STBL 05/2014

Studentbladet SOMMAREN 2014

Kampen fรถr gatukonsten

Klimatkaos? s. 6

Sydafrika s. 20

LEDARE

170 euro från föräldrarna – ska det vara så?

D

en ekonomiska situationen är en stor bör­ da för studerande. Så kan man samman­ fatta resultaten i Studentundersökningen 2014 som publicerades av undervisnings­ ministeriet i början av maj. Undersökningen, som utreder faktorer som påverkar studierna, visar att många studerande kämpar med att få pengarna att räcka till. Av alla orsaker som förlänger studierna är detta den vanligaste. 32 procent av de tillfrågade sä­ ger att studietakten förlängs på grund av att de måste säkra utkomsten och hela 61 procent säger att de har

FÖRHOPPNINGSVIS HAR REGERINGEN INSETT att

stu­ derande inte är långsamma i sina studier på grund av att de är lata, utan på grund av andra orsaker, ofta ekonomiska. Stödet ska indexjusteras och höjs för nya studerande på hösten 2014 och lånet blir en hundring större per månad. Summan att leva för sti­ ger något, men skuldsättningen blir större.

att regeringen accepterar att hålla 160 000 studerande (antalet yrkeshögsko­ le­ och universitetsstuderande som lyfte studiestöd 2012/13) på ett existensminimum under fle­ ra år och samtidigt försöker övertyga dem om Förhoppningsvis har regeringen att inte arbeta på sidan om. Rent ekonomiskt går det inte ihop, och ser man på arbetsmark­ insett att studerande inte är långsamma nadens önskemål – att utexaminerade ska ha arbetserfarenhet – så går det inte ihop. i sina studier på grund av att de är lata, Vill regeringen inte ens ha studerande som konsumenter i detta samhälle? Befrielsen från utan på grund av andra orsaker, att inte förväntas konsumera kunde tänkas ofta ekonomiska. vara skönt, men då de kraven ändå finns där så blir situationen snarare frustrerande.

Nej, ifall regeringen vill att studerande ska problem att få pengarna att räcka till. Trots att sta­ bli snabbare så borde de fokusera främst på att göra tistik ska läsas med viss förhållning och att siffrorna studierna flexiblare. ELIN BLOMQVIST, styrelsemed­ knappast överraskar, så ger undersökningen en dys­ lem i Euopean Student’s Union, ger bra exempel på ter bild av studerandes vardag. hur studietakten kunde bli snabbare, utan att sänka stödmånaderna. Distansstudier, sommarstudier och DET KANSKE MEST ÖVERRASKANDE i undersökningen bättre kompensation av studiepoäng är några av de är andelen av studerandes genomsnittsinkomst som exempel hon tar upp. kommer från föräldrar: närmare en tiondel. Hela 39 OCH HÖJ STUDIESTÖDET, inte lånet. Att leva på procent av studerande uppger att de får stöd hemi­ existensminimum och skuldsätta sig är inget sätt att från eller från en partner. Stödets medianstorlek: 170 skapa en trygg framtid. euro. Det är en oroväckande hög summa.

DET ÄR ÖVERRASKANDE

 J U L I U S VON W R IG H T CHEFREDAKTÖR

Håll sommarkoll SOMMAR! Värmen har redan bör­ jat sprida sig över städernas gator och landsbygdens åkrar, skärgårdens klippor och fjällens toppar. För många studerande betyder sommaren ändå mestadels jobb. Eller sommartsudier.

Att säga upp sin lägenhet eller hyra ut den via högskolemejlen.

en möjlighet att ladda sina batterier, och sommarjobbslönen är en trevlig boost i ekonomin och möjliggör lite mera resande, lite mera öl i parken och lite mera valfrihet i matvanorna. Hejdå makaroner och ketchup liksom.

maj via din nätbank. Annars kontak­ tar FPA dig senare med ett vitt krav­ brev som innehåller en 15 procents ränta på summan. Hej igen makaroner och ketchup! För att undvika det här går du in på kela.fi och loggar in med exempelvis dina nätbankskoder och betalar frivilligt, som Folkpensions­ anstalten uttrycker det.

MEN SOMMAREN ERBJUDER OCKSÅ

 EDIT LINDBLAD REDAKTIONSSEKRETERARE

DET FINNS ÄNDÅ NÅGRA SAKER som

du ska ta i beaktande när du väl har satt dig på gräsmattan i sommarsolen.

FPA:s klor når dig och dina uppgif­ ter även under sommaren. Om du har lyft för mycket studiestöd så ska du betala summan tillbaka senast den 31

ETT ANNAT FPA-FAKTUM är

att studie­ stödet förändras från och med den första augusti. Studiestödet får en år­ lig indexförhöjning och studielånet höjs med 100 euro per studiestödsmå­ nad. De nya studerandena som inle­ der sina studier år 2014 kommer att få ett förhöjt stöd, men stödmånaderna minskar från 70 till 64. Du förväntas fortfarande samla in fem studiepoäng per studiestödsmånad.

EN ANNAN SAK som kan vara bra att lägga på minnet är att göra

närvaroanmälan vid ditt universitet eller högskola om du vill fortsätta att studera på hösten. Om du glömmer att göra det förlorar du din studie­ rätt och måste anhålla om återinförd studierätt. Det utsatta datumet för att göra en läsårsanmälan brukar ofta vara någon gång under sensommaren eller de första dagarna i september, men det kan vara bra att kolla datum­ en på din högskola eller ditt universi­ tet för att vara på den säkra sidan. ÄVEN STUDENTBLADET tar en sommar­ paus. Vårt juninummer kommer en­ dast att komma ut som en webb­ tidning, och innehållet kan läsas både som en pdf eller som enskilda artik­ lar på Studentbladets hemsida. Där kan du exempelvis lyssna på närpes­ dialekt, läsa om EU:s klimatpolitik och följa med på ett graffitireportage.

Vi återkommer i höst med både webb och papperstidning den 26 september!

12

”Bristen på pengar är en orsak varför en del väljer bort utbyte, men överlag så är det en elit som rör sig inom EU och det gäller också för studerande.”

innehåll 2 LEDARE

4 I KORTHET 5 STUDIESTÖDET I BILDER 6-7 UPPHETTAD MILJÖ 8-9 EU-KANDIDATER OM KLIMAT 10-11 ROSA RÖSTER I EU 12-13 STUDENTUNDERSÖKNINGEN 14-16 PENSELDRAG MED POESI 17 RIVNA PLÅSTER 18 AMBITIÖSA HÖGSKOLOR 19 EUROPEISKA STUDERANDE 20-23 DOKUMENTERAT I JOHANNESBURG 24-25 AVERSIONSFORSKNING 26-27 FÖRETAGET PÅ KLIPPORNA 28-31 GRAFFITIKULTUR

MED ENA FOTEN I APARTHEID

32-33 SOMMARFILMER 34-35 HÄNDELSEPLOCKET

28

20–23

”Det fanns ett stort behov för en sådan här grupp. Graffiti är mansdominerat och många har upplevt att ribban för att engagera sig varit hög”

M E DA RB E TA RE

A L E X A N DR A G R A N B E RG

OL I V E R S T RÖ M

LINN HIELM

ANSSI R A N TA N E N

Alexandra tycker inte om att skriva om sig själv, men skriver gärna om andra och annat. Född och uppvuxen i Pargas flyttade hon till Helsingfors 2011 för att studera journalistik, men har också testat på lite sociologi och dokumentärfilm. Så länge hon får fortsätta resa och träffa människor är hon nöjd.

Oliver är 20 år och kommer från Jakobstad men bor nu i Helsingfors där han studerar Online Media & Art Direction vid Arcada. På fritiden håller han på med grafisk design, web design, gitarr, skateboarding och tv-spel.

Tjugoettårig journalistikstuderande vid Soc&Kom som precis avslutat sitt tredje studieår. Älskar film, temafester, skräpmat, Game of Thrones, Australien, kläder, Jennifer Lawrence och sommaren. Extremextrovert som pratar högt, snabbt och mycket med alla som vill höra på och överanvänder ordet ”awesome”.

Anssi är en studerande av nationalekonomi som har stort intresse för entreprenörskap och fotografi. Anssi har fotograferat i åtta år främst som hobby, men har även producerat och filmat korta dokumentärfilmer och musikvideon"

I KORTHET

SDP stöder termins­avgifter Socialdemokraternas partikongress antog i maj p­arti­­styrelsens förslag om att införa terminsavgifter för s­tu­derande som kommer utanför EES-området. För

ANETTE KARL­SSON, ord­förande för Social­ demokratiska studerande (S ONK), är beslutet chockerande.

– Jag kan inte acceptera det här. Jag är upprörd, inte minst som ordförande för Socialdemokratiska studerande, säger Karlsson till Arbetarbladet.

Karlsson påminner att det svenska systerpartiet också stödde terminsavgifter, något som de ångrade efter att det infördes.

– SDP följer de svenska kamraternas fotspår och går rakt in i väggen. Svenska socialdemokraterna stödde terminsavgifter för studerande som kommer utifrån EES-området för några år sedan, men ändrade sig efter att de insåg att terminsavgifter var till mera onytta än nytta, säger Karlsson.

Namninsamling mot kontrakt med G4S TEIVO TEIVAINEN, professor i världspolitik har till­sammans med SYKSY RÄSÄNEN, lektor i fysik vid Helsingfors universitet, inlett en namninsamling mot universitetets kontrakt med vaktbolaget G4S. Kontraktet går ut på hösten 2014 och Teivainen vädjar till HU att inte förlänga det.

Orsaken är att företagets israeliska filial bland annat har försett material till israeliska check-pointar på Västbanken och Gaza. Företaget ansvarar också för säkerheten i flera fängelser med palestinska politiska fångar. Människorättorganisationer, som Public committee against torture in Israel, har rapporterat om brott mot mänskliga rättigheter i flera häkten som G4S har kontrakt med.

Teivainen har lyckats få underskrifter från ett hundratal anställda vid HU, däribland flera professorer. Han hänvisar till universitetets etiska regler och nämner flera andra universitet som avslutat sina kontrakt med G4S pågrund av etiska skäl, bland andra King’s College London, Oslos universitet och Bergens universitet.

Helsingfors universitet har uppgett att kontraktet konkurrensutsätts på hösten, men har inte tagit ställning till den etiska aspekten.

Studentbystiftelsen i Åbo använder sig också för tillfället av G4S. Då Studentbladet kontaktar vd:n

KALERVO HAVERINEN kommenterar han inte den etiska aspekten, men uppger att kontraktet med G4S slutar på hösten.

– Vi har konkurrensutsatt fastighetskötseln under våren. I det nya kontraktet ingår även säkerheten för fastigheterna, så vårt kontrakt med G4S slutar på hösten, säger Haverinen.

3000 nya studieplatser hösten 2014 Undervisningsminister KRISTA KIURU har beslutat att öka nybörjarplatserna på högskolorna till hösten 2014, med målet att försnabba steget mellan andra stadiet och högskolestudier. Ökningen på 3000 platser

STBL FÖRTYDLIGAR fördelas jämnt mellan yrkeshögskolor och universitet och riktas till områden som haft många sökande och som förväntas se tillväxt under de kommande åren Nästan 80 procent av de nya platserna på yrkes­ hög­skolorna placeras inom social- och hälsovårdsutbildningar, som till exempel sjukskötar- och socionomutbildningen. Arcada får hela 10 nya platser för sjukskötare.

För universitetens del är det handelsvetenskap och teknik som får de flesta nya platserna. Hanken får 14 nya platser och Social- och kommunalhögskolan får tre nya platser för socialarbetare. Lärarutbildningen kommer också att få 260 nya platser allt som allt, däribland 20 platser till Åbo Akademis klasslärarutbildning.

Ny förening för studerande i Vasa Studerande i Vasa har grundat en gemensam studerandeförening för både finska och svenska studerande i staden. Föreningen – Studerandes Vasa r.f. – ska bevaka studerandes intresse och fungera som en länk mellan högskolorna.

– Det är trevligt att se att det finns tillräckligt med gemensam vilja att, som en enad front, övervaka alla Vasa­studerandes intresse, säger föreningens ordförande KAISA HAKALA från VA MOK. De grundande föreningarna är Vaasan yliopiston ylioppilaskunta VYY, Åbo Akademis Studentkår ÅAS, Studerandekåren vid Yrkeshögskolan Novia Novium, Vaasan ammattikorkeakoulun opiskelijakunta VA MOK, Helsingfors universitets juridikstuderande i Vasa Justus samt Studentföreningen vid Svenska Handelshögskolan i Vasa r.f. SS HV.

”Åsidosätt inte yrkeshögskolorna” Centralorganisationen AKA VA:s ordförande STURE

FJÄDER uttrycker oro för att frågor om yrkeshögskolorna inte tycks finnas högt uppe på något partis agendor.

– Yrkeshögskolorna har år för år förstärkt sin plats på den finska arbetsmarknaden och regeringen kan inte ignorera deras viktiga roll för att sysselsätta i Finland, säger Fjäder.

Fjäder poängterar att regeringen måste fästa uppmärksamhet vid högskolornas resurser och möjligheter att agera. Finland kan inte vara framgångsrikt ifall inte utbildningen är av god kvalitet.

– Yrkeshögskolornas styrka har legat i undervisningen. Jag är väldigt orolig hur resurserna minskar i yrkeshögskolorna, säger Fjäder.

Nytt rankingsystem av högskolor En ny databas rankar universiteten beroende på dina egna kriterier. U-Multirank hjälper dig att hitta universitet som passar dig bäst, beroende på vad du tycker är viktigt. I sökmotorn kan du fylla i kriterier, som hur stor lokal förankring högskolan har, eller hur internationell den är. I resultatet kan du sen se bland annat kvaliteten på högskolans bibliotek, hur många som utexamineras på utsatt tid med mera. www. umultirank.org

Inte meningen att svart­ måla Nylands Nation I min ledare i Studentbladets majnummer 2014 skriver jag om dubbelrollen som studerande ibland spelar.

Dels ska studerande vara i förfronten av samhällsförändringen och visa morgondagens värderingar, dels uppehåller de själva traditioner som i en del fall innehåller schauvinistiska och rasistiska drag. Exempel på sådana är strippor på herr-och dammiddagar och rasistiska snapsvisor.

I min ledare tog jag även upp ett exempel från efterfesten till Nylands Nations årsfest, där ett par individer utförde nazistiska hälsningar. Min mening med exemplet – som stod som grund till mina tankar i ledaren – var att belysa rasistiska inslag som alltför ofta paketeras som skämt och därför ofta accepteras – ett argument som också ofta används för exempelvis snapsvisor.

Exemplets plats i ledaren ger ett annat intryck, som jag inte menat att ge. För det ber jag om ursäkt.

Min avsikt har inte varit att måla upp nazistiska inslag som en del av Nylands Nations traditioner, inte heller har det varit min mening att svartmåla nationen. Handlingarna på nationen utfördes på en öppen efterfest, av individer utan direkta kopplingar till nationen och kunde likaväl ha utspelat sig var som helst.

