STBL 05/2012

JUNI

Studentbladet Nr 5/2012 Sedan 1911

ÄR DU EN AV FRAMTIDENS LEDARE?

OLE JOHANSSON | AMBASSADÖR

Ordförande för Finlands Näringsliv

EN GOD LEDARE SKALL KUNNA DELEGERA, GE ANSVAR ÅT MÄNNISKOR OCH SEDAN HJÄLPA DEM ATT UPPFYLLA FÖRVÄNTNINGARNA. VAD?

CAROLA TEIR-LEHTINEN | AMBASSADÖR

styrelseproffs

MORGONDAGENS LEDARE BEHÖVER ETT SOCIALT KAPITAL OCH GODA LEDARSKAPSFÖRMÅGOR SOM MOTSVARAR TIDENS KRAV.

Akademin är en nygrundad ledarskapsutbildning för unga vuxna.

Ett nätverk av trettio erfarna ledare med varierande bakgrund fungerar som ambassadörer för verksamheten. Vi erbjuder deltagarna i Akademin möjligheten att ta del av ambassadörernas kunskaper och erfarenheter. Verksamheten är politiskt obunden.

Ansökan görs online.

I din fritt formulerade ansökan vill vi att du berättar om varför just du skulle vara rätt person för en plats i Ledarskapsakademins andra kurs. Den sista ansökningsdagen är fredag 15.6.

VEM?

CARL HAGLUND | INITIATIVTAGARE

europaparlamentariker

LEDARSKAPSAKADEMIN ÄR EN LEDARUTBILDNING, ETT NÄTVERK OCH ETT ALUMNPROGRAM FÖR SVENSKOCH TVÅSPRÅKIGA UNGA SOM VILL UTVECKLA SIG.

Vi söker dig som till exempel har en bakgrund som ledare inom studentvärlden: elevkåren, ungdomspolitiken, idrotten, scouterna eller näringslivet.

NÄR? Ledarskapsakademins andra kurs startar i oktober 2012. Kursen är ettårig med fyra större kurstillfällen och ett antal övriga evenemang.

Ansök nu på www.akademin.fi

STUDENTBLADET • JUNI 2012

Ledare

00:05 redaktionen, korrekturläser de sista artiklarna och genomför de slutliga färgkorrigeringarna.

Doften av varm asfalt utifrån blandas med svettlukten här inne. Om ett dygn skickar vi tidningen i tryck och tar paus fram till september.

Och det ska bli så jävla skönt.

Inte för att jag skulle ogilla mitt jobb – tvärtom, jag älskar det. Men för att det gör gott att koppla av. Eller koppla om.

Kanske har du samma känsla efter att du lämnat in dina sista tentsvar för våren eller äntligen fått den där kanden godkänd? Att nu ska det bli skönt att göra nåt helt annat.

För tjänstemannacentralorganisationen FTFC:s ordförande Mikko Mäenpää verkar tanken obekant.

Han vill införa en sommartermin vid universiteten, göra det möjligt att studera tolv månader om året.

Motiveringen är – som vanligt – att få de studerande snabbare ut i arbetslivet, och han får stöd av både undervisningeminister Jukka Gustafsson och Finlands studentkårers förbund.

Men Mäenpää har också fått kraftigt mothugg från olika håll, bland annat av universitetsprofessorerna som anser att det inte finns tillräckligt med resurser för att ordna undervinsning under sommaren.

Visst kan det anses underligt att studerande har många månaders semester per år. Men vi måste Vi sitter på

Sola eller skola Sommaren kommer. Är det dags att gasa eller växla?  i da h e n r i k s s on c h e f r e da k tör

Den mängd engagemang som finns

FW:

Eurovisionsyra  hanna othman

kring Eurovision Song Contest slutar aldrig förvåna mig.

För mig blev evenemanget något av en passion efter att tävlingen arrangerades i Helsingfors 2007. Sedan dess har jag gått djupare och djupare ner i den värld som klyschigt bland allmänheten beskrivs som vindmaskinernas, tonartshöjningarnas och den rosa fjäderboans värld.

Det verkligt fina med ESC är ändå den glöd med vilken massvis med människor runt om i världen tar till sig sångtävlingen. Och det behövs, för eurovisionen är ett så kallat media event, ett evenemang som inte skulle ha någon betydelse om inte medierna gjorde det till något.

De flesta europeiska länder går inte in i tävlingen så fullt ut som exempelvis svenskarna gör. Då behövs det också en stark fanbase som producerar material och hajpar evenemanget, och det finns

komma ihåg att det inte handlar om slappande, utan att de flesta jobbar och samlar erfarenheter, och pengar. Ifall semestern ska förkortas, måste studiestödet i stället höjas. Över lag är det oftast olönsamt att jobba i för långa perioder, vare sig det handlar om timmar eller månader, speciellt i den akademiska världen där det mest är hjärnan som arbetar. Utan pauser sjunker effektiviteten.

Dessutom är det redan i nuläget möjligt att tenta olika ämnen på sommaren, även om intresset för det brukar vara rätt litet. Att införa en frivillig sommartermin är en alldeles god idé i sej, men jag undrar om efterfrågan skulle vara tillräckligt stor.

För mej känns bara tanken av att sitta på skolbänken de få dagar det är varmt och ljust i vårt nordliga land omotiverande. Det eviga kravet på att snabba upp studierna dödar friheten att reflektera över sin inlärning och växa som mänska. Nämnas kan att Mäenpää själv studerade i sju år innan han fick ut sina papper.

Vi på Stbl tar i alla fall en sommarpaus och koncentrerar oss på helt andra grejer för att återkomma i höst med nya krafter och ny inspiration. Men före det har vi samlat ihop ett paket med intressant strandläsning, kryddat med våra bästa tips inför sommaren tjuguhundratolv.

Fred och kärlek. 

hundratals webbsidor som upprätthålls av beundrare. De reser till värdstaden redan två veckor innan final för att se ländernas representanter repetera och kunna vara först ute med skvallret om scenkläder och koreografier.

De mest ivriga fantasterna sätter verkligen sig själv på spel. På melodifestivalens final träffade jag en fransk kille som rest till Stockholm bara för att se tävlingen. Under ESC i Helsingfors träffade jag greken som lärt sig svenska för att kunna förstå så mycket som möjligt av det material som produceras kring eurovisionen i de nordiska länderna. Och också Svenska Yles eurovisionsexpert tobias larsson flyttade från Sverige till Finland efter att han blev förtjust i den finländska delegationen i Estland 2002.

I väldigt få tävlingar är det dessutom lämpligt att heja på ett annat land än sitt eget. Eftersom det är svårt att bedöma musik, och du kanske råkar

föredra musikgenren som grannlandet ställer upp med, är det ändå helt okej i eurovisionen.

Visst hör det också till eurovisionen att oja och voja sig över de mest underliga eller klyschiga bidragen, men det mesta sker ändå i en god anda. Den förenande effekten som eurovisionen har är svårmätt, men nog är det något magiskt i att 125 miljoner TV-tittare sitter och ser på samma program samtidigt. Kanske israelerna för första gången får höra finlandssvenska och spanjorerna för första gången udmurtiska. Ett exotiskt och föga känt land som Azerbajdzjan får visa upp sin kultur och hela vägen i Australien och Kina sitter folk med popcorn i famnen och ger poäng till bidragen.  Skribenten är eurovisionsfantast, redaktör på svenska.yle.fi/eurovision och bloggar på eurovisionsyra. ratata.fi.

chefredaktör & ansvarig utgivare Ida Henriksson 050 563 4790, chefred@stbl.fi Redaktionssekreterare Heidi Haapanen 050 501 7331, red@stbl.fi Grafisk formgivare Jan Rosström grafiker@stbl.fi

Nordens äldsta studenttidning • Årgång 101

Redaktionen Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • Redaktörer i Åbo Benjamin Knopman, benjamin.knopman@helsinki. fi, Fanny Malmberg, fmalmber@abo.fi • Redaktör i Hfors Edit Lindblad, edit.lindblad@helsinki.fi • AnnonsFÖRSÄLJNING Oy Nordinfo Ab / Mats Almqvist, 040 548 5316, mats.almqvist@nordinfo.fi • AnnonsMATERIAL stbl@nordinfo.fi. Annonser bör lämnas in senast tio dagar före utgivningsdatum. • Kansli, adressändringar, PRENUMERATIONER 045-8759759, kansli@stbl.fi • Utgivare Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) rf. Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • Generalsekreterare Jenny Skoglund, ­045-8759759, kansli@stbl.fi • Ordförande Staffan Björkell, 040 773 3979, staffan.bjorkell@helsinki.fi • Styrelse Staffan Björkell, Peter Sjöholm, Jonas Öhman, Elias Vartio, Danica Vihinen, Henri Lohilahti, Richard Sundman, Hannes Wallin, Sofia Julin, styrelsen@stbl.fi • Tryckeri KSF Medias tryckeri, Vanda • UTGIVNING 2012 Studentbladet utkommer fem gånger under vårteminen 2012 och fyra gånger under höstterminen 2012. Tidningen sänds till medlemmarna i ÅAS, SHS, ASK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i HUS och AUS. En prenumeration kostar 20 euro för övriga studerande, 40 euro för icke-studerande, 45 euro inom Norden och 55 euro utanför Norden. Upplaga: 12 000 (2 st Abi-nummer á 14 000). Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material.

Foto Pärm OCH sid 12-15: Teemu Ullgrén • Mössan spänner och dräkten luktar, avslöjar Peking opera -artisten Antti.

NU Festivalsommar 28 Redaktionens sommartips 30 GÖR Löptid 23 Ninas tio tips 24 SE Vem har makten? 34 SÅ Månadens klassiker 35 Åbos godaste glass 36 SE En halshuggen Frodo 38 Recensionerna 39

ÅK Terminaler och plattformer 10 Ett 6048 kilometers språng - Antti Silvennoinen 12

Våra medarbetare i juni.

IN I valet och kvalet 18 Aalto rör om bland vågorna 19 UT Klockan tickar 21 B&J Fred, kärlek och Chocolate Fudge Brownie 22 IN Pepp på att preppa VAL Kommunalvalet kommer 25

DU Prata svenska! 6

DE

Livet

JUNI

Samhället

Start

Människan

STUDENTBLADET • JUNI 2012

Magisterprojekt framme på MoA ´12 utställningen moa presenterar de nyutexmanierades slutrarbeten från hela Aalto-universitetet. Temana representerar nytänkande och moderna innovationer och presenterar utöver slutarbeten också universitetetsforskning och -utbildning.

Några exempel kan ses på sidorna 9, 17 och 27. Utställningen Our future is (a) present pågår fram till den 3 juni på Busholmen. 

daniela krooks

Kati Leuschel

frilansskribent

frilansskribent

Jag är en brud som svävar för det mesta. Tar dagarna som de kommer; vilket kan vara min största svaghet.

Plus att jag får dåligt samvete väldigt lätt. Och det leder till att jag är ganska snäll också. Så sådan går jag omkring på min skola, Novia, där jag studerar maskin- och produktionsteknik. Kläcker ur mig många motton, just nu är favoriten “if people are trying to bring you down, it only means that you are above them”.

Första gången jag köpte postit-lappar var när jag flyttade till Jakobstad efter högstadiet. De låg där i dvala i tre år under min studietid. Nu ligger det fyllda postit-lappar lite överallt i lägenheten, dom är en gudagåva!

Jag vill att du ska ge en komplimang åt nästa person du ser. Mitt i allt skapar vi en lite vänligare värld. Babysteps, people!

Journalist och barista.

Studerar på heltid, gör radio på deltid och slösar bort en livstid.

Första gången kommer före sista gången.

Jag vill att vi ska få studera i fred. Utan nedbantade studiestöd, strikta tidtabeller och universitet som kämpar med mystiska finansieringsmodeller.

Nanna Stenberg

Alexandra Niemi

Moddanörd vars högsta önskan är att bli journalist.

Får nippor av sammansatta ord som är särskrivna. Älskar att läsa och skriva om mat och självfallet även frossa i det.

Första gången jag skriver en artikel för en tidning är nu.

Jag vill att Finland sakta men säkert förvandlas till Frankrike.

Nya saker fascinerar mej, genom att pröva på sånt man aldrig gjort får man idéer man annars aldrig fått. Vid Aalto-universitetet studerar jag maskinteknik och på fritiden gör jag allt som gör mej glad.

Första gången jag firade ner mej från ett hustak moikkade jag genom fönstret på en småskrattande anställd på 14 våningen (tack KYCC att repen höll!).

Jag vill att människor lägger mer effort på att ta hand om sig själva, för ojojoj vilken plats världen vore då!

frilansskribent

frilansskribent

Jaan Siitonen, 24,

studerar statskunskap för tredje året vid Svenska social– och kommunalhögskolan.

Nu inspirerar han andra finskspråkiga att börja använda svenskan, och har under våren ordnat en kurs som riktar sig till dem som vill söka in till svenskspråkiga utbildningar.

– Jag har tre regler på min kurs: vi talar endast svenska, alla måste göra fel och vi bygger upp lektionerna tillsammans, genom att exempelvis diskutera aktuella intressanta ämnen.

Och det är just talandet som skiljer Siitonens kurs från undervisningen i högstadiet och gymnasiet.

Dessutom är han lite tveksam mot den obligatoriska skolsvenskan.

– Jag tror inte att svenskan i Finland skulle försvinna i och med ett slopande av det obligatoriska, eftersom resultaten av den inte är bra. De finskspråkiga som lärt sig en bra svenska har oftast lärt sig det utanför skolan.

Att resultaten av skolsvenskan inte blir sådana som man önskat sig beror på flera faktorer. Men undervisningen borde enligt Siitonen göras om.

– Undervisningen i de finskspråkiga skolorna är

TEXT Edit Lindblad f o t o t ee m u u ll g r é n

Från att ha avskytt undervisningen i svenska till att hålla kurser för finskspråkiga studerande i det andra inhemska. Hur gick det till?

helt för teoretisk och grammatikbaserad. Dessutom är böckerna oftast tråkiga och ingen vågar prata svenska på lektionerna. Grammatik kan man lära sig då man har koll på språket som helhet. Men om man börjar med grammatiken slänger man bara motivationen i skräpkorgen.

Att studera på svenska och dessutom börja undervisa i det är inte något som Siitonen alltid haft i tankarna. Men efter att ha vantrivts på svenskalektionerna bestämde han sig ändå för att lära sig svenska och gick militären i Dragsvik.

– Jag hade tänkt gå på utbyte i gymnasiet, men det blev aldrig av. Så Dragsvik fick bli mitt utbytesår.

Och när jag lärt mig svenska under tjänstgöringen kunde jag ju lika bra börja studera på svenska.

Siitonen tänker fortsätta med att hålla kurserna i svenska på hösten. Mottagandet har varit positivt.

– Den bästa feedbacken jag har fått var då en deltagare sade att han inte ens märkte att vi talade svenska, det hade blivit så naturligt. 

Tala svenska!

Möt månadens studerande.

DU

“Den är snärtigt skriven och rikt illustrerad.”

Birger Thölix, Vbl 20.9.2011

HUR SKA NYA STBL.FI SE UT?

Tips om studentgåva!

Vi förnyar vår webbplats till hösten och vill gärna höra dina önskemål. Vad vill du att Studentbladets nätsida ska erbjuda? Hurdana texter, bilder, nyheter, funktioner eller diskussioner vill du se på stbl.fi?

Maila oss på: red@stbl.fi

Studentblad i 100 år - tidsspegling och provokation

Webbgurun Sebastian Orsiwskyj kommer att jobba med oss för att vi ska få en webbplats som möter era behov. Bland alla tips lottar vi ut en sommargoodiebag med bl.a. boken ”Gryningspyromanen.”

Ge Studentbladets färska historik (1911–2011) som gåva.

