STBL 06/2012

SEPT

Studentbladet Nr 6/2012 Sedan 1911

STUDERANDE , LÄS KVALITETSTIDNINGAR FÖRMÅNLIGT !

Stbl.fi är död, länge leve stbl.fi!

Välj mellan Hufvudstadsbladet, västra nyland, Borgåbladet och Östra Nyland.

För att få studierabatten ska du studera, bo i eget hushåll och vara högst 29 år gammal. Studierabatten begränsas till sex år.

Ange läroanstalt, numret på ditt studiekort samt födelseår när du tecknar din prenumeration.

NYHET! I prenumerationen ingår nu också tillgång till e-tidningen, e-tidningsarkivet och tidningsappar för pekplatta och smarttelefon.

Besök vår nya webbplats.

Förnyade kalenderfunktioner, lättare navigering, snyggare, sexigare. Bättre. stbl.fi

STUDENTBLADET • SEPTEMBER 2012

Ledare

00:06 sorters mänskor – de som får ångest då hösten kommer, och de som ser det som en nystart.

Själv har jag alltid hört till de föregående, till dem som faller i dvala under vinterhalvåret och bara blommar upp till sommaren.

En stor del av den här sommaren tillbringade jag i Helsingfors, där jag upptäckte en massa nya ställen.

Caféer, showrooms, affärer och utställningnar har ploppat upp som svampar i, ja, regnet. Det ordnas festivaler, restaurangdagar, loppisdagar, you name it.

Folk verkar ha fattat en viktig grej – man kan inte bara vänta på att andra ska hitta på nånting coolt. Man måste själv bygga den stad, det samhälle, man vill leva i.­ I det här numret av Stbl har vi snackat med unga och driftiga mänskor som har vågat ta initiativ för att skapa nånting nytt. Det går att starta ett företag vid sidan av studierna. Det är möjligt att göra karriär via sin blogg. Det finns en tro på att kunna påverka.

På tal om att påverka, min goda vän Patty som bor Kanada berättade om nåt rätt inspirerande: Studerandena i landet har på sistone varit missnöjda med en planerad höjning av terminsavgifterna, men regeringen stiftade en undantagslag för att förbjuda demonstrationer. Folk var ändå förbannade och kringgick förbudet genom att ordna online-demonstrationer, där man via Det finns två

Vintersömnen får vänta Nu finns ingen tid för höstdepression.  i da h e n r i k s s on c h e f r e da k tör

När jag blir frågad vad det bästa

FW:

Vägen är min egen 

P a u l in a ni c k s t r ö m

med att gå pilgrimsvandringen genom Spanien var, vet jag inte vad jag skall svara. Kanske var det stunden då jag bestämde mig att gå den 1006 kilometer långa vägen från Sevilla till Santiago de Compostela. Eller också var det första gången jag hörde någon önska mig en bra resa, ropandes ”Buen Camino!” efter mig. Eller kanske det bästa var då jag efter att ha varit ensam i över en vecka träffade en kvinna från Schweiz och vi ordnade ett pastakalas i ett gammalt kloster. Det kunde också ha varit stunden då jag sjöng heliga visor och lagade choklad med katolska munkar, eller när jag tappade bort mig och måste lifta tillbaka till vägen. Är jag ändå tvungen att välja ut en enda sak, så är det stunden då jag kände fullständig frihet. Under den tredje dagen klättrade jag upp för en sluttning så brant, att jag måste klänga mig i rötterna som stack upp från marken för att komma upp. På toppen

sociala medier kom överens om ett visst klockslag då alla samtidigt gick ut på sina egna balkonger med kastruller och stekpannor för att högljutt visa sitt missnöje.

Snacka om att ta saken i egna händer.

Läs en nyhetsanalys från Kanada på sidorna 22–23.

Vi bjuder också på alster av våra medarbetare i Afrika, Thailand och London.

Idag lanseras (förhoppningsvis) dessutom vår splitternya webbplats stbl.fi. Meningen är att det här ska bli en sajt där du med några klick kan hålla koll på vad som händer i din stad, i din student- eller studerandeorganisation, vilka pjäser eller konserter det lönar sig att se och hurdana erbjudanden du som studerande kan få på olika evenemang.

Kanske sommarens slut inte markerar slutet på allt det roliga. För hösten är – på riktigt – fylld av spännande händelser. (En av dem är förstås kommunalvalet, och hur osexigt det än låter så är det ett relativt lätt sätt att påverka.) Kanske vintersömn ändå är för mumintroll.

Det finns två sorters mänskor – de som vill ha förändring, och de som gör något åt saken. Jag vill åtminstone höra till den senare kategorin.

