STBL 06/2014

Studentbladet OKTOBER 2014

Revolution채ra studerande

Tema: Arbete s. 23

Hipster Slayer s. 20

LEDARE

Studerande, använd era röster!

I HÖST BLIR DET DAGS IGEN för fullmäktigeval i landets stud­

erandekårer. Studerande ska välja vem de vill att ska re­ presentera deras åsikter det kommande året, en del grupp­ eringar ska röstas ut och en del ska få fortsatt stöd.

DET ÄR INTE SVÅRT att förutspå valdeltagandet. Förra året landade deltagandet i mer eller mindre varje kårval på 30 procent – ett oroväckande lågt tal – och det finns inte mycket som talar för att siffran kommer att stiga i år. Är det en känsla av maktlöshet som råder bland studeran­ de? Har stud­erande helt enkelt inget att tycka till om, eller påverkar de via andra kanaler? Ett problem som helt klart finns i en del av kårerna är bristen på när­ het till sina medlemmar vilket kan fjärma väljare.

REFORMEN SOM SKULLE GE FRIHET till de finländska universi­

teten och göra dem internationellt konkurrenskraftiga slog fel och istället sitter flera universitet (och yrkeshögskolor också för den delen) nu med rumpan i vädret och funderar var de kan spara in. Samarbetsförhandlingarna på högsko­ lorna har utförts precis som på företag: institutionerna som visat mest underskott påverkas främst. Interna marknader har skapats inom högskolorna där fa­ kulteterna slåss om pengarna.

Att reformen inte helt gick som tänkt är inget nytt. Visst fanns det en positiv tan­ ke bakom reformen: att få universite­ ten att närma sig samhället, men de negativa effekterna påverkar sist och slutligen oss studerande.

Tryckt stämning bland per­ sonalen, mindre undervisning och fler boktenter, för att nämna några.

”Samarbetsförhandlingarna på högskolorna har utförts precis som på företag.”

NU OM NÅGONSIN finns det behov för akt­

 J U L I U S VON W R IG H T CHEFREDAKTÖR

iva studerande. Det har skett otroligt myck­ et inom högskolorna under de senaste åren.

Både yrkeshögskolorna och universiteten har ge­ nomgått stora fin­ansiella och strukturella reformer.

Universitetsreformen 2010 ledde till att universiteten numera drivs som företag. Universitetsrektorernas löner skjöt i höjden och styrelserna profession­aliserades. Tar vi Helsingfors universitet som exempel så fick rektorn en lö­ nehöjning på över 60 procent och utgift­erna för styrelsen ökade hundra­fallt jämfört med den tidigare motsvarigheten.

DET ÄR DAGS för studerande att ta ställning – som de kunder vi blivit – i Högskolan AB. Vi borde föra en värdediskussion om vad vi tycker att ska vara utbildningens främsta mål: att främja kunskap eller skapa vinst? För sist och slutligen, om vi går till kär­ nan i det hela, så är universiteten inget utan oss studerande.

OM VILJAN FINNS så kan kårerna vara starka spelare i form­ andet av utbildningspolitiken i Finland. Så snälla, använd din röst denna höst.

”En kan du väl ta?”

D

et är inte ofta en som studerande har chansen att tacka nej till en öl eller ett glas vin. Det hör ju till att dricka. Att tacka nej till en alkoholportion är samma sak som att frivilligt utesluta sig från soci­ ala sammanhang och nätverkande. Personen utan ölburken i handen betraktas direkt som något skumt, som personen som kommer att komma ihåg de där pinsamma snilleblixtarna och tafatta flirtförsöken. När alla är fulla kan de åtminstone låtsas att ingen kommer ihåg något av allt det pinsamma efteråt.

Men den nyktra kan liksom inte låtsas.

D  EDIT LINDBLAD REDAKTIONSSEKRETERARE

et hör till att supa under studietiden. Det är något som bankas in från första dagen, första sitsen, gulis­ intagningen, hemmafesten. Och visst, det är ett väl­ digt effektivt sätt att lära känna sina medstuderande på. Det är dessvärre det enda sättet. För visst, nationer och ämnes­ föreningar är väldigt bra på att också ordna andra evenemang, allt från teater och megazone till joggingrundor, men de här evenemangen tenderar att ordnas efter att alla gulisevene­ mang och första fester stökats undan. Efter att alla redan lärt

känna varandra, grupperat sig och hittat sällskap. Personen som tackat nej till ölen och vinet är då direkt i ett annat start­ läge i det sociala sammanhanget än de som supit tillsammans på en efterfest.

D

en som inte dricker förväntas alltid förklara varför hen inte dricker. Det ska finnas någon särskild anledning samtidigt som en föreläsning nästa dag eller en tent i övermorgon inte räcker som svar. För alla andra dricker, ”och vi ska också på den där tenten ju!” Att ens behöva komma med svepskäl för att inte dricka eller hålla sig till en mindre mängd känns oförståeligt och tråkigt.

T

anken är inte heller att den här texten ska vara någon­ slags högstadielärares predikan om att all alkohol borde tömmas ner i lavoaren eller att sitsar borde förbjudas.

Men det kanske är dags att vi alla ser över alkoholnormen som även vi själva som studerande upprätthåller och inte skratta till och erbjuda en snaps nästa gång någon säger nej tack.

14

innehåll 2 LEDARE

4-5 MISSVISANDE STATISTIK 6 SÄKER PÅ DITT STUDIEVAL? 7 MINISTERN OM STUDIESTÖDET 9-11 ÖSTERSJÖN MÅR ILLA 12-13 EFTER MAJDAN 14-15 CENSURERAD KONST 16 SVENSKA VALET OROAR 18-19 GULIS, TITTA HIT! 20-22 FRÅN KURS TILL BAND 23 TEMA: ARBETE

”I Iran är kvinnorna mycket aktiva inom konst, det har de varit både före och efter revolutionen.”

27

”Jag tycker om att jobba självständigt och ha ansvar.”

24-25 VARFÖR JOBBA? 26 EN IDEALISERAD PASSION 28-29 KONKURRENS I KINA 30 OAVLÖNAD PRAKTIK 32-33 HIERARKISKA UPPDELNINGAR 36 BASINKOMST TILL ALLA?

TEMA: ARBETE

23–37

38 FINCHERS VÄRLD

RÄDDA ÖSTERSJÖN GENOM ATT ÄTA!

9–11

M E DA RB E TA RE

JAC OB H E DE RO S Jacob är nyss hemkommen till Skåne efter en utflykt som valbevakande journalist i Bryssel.

Miljöpolitiskt inriktad, men med stor förkärlek för utbildningspolitik och allt fuffens som sker i Europas huvudstad. Han är en tidigare statsve­ tarstudent och webbredaktör på Studentbladets tidningskollega Lundagård i Lund.

E M I L I A N Y B E RG Emilia är inne på sitt sista år av studier till kulturproducent, jobbar som frilansfotograf och är bosatt i Helsingfors. Hon har en förkärlek till allt som gäller konst, konstigheter och Karis och tillbringar sin fritid med att kolla roliga kattvideon på nätet och hänger på mysiga cafén.

SARA ÖSTMAN Sara är en andra årets journalistikstuderande med passion för konst, ärliga biografier och galenhet på dansgolvet. På fritiden ritar hon småpolitiska tuschteckningar och skriver opublicerade blogg­ inlägg. Drömmen är att i framtiden resa och göra dokumentärfilmer som kan spränga fördomar och sprida lite medvetenhet omkring sig.

S T B L- PA N E L E N Studietakt

Den långa studietiden en myt? text JULIUS VON WRIGHT

Nästan varannan 20–29-åring i Finland studerar. Det sätter oss i toppen på listan, visar OECD:s nya jämförelse av utbildningssystem, Education at a Glance. Av OECD-länderna är det bara Danmark som har en högre andel. Finland är de långa studietider­nas förlovade land konstaterar undervisnings- och kulturministeriet utgående från rapporten.

Ministeriet säger att det är problematiskt att unga i Finland utexamineras sent jämfört med andra OECD-länder och att de är äldre då de stiger in på arbetsmarknaden.

Då Studentbladet hör sig för med sina medlemskårer och de

nationella förbunden dras en nästan enhällig suck: statistiken är ofta missvisande. Tar man i beaktande värnplikten och de höga examenskraven så är studietiden inte alls lång. Och istället för att göra praktik efter examen så samlar studerande i Finland in arbetserfarenhet parallellt med studierna, så i det stora hela är finska studerande inte mycket efter de andra länderna.

Samtidigt konstaterar alla de tillfrågade att högskolorna kunde underlätta sina system för att motivera studerande att snabbare utexamineras, men förändringen ska ske utan tvång och piska.

Läs vad månadens panelister svarade på frågan: Vad anser ni? Är studietiden för lång eller kort i Finland? Vad borde göras för att för­ korta/förlänga studietiden? Finns det perspektiv på studietidens längd som saknas i den allmänna debatten?

vice styrelseordförande för Finlands studerandekårers förbund (SAMOK)

MIKKEL NÄKKÄLÄJÄRVI

LAURI LEHTORUUSU

SAMOK: Ändamålsenligt med snabbare

AUS: En trygg utkomst ett måste!

Studietiderna i Finland är enligt mig inte för långa. Enligt OECD:s statistik finns det exceptionellt många 20–29-åringar inom utbildningen och många andra internationella jämförelser visar att finländare utexamineras senare än andra. Många drar slutsatsen att de finska högskolorna är ineffektiva och att studerandena är lata. Som lösning föreslås mer piska.

Den höga åldern hos dem som utexamineras beror egentligen på att finska högskoleexamina tar längre att avlägga jämfört med andra länder (en yrkes­ högskoleexamen tar vanligtvis 3,5 eller 4 år och universtitetsexamen 5 år) och vårt system saknar helt och hållet kortare examina, som är vanliga i många andra länder.

Det lättaste sättet att förkorta studietiden i Finland skulle säkert vara att för­ minska omfattningen på examina. Men är det ändamålsenligt att få studerande snabbare klara på bekostnad av kunskap? Jag skulle säga nej.

Studietiden i Finland är inte märkbart längre än i andra jämförelseländer trots att många arbetar på sidan om sina studier. Det finns ändå mycket som de finska universiteten borde förbättra. Att byta huvudämne kan vara svårt. Be­ gränsningar i hur många som får delta i kurser, hur många gånger kurser ar­ rangeras och stränga krav på hur kurser ska avläggas bromsar studietakten.

Utan ett tillräckligt stort kursutbud kan man inte erbjuda en tillräckligt bind­ ande och motiverande utbildning.

Det lönar sig inte att förkorta studietakten med tvång. Det viktigaste är att se till att studerande har bra möjligheter att få jobb efter examen och att stud­ erande har valt rätt bransch.

Det bästa sättet att förkorta studietakten är att erbjuda en motiverande studie­miljö där det är möjligt att studera på djupet. För det här behöver stude­ rande en trygg utkomst och universiteten behöver tillräckliga resurser för att erbjuda heltäckande studier och tillräcklig studiehandledning.

takt på bekostnad av kvalitet?

4

styrelseordförande för Aaltouniversitetets studentkår (AUS)

styrelseordförande för Arcada studerandekår (ASK)

högskole- och socialpolitiskt ansvarig styrelsemedlem vid Svenska Handelshögskolans Studentkår (SHS)

JANI RÄSÄNEN

FILIP BJÖRKLÖF

ASK: Ge möjlighet till sommarstudier!

Arcada studerandekår anser att snabba studietider inte har ett egenvärde om inte kvaliteten på utbildningen och kompetenskraften på examen kan garanteras.

ASK anser att det centrala ur ett studerandeperspektiv, speciellt med tanke på snabbare studietider, är kvaliteten på utbildningen och möjligheten till tillgodo­ läsandet av tidigare kunnande. Detta innebär även att studerande i allt större grad ska kunna utföra studier vid fler institutioner och gärna även ha möjlighet­en att studera under sommaren. Planering av undervisningen måste ske så att stu­ derande har möjlighet att studera på heltid. Samtidigt måste man i planeringen av studiestöd och studier ta hänsyn till att många studerande är tvungna att ar­ beta vid sidan om studierna för att ekonomiskt klara sig. Detta i sin tur kan skapa hinder för en snabb studietakt.

40

av 20–29-åringar i Finland deltar i utbildning. En siffra som bara Danmark slår i OECD-jämförelsen.

Källa: Education at a Glance 2014.

styrelsemedlem med ansvar för högskolepolitik vid Finlands studentkårers förbund (FSF)

MARI KRÖGER

FSF: Vi ska inte stirra oss

blinda på snedvriden statistik!

Stirrar man på OECD:s statistik så verkar finländarnas studietider långa. Där­ emot sysselsätts utexaminerade studerande inom sina branscher lika snabbt som i andra länder. Vi samlar ofta in arbetserfarenhet under studietiden, då studerande i andra länder gör det efter examen i form av obetald praktik. Att förkorta studietiden skulle endast marginellt förlänga tiden i arbetslivet och det finns inga tecken på att det skulle förbättra kvaliteten på utbildning.

Den offentliga debatten cirkulerar ofta kring utdragna studietider och lata stu­ derande. Statistiken som används baseras däremot på felaktiga uppgifter. Till exempel frånvaron som beror på värnplikt räknas ofta med i statistiken trots att det inte går att studera samtidigt. Studietiderna är som en nål i ögat trots att de egentligen inte är orimliga. Studerande åsidosätts på olika sätt fast man borde satsa på utbildningarnas kvalitet och möjligheterna att studera. På så sätt kunde man förbättra Finland – inte genom att stirra sig blind på snedvriden statistik.

SHS: Utbildningen

måste vara relevant!

Ekonomer överlag är relativt snabba på att utexamineras. Detta kan tolk­ as som att utbildningen som erbjuds är relevant för arbetslivet och att studerandena överlag är motiverade. Dessa två faktorer är oerhört viktiga för ett bra studieliv och ett fungerande samhälle.

Att finländare i allmänhet inte utexamineras lika snabbt har flera orsa­ ker. En av dessa är att vi jobbar vid sidan om studierna, vilket inte är lika vanligt i andra länder.

Det är förstås även ett obestridligt faktum att den allmänna värnplikten gör att framförallt män kommer ut i studie- och arbetslivet ett år senare än i de flesta andra OECD-länderna. I värsta fall kan värnplikten förlänga tiden innan studierna inleds med två år på grund av opassande tjänst­ göringstid.

Utmaningarna på arbetsmarknaden kan också anses vara en bidragan­ de faktor till förlängda studier. Eftersom det är svårt att hitta jobb så är studierna mera lockande, och ivern att komma ut i arbetslivet minskar.

En alltför lång studietid är förstås problematiskt ur ett nationalekonom­iskt perspektiv, eftersom det i kombination med de demo­grafiska problemen och en låg pensionsålder leder till att försörj­ ningsgraden sjunker ytterligare. Men det viktigaste är ändå att se till att utbildningen är relevant för arbetslivet och att studerande kan hitta ett jobb som motsvarar sin examen. Om dessa kriterier uppfylls är ett halvt års förlängda studier inte speciellt problematiskt.

SÅ HÄR FUNGERAR STBL-PANELEN ST BL-panelen består i i detta nummer av medlemskårerna i Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) samt de nationella paraplyorganisa­ tionerna för studerande.

Frågan skickades till Aalto-Universitets Studentkår, Arcada Studerande­ kår, Helsingfors Universitets Studentkår, Studerandekåren Novium, Svenska Handelshögskolans Studentkår samt till förbunden Finlands Studentkårersförbund (FSF) och Finlands studerandekårers förbund (SA MOK).

Studerandekåren Novium och Helsingfors Universitets Studentkår valde att inte svara på frågan.

5

S S I - KO LU M N E N Antagningsreform

Än så länge kan du ändra dig

STUDERANDE , LÄS

ELIN ANDERSSON

JUST NU KRYLLAR KORRIDORERNA av första årets studerande som ivrigt springer till sina föreläsningar. För en del är det spännande att ta emot sin första studieplats och komma in i studielivet. För andra är det kanske re­ dan andra eller tredje gången de är gulnäbbar. Än så länge kan man fort­ farande enkelt ändra sig och söka in på en ny linje. ÅR 2016 genomförs reformen av högskolornas studerandeantagning. Då

kommer högskolorna att kunna lägga upp kvoter för hur många av de an­ tagna som ska ha sökt sin första studieplats. Motiveringen till denna re­ form är att sänka åldern då studierna inleds, snabba på övergången från studier till arbetslivet och förhindra utslagningen av unga. För de som re­ dan studerar något men som skulle vilja byta ämne borde högskolorna er­ bjuda interna kanaler, både inom högskolan och mellan dem. På det här viset skulle de som vill byta ämne inte behöva söka via det allmänna an­ tagningssystemet. Samtidigt skulle en studerande inte heller kunna ha två studieplatser samtidigt. ÄVEN ANSÖKNINGSSYSTEMET FÖRNYAS. I det nya systemet ska du rang­

ordna dina val av högskola. Om du inte kommer in på ditt första alternativ kommer du istället att erbjudas ditt andra alternativ och så vidare. De sö­ kande kommer att erbjudas enbart en studieplats.

