STBL 06/2013

Nyckeln hem Vi bjรถd in oss till studerande fรถr att tala om boende. sid 12-15

Studentbladet Nr 6/2013 Sedan 1911

Ledare

Skolan som smörgåsbord

D

ebatten om skolsvenskan är lite som en sommarplåga, bortsett från att sommarplågor alltid i något skede slutar spelas, allra senast i november. Debatten tycks däremot vara inställd på livslång repeat.

Speciellt intensivt har meningsutbytet ändå varit under de senaste månaderna. Orsaken är medborgarinitiativet om att göra skolsvenskan frivillig, som under sina sex månader samlat drygt sextiotusen underskrifter. Det är mer än tillräckligt för att riksdagen ska behandla initiativet.

Svenskans vara eller inte vara är något som också tas upp i Ylioppilaslehtis senaste ledare, där tidningens chefredaktör vappu kaarenoja frågar sig om man kunde göra något nyttigare med de 228 timmar som finskspråkiga idag tvingas ägna åt svenskinlärning. I texten beskrivs också hur de som förespråkar obligatorisk svenska inte litar på människans förmåga att själv bestämma över ovannämnda timmar, följt av en uppmaning att man borde lita. De som vill offra tiden till svenska ska få göra det och de som anser det nyttigare att läsa till exempel ryska ska ha den möjligheten.

Det här framstår som ganska rimliga ståndpunkter, om man betraktar dem på ytan. För visst klingar frihet lite fräschare än det unkna ordet tvång, som för tankarna till svunna tider och stränga diktaturer. Och att göra något som

känns nyttigt är väl ingen dum idé? Tänk ivriga elever som lägger ner all sin energi på att insupa kunskap i stället för att kasta suddgummin och skriva könsord i skolböckerna.

Men samtidigt väcker resonemanget i ledaren en del frågor om vilka värden som ska styra grundskolan och vad skolan egentligen finns till för. Är det för att erbjuda eleverna en så bred kunskapsbas som möjligt, eller en plattform för nyttomaximering? För om eleverna en gång ska få utgå från nytta när det gäller språk, borde de väl också få (och vara mogna) att granska andra ämnen ur ett nyttoperspektiv, och ersätta sådant som känns oanvändbart med annat.

Osökt förs tankarna till Sverigebåtarnas dignande buffétbord, där man glatt kan plocka tallriken full med gravlax och rom, och strunta i de där suspekta varmrätterna som simmar omkring i sina slemmiga såser, helt enkelt för att man inte känner sig tillräckligt motiverad att äta dem. Överlag är det intressant att se hur man i den allmänna språkdebatten målar upp en bild av svenskan som ett språk som automatiskt skapar en känsla av olust och minskad livsglädje hos den som försöker lära sig språket. Man tragglar sig fram och mår sämre för varje dag som går.

I kontrast till det här finns världsspråken, som man skulle bli en mästare på bara inte svenskan låg i vägen. Med dem lär nämligen motivationen komma på köpet.

 celia hillo r e da k t ion s s e k r e t e r a r e

Den tredje trotsåldern Ett människoliv börjar med tre jobbiga perioder. Först är det trotsåldern och ungefär tio år senare börjar tonåren. Efter det lugnar det ner sig för ett tag, men sedan slår den sista fasen till - ungdomspolitiken.

Det som för yngre kallas trots och uppmärksamhetssjuka går under benämningen målprogram för ungdomspolitikerna. Själva innehållet i ett målprogram kan egentligen handla om nästan vad som helst.

Legalisering av hets mot folkgrupp, månggifte och överhastighet med moped, allt går. Det viktigaste är att det är tvärtemot allt som de vuxna säger.

Föräldrar brukar instinktivt veta hur de ska handskas med trotsiga två-åringar och angstande fjortisar.

Oftast lönar det sig bara att strunta i det underliga beteendet tills det går om, för det brukar det göra till slut.

Men när det kommer till ungdomspolitiken försvinner det pedagogiska 2 • studentbladet

lugnet snabbare än andy mcCoy från Big Brother-huset.

Grundregeln med dagisbarn är att de som härjar inte ska belönas för sitt beteende. Får barnet en belöning, som till exempel massiv medieuppmärksamhet, kommer också det garanterat att säga korkade saker i framtiden . Ingenting lockar lika mycket till fuffens som en inbjudan till kvällsnyheterna eller en småsur ilkka kanerva.

Uppmärksamheten ger inte bara en känsla av succé, utan innebär ofta också riktig framgång. En vild unge får mera komplimanger och lyfts oftare upp i famnen än ett politiskt korrekt barn. Det här faktumet är ungdomspolitikerna medvetna om.

Om en ungdomspolitiker spelar sina kort rätt, är en lång karriär inom politiken garanterad. Att profilera sig som en smått korkad ordförande för ett ungdomsparti är ett litet pris för att bli invald till riksdagen. När man

en gång gjort sig sedd är det lätt att senare visa hur man vuxit upp och lämnat de radikala ungdomsåren.

Alla genomgår de två första trotsåldrarna, men ungdomspolitiken drabbar bara vissa. En stor del av dem lyckas till och med undvika de radikala bieffekterna och sägs överväga sina motiv innan de uttalar sig. Det går rykten om ungdoms politiker med förmågan att resonera sig fram till åsikter i stället för att blint följa ideal från det tidiga 80-talet. Så länge trotsåldern får stå i rampljuset kommer de också att förbli rykten.

 teemu kiviniemi c h e f r e da k tör

Innehåll Rektor nr 137

Revolution 2.0

Stbl har träffat universitetets mäktigaste man. Han är bra på att tala och sägs vara bra på att lära.

Två turkiska akademiker ville få reda på vem som egentligen stod bakom vårens oroligheter i Istanbul. De fick snabbt svar på Twitter.

sid 16-19

sid 24-25

Rekreationer 2013

Missa inte

De hetaste tipsen i fyra olika studiestäder för nyinflyttade gulnäbbar.

4-5 Studiestödet förnyades – igen 8-10 En undervisningsministers betraktelser 12-15 Var bor man billigast?

22-23 De underligaste studentföreningarna 36 Alla älskar Walter White 39 Händelsekalendern

sid 35

nordens äldsta Studenttidning • årgång 102

Nyckeln hem Vi bjöd in oss till studerande för att tala om boende. sid 12-15

Studentbladet Nr 6/2013 Sedan 1911

Redaktionen Alkärrsgatan 9 B, 00100 Helsingfors • chefredaktör Teemu Kiviniemi, 050 563 4790, chefred@stbl.fi • redaktions­sekreterare Celia Hillo, 050 501 7331, red@stbl.fi • grafisk formgivare Mathias Heinänen, grafiker@stbl.fi • Redaktör i Åbo Emma Ekstrand, ­­­emma.ekstrand­@ abo.fi • Redaktör i Vasa Heidi Hendersson, heidi.hendersson@gmail.com • webbredaktör Tina Kärkinen, webb@stbl.fi • AnnonsFÖRSÄLJNING Mats Lindström, 040 529 7970, annons@stbl.fi• AnnonsMATERIAL annons@stbl.fi. Annonser bör lämnas in senast tio dagar före utgivningsdatum. • Kansli, adressändringar, PRENUMERATIONER 045-8759759, kansli@stbl.fi • Utgivare Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) rf. Alkärrsgatan 9 B, 00100 Helsing­fors • Generalsekreterare Jenny Skoglund, 045 875 9759, kansli@stbl.fi • Ordförande Nanna Sandqvist, ordforande@stbl.fi • ­Styrelse Elin Andersson, Mathias Dahlbäck, Johanna Hagström, Robin Hjerpe, Valter Huldén, Anna-Maria Malm, Rasmus Olander, Oleg Stikhin, Elias Vartio, Jonas Ö ­ hman, styrelsen@stbl.fi • Tryckeri KSF Medias tryckeri, Vanda • UTGIVNING 2013 Studentbladet utkommer fem gånger under vårteminen 2013 och fyra gånger under höstterminen 2013. Tidningen sänds till medlemmarna i ÅAS, SHS, ASK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i HUS och AUS. En prenumeration kostar 20 euro för övriga studerande, 40 euro för icke-studerande, 45 euro inom Norden och 55 euro utanför Norden. Upplaga: 12 000 (2 st Abi-nummer á 14 000). Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material.

studentbladet

•

3

Tudelade åsikter om studiestödsreform text teemu kiviniemi bild mathias heinänen

I slutet av sommaren beslöt ­ ­regeringen om att höja studiestödet med ungefär 30 euro i månaden och förkorta den tid stödet delas ut. Hittills har studerande varit berättigade till ­studiestöd ett år längre än den beräknade studietiden, i framtiden får man bara ett halvt år extra.

Paavo Arhinmäki i Stbl nr 4/2013

uppmuntrar till snabbare studier. Helhetssumman som en studerande får i framtiden kommer inte att skilja sig från den summa man får idag. Stödformen kommer inte att påverka dem som redan inlett sina studier.

Studerandeorganisationerna var kvicka att döma ut den nya modellen. I ett gemensamt ställningstagande oroade sig ordförandena mikko valtonen (Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland, SAMOK) och marina lampinen (Finlands studentkårers förbund, FSF) för att färre stödmånader leder till att allt fler avbryter sina studier.

Efter sensommarens budgetförhandlingar presenterades ändå en kompromisslösning som går ut på att studerande inte tvingas ta studielån, men som ändå

Svaren i Stbl-panelen visar att många tycker annorlunda än ­studerandeorganisationerna. Över två tredjedelar av dem som svarade

Beslutet om att rucka på studiestödet kom som något av en överraskning. Kultur minister paavo arhinmäkis (VF) självsäkra löften efter vårens budgetförhandlingar om att den sittande regeringen inte ska röra studiestödet, fick många att tro att han talade sanning.

”Den här regeringen kommer nog inte att fila på studiestödet mera”.

4 • studentbladet

ansåg att den nya stödmodellen är bättre än den gamla. Fem riksdagsledamöter från kulturutskottet som behandlar studiefrågor svarade på frågan. Fyra av dem, raija vahasalo (Saml), sanna lauslahti (Saml), mikaela nylander (SFP) och eeva-johanna eloranta (SDP) stod bakom den nya modellen. outi alanko-kahiluoto (Gröna) var ensam om att motsätta sig förändringarna.

Endast en studeranderepresentant i panelen, anna perälä, skulle ha föredragit den gamla stödmodellen. Reformen fick till och med stöd av daniel sazonov, ordförande för Finlands gymnasisters förbund, det vill säga av dem som i själva verket berörs av det nya stödsystemet.

Stbl-panelen

Eeva-Johanna Eloranta SDP

Är den nya studiestödsmodellen bättre än den gamla?

”Jag anser att den nya modellen är bättre än den gamla. Den är bättre eftersom studiestödet är högre än tidigare. I sin helhet får studerandena lika mycket studiestöd, men tiden har förkortats med ungefär ett halvt år. På det sättet uppmuntras studerandena till en snabbare studietakt.”

Outi Alanko-Kahiluoto Gröna

Camilla Mäkinen högskolepolitikansvarig, Svenska Handelshögskolans Studentkår

”Den är inte bättre. Att skära på studiestödsmånaderna kan orsaka ojämlikhet mellan studerandena.”

”Den nya studiestödsmodellen uppmuntrar studerande till en snabbare studietakt, vilket är något SHS förespråkar. Kommentarer om att det nya systemet skulle öka orättvisorna mellan skolorna i och med att olika utbildningar tenderar ta längre tid än andra är inte ett argument mot systemet, snarare ökar pressen nu på högskolor och universitet att se bedömning av arbetsmängden som krävs per studiepoäng.

Höjningen på studiestödet är ett välkommet tillägg i studerandenas vardag.”

Anna Perälä fullmäktigeledamot i Åbo Akademis Studentkår, Gröna listan. ”Det är uppenbart att studiestödet måste höjas, eftersom det inte är tillräckligt för att täcka studerandenas nödvändigaste kostnader. Men en förkortad stödtid gör ingen färdig snabbare.”

Sanna Lauslahti Saml ”Ett steg i rätt riktning. Ändå måste studiestödet utvecklas i framtiden. Till exempel borde studerande inte bestraffas för arbete om studierna framskrider enligt tidtabell.”

Veli-Matti Partanen orförande för De gröna unga. ”Reformen är korkad och ineffektiv. Flera studerandes liv blir krångligare när antalet stödmånader minskas, ta som exempel folk som byter inriktning på sina studier och blir tvungna att söka socialbidrag.

Reformen kommer inte heller att förlänga karriärerna, alltså gjordes reformen endast för att studerandena också måste få en stöt i regeringens spartalko.”

Så här fungerar STBL-panelen Urvalet i det här numret består av drygt 100 personer som representerar allt från studerande­kårer till utskott i riksdagen.

De finlandssvenska högskolorna och studie­orterna finns jämnt representerade i panelen.

Deltagarna ombeds per e-post besvara vår fråga med ett ”ja”, ”nej”, eller ”vet inte”. De har också möjligheten att motivera sitt svar kort. De som inte besvarar frågorna tas inte i beaktande i statistiken.