Jag hoppas att exemplet inte förgrumligar poängen jag har försökt få fram i min ledare: Att studentkårerna måste ta till hårdare tag för att få bort rasistiska inslag inom studie­livet. För så länge de finns där kan de ses som delaktiga i ageranden som utförs av studerande – likt sådana som utförs på fester, eller efterfester – oberoende var de håller hus.

JULIUS VON WRIGHT

Nya kravet: minst 20 studiepoäng per läsår

I samband med att studiestödet förnyas på hösten, förändras också prestationskraven. Det vanliga kravet på 5 studiepoäng per stödmånad kvarstår, men du måste prestera 20 studiepoäng per läseår du lyfter studiestöd – även fast du bara lyfter en månad.

Om du inte har avlagt minst 20 studiepoäng under ett läseår får du nästa höst ett brev med en begäran om en utredning. Om du inte besvarar brevet eller om de orsaker som du anger inte kan godkännas dras ditt studiestöd från och med början på nästa år.

Förslag om rätt att studera under sjukledighet Regeringen har gett ett förslag till riksdagen om att sjuklediga studerande ska få rätt att studera under tiden de får sjukdagspenning. För tillfället är det inte tillåtet att överhuvudtaget studera under sjukledighet. Regeringen vill göra det möjligt att studera upp till 40 procent av det riktgivande målet för ett läsår.

Förra året fick sammanlagt 2760 heltidsstuderande sjukdagspenning, främst på grund av mentala problem, men också på grund av olycksfall.

Studiestödet varierar mycket i Norden Här skulle egentligen en intervju med vår kulturminister Pia Viitanen (SDP) vara gällande studiestödet, men efter 46 dagar och inget svar får vi nöja oss med en titt på det nordiska läget för studiestödet. De nordiska länderna skiljer sig åt då det kommer till stöd till stu­ derande. Å ena sidan ger Finland nästhögst studiepenning i Norden, å andra sidan är det totala stödet – med lånet inräknat – lägst.

Studiestöd och studielån i de nordiska länderna

Inkomstgränsen för studiestöd (hösten 2013)

Högsta stödet i Danmark. Trots att studiestödet höjs för nya studerande på hösten 2014 och lånet blir 100 euro större så är det totala finska stödet och lånet minst i Norden. Däremot är stödets

Stora skillnader i inkomstgränser. Förutom att Danmark har ett högt studiestöd, så har de också en av de högre inkomstgränserna. Jämfört med de finska studerande så får danska tjäna mer än dubbelt upp då de studerar 12 månader.

andel större än i många andra länder och till exempel islänningar får inget stöd, bara lån.

900 900

1166€

1209€ 1130€ 900€

395€

600

100€ 300€

991€

0

500€

Danmark

Finland

Stöd

16460€

40 veckors stöd

Norge

10 mån stöd

Island

9 mån stöd

19370€

726€ 776€ 5128€

991€

300 771€

Sverige

Island

Lån

484€ Norge

354€

Finland

12 mån stöd

Danmark

12 mån stöd

Sverige

0

5000

9 mån stöd 7929–11850€

17218€

10000

15000

20000

Efter 1.8.2014

Andelen stödtagare som lyfter studielån (hösten 2013)

Genomsnittlig studieskuld vid utexaminering Finska studerande har överlägset minst i studielånsskulder då de utexamineras. Den genomsnittliga låneskulden för en norsk studerande är närmare 34 000 euro.

Jämfört med övriga Norden lyfter få finländare studielån.

100

35000

80

30000 25000

60

20000

40

15000 10000

20

5000

15567€

7444€

27227€

33572€

17542€

0

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

37%

40% 100%

97%

72%

Norge

Sverige

0

Danmark

Finland

Island

Källa: FPA: Studiestödet i de nordiska länderna

5

E U -V A L E T

EU:S KLIMATPOLITIK

2 grader från helvetet text

JULIUS VON WRIGHT

KLIMATFÖRÄNDRINGEN ÄRÄR INTE LIKA OMDEBATTERAD KLIMATFÖRÄNDRINGEN INTE LIKA OMDEBATERADSOM SOMTIDIGARE, TIDIGARE, I ALLA I ALLAFALL FALLINTE INTEI VÅR I VÅRDEL DELAV AVVÄRLDEN. VÄRLDEN.FÖRÄNDRINGEN FÖRÄNDRINGENHAR HAR NATURLIGA ORSAKER, MEN DEN ALLT MÄNSKLIGA FAKTORN NATURLIGA ORSAKER, MEN DENVÄXANDE ALLT VÄXANDE MÄNSKLIGA HAR ACCEPTERATS PÅ BRED FRONT. EUROPEISKA UNIONEN HAR EN FAKTORN HAR ACCEPTERATS PÅ BRED FRONT. EUROPEISKA UNIONEN VIKTIG ATT SPELA OCH SATSAR FRAM TILLS HAR ENROLL VIKTIG ROLL ATTI KLIMATFRÅGAN, SPELA I KLIMATFRÅGAN, OCH SATSAR FRAM 2020 EN2020 FEMTEDEL AV SIN BUDGET PÅ KLIMATFRÅGOR, MEN VAD ÄR TILLS EN FEMTEDEL AV SIN BUDGET PÅ KLIMATFRÅGOR, MEN MÅLEN OCH HUR NÅS? VAD ÄR MÅLEN OCH SKA HURDE SKA DE NÅS?

Världens medeltemperatur har stigit med 0,85 grad­er sedan slutet av 1800-talet och de tre senaste årtiondena har slagit rekord efter rekord som det varmaste sedan mätningarna började på 1850-talet. Havet stiger och blir varmare, snön och isen smälter. Varför? Främst på grund av mänskliga faktorer – så konstaterar Europeiska kommissionens generaldirektorat för klimatpolitik.

Temperaturen får inte stiga 2 grader

Om inget görs för att minska utsläpp av växthus­ gaserna tror forskare att medeltemperaturen vid slutet av detta århundrade kommer att stiga till 2 grader över mätningarna från mitten av 1800-talet, kanske med till och med 5. Höjningen med 2 grader har accepterats internationellt som en gräns som inte får nås.

Av de växthusgaser som människan står för består 63 procent av koldioxid, som främst kommer från förbränningen av fossila bränslen. Också avverkning av skog och boskapsskötsel ses som de största bovarna i frågan. Så hur ska temperaturen hållas nere?

För att hålla oss under taket har Europeiska Unionen satt som mål att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska ligga 20 procent under värdena 1990.

Beroende på EU-ländernas ekonomiska utveckling så varierar kraven. Finland ska till exempel minska utsläppsnivån från 2005 med 16 procent fram tills 2020, medan exempelvis Rumänien tillåts öka sina med 19 procent.

Fram tills 2050 ska utsläppen vara 80–95 procent lägre än värdena 1990.

EU-kommissionen föreslog i början av året en ny ram för klimat- och energipolitiken tills 2030.

Fram tills dess ska utsläppen minska ytterligare och andelen förnybar energi i unionen ska vara minst 27 procent. Europeiska rådet och ministerrådet ska ännu förhandla om förslaget, men nya mål ska finnas med 2015 då FN förhandlar om ett nytt klimatavtal.

Utsläpp som handelsvara

Företag inom EU får inte producera större utsläpp än vad de har rätt till. En del av utsläppsrätterna delas ut av EU medan en del auktioneras ut. Ifall företagen har mindre utsläpp än vad rätten tillåter kan de spara dem till kommande år eller sälja dem till andra företag. Utsläppsrätterna berör inte alla företag, utan främst den tunga industrin och

20

av EU:s budget 2014–2020 reser­veras för klimat­aktioner.

Det vill säga

180 000 000 000 euro

flygbolagen. Men även de branscher som inte berörs kommer att få utsläppsgränser. Tanken är att inga rätter ska delas ut längre år 2027, utan då ska de alla auktioneras ut.

Handeln med utsläppsrätter har kritiserats för att inte vara särskilt effektiv. En del företag tilldelas allt för många utsläppsrätter gratis och i en del länder är förmånerna för att ingå i handeln – som befrielse från koldioxidskatt – så stora att handeln med utsläppsrätter inte blir en ekonomisk börda.

Politiken berör också hemmet

Det är inte bara den tunga branschen som påverkas av EU:s klimatpolitik, utan också vitvaror och byggnader. EU har bland annat infört regler om energideklaration av byggnader och märkning av hushållsapparater och deras energieffektivitet. De här åtgärderna är företagen bundna till av tvång, men en hel del av EU:s åtgärder vilar på axlarna av industrin. Bland annat registrering av nya kemikalier ligger på företagens ansvar (registrering av kemikalier görs för övrigt till EU:s kemikaliemyndighet som ligger i Helsingfors).

Politiken får mycket kritik

EU:s mål ser fina ut på papper, men det är i praktiken som de måste fungera för att få avsedd verkan.

Målen som satts upp är relativt hårda, vilket kräver hårda tag och frågan är om den politiska viljan finns för det. Näringslivet argumenterar för att strängare mål i Europa förflyttar produktionen till andra regioner med lägre krav. En del politiker anser att EU inte ska höja sina utsläppsmål innan andra regioner gör det samma, medan andra säger att EU borde föregå som gott exempel.

Dilemmat grundar sig sist och slutligen i en ekonomisk fråga. Vilka är de ekonomiska incitamenten att faktiskt hålla och följa de höga kraven? De sporrar utveckling och forskning och arbetsplatserna inom grön teknik blir fler, samtidigt som en industri med höga utsläpp kommer att kosta samhället dyrt i framtiden.

Om vi inte gör något för att minska våra ut­ släpp kommer världens medeltemperatur att nå smärtgränsen år 2100, kanske till och med tidigare.

2100

+2

2010

+0,85 1850

0

7

E U -VA L E T

Starkt missnöje med EU:s klimatpolitik text

JULIUS VON WRIGHT

Deltagarna i månadens panel uttrycker ett starkt missnöje mot den rådande klimat­ politiken inom EU. Trots att många är positiva till de mål som satts upp misstror en slående majoritet effekterna av tilltagen.

Klimatet är ett av vår tids största politiska teman och något som måste lösas på bred front. EU har satt upp mål för minskning av utsläpp, men kritiska röster höjs om åt­ gärdernas effekter. EU­valskandidaterna risar EU:s klimatpolitik i månadens panel­ fråga. En del anser att målen missgynnar EU:s konkurrens, andra anser att målen inte är tillräckliga. Något som de flesta påpekar är att klimatpolitiken måste föras på ett globalt plan för att lyckas.

SÅ HÄR FUNGERAR STBL-PANELEN Stbl-panelen frågar om aktuella frågor av varierande panelister.

I det här numret består panelen av EU-valskandidater. Frågan skickades till alla kandidater, varav 46 svarade.

Läs alla svar vi fick på www.stbl.fi

MÅNADENS FRÅGA ÄR: Är du nöjd med EU:s klimatpolitik? Hur skulle du som europa­ parlamentariker fortsätta med klimatfrågan?

EU bör fortsätta som föregångare i den globala klimatpolitiken, det finns redan tecken på att andra såsom Kina följer med. Utsläppsminsk­ ningarna inom EU ska vara ambitiösare, minst 50procent från 1990 till 2013. Utsläpps­ handeln måste effektiveras och bindande mål för förnyelsebar energi stiftas – 50 procent i Finland 2030. Klimatet skall vara genomgående i EU:s utvecklings­ politik och lyftas till diskussion i alla toppmöten EU deltar i.

HEIDI HAUTALA, DE GRÖNA

Nej, inte alls. Vi är på väg mot klimatkaos.

Stora, modiga förändringar behövs. Mina vänner som är med i de globala förhandlingarna säger att EU ofta har mera ambitiösa klimatpolitiska mål än de andra stormakterna. Trots detta är jag mycket kritisk. EU har använt utsläppshan­ del som redskap för att minska koldioxid­ utsläppen. Resultatet är ett fiasko.

Bättre än utsläppshandel är kolskatt.

Men ännu viktigare är rättvis om­ ställning till en post­konsumis­ tisk livsform. Den omställ­ ningen arbetar jag för.

THOMAS WALLGREN, SOCIALDEMOKRATERNA

8

Ja. I stort är EU:s klimatpolitik både realistisk och visar att man tar frågan på allvar. Men vi behöver få också andra med, för EU:s insats räcker inte långt. Det vill jag jobba för. Målen ger också EU:s enskilda länder möjlighet till lösningar som inte håller i längden. Världen behöver hållbar tillväxt – vi kan inte göra slut på resurserna utan måste bli mycket bättre på att hushålla med dem. Vi behöver nya energilösningar, och jag vill därför arbeta för mer målmedvetna satsningar på forskning.

WIVAN NYGÅRD­FAGERUDD, SVENSKA FOLKPARTIET

Jag är inte nöjd, för som ett resultat av EU:s klimatpolitik har utsläppen ökat. Då priset på energi har stigit i EU så produceras produkter med större utsläpp på annat håll och impor­ teras till EU. Jag skulle fortsätta enligt linjen att utsläppen ska begränsas till 40 procent av målet 2030 så att vår industris konkurrens­ kraft inte lider. Fördelningen av börda måste ta i hänsyn hur rena tekniska lösningar redan används. Jag stöder tillväxten av förnybar energi som t.ex. bioraffinaderier och bio­ gasanläggningar.

SARI ESSAYAH, KRISTDEMOKRATERNA

MIKAEL BÖÖK, PIRATPARTIET

PÅ EU:S AGENDA

TTIP + investeringsskydd = kollektivisering av risker?

Nej. Jag är påverkad av E.F. Schumachers ”Litet är vackert. Ekonomi som om människor betydde något”(Sthlm 1975). Jag har även fäst mig vid att vårt europeiska fredsprojekt tillåter två medlems­ länder att ha kärnvapen, vilket kan leda till en total klimatkatastrof och hursomhelst är ett sa­ tans slöseri. EU­kommissionärerna fortsätter att “höja vår konkurrenskraft” och drömmer om stormaktsstatus. Det verkar inte heller riktigt ekologiskt.

HEIKKI PATOMÄKI, VÄNSTERFÖRBUNDET

Jag är inte nöjd med EU:s klimatpolitik. EU har nog varit en föregångare i att utveckla utsläpps­ handeln och sätta upp mål för minskning av utsläpp, men den nuvarande utsläppshandeln baserar sig snarare på ideologi och kortsiktig politik än på rationella argument om systemets positiva eller negativa sidor. En bred och global växthusskatt skulle vara billigare och lättare att genomföra än handel med utsläppsrätter, och dess effekter skulle vara mer omfattande och dynamiska. Skatten kunde även kompletteras av en kolskatt.

LISA SOUNIO­AHTISAARI SAMLINGSPARTIET

Det största frihandelsavtalet genom tiderna, TTIP, diskuteras som bäst. Avtalet är omfattande och svårt att greppa, men kan ha stora följder för vårt samhälle.

Elias Vartio skriver om professor Martti Koskenniemis syn på investeringsskyddet, som förvandlar investerarnas politiska risk till en ekonomisk risk för politiker.

