STUDENTBLADET
6/2016
GRATIS P-MEDEL – SÄKRARE SEX ELLER HORMONTRUBBEL?
PSYKOS–FRÅN STIGMA TILL STYRKA
STUDENTBLADET
HUR PÅVERKAR STATSBUDGETEN STUDERANDE?
NORDENS ÄLDSTA STUDENTTIDNING
ÅRGÅNG 105
REDAKTIONEN Alkärrsgatan 9 B, 00100 Helsingfors CHEFREDAKTÖR Fanny Malmberg, 050 563 4790, chefred@stbl.fi
Otto Ekman
REDAKTIONSSEKRETERARE Emma Nippala, 050 501 7331, red@stbl.fi
Ottos dröm är att en
AD/GRAFISK FORMGIVARE Johanna Bruun, grafiker@stbl.fi
äggformade västerländska
PÄRM Illustration: Johanna Bruun
månadslön för att jämföra
ANNONSFÖRSÄLJNING Mats Lindström, 040 529 7970, annons@stbl.fi
of Thrones utan att kunna
expertjournalisterna som lyfter Mellanöstern med Game arabiska. Tills dess studerar han litteratur och journalistik och går till Georgsgatans simhall när han hinner.
KANSLI, ADRESSÄNDRINGAR, PRENUMERATIONER 045-8759759, kansli@stbl.fi UTGIVARE Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) r.f. Alkärrsgatan 9 B, 00100 Helsingfors GENERALSEKRETERARE Kasper Sundström, 045 875 97 59, kansli@stbl.fi ORDFÖRANDE Rasmus Tunis, ordforande@stbl.fi STYRELSE Rasmus Tunis (AUS/TF/VN), vice ordförande Jani Räisänen (ASK), Ellen Avellan (HUS), Benjamin Ellenberg (NN), Lauri Huitula (AUS), Mats Ittonen (HUS), Jimmy Nylund (TF), Pauliina Perkonoja (ÅN), Sara Sandström (ÖFN), Erik Stara (VN), Jonas Tallberg (Novium). styrelsen@stbl.fi TRYCKERI KSF Medias tryckeri, Vanda
STUDENTBLADET 6/2016
2
UTGIVNING Studentbladet utkommer fem gånger under vårteminen 2016. Tidningen sänds till medlemmarna i SHS, ASK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i HUS och AUS. En prenumeration kostar 20 euro för övriga studerande, 40 euro för icke-studerande. UPPLAGA 8 000 (Två Abi-nummer á 10 000). Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material. Studentbladet är redaktionellt obunden SSI och representerar inte nödvändigtvis dess medlemskorporationers officiella ståndpunkter.
Pauliina Perkonoja Pauliina är från Åbo och studerar socialpsykologi vid Helsingfors universitet. Sitter i SSI:s styrelse och fungerar som ordförande för Svenska Nationer och Ämnesföreningar rf. Downvotear allt som är på finska på Jodel och förundras över beslutsfattarnas kognitiva dissonans.
Medarbetare 6/2016
ANNONSMATERIAL annons@stbl.fi Annonser bör bokas senast tio dagar före utgivningsdatum.
dag bli en av de där
STUDENTBLADET
6/2016
3
Höstmys? Det finns en tendens att romantisera
psykiska hälsan svårt blir det omöjligt att
hösten. Litervis med te, levande ljus,
studera, och det leder slutligen till en ond
sköna kvällar med böcker och Netflix.
cirkel av maktlöshet.
Kanske får man ett släng av inspiration
Det går att sjukskriva sig från studierna,
och skriver dikter någon dimmig gryning.
och vid behov studera bara lite under
Bäst att njuta nu innan nedskärningarna i
den tiden. Samtidigt som det säkert är en
studiestödet träder i kraft. Myz.
möjlighet skapad för att främst underlätta krångliga livssituationer visar det också
Men hur ska man orka? Det är den verk-
på att det finns ett problem: studietakten
liga frågan som hösten väcker hos många.
har blivit så hetsig att det finns en risk att falla av helt.
Till ett reportage i detta nummer intervjuade jag en psykolog som konstaterade
Då det talas om de sparåtgärder som rik-
att den ekonomiska situationens inverkan
tar sig till studerande såsom nedskärning-
på den psykiska hälsan underskattas
arna i studiestödet, eller de som förlorar
totalt. Och hur blir det då man kombinerar
på flytten över till allmänt bostadsbidrag,
nedskärningspolitik med stressen över att
är det retoriska greppet hos beslutsfat-
flytta hemifrån och påbörja ett självstän-
tarna att konskekvent tala om att det är
digt liv? Att gå igenom hjärtesorger och
frågan om “några tior”. Men för några tior
turbulenta förhållanden? Att inte veta om
kan man få mat för en hel vecka. Det går
man valt rätt huvudämne? De största väg-
liksom bara inte att leva mer sparsamt
valen i livet hopar sig till 20-nånting åren.
som studerande.
Ungefär 20 procent av högskolestuderan-
Av yrkeshögskolestuderande upplever
de använder sig av mentalvårdstjänster
varannan att hen är fattig och bland uni-
under något skede av studierna, framgår
versitetsstuderande ligger antalet vid 40
det av Studerandenas hälsovårdsstif-
procent. De vanligaste problemen bland
telses hälsoundersökning. Det har blivit
studerande är psykiska och de i sin tur
allt vanligare att studerandes mentala
utgör det vanligaste hindret för studie-
hälsa lider av en alltför stram ekonomisk
framgång. Ekonomiska problem och oro
situation.
över att inte klara sig utgör ofta stress
Fanny Malmberg, Studentbladets chefredaktör
för studerande, att ständigt vara stressad Bristen på pengar orsakar inte psykiska
ökar risken för att de psykiska resurserna
problem, men om man känner att man
inte räcker till.
inte har någon kontroll över utmaningarna som livet slänger ens väg är det lättare
Att vara noggrann med sin ekonomi och
för exempelvis en depression att bryta ut.
hushålla med knappa resurser är något
Det är ofta hur hela livet är bäddat som
som är bra att lära sig, men det här är
påverkar ens hälsa som helhet. Lider den
ingen lek. Det här är inte en grundkurs i
LED
hushållslära.
A
RE
22
3
Ledare
5
Guliskolumn
30
Gratis p-medel
–säkrare sex eller
hormontrubbel
32
Inflytt i ankdammen
6 Helsingfors universitet faller i ranking
9 Så påverkar statsbudgeten studerande
varför göra något idag du
kan göra imorgon?
12 Akademiskt stormklimat
35
Recept: Ugnsrostad
16 Galleri: Liisa Vääriskoski
butternutpumpa med
grönkål och quinoa
erasmusbebisar?
STUDENTBLADET 6/2016
34 Essä: Prokrastinering–
10 Slut på brittiska
4
Från stigma till styrka -att leva med en psykossjukdom
i Turkiet
36 Sista ordet
STUDENTBLADET
6/2016
5
GULA SMÅ TANKAR ”Svep den! Svep den! Svep den!” Nästan hela krogen är nu med och hejar på den nyblivna gulisen i väntan på att hon ska sänka shotten. Stämningen är galen och ljudnivån alldeles för hög, precis som det ska vara när man är ute och festar, till och med den där lite fräna stanken från toaletterna bredvid baren har nu hunnit fram till vårt bord. Det är roligt att vara gulis, allt är nytt och jag har knappt någon koll på vad jag gör, vart jag ska eller ens vad jag heter. Inte den första veckan i alla fall. Men det är ändå okej för vi är alla nya tillsammans. Det är ingen som vet var rum 229 är, det är ingen som vet vad som menas med IKT Modul 2 eller vad klasskompisen heter trots att man redan presenterat sig närmare tjugo gånger de senaste två dagarna. Det känns bra att få sätta igång, det var ju precis det här jag hade hoppats på när jag lämnade upp det sista pappret på provtillfället och önskade att poängerna skulle räcka till. Nu är jag här, jag och mina härliga klasskompisar och alla andra studerande som också de kämpat för sina platser. Vi är redan en bunt vinnare allihopa. Den första veckan börjar lida mot sitt slut men min ”gulisfiilis” fortsätter ändå långt in på småtimmarna. Nästa morgon vaknar jag av att väckarklockan ringer och konstaterar sedan fort att jag bör gå till spårvagnen om cirka fyra minuter om jag inte vill börja dagen med en modifierad ursäkt om varför man faktiskt inte hann i tid till första lektionen. Huvudet dunkar i takt med rälsen under spårvagnen och illamåendet gör sig påmind vid varje inbromsning. Kommer det här vara ett genomgående tillstånd för mig som gulis? Var det inte någon som igår berättade att man som gulis hade druckit någon alkohol utspädd med surmjölk förra året? Går det ens? Föreläsningen skrider långsamt framåt och mellan kväljningarna noteras än en gång att shottar kan vara ena lömska bedragare vissa kvällar och bör aldrig mer intagas. Det löftet håller i åter tolv timmar innan det är dags för nästa gulisevenemang. Jag tänker att jag kanske under mitt gulisår borde jobba på min immunitet mot baksmälla. Och självklart även på mina studier, de har alltid oavsett evenemang och tidpunkt högsta prioritet. Så måste det ju naturligtvis vara. Det har lärarna sagt. Jag tror att studierna här kommer bli riktigt roliga, allt verkar i alla fall toppen så här långt. Snart kommer allt det här nya som i början känns helt omöjligt att klara av inte längre vara jämförbart med att bestiga Mount Everest utan mera i stil med ta en tur på, låt oss säga Borgbacken. Psst...om du vill skriva guliskolumn i nästa nummer av STBL ska du kontakta redaktionssekreteraren på red@stbl.fi
Madeleine Jansson studerar journalistik vid Soc & kom för första året
Text: Emma Nippala Foto: Helsingfors universitet Helsingfors universitet faller femton placeringar på tidsskriften Times Higher Educations universitetsranking, men är fortfarande det enda finländska universitetet som rankingen listar bland de hundra bästa universiteten i världen. I den nypublicerade rankingen placeras Helsingfors universitet på plats 91 bland världens universitet. I fjol rankades universitetet på plats 76, vilket var universitetets bästa placering någonsin på THE-rankingen. På Helsingfors universitet säger man att det är svårt att peka ut enskilda orsaker till att årets ranking är sämre. – Vi har fått förhandsuppgifter om rankingen och ser våra egna poäng, men vi kan inte ännu jämföra dem med andras så vi vet inte var de andra gått framåt, säger Markus Laitinen, chef för internationella ärenden på Helsingfors universitet.
