STBL 2/2016

NORDENS ÄLDSTA STUDENTTIDNING

ÅRGÅNG 105

REDAKTIONEN Alkärrsgatan 9 B, 00100 Helsingfors CHEFREDAKTÖR Fanny Malmberg, 050 563 4790, chefred@stbl.fi REDAKTIONS­SEKRETERARE Emma Nippala, 050 501 7331, red@stbl.fi AD/GRAFISK FORMGIVARE Johanna Bruun, grafiker@stbl.fi PÄRMILLUSTRATION Fanny Malmberg

Robert Eklund är en statsvetarlärjunge vid Helsingfors universitet, som har för många halvlästa böcker i hyllan.

Utforskar Amerika just nu. Gillar kartor och mangon.

ANNONSMATERIAL annons@stbl.fi Annonser bör bokas senast tio dagar före utgivningsdatum.

KANSLI, ADRESSÄNDRINGAR, PRENUMERATIONER 045-8759759, kansli@stbl.fi UTGIVARE Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) r.f. Alkärrsgatan 9 B, 00100 Helsing­fors GENERALSEKRETERARE Kasper Sundström, 045 875 97 59, kansli@stbl.fi ORDFÖRANDE Rasmus Tunis, ordforande@stbl.fi

Tom Saxman studerar filmmanus på Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur i Helsingfors.

Förutom manus skriver han även ibland självgoda kolumner för Studentbladet om hur alla har fel och borde veta bättre. Detta har han lyckligtvis inte gjort i

­STYRELSE Rasmus Tunis (AUS/TF/VN), vice ordförande Jani Räisänen (ASK), Ellen Avellan (HUS), Benjamin Ellenberg (NN), Lauri Huitula (AUS), Mats Ittonen (HUS), Jimmy Nylund (TF), Pauliina Perkonoja (ÅN), Sara Sandström (ÖFN), Erik Stara (VN), Jonas Tallberg (Novium). styrelsen@stbl.fi TRYCKERI KSF Medias tryckeri, Vanda

STUDENTBLADET 2/2016

2

UTGIVNING Studentbladet utkommer fem gånger under vår­teminen 2016. Tidningen sänds till medlemmarna i SHS, ASK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i HUS och AUS. En prenumeration kostar 20 euro för övriga studerande, 40 euro för icke-studerande.

UPPLAGA 8 000 (Två Abi-nummer á 10 000). Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material. Studentbladet är redaktionellt obunden SSI och representerar inte nödvändigtvis dess medlemskorporationers officiella ståndpunkter.

Ida Enegren studerar fotografi vid Lahden muotoiluinstituutti men är uppvuxen i Tölby, Korsholm. Utöver studierna gör hon frilandsuppdrag som fotograf och jobbar med egna och gemensamma konstprojekt.

Medarbetare 2/2016

ANNONSFÖRSÄLJNING Mats Lindström, 040 529 7970, annons@stbl.fi

STUDENTBLADET 2/2016

3

Om du tycker om att köra bil, tycker du säkert det är tråkigt om det kommer helt förarlösa bilar på marknaden. För tillfället söker Google samarbetspartners bland Volkswagen, Ford och Toyota för att 2020 kunna lansera förarlösa bilar, medan Mecedes-Benz och Volvo håller på med egna koncept. Elbilbolaget Tesla har deklarerat att de är bara två år ifrån att kunna lansera autonoma elbilar.

Förarlösa bilar sägs med tiden bli mycket säkrare än de som körs av människor eftersom människor tenderar göra misstag. Så här skulle Teslas autonoma bilar fungera: Tanken är att alla förarlösa bilar skulle kopplas till ett centralnätverk via vilket bilarna skulle successivt lära sig att köra bättre. Det som en bil skulle lära sig skulle förmedlas till ALLA Teslas bilar via centralnätverket. Människan (s kunskap) skulle bli totalt sekundär.

Men kan det visa sig vara ett (mänskligt) misstag att utveckla en artificiell intelligens som är så överlägsen att vi människor inte mera har någon kontroll?

Det är kanske lite bakvänt men Teslas VD, Elon Musk, har gått ut med att berätta om hur rädd han trots allt är för artificiell intelligens. I The Guardian likställer Musk utvecklandet av A.I. med att kalla på djävulen och förutspår att mänsklighetens största hot är artificiell intelligens (27.10.2014).

Den brittiska tidningen Observer konstaterar (19.8.2015) att teknologi och robotisering redan nu har stor betydelse för krigsföring. Övervakning och snabba attacker på specifika mål sköts av obemannade drönare, små robotar används för att desarmera bomber. I USA satsas det på att utveckla autonoma och självmedvetna robotar för att minska behovet av människosoldater som riskerar sina liv.

Musk är inte ensam om sin rädsla. Bill Gates och Stephen Hawking delar oron över hur mäktig artificiell intelligens kan bli, och Hawking påminner om att människans utveckling bromsas av långsam evolution - vi skulle aldrig kunna tävla med A.I. när det en gång har nått en viss nivå (Observer 19.8.2015). Det artificiella skulle bli det överlägsna.

Fanny Malmberg, chefredaktör

Teslas autonoma bilar skulle använda så kallat “djupt lärande”, ett slags maskinellt lärande som använder algoritmer som lär datorer att tänka mer som människor och känna igen tal och bilder. I skuggan av detta har Musk donerat 10 miljoner dollar till organisationen The Future of Life för forskning som behandlar dämpandet av riskerna med artificiell intelligens.

Det är detta djuplärande som kan bli farligt, speciellt i kombination med krigsföring.

Det kan inte hjälpas, tankarna flyter ständigt till Sci-fi världens cyborger som vill ta över världen. I Terminator utgörs domedagen -judgment day- av den dagen då den artificella intelligensen, Skynet, blir självmedveten och startar ett kärnvapenkrig mot [mänskligheten] i bl.a. Ryssland och USA. 3 miljarder människor dör. I filmerna förutspås domedagen inträffa olika datum bl.a. 1997, 2003, -4 och -5, och slutligen 2017.

Det sista årtalet sammanfaller med Teslas autonoma bilar, det var i december 2015 som Musk gav tvåårs löftet. Filmreferensen är ju lustig, men leendet svalnar när man kollar på Googleägda Boston Dynamics Youtube-video där humanoid roboten Atlas springer omkring i skogen. För tillfället övar de saker som “balans" dels på ojämn mark och dels genom att med en ishockeyklubba knuffa roboten. Jag skulle tänka efter väldigt noga innan jag knuf-

LEDAR

fade omkring på Atlas...

E

LEDA

3 5 8

30 Virtuell verklighet – den Ledare

åttonde konstformen

Dejourerande docenter

34

Shift – branschöverskridande Efter Obama: ett kakofoniskt kalas och ett presidentval businessfestival

10 Cyberattacken känner inga

gränser

36 Film: Deadpool - en R-rated

Jesus

16 Galleri: Game over–start over?

22 Jobben som automatiseras bort 36 Sista ordet 28 Svettigt att jobba som

STUDENTBLADET 2/2016

4

forskare

STUDENTBLADET 2/2016

5

DEJOURERANDE DOCENTER En slaskig fredag i mitten av februari är restaurang Rytmi i Hagnäs i Helsingfors fullpackad. Många sitter med sina laptops och arbetar ensamma eller i grupp, medan andra njuter av eftermiddagen över ett stop. Nära fönstret som vätter mot Broholmsgatan sitter

Evenemanget blev genom en enda mening aktuellt

en grupp och lyssnar intresserat på två unga

ur ett samhälleigt perspektiv och omedelbart väldigt

män. Det är docenterna Vihma och Tervonen

populärt med ett par hundra anmälda och tusen

som dejourerar.

intresserade på Facebook.

Till vardags skapar och förmedlar Antto Vihma och

STBL TAR STEGET IN I FRAMTIDEN

–Folk verkar ha läst in lite väl mycket politik i det här,

I enlighet med verksamhetsplanen för

gissar Tervonen.

2016 har Svenska studerandes intres-

Miika Tervonen ny information enligt akademias no-

seförening anlitat kommunikations- och

granna ramar, men den här fredagen har de tagit paus

Men missnöjda över intresset verkar docenterna inte

digitaliseringsbyrån Morgan Digital för

från sin forskning för att under hela dagen och hela

vara. Det är tydligt att frågan om vad som händer med

att utreda möjligheter till digitalisering

kvällen ge utlåtanden över alla de frågor som män-

attityden till bildning i Finland känns viktig.

av Studentbladet. SSI:s styrelse har job-

niskorna som dyker upp på Rytmi vill få svar på. “Hur

bat intensivt med att hitta rätt konsult

ser lördagens lottorad ut?”, “Rose och Jack träffades

–Vi blir ju inte personligen sårade av kommentarer om

för uppdraget, valet föll på Morgan

på Titanics däck, eller?” Och “får man gifta sig?” utgör

docenter. Vi säger nog till sen när det gör ont, säger

Digital efter intervjuer med fem olika

bara en bråkdel av samtalsämnena.

Vihma.

möjliga utredare.

Vihma är forskare i internationell politik. Han forskar

Ur ett samhälleligt perspektiv är till exempel statsmi-

Det som för tillfället är klart är att Stbl

bland annat i energipolitik och dess roll i internatio-

nisterns uttalande om “all världens docenter” högst

står inför en förnyelse, där utökade

nella relationer. Inför och under klimatförhandlingarna

problematisk.

digitala lösningar kommer att vara en

i Paris figurerade han ibland som expert i medier.

del. Morgan Digitals uppgift blir att reda –Det är en sak att politiker vill genomföra reformer

ut vilka distributionsalternativ det finns,

Tervonen är forskare på CENS Centret för nordiska

trots experter varnar för att den här typen av politik

hurdant utseende en möjlig digiver-

studier vid Helsingfors universitet och beskriver sig

kan ha negativa konsekvenser, men att politikerna

sion av STBL kunde ha och vilken roll

som en akademisk mångsysslare. Han kombinerar

sedan väljer att ignorera varningarna. Sen är det en

den tryckta tidningen kommer att ha i

socialvetenskapliga och historiska infallsvinklar i sin

helt annan sak om man både ignorerar experterna och

framtiden.

forskning om migration, etniska relationer, minoriteter

misskrediterar dem med “all världens docenter”, säger

och nationalism.

Tervonen.

Beslut om framtiden fattas sannolikt före höstterminen.

Varför två docenter vill ge utlåtanden om lottorader och huruvida det är okej att gifta sig kanske förundrar

Vad är din uppgift som docent?

en del, men orsaken är enkel; för att fira. Tervonen och

– Min uppgift är att skapa ny, vetenskaplig kunskap

Vihma har varit vänner sedan länge och

och förmedla den kunskapen till forskarsamhället, myndigheter och medier, säger Vihma. Tervonen po-

–Vi fick våra docenturer tidsmässigt nära varandra

ängterar också skapandet av ny vetenskaplig kunskap.

och vi ville fira det genom det här, säger Tervonen. belyst. I vår historieskrivning syns t.ex. inte minori-

ning också en kritisk och allvarsam sida. Docenterna

tetsgrupper, trots att det alltid funnits minoriteter i

menar i sin evenemangsbeskrivning på Facebook att

Finland. Det är en sak som jag genom min forskning

de helst av allt diskuterar de uttalanden om docenter

velat belysa, säger Tervonen.

som under den senaste tiden hörts i offentligheten.

Text: Emma Nippala

T AKT L L U

– Det finns blinda punkter som vetenskapen inte ännu Evenemanget fick trots sin lätt skämtsamma framto-

E

LL

T

STUDERANDE, LÄS KVALITETSTIDNINGAR FÖRMÅNLIGT!

