Studentbladet 3/2016 issuu by Studentbladet

STUDENTBLADET SE UPP PÅ DEN FRIA HYRESMARKNADEN

STORSTADENS GENTRIFIERING — GRANNE MED BANDIDOS

STUDENTBLADET

3/2016

TA STADEN TILLBAKA

•

RÄDSLANS GEOGRAFI

NORDENS ÄLDSTA STUDENTTIDNING

ÅRGÅNG 105

Medarbetare 3/2016

REDAKTIONEN Alkärrsgatan 9 B, 00100 Helsingfors CHEFREDAKTÖR Fanny Malmberg, 050 563 4790, chefred@stbl.fi REDAKTIONSSEKRETERARE Emma Nippala, 050 501 7331, red@stbl.fi AD/GRAFISK FORMGIVARE Johanna Bruun, grafiker@stbl.fi PÄRM Foto: Laura Böök Grafik: Johanna Bruun ANNONSFÖRSÄLJNING Mats Lindström, 040 529 7970, annons@stbl.fi ANNONSMATERIAL annons@stbl.fi Annonser bör bokas senast tio dagar före utgivningsdatum. KANSLI, ADRESSÄNDRINGAR, PRENUMERATIONER 045-8759759, kansli@stbl.fi UTGIVARE Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) r.f. Alkärrsgatan 9 B, 00100 Helsingfors

Veikka Lahtinen är en frilansare som försöker bli mera medveten om sina egna privilegier.

GENERALSEKRETERARE Kasper Sundström, 045 875 97 59, kansli@stbl.fi ORDFÖRANDE Rasmus Tunis, ordforande@stbl.fi STYRELSE Rasmus Tunis (AUS/TF/VN), vice ordförande Jani Räisänen (ASK), Ellen Avellan (HUS), Benjamin Ellenberg (NN), Lauri Huitula (AUS), Mats Ittonen (HUS), Jimmy Nylund (TF), Pauliina Perkonoja (ÅN), Sara Sandström (ÖFN), Erik Stara (VN), Jonas Tallberg (Novium). styrelsen@stbl.fi TRYCKERI KSF Medias tryckeri, Vanda

STUDENTBLADET

3/2016

UTGIVNING Studentbladet utkommer fem gånger under vårteminen 2016. Tidningen sänds till medlemmarna i SHS, ASK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i HUS och AUS. En prenumeration kostar 20 euro för övriga studerande, 40 euro för icke-studerande. UPPLAGA 8 000 (Två Abi-nummer á 10 000). Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material. Studentbladet är redaktionellt obunden SSI och representerar inte nödvändigtvis dess medlemskorporationers officiella ståndpunkter.

Zoja Ristinkankare är en illustratör som studerar grafisk design vid designinstitutet i Lahtis. Hon älskar att resa och vackra saker.

STUDENTBLADET

3/2016

Var får man billig öl? Den upprörda Hägerstensbon Rikard Jo-

YLE Huvudstadsregionen undrade

hansson skrev en insändare till svenska

(21.3.2016) var nästa Berghäll kommer att

Tidningen Liljeholmen/Älvsjö i januari där

vara; Malm eller Hertonäs? Sådant som

han beklagade sig över att ölen på hans

bruncher, barer och annan service var i

lokalhak blivit allt dyrare då trettioplus-

fokus. I Hertonäs finns redan nu både sön-

sare med feta plånböcker flyttat till kvar-

dagsbrunch och hipsteröl.

teren och nu vill ha lyxöl. Han ville stoppa gentrifieringen av bardisken.

Berghäll har länge varit kännt för sin billiga öl. Fattiga studerande och unga har

Gentrifiering är ett begrepp som beskriver

vallfärdat till barerna för att samsas om

en stadsdels eller ett områdes utveckling.

sittplatser med låginkomsttagare. För-

Det betecknar social statushöjning, vilket

utom billig öl har också arbetarklassen,

innebär att ett område, då det blir allt

ända sedan industrialismens början varit

mer “städigt” också blir allt dyrare.

kännetecknande för Berghäll.

I Finland har de stora städernas drag-

Söderut finns Långa bron som förenar

ningskraft ökat explosionsartat under de

södra Helsingfors, med Berghälldistriktet.

senaste fem åren och många områden

Bron är inte lång, men det socioekonomis-

på glesbygden blir allt tommare. Resul-

ka avståndet mellan stadsdelarna är det

tatet är att det blir allt svårare att sälja

som gett bron sitt namn. Det angränsande

hus eller bostäder som är för långt ute

Hagnäs är (än så länge) också fackfören-

på vischan, medan det inne i städerna

ingarnas trygga hamn, vilket är en stark

blir allt svårare att hitta bostad, utbudet

symbol för arbetarklassen. Men ölen då?

sackar efter och det blir allt dyrare att

Den har blivit allt dyrare.

bo som följd. Många av städerna som nu lockar inflyttning är universitetsstä-

Det är ofta den unga generationen av

der. Helsingfors är i spetsen, åtföljd av

högt utbildade personer som plogar vä-

Tammerfors, Uleåborg, och Åbo. Nittio

gen för gentrifieringen. Studeranden söker

procent av Finlands befolkning bor redan i

sig till de områden med billig hyra, men

storstadsregioner.

när de blir färdiga, akademiskt utbildade

Fanny Malmberg, Studentbladets chefredaktör

och eventuellt höginkomsttagare är de Detta tvingar fram en utveckling inte bara

ironiskt nog bidragare till gentrifiering. Ri-

kring städerna, med en expansion utåt

kard Johanson stör sig på dessa livsstils-

kranskommuner, utan också en utveckling

älskande unga vuxna “som kräver en noga

inom städerna. Tomma tomter måste

utvald, helst ”unik”, flaska med kul etikett

bebyggas och områden måste användas

att instagramma från barbordet när de

effektivare. Tidigare, aningen bortglömda,

småsmuttar sig igenom en timmes paus

kvarter putsas upp och blåses liv i. Följ-

från livspusseltillvaron i sina retro-renove-

den är att “ursprungsinvånarna” känner

rade före detta arbetarlägenheter. Vilken

sig främmande för sitt eget revir och med

sorglig samtid!” (Tidningen Liljeholmen/

tiden kommer de inte att ha råd att bo

Älvsjö 20.1.2016)

kvar. En indikator på gentrifiering är priset

LED

på öl stiger.

3 Ledare 5 Världens kunnigaste folk 6 Posterstories - Historier du kan hänga på väggen

8 Se upp på den fria hyresmarknaden

12 Att ta studielån eller inte – det är frågan

18 Galleri: Sara Lehtomaa

24 Ta staden tillbaka 28 Granne med Bandidos 34 Favelornas kamp om överlevnad

36 I vårdbranschen kan man inte vara allt för känslig

36 Sista ordet

FORTUMS STIFTELSES STIPENDIER 2016 Fortums Stiftelse lediganslår stipendier för forskning, undervisning och utveckling inom naturvetenskaper, tekniska vetenskaper och ekonomiska vetenskaper på energiområdet. Stiftelsens fokuseringsområden är produktion och användning av energi samt energialternativ för trafik. I år beviljas stipendium – EPRG/Fortum Foundation Fellow vilket möjliggör energipolitik relatera forskning vid EPRG, Energy Policy Research Group, universitetet i Cambridge.

STAY CURIOUS

År 2016 stipendieansökningsperioden är 1.-20.4.2016. Information om ansökning och fokuseringsområden finns tillgänglig på stiftelsens hemsidor: www.fortum.com/ stiftelse Stipendieansökningarna lämnas in genom ansökningssystemet senast 20.4.2016 kl. 16.00. Tilläggsuppgifter ges vid behov av stiftelsens ombudsman: Jouni Keronen, asiamies.fortuminsaatio@fortum.com

Ser du fram emot en karriär som ett eftertraktat proffs? Hos oss avlägger du en högskoleexamen inom ekonomi, teknik, media, kultur, idrott, social- och hälsovård i en internationell miljö. Besök staycurious.arcada.fi för att läsa om studielivet som väntar på vårt gröna campus i Arabiastranden!

(tel. 050-453 4881).

arcada.fi

Ansök 16.3.–6.4.2016

Text: Mia Haglund Finländarna ska vara världens kunnigaste och mest bildade folk år 2020. Det här var målsättningen för Jyrki Katainens regering, då den bildades efter riksdagsvalet 2011. År 2013 publicerade Utbildningsstyrelsen en rapport där olika forskare presenterar strategier för hur utbildningspolitiken borde se ut för att nå regeringens mål fram till 2020. Forskarna skriver att den gemensamma grundskolan som instiftades för över 40 år sedan har skapat mer jämlika möjligheter till utbildning och att just grundskolan, samt kvinnors stora deltagande i högre utbildning sedan efterkrigstiden, varit nyckeln till vår framgång i internationella jämförelser. Enligt forskarna behövs ändå fler åtgärder för att utbildningen ska nå ut till alla – ännu idag är sannolikheten för att börja studera vid universitet mångfaldigt större om man har akademiskt utbildade föräldrar än om ens föräldrar inte studerat. Om ens föräldrar är invandrare ökar även sannolikheten att avsluta sina studier tidigare än genomsnittet. Forskarna efterlyser en politik som upplöser segregerande strukturer och varierande utbildningsmetoder som motsvarar elevers olika sätt att lära sig. Barnträdgårdslärare samt lärare på alla stadier behöver starkare kunskaper i kulturell kompetens och genussensitiv uppfostran. Juha Sipiläs regering har valt att gå en annan väg i sin utbildningspolitik. Istället för att försöka göra utbildningen mer nåbar för alla, planerar regeringen nästan 3 miljoners nedskärningar i utbildningen. Nedskärningarna berör alla stadier från dagvård till högre utbildning och forskning. Allt fler måste finansiera sin studietid med lån, vilket påverkar både valet att börja studera samt vad man väljer att studera. Regeringen har bestämt att studerande som kommer till Finland från länder utanför EU/EES-området ska betala terminsavgifter för att studera. Det finns en risk att avgifter för yrkesutbildning på andra stadiet även kommer att bli aktuella. Flera högskolor kommer antagligen att bli sammanslagna eller nedlagda. Regeringes politik leder till att färre studerar och studietiden blir kortare. I det långa loppet kommer det finländska folkets kunskapsnivå att sjunka, eftersom regeringen bestämt att antalet personer som tar magisterexamen ska minska med en femtedel. Effektivitet har blivit ledordet för landets utbildningspolitik. “Vi måste göra bättre med mindre”, säger vår utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen. Samtidigt försvinner nästan 1000 anställningar vid Helsingfors universitet. Lärarnas fackförbund OAJ har räknat ut att regeringens utbildningspolitik hotar upp till 10 000 jobb under de nästa dryga tre åren. För att bli världens kunnigaste folk behöver Finland en utbildningspolitik som vägleds av värderingar som jämlikhet, akademisk frihet och livslångt lärande. Utöver politiskt beslutsfattande som baserar sig på forskning och satsar på utbildning behöver vi en attitydförändring. Kunnighet och bildning handlar inte om att vara så högt utbildad som möjligt. Livslångt lärande har ett värde i sig och borde inte behandlas som ett medel för att kunna tjäna mer pengar eller få högre status. För att behålla barndomens nyfikenhet inför världen genom livets alla skeden måste vi emellanåt hoppa ut ur effektivitetens ekorrhjul och ge oss själva tid att tänka, uppleva och lära oss något nytt. För att bli världens kunnigaste folk 2020 behöver Finland en ny regering. Skribenten arbetar som politisk assistent för Vänsterförbundets riksdagsgrupp. Hon funderar ofta på makt, hierarkier och normer.