Listan på deltagarna lever, beroende på fråga. Ifall du är intresserad att delta i ­panelen, kan du anmäla ditt intresse till redaktionen på adressen chefred@stbl.fi. Meddela vem du är och bifoga gärna en bild på dig som kan publiceras i tidningen om vi väljer att lyfta upp just ditt svar.

Vappu Kaarenoja chefredaktör för Ylioppilaslehti.

”Ja. De som har nytta av den nya modellen är studerande som utexamineras snabbt, som i den gamla modellen skulle ha oanvända stödmånader. De som studerar långsamt får också i framtiden sammanlagt lika mycket studiestöd som nu. I sin helhet vinner alltså alla på reformen.”

Nej: 31%

JA: 69% studentbladet

•

5

”Det är inte mitt jobb att döma någon” Studentprästen Tia-Maria Nord tar emot svenskspråkiga Vasastuderande som känner att de behöver prata. En studentpräst fungerar som ett komplement till studenthälsovården och finns till hands för att lyssna och trösta. – Jag tror starkt på att samtal med en okänd kan vara väldigt befriande, säger hon. text&bild heidi hendersson

Ekonomiska bekymmer, depression, utbrändhet, problematiska familjerelationer och framtidsångest. Det här är några av de problem som får studerande att vända sig till studentprästen tia-maria nord. Hon jobbar i Vasa svenska församling och har fungerat som studentpräst i två år.

– Jag är en vanlig församlingspastor, men lite av min tid kan jag ägna åt att nå studerande som hamnat i livskris eller som har andra bekymmer under studietiden.

Hon försöker synas i skolorna regel­ bundet och i början av läsåret är hon med på informationstillfällena för att presentera sig för de nya studerandena.

– Jag hoppas att det ska sänka tröskeln för att kontakta mig, säger hon.

Förutom att etablera kontakt med studerandena pratar Nord också med skolans personal.

– En del av arbetet går ut på att träffa lärare och rektorer så de vet vem jag är och kan rekommendera mig.

Studerande som känner att de vill prata tar oftast kontakt med Nord via e-post

6 • studentbladet

eller sms. Vissa träffar henne bara en gång, medan andra fortsätter att besöka henne under en termin eller ett helt läsår.

Under samtalen får studerandena berätta om sina problem och Nords huvuduppgift är att lyssna och hjälpa till med att reda ut tankar och bekymmer.

– Jag försöker se helheten, men jag tycker det också är viktigt att lyfta fram andligheten som ofta läggs åt sidan och säga ’du behöver inte bära alla laster själv’.

Nord poängterar ändå att man inte behöver vara religiös eller medlem i kyrkan för att träffa henne. Inget problem är heller för stort eller tabubelagt för att tas upp till diskussion.

– Det kan finnas en bild av att präster är väldigt konservativa, men det är inte mitt jobb att döma någon.

Nord utexaminerades år 2011 och har således studietiden färskt i minnet, vilket underlättar hennes jobb. Under sin studietid gick hon också själv till en studentpräst.

– Jag förlorade min bror och blev i samma veva fysiskt sjuk, utbränd och deprimerad.

När man möter sorg kommer ofta allt annat också. Jag sökte hjälp hos studentprästen, läkare och terapeut.

Nord anser att studietiden kan vara en väldigt omvälvande och stundtals osäker tid och att det därför är viktigt att det finns någon att prata med när det krisar.

– Många flyttar hemifrån och man får plötsligt mycket ansvar. Det är en kul tid, men den kan också vara svårt att hantera.

Något som också är starkt förknippat med studielivet och som Nord anser vara problematiskt är alkoholkonsumtionen.

– Många studentföreningar hjälper nya studerande att komma in i festkulturen. Det som oroar mig är att de inte vet att det finns en gräns, när det blir skadligt. Total frihet leder till kaos. Om man har problem vill man också gärna dämpa med alkohol och det gör det värre. Jag är inte emot fester, men man kan försöka dämpa det lite.

K SÖ

!

NU

”Arbeta i en av de vackraste miljöer som finns, med möten med olika sorters människor varje dag. Grym skidåkning på det, det gör det till ett drömjobb.”

Julia Dahlberg

STUDERANDE , LÄS

Arbeta i Alperna vintern 2013/14!

Längtar du efter en vintersäsong i Alperna? Nu har du möjlighet att arbeta som reseledare i Alperna 2013/14.

Ansök idag på www.alppimatkat.fi

Ansök idag på www.alppimatkat.fi

Svenska kulturfonden lediganslår praktikplatser vid

Välj mellan Hufvudstadsbladet, västra nyland, Borgåbladet och Östra Nyland.

Finlands kulturinstitut i

KÖPENHAMN, LONDON, PARIS och TOKYO

Aibolands museum i

HAAPSALU

Scandinavia House i

NEW YORK

Reykjavik Arts Festival i

REYKJAVIK

Skandinaviska föreningens konstnärshus i

ROM

För att få studierabatten ska du studera, bo i eget hushåll och vara högst 29 år gammal. Studierabatten begränsas till sex år.

Ange läroanstalt, numret på ditt studiekort samt födelseår när du tecknar din prenumeration.

NYHET! I prenumerationen ingår nu också tillgång till e-tidningen på dator, tidningsappar för pekplatta och smarttelefon, HBL+ för pekplatta samt KSF Medias elektroniska textarkiv.

Nordiska ministerrådets kansli i

ST PETERSBURG

Ansökningstiden är 16.9-3.10.2013 Praktikplatserna kan sökas av dig som är studerande eller tagit examen inom det senaste året.

På adressen kulturfonden.fi/praktik finns ansökningsanvisningar och närmare information om praktikplatserna. studentbladet

•

7

8 • studentbladet

Tronskiftet på ministeriet text teemu kiviniemi bild mathias heinänen

Det var inte bitterhet, utan en måttlig besvikelse han kände efter det sena telefonsamtalet. Han hade omedelbart känt en rytmväxling i magen och anat vad det handlade om när han hörde Jutta tala om nya möjligheter och dynamik. De visste båda vad orden egentligen betydde.

Makten som vilat i hans händer i två år hade runnit mellan fingrarna på en natt.Han visste att reformerna som låg på hans bord inte riktigt hållit tidtabellen, men det här hade han inte väntat sig. Kanske för Erkki och självklart för Maria, men inte för sig själv. Jukka ­Gustafsson var inte längre undervisningsminister.

Socialdemokraternahade redan länge haft andra planer. Från Björneborg ekade rykten om en kommunikationsminister som hade förmågan att ro i land tunga reformer, en politiker som inte hade tid att ge en intervju till svenskspråkiga studerande, men nog var villig att skicka ett par sidor per e-post i stället, bara frågorna inte handlade om studiestödet.

Krista Kiurus era hade börjat.

studentbladet

•

9

För att vara socialdemokrat har krista kiuru ganska bra flyt. Hennes framfart inom politiken har varit hisnande sedan Yle-avgiften som hon körde igenom för två år sedan. Först blev det en viceordförandepost i partiet och under sommaren en flytt till undervisningsministeriet.

Den tidigare utbildningsministern jukka gustafsson lämnade en hög med halvfärdiga projekt på skrivbordet. Dem ska Krista Kiuru nu ta itu med. Högsta prioritet har högskolereformen som ska slutföras. Under förra regeringsperioden gjordes universitetsreformen, nu är det yrkeshögskolornas tur. Reformen förverkligas i två steg. Först förnyades yrkeshögskolelagen och skolornas finansiering. Nästa steg är att bevilja verksamhetstillstånd för yrkeshögskolor.

- När tillstånden beviljas är de viktigaste

Undervisningsministeriet ska också förnya högskolornas antagningsförfarande. Planen är att hitta en lösning på den ojämna fördelningen av ansökningar mellan högskolorna. Om ett år kommer ett gemensamt, elektroniskt antagningssystem att tas i bruk. Det betyder att studerande på en gång får en överblick av alla studiemöjligheter.

Senare kommer systemet att utvecklas så att endast nya studerande har tillgång till den gemensamma intagningen. Studerande som redan studerat någonting annat måste söka sig till nya utbildningar genom andra kanaler.

- Alla delar i vårt utbildningssystem måste stöda varandra för att vi kan nå målet att bli världens kunnigaste folk och uppnå en situation där ungas bakgrund inte avgör deras framtida

För att vara social­ demokrat har Krista ­Kiuru ganska bra flyt. kriterierna att skolan erbjuder sådan utbildning som det finns efterfrågan för och att skolan har de rätta förutsättningarna att erbjuda utbildningen.

På klarspråk handlar det alltså om att gallra bort utbildningar inom branscher med dåliga framtidsutsikter.

Till reformen hör också att göra yrkeshögskolorna till självständiga juridiska personer, vilket betyder att yrkeshögskolorna kommer att bli allmännyttiga organisationer som fungerar som aktiebolag. Enligt Krista Kiuru kommer det här att förenkla högskolornas beslutsfattande och medföra samarbetsmöjligheter.

Reformens logik fungerar ungefär i samma banor som kommunreformens – större enheter, lägre kostnader.

10 • studentbladet

yrken eller studier.

Krista Kiuru snålar inte med orden när det kommer till frågor om nationens bästa, men när diskussionen till slut vänds till det nya studiestödet blir det plötsligt tyst, eller så tyst det nu kan bli i ett e-postmeddelande. Hon tänker inte kommentera studiestödet på något sätt, eftersom det ligger på kulturministerns ansvarsområde.

Och det är väl förståeligt, tänk på kaoset om undervisningsministern skulle uttala sig om studiestödet. Det kunde ju leda till diskussion.

Också kusiner har läppar My Tengström

Du är 20+ år gammal, singel och bor i en urban studiestad.

Frågar du vem som helst annan lever du just nu drömmen. Den självständiga, fria och festliga singeltiden. Så jävla lyckligt skattad du är!

Förutom om du fastnat i finlandssvenska ankdammen, där det är som att leta efter ligg på släktens lillajulsfest.

Festerna börjar nämligen snabbt likna varandra. Alltid samma gäng, samma cirklar och samma dejtingfiaskon.

Du hittar dig själv på efterfester med gäng som består av dina barndomsvänner, det där svettiga fyllehånglet från gymnasiet och exet som du inte pratat med sen det blev slut på flyget hem från semestern på Mallorca. Du har större chans att hitta ditt livs stora kärlek i stadens sliskigaste nattmatskö klockan halv fyra på morgonen.

Den här lilla begränsande bubblan skapar du själv på något vis, men du stannar kvar av en orsak. Det är bekvämt, för fan. Att dejta utanför den finlandssvenska sfären är en helt annan konstgren. Visst är det först uppfriskande att lära känna någon som du inte har förutfattade meningar om via

dina vänner. Eller att dejta någon som du inte stalkat på Facebook, avvisat på grund av passionen för hästpolo eller för att personen gillar en sida som heter “Också traktorer har känslor”.

för Svenskfinland. Finlandssvenska Kontakten vol 2.0.

Fatta vilken lösning det här skulle vara till bubbeldilemmat. Slut på stressen för att hitta dejten till årets kräftskiva, årsfesten eller

”Du slipper vakna kall­ svettig bredvid typen i Ninja Turtles-kalsonger.”

Men utan en miljon gemensamma vänner börjar ni från noll. Dejten förvandlas till en arbetsintervju. Var studerar du? Vad är dina intressen? Var ser du dig själv om fem år?

Det är mycket lättare att dejta någon som du kan prata om skoltiden med, vilka vänner ni har gemensamma eller vem det var som kröp på golvet i lönnkrogen i helgen. Men du hinner ganska snabbt gå igenom kandidaterna om du bor på samma ställe halva livet. Återvinning är överskattat för annat än sopor.

Tänk dig därför nätdejting

Hangöregattan. Du skulle kunna logga in på en sajt och registrera dina uppgifter så att sajten plockar bort alla bekanta provkaniner. Du får kruxa bort personer som sorterar disken i diskmaskinen fel, bär sockor i Crocs och har en filmsmak som gör dig gråtfärdig. Och så de där exen och eventuella småkusinerna.

Du slipper vakna kallsvettig bredvid typen i Ninja Turtleskalsonger som hälsar dig med någon käck fras som “Morsning korsning!”.

Sajten skulle leda dig till de där tre kvarstående

guldkornen som du inte ännu har hittat. Antagligen för att de befinner sig i andra delen av landet i någon avlägsen stuga och aldrig går på varken sitser eller blöta efterfester.

Nå, då vet du i alla fall att de existerar nästa gång du vinglar hemåt från festen.

Du måste alltså inte hångla upp ditt orangutang-ex som dumpat dig sju gånger för att “du är för bra” men som du ändå går tillbaka till i brist på annat.

Lite för bra (eller sorgligt) för att vara sant. Istället kan du alltid till exempel försöka krossa din egen bubbla, hänga med nytt folk, åka på bilresa till någon exotisk finlandssvensk ort eller ragga upp någon oskyldig gulnäbb.