Att födas är att födas in i en evig identitetskris. Under livets gång, men framför allt vid valet av utbildning, biter Finlandsaktuella Bob Hunds budskap en i baken. Att välja bland den uppsjö av utbildningar en abiturient erbjuds är inte lätt. Ett glädjens budskap till alla läsare som är abiturienter är att ens identitetskris inte nödvändigtvis går över med åren.

En utbildning formar i någon mån ens yrkesidentitet, och det gör den genom yrkesinriktande studier. Som lantmätarstuderande på Aalto-universitetet har jag erbjudits några riktigt identitetsskapande tillfällen. Jag har tampats med paragrafer, smakat på jord, och känt mig som en riktig specialist. Många kurser är dock mer allmänbildande, och blir allt mer allmänbildande i takt med att Aalto-universitetet som så många andra finländska lärosäten förnyar sina utbildningar för att bättre motsvara dagens allt mer flexibla arbetsmarknad.

Ens yrkesidentitet formas också genom kontakten med ens studiekamrater. Mina studiekamrater har många gånger hjälpt mig i paragrafdjungeln, men de har också visat mig att livet har mer än paragrafer att erbjuda, och att jag inte är ensam i min eviga identitetskris. Aktivitet inom studerandeföreningar ger också praktiska färdigheter inom områden man aldrig trodde sig behöva, men som kan visa sig nyttiga vid senare tillfällen, eller som ger mig möjlighet att bygga upp en mer mångfacetterad identitet.

Men yrkesidentiteten formas framför allt genom att utöva sitt yrke. Som praktikant vid Lantmäteriverket har jag vandrat längs den österbottniska landsvägen tillsammans med andra lantmätare och träffat de markägare jag ska tjäna.

Genom att gång på gång presentera mig som lantmätare blir jag mer och mer bekväm med min roll, trots att jag efter studenten också kunnat bli sociolog, modersmålslärare eller utrikeskorrespondent.

Praktiken har också visat mig att jag är långt ifrån färdigutbildad. Högst antagligen kommer jag att få grepp om mitt yrke lagom till dagen då det blir dags att avsluta min karriär eller byta yrkesroll. En mer yrkesinriktande utbildning skulle antagligen försnabba utvecklingen av min kompe-

*

* GÄLLER PRINTPRODUKTER

*

Rasmus Tunis Skribenten är SSI:s styrelseordförande

tens. Å andra sidan ger en mer allmänbildande utbildning verktyg att söka flera sorts arbeten och specialisera sig i ett senare skede av utbildningen. Till syvende och sist kommer ju inte alla studerande hitta ett arbete som motsvarar den den utbildning man fått eller den bild man har av sitt kommande gagn.

Den tidning som du nu har framför dig utges av Svenska Studerandes Intresseförening, som i grund och botten är en samling studerande som varken har en färdigt utstakad framtid eller så mycket fackkunskap gällande redaktionellt arbete. Trots detta har vi lyckats välja en utbildning, funnit oss i den roll valet i sig givit oss, och också lyckats ge ut en tidning. Som du kan läsa i en notis i på denna sida kommer vi under våren också att utreda Studentbladets framtida form. Jakten på identitet fortsätter.

STUDENTBLADET 2/2016

7

TIRKISTELYSTÄ TELEPATIAAN Sosiaalisesta mediasta on tullut unohdettujen sovellusten hau-

moituihin päivityksiin. Taustalla on halu tirkistellä hetken aikaa

tausmaa. Ennen some oli yhtä kuin kuvallinen profiili ja mahdol-

toisen ihmisen yksityiselämää ikään kuin suodattamattomana,

lisuus kommentointiin. Nyt villeimmissä tulevaisuuden haaveissa

autenttisena ja Periscopen tapauksessa jopa reaaliaikaisena esi-

siintää jo käyttäjien välinen telepatia.

tyksenä. Sinänsä tirkistelyhalu ei ole kadonnut mihinkään IRC-

Vieläkö muistat IRC-gallerian, tuon suomalaisteinien vapaa-aikaa

gallerian kulta-ajoista. Se on vain muuttanut muotoaan matkan

2000-luvulla verottaneen tirkistelykolon? Galleriassa käyttäjät

varrella.

pystyivät luomaan itselleen kuvallisen profiilin ja kommentoi-

Facebookin asema markkinaykkösenä on kuitenkin pysynyt sam-

maan muiden käyttäjien lataamaa sisältöä. Käytännössä sinne

ana jo vuodesta 2008 lähtien. Näin siitäkin huolimatta, että Fa-

mentiin katselemaan oman koulun hauskannäköisten tyttöjen

cebook yrittää toistuvasti opettaa käyttäjilleen itsensä häpeä-

kuvia, ehkä jopa kommentoimaan niitä, jos uskallusta riitti. Kuka

misen taitoja nostamalla muistutuksina esiin vuosien takaisia

niille nyt olisi koulussakaan kehdannut mitään puhua.

bilekuvia ja aamuöiden eksistentialismikriiseissä profiiliin raapusteltuja mietelauseita.

Entä sitten Myspace, joka oli vielä 2007 maailman suurin sosiaalisen verkostoitumisen sivusto kävijämäärissä mitattuna? Erityi-

Näitä Ukko Ylihumalalle osoitettuja uhrilahjojahan ei kuulu pois-

sesti musiikin ja videon levittämiseen profiloitunut Myspace oli

taa, vaikka helpotuksen saisi nopeasti parilla napinpainalluksel-

IRC-gallerian tavoin somen edelläkävijä aikana, jolloin sosiaali-

la. Tehty mikä tehty, seuraukset on kärsittävä.

sen median käsite ei edes ollut yleisessä käytössä.

Facebookin luonutta Mark Zuckerbergia ei voi syyttää ainakaan Näitä kahta kulttiasemaan noussutta sivustoa yhdistää muukin

mielikuvituksen puutteesta. Zuckerberg uskoo tämänhetki-

kuin asema sosiaalisen median edelläkävijänä: molemmat ovat

sen pääasiassa kuvilla ja videoilla tapahtuvan someviestinnän

yhä olemassa, eikä kukaan ole kuullut niistä elonpihaustakaan

korvautuvan tulevaisuudessa ajatusten ja tuntemusten reaaliai-

vuosiin.

kaisella välittymisellä, siis eräänlaisella telepatialla.

Tällainen kohtalo on arkipäivää useimmille somesovelluksille.

Kaksikymmentä vuotta sitten tällainen teoria olisi lukeutunut

Alan kilpailu on kiihtynyt niin julmaksi, että uusia sovelluksia

juuri ruutuihin palanneen X-filesin paranormaaleihin ilmiöihin. Nyt

tulee ja menee jatkuvasti. Osalle tämänhetkisistä markkinajätei-

teoria kuulostaa pikemmin pelottavalta kuin sekopäisen epäto-

stäkin on jo monttu kaivettuna unohdettujen somesovellusten

dennäköiseltä. Kuinka moni ihmissuhde lopulta kestäisi täysin

hautausmaalle.

avoimen ajatustenvaihdon keskustelijoiden, tai tässä tapauksessa ajattelijoiden, välillä?

Twitterin käyttäjämäärien kasvu on hiipunut, ja aiemmin täyteen

On tavallaan lohduttavaa, ettei telepatiaan tarvittavaa teknolo-

ahdetussa rahasammiossa alkaa vähitellen kaikua. Syötteestä

giaa ole vielä olemassa. Toisaalta telepatiaan perustuva sovellus

puskeva sanasaaste risuaitoineen on visuaalisesti auttamat-

lopettaisi keskustelun siitä, esiintyvätkö ihmiset aidosti omana

toman kömpelöä sekamelskaa, joka sysää levollisenkin mielen

itsenään

ADHD:n partaalle.

varjoon liian usein jäävät likaiset hampurilaisateriat pääsisivät

somessa.

Iloisten

minttuvihersmoothiepäivitysten

ainakin paremmin oikeuksiinsa Zuckerbergin vision toteutuessa.

Videotoiston suhteen Twitterille on käymässä samoin kuin Noki-

Tällaiset spekuloinnit ovat aika kaukana siitä somen karvalak-

alle älypuhelinmarkkinoilla – kerran annettua etumatkaa on vai-

kimallista, jota esimerkiksi IRC-galleria aikanaan edusti. Galle-

kea kuroa kiinni. Pahimmista kilpailijoista Facebook ja Snapchat

riasta ei pidä kuitenkaan puhua menneessä aikamuodossa, sillä

keräävät päivittäin useita miljardeja videokatseluita, kun taas

sivusto pyristelee yhä hengissä muutosten keskellä.

Twitterin käyttäjät saivat vasta loppuvuodesta mahdollisuuden

Se on varmaan toiminnassa vielä seuraavankin sukupolven so-

ladata videokuvaa mobiililaitteiden lisäksi myös pöytäkoneen

mesovellusten rinnalla.

työpöydältä.

Siinä vaiheessa telepatia on todennäköisesti jo vanha ja väsynyt läppä. Paitsi jos sen avulla saa selville, mitä niiden hauskannäkö-

San Franciscon pääkonttorissa toki tiedostetaan Twitterin altavastaajan asema videotoistossa. Se oli varmasti osasyy kovassa

isten galtsutyttöjen päässä oikein liikkuu.

Teksti: Esa Kostet

Periscopen ja Snapchatin suosiota on perusteltu niiden ”aitou-

Kolumnen har tidigare publicerats i Turun Ylioppilaslehti

STK

1/2016

GÄ

della” verrattuna esimerkiksi Facebookin tai Instagramin laskel-

O

nosteessa olevan Periscopen ostoon.

M U L

N

EFTER OBAMA: ett kakofoniskt kalas och ett presidentval Kampen om den amerikanska idėn går hård – vad berättar presidentvalet om amerikansk demokrati?

STUDENTBLADET 2/2016

8

Foto: Donald trump: Michael Vadon/ Flikr, Hillary Clinton: Gage Skidmore/Flikr, Bernie Sanders: Michael Vadon/Flikr

Text: Robert Eklund

Medan Chuck Hagel, USA:s före detta försvarsminister och långvarig republikansk senator från Nebraska, satt mickad i en fåtölj på en tankesmedja i Washington D.C och gav sin första offentliga vy om sina år i administrationen, fem kvarter från Vita huset, klev President Obama upp till talarstolen i en smockfull idrottssal i Omaha, Nebraska, Hagels hemstad.

Hagel talade om hur låst politiken blivit i Washington, inte bara inne i presidentens hov, utan också de viktigaste ministerierna där det enligt honom finns ”imperier inuti imperierna” som fungerar med sin egen logik. Och om hur beslut i kongressen uteblivit, eftersom väljarnas vrede skulle döda karriärer för många som bakom låsta dörrar skulle vara beredda att kompromissa.

Hagels pessimistiska syn understryker faktumet att den inflammatoriska politiken vuxit och lobbyisternas makt förstärkts. Men oavsett vem blir vald till nästa president, är det svårt att se hur dessa kommer att minimeras.

Carissa Bunge, från Illinois, en ung lobbyist för en stor vetenskaplig förening, tror att folk sätter för mycket vikt på vem som blir vald till president eftersom även presidentens makt är begränsad. Klart är, säger hon, att politiken kommer att ändras, men systemet återstår.

-Folk tänker utifrån sina egna distrikt, ur sin egen stats synvinkel, vilket tyvärr leder till att många saker som är viktiga för landet i det stora hela, faller för döva öron, säger hon.

Det hon anser är problematiskt är att folk sätter mer fäste vid presidentvalen än mellanvalen för kongressen, de s.k. midterms, som hålls vartannat år för kongressen.