STUDENTBLADET 6/2016
6
Rankingen görs utgående från poängsättning på olika områden, så som undervisningens kvalitet och hur mycket forskningen citeras. I poängsättningen beaktas också en enkät som kartlägger de olika universitetens rykte. Enligt Laitinen är den här typen av enkäter benägna att skapa slumpmässig fluktuation. – Trots att ett kast på femton placeringar kan verka som ett dramatiskt
steg bakåt är det inte det och det finns områden Helsingfors universitet gått framåt på trots att placeringen blivit sämre, säger Laitinen. I fjolårets ranking förbättrade HU sin placering med 26 placeringar i jämförelse med året innan. TOP 10 TIMES HIGHER EDUCATIONS Kan nedskärningarna och samarbetsförhandlingarna på universitetet ha påverkat universitetets rykte så att det syns i rankingen? - Det är osannolikt. Den här enkäten har gjorts så mycket tidigare än vad resultaten av samarbetsförhandlingarna kom.
UNIVERSITETSRANKING 1 University of Oxford (Storbritannien) 2 California Institute of Technology (USA) 3 Stanford University (USA) 4 University of Cambridge
Hur stort värde ger universitetet åt olika rankinglistor?
(Storbritannien)
– Det är klart att vi noterar rankingarna. Vi glädjer oss när vi förbättrar placeringen och det är klart att det sticker till när vi gått bakåt, men i det stora hela ger vi inte så mycket vikt åt enskilda placeringar. I rankingar av den här typen ingår det dessutom alltid faktorer som universitetet själv inte kan påverka.
Technology (USA)
På Shangailistan, som tillsammans med Times Higher Educationrankingen är en av de mest använda universitetsrankingarna, återfanns Helsingfors universitet i år på plats 56, vilket är universitetets bästa placering någonsin.
5 Massachusetts Institute of
6 Harvard University (USA) 7 Princeton University (USA) 8 Imperial College London (Storbritannien) 9 ETH Zurich – Swiss Federal Institute of Technology Zurich (Schweiz) =10 University of California, Berkeley (USA) =10 University of Chicago (USA)
DET FINNS ALLTID OMTENTOR, MEN INGA OMFESTER . . . O C H A N N AT E N G U L I S B E H Ö V E R V E TA Vi smämmas över av tips, men varför och
där på. Med erfarenhet djupa stämma delar
kossu är okej. Men de tips en så ofta hör
vad är det bra för?
studerande, som redan varit med om sin
upprepas passar inte nödvändigtvis alla,
gulishöst och överlevt den, med sig sina
utan kanske bara de mest aktiva och extro-
bästa tips.
verta gulisarna. Vilka är tipsen för gulisen i
Gulishöst. En är fri, kanske nyinflyttad i sin första lägenhet, än klappar hjärtat med friska slag. Kossun kan vara ljummen, sma-
vars liv den ljumma kossun inte är aktuell? Topp tre är ofta något i stil med:
kar lika bra ändå. En kan fixa allt själv, men aldrig förr har en hört lika många tips om
fred, precis som den nyktra. Inbilla dig inte att du blir klar inom utsatt tid
lika många saker.
Ofta får en råd och tips utan att be om Det finns alltid omtentor, men inga omfester
Från budgettips och påminnelser om att utnyttja frysen för slippa slänga mat, till
Kanske borde den supande gulisen lämnas i
några. För det mesta vill väl den som delar ut råd att det ska gå bra för den på mottag-
Ta inte helan på varje
life coachens mindfullnesstips, inspirational
garändan. Inte är det av elakhet eller illvilja folk delar med sig av sina erfarenheter. Men
quotes och internets “life hacks”. Som om
Men är tipsen som delas ut nånsin till nån
kanske vi alla skulle gynnas av att ta steget
vi i kökspsykologins och -filosofins tidevarv
egentlig nytta? Gör det faktum att det är
tillbaka och fundera på om vi faktiskt behö-
inte redan skulle drunkna i de råd som
äldre studerande som delar dem värdefulla?
ver tipsa varandra så himla mycket och på
dagligen fyller diverse flöden innebär studie-
Eller är det bara en form av subtilt normbyg-
så sätt låta alla bestämma över sitt eget liv
starten att en helt ny expertkör sluter sig till
gande? Tipsen för vidare en studentikos
och sitt eget sätt att vara studerande.
kakofonin; de äldre studenterna.
mentalitet, som kan vara kul, till den nya generationen av gulisar, men det äldre stu-
Paradoxalt nog kan en inte be folk sluta
Medan marthaförbundets och föräldrarnas
derande säger kan ha makt över dem som
dela ut oombedda råd utan att själv dela
tips kan hjälpa gulis att förbli en välanpas-
stiger in i studielivet för första gången.
ut råd. Tills det finns en en lösning på den
sad medborgare genom att styra bort från
paradoxen delar den här kolumnen bara
det dekadenta studielivet (fy inte supa på
Det finns många antaganden om gulisar,
ut ett par råd. Det första är till alla gulisar
en måndag!), kommer de äldre studerande
varav festprissigheten är ett. Också i början
som vill ha råd: be om dem! Det andra är till
med tips som hjälper en överleva trots att
av den här kolumnen görs antagandet att
äldre studerande som har bra råd: vänta på
en supit på en måndag och många dagar
en gulis är en person som tycker att varm
att någon ber om ditt råd!
Text: Emma Nippala
STUDENTBLADET 5/2016
7
Veronica Aspelin, är du en duktig flicka? Text: Emma Nippala Foto: Michaela Rosenback Veronica Aspelin är sedan ett par veckor tillbaka verksamhets-
Hurdana krav kan staten ställa på studerande?
ledare för högskolepolitik och organisation på Svensk Ungdom.
– Hur snabbt man blir färdig varierar som sagt från person till
Studentbladet ringer upp en pigg Aspelin för att snacka om duktig-
person och mellan studieinriktningar. Jag tycket absolut man ska
het och krav.
prestera för att få lyfta studiestöd. Just nu behöver man prestera 45 studiepoäng per år och det är helt rimligt, men regeringen har
Du har en imponerande cv och blev klar magister i historia
ju planer på att höja gränsen, det skulle de inte behöva göra.
som 24-åring. En jättestor del av dom produktiva och flitiga unga kvinnor som jag känner säger att de är sk. duktiga
Vilka är dina viktigaste mål när du nu börjat jobba med
flickor. Känner du igen dig i det?
högskolepolitik?
– Jo, absolut, men jag har aldrig känt någon press hemifrån. Det har
– Personligen ser jag framemot att se hela den här världen. Även
mer handlat om att jag tävlar med sig själv och kanske lite med an-
om jag själv varit aktiv i min nation och ämnesförening har jag
dra. Det är absolut positivt att vara duktig, det är bara sådan jag är.
inte fått en heltäckande bild av politiken. Nu när jag inte längre är
Jag vill vara den bästa möjliga versionen av mig själv och göra mitt
studerande och tittar på utifrån tror jag också jag har möjlighet att
bästa. Jag blev snabbt färdig för att jag ville utforska vad mer det
få en objektivare bild. Jag vill lära mig allt om högskolepolitik och
finns att göra. Jag tänker att det bara är bra att bli klar snabbt; blir
politik överlag. Jag har ju läst historia och där fått in samhällsve-
man färdig med en utbildning kan man senare kanske gå en annan.
tenskap, men politiken är jag inte så bekant med. För mig är det
Duktigheten är ett personlighetsdrag bland andra och jag känner
här både ett jobb och en konstant fortbildning.
inte att jag är mer stressad eller trött än någon annan. – Gällande politiken är det viktigaste att hålla koll på vår sittande
STUDENTBLADET 6/2016
8
Du måste ju ha studerat ganska flitigt med tanke på att du
regering, som sätter massor press på unga. Jag vill jobba för jämli-
tagit magisterexamen så ung. Hur lång är en rimlig studie-
ka möjligheter till utbildning och för att unga ska välja studieinrikt-
tid?
ningar som faktiskt intresserar dem, och inte efter effektivitetskrav.
– Hmm, hur snabbt man blir klar beror jättemycket på hur mycket man engagerar sig studielivet i nationer och ämnesföreningar och
Har du några tips för hur man ska vara duktig utan att få
sånt, och hur mycket man jobbar vid sidan om. Fem år ganska
burn out?
normalt och rimligt om man faktiskt studerar på heltid. Men det är
– Jag älskar listor. Det är viktigt att lägga saker i prioritetsordning
individuellt, det är svårt att säga vad som är rimligt.
och sedan följa sin lista, fast det inte låter så kul. När man har fått allt på listan gjort ska man inte fylla på listan med nytt, utan bara släppa den. Det är viktigt att göra tydlig skillnad mellan jobb och fritid. När man jobbar eller studerar gör man det helhjärtat. Sen ska man också boka in ledig tid och faktiskt hålla den ledig.
HUR PÅVERKAR STATSBUDGETEN STUDERANDE? Från och med den 1.7.2017 slopas bostadstillägget och studerande får
förblir desamma, studerande får med andra ord inte jobba mer för
rätt till allmänt bostadsbidrag. De som gynnas av ändringen är de som
att kompensera bortfallet. Studerande ska själv hålla koll på båda
inte jobbar, bor ensamma, och betalar allting själv. De som förlorar är
gränserna.
de som delvis jobbar eller samboende par där ena parten jobbar. Just nu är inkomstgränsen för studiepenningen 660 euro per stödmåFrån och med nästa höst kommer alla studerande också ha en lägre
nad och 1970 euro per stödfri månad. Inkomstgränsen för det allmänna
studiepenning; 250 euro. För dem som börjat före 2014 betyder det att
bostadsbidraget påverkas av diverse faktorer och det finns olika grän-
de förlorar omkring 50 euro per månad och för dem som börjat efter
ser för olika fall. På FPA:s webbplats finns nogrannare uppgifter.