Kan vi inte utse det här till förändringens höst? 

såg jag mjuka, buktande sierror så långt ögat kunde nå. Jag skulle vandra över dem, över dem och längre. Två veckor senare satt jag uppe vid krucifixet som markerade att jag kommit halvvägs i min vandring och tittade bakåt på sierrorna. Jag hade hälften bakom mig, men jag hade fortfarande lika mycket av äventyret kvar. Där åt jag min frukost och konstaterade att det var den godaste frukosten i mitt liv. För den smakade frihet.

Av alla jag mötte frågade jag varför de bestämt sig för att vandra vägen. Svaren varierade, liksom människorna jag träffade. 63-åriga niel från Canada svarade "because I like it” medan 22-åriga pablo från Caséres ville bli en man. För 88-åriga pedro var vandringen en livsstil, han stannade inte ens för att pissa, utan bara drog ut snorren ur bunten på shortsen och uträttade sitt ärende i farten. 50-åriga sergio från Italien ville hitta en vän, isabella och raol var på sin smekmånad och 27-åriga

från Portugal ville respektera Jesu lidande. ursula från Schweiz var en 67-årig krigare, självständighetens kämpe, som ville tillbringa tid med sig själv. Min förebild för alltid. Jag frågade dem, eftersom jag ville försöka förstå varför jag själv vandrade. Allt hade börjat som en cool grej som jag skrivit på min gör-före-du-är-30-lista.

Då jag den sista morgonen vandrade in i Santiago de Compostela såg jag på katedralens torn med blandade känslor.

Om jag startade utan frågor, hade jag nu funnit mina svar. Bortsett från ålder, nationalitet eller orsak, finns vägen till för oss alla, men alla gör den till sin.

Vägen är min egen, det är en upplevelse som också i fortsättningen kommer att leda mig framåt och som ingen kan ta ifrån mig. benjamin

Skribenten jobbar med försäljning och marknadsföring på Klockriketeatern och var på pilgrimsvandring i somras.

chefredaktör & ansvarig utgivare Ida Henriksson 050 563 4790, chefred@stbl.fi Redaktionssekreterare Heidi Haapanen 050 501 7331, red@stbl.fi Grafisk formgivare Jan Rosström grafiker@stbl.fi

Nordens äldsta studenttidning • Årgång 101

Redaktionen Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • Redaktörer i Åbo Benjamin Knopman, benjamin.knopman@helsinki. fi, Fanny Malmberg, fmalmber@abo.fi • Redaktör i Hfors Edit Lindblad, edit.lindblad@helsinki.fi • AnnonsFÖRSÄLJNING Oy Nordinfo Ab / Mats Almqvist, 040 548 5316, mats.almqvist@nordinfo.fi • AnnonsMATERIAL stbl@nordinfo.fi. Annonser bör lämnas in senast tio dagar före utgivningsdatum. • Kansli, adressändringar, PRENUMERATIONER 045-8759759, kansli@stbl.fi • Utgivare Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) rf. Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • Generalsekreterare Jenny Skoglund, ­045-8759759, kansli@stbl.fi • Ordförande Staffan Björkell, 040 773 3979, staffan.bjorkell@helsinki.fi • Styrelse Staffan Björkell, Peter Sjöholm, Jonas Öhman, Elias Vartio, Danica Vihinen, Henri Lohilahti, Richard Sundman, Hannes Wallin, Sofia Julin, styrelsen@stbl.fi • Tryckeri KSF Medias tryckeri, Vanda • UTGIVNING 2012 Studentbladet utkommer fem gånger under vårteminen 2012 och fyra gånger under höstterminen 2012. Tidningen sänds till medlemmarna i ÅAS, SHS, ASK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i HUS och AUS. En prenumeration kostar 20 euro för övriga studerande, 40 euro för icke-studerande, 45 euro inom Norden och 55 euro utanför Norden. Upplaga: 12 000 (2 st Abi-nummer á 14 000). Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material.

Foto Pärm OCH sid 14–18: Janne Kaske • Sandra vill oftast bli fotad ur en lägre vinkel för att se längre ut.

Ansikte mot ansikte Verk ur Kuntsis stiftelses och Swanljungs samlingar. Utställningen visas på Kuntsi museum för modern konst i Vasa 12.5.2012 – 27.1.2013. Ansikte mot ansikte bygger på idén om ansiktet som kommunikatör av känslor, som en symbol för ärlighet och för mötet med även svåra saker i livet, konfrontation och godkännande.

STUDENTBLADET • SEPTEMBER 2012

Start

SEPT

MÄNNISKAN DU Jagar en hjärtinfarkt 6 HOJ Rösta – du har inget val 8 VI Så startar du eget företag 10 Design på fem tums höjd – Sandra Hagerstam 14

Se tre av verken på sidorna 9, 19 och 27.

