STBL 03/2012

APRIL

Studentbladet Nr 3/2012 Sedan 1911

STUDENTBLADET • APRIL 2012

Ledare

00:03 numret av Studentbladet besökte jag Hanken för att se en modevisning de arrangerade. Senare fick jag fotografierna från showen levererade på en minnepinne som ser ut som nyckeln till en BMW. Jag älskar det här sättet att driva med den rådande stereotypin av hankeiter i märkeskläder och Bemare – och med sej själv. Samtidigt fick minnepinnen mej att fundera över bilden vi alla, mer eller mindre medvetet, ger av oss.

Själv brukar jag stolt poängtera att jag bor i Berghäll, lyssnar på vinylskivor och tycker om att dricka Whisky ur en tekopp (vilket bara delvis är sant eftersom jag egentligen inte gillar Whisky) och att jag hellre skulle dö än ta på mej ett par Converse. De här grejerna stämmer överens med den tanke av mej jag vill förmedla. Alla vill vi väl passa in eller skilja oss ur mängden.

Det här är dessutom ett sätt att marknadsföra oss själva. Vi bygger personliga brand. Men – och här kommer min poäng – vi gör det oftast via konsumtionsval, vilket betyder att de brand som företagen bygger blir etiketter för vissa sociala roller.

I businessvärlden har självbrandingen redan i en tid fått extra grogrund. Det finns expertkurser och brandkonsulter som lär dej att blir lite bättre på att vara ”du”. Att marknadsföra sej i arbetslivet är säkert något många har gått och funderat på under de senaste

föR det HÄR

den beräknade identiteten Idag definierar vi oss själva i allt större grad genom en kapitalistisk formel.

Företagsbrand blir en del av vår identitet – samtidigt som vi själva blir reklam. Men för vad?  I DA H e N R I K S S ON C H e F r e DA K Tör

fW:

Idrott, ja tack!  MICHAel ”MICHe” okSANeN

Då jag som 17-åring fick förfrågan om jag ville träna ett knattelag i fotboll svarade jag ja utan att tveka. Jag gick helhjärtat in i min uppgift som tränare, man hade ju tittat på tv och visste hur Manchester Uniteds tränare ”jobbade” under matcherna.

Inför första träningen hade jag förberett mig väl med teknikbanor och övningar för spelupplägg. Så kom då knattarna till träningen; 14 st ivriga, glada, pratsamma 6–8 åringar. Jag kan säga att just i det ögonblicket förstod jag att allt jag lärt mig på tränarkurser och allt jag sett på tv var en stor myt.

Verkligheten var något helt annat.

Vi tränade och vi spelade tappert våra matcher, även om de ibland avbröts för att pojkarna hittade en daggmask som var intressantare än fotbollen eller att motståndaren sköt enkla mål då

månaderna, med sommarjobbsansökningar och anställningspanik i luften. I artikeln Spela dina kort rätt öppnar Stbl ett sätt att se på saken. Det handlar om att presentera sej själv i arbetssammanhang. Att finslipa sitt brand, helt enkelt.

All denna beräkning tycker jag beskriver vår tid rätt bra. Till och med mänskornas identitet anpassas efter ekonomin. Faran är att man ger makten åt den man vill sälja sej åt – en arbetsgivare eller en social grupp.

Hela världen är en marknad.

Därför ska också nationen brandas. På sidorna 26-27 kan du läsa om Finlands eget brandprojekt och dess för- och nackdelar.

Jag hävdar ändå att varken mänskan eller nationen är ett företag. Ifall alla börjar branda sej simplifieras vårt väsen till det som går att erbjuda ekonomiskt.

Viktigare vore att koncentrera sej på att utveckla sej själv och sin kunskap, istället för att fästa så stor uppmärksamhet vid presentationen och framförandet. en av mina föredetta pojkvänner kunde inte gå två kvarter genom Berghäll i collegebyxor, trots att vi höll på att renovera, eftersom det inte passade ihop med hans brand. Han var rädd för att hans trovärdighet som rockare skulle skrotas och att han aldrig mer skulle få spelningar.

Slutligen äger brandet dej. 

vår målvakt plötsligt började träna sina färdigheter med sin jojo.

Men även om vi oftast förlorade så var vi vinnare i en egen serie, nämligen att ha roligt!

Jag hoppas innerligt att de knattar som fanns med i laget ännu idag tycker om att spela fotboll och att sprida glädjen vidare.

Jag tror att man idag håller på att göra idrotten alltför allvarlig i alltför tidig ålder. Borde inte idrotten vara en form av samvaro och sysselsättning som gör att man vill ha mera?

Så där som att spela datorspel...

Eftersom jag nu har det nöjet att få jobba som påverkare inom idrotten så vill jag be er läsare om lite hjälp; kom med i talkot och sprid idrottsglädje runtomkring er.

Idrott är så mycket mera än bakhala

skidor och svettig redskapsgymnastik.

Idrott i sin finaste form är vänskap, lycka och med god tur ett friskt liv.

Om inget annat så samla dina kompisar, packa en picknickkorg, ta med en boll och styr stegen till närmaste park, strand eller idrottsplan och umgås.

Det är den ädlaste formen av idrott; en ren kamp med många skratt tillsammans med dina vänner!

Vi ses i parken.

Skribenten är generalsekreterare för Finlands Svenska Idrott

april tjugohundratolv

•

studentbladet

•

03

chefredaktör & ansvarig utgivare Ida Henriksson 050 563 4790, chefred@stbl.fi Redaktionssekreterare Heidi Haapanen 050 501 7331, red@stbl.fi Grafisk formgivare Jan Rosström grafiker@stbl.fi

Nordens äldsta studenttidning • Årgång 101

Redaktionen Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • Redaktörer i Åbo Benjamin Knopman, benjamin.knopman@helsinki. fi, Fanny Malmberg, fmalmber@abo.fi • Redaktör i Hfors Edit Lindblad, edit.lindblad@helsinki.fi • AnnonsFÖRSÄLJNING Oy Nordinfo Ab / Mats Almqvist, 040 548 5316, mats.almqvist@nordinfo.fi • AnnonsMATERIAL stbl@nordinfo.fi. Annonser bör lämnas in senast tio dagar före utgivningsdatum. • Kansli, adressändringar, PRENUMERATIONER 045-8759759, kansli@stbl.fi • Utgivare Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) rf. Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • Generalsekreterare Jenny Skoglund, ­045-8759759, kansli@stbl.fi • Ordförande Staffan Björkell, 040 773 3979, staffan.bjorkell@helsinki.fi • Styrelse Staffan Björkell, Peter Sjöholm, Jonas Öhman, Elias Vartio, Danica Vihinen, Henri Lohilahti, Richard Sundman, Hannes Wallin, Sofia Julin, styrelsen@stbl.fi • Tryckeri KSF Medias tryckeri, Vanda • UTGIVNING 2012 Studentbladet utkommer fem gånger under vårteminen 2012 och fyra gånger under höstterminen 2012. Tidningen sänds till medlemmarna i ÅAS, SHS, ASK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i HUS och AUS. En prenumeration kostar 20 euro för övriga studerande, 40 euro för icke-studerande, 45 euro inom Norden och 55 euro utanför Norden. Upplaga: 12 000 (2 st Abi-nummer á 14 000). Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material.

Pärm OCH sid 12–16: Teemu Ullgrén • Nina Chydenius har så bra kondis att hon inte blev svettig under fotograferingen. Vi använde en sprayflaska.

STUDENTBLADET • APRIL 2012

Start

APRIL

fotoGRAfIeRnA soM PResenteRAs i den här tidningen på sidorna 9, 17 och 29 ingår i utsällningen Tätä tietä! – This way! av unga fotografer från fem olika finländska högskoleutbildningar. Bilderna visar den nyaste riktningen inom fotokonst, med teman som livets under, glädje, skönhet, skörhet och unikhet.

Utställningen i Kabelfabrikens Jukka Male Museo i Helsingfors pågår fram till den 30 april och är en del av Helsingfors fotobiennal 2012.

de Våra medarbetare i april.

Linn Hielm, filmkritiker En Helsingforstjej utan lokalsinne som studerar journalistik första året vid Soc & kom. Utåtriktad, pratsam och en riktig ”girly girl”. Tycker utöver filmer om cupcakes, vackra kläder, rosetter och bra TV-serier (som Glee och Downton Abbey). Använder ordet ”awesome” minst 50 gånger om dagen. första gången jag på riktigt blev deprimerad var efter att jag sett den sista Harry Potter-filmen. Det kändes som om min barndom var över.

Jag vill att Jurassic Park blir verklighet någon gång i framtiden.

emil Wikström, illustratör Ung, hungrig och intensiv med ett intresse för fiske och musik. Mera känd för sitt tidigare liv som skulptör. första gången jag besökte Kotka blev jag rätt paff. En synnerligen underskattad stad.

Jag vill att det skall bli några grader varmare så jag kan lägga mig i parken och ta en rejäl tupplur.

Lena törnroos, bokrecensent Bor för tillfället i Holland med kärleken i mitt liv. Är färdig journalist från Soc & kom, frilansar som bäst och grubblar (lite för mycket) på vad nästa steg i livet ska bli. Kommer ursprungligen från Vasa och vill återvända dit efter förhoppningsvis många givande år ute i Europa. Älskar Vanilla Sky. Drinken, inte filmen. Älskar att träna men anser bästa muskelkrapen vara efter skrattattacker. Kan finna glädje i det mesta men behöver snabbt variation. första gången jag cyklade tandemcykel så skrattade jag och min medcyklare så mycket att vi föll ner i ett dike. Skrattar fortfarande.

Jag vill att finlandssvenskarna aldrig ska dö ut men vill sakta avliva människors trångsynthet.

april tjugohundratolv

•

studentbladet

•

05

Timo Harju,

vad håller du riktigt på med?

Jag är instruktör på ÅA motionens karate, Karate Do Shotokai heter grenen. Så spelar jag trummor i death metal-bandet Synestesia. Förut spelade jag trummor i ett annat band också, men tiden räckte inte till för det så jag måste sluta.

–Förutom det har Harju en politices magister i utveckingspsykologi från Åbo Akademi i Vasa, och håller nu på med magister nummer två i psykologi vid ÅA i Åbo. Det är en mycket anspråkslös typ som svarar på mina frågor. Jag kan inte motstå att himla med ögonen åt allt det som för mig är otroligt – hur en enda människa kan ha så mycket på gång – medan han själv rycker lite på axlarna och konstaterar: – Ja, jag är nu bara sån här.

Nämnas bör att Harju har svart bälte i karate och söker skivkontrakt med bandet. Att ha så mycket på gång har sitt pris, oftast blir studierna lidande på grund av träningsläger eller spelningar.

Har du svårt att säga nej?

– Jo. Jag har svårt att vara utan att träna, till och med när jag är sjuk. Förut tränade jag sex gånger i veckan.

Nu känns det lite konstigt att vara med i bara ett band och träna bara karate. Jag är inte van vid att sitta hemma och se på teve.

Mannen som har haft kring 15 hobbyer förut har väl all rätt att vara anspråkslös. Men det måste finnas något han är urusel på?

t e x t F ann y M a l mb e r g f o t o j u l ia ajanko

När Timo Harju gör något, gör han det ordentligt.

Han har ambitioner som sprätar åt olika håll och har aldrig varit den typen som sitter hemma och ser på teve. Han lever sin dröm.

– Jag är faktiskt inte så bra på såna där traditionellt manliga fixar-grejer. Bilar kan jag inget om, eller elgrejer. Jag fick nyligen upp en lampa, det var en lyckad känsla! Jag vill vara bra på det jag håller på med.

Om man en gång börjar ska man satsa, man kan aldrig vara för bra. Jag har kanske svårt med att vara nöjd, funderar Harju.

Just nu söker Synestesia alltså nytt skivkontrakt.

Men var går gränsen mellan hobby och proffession?

– Jag har funderat på det. När studiestödet tar slut och jag måste börja jobba kommer nog något att lida.

Men får vi ett bra skivkontrakt är det det vi satsar på.

Det var egentligen inte meningen att han skulle börja med karate. Det var bara något Harju ville kolla in nu har han kollat i 10 år, tiden bara gick. Målet var aldrig ett svart bälte eller en instruktörspost heller. För en lekman som jag förklarar han att det ”bara” är första gradens svarta bälte – det finns ju många graderingar. Även om Harju halkat in på karate av en slump finns det en sak som varit klar redan länge – att bli psykolog.

Vasa var bara en pit-stop, han råkade komma in på utvecklingspsykologin direkt efter gymnasiet. Men där blir man inte psykolog.

Var det surt när det inte tog slut efter en magister, att man bara var tvungen att ånga på?

– Njae. Inte egentligen. Jag vill inte bli vuxen, det är roligt att studera. Så ville jag också fortsätta med mina hobbyer, det skulle inte finnas tid för det i yrkeslivet.

En man med många tunga järn i elden

Möt månadens studerande.

DU

Det finns också fördelar med att studera psykologi när man är lite äldre, man förstår mera och får ut mer av studierna.

För en mångsysslare som Timo Harju är det inte så lätt att välja vilken framtidens väg ska vara. Ifall tiden räckte till skulle allt få fortsätta i samma bana. När man blir äldre måste man inse att karriären som rockstjärna kanske förblir en dröm. Men man vet aldrig. Just nu sitter Synestesia i studion och mixar låtar. På sommaren kan man antagligen bonga dem på någon spelning. Det verkar inte som om rockstjärnedrömmen skulle ta slut precis än.

Jag ber om att få någon livsvisdom som avrundning på intervjun.

– You miss out on one hundred percent of shots you never take, så sa Wayne Gretzky, säger Harju efter en stunds funderande.

Väl vald anekdot av någon som verkligen inte låter chanserna gå till spillo. Stbl håller tummarna för skivkontraktet, karaten och den andra magistern med psykologkarriären i horisonten. 

HRT önskar alla studerande läsro.

Skicka in din önskan om resfred till: Matkarauhaa.fi Vinn resor för ett år

Svenska kulturfonden lediganslår

PRAKTIKPLATSER på följande orter: Finlands kulturinstitut i Berlin, Oslo och Stockholm Kommunförbundets kontor i Bryssel Reykjavik Arts Festival Praktikplatserna kan sökas av dig som är studerande eller tagit examen inom det senaste året, har grundkunskaper i värdlandets språk och svenska som modersmål eller studiespråk. Praktikperioderna är 11 månader och inleds i augusti 2012. Stipendiebeloppet är 1100-1500 euro per månad beroende på var du praktiserar.

Ansökan görs elektroniskt via vår webbplats www.kulturfonden.fi Här finns också närmare information om de olika praktikplatserna.

Ansökan är öppen fram till 1.4.2012 Mer information om praktikplatserna ger Kulturfondens internationella ombudsman: Catharina von Schoultz, tel. 0400 811 588

www.kulturfonden.fi

Utställningen Tätä tietä! – This way! av Vory rf:s medelmmar i Kabelfabrikens Jukka Male Museo i Helsingfors pågår fram till den 30 april och är en del av Helsingfors fotobiennal 2012.

Sanne Katainen, Salla ja Otto, 2011

MÄnniSKan

Vi Samhällets byggstenar.

Hammaren är mäktigare än pennan studerande är smarta och allmänbildade, samhällsintresserade och kulturella. men vi är sällan särskilt praktiska. Eller? Välkommen till Novias bygglinje i Ekenäs – utbildningen där män blir män och kvinnor trotsar könsstereotyper.

t e x t B e N JA M I N K N O P M A N foto CHrISTOFFer relANDer

i ett virvlande dammoln.

Hostande kliver jag in i den blekgråa dimman, där ett gäng herrar står böjda över ett litet ämbare. I ämbaret glimmar en tjock, trögflytande gröt. Men trots att grabbarna har sörplat cocktailar kvällen innan är det inget spyfat.

– De håller på och blandar betong, förklarar läraren nikLas nyman.

– Vi har en liten tävling där studerandena ska göra en så hållbar betongkub som möjligt. För somliga kan det kännas barnsligt, men eftersom hälften av studerandena kommer direkt från gymnasiet finns det faktiskt sådana som, till exempel, inte tycker det är självklart att man ska blanda vatten med betong.

Vid Novias raseborgsenhet existerar två byggutbildningar: byggmästare och byggnadsingenjör. De studerande som just nu är i färd med att smutsa ner händerna är förstaårsstuderande från bägge utbildningarna. sLöJdsALen ÄR InsvePt

Grabbhumor och professionalitet en som har yrkesexamen i bakfickan är danieL nordström. Han ser trött ut, och förklarar att det blev aningen för många cocktails på gårdagens party. Det är alltså en myt att byggkarlar endast dricker lidl-öl.

– Vet du, vi har faktiskt ost- och vinkvällar också, mumlar han surmulet.

Nordström har en lång och fin relation till betong.

Han har jobbat på byggarbetsplatser förut, precis som de flesta av sina kurskamrater. Och det märks. Med stadiga händer borrar studerandena ihop träformar dit

010 • studentbladet • april tjugohundratolv

de häller betongen, säkert och inövat. Professionellt är bara förnamnet.

I ett hörn sitter klassens två tjejer – en klar minoritet.

– Vi har en könsfördelning på ungefär 10-90 till pojkarnas fördel, förklarar avdelningschef mats LindhoLm. – Det är i allmänhet bättre med fler flickor, grupperna tenderar att arbeta effektivare då. Den värsta grabbhumorn försvinner.

Och visst är stämningen på lektionen som tagen ur en bastukväll, högljudd och bubblande av fnitter. Men att intervjua byggkarlarna är dessvärre ungefär lika lätt som att diskutera filosofiska frågeställningar med en gråsten. De svarar kort, enstavigt och utan entusiasm. Jag försöker fråga en av killarna, tobias artzÉn, om var han har studerat tidigare.

– yrkkis. I Pargas.

Det här är helt tydligt inte män som pratar i onödan – utan låter sina handlingar tala.

ett halvår av hårt knegande

exakt vad vi behöver dem till, och det är mycket mer motiverande, säger eriksson.

Kenneth eriksson är ändå ingen novis när det kommer till byggbranschen. Han har tillbringat somrarna med att snickra ihop stockhus i Tenalas urskogar. Man måste ändå inte vara en fullfjädrad Byggare Bob när man börjar utbildningen. För att få en examen krävs 30 studiepoäng arbetserfarenhet ute på fältet, vilket innebär åtminstone ett halvår av hårt knegande.

– Skämten om den allvetande, ingetkunnande ingenjörerna är en urgammal jargong i byggbranschen.

Men det bottnar troligen i hur utbildningarna såg ut för 50 år sedan, säger avdelningschef Mats lindholm.