2014 betyder det en förlust på 80 euro per månad. Inkomstgränserna
195 000 lyfter studiebidrag
Nu får ungefär 195 000 studerande bostadstillägg. När studerande börjar få allmänt bostadsbidrag finns
5000
4000
3000
det vinnare och förlorare: 40 000 studerande blir utan stöd för sina
2000
boendekostnader
1000 30 000 studerande får ett lägre stöd än idag 30 000 studerande hålls stödnivån densamma 95 000 studerande får ett större stöd (ungefärliga siffror)
0
2016
hösten 2017 ->
2 420 4875
från
till i bostadstillägg
euro
euro
Idag kan en studerande lyfta högst 2 420 euro i bostadstillägg per år, men efter reformen kan summan vara 4 875 euro per år.
Källa: Folkpensionsanstalten Grafik: Johanna Bruun
STUDENTBLADET
6/2016
9
AN A
BREXIT:
LY
S
SLUT PÅ BRITTISKA ERASMUSBEBISAR?
STUDENTBLADET 6/2016
10
Text: Emma Nippala Illustration: Tove Huldén
STUDENTBLADET
6/2016
11
OMKRING TRE MILJONER EUROPEISKA STUDERANDE HAR SKAPAT VÄNSKAPSBAND OCH NÄTVERK ÖVER HELA EUROPA SEDAN ERASMUS-PROGRAMMET GRUNDADES I SLUTET AV 1980-TALET. TUSENTALS BARN SKA OCKSÅ HA FÅTT SIN BÖRJAN NÄR FÖRÄLDRARNA TRÄFFATS TACK VARE UTBYTESPROGRAMMET. BREXIT KAN INNEBÄRA ATT ETT SLUT PÅ DET ROLIGA FÖR DE STUDERANDE SOM VILL ÅKA TILL ELLER FRÅN STORBRITANNIEN. När Constantin Saramo likt över hundratusen andra studerande åkte på erasmusutbyte i våras landade han i ett England som var mitt uppe i en hetsig debatt inför brexitomröstningen. När folkomröstningens resultat blev klart var det många av Saramos kompisar som undrade om de kan bli den sista erasmuskullen i Storbritannien. Saramo tillbringade sitt utbyte i Loughborough, en stad med knappt 60 000 invånare i Midlandsregionen, som efter folkomröstningen rapporterades höra till de mest EU-fientliga områdena. På gatorna syntes främst Leave-kampanjen och inte ens utbytesstudenterna lyckades alltid undvika brexitslägrets rekryteringsförsök. Saramos kompis utsattes för ett så intensivt rekryteringsförsök att hon inte fick en syl i vädret. När hon väl fick fram att hon är utbytesstuderande ska kampanjpersonens min ha varit guldvärd. Också i pubarna, som tillsammans med kulturen som omger dem var en av faktorerna bakom Saramos beslut att åka till Storbritannien, dök det upp små häften som förklarade varför EU är dåligt. – För att vara ärlig fick jag en sådan känsla att det hela var lite hjärntvätt. På universitetet, som årligen är värd för många utbytesstuderande, var stämningen annorlunda och de som såg brexit som det bättre alternativet var en liten minoritet. Under en diskussionskväll med brexit som tema gjordes det en snabb omröstning. Största delen tyckte Storbritannien borde stanna kvar i EU, kanske 20 procent max tyckte brexit var ett bättre alternativ, säger Saramo. Brexitomröstningens resultat blev klart strax efter att Saramo
återvänt till Finland och den whatsappgrupp där han och andra utbytesstuderande hållit kontakten under våren exploderade med meddelanden. – Alla verkade ganska upprörda och nån hann till och med fråga om vi månne var den sista Erasmus-generationen på utbyte i Storbritannien. Sista Erasmuskullen var Saramo och hans erasmuskompisar inte, och en ny kulle brittiska erasmusstudenter lämnat sitt hemland för höstens utbyte, medan andra europeiska studerande dykt upp i deras ställe. Men de som åkt till och från Storbritannien kan faktiskt vara en av de sista kullarna som får göra det inom ramen för Erasmus, för i slutet av juli varnade Storbritannien Erasmus-chef Ruth Sinclair-Jones för att utbytesprogrammets framtid i Storbritannien inte kan garanteras efter år 2017. Enligt både Anne-Sophie Hokkanen på mobilitetsservicen vid Helsingfors universitet och Camilla Pundars-Mitts, internationell chef på Yrkeshögskolan Novia vet man för tillfället inget om utbyten till Storbritannien efter år 2017. Allt beror på hurdant förhandlingsresultatet mellan Storbritannien och resten av Europa blir. Allt är osäkert, men både på Helsingfors universitet och på Novia verkar man ta det hela med ro. Åtminstone tills Storbritannien går ur EU är det “business as usual” gällande utbyten, och först när förhandlingsresultatet klarnar börjar man göra upp nya planer, om det ens behövs. Norge och Schweiz har lyfts fram som exempel i diskussioner om Erasmusprogrammets framtid i Storbritannien. Schweiz, som inte hör till EU, var tidigare med i Erasmus, men efter att en folkomröstning begränsade rörligheten för EU-medborgare kunde landet inte fortsätta i Erasmus. Norge, som inte heller är EU-medlem är med i Erasmus och godkänner fri rörlighet. En utbredd önskan om att ha möjlighet att begränsa andra EU-medborgares rättighet att bo och jobba i Storbritannien ska ha varit en av de stora bidragande faktorerna till att många röstade för att lämna EU, och det anses förutspå en dyster framtid för möjligheterna att upprätthålla erasmussamarbetet efter brexit. Från Storbritannien post brexitomröstningen har det rapporterats om en tilltagande främlingsfientligt. Är det möjligt att studerande inte i dagsläget vill åka till Storbritannien som förr? Åtminstone Saramo tror att det är möjligt, men säger att han troligtvis själv skulle vilja åka för att kolla om ryktena om främlingsfientligheten är sanna
Akademiskt stormklimat i
Turkiet Text: Otto Ekman Illustration: Johanna Bruun
STUDENTBLADET 6/2016
12
ÅR 2016 HAR VARIT TURKIETS ÖDESÅR. AUKTORITÄRA OCH ANTIDEMOKRATISKA TRENDER SOM REDAN I FLERA ÅR MÖRKAT HORISONTEN I LANDET HAR DRIVITS TILL SIN SPETS, FÖRST AV LANDETS INBLANDNING I SIN SÖDRA GRANNE SYRIENS INBÖRDESKRIG SOM OCKSÅ LETT TILL ÖKADE SPÄNNINGAR MED LANDETS KURDISKA MINORITET, SEDAN AV EN MILITÄRKUPP DÄR FÖRE DETTA POLITISKA ALLIERADE TILL REGERINGEN FÖRSÖKTE TA MAKTEN, MEN MISSLYCKADES OCH I SIN TUR UTLÖSTE EN VÅG AV HÄMNDAKTIONER SOM UTVECKLATS TILL EN POLITISK MASSUTRENSNING. ALLT DETTA HAR HAFT AVSEVÄRDA KONSEKVENSER FÖR LANDETS REDAN FÖRTRYCKTA AKADEMISKA KLIMAT.
STUDENTBLADET
6/2016
13
Halil Gürhanli forskar och undervisar på institutionen för politik och ekonomi vid Helsingfors Universitet, och har i sin forskning bland annat studerat Turkiets styrande parti AKP och dess form av populistisk maktutövning. Han säger att Turkiets repression av den akademiska sfären under 1900-talet har likheter med många andra länder. – Alla moderna auktoritära regimer är specifikt oroliga för individer och institutioner med fritt tänkande, som ifrågasätter och lägger näsan i blöt. Det här gäller främst de journalistiska och akademiska fälten, de är arenor som i alla samhällen fungerar som en grogrund för antiauktoritärt tänkande. – Akademiskt förtryck har förekommit under hela turkiska republikens historia. Det här förändrades inte trots att CHP (den Turkiska republikens grundare Mustafa Kemal Atatürks parti som dittills styrt landet som enpartistat) tillät fria val 1945 och förlorade makten i valet 1950. – På 60- och 70-talet upplevde Turkiet samma moderna, kritiska, demokratiskt intellektuella trend som kan ses i USA eller Frankrike där akademiker höll föreläsningar öppna för allmänheten och deltog i det offentliga samtalet, och universitetsstudenter spelade en avgörande roll i till exempel medborgarrättsrörelsen. Gürhanli jämför Turkiets rika tradition av dissidentintellektuella som utmanar makten med Iran och Afganistan men också med dess västra granne, EU-medlemmen Grekland vars politik och samhälle trots sitt demokratiska styre också fortfarande präglas av dess historia av militärdiktatur. Just militären har också präglat den moderna turkiska republiken i högsta grad: trots de relativt fria valen har landets politiska fält regelbundet kastats om då armén tagit makten för att uppfylla vad de sett som sin historiska mission: att försvara Atatürks sekulära, nationalistiska arv från demokratiskt valda islamister eller vänstern. I kölvattnet av varje kupp genomförs en akademisk utrensning: efter den första kuppen 1960 avskedades sammanlagt 140 akademiker, efter kuppen 1980 som var den senaste våldsamma kuppen före det misslyckade försöket i Juli i år avskedades 70 stycken även om flera av dem tilläts återvända till sina poster efter 10 år. – Man kan säga att huvudsyftet med 80-talets militärkupp var att bryta ryggen på den turkiska vänstern och införa samma nyliberala, högerorienterade samhällsordning som i väst representerades av Ronald Reagan och Margaret Thatcher. Samhälle, medier och kultur skulle avpolitiseras och atomiseras. Kollektivism skulle ersättas med individualism och det skedde genom att bryta sönder och förbjuda organiserade folkrörelser.
STUDENTBLADET 6/2016
14
Enligt Gürhanli är det värsta arvet efter kuppen 1980 ändå den grundlag som den gett upphov till, som fortfarande är i kraft, och en institution som grundades av kuppmakarna: det statliga direktoratet för högre utbildning vars turkiska akronym är YÖK. YÖK är en i teorin obunden paraplyorganisation som omfattar alla universitet och bestämmer om deras finansiering och styr tillsättningen av poster med mera på ett sätt som i praktiken skänker staten total kontroll.
– Även om staten kan välja hur mycket frihet den ger åt akademikerna är all frihet som i praktiken existerar till skänks från staten, inte en garanterad rättighet. Skillnaden är som du kanske förstår kritisk. Hela konstitutionen är ur ett liberalt perspektiv en skam: ämnad att skydda staten från dess medborgare och inte tvärtom.