Det är kongressen som trots allt har den största makten, även om presidenten har det mäktigaste ämbetet. Att unga inte bryr sig om midterms generellt, leder till att kongressen oftast blir republikanskt dominerad, då de gamla troget går till vallokalerna, oavsett frustrationsnivån.

Det Ber nie Sanders, demokraternas motvikt till partifavoriten Hillary Clinton, bland annat understryker i sina argument är att landet behöver en kampanjfinansieringsreform. Det är en av rötterna till mycket som är fel i dagens politik. År 2010 gick högsta domstolsfallet Citizens United mot den federala valkommissionen igenom, vilket betytt att valen blivit mera tävling, och mera pengar rör sig fritt som styr valens utgång. I representanthuset, den lägre kammaren i kongressen, hålls val vart annat år för alla. För en politiker som vill bli återvald, och åstadkomma det hen vill, betyder det att hen måste ha ett maskineri på plats för att behålla sin väljarbas. Detta maskineri är sällan ”en mormor med en stor plånbok och ett stort hjärta”.

Vad gäller presidentvalen är priset även högre, eftersom vid valet av en president, så kommer det en hel skara icke-valda politrucker in i administrationen och som i det stora hela är presidentens egna landsstyrka med presidentens, och givetvis egna, öronmärkta intressen. Hur skulle ett Trump presidentskap se ut? Hittils har han offentligt armbågat alla som varit av olik åsikt.

I Omaha, närmare 2000 km från Washington, som från Helsingfors till Budapest, talade Obama inför universitetsstuderande om hur landet måste bli av med sin polariserade politik för att komma vidare. Folk jublade.

Paradoxen är att alla förstår det, men en stor del av väljarna vill inte ha det just nu. Jeb Bushs börda är dels hans etablissemangstämpel och dels hans haltande uppträdande, John Kasich vill komma överens med alla, Clinton ses som en lömsk kappvändare trots att hon kanske har mest erfarenhet av alla, och Marco Rubio, en kandidat att hålla ögonen på, ses som oerfaren.

- Just nu representerar de moderata status quon som man vill bli av med. Därför har Trump, Cruz och Sanders blivit de stora namnen i galluparna, säger Connor Myers, en amerikansk magistersstuderande från Oregon.

Myers, som lyckats få ett bra stipendium till landets toppskola Johns Hopkins, har en karriär som väntar i utrikesministeriet den dagen han blir klar. Så funkar stipendiet. Men i nuläget verkar den politik som därifrån i framtiden ska föras, som ett frågetecken i fall de politiska anti-etablissemanget slår rot på Pennsylvania Avenue, addressen för Vita huset och utrikesministeriet.

- Det folk kommer att märka är att dessa extrema kandidater inte är regnmakare. De kommer att göra läget värre, och då kommer folk att hoppas att ”etablissemanget”, med alla sina brister, skulle vara tillbaka.

För studerande handlar detta val också om utbildning. För tillfället bygger det amerikanska utbildningssystemet på No Child Left Behind Act. Detta betyder att testning av standarden på studeranden är centraliserad och för att skolor ska få finansiering måste de uppnå vissa kriterier, annars får de inte finansiering. Detta leder till att vissa aktiviteter som skolor

bygger sitt namn på, som sport, inte får den tyngd som behövs och då faller dessa program ur skolornas agenda. En biprodukt är att sämre elever skickas till samma skolor, vilket leder till en klyfta, som ofta betyder att vita och mörka hamnar i större grad i olika skolor, och att offentliga skolinrättningar, med utebliven finansiering, inte når samma mål. Därför anser många att staterna själva borde ansvara hur de fördelar pengar på sin utbildning. Detta är åter en diskussion som polariserar och får folk att mista förtroendet på politiker, då utbildning är det första steget att nå den amerikanska drömmen.

Dagen innan Obamas färd till Nebraska, den stat som har minst arbetslösa för tillfället, stod han vid talarstolen på Capitol Hill och levererade det årliga talet till nationen, State of the Union, där presidenten framför sin administrations viktigaste initiativ för det kommande året. Årets tal var Obamas sista.

I salen där han stod hade han framför sig den mest ineffektiva kongressen som USA sett på decennier, en skara på 500 lagstiftare, representanter för hela landet. Bakom sig hade han sin pointman, vice president Joe Biden och representanthusets nya talman, samt före detta rival i presidentvalet fyra år sen, Paul Ryan. Ryan hade blivit vald till representanthusets talman efter att den föregående talmannen, John Boehner avgått i höstas. I praktiken blev han avsatt av stans nya sheriffer – den högljudda stammen inom partiet som med väljarnas stöd, givits nya säten i landets mest ikoniska byggnadskomplex.

Tea Party –rörelsens största talesman i presidentvalet är Ted Cruz, en kubansk-amerikansk senator, som blivit en av de kändaste namnen i Capitol Hill, kanske dels för att många ogillar honom: bland amerikanska politiker i D.C. är han bland de sista i rang vad gäller samarbete med det andra partiet, som är vitalt för att få lagar igenom. Han är en ideologisk konservativ vad gäller bl.a. ekonomi, religion, äktenskap, abort, vapenrätt och immigration. En stor del av amerikaner i dag är mittenväljare, rätt socialliberala, men främst ensaksväljare.

I framtiden kommer USA:s demografi, att se mycket annorlunda ut än i dag; folk med latinamerikanska och asiatiska rötter kommer att utgöra majoriteten av Amerika om 20 år.

Det republikanska partieliten visste, efter två förluster mot Obama, var att de måste finna en väg att nå dessa blivande majoritetsröster för att vinna. Kolla på debattklimatet och du ser att så inte är fallet. Den olovliga immigrationen genom Mexico har vuxit, men svaret är knappast att deportera 11 miljoner människor, och verbala attacker mot muslimer, kineser, etc gör det knappast mer troligt för dem att rösta på republikanerna, oavsett sakskillnader. Efter all den hetska retorik som detta val hittils varit, kommer det att vara ytterst intressant att se hur någon av dessa kandidater som paradoxalt nog också talar om att ”återförena landet” kommer att lyckas i det. USA:s politiska revolution verkar få vänta i alla fall fyra år till. Valtal är valtal.

När du läser detta har ”Super Tuesday”, första tisdagen i mars, ägt rum, det vill säga dagen då över tio delstater från Alabama till Alaska, från Virginia till Wyoming väljer sin kandidat. I praktiken borde valet då vara över för partiernas kandidatnominering, i verkligheten så sker det först formellt på partikongresserna i juni/juli. Och under tiden kan vi undra, vart Obamas liturgi om hopp och förändring försvann.

STUDENTBLADET 2/2016

9

A

N A LY S A

N

A LY

S

CYBERATTACKEN KÄNNER INGA GRÄNSER Text: Fanny Malmberg Bild: Malware museum

STUDENTBLADET 2/2016

10

Den 23 december 2015 blev det mörkt i Ukraina. En stor region i landet drabbades av ett elavbrott som varade i sex timmar och lämnade 80 000 personer utan el. Avbrottet orsakades av ett cyberinbrott i elanläggningars styrningssystem, som möjliggjorde ett virusprogram att störa eltillförseln. Det är den första cyberattacken som på nationell nivå drabbar infrastrukturen, i värsta fall är det inte det sista.

F

inland är en mjuk måltavla. Så säger Erkka Koivunen som är cybersäkerhetsrådgivare på företaget F-Secure i Yles morgon TV den 16 februari 2016. ”I Finland är vi otroligt beroende av olika databaser och en större cyberattack skulle därför drabba oss hårt.” Koivunen drar en parallell till elavbrottet i Ukraina - i och med en så omfattande cyberattack, som påverkade den fysiska verkligheten, har nationell säkerhet fått nya dimensioner. Under den senaste tiden har detta blivit tydligare.

Den 10 februari tog kommunikationsminister Anne Berner emot en utredning gjord av arbetsgruppen för en nationell informationssäkerhetsstrategi. Visionen i strategin är att göra Finland världsetta på tillförlitlighet i digital affärsverksamhet.

Några dagar senare publicerade inrikesministeriet (16.2.2016) en kartläggning över de största riskerna mot den nationella säkerheten. Riskbedömningen omfattar tjugoen händelsescenarier som är möjliga i Finland. Av dem bedöms sex stycken vara sådana som påverkar hela samhället. Konsekvenserna av en sådan händelse är så omfattande att de kan störa samhällets vitala funktioner eller den kritiska infrastrukturen. Som exempel på sådana risker nämns allvarliga störningar i energitillförseln samt risker i cyberomgivningen, det vill säga datanätet.

Jarno Limnéll, professor i cybersäkerhet vid Aalto-universitetet, arrangerar en föreläsningsserie vid Aalto om cybersäkerhet. Föreläsningarna, som pågår under våren, är öppna för alla som vill lära sig mer om ämnet.

–När vi talar om cybersäkerhet brukar folk ha två utgångspunkter: för det första att det är en väldigt teknologisk sak, och dessa kan skötas genom bra eller dålig teknologi, för det andra finns det en viss negativitet förknippad med hur man talar om cybersäkerhet. Man talar ofta om cybersäkerhet enbart som olika skrämmande hot. Det skulle vara viktgigt att också minns att säkerhet är en positiv sak, en möjlighet, säger Limnéll.

På många sätt har nätuppkoppling underlättat det vardagliga livet, men samtidigt verkar vi vara rätt omedvetna om hur omfattande dels nätuppkoppling idag är och dels om hur mycket information vi alldeles frivilligt delar. Många tjänster är gratis, men vi betalar för dem med information om oss själva. Limnéll ser cybersäkerhet som en integrerad del av våra vardagliga liv, och likaså som en integrerad del av utrikes- och säkerhetspolitiken.

–Vi måste vara medvetna om att den digitala världen; datorer, datasystem, nätverk, mjukvara - de har sakta men säkert trängt in i princip alla delar av vårt samhälle, i handeln, i folks vardag. Då känns det helt naturligt att även den digitala världens säkerhet måste vara en integrerad del av alla finländares säkerhet. Jag tror att saker som är förknippade med privatlivet kommer att lyftas fram betydligt mer under de kommande åren i den samhälleliga debatten. Och jag tror att folk också mer börjar fundera på de här sakerna, säger Limnéll.

STUDENTBLADET 2/2016

11

Limnéll är övertygad om att cybersäkerhetens betydelse kommer att växa i framtiden eftersom digitaliseringen och teknologiseringen tränger in allt djupare i våra samhällsstrukturer. Säkerhetssystemen utvecklas inte av samma producenter som skapar produkterna vi använder, och därför kan de vara bristfälliga eller obefintliga.

–Teknologins utveckling är extremt snabb just nu, på olika vetenskapsområden, snabbare än någonsin i människans historia.

Nya innovationer föds hela tiden. Det kan vara frågan om gardiner, kylskåp, smartnappar för babyn, eller vad som helst. Tyvärr hamnar säkerheten i efterkälken, därför kan vilka som helst nya innovationer utgöra hot. Till exempel använder allt fler finländare hälsoarmband, som samlar in otroliga mängder information; var och hur mycket du rör dig, hur mycket du sover. Vissa mäter till och med sinnestillstånd och sexuell aktivitet. Tänker vi som konsumenter på vart all den här informationer till slut hamnar? Vem använder den? Och om jag inte längre vill använda mitt hälsoarmband, får jag då min egen information tillbaka?

På makronivå ser Limnéll att vi måste skydda Finlands säkerhet lika mycket i cyberrymden som vigör till lands, havs och i luften.

Den digitala världen gör det möjligt att påverka information på helt nya sätt. Informationen är en allt mer betydande strategisk konkurrensfördel för dagens samhällen och företag. Om finska företag eller staten förlorar väsentlig information, vilka konsekvenser får det för hela samhället?