FRÅGAN ÄR OM REFORMEN då verkligen kommer att leda till att sänka ål­

dern för inledandet av studierna? I och med att du får bättre poäng i an­ sökningssystemet då du ansöker om din första studieplats kan det vara att fler studerande inte tar emot en studieplats alls om de inte kommer in till sitt första val.

VAD SKA DESSA UNGA göra under tiden de väntar på att kunna ansöka på nytt? Att söka arbete skulle säkert vara ett bra alternativ men på grund av det ekonomiska läget kan det vara svårt att få arbete som ung. Detta kan i sin tur leda till utslagning. Högskolorna har inte ännu meddelat hur de tänker lösa frågan med byte av linje inom och mellan högskolorna, och således är det oklart hur man ska kunna byta linje om man väljer att börja studera något annat än det man hade som sitt första alternativ. Därför är det osäkert om reformen verkligen kommer att leda till en sänkt ålder då studierna inleds.

EN ANNAN TANKE med reformen är att hindra utslagningen av unga i och med att universiteten kan erbjuda fler platser åt nya då man inte kan uppta två platser samtidigt. Detta är en god tanke, men på grund av hur reformen med antagningssystemet är uppbyggt kan effekten bli exakt det motsatta, med fler unga som är sysslolösa medan de väntar på att kom­ ma in till sin drömstudieplats. Detta återstår att se. Men tills dess kan det vara värt att notera att om du ännu vill ändra dig kan det löna sig att göra det senast nästa vår för följande gång kanske det inte är lika enkelt mera.

Elin Andersson är styrelseordförande för Svenska Studerandes Intresseförening r.f.

FOTO: JENNY BLOMQVIST

Välj mellan Hufvudstadsbladet, västra nyland, Borgåbladet och Östra Nyland.

För att få studierabatten ska du studera, bo i eget hushåll och vara högst 29 år gammal. Studierabatten begränsas till sex år.

Ange läroanstalt, numret på ditt studiekort samt födelseår när du tecknar din prenumeration.

NYHET! I prenumerationen ingår nu också tillgång till e-tidningen på dator, tidningsappar för pekplatta och smarttelefon, HBL+ för pekplatta samt KSF Medias elektroniska textarkiv.

I KORTHET Finland

MINISTERN OM STUDIESTÖDET

Jämlikhetsprojekt med FSF Finlands studentkårers förbund har under ett år haft ett projekt om utbildningens jämställdhet och jämlikhet, ett projekt som nu börjar lida mot sitt slut.

Tanken har varit att via projektet öka vetskapen och lyfta upp problemen i skolorna. FSF publicerar i slutet av 2014 en artikelsamling som grubblar över dimen­ sionerna, den historiska utvecklingen och nu­tiden i jämlik och jämställd utbildning. Fram till 1.10 kan även du bidra med din upplevelse om skolan genom att mejla din berättelse till tasa-arvoprojekti(at)syl.fi.

En del av historierna tas med i publikationen.

Samarbete bland konststuderande

Konstuniversitetet som innefattar Bildkonstakademin, Teaterhögskolan och Sibeliusakademin fortsätter att även under läsåren 2014–2015 öka på samarbetet mellan de olika konstinriktningarna, bland annat genom att ordna gemensamma kurser för alla universitetets studerande. År 2013 var det 11 procent av de studerande som anmälde sig till kurserma och nu är målet att fördubbla antalet anmälda studerande till de gemensamma kurserna till år 2016.

Helsingfors universitet Finlands bästa enligt ranking foto: Laura Kotila

Minister Viitanen: ”Mycket kvar att förbättra i studiestödet” Våren 2014 hörde Studentbladet av sig till den ny­till­trädde kultur- och bostadsministern PIA VIITANEN (socialdemokraterna) för att pejla läget.

Studiestödet har förändrats mycket och särskilt de som börjar studera nu på hösten har fått nya villkor att anpassa sig efter. Vi var nyfikna på hur minister Viitanen såg på framtiden.

Efter två månader plingade det till i inkorgen på en tom redaktion som redan gått på semester. Här är vad Viitanen svarade oss.

Studiepenningen har förändrats mycket under de senaste åren. Hur länge tror Ni att den modell som träder i kraft 1.8.2014 kommer att hålla i sig?

– Efter de senaste ändringarna finns inga nya i sikte när det gäller studiestödets grundstruktur. Det finns så klart mycket kvar att förbättra i frågan om studie­stödet, men eftersom alla reformer måste vara kostnads­neutrala har det inte varit möjligt att gripa sig an alla problem med det under den här regeringen.

Några större förbättringar i fråga om det stöd som ges i form av studiepenning och bostadstillägg kan bara göras om statens finansiella läge medger det. Från stud­erandehåll har det framhållits att nästa åtgärd borde vara att ge bostadstillägget större täckningsgrad.

Jämfört med övriga Norden så är studielånet i Finland en liten andel av totala studiestödet (ex. Island ger inget stöd, bara lån). Kommer studielånets andel av studiestödet i Finland att öka i framtiden?

– Eftersom lånet är en del av studiestödet, bör dess andel vid behov höjas – liksom också den andel som utbetalas i form av studiepenning och bostadstillägg.

Kommer studiestödsmånaderna att hållas vid 64, eller kan vi vänta oss ytterligare sänkningar i antalet?

– Den nuvarande maximala stödtiden möjliggör att en del av studiestödet får användas efter att man fått sin examen – till exempel för specialiseringsstudier – och därför bör stödtiden på 64 månader inte skäras ner.

Olika tilltag, som effektivitetskrav inom hög­ skolornas finansiering och färre studiestöds­ månader, tyder på att regeringen vill få studer­ ande snabbare ut i arbetslivet. Vad anser Ni vara det bästa sättet att säkerställa en kvalitativ utbildning för studerande?

– Att se till att högskolorna har tillräckliga resurser.

JULIUS VON WRIGHT

Helsingfors universitet placerar sig som bästa finska universitet på QS:s världsranking på en 67:de plats. HU klarar sig bäst inom området konst och humaniora och förbättrar klart i faktorn om universitetets anseende och rykte.

Aalto-universitetet placerar sig på en 187:de plats, en förbättring på 9 pinsteg. Från universitetets håll säger man att man är nöjd med placeringen med tanke på att Aalto bara har funnits i fem år och en stor del av poängen kommer från vilket anseende universtitetet har.

I den nordiska jämförelsen placerar sig HU på tredje plats efter Köpenhamns universitet och Lunds universitet.

QS:s rankning baserar sig på artikelciteringar, för­ hållandet mellan antalet studerande och personal och internationalisering. Hela 50 procent kommer från hur välansedd universitetet är bland akademiker. www.topuniversities.com

Studenthälsovården kan pusta ut – tills vidare

Regeringen har dragit tillbaka beslutet om att helt skära bort SH VS:s hyresunderstöd. Förslaget som kom efter förra vårens budgetförhandlingar skulle ha minskat SH VS:s totala budget med en femtedel, men nu har undervisnings- och kulturministeriet beslutat att man ändå betalar ut halva understödet.

– För en gångs skull kan man ärligt säga ett tack till beslutsfattarna, säger FSF:s ordförande Piia Kuosmanen. Men förstås skulle det vara bättre om finansieringen inte alls skärs ner.

Med bara halva hyresunderstödet kvar så måste SH VS hur som helst se över sin verksamhet. Även den nya socialvårdslagen kommer att påverka studenthälsovården, men ännu är det svårt att säga vilka effekterna blir.

Påverka framtidens universitet!

Finlands studentkårers förbund (FSF) fortsätter med sitt projekt Framtidens universitet. Målet är att visionera om hur universiteten kommer – och ska – se ut 2030.

Projektet inleddes redan förra året och fortsätter nu på hösten med en pilot med några finska universitet.

De universiteten som deltar förbinder sig till vissa mål och får kalla sig framtidens universitet. Du kan följa med projektet på webben, men också själv delta genom att skriva om dina tankar. www.tulevaisuudenyliopisto.fi

7

Tipsa STBL! Vi vill höra vad som händer på er högskola och lovar att undersöka alla tips vi får.

www.stbl.fi/tipsa

VÅ R T A N S VA R F Ö R Ö S T E R S J Ö N

Matproduktionen hotar havet ”Vi är vad vi äter” är ett vedertaget uttryck, men lika väl kunde man säga ”Östersjön är vad vi äter”. Vårt hav är övergött – till stor del på grund av vår föda.

text&foto

För några år sedan pekades Ryssland och Polen ut som Östersjöregionens smutsgrisar. Det tala­ des om jättelika djurfabriker som dumpar kada­ ver och avföring direkt i havet. Då blev det lätt att se Finlands utsläpp som ja, bara en droppe i havet. Övergödning är ett lokalare problem än luftburna miljöutsläpp. Eftersom algerna blommar värst längs de finska kusterna finns det orsak att se över våra egna utsläpp. Hos oss är det lantbruket som förorsakar mest övergödning. Åkrarna beskylls ofta som stora bovar, vil­ ket kan göra att man förknippar bröd och grönsaker med mycket utsläpp. Det är i själva verket kött- och mjölkindustrin som bidrar till de största utsläppen, i synnerhet om man

JENNY BLOMQVIST

beaktar hela produktionskedjan från odling av djurfoder till gödsel. Sjuttio procent av Finlands spannmålsproduktion äts upp av djuren.

Grisfabriker smutsar ner mer än städer

Köttätandet har mer än fördubblats i Finland under de senaste 50 åren, och samma trend syns globalt. I Kina ökar köttkonsumtionen exponentiellt och amerikaner äter i genom­ snitt 123 kg kött per år.

Små gårdar har svårt att klara sig mot stora industrialiserade köttföretag. Ryssland har redan en gård med över fem miljoner värp­ höns. Också Vitryssland och Polen är länder som tydligt utvecklar sin köttindustri.

Miljöomsorgen är obefintlig på många av de här djurfabrikerna. Mängden avföring från en grisfabrik kan motsvara en mindre stads mängder. Skillnaden är att vår avföring renas.

Därför finns det i trakterna av S:t Petersburg sjöar av gödsel, där varken djur eller växter kan överleva.

Nötkött är det livsmedel som förorsakar mest utsläpp i Östersjön. Ett kilogram spann­ mål och mjölk smutsar ner bara en femtonde­ del av motsvarande mängd nötkött.

Vegetarianism är orealistiskt

SIRPA KURPPA, professor på Jordbrukets forsk­ ningscentral MTT, vill inte diskutera minskad konsumtion av animaliska produkter utan att ta hänsyn till näringsrekommendationerna.

Foto: Johannes Jansson/norden.org

Men faktum är att finländare äter mer kött än vad som rekommenderas – både av mil­ jö- och hälsoskäl. Men man kan inte dra alla över samma kam.

– Framförallt aktiva eller äldre människor mår ofta bra av animaliska proteiner.

Kurppa ser också på saken i en global kon­ text. I många länder skulle en köttberikad kost göra befolkningen gott.

Finländarna är både storkonsumenter och -producenter av mjölk. Därför spelar mjölk­ industrin en stor socioekonomisk roll. Valio är en föregångare på den globala mjölkmark­ naden och Kurppa tror att företaget har po­ tential för ännu mera.

Köttkonsumtionen kan alltså inte ryckas ur sitt sammanhang och bara ses från ett miljö­ perspektiv. Kurppa anser att de flesta miljö­ förespråkare inte har någon avsikt att ta kål på finländsk matproduktion.

– Inhemsk matproduktion behövs absolut, men först måste vi stoppa nedsmutsningen av våra vattendrag. Det är livsviktigt.

Köttskatt och ekologisk produktion är inga räddare i nöden

För att sänka köttkonsumtionen kan det be­ hövas mer än bara miljöupplysning. I Sverige är köttskatt en het potatis. Risken med be­ skattade livsmedel är att de drabbar lägre in­ komsttagare, istället för konsumenter som har råd med helköttsprodukter.

– Enligt undersökningar äter de lägre in­ komstgrupperna köttprodukter med lägre kötthalt. Att äta korv är inte särskilt skadligt för Östersjön, säger Kurppa.

Finland har redan skärpt sina gödselrestrik­ tioner och har gjort gödselhanteringen lön­ samt. Restriktionerna är bundna till miljö­ stödet och har gett resultat.

Vad gäller begränsning av bekämpnings­ medel är Danmark ett gott exempel. De be­ skattar enligt skadlighetsgrad. Åtgärden har lett till ett uppsving för ekologisk produktion.

Sirpa Kurppa visar tummen upp för ekolo­ giskt, men poängterar att ekologisk produk­ tion är mer krävande. Därför har ekologiska jordbrukare tvingats utveckla nya metoder. En del har tagits i bruk också utanför den eko­ stämplade produktionen.

– På det här sättet har den konventionella matproduktionen dragit nytta av den ekolog­ iska, säger Kurppa.

Att ersätta all produktion med ekologiskt är ändå ingen realistisk lösning. Konventionell produktion av animaliska livsmedel kan gö­ ras Östersjövänligare genom en noggrannare koll på åtgången.

– Det går inte att skära ner på köttkonsum­ tionen utan att ersätta med inhemsk produk­ tion av proteinrika grödor.

Finländarna har fått ögonen upp för bond­ bönan. Den är en mångsidig baljväxt som trivs bra i vårt klimat.

Väckning lantbruket

Restriktioner, beskattning och alternativa me­ toder är i många fall dyra och impopulära lös­ ningar. Mycket kan förbättras på gräsrotsnivå.

– Åkrarna gödslas på samma sätt som i min barndom för 50 år sedan, säger Kurppa.

Det är inte de teknologiska innovationer­ na som Kurppa kritiserar, utan materia­l ­ effektiviteten.

10

Foto: Jenny Blomqvist.

” Om matproduktionen fortsätter att smutsa ner havet i samma takt blir Östersjöfisken förr eller senare oätlig.”

– Det skulle vara en enkel lösning att ha ett rör direkt från fähusen till biogasanlägg­ ningar.

Ett annat exempel på slarvig, men inte alls ovanlig gödselhanteringen är att tvättmedel blandas med massan. Det både ökar och spä­ der ut gödseln.

– Jag uppskattar att effektivare gödselhan­ tering skulle minska över en tredjedel av ut­ släppen i Östersjön, säger Kurppa. Även i andra ändan av djurens matkanal finns det rum för förbättring. Onödigt myck­ et av kornas och svinens foder blir till svinn.

– Broilerkycklingarna får ny diet nästan varje vecka.

Kurppa konstaterar ändå att ineffektiv djurutfodring är ett mindre problem än göd­ selutsläppen. Hon har väntat länge på kon­ kreta åtgärder för att minska avrinningen från våra kustområden.

– Nu finns det faktiskt planer på mer grönområden, som ska hindra utsläpp från

livsmedelsproduktionen att sköljas ner i ha­ vet.

Väg ditt utsläpp på virtuell tallrik

De flesta av oss saknar makt att förnya lant­ bruket. Då kan man göra Östersjön en tjänst genom att se över sina matvanor. Sirpa Kurppa är huvudansvarig för projektet Foodweb. De har undersökt hur utsläpp av gödsel, bekämp­ ningsmedel och miljögifter påverkar Öster­ sjön. Forskningsgruppen har också vänt på steken och undersökt eventuella risker i mat­ fisk från Östersjön.

På webbplatsen Foodweb kan man sle­ va upp mat på en virtuell tallrik och se hur mycket övergödning den förorsakar. Sam­ tidigt syns också matens koldioxidutsläpp.

Mycket av fisken ger negativa poäng – man gör alltså en tjänst genom att välja fisk som har simmat i Östersjön.

Redan i dag minskar fiskeindustrin halter­ na med ungefär en tiondel, alltså kring 3000 ton fosfor per år. För tillfället äter finlända­ ren i genomsnitt tre kilogram fisk per år, som är 26 gånger mindre än köttkonsumtionen.

Kurppa ser stor potential i matfisk.

– Men om vi vill kunna förlita oss på ak­ vatisk mat har vi bråttom.

Om matproduktionen fortsätter att smut­ sa ner havet i samma takt blir Östersjöfisken förr eller senare oätlig.

JENNY BLOMQVIST bor i Esbo och studerar journalistik och tvärvetenskapliga miljöstudier.

K L I M AT S M A R T ÄTA N D E

Dieten som bantar dina klimatfotspår text&foto

JENNY BLOMQVIST

När köttätandet problematiseras ligger fokus oftast på djurens rättigheter.

Miljöproblemen hamnar ofta i skym­ undan av etiken. För MIMOSA SIHVOLA är miljötänket prioritet ett – så till den grad att hon skapade en klimatdiet.

– Det finns så vitt jag vet ingen vedertagen klimatdiet.

Jag började äta miljövänligt och använde uttrycket offentligt för första gången på Facebook i vårvintras.

För ett år sedan flyttade Mimosa Sihvola till Helsing­fors för att studera miljöförändring och miljö­ politik. Då hade hon bestämt sig för att utesluta ani­ maliska matprodukter.