Härom veckan deltog jag i ett diskussiontillfälle orga­ niserat av Discussing World Politics, ett beundrans­ värt initiativ av en grupp internationella studerande vid Helsingfors universitet. Sedan förra hösten har de två gånger om månaden arrangerat fria diskussioner med väldigt varierande ämnen. På agendan stod den­ na gång EU:s och USA:s frihandelsavtal vars fördhand­ lingar ännu är på gång. Målet är att dra hem förhand­ lingarna ännu under Obamas tid. Professor MARTTI KOSKENNIEMI, direktör vid Erik Castrén­institutet stod för kvällens reflektioner och insikter. Själv blev jag på många vis klokare gällande det transatlantiska frihandelsavtalet (även känt som TTIP) och dess kon­ troversiella investeringskyddsmoment.

Själva fria handeln i frihandelsavtalet TTIP är säkert i grunden en mycket välkommen utveckling. Men djä­ vulen finns i detaljerna. Som en del av avtalet har man även haft investerarskydd på agendan. Konceptet är bekant från postkolonialistiska bilaterala avtal mel­ lan industriländer och utvecklingsländer, då investe­ ringarna i utvecklingslandet garanteras av ett skilje­ domsförfarande vid eventuella konflikter. Baksidan av detta är att konceptet verkar bygga på en förvandling av investerarnas politiska risk till en ekonomisk risk för politiker, vars borgsmän då skulle vara vi – folket, samhället och skattebetalarna. Enligt det kontrover­ siella förslaget, skulle tvister mellan medlemsländer (lite oklart om det är EU som helhet, eller enskilda sta­ ter) och företagen (som känner sig kränkta) behandlas enligt skiljedomsförfarande istället för i de nationella domstolarna. Vad skulle det betyda i praktiken?

Tvister löses av skiljedomare

Nej, inte riktigt, även om jag tycker att det är fint att initiativ finns. Utsläppshandeln missade sina mål, svaveldirektiven saknar stöd och vi har TTIP­ förhandlingarna på gång som kan leda till ytter­ ligare utmaningar för klimatpolitiken. Jag ser att klimatpolitiken i EU ska ha klara mål och den ska implementeras med mekanismer som alla förstår.

Vi riskerar konstant att tappa stödet för klimat­ initiativen, eftersom de tenderar att hindra tillväxt för existerande industrier.

Avtalet är inte ännu i kraft, men det finns gott om bila­ terala frihandelsavtal som använder sig av samma för­ farande. Som sagt har dessa avtal typiskt gjorts mel­ lan ett industriland och ett utvecklingsland – då det möjligtvis funnits en viss brist i förtroendet på det an­ dra landets rättsliga institutioner. Då tvister uppkom­ mit har tre skiljedomare samlats för att reda ut fallet; ena har då valts av staten, ena av företaget och den tredje i samförstånd mellan parterna. Systemet inne­ bär många märkligheter. Exempelvis av alla fall som avklarats har endast 15 personer stått för hela 54 pro­ cent av besluten. Det finns väldigt få som tror på det nuvarande systemet, men ändå förhandlar vi seriöst om att ta med det i det mest omfattande frihandelsav­ talet som mänskligheten hittils beskådat.

Effekter av investeringsskydd

Vill vi då verkligen underkasta vårt demokratiska be­ slutsförfattande – så som skapande av ny lagstiftning – till människor som inte har något med oss att göra?

Visserligen, medan skiljedomstolen aldrig kan påstå att

besluten i vår riksdag är olagliga så kan de ändå – lite i stil med Europeiska människorättsdomstolen – kom­ ma fram till att den nya lagstiftningen står i strid med det internationella avtalet och därav borde staten bju­ da på en skälig/full kompensation för förlusterna (na­ turligtvis är även kompensationens omfattning en in­ ternationell tvistefråga). Om en stat blir dömd, kan privata företag sedan kräva domstolar i så gott som vil­ ket annat land att frysa den ifrågavarande statens fi­ nanser och tillgångar för att komma åt ersättningen.

Detta öde har bland andra Slovakien och Argentina fått gå till möte.

Det finns mycket mera detaljer som skulle tåla mera dryftande. Men sist och slutligen handlar det om att vi än en gång vill förvandla den politiska risken som in­ vesterarna idag ska bära då de gör sina kalkyler, till en ekonomisk risk för våra politiker. Vill vi verkligen att våra politiker i sina beslut ska distraheras ytterligare från verkligheten och vara rädda om vad ett par före­ tagsjurister och tre skiljedomare kunde hitta på med investeringsskyddet i avtalet? Är inte fallenheten för vår AAA­status nog? Har vi inte redan sett tillräckligt av de negativa följderna av misslyckade eller ogenom­ tänkta privata investeringar? Vill vi verkligen upphöja statusen av denna dumma praxis till en regelrätt regel, ett bindande avtal med ödesdigra följder?

Bland de som debatterar tycks det finnas menings­ skiljaktigheter om avtalets positiva effekter. För avta­ let med sig 500 euro mera per hushåll varje år i diverse besparingar och ökade intäkter? Eller handlar det om en engångsbetalning som förtjänas på loppet av tjugo år? Jag har inget svar på dessa frågor, men det gäller att följa med i debatten även framöver.

ELIAS VARTIO fri redaktör och magisterstuderande i internationell komparativ rätt vid Helsingfors universitet

Förra månaden rörde ST BL:s panelfråga TT IP-avtalet.

Se på www.stbl.fi vad EU-valskandidaterna svarade.

9

E U -VA L E T

Feministisk förbättring text

EDIT LINDBLAD

foto

OSCAR WETTERSTEN

Utifrån är det lätt att se Sverige som ett land där jämställdheten och jämlikheten blommar året runt. Feministiskt initiativ vill utmana självbilden av Sverige som ett jämlikt land och lyfta fram smutset bakom en polerad självbild: rasismen och förtrycket mot kvinnor och hbtq-personer. Jazz Munteanu ställer upp för Feministiskt initiativ och vill at Europaparlamentet tydligare ska ta tag i frågor om mänskliga rättigheter.

Hur skulle du beskriva Feministiskt initiativ för någon som aldrig hört talas om partiet?

– Fi är en folkrörelse för brinnande aktivister som är skarpa på frågor om feminism och antirasism, hbtq och miljö. Vi har en förmåga att engagera och ett plus är att vi även kan föra en politik som kan ta oss in i maktens korridorer.

Partiet grundades 2005 och har med ledning av sin talesperson GUDRUN SCHYMAN blivit ett parti som skapat en folkrörelse i Sverige. Det senaste året har gett ett stort uppsving i medlemsantalet för Fi: från att ha haft cirka 6000 medlemmar 2013 har partiet det här året nått upp till 14 000 medlemmar under våren.

Jazz Munteanu är 26 år, nationalekonom, statsvetare, hbtq-aktivist, uppväxt i Bukarest och bor nu i Göteborg. För Jazz var det en självklarhet att ställa upp för Feministiskt initiativ när den blev tillfrågad.

– Feministiskt initiativs politik överensstämmer väldigt bra med mina egna värderingar och jag vill jobba på en internationell plattform.

Jazz har under den senaste månaden varit på olika EU-debatter och har märkt att väldigt få av dem hade jämställdhet och antirasism med som en diskussionsfråga. Det var de mer klassiska frågorna som ekonomi och handel som fick ta mest plats medan jämställdhetsfrågan alltid kom på slutet.

– Fi behövs för att få upp frågorna om jämställdhet och antirasism och sätta dem högst upp på agendan. Vi vill införa ett jämställshetsdepartament och ett jämställdhetsutskott för att ge frågan mer tyngd. Vi vill också ha en jämställdhetsmyndighet som kan granska alla myndigheter ur det perspektivet samt se en jämställdhetsbudgetering för att kunna granska budgetar och dess konsekvenser utifrån jämställdhets­perspektiv.

Feministiskt initiativ jobbar även för hbtqpersoners rättigheter och kommer att jobba för att fler personer ska skyddas av hetslagstiftningen och verka för att ett tredje kön införs i lagstiftningen samt göra personnumret köns­neutralt.

– Vi vill få in kön och transpersoner i hetslagstiftningen. Hetslagstiftningen ska även skydda barn och närstående till personer som om­ fattas av den. Vi vill även stoppa ingrepp på

inter­sexuella barn i tidig ålder och istället ge stöd och information i processen och vänta tills barnet växer upp. Alla ska kunna ändra juridiskt kön gratis utan kirurgiska ingrepp och krav på trans­ identitet.

Taktikering på valsedlarna I Sverige har det de senaste åren varit vanligt för vänsterorienterade väljare att taktikrösta, vilket innebär att en väljare som gärna skulle rösta på ett litet vänsterparti istället röstar på Social­ demokraterna för att inte rösten ska bli överkörd av moderatledda Alliansen. Taktikröstningen har varit ett bekymmer för de mindre vänster­ partierna, men Jazz Munteanu tror att tankesättet håller på att ändras.

– Jag tror att de som taktikröstade i valet 2006 kan ångra det, eftersom det sist inte ledde till något regeringsskifte och idag rösta på rosa istället, som är vår färg. Däremot så tror jag att vi kan vänta oss ett antal som kommer att stödrösta på Fi för att försäkra sig om att de tre procent som vi får inte blir bortkastade och för att försäkra sig om att vi kommer in.

En annan styrka med Feministiskt initiativ är enligt Jazz att partiet sticker ut ur mängden och kommer med ett klart motstånd till de högerpopulistiska partierna.

– Alla partier börjar röra sig mot mitten och lämnar plats för små partier att komma in. Därför har vi haft möjligheten att komma in men även de så kallade högerpopulistiska partierna har utnyttjat de större partiernas rörlighet mot mitten. Fi har en tydlig antirasistisk agenda och vi är därmed det starkaste motståndet mot de högerpopulistiska partierna.

För att motverka Sverigedemokraternas politik är det enligt Jazz viktigt att inte låta dem sätta agendan och stå för problemformuleringen.

– Vi ska låta SD diskutera frågor där de inte har en stark politik, så som klassfrågan. Låta dem belysa om vad de verkligen står för, exempelvis att hbtq-personer inte får adoptera eller inseminera enligt deras politik. Vi ska även belysa deras historia i den nazistiska rörelsen och kalla dem vid deras rätta namn – ett rasistiskt och fascistiskt parti.

Toppkandidaten på Feministiskt initiativs lista är SORAYA POST som jobbar med romers rättig­heter i Sverige och Europa. Enligt Jazz är det precis den toppkandidat som partiet be­ höver.

– Vi har en romsk aktivist som etta på listan i en tid då just ett gediget arbete för romers rättigheter behövs. Vår styrka är att vi är det största motståndet till den högerpopulistiska falangen.

För Jazz är de viktigaste frågorna mänskliga rättigheter och ekonomi. Romers och hbtqpersoners rättigheter är också bland det främsta som Jazz skulle satsa på i Europaparlamentet.

– Den fria rörligheten ska omfatta dessa grupper fullt ut. Det är inte riktigt fallet idag där ro-

”Fi behövs för att få upp frågorna om jämställdhet och antirasism och sätta dem högst upp på agendan.” mer skickas hem till sina hemländer och där transpersoners juridiska kön eller samkönade pars äktenskapsbevis inte erkänns i alla medlemsländer. Ekonomi i den mån att EU-länderna måste ställa om och tänka annorlunda när det kommer till tillväxt och konsumtion.

Feministiskt initiativ är ett vänsterorienterat parti och flera frågor som de driver kan enligt Jazz förknippas med vänstern. Om Feministiskt initiativ lyckas komma över fyraprocentströskeln gäller det att välja i vilken partigrupp de vill sitta i.

– Vi vill att vår feministiska politik ska överskrida höger-vänster-indelningen. Vi har inte tagit ställning till partigrupp ännu men Vänstergruppen och De gröna står som alternativ. På sikt vill vi bilda en egen feministisk grupp men för det krävs det 25 ledamöter från sju medlemsländer.

11

STUDENTUNDERSÖKNINGEN 2014

Att säkra utkomsten förlänger studietiden text&foto

JULIUS VON WRIGHT

Att försäkra utkomsten är den största enskilda orsaken till att studietiden förlängs. Många har svårigheter att få pengarna att räc­ ka till, och av den genom­snittliga inkomsten kommer en tiondel från föräldrar eller en partner. Men däre­ mot är framtidstron efter examen överlag positiv. Studentbladet satte sig ner med Elin Blomqvist, styrelse­ medlem i Euopean Student's Union, för att prata om den färska Student­ undersökningen 2014.

– Överlag tycker jag att Finlands politiska situation är mer elitistisk nu än tidigare, vilket antagligen beror på bristen på pengar. Man pratar hela tiden om att utbildningen borde kosta för att få bättre resultat, och studiestödet är alltid på agendan, säger Elin Blomqvist.

Blomqvist är tidigare ordförande för Finlands studerandekårers förbund SAMOK och sitter fram tills juni i styrelsen för Euopean Student's Union, den europeiska paraplyorganisationen för högskolestuderande. Blomqvist är orolig för hur studerande pressas i den nuvarande politiken. Hon håller med om att studietiden borde förkortas, men att fokus borde ligga på att göra högskolorna flexiblare, snarare än att strama åt studiestödet.

– Vi har ännu ett oflexibelt högskolesystem. Man kunde med många andra mjukare sätt få studietiden att bli kortare, som genom att underlätta distansstudier, tillgodoläsande av kurser och sommar- och kvällsstudier. Jag har så pass mycket förtroende för studerande, att jag inte tror de är lata, säger Blomqvist.

Undervisnings- och kulturministeriet ger varje år ut Studentundersökningen, som mäter faktorer som påverkar studerande (även yrkeshögskolestuderande, trots undersökningens missvisande namn). Studentbladet satte sig ner med Blomqvist för att gå igenom de huvudsakliga resultaten av undersökningen.

1. Att säkra sin utkomst är den största enskilda orsak till att studietiden förlängs.

12

En tredjedel av studerande uppger att studietiden förlängs på grund av att de måste försäkra sin utkomst. Blomqvist säger att det finns en obalans i vad som krävs av studerande. Dels vill staten att de inte ska studera, dels vill näringslivet att de ska ha erfarenhet.

– Man har insett att vi har för långa studietider, och det har man försökt åtgärda genom att begränsa studietiden. Jag är besviken på att man ser så svartvitt på problemet. Men man har kanske också insett att problemet inte bara är att vi jobbar för mycket och studerar för lite, man har försökt komma in på orsakerna varför. Sen igen, skulle studerande få ett studiestöd som inte skulle kräva att man jobbar på sidan om, så skulle studerande inte jobba lika mycket, säger Blomqvist.

2. Genomsnittsinkomsten för en studerande är 800 euro i månaden. Av detta kommer en tiondel från föräldrar eller en partner.

Den finska utbildningspolitiken grundar sig på att alla ska ha lika rätt att studera, oberoende av sin socioekonomiska bakgrund. Principen gäller i teorin, men i praktiken kan verkligheten se annorlunda ut. Av alla studerande uppgav 39 procent att de får i medeltal 170 euro i månaden från föräldrar eller en partner.