STUDENTBLADET 2/2016

12

–Som allvarligare hotbilder talar vi nog allt oftare, tyvärr, om den så kallade kinetiska cybern, alltså hur man genom aktivitet i den digitala världen, i värsta fall, kan skapa effekter i den fysiska världen. Sådana effekter som till och med kan orsaka människors död. Om man tar elavbrottet i Ukraina under julen som exempel.

Där var ett virus som hittats i tre elanläggningars styrningssystem, en delorsak till elavbrottet. Alltså i praktiken kunde man genom viruset framkalla ett elavbrott i den fysiska världen.

STUDENTBLADET 2/2016

13

ANONYM I DET EVIGA INFORMATIONSFLÖDET STUDENTBLADET TRÄFFAR RASMUS ESKOLA SOM FÖR FJÄRDE ÅRET STUDERAR DATATEKNIK VID AALTOUNIVERSITETETS HÖGSKOLA FÖR TEKNIKVETENSKAPER. VI HAR STÄMT TRÄFF I OTNÄS, SOM KÄNNS LIKA STORT OCH FRÄMMANDE OCH INVECKLAT ATT HITTA FRAM I SOM I CYBERRYMDEN. FÅR KÄNSLAN AV ATT DE SOM VET, DE VET. Text & Foto: Fanny Malmberg

Jag vet inte vad Rasmus Eskola på riktigt vet, men han har lovat att förklara vad hacking riktigt handlar om. Han märker min iver och är snabb med att poängtera att begreppet är gammalt och egentligen rätt odramatiskt - beroende på användning.

Det är lite svårt med ordet hacking. Förr betydde det bara någon som är bra på dataprogrammering. Idag kan det också handla om att bryta datasäkerhet, så det finns alltså två användningar av ordet, specificerar Eskola.

Dessutom ska man skilja mellan de som bryter datasäkerheten för att förbättra den, så som företag som sysslar med virusskydd, och de som tränger sig in i datasystem för att läcka ut information eller överta datasystemet, alltså kriminell verksamhet. Eskola berättar att de som är på den lagliga sidan kallas för white hats medan de kriminella kallas black hats.

Men företag som sysslar med virusskydd, t.ex. F-Secure, rör sig egentligen i gränslandet mellan lagligt och olagligt. De testar datasäkerhet dels genom att bryta sig in i andras system, och dels genom att köra virusprogram på sina egna datasystem och skriva virusskydd utgående från det.

Under min research har jag insett att alla smartenheter (aktivitetsmätare, smarta klockor, telefoner, bilar med nät) kan hackas, så länge de på något sätt är uppkopplade. Också vetskapen om att dessa apparater samlar in otroligt mycket information utan att vi riktigt vet vart infon i slutändan hamnar känns väldigt oroande.

På telefonen är det i regel bättre eftersom programmen frågar om de får använda t.ex. platsinfo. På en dator däremot finns all info tillgänglig, och även om det frågas om lov brukar man inte läsa igenom texten utan bara godkänner, kommenterar Eskola.

Eskola påminner om att smartenheter i princip också är datorer och de kan också köra virusprogram.

Det finns appar som vill ha rätt mycket information trots att det är irrelevant för själva appens funktion. Till exempel finns det en ficklampsapp som vill komma åt platsinformation och foton. Det här är nog jätteskumt och det lönar sig att undvika sådana appar.

Men vad händer om någon hackar min telefon? En black hat kan köra ett program på din smarttelefon som samlar upp all info och skickar det vidare till en egen server. Sedan kan hackern sälja informationen vidare. Det är någon som gynnas av att samla infon, antingen genom att sälja vidare, eller gör det bara för att [hen] kan, menar Eskola.

DET GÅR ATT VARA ANONYM Det verkar nästan omöjligt att hindra spridning av ens egen information, men det finns ändå sätt att hållas anonym på nätet.

Tor är ett nätverk av datorer som upprätthålls av frivilliga personer och organisationer. Datorerna i tor-nätverket kallas för tor-noder, som krypetrar och skickar vidare all internet trafik om du är ansluten. Den sista noden i nätverket, exitnoden, skickar sedan ut dig i det vanliga internet, men du hålls anonym, förklarar Eskola.

Tor erbjuder i princip liknande tjänst som en proxy server, men möjliggör dessutom anonym användning av Internet.

Medan de enskilda datorerna, tor noderna, nog har egna ipadresser är informationen (internettrafiken) krypterad, vilket innebär att den hålls hemlig.

Tor är helt vanligt, det är bara att ladda ner programmet och trycka på start.

Eskola förkalarar att det som noderna gör är att de kastar ut en lite var som helst på internet, man kan t.ex. hamna på spanska Google.

Det största misstaget man kan göra är att logga in på Facebook via tor, för då kan man på andra sidan (vanliga internet) se vem du är genom din profil.

Tor är idealt för en black hat hacker som vill hållas anonym.

Rent konkret går hacking ut på att hitta ett fel (bug) i ett datasystem och använda det som inkörsport. Om en hacker kommer in i ett datasystem kan hen köra en egen kod, och skapa en så kallad back door, en port genom vilken tillgängligheten till datasystemet upprätthålls. Det ligger dock ett väldigt omfattande arbete bakom en hacking-kupp. Tänker man på stora hacking skandaler som drabbar t.ex. företag, krävs det mängder av research och bakgrundsinfo för att till slut hitta den svaga punkten som möjliggör att komma in i datasystemet.

STUDENTBLADET 2/2016

14

Liksom allt annat på nätet är också hacking på sätt och vis socialt; hackers hjälper andra hackers.

Det finns sidor på nätet som har listat alla möjliga fel i olika datasystem som kan utnyttjas, berättar Eskola, och nämner att surfa med en gammal webbläsare till en skum sida kan leda till virus.

Windows XP är ett exempel. Från och med april 2014 har Microsoft slutat med support för XP, vilket betyder att möjliga fel inte korrigeras genom uppdateringar och istället är en risk för användaren.

De som upprätthåller tor är dock inte ute efter att understöda eller möjliggöra kriminell verksamhet. Tor skapades för att på ett tryggt sätt möjliggöra bl.a. whistle blowing - att avslöja företag eller chefer som på ett sätt eller annat gör fel, eller ett informationsutbyte i länder med censur. Allt handlar i grunden om yttrandefrihet och Eskola räknar upp skolor, universitet och bibliotek som exempel på organisationer som upprätthåller tornätverket.

ORKA BRY DIG, SKAFFA VIRUSSKYDD Virus kan fungera på olika sätt: dels kan det stjäla information, dels kan ett virus kryptera en hel dators innehåll och hackern kan kräva pengar för att dekryptera det (om man kan lita på det). Ett virus kan också stjäla bankkoder, så kal�lade keyloggers. Ett sätt att undvika ett informationsläckage är att kryptera känslig information på sin dator. Kryptering innebär att man använder algoritmer för att göra innehållet oläsligt och oförståeligt och det krävs en nyckel (kod) för att lösa upp krypteringen, dekryptera.

Den största risken med cybersäkerhet på individnivå är den vanliga attityden att man bara inte orkar bry sig så mycket.

Man orkar inte läsa licensavtal, eller kolla vilken information man delar till programmen man använder. Eskola lyfter fram att vi också tenderar vara slarviga med lösenord, exempelvis med att ha samma lösenord till många ställen eller för enkla lösen.

Det verkar som att konsumentupplysningen borde bli bättre. Vi kanske nu hör till en generation i ett brytningsskede som håller på att bli mer medvetna om alla risker med cybervärlden, samtidigt som den sprider sig och blir allt mer närvarande i vårt vardagliga liv.

Vi avslutar intervjun. Jag kommenterar undrande att det måste vara en intressant rekryteringsprocess för att komma in på företag som F-Secure som utvecklar virusskydd, eftersom de rätt tydligt behöver folk med hacker-talang. Betyder det då inte att det finns en massa hackers “där ute”?

– Jo antagligen är det så, ler Eskola

STUDENTBLADET 2/2016

15

GAME OVER

STUDENTBLADET 2/2016

16

START OVER?

I G

R E L RI GAL Foto: Ida Enegren Text: Johanna Bruun

Grafiker och jounalist Johanna Bruun och fotograf Ida Enegren fattar ingenting om tv-spel. Vi vet inte ens om de kallas så längre. Vi ska göra ett reportage om den nyöppnade arcade-spelhallen "Sugoi" i Malm i Helsingfors. Vi förväntar oss blinkande ljus, massor med färger, folk och action. Vi hittar ett industriområde i en nedgången förort. Vi hittar containrar med odentifierbara kasserade föremål och en kal lagerrlokal i ett skjul mitt i ingenstans. Vi hittar en blek och gänglig man som sitter vid ett platsbord och sorterar reservdelar i minigrippåsar. Mannen, 30-årga Markus Autio har sagt upp sig från sitt jobb för att ge drömmen om en egen spelhall en chans.

STUDENTBLADET 2/2016

18

19

STUDENTBLADET 2/2016

20

STUDENTBLADET 2/2016

21

Text: Emma Strömberg Foto: Amanda Grönroos

ENLIGT EN STUDIE VID OXFORDS UNIVERSITET KAN 47 PROCENT AV JOBBEN I USA VARA ERSATTA AV ROBOTAR OCH DATORER INOM 20 ÅR. I FINLAND HAR NÄRINGSLIVETS FORSKNINGSINSTITUT ETLA LAGT FRAM PROGNOSEN ATT VART TREDJE JOBB KAN FÖRSVINNA I FINLAND UNDER DE NÄRMASTE TJUGO ÅREN.

STUDENTBLADET 2/2016

22

Foto: Nasa archive

STUDENTBLADET 2/2016

23

Inom tillverkningsindustrin har den här utvecklingen redan gått långt, t.ex. den finländska skogsindustrin hör till den mest automatiserade i världen. Den senaste utvecklingen är att maskiner och datorer börjar ersätta människor också inom servicebranschen. Resebyråernas tjänster och banktjänster har redan flyttats nästan helt till nätet, och nu börjar den här utvecklingen komma in på helt nya samhällsområden. Automatkassor finns redan i många butiker och det talas på fullt allvar om förarlösa bildar, bussar och långtradare.

Nationalekonomen Christer Lindholm ser med oro på den här utvecklingen.

– Hittills har det alltid funnits någon expanderande sektor som kunnat snappa upp arbetskraft från sektorer som krymper. När jordbruket automatiserades kunde folk flytta över till industrin. När industrin automatiserades mer och mer samlade den växande servicebranschen upp folk. Men nu när maskiner börjar ersätta människor också i servicebranschen kan det resultera i en mycket stor permanent ökning av arbetslösheten.

Lindholm ser inte att automatiseringen skulle ha någon potential att skapa arbete i stor skala, eftersom de enda nya jobb som den här utvecklingen möjligen medför är vissa avancerade expertjobb. Inte heller tillverkningen av robotar kommer att förse folk med jobb eftersom robotarna kommer att tillverkas av andra robotar.

Enligt Lindholm kan man ändå ta forskningens tidsram på tjugo år, med en nypa salt.

–Framtidsprognoser i fråga om automatisering brukar utgå från teknologins utveckling; hur snabbt teknologin utvecklas till den nivån att den rent praktiskt kunde ersätta mänskligt arbete. Men hur snabbt detta verkligen sker beror också på hur mottagliga folk är för att till exempel börja använda automatkassor eller ha en robot som betjänar dem vid bardisken Forskningarna utgår ofta från att ny teknologi alltid kommer att ersätta gammal teknologi, men så behöver det inte vara, eftersom vi har en marknadsekonomi och då är det i sista hand konsumenterna som avgör hur snabbt utvecklingen kommer att gå.