Trots att hon tidigare hade ätit lakto-ovo-vege­ tariskt blev övergången smärtsam. Hon ersatte myck­ et med sojaprodukter, som hon tidigare hade tålt. De större mängderna gjorde henne sjuk och överkänslig.

– Jag grät och kunde inte röra på mig. Det fick mig att tänka om.

Då blev istället säsongbetonad ekologisk mat vik­ tigare än veganismen. Hon började köpa närmat di­ rekt från torghandlarna. Inhemska äpplen klarade sig bra över vintern.

Mimosa Sihvola har en klimatsmart diet men hon undviker att vara för strikt och gör undantag ibland.

– Klimatdieten baserade sig mestadels på ve­ gansk mat, men ibland åt jag fisk som pap­ – Jag vill inte längre känna skuldkänslor över att – Min pojkvän väljer nuförtiden of­ pa hade metat. tast vegetarisk mat, också då han äta sallad och tomat.

En klimat­ Mimosa såg till att dieten inte äter i skolan och på jobbet.

Däremot vill hon fortsättningsvis inte köpa quinoa smart matdag begränsade henne från att äta an­ Bland släktingar föredrar från Sydamerika eller exotiska frukter under vintern. nanstans än hemma. På student­ FRUKOST: havre- eller fyrkornsgröt, frusna Mimosa att hålla lägre profil.

Klimatdieten har gett vägkost och insikter för fram­ blåbär, ett glas havremjölk, ett knäckebröd med tiden. restauranger valde hon potatis Många har fördomar om att hummus, en banan, ett äpple – Tänk hur ensidigt man åt för hundra år sedan, istället för ris. När veganrätten veganer inte kan få i sig till­ utbrister hon. var sojabaserad åt hon fisk el­ STUDENTLUNCH: den klimatsmartaste huvudrät­ räckligt med proteiner och ten, potatis, kålsallader, bröd med hummus ler eller lakto-ovo-­vegetarisk energi. Problemet är inte i Ensidig mat ger lätt brister. Redan en vanlig vegan MIDDAG: linssoppa med ananaskross, hembakat lunch istället. dieten i sig, utan att många måste få vissa näringsämnen på burk. Mimosa måd­ bröd med frön och torkad frukt, bröd med pålägg de rätt bra under sin klimatdiet, men hade ständigt – Det absolut svåraste var att veganer inte vet hur mycket Olivolja, nötter (främst mandlar och såriga mungipor. överleva vintern utan sallad och de ska äta. cashew) och andra mellanmål hörde – Jag har varit mer energisk sedan jag slutade med tomat. Två gånger på Unicafé kun­ – Man måste ta tillräckligt till Mimosas matdag. de jag inte låta bli. klimatdieten. Dessutom har mungiporna varit friska. stora portioner, äta mellanmål Under citrusfrukternas säsong i febru­ Mimosa drömmer om att åka på utbyte till Ryss­ och dricka tillräckligt. När jag föl­ ari kalasade Mimosa på apelsiner. De impor­ jer det här blir jag sällan sugen på skräp­ land och är medveten om en klimatsmart vegetari­ teras i så stora lass att klimatfotspåren blir små. Sam­ mat, inte ens på mjölkfri choklad. ans utmaningar där. ma gäller bananer som ingick i Mimosas kost året runt.

Mimosa tackar ändå inte nej till biobesök med gröna – Om soppan innehåller lite kött är det inte hela Med viss miljökunskap går det att göra lätta val. karameller, eller chips på en fest. Att bli besatt med världen!

Som matlagningsgrädde använde Mimosa inhemsk att minimera klimatfotspår är inget som Mimosa strä­ var efter. havregrädde istället för det importerade sojabasera­ de alternativet.

– Strikt veganism är svartvitt, och jag ogillar svart­ vitt.

– Jag vill ibland kunna njuta av en restaurang­måltid Däremot skulle hon gärna se att klimatsmarta växt­ som innehåller ost. baserade alternativ får normalt status i samhället.

Jag var på jakt efter den ultimata Östersjödieten, men Dessutom lyxade hon ibland till sin smörgås med inte heller Mimosas diet är en universell lösning. Av Klimatdieten är bara ett av de miljövänliga val som avokado. Mimosa tog också tillredningsmetoderna i hennes sätt att äta mår miljön och havet bra, men den Mimosa gör. Hon köper sällan nya saker och väljer beaktande. När hon använde ugnen passade hon på är utmanande för både kropp och knopp. Trots att en miljö­vänligare transportmedel. att göra många rätter i samma veva. strikt följare av Östersjödieten vill banta havet istället – Det här kan låta som miljöhumflum, men jag räk­ – Min lilla studentbostad är så kall att det var skönt för kroppen, finns det många likheter med vanliga nar ibland ut mina klimatfotspår via HRT:s ruttplane­ att ugnen också värmde upp den, skrattar Mimosa. dieter: begräsning efter begränsning som sällan är bra rare. Min kondition har blivit bättre sedan jag började på lång sikt. ”Jag vill inte placera mig i en låda” promenera korta snuttar, säger hon.

Det är en regel snarare än undantag att välja vegeta­ Det finns knappast en strikt Östersjödiet som tar de individuella behoven i beaktande, men jag är säker på Packar resväskan med nya lärdomar riskt bland de studerande på Mimosas linje. Därför att alla kan hitta små sätt att minska sina utsläpps­ Mimosa valde för ett par månader sedan att släppa på har hon inte behövt motivera sina matval för vänner droppar i havet. tyglarna och återgå till att äta varierad växtbas­erad kost. och studiekompisar.

Journalistens kommentar

11

REVOLUTIONÄRA STUDERANDE

Ukrainas studenter på barrikaderna Kievs studerande hörde till de första som tog till gatorna i november 2013.

De hörde också till de första som fick uppleva polisens vrede. De regeringskritiska demonstrationerna skulle komma att leda till revolutionen som i februari avsatte presidenten Viktor Yanukovych och krävde livet på över hundra demonstranter.

Studentbladet har pratat med två studerande i Kiev om demonstrationerna på Självständighetstorget, dess efterdyningar och kriget i östra Ukraina. text

JULIUS VON WRIGHT

Foto: Sasha Maksymenko

12

Då protesterna rasade på Självständighetstorgets gatustenar och på andra håll i Ukraina var mål­ et bland de studerande som deltog att få ett slut på korruptionen och oligarkernas styre i landet.

Den dåvarande ukrainska presidenten avgick ef­ ter en lång kamp, men istället för att fokusera på uppbyggandet av landet riktades blickarna österut. Omdaningen av det ukrainska samhäl­ let föll i skuggan av kriget med separatisterna i östra Ukraina.

ALEX KOVALENKO, psykologistuderande vid Kiev National University, deltog i protesterna med en grupp studerande som hjälpte med att hitta medicin och kläder för dem som protesterade.

– Studenterna var de första som stötte på ut­ rustad polis som skingrade protesterna med va­ pen. Befolkningen i Kiev reagerade och det var då som protesterna började på allvar på Majdan, säger Kovalenko.

Han får medhåll från ILLYA YAGIYAYEV, dokto­ rand i psykologi vid Nationella Taras Sjevtjenkouniversitetet i Kiev, som säger att han deltog i fredliga demonstrationer.

– Studenterna spelade en enorm roll i protes­ terna, men de var inte protesternas huvudgrupp.

Det här var hela Ukrainas rörelse och människor från alla sociala grupper deltog. Vanligtvis är ju studenterna de som leder en revolution, men det som hände på Majdan var också medelklassens och de äldre generationernas revolution, säger Yagiyayev.

Både Kovalenko och Yagiyayev berättar om hur viktigt det var – och fortfarande är – att hålla kon­ takten med bekanta utomlands. Att uppdatera sociala medier var ett sätt att berätta om vad som hände i landet med egna ord och dela med sig av vad de sett. Misstron mot att bli fel­re­presenterade i medier var stark.

Protesterna tog också form inom universite­ tens väggar. Kovalenko säger att han och andra studerande satte upp en pjäs om Majdan base­ rad på den grekiska tragedin Ifigenia i Aulis skri­ ven av Euripides.

– Pjäsen var vår reaktion och hyllning till sam­ hällets vilja och samvete som växte enormt un­ der protesterna, säger Kovalenko.

Stöd från universiteten

De omfattande protesterna berörde alla ukrai­ nare på något plan. En del deltog aktivt, andra inte. En del stödde protesterna, andra inte. Det gällde även personalen på universiteten i Kiev.

Yagiyayev berättar att hans universitet inte hög­ ljutt stödde protesterna, men gjorde det på an­ dra viktiga sätt.

– Universiteten backade upp studenterna och revolutionen. Bland annat vägrade de ge åklagar­ ämbetet listor på studerande som stödde protest­ erna. De ignorerade kravet dels för att de såg det som olagligt men också för att de sympatisera­ de med dem som protesterade, säger Yagiyayev.

– Protesterna berörde alla personligen på uni­ versiteten, varje studerande, lärare och profes­ sor. Då det sker så dramatiska förändringar är det svårt att stå vid sidan om, fortsätter Kovalenko.

Hela 70 procent av ukrainarna har en högre utbildning, men det ukrainska utbildnings­ väsendet har fått utstå mycket kritik, dels för korruption. Landet med sina 46 miljoner in­ vånare har hela 800 institutioner som erbjuder en högre utbildning, varav 200 är universitet.

Utbildningsministern SERHIY KVIT meddelade i början av sommaren att han vill minska uni­ versitetens antal till 40 och ge dem större själv­ ständighet, men reformen går långsamt.

”Vanligtvis är ju studenterna de som leder en revolution, men det som hände på Maidan var också medelklassens och de äldre generationernas revolution.”

Systemen inom universiteteten är ännu auktoritära och post-sovjetiska, men vi är optimistiska om framtiden, säger Illya Yagiyayev

– Utbildningen i Ukraina är inte i skick och mycket har inte hunnit hända sen Majdan. Någ­ ra trender ser inte lovande ut, som att system­ en inom universiteten ännu är auktoritära och post-sovjetiska. Men vi är ändå optimistiska om framtiden, säger Yagiyayev.

– Studenterna har blivit mer aktiva och upp­ märksamma på vad som händer i omgivningen.

Vi har insett att om inte vi själva vill hjälpa vårt land så kommer ingen annan att göra det hell­ er, säger Kovalenko.

De himmelska hundra

Kriget som nu pågår i östra Ukraina bromsar den samhällsutveckling som Kovalenko och Yagi­ ya­yev hoppades på när de deltog i protest­erna.

Frustrationen blandar sig med negativa och po­ sitiva framtidsutsikter.

– Protesterna har påverkat oss alla, men jag tror inte att förändringen ännu är över. Vi är i krig med Ryssland och vi hade inte ens tid att gå tillbaka till vårt normala liv efter protester­ na, vi hade inte tid att begrava de som stupa­ de på Majdan, dem vi kallar ”Nebesna Sotnya” (de himmelska hundra). Och nu fortsätter vi att förlora liv i östra Ukraina, säger Kovalenko.

– Efter Majdan har vi sett några förändring­ ar, men kriget med Ryssland bromsar många av dem. Vi väntar nu på parlamentsval, men många av kandidaterna representerar gam­ la politiska tankegångar, säger Yagiyayev och tillägger att han väntar sig en kall vinter utan rysk gas.

Studenterna var de första som stötte på utrustad polis som skingrade protesterna med vapen, säger Alex Kovalenko. Han är en av studerandena som deltar i videon ”Stop Putin now”. Klippet laddades upp på Youtube i mars 2014 och har hittils setts över 37 000 gånger.

Intervjuerna gjordes skriftligen via facebook.

13

IRANSK KONSTCENSUR

I Iran är kvinnorna mycket aktiva inom konst, det har de varit både före och efter revolutionen, säger Azadeh Avije. Foto: Johannes Jauhiainen

Där konsten blir fara text

JOHANNES JAUHIAINEN

Som konststuderande i Teheran kunde hon få böcker med censurerade bilder där bara ansiktet och fötterna syntes. Också hennes egna konstverk har censurerats och gallerier har nekat att visa en del av hennes verk. Johannes Jauhiainen har träffat den unga iranska konstnären AZADEH AVIJE i hennes hemstad Paris.

Att ta ställning, väcka känslor och provocera kan leda till oförutsägbara och fatala följder. Under an­ dra världskriget var det inte bara judar som skickades till koncentrationsläger utan även konstnärer. Den ryska oppositionen och konstnärerna riskerade att bli förvisade till Sibirien. Dessa exempel är extremer, men trakasserier mot konstnärer och kulturcensur förekommer fortsättningsvis.

Ett modernt exempel på trakasserier mot konst­ närer är AI WEIWEI. Han är känd i synnerhet för sina ställningstagande installationer och har blivit häkt­ad under flera olika tidpunkter. Detta har lett till dis­ kussioner i hela världen gällande den kinesiska re­ gimens handlingar. Men, Ai Weiwei är numera en superstjärna. Trots att han fått lida för sin konst har han blivit så känd att Kinas statsmakt omöjligtvis kan skada honom – i varje fall utan en politisk och diplomatisk skandal. Trots att medierna berättar om Ai Weiweis historia som en kamp mellan David och Goljat skyddas väldigt få konstnärer av berömmels­ ens mantel lika mycket som han.

14

Azadeh Avije föddes i Teheran, men har sedan flera år tillbaka bosatt sig i Paris. Detta är något som många persiska konstnärer gjort, MARJANNE SARTRAPI, BEHD­ JAT SADR och SADEGH HEDAYAT för att nämna några.

Azadehs barndom präglades av kriget mellan Iran och Irak. Hon hör till den första generationen som växte upp under den post-islamska revolutionens regim.

Landet var i turbulens och maktförhållandena föränd­ rades. Shahen som haft goda förhållanden med USA hade flytt och efter att AYATOLLAH KHOMEINI kom till makten blev det obligatoriskt att bära slöja. Revolutio­ nen var något mycket mer än bara ett regeringsskifte, det förändrade på många saker i vardagen.

– Jag var lyckligt lottad i den mån att jag fick gå i en bra skola och pappa behövde aldrig delta i kriget.

I lågstadiet blev en allt växande andel av mina klass­ kompisars föräldrar martyrer. Jag minns det tydligt, och läraren var väldigt mån om att ta väl hand om de barn som mist en familjemedlem, säger Azadeh.

Konsten och skapandet var dock någonting som all­ tid var en del av Azadehs liv, även då hon var ett barn.

– Jag kan säga att barndomen i Iran inte var speciellt glad eller rolig. Som barn och tonåring var jag väldigt mycket i min egen värld, men jag älskade att måla och teckna. Mina föräldrar är väldigt öppensinnade och de stödde mig, de tyckte inte att man är fram­ gångsrik bara om man blir läkare. Sedan rymde jag från skolan ett par gånger. Inte för att jag blev mobb­ ad men för att göra något på egen hand. Dock blev många saker bättre då MOHAMMED KHATAMI kom till makten år 1997, säger Azadeh.

Hur blev det bättre?

– Det blev mindre strängt. Khatami var mer öppen och politiskt vänstersinnad. Många böcker som förr var förbjudna kunde publiceras och konstnärerna fick arbeta friare. Samtidigt så vill jag minnas att tiden före Khatami var så svår att ingen egentligen hade tid att bekymra sig, eller stanna för att fundera desto mer.

Hur är det att vara kvinnlig konstnär i Iran?

– Inte så märkvärdigt. I Iran är kvinnorna mycket aktiva inom konst, det har de varit både före och ef­ ter revolutionen. Kvinnan i Iran, på ett mer generellt

Azadeh Avije fick inte ställa ut detta verk ur serien ”Rennesance” i ett konstmuseum i Teheran på grund av att det visade för mycket kropp.

plan, är inte som kvinnan i många av grannländerna.

De är välutbildade och engagerade, säger Azadeh.

Censuren satte gränser

Under hennes första dag i gymnasiet berättade lärarna för henne att hon inte skulle få fortsätta, orsakerna förblev flummiga, det hade något att göra med hennes bror som var i ”fel” skola. Så, istället för gymnasiet började Azadeh på en konstakademi. Senare blev hon antagen till ett konstindustriellt universitet i Teheran.

Trots att det var ett bra universitet minns Azadeh hur frustrerade studenterna var på grund av censuren.

– Det var ofattbart att som konststuderande öppna en bok och märka att bilderna var censurerade, kropps­ delarna var helt enkelt övertäckta så att endast ansiktet och fötterna syntes. På den tiden fanns det inte inter­ net så det var omöjligt att googla originalet av bilden.

Regler, hövlighet och censur var något som kon­ stant styrde den kreativa processen. Till en början upplevde Azadeh att det fanns en viss lättja i det.

Då ramarna är snäva finns det mindre utrymme för konstnären att röra sig och skapandet blir lite lättare.

– Det finns något speciellt i symbiosen mellan konstnären och reglerna, det hör till konstnärens uppgift att ifrågasätta och töja på dem, säger Azadeh.