– Det är en förvånansvärt stor andel. Det är fel att föräldrarna ska ha ett ansvar för vuxna högskolestuderande, säger Blomqvist.

3. Betydligt fler yrkeshögskolestuderande än universitetsstuderande uppger att de har svårigheter att få pengarna att räcka till.

Yrkeshögskolestuderande har svårare att få pengarna att räcka till, vilket kan bero på många orsaker.

Dels har fler YH-studerande haft jobb innan de började studera och har kanske vant sig vid mera pengar, dels har yrkeshögskolorna fler vuxenstuderande, som är i en annan livssituation än den ”typiska”

studeranden som kommer direkt från andra stadiet.

Yrkeshögskolornas program kräver också större närvaro på grund av att de är så praktiska. Ett jobb vid sidan om är inte alltid så lätt.

– På universiteten kan man ha boktent och välja att gå på föreläsningar, men du lär dig inte att sticka in en kateter om du inte faktiskt gör det!

Yrkeshögskole­ studierna kräver en obligatorisk praktik, ofta oavlönad, så hur ska du ännu orka gå på jobb efter att du gjort en 40h-praktikvecka? Det är helt klart att det inte går och då får du 468 euro i månaden, säger Blomqvist och säger att yrkeshögskolorna borde bli mer flexibla.

4. Bara 18 procent av universitetsstuderande och 13 procent av yrkeshögskolestuderande åker på utbyte.

Undersökningen visar att överraskande få studerande åker på utbyte. De främsta orsakerna som ges är av ekonomiska skäl och oro för att förlora ett stadigt jobb. Andelen vuxenstuderande vid yrkeshögskolorna drar ner siffran en aning eftersom de tenderar att inte åka, men ändå är siffran låg. Blomqvist säger att en annan orsak kan vara brist på information om utbytesmöjligheter, men också att resande i Europa överlag är vana för en viss privilegierad grupp.

–Bristen på pengar är en orsak varför en del väljer bort utbyte, men överlag så är det en elit som rör sig inom EU och det gäller också för studerande.

Det är en viss grupp som far på utbyte, och det är de som har möjlighet att göra det finansiellt och socialt. Vi har till exempel inga hjälpfonder för sådana med specialbehov och minoritetsgrupper är kraftigt under­representerade i statistiken, säger Blomqvist.

Alla länder inom EU har inte heller lyckats införa

Bologna­processen, så frågor om kompensation av studiepoäng är ännu idag ett dilemma för många studerande.

5. Hälften av dem som studerar juridik eller medicin har gått prepkurser.

Blomqvist säger att prepkurserna har blivit allt vanligare, nu också för yrkeshögskolestuderande. Var femte universitetsstuderande uppger att de gått prepkurs, medan motsvarande andel för yrkeshögskolestuderande är en tiondel.

– Prepkurserna blir vanligare i alla branscher, plötsligt finns de nu också till många yrkeshögskole­ utbildningar. Jag tycker personligen att man inte borde ha prepkurser. Andra stadiets utbildning borde ge tillräckliga färdigheter att söka till högskolor.

Prepkurser kostar, och det leder till att vissa har en större möjlighet att söka in. Nu är det är nästan så att det ända sättet att komma in till medicin eller juridik är att gå prepkurs, säger Blomqvist.

6. 39 procent av universitetsstuderande och 22 procent av yrkeshögskolestuderande har åtminstone en förälder med en högre högskoleexamen.

Det socioekonomiska arvet syns fortfarande i valet av studier. Studerande med föräldrar som har en högre högskoleexamen är ännu betydligt vanligare i universiteten än yrkeshögskolorna. Bland de som studerar konst eller medicin är andelen högst, 59 respektive 49 procent. ­– Nog är det så att utbildningen går i arv. I något skede då yrkeshögskolorna kom in i bilden såg man att detta arv minskade, men det har börjat stiga igen.

Däremot är vi, särkilt i grundskolan, mycket bättre än många andra länder på att minska detta arv, säger Blomqvist.

7. Studerande har en stark framtidstro

Studerande har en stark tro på framtiden. 69 procent av alla studerande säger att de tror att de får ett jobb i sin egen bransch inom ett år efter examen. 30 procent uppger att de kan tänka att söka sig utomlands ifall de inte hittar jobb i Finland.

– Jag tror vi är mer öppna för att åka utomlands ifall vi inte hittar jobb här. Det är ändå synd att det finns många som är två före färdiga, men som inte vågar ta ut sina papper för de är rädda att inte få jobb.

Och det är förståeligt med tanke på dagens ekonomiska situation, säger Blomqvist.

Som avslutande kommentar säger Blomqvist att under­ sökningen borde beakta studerande som en heterogen grupp. Den typiska bilden av 20-åringen som kommer direkt från andra stadiet stämmer inte in på alla.

– Studerande är en väldigt mångsidig grupp. En vuxenstuderande studerar på ett helt annat sätt än en 20-åring som kommer direkt från gymnasiet. Det är synd att man inte tar fasta på detta i undersökningarna, utan man sätter alla i samma klunga. Då blir resultatet lätt missvisande och vi ser inte skillnaderna, säger Blomqvist.

Om studentundersökningen Resultaten i undersökningen baserar sig på en webbenkät från hösten 2013. I undersökningen deltog 3620 studerande på grundexamennivå och 867 studerande på doktors- eller licentiatnivå. Undersökningen är en del av det europeiska projektet Euro­student V. Källa: Undersvisnings- och kulturministeriet: Studentundersökning 2014.

Betydligt fler yrkeshögskolestuderande uppger att de har problem med att få pengarna att räcka till.

50 40

45% 37% 32%

31%

30

30% 25%

Mycket problem En del problem Inga problem

20 10 0 Yrkeshögskolestuderande

Universitetsstuderande

ARTISTEN

Hon målar med orden text&foto

JULIUS VON WRIGHT

Josefin Öst har skrivit för egna ögon redan i många år, men inte visat sina texter för någon. Hon har haft Arvid Mörne-tävlingen i bakhuvudet, och då årets tävling gällde dikter, grävde Öst fram några gamla ur lådan och skickade in dem till tävlingen. Resultat blev ett förstapris och en diktsvit som väver samman trasighet och försoning genom överraskande och färgsprakande bilder i språkligt och gripande dikter, för att använda juryns motivering.

ARTISTEN

ag har länge haft tävlingen i bakhuvudet, och det var en bra möjlighet att titta igenom mina gamla dikter och se om det fanns sådana som jag skulle täckas visa åt någon annan. Annars skulle de bara ha blivit i lådan. Om jag hade skrivit med tanken att någon annan skulle läsa skulle det nog inte heller ha blivit något, säger Öst.

För Öst står dikterna för en motvikt. En motvikt till studierna. En motvikt till det regelbundna.

– Jag tycker mer om att skriva än att prata, så det känns naturligt att skriva mycket. Det kom som motvikt till studierna, då jag skrev mycket akademiskt, och mycket ”torr” text, som skulle vara tydlig och följa normer. Då började jag skriva kommentarer i marginalen, säger Öst Öst blev färdig med sina studier i religionsvetenskap vid Åbo Akademi i slutet av förra året. Bibliska metaforer är något som inspirerat henne, men hon säger att inget särskilt tema binder samman hennes dikter, förutom diktjaget som ständigt är närvarande.

– Då jag senare läste vad jag skickat in till tävlingen blev jag överraskad över hur upprivna dikterna var, vilket inte var meningen. Jag skriker inte mycket annars, det kan hända att jag skriker genom dikterna, säger Öst.

ESTETIKEN AV BLÄCK PÅ PAPPER Före Arvid Mörne-tävlingen hade Öst inte visat upp sina texter för någon. Då hon skickade in dem var hon inte rädd för att de skulle misstolkas, utan det värsta kom då hon själv skulle läsa upp dem på pristillfället.

– Jag tycker om dikter på papper. Bläck på papper och hur ord ser ut på papper tycker jag är otroligt estetiskt. Det var jag helt okej med, men när jag skulle läsa upp dem och börja fundera på hur jag ska betona orden – det var främmande. Men jag hann vänja mig efter mycket tränande. Jag läste för en kompis som spelade gitarr i bakgrunden, vilket hjälpte mig få en rytm i läsandet. Öst uppskattar det tryckta ordets form, men dikten ska också ge en klar bild i huvudet, annars är den ännu inte klar.

– Jag ser dikterna visuellt och vad som händer i dem. Om jag kunde så skulle jag måla, men jag tycker för mycket om ord, de är exaktare än penseldrag.

Jag märker när en dikt är klar. Ibland blir det bara fem rader och, oj, sen har den hittat sin form. Jag märker nog om det finns något som inte fungerar,

16

för då får jag ingen bild av dikten. Om den är som den ska, då känner jag att den är klar, säger Öst.

POESI I SKOLAN SKULLE GE TRYGGHET I FANTASIN

Poesin som motvikt till det ”rätta” är något som ständigt återkommer i Östs tankar. Hon tycker det skulle vara viktigt att få med poesin i ett tidigt skede i skolan, som en motvikt till de former som eleverna annars måste anpassa sig till. Då Öst berättar om sin syn på poesi märks det hur befriande hon ser på ordens lek.

– Poesin validerar så mycket. Den är okej med allt, den får vara banal och behöver inte följa regler. Det man lär sig i skolan är att passa in i en särskild låda, och poesin skulle vara en bra motvikt till det. Den skulle göra att barn blir tryggare i sin egen fantasi.

Det skulle visa barn hur olika de tänker, hur olika de ser på saker och hur olika de använder språket. Det skulle hjälpa barn att uttrycka känslor och se på varandra på ett respektfullt sätt. En motvikt till att allt ska vara på ett visst sätt för att vara rätt. Och lätt genomförbart skulle det också vara, säger Öst.

UTDRAG UR ÖSTS BIDRAG TILL ARVID MÖRNE-TÄVLINGEN i den här staden är nätterna ljusa och morgnarna mörknar en efter en det här kan jag inte säga det här kan du inte se jag skyddar mig, jag lovar att det är vad jag gör jag trodde mina ögon var grå jag trodde jag var på väg bort

Svenska folkskolans vänner ordnar varje år Arvid Mörne-tävlingen för under 30-åringar. Vartannat år gäller tävlingen dikter, vartannat år noveller. Första priset i årets tävling, som gällde dikter, gick till Josefin Öst, andra pris till Ingrid Weckström och tredje pris till Hanna Ylöstalo, alla från Åbo.

Färre plåster till Studenthälsan text

EDIT LINDBLAD

I VÅRENS BUDGETMANGLING BESLÖT RE­ GERINGEN ATT VIDTA SPARÅTGÄRDER OCH SAMTIDIGT KNÄPPA FAST PLÅNBOKEN DÅ DET KOMMER TILL HYRESSTÖDET FÖR STUDENTERNAS HÄLSOVÅRDSSTIFTELSE. SUMMAN PÅ 4,1 MILJONER EURO ÄR EN STOR SUMMA FÖR SHVS OCH MOTSVARAR TIO PROCENT AV DE ÅRLIGA INKOMSTERNA FÖR STUDENTHÄLSAN.

– Det är en direkt nedskärning av studerandenas välmående. Vi på Finlands studentkårers förbund är bestörta över hur beslutet togs. Ingen förhands­ diskussion, inget konsulterande. Dessutom är det oroväckande att sådana här beslut kan träda i kraft nio månader efter att beslutet tagits, vilket nu be­ tyder årsskiftet, säger JARI JÄRVENPÄÄ som är vice ordförande på FSF. Även Studentkåren vid Helsingfors universitet uttrycker sitt missnöje med regeringens beslut.

– HUS anser att regeringens beslut är dåligt och förhastat gjort. Summan är obefintligt liten i sta­ tens budget, men följderna av nedskärningar­ na kan orsaka svåra skador för SHVS att sköta sina lagstadgade uppgifter, säger ANNIS RIEKKINEN, styrelseordförande för HUS. Summan på 4,1 miljoner euro motsvarar tio pro­ cent av SHVS:s årsbudget, men Järvenpää befarar att den egentliga procenten kommer att bli större.

– När en finansiär försvinner överskrider andra finansiärers, så som Fpa:s andel den tillåtna sum­ man enligt sjukförsäkringslagen. Det betyder att även de pengar som SHVS får av FPA kan minska, och då kan nedskärningen om värst bli 20 procent av årsbudgeten.

Nedskärningar förväntas – Vi försöker i första hand att skära ner i sådant som inte tar ner på studerandenas service, till exempel i administration och kostnader för utrymmen, säger ekonomichefen OLLI­PEKKA LUOTO på SHVS. – I hälsovården kommer sparåtgärderna att riktas så att vi kan erbjuda de lagstadgade

miniminivåerna på hälsovård.

Jari Järvenpää anser att det finns väldigt lite som går att skära i Studenthälsan.

– SHVS har ett offent­ ligt uppdrag, vars innehåll har de­ finierats i lag­ stiftningen.

Det är möj­ ligt att någon­ ting i service­ utbudet måste skäras ned, men de ned­ skärningarna ska vara så få som möj­ ligt.

SHVS har som mål att kom­ pensera statens förlorade pengar med andra finansiärer. Luoto uppger att studeran­ de, kommuner och Fpa har varit tillmötesgående i de första diskussionerna som hållits. Även om Studenthälsan lyckas med att samla in pengar från externa finansiärer kommer summan inte ens i det bästa fallet att motsvara den förlorade summan, samtidigt som den exakta summan inte ännu är helt klar.

– Summan på hur mycket vi måste spara beror i slutändan på om regeringens inbesparingsbeslut kan spridas ut på en längre tid. Troligtvis kommer den summan som vi måste spara in vara mindre än regeringens fyra miljoner, men ändå minst två miljoner euro, säger Luoto.

HÄLSNINGAR TILL REGERINGEN Studenthälsan

Efter rambeslutet underströk regeringen att de vill försäkra medborgarnas tjänster och att sparåtgärderna därför görs i grundförmåner­ na. Regeringen tycks ha missat att deras beslut oundvikligen försvagar studerandenas möj­ ligheter till hälsovård. SHVS hoppas på att inbesparingarna kunde göras måttli­ gare.

Finlands studentkårers för­ bund

Regeringen betedde sig ansvarslöst när den tog bort SHVS:s hyresstöd.

FSF hoppas på att regeringen fun­ derar över beslutet på nytt och att den åtminstone försenar beslutets fullstän­ diga ikraftträdande. Överlag vill vi påminna reger­ ingen att en bra studenthälsovård gynnar långt in i framtiden. Som ung lär en sig ett hälsobeteende som räcker hela livet. En bra studieförmåga ger en grund för en bra arbetsförmåga. Därför ska det satsas på studenthälsovård. SHVS:s verksamhet måste säkras och yrkeshögskolestuderande ska få ta del av SHVS:s tjänster.

Studentkåren vid Helsingfors universitet

Beslutet borde upphävas. SHVS ordnar både högklas­ sig och kostnadseffektiv studenthälsovård. Beslutet kan alltså leda till stigande kostnader någon annan­ stans.