Eller åtminstone dubbelkolla med nödlösningsdejten på den dimmiga efterfesten, inte bara vilka vänner ni har gemensamma, utan också lite mera. Det händer förvånansvärt ofta att finlandssvenska kusiner hånglar med varandra. Morkkisen går över för det mesta, men kusinhångel måste vara svårt att glömma.

Som tur bor mina kusiner utomlands.

studentbladet

•

11

Vem bor var och hur billigt?

Vi har besĂśkt studerandehem i Ă…bo, Helsingfors och Vasa.

12 • studentbladet

Åbo

Kajsa Grönberg och Janina Öberg menar att man blir kreativ i köket då det inte finns pengar.

Studielån ett måste för att leva Båda sökte lägenhet i studentbyn då de började studera. Men ­eftersom det är så sent som man får veta om man får bostad är man tvungen att också söka på privata marknaden, menar Kajsa Grönberg och Janina Öberg som studerar vid Åbo Akademi. text&bild emma ekstrand

Efter olika boendekonstellationer bor Kajsa Grönberg och Janina Öberg i dag tillsammans i en tvåa på 55 kvadratmeter.

Deras hyra ligger på 668 euro, alltså 334 euro per man. Vattnet ingår men elen betalar de sammanlagt 40 euro för varannan månad. Båda har ändå haft högre hyror under studietiden i Åbo.

Kajsa Grönberg studerar kvinnovetenskap, men det var engelska hon hade sökt in till då hon hösten 2008 började studera.

– Jag hörde att det var brist på lägenheter och kände lite panik. Jag sökte studentbostad och på privata marknaden. När jag tackat ja till min etta fick jag reda på att jag skulle ha fått bostad i studentbyn.

Grönberg tog emot lägenheten utan att ha sett den och tycker hon hade tur.

Hyresvärden som liksom Grönberg är hemma från Närpes, ville se en studerande som skulle bo kvar länge som hyresgäst.

Därför var hyran även låg, 360 euro för 29 kvadratmeter och bostaden var i gott skick.

Janina Öberg, som studerat litteraturvetenskap sedan hösten 2009, hade inte lika god tur.

– Det var först i början av september 2009 som jag fick reda på att jag skulle få studentbostad, och själva bostaden skulle jag ha fått först den första oktober.

Då hade jag redan tagit emot en etta på privata marknaden, säger Öberg.

Enrummaren som låg ett stenkast från Grönbergs var ungefär lika stor, men i dåligt skick och hyran låg på 450 euro i månaden. Men läget var bra, 10-15 minuter till centrum och lika långt till akademin.

– Det var ett tiotal som sökte ettan då jag fick den, och när jag flyttade ut var det också många som fyllde i ansökan, säger Öberg.

Efter tre år, sommaren 2011, flyttade Grönberg ihop med två vänner.

– Då blev hyran lägre, 330 euro per man och lägenheten var riktigt i centrum.

Också Öberg började fundera på att flytta på grund av den höga hyran och för att det skulle vara trevligt att pröva på något nytt.

– Efter att ha betalat hyra hade jag runt 20 euro kvar av studiestödet att leva på. Då hade jag varken betalat telefonräkningen eller internet.

Besparingarna hon hade som gulnäbb hade gått åt och Öberg tog studielån under sitt sista halvår i ettan, och har fortsatt med det. Att jobba vid sidan om studierna har hon inte velat eftersom hon tänkt bli färdig på fem år.

Så råkade det sig att två halvbekanta till Öberg sökte en tredje att dela bostad med och Öberg hängde på. Nyåret 2012 flyttade de in i en lägenhet som låg en kilometer utanför centrum. Hyran blev betydligt lägre, 301 euro och vattnet ingick.

Dessvärre pågick rörsanering i huset och ett år senare var de tvungna att flytta ut.

Det var då Öberg flyttade in i tillsammans med Grönberg.

Så här i efterhand är båda glada över att de fått bo i stan under studierna. Men att få allt att gå runt enbart på studiestöd och bostadstillägg går inte. Grönberg sommarjobbade senast 2011 och har studerat de senaste somrarna. Studielån har hon lyft under ett år, annars hade hon inte klarat sig. Om studerande skulle få 700800 euro i månaden kunde man klara sig utan studielån eller jobb vid sidan om studierna, menar Grönberg och Öberg.

studentbladet

•

13

Matilda Högnabba trivs med att bo i centrum. Men hon kan också tänka sig att bo längre bort.

Helsingfors

Jämförelser ger perspektiv Efter en lång tids väntan på studentbostad vände sig Matilda Högnabba till den privata marknaden. Det gav resultat, men också höga boendekostnader. text&bild celia hillo

När Högnabba och hennes studiekamrat fick höra om den centralt belägna tvårummaren som snart skulle stå tom, reagerade de snabbt. De kontaktade genast hyresvärden, blev inbjudna till visning men var inte de enda. Ett flertal andra intresserade dök också upp för att kolla in lägenheten.

Slutligen föll valet ändå på flickorna, som nu bott en dryg månad i sitt nya hem som ligger på en lugn gata ett stenkast från Femkanten. För bostaden som är 42 kvadratmeter stor och i gott skick betalar de sammanlagt 1 000 euro i månaden.

Utöver det här tillkommer elkostnader.

– Mer än så här skulle jag nog inte vilja betala för boende. För att få hyran betald måste jag nu skrapa ihop trettio euro som behövs utöver studiestödet. Men att varje månad betala mera skulle vara jobbigare, säger Högnabba som studerar till socionom vid Arcada.

Billigare hade de kommit undan om den ursprungliga planen på att flytta till

14 • studentbladet

en studentbostad i Majstranden hade blivit verklighet. Men efter att ha stått i bostadskö sedan i vintras utan att någonting hände beslöt de sig för att även ta den privata marknaden i beaktande. Det gav resultat på första försöket.

– I Majstranden hade vi kunnat bo i en större lägenhet, en trerummare, och då hade det ändå varit billigare än det här.

Men de stora lägenheterna ger de helst till utbytesstuderande, en enrummare hade varit lättare att få, säger Högnabba.

Enligt henne kommer man inte att tänka på hur mycket man får betala för boende i Helsingfors, innan man jämför med vänner på andra studieorter som kan visa upp större lägenheter med förmånligare hyror.

– Att börja studera i Helsingfors var ganska spontant. Jag hade egentligen kunnat söka mig till Åbo, eftersom där finns en motsvarande utbildning och många vänner bor i staden. Nu efteråt, när man jämför priser, inser man att studiestödet

skulle täcka hyran om man skulle bo där.

Högnabba förklarar att hon får ekonomin att gå runt med hjälp av ströjobb. Det ger inte massor med pengar, men så det räcker – hon har lärt sig leva sparsamt.

Hon förutspår att det ändå kan komma att bli lite besvärligt under de långa praktikperioderna som hör till hennes utbildning.

– Praktiken får vi inget betalt för, och under den här tiden hinner man inte heller jobba. Under den förra praktiken blev det därför lite kris för många i klassen, säger Högnabba.

Enligt siffror från Statistikcentralen var den genomsnittliga hyran per kvadratmeter för fritt finansierade bostäder i huvudstadsregionen 15,33 euro i fjol, medan genomsnittshyran i övriga Finland var 10,36 euro. I Helsingfors steg hyrorna med 4,9 procent, medan hyrorna i exempelvis Åbo steg med 3,2 procent.

Jenny Vilén har bott både i Helsingfors och Vasa och märkte en stor skillnad i hyresnivå när hon flyttade hem till Österbotten.

Vasa

Jenny Vilén har bott både i Helsingfors och Vasa och märkte en stor skillnad i hyresnivå när hon flyttade hem till Österbotten.

Jenny bor billigare i Vasa än i Helsingsfors

Jenny Vilén studerar utvecklingspsykologi på Åbo Akademi i Vasa. Hon har hunnit bo både i en etta i Helsingfors, två ettor i Vasa och som sambo på Brändö. Nu bor hon i en tvårummare i Vasa centrum och trots att det finns förmånliga studentbostäder till förfogande väljer hon att bo lite lyxigare. text&bild heidi hendersson

Jenny Vilén studerade ett år i Helsingfors innan hon styrde kosan tillbaka mot hemtrakterna i Österbotten. Nu har hon studerat fyra år i Vasa och tycker att hon klarar sig ekonomiskt bättre i hemstaden än i huvudstaden.

- Hyrorna är mycket billigare här än i Helsingfors och när jag bodde i Helsingfors jobbade jag inte, utan levde på studiestöd och besparingar.

I Helsingfors bodde hon i Tölö, nära skolan, i en 17 kvadratmeter stor lägenhet. För det fick hon betala drygt 500 euro. När hon några år senare fann sig i en etta på 30 kvadratmeter, mer centralt belägen, men i Vasa, fick hon betala nästan samma hyra.

- Jag har bott i två ettor och betalat cirka 400-500 euro i hyra, säger hon.

Förutom ettorna, har hon även hunnit bo som sambo på Brändö, en angränsande stadsdel i Vasa där många skolor är koncentrerade. Där bodde hon och sambon i en tvåa.

- Det var självklart det förmånligaste boendet eftersom jag delade utgifterna med någon.

Nu bor hon ändå ensam i en tvårummare på 60 kvadrat, ett stenkast från torget och 1,5 kilometer från skolan. Och hon trivs.

- Hyran är förmånlig för att vara en tvåa och studiestödet täcker merparten av hyran.

Jenny tycker det är ganska enkelt att hitta en bra lägenhet i Vasa på den privata marknaden.

- Jag har alltid hyrt privat, det har känts enklare än att ställa sig i kö till studentbostäder.

För att klara hyran och vardagsutgifterna har Jenny ett extrajobb på en restaurang.

Hon arbetar ungefär tre pass i veckan, mest kvällar och helger. Hon tycker inte att arbetet gör det svårare att hinna med studierna, tvärtom fungerar det som motivation.

- Det är snarare så att när jag inte jobbar blir jag latare med studierna, säger hon med ett skratt.

Hon har haft flera arbeten under studietiden och hon tror inte att hon skulle klara sig utan extrainkomsterna. Hon jobbar för att slippa ta studielån, för att

kunna bo centralt och bekvämt samt slippa huvudvärk över pengar.

- Jag vill inte känna den där stressen över pengar jämt. Fördelen med att jobba är att man kan unna sig lite.

VOAS, Stiftelsen Vasa studiebostäder, är den största studentbostadsförmedlaren i Vasa och har lite under 1 800 bostäder till sitt förfogande. Genomsnittshyran ligger på 10,13 euro per kvadratmeter och merparten av lägenheterna utgörs av ettor. Årligen i juli finns cirka 300-400 boxbostäder lediga att hyras ut till nya studerande. Enligt vd jorma vehkaperä är det relativt enkelt att få en studentbostad i Vasa, bara man inte är kräsen gällande lägenhetens geografiska läge.

Också nu finns lediga bostäder, men de är längre bort från Brändö och Vasa.

Sju kilometer är för långt bort för många studerande.

Förutom VOAS, erbjuder även Lärkan förmånliga hyresbostäder till studerande.

De har bostäder för cirka 200 studerande.

studentbladet

•

15

9p

ers Ma o n nne er nik a

16 • studentbladet

r vi lle b ava li re j fic kto k jo r fĂś rH bbe U. t.

studentbladet

•

17

I ett rum större än en studentlya arbetar Jukka Kola, ­mannen som under de kommande fem åren ska leda verksamheten vid Finlands äldsta och största universitet. Han vill se att Helsingfors ­universitet blir mer internationellt och att fler studerande avlägger de där magiska 55 studiepoängen per läsår. Under intervjun hinner han också skryta lite. text celia

hillo bild emilia nyberg Den här historien börjar 1981.Det är inte bara det år då ronald reagan blir president i USA och sångsvanen väljs till vårt lands nationalfågel, utan också då Jukka Kola inleder sina studier i lantbrukspolitik vid Helsingfors universitet.

Under ­gymnasietiden i Villmanstrand har samhälleliga frågor börjat intressera den unge Kola, som söker och kommer in till flera ämnen vid universitetet. Slutligen väljer Kola, som själv är hemma från en bondgård, lantbrukspolitik eftersom flera samhälleliga dimensioner förenas i ämnet.

Tio år och några utbytesperioder i Nordamerika senare doktorerar Kola och inte långt därpå erbjuds den nybakade doktorn jobb vid universitetet. I flera års tid sköter han professuren i lantbrukspolitik, men han hinner också leda institutionen för ekonomi och verka som dekanus för Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten innan han blir prorektor och slutligen väljs till rektor för Helsingfors universitet.

Valet motiverar universitetets styrelse med att Kola ”genom sin långa erfarenhet av ledarskap har en realistisk vision för hur universitetet ska utvecklas”. Betryggande ord, men vad innebär de egentligen? Vad vill Kola göra med universitetet?