Förutom sin arbetspraktik ska studerandena också utföra beställningsjobb för olika kunder. De har bland annat byggt lekstugor och olika förrådsbyggnader.

Dessutom lär de sig att konstruera broar som håller bättre än Kvarnbron i Åbo.

– Kolla här, den klarade 500 kilo, säger Daniel Nordström stolt och pekar på en liten trämodell som han ritat och byggt ihop, trots att han enligt egen utsaga ”saknar mattahuvvo”.

ekenäsbon kenneth eriksson studerar till byggnadsingenjör. Han är vad de andra studerandena kallar ”en gymnasiebög”, det vill säga att han äger en vit mössa som – ve och fasa! – inte är en hjälm. Men efter tre år av uppsatsskrivande och kraschkurser i allmänbildning tycker han det är skönt att bulta loss med hammaren.

– I gymnasiet förstod jag aldrig varför vi satt och räknade med en massa formler. Nu förklarar lärarna

Coolt. Skulle du kunna tänka dig att studera något annat, mer teoretiskt? Till exempel etnologi?

– etno … väh? Etnologi? Vad är det? Nej, hördu, det låter för fint för mig dedäran.

Och varför skulle han? Att studera till byggmästare är trots allt ett av de säkraste korten inför framtiden.

Av de som har tagit examen går endast två procent arbetslösa.

Säg de universitetsstudier som kan lova något liknande.

Byggmästare fokuserar på arbetsledning medan byggnadsingenjörer studerar mer matematik.

Så blir du en Byggare Bob

Novia har en utbildning för byggnadsingenjörer i Vasa, där man kan inrikta sig på konstruktion, produktion och samhällsteknik.

Vid Novia i Ekenäs finns två byggutbildningar: byggmästare och byggnadsingenjör. De är 3,5 respektive 4 år långa.

För att få en examen krävs åtminstone ett halvår av praktiskt arbete.

Kenneth Eriksson äger både en studentmössa och en hjälm.

april tjugohundratolv

•

studentbladet

•

011

Att springa för livet

m bara en skraftig ut so Hon ser så liv are - som precis har långdistanslöp lyckat träningsläger ett återvänt från n. Men så har det inte ka a riff ne höll hon på Te r några år sen alltid varit. Fö äna ihjäl sig. på att tr H e n r iksson T e x t I da én mu Ullgr e e T o Fot

”Söndagens u 23-fm gick bra. Mitt mål var att få silver på 3000 m, och det fick jag.

Kaisa som vann är i toppform, så jag visste att jag inte kunde vinna henne. Tack vare den stora skillnaden fick jag springa ett ledigt och lätt lopp. Detta passade mig mer än väl. Jag ville bara få silver, tiden spelade ingen roll.” och fräsch och det blonda håret dansar i en glad hästsvans när hon susar förbi kameran.

- Ännu en gång? ber fotografen.

- Visst, inga problem, ropar hon över axeln och skuttar iväg till andra ändan av banan, för att sedan graciöst springa tillbaka förbi kameran igen. Och blixten smäller av.

Nina Chydenius studerar för andra året på Hanken i Vasa. Men studierna kommer bara på andra plats, det är löpningen som är hennes liv.

Hon springer för Viipurin Urheilijat och är för sista året med i junior EM-laget. Efter det hoppas hon på att

Hon är brunbränd

kvala in i de vuxnas landslag.

- Om jag springer bra den här sommaren är det inte alls omöjligt, säger hon.

Ninas tränare, Kimmo Knaapi, bor i Åbo. De träffas rätt sällan, men håller dagligen kontakt via sms, skype och mejl.

- Jag har mer kontakt med honom än med nån annan, berättar Nina, han är mitt allra största stöd, förutom pappa och storasyster.

Som långdistanslöpare är det faktiskt möjligt att ha ett långdistansförhållande med sin tränare – man behöver inte kolla tekniken hela tiden. Men man måste vara ärlig.

- Jag måste tala sanning med min tränare, om jag har en dålig dag måste jag berätta det. Han kan ju inte alltid se hur jag springer.

Från bassängen till banan Nina började löpa rätt sent, för bara några år sen. Ändå hör hon till Finlands elit med meriter som guld i terräng-FM och brons på Nordiska 10 000 meter. Någon

nybörjare på idrott är hon ändå inte, före löparkarriären tävlingssimmade hon i elva år.

- Jag tränade mellan 15 och 20 timmar per vecka. Jag älskar verkligen att träna. Men jag blev aldrig så där extremt bra på simning, andra grejer som kompisar kändes viktigare.

Sommaren 2009 var vändpunkten i Ninas liv. Då fattade hon belsutet att inte träna till finlandsmästerskapen i simning. Men för att tillfredsställa sitt träningsbehov började hon springa.

- Det var kärlek vid första steget! Jag kände genast att det här är vad jag vill göra, jag bestämde mig på en gång.

Hon började träna för ett maraton, och medger att hon inte hade någon koll i början.

- Jag tränade helt fel. Eller jag tränade ju som en simmare - simning, body pump och spinning. Ändå sprang jag Helsinki City Marathon på tre och en halv timme. Och det var så roligt!

Nu satsar Nina allt på löpandet. Valet är lätt, det finns inte längre något viktigare som tävlar om hennes uppmärksamhet. Att hänga på baren med kompisarna mitt i natten är inte ett alternativ, då lider träningen.» april tjugohundratolv

•

studentbladet

•

013

Hon medger att det är just det som är det svåraste med den bana hon valt .

- Det är jättesorgligt att vara tvungen att prioritera springandet framom sin bästa vän.

Ninas mål är att springa EM år 2014.

- Jag kunde kanske kvala redan i år, men man får inte heller kräva för mycket av sig själv.

”De senaste två veckorna har varit galna. Jag har pluggat massor och tränat tills gråten kommit. Inte för att det har varit så hemskt tunga träningar, men stressen från skolan har varit enorm. Jag förstår inte själv hur jag ändå sprungit en lyckad hallsäsong och hållits hel med 5–7 h:s nätter... Räddningen var säkert att jag på fredag kväll insåg att jag måste vila och ta de lugnt fastän jag hade 3 deadlines.

Jag gav upp och lät mig själv vila. På lördag tränade jag ett par gånger, gjorde skola, packade och åkte till Seinäjoki. Jag var trött som fan.”

Balansen med att vara bäst Det här med att kräva för mycket av sig själv är något Nina känner till alltför väl - hon led länge av anorexi.

Då hon var på utbyte i USA år 2007 fick sjukdomen fart och hon tränade så hårt att hon nästan hade livet av sig själv. När hon kom hem var hon i mycket dåligt skick och låg på sjukhus i ett halvt år.

Men det är också tack vare tränandet och springandet

014 • studentbladet • april tjugohundratolv

hon till sist blev friskare igen.

- Jag hittade en orsak till att hållas frisk. Jag vill vara bäst och det kan jag inte vara om jag är sjuk.

Vi talar om den stora paradoxen med alla ätstörningar. Man vill alltid vara bäst, till och med på anorexin.

Men Nina menar att hon nu har ett sundare sätt att se på det hela. Idag är det mat, vila och träning som är hennes tre ”huvudpelare”, och de går hand i hand. De två första är lika viktiga som den tredje, det har hon lärt sig den hårda vägen. »

Fakta Om jag var ett djur... skulle jag vara en hund. Jag älskar hundar, de är så äkta, söta och snälla. Sån vill jag också vara.

Favoritmat: Lever, seafood och gröt.

Favoritsträcka: 10 000 meter Bästa musiken att springa till: Under hårda pass springer jag till klubbmusik, eller Skrillex om jag är arg.

På lugna länkar lyssnar jag till Veronica Maggio eller klassisk jazz – annars blir jag för taggad och springer för hårt.

Förebilder: Leena Puotiniemi. Hon är ett så bra exempel på att man kan nå högt även om man börjat sent. Det hon har åstadkommit är ett realistiskt mål för mig också. Hon satsar stenhårt på löpning, men har familj och ett arbete.

april tjugohundratolv

•

studentbladet

•

015

”Min hårda 8 km på fredag gick helt superbra och laktattestet i tisdags (7 x 1000m, 2min vila) gick också bra. De senaste tre veckorna har jag sprungit 156 km, 160 km och 167 km innehållandes mycket hårda träningar, så det var lite konstigt att den hårda träningen gick så “lätt”. Denna vecka blir det endast 2 hårda träningar, lite jumppa, snabbhet och 100 km, inget annat. Nu skall benen få det lite lugnare.”

- Visst är det fortfarande svårt att misslyckas. Men jag har lärt mig att det som inte dödar gör mig starkare. Ätstörningen är ett bra exempel på det, säger Nina.

Hon menar att det är tragiskt hur vanliga ätstörningar är i idrottsvärlden. Gränsen mellan att vara i toppform och att bli sjuk är hårfin.

- De som sprang allra bäst i fjol somras blev skadade, berättar hon. Det är så lätt att gå lite för långt. Man tänker ”ännu en tävling, bara en till”, det är farligt.

Nina menar att det just därför är livsviktigt att ha en tränare. Hon vet att hon har en tendens att träna för hårt och vila för lite, och då måste tränaren sätta gränserna. Första sommaren sprang Nina så mycket

016 • studentbladet • april tjugohundratolv

att hennes belastningsskada tänkte leda till benbrott i båda smalbenen.

- Utan Kimmo skulle mina båda ben ha gått av för länge sen.

Superkvinnan och framtidsplanerna Det är tydligt att Nina vet vad hon vill och gör vad som krävs för att uppnå det. Natten efter vår intervju ska hon åka på följande träningsläger till Portugal. I skolväg är det kandidaten som kommer härnäst.

- Jag klarar av skolan tack vare att det i min utbildning

går bra att studera hemifrån. Jag brukar ligga i soffan med datorn i famnen, på det sättet kan jag vila efter ett träningspass samtidigt som jag skriver. Jag går hemskt sällan på föreläsningar, jag bor ensam, jag har helt enkelt organiserat mitt liv så att allt går ihop.

Men för att inte göra det alltför lätt för sig planerar Nina en dubbelexamen – hon vill, förutom hankenstudierna, också studera idrott och hälsopromotion på Arcada. Ganska höga ambitioner, fortfarande. Men ibland måste till och med den här superkvinnan vila.

- Ungefär var tredje vecka har jag vilodag. Då tar jag det jävligt lugnt, äter vad som helst och stiger inte upp från sofflocket.

Framtiden då? Om ungefär fem år kommer Nina att ha övergått från tietusen meter till att börja träna maraton på allvar, och allra senast om tie år ska hon springa sträckan under olympiagränsen.  Citaten är från Nina Chydenius egen blogg (ninachydenius.blogspot.com)

saMHället

Utställningen Tätä tietä! – This way! av Vory rf:s medelmmar i Kabelfabrikens Jukka Male Museo i Helsingfors pågår fram till den 30 april och är en del av Helsingfors fotobiennal 2012.

Anne Yli-Ikkelä, Linnuntie, ur serien Kaksipyöräinen hevonen, 2011

UT Dit och tillbaks igen.

Att knuffas ut ur boet För fem år sen gick Hanken in för utbytesobligatorium i sin kandidatutbildning. Eller obligatorium är kanske fel ordval, då de flesta verkar vara nöjda med att få en spark i baken och uppmuntras till att ta ett steg ut i det okända. Men hur fungerar det här i praktiken?

T e x t D ani e l a K r ooks i l l us t r a t i o n jan r osst r ö m

Svenska handelshögskolan, som finns både i Helsingfors och i Vasa, har alltid varit väldigt internationellt inriktad. Styrelsen beslutade år 2007 att införa en utlandstermin för samtliga studerande. Johanna ­L ilius, chef över utbytesprogrammet, säger att Hanken i det här avseendet är en föregångare.

- Först och främst så uppmuntrar vi alla studerande vid Hanken att studera eller praktisera utomlands, men för studerande som antagits till studier för en ekonomie kandidatexamen från och med år 2009 ingår en obligatorisk utlandstermin som en del av examen, förklarar hon.

- Efter beslutet om att införa en utlandstermin tillsatte rektorn en arbetsgrupp där professorer, administrativ personal och studerande ingick. Hela universitetet har med andra ord varit engagerat i denna reform.

Utlandsterminen är inplanerad för det tredje studieåret. Utbytet avläggs antingen under höst- eller vårterminen, beroende på vilket huvudämne man har.

Alla studerande åker alltså inte iväg under samma termin.

- Trots att flere studerande än tidigare ska åka på utbyte så är kvaliteten på samarbetsuniversiteten

018 • studentbladet • april tjugohundratolv

i Hankens utbytesprogram fortsättningsvis samarbetsuniversitet. De kurser stumycket viktig. Det är inte bara att skicka studeranden avlägger under utbytesderande utomlands, utan det är också vikterminen räknas till godo och uttigt att de åker till ett bra universitet och att gör en del av kandidatexamen ”Asien har blivit inte stora grupper åker till samma ställe. från Hanken. Även om Hanken är det första univerUtlandspraktiken, däremot, allt populärare­ sitetet i Finland som har infört en obligainnebär att studeranden jobbar de senaste torisk utlandstermin, så är arrangemangvid ett företag utomlands, och åren.” et mycket vanligt vid många av Hankens praktiken räknas sedan till godo samarbetsuniversitet. i kandidatexamen vid Hanken.

- I ett internationellt perspektiv är beslutet - Utlandsterminen ska alltid inte särskilt dramatiskt, säger Lilius. Finland är vara minst tre månader och maxien liten öppen ekonomi helt beroende av export. malt sex månader lång, beroende på Det här innebär att näringslivet är internationellt, vare värduniversitetets längd på en termin eller arsig de studerande jobbar i Vasa, Helsingfors eller utbetsgivarens önskemål. omlands. Att införa en obligatorisk utlandstermin för De allra flesta åker till något europeiskt land, men dem som studerar ekonomiska vetenskaper är därför Asien har blivit allt populärare de senaste åren och väldigt lämpligt. många vill åka till något av Hankens topprankade samarbetsuniversitet där. Kanada är också ett populärt land.

Upplevelser på silverfat På Hankens nätsidor hittar man en lång lista över samarbetsuniversitet. Bland annat finns Australien Skillnaden mellan utbyte och utlandspraktik är enoch Amerika, utöver de ovannämnda, som tänkbara kel. Utbytesstudier innebär att studeranden för en resmål. termin förlägger sina studier till ett av Hankens 105 - Hanken har ett utbytesprogram med flera personer

BrEVET HEm

toLv kvAdRAtMeteR I HonG konG

1. Tycker du att det är bra eller dåligt med ett utbytesobligatorium? Varför?

2. Hur gör du själv med ditt utbyte?

3. Om Hanken inte hade ett obligatoriskt utbyte, hade du åkt ändå? I så fall, vart?

fredrika Winter, 22 år, närpes 1. Jag tycker det är bra med obligatoriskt utbyte eftersom alla då är tvungna att åka utomlands, och att åka på utbyte anser jag att bara ger bra erfarenheter.

2. Jag kommer att åka på utbyte våren 2013. Jag vet ännu inte vart jag åker, det får jag reda på senare i år.

3. Antagligen skulle jag inte ha åkt. Det är delvis därför jag tycker obligatoriskt utbyte är bra eftersom jag själv blir tvingad till det. Annars tror jag att jag skulle ha varit för bekväm och stannat hemma.

Alexandra vikberg, 20 år, närpes 1. Jag tycker det är bra, eftersom alla tar sig ut då, och har möjligheten att vidga sina vyer. Det borde dock poängteras att utbytet inte är obligatoriskt.

Man kan även välja att ”avlägga” utlandsvistelsen som utlandspraktik. Däremot tycker jag att det skulle vara bra, om man skulle få välja ifall man vill åka på kandidat- eller magisternivå. Nu är utbytet integrerat i kandidatexamen.

2. Jag har inte bestämt mig ännu om jag åker på utbyte eller gör utlandspraktik. Men det lutar mot att jag åker utomlands år 2013 någon gång.

3. Jag skulle åka i alla fall. Troligen till något tyskspråkigt land.

involverade, säger lilius, bland annat en internationell koordinator som tar hand om Hankens utgående utbytesstuderande. Hon informerar och vägleder studerande under hela processen, från det att man planerar att ansöka om en utbytesplats, till det att man återvänder hem.

Det finns alltså personer både vid hemuniversitetet och värduniversitetet som sköter integrering, information och så vidare. Det är lätt att åka iväg utomlands, mycket är serverat på ett silverfat. Men visst krävs det egna initiativ av de studerande också.

kreativitet och nätverk Om en studerande vägrar att åka på utbyte, så betyder det att denna del av examen inte klaras av och att studeranden alltså inte blir ekonomie kandidat. Sökande och antagna till Hanken informeras om detta på förhand så att de vet att utbytet ingår som en del av kandidatutbildningen redan från början.

- Men de som söker till Hanken har alltid varit, och är, intresserade av att få utlandserfarenheter under studierna, och därför ansöker många studeranden hit, säger lilius.

torbjörn strand, 22 år, nykarleby 1. Det är bara positivt, när man får hjälp av skolan är det en ypperlig möjlighet att få nya erfarenheter. Eftersom det är inplanerat i studierna är det

mycket enkelt att åka.

2. Jag siktar på utbyte våren 2013, helst utanför Europa.

3. Jag skulle åka om jag skulle få det att passa in i studierna, men inte utanför Norden i så fall.

evelina skrifvars, 20 år, närpes 1. Ja, jag tycker att utbytet är bra eftersom det ”tvingar” oss iväg.

Alla kanske inte skulle åka om de inte var tvungna till det och hittills har jag i alla fall inte hört om någon som skulle ha ångrat sin utbytesperiod. Man blir också tvungen att hålla en viss studietakt eftersom ett visst antal kurser måste vara godkända innan man får åka iväg.

Jag tycker att utbytet är en positiv och rolig sak, även om jag egentligen inte har något val utan blir tvingad till det.

2. Jag kommer antagligen att avlägga mitt utbyte nästa vår om ingenting oväntat inträffar.

3. Jag skulle ha åkt på utbyte i alla fall. Jag skulle dock inte ha valt att ha utbytet på kandidatnivå som vi har nu, eftersom jag tycker att det kommer lite för snabbt.

Specialfall då en studerande inte kan åka utomlands förekommer också, och då kan han eller hon få dispens från utlandsterminen. Sådana särskilda fall är till exempel att en studerande har vårdnadsansvar eller lider av någon sjukdom. Möjligheten att ansöka om dispens har emellertid använts av väldigt få studerande.