Slå ihop universitet och yrkeshögskola? text&foto

JULIUS VON WRIGHT

Dualmodellen med universiteten och yrkeshögskolorna åtskilda är inte ristade i sten. Den svenskspråkiga utbildningen har möjlighet att vara i förfronten av utvecklingen, säger Mari­ anne Stenius och Roger Broo då den finlandssvenska utbildningens småpåvar samlas på Hana­ holmen i Helsingfors för att diskutera framtiden.

Det är en imponerande uppslutning som svens­ ka ärenden vid Helsingfors universitet lyckas samla ihop på Hanaholmen i Helsingfors i mitten av maj.

Rektorer, kanslerer, professorer och direktörer från det svenska utbildningsväsendet samlas för att prata under den diffusa rubriken ”Höj ambitionerna”.

Och visst höjs ambitionerna för ett par timmar i Hanaholmens lokaler, vars inredning osökt för tan­ karna till Twin Peaks The Great Northern Hotel. Dis­ pyter om klasslärarutbildningar och sammanslag­ ningar av yrkeshögskolor är som bortblåsta under dessa magiska timmar, trots att kvickheter ström­ mar under ytan mellan de finlandssvenska hög­ skolorna.

Regionalpolitiken hämmar helheten

Något som de flesta är överens om är att regional­ politiken inte ska få övertaget över målet om bra utbildning. Före detta undervisningsminister OLE NORRBACK säger att fokusen måste ligga på innehåll och att institutionerna inte är självändamålsenliga.

– Bryt revirgränser och se på behovet som en hel­ het och våga samarbeta mera med finska utbildning­ ar. Institutionerna finns inte till för sig själva, utan för samhället, säger Norrback.

Knutpatriotismen (för att använda journalistens DAN LOLAXS uttryck) syns ofta i den finlandssven­ ska högskolepolitiken, vilket i sig inte är överras­ kande. En högskola sätter en stark prägel på orten och de finansiella fördelarna är ofta stora. Men knut­ patriotismen är något som i det långa loppet kan skada den svenska undervisningen i Finland och underlättar inte samarbetet mellan olika högsko­ lor. Revirtänket begränsar sig inte heller bara till geografisk regionalpolitik. Kriget förs också på det språkliga revirets gräns. De tvåspråkiga finländarna blir fler, medan enspråkigt svenska i Finland blir fär­ re. De svenska utbildningarna måste vara tillräckligt bra för att locka dessa studerande. Men det finns också andra vägar, som tvåspråkiga program, som Helsingfors universitets program där man gör minst 30 procent av studierna på det andra inhemska.

Slå ihop högskolorna

– Dualmodellen är inte huggen i sten, säger MARI­ ANNE STENIUS, styrelseordförande i Åbo Akademis styrelse. Makt ges inte, utan tas.

Stenius hänvisar till att högskolorna inte ska vän­ ta på att förändring kommer från undervisnings­ ministeriet, utan att högskolorna ska vara i fronten av utvecklingen. Sammanslagningen av Novia och

18

Arcada blev inte av, men vem är det som säger att sammanslagningar inte kan ske mellan universitet och yrkeshögskolor? Stenius anser att möjligheten borde diskuteras och får medhåll av ROGER BROO, styrelseordförande för Yrkeshögskolan Novia, och OLAV JERN, landskapsdirektör vid Österbottens för­ bund.

– Man borde underminera ideologin vid under­ visningsministeriet, säger Jern och menar att initia­ tiv till sammanslagningar kunde komma från hög­ skolorna själva.

– Skiljelinjen mellan yrkeshögskolor och univer­ sitet kommer att försvinna, konstaterar Helsingfors universitets kansler THOMAS WILHELMSSON, men inser problematiken i en fusion av till exempel jätten Helsingfors universitet och småskaliga Arcada.

Det kan inte fortsätta som vanligt

Status quo är inget alternativ – det är något som blir klart under seminariet. Något måste ske, och ansvaret

ligger hos flera samhällsaktörer. Det finlandssvenska ställningskriget som uppstår varje gång högskole­ politik kommer på tal måste ta slut, säger Wilhelms­ son. Och medierna får inte elda på kriget genom att nöja sig med billigt publikfrieri.

– Medierna kan inte bara hänga upp sig på kon­ flikten. Det räcker inte med att bjuda in MA­ RIA BJÖRNBERG­ENCKELL och MICHAEL ULJENS till en tv­debatt, säger Lolax, journalist vid Åbo Underrättelser. Medierna borde bli bättre på att bli kon­ struktiva i sin rapportering.

– Svenskfinland är fullt av strategier som aldrig implementeras, säger Stenius vilket bekräftas av sa­ lens skratt.

Utredningar och strategier måste bli bättre på att genomföras i praktiken, för som en deltagare i dis­ kussionen konstaterar: – Studerande är intresserade av kvalitet och de kommer att vara långt borta medan vi sitter här och pratar strukturer.

SSI-KO LUMN E N

STUDERANDE , LÄS

EU är bland det bästa som hänt studerande!

ELIN ANDERSSON

HAR DU VARIT PÅ UTBYTE? Eller funderar du på det? Kanske du då eventuellt kommer, precis som jag gjorde, att åka via ERAS­ MUS programmet.

UTBYTESPROGRAMMET ERASMUS startade redan 1987 och nu har programmet utvidgats till vad som kallas Erasmus+, och in­ fattar även till exempel praktik utomlands. Idén med pro­ grammet är fortsättningsvis att få studerande att röra sig över landsgränserna och få erfarenhet från ett annat land i Europa.

I och med Bologna­processen har universiteten i EU dessutom allt mera gått in för ett mera liknande poängsättningssystem.

Detta för att underlätta registreringen av kurser en studerande avlagt via utbytesstudier. Samtidigt ökar också antalet stude­ rande som gör sin arbetspraktik utomlands. Detta underlättas av den fria rörligheten inom EU. I DEN SENAST BUDGETFÖRHANDLINGEN valde dessutom Europa­ parlamentet att höja budgeten till Erasmus­programmet. I och med den dåliga ekonomiska situationen är utbildning något man nu valt att satsa på. Man får hoppas att detta även är läget i framtiden.

ERASMUS ÄR ETT AV E U:S MEST LYCKADE PROJEKT och

antalet platser för utbyten inom programmet har ökat hela tiden, och många ser att platserna fortsätter att öka. Men för att garan­ tera att EU även i framtiden är ett bra ställe för utbytesstudier måste även vi studerande värna om de möjligheter vi erbjuds genom den fria rörligheten och det fria utbytet av kunskap inom Europa. Vi måste se till att EU även i framtiden anser att utbildning är något att satsa på, och garantera framtida stude­ rande samma fina möjligheter till internationalisering som vi erbjuds idag.

E U KANSKE SES SOM AVLÄGSET men

för universiteten och för­ delningen av kunskap är unionen viktig. Så jag rekommen­ derar alla studerande ser till att värna om sina rättigheter och rösta i EU­valet den 25.5.2014!

Elin Andersson är styrelseordförande för Svenska Studerandes Intresseförening r.f.

FOTO: JENNY BLOMQVIST

Välj mellan Hufvudstadsbladet, västra nyland, Borgåbladet och Östra Nyland.

För att få studierabatten ska du studera, bo i eget hushåll och vara högst 29 år gammal. Studierabatten begränsas till sex år.

Ange läroanstalt, numret på ditt studiekort samt födelseår när du tecknar din prenumeration.

NYHET! I prenumerationen ingår nu också tillgång till e-tidningen på dator, tidningsappar för pekplatta och smarttelefon, HBL+ för pekplatta samt KSF Medias elektroniska textarkiv.

Med ena foten i Apartheid text&foto

ALEXANDRA GRANBERG, LINNEA DE LA CHAPELLE

På flygplanet från kalla Norden till de sydligaste delarna av Afrika är förvänt­ ningarna höga och lagom fördomsfulla. Trots att savanner, stäpper och vilda djur inte precis var vad vi hade i tankarna, var åsynen av vad som kunde ha varit vilken storstad som helst – Johannesburg – inte heller direkt väntad. I för­ beredelserna för resan hade diskussioner om allt från logi och säkerhet till mat­ kultur och utbildning ingått. Hudfärg var aldrig någonting vi diskuterade eller reflekterade över desto mer. Givetvis hade vi förstått att mångfald i etnicitet­ sgrupper var något alldeles speciellt i Sydafrika, men vidden av det hela skulle visa sig vara större än vi kunnat föreställa oss. Innan vi hade satt båda fötterna stadigt på marken i Johannesburg hade vi egentligen aldrig sett oss själva som vita. Två och en halv månad senare, solbrända och förhoppningsvis lite klokare, är vi ändå fortfarande så vita man bara kan bli.

Det är nu tjugo år sedan Sydafrika fick demokrati och Mandela som president med the African Natio­ nal Congress (ANC) bakom sig. Fortfarande idag är afrikaans som ett av de elva officiella språken mest pratat av och kopplat till vithyade. Bland de övriga officiella språken finns sotho, engelska, xhosa och zulu, vilket är landets överlägset största språk.

Omkring 80 procent av den sydafrikanska be­ folkningen är mörkhyad. De resterande tjugo pro­ centen är ganska långt jämnt fördelad mellan vita och så kallade ”coloureds”, personer med blandad härkomst. Men det handlar inte endast om vita och mörkhyade, antalet etnicitetsgrupper i det här lan­ det är de facto oändligt. Och man skulle kanske kun­ na tro att den här enorma mångfalden bidrar till en större förståelse och att gränserna mellan de olika et­ niciteterna och hudfärgerna suddas ut. Tyvärr är fal­ let ofta det motsatta – grupptillhörigheten är av stor betydelse bland sydafrikaner. De flesta är väldigt stolta över sitt ursprung och framhåller den ofta och högt, men mångfalden leder också till en helt annor­ lunda vardagsrasism än vad vi finländare stöter på.

20

Dokumentärproduktion i en annorlunda verklighet Till Johannesburg kom vi för att studera och produ­ cera dokumentärfilm. Vad gäller studierna fick vi delta i föreläsningar vid två olika universitet, filminriktade AFDA stod mestadels för de prak­ tiska delarna medan University of the Witwaters­ rand bidrog till de mer akademiska delarna. I studerandekretsar stöter man mest på unga ny­ tänkare, men trots det dominerar ett inbyggt och nästintill undermedvetet rastänkande. Det här blev klart för oss när vi på skolgårdarna märkte klungor­ na av kompisar som nästan alltid bestod av en hud­ färg. Grupptillhörigheten blev plötsligt verklighet.

Bland de många olika filmteamen tillhörde vi, till­ sammans med de åtta övriga deltagarna i utbytes­ programmet ”Documentary and Diversity”, den enda blandade gruppen. På frågan om varför det oftast är så att vita jobbar med vita och vice versa, var svaret ofta något vagt om arbetsmoral och oli­ ka förväntningar. Fördomar kunde man kalla det.

Redan i researchskedet inför våra filmer hand­ lade det mycket om etnicitet. Vi ifrågasattes fle­ ra gånger om varför vi valt just en mörkhyad eller just en vit för att berätta sin historia. Journalist­ en ANDERS EHNMARK har sagt att ”vi vet allt om hur afrikaner dör men inget om hur de lever”, och med det i tankarna är det rätt så förståeligt varför många av föreläsarna var livrädda för att vi, som vita européer, skulle bringa Sydafrika i en dålig dager och till exempel peka ut fattiga mörkhyade som offer. Med tanke på hur europeiska medier under de senaste 150 åren framställt hela Afrika på ett mer eller mindre missrepresenterat sätt är den här rädslan inte helt obefogad. I jakt på personer att intervjua i Sydafrika måste man förutom kön och ålder åtminstone ta bakgrund, inkomstklass, religion, hudfärg och etnicitet i beaktande. För oss som är vana vid att i bästa fall ta kön och genus i beaktande var det här främmande. Vi försökte hit­ ta en medelväg – inte berätta den stereotypiska snyfthistorien om fattigdom men inte heller romantisera verkligheten.

Det har gått 20 år sedan Nelson Mandela valdes till president i Sydafrika, men spår av segregationspolitiken sitter fortfarande kvar i det vardagliga livet.

APARTHEID är en benämning på både den etnicitetsåtskillnadspolitik och det samhällssystem som rådde i Sydafrika från 1948 till 1994.

Inom apartheid var distinktionen mellan de fyra olika grupperna central:

”Man skulle kanske kunna tro att den här enorma mångfalden bidrar till en större förståelse och att gränserna mellan de olika etniciteterna och hudfärgerna suddas ut. Tyvärr är fallet ofta det motsatta – grupptillhörigheten är av stor betydelse bland sydafrikaner. ”

• Vita (White), huvudsakligen afrikaans- och engelskspråkiga vita • Svarta (Black, även “Natives” eller “Bantu”), främst Zulu och Xhosa • Asiater (Asian), främst indier • Färgade (“Coloured”), personer av blandad härkomst.

SHARPEVILLEMASSAKERN 1960 gjorde att världen fick upp ögonen för apartheid och började fördöma den.

Det innebar också att de mörkhyade började göra uppror mot systemet. Apartheidsystemet föll samman på grund av ökande yttre isolering och politiskt-ekonomiskt tryck, samt den ändrade inhemska ekonomiska och demografiska utvecklingen. Även ändringen av värderingarna och attityderna bland de vita orsakade ändringen av det politiska läget. ANC-ledaren Nelson Mandela, som frigivits från sitt fängelsestraff för politiskt motiverade våldsbrott 1990, valdes 1994 till landets nya president. Därmed hade apartheidsystemet definitivt upphört att existera.

21

”VI FÖRSÖKTE HITTA EN MEDELVÄG – INTE BERÄTTA DEN STEREOTYPISKA SNYFTHISTORIEN OM FATTIGDOM MEN INTE HELLER ROMANTISERA VERKLIGHETEN.”

DET MÅNGKULTURELLA DOKUMENTÄRFILMSUTBYTET SAM­ LAR STUDERANDE FRÅN SYDAFRIKA, GHANA OCH FINLAND FÖR ATT I 18 VECKOR PRODUCERA FILM TILLSAMMANS.

Dags att gå vidare?

Den oundvikliga ekonomiska klyftan som fort­ farande existerar syns bland annat i det faktum att vi ofta fann oss själva vara de enda vita i en full­ proppad buss, medan många av våra sydafrikanska vänner från vita familjer aldrig ens prövat bus­ sen istället för att bara sätta sig i bilen. Beroende på området syns en klar uppdelning också på ba­ rer och kaféer. Det här behöver förstås inte påverka besluten om vart man går ut och tar sig en öl eller kaffe, men desto mer är det ett tecken på att Syd­ afrika inte ännu är redo att helt och hållet släppa taget om en fördelningspolitik.

Att dejta över etnicitetsgränserna är också en spännande fråga som för en del till och med är lite tabu, som vi uppfattade det. När vi frågade en studiekompis om saken förklarade han så diskret han kunde att han visst har kompisar och kolleger oberoende av hudfärg, men att han nog inte skulle ta hem en mörk tjej till föräldrarna, dels på grund av religion men dels också på grund av etnicitet.

Samma förklaring hade våra mörkhyade vänner.