AK T U

POSTERSTORIES

Text: Emma Nippala Foto: Sara Forsius

STUDENTBLADET

3/2016

Utbudet av gratismaterial på caféer och barer begränsar sig inte längre till halvbra tidningar. I januari 2016 gav tre universitetsstuderanderande ut Posterstories, en novellaffisch som kombinerar konst och litteratur. Cafékunder och biblioteksbesökare i Helsingfors och Åbo har sedan dess flitigt plockat med sig produkten.

STUDENTBLADET

3/2016

Våren 2015 delade Linn Henrichson en långvarig idé med vännerna Saga Mannila och Kaneli Johansson. Henrichson hade redan för flera år sedan börjat fundera ett koncept som utnyttjar affischformatet för att kombinera en novell med en illustration. Mannila och Johansson såg idéns potential och ansåg att den måste förverkligas. – Vi tänkte att vi är ett för bra team för att inte göra det här, säger Saga Mannila. Henrichson studerar grafisk design, Mannila studerar journalistik och Johansson studerar nordiska språk. I gruppen finns med andra ord en optimal kombination av förmågor och kunskap för projektet. Henrichson, Mannila och Johansson såg också att Posterstories hade en nisch att fylla. – Vi tyckte det behövdes en plattform för skönlitterära verk, speciellt tryckt, säger Henrichson. Skönlitteratur kan ofta vara rätt svårtillgängligt och en av avsikterna med Posterstories är att föra in skönlitteratur som en del av vardagen. – Posterstories ska vara en novell man bara kan plocka upp och lätt läsa under en tågresa till exempel, säger Henrichson. – Det är konstigt att novellen inte kommit fram mer när man talar om att allt ska vara kort och lättillgängligt, säger Johansson. Posterstories målgrupp identifierar Mannila som unga vuxna. – Också våra skribenter ska vara under 30, fast åldersgränsen är inte absolut, säger hon. Målet är att lyfta fram nya skribenter och illustratörer.

– Vårt krav är att texten inte ska ha publicerats annanstans, högst på någon personlig blogg, säger Mannila. När nummer ett av Posterstories har kommit ut och gått åt känns det befogat att ge Henrichson, Mannila och Johansson rätt; det finns ett stort skrivintresse och en efterfrågan på en produkt som Posterstories. Affischerna har gått åt och många som vill skriva har tagit kontakt. Henrichson, Mannila och Johansson hoppas att de i sinom tid ska kunna etablera Posterstories som koncept och de konkreta planerna sträcker sig över det här året. Tanken är att ge ut fyra nummer i år, men huruvida det blir av beror på finansieringen. Publiceringen av det första numret blev finansieringsmässigt möjliggjort av Svenska Kulturfonden. För det första numret av Posterstories har Henrichson gjort illustrationen och Antonia Stenfelt har skrivit novellen. Nummer två är under arbete och Posterstories söker både skribenter och illustratörer.

Instagram @posterstories posterstories@gmail.com

SE UPP PÅ DEN FRIA HYRESMARKNADEN Text: Fanny Malmberg Foto: Museiverket, flickr

ATT VARA UNG, HA EN OSÄKER EKONOMISK SITUATION OCH VARA TVUNGEN ATT SÖKA BOSTAD PÅ DEN FRIA MARKNADEN KAN VARA EN SVÅR EKVATION, MEN EN SOM MÅNGA STUDERANDE TVINGAS LÖSA. EFTER EN RUNDRINGNING TILL DE OLIKA STUDENTBOSTADSSTIFTELSERNA I HELSINGFORS, ÅBO OCH VASA KAN STBL KONSTATERA ATT DET

STUDENTBLADET

3/2016

FINNS EN TYDLIG BRIST PÅ BOSTÄDER RIKTADE ÅT STUDERANDE.

Pirjo Lipponen-Vaitomaa på Studentbystiftelsen i Åbo konstaterar att antalet studentbostäder de facto minskat i Åbo. – Vi har 6700 bostadsplatser, och antalet har minskat från 2014 då vi hade 7300 platser. Orsaken är att vi har grundrenoverat ett hus i Halisbyn som främst hade boxlägenheter. Lägenheterna byggs om till ettor och familjebostäder, och 150 bostadsplatser försvinner i och med detta. Så har vi också sålt bort en del fastigheter som har varit i behov renovering. De är främst sådana fastigheter som upplevts vara lite för avsides, berättar Lipponen-Vaitomaa. Däremot ska det byggas nya hus inne i Studentbyn och bredvid Caribias parkeringsplats för att täcka bortfallet av lägenheter med start nästa höst. På Stiftelsen Vasa studiebostäder VOAS berättar Raija Alanko att målet här också är att få mer ettor, eftersom det är det som folk vill ha. – Vi har ändrat en del gamla hus. Ettorna utgör idag cirka fyrtio procent av alla bostäderna på VOAS. Trerums boxlägenheter byggs nu om till ettor, men en boxlägenhet är ändå ett billigt och bra alternativ som första bostad, tycker Alanko. VOAS har 3000 studentbostadsplatser och det byggs för tillfället ett helt nytt hus på Vörågatan. Liina Länsiluoto på Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse HOAS berättar att de har 9300 bostäder och 18000 invånare. Köerna till HOAS lägenheter är liksom på de andra orterna väldigt säsongs- och kriteriebetonade. – Kan man gå med på en kollektivbostad som är lite längre borta kan man i bästa fall skriva på kontrakt samma dag nu på våren, men att få en etta centralt kräver mer tålamod, konstaterar Länsiluoto. På hösten prioriteras nya sökanden.

– Enligt siffrorna från hösten 2015 var det 5500 bostadssökanden, varav 3500 fick bostad, berättar Länsiluoto och medger att behovet är större än vad HOAS kan uppfylla.

Många vet inte vad de skriver under Att inte ha tak över huvudet är ett stort stressmoment och ofta är en viss tidspress inbakad i processen. Studierna kanske börjar, eller det förra hyreskontraktet är redan uppsagt. Att visningarna lockar till sig upp till tjugo andra intresserade känns inte heller värst hoppingivande. Pia Lohikoski på Vuokralaiset ry - en nationell intresseorganisation för hyresgäster, påminner om några viktiga saker då man rör sig på den fria hyresmarknaden. Det är extremt viktigt att veta vad man skriver under, säger hon och uppmanar alla att alltid läsa också texten i liten font som ofta finns på baksidan av hyreskontrakten eller bostadsansökningsblanketterna. Trycket på tillväxtorter har ökat under de senaste åren, och värst är det i huvudstadsregionen, med kranskommunerna (Kervo, Vanda, Esbo) inräknade. Inflyttningen har pressat upp priserna - det är svårt att få en lägenhet och mitt i desperationen kan man till och med gå med på lite förvrängda villkor. En vanlig praxis är att fylla i en ansökningsblankett för en bostad under visningen, men det är få som läser in sig på villkoren, som oftast finns tryckt med väldigt liten font. Därmed är det lätt att missa att redan ansökan är bindande. – Vi litar för mycket just nu och läser inte vad vi skriver under. Om man har skrivit på flera sådana ansökningar och råkar bli erbjuden två lägenheter samtidigt är man mitt i allt fast med båda, varnar Lohikoski. – Det kräver ett mycket vägande skäl att kunna upphäva ett kontrakt man själv skrivit under. Till exempel en flytt till en annan ort duger, men att säga “Oj jag var slarvig!” kommer inte att räcka. Att fylla i dessa ansökningsblanketter är ofta ett villkor för att man ens har den minsta chans att få någon lägenhet. Hur ska man kringgå den här problematiken? – Ofta får man besked rätt snabbt, till och med samma dag. Det lönar sig alltså att ta en lägenhet i taget. Ett annat alternativ är att kolla med förmedlaren om vad exakt det är man skriver under, och ifall det går att ansöka om flera bostäder samtidigt utan att hamna i kläm, säger Lohikoski. Lohikoski påminner dock om att förmedlingsbyråerna inte är intressebevakare, utan främst är intresserade av att göra en affär; att knyta kontrakten och få sin andel av pengarna. Ett annat problem som Lohikoski stött på är villkoren för hyreshöjning, eller bristen därav.

– Vissa hyresvärdar skriver inte alls ut villkoren för hyreshöjning och efter ett år kan hyran mitt i allt fördubblas. Det är viktigt att det finns ett klart villkor som står skrivet på hyreskontraktet, säger Lohikoski och fortsätter: Problemet är att hyrorna är väldigt höga till att börja med så det är lättare att utgå ifrån att det ska vara dyrt. Gällande studerandenas situation nämner Lohikoski att mångas föräldrar kommer till undsättning då hyrorna är hutlösa, en annan lösning är att flytta längre bort från centrum. Men i huvudstadsregionen har hyrorna stigit även i alla de områden med snabb tågförbindelse till Helsingfors, så som Esbo och Vanda. Många unga väljer att bo flera tillsammans och större lägenheter är i förhållande till kvadratmeterpriser billigare. – Det har diskuterats ifall det borde införas tak för hyreshöjningar. För 20 år sedan togs de bort med tanken att marknaden sköter det själv, men flyttrörelsen in mot städerna har höjt priserna extra mycket, menar Lohikoski. Ett tak för hyreshöjningar skulle fungera som en broms i prisutvecklingen och Lohikoski nämner Dublin och Berlin som exempel på städer som infört regleringar. I Dublin höjs hyrorna endast varannat år och i Berlin jämförs hyrorna med medelnivån och justeras enligt den. I Finland saknar vi ännu klara direktiv för hyreshöjningar, men Lohikoski talar varmt för begränsingar som en tillfällig lösning. – Om det nu skulle byggas flera billiga bostäder skulle läget vara under kontroll om fem - tio år, menar Lohikoski. Tills det borde hyreshöjningarna regleras.

Text: Nina Kronholm Foto: Museiverket, flickr

EN FLYTT ÄR NÅGOT SOM DE FLESTA NÅGON GÅNG GENOMGÅR UNDER SINA LEVNADSÅR, OCH OFTAST DEN FÖRSTA GÅNGEN I SAMBAND MED STUDIER. I VASA HAR MAN PÅ SENARE TID INOM STUDERANDEKRETSAR VARIT OROAD ÖVER DE STIGANDE HYRORNA SAMT UTBUDET AV LÄMPLIGA STUDENTBOSTÄDER.