SAMHÄLLET NU Politiskt härjande bakom varje universitetsslant 20 Val i sikte! 21 Studentprotester och lönnsirap 22 Tvivelaktiga landaffärer 24 Favorit i repris 26

LIVET NAM Sommar på burk 28 GÅ Edens förbjudna äpple 30 GUL Hur många studiepoäng ger en sits? 32 SE Där det finns barn finns det solsken 35 UT Äventyrsturism för några slantar 36 JO Månadens klassiker 37 SE Recensionerna 38

DE Våra medarbetare i september.

Liselott Lindström, skribent Liselott har just flyttat till Wales för att studera krig- och konfliktjournalistik vid Swansea University. Övar i smyg på vessan på att säga cheers mate och thanks love.

Första gången jag fiskade upp en gädda var nu i september! Sen fick jag genast två till.

Jag vill att det ska bli det minst regniga året i Storbritanniens regnigaste stad Swansea.

Janne Kaske, fotograf Janne är proffsgolfare, ursprungligen från Borgå men bor numera i London där han extraknäcker som fotograf. Både hans flickvän och hans favoritgitarr heter Sandra.

Första gången jag fick en systemkamer a i handen för ungefär två år sen var jag så hjälplös att det är svårt att tro att fotograferandet nuförtigen är mitt sidojobb.

Jag vill att Pink Floyd ska komma över sina inre konflikter och göra en reunion-turné!

Helena von Alfthan, skribent Helena skriver gratis på bloggen Fager Dam och i tidningar om hon får betalt.

Hon bytte kläder fem gånger om dagen när hon var liten, men har aldrig haft någon lust att bli modedesigner.

Drömyrket är att vara prinsessan Diana och shoppa nya kläder varje dag.

Första gången jag åkte utomlands regnade det två dygn i sträck. Jag såg Kolmården och Stockholm med ett stadigt grepp om paraplyet.

Jag vill bo i Helsingfors. Tölö 4 life.

Paavo Arhinmäki, kulturoch idrottsminister Paavo var inte närvarande då denna tidning producerades.

Möt månadens studerande.

DU

T E X T o c h F O T O B e nj a min Kn o pm a n

Johan Nordström, 25, vet inte vad ordet fritid betyder.

Han driver två företag, jobbar nästan all vaken tid och försöker mellan varven bli klar byggmästare från Novia i Ekenäs.

– Jag har inte varit på en enda sits sedan jag började skolan, säger han.

Jagar en hjärtifarkt

låter Johan Nordströms liv som en mardröm.

En vanlig dag för honom börjar när de flesta av Stbl:s läsare fortfarande sover sött – eller ännu inte har gått och lagt sig. Klockan sex stiger Johan upp, rastar sina två hundar, drar på byggoverallen och sätter sig i en paketbil med texten ”Snickar Nordström” målat på sidan.

Sedan jobbar han till klockan sju på kvällen.

Och sedan byter han om och fortsätter arbetsdagen på gymmet Active Sport Club, som han driver tillsammans med sin flickvän Heidi Jormanainen.

– Jag har hållit på sedan jag blev klar snickare från Karis yrkis 2006, säger Johan Nordström och lutar sig tillbaka i kontorsstolen i ett sällsynt ögonblick av vilopuls.

– Gymmet startade vi 2010, i juni. Studierna till byggmästare gick jäkligt bra första året. Noll kurser underkända. Då jobbade jag i medeltal 160 timmar i månaden.

Med tiden har den siffran klättrat stadigt uppåt.

Pappersarbetet har ökat och byggjobben hopar sig.

Just nu har Snickar Nordström projekt på gång i Esbo, Ekenäs och Korpo.

– Jag får förfrågningar hela tiden. Jag borde kunna säga nej, men ... I början får man slita lite så kan man kanske ta det lugnare i framtiden. Därför studerar jag inte på heltid just nu. Jag borde egentligen bli klar i januari, men jag är redan ute i arbetslivet så det är inte bråttom.

För de flesta

Har du någonsin semester?

– Vi var i Turkiet en vecka på våren.

Det var den första semestern sedan ...

Han tänker efter en stund.

– ... Jo, 2009 var jag i Åre en vecka, tror jag. På tre år har jag alltså haft två veckor ledigt. Så länge det är roligt fungerar det, men man borde egentligen hitta någon slags balans.

Hur känns det att jobba så hårt?

– Nog finns det stunder då man blir slut.

Ibland skulle det vara skönt att komma hem klockan fyra och bara kasta sig på soffan utan att behöva bry sig om något. Men jag vet inte om jag kan leva så. Dessutom är det en helt annan sak att vara sin egen chef än att jobba på ett stort företag, där man sliter hårt och inte får något privat.

Många studerande har ekonomiska problem. Hur ser din ekonomi ut?

– Jag har försökt hålla mig inom inkomstgränserna så att jag också kan lyfta studiestöd. Det är rent ut sagt skit att man inte får förtjäna hur mycket som helst.