Det har gjorts många studier över hur utlandserfarenheter har påverkat människor, och vilka fördelar de för med sig. Bland annat har det visat sig att de som studerat eller arbetat utomlands ofta utvecklar en kreativitet som de kan ha nytta av på många olika sätt.

De anpassar sig också lättare till nya miljöer och uppgifter, vilket arbetsgivare ofta värdesätter. De sociala färdigheterna i en internationell miljö och språkkunskaper som en studerande får via en utlandstermin är också väldigt viktiga i dagens samhälle och arbetsliv. Studerandena har alltså möjlighet att skapa sig ett nätverk av internationella kontakter runt om i världen redan under studierna.

- Och så har de ju möjlighet att läsa intressanta kurser vid toppenfina universitet! Det här är att kombinera nytta med nöje, säger lilius.

stRAx efteR nyÅR började mitt äventyr på andra sidan jordklotet, närmare bestämt i Hong Kong. Jag åkte hit för att studera i en termin. Nu efter två månader, börjar det kännas lite som hemma. Man har vant sig vid folkmassan, och armbågarna har blivit lite vassare så att man ryms med tunnelbanan under rusningstid.

Under min tid här delar jag 12 kvadrat med en lokal flicka på universitetets campusområde. Definitivt inget lyxigt boende, och en smärre kulturkrock mellan oss, men det går. Faktum är att man sist och slutligen inte tillbringar mycket tid på rummet. Det finns så mycket att göra och se här i Hong Kong, och i länderna runt omkring. Lite skola måste man också tänka på, med alla otaliga grupparbeten och presentationer.

Hong Kong lever definitivt upp till sitt smeknamn ”Staden där Öst möter Väst”.

På gångavstånd kan man uppleva allt från finanscentrets sterila skyskrapor med kostymklädda västerlänningar, till helt kinesiska kvarter där ingen pratar engelska.

Det samma gäller så väl shopping som mat.

Allt, eller åtminstone det mesta, finns här, och kontrasterna är enorma. Men just det ger staden karaktär.

Att anpassa sig till livet här har tagit sin tid. Här i världens mest vertikala stad, är det mesta väldigt annorlunda än i bekanta Finland, människorna, skolan och bordsskicket. Här är det kultur att man hedrar maten man äter, vilket betyder att ifall man beställer kyckling eller fisk, är det möjligt att man får ett huvud med på fatet. Ifall man beställer kött är det också vanligt att man får kött med ben i. Att äta med pinnar har man rätt bra koll på, men de lokalas bordsskick är en annan femma. Att folk äter med händerna och spottar ut ben på bordet känns inte helt okej. Det är nog också i matväg som jag saknar Finland. Ibland kan det vara ett projekt att hitta något som inte innehåller ris eller nudlar, och som inte är friterat. Men som tur finns IKEA också här, ifall det känns allt för jobbigt.

Det finns en massa saker att göra och uppleva här, vilket innebär att studierna inte känns som det viktigaste. Om man behöver en paus från det hetsiga och folktäta livet i centrum, kan man hoppa på tunnelbanan och åka några stationer utanför kärncentrum och ta sig en hikingtur i bergen, vilket är väldigt populärt. Det är skönt att emellanåt komma bort från folkmassorna, njuta av att ha lite lugn och ro och få samla sina tankar. Då vädret blir varmare finns det också flera stränder man kan åka till.

Att vara här är en otrolig upplevelse. Att anpassa sig till en helt ny kultur har varit väldigt lärorikt. Man har lärt sig enormt mycket. Flera saker som man tidigare tagit som förgivet där hemma kommer man att uppskatta betydligt mer efter att ha levt i en så annorlunda omgivning.

Men ännu är jag inte hemma. Jag kan fortfarande strosa längs ”Avenue of Stars” vid vattnet i Tsim Sha Tsui och blicka ut över Hong Kong Islands mäktiga skyline och tänka att det här är jag bor. Inte så illa egentligen. Christine serén Skribenten studerar ekonomi vid City University of Hong Kong

april tjugohundratolv

•

studentbladet

•

019

Hu Med språket i fokus.

För många är valet av studieplats baserat på flere olika faktorer. ämnet, studieorten och studiespråket är kanske de tre största. Vid Helsingfors universitet finns det oändliga möjligheter, och många av dem är möjligheter på svenska.

En historiker, en läkare och jurist snackar fördelar och nackdelar med att studera sitt eget kallelseyrke.

Gemenskapen är avgörande

text lIlleMOr SöDerluND f o t o JA N rO S S T rö M

historiestuderande vid humanistiska fakulteten på Helsingfors universitet, var det alltid ett medvetet val att studera på svenska.

- Min gymnasiefinska var så dålig att det skulle ha varit så gott som omöjligt att påbörja studierna på finska.

Wilhelmson, som studerar för sjätte året, berättar att studielitteraturen inom historia är på svenska, finska eller engelska, beroende på vilket specialintresse man har. Oftast behöver man inte ens gå kurser på finska inom huvudämnet, de finns på svenska. Som på alla andra linjer vid Helsingfors universitet får man oavsett kursspråket skriva alla tenter och lämna in sina arbeten på svenska.

- Problemet kan vara biämnet, som man ofta måste studera på finska. Man behöver inte delta i föreläsningarna, men nackdelen med det är att man då blir tvungen att ”lära sig själv”. Till all tur får allt ändå skrivas på svenska och det har hittills gått hur bra som helst för mig.

Bland studerandena talas det ofta att det inte finns tillräckligt mycket kurser på svenska, men att det ändå lönar sig att söka in till svenska sidan eftersom man har möjligheten att studera på sitt modersmål och samtidigt utnyttja den finska sidan så gott som hela tiden.

- Helt idealt är det förstås inte på grund av de små resurserna, men föR AnnA WILHeMson,

Anna Wilhelmsson har sedan barnsben vetat att hon ville bli historiker.

aldrig har man väl så mycket personal man kunde önska sig. Fördelarna i programmet väger mer än nackdelarna.

den oundvikliga finskan frida maLin, som studerar på svenska vid medicinska fakulteten, anser att möjligheten att studera på sitt modersmål är en fördel, men att det

UnIveRsItet ÄR det största och äldsta universitet i Finland med det vidaste utbildningsutbudet.

Officiellt, det vill säga enligt lag, är Hu tvåspråkigt: man kan i princip studera både på svenska och finska. utvecklingschefen för avdelningen för svenska ärenden vid Helsingfors universitet, martina harms-aaLto, understryker att Hu också har riksansvar för utbildningen av bland annat svenskspråkiga jurister, läkare samt till exempel forstmästare och provisorer.

Detta betyder att det inte finns andra ställen där dessa ämnen går att studera på svenska. Det är med andra ord viktigt att det erbjuds utbildning som kommer att möta det behov för service, av bland annat läkare, som finns i ett tvåspråkigt samhälle.

HeLsInGfoRs

Uni på svenska På HU har man alltid rätt att skriva tenter på svenska, säger Martina Harms-Aalto.

Hej du abiturient 2012! du har säkert fått hem Helsingfors universitets studieguide, och om du ännu grubblar över vad du vill studera och göra i ditt liv, så lönar det sig nu att gräva fram den igen. Allt du behöver veta om den svenska verksamheten inom HU finns nämligen mellan pärmarna. t e x t H e I D I H A A PA N e N I l l U S t r At I o N JA N rO S S T rö M

Höra finska, läsa och skriva på svenska -Vi framhåller gärna att det finns fler huvudämnen som man kan studera på

020 • studentbladet • april tjugohundratolv

också är väldigt viktigt att i läkaryrket redan från början vara i tät kontakt med den finska sidan.

- Det var nog jobbigt i början då föreläsningarna gick på finska, gruppundervisningen på svenska, böckerna var på engelska och termerna på latin, men det blir lättare hela tiden. Jag ser det som en enorm fördel att till stor del kunna studera på mitt modersmål. Men sanningen är ju att man måste kunna finska om man vill jobba som läkare i Finland.

Frida Malin blir klar läkare om cirka tre år.

svenska vid HU, säger Harms-Aalto. Till dem hör bland andra pedagogik, historia och nordiska språk. I andra ämnen går en stor del av undervisningen och studierna på svenska, däribland kemi och biologi.

I många ämnen sker ändå största delen av studierna på finska, vilket betyder att föreläsningar – som inte alltid är obligatoriska – oftast går på finska. Men man har alltid möjlighet och rätt till att skriva tenter och uppsatser på svenska, samt att välja tentböcker på svenska då de är tillgängliga.

Hur det går att studera på svenska varierar stort bland olika fakulteter och ämnen. Vissa ämnen har fler professurer, vilket oftast innebär också fler kurser och mer undervisning på svenska.

Därtill finns det bland flera fakulteter en möjlighet till studiehandledning på svenska, men Harms-Aalto medger att det finns en del i språkarbetet som behöver utvecklas för att möta de studerandes behov bättre.

- Vi har satt ut en virtuell panel på nätet i höstas och det begränsade

Svenskan för samman Också Emma Grönroos från juridiska fakulteten ser det som ett plus att studera på svenska i Helsingfors.

Enligt henne jobbar de flesta redan från och med första året inom sin egen bransch och rekryteringen till arbetsmarknaden för speciellt svensktalande juris studenter lär ska vara hård.

- Vi har ett rykte om att ha de bästa föreläsningarna och bra svenskspråkiga professorer, och ett stort privilegium är smågruppsundervisningarna. De finns också på finska sidan men i betydligt mindre utsträckning.

Grönroos menar precis som Malin att den första hösten är den tyngsta i fråga om tentlitteratur och föreläsningar på finska, men att man på grund av de små studiegrupperna sporrar och hjälper varandra till bättre prestationer.

- Jag har hört att de finskspråkiga studerandena är mer konkurrens- och tävlingsinriktade, medan vi på Codex studerar tillsammans och peppar varandra. Det är säkert kivogare att vara Codexare än Pykälit! säger Grönroos med glimten i ögat.

Juristklubben Codex är ämnesföreningen för svenska juris studerande vid Helsingfors universitet och fungerar enligt Grönroos som ett perfekt vardagsrum mitt i stan, där man till exempel kan läsa till tenter i biblioteket och umgås med sina studiekamrater. Pykälä är motsvarande ämnesförening på finska sidan, med otaligt fler medlemmar än Codex.

Grönroos berättar att litteraturen till 90 % är på

finska, men säger att man inte ska vara rädd för finskan eftersom man även i detta yrke allt som oftast ändå måste jobba på finska.

- Det dåliga är att vi får svensk examen och måste skriva ”det stora finska språkprovet” för att få jobba inom till exempel den offentliga sektorn.

Den största fördelen med att studera vid en svenskspråkig linje är den familjära stämningen och kontakterna med likasinnade som byggs upp för framtiden.

Wilhelmson, Malin och Grönroos är överrens om att gemenskapen med studiekamraterna är avgörande, allt det andra kommer sen. 

Emma Grönroos är studienämndsordförande för Codex.

Visste du att: ◆◆Det

har i decennier varit ett krav att personer som fått sin utbildning på svenska avlägger ”det stora språkprovet i finska”, som det kallas i folkmun.

kursutbudet samt studiehandledning har lyfts fram som svaga punkter, som vi måste jobba vidare med.

Om tanken att studera på finska är ångestframkallande erbjuder till exempel Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet all undervisning på svenska.

◆◆Inom

den offentliga sektorn finns regler om språkkrav för till exempel tjänstemän. Språkkraven är beroende av ämbetsdistriktets språk.

den tvåspråkiga examen erbjuder viktig expertis som är mycket efterfrågad på arbetsDen tvåspråkiga marknaden.

- Det är viktigt examen erbjuder att förstå att den viktig expertis som är tvåspråkiga utmycket efterfrågad på bildningen inte konkurrerar med arbetsmarknaden. svenskspråkig utbildning, utan syftet är att möjliggöra en djupare kunskap i de båda språken vid sidan av själva ämnesstudierna.

En tvåspråkig examenDe flesta studenter som har deltagit i framtidens perfekta experter? piloten har enligt en mellanrapport av HU upplevt att tröskeln för att använda HU:s har inlett två pilotprojekt hösten det främmande språket har blivit lägre 2010 för tvåspråkiga kandidatexamina, och att språkkunskapen har ökat. den ena vid institutionen för ekonomi - Vi ser att det finns ett stort intresse, vid agrikultur-forstvetenskapliga och både hos studenter och vid uni, att utden andra vid juridiska fakultetens enveckla konceptet som defacto represenhet i Vasa. I dessa piloter går circa 30 % terar ett nytänkande som också har reav avlagda studier på det andra inhemlevans för arbetslivet och därigenom för ska språket. Harms-Aalto menar att hela landet, konstaterar Harms-Aalto.

◆◆Vid

universitetet visar en person att hon eller han har utmärkta kunskaper i finska eller svenska genom att avlägga ett mognadsprov på samma språk som han eller hon utbildat sig på.

◆◆Eftersom

en svenskspråkig student i regel har gått i skola på svenska är det viktigt att mognadsprovet skrivs på svenska. Om skolspråket är svenska och studenten väljer att skriva mognadsprovet på finska, har studenten utmärkta kunskaper i varken finska eller svenska. Då blir personen tvungen att avlägga bägge språkproven vid utbildningsstyrelsen.

◆◆Vill

man ha en statstjänst på till exempel ett ministerium, blir man i regel alltid tvungen att avlägga språkprovet i finska, ifall man fått en examen på svenska. En finskspråkig person som vill bli anställd i till exempel ett ämbetsdistrikt där majoritetsspråket är svenska, måste på motsvarande sätt ta språkprovet i svenska.

Lillemor Söderlund

april tjugohundratolv

•

studentbladet

•

021

BO Nyckeln till frihet.

Åbo: 53% av dem som söker via TYS blir utan lägenhet.

Hitta hem!

Att hitta bostad på sin studieort är inte alltid lätt. Åtminstone inte om man råkar befinna sig i Helsingfors. Prisena varierar mycket och utbudet likaså. Vi har kartlagt situationen på tre orter.

T e x t Edit Lindb l ad I l l us t r a t i o n J an Rosst r ö m

022 • studentbladet • april tjugohundratolv

Helsingfors: 55% av dem som söker via HOAS blir utan lägenhet.

studieorterna i Finland är Vasa, Åbo och Helsingfors. Lättast att få bostad från studentbostadsstiftelserna är det i de förstnämnda. Det är värt att komma ihåg att de som bor utanför studiestaden har förkörsrätt på studentbostäderna. Kommer man alltså från Jyväskylä är det lättare att få bostad i Helsingfors än om man bor hemma hos sin mamma i Mellungsbacka.

De största svenskspråkiga

Tillsammans Att flytta ihop med någon - kompis eller främmande är det billigaste alternativet. Men ibland kan det uppstå missförstånd och gräl.

- Sådant händer emellanåt. Det kan vara en stor tröskel att gå fram till någon man inte känner så väl och säga om något känns tokigt, säger Pirjo Lipponen-Vaitomaa som är direktör för bostadsärenden vid Studentbystiftelsen tys i Åbo.

- Vi har en bostadsrådgivare, och att diskutera om problemen tillsammans hjälper ofta.

Då bostadsstiftelserna grupperar främmande människor med varandra är det oftast åldern som påverkar.

- En magistersstuderande kanske inte längre har samma behov av att festa som en ny gulis, fortsätter Lipponen-Vaitomaa.

Flickor och pojkar bor skilt, i fall man inte själv önskar annat.

Exemplet ovan handlade om Åbo, men samma uppgifter stämmer också på studentbostadsstiftelserna i Vasa och Helsingfors.

Priset på ett studentrum hos tys är mellan 174 och 372 euro i månaden.

Bostadsjakten Hur ser då bostadssituationen ut i diverse städer? Hur lätt är det att få bostad?

- Just nu kan man få en bostad nästan genast, säger kundbetjäningschef Raija Alanko på voas, studentbostadsstiftelsen i Vasa.

- Men på hösten då alla nya studerande kommer är det svårast att få tag på en bostad.

Bostadssituationen i Vasa är ändå relativt bra.

- Årligen söker kring 5000 personer om en bostad från voas, varav ungefär hälften får en. De som inte får en av oss hittar den någon annanstans ifrån, säger Alanko.

Att dela en voas-bostad med andra kostar mellan 220 och 340 euro i månaden.

Lipponen-Varjomaa instämmer och säger att bostadssituationen är som värst på hösten, men lättar då snön börjar falla.

- TYS har kring 7000 sökande varje år, varav cirka 3700 personer blir utan.

Problembarnet Helsingfors Då Vasa och Åbo har en tillfredsställande bostadssituation är det Helsingfors som har svårt att erbjuda en sovplats för sina studerande. Förra året fick HOAS, studentbostdasstiftelsen i Helsingfors, hela 28 000 ansökningar. I slutet av fjolåret var bostadskontrakten­ 12 722 stycken.

- Vi har fullt hus. hoas bostäder används till 99,2 procent, så lägenheterna är ständigt bosatta, säger Liina Länsiluoto, kundchef på studentbostadsstiftelsen i

Biovetenskap och medicin

Kemi, Fysik, Biologi, Matematik, Cellbiologi med cytogenetik, Människans genetik, Näringsfysiologi, Människans fysiologi, m.m.

Djur

Etologi, Anatomi, Fysiologi, Genetik, Näringslära, Djurhållning, Etik och djurskydd, Kundservice och entreprenörskap, Praktik, Studiebesök, m.m.

Fria studieprogrammet

Sy ihop ett eget studieprogram av skolans utbud.

Vasa: 50% av dem som söker får lägenhet via VOAS.

Helsingforsregionen En liten förbättring är ändå på väg.

- Vi bygger för tillfället 350 nya bostäder i Fiskehamnen och på Busholmen. De ska bli klara i ”Just nu kan man september 2012. få en bostad nästan På grund av bostadsbristen i Helsingfors kan hoas endast genast” erbjuda kollektivbostäder.

Raija Alanko, - I magistersskedet är det kundbetjäningschef möjligt att ansöka om ettor, på VOAS men alla hyresgäster hos oss börjar med att dela på en bostad, säger Länsiluoto.

Hyran för ett studentrum i hoas är kring 200–350 euro i månaden.

Utanför studentbostadsstiftelserna går det givetvis att söka bostad på den privata marknaden, via staden samt olika stiftelser. I Vasa lönar det sig att kolla upp Åbo Akademis studenthem Lärkan, Airaksinen Invest, Vaasan vuokra-asunnot och Ristinummen kiinteistöt.