STUDENTBLADET

3/2016

ag står ensam i min nya lägenhet och begrundar tornet av flyttbråte jag har framför mig, men glädjer mig över att jag inte längre är hemlös. Aldrig har jag tidigare upplevt att det skulle vara så svårt att hitta tak över huvudet. Jag har varit på ett tiotal visningar, både inom den privata marknaden och via bostadsstiftelser. Kvaliteten och priserna på lägenheterna har varit mycket varierande, och det verkade ett tag vara omöjligt att hitta en bostad i någorlunda bra skick som jag dessutom kunde betala med min låga inkomst som studerande. Av ren tur har jag nu lyckats hitta en lägenhet via en bekant, vilket inspirerat mig att intervjua andra studerande i Vasa som nyligen genomgått samma process. Erika Strengell, Stefan Westergård, Matias Risikko och Ida Andersson är alla välbekanta med hur det är att söka lägenhet i Vasa. Erika bor i ett kollektiv, Stefan ensam i studentbostad medan Matias och Ida är samboende och bor i en privathyrd lägenhet. De har alla flyttat några gånger tidigare, och åsikterna är delade när jag frågar om de anser att det varit lätt eller svårt att söka lägenhet. – Jag har flyttat tre gånger. Den första lägenheten var den svåraste att hitta. De två andra har jag hittat via tidningsannonser. Jag själv tycker inte att det har varit särskilt svårt att hitta lägenheter, men visst har man fått ringa runt och tittat på en del lägenheter, berättar Ida – Jag visste i princip redan var jag ville bo och fick överta en bekants lägenhet, så jag hade tur. Att söka lägenhet i Vasa är dock väldigt säsongsbetonat, det är till exempel mycket svårare att hitta en på sensommaren, fyller Stefan i. Alla är ändå överens om att de trivs i sina lägenheter och är nöjda med sin bostadssituation. De flesta bor även i sitt förstahandsval av lägenhet, och upplever att konkurrensen inte varit allt för stor när de sökt lägenhet, men att det inte skadar att ha ett litet kontaktnät. – Jag tror att det i Vasa lönar sig att ha lite kontakter då alla i princip känner alla. Jag har nog råkat ut för att en lägenhet jag tittat på gått till någon bekant till hyresvärden istället för mig. Jag var även till en början skeptisk för att bo i ett kollektiv men det har gått jättebra, berättar Erika. Gällande valuta för pengarna så anser även alla fyra att deras hyror är överkomliga. För Ida och Matias blir det förmånligare när de är samboende, och även för Erika då hon bor i kollektiv. Stefan som bor helt ensam anser även att hans hyra är relativt förmånlig då han hyr av studentbostadsstiftelsen Lärkan, om man jämför med den privata marknaden. – Hyran är självfallet min största utgift, och om det var möjligt kunde nog bostadstillägget stiga i takt med hyrorna så inte hela studiepenningen skulle slukas av bostaden, anser Stefan.

Det konstateras även att en betydlig höjning av hyrorna på den privata marknaden i trakten har skett, alla fyra håller med om att kvaliteten på bostäderna är ojämn även om de själva har haft tur. – Priserna har tokhöjts för de flesta av mina vänner som bor på hyra. Speciellt inom den privata marknaden finns det stora skillnader mellan lägenhetshyrorna. Många av de förmånligare lägenheterna i Vasa inom den privata sektorn är i uselt skick men ägarna höjer ända hyrorna på grund av ökningen av allmänna kostnader. Vad nu det är vet jag inte. Varken el, vatten eller nätpriser har höjts på de senaste åren, inflikar Matias. Även på Statistikcentralens webbplats kan man notera det ökade hyresbeloppet. Från år 2010 till år 2015 kan man i hela landet konstatera en höjning på ungefär två euro och fyrtio cent per kvadratmeter gällande enrummare. Det genomsnittliga kvadratmeterpriset på ettor låg 2010 på 12,85 euro medan de 2015 låg på 15,26 euro. Detta betyder att hyran på en etta på 30 kvadrat som tidigare var 385,50 euro per månad nu har stigit till 457,80 euro per månad. För studerande med en inkomst som baserar sig enbart studiestöd och bostadstillägg, som tillsammans utgör cirka 500 euro per månad, är denna höjning problematisk. – Jag upplever att man nog märker av denna förändring väl här i Vasa, och även jag upplever att man på den privata hyresmarknaden trissar upp priserna mer och mer för varje år. Folk vet ju att ettorna alltid går åt här med tanke på alla studeranden som är i desperat behov av bostad. Det byggs nog mycket nytt här, men ingen normal studerande har råd med en sådan bostad, påpekar Erika. Bostadssituationen i Vasa är knepig. Det finns utbud, men som studerande med en smal budget är läget värre då valmöjligheterna begränsas allt mer. Det gäller att ha god tur och tålamod om man vill hitta en lägenhet som både är förmånlig och hemtrevlig. Om man har ett gott kontaktnät är det lättare. Precis som på andra håll i landet har hyrorna även här stigit och statistiken pekar på att de kommer att fortsätta att stiga. Det gäller även att vara ute i god tid, i synnerhet om man flyttar i samband med mottagandet av en studieplats i början av hösten, eftersom efterfrågan på mindre lägenheter då är som störst.

STUDENTBLADET

3/2016

ATT TA STUDIELÅN ELLER INTE -DET ÄR FRÅGAN

FÖRE STUDIESTÖDSREFORMEN

1992 LYFTE ALLA SOM VILLE STUDERA PÅ HÖGSKOLENIVÅ STUDIELÅN OCH RÄNTORNA VAR FLERA PROCENT HÖGRE ÄN IDAG. INGEN KNORRADE. DET VAR SÅ MAN GJORDE. NU SKA VI ÅTERGÅ TILL DET HÄR SYSTEMET. MÅNGA UNGA ÄR FÖRSKRÄCKTA. MEN ÄR VI EN EXTRA BORTSKÄMD GENERATION SOM VILL FÅ ALLT SERVERAT?

Text: Emma Nippala Foto: Fanny Malmberg

STUDENTBLADET

3/2016

Tanken på en framtid där finländska universitets- och yrkeshögskolestuderande utexamineras med avsevärt större studielån än i dag har rört upp mycket känslor och skapat livlig debatt sedan början av mars då utredningsman Roope Uusitalos rapport om hur regeringen kunde genomföra sina sparåtgärder på 150 miljoner euro, överräcktes åt utbildningsminister Sanni GrahnLaasonen. Inbesparingarna ska enligt förslaget genomföras så att man sänker studiepenningen från nuvarande 336,76 euro till 250,28 euro per månad och genom att man minskar maximiantalet studiestödsmånader. Ramarna för studiestödet blir stramare. Uusitalo föreslår att antalet studiestödsmånader som beviljas för en examen begränsas så att de motsvarar den beräknade tiden för att avlägga examen, alltså oftast högst 45 månader, men maximalt 54 månader. Tidigare har stödtiden begränsats till mellan 64 och 70 månader. Uusitalo föreslår också att man höjer kraven på framsteg i studierna från fem till sex studiepoäng per stödmånad. För en universitetsstuderande betyder det i regel 27 timmar mera arbete per månad. Studerande har uttryckt oro för vad de stramare ramarna innebär för studerande som till exempel har problem med sin mentala hälsa. För att efter nedskärningarna i studiepenningen ha möjlighet att betala för sitt uppehälle måste studerande arbeta eller lyfta

större studielån. Statsgarantin för ett studielån höjs från nuvarande 400 euro till 650 euro per stödmånad. Om en studerande utnyttjat hela sin stödtid, men inte lyckats utexamineras kan hen beviljas statsgaranti för ett större studielån på 1100 euro per månad för en period på högst 18 månader. Också studielånskompensationen, som utbetalas ifall man avlägger examen inom utsatt tid, sänks från 40 till 30 procent av den studielånssumma som överstiger självrisken. Neskärningarna har sedan Juha Sipiläs regering presenterade sitt regeringsprogram i sena maj 2015 stött på ett utbrett motstånd. Speciellt nedskärningarna som drabbar utbildningen har kritiserats på bred front och kritiska röster hörs till och med inifrån regeringspartierna. Många har påpekat att offentliga investeringar i utbildningen är lönsamma, men regeringen har ingen avsikt att backa i frågan. Nedskärningarna kommer enligt dem genomföras. En av de mest centrala farhågorna som lyfts fram i samband med Uusitalos förslag är att reformen görs på bekostnad av jämlikheten eftersom unga som kommer från familjer i en svagare socioekonomisk ställning är mindre benägna att lyfta studielån än unga som kommer från familjer med starkare ekonomi. Enligt Uusitalos utredning finns inte entydiga belägg för påståendet och forskningen på området är inte entydig. Men Uusitalo

STUDENTBLADET

3/2016

Demonstrationen den 9 mars mot Roope Uusitalos nedskärningsförslag i studiestödet fyllde Senatstorget med upprörda studerande. Bland annat Arcadas studerandekår ASK deltog.

skriver att om man antar att en högre studiepenning ökar allas jämlika möjligheter att delta i utbildning borde nittiotalets studiestödsreform, då studiepenningen växte 2,5 gånger i storlek (och lånet på så sätt blev ett komplement), ha minskat utbildningens ärftlighet i Finland. Enligt de studier som Uusitalo citerar, syns en långvarig trend av ökad jämlikhet mellan 1970 och 2010 i Finland, och några avsevärda effekter av reformen 1992 syns inte med avseende på jämlikheten. Uusitalos slutsatser får medhåll av Ilpo Lahtinen, ansvarig planerare på Folkpensionsanstalten. – Studiestödets roll i arbetet mot utbildningens ärftlighet överdrivs. Studiestödet möjliggör att alla kan söka sig till högre utbildning. Men om vi säger som så, så gynnar ju inte återgången till lånebaserat studiestöd situationen. Om det inte är lånet eller studiepenningens otillräcklighet som står i vägen för utvecklingen mot större jämlikhet inom utbildningen vad är det som gör det? – De beteendemönster man lär sig i sitt barndomshem spelar nog i större roll här, säger Lahtinen.

Uusitalo har talat för att se på utbildning som en personlig investering under många år. Den synen lyfts fram allt oftare i diskussioner om högskoleutbildning nu. – Stora studielån behandlar olika branscher ojämlikt, det försätter studerande i olika position beroende på utbildning, säger Lahtinen. Tanken om utbildning som en personlig investering grundar sig på att en högutbildad kan förvänta sig avsevärt högre inkomster under sin livstid än någon som inte slitit skolbänken lika flitigt, men inkomstskillnaderna är stora olika branscher emellan. Läkare, ingenjörer och jurister förtjänar mest - humanister och statsvetare minst. Kan ett stort studielån vara en god investering för en humanist? “ Ja”, menar Tommi Pyykkö, som är på slutrakan med sina studier i fransk filologi vid Helsingfors universitet. Pyykkö har under sin studietid blivit bekant med många medstuderandes ovilja att lyfta studielån.

– Ofta har oron att göra med att den förväntade inkomstnivån och funderingar om huruvida man får jobb efter examen. Pyykkö väljer att se fördelarna med studielånet och bestämde sig för att börja låna när det i slutskedet av hans kandidatstudier uppstod ett behov. – Jag skulle tillfälligt ha varit tvungen att arbeta för mycket vid sidan av studierna, eller leva med en alldeles minimal budget, så jag bestämde mig för att lyfta studielån. Efter att jag bekantat mig noggrant med studielånet och dess villkor var det verkligen inte svårt att fatta beslutet och om jag redan som första årets studerande tagit reda på hur lånet fungerar hade jag säkert lyft lån redan tidigare. Hur skulle ett lån på exempelvis 30 000 euro kännas? – Trots alla hotbilder som målas upp har högskoleutbildning en så avsevärd inverkan på individens sysselsättning, inkomst, hälsa och tillfredsställelse i arbetet att om lånevillkoren är rimliga och återbetalningsskyddet fungerar, så skulle ett lån på 30 000€ inte vara någon omöjlig tanke eftersom staten ändå inte tvingar någom att ta lån, säger Pyykkö. Emma Tcheng, som studerar statskunskap med förvaltning på Svenska social- och kommunalhögskolan, är mer skeptiskt inställd till femsiffriga studielån. – Ett lån är alltid en risk, man vet ju inte vad som kan hända och man ska inte lyfta lån bara för att. Studielån är ju på ett sätt något studerande använder för att kunna finansiera sin livsstil. Personliga ekonomifrågor kan vara svåra och oklara för många i tjugoårsålder så tröskeln att lyfta studielån är större. Det känns ju som ett väldigt vuxet steg att ta ett lån, säger Tcheng. Hur skulle det kännas att utexamineras med ett lånekapital på 30 000€? – Det skulle nog vara väldigt tungt speciellt om du har svårt att hitta jobb, men sedan helt annat om du genast får jobb. Då kan du ju betala tillbaka på några år, eller kanske 5-10 år. Om du väljer en utbildning inom en bransch där det inte finns mycket jobb kan det vara mycket tungt och det sätter säkert gränser för vad du kan studera. Du ska studera något som är intressant, men meningsfullt ur ett sysselsättningsperspektiv. Vem vill bli magister i filosofi om man måste låna och jobben är så osäkra. Och så tänker jag på konstbranschen där mycket av arbetet består av projektjobb. Om du inte har lönearbete kan det nog vara väldigt tungt med studielån.