äkta reformer gav falskt hopp Då det regerande partiet AKP kom till makten år 2002 stöddes de av en blandad koalition väljare som också innehöll liberaler som hyste förhoppningar om premiärminister (nuvarande president) Recep Tayyip Erdoğans löften om at föra landet närmare EU-medlemskap genom demokratiska reformer, bland annat en ny grundlag. –Under AKP:s första fem-sex år vid makten genomförde de konkret positiva åtgärder för att befria och demokratisera den akademiska världen: de ökade finansieringen för vetenskaplig forskning, de hävde förbudet mot huvuddukar på campusområden som var en kvarleva från den militanta sekularismen, och processen för att tillsätta professorer och dela ut forskningsposter gjordes genomskinligare och mer rättvis. Den här sortens äkta demokratiska reformer var någonting aldrig förut skådat i turkisk politik. –Men det stupade på samma hinder vi diskuterade i början: grundproblematiken i att journalistik och vetenskap handlar om kunskap, kunskap är makt och den som har monopol på kunskap har monopol på makt. Ett fritt akademiskt klimat blev till slut för farligt också för de nya makthavarna. Före sommarens misslyckade kuppförsök riktades Erdoğanregimens censur och straffåtgärder främst mot dem som blandade sig i konflikten med den kurdiska minoriteten i landets sydöstra delar, en konflikt som utkämpas i ruinerna
"GRUNDPROBLEMATIKEN I ATT JOURNALISTIK OCH VETENSKAP HANDLAR OM KUNSKAP, KUNSKAP ÄR MAKT OCH DEN SOM HAR MONOPOL PÅ KUNSKAP HAR MONOPOL PÅ MAKT."
av en fredsprocess som utgör ett annat av AKP:s aldrig uppfyllda löften. I januari 2016 undertecknade över 1000 turkiska akademiker en petition där de bad regeringen att inte underblåsa den inbördeskrigsliknande konflikten ytterligare efter att kurdiska städer och byar lagts i ruiner av tungt beväpnad turkisk armé och polis. Över 30 av dem arresterades, och anklagades för terrorism. Även om de senare släpptes fria förlorade över hälften av dem sina arbeten. Händelserna den 15 juli innebar dock ännu en total omkastning i den turkiska politiken. Anhängare till Erdoğans tidigare politiska allierade och sedermera rival, den religiöse ledaren Fethullah Gülen, anklagas ligga bakom försöket att genomföra en militärkupp men misslyckades på grund av brist på planering och stöd. Samtidigt avslöjade det faktum att försöket ens kunde ske att Erdoğans regim står på en allt skakigare grund, och för att konsolidera sin makt har regimen satt igång en utrensning av aldrig skådat slag för att få fast Gülens anhängare som misstänks ha infiltrerat inte bara armé, polis och rättsväsende utan också den akademiska världen. – Gülens och Erdoğans allians går tillbaka till de konservativa islamistiska krafternas samhällsbyggesprojekt: ett försök att skapa en egen, välutbildad och rik men religiöst konservativ medelklass för att konkurrera med den gamla, sekulära samhällseliten. Gülen var viktig för detta försök på grund av sina kontakter och för att hans rörelse prioriterar utbildning. Belöningen var klassisk nepotism: anhängare till Gülen fick lättare att ansöka om och få diverse tillstånd och praktiska fördelar som behövdes för att till exempel grunda nya högre utbildningsinstanser, och elever från Gülen-skolor fick lättare att få avgångsbetyg och söka sig vidare i arbets- eller studielivet. Ibland handlade det om rent fusk, berättar Gürhanli.
Resultatet av alliansen blev att människor med diverse kopplingar till Gülen blev en integrerad del av statsapparaten på alla nivåer. Det här är en orsak till att utrensningsåtgärderna ser så drastiska ut: av 193 högre utbildningsenheter i hela landet har 15 stängts, 2350 forskare och professorer har mist sina jobb och över 4000 till har avstängts från sina tjänster tillfälligt i väntan på utredning. Siffrorna är mångdubbelt större än under tidigare utrensningar, något som enligt Gürhanli har flera orsaker. – Den tidigare politiska alliansen och nepotismen gjorde att Erdoğan-anhängarna hade färdiga listor på människor som på något sätt var kopplade till Gülen-rörelsen vilket underlättade utrensningarna, även om det ofta handlar om lösare kopplingar än någon direkt svuren lojalitet. Den pågående utrensningen är inte någon jakt på specifika kriminella personer eller ens på gülenister. Den är en medveten taktik för att skapa kaos och osäkerhet och distrahera folket från regimens egen svaghet och misstag genom att måla upp en fiendebild. – Mellanöstern är full med länder som Iran, Syrien och Irak, vars hela existens präglats av regimens kontinuerliga krig mot yttre och inre fiender i tiotals år. Konflikten har blivit landets sätt att överhuvudtaget existera men ändå fortsätter det att existera. Det är möjligt att AKP-regimen lyckas hålla sig vid liv på det sättet men livskvaliteten i Turkiet kommer att försämras avsevärt. Våra chanser att få ett genuint fritt och demokratiskt system i dagens läge är praktiskt taget lika med noll, men det värsta möjliga alternativet är ändå inbördeskrig. Vad som skrämmer mig mest nu är att makten tycks improvisera, utan en vidare plan för hur den ska agera på makronivå. Historien visar att det är i just denna oberäkneliga situation fall som en repressiv regim är som farligast.”
STUDENTBLADET
6/2016
15
LIISA VÄÄ RIS KO SKI
Som fotograf är jag hälsosamt perfektionistisk. Jag älskar allt obscent, stilleben och att leka med färger och jag kan inte tåla kompromisser. Det viktigaste instrumentet i mitt arbete är många gånger min kropp och min uttrycksförmåga, eftersom självpotträttet har blivit det naturligaste sättet att undersöka världen och olika fenomen. Jag känner inget behov av att förklara mina bilder. Alla ser det de vill i dem. web: liisavaariskoski.com Instagram: munalissu
G
A L L E
RI
STUDENTBLADET 6/2016
18
STUDENTBLADET
6/2016
19
STUDENTBLADET
6/2016
21
FRร N STIGMA
Att leva med
en psykossjukdom
STUDENTBLADET 6/2016
22
TILL STYRKA Text: Fanny Malmberg Illustration: Johann Bruun Foto: Frida Lรถnnroos
ÅREN 2004-2006 ÄR SUDDIGA OCH SVÅRA ATT GREPPA. SIGRID SUNDELL MINNS INGET AV DEN TIDEN, FÖRUTOM TÄTA BESÖK TILL DEN SLUTNA MENTALVÅRDSAVDELNINGEN PÅ LAPPVIKENS SJUKHUS. Sigrid Sundell började studera sociologi redan 1998. Hon hade alltid varit en primuselev, med högsta vitsord och en energi som får vem som helst att känna sig som en soffpotatis. I början av studietiden på Helsingfors universitet var hon med i Nylands Nation och i statsvetenskapliga studentföreningarna Kannunvalajat och Politicus styrelser. Dessutom jobbade Sundell heltid på café och höll på med ridning på VM nivå. Under det första året avlade Sundell 65 studieveckor, långt över dubbelt av kravet på den tiden. Det skulle ändå ta till 2014 innan hon tog ut sin magister. – Jag var en typisk duktig flicka. Inte kunde jag ju fatta att jag skulle insjukna, utbrister Sundell. Hon gjorde som många andra studerande: åkte som 20-nånting på utbyte efter tredje studieåret. Hon valde den idylliska lilla staden Tübingen i södra Tyskland, där hon skulle vara i ett halvår vid Eberhard Karls universitet. – Där insjuknade jag riktigt ordentligt, eller så att säga; låg i mitt eget kiss i flere veckor och hade elefantfot för att jag hade kissat i lenkkarna och det var 30 grader ute. Det kallas för psykos.
utbytet som bytte ut livet som det var En psykos är ett tillstånd där hjärnan befinner sig i ett abnormalt tillstånd, vilket leder till en förlust av kontakt med verkligheten och innefattar ofta hallucinationer, vanföreställningar och, eller paranoia. Personer som genomgår en psykos kan höra röster, känna sig förföljda eller få en förändrad jag- och verklighetsuppfattning. Vem som helst kan drabbas av en psykos och det kan hända plötsligt, men det kräver ändå att livet är bäddat för det. Ett sätt att förklara insjuknandet är stress-sårbarhetsmodellen som utgår från att kombinationen av ärvda och medfödda sårbarheter avgör individens stresströskel. En låg stresströskel i kombination med stor känslighet kan göra en mer benägen för psykos. Sundell förstår nu att hon redan hemma i Finland var på bristningsgränsen till burnout för att hon var så fruktansvärt aktiv. Året innan utbytet skiljde sig hennes föräldrar, något Sundell beskriver som en livskris som antagligen hade inverkan på insjuknandet. Men det var i Tyskland som allting till slut brast.
– Jag blev utnyttjad sexuellt och hade väldigt svåra upplevelser. En pojke som ville gå ut med mig hängde sig i sitt rum och det blev polisundersökning, min plånbok blev stulen på ett studentdisko och allt möjligt sådant där obehagligt. Jag hamnade liksom i fel sällskap, och med främmande män. – En psykos är alltid väldigt allvarlig, men det finns variation i fallen, säger psykolog Susanna Slama på Studenternas hälsovårdsstiftelse i Helsingfors. – Man har uppskattat att en tredjedel klarar sig efter psykosen utan desto större men, en tredjedel behöver stöd för att komma på fötter igen, och en tredjedel utvecklar schizofreni eller får allvarligare följder där funktionsförmågan verkligen sjunker. Sigrid var 23 år då hon fick sin diagnos, det är vanligt att psykiska sjukdomar bryter ut i ung vuxen ålder. Enligt Slama tenderar det hända lite tidigare för män medan det kulminerar för kvinnor vid cirka 30-års ålder.
intagen på sluten avdelning Det är svårt för Sundell att minnas händelseförloppen, men efter att ha legat på sitt rum i Tyskland i ett par veckor förstod Sundell att hon måste komma hem. Hon minns att en medpassagerare betalade bussresan till flygfältet, eftersom hennes plånbok var stulen. Hon minns att hon missade första Finlandsflyget men sattes på nästa. Sundell minns att hon spenderade en kort tid i Ekenäs hos sin pappa, men att hon bara stirrade framför sig ute i blåbärsskogen. Naturens lugn skulle inte få henne att må bra igen. – Jag kommer ihåg att jag blev inskuffad på Lappviken. Jag ville inte gå dit in, för det var ju skrämmmande. Det kändes jätteobehagligt. Sundell fick diagnosen Schizoaffektivt syndrom och blev intagen på sluten avdelning. Schizoaffektivt syndrom innefattar både schizofreni och affektiva störningar som innebär starka humör- och känslosvängningar. Schizofreni är en psykossjukdom. Också bipolär sjukdom kan innefatta psykoser. Men man behöver inte ha någon diagnos för att drabbas av psykos: extrem stress och sömndeprivering, eller droger som amfetamin eller cannabis kan också leda till en psykos. Dessutom kan kvinnor få post partum psykos efter en förlossning - det är inte särskilt vanligt, men de hormonella förändringarna som inträffar i samband med en förlossning kan utlösa psykos. Ofta spelar ärftlig benägenhet en stor roll i insjuknandet. Det är inte känt vad som exakt händer i hjärnan under en psykos men en teori är att de signalsystem som använder dopamin är i obalans. Om man en gång har fått en psykos finns det en större risk för återfall.