– En av våra stora utmaningar gäller internationalisering, till universitetet behövs både personal och studerande från andra länder. Det är inte ett självändamål, utan handlar om att få in nya vindar och synvinklar och om att kunna välja dem som på riktigt är intresserade. På det här området är vår utgångsnivå ganska låg, säger den nytillträdda rektorn där han sitter i sitt arbets rum med utsikt över Porthaniaskvären som vaknat upp till liv efter sommaren. På väggen hänger en gigantisk ryamatta. På mötesbordet står en skål med karameller.

Kola fortsätter med att betona vikten av marknadsföring, av att framställa Finland som ett lockande alternativ för utlänningar. Bland annat kunde man lyfta fram det faktum att landet är ett av de mest stabila i världen.Till exempel har man här undkommit den typen av sparkrav som drabbat universiteten i de sydeuropeiska länderna, sparkrav som fått studerande att söka sig till Norden i jakt på bättre studieoch jobbmöjligheter.

– I Finland är vi ganska dåliga på att marknadsföra oss, vi tar fasta på problemen trots att vi kunde tala mer om våra styrkor, menar han.

18 • studentbladet

Utmaning nummer två är ungefär lika klassisk som en Mozartsymfoni. Den går ut på att sätta fart på studerandenas studietakt, att få fler att avlägga 55 studiepoäng per läsår och vaska fram fler examina.

– Om examensmålen inte uppfylls förlorar universitetet basfinansiering och då blir det svårare att förbättra undervisningsmöjligheterna. Det är ett ekorrhjul, konstaterar Kola.

"En bra lärare är en person som är sakkännare inom sitt eget ämnesområde, inte en allvetande översittare."

Enligt honom kunde studietempot fås upp med hjälp av smidigare studiemöjligheter, men allt kan inte universitetet råda över – mycket är också fast i vad samhället kan erbjuda. Är sysselsättningsläget inom den den egna branschen stor, är motivationen för att bli färdig det också, menar Kola.

Vidare påpekar han ändå att universitetet behöver bli bättre på att belysa olika yrkesalternativ, både här hemma och utomlands. Till exempel tänker få studerande på att i framtiden bli sin egen arbetsgivare, trots goda förutsättningar.

– Alla magistrar behöver inte bli företagare, men det skulle vara bra om tankemodellen fanns.

Utmaningar finns det med andra ord gott om. Men Kola behöver inte heller lång betänketid för att lista upp universitetets styrkor. De stavas högklassig forskning och undervisning baserad på högklassig forskning. Men det tar inte slut här. Kola påpekar att Helsingfors universitet de facto ligger på 76:e plats på den senaste

Shanghai-rankinglistan över världens bästa universitet, och att inget annat finländskt universitet ens kommit med bland de 300 bästa. Det har sina konsekvenser.

– Det här låter kanske lite som självberöm, men när vi utvecklar vår verksamhet måste vi alltså jämföra internationellt, inte med de inhemska universiteten.

Enligt Kola är placeringen på rankinglistor av betydelse, eftersom utländska studerande och forskare kollar upp hur universiteten ligger till då de väljer vart de ska söka sig. Utöver det här kan rankingen också styra huruvida utomstående finansiärer anser det lönsamt att satsa pengar i ett visst universitet.

Jukka Kolas CV är ungefär så långt som man tänker sig att en rektors CV måste vara, med utförliga redogörelser för diverse uppdrag och projekt. Det som ändå fångar en studerandes intresse är att Kola i flera omgångar erhållit pris för sitt lärande: 1999 får han Eino Kaila-priset som årligen tilldelas universitetets bästa lärare och innan det här har studerandena vid den egna fakulteten flera gånger röstat fram honom till årets lärare.

Så vad är hemligheten – vad går bra lärande ut på?

– En bra lärare är en person som är sakkännare inom sitt eget ämnesområde, inte en allvetande översittare. Läraren kan basera undervisningen på forskning och få studerande att diskutera, det måste finnas växelverkan, listar Kola upp.

Ytterligare en förutsättning är att läraren hänger sig åt sitt arbete och klarar av att inspirera sina studerande.

– Också massföreläsningar kan vara jättebra om de görs på rätt sätt.

Den här historien slutar fem år framåt i tiden. Jag ber Jukka Kola förutspå på vilka delområden universitet kommer att vara framgångsrikt när rektorsperioden är till sin ända. Svaret är inte direkt rafflande.

– Det är inom forskning och undervisning.

Det är ett lite tråkigt svar, men vi måste verkligen klara oss inom dessa områden och vi har råd att bli bättre. Inte på grund av rankinglistor utan för att på riktigt förbättra vår verksamhet.

studentbladet

•

19

valkungörelse 2013 Kungörelse om val av studentrepresentanter i Helsingfors universitets fakultetsråd och institutionsråd 4–5.11.2013 Allmänt Denna valkungörelse bygger på universitetslagen (558/2009), Helsingfors universitets instruktion och valinstruktion samt reglementet om val av studentrepresentanter i universitetets förvaltning som studentkårens delegation har godkänt.

Om styrelsen för Helsingfors universitet gör ändringar i universitetets instruktioner publiceras bestämmelser som kompletterar och korrigerar denna kungörelse på studentkårens webbplats på adressen http://www.hyy.fi/forvaltningsval.

Helsingfors universitets förvaltningsspråk är finska. Enligt universitetets instruktion 20 § har medlemmarna av förvaltningsorganen rätt att använda finska eller svenska på mötena. Inom förvaltningen kan man även använda andra språk, om det av särskilda skäl är ändamålsenligt.

Mandatperioden för de studentrepresentanter och suppleanter som väljs i detta val börjar 1.1.2014 och slutar 31.12.2015.

Val av medlemmar i fakultets- och institutionsråden genomförs som ett elektroniskt val måndag 4.11 och tisdag 5.11.2013 kl. 9.00–17.00. Val av medlemmar i universitetskollegiet hålls i januari–februari 2014.

Undantag från detta är institutionsrådsvalen vid medicinska fakulteten som hålls samma dagar i form av urnval.

Centralvalnämnden beslutar var vallokalerna ska finnas och ger närmare direktiv om valförrättningen. Vid valet följs till tillämpliga delar bestämmelserna i studentkårens valordning. Om det inte ordnas någon valförrättning för val av institutionsråd vid medicinska fakulteten hålls inget urnval.

Valets webbplats, dokument och mera information Denna valkungörelse, blanketter som hänför sig till valet, förvaltningsorganens uppgifter samt annan nödvändig information och instruktioner finns på valets webbsidor på adressen http://www.hyy.fi/forvaltningsval. Kandidatanmälningar görs på adressen https://www.halloped.fi/sv.

Handlingar som hänför sig till valet (yrkanden om rättelse, kandidat- och valförbundsanmälningar) mottas å centralvalnämndens vägnar av generalsekreterare Katri Korolainen, ekonomichef Merja Viitasalo och den sakkunniga med ansvar för högskolepolitik Janne Lardot.

Handlingarna kan lämnas in på studentkårens centralkansli under dess öppettid vid de tidpunkter som anges nedan.

20 • studentbladet

Mera information om valet ger sekreteraren för akademiska ärenden Janne Lardot (050 543 8460, janne.lardot@hyy.fi) och generalsekreterare Katri Korolainen (0400 816 426, paasihteeri@hyy.fi).

Val som ska förrättas Val av fakultetsråd Enligt Helsingfors universitets instruktion 5 § har Helsingfors universitet en teologisk fakultet, en juridisk fakultet, en medicinsk fakultet, en humanistisk fakultet, en matematisk-naturvetenskaplig fakultet, en farmaceutisk fakultet, en bio- och miljövetenskaplig fakultet, en beteendevetenskaplig fakultet, en statsvetenskaplig fakultet, en agrikultur-forstvetenskaplig fakultet samt en veterinärmedicinsk fakultet.

Enligt instruktionen 10 § har varje fakultet ett fakultetsråd med 3 eller 5 studentrepresentanter samt suppleanter för dem. Om fakultetsrådets uppgifter stadgas i samma paragraf.

Antalet studentrepresentanter i de olika fakultetsråden är: Teologiska fakulteten Juridiska fakulteten Medicinska fakulteten Humanistiska fakulteten Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten Farmaceutiska fakulteten Bio- och miljövetenskapliga fakulteten Beteendevetenskapliga fakulteten Statsvetenskapliga fakulteten Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Veterinärmedicinska fakulteten

3 5 5 5 5 3 3 5 5 5 3

Val av institutionsråd Enligt universitetets instruktion 5 § kan en fakultet ha institutioner i enlighet med styrelsens beslut. Enligt 11 § i instruktionen har varje institution ett institutionsråd med 3, 4 eller 5 studentrepresentanter samt suppleanter för dem. Om institutionsrådets uppgifter stadgas i instruktionen 11 §.

Fakultetsråden har fastställt följande antal studentrepresentanter i institutionsråden: Medicinska fakulteten Biomedicinska institutionen Institutionen för odontologi Institutionen för klinisk medicin Haartman-institutet Hjelt-institutet Humanistiska fakulteten Finska, finskugriska och nordiska institutionen Institutionen för moderna språk Institutionen för världens kulturer Institutionen för filosofi, historia, kultur- och konstforskning Matematisk- naturvetenskapliga fakulteten Institutionen för fysik Institutionen för geovetenskaper och geografi Kemiska institutionen Institutionen för matematik och statistik Institutionen för datavetenskap

4 3 5 3 4

4 4 3 4

4 5 4 4 3

Bio- och miljövetenskapliga fakulteten Biovetenskapliga institutionen Miljövetenskapliga institutionen

4 3

Beteendevetenskapliga fakulteten Institutionen för lärarutbildning Institutionen för beteendevetenskaper

5 5

Statsvetenskapliga fakulteten Institutionen för socialvetenskaper Institutionen för politik och ekonomi

5 5

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Institutionen för livsmedels- och miljövetenskaper Institutionen för lantbruksvetenskaper Institutionen för skogsvetenskaper Institutionen för ekonomi

5 3 4 3

Val av universitetskollegium Enligt Universitetslagen 22 § har Helsingfors universitet ett universitetskollegium. Enligt universitetets instruktion 8 § har universitetskollegiet 15 studentrepresentanter och 15 studentsuppleanter. Om universitetskollegiets uppgifter bestäms i universitetslagen 22 § och föreskrivs i universitetets instruktion 8 §.

Enligt reglementet för studentkårens val 15 § fungerar fakulteterna som valkretsar vid val av universitetskollegium. Enligt reglementet 16 § beslutar universitetets rektor om fördelningen av platserna mellan fakulteterna, i enlighet med universitetets valinstruktion 8 § så, att universitetskollegiet har minst en representant från varje fakultet. Enligt rektors beslut 009/2010 har valet av studentrepresentanter i universitetskollegiet till övriga delar överförts till studentkåren, i enlighet med universitetslagen och universitetets valinstruktion.

Studentkårens styrelse har 31.5.2013 beslutat att fördela platserna i universitetskollegiet enligt följande: Teologiska fakulteten Juridiska fakulteten Medicinska fakulteten Humanistiska fakulteten Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten Farmaceutiska fakulteten Bio- och miljövetenskapliga fakulteten Beteendevetenskapliga fakulteten Statsvetenskapliga fakulteten Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Veterinärmedicinska fakulteten

1 1 1 2 2 1 1 2 2 1 1

Valbarhet och granskning av vallängden Enligt reglementet för studentkårens val 4 § är följande valbara som studentrepresentanter: personer som har rätt att avlägga lägre högskoleexamen, högre högskoleexamen, licentiat- eller doktorsexamen, specialläkar-, specialtandläkar- eller specialveterinärexamen eller som har rätt att bedriva speciallärar- eller specialbarnträdgårdslärarstudier.

En ytterligare förutsättning för valbarhet är att den studerande har anmält sig som närvarande vid universitetet före 15.9.2013. Valbara är dock inte personer som enligt universite-

tets valinstruktion 9 § är valbara som representanter för personalen. Valbara som representanter för personalen är personer som är anställda i varaktigt arbetsförhållande och personer som anställts för minst ett år för att handha minst hälften av ett heltidsarbetsförhållande.

Enligt studentkårens valreglemente 6 § är vid val av studentrepresentanter i fakultetsråden enbart studenter vid ifrågavarande fakultet valbara och vid val av studentrepresentanter i institutionsråden är enbart studenter vid ifrågavarande institution valbara. Vid medicinska fakultetens institutionsrådsval är studenter som blivit antagna till studieprogrammet för odontologi valbara till alla institutioners institutionsråd och de som antagits till studieprogrammet för medicin är valbara till andra än odontologiska institutionens institutionsråd. Varje studerande kan dock kandidera bara till en institutions institutionsråd.

Centralvalnämnden ger närmare instruktioner om fakultets- och institutionstillhörigheten på studentkårens valsidor.

Enligt studentkårens valreglemente 5 § är personer som har rätt att avlägga flera examina valbara vid den fakultet och institution som de i samband med läsårsanmälningen har meddelat att är deras primära.