Skriven av Henrik Stenbäck, layout Jesper Vuori.

I bokhandeln 29 euro. I Schildts & Söderströms näthandel med 25% rabatt. www.sets.fi

ST

Testa nya och snabbare MacBook Air. Förvänta dig allt – av en bärbar som väger nästan ingenting.

Den optimala bärbara vardagsdatorn är nu kraftfullare än någonsin, med senaste generationen Intel Core i5-processor och I/O-tekniken Thunderbolt för blixtsnabb dataöverföring. Nya MacBook Air finns i 11- och 13-tum och har ett bakbelyst tangentbord i full storlek, helt flashbaserad lagring, ett batteri som räcker länge och OS X Lion, den senaste versionen av världens mest avancerade operativsystem för datorer. Allt i ett tåligt Unibody-hölje av aluminium. Kom förbi iTronic och upptäck vår tunnaste och lättaste bärbara Mac.

STUDERANDE RABATT DIREKT I WEBSHOPPEN!

MC968K/A

MC965K/A

MacBook Air 11”

949,00€

MacBook Air 13”

1219,00€

Studerandepris:

920,00€

Studerandepris:

1193,00€

PANTONE HEXACHROME MAGENTA (ALETRNATIVELY PANTONE 225)

C:0 M:100 Y:0 K:0

TM och © 2012 Apple Inc. Alla rättigheter förbehålls.

iTronic Din lokala Apple-expert. www.itronic.fi | Tel. 06-3197780 | E info@itronic.fi | Öppet Må-Fre 10-17, Lö 10-14.

Hovrättsesplanaden 19, 65100 Vasa

F UD FÅR RÅ ER DU N O AN A SS DE LLT RA ID BA TT

F o t o J u h a M us t o n e n

Verket är en del av MoA '12

Harri Niskanen, Finland, f. 1980 Encyclopedia of men, part 1: A Man from the North Aalto School of Art, Design and Architecture Department of Design Fashion and Clothing Design

In my thesis, I have researched hegemonic masculinity in Finnish culture. What is masculinity? What makes a real man? These are some of the questions, to which I have tried to find answers by opening the complexities of masculinity.

By breaking down elements of Finnish hegemonic masculinity in our everyday life and putting the pieces back together in a new way, I have created my vision of a Finnish man. I have looked at masculinities through transgression to open them in a carnivalesque way in my work.

Through my collection I have presented an alternative universe to the ruling hegemonic masculinity, which I find very confining and narrow. This is my picture of a Finnish man, a man from the north.

MĂ„NNISKAN

ÅK Ekonomiskt eller naturvänligt?

Terminaler och plattformer Ska du resa runt i Finland på sommaren? Har du tänkt åka tåg? Eller flyga? Det sistnämnda alternativet kan nämligen vara rejält billigare. Men det beror på vad du prioriterar då du väljer mellan dessa. t e x t e d i t li n d bl a d i l l u s t r a t i o n j a n r oss t r ö m

enda järnvägsbolag, men i luften är det tre olika bolag som tävlar om passagerarna. Den hårda konkurrenssituationen har lett till att vissa flygbolag säljer en resa från Helsingfors till Uleåborg för 19 euro.

- Konkurrensen är hård, vilket lett till att flygbolagen sänker sina priser allt mer, säger Tom Christides, kommunikationsdirektör på flygbolaget Blue1.

Fram till år 1997 fanns det ingen tävling om lufttrafiken i Finland, eftersom ett bolag skötte all trafik. Men efter en ny konkurrenslagstiftning från EU ökade både flygtrafiken och de billiga biljetterna.

Hanna Hakko, skyddsexpert på Finlands naturskyddsförbund, tycker att prissättningen leder till en förvrängd konkurrens och är dessutom dålig för miljön. Ett av de största problemen med prissättningen av flygbiljetter är den obetalda bränsleskatten.

- Flygbolagen betalar ingen bränsleskatt, vilket är I Finland finns ett

010 • studentbladet • juni tjugohundratolv

väldigt konstigt. De borde som alla andra också betala den, då skulle också konkurrenssituationen bli mer rättvis mellan tåg och flyg.

Fasta eller jojopriser?

- Vi prissätter flygresorna enligt efterfrågan, vilket gör att priserna varierar mycket, säger Christides.

Det lönar sig alltså att vara ute i god tid för att hitta de billigaste biljetterna. Priserna på flygbiljetter varierar drastiskt, också mellan olika flygbolag. En dag i september kan du få en tur-returresa på sträckan Helsingfors-Vasa för dryga 40 euro. Men i juli kan samma resa kosta 233 euro.

Reser du med tåg, betalar du som studerande 56,94 tur-retur. Å andra sidan följer tågbiljetterna alltid samma prissystem, oavsett när du bokar eller åker.

Enligt Otto Lehtipuu, direktör för samhällsrelationer och miljöfrågor på VR Group, kan man inte jämföra tåg- och flygbiljetter på samma villkor.

- Man måste till exempel tänka på resorna till och från flygplatsen och extrakostnader för bagage. Men visst tävlar VR också om kunderna. På webbsidorn*a finns ständigt erbjudanden om gruppresor och turbiljetter. Vi har till exempel ett erbjudande till Kuopio för 25 euro (normalt 63 euro).

Vem räddar miljön bättre?

Trots att flygens priser emellanåt klår järnvägarna, borde ju VR klara sig galant då man jämför flygets och tågets miljöpåverkningar.

Inte, menar Tom Christides.

Då Lehtipuu anser att priserna mellan de

” Det är inte möjligt att på något sätt minska på utsläppen så märkbart att flygen skulle kunna tävla med tågen i miljövänlighet.”

olika fortskaffningsmedlen inte är jämförbara, tycker koldioxidutsläpp. Flyger du från Helsingfors till UleChristides­ å sin sida att flygets och tågets ekologiska åborg, ryker det ut 60 kilogram koldioxid per perfot- eller snarare avgasavtryck, inte lätt går att son. Under en motsvarande tågresa förbrukas 19 jämföra. gram koldioxid per person.

- Vi jobbar hela tiden med utveckDå det kommer till tåg misstänker lingen av motorer som förbrukar minChristides ändå att ursprunget till enChristides tycker att dre bränsle och satsar på att landa i ergin kanske inte alls är ekologiskt tomgång för att minska på utsläphållbart. flygets och tågets pen. Men att direkt påstå att tåg är - Visserligen har de inga utsläpp på ekologiska fot, eller mer ekologiska tror jag inte på. rälsen, men elen kan ju komma från snarare avgasavtryck, Men enligt Hanna Hakko, kan vilket misskött kärnkraftverk som flyg inte vara miljövänliga. helst. inte lätt går att - Det är inte möjligt att på något Anklagerlserna mot VR:s möjligtvis jämföra. sätt minska på utsläppen så märkbart skumma energikällor avvisas kraftigt att flygen skulle kunna tävla med tågen av Lehtipuu. i miljövänlighet.

- VR använder endast el från vattenkraftPå ilmastodieetti.fi, en webbtjänst av Finverk. Allt från lamporna i tågkupéerna till lolands miljöcentral, finns dessutom klara siffror om kets energiförbrukning. Kärnkraft är inte förnybart

och ingen ekologisk energikälla, därför använder vi oss inte av den.

Att VR använder vattenkraft godkänns av Hakko, men hon menar ändå att det finns bättre alternativ.

- Vattenkraft är bra, men det går inte att öka på mängden av den. Vi kan ju inte få mera floder hit. Man borde satsa på vindkraft, det är helt förnybart och går att öka på. Men problemet är att det finns ett motstånd mot att bygga ut större vindenergiparker.

På VR:s webbplats anges att 64 procent av energin som används i tågtrafiken är förnybar.

Att resa med flyg kan kanske vara snabbare och i viss mån billigare, men nersmutsande.

Den gröna marknadsföringsfärgen på tågen har alltså en sanning i sig. Men på flygen förblir det gröna enbart en... färg. 

juni tjugohundratolv

•

studentbladet

•

011

012 • studentbladet • juni tjugohundratolv

Från urfinne till något finlandssvensk Redan innan Antti tog det enorma steget och åkte till Kina för att bli guru i Peking Opera hade han tagit några djärva steg. Antti, som kommer från en helt finskspråkig familj från Östra Finland, inledde sina studier med ett år på Borgå folkakademi där han lärde sig svenska.

– Före det kunde jag bara skolsvenska, om ens det.

Jag var en riktig urfinne, uppger Antti.

Följande steg förde till Vasa, där han studerade i den fysiska teaterskolan på Novia. Där lärde han känna Elias Edström, som han har samarbetat mycket med sedan dess.

Nu uppträder de med ett verk som heter Fight in The Dark, på finska Kolmen tien risteys. Programmet körs också på svenska. De uppträder på väldigt olika tillställningar och har mycket skolföreställningar. Trots att exotiska saker ofta väcker nyfikenhet kring människor, tycker Antti att få har hittat konstformen i Finland och överhuvudtaget i Europa.

– Jag vågar påstå att det är lite för exotiskt för många

Ett 6048 k il o m e t e r s s p r å n g

det inte är konst, eftersom det finns väldigt strikta regler och mönster man måste följa i uppträdandet och rörelserna. I mitt tycke är ett sådant påstående bullshit! Konst är precis vad det är.

Antti Silvennoinen, professionell inom fysisk teater och den första finländska personen som till år 2005 hade utbildat sig i Peking opera. Och bäst lär man sig ju där konstformen härstammar ifrån, med andra ord i Kina.

– Vissa tycker att

ller sik e king u m , e stik a. mP mna känt so ket mer y g , s e h yc dan ättr hm g oc bara anske b alla oc inka si dräkter e t an är in ju, k t sm dem Det er. Jing inerar illar at bär m m k b t o tea a, kom lär sig essut . l r r ope xempe åskor. D alappa r e t l d a l l n Ti ed p a hu gå m a mång värd te

xt h e i d i h a a pa n e n foto tee mu ullgr én

och det är därför vi till exempel har översatt den ursprungliga kinesiska texten till svenska och finska.

Annars kunde det bli lite väl mycket, funderar Antti.

Personerna som utövar Jingju i Finland kan man räkna på en hand och det finns inte många grupper inom Europa heller som Antti skulle vara medveten om. De få som han känner i Finland råkar också vara finlandssvenska, så som största delen av människorna han umgås med idag.

– Genom mina studier i Vasa har jag blivit bekant med de finlandssvenska kretsarna.

Trots att han svarar på frågorna på flytande svenska medger han att han inte känner sig som helt finlandssvensk, men konstaterar att personligheten alltid förändras då man lär sig ett nytt språk.

– Jag ser mig inte som finlandssvensk, snarare som att det finns något finlandssvenskt i mig, funderar Antti.

Ett hopp över gränser När Antti beslöt sig för att bli expert i Peking opera, insåg han att skolvägen blir längre än hittills och han beslöt sig för att flytta till Kina för ett år. Han märkte snabbt att kulturskillnaden är enorm.

– Människorna där är härliga men de kan vara jättejobbiga, suckar Antti.

Han menar att det nog ändå finns saker som skulle vara bra att vi här skulle lära oss av kineser. Där finns det så mycket folk att människor är vana vid andra människor och delar med sig till exempel utrymme på ett helt annat sätt. I Finland ska man ha två bänkar i »

juni tjugohundratolv

•

studentbladet

•

013

antti silvennoinen

Favoritmat: Kung Po Chicken Vinter eller sommar? Vinter Vad är du rädd för? Ganska många saker. Att bli uttråkad.

Vilken CD lyssnade du senast på? Det är en stund sen jag har lyssnat på en CD-skiva, det var kanske Led Zeppelin och beskriver kanske inte så bra min musiksmak idag. Men senaste artisten på Spotify som jag lyssnade på var Minä ja Ville Ahonen.

Favoritdjur: Kattdjur. Säkert tiger, jag ser mig själv som ett kattdjur.

014 • studentbladet • juni tjugohundratolv

- Viga ben och tålamod krävs i Peking opera, menar Antti Silvennoinen

bussen reserverade åt sig själv och sin dataväska och om någon snuddar vid en i kassakön är det nästan så att folk hoppar till.

– Vi borde vänja oss med att ha folk nära oss, det är inte så farligt.

I utbildning gick all undervisning på kinesiska. Man kom inte särskilt långt utanför skolan heller, eftersom också hela livet gick på kinesiska.

– Man har nog ingen nytta av att kunna engelska där, precis allt är på kinesiska, skrattar Antti.

Han hade studerat kinesiska i ett år före flytten, men mest lärde han sig på plats. Han hade två kinesiska instruktörer som sina jedi-mästare, en för grundrörelser i Peking opera och en annan för själva skådespelet.

Både undervisningen och själva konstformen är till sin natur väldigt olik det man har blivit van vid hemma.

Inte direkt Hidden Dragon Crouching Tiger, men ditåt – Själva föreställningarna är inte fysiskt så krävande, men träningarna är väldigt tunga. Hela kulturen är så perfektionistisk, man gör ingenting ditåt utan allt ska göras perfekt, annars kan man låta bli att göra det.

Det samma syns i träningsmentaliteten.

– Det handlar om en mångsidig scenkonst som kräver otroligt mycket träning. Det kan ta upp till ett år att till exempel lära sig att stå i en viss ställning, menar Antti.

I praktiken betyder den fysiska delen av träningen att man tränar mycket sparkar och hopp. Det tog en lång tid att lära sig stå och gå, för att inte tala om att hoppa, med de vita stenhårda platåskorna som i vissa roller hör till performansutrustningen. Men en

förvånansvärt stor del av träningen består av stretching.

– Man behöver mycket viga ben. Det här kan man inte hålla på med om man är en biffig punttiskille.

det krävs.

Under fotograferingen rör han sig smidigt på scenen och får alla rörelser att se så lätta ut. Så som det oftast är när man är riktigt skicklig på något. Själv har han specialiserat sig på clownrolltypen och rollen av en ung soldat. Kostymen och sminket varierar också En man, en roll mellan de olika rollerna. Sminket har han lärt sig att göra själv. Hela uppträdandet är en helhet som kräInför fotograferingen träffar vi en totalt vanlig Antti, ver att alla delar fungerar och det är därför det kräver men en dryg halvtimme senare är det en clownsoldat mycket av artisten. som kommer fram på scen. En oändlig mängd av inTrots att det sällan skrivs nya berättelser ens i Kina, tensitet i rörelserna, minerna och blicken. Tysta steg har Antti ambitiösa planer för sitt nästa steg: i höst ska och hopp som med minimalistiska rörelsebanor stiger han själv skriva en ny historia. Det kommer att handla om ett lite större program i jämförelse med det prolångt från parketten. gram han uppträder med nu. Flera skådespelare samt Antti förklarar att själva föreställningarna berättar musiker kommer att samarbeta i projektet. Också Antofta samma historia och de är skrivna för flera hundra tis relation med själva konsten år sedan. Berättelserna är med har förändrats under åren. andra ord bekanta för publi” Det handlar om en mångsidig – Tidigare ville jag bara visa ken i förväg och det är lite som scenkonst som kräver otroligt att det finns en annan teaterom man jämförde skådespelaeform utöver det vi är vana vid prestationer i olika versioner av mycket träning. Det kan ta upp här. Numera har det förvandOkänd soldat. till ett år att till exempel lära sig lats mer till en form av konst I Peking opera finns bara att stå i en viss ställning.” och ett medel för att förmedla några rolltyper som alltid är de och utrycka känslor. samma, även om berättelserAntti har kommit långt på na varierar. De fyra huvudrollett relativt kort tid, även om typerna är en gammal man, en han enligt kineserna började träna allt för sent: han soldat, en kvinna och en clown. Inom en rolltyp kan var redan ”jättegammal”, det vill säga 22 år, då han det finnas flera olika roller, men det är inte så lätt att intresserade sig för det. Men utan att ha någon redhoppa från en roll till annan - för att inte tala om att skapsgymnastiksbakgrund är det överraskande att byta från en rolltyp till annan. Antti menar att det är höra att i princip vem som helst fortfarande kan träna ganska sällsynt att man lär sig flera och till och med omöjligt att lära sig oändligt många roller. för att nå spagat, även om den magiska 20-årsåldern har passerat.