STUDENTBLADET

3/2016

Före nittiotalet lyfte en klar majoritet av studerandena studielån för att finansiera sina studier och länge gick det riktigt bra. Men i slutet av åttiotalet började räntorna skena iväg och lånen blev för stora med följden att många hade väldigt svårt att betala tillbaka sina studielån. Därför övergav man det lånebaserade systemet år

1992. Enligt Lahtinen kan det bli problematiskt att återgå till det lånebaserade studiestödssystemet igen. – Om landets ekonomi inte kommer på fötter kan studielånen bli en risk både för individen och statsekonomin. Om folk inte kan betala tillbaka sina studielån och vi har installerat lånegarantier kan det här bli mycket dyrt för staten. Borde unga vara oroliga för sin framtid och hur de ska klara sig om de lyfter stora studielån? – Det skulle jag inte säga. Det kunde vara att skrämma upp unga i onödan. Utbildning är fortfarande det bästa skyddet mot arbetslöshet trots att man aldrig kan vara riktigt säker. Man lyfter ju ändå bostadslån utan att tveka. Studielånet och -villkoren är också i utredningen rimliga. Man ska inte heller glömma att staten betalar ut lånekompensation om man utexamineras inom utsatt tid. – Nog måste man utveckla ett återbetalningsskydd om man höjer lånesummorna på det här sättet. Utöver det måste studielånen få ett räntetak, så att det inte uppstår problem om räntorna börjar stiga. Som Uusitalo föreslagit i sin reviderade version av utredningen borde man beakta inkomstnivåerna när studielån ska betalas tillbaka och det måste göras utan att systemet inte blir för invecklat, säger Lahtinen. Studiestödet har genomgått många förändringar under de senaste 10 åren och studerande har olika förmåner beroende på när de börjat studera. Tcheng önskar att man efter reformerna som görs nu lämnar studiestödet i fred. - Det är helt irrationellt att fatta nya beslut så fort och utan att ta sig tid att titta på resultaten av det föregående beslutet, säger Tcheng. Som Lahtinen säger påvisar arbetslöshetsstatistiken att det lönar sig att utbilda sig. Och att utexamineras med ett stort studielån inte behöver vara den risk som många påstår att det är. Utbildning är fortsättningsvis det bästa skyddet mot arbetslöshet, men inte i den grad det var tidigare. När framtidens arbetsmarknad verkar osäker, utvecklingen av de yngre generationernas livskvalitet stagnerar, när lönerna är lägre trots högre utbildningsnivå måste man fundera på om det är rättvist att unga ska lyfta studielån på tiotusentals euro. Den trygghet som utbildningen ska ge utarmas snart av ett starkt orosmoment. Man kan avfärda oron med att det bara är hotbilder, men det finns alltid de som verkligen utsätts för det värsta tänkbara. Eftersom det ur samhällets synvinkel har visat sig vara väldigt lönsamt att investera i utbildning, ter sig nedskärningarna i utbildningssektorn som en oeftertänksam politik. Inte som den katastrof många målar upp, men väldigt hårt, onödigt och oeftertänksamt.

STUDENTBLADET

3/2016

Text: Elina Ruokari Foto: Museiverket, flickr

LÄHESTULKOON

Akavan verkkosivuillaan julkaiseman

lesta, mutta kulkee rinnalla neuvoen

omien vahvuuksien ja heikkouksien

VUOSI SITTEN SUO-

työttömyyskatsauksen mukaan viime

ja kannustaen, ja heittää yläfemmat

kartoittaminen sekä oman ammatti-

vuoden tammikuussa vastavalmistun-

kun onnistut. Omalla aktiivisuudella

identiteetin hahmottaminen opintojen

MEN MENTORIT RY

eita korkeakoulutettuja työttömiä oli

ja motivaatiolla on tärkeä merkitys

jälkeen, Tuisku paljastaa omista

ALOITTI YHTEISTYÖN

noin 5 000. Kun tähän lisätään vielä

mentoroinnin onnistumisen kannalta,

tavoitteistaan pilottiohjelmassa,

kaikki jo aikaisemmin valmistuneet,

Tuisku tähdentää.

korostaen myös vahvuuksien ja heik-

VAASAN YLIOPISTON

työttömien korkeakoulutettujen luku

KANSSA VUODEN

nousee lähemmäs 47 000:tta. Apua

Työhaastattelun harjoittelemista

kouksien tiedostamisen tärkeyttä.

ongelmaan on haettu mentoroinnista.

ja kriittisiä keskusteluja

– Tapaamisissa olemme hioneet mentorin kanssa CV:tä ja työhake-

MITTAISELLA PILOT-

Suomen mentoreiden pilottiohjelman

TIOHJELMALLA. NYT

periaatteena on, ettei Suomi hukkaisi

Pilottiohjelmassa mentorin tehtävänä

työhaastattelukokemuksia. Toiset

yhtäkään koulutettua nuorta.

on lähtökohtaisesti toimia luotet-

ovat harjoitelleet työhaastattelutilan-

tavana ja kriittisenä keskustelukump-

teita, hissipuheita sekä puhelinsoit-

panoksensa koulutukseen ja nuori

panina. Mentori sparraa työnhaussa ja

toja”, Tuisku ynnää.

itse on tehnyt valtavan työn, on jo

antaa vinkkejä, sekä usein jakaa myös

TAVOITTEENA ON

ihan kansantalouden näkökulmasta

omia kokemuksiaan. Ohjelmassa

Mitä mentoroinnista jää

TUKEA VASTAVAL-

suuri vahinko, jos yksilön työllisty-

tavoitellaan konkreettisia tekoja

käteen?

minen pitkittyy, pilottiohjelman yksi

nuorten, yrityksien ja ennen kaikkea

MISTUNEIDEN TAI

mentoreista, Suomen Mentoreiden

koko Suomen menestymiseksi. Itse

– Tämä on ollut hyvin palkitseva koke-

VALMISTUMASSA

hallituksen perustajajäsen, Markku

menetelmät vaihtelevat aina tapaus-

mus itselleni. Tästä saa hyvää mieltä,

Haapasalmi toteaa.

kohtaisesti, riippuen aktorin omista

kun voi aidosti tehdä jotain nuorten

päämääristä.

hyväksi. Olen oppinut nuorilta myös

PÄÄTÖKSEEN TULEVAN OHJELMAN

OLEVIEN NUORTEN

– Kun yhteiskunta on antanut omat

muksia sekä pureskelleet yhdessä

Pilottiohjelmassa menestyneet johtajat ja työelämässä ensimmäisiä

Mentorin ja aktorin välisissä

paljon heidän arvomaailmastaan. Olen

askeliaan ottavat nuoret kohtaavat.

keskusteluissa harjoitellaan usein

nyt jo eläkkeellä, mutta mentoroinnin

MÄÄN.

Vaasan yliopistosta maisterin paperit

työhaastattelutilanteita ja esiintymi-

parissa olen työskennellyt pitkään,

saanut Petra Tuisku kertoo kuul-

stä ihan konkreettisesti ”rooliharjoit-

ja saanut työurani aikana tästä hyviä

(Artikeln har tidigare publicerats i

leensa mentoriohjelmasta ystävältä.

telulla”.

eväitä myös johtamiseen, Haapasalmi

Vaasan Ylioppilaslehti 2/2016)

Hakukriteerit täyttyivät ja Tuisku

MATKAA TYÖELÄ-

– Olen kiinnittänyt paljon huo-

kiteyttää. Hänen mukaansa projekti

pääsi hyödyntämään kriittiseksi

miota siihen, kuinka nuori osaa kertoa

on nuorille myös erittäin hyvä lisä-

ystäväksikin tituleeratun mentorin

omista vahvuuksistaan, mutta

maininta CV:n.

neuvoja.

etenkin myös heikkouksistaan. Ei ole

– Mentorointi yhdistää ihmisiä

Ohjelmassa nuoren aktorin rooli

uskottavaa, jos työhaastattelussa ei

– voit päästä jakamaan ajatuksiasi

aktiivisena ja oma-aloitteisena osapu-

tuo itsestään esille mitään kehitettä-

ihmisen kanssa, johon et välttämättä

olena korostuu, ja sillä on merkittävä

vää”, Haapasalmi kertoo menetelmi-

tutustuisi muuten. Suosittelen men-

vaikutus siihen, mitä mentoroinnilla

stä mentorin näkökulmasta.

torointia kaikille! Mutta erityisesti su-

saavutetaan.

– Itselleni mentorointi on tarjonnut

osittelen mentoria vastavalmistuneille

– Aktori päättää itse mihin astuu,

uusia näkökulmia, kriittisiä keskus-

ja oman uransa kynnyksellä oleville

nousee omin avuin kompastuessaan

teluja, uusia ideoita ja konkreettisia

henkilöille, joilla on aito kiinnostus

ja kiipeää niin korkealle kuin haluaa.

vinkkejä työnhakuun.

kartoittaa mahdollisuuksia uudesta

Mentori ei tee mitään aktorin puo-

– Keskeisintä on kuitenkin ollut

perspektiivistä, vastaa Tuisku.

Lyran undersöker kvinnobilden i laddad jubileumskonsert Suckar, viskningar och tunga andetag skapar en ljudmatta i Keski-Helsingin musiikkiopistos sal en lördag i mars. Där har den akademiska damkören Lyran samlats för att öva inför sin 70-årsjubileumskonsert. Text: Fanny Malmberg

“JAG ÄR INGEN KVINNA. JAG ÄR ETT NEUTRUM.”

Är verket feministiskt?

Edith Södergrans ord känns som pånyttfödda då Lyran

– Jo, och det väcker såklart mycket känslor, men vi vill

övar librettot i det nyskapade verket Låt mig vara som kompositör Minna Leinonen satt ihop av Södergran-citat varvade med citat av Lyrans medlemmar. Tematiken behand-

välkomna.

lar utseendeideal, kvinnlig skönhet och sensualitet.

Heikkinen konstaterar att ingen behöver sakna ett mer klas-

Låt mig vara fick sin början av ett frågeformulär som alla

första är traditionella uppsättningar, ena med aktiva lyror

lyror anonymt fyllde i där de dryftade vad det är att vara kvinna idag. Leinonen upptäckte att många av lyrornas tankar och erfarenheter återfanns i Edith Södergrans dikter och valde därför att variera citat från frågeformuläret med

siskt upplägg: konserten är uppdelad i tre delar där de två och den andra med en jubileumskör på 170 personer. Den tredje delen blir ett uruppförande av Låt mig vara. Dirigent Jutta Seppinen har jobbat med Lyran sedan 2009.

Södergrans dikter.

Hon har mycket erfarenhet av modern musik, så att vara

Helleke Heikkinen, som är ordförande för jubileumskomit-

mig vara kommer Seppinen inte att ha en så synlig roll.

tén, berättar att det är många smärtpunkter som tas upp i

okonventionell är ingenting främmande. I uppförandet av Låt

– Vissa stycken kräver att jag dirigerar, men kören måste ta

– Det finns obehagliga delar, till exempel en mobbningsdel.

berättelsen.