Det görs upp en vallängd över valbara personer. Den preliminära vallängden finns till påseende på studentkårens servicebyrå (Mannerheimvägen 5 A, 2 vån) under tiden 30.9–8.10.2013, vardagar under byråns öppettider. Uppgifterna i vallängden kan även granskas på studentkårens valsidor på webben.

Den som anser att det i vallängden finns fel som påverkar valbarheten kan lämna in ett skriftligt yrkande om rättelse till centralvalnämnden. Rättelseyrkandet får vara fritt formulerat. Rättelseyrkanden ska lämnas in till studentkårens centralkansli före 8.10.2013 kl. 15.00 (Mannerheimvägen 5 A, 2 vån, 00100 HELSINGFORS).

Centralvalnämnden fastställer den vallängd som ska användas i valet efter att nämnden har behandlat rättelseyrkandena.

Uppställning av kandidater Enligt 21 § i det reglemente som delegationen har godkänt sker kandidatuppställningen i studentkårens elektroniska studentrepresentantsystem, eller vid behov med en blankett som centralvalnämnden fastställt. Enligt 22 § i reglementet kan kandidatlistor sinsemellan grunda valförbund. I ett valförbund kan det finnas högst så många listor som det finns studentrepresentanter i förvaltningsorganet. Valförbunden registreras i studentkårens studentrepresentantsystem.

Kandidaterna ställs upp på tvåpersonerslistor så, att den som står först på listan kandiderar för ordinarie medlemskap i förvaltningsorganet och den som står som andra kandiderar för suppleantskap i förvaltningsorganet. Kandidatlistan måste understödas av tre kandidatuppställare som är valbara i samma val. Kandidater kan inte fungera som

kandidatuppställare på sin egen lista. Var och en kan vara uppställd enbart på en kandidatlista. En kandidatlista kan enbart ingå i ett valförbund.

Kandidatanmälningarna och de fastställda valförbunden ska finnas i studentkårens studentrepresentantsystem senast 22.10.2013 före klockan 12.

Valförrättning Om antalet uppställda kandidater är färre eller lika många som antalet studentrepresentanter i förvaltningsorganet har de uppställda kandidaterna blivit valda utan någon valförrättning. Om antalet kandidater är flera än antalet studentrepresentanter ordnas val. Centralvalnämnden fastställer vilka som har valts utan valförrättning och offentliggör sammanställningen av kandidatlistor i de fall då val förrättas. Sammanställningen av kandidatlistor offentliggörs på studentkårens anslagstavla, på studentkårens webbplats samt på övriga platser som centralval-

nämnden bestämmer.

I reglementet för studentkårens val 24 § hålls valet som ett elektroniskt val. Enligt 26 § i reglementet har alla varje valbar person en röst i varje val som hen har rätt att ställa upp i.

Röstningen är inte bunden till någon specifik vallokal. I det elektroniska valet kan man rösta med vilken dator som helst som har internetuppkoppling, webbläsare och möjlighet att logga in på universitetets nät.

För att rösta krävs det att man har giltigt användarnamn och lösenord till universitetets datasystem samt ett personsignum.

För de väljare som inte har användarnamn till universitetets nätverk kan man skapa ett tillfälligt användarnamn för röstningen. Detta beviljas av universitetets adb-kontaktpersoner. Det tillfälliga användarnamnet kan skaffas redan före valdagarna. För att få ett tillfälligt användarnamn måste väljaren personligen ta kontakt (identiteten måste bevisas) med adb-kontaktpersonen vid sin enhet.

Röstningsprogrammet kan nås via studen-

tkårens valsidor. På studentkårens valsidor finns även instruktioner om hur röstningsprogrammet används. Röstningsprogrammet är i bruk måndag 4.11.2013 och tisdag 5.11.2013 kl. 9.00–17.00.

Universitetskollegievalet hålls i januari– februari 2014. Studentkåren ger mera information om kollegievalet vid ett senare tillfälle.

Fastställande av valresultatet Om valförrättningen har hållits i enlighet med givna bestämmelser och instruktioner konstaterar centralvalnämnden att valet har varit lagenligt och fastställer valresultatet.

Enligt reglementet för studentkårens val 29 § är det röstetalet som utgör jämförelsetalet för en kandidatlista som inte ingår i något valförbund. Inom ett valförbund får den som har fått det högsta antalet röster valförbundets sammanlagda röstetal som jämförelsetal, den som fått näst mest röster får hälften av det, den tredje en tredjedel och så vidare.

Utifrån valresultatet väljs i den ordning som

Trygga det som betyder mest för dig med

bestäms av jämförelsetalet så många kandidatlistor som det finns studentrepresentanter i förvaltningsorganet.

Valresultatet offentliggörs på studentkårens anslagstavla och på studentkårens webbplats.

Helsingfors 19.8.2013 Centralvalnämnden vid Studentkåren vid Helsingfors universitet

Esa Perkiö Ordförande

Katri Korolainen Generalsekreterare

För mindre än 20 cent per dag får du vårt hemförsäkringspaket för unga.

Välj det som du bryr dig mest om och vinn det.

folksam.fi

cent per dag.

studentbladet

•

21

Nästan som vilken hobby som helst text&bild jonny öhman

Redo för mord. Orföranden för Helsingin Yliopiston Salamurhaajat Tuomas Puikkonen kan vara en av de som skjuter en vattenstråle i ryggen på en ovetande medlem.

Det börjar med en sen söndagseftermiddag.

Trots en lugn lördagskväll som gått ut på att stirra på ohälsosamt många avsnitt av tv-serien Star Wars: The Clone Wars vaknar jag allt för sent och känner mig lätt yr då en animerad Yoda-karaktär stirrar mig stint i ansiktet från en upplyst datorskärm som vilar på min mage.

Om en timme ska jag träffa en av medlemmarna i studentföreningen Häkki, det vill säga Helsingin akateemiset kinkyt, en grupp studerande som delar ett gemensamt intresse för BDSM. Då jag hoppar på bussen för att bege mig till stället blir det stopp – busschauffören vägrar ta emot min femtioeurossedel.

Jag springer till närmaste butik för att göra mig av med sedeln och köper en påse med nallekarameller för att få några slantar, i hopp om att få åka med nästa buss.

En bussfärd och en halv karamellpåse senare befinner jag mig i Nya Studenthuset i Helsingfors där ett flertal olika studerandeklubbar samlats i samma sal för att göra varandra sällskap.

Jag träffar rätt så snabbt en man som ivrigt står och binder människor med rep i ett av salens hörn.

22 • studentbladet

Det visar sig vara tommy eklund, medlem av föreningen Häkki.

Han är ytterst skicklig då det kommer

I stället för ångest känner jag mig avslappnad av att vara inkapabel att röra på mig. till att göra olika knutar som gör att det knappt går att röra på sig.

Jag frågar om jag själv får bli bunden, vilket jag får.

Under själva processen förklarar Eklund att en del av spänningen kring bindandet är att man får kontroll över den andra.

Men ju mer han binder, desto oftare frågar han om jag mår bra och om det gör ont.

Han uppmanar mig också att säga till om jag får ångest.

Det känns faktiskt ganska naturligt att bli bunden. Istället för ångest känner jag mig avslappnad av att vara inkapabel att röra på mig.

Och att ligga på ett trägolv bland hundratals människor stör mig inte det minsta.

Eklund frågar om han får vända mig på sida efter att ha bundit både mina armaroch ben – jag går med på det och känner mig lite som en sköldpadda som ramlat på rygg.

Eklund är genomsvettig efter alla knutar.

Han erkänner att det är tungt men han tycker det är roligt.

– Det är som vilken hobby som helst, säger han och tillägger att föreningen för det mesta ordnar kurser i hur man binder varandra samt helt vanliga bastukvällar.

Jag lämnar mannen med repen och går och sätter mig vid ett bord och tittar en stund på medan en grupp studerande spelar ett kortspel som verkar byta regler var tredje sekund.

Spelarna låter mig givetvis delta. De flesta av dem är från studentföreningen Alter-Ego som består av rollspelsentusiaster.

Häkki-medlemmen Tommy Eklund binder under kvällen alla som vill med skickliga knutar.

Att vara orörlig och fastbunden på gol­ vet kännns trevligare ä vad det ser ut.

Spelet heter Fluxx och finns i många olika varianter – i kväll spelas piratversionen.

Det tar ungefär en timme för mig att överhuvudtaget förstå vad meningen med spelet är och hur man vinner. De andra spelarna hjälper mig turvis.

– Nu vinner den som har en kaptenshatt och en papegoja spelet, säger en av lirarna.

Men efter att följande spelare lagt ut sina kort, som för övrigt verkar växla från en till fem per tur, beroende på en av de tusen regler spelet verkar ha, vinner spelaren som har tre kort med olika segelfartyg.

Jag tror i ett skede att jag har chans att vinna, men har väldigt fel.

Några sekunder senare vinner spelaren bredvid mig.

I det här skedet har all lust att ta reda på hur vinsten gick till redan försvunnit från mina tankar.

Det känns som ett avsnitt från The Big Bang Theory och jag identifierar mig med karaktären Penny.

En man klädd i en foliehatt som kallar sig Melawsol som också deltagit i spelet frågar om jag tycker om sci-fi.

Star Wars tycker jag mycket om berättar jag.

– Bah, B-klassens skitfilmer, utbrister han.

Spelet är slut och jag lämnar bordet.

Jag träffar ordföranden för Helsingin Yliopiston Salamurhaajat, som sitter lite

längre bort och knappar på en dator.

De har ett möte följande dag och jag får delta om jag vill.

Det gör jag.

Nästa dag återvänder jag till samma byggnad, men den här gången till en annan trappa för att följa med lönnmördarnas möte.

Jag planterade en bomb i tåget och på det viset dödade jag honom, förklarar mannen.

Inne i ett litet rum sitter en grupp människor och lyssnar medan en av de äldre medlemmarna förklarar vad lönnmördandet i praktiken går ut på.

– Jag planterade en bomb i tåget och på det viset dödade jag honom, förklarar mannen.

Studentföreningens ordförande tuomas

puikkonen lugnar ner mig och förklarar att de inte använder sig av riktiga bomber eller skjutvapen för att lönnmörda varandra.

– Under tre veckors tid ordnar vi en turnering där alla medlemmar får som uppgift att lönnmörda någon i föreningen.

Offret har ingen aning om vem eller när de kan bli mördade, säger Puikkonen.

Puikkonen berättar också att man får poäng för det sätt på vilket man lyckas med sin uppgift. Kreativa och skickliga mord ger flera poäng.

– De vapen vi använder är oftast vattenpistoler, knivar gjorda av folie, ringklockor som symboliserar bomber och till exempel ättika som ett gift.

– Genom att man under en ganska lång tid alltid måste vara på sin vakt lär man sig att se på världen på ett annat sätt. När som helst och var som helst kan mördaren vänta bakom hörnet.

På hemvägen slänger jag i mig resten av nallekaramellerna som blivit kvar i min rockficka.

En kvinna stannar mig.

Hon lever på gatan och erbjuder tjänster som jag snällt tackar nej till.

Hon berättar att hon är tvungen att göra det för att hennes barn hemma i Ghana ska klara livhanken.

Jag bjuder henne på en hamburgare.

Plötsligt smakar spel, skoj och karameller bara trä och det glada skrattet från Nya Studenthuset som ekar i mitt huvud tystnar.

studentbladet

•

23

Allt började med en liten park och några bulldozers i Istanbul. Inom några dagar urartade det i våldsamma demonstrationer runt om i staden. Revolutionen i Turkiet var en modern revolution, som kanske inte ens blivit av utan sociala medier. Akademikerna Esra Ercan Bilgic och Zehra Kafkasli ville ta reda på vem demonstranterna egentligen var. text gülseren ölcüm översättning & bild teemu kiviniemi

24 • studentbladet

När bulldozers malde ner den lilla Gezi­ parken i slutet av maj fick invånarna i Istanbul nog. Det enda gröna området i stadens centrum förvandlades till ett slagfält mellan polisen och demonstranter, där vinnaren var överlägsen – invånarna.

De erövrade det berömda Taksim-torget i närheten av parken med musik, dans och gratis mat.

Den fredliga demonstrationen fick ett abrupt slut när polisstyrkor tömde Geziparken på demonstranter. Parken förblev tom, men sedan dess har resten av Turkiet stormat.

Akademikerna Esra Ercan Bilgic och Zehra Kafkasli vid Istanbul Bilgi University inledde en undersökning på Twitter direkt efter att oroligheterna börjat. De ville veta vem demonstranterna på gatorna egentligen var, vad de ville nå och om premiärminister recep tayyip erdoğan hade rätt när han kallade demonstranterna för bovar.

- Vi visste genast att vi vill göra den här undersökningen, eftersom det bara rörde sig spekulationer om demonstranterna och deras motiv. I mediebevakningen blev det särskilt tydligt att det behövdes mera information. Det var väldigt svårt att följa med händelserna i turkiska medier, redan i ett tidigt skede presenterades många felaktiga slutsatser, säger Bilgic.