Frihet fick ny betydelse

Under studietiden förändrades mycket. Vissa profess­ orer hade glimten i ögat och förhöll sig mer slappt till regimens uppfattning om hurudan konst som var i

Däremot fick verket Tea Time grönt ljus.

regel med islam och inte. Men censuren fanns ändå alltid där. I slutet av varje studieår organiserade uni­ versitetet en stor konstutställning. Till denna var gall­ ringen av verk speciellt hård både på basis av konst­ närlig kvalitet men även med tanke på vad som var i enighet med regimens uppfattning.

Efter universitetet kom flytten till Paris.

– Det var inte som om jag flydde Teheran. Men un­ der den tiden ville jag uppnå frihet. Jag upplevde att eftersom livet i Teheran var så mycket mer reglerat än livet i Europa påverkade detta mitt skapande och min konst. Det är länge sedan jag for nu. Men begreppet fri­ het har fått en helt ny betydelse för mig. Ingen tvingar mig till något eller övervakar min konst. Samtidigt har jag insett att frihet är någonting som man själv måste skapa. Frihet är så mycket mer än det som sker runt omkring en. Det är ett begrepp som det inte finns nå­ got synonym till. Flytten innebar även vissa kulturella utmaningar, Teheran och Paris är väldigt annorlunda.

Azadeh tillbringade fem veckor i Teheran under denna sommar, det var andra gången hon återvän­ de till sitt hemland efter att hon flyttade till Paris.

– Mycket har ändrats och människor är trötta men de vågar eller orkar inte tala om det. Jag är glad att vara tillbaka i Paris, men jag saknar den persiska poesin otroligt mycket. Det är bland det vackraste jag vet.

Hur fungerar den iranska censuren av konst?

Konst- och kulturcensuren i Iran utövas via ett organ vars persiska namn lyder ”vezarat farhang va ershad eslami”, i fri översättning skulle namnet lyda ”kommittén för kulturell islamisk rådgivning”.

– De börjar alltid väldigt finkänsligt med att föreslå om du skulle täcka denna kroppsdel, eller detta kanske inte är hövligt, har du tänkt på andra möjligheter? Men ifall de vill kan de stänga en utställning, ta bort enskilda verk eller tvinga hela galleriet att stänga. Galleristerna försöker därmed undvika konflikter. Samtidigt så känner jag på mig att regimen i samband med Rouhani har blivit lite mjukare på denna front men vi får se hur länge det håller, säger Azadeh.

Kommitténs kulturcensur har lett till att det varit extremt svårt för Azadeh att hitta ett galleri eller konstmuseum i Iran som skulle exponera hennes verk.

– Det är väldigt få av mina verk som har ställts ut i Teheran och det är synd. Men man skall aldrig säga aldrig och för att citera Susan Sontag ”wherever there is hope, there is life”.

JOHANNES JAUHIAINEN studerar statskunskap i Helsingfors och tillbringar allt mer tid i sitt andra hem, Paris.

15

F O K U S Utrikes

SVENSKA RIKSDAGSVALET

Brist på motivation inte orsak för nekat studievisum Den tunisiska studeranden MOHAMED ALI

BEN ALAYA blev nekad ett fortsatt studievisum av tyska myndigheter med motiveringen att han presterat dåligt i sina tenter och visat brist på motivation.

Alaya tog fallet till tysk domstol, som bad EU-domstolen ta ställning till om grunderna var befogade för att neka visum.

EU-domstolen slog fast att en icke-europeisk medborgare som fyllt i sin visumansökan rätt endast kan nekas visum ifall han eller hon ses som en risk för landets säkerhet eller folkhälsa.

En partisk utvärdering av en ansökan kan inte vara grund för nekat visum.

Att få uppehållstillstånd och visum hör till de största hindren för medborgare utanför EU-­området att inleda studier i EU. – Ansökningsprocessen för visum måste förenklas för de som kommer utifrån EU. Detta fall ger Europa en möjlighet att förbättra rörelse­ friheten över gränserna, säger ERIN NORDAL, vice ordförande för Europeiska studentunionen (ESU).

Social rörlighet ökar, men inte lika kraftigt Möjligheten att få en utbildning växer, men klyftan mellan högskoleutbildade vuxna och andra växer, skriver OE CD i sin rapport Education at a Glance 2014.

Rapporten visar att möjligheter för social rör­ lighet då det gäller utbildning inte ökar lika mycket som tidigare i de industrialiserade länderna.

65 procent av barn med åtminstone en högskoleutbildad förälder söker sig till en hög­skola, medan endast 23 procent av barn till lågutbildade gör det. Dessa siffror visar att den ökade tillgängligheten till utbildning inte har fört med sig ett mer inkluderande samhälle, konstaterar rapporten.

Danmark: Anmälningstvång till 60 ECT och inga fler avanmälningar till tenter Den så kallade Fremdriftsreformen har sedan första juli satt danska studerande i en ny situation. Nu måste studerande anmäla sig till 60 studiepoäng varje läsår och det går inte längre att avanmäla sig från tenter utan orsak (gäller de som har börjat studera hösten 2014).

Tanken är att reformen ska få studerande att utexamineras snabbare och se studierna som ett heltidsarbete. Studiestödet genomgår också en stor reform och kommer att höjas från och med januari 2015. De som vidareutbildar sig senast två år efter en lägre högskoleexamen kommer att få tolv extra studiestödsmånader.

Stbl:s aprilnummer uppmärksammade de danska studenternas vrede över reformen.

25 000 studerande i Köpenhamn samlades för att protestera mot den så kallade ”snabbare-ut”reformen för ett par år sedan, men reformen har genomförts med stor politisk uppbackning.

”Många studerande är oroliga” text

EDIT LINDBLAD

Riksdagsvalet i Sverige den 14 september ledde till ett maktskifte från det moderatledda Alliansen till de rödgrönas knappa seger. Feministiskt initiativ kom inte över fyraprocentsspärren trots goda resultat i opinionsmätningarna. Däremot ökade Sverige­demokraterna sitt stöd med 7,2 procentenheter och blev det tredje största partiet med 12,9 procent vilket har lett till oro och antirasistiska demonstrationer.

Studentbladet pratade med ordförande ANDRÉ BEINÖ och vice ordförande ANNA WALLGREN på Stockholms universitets studentkår om studerandenas reaktion på valresultatet.

1. Hur har valåret synts på Stockholms univers­ itets campus? Hur har stämningen varit?

Valåret har varit väldigt påtagligt på Frescatiområdet, med flera valstugor och partiföreträdare som delat ut flygblad och svarat på frågor.

Vi tycker att stämningen har varit bra och vårt in­ tryck är att många studenter stannat till vid valstu­ gorna och pratat politik. Det har funnits ett stort in­ tresse för valet bland studenterna vid Stockholms univers­itet. Flera partier har arrangerat seminarier och före­läsningar, varav en kontroversiell debatt mellan Folkpartiet och Sverigedemokraterna på campus som möttes av missnöje och en motdemonstration under parollen ”inga rasister på vårt universitet”.

Anna Wallgren

2. Hurdana har reaktionerna efter söndagens riksdagsval varit bland studerandena?

Reaktionerna från studenterna har varit kraftiga.

Många är frustrerade och besvikna över valresultat­ et och oroliga över att ett främlingsfientligt parti fått ett så pass starkt väljarstöd. Det osäkra parlamentar­ iska läget och hotet om omval är också något som många oroar sig för.

3. Hur har ni på studentkåren reagerat på valresultatet?

Studentkåren har inte ännu gått ut med något offent­ ligt uttalande i frågan, men vi är självfallet oroade över den växande främlings- och kunskapsfientligheten som vi ser i samhället.

4. Hur oroliga är ni för Sverigedemokraternas framgång?

Vi är väldigt oroliga över deras framgång. En oro är hur detta kommer att påverka rekryteringen till hö­ gre utbildning och vilka som kommer att ha möjlighet att studera i framtiden. Breddad rekrytering, breddat deltagande och inkludering är frågor som är mycket viktiga för oss på Stockholms universitets studentkår.

För oss är det en självklarhet att alla är lika värda och att alla ska ha samma möjlighet och förutsättningar att plugga, oavsett bakgrund.

5. Hur kommer valresultaten att påverka Stockholms universitet?

Det är omöjligt att säga just nu. En eventuell regerings­ kris riskerar att budgetarbetet och högskolepolitiska

André Beinö

frågor försenas, vilket försvårar universitetets arbete och leder till en osäker situ­ation. Vi förväntar oss att en regering ledd av STEFAN LÖFVEN håller vad han har lovat, med fler utbildningsplatser och högre an­ slag till landets lärosäten.

6. Hur tror ni att Sverige kommer att utvecklas under de kommande åren?

Det är en svår fråga, eftersom förhandlingarna fort­ farande pågår. Förhoppningsvis får vi ett Sverige med en högre kunskapsambition och en mer solidarisk stu­ dentpolitik, där förutsättningarna för att kunna stude­ ra och lyckas med studierna förbättras. Sverige har ett desperat behov av fler bostäder, ett sjukförsäkrings­ system som inkluderar studenter och studie­medel som går att leva på.

HEJ GULIS! Vi vill börja med att säga grattis till din nya studieplats! Kul för dig! Nu kanske du för första gången håller i ett exemplar av Studentbladet och vi vill berätta lite om oss!

Genom att vara medlem i din kår prenumererar du samtidigt på Studentbladet. Vi är studenttidningen som binder samman svenskspråkiga studerande längs med hela vårt avlånga land och ger er en gemensam plattform att hoppa på. Vi kommer att dimpa ner i er postlucka nio fredagar i året.

Studentbladet är en 103-årig skönhet (nordens äldsta student­tidning) som ursprungligen grundades för att förstärka svenskan i Finland. Idag skriver Studentbladet om student­ politik, samhälle och kultur och du får gärna delta! Hör av dig till oss om du har idéer eller tankar!

Klick Kl

ick

a

hä

Och glöm inte att besöka vår webbplats!

r!

a! K li Klick cka! a!

www.stbl.fi

Du kommer aldrig att tro dina ögon !

vanlig n e r det va de när de t t a dde hän De tro Se vad som den! l l i t ! s t a m l webbp sig fra e d a k klic

Studentbladet ges ut av föreningen Svenska studerandes intresseförening r.f. SSI och kommer hem till studerande vid Aalto-Universitets Studentkår, Arcada Studerandekår, Helsing­ fors Universitets Studentkår, Studerandekåren Novium och Svenska Handelshögskolans Studentkår.

facebook.com/studentbladet

Psst, gulis!

Sväng på bladet och hitta vår guide till din studiestad!

twitter.com/studentbladet

GULISGUIDE

Upptäck din stad! ÷ EDIT LINDBLAD

När studierna börjar är det mycket information som väller in: tentor, föreläsningar, gulisevenemang, villkorna kring studiestödet och vad en ska göra när FPA väl kräver stödet tillbaka, akademiska kvarter och nya kunskaper i det egna huvudämnet.

En del av er som är nya gulisar har kommit direkt in i högskolevärlden efter gymnasiet, andra har haft några mellanår. Och när ni kliver in i era högskolor och universitet blir ni överösta med material om sitsetikett, fakulteter, halarmärken, kopieringskort, utbytesstudier och vappen­ firandet. Och allt där emellan. Därför är det inte nödvändigt för Stud­ ent­bladet att skriva en ny gulis-ABC, för den informationen har ni re­ dan. Istället satsar vi på att tipsa om guldkorn från de finlands­svenska studiestäderna.

För studielivet handlar också om att bli mer självständig och hitta egna

utrymmen. Uppleva nytt. Hitta det där caféet i utkanten av centrum som är perfekt för att skriva klart en essä och som erbjuder det mest smakrika teet. Öppna en studiebok och känn lukten av gammalt kaffe som någon spillt över sidorna för några år sedan. Promenera i höstrusket via ett pastellfärgat kvarter eller gå på utställning med kompisar. Leta efter nya gatunamn och hitta nya intressen. Det är den där tiden innan en behöver tänka på amorteringar eller vem som ska fredagshandla och hur många liter mjölk som ska köpas.

Många har kanske flyttat till en ny stad och ska även lära känna den, och här kan Studentbladet och dess medarbetare vara till hjälp. Vill du gå på loppis, kanske ta en promenad i ett naturskönt område, äta gott eller titta på tavlor? Ortsborna Astrid, Mima, Adam, Anna och Frida kommer med tipsen som hjälper dig att hitta din stad ­– eller finna den på nytt!

HELSINGFORS KULTUR Helsingfors har många muséer med studerandepriser som man kan besöka för att få några kulturpoäng. Första fredagen varje månad är inträdet fritt till Kiasma – Helsingfors museum för modern konst. Svenska teatern erbjuder många bra teaterupplevelser i större skala och har olika erbjudanden som passar en studerandes plånbok bättre.

MAT Alla Unicaféer i Helsingfors erbjuder bra husmanskost till studerandevänliga priser och Unicafé vid Tre Smeder är dessutom öppen på lördagar. Vivos är en libanesisk restaurang bakom Kampens köpcentrum med härlig atmosfär.

Här får du rätter som babaganoush och kebabtallrik till ett rättvist pris. Är du istället sugen på en god eftermiddagskaffe med hemlagade cupcakes och matiga smörgåsar så är Kuppi ja Muffini på Kalevagatan ett trevligt tips.

PLUGGSTÄLLEt Huvudbiblioteket i Kaisaniemi (Kaisa- huset) erbjuder en lugn och ljus arbetsmiljö för längre pluggsessioner och

erbjuder datasalar, läsesalar eller sköna fåtöljer framför det enorma fönstret. En våning ner har de ett café där man kan ta en kaffepaus. Biblioteket vid Richardsgatan är ett mysigt bibliotek i retrostil värt att besöka för att plugga. Vill man höra klirr av kaffekoppar och espressomaskinen pysande är café Köket vid Senatstorgets hörn ett annorlunda ställe att studera om man behöver lite bakgrundsljud för koncentrationen.

FRILUFT Ett tips som du säkert hört tidigare men som är värt att nämnas igen är Sveaborg. Ta med picnic-korg eller om du bara behöver rensa tankarna och stressa ner är havsvindarna och utsikterna ett fint ställe att besöka.

LOPPIS U­nder sommaren erbjuder Helsingfors många utomhus­ loppisar och även städdagar där hela Helsingfors får vara med och sälja. De finns i alla parker och runt varje knut, du kan inte missa det. Under vintern finns det också små och intressanta loppisar. Ta ett besök till Penny Lane på Runebergsgatan och upplev den bästa sidan av vintage

Frida Häggman studerar akutvård

ÅBO KULTUR

PLUGGSTÄLLET

Åbo är Finlands äldsta stad, så ta vara på möjligheterna att förkovra dina historiska kunskaper. Ägna en lördag åt att insupa konst och historia på Aboa Vetus & Ars Nova, och fortsätt med en utflykt till Åbo slott på söndag. Vill du köra hardcore-versionen kan du fylla fredagseftermiddagen med ett besök på Apoteksmuséet och gården Qwensel som andas rokoko och gustaviansk stil.

Arkens bibliotek känns nytt och fräscht. Du kan sitta vid fönst­ ret med utsikt över ån och ifall du fryser finns filtar tillgängliga.

Stäm gärna träff med en kompis så är risken mindre att du stannar hemma och degar.

MAT

Astrid Råberg studerar rättsvetenskap

18

För dig som föredrar vegetariskt rekommenderas student­ restaurangerna Brygge och Macciavelli, särskilt deras ”proteiinibistro” med bönor, tofu, grynost och annat gott.

Vill du bort från den FPA-subventionerade studentmaten kan du titta in på Fabbes på Biskopsgatan: trevlig atmosfär, glad och innovativ personal samt plånboksvänliga priser utlovas.

FRILUFT Ta buss nummer 8 ut till Runsala och flanera runt i den botaniska trädgården. Eller också ger du dig ut på någon av de många promenadstigarna och njuter av skogsluften. Kommer garanterat att fylla din studietrötta hjärna med efterlängtat syre.

LOPPIS Det är lätt att få timmarna att gå på Kirppis-Center Manhattan lite utanför centrum, och visst känner man sig lite hjältemodig när man stillat shoppingsuget utan att elda på konsumtions­ hysterin av nya prylar. Vill du fynda begagnade möbler kan du svänga förbi Ekotori mittemot Studenthälsan.

EKENÄS

VASA

Mima Hellsberg

Anna Nygård

studerar till hortonom

studerar utvecklingspsykologi

KULTUR

KULTUR

Mitt bästa kulturtips för den som vill lära känna Ekenäs eller dess historia är att besöka museicentret EK TA. Museicentret har öppet onsdag-söndag kl 11-17 och man kan använda förmånskuponger från smartum. Inträdet för studerande är 5 euro.

Om du vill gå på bio är biosalongen Bio Forum (sedan 1912) som ligger alldeles nära torget på Helene Schjerfbecksgatan 5 värt att besöka. En biljett kostar i skrivande stund 9€.

