu låter jag bortskämd när jag säger att det är jätteskönt att inte ha ett utrymme! Nu känns det bra att fundera vad vi vill göra för föreställning, hitta ett utrymme som passar den föreställningen istället för andra vägen, säger Wingren.

– Det är också skönt att saker och ting förändras.

Att saker och ting blir annorlunda. Nästa år är väldigt planerat och de två följande åren är löst planerade. Vi kommer jobba med koreografen och dansaren Carl Knif hösten 2016 och på våren kommer vi göra vår elva-års jubileumsföreställning, men den får förbli hemlig ännu, säger Ahlgren.

Some plants need more lights than others, but all need at least a little spelas 20.9, 22.9, 25.9, 26.9 & 28.9 på Dianascenen på Skillnadsgatan 7 i Helsingfors. Biljetter kan bokas på info@blauefrau.com. 

Tillbaka till 21 oktober text

TOM SAXMAN

“Great Scott!” Tillbaka till Framtiden (Back to the Future, 1985) har ­trettioårskalas i december!

Den ikoniska filmtrilogin om tonåringen ­Marty McFlys (Michael J. Fox) och hans excentriska uppfinnarpolare Emmet ”Doc” Browns (Christopher Lloyd) tidsäventyr har inte bara jubileum i år, utan 2015 har även stor betydelse i filmerna.

FILMSERIEN, FÖR DE SOM INTE VET, handlar om den ovannämnda duons resor genom tiden i en DeLorean-tidsmaskin. Tillsammans måste de åka bakåt i tiden från 1985, till 1955 för att få Martys föräldrar att bli kära i varandra och sedan åka framåt i tiden, till 2015, för att stoppa Martys son från att begå ödesdigra misstag. Datumet för det senare nämnda äventyret, som sker i film nummer två, är 21 oktober 2015. Tillbaka till Framtiden-fantaster har därför väntat på just detta datum för att se om regissören Robert Zemeckis framtidsvision från åttiotalet överensstämmer med hur det verkligen ser ut just denna dag.

Det första antagandet, som redan görs i slutet av första filmen är en klar miss: ”Vart vi är på väg behövs inga vägar”, tjuter Doc med sin raspiga röst medan huvudpersonerna flyger iväg till år 2015 i tidsmaskinsbilen. I filmversionen av detta år går all biltrafik några hundra meter ovanför markytan. ”Flygande bilar” finns redan i verkligheten och man kan köpa en av det amerikanska bolaget Terrafugia för ungefär 250,000 euro. Priset är löjligt och b-kort lär heller inte duga som körtillstånd. Bilarna i Zemeckis version av 2015 fungerar dessutom på fusionsenergi, vilket fysikern Michio Kaku anser vara en realitet först om trettio år.

FILMSERIENS KÄNDASTE UPPFINNING efter tids-

maskinen är Hoverboarden, d.v.s. den svävande ljusröda skateboarden som Marty svävar omkring på.

Svävande saker saknas över lag i vår stadsbild, men Hoverboarden är också den snart en realitet. Det amerikanska bolaget Hendo har med hjälp av crowdfundingsidan Kickstarter samlat ihop pengar för skapandet av en svävande Hendo skateboard. Brädan svävar med hjälp av väldigt kraftiga magneter och fungerar endast ovanför jättelika metallunderlag.

Förrän trottoarer görs i koppar eller aluminium lär Hoverborden endast bli en leksak man kan pröva på i dyra skatehallar.

Marty besöker i filmen en ”80s Retro”-restaurang, vilket överensstämmer bra med vår generations besatthet av gångna trender. Retro är i själva verket så ”in” att det redan passerat åttiotalet för flera år sedan.

Filmen får dock minuspoäng då Marty i restaurangen beställer en Pepsi Cola, då ingen i världshistorien någonsin haft Pepsi som sitt första läskalternativ.

I klädesväg missar Zemeckis på dubbelslips, kläder

som torkar automatiskt, kläder som ändrar storlek efter bärare samt solglasögon som täcker halva ansiktet. Nikeskor som spänner sig själv, likt de Marty får av Doc i filmen, har klädesbolaget lovat lansera filmen till ära. Poäng får Zemeckis också för löjliga och anstötliga kepsar. Likaså för äldre herrar i röda skor och byxor.

”Marty besöker i ­filmen en ”80s Retro”-restaurang, vilket överensstämmer bra med vår ­generations besatthet av gångna trender.