Nationalekonomen Christer Lindholm säger att teknologins implementerande beror på hur mottagliga folk är för förändring.

”INTE

HELLER

TILLVERKNINGEN ROBOTAR ATT MED

ROBOTARNA

STUDENTBLADET 2/2016

24

ATT

KOMMER

FÖRSE JOBB

FOLK

EFTERSOM KOMMER

TILLVERKAS

ANDRA

AV

AV

ROBOTAR.”

Trots detta är automatiseringen en utveckling att räkna med och Lindholm menar att det kommer att krävas en anpassning till ett samhälle där arbete i större utsträckning blir en bristvara.

Det är en utveckling som politikerna borde ta i beaktande i sysselsättningspolitiken. Lindholm tar upp två centrala punkter. För det första måste socialskyddssystemet ses över. Nu utgår bidragssystemet från att normen är heltidsarbete och stadigvarande anställning, och att man kan få stöd om man tillfälligt faller utanför arbetsmarknaden. Men om vi i framtiden hamnar i en situation där arbete i ännu större utsträckning än idag inte räcker åt alla; ska det då fortfarande fungera så att man måste bevisa att man aktivt söker jobb för att vara berättigad till bidrag, och spendera en massa tid på att söka arbete som inte finns? För det andra är Lindholm kritisk till den nuvarande regeringens arbetspolitik som går ut på att öka den individuella arbetsinsatsen.

–Man ska börja arbeta i tidigare ålder och pensionera sig senare, och däremellan ska vi också jobba längre dagar med färre semesterdagar och vara sjukfrånvarande så lite som möjligt, konstaterar Lindholm.

Han menar att kortare arbetsdagar kommer att bli aktuellt i framtiden, även oberoende den teknologiska utvecklingen.

– Vi har fastnat i en situation med förhållandevis hög arbetslöshet.

Det är en allmän trend på de flesta håll i västvärlden, att för varje konjunkturcykel stannar arbetslösheten på en lite högre nivå.

Sambandet mellan tillväxt och sysselsättning har också blivit sva-

STUDENTBLADET 2/2016

25

Filosofen Mari Lindman vill att vi diskuterar arbetets plats i våra liv.

gare. Det innebär att det inte nödvändigtvis skapas så många nya jobb när ekonomin börjar växa igen. I USA har man en tid talat om “jobbless growth”, tillväxt utan jobb.

– Många faktorer samverkar: automatisering är förstås en, men också att företagen idag försöker uppnå så hög effektivitet som möjligt genom att minimera sin arbetskraft.

Värdigt liv - också utan arbete Mari Lindman har doktorerat i filosofi med en avhandling om arbete vid Åbo Akademi. Hon lyfter fram att automatiseringen utmanar hela vår syn på arbete och dess plats i samhället. Utgångspunkten idag är att alla måste ha jobb, men om det blir så, att en mycket stor del av befolkningen i framtiden saknar ett lönearbete, måste samhället enligt henne omstruktureras. Bara faktumet att köpkraften minskar drastiskt om allt fler är utan jobb, har stora följder för hela ekonomin.

– Det här är en praktisk fråga om hur vi ska organisera samhället.

Men vi behöver också föra en diskussion om arbetets plats i våra liv. Våra liv är väldigt långt centrerade kring att varje dag gå till ett arbete. Därför skulle det vara viktigt att tala om hur man kan skapa meningsfull sysselsättning också utanför ramen för lönearbete.

Som det är nu lamslår arbetslöshet människor. Eftersom arbete har en så central roll i hur vi organiserar våra liv kan det, i alla fall i början, bli svårt för folk att hitta alternativa sätt att organisera sin vardag, då lönearbete plockas bort ur ekvationen, säger Lindman.

Lindman tycker att det är svårt att fundera på vad det innebär att sysselsätta sig och hitta på saker att göra utanför den politiska diskussionen, där allt kretsar kring lönearbete.

– Den enda gången jag har hört en sådan diskussion är i samband med diskussioner om hur asylsökande ska kunna ha något vettigt att göra i väntan på asylbesluten.

Lindman betonar att, om prognoserna för hur maskiner kommer

att erätta den människliga arbetskraften ens delvis stämmer, så måste man ta itu med den existentiella frågan om arbetets plats i våra liv.

– Vi måste utmana tanken om att ett värdigt liv är ett liv där man arbetar och komma bort från uppfattningen om att folks identitet är starkt förknippat med deras arbete (eller avsaknad av dito). Den här mera existentiella dimensionen borde tas i beaktande parallellt med den praktiska frågan om hur man ska försörja sig.

Frågan om försörjning har en given plats i diskussionen om automatiseringens följder. Hur ska folk försörja sig om lönearbete inte kan garanteras alla, eller ens de flesta? Basinkomst -att alla skulle få en viss summa i månaden utan motprestation, är nu på tapeten.

Ett experiment med basinkomst på några orter i Finland är en av regeringens spetsprojekt. En aspekt som har lyfts fram i diskussionen om basinkomst är just frågan om att ervjuda en grundtrygghet då arbetsplatserna minskar.

Men om man talar om en statligt garanterad grundtrygghet måste man också tala om hur staten ska betala för detta och då kommer frågor om beskattning in. När företag ersätter människor med maskiner flyttas pengar från löner till vinster för företaget.

Kapitalinkomster beskattas i genomsnitt lägre än löner.

- Att kapitalinkomsternas andel av den totala nationalinkomsten ökar och löneinkomsterna minskar i motsvarande grad är en trend som har pågått redan en längre tid i Finland och många andra håll i världen. Automatiseringen kommer helt klart att förstärka den trenden, säger Christer Lindholm.

På 30-50-talet fanns det en framtidstro på att teknologins utveckling skulle frigöra så mycket tid att vi skulle kunna arbeta kortare dagar. Men så gick det inte och en hake är att folk måste klara av sin försörjning på ett eller annat sätt. Automatiseringen i sig ökar inte folks försörjningsmöjligheter (tvärtom) och frågan blir igen: hur ska samhället, och penningflödet, struktureras så att försörjning till alla kan garanteras trots färre jobb?

STUDENTBLADET 2/2016

2016

ING& A

N

26

R

K

Text: Daniel Nyman

BE

TE

FORS

≠ 1948

STUDENTBLADET 2/2016

27

Det här är en text om mitt slutarbete, om skogsbruk. Om

år 2014 än vid utgångsläget. Det här beror dels på att det

hur skogsbruket i Finland i mitten av 1900-talet inte såg ut

dikats runt fem miljoner hektar torvmarker i Finland sedan

som idag, om vad de ville förbjuda med blädningsappellen

50-talet men även på att det skogsbruk vi har bedrivit

år 1948 och om vad som återigen tilläts år 2014.

med kalhyggen, plantering och skötselåtgärder är väldigt produktivt, beräknat i virkeskubik.

Mitt slutarbete grundar sig på en teorigranskning och mätningar av två demonstrationsytor som jag skapat

Men vem är det som tjänar på det hela?

på naturresurscentralens forskningsområde i Bromarv i

I beräkningar som gjorts så har det visats att det skogs-

Raseborg. På ytorna har jag undersökt drivningens effekter

bruk som för hundra år sedan hette blädningskogsbruk

på beståndet.

och idag heter kalhyggesfritt eller olikåldrat skogsbruk själva verket kan vara mer ekonomiskt lönsamt på rätta

År 1948 gav en grupp skogsfackmän ett utlåtande. De

platser. Så hur går det ihop? Vi får mera virke kubikmäs-

gjorde en appell med budskapet att de finländska skogs-

sigt med den ena skötselåtgärden men mer ekonomisk

ägarna sköter sina skogar fel. De ansåg att den sorts

lönsamhet med den andra? Det hela handlar om priser

skogsbruk där värdefulla stammar av stockdimension

och bundet kapital. Industrin har traditionellt behövt mas-

plockas ut ur skogen med jämna eller ojämna mellanrum

saved för att försörja sina pappersfabriker, skogsägaren

och där virkeslagret i skogen byggs upp av naturligt upp-

säljer då virke som inte vuxit till värdefull stockdimension

komna plantor som får växa under en skärm av stammar i

för en billigare peng till industrin, med löfte från skogsex-

olika åldrar, var fel. Felet var att om endast de bästa och

perterna att det virke som når stockdimension är av bra

mest värdefulla stammarna plockas ut, så blir skogens

kvalitet och skogen mår bra. I det kalhyggesfria skogsbru-

virkesreserv av sämre och sämre kvalitet och skogen blir

ket är andelen stock som avverkas större och skogägaren

genetiskt svagare. Den form av skogsbruk kallas bl.a.

får i princip en större medelstam och bättre pris per stam,

för dimensionsblädning, vilken endast är en av många

och dessutom är investeringskostnaderna låga och hen

blädningsformer. På 50-talet förbjöds i praktiken all form

binder inte heller kapital i skogen för så lång tid, på så vis

av blädning, även de former som tar hänsyn till skogens

kan en höja räntekravet på ens avkastning.

välmående och en ny era av kalhyggen, planteringar och maskinell skogsskötsel började.

Men trots att en stor del av skogsägarna år 2011 i en nationell undersökning ansåg att de skulle övergå till

Orsaken till att skogarnas goda virkesreserv blädades så

kalhyggesfritt skogsbruk om lagen ändrades så har det

flitigt var inte böndernas och skogsfackmännens vilja att

inte ännu blivit så. I samma undersökning ansåg över 60

förstöra de finska skogarna utan mera Finlands växande

procent av skogbrukare att de väljer åtgärder enligt vad

industris krav på råvara och det faktum att vi hade enorma

en skogsfackman föreslår. Och min uppfattning är att i

krigsskadestånd. Även den ekonomiska krisen på 1930-ta-

dagens läge är det inte många som föreslår kalhyggesfritt

let förklarar behovet att ta ut mycket virke ur skogarna.

skogsbruk. För att ge ett sådant förslag behövs kunnande

Därför återfinns en liknande trend i till exempel Sverige

och tillit. Och hur får vi kunnande om vi inte prövar oss

och Norge. Vad innebar då blädningsappellen för de Fin-

fram? De finska skogarna växer så det knakar och situatio-

ska skogarna? Fram till år 2014 hade det avverkats mer än

nen är inte som år 1948, våga pröva, det finns en möjlighet

dubbelt den mängd virke som fanns i skogen år 1951, och

att det blir väldigt bra!

trots det fanns det 50 procent mera virke kvar i skogen

Rapport från arbetslivet 2/2016

Forskare

(I SYDNEY) Text: Jenny Wikström

NÄR JAG SKRIVER DET HÄR SITTER

Jag är gästforskare vid University of Sydney från februari till maj

JAG PÅ ETT CAFÉ I SYDNEY. UNDER

Umeå, där jag annars bor och verkar. Jobbet som doktorand i

MINA TRE DAGAR HÄR HAR JAG LÄRT MIG ATT OM JAG VILL HA DEN

är stressigt på många sätt. Jag känner mig ofta korkad och inkompetent, som att någon snart kommer att peka på mig och säga ”Hon är en idiot! Varför har vi inte märkt det innan! Släng ut henne ur akademin fort som fan!”. Jag känner också ständigt

OM SKA JAG BESTÄLLA EN FLAT

på dumma serier på Netflix borde jag läsa Marx. I stället för att

WHITE. JAG HAR OCKSÅ LÄRT MIG

Och så vidare. Den känslan av otillräcklighet lämnar en aldrig. Å

ATT DET ÄR EXTREMT SVÅRT ATT

gram i dag är att läsa en bra bok skriven av en smart människa.