På Skafferiet at Ritzs scen står med jämna mellanrum komiker, kända eller halvkända band, teatergrupper, föreläsare och så hålls det diskussionsforum. Många som gästar Ritz kommer från grannlandet Sverige men också lokala förmågor får lika mycket tid i rampljuset. Ritz är en gammal biosalong och nu har det gamla konceptet tagits i bruk igen, det visas film!

MAT

Lunchrestaurangen Piazza serverar lunch måndag-fredag kl 11-15. De satsar på traditionell husmanskost och har stort utbud av sallader och grönsaker. I priset på 7,90 euro ingår både soppa och husmanskost, hembakat bröd och kaffe + efterrätt. Hos Piazza kan man även använda lunchkuponger. Novias lunchrestaurang Atrium serverar fem olika lunchalternativ på alla vardagar. De serverar även morgonmål och mellanmål.

Den billigaste studentlunchen i stan hittar du vid universitetsstranden, vid Amicas Buffetti och Mathilda. För 2 euro får du avnjuta din lunch, ett enkelt sätt att skrapa ihop en extra slant till helgens bravader.

Om du däremot är ute efter en smakupplevelse kan jag tipsa om cafét Sweet Vasa. Någon kanske känner igen namnet från tv­-programmet Suomen paras leipomo. Gudomliga bakelser och fräcka sallader! Alla Vasabors vardagsrum!

Andra ställen värt att nämna är Raawka, ett ekologiskt café med snygg inredning och äkta smaker! För alla älskare av asiatisk mat kan jag tipsa om Thai-house.

FRILUFT

PLUGGSTÄLLET

Jag rekommenderar var och en att ta sig ut på promenad runt Ramsholm­en. Det fungerar vilken årstid som helst! Det är ett naturområde bara några kilometer från Ekenäs centrum. Förutom att hjärnan tackar för friskluften är det gratis så plånboken ekar inte tomt efteråt. Huvudvandringsleden på holmen är upplyst så det känns tryggt att gå där också när dagarna mörknar snabbt. På turistbyrån vid torget kan man även gå in och fråga om flera friluftsområden och därifrån får man också kartor över staden och dess gatunamn.

Bästa stället att sitta och studera på är utan tvekan biblioteket Tritonia vid universitetsstranden i Brändö. En glasvägg på fem våningar skapar en rofylld känsla och utsikten är idyllisk med gröna parker och hav.

För den flitiga studeranden finns det två läsesalar som får användas mellan klockan sex på morgonen till två på natten, under vissa restriktioner såklart.

MAT

PLUGGSTÄLLET Bästa studieplatsen är stadens bibliotek men det fungerar också bra att sitta på en gräsmatta eller bänk i en park eller vid havet. Ett annat ställe var man kan sitta och studera är i lunchrestaurangen Atrium. Dock rekommenderar jag att man inte sitter där vid lunchrusningen.

LOPPIS Emmaus (Haugesundsvägen 18), Missionsboden (Järnvägsgatan 15), Ekenäs second hand shop (Drottninggatan 2), Loppis Elefant (Genvägen 4), och Loppis Kassler (Pehr Sommars gata).

FRILUFT Finlands enda världsnaturarv finns i Österbotten. Om du bor här hör det till att du minst en gång går på upptäcktsfärd i världsarvet Kvarken. Oberoende årstid är naturen vacker!

Annars kan du backträna på högsta toppen i Vasa, Öjberget. Då är du en verklig Vasabo!

LOPPISET Det största loppiset i Vasa är Adam & Ewa som ligger på gångavstånd från cen­ trumkärnan. Reservera minst ett par timmar, för här finns grejer! Adam & Ewa är lite som Vasas Ikea, där finns allt man behöver. Andra loppisar värt att nämna är Suvi-kirppis och Fyndis, samma koncept men med färre försäljningsbord.

Letar du efter möbler eller andra stora saker är det findit.fi som gäller, österbottningarna är troligtvis de aktivaste i landet på den sajten.

JAKOBSTAD KULTUR

PLUGGSTÄLLET

After Eight. Om det är nåt som händer i Jeppis så är det ofta på café After Eight, här ordnas med jämna mellanrum konserter, modevisningar osv. Bland annat Petter och Daniel Adams-Ray har spelat här, plus många lokala band.

Efter paraden, höjdpunkten på Jeppis Pride, så var det After Eights gård som var det officiella uppsamlings­ stället. Personalen är trevlig, stället mysigt och om det inte är nåt speciellt evenemang på G kan man alltid krypa upp i ett soffhörn med en bok från bokbytarhyllan och en lyxig iskaffe med glass. Om du vill undvika Noviaelever och övriga studerande är detta dock inte stället för dig.

Campus Allegro. Definitivt det bästa stället att plugga, oavsett om du vill göra det i lugn och ro eller i ett större gäng.

Hela skolan är full med olika hörn man kan hänga i och det finns flera soffgrupper utspridda där flera personer får plats att plugga lite bekvämare. Plus även för att både skolans bibliotek och datasalar ligger nära till hands när man befinner sig inom campus.

MAT

Adam Guarnieri studerar formgivning

Vegana/Mango House är två personliga favoriter. Vegana har lunchbuffé som är som namnet antyder vegetarisk och till stor del vegansk. Ligger lite undangömt i samma utrymmen som en kyrka men väldigt centralt. Maten är fräsch och urvalet stort, risken att gå därifrån hungrig eller missnöjd är minimal så länge man inte förväntar sig en flintastek. Mango House är allt vad man kan vilja ha av ett ställe som serverar asiatisk mat. Stället och maten är fräscha, det är snyggt inrett, prisnivån är bra, maten god och portionerna rejäla. Dessutom ligger det precis bredvid campus!

FRILUFT Fäboda. Fäboda är ett absolut måste-ställe på sommaren, stranden med både klippor och sand hör till de absolut bästa stränderna i Österbotten. Men hit kan man komma året runt oavsett om man älskar att simma i havet eller helst inte ens tittar på sand. Hela området är naturskönt och skogen runtomkring är full av stigar som lämpar sig för vandringar och löprundor.

ÖVRIGT Grubbo skatepark. Den nyligen invigda skateparken ligger en bit utanför Jeppis, invid riksåttan bredvid Sursik skola. Även om det inte är precis på gångavstånd är betongparken väl värd att besöka. Skateboards, inlines, kickbikes och bmx-cyklar är tillåtna. Om man inte (ännu) kontrollerar nåt av dessa sätt att ta sig fram kan man ju alltid komma för att kolla in dem som gör det. Eller varför inte försöka fixa lite privatlektioner?

19

A R T I S T E N Â Ă–sterbottnisk robotrock

Slaktarna tar sikte pĂĽ Berlin

De kallar sig hipster slayer och består av tim granbacka, victor sågfors, mats ödahl, toni nordlund och joel fagerholm. Tillsammans skapar de musik med en blandning av elektronisk robotrock och experimentell indiepop. En musikgenre som är alltför svårdefinierad för att kluras ut på papper – den måste upplevas.

HIPSTER SLAYER BESTÅR (FR.V.) AV TIM GRANBACKA, MATS ÖDAHL, JOEL FAGERHOLM, VICTOR SÅGFORS OCH TONI NORDLUND. FOTO: JENNIFER GRANQVIST

A R T I S T E N Österbottnisk robotrock

ågot som från början bara var ytter­ ligare en studieprestation visade sig snabbt bli något mycket större. Med en nysläppt livemusikvideo och en egen EP på både Itunes och Spotify har Hip­ ster Slayers karriär bara börjat. Jag möter upp fyra av de fem österbottniska killarna i bandet på deras stammiscafé After Eight i Jakobstad. Alla är på plats utom trummisen Toni Nordlund.

Tim, Victor, Mats och Joel slår sig ner bekvämt på After Eights innergård. Med varsin rejäl dos koffein tar de sig an intervjun.

Hipster Slayer fick sin början som ett projekt i Musik­huset i Jakobstad år 2012 då Victor, Mats och Toni startade bandet i anslutning till en kurs.

– Från början var det bara ytterligare en studie­ prestation – för att uppnå studiepoäng för en kurs, berättar Victor. Men ganska snabbt visste de att det kunde bli något större.

– Jag fick bara veta att jag skulle bli sångare i ett band. Och så blev det med det, säger Tim. De började träffas via skolan och till slut var de ett projekt som inte hade något med vare sig studie­ poäng eller skola att göra.

– Jag hade visionen att vi skulle skapa något spe­ ciellt, något experimentiellt. Och så blev det, sä­ ger Victor.

AKTUELL MED NY MUSIKVIDEO Det var här, på After Eight, de hade sin debutspel­ n­ing våren 2013.

– Då hade vi arbetat på eget material sedan höst­en, förklarar Tim som tar hand om låtskrivandet.

– Feedbacken blev oväntat enorm och vi sporra­ des verkligen att fortsätta, säger Mats.

Intresset spred sig och Hipster Slayers musik del­ ades flera gånger på nätet.

Ni har säkert fått flera frågor om ert namn Hipster Slayer.

– Och vi har fortfarande inget svar så vi ignorerar den frågan, säger Tim och tar ytterligare en klunk kaffe.

Det var just under ett av de många cafébesöken som namnet kom till av en slump.

Mats, som började spela bas när han var 13 år, be­ rättar att musikstudierna har varit en stor fördel.

– Man utvecklas med instrumenten på ett helt an­ nat sätt i skolan då man har tid att fördjupa sig och exponeras för flera musikstilar, säger Mats och får stöd från en nickande Victor.

Den 13 september släpptes deras nya låt och mu­ sikvideo In Space på Youtube. Videon spelades in av JONAS TALLGÅRD, RICHARD BJÖRKLUND och BJÖRN KNIF på Fäboda. Som ljudtekniker fungerade NIK­ LAS HARJU och FRITJOF BRANDT.

ALLA HAR SINA ROLLER Trots stipendier och bandkassa önskar de att de hade större ekonomiska möjligheter.

22

– Man borde ha större budget för att nå ut mera.

Drömmen vore att ha en manager, någon som håller koll och bokar in spelningar, säger Mats.

– Det kan bli ganska stressigt att göra allting själva.

Då skulle man dessutom kunna satsa på att göra ny musik istället för att satsa hälften av tiden på mark­ nadsföring, fortsätter Victor.

Vad skulle ni göra om ni inte höll på med musik?

– Musiken är en så stor del av våra liv att det är svårt att ens föreställa sig det, börjar Tim. – Jag skulle säkert gå i konstskola, svarar Joel. Tim fortsätter: – Ja, antagligen skulle vi alla hålla hus i kultur­ branschen på ett eller annat sätt.

– Men jag skulle nog hålla på med film, säger Victor.

Mats är den enda som suttit tyst en stund och svar­ ar sedan: – Jag har massor av intressen men vet inte om jag skulle kunna leva på dem. Gymträning, meditation, böcker...

”Jag hade visionen att vi skulle skapa något speciellt, något experimentiellt. Och så blev det” – Ja, nå du är ju vår spirituella ledare, Mats! ut­ brister Victor.

Om Mats är er spirituella ledare, vad har ni andra för roller?

– Joel är ”The Cutie”, sager Victor.

– Toni är ”The Asshole Spice”, fortsätter Mats.

– Victor är ”Tall Spice”, säger Tim.

Och Tim?

– Jag är Diktatorn.

På After Eight har de spenderat många timmar med en kaffekopp, det är trots allt i Jakobstad de haft sin grund. Men snart är det slut med det då det är dags för Joel och Tim att bege sig vidare till Berlin för stud­ ier i musikproduktion. Trots distansen vet killarna att de kommer att hålla ihop.

– Branschen har ändrats. Det går att göra mycket via nätet. Och meningen är ändå att vi skall spende­ ra somrarna tillsammans med bandet, säger Victor.

De kommer att fortsätta göra musik och dricka kaffe med varandra även om det under läsåret blir via webbkameran. Och tills sommaren 2015 hoppas de ha ytterligare nytt material för att ta sig an nya spelningar och kunna försörja sig på musiken och sitt gemensamma intresse. I framtiden drömmer de om att vidga sina vyer och åka på en Europaturné.

– Men först blir det några gigs i Berlin, avslutar Tim. JENNIFER GRANQVIST fotokonststuderande vid Novia och bosatt i Jakobstad.

T E M A Arbete

Arbete.

Det vi ofta definierar oss enligt. Det första vi berättar om då vi träffar en ny person och kanske det sista vi tänker på då vi går och lägger oss.

Detta nummer av Studentbladet har temat arbete och arbetskritik. Bland annat bekantar vi oss med idén om medborgarlönen, med bilden av det självförverkligande jobbet och med strukturerna som har byggts upp för att stöda just dessa jobb.

Vi reser från arbetskritikens Sverige, genom prekariseringens Finland till självmordskontraktens Kina.

Resan har vi bildsatt med studerande som lyckats få arbete inom sina respektiva branscher och bett dem svara på frågan vad arbete betyder för dem.

ILLUSTRATION:

Sara Östman

F O R S K A R E N Syftet med arbete

”Arbete har blivit ett självändamål” text&foto

JACOB HEDEROS

Bilden av arbete som något heligt dominerar, men det finns de som ifrågasätter tanken om att alla ska ha ett jobb. Finns det verkligen ett alternativ? Ja, säger roland paulsen, en av frontfigurerna i den svenska arbetskritiska debatten.

Roland Paulsen menar att vi aldrig har haft ett så litet behov som nu av mänsklig arbetskraft på grund av den tekniska utvecklingen. Men samtidigt jobbar vi mer än någonsin, och försöker också skapa ytterligare jobb. Att jobben sedan inte behövs för att producera det vi vill ha är ytterligare ett frågetecken.

– Arbete i sig har blivit ett självändamål, det förut­ ses skapa mening, välstånd och lycka, säger forskar­ assistenten på Företagsekonomiska institutionen i Lund.

Samtidigt så innebär upplägget ”arbete ska löna sig” också att arbetslöshet ska straffa sig, menar Paulsen. I ett av sina nuvarande projekt studerar han hur detta uttrycks i den statliga arbetsförmedlingens tvångs­ metoder som ”snarast förnedrar den arbetssökande”.

Han säger också att politiska partier lägger ansvaret på individens ”egna misslyckande” när de naturali­ serar ett underskott som de själva skapat genom att ”göra det prekärt att vara arbetslös”.

”Vi skulle få subkulturer”

Det behöver inte vara så, menar Roland Paulsen. När hans bok Arbetssamhället kom ut 2010 väckte inlägget debatt, och idéer som länge varit tabu fick plötsligt luft under vingarna.

Det främsta förslaget, att införa någon form av bas­ inkomst baserad på ytterligare omfördelning av ge­ mensamma resurser skulle dock inte kunna göras i en handvändning, menar Paulsen.

– Även om du har en låg basinkomst på 10 000 kro­ nor i månaden skulle ändå möjligheten att inte arbe­ ta finnas för många. Vi skulle då få subkulturer som möjligen skapar sig ett meningsskapande samman­ hang som inte bygger på arbete.

Detta skulle utmana det arbetssamhälle vi har, sä­ ger Paulsen, där tryggheten är centrerad kring jobbet.

– För att då locka över de människorna som fak­ tiskt kan överleva utan att arbeta så skulle arbets­ givarna vara tvungna att anstränga sig och skapa an­ ständiga villkor och löner. Då skulle det troligen råda arbetskraftsbrist och arbetstagarna skulle ha mak­ ten att välja vilka arbetsgivare de vill gå till. I dag är det precis tvärtom. Det är här maktdimensionen

24

kommer in. Därför finns det enorma intressen emot att genomdriva den här sortens reformer.

Handlar om värderingar

Men det låter ändå som visionen kan locka några. I ett första steg föreslår Paulsen att införa arbetstids­ förkortning och fler allmänningar – exempelvis helt skattefinansierad kollektivtrafik. Det finns de som delar tanken, arbetstidsförkortning och gratis kol­ lektivtrafik föreslås nu i flera svenska städer. Men de stora partierna är tydliga. ”250 000 nya jobb är bara början” och ”Lägst arbetslöshet i EU 2020” stod det på valplakaten i september. Men vad finns det då för andra problem med Paulsens förslag?

– Ett väldigt starkt argument emot att genomföra det här i morgon är att Sverige skulle förlora på det här i den globala konkurrensen. Om du fördyrar så mycket för arbetsgivarna skulle flera företag flytta till andra länder och kakan att fördela skulle bli mindre, säger Paulsen och fortsätter: – Men det argumentet framförs ofta av de största frihandelsförespråkarna, vilket blir lite dubbelt. Det är också så att man undgår värderingsdiskussionen, det vill säga är det bra eller dåligt att förkorta arbetstiden, oaktat vilka yttre tryck som finns i samhällsekonomin.

Till stöd för sina förslag nämner Paulsen studier som visar att arbetslösa mår bättre än de som har osäkra arbetsförhållanden, samtidigt som en annan studie visar att vi generellt sett blir runt tio år yngre ur hälsosynpunkt när vi går i pension.

Men hur gör vi med den minskande kakan då?