Först är ungdomarna villiga att jobba, att betala skatt – och sedan får vi inte göra det.

Hur aktiv är du i studielivet?

– Jag har inte varit på en enda sits sedan jag började skolan. På helgerna brukar jag försöka ha ledigt och då vill jag inte supa bort dem. 

HOJ Samlade staffanismer.

Rösta – du har inget val Sommaren, eller den långa våren, är över och hösten

är på allvar här igen. Och med den förstås det nya läsåret. Nya studerande bekantar sig som bäst med studierna, sina studieorter och inte minst det studieliv de har att erbjuda. Gulisintagningarna rullar på och snart har unga, pigga och framåtsträvande människor än en gång inlett en av livets mest kreativa tidsperioder, nämligen studietiden. Studietiden är förmodligen så inspirerande på grund av alla spännande miljöer, alla intressanta utmaningar och alla lockande friheter den bjuder på.

Också Studentbladet har en hel del intressant att bjuda på i höst. Rykande fräscha nummer av papperstidningen förstås men också en ny och sällsynt snärtig webbplats som lanseras i dag. En webbplats som vi alla involverade hoppas kommer att locka studerande till sig, en webbplats som ger ett mervärde åt tidningen och sist men inte minst en webbplats som blir ett begrepp bland svenskspråkiga studerande. Stbl.fi kommer att rocka fett och det endast på ett musklicks avstånd – valet är förstås ditt.

Ett annat val som är ditt är det förestående kommunalvalet. Ett val som har stor betydelse för

studerande och ungdomar. En del av besluten som fattas i kommunfullmäktige har anknytning till studier på sätt eller annat och största delen påverkar studieorten och närmiljön.

Färska undersökningar visar att allt fler kommunfullmäktigeledamöter är pensionärer eller företagare, människor som rätt så fritt kan disponera över sin tid. Och det är inte så konstigt, ett engagemang i fullmäktige kräver tid. Hur som helst behöver också vi studerande någon som jobbar för oss i fullmäktigesalarna.

Det är viktigt att alla hittar sin kandidat, en kandidat som brinner för de saker du själv brinner för. Då är det mer sannolikt att snacket omsätts i handling och att engagemanget blir helhjärtat. Och vill du att ledamöternas engagemang ska vara det så finns det bara en sak att göra. Rösta! 

Staffan Björkell Skribenten är ordförande för Svenska Studerandes Intresseförening r.f. - SSI.

Dags att fatta egna beslut?

Då du fyller 18 år beslutar du själv om dina ärenden. Också om dina penningärenden och försäkringar.

Då det är dags att fatta egna beslut hittar du praktiska råd på adressen: op.fi/memo

Mask (detalj) Finland, f. 1980 Harri Niskanen, César Baldaccini (1921-1998) Encyclopedia of men, part 1: A Man from the North Plast x 50of x 11 cmDesign and Architecture Aalto 50 School Art, Verk ur Kuntsis stiftelses och Swanljungs Department of Design samlingar.

Utställningen visas på Kuntsi museum Fashion and Clothing Design för modern konst i Vasa 12.5.2012 – 27.1.2013 Verket är en del av MoA '12

MÄNNISKAN

Foto Juha Mustonen

VI Gör det själv.

Så startar du eget företag Att starta ett eget företag är ingen dum idé i dagens osäkra arbetsklimat.

Men hur förvandlar man sitt businesskoncept till en verksamhet som genererar positiva siffror på bankkontot varje månad?

Företagsrådgivaren Heikki Ilmasti förklarar. att företagande är svårare än det egentligen är, säger Heikki Ilmasti, som arbetar på företagsservicecentret Potkuri i Åbo. Till honom och hans kolleger kan aspirerande företagare gå för att pitcha koncept samt få gratis rådgivning och hjälp med att komma igång.

– Det första du måste ha är en businessidé. Vad tänker du göra, vilka mål lägger du upp för din egen framtid? Vi hjälper dig med det mesta här på Potkuri, men idén måste du komma på själv.

Enligt Ilmasti brukar det ändå inte råda någon brist på visioner.

– Ibland blir vi tvungna att bromsa våra kunder.

Vi påminner dem om att man inte kan göra allt på en gång, att man måste ta en sak i taget.

foto Potkuri

– Människor tror ofta

Lönar det sig?

En viktig fråga som Potkuri kan svara på är om businessidén alls är lönsam. Finns det ett behov av dina tjänster i regionen? Finns det tillräckligt med potentiella kunder?

Om svaret blir “ja” är det bara att gå vidare. Potkuri – eller motsvarande tjänst på din ort – hjälper dig med att göra upp lönsamhetsberäkningar, en verksamhetsplan och slutligen också med att grunda ditt företag.