I Helsingfors kan studerande utöver hoas söka bostad från bland annat Studentbostäderna vid Majstranden, Svenska studenters bostadsstiftelse, Helsingfors svenska bostadsstiftelse, Helsingfors stad samt vvo (Statens hyresbostäder).

Om du inte lyckas få lägenhet via tys i Åbo kan du pröva på bland annat Åbo Akademis studentkår.

Veritas äger lägenheter i alla tre städer. Då man väl börjat studierna lönar sig också att söka bostäder innanför skolan. Det kan alltid finnas någon som känner till en lägenhet som behöver en invånare! 

Hundkonsult

Uppfostran och skolning, Sjukdomslära, Friskvård, Etik och djurskydd, Genetik och avel, Raskännedom, Problemhundar och hundproblem, Praktik, Studiebesök m.m.

Internationell kommunikation

Statskunskap, Sociologi, Interkulturell kommunikation, Det mångkulturella samhället, Antropologi, Aktuellt i världen, EU-kunskap, Media, Studieresor m.m.

Svenska för invandrare I och II

Swedish, Finnish and English language: to write, speak and understand, Computer skills, Social studies, Cultural studies and more.

Trubadurskolan Visverket

Röst, Gitarr och piano, Bygg upp din egen repertoar, Master class, Komposition, Visans historia, Konserter, Studiebesök m.m.

Runebergsgatan 16-18, PB 157 06101 Borgå • 019-5769500 info@akan.fi • www.akan.fi

april tjugohundratolv

•

studentbladet

•

023

så Vidga dina vyer.

spela dina kort rätt är det dags för dig att lämna det bekväma sociala nätverket inom studielivet för att göra praktik under sommaren, eller är du på väg att lämna skolan bakom dig för evigt? steget kan kännas ångestframkallande och skrämmande.

Att skapa nya kontakter, nykter? studentbladet erbjuder några tips för hur du kan mingla dig fram i arbetslivet och vad som är viktigt att ta hänsyn till. t e x t H e I D I H A A PA N e N

I fInLAnd ÄR vI oftA lite tröga när det gäller att vara sociala och skapa nätverk. Inom svenskfinland är vi kanske aningen mer extroverta, och det har vi eventuellt lärt oss tack vare ankdammens begränsade kubikmetrar och risken för att vinden för ryktet vidare.

Vi har kanske därför lite bättre koll eller snarare kontroll på vilka grodor vi släpper ur oss, och till vem.

Men bland vänner och studiekompisar kan man ju ta det lugnt, eller? Som kompis är man van vid att ställa upp om den andra har problem, men hur går det om detta förs över till arbetssammanhang, när studiekompisen har förvandlats till arbetskollega och till exempel tystnadsplikten krånglar till det hela? Kan man fortfarande hjälpa till, eller förvandlas hjälpen i arbetslivet till något som man senare måst betala tillbaka för? enligt marJukka kärki, Pr-expert för flera lyxmärken som gucci, Hermès och rolex, är det mycket

viktigt att skilja mellan det privata livet och relationerna till det professionella livet.

- Kom ihåg att vänskap och arbetskontakter är två skilda saker, säger Kärki.

Det betyder att det helt enkelt finns olika sociala regler och beteendemönster i olika sammanhang.

I professionella sammanhang menar Kärki att det är okej och till och med klokt att networka och utnyttja chansen att skapa kontakter. Det är inte heller något hemligt eller någonting som borde göras i smyg, i synnerhet när man talar om internationella arbetskontakter. Men när de privata kontakterna smyger sig in i arbetslivet kan det vara lönsamt att fundera noga.

Finns det ett bättre alternativ än att låta businesslogiken invadera de privata relationerna? 

Mingelguide à la Marjukka Kärki: ◆◆När

du befinner dig på en fest för att skapa nya kontakter, hälsa på dem du redan känner men se till att du vågar ta dig över bekvämlighetsgränsen och träffa nya människor.

◆◆Försök

att ställa små mål för kvällens saldo, till exempel att få fem visitkort per kväll.

När du får ett visitkort, numrera det och ha med dig ett litet häfte där du snabbt kan skissa upp viktiga fakta: ålder, hårfärg, en detalj om något aktuellt i personens liv, och så vidare.

Nästa gång du behöver kontakta personen kan du smidigt börja med att fråga ”Hur gick arbetsintervjun?” eller ”Har du blivit frisk efter förkylningen?”

◆◆Träffar

du någon som du känner igen men inte minns namnet på, kan du till exempel fråga: ”Förlåt, vad var det du hette igen?” - ”Minna” - ” Ja men det visste jag ju, men i efternamn?” Eller tvärtom: ” Ja, men nu minns jag att du heter Jansson i efternamn, men vad heter du i förnamn...?” Et voilà!

◆◆Om

du bygger internationell karriär kan det vara värt att komma ihåg att olika kulturer fungerar på olika sätt och att man ibland måste ta seden dit man kommer. Speciellt synen på kvinnor inom affärsvärlden varierar, till exempel i mellanöstern. Om du reser till nya ställen kan du i förväg ta reda på vad som räknas som god kutym och lära dig att spela med de regler som gäller.

Heidi Haapanen

024 • studentbladet • april tjugohundratolv

Dags för Pampas Nationaldag Nu när du läser Studentbladets aprilnummer är det bara några timmar kvar tills Pampas Nationaldag kör igång. Vi intervjuade The Boss för att veta vad som väntar oss i Pampas.

T e x t H e idi H aapan e n

till Boss över maffian då den nya styrelsen utnämndes i februari 2012. I år är det 20-årsjubileum och vi ville veta vad det innebär och hur det kommer att synas under dagen. Enligt Andler för jubileet med sig bland annat två grisar istället för en och dessutom har de båda grisarna nya dräkter. Också fler lag än tidigare kommer att få delta i Olympiaden.

Nakke Andler blev vald

Är maffian korrumperad?

- Maffian är inte korrumperad, men om man är med och sponsrar oss kan man ju kanske jämföra det med mutor. Man ska ändå komma ihåg att behandla maffians medlemmar med respekt, både nuvarande och gamla. Det lönar sig alltid att ha vänner inom maffian!

Vad ska man ta i beaktande om man inte har deltagit tidigare?

- Om man aldrig varit på PN är detta absolut det bästa året att börja. Feelisen kommer att vara på topp ända från start! Om man kommer från södra Finland ska man absolut inte ”dissa” pampeser under PN, och inte annars heller. Man ska ha med sig tillräckligt med dricka och absolut ha humöret på topp!

Packa pappas ryggsäck ...med vad?

- I reppun bör man ha drycker, både alkoholhaltiga och alkoholfria. Beroende på vädret kan det vara bra att ha varma drycker med. Och extra kläder - Olympiaden håller på mellan klockan 11 och 15, det är en lång tid ute om det är -20 grader.

Var ska jag vara och när?

- Fredagen den 30 mars ska du vara på torget klockan 11. Det lönar sig att komma i tid så att man får en bra plats på läktarna. Då Olympiaden tar slut kring 15-tiden skall du dra iväg på någon av de hundratals mellanfesterna som brukar ordnas, och sedan vidare till kvällsfesten som börjar klockan 21 på nattklubben Fontana.

Dit lönar det sig att komma i tid, kön brukar vara saftig. Nästa dag lönar det sig att vakna i god tid, pigg som en lärka. Då är det nämligen dags för en legendarisk sillis vid Smedsby UF. Maffian ordnar skjuts dit, bussar kör skytteltrafik mellan klockan 10.30 och 15.00.

Jag har ingen biljett ännu, is all hope gone?

- Biljetterna har gått åt rekordfort i år.

Det är tyvärr nästan omöjligt att komma över någon längre. Man kan försöka på vår webbsida, pampasnationaldag.fi, eller via vår FB-grupp. Men allt är för vår del slutsålt och vi har tyvärr inga fler biljetter på lager. MEN, Olympiaden är öppen för alla så dit lönar det sig ändå att komma! Dessutom är det stor fest både på Ollis och Leipätehdas under Pampas Nationaldag.

Biljett eller inte, alla med! 

Vappu Kaarenoja ny chefredaktör för Ylioppilaslehti Vår finska kollega Ylioppilaslehti har valt en ny chefredaktör. vappu kaarenoja kommer i augusti att ta över efter maria ruuska .

Kaarenoja studerar statskunskap vid Helsingfors universitet och har tidigare jobbat för Helsingin Sanomat och Taloussanomat.

- Under min ledning kommer Ylkkäri att bli mer tidskriftsaktig, säger Kaarenoja. Jag vill lotsa den hundraåriga tidningen till 2010-talet, så att nyheterna finns på webben medan printtidningen reserverar mer utrymme för artiklar i tidskriftsstil.

Innehållet kommer att koncentrera sig på sammhälleliga ärenden och saker som står nära de studerandes vardag. Kaarenoja hoppas också kunna tillföra lite humor i tidningen.

- Ylkkäri får inte bli för allvarsam eller ha rynkor i pannan.

Hon kan också tänka sig mer samarbete mellan Ylioppilaslehti och Studentbladet.

Sammanlagt åtta personer ansökte om posten som chefredaktör.  Ida Henriksson

Europeiska studerande diskuterade sysselsättning European Student Convention arrangerades för 23:e gången i Köpenhamn mellan den 19 och 21 mars.

Sammanlagt 110 deltagare från 35 olika europeiska länder deltog i konferensen, bland dem Finlands studentkårers förbunds kim rantala och juha töyrylä .

Konferensen behandlade sysselsättning och vilka åtgärder som krävs för att de utexaminerade ska få jobb. Som exempel tog man upp djupare samarbete mellan högskolorna och näringslivet, bättre tillgång till arbetspraktik och tillgodoräkning av den i examen.

Det som väckte mest diskussion bland deltagarna var relationen mellan högskolorna och arbetsmarknaden. Ska högskolorna vara enbart i arbetsmarknadens tjänst eller ska de koncentrera sig på vetenskap och forskning? I slutändan var man överens om att högskolorna flexibelt måste kunna anpassa sig till den kontinuerligt föränderliga omvärlden. 

Kim Rantala april tjugohundratolv

•

studentbladet

•

025

FI Vi i deras ögon.

Ett nationellt uppdrag?

I kapitalisternas våta drömmar fungerar även nationer som företag.

De marknandsförs med varumärken som puffar önskade uppfattningar om landet och hjälper det till rikedom och makt. Nuförtiden försöker också det officiella Finland skapa ett landvarumärke. Men hurdant är finlandsbrandet och på vilket sätt byggs det?

T e x t K r istian K u m l in i l l us t r a t i o n taika manni l a

(Saml.) frapperade med sin nya snilleblixt i september 2008 - han skulle tillsätta ett utskott för att begrunda ett nationellt varumärke för Finland.

Efter att medlemsutnämningarna blev föremål för könsbetonad kritik, kompletterades delegationen med fler kvinnor. Tio av delegationens tretton män och nio kvinnor var ekonomiska direktörer, vilket man väl kan motivera med den primärt ekonomiska funktionen ett varumärke har. Under två år höll delegationen åtta möten, på basis av vilka tankesmedjan Demos Helsinki skrev slutrapporten Ett uppdrag för Finland! Hur Finland löser världens värsta gissel. Den publicerades i november 2010.

Finlands yttre bild har visserligen varit i blickpunkten tidigare – mer systematiskt sedan 1960-talet då statsrådet började tillsätta komittéer för att fundera på hur landet uppfattas utomlands och hur bilden kunde förbättras. Sedan dess har det funnits flere referensgrupper som har vidareutvecklat synen. På 2000-talet har till exempel Sitra och Pekka Himanen skrivit betänkanden om Finlands framtid, och landvarumärkesdelegationen byggde sin proposition delvis på deras idéer.

Men för själva landvarumärket får vi, utöver utrikesministern, tacka britten Simon Anholt. Det var han som hittade på hela konceptet nation brand år 1996 Utrikesminister Alexander Stubb

026 • studentbladet • april tjugohundratolv

”Idén är att utveckla det vi är bra på till ett känt varumärke för att framför allt tjäna nationalekonomin.” och har därefter konsulterat tiotals länder om hur man skall bygga ett sådant. När det blev Finlands tur att bli biten av varumärkesflugan, var Anholt givetvis färdig att fakturera delegationen för sin service.

Vad vill de ha?

Delegationens mål är enkelt men ambitiöst – år 2030 kan Finland vara hela världens problemlösare. Detta kan uppnås via tre stora teman: funktionalitet, natur och utbildning. Idén är att utveckla det vi är bra på till ett känt varumärke för att framför allt tjäna nationalekonomin. Fyra av landvarumärkets sex

Förutom de större modellerna delar rapporten också ut mer specifika uppdrag åt olika grupper, som varierar från staten och kommunerna ända till enskilda organisationer, fackområden och grannskap. Största delen av uppdragen är riktade åt den offentliga förvaltningen, ekonomiska aktörer och skolverket. Uppdragen är ofta väldigt konkreta och anknyter mer till förbättrandet av livskvalitén än till landvarumärket utomlands, men bidrar också till det genom att skapa positiv uppmärksamhet. En stor del av dem blir också mer eller mindre diffusa beträffande finansieringen, aktörerna och realiseringen.

Ofta är aktören helt enkelt ”Finland” och ännu oftare vill delegationen se flera delegationer och referensgrupper. Om vi förverkligar idéerna får Finland antagligen ett rykte om att vara ett land som åtminstone tycker om att tillsätta delegationer.

”Tanken att drygt tjugo människor utmanar 5,4 miljoner att definiera sig själva som de tjugo vill känns relativt absurd.”

Vem är det som vill? huvuduppgifter är ekonomiska, en är politisk och en kulturell. Rapporten erkänner att den inte kan skapa varumärket för nationen, utan bara sätta upp en måluppfattning som landet kan ta som sin riktining. Ett landvarumärke kan byggas bara via konkreta handlingar av hela nationen.

Fastän delegationen betonar alla finländares insats i skapandet, har den själv förordnat uppfattningen som vi borde sträva efter. Följaktligen bör rapporten ses som bara en liten grupps syn på hur Finland borde vara. Delegationen formulerar uppdraget för Finland, utan att fråga vem som vill ha ett sådant (utrikesminister Stubb och staten?) eller om någon vill ha ett sådant överhuvudtaget. Tanken att drygt tjugo människor utmanar 5,4 miljoner att definiera sig själva som de tjugo vill känns relativt absurd.

Om vi ignorerar detta legitimationsproblem är rapportens styrka helt klart att den är så konkret. Fast motiveringen i första hand är ekonomisk är målet i grund och botten att utveckla hela landet. Delegationens vision bygger på arbete, kreativitet, kunnande och investering, dragningskraft och turism, ren natur och konfliktlösning samt en bra självkänsla. Genom dessa borde Finland bli ett sällsynt fungerande, jämställt och öppet land, som rengör sin miljö och skolar både barnen och de vuxna exemplariskt. Funktionaliteten, förhållandet till naturen och utbildningen borde utvecklas vidare via rapportens modeller – halvfärdiga idéer riktade åt olika samhälleliga kretsar.

Den starka förpliktelsen till funktionalitet, natur och utbildning är både rapportens svaghet och dess styrka. Det är lättare att utveckla det som finns än att gripa nåt ur luften. Grundtankarna är ambitiösa och progressiva men skymmer också utsikten, och de granskas ställvis väldigt okritiskt. Problem och saker som inte fungerar lyfts sällan fram och vem varumärket Finland är riktat åt nämns aldrig. Det är viktigt att identifiera sina styrkor – men också sina svagheter.

Varför skulle människorna dessutom känna just dessa teman som sina egna?

Medan eliten skissar ett Finland som löser världens problem, tycks det finnas allt större krav på nationell egocentricitet i den internationella gemenskapen. Det känns orealistiskt att vi skulle få hela samhället med i det gemensamma varumärkesprojektet – och få det färdigt på 20 år. Ändå är det just det som eftersträvas. Som vanligt allierar den finländska eliten sig med staten, anser att skolor, företag och politiska institutioner är nyckeln till att påverka samhället – och kräver – eller uppmuntrar – sedan alla medborgare att delta i ett projekt vars innehåll de har definierat på förhand. Även attityden är som ur en nykterhetsklubb från 1800-talet: det här är för ert eget bästa!

Och ändå är förslagen oftast ganska lätta att hålla med om. Bekanta dig med rapporten på tehtavasuomelle.fi

april tjugohundratolv

•

studentbladet

•

027

TO DO Or not to do.

Schemakåt Hur fan gör man då man plötsligt ska vara sin egen boss? När man i princip får sova hur länge man vill och äta plättar till middag? När veckan börjar med ölhäng? Att flytta hemifrån och börja studera sätter organisationsförmågan på prövning, att försöka bli klar med studierna gör det ännu mer.

T e x t F ann y M a l mb e r g i l l us t r a t i o n e mi l wikst r ö m

Ju längre jag kommer i mina studier, desto mer självständigt blir det. Jag får bygga upp mina dagar precis som jag vill ha dem. Det låter skönt, och visst är det det. Det är ganska ljuvligt. Men ibland känns det som om allt jag gör tar en evighet, att jag på sparlåga hasat mig igenom snart åtta studieår. Jag gör precis det jag vill egentligen, får jobba hemifrån om jag har lust.

Jag får stiga upp när jag vill och kan också komma hem när jag vill, om jag blir trött på bibban. Varför pressa sig i onödan liksom?

Jag är nog världens största slacker. Därför innfinner sig känslan av pur eufori när jag är i tid, håller en deadline och stiger upp i arla morgonstund. När jag har skrivit en sida text och klockan bara är 10. Pulsen

028 • studentbladet • april tjugohundratolv

stiger, jag blir lite till mig. Jag är schemakåt.

Det är lätt att tänka att man gör allt ”senare” om man har eoner av tid. Till slut blir det svårt att överhuvudtaget få något gjort. Många har befunnit sig i det träsket. Det riktiga arbetsflytet kännetecknas av brinnande iver och glödande skrivfingrar. Och tidiga morgnar, tighta arbetspass. Måste medge: jag älskar scheman.

Alla måste hitta sitt eget sätt att jobba, sin egen rytm. Men det finns så många sätt att fylla sina dagar med ”pauser” och egentligen inte göra något. Har man ett dagsschema kan man åtminstone följa med hur rejält man misslyckas med att åstadkomma någonting.

Till slut kommer det dåliga samvetet att trycka lite

prestation ur en. Och ibland måste man faktiskt nå point of no return för att börja sparka sig i röven igen. Då man inte kan sova om nätterna för att man är så sabla stressad över allt ogjort är det dags att tänka om. Det måste komma inifrån, man måste bestämma sig för det. Observerar man graduskribenter blir detta glasklart – de är schemakåta arbetsnarkomaner, de är uthärdiga bibbasittare. De jobbar.