– Det är det som gör arbetstidsfrågan till en mer transformativ reform. Den skulle kräva stora omställ­ ningar runt om i samhället. Man måste hantera den här frågan med globalisering: vill vi exempelvis ha ett samhälle där allting bygger på att vi producerar kvantitativt mer än andra länder, och på att man kon­ kurrerar ut dem så att de får det sämre än vad vi har det? Det är många sådana frågor som måste ställas bredvid den här arbetstidsfrågan, avslutar Paulsen.

JACOB HEDEROS är journalist och statsvetare bosatt i Skåne.

arbetsmarknadstips från arbetskritikern: ”Försök ta ett tomt arbete med mycket dötid, så att du får mer tid att ägna dig åt det som du tycker är intressant vid sidan av.” ”I plugget så finns det många ämnen som inte gör dig ”anställningsbar”, vilket är den dominerande tanken i högre utbildningen. Men jag tycker att du ska studera det som du inte kan låta bli att studera. Ha dock inga illusioner om att arbetsgivare kommer att jaga dig om du blir filosof.” ”Socialantropologen JAMES SCOTT har en idé om att vi borde träna oss mer i vad han kallar anarkistisk gymnastik. Med det menar han att vi ska göra små små övertramp mot de lagar och normer som vi inte ställer upp på. På så sätt kan vi vänja oss vid att följa vad vi själva vill.” ”Finn ditt meningsskapande sammanhang utanför arbetslivet, de gamla grekerna förespråkade att du skulle göra det i politiken.”

AKTUELL MED BOK HOS CAMBRIDGE (UNIVERSITY PRESS) – Roland Paulsen är född 1981 och uppvuxen i Dalarna – Studerade sociologi i Stockholm – Doktorerade i Uppsala med en avhandling om ”tomt arbete”, att inte arbeta på jobbet.

– Är sedan hösten 2013 doktor i sociologi och innehar nu en postdoc-tjänst vid Företagsekono­ miska institutionen i Lund.

– Släppte för några veckor sedan ”Empty labor: Workplace resistance and idleness” på Cambridge University Press

”Vi har aldrig haft ett så litet behov av mänsklig arbetskraft som nu, på grund av den tekniska utvecklingen. Samtidigt jobbar vi allt mer”, säger Roland Paulsen.

S J Ä LV F Ö R V E R K L I G A N D E A R B E T E

När arbetet sätts på piedestal text

JULIUS VON WRIGHT

Arbete – ett så konkret men samtidigt värdeladdat ord. Passion, självförverkligande och kreativitet förknippas ofta med tanken om ett bra arbete, men har alla möjlighet till ett självförverkligande jobb? Och vad med ”skitjobben”?

– SKA DET HÄR VARA en utopi eller dystopi? Att man inte gör skillnad på arbete och fritid låter trevligt, men jag tycker det är farligt då hela livet börjar kanaliser­ as mot arbete och att allting ska stöda arbete, säger MARI LINDMAN, doktorand i filosofi vid Åbo Akademi.

Vi sitter på ett café intill Aura å i Åbo med artikeln Kun työ on intohimo, satatuntinen työviikko on arkea ur Helsingin Sanomat (8.9.2014) framför oss. I artikeln intervjuas unga entreprenörer om arbeten där arbets­ tid och fritid flyter samman. Framtidsforskaren ELINA HILTUNEN säger att 8-till-4-jobben inte längre lockar och att unga allt oftare vågar sträva efter sina drömjobb – som egenföretagare. Som orsak ger Hiltunen osä­ kerheten på arbetsmarknaden. Ständiga samarbets­ förhandlingar ger känslan av att det inte är säkert att man kan göra karriär längre. ”Den egna passionen och kunnandet måste i framtiden utvecklas så att man kan klara sig på egen hand ifall man får sparken”, säger Hiltunen till Helsingin Sanomat.

– Det är förskräckligt då man börjar kapitalisera allt man håller på med. Om man sportar är det bra för ut­ hållning i arbetslivet och om man är kulturell så ut­ vecklar man de interpersonella förmågorna på job­ bet, säger Lindman och kritiserar bilden av färdigheter som ett kapital.

Att inte sätta gränser för jobbet hyllas lätt, något som Lindman säger att syns särskilt bra i retoriken kring unga, där de förväntas jobba stenhårt i den personliga utvecklingens och framåtsträvandets namn.

– Å ena sidan finns en diskurs – som är bra - om att det är viktigt att skapa ett hållbart arbets­liv där man ska orka jobba långt upp i åldrarna. Å andra sidan idealis­ eras hårt arbete och ungdomlig energi, säger Lindman.

– Passionsspråket ger mig också kalla kårar. Det är bra om man brinner för sitt jobb, men livet blir väldigt sårbart och vad händer sen då man inte har passionen kvar? Bilden av den som är passionerad och motiverad är nödvändigtvis inte en som engagerar sig i facket och ifrågasätter det som hen ser som meningslöst. I bilden av att brinna för sitt jobb tycks också finnas inbakat en idé om att ha en positiv grundinställning till arbe­ te. Och det kan just bli problematiskt om kritiskhet på jobbet översätts till att inte tänka positivt eller att inte visa framåtanda, fortsätter Lindman.

Lindman skriver som bäst sin doktorsavhandling där hon ser kritiskt på rådande konsensus som finns om meningen med arbete och studerar hur denna kon­ sensus utmanas.

Det finns en relativt odebatterad överenskommelse i vårt samhälle om arbete: alla ska ha ett. Arbete spe­ lar en central roll i samhällets uppbyggnad. Det dri­ ver in skatter för staten och får samhällets kugghjul att snurra. Också på individnivå spelar arbetet en roll i skapandet av identitet och jakten på lycka. Genom

26

illustration: Julia Glasberg

arbetet förverkligar och utmanar vi oss själva. Detta är förstås en väldigt idealistisk syn på arbete (du får ta några skitjobb på vägen för att nå drömjobbet) med avstamp ur ett medelklassperspektiv på jobb.

Arbete som sysselsättning

Vad om vi ifrågasätter normen? Finns det jobb åt alla, och är det meningen att alla ska ha jobb? En arbets­ kritisk rörelse växer fram som ifrågasätter synen på arbete. Idéer som degrowth och basinkomst vinner allt mer stöd.

– Den politiska mainstreamen är ofta enig om att ar­ bete är viktigt och att det är viktigt att skapa fler jobb.

Man ska hitta ett jobb, men också utveckla sig, utmana sig och ständigt gå vidare till mer krävande uppgifter, säger Lindman och menar att frågor om vad arbeten är till för och om de verkligen behövs blir förträngda.

– Vi borde få en bättre inblick i vad arbetet faktiskt tjänar till, vad vi uträttar. Finns det jobb som är skad­ liga och som förstör naturen? Den frågan sätts i paren­ tes då arbete ses som sysselsättning, säger Lindman.

När mammuten Nokia stupade förlorade Finland plötsligt sitt centrala brand. Liket släpades bort,

gömdes och glömdes och en entreprenörskapsmani svepte över landet. Finland har brandats om och har fler start-upföretag än Sverige, Norge och Danmark kombinerat. Finland är självföretagarnas och innova­ tionernas hemland. Lindman säger att retoriken kring arbete ofta centrerar kring den enskilda individen och blir därmed lätt också narcissistisk. Du ska utmana dig själv, hitta passionen i arbetet och förverkliga ditt inre potential. Och ifall du inte har tid, så kan du använda andras tjänster för att göra dina bisysslor: fler syssel­ sätts och staten kan inbringa mer skattemedel. Det­ ta är förstås en karikatyr, men den slår överraskande nära den politik som drivs i Finland. Göd ekonomin, konsumera tjänster!

Vad som sker är att det uppstår en hierarki på ar­ betsmarknaden. Plötsligt går arbete från utmanande och kreativt till sysselsättande, och i värsta fall aktive­ rande. En grupp arbeten, de så kallade struntjobben, blir stödfunktioner för andra självförverkligande jobb.

Vi ska göra karriär, men de omkringliggande strukt­ urerna som måste finnas för att nå målet diskuteras sällan och särkilt de lågbetalda snuttjobben förtigs i idealiserandet av arbetspassionen.

PÅ J O B B E T

FREDRIK FAGERSTRÖM studerar agrologi på Novia i Raseborg och arbetar på Krokby gård

”Jag har alltid varit intresserad av jordbruk. Jag tycker också om att köra mycket så det passar bra in. En annan sak är också att du som jordbrukare och företagare är din egen chef så allt arbete känns viktigare. Jag tycker om att jobba självständ­igt och ha ansvar.”

Foto: Emilia Nyberg

A R B E T E I en växande ekonomi

Kinaschack med arbetare text&foto

28

NANÓ WALLENIUS

TEFL-jobb – en rättvis idé?

Kina förväntas bli världens största ekonomi år 2024 enligt globala marknadsanalytiker. Antalet unga arbets­lösa, särskilt de med hög utbildning, är dock hög enligt China Household Finance Survey.

– Fler människor har råd att gå i högskola och uni­ versitet, som i sin tur tar in flera studerande. Detta skapar problemet vi har med den hårda konkurren­ sen, säger DENG ZHI YUAN. Han är 24 år gammal och arbetslös, trots en lovande examen i tillämpad eng­ elska med inriktning på turism vid ett universitet i Guangzhou. Universitetsexamen i språk leder ofta till högt betalda jobb i Kina. Simultantolkar ryktas ha en timlön på 4000–8000 RMB (omkring 500–1000 euro), och är enligt tidningen China Daily Kinas mest inkomstbringande jobb.

– Listan över de mest välbetalda jobben förändras från år till år, men ofta ligger arbeten relaterade till datorer, IT och programmering högt upp tillsammans med språkrelaterade jobb. En uppstickare är 3D-ani­ mation, förklarar Yuan.

Hans egna studier i engelska börjar dock bli allt vanligare bland kinesiska ungdomar. Detta innebär att lönerna sjunker eftersom det finns ett överskott av nyutexaminerade som är desperata efter jobb, vilket leder till att företagen kan erbjuda allt lägre löner. De hittar ändå alltid någon som hellre väljer en låg lön än inget jobb alls. Lagar och förordningar som borde stoppa företag från att fiffla med löner och anställda finns i teorin, men det är ytterst säll­ an som dessa följs.

– Handledningen och tillsynen är nästintill obe­ fintlig. Detta måste förbättras inom alla industrier, Kina måste förstärka övervakningen av sina företag.

De styr och ställer över sina anställda. Senast för någ­ ra dagar sedan hörde jag i en talkshow om en chef som hade gett order till sina anställda om att dom inte fick simma, för att ifall någon dog så skulle det bli besvärligt för chefen att hitta ersättare. Det är ju löjligt, säger Yuan.

Livsfarliga arbetsvillkor

I år är det fyra år sedan Foxconn-skandalen i industri­ staden Shenzhen blossade upp. Foxconn tillverkar elektronik för bland annat Apple, Microsoft, Nintendo och Sony och har fabriker över hela världen, varav 13 av dem finns i Kina. År 2010 var ett knepigt år för Foxconn – 18 anställda försökte begå självmord vid fabrikerna i Kina. 14 av dem dog.

– Självmorden fortsätter ännu idag. De anställdas privatliv är under strikt kontroll. De tvingas jobba som robotar och arbetstiden är på tok för lång.

I fabrikerna i Kina kan de anställda tvingas jobba mellan 12 och 16 timmar per dag. Yuan berättar att det kunde gå en hel månad utan en enda ledig dag för de anställda på Foxconn. Skandalen resulterade dock i höjda löner för arbetarna i fabriken i Shenz­ hen, självmordsförhindrande nät runt fabrikstaken samt anti-självmordskontrakt. Trots höjda löner har vissa arbetare ändå inte kunnat hantera arbetstakten och självmorden har fortsatt.

– Övervakningen och tillsynen är igen det stora problemet. Det finns en lag, men ingen följer den.

Ingen stämmer företagen heller. Arbetarna kommer från landsbygden och saknar utbildning och kunskap.

Enligt Yuan finns det även plats för förbättring på jämställdhetsfronten. Få företag låter blivande möd­ rar behålla sina jobb och det är mer en regel än ett

undantag att gravida kvinnor säger upp sig innan deras chefer får nys om graviditeten.

– Det är väldigt sällsynt att få betald mammaledig­­ het och samtidigt behålla sitt jobb. Det finns en lag för att skydda kvinnor i detta sammanhang, men före­tagen gör som de vill. Att gå till domstolen för en sådan sak är dessutom väldigt ovanligt. Kineser känner inte till landets lagar och de är inte färdiga att betala för att gå till rättegång.

Fånge i könsrollerna

På frågan om pappaledighet skrattar Yuan, och sä­ ger att ett sådant begrepp är okänt i Kina. Han har aldrig hört eller sett någonting som relaterar till pappa­ledighet och det finns inga lagar som garant­ erar barnet tid med fadern. Dessutom menar han att kvinnorna förväntar sig att männen ska arbeta för att försörja familjen.

Självmorden fortsätter ännu idag. De anställdas privatliv är under strikt kontroll. De tvingas jobba som robotar och arbets­ tiden är på tok för lång.

– Kvinnorna är fortfarande förtryckta, men i och med att Kina utvecklas, blir även kvinnorna bättre behandlade. Idag finns det lika många tjejer och killar på campusen, enligt Yuan. Han berättar också att han upplever att nyutexaminerade kvinnor har lättare att hitta jobb i början av sina karriärer, i jämförelse med nyutexaminerade män.

Traditionella könsroller har även påverkat Yuans egen situation. Tolknings- och språkrelaterade jobb går oftast till kvinnor då det finns en föreställning om att kvinnor är bättre på kommunikation än män.

Yuan fick till slut jobb som engelsk tolk på ett över­ sättningsföretag, men vantrivdes. Efter att företaget gått bankrutt och hans chef flydde till Sydkorea fick han jobb som televisionsvärd i sin hemstad, men där var problemet ett annat.

- Jag ville göra en mer kreativ, färgstark show. Ty­ värr var mina idéer inte uppskattade på grund av de strikta reglerna och den ständigt närvarande idén om det monotona sättet varpå man gör tv-program i Kina.

Detta är relaterat till politik. Man måste alltid tänka på de politiska angelägenheterna. Jag mår illa när jag tänker på det.

Yuan har sedan länge gett upp hoppet om ett jobb som har med engelska att göra, och berättar att han ibland brukar spela statistroller i tv-serier och re­ klamer. Det är inte särskilt bra betalt, men är en välkomm­en distraktion i en arbetslös vardag där han leker med tanken om att en dag bli skådespelare.

– Jag har fått mycket fina ord från de som har sett mig! Det känns som en rätt bra feedback.

NANÓ WALLENIUS Bor i Åbo och läser för tillfället strökurser i kvinnovetenskap och kinesiska samt påbörjar sin belgiska magisterexamen på distans.

NANÓ WALLENIUS REDAN I TAXIN på väg till flyget som ska ta mig hem, börjar jag fundera på olika sätt för att kunna återvända till Kina. Jag har precis spenderat ett halvår i Guangzhou, sydvästra Kina, för utbytes­ studier vid ett konstuniversitet. De vänner jag fått är oersättliga människor i mitt liv och när min bästa kompis Danfei en vecka tidigare frågat mig varför jag inte återvänder som lärare i engelska, sås ett frö.

En lösning på finansieringen av västerländska ungdomars uppehälle i Kina är TE FL (Teaching English as a Foreign Language) -kurser som man kan ta, till exempel via nätet. Med en sådan kurs i bagaget kan man enkelt söka jobb som lärare i engelska i någon av de hundratals engelskaklubbar för barn som det kryllar av i städerna. Efter lite googlande är jag säker på att detta är lösningen för mig.

En kinesisk vän till mig är arbetslös. Han har en akademisk examen i engelska och oroar sig jämt över sin framtid. En kväll när vi skypar, frågar jag honom varför han inte söker jobb på en engelskaklubb för barn.

– Såklart de inte skulle anställa mig! Jag har inte ett västerländskt ansikte. De kinesiska föräldrarna vill se en västerlänning lära sina barn engelska, inte en kines!

Plötsligt känner jag avsmak för min naivitet. Som väster­länning i Kina blev jag naturligtvis mycket snabbt påmind om den privilegierade position jag befann mig i. Att se på kinesisk reklam räcker gott och väl. Något som man dock får höra så att det räcker och blir över är alla kommentarer om hur idealiska västerlänningar är. En västerlänning i Kina är en symbol för pengar, status och internationalitet. Inte minst gör denna struktur sig påmind när kinesiska storbolag anställer västerlänningar endast för att de ska agera ansiktet utåt vid presskonferenser. Mycket snabbt bestämmer jag mig för att min plan inte var någon vidare bra idé.

ETT TAG SENARE kommer mina vänner Meng och Jinjin över till mig i Finland när de reser runt i Europa.

Meng vet sedan länge om att jag har planerat att gå en TE FL-kurs för att kunna lära ut engelska i Kina. När jag berättar om varför jag inte längre vill genomföra detta, så fnissar han.

– Nanó, så länge jag har känt dig har du alltid varit så här. Du tänker för mycket på allting!