EN HÅRT ARBETANDE AKADEMIKER NÄR DET ÄR OTROLIGT VARMT. HUR EN ÄN GÖR ÄR EN TÄCKT AV

STUDENTBLADET 2/2016

litteraturvetenskap och genusvetenskap vid Umeå Universitet

SORTENS KAFFE SOM JAG TYCKER

KLÄ SIG SÅ ATT EN SER UT SOM

28

– det är därför jag sitter här med min flat white och inte i

att jag borde läsa mera och tänka bättre. I stället för att kolla umgås med vänner borde jag läsa Freud. Eller Hegel. Eller Kant. andra sidan: jag sitter i solen på ett café i Sydney och mitt proSå det väger ju upp nackdelarna.

Min plan var inte att bli akademiker. Men jag var liksom inte särskilt bra på nåt annat heller. Och jag älskade böcker, att läsa dem, att hålla dem, att gå i bibliotekens korridorer och snusa på dem.

Jag började studera litteraturvetenskap vid Åbo Akademi 2005

EN TUNN, FÖRNEDRANDE HINNA

efter att ha jobbat ett år med skolpolitik. Under mina studier var

AV OPROFESSIONELL, ICKE-AKADE-

jag läste litteraturvetenskap, sedan ett år i Nederländerna, där

MISK SVETT.

derrättelser och jobbade där av och an under studietiden, ofta

jag utomlands i två omgångar, först sju månader i Sydafrika, där jag läste genusvetenskap. Sedan fick jag ett vikariat på Åbo Unnästan ett halvår i taget. Min examen drog ut på tiden, jag blev

STUDENTBLADET 2/2016

29

inte klar med min gradu förrän 2013. Men det var absolut värt

filosofi. Gissa om jag kunde svara på dem. Icke sa Nicke. Jag

det att jobba så mycket – innan examen hann jag dessutom med

vek ner datorskärmen efter intervjun med känslan att ha fram-

ett år som kulturproducent på Finlands kulturinstitut i Oslo. Att

stått som en sann idiot, en kretin, en dilettant.

jobba är ju faktiskt roligt.

Dock inte lika kul som att studera; jag sökte nästan genast in

Chockbeskedet: jag fick jobbet! Hux flux sade jag upp mig och

till en forskarutbildning. I ett år efter examen jobbade jag som

flyttade jag till Umeå – en stad jag aldrig ens besökt – och

litteratur- och teaterrecensent på ÅU samtidigt som jag gjorde

började skriva avhandling med sikte på akademiskt lyxliv och

tre-fyra pass i veckan på radionyheterna i Helsingfors för att få

evig berömmelse.

pengarna att räcka till. Det var bara ett infall som gjorde att jag sökte en doktorandtjänst vid Umeå Universitet – den dök upp i

Eller så inte. En blir inte rik på att forska, så mycket är säkert.

mitt flöde på sociala medier och jag tänkte att "what the hell,

Däremot blir en osäker och drabbas av tvivel. Två år in i proces-

en kan väl alltid söka."

sen vet jag fortfarande inte vad jag skriver avhandling om. När folk frågar mig blir jag pinsam och bortgjord. I stället för att

Intervjun till doktorandtjänsten var en blodig pina. Svenska

svara med en lite halvsann, på förhand formulerad mening (”Jag

doktorander är i de flesta fall anställda av universiteten, det

undersöker relationen mellan X och Y i författarna A, B och C:s

vill säga staten. Det betyder att de utlysta tjänsterna ofta har

litteratur”) svarar jag ärligt (”Nej! Inte den frågan! Jag fattar inte

massor av sökande som ska mätas mot varandra, precis som

ett skit av vad jag håller på med! Jag är en idiot!”). Den som

vilken annan anställningsprocess som helst. Jag blev följaktligen

ställt frågan en gång frågar inte igen, det kan jag lova.

kallad till intervju.

Men visst är det samtidigt otroligt stimulerande och roligt att Eftersom jag inte hade råd att åka till Umeå bara för en timmes-

doktorera: jag får tänka, skriva och läsa varje dag. Och jag får

lång intervju skedde den via Skype. Gissa om Skype fungerade.

lön för det- Det är nästan för bra för att vara sant. Glädjen

Helt rätt: absolut inte. Jag kunde se mina intervjuare men de

jag känner inför det privilegiet kompenserar för att jag så ofta

kunde inte se mig. De såg bara en utomordentligt fånig pro-

känner mig som en intellektuell klåpare med oprofessionella

filbild där jag, om jag minns rätt, är mitt i uppåtfyllan på Flow

svettfläckar.

Festival 2009. Jättelyckat. Med på intervjun satt en doktorand, något år äldre än mig. Han var en riktig jävel. Han grillade mig med ohyggligt svåra, rentav sadistiska frågor om litteratur och

-DEN ÅTTONDE

KONSTFORMEN

“Synes Elischka med Oculus DK2 (ögonen säljs skilt)

Text: Tom Saxman

STUDENTBLADET 2/2016

31

Text: Tom Saxman Foto: Otto Metsämäki

Virtuell verklighet, “Virtual Reality” på engelska och som förkortat kallas “VR”, är som namnet säger en virtuellt skapad värld som användaren blir en del av. Världen kan vara datoranimerad eller skapad utav riktiga fotografier eller film. VR, som idag är mest känd för sin koppling till filmoch tv-spelindustrin, används mycket även av människor inom forskning, medicin, design och utbildning. Förutom möjligheten att skapa fantasivärldar för underhållning, har man även skapat verklighetstrogna flygsimulationer för piloter, 3D-modeller av människoorgan och guidade turer på riktiga muséer som vem som helst kan komma åt online.

360-graders VR anses nuförtiden vara en ny konstform och ett nytt konstmedium - ett som knappt tagit sig ur vaggan.

Virtuell verklighet har redan funnits i årtionden, men aktualiteten ligger i VR-glasögonens kommersiella lansering.

Av dessa är Oculus Rift kanske de kändaste och hittills mest framgångsrika VR-glasögonen, som nu i mars kommer att kunna ses på butikshyllorna. Oculus anspråkslösa början, från skaparen Palmer Luckeys föräldrars garage, via crowdfunding-sidan Kickstarter, till att Facebook köpte bolaget för 2,5 miljarder dollar, fungerar som ett bevis på det stora intresset för glasögonen och gigantbolagens tro på dem som produkt.

Oculus och liknande glasögon fungerar alla på liknande sätt: glasögonen kopplas till ett 3D animerat utrymme, till exempel en spelvärld; eller en bild- eller filmglob som skapats med ett 360-graders kamerasystem. Oculus utnyttjar ögonens avstånd från varandra med att projicera två olika bilder på skärmar för varsitt öga. Detta skapar en illusion av djup i bilden, som kallas för stereoskopi och som redan länge utnyttjats i många former av underhållning (till exempel 3D-glasögon).

Skärmarna spelar upp ett större antal bilder med en högre hastighet än vad vanliga filmer gör, som i kombination med en bredare bild och de två plastlinser man ser genom, gör att skärmarna inte mera känns som små skärmar. Oculus har också ett gyroskop som följer glasögonens rörelse i verkligheten. Detta synkroniseras så att skärmarnas bild

följer glasögonens riktning. Om du tittar uppåt med glasögonen på, följer bilden med dig så att ditt “virtuella jag” också ser åt samma riktning. Ser du ner, följer bilden med dig ner. Med kontroll över blickens riktning känns det som om du verkligen befinner dig i den virtuella världen. I kombination med glasögonen rekommenderas hörlurar som spelar tredimensionellt stereoljud. Voilà! Immersion!

Immersion är ett ord som ofta förknippas med virtuell verklighet i spel, eller engagemang i film. Ordet hänvisar till känslan du får då din koppling till mediet är så starkt att du glömmer att du spelar tv-spel eller ser på film. Virtuella verklighetsglasögon, som begränsar alla dina sinnen, så att du endast ser och hör den vistas i en virtuell värld. Det skapas en mäktig känsla, en verklighetsförvirring.

Synes Elischka är doktorand och forskare vid Aaltouniversitetes högskola för konst, design och arkitektur. Han undersöker hur filmer påverkar människohjärnan och jobbar för tillfället på en VR-film för Oculus Rift.

– Den första virtuella verklighet jag skapade var en videoinstallation som utnyttjade ett helt rum. Oculus blev en del av mitt liv för ett år sedan, då filmprojektet började.

Ego Cure, filmen i fråga, är en kortfilm vars uppgift är att undersöka hur mediet kan användas för att skapa berättelser. Filmen, som handlar om samtidsdans, filmas med ett 360 graders kamerasystem och använder sig av olika bildstorlekar och format.

– Jag vill experimentera med hur man kan använda interaktivitet för att skapa berättelser. Hur åskådaren kan delta i filmen, på ett sätt som gör att hen inte ska bli för medveten om att hen ser på film. Immersionen får inte brytas.

Förutom detta vill Elischka ta reda på vilka olika typers konstnärer som behövs för att skapa en virtuell verklighet.

– Jag vill att filmmakare, videokonstnärer, speldesigners och programmerare kommer samman för att skapa nya världar. Virtuell verklighet är punkten där alla konstformer möts.

Det kanske största problemet med Oculus Rift är dess höga pris på 700 euro. Många vänner av VR anser att priset ännu inte är värt det, då mängden spel och filmer som glasögonen fungerar i samarbete

STUDENTBLADET 2/2016

32

med, ännu är så liten. För de som är ivriga och nyfikna på VR, som inte vill lägga närapå tusen euro på att testa, har Google kanske svaret: Google Cardboard.

Google Cardboard kostar nio euro och kan ge nästan vem som helst möjligheten att pröva på virtuell verklighet. Glasögonen är nämligen endast en kartongkonstruktion som man placerar sin smarttelefon i och håller framför ögonen. Smarttelefonerna, med färdigt inbyggda gyroskop tillåter användaren att se på bl.a. 360 graders Youtube-filmer och prova på andra interaktiva världar, som googles egna Cardboard applikation kan erbjuda.

Däremot är cardboards bildkvalitet och reaktionstid självklart inte lika bra som på Oculus, men kartongmojängen fungerar bra för människor som vill bekanta sig med konceptet.

Ett stort problem som Oculus och andra VR-glasögon ännu lider av är rörelsesjuka. Snabba huvudrörelser och bilder som följer efter med några millisekunders eftersläpning är ännu tillräckligt förvirrande för ögonen för att orsaka känslor av illamående som påminner om åksjuka.

Förutom detta är Elischka också orolig för VR-industrin överlag: – Det finns en arrogans och inskränkthet mellan VR-bolagen idag som skadar mediet. Alla vill vara de första som revolutionerar konst och underhållning, men teknologin och användandet av VR kunde utveckla snabbare om man delade med sig av sina upptäckter. Inte för att förhindra rivalitet mellan bolagen, utan för att skapa en enhetlig konstform.

– Blir virtuell verklighet en väldigt nischad grej, som endast tekniknördar bryr sig om eller blir VRteknik den kommersiella succé som finansiärerna verkar hoppas på? Ifall det blir en succé, kommer den då att bli någonting mer än bara biografers-, spelkonsoltillverkares och tv-försäljares sätt att höja priset på produkten de säljer (se 3D-glasögon)? En av världens första filmteoretiker Ricciotto Canudo kallade filmkonst i början av 1900-talet för “Den Sjunde Konstformen” (där de andra var arkitektur, skulptur, bildkonst, musik, poesi och teater) och virtuell verklighet har definitivt möjlighet att bli den åttonde konstformen.

– Vi behöver samarbete och diversitet i skapandet.

Tillsammans kan vi uppnå VRs stora potential!”, säger Elischka.

Det största problemet är ändå inte Dunderfelt i sig, utan det okritiserade utrymmet han får. Och orsaken till att Yle lyfter fram honom är troligen att kommentarsfältet ropar "hallelujah".