- Om varken tidningar eller tv klarar av att ge en verklighetstrogen bild av händelserna, är det akademikerna som måste bära ansvaret. Vi inledde med en akademisk vinkling, men sättet vi gjorde undersökningen på var inte akademisk - vi var för snabba för det.

De kraftiga demonstrationerna kom som en chock för polisen, politikerna och majoriteten av befolkningen. Få hade förväntat sig något liknande trots att de senaste månaderna varit svåra för Turkiet.

Regeringen hade inlett förhandlingar med abdullah öcalan, före detta ledaren för det kurdiska arbetarpartiet PKK, som klassas som en terroristorganisation av såväl Turkiet, EU som Nato. PKK har kämpat för ett självständigt Kurdistan i över 30 år och konflikterna med Turkiet har resulterat i tiotusentals dödsoffer. Dessutom finns det tusentals flyktingar i landet som väntar på en lösning på konflikten mellan Turkiet och Syrien.

Premiärminister Erdoğans ständiga restriktioner har inte gjort atmosfären lättare i Turkiet. Uppmaningar om att reglera familjestorlekar och begränsa i alkoholförsäljningen har skapat rädsla för frihetsberövning.

Bilgic och Kafalski gjorde var att snabbt skapa ett frågeformulär på nätet till demonstranterna. Inom 20 timmar hade över 3 000 användare på Twitter svarat

på formuläret. För Bilgic och Kafalski räckte det bra till en början, de började omedelbart analysera svaren de fått.

- Vi blev överraskade av demonstranternas starka misstycket mot det turkiska partifältet. Nästan 70 procent av dem som svarat litade inte på partiernas politiska agenda. I svaren framkom att demonstranterna önskar mera deltagande demokrati i stället för det nuvarande representativa systemet. Klyftan mellan politikerna och folket har blivit för stor. De flesta som svarade på Twitter berättade att de var på gatorna för frihetens skull och att de fått nog av regeringens auktoritära handlingar.

"Om varken tidningar eller tv klarar av att ge en verklighetstrogen bild av händelserna, är det akademikerna som måste bära ansvaret."

Nästan 80 procent av personerna som svarade på Twitterundersökningen mellan 19 och 35 år. Tre fjärdedelar av dem som svarade deltog aktivt i protesterna.

- Det här är unga människor med en klar syn på vissa frågor. De är medvetna om vad som är på gång, de har en åsikt och de vill bli hörda, säger Bilgic.

Hon berättar att Twitter spelade en stor roll under protesterna genom att man med hjälp av tjänsten kunde sprida information och koppla ihop demonstranter.

- Jag skulle själv ha velat delta i demonstrationerna, men hade inte möjlighet till det. I stället följde jag med protesterna via sociala medier eftersom de traditionella kanalerna inte klarade av att följa med. Det var nästan som att själv vara där.

Brevet hem

Where are you from?

Linn Hielm

D

en vanligaste frågan man får som utbytesstuderande ger mig varje gång obehag. I början svarade jag alltid Finland men var snabb med att lägga till ”...but I speak Swedish”. Helt enkelt för att undvika de pinsamheter som uppstått om en annan utbytesstuderande var finländare och jag hade tvingats använda min obekvämt svaga finska. Men när jag nu rutinmässigt svarar ”Finnish/Swedish” har jag börjat fråga mig själv om det är hela sanningen. Är jag verkligen säker på att jag identifierar Finland som ”mitt” land?

För att spä på min osäkerhet är det cirka noll procents chans att någon jag träffar här skulle gissa att jag är från Finland. Amerikan är alltid första gissningen på grund av min accent, sedan svensk på grund av mitt hår. När jag förklarar att jag är från Sveriges grannland är de flesta lite osäkra på vad Finland är. Lägg sedan till min råddiga förklaring om hur svenska ändå är mitt modersmål, språket jag använt i skolan och språket alla i min släkt talar, som leder till att folk lättat utbrister ”Oh, so when did you move to Finland? Och jag är tillbaka på noll.

Jag vill understryka att jag inte på något sätt ogillar Finland. Det är landet jag vuxit upp i och bott i hela mitt liv, landet min familj är från. Finland har fantastisk natur, social säkerhet och traditioner (jag grät nästan när jag såg bekantas bilder från årets kräftskivor som jag missade.) Mycket är fint med Finland. Men ändå känns det inte som om jag hör hemma där.

Australien är faktiskt närmare mitt idealland. Varmt året runt? Check. Öppna och roliga människor? Check. God mat? Check.

En ordentlig storstad att bo i? Check. Jag skulle kunna fortsätta i evighet, men ni förstår idén. Jag känner mig som om jag passar in här, något som jag sällan känt under mina 20 år i Finland.

Men egentligen undrar jag vad det är jag oroar mig för? Vad gör det om min globala identitet är starkare än min nationella? Jag kanske inte är menad att bo i Finland hela mitt liv trots att jag är född där. Det betyder inte att jag skäms över min härkomst. Och att jag är lite mer utåtriktad, högljudd och bubblig än den stereotypa finländaren gör mig inte till en wannabe amerikan eller svensk – det gör mig till mig.

Skribenten studerar journalistik, men befinner sig på utbyte i Melbourne i Australien.

studentbladet

•

25

För Lena Backman har Kårhuset varit som ett andra hem. Under sin tid som vd för Åbo Akademis Studentkår har hon sett till att huset återfått sin forna glans.

26 • studentbladet

Eldsjälen tackar för sig Efter 24 år på posten som vd för Åbo Akademis Studentkår, ÅAS, går Lena ­Backman i pension. Förutom att hon haft koll på den ekonomiska biten har hon gått på lopptorg, klätt om möbler, målat och pysslat. Allt för ÅAS och dess studerandes skull. text&bild emma ekstrand

– Det är en helhet jag gett bort, en del av min vardag, och det är ofta svårt att ge bort något. Jag har varit väldigt lycklig i mitt arbete och är väldigt stolt över det jag gjort.

Backman säger sig ha gjort saker rätt ur Kårens synvinkel och på lång sikt. Det faktum att hon fattat beslut mot enstaka studenter eller gruppers önskan har inget att göra med att hon motsatt sig dem.

Hennes uppgift har varit att värna om både huset och restaurangen och därför har hon agerat enligt vad hon upplevt att krävts.

– Att ordna roliga fester och kämpa för studiestödet, ölpris et cetera har inte varit min uppgift. Åbo Akademis Studentkår är ett offentligrättsligt samfund, vilket gör att man måste följa lagarna och agera inom vissa ramar. Allt som inte intressesektorn sköter faller på ekonomisektorns lott. Backman har haft hand om den ekonomiska verksamheten, skött om deklarationer, sett till kårrestaurangerna och fastighetsskötseln och haft koll på egendom.

– Jag är väldigt stolt då jag kan konstatera att ÅAS har ett väldigt fint kårhus som skötts på ett bra sätt. Under normala förhållanden så kan vi äga och förvalta det här huset länge. Men man måste vara på sin vakt och följa med omgivningen, det är mycket lättare att göra av med en miljon än skrapa ihop en.

Backman liknar Kårens ekonomiska verksamhet vid en bulldeg. Den är rund och vacker, men då man sätter in fingret någonstans i degen så kan det börja pösa på många olika håll. Det gäller att känna till degen så man kan förutsäga var det pöser och rinner över.

– Det är ett verkligt pussel och det gäller att bitarna faller rätt.

1980-talet var en svår tid för ÅAS, vilket ledde till att man i början av 1990-talet var tvungen att sälja fastigheten Domus.

Backman är förvånad över hur moget och ansvarsfullt de som verkade inom fullmäktige, ekonomidirektionen och styrelsen planerade framåt och förklarade för studenterna vad man måste göra.

– Det var duktiga människor som i dag sitter på ansvarsfulla poster i vårt samhälle. Med en målmedveten planering och noggrann hushållning byggde vi upp ÅAS till det vi har nu. Vi äger inte längre

Domus men det gör inte det mindre värt, nu har vi till och med hus i Vasa.

Backman menar ändå att det var en pärs med Havtornen. Det var många som fick kavla upp ärmarna i detta projekt.

– Ibland var det så motigt att jag faktiskt inte kunde tro att det skulle lösa sig, till exempel höll inte bron och den måste förstärkas. Många drog en lättnadens suck då vi hade rott projektet i land. Nu är det är en otroligt stor tillfredställelse att gå förbi Havtornen och se våra vimplar i tornens topp.

”Jag täcks ge jobbet ifrån mig nu. Den nya vd:n får inga katastrofer på sitt bord utan många intressanta saker att ta i.”

Enligt Backman har det funnits många stora problem. Hon har haft sömnlösa nätter och direkt magont, men eftersom det finns många kloka huvuden i och runt Kåren har allt rett upp sig.

– Ofta är det jag som synts och hörts. Men det är många jag skulle vela tacka för allt stöd jag fått, men jag kan inte namnge dem för jag skulle glömma någon.

Backman har själv studerat vid Åbo Akademi: privaträtt och arbetsrätt som huvudämnde och handelsrätt, statskunskap och kommunalrätt som biämnen.

På frågan om Backman var aktiv som studerande svarar hon: – Jag var synnerligen aktiv. Jag gick på alla sitsar och kårdiskon som fanns. En morgon när jag kom hem från en simtur undrade min pappa, som hade förstått att jag skulle bli magister, vad det var för magister jag skulle bli. Var det kanske simmagister? Han upplevde att jag var aktiv men att jag inte studerade så mycket.

När ÅAS sökte ny vd ville man ha någon med ekonomisk bakgrund. Backman hade varit bankdirektör i 17 år och hon menar att det var det som gjorde att hon blev uppringd och kallad på intervju.

– Jag förstod mig på mark och penni och det är synnerligen viktigt att kunna räkna

i detta yrke. Men jag blev helt paff när de ringde upp mig, jag hade varit borta från akademin i 15 år och var själv 40 år.

När Backman fick jobbet var det ingen av hennes bekanta som gratulerade henne.

Bland annat blev hon tillfrågad om det nu var riktigt klokt att börja jobba med alla de galna studenterna.

Då Backman inledde sitt arbete hade hon en rolig uppgift framför sig: kårhuset skulle renoveras och då såg det inte ut som i dag. I matsalen fanns ett sänkt plåttak med lysrör i 80-talsanda – det togs bort.

70-talsbardiskarna revs likaså bort och med hjälp av gamla foton försökte man återställa kårhuset så långt som möjligt till sitt ursprungliga skick.

– Tur att man hade varit lat eller förståndig. Av Paavo Tynells lampor hade man sparat en del, så plafonderna som vi hittade satt vi upp.

På fotona såg Backman att det funnits lampor som hängt ovanför matsalsborden.

På 90-talet gick hon på många lopptorg och började köpa upp mässingslamporna.

Möblemanget som införskaffades var stilenligt och i dag hänger lamporna ovanför borden i matsalen.

– Jag tycker det ser jättebra ut nu. På den tiden var lamporna billiga, i dag är de betydligt dyrare.

Festsalsstolar behövdes det fler av, vilket gjorde att Backman ringde upp företaget för att få fler likadana. Att de tillverkat stolar med sits och ryggstöd av bok och ben av björk trodde de ändå inte på. Backman bjöd dem till Kåren för att se på stolarna. Det slutade gott och Kåren fick likadana stolar.

– Det är inte den ursprungliga 50-talsstolen, men de passar in i arkitekturen. Det är väldigt viktigt att inredningen följer arkitekturen i huset.

Egentligen vill Backman inte gå i pension, men hon analyserade läget och för tillfället går allt bra för Åbo Akademis Studentkår.

– Jag täcks ge jobbet ifrån mig nu. Den nya vd:n får inga katastrofer på sitt bord utan många intressanta saker att ta i. Bland annat har målfärgen börjat flaga på Havtornen har jag hört, så något av det första min efterföljare kan göra är att ta offerter för att måla om huset, säger Backman. ÅAS nya vd patrik fellman tillträdde i augusti. studentbladet

•

27

Hur känns det?

Hur känns det att byta riktning?

När jag började närma mig slutet av mina studier började jag känna en viss oro i kroppen. Lite som när man märker att man behöver gå på toa och man inser att man omedvetet suttit och skruvat på sig redan länge. Det här var ändå ett intellektuellt skruvande, jag kände att något fattades från mina studier i fysik. Utan att egentligen kunna lägga fingret på vad som fattades, fann jag mig själv surfandes på olika skolors hemsidor för att se vad det fanns för andra utbildningar. När jag sedan på ett visst universitets sidor hittade ämnet litteratur, var

"Nu var det som att gå på massage när jag till exempel fick analysera dikter." det som att äntligen få lätta på trycket. Med risk för att ta den här liknelsen allt för långt, spred sig en varm känsla över min kropp, och jag visste därefter att det var mitt öde att studera just litteratur.

Gulisveckan var en annorlunda upplevelse den andra gången. Nervositeten var borta, men jag visste i nte riktigt hur jag skulle förhålla mig till de andra: är jag den äldre studeranden som bara går på föreläsningar och som låter bli att vara aktiv i studielivet?