– Själva grundandet är den enklaste biten. Pappersarbetet är avklarat på en halvtimme, säger Heikki Ilmasti.

010 • studentbladet • september tjugohundratolv

såvida det inte är ett bokföringsföretag du planerar att starta, säger Ilmasti. Satsa i stället på att hitta en duktig bokförare. Bokföraren är ditt företags viktigaste affärskompanjon, näst efter kunderna.

Kunderna är allt

Ingen startpeng för studerande När du grundar ett eget företag får du en startpeng från staten för att klara de första kämpiga månaderna. För att få startpengen måste du arbeta hundraprocentigt med företaget. Sidobusiness räknas inte, och om du lyfter studiestöd uteblir också startpengen.

Att vara studerande är ändå inget hinder för att ge sig in i företagsvärlden, menar Ilmasti.

– Vi har många exempel på framgångsrika företag, speciellt inom IT-branschen, vars grundare har kommit direkt från skolbänken. Men det lönar sig att ha någon form av arbetserfarenhet inom det verksamhetsområde man planerar att satsa på.

Om man inte har ett rejält starkapital sedan tidigare måste man anhålla om ett banklån. En annan viktig uppgift är att hitta en bokförare som kan sin sak.

– Du behöver inte rådda med bokföringen själv,

Kunderna, ja. Heikki Ilmasti förklarar att det är där allt slutligen står eller faller. Oavsett hur duktigt du sparar kvitton, marknadsför dig själv eller lägger undan besparingar för framtiden, kommer din verksamhet obönhörligt att skrumpna ihop och dö om kunderna saknas.

– För de flesta är det största problemet att de inte har tillräckligt med kunder. Allt annat brukar ordna sig, säger Ilmasti.

Livet som företagare är förstås aldrig lika tryggt som att vara exempelvis statligt anställd. Det finns alltid ett element av risk med i bilden. Trots det tvekar Heikki Ilmasti, som själv är ex-företagare, inte att rekommendera tillvaron.

– Företagande är ett mycket bra alternativ i dag när en säker, långvarig arbetsplats efter studierna inte är någon självklarhet. Som företagare skapar du din egen arbetsplats.  Benjamin Knopman

Hattmakarna får kunder via skolan

Visste du...

– I motsats till den pågående slit-ochsläng-kulturen gör vi inte engångsprylar, utan något som kommer att hålla i en lång tid, säger Gunst.

Trots att det ledande skiktet i landet gärna skulle se flera unga företagare, är egenföretagandet en tuff bransch.

– Mervärdesskatten på 23 procent gäller givetvis också hattar, vilket gör priset högre och skrämmer bort en hel del kunder. Under vårt skolprojekt kommer vårt företag ändå att vara så litet att skatten inte berör oss just nu, säger Kallioniemi. 

...att en tredjedel av alla som startar företag i Finland är invandrare eller har invandrarbakgrund? Helsingin Sanomat skriver att de invandrarbarn som har gått i finländska skolor hör till landets flitigaste entreprenörer i dag. De har goda språkkunskaper, är välutbildade och deras företagsidéer sträcker sig längre än till de traditionella kebabkioskerna och pizzeriorna. BK

Text och foto: Edit Lindblad

och Hanna Gunst ska starta sitt eget företag som en del av studierna i Helsingin palvelualojen oppilaitos (Helpa) där de studerar till modister. Projektet drivs av föreningen Ung företagsamhet, som vill uppmuntra unga att starta eget.

– Det är väldigt bra att ett helt år går åt till företagande, arbetet blir mycket mer på riktigt. Dessutom är ett eget företag ett av de få möjligheterna att försörja sig med som modist, om man inte vill jobba på exempelvis teatrar, säger Kallioniemi.

Kreativa företag borde enligt Gunst värderas högre.

Eleonoora Kallioniemi

Kreativa företag borde enligt Gunst värderas högre.

Mat för hela veckan får ditt liv att fungera bättre.

Så beskriver ekonomistuderanden Rasmus Kevin från Åbo sitt företag Mat till fyra.

Konceptet är enkelt: de som prenumererar på tjänsten får en kasse med recept och tillhörande ingredienser för hela veckan hemskickad till sin dörr.

När magen kurrar är det sedan bara att plocka fram ett recept, öppna kylskåpet och börja kocka.

Företaget har i dag två heltidsanställda, men expanderar hela tiden stadigt.

– Jag hoppas själv att hela Finland kommer att känna till Mat till fyra, och att alla de stressade mammor som finns där ute börjar använda sig av kassen för att få livspusslet att gå ihop, säger Kevin.

Om kombinationen företagande och – En tjänst som

”Jag hoppas själv att alla de stressade mammor som finns där ute börjar använda sig av kassen för att få livspusslet att gå ihop.”

studier har han endast gott att säga.