Måhända beror det på en längtan efter trygghet, att folk gladeligen

Finlandssvenska medier har lajvat Sex and the City

tillskriver en psykologs "fiilis-gissningar" om stereotypa könsroller

hela vårvintern och grottat ner sig i relationer. Sam-

auktoritet. Att leva i en frustrerande heterorelation känns kanske

tidigt har Svenska Yle har utsett psykologen Tony

mindre hopplöst om man kan skylla kommunikationsproblemen på

Dunderfelt till sin egen Carrie Bradshaw. I likhet med

en essentiell skillnad, istället för att öppna upp för den svindlande

originalet verkar teorierna som läggs fram inte direkt

tanken att vi aldrig kan förstå en annan människa helt och hållet.

grunda sig på forskning, utan mer på magkänsla och

Och att vi just därför inte har något att vinna på att mystifiera

"I couldn't help but wonder".

relationer mer än nödvändigt.

Det som den gode Dunderfelt undrar över är "den stora evolution"

Det är lätt att bli frustrerad, kritisk och krävande i nära relationer,

som ägt rum under de senaste åren, då "kvinnorna" (ja, de är ett

oberoende av kön, men lösningen kan inte vara könsstandardisera-

kollektiv med gemensam vilja) plötsligt kräver mer av sina män

de och kränkande skenmanövers. Istället behöver vi bygga upp en

än tidigare, bland annat att han ska kunna prata om känslor. Först

trygghet i att vi vill varandra väl, där vi nyfiket kan utforska möjliga

krävde de att han skulle vara jämställd och lyssnande, men när

lösningar när det uppstår problem.

mannen anpassade sig till detta krav – gick från grottman till mjuInte som kön, utan som människor. Det är det som är en relation.

kis – räckte det inte, utan nu vill "kvinnorna" att mannen ska ha en ryggrad och komma med egna åsikter. Det här, menar Dunder-

Text: Ylva Perera

felt, har gjort männen förvirrade och frustrerade.

Enligt Dunderfelts historiesyn levde alltså Mannen och Kvinnan (ja, i denna bild finns bara två kön) relativt okomplicerat – om än

HITTAR PÅ MISOGYNA TEORIER OM KVINNORS KÄNSLOLIV

ojämställt – tillsammans genom millennierna innan kvinnorna började ställa krav. Dunderfelt ifrågasätter inte kvinnornas frigörelse i sig, men säger att moderna kvinnor i dag lätt hamnar in i negativa spiraler, där de bara klagar på sina män. Lösningen, menar han, är att kvinnor ska öva sig i positivt tänkande, medan männen i en konfliktsituation – istället för att storma ut eller vika sig för kvinnans åsikter – helt enkelt ska skratta och säga: "ska vi ta en glass?"

Modellen som tutas ut påstår alltså att det här med att bemöta sin partner som individ skulle vara något nytt – trots att litteraturhistorien är en enda lång existentiell dialog om just de här sakerna. Modellen målar också upp heterosexuella relationer som en maktkamp på lika grunder – där kvinnorna bara råkar vara mer negativt inställda – istället för att ta i beaktande att missnöjet troligen grundar sig på en ojämlik fördelning av allt från hemar-

Att som man säga "ska vi ta en glass?", istället för att ta sin partners behov och känslor på allvar, är alltså ungefär lika finkänsligt som det påstådda Marie Antoinette-citatet: "låt folket äta bakelser".

Till och med när Dunderfelt kommer med helt vettiga råd om att parterna i en relation ska diskutera med varandra är det fortsatt enligt strikt könskodade mönster. Kvinnor framställs som nyckfulla väsen som måste sluta gnälla. Männen är förvirrade tölpar som måste våga ha en åsikt. Ingenstans finns tanke om att de här könsrollerna – förutom att vara förminskande för bägge parter – kanske inte är lösningen, utan snarare roten till många av relationsproblemen.

Foto: Janne Nikkanen Meme: Johanna Bruun

bete och inkomst till ansvar för familjens relationer.

PUBLIC SERVICE ANLITAR MIG SOM RELATIONSEXPERT

R K U LT

U

R

KUL

THE SHIFT: branschöverskridande businessfestival Text: Fanny Malmberg Foto: privat´

Erika Halonen, kreativ ledare, hade jobbat på Boost Turku, ett studerandenätverk för start ups, i ett par år, då hon 2015 bestämde sig för att säga upp sig och fick möjlighet at arbeta på ett koncept som i maj tar formen av The Shift. The Shift är ett businessevenemang där flera olika branscher och aktörer på olika nivåer möts. Fokus ligger på hur teknologi förändrar hälso-, utbildnings-, och energibranscherna.

Halonen som själv har en mångsidig bakgrund med studier i både cirkuskonst vid Åbo Konstakademi samt marknadsföring och organisation och ledning vid Åbo Akademi, vet att det är i branschöverskridandet som nya idéer föds.

–Jag tog ut min kandidat[-examen] förra året, och har nog inga planer på att fortsätta studera. Skolan är en bra teoretisk grund, men det blev tydligare vad jag har nytta av och vilka egenskaper som behövs då jag började jobba, säger Halonen som upplever att studierna vid ÅA inte kändes så up-to-date i förhållande till hur arbetslivet ser ut idag.

Halonen reagerade under studierna på att alla gästföreläsare var från enorma bolag, som t.ex. Unilever, medan de flesta jobb i verkligheten finns i små organisationer med en personalstyrka på kring 10 personer. På The Shift är det meningen att både små och stora aktörer möts och får ett värdefullt utbyte av

STUDENTBLADET 2/2016

34

idéer som kanske kan leda till något stort i framtiden.

Kommer The Shift att bli Åbos version av SLUSH? –Ja och nej. Ja på det viset att det är för start ups, företag och investerare, så vi har samma målgrupp. Men nej för att vi har ett smalare fokus. Slush har 15 000 deltagare, vi kommer att ha 1500.

STUDENTBLADET 2/2016

35

Att hålla evenemanget litet är viktigt för arrangörerna. Att skapa nätverk är mera än ett hastigt utbyte av visitkort. Kontakterna är något som deltagarna ska få med sig i bagaget från evenemanget.

Programutbudet är väldigt inriktat på just detta.

–Förutom nyckeltalare, ordnas det paneler, rundabordetdiskussioner med max 10 deltagare, och workshops. Det ordnas också "one on one"-diskussionstilfällen och det kommer att vara möjligt att skapa personprofiler på vår hemsida och den vägen hitta intressanta personer man vill träffa, berättar Halonen.

BUSINESSBRANSCHEN MÅSTE FÖRÄNDRAS MED VÄRLDEN

Namnet The Shift kommer från det engelska ordet "shift" som betyder förändring, vilket också är evenemangets huvudtema. Halonen konstaterar att hela världen och samhället just nu genomgår stora förändringar - det handlar om energiförsörjning och klimatförändringar som är en delorsak till flyktingkrisen. Ingen enskild bransch kommer att kunna lösa utmaningarna och enligt Halonen är det dags för olika branscher att börja samarbeta. De tre bran-

har sökt upp projektet.

scherna som representeras på The Shift; hälsa, lärande och energi, menar Halonen är de viktigaste för att samhället ska fungera.

Hur ser framtiden ut för The Shift? Ska det utvecklas och

Evenemangets fokus ligger på hur man kan utveckla teknologiska

bli större?

lösningar inom de olika branscherna.

–Det ska bli ett årligt evenemang, men vi kommer att hålla det Teknologi genomsyrar vår vardag och våra jobb, den finns överallt

litet, eftersom konceptet förutsätter det.

och måste engagera alla, det är inte längre bara experter som sysslar med den.

I programmet kommer det att finnas mycket konst och kultur också. Enligt Halonen ökar konst växelverkan mellan människor

Hur ser man teknologi inom hälsobranschen? Hurdana inno-

och det kan erbjuda överraskningsmoment och isbrytare. Halonen

vationer kan det vara frågan om?

nämner att det utlovas bland annat performanser och akrobati.

– I framtiden kommer vård bestå av en allt större andel preventiv

–Konst får provocera och ifrågasätta och det ger nya synvinklar. Vi

hälsovård. Det här möjliggörs av mängder av oika teknologiska

kommer att ha en mim-föreställning om beroende, och så har vi

framsteg som till exempel utvecklingen av "Internet of Things".

den italienska konstnären Alessio De Marchi som nedmonterar

Internet of Things syftar på olika prylar som är direkt uppkoplade

gamla datorer och gör insektskulpturer av dem. Han berättar

mot internet och via olika typer av sensorer samlar information om

också om de skadliga ämnen som datorer innehåller som inte

kroppens funktioner. I och med dessa kan sjukdomar upptäckas

borde komma tillbaka till naturen.

tidigare än idag.

Varför är det viktigt att blanda in också konsten i helhe–Gällande lärande handlar det om att demokratisering. Det hand-

ten?

lar om hur vi använder internet idag. Inloggningar till nätet via mobiler har överstigit inloggningar via datorer. Fler personer har

–Om du skapar en relation som baserar sig på en gemensam upp-

telefon än rent dricksvatten.

levelse får relationen en starkare grund. Minnena väcker starkare känslor,

Eftersom så många -även i fattiga länder, har tillgång till mobiler kan det revolutionera hur kunskap sprids. Halonen nämner att det

Hur är det om man är studerande, är intresserad av att

bästa sättet att motverka fattigdom är att utbilda kvinnor. Om en

kanske grunda ett start up men inte riktigt har ett klart

kvinna inte av olika orsaker kan lämna sitt hem, behöver det inte

koncept ännu, kan man ändå delta i The Shift?

längre betyda att hon inte kan utbilda sig, tack vare mobiler och appar.

–Vi kommer att behöva många frivilliga medarbetare både innan, under och efter evenemanget. Om man jobbar ena dagen får man

Hur har det varit att utveckla konceptet kring The Shift?

gratis inträde den andra, tipsar Halonen.

–Jättejättekul. Det har varit förvånansvärt lätt att få med företag

–Så kommer vi att släppa studerandebiljetter för 35 euro, men det

som partners, och vi har trettio personer som jobbar på frivillig

finns bara 100 stycken av dem så de kommer nog att ta slut

basis. Det är inte ens så att vi behövt leta efter medarbetare, de

väldigt fort.

Marvels minst politiskt korrekta superhjälte får sin första

han behandlar alla lika, oberoende av hudfärg, fysiska åkommor eller

långfilm, men lyckas inte fatta om det är magväskor eller

traumatiska barndomsupplevelser. I Reynolds händer blir Deadpool en

mänsklighet som gäller.

R-rated Jesus.

Det är premiär för "Deadpool" i Åbo och hela 90-talet sitter i publiken.

Problemet är att Deadpool också är en sociopatisk mördare. Deadpools

Eller åtminstone den vemodiga, neonpottfrisyrdyrkande, jag-har-små-dia-

Loony Toons:iga datoranimerade blodbad har inget djupare budskap,

manter-i-örat-för-att-jag-är-en-tuff-kille-delen av årtiondet. Alla neonpot-

ingen etisk dimension. Det är ingen kommentar till krig, misär, el-

tor i rummet hånler åt "Oops I did it again" som pulserar ur högtalarna.

ler människosjälens ambivalens. Allt pang pang är helt enkelt platt

Debuterande regissören Tim Miller kunde inte ha bett om en bättre

underhållning. Resultatet är att den kärleksfulla Deadpool blir tom, och

publik.

killer-Deadpool blir...fel.