– Varje roll handlar om olika röster, rytmer, rörel– Det finns alltid hopp, skrattar Antti.  ser och energi. Det är svårt att lära sig flera så bra som juni tjugohundratolv

•

studentbladet

•

015

Nästa nummer av Studentbladet utkommer 21.9.2012

Ha en skön sommar!

Är det roligt att sjunga i duschen? Är du man, student och kan tänka dig att sjunga mera och uppleva nytt?

I Finlands äldsta kör Akademiska Sångföreningen blir tiden aldrig lång.

Insjungningar ordnas 11-12.9, mer info på akademen.com.

Vi ses i höst – du kommer inte att ångra dig!

Vi vill höra din åsikt!

Stbl tar gärna emot insändare – maxlängden är 2000 tecken. Bland alla insändare till nästa nummer lottar vi ut en goodiebag.

Maila oss på Facebook eller skriv till: chefred@stbl.fi

016 • studentbladet • juni tjugohundratolv

The global population has gone beyond seven billion while the world is increasingly fond of excessive lifestyle consuming more and more animals. Meat production creates half of all green house gases, contributes to soil erosion hence desertification, and uses more water than the production of any other foodstuff.

Verket är en del av MoA '12

Seungho Lee, Republic of Korea, f. 1979 Beef Finland 2012 – A brief Arcadia and Utopia Aalto School of Art, Design and Architecture Department of Design Industrial and Strategic Design

The blog, newspaper, and short film will provide sufficient information and keen perspectives and thus help easily create various projects forming a holistic mix of solutions. The goal is not to guilt people, but provide alternatives, and help make better choices unknowingly.

SAMHÄLLET

IN ASAP.

I valet och kvalet Snabbare övergång från andra stadiet till högskolorna, en kortare studietid, färre nybörjarplatser och avbrutna studier samt yngre utexaminerade. Det lovar den nya antagningsreformen. I gengäld måste de unga i en allt tidigare ålder bestämma sig för vad de ska göra senare i livet.

TEXT I d a H e n r i k sso n i l l u s t r a t i o n e mil w i k s t r ö m

stor förnyelse vi har på gång, förklarar Matti Tujula som är studiepolitisk sekreterare vid Finlands studentkårers förbund, FSF. I grund och botten handlar det om att det ska bli lättare att söka in till högskolorna.

Enligt regeringsprogrammet ska man göra antagningen smidigare och reservera plats för sökande som inte redan har en examen eller studieplats. Reformen tas i bruk stegvis från och med hösten 2014.

Efter reformen kommer alla ansökningar att ske via ett nytt elektroniskt system som är gemensamt för både universiteten och yrkeshögskolorna.

- Det blir mycket enklare att skicka in sina ansökningar då allt sker genom en och samma webbportal, säger Tujula.

I praktiken ska det gå till så att den sökande kan välja sex studielinjer i prioritetsordning och sedan erbjuds en av platserna.

Det här systemet används i princip - Det är en ganska

018 • studentbladet • juni tjugohundratolv

redan vid yrkeshögskolorna, men det är nytt för universiteten. Som det är nu kan den som söker till ett universitet antas till flera olika utbildningar, något som alltså inte kommer att vara möjligt i framtiden. Efter antagningsreformen erbjuds den sökande bara en plats.

Men studieinriktningarnas marknadsföring motsvarar inte alltid verkligheten. Det är ofta först i urvalsprovet den sökande får en uppfattning av vad studierna egentligen går ut på. Man måste väl kunna ångra sig också efter att man väl har rangordnat sina alternativ?

” Man måste väl kunna ångra sig också efter att man väl har rangordnat sina alternativ? ”

Kvoternas fångar En annan stor förändring är kvoteringen. De som kan söka in via den gemensamma ansökan är bara nya studerande, alltså sådana som inte har en examen eller studieplats. Studieplatser som är mottagna på våren 2014 eller tidigare räknas inte med, utan de sökande ses också som nya.

Hur de som redan studerar något annat eller har en färdig examen i bakfickan ska kunna söka in till en ny linje är fotfarande oklart. Tujula sitter med i en arbetsgrupp som funderar på just de

frågorna.

- Det är klart att man måste få kunna byta bana, säger han. För tillfället är det ju bara att ta ett nytt inträdesprov om man känner att man hamnat fel. Där ser jag en möjlig fallgrop i det nya systemet.

Därför är det viktigt att utveckla möjligheterna att byta studieinriktning i olika skeden av utbildningen. Annars finns det en risk att de som väljer ”fel” blir fångar av kvoterna.

- Det borde vara möjligt att komma tillbaka till de nyas kvot genom att ge upp sin redan existerande studieplats, kommenterar Anette Karlsson, styrelsemedlem i Förbundet för studerandekårer vi yrkeshögskolorna i Finland, SAMOK.

Tvång eller ej?

Vad är det som ändras?

Studerandeantagningen till högskolorna kommer att skötas genom en gemensam antagning, med en blankett i ett elektroniskt antagningssystem.

•Den sökande får välja högst sex ansökningsalternativ i prioritetsordning.

• Personer som söker sin första studieplats i en högskola bildar en särskild kvot genom ett annat system än de sökande som redan har en högskoleexamen eller studierätt i en högskola.

•Trots att den sökande skulle ha möjlighet att bli vald till flera utbildningar erbjuds den som söker i den gemensamma studerandeantagningen bara en plats. Förslaget grundar sig på den sökandes prioriteringsordning.

•

Aalto rör om bland vågorna TEXT Al e x a n d r a Ni e mi

Jätteuniversitetet omstrukturerar från grunden. Tidigare var finska Handelshögskolan, Konstindustriella högskolan och Tekniska högskolan Aalto-universitetets tre byggstenar. År 2011 delades den sistnämnda tematiskt upp i fyra, vilket betyder att Aalto nu består av sex högskolor. Uppdelningen var betydligt mer än ett byrokratiskt beslut.

det 19 kandidatprogram på de tekniska högskolorna för abiturienter och andra sökande att välja bland. ”Välja” kan i det här fallet betyda att rynka på ögonbrynen, krafsa sig i huvudet och läsa text efter text om hur man, om man väljer just denna suveräna linje, kommer att bygga framtiden och rädda människligheten. Problemet är att man nödvändigtvis inte förstår vad de olika programmen i praktiken går ut på.

För tillfället finns

Karlsson tar också upp problemet med den så kallade tvångsansökan, som ”tvingar” nya studenter och unga arbetslösa att söka till tre yrkesskolor eller yrkeshögskolor både på hösten och på våren för att få arbetsmarknadsunderstöd. Ifall man blir antagen men inte accepterar studieplatsen uteblir stödet. Endast universitetsansökan räknas inte.

Om man tar emot den erbjudna platsen missar man däremot chansen att söka in i kvoten för nya studerande.

- Det här gör det svårare för den sökande att komma in på den utbildning hon eller han kanske egentligen är intresserad av, säger Karlsson.

- Tvångsansökan borde gälla även universitet. Det vill säga att ifall man endast söker in till universitet ska det vara tillräckligt för att fylla tvångsansökan.

Tujula menar, å sin sida, att hela tvångsökan borde slopas eftersom den medför så mycket problem, speciellt i och med antagningsförnyelsen.

Det som båda är överens om är i alla fall att möjligheten till att ändra sig måste tryggas.

För alla är väl värda en andra chans? 

Att vissa väljer sin framtid på basis av rubriker och bilder är absurt, och helt riktigt är många förvirrade under sina första studieår. Ett flertal funderar på att byta linje, vissa tar steget medan andra stannar kvar med en gäspning, sneglande mot den tredje kategorin som studerar med sol i sinne. Rätt logiskt resulterar den förvirrade och småapatiska stämningen i att studietakten sjunker och gränsen mellan kandidatoch magistersstudier blir diffus. Kandidatpappren tas i vissa fall ut först i samband med diplomingenjörspappren, vilket i världen av fina skolor är ett stort nejnejnej.

Problem är till för att lösas Aalto har valt knyta upp denna knut med hjälp av en kandidatförnyelse. Saara Maalismaa, gruppchef för Aaltos antagningsservice, förklarar att de tekniska »­ juni tjugohundratolv

•

studentbladet

•

019

BREVET HEM

BLAND PØLSE, ØL OG VOKALISTER Jag sitter på bar Llamas i Helsingfors

några dagar innan jag ska åka, omringad av vänner jag älskar och tänker tyst för mej själv... Varför vill jag lämna allt detta?

Efter tre månader kan jag säga svaret: 1. Danskar njuter av livet. När solen kommit fram och börjar värma samlas alla på Norrebron där ölen flödar och parkerna fylls av glada människor.

2. Ristet pölse är bäst. Du kan köpa en ekologisk pölse också. Men om du köper en pölse utan bröd... Var förberedd på blickar.

3. Du får röka vattenpipa! Och cigg (om du vill) på barer.

4. Christiania. Vackert. Bara i Christiania kan du tappa bort din telefon, ringa upp den och en glad hippie svarar. Efteråt får du dessutom höra att hippien försökt ringa alla som har danskt nummer på din telefon för att få tag på dig så du får din telefon tillbaka.

Sweet.

5. Det delas ut gratis öl på gatorna. Och popcorn. Fick min vän frälst åtminstone.

6. När min klass samlades på vår stamkrog efter en konsert sjöng vi glatt och var jävligt högljudda. Då kom barpersonalen fram till oss. Jag trodde vi skulle bli utslängda, men istället bjöd de oss på gratis shots för de tyckte vi var så underhållande och roliga. Kärlek.

7. Vackra människor.

8. CYKLAR. Alla cyklar överallt. För att vara en äkta köpenhamnare bör du cykla!

Det är underbart och du förbränner all öl du druckit. Du tappar bara bort dig i timmar om du åker buss.

9. Falafel. (Fast den bästa falafeln finns i Malmö, och det är ju bara 20 minuter ifrån.)

10. För att jag går på den bästa utbildningen och har den bästa klassen någonsin.

För att jag utvecklats och för att våra lärare bryr sig om oss, att vi lyckas och når våra mål. 

Ida-Alina Boucht Skribenten studerar sångteknik på Complete Vocal Institute i Köpenhamn

Korv utan bröd är konstigt i Danmark.

Vet man så vet man

högskolorna från och med hösten 2013 erbjuderett kandidatprogram var, och att de är uppdelade i 13 ansökningsalternativ. Finska Handelshögskolan har sedan tidigare endast ett ansökningsalternativ och den studerande väljer utbildningsprogram först när studierna börjat.

Tanken är att hela Aalto ska ha en liknande struktur.

Målet för de tekniska skolornas kandidatförnyelse är framför allt att höja kvaliteten på undervisningen, att förkorta studietiden och redan från de första veckorna binda eleverna till studierna. Dessutom vill man tydligt dela upp utbildningen i ett kandidat- och magisterskede.

- Reformen ska uppmuntra till intern rörlighet och göra det lättare för de studerande att placera in utbytesstudier i sin utbildning, säger Maalismaa.

Hon fortsätter med att att grundkurserna, vilka många upplever som tunga, kommer att spridas ut över de första åren. Detta innebär att man snabbare blir bekant med ämnesstudierna, och ifall de inte är vad man förväntade sig finns möjligheten att söka sig åt ett annat håll via biämnet. Den största flexibiliteten kommer nämligen att finnas i övergången från kandidat- till magisterskedet, där inriktningen kan bytas.

Som studerande vid Aalto-universitetet är man alltid garanterad en studieplats, men vägen från kandidat till magister är inte samma raka rör som tidigare.

- Om man väljer ett populärt program får man vara beredd att tävla!

Det finns många snillen utanför Finlands gränser och Aaltouniversitetet har inga kvoteringar för utländska studerande, Aalto vill ha de bästa, oberoende från vilket land de kommer.

Detta år antogs magisterstuderande från 67 länder och på skolorna ser man mycket riktigt många utländska ansikten. Gällande de allmänna intagningarna har antalet studerande till kandidatskedet sjunkit de senaste åren. På den tekniska sidan togs 1214 respektive 1063 studerande in år 2010 och 2011, för i år är den preliminära siffran 1061. Magisterplatserna har å andra sidan ökat med cirka fem procent i hela Aalto.

För abiturienter kan dessa tal få en att börja snegla lite oroligt mot miniräknaren och de frivilliga hemläxorna, men Maalismaa är tydlig med att inte göra en stor grej av intagningskvoterna.

- Det är svårt att spå framtiden, och projektet som helhet fortfarande är i full gång. Alternativ diskuteras fortfarande och nedskärningen av kandidatplatser kommer knappast att vara fasligt stor.

” Vad om man redan vet vad man vill? Det är dumt att man inte genast får specialisera sig.”

På Teknologföreningens prepkurs har Madelene Berglund och Kim Pietarila paus i en räkneövning. Berglund berättar att hon hade lätt att välja studieinriktning, medan Pietarila säger att han har haft svårt att besluta sig. Av denna orsak tycker han att den nya kandidatstrukturen låter som en god idé. Vikarierande kursassistent Freja Åkerlund ställer sig däremot skeptisk till förnyelsen.

- Vad om man redan vet vad man vill? Det är dumt att man inte genast får specialisera sig. Dessutom kommer studielivet bli tråkigt för dem som inte hör till Teknologföreningen, eftersom gillesverksammheten försvinner!

Vad som hände sen Tanken med reformenär god. Faran är bara som alltid i dessa fall att problemet är så omfattande, att lösningen innebär nya problem. Nästa år står vi med facit i hand och då ser vi om majoriteten är nöjda eller om det är saknadens suckar som hörs i korridorerna. Aalto får tummen upp i fall också hanteringen av gillesverksamheten och andra möjliga problem lyckas lösas på ett bra sätt. I andra fall finns risken att de studerande inte har mycket överseende. Att Aalto rör om bland vågorna betyder med andra ord förhoppningsvis att de plaskar i vattnet med denna utveckling och inte att de lär sig simma. 

UT Sparken från skolan.

Klockan tickar Universiteten vill att man blir snabbt klar. Det har vi dryftat på dessa sidor under hela våren. Men även på yrkeshögskolorna kan man bli av med sin studierätt om man inte blir klar under den utsatta studietiden, oberoende av hur nära mållinjen man är.

T e x t F a n n y M a lmb e r g f o t o i d a h e n r i k sso n

skrämselmetoden ska sätta fart på studerandena, både på yrkeshögskolor och universitet. Men verkligheten kan se lite annorlunda ut.

Livet går inte alltid att planera på förhand och det är inte bara lättja som är i vägen för avklarade studier.

Ifall man mister studierätten, kan man inom 14 dagar lämna in besväran till rektor som i vissa fall kan godkänna att man slutför sin examen. Men så gick det ändå inte för Tom Nylund.

Han började studera företagsekonomi vid Arcada 2002, men hann inte bli klar med sina studier innan tiden rann ut i sanden.

– Jag var fyra studiepoäng och ett slutarbete från att bli färdig, berättar han.

Men 2002, kom igen, det var 10 år sedan. Nylund berättar vad som riktigt hände: – 2005 fick jag jobb på YLE. Jag ansökte om förlängd studietid, vilket jag fick, men det räckte ändå inte till. Man tackar ju inte nej till jobbet som programledare, konstaterar han.