Föräldrarna som hör till den äldre generationen le­ ver av olika skäl fortfarande med ena foten i apart­ heid. Det här överförs förstås delvis till de unga, samtidigt har den nya generationen ändå sina egna sätt att ta itu med etnicitet.

Ett exempel på det här är användningen av or­ det kokosnöt. En kokosnöt är du om du har mörk hy men enligt andra beter dig som en typisk vit.

Mörk utanpå men vit inuti helt enkelt. Ett skämt­ samt uttryck som används inom vänkretsar som ett slags skällsord för en som inte anses bära upp

DOCUMENTARY AND DIVERSITY ”Documentary and Diversity” är ett mångkulturellt dokumentärfilmsutbyte på 18 veckor med studerande från Sydafrika, Ghana och Finland. Först är de studerande i Johannesburg, Sydafrika och deltar i akademiska studier och bildar två filmteam med sex afrikanska kolleger. I Sydafrika produceras två dokumentärfilmer. Efter nio veckor i Sydafrika tar studenterna en veckas paus och kommer sedan till Finland där studierna fortsätter och det produceras ytterligare två filmer. Från Finland deltar fyra studerande från Yrkeshögskolan Arcada och Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

sin svarta identitet. I uttryck som det här skiner stoltheten igenom, stoltheten i varifrån du kom­ mer och vem du är.

Etnicitet – en viktig fråga Det blir lätt så att man som utomstående kom­ mer in i ett land och först ser enbart det negati­ va. Men ifrågasättandet är nödvändigt och vi kom­ mer att fortsätta med att ställa frågor. Mycket av vår egen diskussion kring hela etnicitetsfrågan, under och efter vår vistelse där, har kretsat kring hur uttjatad och enformig den kan bli. Etnicitets­ frågan är oundviklig, och i synnerhet i Sydafrika

finns den där som en del av en lång process. I lan­ det finns i varje fall en stark vilja att röra sig framåt.

De flesta sydafrikaner pratar och skämtar öppet om etnicitet, och det känns inte bara ganska befriande utan också viktigt för att en dag kunna gå vidare. Vi får tycka så mycket vi vill men snart sker en föränd­ ring, om än långsamt, och den förändringen kommer att ske på sydafrikanernas egna villkor.

Skribenterna faller i Sydafrika under kategorin vita, frågvisa, europeiska filmmakare, och deltar i dokumentärfilmsutbytet ”Documentary and Diversity” från Svenska socialoch kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

23

FORSKAREN

Evolutionsteoretiskt om incestaversion text foto

EDIT LINDBLAD

JULIA LAGERSTRÖM

Jan Antfolk är född i Esse i Österbotten och har studerat filosofi och psykologi vid Åbo Akademi. Han har nyligen doktorerat med avhandlingen Incest Aversion: The Evolutionary Roots of Individual Regulation. Som opponent för disputationen fungerade den berömde evolutionsbiologen David Haig, professor vid Harvard University.

Incest och incestaversion är ett relativt obekant fenomen för de flesta, varför valde du att disputera i just det ämnet?

– Just det att det är ett ovanligt fenomen är intressant. Psykologen WILLIAM JAMES menade att vi är blinda för våra instinkter, att vi inte reflekterar speciellt bra över saker som vi tar för givet. I detta fall betyder det att vår generella ovilja mot sex med nära släktningar är så starkt och grundläggande, att vi väldigt sällan reflekterar över varför denna ovilja finns och

Incest är också ett tabubelagt ämne. Märks tabun som forskare?

– Visst är det ett tabubelagt ämne. Det finns normer och regler kring incest. I Finland har lagstiftningen kring sex följt en generell enkel princip: självbestämmanderätt. Man får själv bestämma med vem man vill ha sex. Sedan finns det undantag till detta, så att individer under 16 år är exkluderade. Trots denna princip har man ändå lagstiftning mot relationer och giftermål mellan nära släktingar.

Hur skulle du med egna ord beskriva din avhandling för någon som är väldigt oinsatt i psykologi?

”Ju närmare släkt man är, desto mindre sexuellt intresserad är man av varandra.” hur den utvecklas i en individ. Å andra sidan vet vi att incest förekommer i nån mån, och ibland även i form av sexuella utnyttjanden av barn.

Ett sätt att försöka förstå hur något, för de flesta så otänkbart, kan ske, så blir det då viktigt att förstå mekanismerna bakom den vanliga oviljan och vad som hänt när denna ovilja bytts ut mot ett sexuellt intresse. Vi har tagit avstamp i evolutionär teori och menar att oviljan till nära släktningar åtminstone till en stor del kan förklaras som en evolutionär adaption: de genvarianter som har medfört att man undviker incest har spridit sig mer effektivt i populationen än genvarianter som inte medfört ett sånt undvikande. Orsaken till skillnaden till att det finns en sådan effekt är den förhöjda risk för allvarliga sjukdomar och tidiga dödsfall i avkomman till nära släktingar.

24

– Vi har testat evolutionsteoretiska prediktioner för incestaversionen, främst genom olika enkätstudier och visat följande: Ju närmare släkt man är, desto mindre sexuellt intresserad är man av varandra. Det handlar antagligen om att de negativa konsekvenserna av incest är högre för nära släktningar än för mindre nära släktningar. Vi har också visat att samma sak gäller vår bedömning av andras incest. Ju närmare släkt två andra individer är, desto mer fördömmande är vår attityd till deras incest.

I din avhandling kommer det fram att kvinnor har större incestaversion än män på grund av att kvinnor i allmänhet satsar mer biologiska resurser på sina barn än vad män gör. Hur har man kommit fram till det här?

– Jämfört med män så har kvinnor under evolutionens gång investerat mer av sina biologiska resurser och sin tid på reproduktion. En graviditet med påföljande ammning leder till en tid då kvinnans, men inte mannens, möjlighet att skaffa andra barn är lägre än normalt. Kvinnor antas därmed vara mer kräsna när det gäller sina sexpartners än män. Och även om både kvinnor och män generellt ointresserade av sex med nära släktningar så är detta mer sant för kvinnor än för män.

I avhandlingen kommer också fram att fertila kvinnor har större incestaversion än ickefertila kvinnor. Vad beror det på?

– Egentiligen kan detta förklaras på samma sätt som könsskillnaden. Biologiska kostnaderna av incest uppstår om sex leder till en graviditet. Under den tid på månaden som kvinnor har en förhöjd chans att bli med barn, så är kvinnor mer alltså ännu mer kräsna än vid andra tidpunkter. Detta resultat är intressant eftersom de flesta kvinnor inte vet exakt när deras fertilitet är förhöjd – det finns ju en hel marknad för att sälja test för detta – men ändå har fertilitetsvariationerna en effekt på sexuella preferenser, till exempel så att det ytterligare ökar incestaversionen.

Tidigare har man inte vetat om mekanismen bakom incestaversion, och du har testat teorin om självreflekterande empati. Hur går självreflekterande empati till?

– Människor känner också en avsmak inför andra människors incest. Det har funnits många teorier om varför det är så och vi har visat att en faktor som påverkar strängheten med vilken vi fördömer andras incest har att göra med självreflektion. I ut­värderingen av incest sätter sig in i deras situation, och reflekterar över hur man skulle känna om man hade sex med ett eget syskon eller en kusin. Den avsmak man känner inför denna tanke har sedan ett inflytande på hur strängt vi fördömmer andras incest.

Jan Antfolk (2014): Incest Aversion: The Evolutionary Roots of Individual Regulation. Doktorsavhandling i psykologi vid Åbo Akademi.

LÄS HELA AVHANDLINGEN HÄR.

Drömmar uppfylls på Brännskär text

HEINI RAUTOMA foto

PRIVAT

SIMON STRÖMSUND HAR SKAPAT EN LIVSSTIL I SKÄRGÅRDEN, DÄR HAN FÅR ARBETA MED DET HAN TYCKER MEST OM.

En vildmarksguide, en dramainstruktör och en båtbyggare grundade företaget Living Archipelago, som fyller en skärgårdsö med aktivitet. Det första året har fört med sig allt från papperskrig till snickeri, barnläger och pilbågsskytte. Simon Strömsund berättar om hur det är att starta eget.

– Allt började en tidig sommarmorgon, när jag och min goda vän Linus var ute och paddlade. Någon­ dera kläckte idén om att grunda en äventyrsö. Det blev tyst i kajaken en lång stund, och idéerna bör­ jade rulla, säger SIMON STRÖMSUND, som står bak­ om företaget tillsammans med bröderna LINUS och LENNART SÖDERLUND. Simons och Linus visioner tog en konkret form när Lennart för några år sedan såg en tidnings­ annons där en arrendator söktes för Brännskär i Åbolands skärgård. Någon som bor året om på ön och livnär sig på verksamhet där efterlystes. Len­ nart nappade och flyttade in i ett gammalt fiske­ hemman, som fanns på ön. Tillsammans började de tre männen rusta upp Brännskär för att ta emot besökare.

PAPPERSKRIG MITT I SLUTARBETET Företaget Living Archipelago grundades förra vå­ ren. Då höll Simon på att slutföra sina studier på Novias scenkonstlinje i Vasa och Linus gick en folkhögskoleutbildning i Kronoby. Genast när de fick varsin yrkestitel som dramainstruktör respek­ tive vildmarksguide flyttade de till Nagu och bör­ jade arbeta för fullt.

– Det var utmanande att ha papperskrig med det nya företaget mitt i slutarbetsprocessen. Den vin­ tern fick vi sitta långa kvällar vid matbordet och gnida geniknölarna, säger Simon.

Arbetet med ett färskt företag kräver mycket in­ sats, både när det gäller tid och pengar.

– Vi har dragit ner på levnadsstandarden för att få företaget att rulla. Det är en uppoffring, men vi vet att vi kommer att belönas.

UTNYTTJA KUNSKAPEN SOM FINNS Tillsammans har Simon, Linus och Lennart ett brett kunskapsområde. Lennart är trä­ och möbel­ designer och båtbyggare. Han har också erfarenhet av husbygge, och Linus av hamnarbete. Trion har byggt bland annat terrass och utedass samt gjort om en gammal nätbod till café.

I allas kunnande kombineras kontakten till människor och natur, och kunskaper i grupparbete

ANDELSLAGET SKAAPA ÅKTE UT TILL BRÄNNSKÄR I SLUTET AV APRIL. HÄR DELTAR DE I SKÄRGÅRDKAMPEN, ETT KONCEPT SOM LIVING ARCHIPELAGO UTVECKLAT.

via lekar och teambuildning. Det har de utnytt­ jat till många aktiviteter på ön: lägerskolor, Wild Camp­barnläger, gästhamn, paintball, pilbågs­ skytte och kajakuthyrning för att nämna några.

Visionen var att skapa en samlingspunkt i skär­ gården där alla sorters människor kan samlas. Det underlättades av förbindelsebåten som åker till Brännskär – man behöver alltså inte ha egen båt.

– Brännskär är inte en stor klassisk gästhamn, men inte heller en naturhamn. Det är som en egen liten sagovärld.

LÖS ETT PROBLEM I TAGET Några större svårigheter med företaget har Simon inte upplevt.

– Vi fick lära oss i praktiken hur det är att sköta

ett företag, eftersom ingen av oss har utbildning för det. Men det är inte ett så stort problem som jag var rädd för när jag kastade in mig i projektet.

– Alla tre drar i samma riktning och har samma vision. Det kan vara jobbigt när stora beslut måste fattas, men vi löser ett problem i taget och lär oss an efter.

Trots ekonomiskt oroliga tider har Living Archi­ pelago haft en bra start.

– Vi är kärringen mot strömmen. Det är nya vin­ dar som blåser.

Simon vill uppmuntra andra att arbeta hårt för egna projekt.

– Man ska kasta sig in helhjärtat om man vill uppnå sina drömmar. Vi har skapat en livsstil där arbetet är en del. Vi gör det vi älskar att göra och får vårt levebröd av det.

27

15 ÅR AV GRAFFITIKRIG I HELSINGFORS

text

JOHANNES JAUHIAINEN

foto

ANSSI RANTANEN

BANKSY, SHEPHARD FAIREY, INVADER OCH BASQUIAT ÄR INTERNATIONELLT UPP­SKATTADE GATUKONSTNÄRER SOM BÖRJADE UNDER TIDEN DÅ GRAFFITI ÄNNU ANSÅGS VARA VANDALISM OCH POLITISKT STÄLLNINGS­TAGANDE. HELSING­ FORS STAD HAR GÅTT FRÅN HÄNSYNSLÖS NOLL­TOLERANS TILL ATT BYGGA LAGLIGA GRAFFITI­VÄGGAR. STUDENTBLADET TRÄFFADE GRAFFITI­GÄNGET LADY CREW OCH SKRIVER OM EN BEFRIANDE KONST­ FORM, OM STADENS POLITIK OCH OM HOT MOT KIASMA.

ANNA SEPPÄLÄ ANVÄNDER STEGEN TILL HJÄLP FÖR ATT FINSLIPA TEXTEN “LEFT”. År 1998 grundades ”Stop töhryille”-projektet av Helsingfors stad. Projektet innebar nolltolerans mot graffiti och mycket mer. Budskapet var entydigt, man skilde inte på gatukonst och klotter, allt var klotter och skulle tvättas bort så snabbt som möjligt. Som projektledare fungerade MIKKO VIRKAMÄKI. ”Stop töhryille” strävade inte bara efter att städa staden, utan även att påverka den offentliga opinionen gällande gatukonst. Detta gjordes i samband med tidningen Siisti stadi som skickades till hus­hållen. Tidningen presenterade teorin om att graffiti i gatubilden har en direkt koppling till brottslighet. Det skrevs att en ung människa som målar är be­nägen att senare begå värre brott. Därtill illustrerades skräckscenarier i stil med: idag kan det hända att det finns en graffitimålning på ditt trevliga förorts­köpcenter, men imorgon står där en in­vandrare och säljer crack. Du vill väl inte att dina barn skall köpa crack?

Portteorin som ”Stop töhryille”-projektet inspirerades av är känd som den så kallade ”Broken Windows”-teorin som sammanställdes år 1982 av de konservativa amerikanerna JAMES WILSON och GEORGE KELLING. Denna publicerades aldrig i en vetenskaplig tidskrift utan användes främst efteråt som ett politiskt slagträ. New Yorks polisdirektör JACK MAPLE förkastade teorin på 1990-talet. ”Att tro på teorin är rentav sorgligt. Våldtäktsmän och mördare flyttar inte till en annan stad ifall de märker att graffitin håller på försvinna från metron”, sade Maple.

Helsingfors stad var förtjusta över. VIRVE SUTINEN var under URB-festivalen chef för Kiasmas gästspelsscen och fungerar nuförtiden som ledare för Dansens hus i Stockholm.

– Efter att vi berättade för allmänheten att vi ordnar ett graffiti-evenemang började telefonerna ringa. Bland annat Mikko Virkamäki ringde helt för­ bannad och skrek i telefonen. På den tiden förstod man inte att banda in telefonsamtal, men det borde vi ha gjort. Det var frågan om rena rama hot, säger Virve Sutinen.