– Går det åt skogen har du inte förlorat något. Går det bra så, ja, då har du lyckats med ditt mål och kan ha ett jobb du trivs med resten av livet.  Benjamin Knopman september tjugohundratolv

•

studentbladet

•

011

VI Gör det själv.

Hjälp med att komma på traven aktiebolag. ett nytt slags innovativt lärocenter i Esbo centrum, där nyföretagare kan få stöd av varan– Det blir mycket svårare att komma igång om man dra och lärare samt fördelaktig tillgång bland annat till måste jobba med annat vid sidan om för att få pengaarbetsrum, kontorsutrymmen och mötesrum. ­O skari flödet att rulla. Tiden och energin man har för att konNukarinen och Annina Cederström är bland de centrera sig på företagandet minskar.

Att de flyttade in i Inno Omnias utrymmen var tack första som fått nytta och glädje av att hyra utrymmen för sin verksamhet, då pilotprojektet med Inno Omvare god tur - en av deras före detta lärare frågade ifall nia är i gång. de var intresserade. I hyran för arbetrsummet ingår Nukarinen och Cederström är färdiga träartesaner konsultering och stödnätverk med mera, vilket kan från Omnia yrkesskola sedan några år tillbaka. Efter vara viktigt – i synnerhet i början. Annina berättar det jobbade de en tid för att samla in startkapital, efhur redan ansökningen, startpengen och skrivandet tersom de inte vågade ta lån. Under av verksamhetsplanen kändes som den tiden hade de möjlighet att utett stort steg, för att inte tala om allt Nattduksbordet Yöpinna veckla tanken om en egen business annat pappersjobb man blir tvungi designbranschen och ekologiska designat av Nukarinen vann en att göra. produkter blev den röda tråden.

– Om man väljer att göra allt i våras årets Ekodesign-pris Företaget o + m = g design tillsjälv går det enormt mycket tid till på Kierrätystehdas verkar smycken och ekologiska dede. Redovisning, nätsidor, marksignmöbler och inredningsföremål. nadsförning och så vidare – allt tar Nattduksbordet Yöpinna designat av Nukarinen vann i tid. I synnerhet om man inte kan något av det. Sedan våras årets Ekodesign-pris på Kierrätystehdas och har borde man ju ha tid för att tillverka produkterna, tilväckt intresse också på andra håll. lägger Nukarinen småleende.

Cederströms smyckeskollektion blev fortsättning De båda konstaterar att stödande verksamhet och hjälp för nya företagare är mycket välkommet och till hennes slutarbete och formgivningen fängslar blicken. Material har de samlat från auktioner och i borde tillämpas på flere skolor, fast kunskapen om form av donationer. själva verksamhetsformen inte ännu har spridigt sig Under sina studier har de i pratiken fått noll stöd elså brett. ler uppmuntran för företagandet.

– Inno Omnia har varit ett perfekt koncept för att – Det hade också hjälpt att komma igång om man komma igång och skulle säkert vara nyttigt för alla stuunder studierna hade haft haft kurser och undervisderande, men fortfarande känns det som om få även ning om det, tillägger Cederström. bland lärare är medvetna om det och hur det fungerar, Deras hälsningar till dem som drömmer om att starkonstaterar Nukarinen.  ta eget är att skramla ihop pengar eller ta lån för en tillräckligt stor summa – med andra ord mer än miText och foto: Heidi Haapanen nimibeloppet 2 500 euro som krävs för att grunda ett Inno Omnia är

Drömmen som sprack ett jobb, det är en livsstil. Detta fick Nora Tobiasson uppleva då hon öppnade designbutiken Naked på Stora Robertsgatan. Sedermera flyttades butiken från Roban till nätet, för att slutligen begravas helt senaste vår.

Att ha en butik kräver hårt jobb och mycket av det. Jag var där klockan 10– 18 sex dagar i veckan, jag hade inget annat liv. Jag slutade för att jag inte orkade mera, berättar Tobiasson.

Konkurrensen var inget som skrämde. Bland alla små designbutiker i Helsingfors centrum kunde Tobiasson ändå erbjuda något annat. Hon nischade in sig på unga nordiska designers och fick verksamheten att gå runt. Nätbutiker är mer konkurrensutsatta och man måste lägga ner stora summor på grafiker, domäner och betalningstjänster, och framförallt på reklam. Till slut lades Naked ner helt och hållet.

Men det var en bra upplevelse och Tobiasson lärde sig mycket.

Jag är sådan att har jag en dröm så gör jag vad som helst för att uppnå den.  Företagande är inte

Fanny Malmberg

012 • studentbladet • september tjugohundratolv

Trägen vinner Man ska inte räkna med att bli rik, åtminstone inte snabbt. Och alla samarbetspartners långt ifrån pålitliga. Men det är friheten som har lockat Linda Laaksonen till att bli egenföretagare.