Tanken är att

Regelverket krånglar till det En av orsakerna till att det kom käppar i hjulet var hur studierna är uppbyggda. Det fanns inte tillräckligt med kurser tillgängliga för Nylund att bygga upp sina fritt valbara studier på, och närvaroplikten gick inte alltid ihop med Nylunds egen tidtabell.

Just nu skulle Nylund vara tvungen att söka in på nytt genom det gemensamma urvalsprovet för att slutföra sina studier, men det är inte bara så enkelt.

Innan examensrätten rök blev Nylund upplyst om att en del av hans kurser vid det här laget är föråldrade och borde ersättas med nya kursvarianter för att kunna räknas till godo.

Nylund själv kan förstå reglementet om begränsad studietid, men tycker det är befängt att man inte alls kan anpassa detta efter de studerandes livssituation.

Han hade till och med börjat på sitt slutarbete. Att vara så nära slutet men inte få bli färdig känns frustrerande.

Livet måste levas – även under studietiden Nylund påpekar också att ifall studiestödet tar slut måste man börja jobba

och har en större närvaroplikt på jobbet än på skolan. Idag är Nylund egenföretagare. Vi talar en stund om byråkrati, om hur praktisk erfarenhet i arbetslivet inte verkar räknas om det inte är inbakat i studierna och om hur examina ska dra in pengar till skolorna. Är det då inte kontraproduktivt att omöjliggöra examinationen, som i Nylunds fall?

Annika Stadius, studieservicechef på Arcada, svarar så här: – Det är egentligen de som börjat tidigt som har haft de största problemen med begränsad studietid.

De var inte förberedda från början på det.

Stadius berättar att man i och med lagen om begränsad studietid reviderat mycket i hur studierna ser ut, till exempel har man varit mån om att öka på studiehandledningen. Men Stadius är noga med att lyfta fram att det ofta inte bara är den begränsade studietiden som är problemet, det är allt som sker vid sidan om studierna, som till exempel heltidsjobb, liksom i Nylunds fall.

Lagen på vår sida?

Nylund är inte bitter. Han tycker man varit så hjälpsam man kan på Arcada i hans fall. Också Stadius berättar att man så mycket som möjligt kommer emot de enskilda fallen och försöker hitta möjliga och framförallt realistiska lösningar. Man kan få ett år extra att lossna då man söker om förlängd studietid. Det som ligger bakom är lagstadgade beslut som drabbar alla högskolor lika mycket. Dock har det börjat luckras upp, menar Stadius, det finns nämligen en klausul om att de som är väldigt nära examen ska få slutföra studierna och inte behöver söka in pånytt.

Man kan fråga sig ifall detta är början på slutet på denna bestämmelse om begränsad studietid, eller vägen mot en ny era med terminsavgifter, där det ekonomiska ansvaret ligger på studerandena själva.

Begränsad studietid

◆◆Normtiden för en examen är beräknad till

3,5 /4 + 1 år på yrkeshögskolorna (max 5 år) och 5 + 2 år på universiteten (max 7 år). ◆◆Denna normtid beräknas utgående från en studietakt på 60 sp / år ◆◆Man kan vara frånvaroanmäld upp till 2 år, men då får man inte heller prestera några studiepoäng. ◆◆Man kan ansöka om förlängd studietid, som beviljas av rektorn. ◆◆Blir man av med studierätten måste man söka in på nytt genom gemensamma urvalsprov.

juni tjugohundratolv

•

studentbladet

•

021

B&J Hippieglassens historia.

Fred, kärlek och Chocolate Fudge Brownie Ben Cohen. Jerry Greenfield. Ensamma var de två misslyckade tjockisar – tillsammans skapade de världens mest älskade glass. Det här är berättelsen om Ben & Jerry’s.

TEXT B e n j a mi n K n opm a n i l l u s t r a t i o n j a n r oss t r ö m

mellan Ben Cohen och Jerry Greenfield var allt annat än glassigt.

De två New York-gossarna var svettiga, flåsande och deras gympalärare skrek på dem. Året var 1963 och de två sjundeklassisterna hade som enda i sin årskurs misslyckats med att löpa en mil på mindre än sju minuter.

De blev genast vänner.

– Man kan inte säga att vi började småskaligt, eftersom vi hade handlat på knubbisarnas avdelning sedan sex års ålder, skriver Cohen i boken Ben & Jerry,s Homemade Ice Cream and Dessert Book.

Inte nog med att Cohen och Greenfield hade de rundaste magarna i klassen. De delade dessutom många intressen, av vilka passionen för god mat – och mängder av god mat – var det absolut största.

Det första mötet

Smörgåsar och handikappade barn Det dröjde inte länge förrän de nyfunna vännerna gav sig in i glassbranschen. En sommar lyckades Ben få jobb som glassbilschaufför på Long Island, och till arbetsförmånerna hörde att han fick äta hur mycket av de frusna smaskigheterna han ville.

022 • studentbladet • juni tjugohundratolv

– Jag tyckte det här var en fantastisk deal och övertalade Jerry att söka anställning till en annan rutt, men han slutade efter en dag. Han trodde inte att han hade en framtid inom glassbranschen, minns Ben Cohen.

Istället satte Jerry sikte på läkaryrket och flyttade västerut efter high school, medan Ben sökte sig norrut. Åren gick. Ben levde vagabondliv och jobbade som allt från kanotvakt till smörgåsförsäljare och handledare åt emotionellt handikappade barn. Inget av jobben varade längre än några månader. Jerry å sin sida lyckades inte komma in vid läkarutbildningen trots att han sökte in upprepade gånger.

När kalendern visade 1978 insåg de två herrarna att deras liv hade stagnerat.

– Vi beslöt oss för att byta riktning och färdas tillsammans. Vi var inte intresserade av att tjäna mycket pengar; vi ville bara göra något som var roligt, skriver Cohen.

valde de istället glassen. Cohen och Greenfield beslöt att starta sin verksamhet i Burlington, Vermont, eftersom staden växte, hade ett stort antal studerande och saknade en glassbar.

Det fanns bara ett problem.

Burlington var en kall stad. Väldigt kall. Med 161 dagar då kvicksilvret sjönk under fryspunkten var stället allt annat än idealt för glassförsäljning.

– Det bekymrade oss ända tills jag uppfann The Internal-External Temperature Differential and Equalisation Theory, skriver Cohen.

– I min teori förklarade jag att den kyla som kroppen upplever i kalla klimat är baserad på skillnaden mellan inre och yttre temperatur. Vi upptäckte att ett hälsosamt, dagligt intag av kall glass inte bara hjälpte till att reducera skillnaden, utan också bidrog till att göra de smällkalla månaderna mycket mer uthärdliga, rentav njutbara.

Herr Cohens känsla för snö

Det första och sista grälet

De hade två affärsidéer: försäljning av glass eller bagels. Först tänkte de grunda företaget United Bagel Service, men när de fick veta vad en bagelmaskin kostade

Efter att ha gått en 5-dollars brevkurs i glasstillverkning (de betalade 2,50 per man) blev det dags att sätta i gång. Inhysta i en gammal bensinmack, med en

Den gröna glassen Ben & Jerry’s kom till Finland så sent som 2006 men har redan erövrat otaliga hjärtan.

Enligt meri dow , som ansvarar för varumärket i

Finland, är orsakerna till segertåget många.

– Ben & Jerry’s har aldrig satsat på aggressiv marknadsföring, istället låter vi ryktet gå från mun till mun.

Vi arbetar också utgående från tre viktiga grundpelare.

Ett: Glassen ska vara den godaste möjliga. Två: Den ska vara ekonomisk. Och tre: Vi har en social mission, vi vill ge något tillbaka till samhället.

Det innebär att sju procent av alla intäkter går till en stiftelse som bland annat arbetar för en grönare framtid. Dessutom pryds glassburkarna av symbolen för rejäl handel.

Själva glassen innehåller ägg från frigående höns och mjölk från holländska mejerier där man satsar på kornas välbefinnande. Och de kakbitar som används i smakerna Chocolate Fudge Brownie, Raspberry Brownie och Half-Baked tillverkas i ett bageri som anställer tidigare hemlösa och socialt missanpassade personer.

– Vi jobbar både på en global och en nationell skala, säger Meri Dow. Till exempel lanserade vi nyligen smaken Nordic Water Peace. Den är en del av ett projekt där vi arbetar för Östersjöns välmående och säljs endast i Norge, Sverige, Danmark och Finland.

Kan du avslöja några nya glassorter som är på kommande?

– Vi brukar introducera nya smaker på våren och hösten. I våras kom Oh! My Apple Pie och The Vermonster – speciellt den senare måste du bara testa, den är F-A-N-T-A-S-T-I-S-K. Inget är ännu hundraprocentigt säkert, men vi planerar också att släppa en ny smak i höst. Fast den är fortfarande hemlig. 

Benjamin Knopman

glassmaskin från 1800-talet och is som de Men det hängde ett svart orosmoln över själva högg direkt ur en närliggande sjö, glasskiosken. började Cohen och Greenfield tillver– Det var roligt, men det krävdes inte ka sin glass. särskilt mycket matematiska trollNär de fick veta Eftersom Ben inte var någon konster för att inse att vi inte tjänade vad en bagelgourmand blev det Jerry som fick några pengar, minns Cohen. hitta på smakerna. Och då uppstod Genom en kombination av värdemaskin kostade den första och enda riktiga tvisten i lös bokföring, en gammal lastbil som valde de istället företagets historia. Jerry tyckte att slukade pengar i reperationskostnaglassen. glassen borde innehålla många små der och en vana att ge bort sin glass kak-/karamell-/chokladbitar, medgratis, gapade Cohens och Greenfields an Ben föredrog rejäla klimpar. Men plånböcker fortfarande tomma trots att på äkta hippievis löste vännerna disde jobbade varje vaken minut. pyten genom en kompromiss: Många stora klimpar, så att man aldrig riskerade att ta en sked Hotet från Häagen-Dazs utan att få något gott i munnen.

Och kunderna vallfärdade till glassbaren.

– Under en lång tid kunde vi inte tro hur bra allting Lösningen blev att expandera ännu mer. Det var riskgick. Först var Jerry orolig att kunderna bara besökte fyllt, men tack vare att butikskedjan Grand Union gick oss för att de inte ville såra våra känslor, minns Ben med på att sälja deras glass kom Ben & Jerry’s att växa Cohen. explosionsartat. Plötsligt fanns den välbekanta logoTrots det fortsatte affärerna gå väl för Ben & Jerry’s. typen i hela staten Vermont.

De anställde personal, började leverera glass till caféer, – Vi tänkte att det var dags att introducera våra euoch Jerry, som hade gått upp stadiga 30 kilo tack vare foriska smaker till resten av världen, och beslöt oss för all ”kvalitetskontroll”, uppfann allt konstigare glasatt testa fältet i Boston, skriver Cohen. sorter.

Men där blev det krig – mot ingen mindre än

lyxglassen Häagen-Dazs. Pillsbury som ägde rättigheterna till det tungvrickande varumärket ansåg att Ben & Jerry’s inkräktade på deras territorium och lyckades via utpressning tvinga Bostonbutikerna att sluta sälja glassen. Efter en lång och hård gerillastrid – i form av klistermärken, enmannademonstrationer och reklamflyg under fotbollsmatcher – avgjordes bråket slutligen utanför rätten.

Och därmed låg vägen öppen för Ben & Jerry,s. Snart fanns smaker som Chocolate Fudge Brownie och Bohemian Raspberry vart man än vände sig. Med tiden kom Ben & Jerry,s att bli den första rättvisemärkta glassen någonsin och en livsstilsprodukt som allt från klimatsmarta hippies till glassälskande pensionärer glatt glufsade i sig.

I dag har både Ben Cohen och Jerry Greenfield dragit sig tillbaka och lämnat över företaget till yngre förmågor. Men kärleken till glass och andra sötsaker är fortfarande lika stark. Och när man frågar Cohen var hemligheten bakom Ben & Jerry’s succé ligger är svaret väldigt simpelt.

– Folk frågar mig alltid varför vår glass skiljer sig så mycket från andra varumärken där ute. Enkelt, det är den enda superpremium-glassen vars namn du kan uttala. 

juni tjugohundratolv

•

studentbladet

•

023

IN Med lite hjälp av mina vänner.

Pepp på att preppa till Justus rf:s styrelse så är det Jessica Samelin som håller i trådarna. Justus rf är Helsingfors universitets juridikstuderande i Vasa.

- Justus prepkurs är ett av vår ämnesförenings största årliga projekt, så att vara ansvarig för arrangemanget av prepkursen så har varit otroligt lärorikt på många sätt. Nu när vår kurs närmar sig sitt slut så är det skönt att se att jag har kunnat dra ett så här stort projekt, och har fått det att lyckas. Det ger självförtroende inför framtiden.

Samelin är studieansvarig och har precis avslutat sitt första studieår. Hon har därför också koll på hur det är att vara ny, förväntansfull och beredd att satsa på prepkursen.

- Av de som ordnar Justus prepkurs krävs det för det första tvåspråkighet, eftersom vår prepkurs i praktiken består av två olika kurser, en för finskspråkiga sökande och en för svenskspråkiga.

Därtill ser jag det som en stor fördel att själv ha gått någon typ av prepkurs inför Juridiska fakultetens inträdesprov, säger Samelin.

När det kommer

Prepkurser. Något som hundratals nykläckta studenter och nyutexaminerade årligen funderar över. Men hur är det att stå bakom arrangemanget och undervisningen?

Vi bekantar oss med två vasastyrelser som ordnar prepkurser för sina blivande studerande.

T e x t D a n i e l a K r oo k s foto frank a. unger

läst till inträdesprovet och därmed har hela läsprocessen i gott minne.

Utvecklingen motiverar trots att egna studierna lider - Att ordna vår prepkurs tar ju självklart mycket tid. De egna studierna har nog fått lida på grund av kursen, men möjligheten att sitta i Justus styrelse och ordna hela kursen har varit så givande att det har varit värt det, tycker Samelin.

- Det bästa med prepkursen är att se hur deltagarna utvecklats genom hela kursens gång. Det är roligt att se resultatet av sitt arbete, säger Samelin.

När inträdesprovets resultat publiceras kommer det vara roligt att se det verkliga resultatet av kursen, hur många av deltagarna som faktiskt har klarat det.

Det värsta med kursen är väl kanske all tid den har tagit upp.

När man går vidare till Studentföreningen Filicia rf, så är det lite mer allmänna ämnen som gäller i prepkursen.

Denna studentförening verkar vid Yrkeshögskolan Novia, tekniska enheten.

Kristoffer Skrifvars fungerar som vice ordförande i styrelsen, och medverkar aktivt i prepkursens planering.

- Eftersom prepkursen är till för de som ska skriva inträdesprovet till Novias Campus Brändö har materialet anpassats enligt detta. I själva antagningsprovet tar man upp bland annat språkkunskaper, logik, kemi, men

Från guidad till guide Hon gick själv Justus prepkurs då hon läste inför inträdesprovet, och det har gjort det mycket lättare för henne att arbeta på att utveckla kursen, då hon också har en erfarenhet som kursdeltagare i bagaget.

- Föreläsarna på vår kurs är utexaminerade jurister som idag är ute i arbetslivet. Vi försöker ordna sådana föreläsare som har inträdeslitteraturens ämnen som sitt huvudsakliga ämne, för att ge kursdeltagarna största möjliga sakkunskap.

Därtill håller Justus egna studerande svarstekniklektioner för kursdeltagarna, där man övar sig på att lösa juridiska rättsfall med den rätta svarstekniken som krävs i inträdesprovet.

Kombinationen av färdiga jurister som föreläsare och studerande som svarstekniklärare har visat sig vara bra.