Zemeckis gissningar var till stor del felaktiga, men i jämförelse med andra filmer som försökt förutspå vår nära framtid, så har Zemeckis i alla fall varit optimistisk. På åttiotalet var det ganska populärt att anta världen skulle bli en dyster, dystopisk värld, där robotar slaktar överlevande människor (Terminator), där omnipotenta tv-kanaler uppmanar mord på civilbefolkning (The Running Man) eller där detektiver jagar psykopatiska androider (Blade Runner). Zemeckis hade rätt med att anta att världen inte skulle bli så hemsk. 

NÅGRA PINSAMMA MISSAR ZEMECKIS GJORT

uppenbarar sig i en tidning Doc använder för att se hur tidslinjen de försöker påverka ändras; tidningen avslöjar exempelvis att Diana av Wales blivit drottning. Detta uppfylls onekligen inte på grund av nittiotalstragedier ingen kunnat förutspå. Dessutom är drottning Elizabeth II sedan september den monark som suttit längst vid makten i Storbritannien.

Tidningen avslöjar också att USA:s president år 2015 är en ”hon”, d.v.s. spekulerbart en kvinna.

Detta är inte helt långsökt då Hilary Clinton ändå är en av de mer framträdande kandidaterna i nästa års presidentval. Detta är inget, i jämförelse med den mest tragiska missen i tidningen, vilket är papperstidningen själv, som påstår sig ha 3 miljarder prenumeranter.

37

Dal med röda linser och blomkål

TEXT & BILD

FIA DOEPEL

4dl röda linser 500g passerade tomater 1-2 stora morötter 1 medelstort blomkålshuvud 3 schalottenlökar eller 1 vanlig gul lök 3-5 klyftor vitlök En kvist rosmarin 1-2 tsk torkade chiliflingor eller mer Ca 1msk spiskummin Ca 1msk malen kardemumma Himalayasalt En skvätt ekologisk olivolja

38 38

1. Tvätta blomkålen och bryt i mindre bitar.

Hacka lök, vitlök samt morötterna. Grovhacka rosmarinen.

2. Ringla olivolja i en tjockbottnad kastrull.

Lägg den hackade löken och hälften av kryddorna i kastrullen och fräs några minuter. Häll sedan i morötterna och fräs ytterligare någon minut.

3. Häll i de röda linserna. Rör om så att allt blandas väl. Häll på 6-7 dl vatten och salta.

Lägg på locket och sänk värmen, låt puttra i ca 15 min eller tills vattnet har avdunstat. Häll på

mera vatten om linserna fortfarande känns för hårda.

4. När linserna börjar bli klara, häll på de passerade tomaterna och smaka av med salt. Låt puttra under lock i några minuter till tills linserna är mjuka.

5. Klart! Servera mer ris, quinoa eller som det är med lite naanbröd.

Tips! Koka upp en ordentlig mängd och frys in, så har du mat för stressiga dagart.ex. fisk eller varför inte speltgryn? 

Studentbladet

söker ny redaktion Studentbladet söker nu en CHEFREDAKTÖR, en R ­ EDAKTIONSSEKRETERARE och en GRAFIKER för året 2016.

Chefredaktören leder det redaktionella arbetet Redaktionssekreteraren producerar och redigerar innehåll Grafikern ansvarar för Studentbladets visuella profil

Skicka in din fritt formulerade ansökan med CV och eventuella arbetsprover till generalsekreterare ­Kasper Sundström på adress kansli@stbl.fi ­senast den 10 november 2014. Generalsekreteraren s ­ varar även på frågor om ansökan per e-post eller p ­ er telefon­ på 045-875 97 57.

Sista ansökningsdag är den 1 november

39

REVOLUTIONEN 3.-4.11.REVOLUTIONEN PÅ UNI FORTSÄTTER REVOLUTIONEN REVOLUTIO REVOLUTIONEN 333...-4 -4 11 .-4...11 .11.... REVOLUTIONEN 3 .FORTSÄTTER -4 .11. PÅ UNI FORTSÄ PÅ FORTSÄTTER PÅUNI UNI PÅ UNI FORTSÄTTER PÅ UNI FORTSÄTTER VAL AV STUDENTREPRESENTANTER REVOLUTIONEN 3.-4.11.

PÅ UNI FORTSÄTTER Ar 1990AV ockuperade studenterna Helsingfors universitets forvaltningsbyggnad. De kravde en VAL STUDENTREPRESENTANTER VAL AV STUDENTREPRESENTANTER VAL AV STUDENTREPRESENTANTER VAL AV revolution pa universitetet, d.v.s. att studenterna skulle faSTUDENTREPRESEN representation i unis forvaltning.

VAL AV STUDENTREPRESENTANTER Tjugofem ar senare pagar revolutionen och trepartsrepresentationen fungerar fortfarande.