Därtill skrev biträdande stadsdirektör ILKKACHRISTIAN BJÖRKLUND ett uttalande där han dömde evenemanget. Även polisen kontaktade Sutinen och rekommenderade att all litteratur kopplad till graffiti dras bort från muséets bokhandel. År 2008 avslutades projektet och en stor demonstration vid namn Töhryfest ordnades i Helsingfors.

Demonstranterna krävde bland annat ett slut på nolltoleransen och väktarvåldet.

Lady Crew – tjejer som målar

Sex år efter att ”Stop töhryille”-projektet avslutades är sociologistuderanden LEENA ALANKO i Södervik.

Hon är medlem i Lady Crew, ett lösryckt och informellt tjejgäng som målar graffiti. Gruppen grundades efter ungdomscentralens workshops. Alanko har ritat och målat sedan ung ålder men fick en ny gnista då hon fann graffitin.

– Det fanns ett stort behov för en sådan här grupp.

Graffiti är mansdominerat och många har upplevt Konfrontation med Kiasma att ribban för att engagera sig varit hög. Nuförtiden År 2000 valdes Helsingfors till Europas kultur­ finns Lady Crew inte egentligen mera, men via en huvudstad och Kiasma ordnade en Hip Hop-­ facebook­grupp kommer vi överens om när vi träffas orienterad festival vid namnet URB. Denna gav graffiti för att måla, säger Alanko. erkännande som konstform och en plattform i centrAtt det finns lagliga graffitiväggar väcker diskusum av Helsingfors vilket varken byggnads­verket eller sion om hur man definierar graffiti. Alanko håller

30

med om att det finns en viss problematik med det hela, men Helsingfors stads nya riktning är rätt, den öppnar möjligheten för lagligt målande och attityderna till graffiti har blivit positivare.

ANNA SEPPÄLÄ, även en medlem av Lady Crew, är ursprungligen bildkonstnär men har målat i två år bland annat tillsammans med sin son.

– I rollen av bildkonstnär är man så jävla bunden

"I Melbourne och London tolereras graffiti i tåg- och metrotunnlar. Det gör resan till jobbet mer intressant, jag förstår inte varför man inte kunde pröva på något liknande i Helsingfors. " vid att sätta mål, uppnå resultat och göra nåt fint.

Det är väldigt befriande att måla ute och få måla vad man vill utan att behöva tänka på hela det där strulet med stipendieansökan och så vidare.

Seppälä tror att toleransen för graffiti går i vågor, nu är det rätt bra och nya lagliga väggar byggs hela tiden, men det kan även ändras beroende på vem som sitter i stadsfullmäktige. Förhoppningsvis skulle man i framtiden befria gråa elskåp, lyktstolpar och tunnlar till graffiti.

JULIA HILTUNEN blev i sin barndom inspirerad av graffitimålningar i Kvarnbäcken som då var olagliga.

LEENA ALANKO I ARBETE, HON TYCKER INTE ATT DET FINNS NÅGON SKILLNAD PÅ KILLARS ELLER TJEJERS STIL ATT MÅLA. Hon ser det positiva i resan som graffiti gjort från gatan till gallerierna eftersom många gamla writers nu får erkännelse för sin konst. Hon minns även ”Stop töhryille”-projektet.

– Tack gud att det där projektet är slut, nolltolerans är helt löjligt och kunde jämföras med förbudslagen, säger Hiltunen.

En annan medlem i Lady Crew som inte vill uppge hennes namn för denna artikel säger att graffitti för henne fungerat som terapi, det har hjälpt att klara sig i tider då allt varit åt helvete. Som tjej har det dessutom varit svårt att få sällskap som graffitimålare, det känns som om ens kön skulle ha synats mer än ens konst.

Hon nämner även att trots att ”Stop töhryille”projektet är slut sker det ännu oproportionell misshandel av graffittimålare.

– I Melbourne och London tolereras graffiti i tågoch metrotunnlar. Det gör resan till jobbet mer intressant, jag förstår inte varför man inte kunde pröva på något liknande i Helsingfors.

JULIA HILTUNEN SÄGER ATT HON LÄRT SIG MASSOR AV DE ÄLDRE MED­ LEMMARNA I LADY CREW OCH TROTS ATT VERKSAMHETEN TAGIT SLUT KÄNNER HON SIG MER OCH MER INSPIRERAD AV MÅLANDET.

Helsingfors nya förhållningssätt till graffiti

Under ”Stop töhryille”-projektet förargade sig projekt­ledare Mikko Virkamäki över så kallade dubbla budskap som sändes om graffitti. Till de värsta sympatisörerna hörde ungdomscentralen, i synnerhet dåvarande ledare LASSE SIURALA och kultur­ folket. Många i Lady Crew, till exempel Leena Alanko, skulle antagligen aldrig börjat måla utan ungdoms­ centralens workshops.

I början av år 2010 belönades Söderviks graffitivägg till årets kulturhandling av Helsingfors kulturcentral och den femte juni öppnar en ny graffitivägg i Nordsjö. Samtidigt finns det graffitimålare som har skulder för tio år framåt och målare med långvarigare fängelsestraff än våldtäktsmän.

31

FILMKOLUMN

Sol, strand, semester och… storfilmer?

Sommar och film är kanske inte något man direkt kopplar ihop, men faktum är att sommarmånaderna är den tid då filmstudiorna ofta lanserar sina massiva filmsatsningar. Linn Hielm guidar oss genom sommarens utbud.

Sommaren nalkas med stormsteg och man känner rastlösheten och förväntan överallt. Trots att det inte rimligen borde vara så (med tanke på att sommaren till så stor del handlar om att vara ute – speciellt här i Norden där vi får så lite sol och värme under resten av året) är sommarmånaderna den tid film­studiorna oftast lanserar sina massiva film­ satsningar.

Personligen tycker jag att sommaren är den ultimata filmsäsongen. Att jag oftast föredrar mer lättsam eskapism över realistiska draman är inte någon hemlighet. Många av mina absoluta favoritfilmer har debuterat just under sommaren (bland annat The Dark Knight-trilogin, Harry Potter and the Deathly Hallows part II och Inception), och de filmer jag ser mest fram emot under året har ofta premiär då. Sommarfilmerna har inte bara höga budgeter utan är storsatsningar på alla plan. En perfekt sommarfilm skapar en hype utan like (många av de ovannämnda filmerna var sådana som ”alla” såg somrarna de kom ut) och filmstudiorna är villiga att satsa hårt för att just deras film ska bli sommarens vinnare. Alla filmer lyckas inte – men de som gör det är ofta inget mindre än storartade.

Superhjältarna är här för att stanna

Historiskt sett har serietidningsbaserade superhjältefilmer härskat över sommarens box office sedan de började göras. De senaste åren har Iron Man 3 (2013), The Dark Knight Rises (2012) och The Avengers (2012) dock höjt ribban för sommarsuccéer i genren ytterligare, då de alla fick både strålande kritik och över en miljard dollar i biljettintäkter. Marvel’s uppfriskande Captain America: The Winter Soldier som sedan sin premiär i mars har fått in nästan 700 miljoner dollar är det närmaste

32

ett liknande fenomen i år, och The Amazing Spiderman 2 har också motsvarat förväntningarna (i alla fall de ekonomiska). Men det lär dröja tills maj nästa år när uppföljaren till The Avengers kommer ut för att några världsrekord ska överträffas.

Men detta betyder inte att årets sommar är helt befriad från superhjältar.

De facto är en hel hord av dem aktuella i X-men: Days of Future Past (premiär 23.5). Uppföljaren till den underhållande 70-tals-prequeln X-men First Class (2011) kombinerar stjärnorna från den (JAMES MCAVOY, MICHAEL FASSBENDER, JENNIFER LAWRENCE med flera) med ensemblen från originaltrilogin (PATRICK STEWART, IAN MCKELLEN, HUGH JACKMAN med flera) för ett epos som verkar minst sagt ambitiöst. Men mutanter, tidsresor och PETER DINKLAGE från Game of Thrones som elaking kan väl ändå inte bli annat än bra? I slutet av sommaren (22.8) har en annan serietidningsfilm, Sin City: A Dame to Kill For, premiär. Filmen har varit i produktion i nästan tio år, så fans av den svartvita stiliserade FRANK MILLER-serien och den första filmen (Sin City från 2005) kan hoppas att den lever upp till förväntningarna.

Explosioner, utomjordingar och ögongodis

En annan klassisk sommargenre är actionfilmen.

Det är ju faktiskt Star Wars (1977) som anses vara den första ”summer blockbustern” som vi definierar dem idag (på Etertainment Weeklys rankning av de bästa sommarfilmerna kom den på andra plats, endast överträffad av Jaws – som även

den kan kategoriseras som action). I år finns det en hel hop actionfilmer som hoppas på att bli årets vinnare. Mest lovande av dem tycker jag Dawn of the Planets of the Apes (premiär 18.7) verkar. Föregångaren Rise of the Planet of the Apes (2011) var spännande och överraskande rörande. I sommarens uppföljare har de lite stela JAMES FRANCO och FREIDA PINTO dessutom bytts ut mot den alltid lika fantastiska GARY OLDMAN och min undercover-­favorit JASON CLARKE. Sommarens övriga action-utbud lämnar en hel del att önska. Transformers: Age of Extinction (premiär 27.6) lär bygga på samma framgångsrecept som de tidigare filmerna i serien: bilar, bröst och explosioner. Samma recept kommer antagligen även att användas i MICHAEL BAYS live-action version av Teenage Mutant Ninja Turtles (premiär 22.8) – MEGAN FOX från de två första Transformers-filmerna spelar till och med huvudrollen. Jupiter Ascending (premiär 25.7) har samma upphovsmakare som den prisade Matrix-trilogin, men konceptet för filmen (som inkluderar en blonderad CHANNING TATUM med alvöron) verkar bara för löjligt för att kunna få mig exalterad.

På komedifronten intet nytt

Att komedier tenderar att bli storsuccéer speciellt under sommaren är oförnekligt. The Hangover, Bridesmaids och Ted hör till det senaste decenniets mest framgångsrika komedier. Vad har de gemensamt utöver den snuskiga humorn? Jo, alla debuterade under sommarmånaderna. I år bygger sommarens komediutbud i stort sett på att ge publiken mer av samma sak de gillat tidigare. SETH MCFARLANE (som skapade och gjorde rösten åt den snuskiga björnen i Ted) erbjuder i år A Million Ways to Die in the West, en Western-parodi med bland andra CHARLIZE THERON, LIAM NEESON och AMANDA SEYFRIED i rollerna.

En annan populär komedigenre är de Judd Apatow-regisserade (eller -inspirerade filmerna) som ofta handlar om barnsliga slacker-män (t.ex. Knocked Up, Superbad och This is the End). I Neighbours (premiär 25.7) spelar dock Apatow-favoriten SETH ROGEN den vuxna, ansvarsfulle maken som måste leva med att ett college-brödraskap (ledda av ZAC EFRON) har flyttat in i huset bredvid. Men var inte oroliga – prutthumor och popkulturreferenser verkar det ändå finnas gott om i filmen.

Sagor och snyftningar

För barn och ungdomar ser den här sommarens utbud ovanligt sparsmakat ut. Den enda egentliga barn-storfilmen How to Train your Dragon 2 (premiär 4.7) är en uppföljare (men lär som enda animerade film tjäna tonvis med pengar.) En mer osäker satsning är Disneys Maleficent (premiär 28.5) med ANGELINA JOLIE i titelrollen som den onda fen från Törnrosa. Men Jolies återvändo till bioduken efter fyra långa år lär nog få tittarna lockade att se förbi det uttjatade ”mörka” sago­ temat och specialeffekternas tvivelaktiga kvalitet. För fans av Young Adult-genren har filmatiseringen av JOHN GREENS tårdrypande bästsäljare The Fault in Our Stars premiär den 18.7.

Underbart är kort

Tredje filmen i The Hunger Games-serien må inte ha premiär förrän november, men att sommarens filmer står inför ett blodbad är solklart. Vissa kommer att lyckas och andra att floppa. Vissa kommer att få upp­följare green-lit direkt och andra kommer att kosta filmstudiorna miljoner i förlust. Vissa kommer att bli klassiker i stil med de forna sommarstorfilmerna The Dark Knight, Pirates of the Caribbean och E.T och andra kommer att glömmas innan löven ens fallit från träden. Men hur det än går hoppas jag ni njuter av sommarens underhållande och storslagna film­ utbud, innan höstens tunga Oscarshoppfulla draman börjar rulla ut. Det är lätt att bli övermätt på explosioner, superhjältar och snuskiga skämt – men precis som själva sommar­en lär ni sakna dem när de är förbi.

text illustration

LINN HIELM

OLIVER STRÖM

D IA L E K T N Studentbladets kolumnserie Dialektn bekantar sig med finlandssvenska dialekter. I detta nummer är det närpesiskans tur.

”Kva fö undelit ställ kombär tu ifroån?”

ERICA BACK

TI VA FROÅN NÄRPES je no itt allti he lättast. He gåt ja säj. Säschillt tå e kom-

bär ti hitsche me ti föklar kvannifroån man jie. Å he gåtar ja ju no säj att ha händ mieg otaalia gaangår täische säinast oårän ja ha bodd bårtt froån mora å gåbbin.

Oåre i Kokkola baket jymnasie va nu itt ejentligen nain stor diil kva jelld ti föklar se. Kåkkålaboan haav ju sett ieget sproåk å som svenskösterbåttningar haa di ju viss koll åp Närpessproåtje.

Men han stora sproåkföklaaringsprocessin börja ju no egentligen tå ja to Ärrgielajnfärgon uvi påttin. Som vi all siekärt väit vör hitsche laaje, så je itt våra föredetta landsmän säschillt insatt i sänn iegen historia å att e änn finns folk som talar svensk yöstret. Så he vortt ju åp na sätt männ oppgift hede ti nalete underviis di i kva he je ti va finlandssvensk å sääschillt ti va froån e så pass svenskt ställ som Närpes. Ti underviis kva he innebär ti va froån e ställ tier itt man talar laandeas majoritetssproåk, tier en knaft har na kontakt alls me finsk å tier all kan så mychy mäir åm svedopellanas kultur än om sett ieget laandas. Fö ti itt taal om tå man ska föschyök föklaar hör e kombär se att man talar så gårrbra svensk, å hör e kombär se att monnleddre iens utstöytär na häilt anna ”ljud” tå e ringär naar froån häjmknuutan.

Jaa, he sku no minsann va hoolest intressant ti viet hör maang gangår man ha föklaara se angåend hitsche ärande ynjy täj fem oårän ja bodd i Piteå.

Nåja, baket ha klara oåv tvoå oår åp folkhyögskool å sedan in kandidaatexamen i musik froån Musikhyögskolon i Piteå baar flyttlasse föscht in svieng häjm ti ryöträn å sedan i hyöstas ha Helsingfåsch vuri ställe ti jaag tjyöpär mett bryö.