Kursdeltagarna får möjlighet att lära sig av både jurister med stor yrkeskunnighet och av studerande som själva nyss

024 • studentbladet • juni tjugohundratolv

Kombinationen av färdiga jurister som föreläsare och studerande som svarstekniklärare har visat sig vara bra.

Våra medlemmar finns här och det är i vårt intresse att det även nästa år kommer nya medlemmar.

främst matematik och fysik har visat sig vara de ämnen man önskar öva på i förhand.

Spindeln som diskar och lagar mat

Slappa på jobbet!

Blev du utan sommarjobb i år eller är du för

De som redan studerar och fungerar som arrangörer har som huvuduppgift att se till att de praktiska arrangemangen löper smidigt. De ser till exempel till att mat- och kaffeserveringen fungerar.

Under själva lektionerna fungerar de som hjälpredor åt läraren och svarar på frågor, men undervisningen i sig sköts av en kompetent lärare.

- Så ur vårt perspektiv är det mest det praktiska arrangemangen, organiseringen och planeringen som ger oss erfarenhet, berättar Skrifvars.

- Vi i Studentföreningen Filicia fungerar som spindeln i nätet och drar i trådarna bakom kulisserna, eftersom vi inte har den kompetens som krävs för att kunna undervisa en prepkurs. Läraren planerar alltså själv kursmaterialet och undervisningen.

Han tycker inte att ordnandet av en prepkurs kan kallas för ett jobb. Snarare har han lite av en motsatt åsikt.

- Visst är det arbete som skall utföras, men vi är en ideell förening som finns till för att skapa gemenskap bland studerande på Tekniska. Våra medlemmar finns här och det är i vårt intresse att det även nästa år kommer nya medlemmar.

Därför vill vi gärna vara med från start, alltid trevligare att börja studera om det finns några bekanta ansikten från förut!

Hur många timmar han sammalagt lägger ner vågar Skrifvars inte svara på.

- Före kursstart skall maten beställas och läraren inhyras. Sedan har vi i styrelsen genomgång av programmet och kursmaterialet en kväll med läraren.

Under själva kursen är tempot mycket högre och då har vi hela tiden några i köket som serverar maten och diskar. Övriga är i lektionssalen och hjälper till och svarar på frågor. Vi samlas någon timme före och städar undan några timmar efteråt, så det blir långa dagar.

Skrifvars är väldigt positivt inställd till hela arrangemanget.

- Jag tycker det är enbart roligt. Man får ju vara med och träffa nytt folk. Förra året var jag hela tiden i köket och där är jag gärna i år igen.

intellektuell för att skopa glassbollar? Trivs du helst slappande i en park med dina kompisar? Stbl har fått in ett tips om Finlands slappaste sommarjobb.

I sommar ska en person anställas för tre veckor för att vakta Gardenas robotgräsklippare – med andra ord går jobbet ut på att slappa. Robotgräsklipparen klipper gräset helt av sig själv.

Gardena, som utannonserar jobbet, hoppas på att den anställda gillar att slappa, trivs i solglasögon, kan slå upp ett solparasoll och är bekant med solkräm. Enligt annonsen får man gärna surfa på nätet, prata i telefon, läsa en bok eller hänga med kompisarna. För tre veckor av sol och slappande betalas den anställda en lön på 1500 euro.

Ansökningar tas emot på www.gardena.fi/kesatyo senast den 27 maj.  Stbl

HU korrigerade språkkraven Helsingfors universitet har gjort

om de språkkrav som används då nya studerande antas.

En finländsk studentexamen ska ge behörighet för studier - något särskilt prov på språkkunskap behövs alltså inte.

I år har vissa fakulteter krävt ett skilt avgiftsbelagt språkprov av sökande.

- Det är bra att detta missförhållande nu har korrigerats, säger rektor thomas wilhelmsson .

I klarspråk betyder det här att de som söker till utbildningsprogram där undervisningen sker på finska och där det inte finns en svenskspråkig linje inte behöver ett språkintyg i finska.

Språkintyg kan ändå krävas i undantagsfall, till exempel av en sökande som inte har fått sin skolutbildning på svenska eller finska. De nya riktlinjerna gäller från och med urvalet nästa år. 

Ida Henriksson

Stbl rättar I förra numret av Stbl hade en av spelrecensionerna fått fel betyg.

Spelet Dear Esther hade av vår spelrecensent fått en fyra, men det stod tre i tidnigen.

Vi beklagar.

Det var Heidi Haapanen som hade intervjuat a cappellagruppen Fork för Månadens klassiker.

231 000

Utbytesstuderande

Rekordår för Erasmus

Erasmus studentutbyten har blivit

allt populärare. Under läsåret 20102011 åkte över 231 000 studerande utomlands via Erasmusprogrammet för att studera eller praktisera. Mängden Erasmusstipendier ökade med 8,5 procent jämfört med föregående läsår.

De populäraste målen var Spanien, Frankrike och Storbritannien. Från Finland deltog över 5 000 studenter i utbyten ifjol, vilket motsvarar en ökning på 11,7 procent sen året innan. Många är också intresserade av att komma till Finland – Helsingfors universitet var 32:a på listan bland de populäraste studiesätena.

Erasmus grundades år 1987 och har sen dess gett 2,5 miljoner europeiska studerande utlandsstipendier. 

Ida Henriksson juni tjugohundratolv

•

studentbladet

•

025

VAL Dags att engagera sig.

Kommunalvalet kommer I höst dagas det för kommunalval. Finns det skäl för studerande att engagera sig i röstandet?

Studentbladet gjorde ett första ytskrap i frågan.

TEXT & f o t o N a n n a S t e n b e r g i l l u s t r a t i o n j a a k k o suom a l a i n e n

åter ledamöter till kommunfullmäktige, som avgör hur resurserna riktas och vilka frågor som bearbetas i stadspolitiken de inkommande fyra åren. Valet är viktigt för både invånare och, enligt studerandeföreningarna, inte minst de studerande i en kommun, eftersom många beslut som fattas i fullmäktige direkt påverkar yrkeshögskolornas och universitetens verksamhet och de studerandes vardag.

I oktober i år väljs

Högskolorna en naturlig del av kommunen Heli Saikko, vice ordförande på samok, Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland, lyfter fram två frågor som förbundet yrkar på för yrkeshögskolornas och de yrkeshögskolestuderandes del i det kommande valet. Huvudtema nummer ett åskådliggörs i visionen av drömcampuset, där alla tjänster en studerande behöver finns tillhands på studieorten och verkligen fungerar. I stadsfullmäktige vill Saikko se beslut som förbättrar och effektiverar campusområdenas funktionalitet på alla skikt från hälsovård till boende och motionstjänster.

– Högskolor och campusområden ska vara en naturlig del Heli Saikko vid SAMOK efterlyser bättre funktionalitet för studerandetjänster inför kommunalvalet.

026 • studentbladet • juni tjugohundratolv

av kommunen, där det finns möjlighet till praktikplatser och arbete efter studierna, säger hon. Utsikten att kunna stanna kvar i sin studiekommun då man stiger in i arbetslivet anknyter till förbundets andra stora tema i valet, påverkan i området. De studerande ska utgöra en okonstlad del av kommunen under sina studier och efter dem. Saikko såg gärna kommunerna ställa högskolans och de studerandes behov lika högt som de egna.

– Idag finns tyvärr stora brister i till exempel studenthälsovården på flera orter. De mest nödvändiga hälsovårdstjänsterna har med nöd och näppe tillräckligt med personal, men i psykvården saknas resurser och förebyggande hälsovård existerar inte.

En självständig högskola i en livskraftig kommun Till SAMOK:s tema om påverkan i området hör också växelverkan mellan yrkeshögskolor och kommuner.

För studerandeorganisationen är det viktigt att beslut som fattas av kommunerna gynnar högskolan och inte endast kommunen. Om SAMOK fick bestämma skulle högskolorna vara fullt självständiga och befriade från kommunernas styre. Saikko poängterar vikten av högskolans självständiga beslutsfattande, speciellt i frågor som direkt gäller utbildning och dess kvalitet.

Högskolan har en uppgift för det kommunala näringslivet, men då man utvecklar högskolan vill SAMOK se det ske på högskolans och de studerandes villkor och inte kommunens.

Både SAMOK och Finlands studentkårers förbund FSF strävar efter att påverka beslutsfattare genom kontakter, samarbeten och möten. Föreningarna samlar också in material för studentkårer och sammanställer informationsguider som kårerna kan använda som

riktlinjer i sitt lokala politikutövande.

Tjänster, boende och möjlighet till kultur I Studentkåren vid Helsingfors universitet HUS är man på samma linje med SAMOK. Boende, tjänster och kultur för de studerande är stora frågor inför valet.

– Av stor betydelse för studerande är för det första andelen hyresbostäder som finns tillgängliga på orten med en studerandes plånbok, liksom nybyggen av studentbostäder, säger Hanna Hannus vid HUS. Satsningar på kollektivtrafik är avgörande, eftersom få studerande har en bil till sitt förfogande. Evenemang och kulturhändelser är ytterligare ett delområde där de studerandes ekonomiska möjligheter att delta ska tryggas med hjälp av rabatter och förmåner. Hon menar att studeranderabatter borde erbjudas i fler tjänster och att de dessutom borde enhetligas, eftersom läget nu är för osystematiskt, otydligt och skillnaderna i rabatter som erbjuds alltför stora.­ – För de studerande hör detta val verkligen till de viktigaste, säger Hannus.  Kommunval förrättas den fjärde söndagen i oktober vart fjärde år, den 28 oktober i år.

Hanna Hannus ansvarar för kommunalvals-, stads- och miljöfrågor hos Studentkåren vid Helsingfors universitet.

This research set to understand, what the planning and coordination of our daily life is like. As daily life and its planning has remained virtually uninvestigated, I wanted to explore the role of routines in our mundane daily life, the function of planning and how we execute it.

The research was conducted through videographic methods, especially by doing natural observations. The research concentrated on the lives of three young adults living in the Helsinki city center, living somewhat hectic lives. The research produced three core findings: 1. Routines form an immense part of our daily life 2. We are constantly mixing our work with non-work and vice versa 3. Very little planning occurs in our daily life. On the contrary, much of our decisions are made at the last minute through emergent coordination

Verket 채r en del av MoA '12

Karolus Viitala, Finland, f. 1987 Differing everydays - practices of planning and coordinating daily life New spaces Aalto School of Economics Strategic marketing

f o t o Tuu k k a E r va s t i

livEt

NU Sommarens rytm.

Om Rockoff “Det måste vara bara i Finland man kan ordna ett evenemang som man kallar för festival, mitt i centrum av den största staden på ön. Mest är det som att sitta på terrass, förutom att alla tala svenska då.”

Sandra

1.

Pori Jazz 14 – 22.7.2012 Björneborg

Festivalen sträcker sig över en hel vecka och besökarna brukar njuta av musiken på filtar med picknick. I år uppträder till exempel Emelié Sande, Norah Jones, Paloma Faith och The Bad Ass Brass Band.

3.

Provinssirock 15 – 17.6.2012 Seinäjoki

Ruisrock 6 – 8.7.2012 Åbo

Provinssi är inte evenemanget för den klaustrofobiska, trängseln kan bli stor på broarna som tar dig mellan scenerna och på campingen staplas tälten på varandra. Listan med spelningar är lång och i år kan du höra brittiska Chase & Status, finska Zebra and Snake, DJ Pendulum (UK/AU) och inte minst Försvarsmaktens musikkår feat. Pete Parkkonen.

Sagolika lundar kantar området och sverigebåtarna stryker längs med stranden i bakgrunden medan du lyssnar på artister som Snoop Dogg (USA), Bloc Party (UK) och Veronica Maggio (SWE).

6.

2.

5.

Flow festival 8 – 12.8.2012 Helsingfors

”Hela året har jag väntat på juni juli augusti”

En urban festival med konstvibbar.

Det som kännetecknar Flow är ett snäppet mer internationellt artistutbud som sträcker sig från indie till klubbmusik från Tamikrest från Mali, Africa Hitech (AS/US) till svenska Lykke Li.

FESTIVALSOMMAR!

9.

Basdunket ljuder både i skogar och byar, betongförorterna lyser av strålkastarljus.

Hundratals festivaler ordnas i Finland under sommaren 2012 och Studentbladet ger dig ett plock ur godispåsen.

8.

TEX t & f o t o K a t i L e us c h e l

Tuska 29.6 – 1.7.2012 Helsingfors Huvudstaden fylls av latex, neon och hårdrock då Finlands metalmaffia vallfärdar för att kolla på Megadeath, Sonata Arctica, Apocalyptica och många fler.

10.

4.

Ilosaarirock 13 – 15.7 Joensuu

7.

Nyckfullt väder och ett artistutbud som i blandgodishyllan, sött, surt och blandat är signaturen för Ilosaarirock. Du kan välja mellan rock n’ roll med The Hives, melodisk metal av Swallow the Sun eller Richie Spices reggae från Jamaica, Black star och PMMP.

Sidu morjens!

Tätt med svenska band och finlandssvenskar 1. Rockoff 20.7 – 28.7.2012 Åland

Några av banden som i år spelar på torget i Mariehamn är Maskinen, Lillasyster och Dead by April som tog sig till finalen i Melodifestivalen.

2. Popkalaset 9.6.2012 i Ekenäs och 16.6.2012 i Jakobstad

Ordnas i två omgångar i Ekenäs och Jakobstad med Timbuktu, Little Marbles, Den svenska Björnstammen och emelie sederholm .

Emelie Sederholm Emelie Sederholms röst påminner om de

stämmor som leker med indiepopen som kommer över med Finlandsfärjan. Hon spelade på Radio X3M:s Svenska Talande Klubben under våren och nu väntar Popkalaset.

- Spelningen blir mina egna låtar, nyare och äldre. Jag försöker fånga en bild, eller en känsla. Publiken får stanna upp, och lyssna.  Emelie Sederholm spelar på Popkalaset Ekenäs 9.6

028 • studentbladet • juni tjugohundratolv

Om Flow “Här finns ingen press att härja i leriga tält och det är det bästa med Flow. Det är rent, du kan ta det lugnt med ditt gäng och hela tiden spelar något bra band.”

Oona

Första festivalen väntar? Kör hårt, men tänk på att ...

Nära dig!

3. Pienet Festarit Preerialla 8 – 9.6. Vasa

Stig, Notkea Rotta och Vandaalit är några av de band som intar scenen för att inviga den nya festivalen på den österbottniska slätten med en blandning av inhemsk rap, punk och dj-spelningar.

4. Borgå fest 8 - 10.6. Borgå

Chisu spelar på den nya Konstfabriken och även till exempel Herra Ylppö och anssi kela gästar Borgå. Popmusiken vägs upp av klassiska konserter i Domkyrkan.

5. Faces Etnofestival 27 - 29.7. Ekenäs

Inget är finskt lagom på Faces utan mångkulturellt och mycket.

På programmet finns dans, poesi, workshops och musik med till exempel silas giron , mad sheer khan och inhemska Hohka som nyligen vann det nordiska mästerskapet i folkmusik.

• Polarnas bilder ljuger, det är inte alltid soligt på festivalerna. När det gassar känns festivalområdet som Saharaöknen och när det regnar ser det ut som lekparken på dagis.

• Crowdsurfar du så landar du i famnen på en ordningsvakt. Tyvärr är det förbjudet på alla större festivaler.

• Ta reda på vad du får ta med dig in på området så slipper du problem vid portarna.

• Kolla upp artisterna du aldrig hört om tidigare i förväg, då vet du var du ska fördriva tiden då dina favoritband inte spelar.

6. Baltic Jazz 6 – 8.7. Dalsbruk

The Capital Beat spelar på efterfesten men före det är det både jazzgata och Sås och Kopp. Alla som är födda 1987 kommer in gratis till konserten på lördag eftersom det är lika gamla som det 25 –åriga evenemanget. På lördag spelar Grani Big band och Antti Sarpila Swing band.