Vi märkte att vi har många delade upplevelser av att bli kal�-

3/2016

texten till Låt mig vara.

vi står på scen och ropar det här. Det är viktigt att ta upp hur

STUDENTBLADET

varken vara en glansbild eller stöta bort någon. Alla är

lade namn, som “vittus hora” eller “fläskis”. Det är viktigt att snäv kvinnobilden är.

mera ansvar. Det är inte jag som är i fokus utan kören och

Enligt Seppinen har hela processen bakom Låt mig vara varit en resa för kören.

STUDENTBLADET

3/2016

– Eftersom det också handlar om svåra saker har känslorna

Kuchka arbetar främst med videokonst, projiceringar och

funnits på ytan, ibland har de gråtit tillsammans. Gruppen är

installationer, men nu har hon även gjort koreografin och

idag synbart sammansvetsad. Man blir vänligare mot varan-

scenografin till Låt mig vara. Kuchka betonar att konserten

dra när man minns att andra också har känslor.

är mer av en föreställning än ett uppträdande. Konserten utlovas bli ett visuellt spektakel där Kuchkas hela konstnärliga

Övningen visar att den stundande jubileumskonserten inte

spektrum kommer att synas.

kommer att bli bara det man skulle vänta sig av en kör. En

– Det är helt otroligt vilken kraft som uppstår när femtio

stor del av texten är framförd med suckar och viskningar

unga kvinnor skapar något tillsammans, kommenterar

som bakgrundsljud. Också scenarbetet är avvikande från den

Kuchka. Närvaron är kännetecknande, de drar inte bara låtar.

klassiska köruppställningen. Kören har en koreografi för varje

Publiken är ofta van vid att bara se på ett uppträdande, nu

stycke och det finns en fysisk kontakt mellan lyrorna som

kommer kören väldigt nära inpå och det kommer att beröra

stärker närvaron.

många i publiken.

Videokonstnären Heta Kuchka, som står för den visuella

Jubileumskonserten Låt mig vara kommer att hållas på

helheten, provar på olika formationer; i ett skede vill hon se

Tapahtumakseskus Telakka på Ärtholmen lördagen den 16.4.

hur det ser ut om hela kören lägger sig ner på golvet.

Inför konserten släpps också skivan Låt mig vara den jag är.

STUDENTBLADET

3/2016

RI E L L

Lehtomaa

"Hilkka" (2015), är ett porträtt av min pojkväns farmors mor. Hon hade nyligen flyttat från sin lägenhet till ett ålderdomshem och vi var och hälsade på henne för första gången. Jag har alltid tyckt att det är intressant att fotografera äldre människor, deras ansikten förmedlar en berättelse.

Sara

Jag är en 22-årig fotograf från Åbo. Här har jag bott i omkring 11 år nu, men före det bodde jag i Stockholm, där jag är född. Jag har en rätt färgrik kulturell bakgrund eftersom min familj är finskkurdisk, och jag ser det som något som påverkat min uppväxt mycket positivt. Mångfald är det som gör detta universum intressant för mig och även någonting som jag med min kamera vill fånga på vackra bilder. Jag har hållit på med fotografering i omkring sju år. Jag har ingen formell utbildning i fotografering, utan har lärt mig saker och ting längs åren genom att läsa böcker och framför allt genom att testa mig fram. Jag har under dessa sju år fotograferat allt möjligt, från Åbos skogar till modeller i studio. Men mest gillar jag att fotografera människor, och en av orsakerna är glädjen man kan väcka i någon genom ett lyckat foto. Men det som från början drog mig till fotografering, var helt enkelt möjligheten att lagra ett minne för evigt.

STUDENTBLADET

3/2016

"Sakari" (2013) är ett porträtt där idén var att leka med vatten. Modellen liknar nästan en skulptur tack vare vattnet som har frusit i luften.

STUDENTBLADET

3/2016

Bildserien heter "XX" och det står för kvinnokromosomerna. Namnet hänvisar till det kvinnliga könsorganet i dess olika faser från ungdom till ålderdom.

STUDENTBLADET

3/2016

STUDENTBLADET

3/2016

AN A L

TILLBAKA Text: Veikka Lahtinen Illustrationer: Zoja Ristinkankare

STUDENTBLADET

3/2016

STADSUTRYMMET KAN VÄCKA KÄNSLOR AV BÅDE HOT OCH EGENMAKT. BÅDE STADSPLANERING OCH TILLFÄLLIGA INTERVENTIONER ÄR SÄTT ATT SKAPA RUM FÖR MÅNGFALD I STADSBILDEN.

STUDENTBLADET

3/2016

ag planerar noga hur jag ska ta mig hem efter en utekväll. Jag undviker innergårdar eftersom jag är rädd. Det känns som att andra människor har tagit sig makten att definiera vad jag kan göra.”

Pauliina (namnet ändrat) har blivit trakasserat på gatan och har därför ändrat sitt sätt att röra sig i staden. Staden är inte bara ett neutralt utrymme att ta sig runt i för henne. Hon beskriver det som en genusfråga. – Andra människor, män, ser mig som en objekt som de ska ha tillgång till. Det är väldigt svårt att säga om hotet är bara baserat på mina egna erfarenheter. Rädslan sprids också väldigt lätt och vissa sätt att tala om kvinnors beteende ökar den. Alla borde ändå ha rätt att röra sig fritt i staden.” Pauliina undviker vissa ställen i sin hemstad Åbo, till exempel åstranden och mörka gångar. – Jag har växt upp på landsbygden och nu bor jag i ett område som är proppfullt av betongväggar och dåligt belysta gångar. Stadsarkitekturen har mycket att göra med mina känslor av otrygghet. Vissa ställen bara inte känns rätt. I dagsljus känner jag inte mig hotad, men på kvällen är det annorlunda, säger Pauliina.

STUDENTBLADET

3/2016

Begreppet “rädslans geografi” beskriver hur rädsla påverkar människors sätt att röra sig i offentliga utrymmen. I Anja Snellmans roman med samma namn slår kvinnor tillbaka mot sina förtryckare. Mycket flera kvinnor har kunnat spegla sig i berättelsen. Som Snellman visar, är Pauliinas erfarenheter inte bara subjektiva. I Sverige har man börjat diskutera feministiskt stadsplanering som försöker ändra på hur stadsutrymmet uppbyggs. I den stockholmska förorten Husby har man börjat att kartlägga ställen där kvinnor känner sig otrygga och kontrollerade. Trånga gångar är ett typiskt exempel. I Husby har man lagt märke till att genus och etnisk bakgrund påverkar till exempel hur snabbt och längs vilka vägar människor rör sig. Det är lättare för män att ta plats i offentliga utrymmen och utrymmena har socialt formats på mäns villkor. De första lösningarna man har kommit på är att arrangera om delar av förorten som för tillfället är mansdominerade, som till exempel ingången till tunnelbanan. Man kan tänka sig att den enklaste lösningen att öka tryggheten skulle vara att öka belysning och övervakning. Mera komplicerade problem som brott och social kontroll är dock förknippade med hela samhällsstrukturen och går därför inte att ändra så lätt. Att öka trygghet borde inte vara lika med att öka kontroll, menar en del feministiska forskare.

Ständig förhandling om utrymme Stadsplanering är en stor fråga men lika stort är hur de redan byggda utrymmen används. Stadsutrymmet präglas av maktstrukturer. Olika sätt att röra sig i staden beror inte bara på kön. Etnicitet och socioekonomisk status har stor betydelse också. När ett hus ockuperas eller en demonstration ordnas, handlar det om en symbolisk förändring av användning av utrymmet. Sådana förhandlingar pågår hela tiden bakom kulisserna av offentlig stadsplanering. Professor i geografi Hille Koskela har specialiserat sig inom bland annat kontrollmekanismer och urbana subkulturer. Hon beskriver hur offentliga utrymmen i Finland har privatiserats och samtidigt blivit mindre tillgängliga för vissa. - Det är överraskande svårt att röra sig i stadscentrum utan pengar. Det kräver kreativitet. Marginaliserade grupper behöver utrymmen som inte är definierade, det vill säga att man kan röra sig fritt och utan att konsumera. Jag har bett mina studeranden att komma på kreativa sätt att spendera tid i stadscentrum utan pengar. Det är förvånansvärt svårt. Koskela betonar att det är en stor utmaning att skapa utrymmen som inte har nåt specifikt ändamål. Det är en mörk punkt för den effektivitetsdrivna stadsplaneringen. Oönskade människor kan jagas bort med invecklade metoder. - Människor som blivit utkastade från köpcentret Itis i Helsingfors brukade stanna kvar utanför på Revalsplatsen. Sen hyrde köpcentret platsen av staden och nu kan de vräka människor därifrån också. Stadsplaneringen och användningen av utrymmen styrs av finansiella krafter som inte alltid går ihop med medborgarnas behov av trygghet och frihet. Enligt Koskela finns det flera sätt att omdefieniera stadsutrymmet. Många av dem är tillfälliga, men en del kan också bli mer permanenta. Typiska snabba interventioner är till exempel parkour, skateborading och till och med parkjumpa. - Skateboarders använder staden på ett nytt, avvikande sätt. Samma gör till exempel demonstranter som ockuperar gaturummet tillfälligt. Alla användingssätt som bryter mot normen är viktiga. Husockupationer är också tillfälliga interventioner i stadsutrymmet, men de kan ha resultat på längre sikt. –Till exempel Oranssi-asunnot i Helsingfors började som ett ockupationsprojekt men har sen lyckats etablera sig. Samma gäller Kabelfabriken. Det finns många initiativ där man genom utomparlamentariska metoder har lyckats skapa nya lagliga utrymmen. Stadsplaneringen kan vara ett sätt att minska otrygghet och skapa nytt. Hur blir man av med rädslan? Hille Koskela ställer sig kritiskt till stadsplanering som lösning till otrygghet. - Det är problematiskt att försöka lösa sociala problem med att ändra fysiska utrymmen. Stadsplaneringen får helt enkelt inte tillräckligt tag i allt som är viktigt, till exempel människornas inkomster och rasism. Sen igen syns det tydligt hur olika stadsplaneringsprinciper har lett till olika resultat i Åbo och Helsingfors. I Helsingfors har man blandat olika inkomstgrupper mycket mera genom stadsplaneringen och därför finns det inte så starkt

segregerade områden där som till exempel Kråkkärret i Åbo. Rädsla är en känsla som lätt eskalerar och ofta är förknippat med just segregering. - I Finland lever fortfarande många människor som inte har någon kontakt med rasifierade människor innan de blir vuxna. När vissa områden skyddar sig starkt, leder det till fördomar som ökar känslan av otrygghet hos alla. Man skulle kunna tänka sig att rädslan är någonting som bara beror på erfarenhet av trakasserier, hot och så vidare. I verkligheten är också våra sätt att diskutera en stor faktor. Där kommer också makt in i mönstret: vissa har mera makt att definiera trygghet och otrygghet än andra. De senaste tiderna har diskussionen kring offentliga utrymmen präglats av rasistiska toner. Rasifierade människor har diskuterats som hot. - Gatupatrullerna ökar upplevelsen av osäkerhet på gatorna och medför rasism i diskussionen. Finländare som har haft väldigt lite kontakt med rasifierade människor leder ofta diskussionen och det skapar rum för en abstrakt rädsla för det som är annorlunda, säger Koskela.

Att få definiera själv Den 8 mars marscherade hundratals människor längs Mannerheimvägen i mörkret. DJ Twerking Class Hero spelade musik och demonstranterna skrek slagord. För en kort stund såg Helsingfors centrum annorlunda ut: tystnaden i mörkret bröts. “Ta natten tillbaka”-demonstrationen ordnades i Finland för andra gången i år. Huvudsakligen handlar “Ta natten tillbaka” om vem som får röra sig i staden och defieniera hur utrymmen används. Delvis handlar det om stadsplanering, delvis om vardagliga kontrollmekanismer i utrymmen som utförs av ordningsvakter, kameror och människor som använder utrymmen.