Varje dag måste man påminna sig själv om hur lat man egentligen är, att gradun inte kommer att bara flöda ur en. I slutändan finns ändå bara euforin kvar, euforin över att lyckas. När man börjar ta sig själv och det man gör på allvar är inget så tillfredsställande som att hålla sin deadline. 

Utställningen Tätä tietä! – This way! av Vory rf:s medelmmar i Kabelfabrikens Jukka Male Museo i Helsingfors pågår fram till den 30 april och är en del av Helsingfors fotobiennal 2012.

Iiu Susiraja, Voimanainen, ur serien Happy Meal, 2011

liVEt

naM När det vattnas i munnen.

tinto de verano är ett lättare alternativ till den klassiska Sangrian men inte lika berusande som bara rödvin. Passar också bra som bastudryck!

tortilla española är en billig och mättande maträtt som kräver lite tid och koncentration.

Crema de atún toNfISkrörA

En burk tonfisk i olja 300 g crème fraiche Purjolök Kapris Peppar Blanda tonfisken och crème fraichen till en jämn röra. Tillsätt purjolöken, skuren i små bitar. Purjon kan också ersättas med röd- eller gräslök. Blanda i kapris enligt tycke – använd saltlagen för att ge extra smak. Krydda med peppar.

Serveras på en skiva baguette och garneras med till exempel färsk basilika.

Utnyttja förra veckans torkade batongbitar - torrijas är en snabbtillredd efterrätt!

Servera kall och fräsch salmorejo som förrätt.

miniordbok för att nå den spanska stämningen:

Hola - Hej Bienvenido – Välkommen Copa de cerveza/vino/tinto de verano – ett glas öl/vin/sommarvin Tengo hambre – Jag är hungrig Buen provecho – Smaklig måltid

030 • studentbladet • april tjugohundratolv

Disfrute – Njut Estoy borracho/-a – Jag är full Gracias – Tack Adios – Hejdå Buenas noches – God natt

Me cago en la leche – Fan också (ordagrant: Jag skiter i mjölken) Quieres follar conmigo?

– Vill du knulla med mej? (svar: si/no) En dónde encuentro el camello?

– Var kan jag hitta kamelen?

Torrijas

S pA N S k A fAt t I G A r I D D A r e

0,5 dl mjölk 1 ägg 4 skivor baguette Socker Kanel En efterrätt som liknar våra fattiga riddare. Brödet behöver inte vara färskt, det kan också vara torkat. Häll mjölken på en liten tallrik med lite högre kanter och tillsätt det råa ägget. Rör om med gaffel. Häll socker och kanel på en annan tallrik, rör om. Dippa brödbitarna i mjölk-äggröran och låt dem suga i sig vätskan. Stek i en klick smör på båda sidor tills bröden får en vacker brun yta och dippa dem direkt som heta i kanelsockret.

Sockret fastnar bara så länge brödet fortfarande är hett. Disfrute!

Billiga råvaror finns både i ett finskt och spanskt kök.

Den spanska Manchegon är en ost av det lite dyrare slaget, men har du tillräckligt många tomflaskor att panta är den definitivt värd sitt pris.

Aceitunas con ajo, en godare variant av vilka som helst burkoliver.

¡Buen provecho!

Tillred en spansk tapasmeny med råvaror som hittas i de flesta kök och inte fäller den personliga ekonomin. Bjud dina vänner på en vårig after-work och njut av smakupplevelser från landet av la vida loca. Hela kalaset för fyra personer kostar kring 20 euro. r e C e p t H e I D I H A A PA N e N S t Y l I NG I DA H e N r I K S S ON f o t o JA N rO S S T rö M

april tjugohundratolv

•

studentbladet

•

031

NAM När det vattnas i munnen.

Tortilla española P o t a t is o m e l e t t

Salmorejo

Ka l l t o ma t s o p p a

Några skivor torkat vitt bröd 6-7 lagom stora tomater En skvätt rosénvinsvinäger 1 klyfta vitlök 1 hårdkokt ägg Lite salt och svartpeppar

Tortillan kan serveras med majonnäs eller senap och alltid med bröd/baguette.

0,5 dl olivolja 6 potatisar 6 ägg 1 lök 1 tesked salt 1 tesked svartpeppar potatisarna och skär dem i tunna skivor.

Akta fingrarna! Häll oljan på en liten stekpanna.

Potatisarna ska simma i oljan, så om du har en större panna behöver du mer olja så att skivorna täcks ordentligt. Denna del är tidskrävande, det går bäst om du steker ungefär en potatis åt gången.

(Om man är lat kan man använda gårdagens kokta potatisrester, då behöver de inte stekas). Stek i cirka två minuter per portion, beroende på plattans värme.

Låt gärna plattan vara het, men håll koll på att du inte förvandlar potatisarna till chips! Det är meningen att de blir mjuka, men inte krispiga. Använd hålslev för att lyfta potatisarna i en skål allt efter de blir klara.

Koka upp vatten i en stor kastrull för att skålla tomaterna. Skär ett kors på varje tomat. Lägg tomaterna i det kokande vattnet tills skalet börjar lossna. Lyft ut tomaterna och skala dem. Lägg brödet i en hög skål och tillsätt 0,5 dl vatten för att mjuka upp det. Lägg i de skållade tomaterna samt den skalade vitlöksklyftan och blanda med stavmixer till en jämn röra. Soppan får bli tjock, men om man vill ha den tunnare kan man hälla i lite mer vatten. Tillsätt några matskedar rosévinsvinäger samt salt och svartpeppar enligt tycke.

Låt soppan svalna ifall den blivit varm på grund av de varma tomaterna. Den serveras som en kall förrätt med ett hårdkokt ägg (eller stekt bacon) som garnering.

◆◆Skala

sedan löken. Krossa potatisen i skålen. Om bitarna blir för stora kommer tortillan inte att hålla ihop, men mosa ändå inte potatisen helt. Lägg till löken och söndra i alla ägg. Rör om med gaffel. Tillsätt salt och peppar. Sen är det dags att steka. Använd en liten stekpanna, gärna teflon och oskråmad, för annars kommer tortillan att ligga fast i bottnen och blir svår att svänga utan att få allt på köksmattan.

Lyft...

Aceitunas con ajo V i t l ö k sma r in e r ad e o l iv e r

◆◆Stek

hela smeten på pannan, efter att först ha värmt upp en skvätt olja. Låt tortillan stekas i fem minuter.

Tanken är att den fortfarande ska vara rå i mitten då du svänger den. När kanterna har stekts för du stekspaden runt kanterna så att du ser att den kommer loss. Lägg en tallrik på pannan och sväng snabbt uppochned på det hela. Därefter hjälper du loss tortillan från tallriken och steker andra sidan (den behöver bara en minut för att få färg). Den ideala tortillan är lite al dente i mitten.

...vänd...

◆◆Häll

◆◆Om

du kommit så här långt kan du ta ett första glas tinto de verano, för nu är faran förbi.

032 • studentbladet • april tjugohundratolv

...och hoppas på det bästa.

Marinaden är bra att göra ett dygn innan servering för att oliverna ska få smak och beskheten som ofta sitter i burkoliver ska försvinna.

Tinto de verano S o mma r vin

0,5 l rödvin 0,5 l sprite (eller vichy, men då kan det krävas lite socker för att söta drycken) Frukter som dekoration Serveras kallt, med isbitar.

1 burk oliver 0,5 dl olivolja 3 matskedar balsamico Lite socker Lite salt Svartpeppar 1 matsked rosmarin 1 liten klyfta vitlök Häll olivoljan och balsamicon i en skål och lägg till den styckade vitlöken samt kryddorna och rör om. Tillsätt oliverna och ställ dem i kylskåpet i ett dygn. Rör om ibland, så att alla oliver kommer i kontakt med marinaden.

GÖR Fysisk och psykisk träning.

STUDENTBLADET TESTAR:

Het, hetare, yoga!

En svettdroppe letar sig ned för min panna. Jag är obekvämt medveten om den trots mina försök att koncentrera mig på silverbuddhan vid väggen. Mina ben skakar och krigarpositionen är långt ifrån perfekt. Andas in genom näsan. Nu rinner den kittlande längs min kind. Behåll kontrollen, släpp inte ställningen.

Droppen faller till golvet och bildar en liten pöl på den ljusröda yogamattan. Andas ut.

T e x t I da H e n r iksson

kropp att sträcka på sig lite mer, hålla ut lite längre och öppna sig lite mer. under den kalla årstiden och speciellt för en frusen Lova att ni inte skrattar nu, men efter en extra själ som jag. Tidigare har jag försökt mig på vanlig påfrestande asana, som antagligen heter något i stil hathayoga, men började alltid frysa under avslappmed den bugande giraffen eller den flygande kaninen, ningsövningarna. Den risken finns inte under hot är jag tvungen att hålla tillbaka en reflex att börja gråta. yogapassen.

Jag snyftar till för att den här kraftiga bakåtlutningen Den här formen av yoga utövas, liksom namnet låter har frigjort något i mej. Det är en märklig känsla och förstå, i ett rum uppvärmt till cirka 40 celsiusgrader. en kort stund måste jag bara sitta stilla på mattan och I början är värmen lite ångestframkallande och hela samla mej. situationen smått klaustrofobisk – en massa svettiga Då det nittio minuter långa passet är över har jag fått människor som jumpar i en dåligt uppvärmd bastu. så mycket energi att jag svär att jag kunde springa ett Men den känslan övergår snabbt i en slags balans maratonlopp. Efter att ha mellan kropp och själ. duschat är jag så ren i både Värmen har många ”Det känns som om alla dåliga kropp och själ att jag aldrig positiva effekter. För det mer vill dricka kaffe eller första mjukar den upp tankar rinner av en tillsammans röka en endaste cigarett. musklerna så det är lättare med svetten.”

Jag känner mej het, på alla att gå ner i olika ställningar, tänkbara sätt. man blir helt enkelt vigare.

Har man en tia över rekommenderar jag var och en För det andra är det väldigt befriande att få svettas att hotta upp sin vardag, dra på sig ett par shorts och ordentligt. Att bli av med allt gift som har samlats inom någonting tänjbart, ta med sig en svetthandduk och en, både fysiskt och psykiskt. I shit you not, det känns en vattenflaska och besöka närmaste hot yogastudio. som om alla dåliga tankar rinner av en tillsammans Det har ingen betydelse ifall man är nybörjare eller med svetten. yogaguru, eftersom man själv bestämmer takten.

Instruktörens lugnande röst ger anvisningar om Yogamattor brukar gå att låna eller hyra på plats. hur man på bästa sätt ska utföra varje asana, alltså Jag medger att jag fortfarande avvaktar med tanke position. Alla är koncentrerade bara på sin egen på maratonloppet. Och i skrivande stund har jag en andning och gör rörelserna med valfri intensitet. Jag stor mugg kaffe bredvid mig. Men visst är jag lite mer låter bli att fundera på hur dum jag ser ut i kalsonger balanserad. och pannband. Efter den första halvtimmen slutar mina I väntan på sommaren.  tankar att hoppa mellan jobbärenden och obetalda räkningar. Under avslappningen vid halva passet är jag Ps. Ja, jag har lite ekologisk morkkis. redan i total harmoni med mig själv och världen, och medan vi gör de sista övningarna övertygar jag min

Hot yoga är mycket skönare än det låter. Speciellt

april tjugohundratolv

•

studentbladet

•

033

gå Veni,vidi, vici?

HatPrat konkurrenterna fy dIARRÉsPyA vad jag hatar djur. Usch helvete.

Till exempel husdjur. De bara måste vara så satans söta och gulliga att människor bara måste skaffa dem. Sen blir alla ställen fulla av djurskit och spyor och drägel. Usch helvete. Tänk hur mycket resurser husdjursindustrin kräver – och hur mycket utsläpp miljarder och miljarder av djur medför. Allt är djurens fel.

Och det gäller inte bara husdjur. Egentligen är det ju så, att alla djur i världen rivaliserar över våra resurser och smutsar ner vår miljö. Sen finns de här djursjukdomarna som H1N1 och BSE och fågelinfluensa. Fy anus! Som om vi inte sku ha tillräckligt med problem utan nå skitiga hårbollar!

Dessutom dödar många av djuren människor!

Alltså vad i helvete? Jag har många gånger varit livrädd i mina egna skogar för att nån ”Jag har många gånger varit livrädd satans järv eller björn ska komma och i mina egna skogar mörda mej. Man kan för att nån satans ju inte ens negociera med djur. järv eller björn ska Vad ska vi göra komma och mörda föra att komma loss mej.” från de här smutsande och mördande konkurrenterna?

Kampen har väl redan börjat. Ät upp djuren.

Jaga dem ur deras hem. Hugg ner skogarna och tråla haven tomma. Lås in djuren i fabriker och laboratorier, riv loss deras pälsar, testa farliga ämnen på dem, slakta dem på löpande band. Gör tillskottsnäringpiller, reseminnen, fina panelhönor och kläder av dem. Klä er i deras hud och ät upp dem alla!

Livet sku vara så mycket rikare utan djur. 

A.Hater

Jaa-a, Benny minns du?

Men Pale & Ville då?

dancing Queen piggade upp kampens köpcentrum kULtURPRodUcenetRnA PÅ novIA i Helsingfors ordnade den 9 mars en flash mob i Kampens köpcentrum. Kören som uppstått via ett Facebook-event samlade en hel del ivriga sångare - också andra än kulturproducenter. ona ukkola som studerar kulturproducentskap är nöjd med slutresultatet.

– Vi är alla jättenöjda. Det är svårt att uppskatta hur många som deltog, eftersom vi sjöng på tre olika våningar. Jag skulle gissa att det fanns mellan 30 och 100 sångare.

Abbalåten Dancing Queen valdes för att det är en sång de flesta kan. Studerandena tyckte också att den passade kvinnodagen, som inföll samma dag. Idén till evenemanget kom från skolan.

– Vi diskuterade innovationer och tyckte att det här lät som en rolig grej som vi gärna vill göra, säger Ukkola.

Kulturproducenterna kommer kanske att ordna något liknande också i framtiden.

– Vi har skojat om att snart ordna en ny, men helt genast blir det nog inte.  Edit Lindblad

ASK:s bandkväll en succé stUdentkÅRen vId ARcAdA inledde en ny tradition den 8 mars, då det ordnades en bandkväll på Corhuset.

Det är en grupp på 15 personer som står bakom det hela och ASK:s evenemangsansvarige maGnus laurÉn håller i taktpinnen. Enligt Laurén finns det en stor efterfrågan på platser där midre band kan spela, och under den första bandkvällen spelade tre band samt en afterparty-dj.

- Med tanke på att de var vår första bandkväll så kan man inte vara annat än nöjd. De var jättebra feelis och vi hade 50 personer i publiken, berättar Laurén.

Tidigare har det orndas sporadiska bandkvällar på Cor-huset, men om intresset fortsätter kommer kvällen att ordnas regelbundet en gång i månaden också på hösten.

034 • studentbladet • april tjugohundratolv

Triangelvirtuos? El-orgelexpert?

Kom och spela på ASK:s bandkväll.

Nästa bändkväll ordnas den 12 april, dörrarna öppnas klockan 19.

- Vill man komma och spela på någon av våra bandkvällar så är de bara att maila events@asken.fi. 

Heidi Haapanen

HYllningen till våren det ÄR IGen den tiden på året då det känns så

Spring Damtian med Studentbladets team! dAMtIAn GÅR Av stapeln den 27 maj i centrum av Helsingfors.

Chefredaktören Ida medger att det är den största utmaningen i hennes liv och att det kommer att kräva en hel del både fysisk och psykisk träning samt ansträngningar för att hitta den perfekta pinka outfiten.

Vi garanterar alltså att du inte kommer att vara sist i mål!

Anmälningen för damtian och tjejtian fortsätter fram till den 30 april.

Följ med vår Facebooksida – mer information kommer. 

Studentteatern i Helsingfors spelar svensk pjäs pjäsen Om flickor kunde döda av den svenska dramatikern åsa LindhoLm. Kärnan i pjäsen är tre unga kvinnor som alla brottas med en tragisk händelse de medverkade i som 12-åringar. Skuldkänslorna som väller upp behandlas på olika sätt av kvinnorna som lever med sina minnen. Årets studentteater regisseras av anna-sofia nyLund. Pjäsen har premiär den 20 april och spelas fram till den 27 april i Nya Studenthuset.

Studentteatern i Helsingfors är en teatergrupp för teaterintresserade unga studerande. Den grundades år 1939.

Nya medlemmar väljs en gång om året och ansökningsperioden börjar i augusti.  stUdentteAteRn sÄtteR UPP

Edit Lindblad

Visste du att studielivet också innebär mycket annat än tentböcker och bibliotek? Vid Helsingfors universitet finns bland annat dessa föreningar där man kan vara aktiv: Akademiska damkören Lyran är en kör som grundades år 1946 och för tillfället består av cirka 50 aktiva medlemmar från högskolor kring huvudstadsregionen. Motsvarande kör för herrar heter Akademiska sångföreningen.

Om du älskar hästar och vill fortsätta att ha det som hobby också under studietiden, kan troijan Hevoset erbjuda något för dig.

I fall du hör till dem som idoliserar Captain Jack Sparrow lönar det sig att bekanta sig med ylioppilasmiekkailijat. De erbjuder både nybörjarkurser och kurser för mer avancerade fäktare. Är du mer intresserad av kulinaristiska upplevelser? För dem som älskar vin kan eventuellt Akateeminen viiniseura vara något. För ölets vänner är det garanterat Akateeminen olutseura som gäller.

Dessa är alltså bara några plock av allt det man kan sysselsätta sig med som aktiv vid HU. Och vill man inte aktivera sig inom en viss hobby eller ett visst intresseområde, kan man alltid bli medlem i de olika nationerna och hänga med på deras program.

Alla högskolor erbjuder garanterat någonting för sina studerande. Heidi Haapanen

underbart att märka att det är ljust ute redan sjutiden på morgonen. Några sinnesrubbade fåglar är så ivriga över detta att de fungerar som en eko-väckarklocka varje morgon, oavsett om det är vardag eller helg.

Den vita massan börjar äntligen smälta och videkissorna lyfter sina huvuden.

Det är också den tiden då jag märker att jag inte kan jobba med datorn på matbordet på förmiddagen eftersom solen, som ännu ligger ganska lågt, gassar direkt in. Det är också en dålig idé att lämna ett paket choklad på fönsterbrädet.

Man måste dessutom utse en strategi för hur man ska attackera bananflugorna när de än en gång anländer.