7. Summer Up 6.7 – 7.7. Lahtis

Festivalen som doftar solbränd asfalt bärs upp av hiphop och reggae med svenska Mohombi, GG Caravan, Gracias, Redrama, Kapasiteettiyksikkö och Cheek..

När du gjort allt:

- Ta med dig någon som aldrig varit med förut, det är som att se det genom ett barns ögon.

- Matcha gänget med galna kostymer och bli den vandrande sevärdheten på området.

- Kör en euro om dagen. Tigg, arbeta och sjung ihop dagens pengar för korv och cider. Anmäl dig som frivillig, det finns ännu festivaler som har för få hjälpande händer.

Sett allt, hört allt?

8. Weekend Festival 17.8. – 18.8 Esbo

En festival som du definitivt inte upplevt tidigare, förutom i dina drömmar. Det är starka namn som Skrillex och david guetta som ska locka publiken att chansa på festivalen som arrangeras för första gången i Esbo.

9. Air Guitar Championships 22.8 – 24.8.

Uleåborg

De bästa bland de bästa möts i Finland för att göra upp om vem som är bäst i världen på att låtsats spela gitarr.

Musiken kommer tvåa då showen står i fokus och målet för mästerskapen är anspråkslöst – världsfred helt enkelt.

10. Mansikka karnevaali i Suonenjoki 13.7.

och andra finska talanger underhåller dig under kvällen – helt gratis! matti nykänen

Example - Jag är inte bäst på att rappa eller att sjunga

men jag har den bästa showen i landet.

Det är inte ren arrogans som trillar ur munnen på brittiska elliott gleave , känd som Example. Han har just avslutat en Europa-turné och betar nu stadigt av sommarens festivaler.

Elliot Gleave började rappa för att passa in under sin uppväxt in i västra London. Hans första album What We Made var hiphop från början till slut, men något skavde. Gleave bestämde sig för att börja sjunga och nu, fem år efter debutplattan, har den släpiga rappen blandats med dance. ‑ Det är klubbmusik men allt görs live av bandet vid spelningarna och tillsammans drar vi den bästa showen. Publiken dansar från början till slut och inte bara vid den sista sången, säger han.

Efter att ha nått den brittiska topplistan fick Example folkmassorna att trampa upp lera och damm på festivalerna förra sommaren. Sedan dess har han turnerat och singeln You Changed the Way You Kiss Me, som släpptes i september i fjol, nådde även Finland.

Musiken är en blandning av dance, grunge och rap och har flera lager som tål att skalas av.

Inbäddade i de genomproducerade beatsen finns starka texter, Gleaves arv från hiphopen. ‑ Allt jag berättar om i mina sånger handlar om mitt liv och där har jag sista ordet, säger han.

Tanken på att någon annan skulle sjunga om honom lika öppet som han gör om andra tycker han är underhållande. ‑ Någon av mina före detta flickvänner kanske skulle kunna skriva om mig.

Men ingen av dem kan sjunga, säger Gleave.

Han har gjort sig känd som burdust ärlig och slänger sig ofta in i twitterbråk med andra artister. Bland annat gillar Example inte featkulturen där de stora stjärnorna samarbetar på varandras skivor för att få större publicitet.

Själv uppger han sig endast samarbeta med sina polare, som råkar vara toppnamn så som Laidback Luke, Chase & Status, calvin harris och nu senast Flux Pavillion.

Musiken på den nyaste skivan Playing In the Shadows är gjord för att blandas och manglas i remixar, och på full volym i hörlurar eller som ett rave i köket.

Med andra ord perfekt för ett svettigt publikhav.  Example spelar på Provinssirock 15.6.

juni tjugohundratolv

•

studentbladet

•

029

NU ...så har sommaren kommit.

Redaktionens sommartips

Ida Henriksson, chefredaktör

jag se mina förtjusningsobjekt nummer ett, metallgubbarna i Mötley Crüe, live i Helsingfors! De uppträder på Rockin’ Hellsinki-festivalen den 7 juni. Jag har fortfarande inte riktigt kommit över att de ställde in sin finlandsspelning för två år sen, så förväntningarna är ungefär lika höga som gänget som röker gräs på min gård. Känner mej som en tonårstjej som väntar på sin första kyss.

Jag ser också fram emot att hyra en paketbil, packa den full med täcken och dynor och ta med mej hunden och pojkvännen på en roadtrip genom de tusen sjöarnas land. Leva hippieliv med trangiakök och bara fötter och tvätta håret i närmaste vattendrag.

Och sen ska jag äntligen läsa slut Krig och fred av Leo Tolstoj. Så mycket känslor har nog aldrig fångats mellan två pärmar (eller åtta pärmar, för att vara exakt).

I sommar tänker

Jan Rosström, grafiker

Cykla på natten, cykla på dagen, cykla på morgonen till ditt eventuella sommarjobb. Cykla till din hemstad och hälsa på mamma och pappa.

Börja en konversation med en vilt främmande människa på ditt närmaste café. Nykter. För på vintern sitter folk inte på caféer. Då är det baren, fyllan och ångesten som gäller.

Le! Hälsa på snygga tjejer på gatan, fastän du inte känner dem. Det betyder inget mer. I Finland kan man bara göra det på sommaren.

Stanna i stan på midsommaren. Ordna hemmafest för alla kompisar som inte rymdes med till någons sommarställe och bullra på till klockan Cykla.

nio nästa morgon. Grannarna är ju ändå inte hemma.

Stanna i Finland. Res bort på vintern eller hösten.

Heidi Haapanen, redaktionssekreterare

rakt på balkongen ännu klockan sex på kvällen känns det helt obegripligt att det någonstans i Östra Finland fortfarande kan vara frost under natten när vi har nått slutet av maj. Men det att solen redan nu värmer så otroligt kraftigt hjälpte mig att komma på ett tips för sommaren som berör alla ovasätt ålder, kön, eller musiksmak - nämligen solkräm! Och inte vilken som helst solkräm. För att nå den ultimata sommarkänslan krävs den klassiska Piz Buinen som doftar så härligt och somrigt. Vem vet, kanske man tack vare den lyckas locka en sommarförälskelse åt sig...

När solen gassar

030 • studentbladet • juni tjugohundratolv

Edit Lindblad, helsingforsredaktör

så att den ringer då de sista ännu ragglar hem från baren. Fyra-femtiden blir bra. Gå sedan ut och känn av tystnaden. Njut Ställ in väckarklockan

av det kala, ljumma morgonljuset.

Låt den lena sommarbrisen röra vid dina händer och känn doften av vått gräs och slumrande blommor. Sen kan du gå in igen och slänga dig på sängen och sova till eftermiddagen.

Fanny Malmberg, åboredaktör

om att bo i tält på en lerig åker, lukta svett och ha skitiga skor, skavsår, och inget annat än mosiga karelska piroger att äta. För likasinnade ordnas endagsfestivalen Ilmiö i natursköna Uittamo den 21 juli. Bara en fläktande cykelfärd från Åbos pulserande sommarhjärta.

Elektriskt.

De flesta åbobor vet också att det är tradition att bryta sig in på Samppalinnas simstadion för ett dopp under tropiska nätter. Börja på Dynamos oventilerade dansgolv och bygg upp svetten riktigt ordentligt. I fjol ordnade Samppalinna dessutom alldeles lagliga månskensbad genom hela sommaren, får se om trenden håller i sig även så här post-kulturhuvudstad.

Jag tycker inte

Benjamin Knopman, åboredaktör

blickar ut över den glittrande oceanen i sin pengabinge ser han inte mynt eller sedlar. Han ser minnen. Han ser minnen från Glasgows leriga gator, från Yukons snöbeklädda vidder – och från stulna ögonblick tillsammans med den enda kvinna som någonsin har fått hans frusna hjärta att mullra av islossning.

I serieboken Farbror Joakims liv gläntar Don Rosa på dörren till denna skattkammare av äventyr. Med sin minutiösa detaljrikedom målar han upp en gripande resa bortom Walt Disneys vildaste fantasier.

När Farbror Joakim

En resa som är tuffare än den tuffa – och smartare än de smarta.

Precis som Joakim von Anka.

juni tjugohundratolv

•

studentbladet

•

031

GÖR Som Nina säger.

STUDENTBLADET TESTAR

Löptid Det har blivit totalt otrendigt att springa eller jogga.

Nuförtiden ska man löpa. Jag kan tyvärr inte låta bli att associera till hundar med mens och skrattar för mej själv varje gång folk uppdaterar sina facebookstatusar om löpning. Borrar mej lite djupare in i soffan och börjar om Sex and the City-boxen för sjuttionde gången.

Men i ett svagt och svart ögonblick, antagligen i rätt berusat tillståd, avger jag mot alla mina principer ett ödesdigert löfte åt redaktionssekreteraren Heidi (en hängiven sportfantast med stålkondis). ”Klart att vi ska springa Damtian tillsammans...”

Nu är det några dagar kvar till loppet. Mina länkar hittills kan räknas på en hand.

Fuuuuuck!

Första spring... förlåt löpturen var ett helvete. Jag sprang tie minuters pass i snabbt (-ish) tempo, varvade med kortare sträckor i lugnare takt (okej, promenadtakt) precis som Nina tipsar. Varje gång jag skulle snabba upp takten igen tänkte jag dö och spy. När jag äntilgen kom hem satte jag mej på hissgolvet, tryckte på sjätte våningen och hatade mitt liv.

5. På tävlingsdagen rekommenderar jag att du ska äta en kolhydratsbaserad måltid 3-4 timmar före starten.

Pasta, gröt, bröd och ris är bra “tävlingsmat”. Kött rekommenderas inte före tävling. Var försiktig med mjölkprodukter, kaffe, frukt och grönsaker. Frukter och grönsaker är mycket fiberrika, vilket kan orsaka lös mage eller kramp. Kaffe har samma effekt, även om den inte innehåller fiber. Kom ihåg att dricka vatten och få tillräckligt med salt i dig, men inte för mycket.

Andra gången tog jag hunden med mej. För det är bra att ha sällskap på sin länk, säger Nina. Tyvärr fungerade vårt samspel inte särkilt väl. Antingen sprang vi åt olika håll, trasslade in oss i kopplet eller var osams om tempot. Varje gång jag fick upp en bra takt och kände att nu börjar det ju löpa måste han stanna för att skita eller lukta på nån tik med, ja - löptid.

Tre till fyra gånger i veckan, menar Nina. Kanske jag borde ha börjat lite tidigare. Men i smyg längtar jag efter att få ta på mej tossorna igen imorgonbitti och orka lite längre än jag gjorde idag.

Det är bra att ha ett mål, nånting att träna inför. Vad som helst som får mej att komma upp ur soffan. Så tack Heidi för att du tvingar mej till detta. Mitt mål är att komma i mål. Löpande, promenerande eller krypande.

Vi ses på söndag! 

Ida Henriksson Ps. Hur lång månne Damtian är...?

Damtian går av stapeln den 27 maj i Helsingfors.

1. Spring de flesta länkarna i lugnt tempo. Det ska vara lätt att tala under dessa länkar. (De som följer pulsen: håll den runt 120, max 155, beroende på person.)

10. Ge ditt allra bästa, njut och LYCKA TILL, YOU CAN DO IT!

032 • studentbladet • juni tjugohundratolv

2. Träna regelbundet.

Till exempel 3-4 gånger i veckan räcker utmärkt.

6. Börja din tävling lugnt. Spring den första halva delen av tävlingen lugnare och om det ännu då känns lätt, kan du öka på farten. På detta sätt känns tävlingen både fysiskt och psykiskt lättare.

Föreställ dig känslan som uppstår, då du själv kan börja öka på farten och springa om folk, som börjat sitt race för hårt.

Maltti on valttia!

Börja träna löpning!

Ninas tio tips Minns ni långdistanslöparen Nina Chydenius som intervjuades i vårt marsnummer? Nu har hon blivit uttagen till de nordiska mästerskapen i 10 000 meter. Vi gratulerar! Åt Stbl:s läsare ger Nina sina bästa tips på hur man börjar träna löpning, vad man ska satsa på inför ett lopp och hur man peppar sig under själva tävlingen. t e x t Ni n a C h y d e n ius , lå n g d is t a n sl ö p a r e

9. Stressa inte inför tävlingen. Och bli inte rädd om kroppen känns konstig på tävlingsdagen. Det är normalt.

3. Gör en hårdare träning i veckan. Till exempel 2 x 10-15 min hårt med 5 min vila emellan dragen ELLER 4 km raskt. 4–6 x 1000m (ca 3–5 min vila) är även en bra hård träning. Detta får absolut inte vara maxfart. Det skall kännas bra och det ska kännas som om du kunde fortsätta med samma fart i 10 km.

Kom ihåg att värma upp och jogga ner!

8. Spring gärna i sällskap med någon. Då får ni draghjälp från varandra. Bestäm i förväg exempelvis att den ena drar de första fem kilometrarna och den andra de sista fem.

7. Vid startstrecket ska du tänka att du är bäst och du klarar av vad som helst.

Låt inte osäkerheten ta makten vid detta tillfälle, för nu är det bara på att köra på!

4. Kom ihåg att strecha, vila och äta bra. Träna inte då du är sjuk eller har krabbis. Kroppen tar inte emot träningen då.

Lyssna på kroppen!

juni tjugohundratolv

•

studentbladet

•

033

SE Teater utan gränser.

TEATER

Vem har makten?

Blaue Frau gestaltar erotik och makt utgående från lust. t e x t E d i t L i n d bl a d f o t o S e b a s t i a n J o h a n sso n

och flera minuters ögonkontakt mellan publiken och skådespelarna. Maktlöshet som förvandlas till välbehag och slutar i en konstig känsla av makt. Till exempel. Publiken avgör själv vilka känslor som uppstår i Blaue Fraus nya, tvärkonstnärliga föreställning Wall to Wall.

– Vi ville se om det är möjligt att gestalta erotik så att publiken kan känna av den, säger Joanna Wingren.

I den lilla klädbutiken på Albertsgatan ryms det högst 12 personer i publiken. Lamporna är tända. Det finns inga ridåer, väggar. ­– Vi började fundera kring temat genom prostitution, säger Sonja Ahlfors. Men vi kunde inte diskutera prostitution utan att ens nudda vid offerproblematik, makt, våld och sex, och det var vi inte så intresserade av den här gången. Vi ville utgå från lust. Ögonbindlar

Interaktiva skavanker Två dockor som framställer skådespelarduon används frekvent. Eftersom de avbildar riktiga människor blir också de självupplevda felen, skavankerna, äkta.

– Det är svårt att vara skådespelare om man inte vågar vara ful på scenen, men på scenen är man ändå ful som skådespelare. Inte som sig själv. I föreställningen visas också det jag velat

034 • studentbladet • juni tjugohundratolv

dölja, mitt personliga jag görs synligt, säger Ahlfors.

Wall to Wall är närmare en slags gemensam performance än en traditionsenlig pjäs. Det är interaktion utan att publiken deltar. Förutom genom att titta och låta bli. Genom att känna.

”Kvinnoteater” Både Ahlfors och Wingren tycker att det finländska teaterklimatet släpar efter i att ha genusperspektiv.

– Det finns väldigt få teatergrupper som uttalat behandlar feminism, säger Ahlfors.

– Då vi år 2001 grundade Subfrau och gjorde en dragking-workshop, var det många på Teaterhögskolan som tyckte att det var äckligt eller vulgärt med kvinnor som gör sig till män. Män som spelar kvinnor anses ofta vara roligt och det används ofta som ett roligt inslag.