Eller är jag en del av gänget? Min plan lutade i början mot det första alternativet, att jag

28 • studentbladet

skulle sitta på biblioteket omringad av grekiska statyer och läsa fantastisk litteratur dygnet runt, medan jag själv sakta förkalkades till en staty utrustad med tweedkavaj.

Mina egna fördomar spelade också en viktig roll: skulle jag med min tidigare studiebakgrund accepteras bland humanisterna? Och skulle jag ens klara av att "flumma", som det brukar kallas?

Som tur blev det inte som jag befarade.

Jag fullkomligen älskade studierna! Även om hjärnan inte är en muskel, kändes min hjärna väldigt stel efter fem år av integraler och naturkonstanter. Nu var det som att gå på massage när jag till exempel fick analysera dikter, och jag märkte att jag visst klarade av det. Dessutom – tack vare en ytterst medveten strategi – tvingade jag mig själv att vara mera aktiv på lektionerna, vilket visade sig öka kursernas värde markant.

När det kommer till mina medstuderande var jag rädd att jag skulle känna mig som en gammal gubbe bland dagisbarn, att vi inte skulle ha någonting gemensamt. Till min lättnad upptäckte jag att jag påbörjat mina nya studier tillsammans med ett gäng glada, kloka och fina människor. Tack vare dem blev jag en i gänget, aktiv i ämnesföreningen och på festerna. Jag vet fortfarande inte vad jag ska bli när jag blir stor, men en sak har jag åtminstone lärt mig: det är inte målet som är det viktiga utan vem man reser med.

Litteraturstuderande, 27 år

REGI MARIA SID KOREOGRAFI MARKO KERÄNEN

REDAN 9000 BILJETTER BOKADE. BOKA ÄVEN DU.

Wasa Teaters biljettkassa Sandögatan 7 06-3209330 öppen må-lö kl 12-14.30 & 15-17 www.netticket.fi/www.wasateater.fi

Vi lediganslår nu 11 praktikplatser för våren och hösten 2014 i:

Berlin Bryssel London Washington D.C. Ansökningsdeadline 29.9.2013

För mer information www.liberalpraktik.fi

Color profile: Generic CMYK printer profile Composite Default screen

Ta kontroll över livet.

Livskunskapskurs

Chillkvällar

Onlinegrupper

nyyti.fi

För bättre kontroll över livet och studierna

Mysig samvaro

Delta eller följ med andras diskussion.

Information på webben

Nyyti rf - stödcentralen för studerande

Nyyti ry 176 x 120 mm 18. huhtikuuta 2013 19:49:48

studentbladet

•

29

Artisten

En kvinnas röst

Endast en äldre kvinnas röst med en mjuk finlandssvensk klang och en ihopsydd docka som sitter naken på en soffa och röker. Dockan berättar om krogkvällar, en man och ett hotellrum. Om mannens överraskade uppsyn när han får höra att hon vill ha betalt. Och så berättar hon om hur hon som femåring glömde att stiga av bussen och 36 timmar senare återvände hem, våldtagen.

Men det här handlar inte om kvinnan med rösten, utan om en annan kvinna som ville berätta historien som bara några enstaka ­människor annars hade hör. Den här kvinnan heter Anna-Sofia ­Nylund och hon är regissör. text&bild teemu kiviniemi

30 • studentbladet

studentbladet

•

31

32 • studentbladet

A

nna-Sofia Nylund hör inte till de där störande visionärerna som vetat vad de ska bli sedan de började förskolan. Eller egentligen var hon det, men det gick inte helt som planerat. Egentligen skulle hon bli skådespelare. När dörrarna till Teaterhögskolan inte öppnade sig, valde hon manus och regi vid yrkeshögskolan Arcada.

- Jag hade inte egentligen ågon aning om vad det handlade om, tyckte väl närmast bara att det lät som ett helt roligt alternativ. Men tanken var ju nog att söka in till Teaterhögskolan på nytt.

Så blev det ändå inte. Studierna började, och det tog inte länge för AnnaSofia ­Nylund att inse möjligheterna med att ­berätta historier som regissör och skribent. Under sin studietid får filmstuderandena på Arcada pröva på de flesta genrer inom film och tv under, men för henne blev det ganska snart klart att det var dokumentärer som gällde.

- Dokumentärer har alltid känts lättare att göra. På något underligt sätt känner jag en större frihet när jag gör dokumentärfilm än fiktion. En dokumentär kräver inte nödvändigtvis lika mycket resurser för att bli bra. Fiktion är så mycket omständligare med skådespelare och allt tillbehör.

Något dokumentären måste ta i beaktande ärverkligheten, men Anna-Sofia Nylund tycker ändå inte att det begränsar en regissörs arbete. Egentligen tycker hon att gränsen mellan sanning och fantasi oftare kunde luckras upp på film.

- All fiktion grundar sig på filmmakarens

vision av verkligheten och alla dokumentärer är konstnärliga tolkningar som belyser verkligheten ur en till viss grad subjektiv synvinkel. Genrer smälter ihop i varandra och jag tycker inte man som filmskapare ska vara rädd för det.

Den stora skillnaden mellan dokumentär och fiktion är pengar. En spelfilm i Finland har ofta en flerfaldigt större budget än dokumentärer. Dokumentärfilmerna har varit på framfart de senaste åren med Miesten vuoro, Reindeer Spotting och Purkitettuja unelmia i spetsen, men fiktionen har fortfarande ett stort övertag.

Anna-Sofia Nylund tror ändå att hennes favoritformat, korta dokumentärfilmer kommer att bli vanligare.

- Kortfilmer fungerar bäst i biosalonger under filmfestivaler, men som format är kortfilm otroligt flexibelt. Kortfilmer visas allt oftare på pubbar och restauranger.

Varför inte ta kortfilmen till spårvagnen eller simhallen?

För ett år sedan utkom den dokumentariska kortfilmen Vem plockar upp skärvorna efter ett sprucket jag, historien om en namnlös kvinna med ett mörkt förflutet, som illustreras med nakna tygdockor. Det började med ett tema, kvinnlig sexualitet.

Tillsammans med eva-maria koskinen ville Anna-Sofia Nylund hitta en kvinna med en historia som hon var beredd att berätta. Redan i planeringsskedet var det klart att filmen skulle bildsättas med pauliina turakka purhonens dockor.

”Kortfilmer visas allt oftare på pubbar och restauranger.

Varför inte ta kortfilmen till spårvagnen eller simhallen?”

studentbladet

•

33

- Det beslutet handlade inte om att gömma vår huvudperson. Vi har inte editerat rösten och i Svenskfinland är det hur lätt som helst att lista ut vem någon är, om man tycker att det är viktigt.

Vi ville göra filmen med dockor, eftersom filmen inte handlade om huvudpersonen, utan om maktstrukturer och kvinnlig sexualitet, säger Anna-Sofia Nylund.

Kvinnan som slutligen valdes till filmen hittades av en slump. Ursprungligen hade filmteamet kontaktat henne i hopp om att få tips om kvinnor med storyn gällande makt och sexualitet. Men när de sedan träffades började hon berätta om sitt eget liv.

-Vi visste genast att där hade vi vår historia.

Vi hämtade bandspelare och gjorde några till besök, drack te och tre månader senare var filmen klar.

Kortfilmen blev en storsuccé och har sedermera visats på ett tiotal filmfestivaler och belönats i flera omgångar. Anna-Sofia Nylund erkänner att filmen antagligen är hennes bästa hittills, men tillägger snabbt att hon egentligen inte alls tycker om tänkesättet.

Vem plockar upp skärvorna efter ett sprucket jag väckte ett begär om att göra mera. Sexualitet, och särskilt unga kvinnors sexualitet, är ett tema som hon vill stanna vid en längre tid. För tillfället arbetar hon med ett projekt som hon inte har tidigare erfarenheter av – ett manus inom fiktion. Det är ett bidrag till en novellfilmtävling som ordnas av Finlands filmstiftelse och Yle. Hennes manus, Lördag, är med i finalen med fem andra bidrag. Ursprungligen deltog över 80 projekt i tävlingen.

I början av oktober kommer tre av bidragen att vinna och bli finansierade med sammanlagt 200 000 euro. En seger skulle betyda att fiktion plötsligt hade blivit den friare formen för Anna-Sofia Nylund. Men först måste hon skriva ett manus, och det är inte lätt.

- Stundvis känner jag mig vilsen. Det här är någonting jag gör för första gången och för det mesta är jag rädd för att det kommer att bli dåligt. Det händer lätt att man lyssnar på andra för mycket och tappar sin egen röst.

I centrum av novellfilmen finns en tonårsflicka. Berättelsen kretsar kring den kraftiga sexualiteten som växer fram hos unga kvinnor och dämpas av omgivningen.

- Det finns väldigt mycket regler kring sexualiteten för en tonårig flicka. Om man till exempel visar öppet att man är kåt, vilket man ofta är, stämplas man direkt som slampa. Kvinnors sexualitet är fortfarande en tabu jämfört med mäns. Och det kommer den att vara så länge det inte berättas om den.

34 • studentbladet

Det är sällan helt lätt att komma till en ny stad. Man tar fel buss, tappar bort sig, och saknar mamma i hemlighet. När man vill ha en simpel kopp kaffe förirrar man sig till stadens dyraste café, och när man är sugen på öl hittar man sig i den där baren där bartendern har en suomi ­leijonatatuering i pannan. För att bespara dig från flera tårar har vi sammanställt våra bästa studiestadstips.

Frossa i våfflor i mysiga Voffeli & Kaffeli vid torget, eller i räksmörgåsar på Smögen (Sigfrid Aronigatan). Ett annat alternativ är att ta tåget till Karis där det (nästan) legendariska konstcafét Serendipity är beläget.

Länka i Ramsholmens frilutftsområde och få vackra landskap på köpet. I Påminne kan man åka skidor och snowboard på vintern, och backbil de årstider det inte finns snö.

För slit är biblioteket det bästa stället att söka sig till.

Fafas serverar stans i särklass bästa falafel. Portionerna är rikliga och köerna ofta långa. Finns i Kampen, Sörnas och i Rödbergen.

Lyxbruncha i Berghäll i mysiga Villipuutarha (Karlsgatan) eller GoodPie Bakery (Flemingsgatan).

Bli medlem i Unisport för en billig peng och prova på allt mellan Body Combat och vuxenbalett. Den bästa belöningen är bastu efteråt.

Bänka dig i det nyöppnade Kaisabiblioteket eller ta tentboken med till Domkyrkans trappor.Trevligt men kanske mindre effektivt.

Festa loss på anrika Nylands Nation på Kaserngatan i centrum. För den som ogillar tobaksrök och små dansgolv är Hankens Casa ett konkurrenskraftigt alternativ. Teknologföreningen i Otnäs ska inte heller glömmas bort, teknologerna är kända för att stå för de allra största festerna.

Grilla korv på Café Regatta som ligger i Bortre Tölö vid havet.

Cafet är öppet varje dag och bjuder dig underligt nog på 5 cent om du tar en påtår.

Vegana i centrum är en nyöppnad vegansk restaurang som erbjuder en maffig och mättande lunch för dryga 8 euro. Salladsbord och två varmrätter står att välja mellan och för en euro extra kan man också få soppa.

En joggingtur runt Metviken med avslutande cirkelträning i den stora, grönskande parken med utsikt över vattnet är en hejare både på höst- och vårkvisten.

Tritonia och Vasabiblioteket i all ära – för den som önskar en lugn, ljus och tyst arbetsmiljö är Korsholms bibliotek i Smedsby ett måste.

Här finns mycket utrymme och stora fönster med utsikt över parken framför biblioteket.

Ollis. Som gulis har du säkert redan hittat till den här alkoholfyllda lilla ankdammen. Om du vill träffa folk du känner, trängas så där gemytligt, traska oblygt runt i halare och dansa dig svettig, är det här stället för dig.

Glow-bowling i Vasa centrum är ett fint ställe att dra på dejt till. I den dunkla partyatmosfären kan man både bowla och ta en öl samt mysa i avskildhet i något hörn.

I Pub Niska vid ån serveras goda pizzor och på veckoslutet erbjuder Kerttu (Västra långgatan) och Rantakerttu (Västra Strandgatan) hamburgerbuffet.

Medan man äter kan man passa på att tvätta sin smutstvätt på samma plats.

Länka runt ån om du vill komma billigt undan – på sträckan mellan centrum och Hallis finns dessutom ett naturgym.

Inomhusklätterväggar finns bland annat i Turun kiipeilypalatsi på Vattenborgsvägen i akademikvarteren.

Det finns många mysiga caféer man kan arbeta i, till exempel Fabbes café på Fabriksgatan och Café Voltaire på Aningaisgatan.

Ett annat alternativ är Åbo stadsbibliotek med sina bekväma stolar.

Ett populärt och billigt alternativ är Dynamo som ligger i ett tvåvåningsträhus i centrum. Är man ute efter ett brett ölsortiment lönar det sig att gå till Cosmic Comic Café i Forum, där de också har serietidningar och brädspel. Ibland ordnas det konserter.