När demonstrationen ordnades för första gången år 2014 var den en reaktion mot attacken som tog plats i Malmö på kvinnodagen några dagar tidigare. I Malmö misshandlade nazister flera demonstranter under den lokala “Ta natten tillbaka”–demonstrationen. Evenemanget i år ordnades för att lyfta fram hur rasism, transfobi och kvinnohat har fått mera plats i offentliga utrymmen de senaste tiderna. Elisabeth Wide är en av organisatörerna av Ta natten tillbaka i Helsingfors. - Vi vill lyfta fram hur säkerhet ofta definieras av människor som inte själva upplever nån form av hot. I stället för att låta dem tala å våra vägnar är demonstrationen ett sätt att ta initiativ och definiera trygghet från vår egen utgångspunkt, säger Wide. Många har påstått att nyanlända asylsökänden i Finland har påverkat säkerhetssituationen. Gatupatrullerna är bara ett exempel. Xenofobiska Rajat kiinni! –demonstrationerna har använt begreppet “kvinnofred” och påstått att det inte längre är tryggt för kvinnor att röra sig på gatorna. Wide tar upp Helsingfors vice polischef Ilkka Koskimäkis uttalande efter årsskiftet om att trakasseriet av kvinnor i stadens parker är ett nytt fenomen. - Mediedebatten verkar styras av vita privilegierade män. Det är kränkande att höra nån sopa den otryggheten, som till exempel rasifierade och transmänniskor upplever, under mattan. De borde själva få definiera hur de upplever stadsutrymmet, ta plats. ”Ta natten tillbaka” är inte bara en symbol utan också en konkret intervention i stadsutrymmet. Demonstrationståget använde stadsutrymmet rent praktiskt på sitt eget sätt. Kanske delvis på grund av denna aktivism känner Wide sig trygg i Helsingfors. – Jag är privilegierad i viss mån eftersom jag inte behöver känna mig rädd. Det är delvis också en inställning som jag medevetet odlar: Helsingfors är min stad

STUDENTBLADET

3/2016

GRANNE MED

STUDENTBLADET

3/2016

BA ND ID OS Text: Fanny Malmberg Foto: Laura Böök

STUDENTBLADET

3/2016

DET ÄR EN ALLDELES VANLIG VECKODAG I ARABIA, ETT CAMPUSOMRÅDE DÄR NYBYGGEN FÖR STUDERANDE VUXIT FRAM SOM SVAMPAR EFTER REGN. HÄR FINNS PRAKTICUM, ARCADA OCH NU OCKSÅ DIAK I SPLITTERNY BYGGNAD. HÄR FINNS OTALIGA STUDENTBOSTÄDER. OCH ETT KÖPCENTER, SOM I VILKEN FÖRORT SOM HELST. BREDVID STUDENTBOSTÄDERNA FINNS DOCK EN BYGGNAD SOM RETAR ÖGAT LITE GRANN. DET ÄR MOTORCYKELKLUBBEN BANDIDOS LOKAL.

Ville Kytölä och Esa Kolehmainen i Bandidos klubblokal som är omringad av högskolor och studerandebostäder.

i står tillsammans med fotograf Laura Böök i solnedgången och plingar på hos Bandidos. Det är tyst utanför den bunkerliknande klubblokalen. Det enda som syns är de första motorcyklarna som har fått komma ut och luftas och bredvid klubblokalen står en svart skåpbil som liknar en äldre modells pansarfordon. Ordet mayhem (förödelse) glänser i svarta versaler på bilens sida. "Gå inte dit, ni blir skjutna", varnar en äldre man som går förbi. Mannen på gatan har en viss poäng. Han baserar sin farhåga på den bild som skapats i medians rubriceringar: ett medlemskap i en MC-klubb brukar nämnas i skriverier om brottsfall. Att det på Bandidos logo syns en 1% får mig att tänka att de kanske är en uttalad laglös (outlaw) grupp. Det kommer från antagandet att 99 procent av alla bikers är laglydiga, medan en procent inte är det. Det känns ändå väldigt underligt att så öppet flagga med något sådant. Ytterdörren öppnas och bakom ett galler står en ung man som undrar vad fan vi vill. Det är inte så där bara att bli insläppt och intervjun är en överenskommelse som kanske inte alla i klubben känner till, men andra klubbmedlemmar kommer snabbt till dörren och intygar att vi fått en inbjudan. Ja, de är faktiskt välkomnande. Vi blir ledda in genom en mörk bar som påminner om en taverna, med bås byggda av brett stockträ och sombreros på väggarna tillsammans med porträttbilder av medlemmar. Bredvid barutrymmet finns en hall som är full av motorcyklar. Säsongen ska precis komma igång, och många av klubbens medlemmar är på plats och mekar på sina MC:s. Laura och jag blir visade till ett ytterligare dunkelt utrymme - klubblokalen har inte värst många fönster. Vid ett stort runt bord i massivt trä sitter ett par tatuerade snubbar och väntar på oss.

Bandidos var här först Esa Kolehmainen tänder en cigarett. Tillsammans med Ville Kytölä ska han svara på mina frågor om hur de idag upplever området vid Byholmsgatan som under de senaste åren förändrats så mycket. – Det enda som fanns här när vi flyttade in var rader av industrihallar och några gamla höghus, säger Kolehmainen.

STUDENTBLADET

3/2016

– Och hamnen, fyller Kytölä på. Tåget gick här bredvid och det körde lastbilar, så det har ju blivit mycket lugnare här när Nordsjö hamn öppnades.

Bandidos var här först. År 2000 flyttade de in i sin nuvarande lokal och har under åren som gått sett hur Helsingfors bostadsområden sväller ut i den tidigare perifera stadsdelen. Vad är Bandidos? – En motorcykelklubb, grundad 1966 i Corpus Christi i Texas. Vi hade 50 års jubileum 4 mars, svarar Kolehmainen något irriterat. Har era grannar, studerandena, varit nyfikna på er? –En gång har det kommit folk från studentbostäderna. De ville komma hit och festa. När vi frågade vem dom känner, svarade de med ett “hur kan man lära känna någon om man inte får komma in”, säger Kolehmainen. Så man måste ha kontakter för att få komma in? – Inte släpper man ju vilt främmande folk in i sitt hem heller, konstaterar Kytölä. Är ni alls nyfikna på era grannar? – Vi har kanske sett allt redan, inte är vi nyfikna, säger han. Jag kan tänka mig att ni var herre på täppan när ni flyttade in och området ännu var rätt tomt. Hur valde ni det här området? – Det var ganska avsides, men priset avgjorde. Vi fick billigare utrymmen. Det skulle så klart vara trevligt att vara inne i centrum men vi behöver plats för cyklarna. Trottoarnerna är trånga i stan och det kommer lätt klagomål. Här kan vi ha motorcyklarna utanför klubbhuset utan att det stör någon, säger Kolehmainen. Kolehmainen berättar att motorcyklarna förvaras i Bandidos hallutrymme över vintern, eller då någon medlem gör en längre resa. Det är en trygghet att ha det egna klubbhuset som förvar. Har er hyra stigit nu när det byggts så mycket? – Vi äger vår klubblokal, så nej. Tomten är på hyra. Bandidos fick se detaljplanen innan de stora byggarbetena satt i gång, så de var väl medvetna om att förändringar var på kommande. – Helsingfors växer så mycket nu, konstaterar Kolehmainen och nämner Sörnäs fängelse som ett exempel - det byggdes i tiderna utanför staden, men med dagens mått mätt ligger det nu rätt centralt. Kytölä och Kolehmainen tycker ändå inte att deras revir har minskat i och med att Majstranden utvecklats. Det viktigaste för dem är klubbhuset, och det är det enda de behöver. – Det är som ett andra hem... Det är mer än ett hem. Jag är här mera än vad jag är hemma, säger Kolehmainen. Klubbhus är ofta som ett andra hem för sina medlemmar. I Finland har Bandidos lokalavdelingar, eller så kallade chapters, runtom i landet, bland annat i Nokia, Björneborg och Hangö.

”VID ETT STORT RUNT BORD I MASSIVT

TRÄ

SITTER ETT PAR TAT U E R A D E SNUBBAR

OCH

VÄNTAR PÅ OSS. 2)

”

1) 3)

1) Janne Ståhlström är en av de yngre medlemmarna i Bandidos. 2) Bandidos vänder inte sina medlemmar ryggen, även om de hamnar bakom galler 3) Diaks byggnad är den nyaste i Arabias campusområde.

Också utomlands är dörrarna till Bandidos klubbhus öppna för dem som är medlemmar, vilket betyder att de övernattar på klubbhusen på längre resor. Vad har ni för verksamhet på vintrarna, då det inte är motorcykelsäsong? – Då bygger vi på våra motorcyklar, fixar sådant vi märkt under sommaren att borde fixas, säger Kolehmainen och tillägger att sommaren är så kort att det lönar sig att fixa upp allt nödvändigt under vintern. Vid tidpunkten för intervjun är det bara ett par veckor kvar tills säsongen officiellt startar den första april så nu gäller det att byta däcken och kolla oljan. Bandidos klubbhus på Byholmsgatan inhyser också ett gym, en bastu och en terass. – Baren är för fester och den är inredd mera för att skapa trivsel, kommenterar Kolehmainen den väldigt autentiska interiören. Hur är det med andra motorcykelklubbar i Helsingfors, var finns de? – Det finns lite överallt, säkert på alla industriområden, säger Kytölä. – Stölderna minskar då klubbarna flyttar in. Industriområden blir ju annars tomma på kvällarna, men vi rör oss i klubbhusen lite på alla tider, inflikar Kolehmainen.

Live to ride, det fria livet finns på motorcykeln Att vara biker symboliserar att gå sin egen väg i livet. Hur kommer det sig att motorcykellivsstilen blivit en så stark symbol för frihet? – Man får ensam åka vart man åker, kommenterar Kytölä och Kolehmainen fortsätter:

STUDENTBLADET

3/2016

– Man behöver inte lyssna på någon annan, därför har vi så högljudda motoryklar. På 30-, 40- och 50-talen var motorcyklar de enda färdmedlen veteraneran [i USA] hade råd med, Harley Davidson var den billigaste motorcykeln på den tiden. Det är alltså amerikanska veteraner från andra världskriget som en gång i tiderna grundat de första motorcykelklubbarna.