STUDENTBLADET
6/2016
23
Det är så med alla psykiska sjukdomar; också om man har fått en depressionsepisod, är risken större att man får en till. Samma med psykos. – Har hjärnan en gång haft en psykos så är den mer benägen att reagera så på nytt - så funkar vår hjärna, säger Slama.
Kan det gå så att livet bara utformas så att det till slut leder till en psykos? Kan det hända vem som helst som bara har för mycket på gång? Kan vem som helst få psykotiska symtom? – Ja. Vad det krävs för att få det är ju sen en annan sak. Man har gjort experiment där man utsatt personer för extrem sömndeprivation, men då talar vi om flera dygn, då har folk börjat hallucinera. Och drogutlösta psykoser kan i princip vem som helst få. Det krävs dock i allmänhet en viss sårbarhet, samtidigt som man aldrig på förhand kan veta om man har den sårberheten eller ej, påminner Slama Cannabis pekas ofta ut som en trigger, och Sundell anar att också det spelade in i hennes insjuknande eftersom hon rökte hash under sitt utbyte. Susanna Slama har diskuterat mycket med kolleger ifall bruket av cannabis kan ses som en orsak till psykos. – Där måste det troligen också finnas en viss biologisk sårbarhet för att få psykos av cannabis. Sambandet är mer komplicerat än vad man först tänker. Cannabis höjer risken att utlösa en psykossjukdom från cirka en till två procent, det är ju en marginell skillnad på befolkningsnivå men det är ändå en fördubbling av risken för en enskild individ.
livet blev annorlunda, livet blev nytt Att få en diagnos för en psykisk sjukdom och vara instängd på sluten avdelning medan alla kompisar levde livet, festade och blev klara med studierna, kändes väldigt tungt för Sundell. – Det är ju många av mina vänner som har brutit med mig för att de har blivit rädda. Eller förstår inte. Det känns tungt. Men jag har fått massor nya vänner nu istället. Massor. Det är jag jätteglad för. Men jag tycker det är hemskt att det ska finnas sådan okunskap och rädsla. Redan under den första psykosen i Tyskland möttes Sundell av oförstående. – Mina rumskamrater i studentboendet var jättearga på mig: “Varför diskar du inte din disk?”, “Varför öppnar du inte fönstret i ditt rum? -Att det luktar så fruktansvärt illa”. De förstod ju inte att jag var sjuk så de frös ut mig helt och hållet. Ingen visste ju.
STUDENTBLADET 6/2016
24
Det kan vara lätt att kolla snett på någon som “är lite konstig”; speciellt om man inte känner personen så bra, men det är då någon mitt i allt börjar bete sig väldigt avvikande som varningsklockor borde ringa. – Ibland märks det mera och ibland mindre. I det akuta skedet är det ju bara att uppmuntra personen att komma med och föra hen till en mottagning. Symptom som att dra
sig undan bör man försöka uppmärksamma med sina vänner och bekanta – ta kontakt och höra hur den andra mår och uttrycka sin oro. Man kan såklart inte veta vad som är på gång, men vi borde bli bättre på att fråga, tycker Slama. Kan man själv känna av att något är på tok, innan en psykos bryter ut? Eller kommer det som en överraskning? – En del har vad som kallas för prodromalsymtom, när det gäller psykossjukdomar. Då är det vanligt att redan under många år ha en tendens att dra sig undan innan sjukdomen bryter ut. Så kallade negativa symtom kommer fram, t.ex. att känslorna är avflackade, man är inte så social, man beter sig lite udda. Men så kan de nog komma från klar himmel också; liksom stressutlösta eller drogutlösta psykoser. Man kan också bli så djupt deprimerad att depressionen övergår i psykotiska symptom, säger Slama.
vägen tillbaka Sigrid Sundell tog en paus på 10 år från studielivet. Det kändes till en början svårt att röra sig i det offentliga rummet, som om det satt en stämpel i pannan och syntes att hon var sjuk. – Jag undvek att ta spårvagnen till stan. Jag undvek att gå ute bland folk. Jag kände att jag är sjuk. Men Sundell höll sig ändå aktiv hela tiden. Hon deltog i arbetsrehabilitering och studerade en stund på Prakticum. Hon jobbade en tid på förskola som personlig assistent. Men efter en rad korta praktikperioder på arbetsrehabiliteringen tröttnade Sundell till slut. Hon ville ha en högre examen för att ha bättre arbetsmöjligheter. – Det var nog jätteskönt. Jag fick ju högsta vitsord hela tiden i allting. Också efter psykosen. Fast läkaren sa att den kognitiva förmågan kan sjunka med en psykos. Psykiatern var ju emot att jag sku studera. Hon tyckte att jag inte skulle klara det. Hur kände du då när psykiatern sa så? – Hemskt! Så nedvärderande för en människa. Och allt hon säger känns nedvärderande ännu idag. Alltså hon är världens duktigaste, hon är säkert Helsingfors duktigaste kvinnliga [psykiater]. Männen är ännu värre! De talar om dig som att du borde gå till ett stödboende. Att du borde jobba på stödjobb. För att du är sjuk, du har den här sjukdomen. Man känner ju att nej, jag är ju jag! Men de kan nog sin sak. Det finns en poäng i vad de säger. Vad tänker du att är poängen? – Nå, det hade de fel i: med studierna. Jag har fått självförtroendet tillbaka. Det är jätteskönt att vara magister. Jag har fått min koncentrationsförmåga tillbaka, det har gjort mycket för mig. Men jag kan förstå, de träffar såna här människor hela tiden. De har sina egna orsaker [för att säga så]. Susanna Slama kommenterar denna inställning hos psykiatrer med att läkare alltid följer en försiktighetsprincip, eftersom de ser det värsta; de ser då folk kommer tillbaka till sluten avdelning till exempel.
STUDENTBLADET
6/2016
25
Att få en diagnos för en psykisk sjukdom kan kännas som att få en stämpel i pannan, och stigmat kan försvåra att återvända till en normal vardag. Sigrid Sundell vill använda sina egna erfarenheter för att hjälpa andra.
"JAG UNDVEK ATT TA SPÅRVAGNEN STAN.
JAG
TILL UNDVEK
ATT GÅ UTE BLAND FOLK. ATT
JAG
JAG
ÄR
KÄNDE SJUK."
– En psykos är allvarlig och får man sin andra psykos är risken större att få en tredje och risken att det blir kroniskt är större. Så där är man verkligen försiktig - man vill verkligen hålla det vid en. I fallet psykos är det väldigt jobbigt att själv bedöma hur mycket man klarar av och hur snabbt. Psykos betyder per definition att man tappar man kontakten med verkligheten. Slama tycker ändå det är viktigt att inte bli nedslagen av en diagnos och menar att man nog själv kan testa sina egna gränser, lite i taget. Men då är det extra viktigt att noggrant följa med sitt mående och ha ett kontaktnät som också gör det. Ett knep är att föra dagbok över sin sömn och ångestnivå och allmänna sinnestämning och följa med hur det påverkar om man är mer aktiv. Då kan man lära känna sig själv bättre, och eventuella fallgropar.
– Med hjälp av medicinering kan man ofta få bukt med de så kallade positiva symptomen, det vill säga de symptom som utåt är synliga, som till exempel vanföreställningar eller att höra röster. Det betyder inte nödvändigtvis att de helt försvinner, utan snarare att man ha bättre kontroll över dem. De så kallade negativa symptomen, som avflackade affekter, nedstämdhet och svårigheter att komma igång, är betydligt svårare att komma åt med medicinering. Där behövs ofta annan slags rehabilitering, säger Slama.
STUDENTBLADET 6/2016
26
– Rehabiliteringen borde börja så snabbt som möjligt. Man borde komma in i nån slags rehabiliterande verksamhet så att hjärnan återhämtar sig. Många som haft psykos blir ganska tomma efteråt vilket hänger ihop med att den kognitiva förmågan kan bli nedsatt. Det är svårt att få tag i tankar, berättar Slama.
Brukar man gå i terapi hos en psykolog också? – Psykologer är nog underanvända i den diagnosgruppen. Vanligen har man träffar med en sjukskötare, kollar att rutinerna funkar. Där tycker jag vi kunde bli bättre. Att få en psykos kan vara en ganska traumatisk upplevelse i sig: att ens hjärna börjar bete sig på ett sätt som man absolut inte har förväntat sig. Det är från det praktiska man måste börja, men sen får man inte glömma bort den psykologiska delen vilken betydelse det har på hur man ser på sig själv som människa och vad som kan hända. Men medicinering har nog den mest centrala rollen i dagens psykosvård, konstaterar Slama. Sigrid Sundell upplever att rehabiliteringen till en stor del hängde på henne själv och hennes eget initiativtagande. Samtidigt gav de samlade erfarenheterna av arbetscentralen och arbetssökande den extra kicken för att motivera sig själv att börja studera igen. År 2011 ringde hon till statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet och återtog sin studierätt. Sundell skrev sin pro gradu-avhandling om hur personer med nedsatt mental hälsa emottas och inkluderas i arbetslivet. Perspektivet är från de som har nedsatt mental hälsa, och Sundell utnyttjade sina egna erfarenheter i skrivandet. Än idag har det skrivits väldigt lite om drabbades upplevelser, men Sundell nämner sin förebild Päivi Rissanen som doktorerat med en banbrytande självbiografisk avhandling om hur det är att vara på sluten avdelning på grund av schizofreni. Det finns starka fördomar förknippade med psykiska sjukdomar. Dels upplevde Sundell det själv då hon återvände till universitetet - hon var tvungen att förklara sin diagnos för institutionens chef, dels tas detta upp i hennes avhandling i respondenternas historier. För någon som lider av en psykisk sjukdom kan det vara svårt att uppfylla krav på 100 procentig arbetstid, stresstålighet, eller snabbhet men Sundell är övertygad om att många har kapacitet att jobba, det krävs bara en öppenhet från arbetsgivaren. Efter magistern utbildade Sundell sig till erfarenhetsexpert vilket innebär att hon får vara med som planerare inom sjukhusvården, i egenskap av sakkunnig inom psykisk ohälsa, eller dra kamratstödsgrupper för andra med liknande diagnoser. Det ger en möjlighet att jobba självständigt, på egna villkor. Idag är Sundell en sprudlande 30-nånting åring som inte blickar tillbaka med bitterhet. Hon har på ett märkvärdigt sätt lyckats ta alla sina erfarenheter och paketerat dem till styrka. – Jag ser inte mig själv som stämplad. Tvärtom. Det här är vad som har hänt. Det här är ju jag!