I Flowpark vid köpcentret Skanssi finns äventyrsbanor uppe bland trädkronorna.

Parken är öppen mellan maj och oktober.

Så länge vädret tillåter lönar det sig att dricka pussikalja eller ställa till med festpicknick i någon av stadens många parker.

Vill man garanterat se bekanta är uteserveringarna vid vattnet det som gäller. På vintern är nattlivet något livligare i grannstaden Karis.

Kombinera biobesök med en tidsresa genom att besöka Finlands äldsta biograf, Bio Forum som ligger invid torget på Helen Schjerfbeckgatan. Mycket old school med biostolar i röd sammet och fritt val av sittplats.

studentbladet

•

35

Pop

De nya hjältarna 2000-talet räddade televisionen. Få kanske minns det, men de program som sändes på 90-talet var inget vidare.

De var stämningsfulla och hade skön syntmusik ibland, men det var allt. Vid millenieskiftet var det något som hände, ingen vet egentligen vad, men plötsligt blev amerikansk drama på tv fantastiskt. Och inte sådär fantastiskt som när Jyrki Katainen säger det, utan på riktigt bra. text

teemu kiviniemi

illustration annika huurrekorpi

Teorierna om vad som egentligen revolutionerade tv-serierna är många. Det talas om piratism och mättade filmmarknader, om ett växande behov av underhållning och betal-tv. I någon mån stämmer säkert alla teorier, men den amerikanska författaren chuck klosterman kommer med en fräschare analys i sin nyaste bok I Wear the Black Hat. Han tror att allt handlar

inte specifikt om droger, men i de två andra serierna är kokain och amfetamin ständigt närvarande. Och det räcker inte med att drogerna är närvarande, drogbarorerna görs sympatiska och förståeliga i serierna. I Breaking Bad växer den före detta highschoolläraren Walter White så småningom till en gangster med ifrågasättbar moral, samtidigt som tittaren blir allt mera fäst

Och det räcker inte med att drogerna är närvarande, drogbaronerna görs sympatiska och förståeliga i serierna. om droger.

The Wire, Breaking Bad och The Sopranos är serier som representerar den nya tvvågen, och i diskussioner om alla tiders bästa dramaserier nämns de väldigt ofta. Serierna är allt annat än kopior på varandra, men de har sina likheter. De är alla gjorda på 2000-talet: HBO-serierna The Wire och The Sopranos vid millenieskiftet, Breaking Bad ungefär tio år senare. Alla har en stark huvudperson som leder en brottslig organisation. The Sopranos handlar 36 • studentbladet

vid honom. I The Wire är det den karismatiska Stringer Bell som håller i trådarna på Baltimores gator. På samma sätt som i Breaking Bad börjar man som tittare känna sympatier och ibland till och med heja på honom. Drogbaronerna är karismatiska businessmän som arbetar hårt för sin sak.

Dealern har blivit den nya hjälten.

Chuck Klosterman tror att fenomenet härstammar ända från 80-talets USA, då kriget mot drogerna var som ihärdigast.

Amerikanerna

varnades med oändliga antidrogkampanjer och det var i praktiken omöjligt att växa upp utan att ha hört om rusmedlen som förstör människoliv. Så småningom visade det sig ändå att det kunde finnas undantag. Det fanns människor som Steve Jobs och Bill Clinton som prövat på droger och lyckats relativt bra i sina liv. Motstridigheten som växte fram på 90-talet blev en av utgångspunkterna till drogernas frammarsch i tv-drama.

Walter White, Stringer Bell

och Tony Soprano är alltså motreaktioner. Hjältar som är bra på någonting som är fel. Huvudpersoner som man beundrar för något man inte borde få beundra.

Men det finns ändå en gräns – åtminstone ännu för tillfället. Trots att dealern fått rockstjärnestatus på tv, har inte drogerna fått det.

Utan undantag dömer till och med huvudpersonerna själva användningen av droger. Det är fortfarande inte coolt att använda, bara att sälja.

Musik

Ditt favoritband är inte de du tror text

mikael stenlund

Det görs ingen riktig musik mer, sade han och tog ett teatraliskt bloss på sin cigarett. Jag kväljde lite åt klichén som just uppenbarat sig framför mina ögon, skinande som en enhörning galopperande på en regnbåge.

Jag kände honom inte tillräckligt bra, nån bekants kompis, men vågade ändå fråga vad han menade.

– Nuförtiden är allt bara en produkt gjord för att sälja, ingen skriver egna låtar mer. Det är inte äkta.

Han talade om hur marknadsföring och image tagit över musiken. I grund och botten om hur allt var bättre förr, trots att han antagligen var yngre än mig.

Vad gäller marknadsföring och ”trovärdighet” var det inte bättre förr. Bara bättre dolt.

Marknadsföring är ungefär ett lika gammalt fenomen som populärmusiken.

Det första exemplet jag kan komma på är från tidigt 1900-tal och handlar om en bluesgitarrist vid namn robert johnson.

Enligt legenden var han en gatumusikant som en dag vandrade fram till en tredelad korsning.

Där träffade han djävulen, som tydligen gillar symboliken i att hänga vid vägskäl. I utbyte mot sin själ fick Johnson den stora gåvan att kunna sjunga blues och spela gitarr. I dealen ingick tydligen inte omedelbara ekonomiska framgångar. Johnson var fattig under hela sitt liv.

Efter hans död tog karriären ändå fart. Legenden spreds och i takt med det krängde man ut nyutgåvor med den förtappade själens musik. Idag ses han som en av rockhistoriens viktigaste gitarrister. Han må ha varit stilbildande, men jag vågar påstå

att en del av hans status beror på uppmärksamheten den djävulska legenden väckte.

Så har det bara fortsatt. elvis presley skrev få låtar själv, många ryktas vara stulna av mörkhyade artister som skivbolagen inte trodde skulle slå igenom. The Beatles manager före­slog en dag att de skulle skippa sina läderjackor och klippa samma frisyr. Medlemmarna i punkbandet Sex Pistols kände inte varandra utan pusslades ihop av sin manager, med andra ord var det en auktoritet som planerade bandets anarkistiska attityd.

Ganska nyligen förlorade sångerskan lana del rey en del fans när det framkom att hon inte var den white trash-drottning hon antyddes vara. I stället hade hon i princip köpt en karriär med sin pappas pengar. Fallet med hiphop-artisten rick ross var kanske ännu pinsammare. Innan han gjorde musikaliska epos om att langa kokain, hata poliser och dricka champagne på en yacht jobbade han nämligen som vakt på ett fängelse.

Det faktum att verkligheten inte stämmer överens med artisternas image betyder egentligen ingenting. Musiken låter ändå likadant. Om du nu tänker på ett band som minsann är ”äkta” och allt annat än mainstream, då har du redan identifierat deras image. Deras marknadsföring.

studentbladet

•

37

Mat

Gammalmodighet Månadens dödssynd handlar om att klamra sig fast i det förgångna, trots att världen kryllar av recept på asiatisk fusionmat. Den gammalmodiga kocken vägrar prova på något nytt, utan litar hellre på trogna klassiker som för tankarna tillbaka till barndomens kulinariska glansdagar. text

celia hillo

bild emilia nyberg

Ugnspotatis med tonfiskröra Ingredienser: (för 2 personer)

38 • studentbladet

4 potatisar (t.ex. rosamunda) 2 burkar tonfisk 1 burk creme fraiche eller gräddfil 1 rödlök 1 stor bit gurka salt och peppar

Tvätta potatisarna och låt dem gräddas i ugnen i minst 30 minuter. Hacka lök och gurka i små bitar och blanda med tonfisk och creme fraiche. Tillsätt salt och peppar. Låt stå i kylskåpet en halvtimme. Servera med potatisarna.

Händelsekalender

OKTOBER 2013 28.9 19.9-29.9

Kärlek och Anarki Finlands största filmfestival ordnas i Helsingfors i slutet av september.

26.9

Flowmässa Chans för alla studenter att bekanta sig med Åbo Akademis olika stödfunktioner.

Foajén i Vasa, kl. 11-13.

26.9

Lilla Wappen i Vasa Åbo Akademis Studentkår ordnar en Lilla Wappen-sitz på Brödfabriken i Vasa med start kl. 18. Anmälning på adressen karen.abo.fi/lillawappen, senast 22.9.

Glöm inte studentmössan!

Lilla Wappen i Åbo Lilla Wappen firas den 28.9 i Åbo, och på Kåren ordnas en pubkväll med live musik.

Kl. 20.

2.10

Hoffmaestro Svenska Hoffmaestro spelar på Svenska Talande Klubben i Helsingfors. Pargasbandet Rizzle värmer upp. Biljetterna kostar 10 euro i förköp och 12 euro vid dörren. Korjaamo i Helsingfors kl. 20.

3-4.10

Finlandssvenska konst- och musikutbildningsdagar Musikdagar vid Campus Allegro i Jakobstad.

5.10

Kårens loppisrunda Åbo Akademis Studentkår åker runt på tre olika lopptorg. Start kl. 9.50 vid Åbo Svenska teaters trappor. Förhandsanmälning.

Bubbe

av erik lindroos

studentbladet

•

39

Akademisk

Cykelfest 23.9

Erbjudanden för dig som bär hjälm - Kaffe 1 e - De 300 första får ett sadelskydd med Tankehörnans logo - De 200 första får frukt Gårdsloppis - Försäljningsbord finns att få på UniCafe i Porthania

Ta på dig hjälmen och cykla till campus!

Prologis cykelservice kl. 12–16 - Få sakkunnig hjälp med att fixa din cykel Tankehörnan - 16–18 HUS program i Tankehörnan Rosebuds pop up-bokhandel - Författargäst deltar

Temadag för cyklister på Porthaniaplatsen och i Tankehörnan 23.9 kl. 12–18. Information, erbjudanden och aktiviteter för cyklister och cykelintresserade studenter.

På programmet under dagen: - Rösta fram det bästa cykelstället: test av olika modeller - Gympa med Unisport varje hel timme - Information om duschrum, cykelställ och förvaringsboxar på uni - Information om stadspåverkande och att cykla i huvudstadsregionen Arrangörer: Studentkåren vid Helsingfors universitet HUS Helsingfors universitet Gaudeamus Kirja&Kahvi Tankehörnan Rosebud Unisport

”Vi vill visa hurdant campusområdet kunde vara utan bilar – ett campus fyllt av liv, inte av bilar.”

Ella Keski-Panula, medlem av HUS utskott för samhällspåverkan

HUS-stunden i Tiedekulma varje måndag

Helsinki Climate Forum:

Arctic Urgency – klimatseminarium 28.9 Huvudbyggnaden, lilla festsalen (Fabiansgatan 33) kl. 9–20. Fritt inträde.

Helsinki Climate Forum inleds med tal av toppnamn samt paneler och debatter som belyser klimatförändringens realiteter, den arktiska synvinkeln och politiken i norr. På eftermiddagen hålls föreningarnas workshop-mässa, där alla kan hitta sitt eget sätt att aktivera sig i klimatfrågan.

40 • studentbladet

Kvällen kulminerar i en föredragstävling, filmfestival och klimatmiddag.

Arrangör är HUS miljöutskott i samarbete med Helsingfors universitet, Aalto-universitetet och Lapplands universitet.

HUS-stunden gör med ens dina måndagar mycket bättre! Kom och ta reda på vad som är på gång i studentvärlden under vägledning av studentkårsaktiva. Nytt program varje vecka. Välkommen med måndagar klockan 16-18!

Undantagsarrangemang i VR:s tåg för studerande utan studiekort Under september 2013 kommer de nya studerande vid universiteten som på grund av förseningar inte fått sitt Frank-studiekort att få VR:s studeranderabatt genom att visa upp det av högskolan beviljade officiella närvarointyget och giltigt identitetsbevis.

Vänligen kom ihåg att ta med närvarointyget och identitetsbeviset också när ni stiger på tåget med tanke på biljettkontrollen.

Ansökan om att upptas som HUS-förening Nya föreningar som vill upptas som föreningar inom HUS ska fylla i en elektronisk ansökningsblankett i TAHLO-systemet på HUS webbplats och lämna in alla nödvändiga bilagor, antingen via TAHLO eller till HUS servicebyrå. Ansökningstiden för hösten går ut 30.9.2013 klockan 15.00. Nya föreningar måste följa HUS regler för föreningar som verkar inom HUS.

OFFICIELLT Jannica Aalto och Jussi Nuortimo studentrepresentanter i universitetets styrelse På sitt möte 27.8 valde studentkårens delegation studentrepresentanter i Helsingfors universitets styrelse för tvåårsperioden 2014–2015: Jannica Aalto, geografistuderande, och Jussi Nuortimo, som stu-

derar ekonomi- och socialhistoria samt teologi. Styrelsen är universitetets högsta beslutande organ, den beslutar bland annat om universitetets strategi, budget och många principiellt viktiga frågor.