Vinterkläderna borde packas ner i källaren och sommarkläderna tas fram, tvättas eller luftas. Också ”Några sinnesrub- frysen borde avfrostas, bade fåglar är så eftersom jag ännu inte fått det gjort och nästa ivriga över detta chans - för att inte allt att de fungerar innehåll ska smälta som en eko-väck- under tiden - erbjuds först nästa vinter när arklocka varje minusgraderna är här morgon.” igen.

När man står på busshållplatsen och känner hur solen äntligen värmer kinderna, fastän bara lite, kan man vara glad över att man än en gång har överlevt den mörka vintern och ladda upp med energi för att orka göra allt det ovannämnda.

Nu gäller det bara att hitta någon frivillig själ till att tvätta lägenhetens fönster, för de ser verkligen smutsiga ut, och tack vare solen syns det lite för väl.

Bäst att ringa mamma. 

Heidi Haapanen

april tjugohundratolv

•

studentbladet

•

035

STUDENTBLADET PRESENTERAR

Fyra nyanser av brunt e n foto u tstä l l nin g

Välkommen på vernissage!

Tid: den 18 april kl. 19 Plats: Redaktionen, Brunnsgatan 10 B, tredje våningen En del av inkomsterna från den eventuella försäljningen doneras till välgörande ändåmål.

TÄNKUTANFÖR LADAN

www.abo.fi/sok

Nya tider kräver annorlunda lösningar.

Kom och studera vid Åbo Akademi.

Inträdesböckerna från Akademen

Martti Holopainen & Pekka Pulkkinen TILASTOLLISET MENETELMäT Sanoma Pro

47,90

Plag & Braun INTRODUCTION TO ENGLISH LINGUISTICS Gruyter

19,90 Anders Bengtsson & Jacob Östberg MäRKEN OCH MäNNISKOR

Om marknadssymboler som kulturella resurser Studentlitteratur

34,90

Klas Eklund VÅR EKONOMI

En introduktion till samhällsekonomin

Per-Hugo Skärvad & Jan Olsson FÖRETAGSEKONOMI 100 FAKTABOK

Norstedts

Liber

39,90

54,90

Svante Körner & Lars Wahlgren PRAKTISK STATISTIK Studentlitteratur

42,90

Priserna gäller till 31. 5. 2012.

Dessa och andra inträdesförhörsböcker extra förmånligt från Akademen eller nätbutiken

akateeminen.com.

HELSINGFORS • HAGALUND • ÖSTRA CENTRUM • JUMBO • ÅBO • TAMMERFORS • ULEÅBORG • akateeminen.com

www.afhs.ax

Studentbladet 2012 (ABI april) Finland 109x68 mm

FORTUMS STIFTELSES EXTRAORDINÄRA STIPENDIER 2012 Fortums Stiftelse lediganslår stipendier för forskning, undervisning och utveckling inom naturvetenskaper, tekniska vetenskaper och ekonomiska vetenskaper på energiområdet.

Stiftelsens fokuseringsområden är produktion och användning av energi samt energialternativ för trafik.

Under år 2012 har stiftelsen undantagsvis två ansökningsomgångar. Den första ansökningsomgången var under vintern och den andra ansökningstiden är 2–23.4.2012.

Fokuseringsområdena förblir de samma, men ansökningsförfarandet skiljer sig från tidigare ansökningsomgångar.

DAGS ATT SÖKA TILL HANTVERKSUTBILDNING PÅ ÅLAND

Information om stipendierna, samt om det nya ansökningsförfarandet, finns tillgänglig på stiftelsens hemsidor: www.fortum.fi/saatio Stipendieansökningarna lämnas in genom det nya ansökningssystemet senast den 23.4.2012 kl. 16.00. Tilläggsuppgifter ges vid behov av stiftelsens ombudsman: Jouni J Keronen, jouni.j.keronen@fortum.com (p. 010 45 34881)

Hela Nordens folkhögskola ligger i Kungälv, Sverige. Här hittar du profilkurser i...

Intresserad?

Av japanska språket?

Av japanska kulturen?

Av japanska samhället?

Journalistik • Teater • Visor • Foto • Film Eftergymnasiala studier.

Nordiska folkhögskolan www.nordiska.fhsk.se

Universitetsavdelningen vid FKF består av två delar: Kandidatexamen i japanska språket och kulturen samt LedarInstitutet.

Ansökningarna bör vara FKF tillhanda senast 15.6.2012. Meddelande om studieplats ges före 29.6.2012. Föreläsningarna hålls huvudsakligen på onsdagar och torsdagar från och med onsdagen den 22.8.2012.

Universitetsavdelningen vid FKF, Fria kristliga folkhögskolan, Kaserntorget 1, PB 46, Vasa.

Tfn. (0)6 319 1500 Fax. (0)6 319 1510. E-post: kansli@fkf.fi Hemsida: www.fkf.fi/uni.

Bli tandläkare – på svenska!

folkhalsan.fi

+46 303-20 62 00 • info@nordiska.fhsk.se

Universitetsavdelningen vid FKF i Vasa erbjuder dig kandidat- magisterstudier i japanska språket och kulturen. Tack vare ett samarbetsavtal mellan FKF och Stockholms universitet är det nu möjligt att avlägga kandidatexamen i Vasa. Beställ broschyr för närmare information eller besök oss på nätet www.fkf.fi/uni.

Ungdomstelefonen tfn 0800 151 100 Vill du tala med en vuxen? Funderar du på saker som du inte vill prata om med dina kompisar? Jouren är öppen från januari till maj och september till december.

Då kan du ringa oss måndagar och onsdagar kl. 14.30– 18.00. Vi som svarar i ungdomstelefonen är vuxna som har utbildning och tystnadsplikt. Du får vara anonym.

make-up artist närvårdare visuell marknadsförare teknikfreakmerkonom studera på någon av våra

VUXENUTBILDNINGAR på svenska och finska

www.prakticum.fi/vuxna

www.facebook.com/fortbildningscentrum

sista ansökningsdagen 15.5.2012

Det finns många goda skäl att studera till tandläkare vid medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet… Årligen antas 50 nya tandläkarstuderande till Helsingfors Universitet, som har en nygrundad svenskspråkig studielinje för tandläkare. Åtta nya studerande antas årligen till linjen.

Ungefär 40 % av undervisningen, som tar fem år, sker på svenska!

Tandläkaryrket är människonära, mångsidigt och flexibelt. Sysselsättningsgraden bland tandläkare är mycket hög och dessutom är tandläkaryrket välavlönat. En finländsk tandläkarexamen är gångbar inom hela EU och värderas högt även utomlands.

Ansökningen sker elektroniskt via universitetens gemensamma ansökning på adressen www.universitetsansokan.fi Ansökningsguiden och instruktionerna finns på medicinska fakultetens hemsida www.med.helsinki.fi/svenska/studier/urval www.med.helsinki.fi/peruskoulutus/opiskelijavalinta Andra nyttiga och intressanta kontakter: Helsingfors universitet www.helsinki.fi/yliopisto Odontologiska institutionen www.hammas.helsinki.fi Härligt studieliv med svenskspråkiga medicinarklubben Thorax www.thorax.fi Juniormedlemskap och livslång nytta med ODONTOLOGISKA SAMFUNDET I FINLAND

www.osf.fi

SE Studentbladet sätter fason på fashion.

Klä dig i Hankens färger Tommy Hilfiger öppnar en ny flagskeppsaffär på Mikaelsgatan i Helsingfors i början av april. Stilen är klassisk preppy med en global känsla. Armégrönt blandas med klara färger och männen kläs i korta jeansshorts. Stbl gillar.

Den 17 mars gick historiens första Hanken Fashion Night av stapeln i Helsingfors. Modevisningen ordnades i samarbete med estenomstuderande från Novia i Vasa, som stod för stylingen. Modellerna var hankeiter och showen sponsrades av en hel hög företag.

Sommarkänslan var påtaglig och ledorden var skärgård och segling.

T e x t I da H e n r iksson F o t o J e nn y J u n g e l l

Tänk dig ett gäng unga (och rika) sommargäster i East Hamptons, så har du en ganska bra uppfattning av våren och sommaren hos Gant. Det är granna, rena färger och genomtänkt avslappnat.

Ingen har väl kunnat missa Makias jackor i gatubilden? De går i rött, gult och blått och matchas gärna med en rutig skjorta.

Henry Lloyd tar det här med Hangöregattan på allvar. En denimfärgad maxiklänning mjukar upp den klassiska seglarstilen.

Det ultimata hankenmärket är ändå Schoffa, grundat av Joen Schauman, ekonomie magister från Hanken. Mycket orange har kommit in den här säsongen, avslöjar en källa för Stbl.

april tjugohundratolv

•

studentbladet

•

039

SE Bakom livets kulisser.

TEATER

Kungar i sommarparadiset t e x t F ann y M a l mb e r g f o t o otto väätäin e n

Max Bremers pappaLasse är rastlös på sommarstugan

040 • studentbladet • april tjugohundratolv

Strandklippor som färgas röda i solnedgången, den egna holmen, horisonten och utsikten som nog ingen annan har. Livets mening! Anders Larssons nyskrivna pjäs Kungen av Ö är en skärgårdsskildring av det som ligger nära nästan alla finlandssvenskars hjärtan – det egna sommarstället. Igenkänningsfaktorn är hög i familjedramat bestående av sommargästernas arketyper. Larsson har, genom idogt och noggrant observerande, fångat essensen av sommargästlivet i sin nyskrivna pjäs.

I Joakim Groths regi får vi bekanta oss med den infantila pappan Lasse (Max Bremer) som inte kan slå sig till ro, den småirriterade mamman Solveig ­(Monica Nyman) som försöker medla men som egentligen inte orkar besvära sig med andras problem, och dottern Elin (Jessica Grabowsky) och hennes kompisar som ifrågasätter det traditionella livet. På holmen finns också Lasses bror Allan (Lasse Fagerström)­, en evig ungkarl som inte vill en fluga förnär men inte riktigt kommer åt att göra något alls, och deras mamma Gerda (Ulla-Britt Boström) som är uppvuxen på holmen och inte kan förstå varför allt måste ändras - till och med potatisen var bättre förr. Viktigast för Lasse är hunden Kleopatra som verkar vara den enda som lyssnar.

Också scenografin har fångat upp kännspaka sommarmiljöer. Vi rör oss ute på strandklippan, sitter i trädgården och dricker kaffe ur termosen och samlas inomhus för livets allvar.

Berättelsen är definitivt pappans. Lasses bekräftelsebehov och storhetsvansinne kör över alla andra, men på scen ges även utrymme åt andras livshistorier,

framförallt farmodern Gerdas, som blir en av mina favoritkaraktärer. Under föreställningens gång blir man irriterad på nästan varenda en av karaktärerna, men det är också meningen. Irritationen väcks också på scenen, mellan familjemedlemmarna – den hopplösa familjen där alla älskar sitt egna sommarparadis. Familjekonstellationer som är så invävda att den egna personen inte får plats lyfts fram. Man är bunden av blodsband, men förstår man egentligen varandra?

Skärgården är helt klart viktig för alla. Men den viktigaste frågan som väcks är vems sommarparadis det egentligen är. Det är inget man kan lägga beslag på och man måste kunna kompromissa, på gott och ont. Tre generationer med egna upplevelser. Man får känslan av att de klumpiga sommargästerna från storstaden tror sig vara de verkliga kungarna medan skäriborna själva mest är i vägen för deras drömmar.

Bakom karaktärerna finns också nostaligska funderingar kring livet, om man lyckats tillräckligt bra och ifall det verkligen var bättre förr och hur man kunde få det att bli lika bra i framtiden. Barndomssomrarna är förbi, finns det guldglimtar som väntar ännu, eller kommer man bara att halka på klippan och… dö?

Rätt så allvarsamma teman tas upp med värme och humor.

Igenkänningsfaktorn är så hög att pjäsen lämnar en stark längtan till det egna sommarparadiset och den egna hopplösa familjen, oförglömliga stunder ute på klippan eller i roddbåten, stunder som ofta känns som livets mening. En sevärd pjäs inför sommaren!  Kungen av Ö spelast på ÅST fram till den 27 april.

TEATER

När har man spelat för länge?

Studentbladet träffar Fredrik Bruun, aktuell på Åbo Svenska Teater, för att diskutera teater, videospel och vem som kan leverera sanningens ord. Och kanske få fatt på vem denna mystiska typ egenltigen är.

T e x t F ann y M a l mb e r g f o t o f r ans r inn e

precis flyttat tillbaka till Åbo och satt upp pjäsen Godnatt Compaq, ett humorlaboratorium, på ÅST, som en del av sitt slutarbete på S:t Petersburgs statliga akademi i teaterkonst. Detta är ett något ovanligt val, eftersom komik inte är särskilt vanligt inom rysk teatertradition.

Den ryska teatern kännetecknas främst av Konstantin­ Stanislavskijs metod, som går ut på att få fram känslor på scen genom handling. Bruun berättar att det typiska för metoden är att det i en scen finns ett visst hinder eller motstånd som skapar en spänning. Känslorna ska spelas fram genom dessa spänningar i scenerna. För honom är det ändå för mycket teori bakom Stanislavskij, metoden passa inte alla. Det som fattats i undervisningen är fantasin. Den ryska teatertradtionen har länge varit isolerad och många lärare och professorer tillhör en gammal generation.

Bruun vill lägga mer betoning på fantasin och har därför tillsammans med Åbo Studentteaters improgrupp satt upp en humoristisk show på ÅST. Den består av såväl ståuppkomik, musik som improvisation.

Eftersom det är ett ”laboratorium” kommer föreställningarna att leva inom de ramar som satts, ingen föreställning blir en upprepning. Ståuppkomik är nytt för Bruun, i Ryssland är den ännu väldigt outvecklad och rör sig på 1950-talets nivå (mätt med amerikanska mått). Det är en utmaning att orientera sig fram i en obekant värld.

Studentteatern råkade vara en av de enda teatergrupperna som håller på med improvisation i Åbo.

Jag frågar hur det var att jobba med en amatörteatergrupp, men Bruun vill inte göra en indelning i amatörteater och icke-amatörteater. Med all rätt, Studentteatern improviserar väldigt skickligt, och det är ett bra lyft för den lite bortglömda föreningen.

Det är mycket som Bruun inte vill gå med på. Jag undrar om det var ett medvetet beslut att sätta upp slutarbetet på ÅST för att komma in i teatervärlden här, men han avfärdar detta direkt.

- Jag vet inte om det är något jag vill komma ”in” i, säger han.

Han är skeptiskt inställd till begreppet ”kontakter”.

Han menar att man här ofta talar om att man har varit på någon festival och fått en massa ”kontakter”, som egentligen är tomma relationer. Själv vill Bruun se nyttan med relationerna - han tar kontakt med de personer han i olika situationer upplever att är nyttiga och intressanta. Det är i alla fall så han vill arbeta som skådespelare.

Fredrik Bruun har

Videospel och tolkningar Vi talar länge om videospelet som skapats som en slags trailer för föreställningen. I det får man vara Fredrik själv och springa undan hans lärare från S:t Petersburg medan man samlar skor i ett rutigt endimensionellt landskap. Bruun är lite besviken över att spelet inte fått mer uppmärksamhet. Det handlar om en kille som vill göra något vettigt, medan gubbarna som spökar omkring tar hans energi.

- Det finns två aspekter när det kommer till videospel. För det första måste det finnas en story bakom som får en att vilja spela. För det andra måste spelet vara tillräckligt bra så storyn inte egentligen behövs, säger han.

Föreställningens underrubrik ”När har man spelat för länge?” menar Bruun att var och en som spelat videospel förr eller senare frågar sig. Det kan också tolkas som en markör för när det roliga tar slut. Jag erbjuder en tolkning som skulle förena videospelet med själva föreställningen: att videospelet är det man har kontroll över, medan improvisation och humor är något man inte kan kontrollera, det lever medan man håller på. Bruun gillar denna tolkning, men konstaterar att det råkar vara min tolkning men ingen allmän

sanning. Man får se symboliken som man vill.

Under den andra föreställningen går Bruun igenom dagstidningarnas väldigt varierande recensioner av premiären och upprepar ”Vem kan man lita på?” Han menar att så fort man sagt något är det sagda allmän egendom och alla ska ha rätt till sin åsikt. Men alla har bara sin egen tolkning och sin egen version.

- Många kritiker vill ofta ställa en diagnos, men i stället borde man hålla en dialog med innehållet i en pjäs, menar han.

Bruun tycker att folk har en nästan sakral inställning till teater, lite som med kyrkor, oberoende av vilken religion det är fråga om. De är mastodonta, med långa anor som man ska respektera. Han skulle gärna se att denna inställning förändras. Godnatt Compaq kan ses som ett alternativ till teater, på gränsen till något mer talkshow-aktigt. Bruun medger att teve egentligen är hans stora passion.

Fredrik Bruun är förtegen och svår att greppa, kanske medvetet, kanske bara naturligt. Det är en utmaning för vem som helst att inte få klara svar på vad någon har menat med något, speciellt då det kommer till teater. Vi är inte vana att själva stå för tolkningen, vi är vana att få ett färdigt koncept att förstå.  Godnatt Compaq spelas sista gången den 25 april.

april tjugohundratolv

•

studentbladet

•

041

HÖr Death to all but metal.

Metallväktarnas comeback ger eutanasi HAndGeMÄnG ocH dyRA tandläkarräkningar. Så beskriver lasse Grönroos och markus rosenlund stämningarna år 2007 då Metallväktarna på Radio X3M lades ner.

- På den tiden var det life in the fast lane, säger Rosenlund. Man fick röka överallt och vi har svaga minnen från mikko alatalos skidstuga på Levi.

Fem år senare gjorde de en Twisted Sisters.

Comebackavsnittet sändes den 21 mars – men nu på Radio Vega.

- Ja, det är lite nolot att det är Vega, medger Grönroos.

Rosenlund säger att det främst var pengarna som motiverade.

På en smådammig kanal som Vega är det viktigt att ta i beaktande också familjens äldsta. Metallväktarnas recept var helt enkelt att höja volymen, så att alla kan höra.

- Metallväktarna kan till och med leda till eutanasi, tror Rosenlund.

Barn klarar av att byta radiokanal, men för de äldre kan det vara svårt. Därför hoppade Metallvälktarna över till Radio Vega.

Ifall det blir fler avsnitt beror helt på responsen.

- Oftast är all lyssnarfeedback ändå perseestä, säger Grönroos.