STUDENTBLADET
6/2016
27
I JULI LÄMNADE VÄNSTERFÖRBUNDETS RIKSDAGSLEDAMOT HANNA SARKKINEN IN EN
STUDENTBLADET 6/2016
28
LAGMOTION ENLIGT VILKEN ALLA UNDER 25 ÅR SKULLE FÅ GRATIS PREVENTIVMEDEL. DETTA HAR BEPRÖVATS PÅ OLIKA HÅLL I LANDET MED POSITIVA RESULTAT, MEN PREVENTIONSANSVARET ÄR SVÅRT ATT FLYTTA BORT FRÅN KVINNANS AXLAR. MEDLEN SOM ERBJUDS ÄR FRÄMST HORMONBASERADE, TILLSAMMANS MED ALTERNATIVET KONDOM. Text: Fanny Malmberg Illustration: Zoja Ristikankare
I
dag erbjuder kommuner på olika håll i landet gratis preventivmedel och sexualrådgivning för unga, till exempel Vanda, Raumo och Torneå. Åldersgränsen varierar, men rör sig i allmänhet kring 20-snåret. Vad som nu föreslås i och med lagmotionen är att under 25 åringar i hela landet konsekvent skulle få gratis preventivmedel. Det rör sig främst om hormonell prevention för kvinnor, men också gratis kondomer är en del av det som ska erbjudas. Lagmotionen hänvisar till Social- och hälsovårdsministeriets samt Institutet för hälsa och välfärd, THL:s, rekommendation att kommunerna måste bli bättre på erbjuda sexualrådgivnings- och preventivvårdstjänster.
Raumo är favoritexemplet Raumo stad har sedan 2011 erbjudit unga under 20 år gratis preventivmedel samt sexualrådgivning och används nu flitigt som praktexemplet för lagmotionen. – Initiativet började med att vi på preventivrådgivningen märkte att antalet aborter ökat rejält. Ofta var den bakomliggande orsaken att preventivmedlen lämnats bort på grund av att de var för dyra. Så säger hälsovårdaren Janette Vene på Raumo stad, som var en av de som satt igång medborgarinitiativet för att gratis preventivmedel. Vene menar att del av problemet var att tröskeln var för hög för att unga skulle ta upp, den rätt känsliga, preventivmedelsfrågan med föräldrar, och därför var det viktigt att göra medlen lättillgängliga. Problemet syntes inte bara som en ökning av aborter, utan också könssjukdomarna var mycket vanligare. Idag har Raumo stad lyckats minska antalet klamydiafall bland under 20-åringar med en tredjedel. – Vi ger p-piller för ett halvt år åt gången, och när kunden kommer in för att förnya receptet intervjuar vi dem om vi livssituationen; möjliga bieffekter och ifall hen har bytt partner. Då gör vi också klamydiatest och ger sexualrådgivning. Har det funnits några funderingar kring att äta hormonpreparat, om oönskade bieffekter eller andra orosmoment? – Vi intervjuar alla som kommer in och går igenom fördelar och nackdelar med de olika preventimedlen samt möjliga (individuella) risker för var och en. Vi brukar ge de preparaten som innehåller minst hormoner till att börja med. Gratis preventivmedel riktas främst till kvinnor. Killar som kommer in för att testa sig mot könssjukdomar får också med sig gratis kondomer, men Vene betonar kommunikationen mellan hälsovårdare och patient är den viktigaste biten - att ge grundlig information för att öka ansvarskänslan. – Vi kan fråga om de tänkt på att de kan göra någon gravid om de har oskyddat sex och att kvinnan kanske inte vill göra en abort. Då sträcker sig ansvaret hela 18 år framåt. Efter det har nog killarna också riktigt snällt använt kondom, berättar Vene.
Kostnader för olika preventivmedelpreparat varierar. En spiral som verkar i fem år har en engångskostnad på kring 100-150 euro, beroende på om den är koppar eller hormonell, medan p-piller och minipiller som tas kontinuerligt kostar kring 100 euro per år. Även om preventivmedlen är en extra kostnad har Raumo lyckats spara upp till 100 000 euro då vården för könssjukdomar och aborter minskat.
Hormonella preventivmedel ger olika erfarenheter Det är ofta via djungeltrumman som budskapet om hormonella preventivmedels biverkningar sprids. Medan det finns de som äter hormonpreparat i åratal utan att märka något nämnvärt, finns det de som få ordentliga bieffekter som är rent ut sagt farliga, till exempel blodproppar. Professor i obstrektik och gynekologi på HUCS, Oskari Heikinheimo, betonar att forskning pågår ständigt för att ta fram hormonpreparat som är möjligast användarvänliga. Ny svensk forskning visar dock att användandet av p-piller ökar risken för ångest och depression, samt kan minska sexlusten. – Liknande forskning är på gång i Danmark, kommenterar Heikinheimo och tillägger: P-piller är inte för alla. Och även om p-piller kan orsaka depression betyder det inte att alla som äter p-piller blir deprimerade. När det kommer till att välja rätt preventivmedel, konstaterar Heikinheimo att det inte alltid är specialisterna som sysslar med forskning som har de sannaste svaren. – I primärvården är det nog de som har lång erfarenhet av patienter som vet bäst, de har både den medicinska, kliniska, kunskapen och riktiga erfarenheter att luta sig mot, menar Heikinheimo. De bästa specialisterna finns på Studenthälsan och Väestöliitto, tycker Heikinheimo, där patientunderlaget är stort och består av unga personer. Medicine licentiat Frida Gyllenberg forskar i effekterna av att erbjuda gratis långverkande prevention - i praktiken söker hon svar på frågan om hur mycket antalet aborter minskar. Med långverkande prevention menas till exempel hormon- eller kopparspiral och implantat som sätts in under huden. Man hör ofta via djungeltrumman, eller läser på nätet om dåliga erfarenheter av bland annat kombinationspiller. Hur ställer du dig till sådana erfarenheter? – Nätspalter tar oftast upp enbart det negativa erfarenheter, kommenterar Gyllenberg, och tillägger att upplevelser är personliga och läkare måste bemöta varje patient. – Det är svårt att på förhand veta exakt hur någon kommer att reagera på ett preventivmedel, och det kan vara enerverande att vara tvungen att testa sig fram.
STUDENTBLADET
6/2016
29
HORMONER ÄR INGEN STRUNTSAK, DET
ÄR
JU INTE SOM ATT
STOPPA I SIG ETT VITAMINPILLER,
STUDENTBLADET 6/2016
30
UTAN
DE
NERVSYSTEM
KAN
PÅVERKA
VÄLDIGT
STARKT.
att testa sig fram ofta enda möjligheten Preventivmedel har det forskats i länge, ungefär ända sedan de kom ut på marknaden. Enligt Heikinheimo har en stor del av forskningen ämnat reda ut hurdan koppling hormonell prevention har till ökad risk för olika sjukdomar. Andra forskningsområden är givetvis hur effektiva preventivmedlen är, och på senare tid har det uppkommit forskning kring hur prevention påverkar sexualiteten. På frågan ifall det finns något problematiskt med att unga kvinnor, från 15 år och uppåt, får hormonell prevention, och möjligtvis fortsätter med det en lång tid framåt, hänvisar Frida Gyllenberg till Amerikanska gynekologförbundet och Amerikanska barnläkarförbundet som båda förespråkar långverkande prevention också för unga. – Det finns mycket fler risker med graviditet, och att som ung vara tvungen att genomgå till exempel en abort kan vara en väldigt tung upplevelse som lämnar spår för resten av livet. Vad gäller appar som ska hålla koll på “säkra dagar” eller datorer, som till exemple Lady Comp, menar Gyllenberg att de inte är pålitliga som prevention. Använder man dem borde man också vara positivt inställd till en möjlig graviditet. Enligt Gyllenberg är ändå all diskussion viktig och välkommen. Som exempel kan nämnas den om en ökad risk för blodpropp. Kombinationspiller som har två verksamma hormoner; estrogen och progesteron får inte användas ifall kvinnan själv haft en blodpropp, eller om en nära släkting haft en blodpropp utan att ha en benägenhet för det. P-piller rekommenderas inte heller åt personer som lider av migrän med aura. Däremot kan sk. minipiller, som endast har progesteron användas istället. – Folk är jättemedvetna nuförtiden, och läkare har inte idag samma auktoritära position som tidigare. Hälsovården ses mera som ett teamwork, säger Gyllenberg. Samtidigt funderar Gyllenberg ifall läkare oftare borde föreslå kopparspiral som alternativ, som annars inte ges särskilt mycket uppmärksamhet.
Hamnade i ett hormonhelvete Laura, som Studentbalet talat med och som vill vara anonym, vill slå ett slag för kopparspiralen. – Jag kunde inte tåla hormonella preventivmedel. Visst-jag blev inte gravid, men istället kände jag inte alls igen mig själv. Jag blev nedstämd, överkänslig och tappade sexlusten. Då är det ju egentligen ingen poäng med att äta p-piller.