ArArAr1990 ockuperade studenterna Helsingfors universitets forvaltningsbyggnad.

De kravde enenen forvaltningsb 1990 ockuperade studenterna Helsingfors universitets forvaltningsbyggnad.

DeDe kravde 1990 ockuperade studenterna Helsingfors Ar annu 1990 universitets ockuperade forvaltningsbyggnad. studenterna Helsingfors kravde universitets Ar 1990I november ockuperade studenterna Helsingfors universitets kravde en som skaAV det igend.v.s. valjas nya studentrepresentanter i forvaltningen (''hallopedit'') revolution papapauniversitetet, att studenterna skulle faforvaltningsbyggnad. unis forvaltning. revolution universitetet, d.v.s. attatt studenterna skulle fafarepresentation representation unis forvaltning. revolution universitetet, d.v.s. studenterna revolution paskulle universitetet, representation d.v.s. i iatt iDeunis studenterna forvaltning. skulleskafa representa VAL STUDENTREPRESENTANTER revolution pa universitetet, d.v.s. att studenterna skulle fa representation i unis forvaltning.

forsvara studenternas intressen annu pa unversitetet under perioden 2016-2017.

Tjugofem arararsenare pagar och trepartsrepresentationen fungerar fortfarande.

Tjugofem senare pagar revolutionen annu ochoch trepartsrepresentationen fungerar fortfarande.

Tjugofem senare pagarrevolutionen revolutionen annu Tjugofem trepartsrepresentationen ar senare pagar revolutionen fungerar annu fortfarande. och trepartsrepresentatione Tjugofem ar senare pagar revolutionen annu och trepartsrepresentationen fungerar fortfarande.

Ar 1990 ockuperade studenterna Helsingfors universitets forvaltningsbyggnad.

Desom kravde I Inovember som ska ska det igen valjas nya studentrepresentanter iforvaltningen forvaltningen (''hallopedit'') som ska Inovember novemberska skadet detigen igenvaljas valjasnya nyastudentrepresentanter studentrepresentanter I november skai det i forvaltningen igen valjas(''hallopedit'') nya (''hallopedit'') studentrepresentanter ska eni forvaltningen Kandidatuppstallningen pagarperioden till 2016-20 Valstudenternas av studentrepresentanter i forvaltningen halls 3.-4.11.2015.

Iforsvara november ska detpaigen valjas nyapapapa studentrepresentanter i forvaltningen (''hallopedit'') som ska revolution universitetet, d.v.s. att studenterna skulle2016-2017. fa2016-2017. representation i unis forvaltning. intressen unversitetet under perioden forsvara studenternas intressen unversitetet under perioden 2016-2017. forsvara studenternas intressen unversitetet forsvara under studenternas perioden intressen pa unversitetet under 15.10.2015. information om kandidatuppstallningen, om kandidatlistor och om valet far du pa forsvaraTjugofem studenternas intressen unversitetet under 2016-2017. arMera senare pagarparevolutionen annu ochperioden trepartsrepresentationen fungerar fortfarande.

Kandidatuppstallningen pagar till Val halls 3.-4.11.2015.

Kandidatuppstallningen pagar tillsom Val studentrepresentanter forvaltningen halls 3.-4.11.2015.

Istudentrepresentanter november ska det igeni iforvaltningen valjas nya eller studentrepresentanter iKandidatuppstallningen forvaltningen (''hallopedit'') pagar till ska Kandidat Valavavavwww.hyy.fi/forvaltningsval studentrepresentanter i forvaltningen Val halls avkontakta studentrepresentanter 3.-4.11.2015. i forvaltningen halls 3.-4.11.2015. den valansvariga pa din fakultet.

Kandidatuppstallningen pagar till Val av studentrepresentanter i forvaltningen halls 3.-4.11.2015.

15.10.2015.

Mera information om kandidatlistor och om valet far dudupa 15.10.2015.

Mera information om kandidatuppstallningen, omom kandidatlistor ochkandidatuppstallningen, omom valet farfar forsvara studenternas intressen pa 15.10.2015. unversitetetMera under perioden 2016-2017.

15.10.2015.

Mera informationom omkandidatuppstallningen, kandidatuppstallningen, information kandidatlistor om och valet dupapa om kandidatlisto 15.10.2015.