Aijo. Metallväktarna krävde att jag skriver att detta görs med skattebetalarnas pengar.  ida Henriksson Foto: Heidi Haapanen

mÅNAdENs KLAssiKEr

eriksson GH 388 Marcus Rosenlund Metallväktare

At-st Lasse Grönroos Metallväktare

MIn kLAssIkeR ÄR en AT-ST Walker från Star Wars, The Empire Strikes Back. En såkallad Chiken Walker. Jag äger en sån. Alltså inte en riktig.

Den står på mitt fönsterbräde. Jag har också en luke skywalker -leksaksgubbe som är utklädd till Storm Trooper. Men den har tappat sin hjälm. Jag måste säga att det pärttar.

Jag förstår mej inte på folk som säljer bort sina Star Wars-figurer. Man får inte göra så.

JAG köPte en mobiltelefon av modellen Eriksson GH 388 år 1997. Den var helt och hållet gjord av metall, skitbra och jätteliten. Man kunde sparka och tappa den i golvet, jag tror jag hade den i fem år. Och dessutom var den ju svensktillverkad. Den kostade 3 500 mark, men man kunde dra av det i beskattningen (om man visste vilka klausuler man skulle använda sig av).

Fast egentligen var den ganska skit. Den kunde bara ta emot sms, inte skicka. Användarvänligheten var från reven.

Jag minns att min tredje flickvän ringde till min GH 388 för att göra slut med mej. Dom två första flickvännerna meddelade aldrig att dom lämnar mej, så i praktiken är vi väl ihop fortfarande. Men Sirpa, hon gjorde slut via erikssontelefonen. Och sen tog akkun slut.

Sirpa, om du läser det här... äh, du kan ju inte svenska.

Mä teen ihan mitä vaan. Kaikki oli mun syytä. Anteeks!

ida Henriksson

042 • studentbladet • april tjugohundratolv

SE Med egna ögon.

FILM

Spelen har börjat

Betyg: 5/5

Hungerspelen Regi: Gary Ross I rollerna: Jennifer Lawrence, Josh Hutcherson, Liam Hemsworth, Woody Harrelson, Donald Sutherland Hungerspelen utspelar sig i Panem, en framtida version av Amerika indelat i tolv distrikt med en allsmäktig huvudstad. Efter krig och uppror tvingas distrikten varje år sända en ung pojke och flicka för att slåss till döds på en televiserad show för huvustadsinvånarnas nöjes skull och som påminnelse till distrikten om att ingen kan övervinna regimen.

När sextonåriga Katniss Everdeens (jennifer lawrence) systers namn dras i lottningen anmäler Katniss sig som frivillig i hennes ställe och tvingas att slåss för sitt liv i Hungerspelen.

Den realistiska bilden man får av det dystopiska Panem är en av filmens stora styrkor. Man kan se skräcken i distriktsinvånarnas ögon under lottningsceremonin och höra de förtjusta huvustadsinvånarnas rop när deras favoritspelare klarar sig bra. Som åskådare i biografen får man en kuslig

känsla av identifikation med den senare gruppen.

Från bestseller till blockbuster Filmen baserar sig på en bokserie vid samma namn av suzanne collins och den har sålt i 23 miljoner exemplar världen över. Fans till boken har väntat på filmen i över ett år, men oroat sig över hur det detaljerade och våldsamma källmaterialet skulle kunna överföras till film med åldersgränsen 12 och begränsad budget. Men alla bekymmer var onödiga.

Jag har aldrig sett en mer trogen filmatisering av en bok. Alla kostymer, alla platser, rollbesättningen och händelseförloppet är som om de var kopierade direkt från boken. De små sakerna som ändrats eller lagts till ger endast mer insikt i den fantastiska värld Collins skapat och gör filmen lättare att förstå för dem som inte läst boken.

Skådespelarna är lysande. Jennifer Lawrence som Katniss bär hela filmen på sina axlar - och hon gör det fantastiskt. Med en enda blick kan hon förmedla vad Katniss tänker, vilket är imponerande med tanke på att boken är skriven i jag-perspektiv. josh hutcher son som Peeta Mellark, den manlige spelaren från distrikt 12, har också en

verklig genombrottsroll. Andra som sticker ut i ensemblen är stanley tucci som den flamboyanta teveshow-värden Caesar Flickeman, woody harrelson som spelarnas sarkastiske mentor och wes bentley som den lömske spelledaren Seneca Crane (hans sista scen är en av de bästa i hela filmen.)

Trots den låga åldersgränsen är Hungerspelen allt annat än barnslig.

Våldet är inte överdrivet grafiskt men det finns ändå där. Spelarnas smärta och desperation känns så äkta att man inte saknar bokens mer intrikata tortyrbeskrivningar. Filmen kretsar kring viktiga teman som överlevnad, sorg, statlig kontroll och hjälplöshet.

Det finns en romantisk sidointrig, men den förringar inte filmens budskap. Jag tycker snarare den betonar det ännu mer genom att visa att det finns ljus även i de mörkaste tider.

Hungrig för mer Det enda felet jag kan hitta med filmen är att den känns för kort. Den må vara nästan två och en halv time lång, men det går på ett ögonblick. Man hinner inte märka alla detaljer och vissa scener känns lite komprimerade. Filmen lyckas ändå med att inte kännas jäktad, för som sagt innehåller boken så mycket

Jennifer Lawrence strider för sitt liv som Katniss Everdeen.

material att det är ett under att filmmakarna lyckats få med nästan allting.

Dessutom är tre uppföljare planerade, så karaktärerna hinner nog utvecklas.

Kommer Hungerspelen att bli nästa Twilight? Det återstår att se, men om den visar sig vara lika framgångsrik kommer den att höja standarden för ungdomsfilmer rejält. Hungerspelen är smart, tankeväckande och originell men ändå oerhört underhållande. Förhoppningsvis har spelen bara börjat. 

Linn Hielm

BÖCKER

Att ge upp eller leva i nuet T e x t L e na T ö r n r oos Det finns människor som är intresserade av sport.

Sedan finns det de som är frälsta. Boken I långa loppet handlar om en av de senare, en tvåbarnsfar Martti, som har löpning närmare sitt hjärta än någonting annat.

Martti är en strikt tränare för sonen Jarkko, men då han försvinner på färjan hem från en tävling i Sverige, bestämmer sig dottern Heidi för att börja löpa. Mer för att hjälpa sin pappa bearbeta sorgen än för att hon själv vill.

Miika Nousiainen använder humorn för att ta in läsaren i historien samtidigt som han bjuder på allmänbildning om Finlands storhet som löparnation fram till 1970-talet. Handlingen om att en pappas besatthet långsamt bryter ner sin egen dotter gör att man slits mellan avsmak för hans inskränkthet och tankar om att vi i dagens läge för lätt ger upp med något som är svårt.

Jag skulle vilja påstå att man behöver vara ens ett uns intresserad av löpning och Finlands historia kring den för att uppskatta boken. Ändå anser jag den läsvärd för alla, just för att det hårda arbete som krävs med löpning bra fungerar som en metafor för andra saker som vi ger upp alltför lätt i dagens läge. 

I långa loppet Miika Nousiainen Svensk översättning: Mårten Westö 349 sidor Brombergs bokförlag

Fredrik Lindströms nya bok När börjar det riktiga li-

vet är en novellsamling om människor i vardagen och deras väntan på något bättre. Lindström ger oss berättelser om en fyraårings gosedjursvärld, en ungkarls jakt på kvinnor, ett pars perfekta men oanvända kök, en åttiorings ålderskris, med mera.

Det som knyter samman varje berättelse är personernas väntan och förväntan på att något ska hända som skulle ge en tillfredsställande förändring i deras vardag eller tvärtom, ångesten för att något ska förändras.

Lindström har en bra tanke, många av novellerna är humoristiska, men dessvärre känns de olika bitarna en aning ihopstressade. Därför vill jag påstå att boken, som är otroligt lättläst, fungerar bra att ha bredvid sängen för att läsa en berättelse innan man släcker lampan. Men djupare än så har novellerna ändå svårt att beröra. Budskapet i sig är ju förstås väl menat, men aningen uttjatat, det vill säga att vi alla ska leva mer i nuet och inte vänta på bättre tider och att vårt liv verkligen ska börja. 

När börjar det riktiga livet Fredrik Lindström 212 sidor Albert Bonniers Förlag

mars april tjugohundratolv

•

studentbladet

•

043

se Tills du ser i kors.

När stjärnor dör smattrande neonlasrar och en ökenvandring olik allt annat. studentbladet berättar vad du ska göra eller inte göra istället för att studera. t e x t B e N JA M I N K N O P M A N

Wii

Betyg: 3/5

Journey Playstation Network “don’t stoP beLIevInG,”

The Last Story en GÅnG föR länge sedan var Japan spelens förlovade land. Nu försöker Final Fantasy-pappan Hironobu sakaguchi ta oss tillbaka till den här eran – och samtidigt ge en välbehövlig boost åt sin dödsryckande karriär. Hans recept är simpelt: ”Kombinera österländskt sagoberättande med actionpackade stridssekvenser à la überamerikanska Gears of War. Seger! ” Tyvärr är resultatet inte episkt, utan bara epic fail. The Last Story är en grådaskig och missbildad hybrid, så full av töntdialoger, töntkaraktärer och en Betyg: genomgående känsla av ”meh?” att man bara vill slunga iväg spelskivan 2/5 som en frisbee. Köp Tales of the Abyss 3D istället. 

Alan Wake’s American Nightmare Betyg: 5/5

sjunger 70-talsrockarna Journey. Och efter att ha upplevt – att skriva ”spelat” känns bara fel – den binära resan med samma namn är det omöjligt att inte bli troende.

Under That Game Companys två timmar

Mass Effect 3 Playstation 3, Xbox 360 och Pc det ÄR dAGs Att ta farväl. Rymdsagan

Xbox Live Arcade

långa vallfärd från böljande sanddyner till gnistrande nysnö skakas spelvärlden om i sina grundvalar. Bort faller machoidealen, bort faller sexismen, bort faller det meningslösa våldet – och ur deras sargade kadaver föds en ny början. En alldeles underbar ny början. 

ALAn WAke ÄR tILLbAkA

Betyg:

– men inte riktigt som vi 3/5 minns honom. Den finska folkhjälten har bytt originalets dunkla Twin Peaks-barrskogar mot en fnösketorr amerikansk söder, där rabiata rednecks samsas med nedgångna

diners, tidshoppande à la filmen Groundhog Day och det sedvanliga mörka hotet. Tyvärr har Esbostudion Remedy sjabblat bort både mystiken och sisun någonstans längs vägen. Kvar finns bara en barskrapad Pirkka-upplevelse som lever på sina supertajta strider. 

Betyg: 4/5

Mass Effect har nått sin ände.

När jag sluter ögonen ser jag dem flimra förbi, alla ansikten och världar och kärlekar som jag mött under de senaste fem åren. Jag tänker på vart livet har tagit mig, på hur mycket som förändrats sedan de första trevande stegen bland kolonilotten Eden Primes gräsbeklädda kullar. Tanken ilar till Blade Runnerreplikanten Roy Battys sista ord i ett regntungt Los Angeles; ord som perfekt sammanfattar hur jag känner i det här ögonblicket när galaxens öde slutligen – efter otaliga strapatser och offer – är avgjort: ”I’ve seen things you people wouldn’t believe.”

Jag har sett attackskepp i flammor vid bördiga Thessias skuldror. Jag har sett laserskurar glittra i mörkret nära ödeplaneten Rannoch. Jag har begravt mitt krigsärrade ansikte mellan en blåhudad asarikvinnas fylliga bröst och tillåtit mig att för ett ögonblick släppa den gigantiska börda som vilar på mina skuldror.

Alla dessa ögonblick kommer nu att förloras i tidens virvlar, likt tårar i regn. Det är dags för de kanadensiska rollspelsrävarna Biowares rymdopera att dö. Men innan en stjärna slocknar förvandlas den till en supernova – och skiner med en lyskraft som är hundra miljarder gånger starkare än vår egen sols.

Mass Effect 3 opererar enligt samma princip. Alla

044 • studentbladet • april tjugohundratolv

spärrar neutraliseras, alla ventiler öppnas. När hjälten Commander Shephard slutligen tvingas bevittna sin älskade Moder Jord raseras av de intergalaktiska robotbödlarna The Reapers inleds en berättelse full av nickar mot såväl h . G . wells som de halsbrytande matinéspelen i Uncharted-serien. Det är krig, krig och mer krig, med en dundrande medelpuls på 220.

Bäst är Mass Effect 3 ändå när de explosiva Michael Bay-hommagen tystnar och man för ett ögonblick får lämna den söndertrampade actionfåran som dominerat spelmediet sedan 00-talets början. När trogna vapenbröder ger sina liv, plågade ögon förlorar sig i ett glödande himlavalv och Shephard vandrar genom

tyngdlösa skeppsvrak vid galaxens yttersta rand, bland kyliga blåljus och Vangelis-smekande syntar. Då blir Mass Effect 3 den förlösande men samtidigt finstämda dans av neonlasrar som GeorGe lucas förlorade någonstans mellan de horribla sångnumren i Jabbas palats och ewookernas Disneydoftande gerillakrigsföring. Det blir ”This is the way the world ends!” på ett sätt som spelvärldens andra stora rymdepos, Halo 3, aldrig lyckades infria.

Och då, när endast mitt hjärtas bultande hörs eka i tystnaden, inser jag hur enorm saknaden kommer att bli efter Mass Effect. 

Studerande, läs kvalitetstidningar förmånligt! rättelser I MARsnUMRet av Stbl hade en del information fallit bort.

Texten Equal Climate var skriven av edit lind blad och illustrationerna var av jan rosström . teemu ullGrÉn stod bakom bildsättningen till trakasserier.

Sexuella trakasserier I spelet Den farliga färden hade två linjer bytt plats i Altruismdalen.

Det är alltså på Novia man studerar vård, radiografi- och strålbehandling, bioanalytik och skönhetsbranschen. På Arcada studerar man däremot vård, sociala området, akutvård, fysioterapi, idrott och hälsopromotion. Spelet omfattade en del av linjerna vid de svenskspråkiga skolorna. 

Du som studerar får

50 % STUDIERABATT

foto TeeMu ullgréN

För att få studierabatten ska du studera, bo i eget hushåll och vara högst 29 år gammal. Studierabatten begränsas till sex år.

Ange läroanstalt, numret på ditt studiekort samt födelseår när du tecknar din prenumeration.

Åbotipset

Fullständigt om ofullständighet på B-galleria svagheter och vad skulle hända om vi i stället för att briljera avslöjade våra mindre charmerande egenskaper?

Varför är det tabu att vara dålig på saker? catrin svenfors och ida - lina nyholm ställer ut De Fullständiga Skavankerna på B-galleria i Åbo. Utställningen behandlar frågor kring vårt utopiska samhälle och om varför vi har en så tjock skyddsmur kring oss.

Konstverken presenterar människor ur en synvinkel där deras oförmågor upphöjs och de egenskaper vi gärna avslöjar vid nya möten med människor trängs åt sidan.

Utställningen består av fotografier, ett videoverk och en interaktiv installation och pågår till den 22 april. 

ra på

mere

vARföR ÄR vI sÅ rädda för att visa våra

Prenu

T.FI T A B A TUDIER

S

Fanny malmberg april tjugohundratolv

•

studentbladet

•

045

SV: Rum för debatt.

Leksaksjournalister på Studentbladet

Jag skriver angående en kolumn som

publicerades mars numret av Studentbladet. Ni vet säkert vilken jag menar.

Till skillnad från herr A.Hater tänker jag vara saklig och inte skriva att “Jag Spyr” och att det var “Fittigt hemskt” fast det är just det jag har lust att göra när jag läser ifrågavarande kolumn.

Jag har förstått att kolumnen var ämnat som satir. Att göra satir på aggressiv feminism är i sig ingen helt dum idé.

Visst får och ska man jävlas med alla sorts fenomen i samhälle. Problemet uppstår tyvärr om skribenten saknar

förmågan att uttrycka sig i skrift på ett sätt så att satiren når fram. Om detta misslyckas är resultatet endast kränkande.

De saker som togs upp i kolumnen var inte satiriska; varken intellektuellt, språkligt eller innehållsmässigt.

Satir kräver intelligens, allmänbildning och ett träffsäkert språk. Sättet på vilket skribenten uttryckte sig i kolumnen var pubertalt och visade en alarmerande brist på samtliga kriterier.

Rätten att bestämma om sin egen “fitta” till exempel, var ett mycket

Obehagligt hatprat får man i kolumnen Hatprat - Fittflocken läsaom hur A. Hater hatar feminister, han skriver ”usch helvete vad jag hatar feminister”, men garderar sig genom att intyga att han inte generaliserar, hatar alla feminister, utan att det är “den här vaginagrejen”. A. Hater fortsätter vidare beskriva hur han vill spy på grund av dessa feminister, som han tycker borde göra militärtjänstgöring så att de ”efter att hakrupit runt i skit i sex månader åtminstone skulle veta hur lagstadgad diskriminering känns”.

Det här anser Studentbladet att är ett ironiskt grepp. Satiren berättigar därmed att pseudonymen A. Hater anonymt får spy galla över feminister på ett sätt som aldrig skulle låta sig göras om någon annan samhällsgrupp (föreställ er liknande text om t.ex. judar). Kolumnen illustreras av en bild på en maskerad man i aktivistmundering med ett järnrör som för tankarna till lasermannen-estetik, fascism och våld.

Satiren är enligt chefredaktör Ida Henriksson ett försök att ironisera över den kultur som på senare tid

I Studentbladets marsnummer

046 • studentbladet • april tjugohundratolv

uppmärksammats i media: hatprat på internetsidor, Hommaforum etc. Detta vet vi tack vare privat korrespondens med Henriksson, men det kommer inte på något sätt fram i tidningen.

Därmed frågar vi oss: hur skall vi förstå denna kolumn? Är det ett dåligt skämt? Är det en kritik av feminismen? Är det meningen att vi som feminister skall få en tankeställare om hatiskt tal på internet? Att det kunde gälla även oss? Vill studentbladet säga oss att man i den ”politisk korrekta” kulturen inte får uttrycka sina sanna åsikter?