Jönom ti flytt hit tänkt ja att nu gåtar e vel entå åp naa sätt va shlut me all täische froågor åm sproåtje å kva fö undelit ställ jaag kombär ifroån. Naschtans je ja ju no nalete trött åp di… Men men, he fieg ja ju no minsann jiet opp! Som operastudierand åp Sibelius-Akademin hamnar en ju natulit no ti umgås laame mychy finnär. Finnär i jämförels me svenskan je ju no nalete mäir oåpliest kva jeldär sett laandas historia å så vidäre. Trots he så ha e ju no vaari ti föklaar e paar gangår hör pass svensk en jie, att finsk je e grymt fremand sproåk i jämfyörels me maang aar sproåk, å att ja itt har naon aaning om köm karaktärin Ymmi Hinaaja jie i tievieprogramme Putous!

Nå, hitsche je ju no åp na sätt entå ganska föschtåeliga sakär, kva jelldär finnenäs kunskap åm Närpes, men tå gåt ja ju no säj att ja vortt hoolest foll i skratt tå ja fieg följand froåg åv in finn: ”Men alltså, je e som sålis att Närpes je e ställ i Svärje, men som hyör ti Finland?!”

Jaa, tå veta ja no itt na mäir kva ja sku ta till fö kniep fö ti föklaar hör e liggär till me mieg å mina häjmsopår! Täremot fyörd diskuschonin ås in åp dialektin våran å ifroågavaarand finn vortt så i a att an börja fantisier åm hör e sku vaa ti skriv än opera åp Närpesisk. Ja, höni gått fålk – he sku ju no va naa he, elå kva säir ni?!

Skribenten är hemma från Närpes och studerar opera vid Sibelius-Akademin i Helsingfors.

LYSSNA HÄR DÅ ERICA LÄSER SIN KOLUMN

PÅ G Å N G

24.5

28.5

LOPPIS I HELA LANDET

ARMSTRONG I VASA

På Siivouspäivä kan du sälja dina gamla kläder och saker eller bara gå omkring och fynda det alla andra säljer. Gå in på siivouspaiva.com och kolla var alla säljare finns på din ort. Om du vill sälja ska du komma ihåg att märka in dig på webbsidans karta så att köparna hittar rätt!

Rocklåtar på teckenspråk. Visuellt och ljudligt. För hörande, hörselskadade, döva. Ca 1h på Ritz, Kyrkoesplanaden 22 A. Gratis inträde.

24.-25.5 VÄRLDEN I HELSINGFORS Festivalen Världen i byn har ordnats sedan 1995 och även det här året möter världens kulturer varandra i Kajsaniemi i form av dans, musik och gatuperformanser. Alla evenemang är gratis.

26.5

ETT DELAT SPRÅK I VASA

Dokumentären “Ett delat språk” handlar om en studerande som reser till Tanzania för att undersöka om drama och teater kan öppna till förståelse över språk- och kulturgränser.

Biljettintäkterna går till Mwembe r.f för att fortsätta utveckla den kreativa verksamheten för barn och ungdomar i Butimba: mwembeafrica.fi. Biljetter 8/5 euro på Ritz klockan 18.30, Kyrkoesplanaden 22 A.

Grunden i EU är fred och säkerhet dessa måste prioriteras Vi måste garantera högklassig utbildning och forskning för tillväxt och jobb Alla människor i EU behövs ökad jämlikhet gagnar alla

5.-8.6 HANGÖ TEATERTRÄFF Temat för årets teaterfestival är Vind för våg. Teaterträffen bjuder på höjdpunkter från senaste året samt helt nya produktioner. Biljetter kan köpas från Netticket eller på plats. Mer information på hangoteatertraff.org.

6.6 FINLANDSSVENSK PUNKRELEASE I HELSINGFORS Den finlandssvenska rockbloggen ZXC Musik ger i samarbete med metallväktaren Lasse Grönroos ut en samlingsskiva med den bästa finlandssvenska punken från de senaste 20 åren. På skivan medverkar bland annat Trashcan Dance, Die Zlaskhinx, Sven Tuba och Fiskmåsarna, Heartbreak Stereo, Jakob Böhme Pointless 80, Jizzed on Jesus, System of Division, KPHC, Jane Distortion och The Addicted Labrats. Skivan kan köpas på plats och ställe för 10 euro! Samtidigt firar bloggens upphovsman Janne Wass 31-årsfest.

På scenen: Trashcan Dance, Pointless 80, och Vintage puppy. Club Liberté, Tredje linjen 34 klockan 21.30–02.00.

11.- 14.6 FAST PÅ TURNÉ I NYLAND Fast är en tragikomisk föreställning om hur bra vi människor är på att tala om allt annat än det som skaver i oss. Fyra väninnor träffas dagligen och utbyter presenter, smaskar på godsaker och sörplar på te. I ett hörn sitter mannen till värdinnan, med blicken fastklistrad på teverutan. En dag är den andra lik, tills… ja, tills dagarna inte mera är lika. Samma tomma diskussioner börjar om igen, men leendena kräver allt större ansträngning. Regi: Tomi Korhonen. Föreställningar i Vanda, Karis, Borgå och Lovisa. Eventet finns på Facebook och biljetter kan bokas på 050-3616058 eller fastgruppen@hotmail.com.

Europaparlamentsval 25.5.2014 Förhandsröstning 14 -20.5.2014

23.6-29.6 HELSINGFORS PRIDE

www.silja.nu Prideveckan i Helsingfors med temat arbetsliv fylls av seminarier, picknick i parker, workshops, kultur, fester och givetvis prideparaden som startar från Senatstorget på lördagen den 29.6. Förra året deltog cirka 8000 personer i paraden, och antalet väntas stiga i år.

34

19.6-27.7

MIDSOMMARNATTSDRÖMMAR I RASEBORG

Regissören Bobo Lundén har tagit Shakespeareklassikern En midsommarnattsdröm till det nutida Svenskfinland. Pjäsen bjuder på schlagermusik, humor och hög igenkänningsfaktor.

Biljetter kan bokas på 019 2415035.

18.-21.7

Nordens äldsta studenttidning

ÅRGÅNG 103 Studentbladet Studentbladet SOMMAREN 2014 MAJ 2014

KLUBBMUSIK I ÅBO Turku Modern tar över stränderna vid Aura å med en stor skara utländska och inhemska artister. Mera info på trukumodern.com

30.7-2.8 KULTUR PÅ TECKENSPRÅK I ÅBO

26.-29.6 ÅR 1491 I ÅBO Har du tröttnat på att ligga och sola på gräsmattan? Då kan du ta en sväng till medeltidsmarknaderna som bjuder på teater, dans och cirkus i gammal tidsanda.

De dövas nordiska kulturfestival år 2014 är den teckenspråkiga kulturens och konstens festival med nordiska perspektiv och nordiska upplevelser. Kulturfestivalen 2014 riktar sig till människor i alla åldrar och till alla som är intresserade av teckenspråkig kultur och konst, men speciellt till barnfamiljer, ungdomar och seniorer. Evenemanget äger rum i Logomo, som erbjuder ramar för att i olika slags lokaliteter bygga upp en festival som har sin egen prägel med scenkonst, föredrag, utställning, aktiviteter med mera. Programmet börjar på onsdag klockan 13 då Kulturfestivalen 2014 invigs och slutar lördag kväll.

15.-31.8 HELSINGFORS FESTSPEL

Kampen för gatukonsten

Studerande under press

KAJ Klimatkaos? s.

12 s. 6

Collegefilm Sydafrika s. 34 s. 20

REDAKTIONEN Alkärrsgatan 9 B, 00100 Helsingfors CHEFREDAKTÖR Julius von Wright, 050 563 4790, chefred@stbl.fi REDAKTIONSSEKRETERARE Edit Lindblad, 050 501 7331, red@stbl.fi GRAFISK FORMGIVARE Hilda Forss, grafiker@stbl.fi REDAKTIONSBILDER Jenny Blomqvist PÄRM Anssi Rantanen ANNONSFÖRSÄLJNING Mats Lindström, 040 529 7970, annons@stbl.fi

4.-6.7

CRYSTAL FAIR I HELSINGFORS

Crystal Fair är ett evenemang ägnat för fans av serien My little pony: Vänskap är magiskt. Conventet organiseras av Finlands bronies r.f. på Finlandiahuset. Crystal Fair kommer att ordna föreläsningar, workshops, konserter och tävlingar. För mera information kan du besöka crystalfair.fi/sv

Kultur från olika håll och kanter med flera gratisevenemang.

Bland annat litteraturfestivalen Diktmånen som ordnas den 21.- 27.8, kammarmusik på stan och Art goes Kapakka.

ANNONSMATERIAL annons@stbl.fi Annonser bör lämnas in senast tio dagar före ut­ givningsdatum.

7, 14 & 21.8 KONSTENS NATT

KANSLI, ADRESSÄNDRINGAR, PRENUMERATIONER 045­8759759, kansli@stbl.fi UTGIVARE Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) rf.

Alkärrsgatan 9 B, 00100 Helsingfors GENERALSEKRETERARE Sara Henriksson, 045 875 97 59, kansli@stbl.fi

Augustitraditionen med konst och glädje ordnas på olika datum i Vasa, Åbo och Helsingfors, så du har möjlighet att besöka alla om du så önskar.

ORDFÖRANDE Elin Andersson, ordforande@stbl.fi

7.8 Konstens natt i Vasa 14.8 Konstens natt i Åbo 21.8 Konstens natt i Helsingfors

STYRELSE Björn Bonsdorff, Mathias Dahlbäck, Johanna Hagström, Robin Hjerpe, Anna­Maria Malm, Rasmus Olander, Erik Stenberg, Marina

AD R I AN S E SKA PA D E R

av Johnny och Janne Ramstedt

Stenbäck, Oleg Stikhin, Rasmus Tunis. styrelsen@stbl.fi TRYCKERI KSF Medias tryckeri, Vanda UTGIVNING 2014 Studentbladet utkommer fem gånger under vårteminen 2014 och fyra gånger under höstterminen 2014. Tidningen sänds till medlemmarna i ÅAS, SHS, ASK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i HUS och AUS. En prenumeration kostar 20 euro för övriga stud­ erande, 40 euro för icke­studerande.

UPPLAGA 12 000 (Två Abi­nummer á 14 000).

Redaktionen ansvarar inte för icke­beställt ma­ terial.

Studentbladet är redaktionellt obunden SSI och representerar inte dess medlemskorporationers officiella ståndpunkter.

Sommartiden på studentkåren

ADIEU, ARPPEANUM!

Hus servicebyrån är stängd 16.6 –27.7

Helsingfors universitetsmuseum flyttar.

Du hinner ännu se samlingarna i den historiska miljön.

HUS servicebyrån är stängd 20.6-28.7. När byrån är stängd kan du kontakta Studentservicen (www.helsinki.fi/neuvonta/svenska/index.htm) Nya läsårsdekaler får man i Augusti.

Söndag 25.5.2014 kl. 11–17!

· Sånggruppen Chorotherium och orkestern Valkotakit · Öppna föreläsningar: Paavo Castrén och Laura Kolbe · Infosnuttar och Mineralkabinettet · Program för barn · Gångrunda: Arppeanum – en arkitektonisk skatt Delikatesser i Café Arppeanum Musébutikens slutförsäljning och gratis historiker

Fritt inträde! www.museo.helsinki.fi

Avvikande öppettider i maj och juni: · 15.5 stängd · 19-20.5 stängd · 29-30.5 stängd · 6.6 öppen kl 10-12 · 9.6 stängd

Barnparkeringens sommar · HUS barnparkering håller stängt 19-22.6, 30.6-31.7 och 1.-2.9. · Barnparkeringen finns på Brobergsterrassen 3 C. Pris 4 e/timme, syskonrabatt.

Helsingfors universitetsmuseum Snellmansgatan 3, 00170 Helsingfors Öppet ända till 1.6: ti–fre 11–17, lö-sö 11–16

I samarbete: HUS kulturutskott, LUOMUS och Café Arppeanum

Kungörelse

Mera information om valet finns på HUS webbplats www.hyy.fi/val.

Val av delegation för Studentkåren vid Helsingfors universitet hålls tisdagen den 4 november och onsdagen den 5 november 2014 kl. 10.00 –18.00 i följande vallokaler: • UniCafe Studentplatsen, Mannerheimvägen 3 C • Universitetets huvudbyggnad, Fabiansgatan 33 • Porthania, Universitetsgatan 3 • Forsthuset, Unionsgatan 40 • Kajsahuset, Fabiansgatan 30 • Lärocentret Minerva, Brobergsterrassen 5 A • Centralbiblioteket för hälsovetenskap, Haartmansgatan 4 • Physicum, Gustaf Hällströms gata 2a • Exactum, Gustaf Hällströms gata 2b • Infocenter,Viksbågen 11

Enligt HUS valordning har enbart sådana studentkårsmedlemmar som har anmält sig som närvarande vid universitetet och som personligen är närvarande rösträtt i delegationsvalet.

Speciellt påpekas att de röstberättigade bör kunna styrka sin identitet med studentkort eller av myndigheterna godkänt identitetsbevis med personnummer och fotografi som ska tas med till vallokalen.

Förhandsröstning hålls onsdagen den 29 oktober och torsdagen den 30 oktober kl. 11.00 –17.00 i följande vallokaler: • Centrumcampus, Porthania (Universitetsgatan 3) • Campus Vik, Infocentret (Viksbågen 11) • Campus Gumtäkt, Physicum (Gustaf Hällströms gata 2a) • Campus Mejlans, Centralbiblioteket för hälsovetenskap (Haartmansgatan 4) • Kajsahuset (Fabiansgatan 30)

Kandidatuppställning

Dessutom hålls valet undantagsvis kl. 8.00 –16.00 i följande vallokaler:

Valbara till delegationen är alla studentkårsmedlemmar som senast 15.9.2014 har anmält sig som närvarande vid universitetet, dock med beaktande av de undantag som nämns i 6 § i HUS stadgar.

Blanketter för anmälan av kandidater samt för anmälan om grundande av valförbund och valringar fås på studentkårens webbplats och på HUS centralkansli, Nya studenthuset, Mannerheimvägen 5 A 2 vån, 00100 Helsingfors, dit de egenhändigt undertecknade blanketterna även bör lämnas in till centralvalnämnden senast måndag 29.9.2014 kl. 12.00.

Studentkårens generalsekreterare har av centralvalnämnden befullmäktigats att ta emot valhandlingarna. Vid behov ger generalsekreteraren också råd i frågor som gäller uppställandet av kandidater (tfn 0400 816 426 eller paasihteeri@hyy.fi).

• Odontologiska institutionen, Brånakärrsvägen 9 • EE-huset i Vik, Agnes Sjöbergs gata 2

Utanför Helsingfors hålls valet på valdagarna kl. 10–16.

Vallokalerna är: • Institutionen för miljöekologi, Niemenkatu 73, Lahtis • Juridiska fakulteten, Stora Långgatan 28–30, Ekgården 4 vån.,Vasa

Helsingfors, 22.4.2014 Centralvalnämnden vid Studentkåren vid Helsingfors universitet Anu Aarnio Ordförande

36

· Mera information ger barnskötarna, tel. 050 3038 333.

Katri Korolainen Generalsekreterare