Mera information om kandidatuppstallningen, om valansvariga kandidatlistor ochpa omdin valet far du pa www.hyy.fi/forvaltningsval eller kontakta den fakultet. www.hyy.fi/forvaltningsval eller kontakta den valansvariga pa din fakultet. www.hyy.fi/forvaltningsval eller www.hyy.fi/forvaltningsval kontakta den valansvariga eller pa din kontakta fakultet. dentillvalansvarig Kandidatuppstallningen pagar Val av studentrepresentanter i forvaltningen Statsvetenskapliga fakulteten Medicinska fakulteten www.hyy.fi/forvaltningsval eller kontaktahalls den3.-4.11.2015. valansvariga pa din fakultet.

Henna Pursiainen - henna.pursiainen@helsinki.fi Enni Kaltiainen - Mera oav@lks.fi 15.10.2015. information om kandidatuppstallningen, om kandidatlistor och om valet far du pa Riikka Tahkavuori - riikka.tahkavuori@helsinki.fi

www.hyy.fi/forvaltningsval eller kontakta den valansvariga pa din fakultet.

Farmaceutiska fakulteten Statsvetenskapliga fakulteten Statsvetenskapliga fakulteten Medicinska fakulteten Medicinska fakulteten Statsvetenskapliga fakulteten Statsvetenskapliga faku Medicinska fakulteten fakulteten Teologiska fakulteten Perttu Hietanen perttu.hietanen@helsinki.fi Medicinska Henna Pursiainen henna.pursiainen@helsinki.fi Henna Pursiainen henna.pursiainen@helsinki.fi Statsvetenskapliga fakulteten Enni Kaltiainen oav@lks.fi Enni Kaltiainen oav@lks.fi Medicinska fakulteten Henna Pursiainen henna.pursiainen@helsinki.fi Henna Pursiainen - henna.purs Enni Kaltiainen - oav@lks.fi Enni Kaltiainen - oav@lks.fi Kata Kaski - katariina.kaski@helsinki.fi Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Henna Riikka Tahkavuori - -henna.pursiainen@helsinki.fi riikka.tahkavuori@helsinki.fi Riikka Tahkavuori riikka.tahkavuori@helsinki.fi Pursiainen Enni Kaltiainen oav@lks.fi Riikka Tahkavuori riikka.tahkavuori@helsinki.fi Riikka Tahkavuori - riikka.tahk Farmaceutiska fakulteten Farmaceutiska fakulteten Farmaceutiska fakulteten Farmaceutiska fakulteten Tea Nieminen tea.niemi@helsinki.fi Beteendevetenskapliga fakulteten Riikka Tahkavuori riikka.tahkavuori@helsinki.fi Teologiska fakulteten Perttu Hietanen - -perttu.hietanen@helsinki.fi Teologiska fakulteten Perttu Hietanen Farmaceutiska fakulteten Teologiska fakulteten Teologiska fakulteten Perttu Hietanen -perttu.hietanen@helsinki.fi perttu.hietanen@helsinki.fi - perttu.hietanen@helsinki.fi Emmi Heikkinen emmi.heikkinen@helsinki.fi Perttu Hietanen Jouni Vainio - jouni.w.vainio@helsinki.fi Statsvetenskapliga fakulteten Medicinska fakulteten Kata Kaski katariina.kaski@helsinki.fi Kata Kaski katariina.kaski@helsinki.fi Teologiska fakulteten Perttu Hietanen perttu.hietanen@helsinki.fi Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Kata Kaski - katariina.kaski@helsinki.fi Kata Kaski - katariina.kaski@ Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Pursiainen -fakulteten henna.pursiainen@helsinki.fi Veterinärmedicinska Enni Kaltiainen - oav@lks.fifakulteten Kata KaskiHenna - katariina.kaski@helsinki.fi Humanistiska Tea Nieminen tea.niemi@helsinki.fi Tea Nieminen tea.niemi@helsinki.fi Beteendevetenskapliga fakulteten Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Beteendevetenskapliga fakulteten Tea Nieminen - tea.niemi@helsinki.fi Tea NieminenBeteendevetenskapliga - tea.niemi@helsinki.fi Riikka Tahkavuori- -jenna.sorjonen@helsinki.fi riikka.tahkavuori@helsinki.fi fakulteten Beteendevetenskapliga f Crista Hamalainen -fakulteten crista.hamalainen@helsinki.fi Jenna Sorjonen Farmaceutiska Emmi Heikkinen emmi.heikkinen@helsinki.fi Emmi Heikkinen emmi.heikkinen@helsinki.fi Jouni Vainio - -jouni.w.vainio@helsinki.fi Tea Nieminen tea.niemi@helsinki.fi Jouni Vainio jouni.w.vainio@helsinki.fi Beteendevetenskapliga