Frihet som motsats till krig blev en livsfilosofi hos de krigstraumatiserade veteranerna. Nuförtiden är det snarast ett varumärke: det som betonas till exempel i Harley Davidsons reklamer är en frihet att få göra vad man vill, leva som man vill och inte rutas in av snäva normer. Harley Davidson -motorcyklar är verkligen inte längre de billigaste, och prislappen brukar växa eftersom de flesta motorcyklar måste byggas om och anpassas till föraren. Kolehmainen nämner exempelvis att det är omöjligt att åka långa vägar med en motorcykel som har en styrstång som är för hög. Men ibland kan det hända att tankarna inte alls faller på motorcyklar då man tänker på mc-klubbar. Det finns en hel del förutfattade meningar, som skapats i medier och populärkulturen som inte nödvändigtvis har en stadig grund att stå på. Ni har i er logo 1% tecknet. Det finns vissa uppfattningar om vad det symboliserar. Vad betyder det riktigt? – Procenttecknet har sitt ursprung från 30-talet och Boozefighter motorcykelklubben. Då handlade det om att en procent av bikers uppförde sig dåligt och härjade medan 99 procent inte gjorde det. Sedan har det blivit en beteckning för den andel av motorcykelklubbar som grundas utanför American Motorcycle Associations regelverk, dvs. “out of by-laws”, förklarar Kolehmainen. Kolehmainen berättar att definitionen med tiden har förvrängts till att beteckna “outlaw” dvs. laglöshet. Detta har sitt ursprung i en incident med en motorcykelklubb som hade anlitats som ordningsvakter till Altamont Speedway Free Festival, en motfestival till Woodstock. Under Rolling Stones konsert försökte en åskådare upprepade gånger komma upp på scen och drog till slut fram en revolver. Det ledde till en häftig sammandrabbning mellan medlemmar från MC-klubben och åskådaren, som dog till följd av sina skador. Festivalen har i skrivits in i historieböckerna som en väldigt våldsam tillställning och ledde till att laglöshet blev en stämpel för motorcykelklubbar. – Jag fattar inte det här med “outlaw” och att vara utanför samhället. Jag betalar skatt, använder kommunal hälsovård och har mina barn i dagis. Inte vill jag vara utanför samhället, kommenterar Kolehmainen.

År 2011 slog Högsta domstolen fast i ett domslut att varken Bandidos MC Helsinki eller deras underorganisation Support Team X Helsinki är en organiserad kriminell sammanslutning. Enligt domslutet kan alltså ett Bandidos-medlemskap inte ses som en grund för ett hårdare straff, medan tillhörighet i någon annan gruppering som fyller kriterier för organiserad brottslighet automatiskt gör det enligt strafflagens sjätte kapitel. – Visst har vi enskilda medlemmar som begått brott, men vi vänder dem inte ryggen så som resten av samhället gör. Det finns fler poliser än Bandidosmedlemmar i fängelse dömda för brott mot liv, utbrister Kolhemainen. Problemet, som Kolehmainen ser det är att det ofta görs snabba slutsatser och alla dras över en kam, men han påminner om att enskilda individer inte betyder en hel grupp. – Jag kommer åtminstone inte att sitta i gungstolen och ångra att jag inte gjort något med livet, tillägger Kytölä YLE:s A-studio gästades den 16 mars av Skyddspolisens Kari Harju som berättade att Soldiers of Odin börjat efterapa mc-klubbar med låneord som prospects (aspiranter) och chapters (lokalavdelningar) samt med starka hierarkisystem. Jag frågar ifall Kytölä och Kolehmainen hört om detta. De tycker det är beklagligt och menar att det, än en gång, förvränger bilden av motorcykelklubbar. – Vi är varken en politisk eller en religiös grupp. Många tror att motorcykelklubbar är rasistiska, men det är vi inte, vi har alla möjliga medlemmar, till exempel finns det chapters i Indonesien, säger Kolehmainen och fortsätter: Vissa tror att västarna är någon tuff grej, men de är en praktisk utstyrsel vi har när vi kör, och så på våra fester. Vi avrundar. På tisdagar brukar alla medlemmar äta middag tillsammans på klubbhuset. Det runda bordet dukas och två platser är reserverade för mig och fotografen Laura. Någon vid bordet kastar fram att några studerande en gång ringt på dörren i tron om att klubbhuset var en Mexikansk restaurang. Vi föreslår att de utnyttjar idén under nästa restaurangdag

”

EN GÅNG HAR DET KOMMIT FOLK FRÅN STUDENTBOSTÄDERNA. DE VILLE KOMMA HIT OCH FESTA. NÄR VI FRÅGADE VEM DE KÄNNER, SVARADE DE

”

MED ETT ’HUR KAN MAN LÄRA KÄNNA NÅGON OM MAN INTE FÅR KOMMA IN ’

Gone But Not Forgotten. I hallen där motorcyklarna förvaras finns en imponerande väggmålning. Det är ett minnesmärke till de klubbmedlemmar som dött. I vänstra hörnet skymtar Bandidos logo, där en liten tecknad fet mexikan, The Fat Mexican, iklädd sombrero står med en dragen pistol och en machete i bältet. Inspirationen till logon kommit från figuren Frito Bandito som på 60-talet prydde ett flingpaket.

STUDENTBLADET

3/2016

STUDERANDE, LÄS KVALITETSTIDNINGAR FÖRMÅNLIGT!

Text & illustration: Ninni Westerholm

EN ARKITEKT FÖRVÄNTAS I ALLMÄNHET PLANERA BYGGNADER OCH STÄDER, MEN ARKITEKTUR ÄR MER ÄN BARA DET. ETT ÅR SEDAN FÖRÄNDRADES MIN SYN PÅ STADS- OCH SAMHÄLLSPLANERING MARKANT EFTER ETT BESÖK I BRASILIEN. JAG RESTE TILL RIO DE JANEIRO OCH BESÖKTE ROCINHA, LANDETS STÖRSTA FAVELA, EN ILLEGALT BYGGD STADSDEL I STORLEKEN AV SÖRNÄS OCH MED ETT BEFOLKNINGSANTAL JÄMFÖRBART MED TAMMERFORS. ROCINHA VAR DET MEST FASCINERANDE SAMHÄLLET JAG NÅGONSIN SETT ELLER HÖRT TALAS OM, MEN DET ÄR INTE ENBART BYGGNADERNA SOM VÄCKTE MITT INTRESSE, UTAN DEN POLITISKA OCH SOCIALA MAKTKAMPEN MELLAN DEN FORMELLA OCH INFORMELLA STADEN.

* GÄLLER PRINTPRODUKTER

NG I N civilisation. Staden vägrade att förse favelorna med elektrici-

kandidatarbete om Rio de Janeiros favelor. I avhandlingen kon-

tet och vatten, men favelabefolkningen tog lagen i sina egna

centrerar mig på det politiska och sociala maktspelet mellan

händer och stal elektricitet samt bar upp vatten till favelorna.

favelan och resten av staden. Ämnet är knepigt eftersom tro-

I allmänhet kom vattnet från läckage i stadens vattennätverk.

värdigheten hos både regering och medier i Brasilien är ytterst

Favelorna ansågs också förstöra det urbana landskapet och så-

omstridd. Den största utmaningen har varit att hitta informa-

ledes började förstörelsen av favelorna. Favelorna smutskasta-

tion och lista ut vad som är sant och vad som är falskt, som

des i medier, eftersom det var lättare att förstöra favelorna då

hjälp har jag bland annat haft människor jag träffade i Rocinha.

staden hade ”allmänhetens” godkännande för vad de gjorde. Favelor revs ner, men staden erbjöd ingen alternativ lösning för

Brasiliens favelor hör till de mest studerade låginkomstsamhäl-

den fattiga befolkningen, och nya favelor uppstod. Denna cykel

lena i världen, men de är ständigt felrepresenterade i medier.

har Rio upprepat i mer än hundra år. Staden har försökt göra

Ofta förväxlas favela med slum, men enligt FN:s definition

sig av med favelorna på väldigt många och kreativa sätt, men

kännetecknas en slum av undermåliga bostäder, avsaknad av

aldrig lyckats. Den massiva förstörelsen av favelor saktade ner

säkra rättigheter till mark, trångboddhet, bristfällig tillgång till

i slutet av 1970-talet, men förstörelsen har inte slutat helt.

rent vatten, sanitation samt infrastuktur. Favelan uppfyller inte nödvändigtvis ett enda av de ovannämnda kriterierna. Många

I mitten av 1980-talet förändrades droghandeln i världen, vilket

favelor har i början uppfyllt slummens kännetäcken, men se-

ledde till att Rio blev den nya huvudstaden för kokainhandel.

nare utvecklas till fungerande och fascinerande samhällen. Ge-

Samtidigt blev Brasilien åter en demokrati och Rios nyvalde

mensamt för alla favelor är att de ursprungligen varit illegala,

guvernör förbjöd polisen från att gå in i favelorna, vilket gjorde

men i dag har många favelados (person bosatt i en favela) fått

dem till ideala gömställen för droghandeln. Efter att droghand-

äganderätt till sin bostad. Favelorna represtenterar arkitektur

larna fick fotfäste i favelan och tog över makten, har det varit

utan arkitekter och inga byggnadsregler existerar. Favelan

mycket svårt för staden att ta tillbaka makten, eftersom drog-

växer på ett exceptionellt sätt. Den växer vertikalt och inte

handlarna är välutrustade med vapen. Sedan droghandeln kom

horisontellt, på grund av bristen på markyta. En husägare kan

in i favelan har många oskyldiga favelados dött i korselden i

sälja sitt tak åt någon som kan bygga sitt hus ovanpå det ex-

kriget mellan droghandlarna och myndigheterna.

isterande huset, vilket resulterar i väldigt höga, vilda och ofta färgglada konstruktioner. Många av favelorna som utvecklats

Vid millennieskiftet tog regeringen det första stora klivet i rätt

under en lång tid anses dessutom vara bättre levnadsmiljöer

riktning då de startade Favela Bairro-projektet, vars uppgift var

än många formella bostadsområden, alltså är favela definitivt

att under tio års tid förse Rios favelor med elektricitet, vatten

inte synonymt med slum.

och avlopp. De fysiska förhållandena i favelan har förbättrats markant, men nu måste man få slut på våldet och ge favelain-

De första favelorna byggdes i samband med slavbefriandet år

vånarna det människovärde de förtjänar, samt göra dem jämlika

1888, då stora folkströmmar av frigjorda slavar tog sig till stä-

med resten av befolkningen.

derna. Den snabba urbaniseringen har lett till att en stor del av befolkningen exkluderats ur den formella staden, vilket i sin tur

I början har favelan varit lik en slum, men den har utvecklats

lett till uppkomsten av spontan och illegal bebyggelse på mark

till ett funktionellt levnadsområde. Således kan man anta att

som tagits i användning utan laglig rätt, ofta på bergsbranter

även slumområden har potential till att utvecklas. Problemet

som staden lämnat obebyggda av bland annat säkerthetsskäl.

med favelorna och med slumområdena i allmänhet är att det

Den formella stadens oförmåga att absorbera de nya invånarna

vuxit okontrollerat och blivit så tätt bebyggda att det därför är

har lett till att människorna inte haft ett annat val än att bygga

ytterst svårt eller omöjligt att senare förse dem med infrastuk-

favelor. I dag bor ungefär en tredjedel av Rios befolkning i

tur. Stadsplanerare och makthavare borde acceptera att det

favelor eller andra informella bostadsområden.

kommer finnas informella bostadsområden om staden inte ger invånarna andra alternativ, och försöka göra det bästa av situa-

År 1889 blev Rio De Janeiro Brasiliens huvudstad och i början

tionen. Det vore viktigt att hindra att nya slumområden eller

av 1900-talet gjorde dåvarande borgmästaren planer som skul-

nya favelor från att växa sig för täta. Det kunde göras genom

le förnya och rengöra den nya huvudstaden. Han ville att Rio

att bygga ramar eller riktlinjer för hur favelan ska växa. Det

skulle se ut som Haussmanns Paris med eleganta byggnader

vore att planera det oplanerbara, samt ett sätt att styra byg-

och vackra boulevarder. Borgmästarens Rio var till för eliten

gandet åt ett visst håll så att favelan, då resurserna i området

och favelorna ansågs vara ett hot mot folkhälsan och urban

vuxit tillräckligt, kan uppgraderas.