Jag tänker tillbaka på alla gånger jag försökt förklara mina tankar om vithets- och skönhetsnormer för honom. Hur han har varit övertygad om att det inte är därför som alla kinesiska tjejer är besatta vid att skydda sin hud mot solen.

– Ditt uttal är ju i alla fall bra, till skillnad från många som redan har jobben. En av mina andra europeiska vänner som jobbar på ett sådant ställe har ett uselt engelskt uttal, jag förstår inte hur han ens fått jobb.

Vem tror du jag hellre ser mina barn lära engelska – han eller du?

Jag ger upp och låter det vara. Det betyder dock inte att jag ändrat mig. Jag kan inte undgå att jag känner mig obekväm med att bli en TE FL-lärare i Kina, landet som redan har ett överskott av nyutexaminerade studenter i engelska. Visst blev det ett oväntat problem - ifall jag skulle söka ett sådant jobb skulle jag kanske ta det av en kinesisk lärare som är mer kvalificerad än jag. Att aktivt bidra till en sådan struktur känns verkligen inte bra.

A R B E T E Praktik utan lön

Oavlönad vårdpraktik sällan ifrågasatt Att vara på praktik och inte få lön är vardag för flera studerande. De som studerar inom vården ska få ihop tiotals studiepoäng från den ickebetalda praktiken, men inom vårdyrken gäller dess­ utom speciella bestämmelser som förklarar varför så många praktikmånader blir oavlönade.

text

– Visst känns det ibland så att man använder kvinnokraften gratis, säger vårdutbildningarnas praktik­koordinator SUSANNE SVAHN på Yrkes­ högskolan Novia och syftar på att majoritet­en av vårdarbetare är kvinnor. Enligt henne är oavlö­ nad praktik någonting som alltid tagits för givet och aldrig blivit ifråga­satt ordentligt.

– Vårdyrken har traditionellt sett haft en slags Florence Nightingale-anda, samtidigt som jag också tror att de som söker sig till de här utbild­ ningarna är beredda på det och vet om att ut­ bildningen har mycket praktik i schemat.

” Plötsligt är jag tillbaka på samma avdelning där jag jobbade på sommaren med samma arbetsuppgifter men får ingen lön.”

EDIT LINDBLAD

Susanne Svahn påpekar dock mängden prak­ tikanter inom vårdyrken. På en avdelning kan det jobba kring sex–sju praktikanter varje dag.

Samtidigt ska sjukhusen även betala lönen för den ordinarie personalen samt handledarna till praktikanterna.

– Pengarna räcker helt enkelt inte till för att ge en ekonomisk kompensation för studerandena.

Rebecca Ek har både praktiserat och jobbat på samma avdelning, och här ser Svahn det posi­ tiva: som praktikant knyter en ofta starka band till framtida arbetsgivare.

– Om en studerande praktiserar i ett par mån­ ader på exempelvis ett äldreboende och arbets­ givarna ser hur personen jobbar är det lätt att även senare få sommar­jobb och andra vikariat.

Praktikanten är dessutom redan färdig­ut­bild­ ad för jobbet och har lättare att bli anställda i framtiden.

Kliniska studier REBECCA EK studerar till röntgenskötare på Novia i Vasa och i hennes utbildning ska 75 stu­ diepoäng fås via praktik, varav det mesta är oav­ lönat.

– Vi kan få upp till tolv poäng tillgodoräknat av sommarjobb, men resten är oavlönat. Det kan kännas frustrerande att jag på sommaren job­ bar på en avdelning och får lön för mitt jobb och på hösten kommer jag tillbaka till skolan och så börjar vår praktik. Plötsligt är jag tillbaka på samma avdelning där jag jobbade på sommaren med samma arbetsuppgifter men får ingen lön.

Under praktiken får Ek studiestöd och klarar sig ekonomiskt med det och pengarna hon tjä­ nat under sommaren.

– Vi har ju en praktikkoordinator som hjälper oss och ser till att vi får en praktikplats samt att vi får tillräckligt med studiepoäng, det under­ lättar mycket.

30

När det gäller vårdyrken och oavlönad praktik är det ändå rikstäckande bestämmelser som förkla­ rar de oavlönade praktikmånaderna. Av­delnings­ chefen EVA MATINTUPA på Novia skulle gärna se att alla praktikanter oavsett yrke skulle få lön för sin praktik men har förståelse för att det finns särskilda regler för utövare av vårdyrken. Till­ stånds- och tillsynsverket för social- och häl­ sovården Valvira upprätt­håller exempelvis ett register för färdigutbildad vårdpersonal, det vill säga de som är behöriga för arbetet.

– Praktiken är inget jobb utan kliniska stud­ ier, alltså samma sorts studier som berättigar till studie­poäng och studiestöd som görs teo­ retiskt i skolan, men de är förlagda i vården för att säkerställa inlärning i verklig miljö, säger Eva Matintupa.

Under praktiken är de studerande utanför ar­ betsbemanningen, handledarna är de som ingår i bemanningen.

– Avdelningens budget görs upp enligt ett visst lagstadgat antal vårdare som är registrerade av Valvira per patient, studerande räknas inte in här eftersom de följer med handledaren och är extra. Om studerande är borta jobbar handle­ daren ensam den dagen, om personalen är borta måste man skaffa en vikarie. Så studerande är alltså extra människor på avdelningen, de som är anställda är handledare, studerande utför upp­ gifter under handledning av dem och lär sig på så vis att så småningom efter examen kunna ar­ beta självständigt.

Registrering krävs

Matintupa påpekar att deras studerande även kan anställas som vikarier under studietiden, och då ingår de i bemanningen och får lön. Sam­ tidigt finns det uppgifter som inte får göras av obehöriga och det är därför som all prakt­ik inte kan göras på det viset. Som exempel nämner Matintupa barnmorskestuderandena.

– I Finland får enbart Valvira-registrera­ de barnmorskor handlägga en förlossning.

Våra studerande praktiserar i förlossningssa­ len tillsammans med en barnmorska som an­ svarar för vården och kollar att allt blir rätt. En stud­erande som inte är behörig kan alltså inte göra något på egen hand i förlossnings­salen.

Hen kan följaktligen inte anställas där som en i bemanningen utan all praktik där måste gö­ ras som extra, vilket i praktiken betyder oavlönat.

Oavlönad praktik är givetvis inte något som enbart gäller studerande inom vårdyrket.

– Det är väl av tradition tradenom- och ingen­ jörsstuderande som har de bästa möjligheterna till av­lönad praktik. Jag har hört att de även inom de branscherna börjat vara svårare att hitta prak­ tik som är avlönad. Blivande socialarbetare föl­ jer på samma vis med en behörig socialarbetare.

PÅ J O B B E T

REBECCA EK

studerar till röntgenskötare på Novia i Vasa

”När patienten ger en klapp på axeln eller beröm, den känslan är något av det bästa. Man känner att man gör skillnad. Att få använda hjärnan, hitta lösningar på problem och följa med i utvecklingen av tekniken. Det blir aldrig tråkigt!”

Foto: Jennifer Granqvist

A R B E T E Osäker tillvaro

Skapandet av en prekär migrantarbetskraft Arbetsmarknaden har förändrats och fört med sig osäkra anställningar och snuttifiering av jobb. Olivia Maury skriver om en mindre omdiskuterad sida av denna prekarisering, nämligen den prekära migrantarbetskraften.

illustration: Sara Östman

32

Det karaktäristiska för den samtida kapitalismen och arbetet den bygger på har under 2000-talet kommit att begreppsliggöras vid namnet prekari­ sering. Tillfälliga anställningar, snuttjobb, frilans och udda arbetstider är exempel på vad prekari­ sering kan innebära. Kort sagt syftar begreppet på en flexibel och osäker tillvaro utan arbets­ skydd, där ansvaret faller på arbetaren själv. Pre­ karisering är en följd av strukturella förändringar på arbetsmarknaden, men som upplevelse kan prekariseringen ändå inte antas vara homo­gen utan måste ses som en individuell erfarenhet.

Genom prekariseringen normaliseras ett in­ stabilt tillstånd där en arbetsplats inte räcker för en tryggad framtid. Anställningen är ofta kort­ varig, avlönad per timme eller endast baserad på frilans. En utbildning räcker inte heller längre.

Istället ska hela personligheten sättas på spel; uthållighet, leendeförmåga, rätt sorts röst, men även förmågan att inte synas, att inte tala utan bara utföra arbetet. Då man talar om prekari­ sering brukar man ofta syfta på ”den nya krea­ tiva klassen” så som konstnärer, designers och mediearbetare. Speciellt inom dessa branscher blir gränsen mellan arbete och fritid luddig.

Det kan handla om några fullspäckade veckor med tight tidtabell, utan sömn som sedan ut­ mynnar i en period av oavlönade sysslor. Men prekariseringen gäller även de som arbetar ut­ anför den konstnärliga eller den immateriella sektorn.

Arbete via bemanningsföretag och arbete inom den lågavlönade sektorn har allt som oftast pre­ kära tendenser. Samma gäller små egenföretag­ are. En allt större del av dem som arbetar inom de här områdena är migranter. Forskning visar att i synnerhet migranter som är egenföretag­ are kämpar med låga löner, långa arbetsveckor utan lov och där familjemedlemmar arbetar gra­ tis för att få det hela att gå ihop1. Att migranter utvecklar egna företag är ofta en följd av svår­ igheter att få anställning någon annanstans på grund av oident­ifierade kunskaper eller utbild­ ning, otillräckliga språkkunskaper eller struktu­ rell rasism. En stor del av dem som ändå lyckas bli anställda arbetar ofta inom servicebranschen som städare, som diskare, som tidningsutdelare eller inom vården.

Enligt sociologen SASKIA SASSEN går det att se en dubbeldynamik i de globala metropolerna. En lågavlönad arbetskraft, bestående främst av mig­ ranter, är en förutsättning för upprätthållandet av de praktiska nödvändigheter som metropol­ ens högavlönade experter kräver. Taxichaufförer behövs för att kuska runt de som arbetar i team för att skapa idéer, på restaurangerna de träffas är det någon utom synhåll för kunden som får ta hand om disken, och när alla på kontoret gått hem behöver dessa obemärkt städas.

Rättigheter och skyldigheter

Den hierarkiska arbetsuppdelningen genom-

s­ yrar idag världens metropoler istället för att avgränsas till uppdelning mellan det fattiga syd och det rika norr. För att kunna analysera da­ gens arbete och arbetsförhållanden är det så­ledes viktigt att urskilja vem det är som arbetar och hur. Hur produceras denna prekära migrant­ arbetskraft?

I stort sett har rörelsen för varor över nat­ ions- och unionsgränserna underlättats medan den försvårats för människor. Det finns trots allt en vara, arbetskraften, som inte går att skilja från den levande kroppen. I utbyte för lön säljer arbetaren sin arbetskraft på arbetsmarknaden.

Enligt Marx (1977) är arbetskraften den potent­ ialitet, de mentala och fysiska möjligheter som finns hos den levande varelsen. Den potenti­ ella arbetskraften är alltid förknippad med den könade kroppen som existerar bland komplexa system av hierarkier och makt. Etnicitet, geo­ grafiskt ursprung, ålder och kön bland andra faktorer strukturerar möjligheten hos männis­ korna att sälja sin arbetskraft.

Att världen idag är fylld av gränser innebär inte bara linjer som dragits på en karta i sam­ band med nationalstaternas korta historia.

Istället bör gränsernas förstås som komplexa institutioner som karaktäriseras av gränsöver­ skridanden. Ett tydligt exempel på en sådan institution är de olika formerna av identitets­ bevis, uppehållstillstånd och visum som be­ stämmer hurdana rättigheter och skyldigheter en person har på ett visst territorium. Därför har gränserna en nämnvärd betydelse i att for­ ma och filtrera samt skapa hierarkier mellan människor. Det här formar erfarenheterna hos dem som överskrider gränserna skriver forsk­ arna SANDRO MEZZADRA och BRETT NIELSON i sin gemensamma bok Border as Method (2013).

Kategorisering av migranter

Migrantarbetskraften spelar en viktig roll på arbetsmarknaderna idag. Det är dock svårt, om ens önskvärt, att kategorisera migranter på basis av syssla så som ”arbetskraftsmigrant”, ”flykting” och ”asylsökande”. Dessa begrepp är administrativa och samstämmer inte alltid med migranternas egna erfarenheter. Ofta ar­ betar de flesta migranter vid sidan om sin så kallade huvudsyssla. Asylsökande arbetar för att skapa ett liv, träffa folk och inte behöva ut­ placeras i mottagningscenter långt ifrån stä­ der och infrastruktur där den enda sysslan en finner är väntan på positivt svar – asyl. Stud­ erande­migranter å sin sida har hårda krav att uppfylla vad gäller uppehållstillstånd. Det be­ hövs 6 000 euro på kontot varje år för att på­ visa att ens levnadsstandard är tillräckligt hög i finska mått. Även om dessa personer studerar och allt som oftast arbetar och betalar skatt är de inte berättigade studiestöd. Iställ­et är det arbete, främst i den lågavlönade sektorn, som sysselsätter studerandemigranterna.

Ett uppehållstillstånd på basis av arbete är all­ tid bundet till ett heltidsarbete och är endast möjligt att få inom vissa branscher. Forskaren JUKKA KÖNÖNEN skriver i tidningen Sosiologia (3/2012) att det därför är lättare för utlänningar med andra typer av uppehållstillstånd, så som studerandemigranter, att svara på de snabbt för­ ändrande behoven på arbetsmarknaden. Många arbetsgivare anser även att utländska arbetare är bättre än de finska eftersom de är mer flexi­ bla. På grund av att de inte heller har rätt, eller begränsad rätt, till statliga stöd är det mindre sannolikt att de tackar nej till arbete även om arbetsförhållandena inte är i bästa lag.

”En lågavlönad arbetskraft, bestående främst av migranter, är en förut­­sättning för upprätt­hållandet av de praktiska nöd­vändigheter som metropolens högavlönade experter kräver.”

På grund av de olika typer av uppehållstill­ stånd och visum som finns placeras migranterna i en annan juridisk position än de finska med­ borgarna. Eftersom vistelsen i landet är bunden till uppehållstillståndet formar det migranter­ nas möjligheter att påverka sitt liv i Finland.

Könönens artikel visar att uppehållstillstånden på strukturnivå skapar ett beroendeförhållande till arbetsgivaren vilket försämrar migranternas ställning på arbetsmarknaden. På det här vi­ set knyts uppehållstillståndet även till rädslan för utvisning. Sammanfattningsvis producerar tillståndsmaskineriet en prekär migrant­arbets­ kraft med en väldigt svag handlingsposition som fräckt kan utnyttjas på arbetsmarknaden.

OLIVIA MAURY skriver gradu i sociologi vid Helsingfors universitet och är för tillfället bosatt i Bologna.

Läs mer:

Könönen, Jukka (2012) ”Prekaari työvoima ja uudet hierarkiat metropolissa. Ulkomaalaiset matalapalk­ kaisilla palvelualoilla”. Sosiologia 49(3), 190-205 Marx, Karl (1977) Capital, vol 1. New York: Vintage Books.

Mezzadra, Sandro & Neilson, Brett (2013) Border as Method or, the Multiplication of labor. Durham, London: Duke University Press.

Schmiz, Antonie (2013) “Migrant self-employment between precariousness and self-exploitation”.

Ephemera 13(1).

1

33

PÅ J O B B E T

JONATAN JANSSON

studerar till musiker vid Yrkesakademin i Österbotten i Jakobstad och jobbar bland annat med ljudteknik, mixning och komposition

”Att få forma en ljudbild med hjälp av de gränslösa verktyg dagens teknologi har att erbjuda känns ibland för bra för att vara sant. För mig är det den ultimata kreativa uttrycksformen och att få arbeta med en sådan kreativ frihet är någonting jag aldrig skulle byta bort.”

Foto: Jennifer Granqvist

PÅ J O B B E T

VILLE VUORELMA

studerar marknadsföring på Hanken i Helsingfors och arbetar som marknadsförare och turnéproducent på Teater Viirus

”Mitt jobb betyder att jag får förverkliga mig själv och använda mig av de praktiska och teoretiska kunskaperna som jag har lärt mig under min utbildning och i livet. Jag lär mig hela tiden någonting nytt och jag får kicks av det. Det bästa är att höra publikens respons efter föreställningarna då de haft en bra upplevelse.”

Foto: Emilia Nyberg

A R B E T E Basinkomst

MMMMÄr MMbasinkomsten MMMMMMMMMMMMMM lösningen MMM M M M M M M M M M M M M M M M M M på massarbetslöshet?

MMMMMMMMMMMMMMMMMMMM MMMMMMMMMMMMMMMMMMMM MMMMMMMMMMMMMMMMMMMM text

JULIUS VON WRIGHT

Arbetslösheten 2013 var 8,2 procent, enligt Statistikcentralen.

Tänk er en fast summa som dyker upp på kontot varje månad, ovillkorligt utan skyldig­ heter. Summan betalas ut till alla oberoende av annan inkomst. Tanken på en ovillkorlig basinkomst kan i mångas öron låta radikalt, men faktum är att förslag om basinkomst kan hittas på hela den politiska skalan. Det som skiljer förslagen åt är syften och mål.