Kvinnor som spelar män anses ha andra undertoner. Från den tiden har det nog gått lite framåt, säger Wingren och Ahlfors. ­– Det är lätt hänt att man marginaliseras som kvinna inom teatern, man gör ”kvinnoteater” istället för bara teater. Idag har vi ändå en trogen publik som söker upp våra föreställningar.  Subfrau: Nordisk teatergrupp, grundades

2001 på grund av brist på jämställdhet inom skådespelarutbildningen och teatervärlden. subfrau.net

Blaue Frau: Den finländska delen av

Subfrau, grundades 2005 och består av skådespelarna Joanna Wingren och Sonja Ahlfors. Arbetar med teman som kön, genus, könskonstruktion och jämställdhet. blauefrau.com

Drag King/ Drag Queen: Utforskar det motsatta könet och dess kroppsspråk, attribut och sociala koder.

SÅ ...kan det gå.

MÅNADENS KLASSIKER En journalist och en komiker tipsar om sina klassiker.

FA CUP-finalen 1979 Peter Nyman, nyhetsankare Jag beslöt mej för att

inte välja en helt vanlig klassiker, det vill säga bok, film eller motsvarande. Min klassiker är FA CUP-finalen år 1979 med Arsenal mot Manchester United då Arsenal vann matchen. Jag var 13 år då och några år tidigare hade jag börjat heja på Arsenal, efter att ha besökt min kusin i London.

Arsenal hade inte vunnit något mästerskap sen 1971, med andra ord på flere år. Inför matchen hade vi spelat fotboll hela dagen med min bästis, som hejade på Manu, vilket gjorde det hela ännu bättre. Vi kollade också på matchen tillsammans. Den var redan nära slutet och läget var 2-0 för Arsenal när Manu plötsligt gjorde 2 mål till och läget var jämt. Unde de sista matchminuterna avgjorde Arsenal spelet med ett fantastiskt mål och tog mästerskapet.

Det var en händelse som visserligen inte representerar det som anses som klassisk kultur men som utlöste en massa energi, förenade miljoner i världen, och var den första wow-erfarenheten för mig. Och det som gjorde det så fint var att jag hade stått bakom Arsenal redan innan de vann, och inte först efter mästerskapet.­ f o t o m a r k us l e h t o

”Han ser rolig ut, låter rolig, är homosexuell och jag tänkte bara att vad är det där.”

Naken av David Sedaris André Wickström, standupkomiker Min klassiker är en

bok som är skriven av david sedaris . Den heter Naked men finns även översatt på svenska med namnet Naken. Det är en bok som innehåller korta historier, varav vissa är fiktiva och vissa handlar om Sedaris själv.

Jag såg honom första gången på Conan O’ Brianshown för jättelänge sen och tänkte att vad är det där för en lustig figur. Han ser rolig ut, låter rolig, är homosexuell och jag tänkte bara att vad är det där. Så jag blev tvungen att köpa hans bok för att få reda på det. När jag började läsa Naked, gick jag till ett café men det blev bara pinsamt. Jag hatar nämligen folk som läser böcker och skrattar högt, det blir liksom en känsla att ”så himla roligt kan det väl inte vara”. Men det var det. Och jag har faktiskt köpt alla hans böcker sen dess, dom är så roliga. 

Heidi Haapanen

juni tjugohundratolv

•

studentbladet

•

035

GÅ Veni,vidi, vici?

HATPRAT Full av skit snuskkuk vad jag hatar alkohol. Det är verkligen roten till allt ont.

Se på länder som Förenade Arabemiraten, Saudiarabien och Iran. Alla av dem har flere invånare och större bruttonationalprodukt än Finland – och alla har förbjudit alkohol helt och hållet. Poängen är självklar: absolutism leder till fertilitet och rikedom. Vem vill inte ha sådana saker? Jag påpekar att Finlands ekonomi växte väldigt mycket då matti vanhanen – en fertil absolutist som inte festade med sprit utan med en ugnspotatis – var statsminister.

Pengar och flere barn är inte den enda nyttan av att hålla sej från flaskan. Alkohol är illa för ishockey (och annan idrott också). Se nu på kanadensarna som bara dokade och härjade och klarade sej helt skit. Om man inte dricker har man bättre chanser att vinna världsmästerskapet – och inte blamera sej efteråt med att ramla ner för trappor och sånt. Många idrottares karriärer har farit illa på grund av såsen. Satan också. Man kan inte bara doka om man vill vinna, jävla idioter.

Dessutom sku människorna komma närmare gud om de inte sku dricka, eftersom gud helt tydligt skrev i bibeln ”Man kan inte att vad än man gör ska bara doka om man man inte dricka vin (eller öl eller sprit heller). vill vinna, jävla Människorna sku vara idioter.” fertila, rika, altruistiska världsmästare i kontakt med gud om de bara sku sluta det där satans dokandet.

Och det kan de ju inte göra själva.

Alkoholen är så stark att den har vunnit till och med många professionella idrottare.

Varför är knark förbjudet men alkohol tillåtet? Varför gör man ens skillnad mellan knark och sprit? Hellre sku jag tillåta till exempel hemohes än alkohol. Alla som super förlorar sina viktiga matcher och blir utslagna potentiella rattfyllerister, våldtäktsmän och mördare. Usch helvete.

Det är ingen liten grej: vem som helst kan förändras totalt på några timmar och bli en blodtörstig apa. Vill vi på riktigt ta den risken? Här krävs det faktiskt statlig repression för människornas eget bästa.

Sluta doka och börja vinna!  Usch herpessmittad

A. Hater

036 • studentbladet • juni tjugohundratolv

Be Young framtidsforskningsinstitutet vid

Åbo universitet ordnar konferensen Be Young den 6-8 juni på Mauno Koivistocentret i Åbo. Syftet med konferensen är att uppfatta och skapa nya framtider utgående från ungdomars, vuxnas och beslutsfattares perspektiv. Konferensen är avgiftsbelagd, men tredje dagen är gratis. Då ordnas en paneldiskussion om ungdom och framtid samt en frågestund (på finska) där framtidsforskare svarar på publikens frågor. 

Fanny Malmberg

Projektifest den 8–10 juni ordnas DIY-festivalen Projektifest på Brinkalas

innergård i Åbo. Festivalen är ett samarbete mellan Alakulttuuribaari Turkuun -projektet och Kirjakahvila. Huvudartisterna är brittiska punkbänden Lost Cherrees och Liberty. Förutom musik ordnas det en zineworkshop med tillhörande doklumentärfilm i ämnet, samt ”speed date for punx & queers”.  Fanny Malmberg

Åbotipset

Åbos godaste glass Minns du känslan av sommar som exploderade i läpparna och pirrande fortplantade sig längs nervtrådarna? På glassbaren Nuvole Gelateria i Åbo finns den känslan – i varje slick.

Popcorn. Smurf. Cheesecake.

Att välja rätt smak i Nuvole Gelateria är lika svårt som att komma ihåg vad stället heter. De smarriga bergen av italiensk glass får salivproduktionen att leka Niagarafallet varje gång man äntrar det lilla caféet i Hansa-husets bottenvåning.

Redan namnet på stället lovar en smakupplevelse utöver det vanliga. ”Gelateria” betyder glassbar på italienska och ”nuvole” står för moln. Det är ingen falsk marknadsföring – att äta den krämiga gelaton känns som att fylla munnen med de vackraste av himlavalvets cumulusar, stratusar och cirrostratusar.

Jordgubbe smakar faktiskt jordgubbe, choklad för tankarna till kall kaksmet och pistage är en munorgasmframkallande fusion av fredagssnacks och en varm dag på stranden.

Det är magi i en paffbägare. Ljuva drömmar inkapslade i grädde och frost.

På Åbo torg finns fem glasskiosker, men inte ens tillsammans lyckas de överträffa Nuvoles läckerheter.

Fastän molnglassen inte delas ut i speciellt stora portioner stillar den de mest sadistiska av sötsug. Gelaton innehåller nämligen mindre luft än vanlig finsk lösglass – som för övrigt smakar våt paff efter att man har förlorat sin Nuvole-oskuld.

Det märks också att den italienska glassen inte är producerad i någon Minns du din första kyss?

anonym fabrik där arbetarna snyter sig i smeten. Den har karaktär. Den har själ. Ibland smakar gelaton himmelskt, ibland är den bara supergod – men de kyliga kaloribomberna har alltid skapats med kärlek av samma glada sydlänningar som hojtar ”ciao!” när man lämnar stället. ”Ciao!” svarar man, med en röst som skälver av välbehag. Och precis som ”aloha” betyder hälsningsfrasen lika mycket ”hej då” som ”hej på dig”.

Eller, vilket är mest passande i det här fallet, ”vi ses”.  Benjamin Knopman

Faces med kulturproducenterna

HYLLNINGEN f o t o e mm a jo w i k s t r ö m

Till gammalt

Novias kulturproducenter inledde våren i slutet av

april med en Faces-festival i miniatyr på Medborgartorget i Helsingfors. Trots det sovjetklingande namnet på platsen var stämningen på topp, vädret soligt och omgivningen fylld av musik. Faces har ordnats sedan 1997 i Raseborg, och kom nu för första gången till Helsingfors för att låta helsingforsare njuta av festivalen som ordnas i juli.

- Helsingfors behöver flera gratis utomhusevenemang, och vi vill definitivt göra det här till en årlig tradition, säger börje mattsson , grundaren till Faces.

Ordnandet har varit en utmaning för kulturproducenterna. I undervisningen ingår att planera ett evenemang, men hittills har det endast skett i teorin.

- Det är ju så klart helt annat att ordna ett evenemang på riktigt, som till exempel att ordna säkerheten, säger katarina pada , som är PR-ansvarig. stella kurtén , som är säkerhetsansvarig, uppger att allt gått lugnt till.

- Människor har varit på picknick, dansat och nyfikna som hört musiken har kommit för att kolla vad det är som pågår.

På endagsfestivalen spelade bland andra Puuttuvat, Franky B Magic och Backyard Boogie. 

Under våren känns det som om en och annan

Edit Lindblad

Kamp om mästerskap – men inte i hockey SELL Student Games tävlades 17–20 maj. I år ordnade

Aalto-universitets studentkår tävlingen tillsammans med Aaltos idrottsförening. Flera tusen studerande deltog i evenemanget och det tävlades i 15 olika grenar.

Några plock bland resultaten: I lagsporterna var det Aalto-universitetet som tog segern i männens innebandy och Tartu universitet i kvinnornas kategori.

I volleyboll vann Tallins tekniska högskola i männens kategori och Tartu universitet kvinnornas. I fotboll gick segern till Klaipeida universitet i männens kategorin.

Tävlingen är en avslappnad studentidrottstillställning vars värdskap varierar mellan SELL-länderna (Suomi, Eesti, Latvija, Lietuva).

Heidi Haapanen

börjar få lite extra energi för att gå igenom sina skåp bara för att konstatera hur mycket man har lyckats lagra allt från saker, kläder till kärl och så vidare som man inte använder. Det är kanske därför loppis blir så poppis alltid när solen vaknar från sin vintersömn.

Den 5–6 maj ordnades Energifabriken-evenemanget för femte gången på Kabelfabriken i Helsingfors - ett veckoslut ägnat åt återvinning.

Utställarna var ekologiska företagare av olika slag. Därtill fans det en stor avdelning dit folk kunde föra till exempel sina egna kläder för någon annan lycklig själ att fynda bland. Inget loppis direkt, men återvinning av bästa slag och en möjlighet för ekosmåföretagare att synas. Och så fina hantverk som var gjorda av återvunna material!

Den 12 maj ordnades det en allmän städdag och hela Helsingfors ”Att ge bort något förvandlades till ett som är prima var stort lopptorg: man fick ställa upp sakerna som ännu för några var till salu var som generationer se- helst, bara man inte dan något mycket lämnade något efter sig i slutet av dagen. sällsynt” Sådana här gårdsloppisar är mycket mer allmänna i resten av Europa, men i Finland känns det som om det finns något som får människor tycka att nytt är det det lönar sig skaffa och inte begagnat ”skräp”, i synnerhet om man talar om lite äldre människor. Att ge bort något som är prima var ännu för några generationer sedan något mycket sällsynt, då det lilla man hade var bättre att spara, bara för säkerhets skull om man sen någon vacker dag skulle behöva det. Men så är det inte riktigt lägre idag.

Dessutom är gårdsloppisarna utmärkta för människor som inte har möjlighet att hoppa i sin bil och köra någonstans längre till ett lopptorg.

UFF hade också en kampanj då allt såldes för småpengar, och som tur hade jag själv just tömt mina skåp för det var en hel tygväska med saker som jag hittade där. Det vara bara tillfälligt jag fick mer utrymme i mina skåp, men det är inte så farligt eftersom jag fick klädskåpet förnyat för småpengar. 

Heidi Haapanen

f o t o Al e x a n d r a Ni e mi juni tjugohundratolv

•

studentbladet

•

037

SE Tills du ser i kors.

En halshuggen Frodo Skitig fantasy och supersmart pusslande i retroskrud. Studentbladet berättar vad du ska göra eller inte göra istället för att studera. t e xt b e n j a m i n k n o p m a n

De fantasyklyschor som den piprökande professorn från Oxford skapade med Trilogin om Härskarringen har blivit våldtagna, halshuggna och hackade i småbitar. Alvjungfrun Arwens och utbygdsjägaren Aragorns pryda pussande har ersatts av incestuöst doggy style-knull i Game of Thrones – den vansinnigt hyllade HBO-serien som punkterar alla tindrande ögon med en vitglödgad svärdsspets av skitig realism. Och som om det inte räckte spinner polska Cd Projekt Red vidare på taggtråden med The Witcher 2.

Det nattsvarta fantasyrollspelet om monsterjägaren Geralt av Rivia har redan gått varmt på datorskärmarna i ett år. Till alla Xbox 360-ägares glädje dyker den intrigstinna sagan nu också upp till krysslådan, i förlängd och förfinad version. The Witcher 2, som är baserat på andrzej sapkowskis Wiedźmin-noveller, börjar på en plats där Frodo aldrig skulle sätta sina ulliga fötter: en möglig jävla fängelsehåla. Därifrån går startskottet på en resa som lämnar konkurrenterna blodiga i dikesrenen. Inom loppet av några timmar har den vithårige anti-hjälten Geralt hunnit vänslas med en välsvarvad magikerkvinna, blivit anklagad för kungamord och flytt undan spelhistoriens överlägset snyggast animerade drake.

Därefter öppnas de norra konungadömena upp i all

sin blodstänkta prakt. Vi får stifta bekantskap med en värld som sjuder av undertryckt missnöje och rasism.

Där de en gång så nobla alverna tvingas leva som terrorister i skogarna eller sälja sina spensliga kroppar på sjaskiga bordeller. Där dvärgarna har trängts ihop i slummen och sliter som djur vid blåsbälgarna för att smida vapen åt sina bödlar. Och där någon till råga på allt mördar kung efter kung, samtidigt som rikena står på randen till ett fullskaligt krig.

Mitt i allt detta finns Geralt. Med sina övermänskliga krafter och sin genetiskt förbättrade kropp blir han snabbt en avgörande pjäs i det världsomspännande ränkspelet. Likt en annan rollspelshjälte, Commander Shephard i Mass Effect-trilogin, kan han vara både ond eller god, brutal eller medlande, svartvit eller gråskalig.

Men där alla fria val i Biowares rymdopera kulminerade i ett intetsägande magplask till slutsekvens löper Cd Projekt Red linan ut. Deras hantverk är, trots småbuggar och aningen för linjär nivådesign, inget mindre än en dyngvåt dröm för alla fantasyälskare med fäbless för smuts. Det är både kompromisslöst och vrålsnyggt, nördhumoristiskt (”piece of lembas!”) och strategiskt bråddjupt. Dessutom är Geralt av Rivias resa precis så där underbart vuxen som majoriteten av dagens machospel försöker – och misslyckas – med att vara.