T ext o c h f o t o I d a H e n r i k ss o n

sitt arbetsbod på en skönhetssalong i centrala Helsingfors och filar på en tjejs gelnaglar, de pratar och skrattar medan silvrigt damm fyller luften omkring dem. Det blir fransk manikyr i svart med silverpaljetter.

Linda Laaksonen är egenföretagare och jobbar som nageldesigner.

– I Sverige kallas såna som jag för nagelterapeuter, berättar hon, och visst får jag vara lite terapeut åt mina kunder. De sitter här ett par timmar åt gången, en eller två gånger per månad. Man hinner prata om mycket.

Det är lite humoristiskt, eftersom Laaksonen i tre års tid studerade socialt arbete och socialpsykologi vid Svenska social- och kommunalhögskolan. Hon Hon sitter vid

jobbade hela tiden vid sidan av studierna, men märkte så småningom att socialvården inte var nåt hon ville fortsätta med resten av livet. Så hon bytte bana och utbildade sig inom nageldesign – något hon pysslat med enda sen hon var liten.

– Det var hela tiden klart att jag ville starta ett eget företag. Då får jag själv bestämma allt, men måste också själv ta allt ansvar. Allting jag gör påverkar direkt det jag förtjänar.

Hon poängterar att det allra första man som ny företagare ska göra är att ansöka om startpenning från arbetskraftsbyrån. Startpenningen är ett slags utkomststöd som går direkt till företagaren.

– Själv fick jag kring 700 euro i månaden under det första halvåret. För det kunde jag köpa mat och betala räkningar då min affärsverksamhet ännu inte inbringade någon vinst. Man är dum om man inte ansöker!

Sen gäller det att hitta på ett namn för företaget och registrera det hos Patent- och registerstyrelsen, anställa en bokförare och fixa försäkringar. Efter att Laaksonen sommaren 2010 hade fattat beslutet att bli företagare, var hon i september klar med pappersarbetet och kunde hyra en plats åt sig och sitt företag Zenails i samband med en frisörsalong. Så var det bara att börja jobba.

Men allt har inte gått som smort, under sina två år i branschen har hon tvingats byta salong fyra gånger.

– Jag hade räknat med att det skulle ta ett år att få businessen att gå runt, men det blev inte riktigt så.

En del salonger hon har hyrt in sig hos har gått i konkurs, andra stängt av andra orsaker. Hon konstaterar att man aldrig som företagare ska lämna sitt öde i andras händer. Laaksonen har ändå fått hjälp av en jurist från Nyföretagarcentralen då det har behövts.

– Man kan och ska inte lita på alla. Men jag förlorar inte nattsömnen på grund av det, eftersom jag vet att mitt företags uppgifter är i skick. Visst kan det kännas ensamt ibland, men samtidigt befriande - bara man

”Jag hade räknat med att det skulle ta ett år att få businessen att gå runt, men det blev inte riktigt så.” sköter sig.

Nu har Laaksonen nyligen öppnat en salong tillsammans med en god vän och hoppas på att inte behöva flytta på ett tag. De erbjuder både frisörstjänster, ögonfransförlägningar, makeup och nagelvård. Laaksonen drömmer om att inom en snar framtid ha möjlighet att vidareutbilda sig också inom andra områden i skönhetsbranschen. Och hon har kunder som har följt henne sen dag ett.

– Det bästa är då kunderna är nöjda. Det betyder att jag har gjort nånting rätt. 

september tjugohundratolv

•

studentbladet

•

013

Design på fem tums höjd Ni vet hur kända mänskor alltid är större eller mindre än man tror.

När jag träffade Sandra Hagelstam förstod jag genast varför hennes blogg heter ­5 inch and up. Hon är mindre än bloggbilderna antyder.

Inte undra på att Sandra har blivit beroende av klackar, riktigt höga klackar på fem tum eller mer. Nu har det blivit hennes varumärke.

T ext H e l e n a v o n A l f t h a n F o t o J a nn e K a s k e

014 • studentbladet • september tjugohundratolv

ag har alltid haft mina klackar på mig, jag måste alltid ha mina klackar. Mina kompisar började skratta när de hörde namnet 5 inch and up första gången, det finns lite humor i det, berättar Sandra Hagelstam i telefon från London där modevecka är i full gång.

Jag undrar hur Sandra klarar av att ha så höga klackar hela tiden, om hon har några tips för dem som inte riktigt vågar sig på vrålhöga heels.

– Det är bra att ha skor med kil under eller platå.

Skorna som hör till Nelly-kollektionen, jag ljuger inte, de är på riktigt jättejättebekväma.

Sandra flyttade till London för att studera design i september 2009, och i februari följande år började hon blogga.