Millers "Deadpool" tar oss till lönnmördaren Wilson W. Wades (Ryan

Det här är ett rätt vanligt fenomen i 2000-talets actionfilmer. Miller

Reynolds) misslyckade vardag. Wade får en cancerdiagnos och tror

åberopar en naiv dyrkan av fucking-awesome-action som han sist och

att räddningen finns hos britten Frances (Ed Skein). Tyvärr visar sig

slutligen inte vågar satsa på. På samma sätt som som Expendablesfil-

Frances vara ond och Wade blir Deadpool - ett odödligt russinansikte

merna misslyckades, för att de var medvetna om faktumet att det vita

med mordiska tendenser. Övertygad om att han nu är för ful för att åter-

patriarkatet inte längre regerar helt oproblematiskt i världen, rämnar

vända till sin älskade Vanessa (Morena Baccarin), beslutar Deadpool

Deadpool också under sin kontext. Millers "Deadpool" existerar helt

sig för att gå på en blodig jakt efter sin skapare.

enkelt i en Marvelgenre där hjältar aldrig är synonyma med psykfall med magväskor.

Miller & c:o gör sitt yttersta för att visa att det finns rum för en annorlunda hjälte i Marvelverset. Marvel har lyckats skapa en egen filmgenre

Lyckligtvis finns också superhjälten vi förtjänar med i filmen. Generation

där varje Captain Hulk: Iron Wolverine är den andra lik. Alla superhjältar

Twitter kan trots allt inte representeras av en odödlig vit man med

till och med klär sig i samma datoranimerade trikåer. Men, säger Miller,

acne, det är redan gjort. Generation Twitters förkämpe borde vara en

till skillnad från alla andra Marvelknuttar är Deadpool medveten om att

liten, självupptagen tonåring. Miller fattar det och ger oss Negasonic

han är med i en film. Allt är med andra ord bäddat för lite nya tag.

Teenage Warhead (Brianna Hildebrand).

Faktiskt inte. Allt är bäddat för reumatiska gamla tag. Dags att dra på

Miller och Hildebrand förvandlar Negasonic bla bla (en tråkig skapelse

de datoranimerade trikåerna, låtsasfilosofera om vad en hjälte verkligen

av Grant Morrison) till en karaktär som äger sina brister. Till skillnad

är och "make way for the EX-PLO-SIONS". Miller är trots allt trogen

från Deadpool är NTW totalt ointresserad av hur cool eller älskvärd

seriefiguren Deadpools ursprung, nämligen 90-talet. En av serieindu-

hon verkar. Hon har fullt upp med att sprida skit på sin Twittchatt och

strins konstigaste författare, Grant Morrisson, har sagt att 90-talets

explodera om vart annat. Mer sånt, Miller. Mer sånt.

amerikanska superhjälte riktar sig till den tråkigaste medelmåttigheten i universum: Generation X. Mord var häftigare än moral, och alla kände

Text: Adrian Perera

mitt i allt för att klä sig enbart i bälten och remmar med små fickor. Allt som räknades var "the look", ytan.

Det är denna ytlighet Millers "Deadpool" kämpar allra mest med. Å ena sidan är filmen ett enda ka-boom av Michael Bay:ska proportio-

STUDENTBLADET 2/2016

36

ner, å andra sidan vill den få Deadpool att framstå som en kärlekskrank hundvalp. Varje gång Reynolds skjuter någon måste han genast hjälpa någon annan, eller som han själv uttrycker det: "I'm a bad guy who kills worse guys".

Ibland funkar Reynolds mjuka Deadpool. På något konstigt vänster framstår han som den mest ideala av alla Marvelhjältar eftersom

INFO Regi: Tim Miller Manus: Rhett Reese, Paul Wernick.

I rollerna: Ryan Reynolds, Morena Baccarin, Ed Skrein, Brianna Hildebrand, m.fl.

Speltid: 1 h 48 min.

Premiär: 12.2.2016.

S I S TA

RDET S O I

"ÄRLIGHET" SOM RETORISK SLAGTRÄ

S

En eftermiddag när jag satt i metron och i sedvanlig ordning slöläste mitt twitterflöde kom jag över en text där en bloggare beskrev hur hon bläddrat igenom damtidningar från 70-talet. Sjuttiotalstidningarna hade till skillnad från många blaskor i dag mycket sakinnehåll, men rådgivningsspalten där läsarna fick svar på sina frågor var rakt på sak och förskönade ingenting. “Mummon suusta” lär spalten ha hetat. Mormor säger sanningen, var väl tanken.

Mormors svar på läsarfrågorna var som utlovat rakt på sak, men jag tvivlade på huruvida det hon sa faktiskt var sant. Svaren reflekterade en ganska ful och svartvit verklighet. I samma stund som jag utvärderade sanningshalten i mormors svar slog det mig hur det i samhällsdebatten finns en tendens att anse att den fulaste versionen av verkligheten också är den sannaste. Varför stämplas versioner som tar i beaktade hur mångfacetterad verkligheten kan vara som lögnaktiga versioner, vars syfte är att tysta ner “kritikerna”?

Ett tag efter att jag börjat utveckla mitt resonemang för den här texten publicerade Svenska Yle en kolumn av filosofen och kolumnisten Mari Lindman, som vi händelsevis intervjuar i det här numret av Studentbladet. Lindman skriver att hon är trött på det hon kallar “sanningspratet”; att man i skydd av hävdad ärlighet kan slänga ur sig precis vad som helst för “vem kan liksom ifrågasätta lite hederlig raktpå-sak-ärlighet?”

Mari Lindman la i sin kolumn ord på mycket av det jag gått omkring med i huvudet. Hon skriver att det här tankesättet, att det värsta vi kan säga om något är det sannaste vi kan säga om det, är cynismens logik. “Gräver man lite i cynismen tycks den handla om att undanröja besvikelser genom att verka ha kontroll”, skriver hon. Enligt Lindman både fjärmar en sådan här livsinställning oss från verkligheten och förändrar den aktivt.

En mer utbredd cynism har färgat av sig på politiken och det som Det är lätt för makthavare att utnyttja och genom sin retorik piska upp de här sinnesstämningarna; om det värsta är sant är det lätt att rättfärdiga hård nedskärningspolitik och existensen av en sinnesstämning och sanning stryper debatten. Makthavare håller väljare på sin sida och sig själva vid makten. När cynismen genomsyrar så mångas samhällssyn försvagas grunden för demokratin. Enögdhet är i sig inte ett problem för demokratin, per definition åtminstone, men eftersom politiskt deltagande uppfattas som onödigt eller i värsta fall otänkbart för desillusionerade medborgare kan vi tala om ett hot mot demokratin. Politiskt deltagande går hand i hand med välfärden. Under recessioner sjunker valdeltagandet och högutbildade, välmående stadsbor är de aktivaste väljarna.

När man läser kommentarsfält eller stöter på en sanningssägare i vardagen är det lätt att bli matt. Mycket av det många kläcker ur sig är förstås fullständigt lögnaktiga idiotpåståenden och många vill aktivt sprida hat för att nå sina politiska mål. Men ändå handlar det inte om att alla dessa sanningssägare skulle ha ont uppsåt och medvetet ljuga.

För de människor som häver ur sig halvsanning är det i allra högsta grad verkligt och sant (åtminstone i den här stunden). Att cynismens logik vinner mark är ett symptom på den bredare samhälleliga förändringen som lämnat industriarbetare utan jobb och matat högerextrema och -populistiska rörelser i Europa och Nordamerika. Cynism och rasism är förstås vitt skilda saker, men roten till starkare rasistiska tendenser och hur vanlig den cyniska samhällssynen är, är en och samma.

Logiken är också densamma. Det värsta du kan säga om invandring är det sannaste.

Från att tidigare ha varit reserverat för harmlösa mormödrar i rådgivningsspalter har sanningssägande i offentlighet nu blivit något som alla kan delta i, tonen har skärpts och "ärlighet" används som ett vapen.

Cynism och pessimism är förstås två skilda saker, men det är på nåt plan rätt belysande att valvinnaren, sedermera statsminister Juha Sipilä inom en kvart under valvakan förra våren skämtade att “pessimisti ei pety”, pessimister blir inte besvikna. Sipilä & co:s politik signalerar starkt att pessimism lönar sig. Det är vansinnigt ironiskt att samma tankesätt som berättigar regeringens politik också matar det.

Emma Nippala, redaktionssekretare

tidigare ansetts vara djup pessimism betraktas numera som realism.

Forsström Kaj Korkea-aho Utbildningar 2016-2017 DJUR

För dej som vill veta mer om sällskapsdjur och husdjur. Satsa på att få grundläggande kunskaper och färdigheter inom ämnesområdet!

HUNDKONSULT

Utbildningen för dej som vill fördjupa dej i kunskap om hundar. Träning med hund är ett centralt ämne.

SERIESKOLAN

För dej som vill teckna serier och utveckla din förmåga att uttrycka rörelser, känslor och stämningar genom tecknande.

SVENSKA FÖR INVANDRARE I OCH II Är du invandrare i Finland och vill lära dej svenska? Hos oss kan du studera svenska på heltid under två år.

INTERNATIONELLA STUDIER För dej som vill fördjupa dina kunskaper om samhälle, samhällsförändringar och medier.

Foto: Eva Lingon

URPREMIÄR: 12.11.2016 Stora Scenen WASA TEATERS BILJETTKASSA

Sandögatan 7, 06-3209330 öppen må-lö kl 12-14.30 & 15-17 BILJETTER OCKSÅ VIA LUCKAN OCH STUDIOTICKET WWW.WASATEATER.FI

Don’t dream it. Be it.

Tag kontakt info@akan.fi; tfn 0400 570 467 www.akan.fi

stbl.fi

Studentbladet

www.ha.ax/restonom

ansökan 15 mars 15 april öka Dina chanser till en stuDieplats!

@Studentbladet

studentbladet

Högskolan på Åland är inte med i den gemensamma ansökan.

Skickar din ansökan direkt till oss. www.ha.ax/ansokan

STUDERA PEDAGOGIK PÅ SVENSKA I HELSINGFORS! -PEDAGOGIK (ALLMÄN- OCH VUXENPEDAGOGIK) -KLASSLÄRARE -BARNTRÄDGÅRDSLÄRARE ANSÖK 16.3-6.4 helsinki.fi/pedagogik/utbildningar

Student – här erbjuds prisvärt boende!

Den ordinarie ansökningstiden till Svenska Studenters Bostadsstiftelses bostäder på Rautalampivägen 5 i Helsingfors pågår under mars månad. Bostäderna kan sökas av alla studerande och forskande medlemmar i de svenska nationerna vid Helsingfors universitet (NN, VN, ÅN och ÖFN).

Hyresnivå: för närvarande enkelrum i delad bostad 261–312 €/mån, par- eller familjebostad 403 €/mån (inkl. el, vatten, bredband, tillgång till tvättstuga och bastu) Ansökningstid: 1–31.3.2016 (poststämpel) Instruktioner och blanketter: www.ssbs.fi Kontakt: ombudsman Kasper N. Sundström (tfn 045‑236 45 54, e‑post ombudsman@ssbs.fi)

STAY CURIOUS Ser du fram emot en karriär som ett eftertraktat proffs?

Hos oss avlägger du en högskoleexamen inom ekonomi, teknik, media, kultur, idrott, social- och hälsovård i en internationell miljö.

Your DREAM Your SUCCESS

Bli reseledare, massör

eller personal trainer

på Solvalla eller Norrvalla

Ansökan till massörslinjen, sista anmälningsdag 24.4.2016

Besök staycurious.arcada.fi för att läsa om studielivet som väntar på vårt gröna campus i Arabiastranden!

Utbildning Ab

arcada.fi

Ansök 16.3.–6.4.2016

www.folkhalsan.fi/idrott | www.folkhalsan.fi/pt