Tolkien vrider sig i sin grav, men inte av skam. Han försöker frenetiskt skrapa sönder kistlocket – för att också få rumla runt i The Witchers 2:s underbara, underbara värld.

They Breathe

Fez

Windows

Xbox 360 (Xbox Live Arcade)

Spel: The Witcher 2 Format: Xbox 360 och Windows J. R. R. Tolkien vrider sig i sin grav.

Välkommen till årets märkligaste sim-

Betyg: 5/5

Betyg: 3/5

tur. I They Breathe får vi följa en sorgsen groda som dyker genom en översvämmad skog, där Alien-influenser och darwinistisk överlevnadskamp målas upp med en artwork á la sven nordqvists Pettson-böcker. Om någon nu tänker ”åh, får man träffa den gulliga kissemissen Findus?” är svaret emellertid nej. I stället kryllar svenska The Working Parts halvtimmeslånga vattengympa av bisarra monster som tagna ur de febrigaste av feberdrömmar.

Du kommer aldrig att se älgar på samma sätt igen.

038 • studentbladet • juni tjugohundratolv

Fez är tre saker:

Betyg: 5/5

1) En konstig arabisk hatt.

2) Ett konstigt litet spel om en pixelgubbe, Gomez, som har förmågan att rotera sin supermysiga 2D-värld och lösa dimensionskrossande pussel av modellen ”herregud, vad smart!”.

3) 273,45 megabyte kärlek.

Pandora’s Tower Wii

Betyg: 3/5

Efter sex år av svettiga tennismatcher, värkande

svärdsarmar och krossade tv-skärmar har det blivit dags för Wii att pensionera sig. Tyvärr är Pandora’s Tower inte den storslagna svanesång maskinen förtjänar. Sagan om en pojke som måste samla monsterhjärtan åt sin veganflickvän – som i sin tur måste äta de bultande knytena av muskelvävnad för att inte förvandlas till ett slemmigt tentakelvidunder – är en briljant idé. Spelet, däremot, blir trots inspirationskällor som Devil May Cry, Shadow of the Colossus och The Legend of Zelda aldrig mer än en hyfsad, och hyfsat tråkig, stilstudie i monsterslakt.

SE Med egna ögon.

FILM t e x t li n n h i e lm

Burton kan bättre

Betyg: 2/5

Inte mycket att skratta åt

Dark Shadows Regi: Tim Burton I rollerna: Johnny Depp, Eva Green, Helena Bonham Carter, Bella Heathcote

LOL Premiär 15.6 Regi: Lisa Azuelos I rollerna: Miley Cyrus, Douglas Booth, Demi Moore

Dark Shadows baserar sig på en

LOL är ett populärt uttryck som

gammal TV-serie. Både tim burton och johnny depp ska ha varit stora fans av serien då den sändes på 1970-talet och försöker nu visa historien för en helt ny publik i en film med utvalda karaktärer och berättelser därifrån. Om det fungerar? Inte helt.

Filmen berättar om hur Barnabas Collins (Depp) blir förhäxad av häxan Angelique (eva green ) för att han vägrar älska henne. Han blir förvandlad till en vampyr och inlåst i en kista i tvåhundra år. 1972 råkar några byggarbetare gräva upp honom och han letar upp sina ättlingar i Collins-släkten. Men tyvärr har Angelique också hållits vid liv från 1700-talet, och hon är inte speciellt glad att se honom.

Problemet med filmen är att Burton

inte riktigt verkar veta om han vill göra en komedi eller ett familjedrama. Skämten, som främst bygger på Barnabas svårigheter att anpassa sig till 1970-talet, är av varierande kvalitet och gapskratten uteblir. De dramatiska scenerna är i sin tur lite råddiga och överdrivna.

Men filmen har även ett annat, mycket större fel: Det känns som om man sett det förut. Burton och Depp samarbetar för åttonde gången och även om båda är mycket talangfulla artister känns kombinationen något uttjatad. Big Fish, som enligt mig är Burtons absolut bästa film, var hans enda under 2000-talet där Depp inte medverkade - vilket säger mig att om de ägnade sig åt separata projekt skulle de nog kunna överträffa detta blodfattiga spektakel. 

betyder laugh out loud (skratta högt) och som främst används av yngre tonåringar på Facebook. Just denna målgrupp riktar sig också filmen LOL till, men även om dagens ungdom ofta beskylls för att vara dum tror jag skaparna av denna film har underskattat deras intelligens.

Filmens huvudroll, den rebelliska sextonåringen Lola (kallad Lol), spelas av den tidigare disneystjärnan miley cyrus . Hon har uttalat sig mycket om att hon hoppas att denna film ska få biopubliken och kritikerna att sluta se henne som en liten flicka och börja behandla henne som en vuxen skådespelerska (Miley är 19 år gammal).

Med andra ord hoppas hon att LOL för henne ska vara som Mean Girls var för lindsay lohan . Men då Mean Girls var en smart, rolig och numera kultförklarad ungdomsfilm är LOL en pinsam och otrovärdig katastrof.

Handlingen är löjeväckande. Lola är kär i sin bästa vän Kyle (douglas booth ), som spelar i ett band, har justinbeiber-frisyr och har en sträng pappa. De blir ihop och gör slut om vartannat. Lolas mamma (demi moore ) har en affär med Lolas pappa trots att de är skilda och börjar sedan dejta en

Betyg: 1/5

polis minst 15 år yngre än hon själv. Mor och dotter har ett nära men stormigt förhållande.

Men trots att både handlingen och manuset är usla är det värsta ändå Miley själv. Hon verkar inte sätta några känslor i sin roll och får därför Lola att verka väldigt osympatisk. Dessutom bevisar hon inte på något annat sätt att hon vuxit upp än att hela tiden använda otroligt urringade kläder. Så nej, LOL kommer nog inte att bli en framtida Mean Girls – och Miley Cyrus kommer INTE att bli en respekterad skådespelerska. 

BÖCKER

Mysigt och mindre mysigt T e xt L e n a T ö r n r oos

Ensamma hjärtan och hemlösa hundar är ett bra och lättsamt förslag på sommarläsning. Vi får möta storstadstjejen Rachel som plötsligt får ärva sin mosters stora hus med tillhörande hundstall på den engelska landsbygden. När hon lämnar sitt fina jobb och sin välbärgade pojkvän för att ta tag i allt det juridiska kring arvet, finner hon snabbt sympati för människorna som brinner för hundstallet samt för själva hundarna. Även om detta är en så kallad feel good-bok så finns det en djupare kärna i handlingen. De hemlösa hundarna visar på en kravlös lojalitet för människorna i sin omgivning som går hem både hos Rachel och hos läsaren. Man får också bekanta sig med andra personer som jobbar med, eller på annat sätt kommer i kontakt med hundstallet. Alla dessa har långt ifrån felfria vardagar och deras karaktäristiska drag charmar läsaren.

I stora drag får vi följa hur en person som kastas rakt in i en ny tillvaro tvingas ifrågasätta sina värderingar och uppskatta livet på ett annat sätt. Även om hundarna är i huvudroll i berättelsen vågar jag påstå att denna bok också underhåller de icke hundfrälsta. Som sagt, glad och trivsam sommarläsning.  Romanen

Ensamma hjärtan och hemlösa hundar Lucy Dillon Svensk översättning av Ann Björkhem (orginaltitel Lost Dogs and Lonely Hearts) Bonnier Förlag 453 sidor

13-årige judepojken Otto ­Ullmans liv är fängslande och egenartad. I boken Och i Wienerwald står träden kvar återger Elisabeth Åsbrink en sann historia om en pojke som tog sig till Sverige för att komma undan nazismen.

Otto och hans föräldrar finner vardagen i Wien till belåtenhet. Men år 1938 då judehatet tilltar ser många föräldrar att det enda som kan rädda deras barn är flykt och emigration. Sverige tillåter invandring av runt hundra judebarn, Otto Ullman är en av dem. Han får en plats på ett barnhem i Skåne och blir jordbrukarlärling. Han brevväxlar flitigt med familjen hemma i Wien och det är den korrespondens han mottog som Åsbrink har utgått från i sin berättelse. Åbrink ger läsaren en stor del av den politiska bild som vid tidpunkten ägde rum i Sverige. Antisemitismen präglade till stor del också det svenska samhället och Åbrink ger tankeställande perspektiv på den historia som kom att skrivas där under andra världskriget.

Att Otto småningom finner en god vän i Ingvar Kamprad och kommer att bli en av hans första anställda på Ikea ger historien ytterligare en intressant förgrening.

För boken Och i Wienerwald står träden kvar fick Åsbrink Augustpriset 2011 och den är verkligen ett säreget dokument av den rasism som också nådde Sverige.  Skildringen av den

Och i Wieneerwald står träden kvar Elisabeth Åsbrink Natur & Kultur förlag 331 sidor

mars juni tjugohundratolv

•

studentbladet

•

039

HUS-sidan är studentkårens informationssida som ingår i varje nummer av Studentbladet.

Sidan sammanställs av HUS informatör, e-post tiedottaja@hyy.fi.

Läs styrelsens första delårsrapport!

Vad har styrelsen gjort i år? Titta vår delårsrapport! Rapporten kommer på svenska så snart som möjligt på http://www.hyy.fi/styrelsen. Du kan redan hitta den på finska på http://prezi.com/iobvsixmsrbo/hyyn-hallituksen-osavuosikatsaus-1-42012/

HUS enkät till studerande med familj HUS kartlägger vilka problem studenter med familj möter på universitetet och i samhället. Avsikten med enkäten är att få fram fakta och kunskap om hur man kunde förbättra livssituationen för studerande med familj och främja deras studier. I Finland har det överlag forskats väldigt lite i studerande med familj och deras situation, så enkäten kan ge forskningsresultat som är väldigt värdefulla också på riksplanet. Delta, så hjälper du samtidigt också dig själv!

Ansökningstiden för stipendier för att slutföra pro gradun pågår, sista ansökningsdagen är 15.6.!

Vårens ansökningstid för stipendier för att slutföra pro gradun pågår som bäst. Ansökningstiden går ut den 15.6.2012 kl. 15.00.

Under den här ansökningstiden kan du ansöka om stipendier som kan användas inom juli-december 2012.

Delegationsval 2012 Nästa delegationsval vid Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS) halls 6.7.11.2012.. Förhandsröstningen hålls on 31 oktober och 1 november.

Vid HUS delegationsval väljs studentkårens högsta beslutande organ, delegationen, som har 60 medlemmar. Delegationen beslutar bland annat om studentkårens budget, stadgar och köp och försäljning av fastigheter.

Dessutom utser delegationen studentkårens presidium, styrelsen, generalsekreteraren och chefredaktören för Ylioppilaslehti.

Röstberättigade är alla HUS medlemmar, alltså närmare 30 000 studerande vid Helsingfors universitet. Man kan utnyttja sin rösträtt i sammanlagt 14 vallokaler på Helsingfors universitets fyra campus och i Helsingfors universitets filialer i Lahtis och Vasa. Valresultatet blir klart under valvakan i Gamla studenthuset (Mannerheimvägen 3) sent på onsdagskvällen den 7 november.

Alla studentkårsmedlemmar kan ställa upp som kandidat. Läs mer: www.hyy. fi/val

Föreningar, anmäl er till öppningskarnevalen!

Måndagen den 3 september hålls universitetets inskription och öppningskarnevalen.

Enligt rektors beslut ges ingen undervisning på eftermiddagen, så alla vid universitetet kan om de vill delta både i inskriptionen kl. 12 och i öppningskarnevalen kl. 14-18.

Föreningar som verkar inom HUS och universitetets olika enheter kan delta i karnevalen och presentera sin verksamhet för tusentals studerande. Det här är en utmärkt möjlighet att skaffa nya ivriga medlemmar till föreningen! Anmälan görs med följande e-blankett före 27.8 kl. 12: https://elomake.helsinki.fi/lomakkeet/28242/lomake.html?rinnakkaisloma ke=ilmosvenska2012.

På öppningskarnevalen blir det förutom föreningspresentationer också annat mångsidigt program, bl.a. uppträder de körer, orkestrar, teatergrupper och idrottsföreningar som verkar inom HUS. Om er förening eller grupp vill uppträda på karnevalen ska ni ta kontakt med HUS sakkunnig-producent Ville Sinnemäki direkt (ville.sinnemaki@hyy.fi, 050 537 2831). Öppningskarnevalen fortsätter på kvällen med öppningsfest i Gamla studenthuset.

Mera information om hela dagens program finns på HUS webbplats i augusti!

Stipendiet för att slutföra pro gradun är riktad till grundexamensstuderande. Stipendiet erbjuder studenter en möjlighet till att i lugn och ro slutföra sin gradu på en av universitetets forskningsstationer. Stipendiet omfattar en eller två veckors vistelse inklusive kost och logi på forskningsstationen i Hyytiälä, Kilpisjärvi, Lammi, Tvärminne eller Värriö.

Mer information om stipendiet samt om ansökningsförfarandet hittar du på Alma (på finska): https://alma.helsinki.fi/ doclink/64937

HUS sommarekonomiguide ger information om studenters uppehälle under sommaren Fick du inget sommarjobb? Vill du studera på sommaren?

Det går att studera även på sommaren och med tillräckliga studieprestationer är du berättigad till studiestöd. Kravet för att få stöd är 5 studiepoäng per stödmånad. Studier som genomförs under perioden 1.615.9 räknas som sommarstudier. Du kan också ansöka om studiestöd för att skriva din gradu.

Det är inte lönsamt att lyfta endast bostadstillägg i och med att det beaktas som en hel stödmånad. Kom ihåg att man i de flesta utbildningsprogram kan använda sammanlagt 55 studiestödsmånader.

Om du inte fått jobb till sommaren och inte heller har möjlighet att avlägga studier, kan du söka utkomststöd från socialbyrån i din hemkommun. Utkomststödet är den bidragsform som man tar till i sista hand.

Utkomststödet är en behovsprövad förmån och även studielånet räknas som inkomst under stödmånaderna, oavsett om man har lyft lån eller inte. Praxis vid Helsingfors stads socialbyrå har varit att studerande förpliktas att lyfta det som möjligen återstår av studielånet före utkomststöd kan beviljas. Studielån som beviljats för läsåret kan lyftas ut fram till den 31:a juli.

Mera information om studenters utkomst under sommarmånaderna hittar du i HUS sommarekonomiguide.

Biblioteket flyttar hämta dina lån i tid!

Under våren och sommaren 2012 flyttar tio enheter vid Campusbiblioteket i centrum in i det nya huvudbiblioteket i Kajsahuset på Fabiansgatan.

De enheter som flyttar kommer gradvis att stängas, de första i början av maj. Endast Minerva på Brobergsterrassen håller öppet hela sommaren. Böckerna börjar packas ner redan i mars, men biblioteken kommer att hålla öppet med förkortade öppettider sålänge som möjligt. Följ med packningstidtabellen och låna dina böcker för sommaren i tid!

Flyttningen är den största i bibliotekets historia: 1,5 miljoner volymer (29 km böcker och tidskrifter) skall packas, flyttas, packas upp och ställas på hyllan under våren och sommaren. Vi beklagar olägenheten som flyttningen medför!

Kajsahuset öppnar den 3 september 2012.

Välkommen!

Information om flytten och packningstidtabellen: www.helsinki.fi/bibliotek/huvudbiblioteket/ Öppettider: www.helsinki.fi/bibliotek/centrum/ombiblioteket/oppettider

Kom ihåg!

HUS servicebyrå har stängt 21.6 - 27.7.

Under denna tid kan du rikta dina frågor till studentrådgivningen. (http://www. helsinki.fi/svenskaarenden/shb/studentradgivning.htm) Läsårsdekaler delas ut fr.o.m. 1.8.