Hur kom det sig att du till slut hittade fram till spiralen? – Jag testade så gott som alla hormonella varianter: olika märkens p-piller, minipiller, p-ring, hormonspiral och till och med avbrutet samlag vilket ju ledde till att jag blev gravid och gjorde en abort. Det var ju inte direkt trevligt, men i ett skede insåg jag att hormonpreparaten bara inte var ett alternativ för mig. Jag kände nästan att jag hellere blir gravid än mår dåligt varje dag. Jag märkte verkligen av en fysisk skillnad genast jag slutade stoppa i mig pillren. – Till slut blev jag ändå erbjuden att testa kopparspiral. Jag upplever att jag blev tvungen att verkligen argumentera för min sak innan det gick igenom, att läkare liksom inte ville tro på mitt omdöme om min egen kropp. Hur var det att sätta in kopparspiralen? – Visst gjorde det lite ont att sätta in den, men sen har jag inte behövt tänka en tanke på preventivmedel på fem år och behöver inte bli gravid för det. – Jag har nog funderat mycket på varför jag inte blev erbjuden spiralen tidigare, varför läkarna så ivrigt erbjöd just just piller. Det är både dyrare och innehåller större risker än kopparspiral. Senare har jag hört mig för bland vänner och bekanta och det finns väldigt många som har liknande problem. Ibland fattar de kanske inte ens att det beror på pillrena innan de slutar äta dem och märker att de känner sig helt annorlunda. – Hormoner är ju ingen struntsak, det är ju inte som att stoppa i sig ett vitaminpiller, utan de kan påverka nervsystemet väldigt starkt. Det att pillret överhuvudtaget kan stänga av en så grundläggande fysiologisk funktion som fruktbarhet säger ju i sig själv en hel del, tycker Laura.
Ojämnt ansvar I dag faller ofta ansvaret för att skydda sig mot en oönskad graviditet på kvinnan, eftersom dagens metoder för att hindra graviditet är utformade för att styra kvinnokroppen. Att preventivmedel skulle enligt lagen ges ut gratis åt unga, förutsätter att resurser sätts på att stöda och rådgiva. Heikinheimo hoppas att lagmotionen, ifall den går igenom, kommer att bidra till att det upprättas fler specialiserade preventionsrådginvingar. I och med vårdreformen finns det nu möjlighet att skapa nya enheter. Det är viktigt att servicen är ungdomsvänlig och lättillgänglig. Heikinheimo konstaterar att det i praktiken kan vara lättare att organisera sådana tjänster på mindre orter, som just exempelstaden Raumo
STUDENTBLADET
6/2016
31
INFLYTT I ANKDAMMEN Text: Emma Nippala Foto: Axel Åhman
På Medelhavsgatan på Busholmen i Helsingfors är ett byggnadsprojekt på slutrakan. De svenskspråkiga nationernas nya studentbostäder i det finlanssvenska kvarteret Victoria står inflyttningsklara och har sedan början av september börjat fyllas med invånare. Camilla Martins lägenhet, där hon och hennes pojkvän ska bo, står ännu så gott som tom. I köket står en vattenkokare och en pressopanna, i tamburen hänger några skjortor. Om några dagar ska paret flytta in och i lägenheten ekar Martins röst. – Vi har hittills bott i varsin lägenhet och vi ville flytta ihop. De här bostäderna blev färdiga helt passligt. Jag var med i Vasa nations styrelse också då det här projektet började planeras, så jag har ju vetat om vad som kommer att hända, men jag trodde inte att jag skulle få chansen att flytta in, men här är vi. Busholmens passliga läge är också en aspekt som talade för flytten. Martin kommer i ett huj att ta sig på cykel till Hanken, där hon studerar företagsledning. Pojkvännens resa till Aalto-universitetet kommer inte ännu att löpa riktigt så smidigt, men när Västmetron efter årsskiftet äntligen sätter i gång kommer resan att ta omkring en kvart.
STUDENTBLADET 6/2016
32
Bostaden är ljus och modern, och Martins två franska balkonger på tredje våningen vätter åt innegården, där byggfirmans personal står i. På innergården finns en lekplats, som ser ut att vara klar, men oljudet från byggnadsarbetet är stundvis obekvämt och barnen på det nyöppnade dagiset syns inte till. Fastigheterna på andra sidan innergården, där bland annat konstnärer ska få flytta in, saknar ännu sin fasad. Fastigheten där studentbostäderna finns är inte heller helt färdig. Till exempel bastubad får vänta i någon månad ännu. Det viktigaste är i sin ordning; lägenheterna är klara och byggdammet bortsopat, cykelförrådet är klart och redan fullt med cyklar, och i tvättstugan är det fritt fram att byka.
Byggnadsarbetet skapar oljud ute och inne, men om fönstret hålls stängt är hörs bara svaga ljud. Ljuden inifrån försvinner också i isoleringen. Men isoleringen har också sin negativa sida. Det problem som blivit bekant för studenterna i Majparken drabbar nu också dem på Busholmen; isoleringen hindrar mobilnätet från att fungera. – Jag har varit tvungen att gå till fönstret för att få nätet att funka, men det blir okej bara vi får wifi, säger Martin. Under ordinarie ansökningstid skickades 250 bostadsansökningar in, enligt Jesper Lapela som är styrelseorförande för fastighetsbolaget. Under hälften av sökande fick flytta in i den nya fastigheten, där det finns 102 lägenheter, som sammanlagt kan inhysa 124 studerande. Bostäderna ägs av de svenskspråkiga nationerna i Helsingforsregionen. De största ägarna är Teknologföreningen och Vasa nation som äger 50, respektive 35 procent av bolaget som äger bostäderna. Nationerna delar ut bostäderna enligt sina egna kriterier och poängsättningssystem. Nationsaktiva får poäng för sin aktivitet. Martin tycker att systemet är bra. – Det sporrar till aktivitet inom nationen. Det är väl ganska naturligt att om nationen lägger ner pengar på att bygga bostäder så har de som lagt ner tid på nationen möjlighet att utnyttja det. Men här bor inte bara de allra aktivaste. Det här ska ju vara bra också för gulisar som flyttar från Österbotten och har svårt att hitta bostad här, säger Martin. Att hela kvarteret ska bli finlandssvenskt kan ju verka lite konstigt, tycker Martin, men det kommer att bli trevligt att ha så många bekanta runt knuten eller i samma korridor till och med. Bekantskap skapar en trevlig stämning, anser hon. Enligt Lapela ska hela kvarteret Victoria ska bli klart tills sommaren 2017.
STUDENTBLADET
6/2016
33
Camilla Martin tror att det kommer att bli mysigt att ha så många bekanta nära.
ESSÄ:
Text: Pauliina Perkonoja Illustration: Flickr commons
JAG BRUKAR SKOJA OM ATT JAG SÄKERT VORE FÄRDIG POLITICES KANDIDAT IFALL JAG INTE SPELAT CANDY CRUSH SAGA. TYVÄRR LIGGER DET LITE SANNING I DET SKÄMTET. 95 % AV BEFOLKNINGEN MEDGER ATT DE IBLAND LIDER AV PROKRASTINERING, ELLER VANEMÄSSIGT UPPSKJUTARBETEENDE SOM DET ÄVEN KALLAS.
playlist på Spotify. Och gör en update på sociala medier: ”titta jag studerar”. Ifall den där svåra uppgiften finns där och spökar blir allt annat plötsligt så intressant, och hemmet har aldrig varit så städat som under studentskrivningarna eller graduseminariet. När börjar saker som Netflix och olika spel vi betalar för och använder för att koppla av bli sätt att undgå det vi egentligen borde
Över en femtedel anser sig vara kroniska prokrastinerare i interna-
göra? Ifall det samtidigt finns något vi borde göra, som att läsa på
tionella undersökningar, och förhalning är speciellt vanligt hos stu-
tent, skriva essä, svara på jobbiga mejl, fylla i skattedeklarationen
derande och akademiker. Hur kommer det sig? Du har ansökt om
eller betala räkningar, så går det inte att njuta av avkopplande
studieplats, blivit antagen och i bästa fall börjat studera något du
aktiviteter. De blir nöjen man egentligen inte njuter av, eftersom de
vet att passar dig perfekt och som du valt helt själv. Du är ivrig, vill
ogjorda uppgifterna hela tiden gör sig påminda. Det problematiska
lära dig nytt och tycker att föreläsningarna är givande och intres-
är att det hela tiden finns saker man borde göra eller kunde ta
santa. Men när du ska sätta dig och läsa på tentboken förvandlas
itu med. Det går inte att leva i stunden om man samtidigt har en
den till en motbjudande tegelsten. Hur kan ett ämne du brinner för
känsla att man flyr från något. Och även om man till slut får saker
plötsligt bli något du skyr som elden? Hur kan de intressanta stu-
gjorda, är det ändå svårt att vara nöjd eftersom man kunde ha gjort
dierna som borde motivera en förvandlas till något så komplicerat?
det bättre och effektivare.