STUDENTBLADET

S Efter besöket i Rocinha bestämde jag mig för att skriva mitt

FOR

3/2016

“I VÅRDBRANSCHEN KAN MAN INTE VARA ALLT FÖR KÄNSLIG”

Text: Marie Seppä

Jag blev färdig hälsovårdare från Yrkeshögskolan Arcada i Hel-

Under studietiden märkte jag att jag kanske tycker mera om före-

singfors 2010, efter fem år av studier.

byggande vård än sjukvård, vilket jag inte skulle ha trott i början. Så hälsovårdaryrket passade mig jättebra. Mitt examensarbete

När jag började studera tänkte jag att jag vill bli sjukskötare,

gjorde jag om hur barn påverkas av föräldrarnas alkoholmissbruk.

men insåg efter praktikperioderna att det inte riktigt var för mig. Jag kom också underfund med att jag vill ha alternativet att

Efter att jag blev färdig ville jag ta lite paus så jag sökte inte

kunna jobba regelbundet, alltså ett åtta-till-fyra-jobb, vilket inte

genast jobb inom branschen utan arbetade hos en familj ett tag

är självklart som sjukskötare. För att bli hälsovårdare måste du

och tog hand om en ettårig flicka. Sedan åkte jag utomlands för

bara studera ett halvt år längre och jag upplevde att det enbart

en längre tid för att resa. När jag kom tillbaka till Finland började

är positivt att få två utbildningar, så jag blev färdig sjuksköterska

jag söka jobb inom vårdbranschen, jag hade bestämt mig för att

och hälsovårdare. Det ger en självklart flera valmöjligheter när

söka hälsovårdarjobb istället för sjukskötarjobb. Jag sökte genast

man söker jobb.

till Femkantens hälsostation och fick jobb.

Studierna blev mer intressanta efter andra året. Vi hade helt för

Hälsostationsjobbet motsvarade mina förväntningar. Jag tyckte

mycket kurser i vårdvetenskap, men också mycket grupp- och

mycket mera om det än jag hade föreställt mig och blev faktiskt

pararbete, vilket jag tyckte mycket om. Självklart hade vi mest

positivt överraskad. Jag hade kanske inte riktigt förstått hur myck-

föreläsningar. Sen fick vi öva på varandra till exempel med att ge

et kunskap det krävs för att jobba på hälsostation egentligen.

vaccin eller sätta i kanyler, vilket var spännande. Läkemedelsläran

Jobbet är varierande, vilket jag tycker om. Ingen dag är som den

var svårast för mig för alla uppgifter måste vara rätt.

andra. Vi har olika turer, antingen har man vanlig mottagning (förbeställda bokade tider som är förbyggande och akuta patienter)

I studierna ingick allt från kurser i befolkningsinriktad hälsovård,

en halv dag och sedan besvarar man ringbud. Resten av tiden är

hemsjukvård och åldringsvård, till inremedicinsk och kirurgisk

man i jouren eller svarar i telefonen.

vårdlära, samt kris och drogmissbruk, och läkemedelslära och läkemedelsräkning.

För två månader sedan började jag ett nytt jobb som skolhäl-

avdelning, sex veckor på inremedicinsk avdelnig och sex veckor

de arbete, medan jag på hälsostation så gjorde båda. Det finns

på kirurgisk avdelning. Under studierna hann jag med allt som allt

inte på samma sätt en arbetsgemenskap i skolan, jobbet är mera

53 praktikveckor då jag fick prova bland annat att jobba på en

ensamt, men man gör mycket samarbete med andra arbetsgrup-

psykiatrisk avdelning, på barnsängsavdelningen på ett sjukhus,

per i skolan. Största delen av tiden i skolan går åt till att göra

skol- och arbetshälsovård och på hälsostation.

hälsogranskningar.

Man lärde sig en massa på praktikperioderna, det var intressant

Bäst tycker jag om eleverna, de är så söta. Jag hade alltid tänkt

och spännande. Man fick ta blodprov, vara med i små ingrepp,

att jag vill jobba i en skola och sökte det här jobbet på direkten

följa med i en operationssal, ge vaccin, ge medicin samt intra-

då jag hörde om det av en arbetskamrat.

venöst, katetrisera, sårvård, ta bort stygn och agrafer med mera.

STUDENTBLADET

mycket mera självständigt. Nu gör jag nästan enbart förebyggan-

3/2016

sovårdare. Jobbet är mycket annorlunda än på hälsostationen, Redan under första året hade vi tre veckors praktik på långvårds-

Om man börjar vårdbranschen skall man inte vara alltför känslig,

Jag tycker det är underbart att få vara så social på mitt jobb. Men

det insåg jag nog under min praktiktid.

det känns ofta att tiden inte räcker till. Det är ett problem i vilken bransch som helst nuförtiden.

ORDET SIS

SKRÄMMANDE ATT VARA UNG NU, ELLER?

Debatten om studiestöd och studielån har varit intressant på många sätt och nedskärningsplanerna har väckt och kommer fortsättningsvis att väcka mycket känslor. Den övervägande känslan bland studerande verkar vara är rädsla, eller oro inför framtiden. I debatten om nedskärningarna i studiestödet har det upprepade gånger lyfts fram att dagens vuxna arbetstagare minsann fick lyfta studielån om de ville studera efter andra stadiet. "Suck it up", är meddelandet till unga som vill studera i framtiden. På en förbluffande kort tid har synen på studielån och högskoleutbildning vandrat högerut och allt mer börjat beskrivas som en investering individen gör i sig själv. Samtidigt fylls våra some-flöden med nyheter om hur unga, låg- som högutbildad, har svårt att komma in på arbetsmarknaden, om hur vår generation är den enda vars levnadsstandard inte ökar i förhållande till våra föräldrars och hur det kan hända att den pågående recessionen kan fortsätta att påverka vårt arbetsliv ända tills vi går i pension. Investeringspratet kan kvitteras med att det i dagens värld är svårt att veta vilken utbildning som lönar sig. En titt på den stora mängden arbetslösa magistrar vittnar om att utbildningen inte kan sägas entydigt gynna individen. Framtidsutsikten om att vara utexaminerad magister, arbetslös och ha 30 000€ i studielån är skrämmande. De som tar upp rädslan avärdas med en axelryckning; världen är inte så mycket osäkrare nu,

Emma Nippala, Studentbladets redaktionssekreterare

man måste våga lita på att man har framgång. Jaha, men då så. Tanken om att till exempel arbetsmarknaden inte är så svår och

Det handlar också om hur människor upplever verkligheten. Om unga

oförutsägbar som vi verkar tro är ändå intressant och värd att gran-

upplever att arbetsmarknaden ser för osäker ut kommer de inte att

skas. Hur illa är läget på riktigt och vad betyder det för min framtid?

lyfta lån. De kommer antingen att jobba vid sidan av studierna, och

Människor skapar sin verklighetsuppfattning till stor del genom att

på så sätt vara inskrivna vid universiteten en längre tid, eller inte

följa med medier. Det här är naturligt, men också problematiskt av

studera alls. Om unga från familjer i lägre socioekonomisk ställning

flera olika anledningar. I sin korthet handlar det om att enskilda

inte upplever att det är vettigt att lyfta studielån kommer de inte

dramatiska händelser tenderar att stå i fokus istället för långsamma

att göra det, vilket riskerar att den positiva utvecklingen mot större

utvecklingsmönster. Om du frågar människor hur de ser på världen

social jämlikhet stannar upp.

just nu, kommer du antagligen att få svaret att vi lever i en särskilt turbulent tid. Men gör vi faktiskt det? Står mänskligheten på kanten

Att utredningsman för studiestödet Roope Uusitalo väljer att avfär-

till ett helveteshål? Nyhetsjournalistikens natur bidrar till att många

da de ungas oro, med ett lakoniskt “inte är det så mycket osäkrare

har en överdimensionerat negativ verklighetsuppfattning.

än tidigare”, talar om att det inte finns förståelse för hur studerande upplever sin situation. Om oron inte är befogad är det förstås så att

Oberoende av om det är fiktion, verklighet eller någonting däremel-

det måste lyftas fram, men några fraser kommer inte att få den att

lan kan politiken inte ignorera den här bilden av verkligheten. När

försvinna. Oron behöver få sitt utrymme och sin uppmärksamhet; vad

man fattar politiska beslut måste man minnas att man inte enbart

ska vi göra för att skapa tillit och framtidstro? Vi kan inte avfärda

kan utgå i från vilka siffror ministeriets tjänsteman eller en inhyrd

osäkerheten som en stor del av hela generationer känner inför

konsult rafsat ner efter mer eller mindre helhetsmässiga kalkylatio-

framtiden med en enkel axelryckning och ett nedvärderande “vi har

ner och tro att man gör politik vars resultat går att förutspå.

minsann också tidigare lyft studielån”.

Utbildningar 2016-2017 DJUR

För dej som vill veta mer om sällskapsdjur och husdjur. Satsa på att få grundläggande kunskaper och färdigheter inom ämnesområdet!

Bättre så.

HUNDKONSULT

Utbildningen för dej som vill fördjupa dej i kunskap om hundar. Träning med hund är ett centralt ämne.

SERIESKOLAN

För dej som vill teckna serier och utveckla din förmåga att uttrycka rörelser, känslor och stämningar genom tecknande.

SVENSKA FÖR INVANDRARE I OCH II Är du invandrare i Finland och vill lära dej svenska? Hos oss kan du studera svenska på heltid under två år.

INTERNATIONELLA STUDIER För dej som vill fördjupa dina kunskaper om samhälle, samhällsförändringar och medier.

Banktjänster för unga 0 €. Konto, kort och nätbank avgiftsfritt för dig som är 18–26 år. Läs mera om våra förmåner för unga på www.aktia.fi och boka en träff på nummer 0800 0 2470. Välkommen till Aktia Bank!

Pro Studentbladet Medlemmarna i Pro Studentbladet r.f. kallas till

årsmöte

onsdag 13 april 2016 kl. 16.00 på SSI:s kansli, Alkärrsgatan 9 B, Helsingfors. Stadgeenliga ärenden. Pro Studentbladet r.f. är en förening för tidigare redaktörer för Studentbladet och aktiva inom SSI. Syftet är att stöda Studentbladet och SSI och främja samarbetet mellan svenska studerande i Finland, exempelvis genom det årliga studentledarseminariet. För medlemskap, kontakta föreningens sekreterare Kasper N Sundström på adress kansli@stbl.fi.

Tag kontakt info@akan.fi; tfn 0400 570 467 www.akan.fi

Vill du skriva/ fotografera/ illustrera för Studentbladet ? Eller har du idéer för artiklar? stbl.fi

Studentbladet

@Studentbladet

studentbladet

maila oss: red@stbl.fi

Urpremiär 1.4.2016

Don’t dream it. Be it. www.ha.ax/maskiningenjor

Föreställnin gar ( k l 19.00)

Studerande 16 €

1.4, 5.4, 6.4, 7.4, 8.4, 13.4, 14.4, 15.4, 16.4, 19.4, 20.4, 21.4, 22.4, 26.4, 27.4, 2.5, 3.5, 4.5, 10.5, 11.5, 12.5, 16.5, 17.5, 18.5, 19.5, 20.5

ansökan 15 mars 15 april Regi Ta nya Weinstein

öka Dina chanser till en stuDieplats! Högskolan på Åland är inte med i den gemensamma ansökan. Skickar din ansökan direkt till oss. www.ha.ax/ansokan M e r it ullin k a t u 3 3 , 0 0 1 7 0 H els in k i 0 9 4 4 0 224 v iir u s.fi lip p u.fi

STUDERA PEDAGOGIK PÅ SVENSKA I HELSINGFORS! -PEDAGOGIK (ALLMÄN- OCH VUXENPEDAGOGIK) -KLASSLÄRARE -BARNTRÄDGÅRDSLÄRARE ANSÖK 16.3-6.4 helsinki.fi/pedagogik/utbildningar