JAN OTTO ANDERSSON, docent i nationalekonomi vid Åbo Akademi, förespråkar en ovillkorlig bas­inkomst och säger att en viktig fråga är ifall syftet ska vara att öka eller minska arbetsutbudet.

– Det finns många varianter av basinkomst och ef­ fekterna beror på vilka andra åtgärder som kombi­ neras med basinkomsten. Det finns förslag från hela det politiska spektrumet och de har alla olika syften.

Det nyliberala förslaget bygger på Friedmans teori där en låg basinkomst kunde införas medan andra so­ ciala utgifter slopas. Detta föreslogs av ungfinnarna på 90-talet. Tanken där var att göra arbetsmarknad­ en flexiblare, öka produktiviteten och tvinga alla att jobba, säger Andersson.

Förslaget från vänstern, det som Andersson före­ språkar, bygger på tanken om att det helt enkelt inte finns jobb för alla.

– Den radikala synen på basinkomst är att se den som en omfördelning av resurserna i en ny situation där man inte kan erbjuda arbete åt alla. Idén är att nå en rättvisa och att reformera de förhållanden som baserar sig på fordismen och som definitivt börjar vara passé.

Bilden av att alla ska ha ett jobb är enligt Anders­ son förlegad. Den bygger på ett politiskt ideal från industrialiseringen då fabrikerna behövde arbetare.

Nu tystnar allt fler fabriker och rullbanden stannar

36

(särskilt om vi håller blicken på västvärlden) – beho­ vet av arbetskraft är inte längre lika stort. Andersson ser en ovillkorlig basinkomst som det enda alternativ­ et för att på allvar lösa de stora samhällsproblemen.

– Det ligger i tiden, det finns många i dag som tvingas vara egenföretagare mot sin egen vilja och där tycker jag att fackförbunden inte har hanterat situationen bra. Allt fler och fler blir underleveran­ törer och blir beroende av företag. För dessa kunde en basinkomst vara en form av trygghetsförsäkring, säger Andersson.

Experiment i Nixons USA

Historiskt är tanken om en basinkomst inte helt och hållet utopistisk. I USA på 70-talet utfördes lokala tidsbundna experiment med basikomster, främst i form av negativ beskattning. Orsaken var att man var intresserad av hur det påverkade arbetsutbudet.

– Det var galet på många sätt. Det visade sig att en effekt var att skiljsmässorna ökade vilket satte stopp för det hela. Det gav frihet för kvinnor vilket fick de konservativa att hoppa högt, säger Andersson.

Samma diskussion fördes i Norden på 70-talet. Ett centralt verk i diskussionen var Uppror från mitten av bland andra NIELS MEYER. I boken myntades be­ greppet medborgarlön - ett uttryck som egentligen bara har använts i Norden. Då tänkte man sig att alla också ska bidra till samhället genom att utföra vissa samhällsnyttiga arbetsinsatser.

I Finland fanns det ett växande intresse både från höger och vänster fram tills krisen på 90-talet. Den satte stop för diskussionen och återuppstod egentli­ gen först ordentligt i samband med krisen 2008-09.

Stötestenen i Norden har varit socialdemokraterna, där ytterst få har vågat stöda förslaget. Den starka arbetslinjen i Norden har bromsat diskussionerna då fackförbunden aldrig har stött en idé om ovillkorlig

basinkomst. De anser att basinkomsten skulle öka snuttifieringen av jobben och ifrånta arbetsgivarna sitt ansvar. Beroende på vem man frågar så kan bas­ inkomsten ses som en alltför liberatiansk hållning.

– Om man har en basinkomst som är individu­ ell, oberoende om man står till arbetsmarknadens förfogande eller inte, så finns en kritik av kommu­ nitaristiska skäl. En del menar att basinkomsten är för individualistisk och att man borde satsa på andra icke-monetära åtgärder som att försäkra en infra­ struktur som alla kan ha nytta av, säger Andersson.

Då Andersson jämför diskussionen nu med den på 70-talet säger han att den största skillnaden är att det tidigare sågs som en reform för rika länder, som USA eller Holland. Nu förs däremot diskussionerna i länder som Brasilien och Sydafrika.

Basinkomst betyder hållbarhet?

Andersson är nyligen hemkommen från en Degrowth­ konferens i Leipzig med just under 3000 deltagare – ett antal som snabbt vuxit sen den första konferen­ sen i Paris 2008 med 100 deltagare.

– Basinkomst diskuteras livligt inom degrowthrörelsen och den ses som ett sätt att ändra samhället i en mer hållbar riktning, säger Andersson. Ett typiskt degrowthförslag skulle vara att införa hög beskatt­ ning på alla icke-ekologiska produkter, som bensin, och att intäkterna skulle delas jämnt mellan alla som ett sätt att kombinera kraftiga miljöskatter med en slags utjämning av resurser, fortsätter Andersson.

Om en ovillkorlig basinkomst införs, skulle inte utbildningen tappa sitt värde?

– Kunskap kan både konsumeras och säljas. Jag tror det kunde ändra på målsättningen med studierna och att färre skulle se på utbildning som ett human­ kapital som ska användas för att få högre inkomster, säger Andersson.

PÅ J O B B E T

JOSEFIN KARLSSON

studerar fysisk teater vid Novia i Vasa och arbetar som Kuchipudidansare

”Arbete betyder väldigt mycket för mig, för det har blivit en stor del av vem jag är. Mina föräldrar säger ibland åt mig att ’sluta spela teater’ när vi bara umgås och jag brukar svara att jag inte kan, för jag är ju bara mig själv. Vi sitter liksom ihop, mitt arbete och jag.”

Foto: Jennifer Granqvist

FILMKOLUMN

DIALE KTN

På bruutn västnyländska i storstan SIMON KARLSSON EN SAK HA JA ALLTI SAGT JA: Västnyland e no jäävla bra de. Igentligen e ju Eknäs de enda bra om man nu e petnoga, men så dä över hovotage känns de allti liite betär redan bara man kör över Stensviksbron från Esbo.

DE FINNS MYKY DIALEKTER i Västnyland. Karis, Sjundå, Ingå – alla snarvlar på lite olika sätt. Ja e it kanske rikit den bästa att tala om Eknäsdialektn.

Moschan å faschan e it nån av dom från Eknäs, å it talar dom sin egna Pargasdialekt heller it. Å ja fick nog allti höra i högstadie att ja försökt tala finär hesasvenska. Kund int tala som folk rikit.

MEN JO VA TROR NI händer sen när man flyttar ti Hesa å börjar studera me alla fans Ring trior? Nå just de då mittiallt talar man fö bredär dialekt. ”Haha du rullar på ärren”. Just så jo jävlit rolit, e du gleesär? It e de lätt när de e e svårt brukar vi säg i Eknäs. Tammifan.

NÅJOJO. De som ja sku säg så dä på rikit e att ja

den senaste månan fått lite nytt perspektiv på dialekter å allt va de heter. Just nu lever ja loppan på utbyte i Amsterdam å e de någå man stöter på då man far på utbyte e de brytningar å dialekter.

Spanjorena å mexikanena talar olika, kanaden­ sarna å franskisana sama sak osv.

FRÄMST MÄRKS DE då

alla talar engelska. Dom flesta, allt från finnar ti kineser ti argentiinare, talar mer eller mindre bruutn engelska. Fast ja tycker ja kan språke bra så e de ju int ändå helt perfekt. Fö sen kommer de australiensare, skot­ tar å jänkare å allt där imellan, å varje liitn fel­ sägning känns fö jävli. Om man bryr sig. De gör it ju dom iallafall.

SÅ SKA VI SÄG SOM SÅ att efter nån måna i Hol­

land känns it de så satans farlit att säg ”Helsing­ fors” iställe fö ”Hesa” då man örvlar på Ettans dansgolv, eller att säg ”härriguud” iställe fö ”oj oj herre du milde tid” på studentfestn. I Nyland föstår vi varann. Garanterat. Sen ska it vi börj tala om Pampas …

Lyssna på kolumnen på stbl.fi!

En kärleksförklaring till Finchers kusliga värld Regissören David Fincher är känd för att skapa galna karaktärer i ännu galnare världar. Kalla färgtoner och öppna slut hör till några av hans tricks.

Linn Hielm har sett premiäraktuella Gone Girl och skriver om sin kärlek till regissören.

I min recension av Trans­ cendence (Stbl:s majnum­ mer) skrev jag praktiskt taget en kärleksförklaring till min favorit­regissör CHRISTOPHER NOLAN. När hans Interstellar kommer ut i november kommer ni antagligen att få höra mig lovprisa honom igen. Innan dess är det dock dags för mig att bekänna en sak: No­ lan må vara min favoritregissör – men han är inte den enda. Att välja favoriter i något som har med film att göra har jag allmänt svårt för när det gäller genrer, skåde­spelare, kompositörer eller just regis­ sörer. Utöver Nolan älskar jag DARREN ARONOFSKY (Black Swan), QUENTIN TARANTINO (Inglorious Bas­ terds), DAVID o'RUSSELL (Silver Linings Playbook) och många andra. Men en man kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta – regissören till min ab­ soluta favoritfilm: DAVID FINCHER. Att säga att Fight Club (1999) är min favoritfilm brukar sällan mötas med några starka negativa re­ aktioner. Visst, några kan tycka att det är ett typ­ iskt val (eller en ”pojkfilm” – suck) men majorite­ ten skulle ändå hålla med om att det är en bra film.

Filmen, baserad på CHUCK PALAHNIUKS bok, om den namnlöse berättarens (EDWARD NORTON) möte med den karismatiske och anarkistiske tvål­försälj­ aren TYLER DURDEN (BRAD PITT i sitt livs roll) och deras hemliga slagsmålsklubb är en modern klass­ iker. Den innehåller några av de mest kända film­ replikerna någonsin (”The first rule of Fight Club is you do not talk about Fight Club”), den är visuellt unik i sin nihilistiska skönhet och den har en (ännu) oöverträffad sluttwist. Men för mig är den så mycket mera – den är filmen som väckte mitt riktiga film­ intresse. Jag minns ännu hur jag som tolvåring såg den, ovetande om vad för film det var, och blev all­ deles mållös. Tio år och otaliga filmer senare har jag (trots min ovannämnda obeslutsamhet) ännu inte tvekat en enda gång: Fight Club är och förblir den bästa filmen jag någonsin sett.

David Fincher – ärrbildaren

David Finchers resumé innehåller också många andra mästerverk. Efter min Fight Club-upplevelse sökte jag direkt upp de andra filmerna han regisserat. Panic Room (2002) var en ganska generisk thriller och The Game (1997) var inte heller mer än adekvat, men efter Se7en (1995) blev jag ett äkta Fincher-fan. Film­en om en seriemördare inspirerad av bibelns sju dödssynd­ er lyckas med konststycket att vara otroligt dyster och obehaglig samtidigt som den är engagerande och spännande, precis som Fight Club. Finchers

38

filmer under den senare halvan av 2000-talet har en lite annorlunda känsla – de är mer ”Hollywood­ iserade” och mindre störda, men det betyder inte att de inte är bra. Okej, The Curious Case of Benjamin Button (2008) är lite väl klychig men Zodiac (2007) är fantastisk och jag hör till de få som tycker att The Girl with the Dragon Tattoo (2011) är klart överlägsen sin svenska förlaga. Också att den samhällsaktuel­ la och kvicka The Social Network förlorade mot The King's Speech i kategorierna ”Bästa film” och ”Bästa regi” år 2010 är enligt mig en av de värsta missarna i Oscars­galans historia.

Den före detta reklam- och musik­video­makar­ en Finchers regissörstalang är obestridlig. Till hans många kännetecken hör scener filmade i kalla färg­ toner, olyckliga eller öppna slut, bakgrundshistorier som presenteras via flashbacks, musik av Trent Reznor och Atticus Ross och historier som Fincher själv har

”Om Gone Girl kan vara säker på någon Oscars­nominering är det för musiken.” sagt att inte ska vara underhållande utan helst ärr­bild­ ande. Han har även ett rykte om att vara en krävande perfektionist utan like som tvingar sina skådespel­ are att ta om varje scen minst ett femtiotal gånger.

Mediokra Affleck överträffar

I Gone Girl (premiär 3.10) kommer alla dessa kompon­ enter tydligt fram. Dramathrillern baserad på GILLIAN FLYNNS bästsäljare handlar om hur NICK DUNNE (BEN AFFLECK) efter att hans fru Amy (ROSAMUND PIKE) för­ svunnit på deras femårs-bröllopsdag blir misstänkt och trakasserad. Jag hade inte läst boken innan och hade absolut ingen aning om hur filmen skulle utvecklas, och trots att den var lite lång hölls filmen spännan­ de hela tiden. Fincher har lyckats få den vanligen så mediokra Affleck att överträffa sig själv, Pike i rollen som isdrottningen Amy är perfekt, cinematografin och miljöerna är subtilt imponerande och film­musiken av Reznor och Ross är kusligt stämningsfull (om Gone Girl kan vara säker på någon Oscars­nominering är det för musiken.)

Den är ändå inte närapå Finchers bästa film. Och en del av mig är visserligen rädd för att han aldrig kom­ mer att kunna överträffa Fight Club och få det erkän­ nande han så förtjänar. Men att klaga över det, när han ändå har gjort så många andra bra filmer, känns onöd­ igt pessimistiskt. Så det enda jag hoppas på är att han inte någonsin slutar. För som hans senaste film var­ nar om: You don't know a good thing until it's gone.

LINN HIELM studerar journalistik vid Socialoch kommunal­högskolan och bor i Helsingfors.

UR ARKIVET

Nordens äldsta studenttidning

ÅRGÅNG 103 Studentbladet OKTOBER 2014

Revolutionära studerande

Tema: Arbete

Hipster Slayer

s. 23

s. 20

REDAKTIONEN Alkärrsgatan 9 B, 00100 Helsingfors CHEFREDAKTÖR Julius von Wright, 050 563 4790, chefred@stbl.fi REDAKTIONS­SEKRETERARE Edit Lindblad, 050 501 7331, red@stbl.fi GRAFISK FORMGIVARE Hilda Forss, grafiker@stbl.fi Under slutet av 70-talet och början av 80-talet uppförde Akademiska sångföreningen en serie lättsammare konserter. 1981 fick de stöd av M.A. Numminens kännspaka leende och Pedro Hietanens stenansikte. FOTO: SIXTEN JOHANSSON.

REDAKTIONSBILDER Jenny Blomqvist PÄRM www.oxlaey.com ANNONSFÖRSÄLJNING Mats Lindström,

REDAKTIONEN TIPSAR

040 529 7970, annons@stbl.fi

The Middle Eastern Film & Arts Festival i Helsingfors

En skam för Sverige i Vasa

Bokmässa i Åbo och Helsingfors

9 - 1 2 .1 0

1 8 .1 0

3 – 5 .1 0 / 2 3 – 2 6 .1 0

Negativa stereo­ typier förstärks ofta i mediernas rapportering om Mellanöstern.

MEFA-festivalen uppmärksammar områdets rika kulturliv. www.mefahelsinki.com

Magnus Betnèr & Soran Ismail tar sig an rasism och zombies med Årets föreställning (enligt Svenska standupgalan 2014) på Ritz.

Har du aldrig varit på bokmässa så ska du ge det ett försök.

Stämningen brukar vara speciell. Åbo bokmässa äger rum 3–5.10 och Helsingfors bokmässa 23–26.10.

ANNONSMATERIAL annons@stbl.fi Annonser bör lämnas in senast tio dagar före utgivningsdatum.

KANSLI, ADRESSÄNDRINGAR, PRENUMERATIONER 045-8759759, kansli@stbl.fi UTGIVARE Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) rf.

Alkärrsgatan 9 B, 00100 Helsing­fors GENERALSEKRETERARE Kasper Sundström, 045 875 97 59, kansli@stbl.fi ORDFÖRANDE Elin Andersson, ordforande@stbl.fi ­STYRELSE Björn Bonsdorff, Mathias Dahlbäck, Johanna Hagström, Robin Hjerpe, Anna-Maria

ADRIANS ESKAPAD ER av Johnny och Janne Ramstedt

Malm, Rasmus Olander, Erik Stenberg, Marina Stenbäck, Oleg Stikhin, Rasmus Tunis. styrelsen@stbl.fi TRYCKERI KSF Medias tryckeri, Vanda UTGIVNING 2014 Studentbladet utkommer fem gånger under vår­teminen 2014 och fyra gånger under höst­terminen 2014. Tidningen sänds till medlemmarna i ÅAS, SHS, ASK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i HUS och AUS. En prenumeration kostar 20 euro för övriga studerande, 40 euro för icke-studerande.

UPPLAGA 12 000 (Två Abi-nummer á 14 000).

Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material.

Studentbladet är redaktionellt obunden SSI och

39

representerar inte dess medlemskorporationers officiella ståndpunkter.

HUS delegationSval 4–5.11 FörHandSröStning 29–30.10 w w w. h y y. f i / va l