Varför är det svårt att ta itu med saker? Det går inte att bara ta sig i nackskinnet. Just do it fungerar liksom inte. Man kollar Facebook för sjuttonde gången, Instagram, Jodel, bestämmer sig för att ladda ner Snapchat och stalka gamla klass-
STUDENTBLADET 6/2016
34
kompisar på LinkedIn, läser e-posten, Iltalehti och Blondinbellas blogg så att man till slut hamnar på 9GAG eller en Wikipedia-artikel om sniglar. I stället tvättar man kläder, diskar, och damsuger, börjar gå igenom gamla pappershögar och river ut hela garderoben. Det går ju inte att sätta sig ner och skriva på en essä ifall man inte städar skrivbordet först, kokar kaffe eller te, och hittar en lämplig
De bakomliggande orsakerna till dessa kontraproduktiva beteendemönster är mångfacetterade. I grund och botten handlar det ändå sällan om stigmatiserande lathet eller lättja, utan ett mer eller mindre omedvetet sätt att psykologiskt skydda oss själva mot negativa känslor. Att börja med en omfattande jobbig uppgift väcker ångest, och så fort vi lurar oss själva genom att ta itu med en mindre viktig uppgift vi vet vi klarar av så minskar ångesten. Det känns genast bättre då vi ”bestämt oss” för att göra saken imorgon (eller någon annan dag) istället, men samtidigt är vi väldigt dåliga på att förutsäga hur vi verkligen kommer att känna oss i framtiden. Därför är det lätt att intala sig själv att det kommer att vara lättare att ta itu med uppgiften längre fram och att vi kommer att vara mycket mer motiverade lite senare, då vi t.ex. är utvilade och presterar bättre. Men så är givetvis sällan fallet. Förutom att en snabb belöning lockar oss att prokrastinera, kan även krav man har på sig själv mota oss i grind. För perfektionister som inte vill lämna in ett halvhjärtat arbete utan vill prestera sitt bästa är tröskeln att börja hög, eftersom de egna kraven är alltför utopistiska. När deadline sedan närmar sig övergår drömmen om ett utmärkt jobb till en mardröm där ingenting är färdigt. Prestationsångesten kan även leda till svartvitt tänkande – allt eller inget – jag kan och vet inte allt för att klara denna uppgift, så då gör jag ingenting. Vi begår även ofta planeringsfel och underskattar tiden det kommer att ta att få saken gjord. Speciellt hårt går detta åt studerande som tänker att de kan avklara jobbet i en stor kraftansträngning just före deadline; de märker återigen att tiden tar slut. I dessa situationer lönar det sig att fundera på hur lång tid liknande arbeten i verkligheten tagit tidigare eller försöka uppskatta hur länge det skulle ta för andra. Enligt studier förutsäger självkontroll studieframgång bättre än IQ. Det är alltså viljestyrkan som spelar en viktig roll i om man lyckas med något man bestämt sig för – om det så handlar om att motionera mera, titta mindre på tv eller få essäer skrivna i tid. Det verkar dock som att självkontrollen kan tryta då man aktivt måste fokusera på något en längre tid, som att studera. Forskning visar att collegestudenter i slutet av tentveckan är lättretligare, använder pengar mer impulsivt, äter mera skräpmat, dricker mera alkohol och kaffe eller te, rör på sig mindre och sover mera, städar mindre hemma och till och med tar sämre hand om sin personliga hygien. Paradoxen är alltså att studenterna använder mycket viljestyrka för att försöka få sig att studera mera, men slutresultatet blir det omvända. Känner du igen dig? Effektivitetshetsen i dagens samhälle och kraven på att utexamineras allt snabbare gör knappast situationen bättre, det kan tvärtemot öka pressen och stressen vilket leder till ännu mer undvikandebeteende. Samtidigt blir tidstjuvarna allt fler och svårare att motstå. Man kanske dyker upp på jobbet eller sätter sig vid skrivbordet, men tankarna kan vandra iväg vilket ögonblick som helst. Frestelserna tar aldrig slut. De goda nyheterna är att man genom att öva på självstyrning och – behärskning kan bli bättre på att börja med otrevliga uppgifter i tid. Man kan sluta lura sig själv, se sig som ett offer och erkänna att man flyr ansvar. Det är lätt hänt att man övertygar sig själv om att det är acceptabelt att göra något annat i stället, men så länge man går med på detta är det svårt att nå de saker i livet man anser vara viktiga.
STUDENTBLADET
6/2016
35
Text: Pauliina Perkonoja Foto: Flickr commons
•
Har du svårt att planera en tidtabell och
sedan hålla den?
•
Kräver du perfektionism och samlar på
dig mer och mer information förrän du kan börja?
•
Är du rädd för vad slutresultatet och
bedömningen kommer att bli?
•
gången. Dela in arbetet i mindre delar – vad
•
Tar du på dig en massa ansvarsuppgifter
Prioritera och ta itu med en uppgift åt
är det minsta möjliga du kunde göra för att
och har svårt att säga nej?
komma framåt? Prova på Pomodorometo-
den (jobba koncentrerat 25 minuter, ta en
•
Har du svårt att fatta beslut för att du är
rädd för att göra fel?
5 minuters paus och upprepa). Ifall en uppgift tar mindre än 5 minuter, gör
1 Känn igen prokrastineringen. De flesta vet att de skjuter upp saker, men det finns ändå flera tecken man
3. Utnyttja olika metoder och strategier.
•
•
Börja jobba men genast ta en kaffepaus
andra i att fokusera på era uppgifter.
•
försvar. Lägg undan mobilen och iPaden i
•
Göra uppgifter som du tänkte få gjort för
flera dagar sedan
STUDENTBLADET 6/2016
36
2. Förstå varför man prokrastinerar. Vad ligger bakom det problematiska beteendemönstret?
•
Känns uppgiften för stor och överväldi-
gande?
en låda, stäng av internet eller begränsa tillgången till irrelevanta hemsidor, ta dig
Läsa e-posten eller meddelanden utan
att svara på dem
Skapa förutsättningar för att lyckas.
Gå till anfall mot uppskjutandet, inte till
eller kolla mejlen i stället
•
Be någon du känner kolla att du håller
din plan. Studera tillsammans och stöd var-
prioritet Vänta på den rätta tidpunkten
Belöna dig själv efteråt och njut av käns-
Ta itu med uppgifter som har en lägre
•
•
lan av att ha åstadkommit något.
kan se upp för:
•
den genast.
till biblioteket eller stäng dörren till arbets-
•
rummet, köp hem hälsosam mat, rör på dig Tänk långsiktigt. Ifall ditt mål är att
utexamineras och komma framåt i livet är
och sov tillräckligt.
denna deadline ett steg på vägen mot en
•
tillvaro enligt dina verkliga värderingar.
ändra på en dålig vana och du kommer att
misslyckas flera gånger, men ge inte upp!
•
Tänk på de negativa följderna av att
Det kommer inte att vara lätt att
Självbehärskning är som en muskel du kan
lämna allt till sista minuten. Stressen och
träna, och du kommer att märka positiva
ångesten, dåligt slutresultat, ditt anseende
bieffekter även inom andra livsområden.
kan försämras, din livsstil blir ohälsosam-
Försök ändra på ett beteende åt gången;
mare etc.
nyårslöften fungerar sällan eftersom man
tar sig vatten över huvudet och försöker ändra på allt samtidigt.
6/2016
37
STUDENTBLADET
N A M Text & foto: Fia Doepel
UGNSROSTAD BUTTERNUTPUMPA MED GRÖNKÅL OCH QUINOA för 4 personer 1 liten butternutpumpa, ca 1 kg 4 stora blad grönkål 1 gul lök 2,5dl quinoa 1 buljongtärning, grönsak ca 4-5dl vatten en skvätt olivolja himalayasalt rostade sesam- och pumpafrön 1. Sätt ugnen på 200°. Skala och hacka pumpan i små bitar, lägg i en skål och ringla över olivolja och lite himalayasalt. Rör om ordentligt. Rosta mitt i ugnen i ca 25 minuter.
lite olivolja i bottnen på en tjockbottnad gryta, lägg i den hackade löken och fräs i någon minut på medelvärme. Lägg i quinoan, 1/3 av vattnet samt buljongtärningen. Låt koka upp, sänk värmen och sjud tills vattnet kokat i ungefär 15min, häll i mera vatten, lite i taget. 3. Då ca 5 min av koktiden på quinoan återstår lägger du i den hackade grönkålen. Rosta frön på medelhög värme i en stekpanna. 4. Klart! Häll upp i skålar eller en stor skål om du vill servera som en sallad, lägg i den rostade pumpan och toppa med rostade frön. NJUT!
2. Skala och hacka löken, tvätta grönkålen och hacka. Ringla Tips! Quinoan kan med fördel bytas ut mot t.ex. gröna linser. eller fullkornsvete.
S I S TA
En gamyls bekännelser - Inget var bättre förr,
O
RD
ET
förutom min förmåga att festa Förra helgen träffade jag kompisar för att dricka öl och snacka skit, som vilken annan helg som helst. Men vi gick inte på vilken annan fest som helst. Vi gick på studiefest. Det var den första studiefesten jag gått på på ett år, tror jag. Det var svettigt, decibelnivåerna var olidliga och jag har aldrig känt mig äldre. Missförstå mig rätt. Det var en bra fest, helt säkert - gulisarna verkade ju urpeppiga, ölen hade åtminstone i nåt skedet av kvällen varit kall, och dansgolvet var kladdigt, som sig bör. De enda som inte verkade tycka allt var toppen var jag och mina kompisar; ett gäng malplacerade äldre studerande. Jag brukade tycka det var tröttsamt när äldre studerande satt och tjatade om hur gamla de kände sig, för objektivt sett var de inte gamla. För länge sedan när medellivslängden låg omkring 40-snåret var 24 kanske en helt aktningsvärd ålder, men i dag är ingen finländsk 24 åring gammal. I helgen kunde jag ändå för första gången på allvar relatera till känslan som många andra före mig beklagat sig över. Det är inte det att jag skulle vara för mogen (för jag är ganska barnslig ännu), det var inte det att jag skulle ha varit för nykter (jag drack minttu för att försäkra mig om saken), och det var inte det att festen skulle ha varit dålig (läs ovan).
Emma Nippala, Studentbladets redaktionssekreterare
Som yngre studerande kände jag utan undantag en förväntan inför festerna - vad kommer att hända, vilka personer kommer jag att träffa, vad kommer alla att tala om på måndagen? Om jag inte går på alla fester missar jag säkert allt det roliga? Klassisk FOMO. Studiefester har utan tvekan alltid varit svettiga, men när jag efter att ha sett allt studiefester har att erbjuda och också lidit av det dagen efter alltför många gånger, har jag utvecklat en sinnesro och säkerhet på att jag inte missar något. Det gör det lätt för mig att avsluta kvällen tidigt om jag inte är tillräckligt bekväm. Helsingin Sanomat skrev nyligen att hälften av universitetstuderande inte utexamineras inom sju år efter att ha börjat sina studier; studietiden är en lång tid i en ung människas liv. Studieliv associeras med fest och rojs av de mest kreativa slagen, men få orkar väl hålla på i särskilt många år. Åtminstone orkar inte jag, åtminstone inte just nu. Jag kan ju inte veta hur allvarliga de äldre studerande var när de för några år sen beklagade sig över att de var gamla. Men jag vet att jag inte alls känner att det är beklagligt. Vad ska studielivet innebära i det här livsskedet när den egna FOMO:n förpassats till historian och en är för bekväm för att sitza och pyjamasbyxornas och Netflixs lockelse gör sig påmind snart efter midnatt? Det ser jag faktiskt framemot att uppleva. PS. Om du också har glömt hur det känns att vara gulis, kan du läsa om det i början av tidningen.
STUDENTBLADET 6/2016
38
VILL DU SKRIVA/ ILLUSTRERA/ FOTOGRAFERA FÖR STBL? MAILA OSS! RED@STBL.FI
stbl.fi
Studentbladet
@Studentbladet
studentbladet