Tonen i kolumnen är en faktisk realitet för många feminister och inte alls uppenbart satirisk. Vi har svårt att tänka oss att redaktionen inte vet att feminister omtalas på detta sätt hela tiden. Eftersom det inte finns några som helst markörer på att texten verkligen är ett kåseri eller ett skämt, så kvarstår enbart hot och aggression. Ironin är ett kraftfullt sätt att inte behöva ta ställning eller ansvar, allt kan legitimeras med hänvisning till att ”det var ett skämt”. Ifall Studentbladets motiv bakom denna text är att angripa hatiskt

banalt och omoget ställningstagande mot ett stort och allvarligt samhällsproblem. Diskussionen om prostitution handlar inte om den subjektiva rätten över sina egna organ. Jag hoppas den är självklart. Det handlar om den breda brottsliga organisationen kring försäljning av kvinnokroppen, det handlar om människohandel, om kvinnor i utsatta positioner, koppleri, om att kvinnor och barn hämtas till länder endast för att sälja sextjänster och inte själv tjäna på det. Det handlar om oerhört tragiska människoöden och kränkande, inhumana brott mot mänskligheten. Och dessutom är prostitution inte någon uttalat feministisk fråga utan engagerar och berör folk från alla olika delar av samhället.

A.Haters kolumn fungerar inte heller som ett belysande av något tabubelagt. Att motverka ett tabu betyder att man vågar tala om något som annars tigs ihjäl. Ett motsånd mot feminism är inte ett tabu som behöver öppnas upp.

Fram för allt för att det redan gjorts och görs öppet, ofta. Ett tydligt exempel på ett tabu är Stbl:s finansieringskanal och tidningens förhållande till partipolitik.

Att publicera dylika texter med argument om att motverka de begränsningar politisk korrekthet innebär legitimerar inte heller graden av kränkning

i kolumnen. Vi har visserligen yttrandefrihet i Finlad, men vi har också lagar som begränsar yttrandefriheten. Yttrandefriheten är ingen isolerad rättighet, det är ingen monolit, utan synas i vårt rättsamhälle i förhållande till andra rättigheter och lagar. Den som inte har någon inblick i vad detta innebär borde ta och bekanta sig. Ämne var på alla sätt opassande, speciellt i just detta nummer av Stbl som i övrigt tog upp vettiga frågor, till exempel sexuella trakasserier. Genom att publicera ifrågavarande kolumn visar tidningens ledning på bristande omdömesförmåga. A.Haters kolumn fungerar inte som en sund motvikt till de övriga artiklarna utan resulterar i att det statement som Stbl gjorde i frågan om rätten till sin egen kropp tillintetgjordes.

En tidning är inte en samling privatpersoner som får uttrycka sina åsikter oberoende av varandra, en tidning har alltid en linje, ett ansvar och är en samlande punkt för en viss sorts journalistik. Det är i sista hand tidningens chefredaktör som bestämmer vad tidningen ska stå för, vad som publiceras.

Stbl är känd för att sky åsikter och speciellt politiska sådana som pesten, detta har sin naturliga orsak i att organisationen i sig själv drivs genom ett parti. Alternativa politiska yttringar

tal och den obehagliga politiska stämning som t.ex. anonyma hatiska uttalanden på internet ger upphov till, är det här kanske inte det bästa sättet.

Vi ser gärna en kritisk diskussion om feminism och om hatiskt tal i Studentbladet, men var då modiga och gör det öppet och seriöst.

”kåseri”.

Sen hoppas jag att den här texten inte blandas ihop med uttryck som “kvinnohat” och “rasism”. De som har läst Studentbladet märker att det inte handlar om något sådant. Också nazikortet kan med fog hållas kvar i fickan. Det lönar sig också att vara noga då man citerar en text (citatet lyder ”Och efter att ha krupit runt i skit i åtminstone sex månader sku de veta hur lagstadgad diskriminering känns”).

Ni har rätt i att det här kanske inte är det bästa sättet att angripa hatiskt tal och obehagliga politiska stämningar, men det är i alla fall ett sätt.

Diskussionen kan inte alltid föras på feministernas egna villkor, man måste få vara kritisk. Och det finns få saker som är så allvarliga att man inte kan skämta om dem. Som feminist hoppas jag att feminism inte är en av dem.

Läs gärna min ledare i februarinumret av Stbl om ni undrar över den redaktionella linjen.

Lisa Boström, Erik Hallstensson, Salla Peltonen, Kajsa Rintamäki, Jenny Wikström Svar: Fint att det har uppstått en så livlig

debatt!

Jag håller med om att bilden som illustrerade artikeln var missvisande.

Käppen var alldeles omotiverad, då det uttryckligen handlar om hatPRAT och inte våld. Vi har bytt ut bilden.

Om en kolumn heter Hatprat så hoppas jag att de flesta inser att det handlar om satir. Vi på Studentbladet utgår från att våra läsare har den grundläggande medieläskunnigheten att de känner igen olika texttyper, utan att de är märkta med varningar som ”kolumn” eller

Ida Henriksson Chefredaktör

SSI:s framtid SHS

verkar inte höra till tidningens linje.

Argumentet om att alla åsikter borde få uttryckas, som man kan tänka sig stöder A.Haters kolumn, blir därför ytterst paradoxal i förhållande till Stbl:s ordinarie linje.

Jag är trött på att Stbl fungerar som en arena för oseriösa leksaksjournalister och pseudojournalistik. Och jag vet vad jag talar om eftersom jag själv har skrivit för Stbl och försökt samarbeta med tidningen.

Jag hoppas ni beaktar tidningens ansvar och tar en funderare över er värdelinje i fortsättningen. Vad vill ni åstadkomma? Väcka reaktioner,skapa diskussion, ja? Men hurudana reaktioner och vilken nivå sätter ni på diskussionen? Det är inte så fittigt svårt.

Johanna Bruun Studerande, konstkritiker, journalist

Svar: Tack för din åsikt. Intressant att du

automatiskt antar att A. Hater är en ”herr”.

Vi här på redaktionen anser inte att texten har misslyckats, eftersom det har uppstått en hel del debatt om både feminism, journalistik och det debattklimat som råder i vårt land. Vi har fått mycket respons, både positiv och

negativ.

Vi är sedan tidigare bekanta med lagen om yttrandefrihet och håller fast vid att texten – trots att den kanske bryter mot god smak – inte bryter mot någon lag.

Att ”Studentbladet är känd för att sky åsikter” och att detta har en ”naturlig orsak i att organisationen i sig själv drivs genom ett parti” är påståenden som inte bara är lösryckta i detta sammanhang utan också helt felaktiga. Redaktionen jobbar självständigt, utgivningsansvaret ligger hos chefredaktören, inte hos något parti eller någon finansiär. Vårt förhållande till partipolitik är alltså neutralt.

Att tala om ”Stbl:s ordinarie linje” är omöjligt, eftersom redaktionen byts ut varje år. Därför kan jag inte heller ta ställning till dina tidigare samarbetsförsök med tidningen eller den pseudojournalistik du talar om. Vi gör en tidning av studerande för studerande.

Vi värdesätter åsiktsfrihet och vill lyfta fram både djupa och mindre djupa ämnen som intresserar våra läsare.

Hoppas du hittar något som intressarar dej också, trots allt.

Ida Henriksson Chefredaktör

styrelseordförande

rasmus

skrev i Studentbladet (Stbl mars 2012) att Svenska Studerandens Intresseförening (SSI) borde ta en aktiv roll som intressebevakare i studerandeärenden. Enligt Savander har SSI större stövlar att fylla än att bara utge Studentbladet. Enligt honom är intressebevakningen SSI:s huvudsyfte. I samma nummer välkomnar SSI:s ordförande staffan björkell Savanders förslag. Åbo Akademis Studentkår ifrågasätter den konkreta nyttan med att ha ännu en intressebevakare på den nationella nivån. Vi undrar om det finns ett konkret behov för detta. Alla SSI:s medlemmar representeras redan av antingen Finlands studentkårers förbund eller av Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland. Trovärdig och effektiv intressebevakning kräver också mera resurser än vad SSI har till förfogande i dagens läge. ÅAS anser att SSI:s viktigaste uppgift är att utge en högklassig studenttidning som ekonomiskt kan bära sig. ÅAS anser också att istället för att vara en ren intressebevakare på det högskolepolitiska planet kunde föreningen koncentrera sin verksamhet på att ordna t.ex. olika utbildningar och ge ännu mera stöd åt de olika svenskspråkiga studerande samt student- och studerandekårerna. SSI skulle också i större utsträckning kunna utnyttja det kunnande som savander

finns i de olika högskolepolitiska grupperingarna. Det skulle vara en passande uppgift för SSI att skapa ett forum för debatt och samla ihop svenskspråkiga aktörer. Genom detta forum kunde SSI uppmuntra svenskspråkiga studerande till kritiskt och aktivt medborgarskap.

Raine Katajamäki Styrelseordförande, Åbo Akademis Studentkår

Matias Kallio Fullmäktigeordförande, Åbo Akademis Studentkår

Svar: Som det framkommit i de två senaste numren av Studentbladet så står SSI inför ett framtidsarbete. Ett framtidsutskott har tillsatts och till det har alla medlemskoporationer möjlighet att utse representanter. Utskottet sammanträdde första gången för två veckor sedan. Arbetet har alltså kommit i gång och utskottet valde nanna sandqvist från Arcada studerandekår till ordförande. Målsättningen är att skapa en framtidsstrategi för SSI och att kunna presentera den för medlemmarna på föreningens höstmöte i november.

Till det här framtidsarbetet välkomnar jag alla förslag på hur SSI:s verksamhet kunde se ut fram över – oberoende av om de kommer från SHS, ÅAS eller någon annan medlemskorporation.

Staffan Björkell Ordförande, SSI

Studiestödet är en behovsprövad social förmån – inte lön för studiepoäng!

I marsnumret av Studentbladet skriver chefredaktör Ida Henriksson att inkomstgränserna för studiestödet borde slopas. Åbo Akademis Studentkår motsätter sig starkt denna tanke, eftersom det i praktiken skulle göra studiestödet till en icke-behovsprövad social förmån.

Att en social förmån är behovsprövad betyder att man dragit en gräns för när det inte längre anses nödvändigt för stödmottagaren att få förmånen. Studiestödet är ett stöd som inte automatiskt tillkommer alla finska medborgare – det är inte fråga om en s.k. grundinkomst. Studiestödet begränsas ju till de som studerar och därför är det inte rättvist att dela ut stöd åt studerande om de inte behöver stödet. Studiestödet har som grundtanke att vara ett socialt bidrag som möjliggör heltidsstudier. Att inkomstgränserna dragits där de dragits har från början varit ett ställningstagande om vad som utgör gränsen för när en studerande inte längre behöver

studiestödet, inte som ett tak för hur välbärgad man tillåts vara som studerande.

Staten har dragit gränsen för vad som är en rimlig summa att få i stöd. Studiestödet har kritiserats för att inte räcka till, d.v.s. inte uppfylla sin grundfunktion, att möjliggöra heltidsstudier. Hyran har identifierats som den största enskilda utgiften som äter upp av det stöd en studerande får. Om man kan konstatera att studiestödet inte räcker till, och således inte uppfyller sitt grundsyfte, så borde studiestödet följaktligen höjas till en sådan nivå att heltidsstudier är möjliga. Beklagligt är dock att man valt att inte binda studiestödet, eller inkomstgränserna, till index på samma sätt som övriga sociala förmåner förrän 2014. Detta betyder att studiestödet ständigt försämras i köpkraft mot förhöjda levnadskostnader. De nuvarande inkomstgränserna togs i bruk 1.1.2008 och justerades då att bättre motsvara förhöjda levnadskostnader. Sedan dess

har levnadskostnaderna stigit.

Henriksson tycker att man borde uppmuntra till arbete, och att man så länge studiepoängen rullar in inte borde bestraffas av inkomstgränser. Men då Henriksson talar om att avskaffa inkomstgränserna talar hon de facto om att ändra på hela tänkesättet kring studiestödet. Då skulle studiestödet endast vara en belöning för studieprestationer – inte en social stödform.

Henriksson skriver att ingen väl inbillar sig att staten skall ha råd med en höjning av studiestödet. Är det staten eller Henriksson som inte kan inbilla sig en höjning? Om studerande inte tror på att de verkligen behöver mera stöd, varför skulle någon annan göra det? De studerandes idealsituation skulle vara att, före en därpå följande indexbindning, höja studiestödet till en sådan nivå att det går att idka heltidsstudier utan att under de månader man studerar på heltid behöva bekymra sig för att få det att gå ihop. Kräv alltså mera studiestöd!

Varför skulle studerande vara överdrivet ödmjuka och tacka för de smulor vi får, då det vi får inte fungerar i vår vardag på det sätt som det påstås göra.

Jessica Nordback Vice ordförande

Katarina Kiiskinen Socialpolitisk sekreterare med utrikesärenden Åbo Akademis Studentkår

Svar: Ni har många bra poänger. En

indexbindning av studiestödet är något som är av största vikt och som borde ha skett för länge sen. Det verkar ändå som om ni inte riktigt har läst min ledare - jag har aldrig talat för att slopa inkomstgränserna, bara höja dem.

Ida Henriksson Chefredaktör

april tjugohundratolv

•

studentbladet

•

047

HUS-sidan är studentkårens informationssida som ingår i varje nummer av Studentbladet.

Sidan sammanställs av HUS informatör, e-post tiedottaja@hyy.fi.

TÄVLING: DESIGNA EN TUTORKNAPP! Hur känner man igen en tutor? På HUS tutorknapp, förstås! HUS tutorutskott ordnar en designtävling om 2012 års tutorknapp.

Uppgiften är att planera en pins som tutorer i alla fakulteter kommer att använda på hösten. På knappen ska det finnas orden ”tuutori” och ”tutor”, men annars kan den se ut hur som helst. Den synliga delen av pinsen ska ha en diameter på 57 mm. Totalytan ska vara en kvadrat på 67 x 67 mm.

Tävlingsuppdragen sänds per e-post till adressen elisa.gylling@helsinki.fi senast 22.4.

Det är tutorerna själva som väljer vinnaren genom en omröstning på utskottets tutorseminarium 24.4.2012. Den som designar den vinnande pinsen får ett litet pris.

Hur förra årets tutorknapp ser ut kan du se på adressen hyy.helsinki.fi/sv/f%C3%B6rstuderande/nya-studerande/hus-tutorutskott. Mera information ger tutorutskottets ordförande Elisa Gylling (elisa.gylling@ helsinki.fi). p.s. Tutor, gå in och gilla www.facebook. com/HYYtuutorit2012 !

CARL LARSSON: VIIKINKIRE TKELLÄ TAALAINMAALLA VIIKINKIRE TKELLÄ TAALAINMAALLA / PÅ VIKINGATÅG I DALOM / ON A VIKING FORAY IN DALARNA (1900) STIFTELSEN SVERIGES ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRARFÖRENING KUVA / BILD / PHOTO: PER MYREHED

TEMADAGEN KONST ÅT OSS! PÅ ATENEUM 18.4

ANSÖK OM STÖD FÖR INNOVATIVA INLÄRNINGSFORMER!

Stöd beviljas inte för • Kostnader för resor eller servering • Tryckning av publikationer • Graduprojekt • Sådan basundervisning som institutionerna i första hand har ansvar för

Konst åt oss!, Ateneums temadag för studerande, har denna gång festen som tema.

Just nu visas konstnären Carl Larssons verk på Ateneum - samvaro och glatt umgänge med familj och vänner var en oskiljaktig del av hans liv. På den Carl Larsson-inspirerade Konst åt oss!-dagen kan man skapa den festligaste plojknappen, lyssna på studentföreningar som sjunger supvisor och se fantastisk improvisationsteater i Ateneumsalen. Dessutom blir det föreläsningar som presenterar Carl Larsson-utställningen (på finska och engelska), erbjudanden på restaurang Tablo och Ateneum Shop och överraskningar. Med studentkortet är det gratis inträde hela dagen.

HUS beviljar understöd för nya studieprojekt som organiseras av studenter. Projekten kan t.ex. handla om att utveckla nya undervisningsmetoder, tillämpa teori i praktiken eller främja yrkesmässiga färdigheter. Stöd beviljas inte retroaktivt.

Projektets ansvarsperson förbinder sig att lämna in en rapport om projektet efter att det har slutförts.

Temadagen Konst åt oss! har blivit mycket populär och den ordnas nu för fjärde gången. Med dagen vill arrangörerna kunna erbjuda gratis inträde och intressant program för studerande. Temadagen Konst åt oss! är ett samarbete mellan Ateneum, HUS, Lyyra HOK-Elanto och Helsingin Sanomat.

Stöd beviljas exempelvis för: • anskaffningar av material och utrustning • kostnadsersättningar och avlöning av undervisningspersonal

Sammanlagt delas 4800 euro ut (ca 100500 euro per projekt). När understöden beviljas fästs uppmärksamhet vid initiativrikedom och inlärningsformer som uppmuntrar till aktivitet. De projekt som får stöd kan användas i HUS informationsmaterial som goda exempel på sådan här verksamhet.

Ansökan om stöd görs i år med en webblankett. Blanketten finns på adressen https:// elomake.helsinki.fi/lomakkeet/27241/lomake.html Du kontrollerar väl alla uppgifter innan du skickar iväg blanketten! Uppgifterna kan inte korrigeras i efterskott, så det lönar sig att i förväg fundera ut vilka uppgifter som behövs. Ansökan kan skissas upp i ett ordbehandlingsprogram, så är lätt att bara kopiera in uppgifterna i blanketten.

Den sista ansökningsdagen är onsdagen 11.4.2012. Försenade ansökningar beaktas inte. Nästa ansökningsperiod är på hösten, då sådant stöd som eventuellt inte använts på våren delas ut. Information om den exakta tidpunkten för ansökan ges senare.

Alla sökande får senast 7.5. besked om stödet har beviljats. Mera information ger styrelsemedlem Suvi Pulkkinen, suvi.pulkkinen@hyy.fi p. 050-543961

TUTORKNAPP 2011

FÖRENINGSEVENEMANG OCH CHANS ATT TJÄNA PENGAR PÅ FÖRSTA MAJ HUS samlar in uppgifter om studenternas valborgsevenemang för att kunna sprida information om dem. Meddela HUS sakkunnig-producent Ville Sinnemäki helst senast 12.4 ifall er förening ordnar något program på valborg/första maj som är öppet för alla studenter (kontaktuppgifter nedan).

Vill er förening förtjäna pengar under valborg och första maj? Nu har ni en strålande chans att göra ett miljötalko och samtidigt fylla på föreningens kassakista. HUS ber föreningarna lämna in anbud på städningen av Ulrikasborgsparken. Föreningen måste förbinda sig att ställa upp med minst tio personer som gör en full arbetsinsats.

Städningen görs ons 2.5 ca kl. 7-14. Anbud lämnas in senast 12.4 till Ville Sinnemäki (ville.sinnemaki@hyy.fi, 050 537 2831).