fakulteten Emmi Heikkinen emmi.heikkinen@helsinki.fi Emmi Heikkinen emmi.heikkinen@helsinki.fi Jouni Vainio jouni.w.vainio@helsinki.fi Jouni Vainio - jouni.w.vainio@ Elina Melander fakulteten - elina.melander@helsinki.fi Teologiska Biomiljövetenskapliga fakulteten Perttuoch - fakulteten perttu.hietanen@helsinki.fi Emmi Heikkinen - Hietanen emmi.heikkinen@helsinki.fi Jouni Vainio jouni.w.vainio@helsinki.fi Veterinärmedicinska Veterinärmedicinska fakulteten Humanistiska fakulteten Humanistiska fakulteten Veterinärmedicinska fakulteten Veterinärmedicinska fakulteten Pauliina Moilanen - pauliina.moilanen@helsinki.fi Kata Kaski - katariina.kaski@helsinki.fi Humanistiska fakulteten Humanistiska fakulteten Anna Lehtonen - anna.mm.lehtonen@helsinki.fi Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Humanistiska Crista Hamalainen crista.hamalainen@helsinki.fi Crista Hamalainen crista.hamalainen@helsinki.fi Veterinärmedicinska fakulteten Jenna Sorjonen jenna.sorjonen@helsinki.fi Jenna Sorjonen jenna.sorjonen@helsinki.fi fakulteten Crista Tea Hamalainen crista.hamalainen@helsinki.fi Crista Hamalainen crista.hamalainen@helsinki.fi Jenna Sorjonen jenna.sorjonen@helsinki.fi Jenna Sorjonen - jenna.sorjon Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten Jenna Juridiska fakulteten fakulteten Nieminen - tea.niemi@helsinki.fi Beteendevetenskapliga Crista Hamalainen - crista.hamalainen@helsinki.fi Elina Melander - --elina.melander@helsinki.fi Elina Melander elina.melander@helsinki.fi Sorjonen jenna.sorjonen@helsinki.fi Biomiljövetenskapliga fakulteten Bio-och och miljövetenskapliga fakulteten Elina Melander - elina.melander@helsinki.fi Elina Melander - elina.melande Bio- och miljövetenskapliga fakulteten Bio- och miljövetenskapliga fakulteten Salla Niemonen salla.niemonen@helsinki.fi Iris Pitkanen iris.pitkanen@helsinki.fi Emmi Heikkinen - emmi.heikkinen@helsinki.fi Jouni Vainio - jouni.w.vainio@helsinki.fi Pauliina Moilanen - -pauliina.moilanen@helsinki.fi Pauliina Moilanen pauliina.moilanen@helsinki.fi Elina Melander - elina.melander@helsinki.fi Anna Lehtonen anna.mm.lehtonen@helsinki.fi Anna Lehtonen anna.mm.lehtonen@helsinki.fi Biooch miljövetenskapliga fakulteten Pauliina Moilanen pauliina.moilanen@helsinki.fi Pauliina Moilanen - pauliina.m Anna Lehtonen - anna.mm.lehtonen@helsinki.fi Anna Lehtonen - anna.mm.lehtonen@helsinki.fi Veterinärmedicinska fakulteten Pauliina Moilanen pauliina.moilanen@helsinki.fi Anna Lehtonen anna.mm.lehtonen@helsinki.fi Humanistiska fakulteten Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten Juridiska fakulteten Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten Juridiska fakulteten Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten Juridiska fakulteten Juridiska fakulteten Crista -Hamalainen - crista.hamalainen@helsinki.fi Jenna Sorjonen - jenna.sorjonen@helsinki.fi Salla Niemonen salla.niemonen@helsinki.fi Iris Pitkanen iris.pitkanen@helsinki.fi Salla Niemonen salla.niemonen@helsinki.fi Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten Iris Pitkanen iris.pitkanen@helsinki.fi Juridiska fakulteten Salla Niemonen - salla.niemonen@helsinki.fi Salla Niemonen salla.niemonen@helsinki.fi Iris -Pitkanen - iris.pitkanen@helsinki.fi Iris Pitkanen - iris.pitkanen@ Melander - elina.melander@helsinki.fi Bio- och miljövetenskapliga fakulteten Salla Niemonen - salla.niemonen@helsinki.fi Iris PitkanenElina - iris.pitkanen@helsinki.fi

Anna Lehtonen - anna.mm.lehtonen@helsinki.fi

Pauliina Moilanen - pauliina.moilanen@helsinki.fi

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten

Juridiska fakulteten

Salla Niemonen - salla.niemonen@helsinki.fi

Iris Pitkanen - iris.pitkanen@helsinki.fi