– Jag planerade aldrig att bli något via bloggen. Om man ser på de gamla blogginläggen så är de väldigt

enkla, ”här är mina nya skor”. Det var inget jättehårt försök, vilket läsarna kanske tyckte om.

Sandra Hagelstam har en egen stil, lätt att känna igen. Höga klackar – gillar hon en sko kan hon köpa två par i olika färg. Ibland lösa ponchon och pyjamasbyxor, ibland jeans och sporttröja. Alltid en känsla av storstad, också när bilderna är tagna på en finsk rågåker eller en marockansk strand.

En egen signaturstil kombinerat med studier i design ledde till drömtillfället – Sandra har fått designa en egen klädkollektion för nätbutiken Nelly. Allting började förra hösten när Sandra och en handfull andra bloggare flögs till Sverige för att blogga om Nellys produkter. Nelly.com säljer flera olika klädmärken, men har också sina egna kollektioner, ett koncept som nätbutiken Asos gjort stort i England.

– Vi var där en dag och stajlade olika outfits med

september tjugohundratolv

•

studentbladet

•

015

Sandras bloggtips:

- Försök ha fokus på din blogg. Vill du ha en modeblogg behöver du inte skriva allt som händer i ditt liv, du kan specialisera dig på skor eller runway-trender.

- Satsa på det du är bra på. Om du får fram att du är en duktig skribent eller bra på att ta bilder ser arbetsgivare potentialen i att jobba med dig. Bloggen kan vara din portfolio.

- Lita på din magkänsla och skriv om det du gillar, för du måste orka hålla på med bloggen. Bloggandet måste vara något som kommer naturligt, det går inte att tvinga fram.

Om du har en examen vet folk att de kan lita på dig, att du vet vad du gör. Det är lättare än att bara gå in i branschen med en massa idéer.

Nelly-produkter och fotade dem. Så ville de plötsligt tala med mig enskilt, de ville att jag som första finländare skulle designa en egen kollektion för dem.

Utbildad designer

Här fotas lookbooken för Sandras första klädkollektion – 5 inch and up x Nelly.

016 • studentbladet • september tjugohundratolv

Jag blir grön om nosen när Sandra entusiastiskt, med en massa ”det var helt super”, berättar om hur samarbetet med Nelly tog sin början. Det låter så enkelt, men förstås får man inte en egen klädkollektion bara genom att lite blogga om sina skor. Sandra har studerat design marketing på London College of Fashion och satsar allt på att jobba med mode.

– På Nelly visste de att jag studerade på en designskola. Om du har en examen vet folk att de kan lita på dig, att du vet vad du gör. Det är lättare än att bara gå in i branschen med en massa idéer.

Den studielinje Sandra gick hade både marknadsföring och design på programmet. Hon fick lära sig hur man designar en säljande klädkollektion.

– Vi började alltid våra projekt med att undersöka marknaden. Vi hade en uppgift, till exempel ”gör något med jersey”, ”gör något med sport”, och skulle se vad som redan fanns på marknaden. Jag märkte i jersey-projektet att det fanns en stor efterfrågan på kläder i ekologisk bomull, men alla produkter som fanns var tråkiga. Jag lärde mig att förstå vem jag designar för.

Skolan var hård, ibland fick Sandra jobba till sent på natten med sina projekt och lära sig vad det är att vara kreativ under tidspress. Vi bloggläsare märkte att skolan gick före bloggen, när det var som intensivast pausade Sandra 5 inch and up.

För dem som funderar på att studera design i London rekommenderar Sandra Hagelstam att först gå några kortkurser. Att komma in på designskola fungerar annorlunda än i Finland, och Sandra säger direkt ut att hon inte gillar det finska systemet med tunga inträdesförhör där alla sitter i timtal i en skolsal och gör samma uppgift.

– Inträdesförhör visar inte en kreativ mänskas fulla potential. I alla andra länder går du in på en två minuters intervju med din portfolio. I portfolion visar du vad du har gjort, det bästa du har gjort i ditt liv.

Sandra Hagelstam har alltid varit intresserad av mode, hon bytte kläder fem gånger om dagen som liten. Sandra växte upp på landsbygden i Sibbo, efter att

Jag ville studera mode, ­ vi har bra skolor i Finland men det finns inte så mycket möjligheter att specialisera sig.

ha tagit studenten i Borgå var det klart att hon skulle ut i världen.

– Jag ville studera mode, vi har bra skolor i Finland men det finns inte så mycket möjligheter att specialisera sig. Jag funderade på New York, Paris och London.

Jag kan inte franska och London var bara två och en halvtimme ifrån, så det blev London, berättar Sandra om beslutet att flytta utomlands.

Livet i London I vår fick hon sin examen och kan nu satsa fullt ut på bloggen och frilansuppdrag. Hon åker ofta hem till Finland för att träffa familj och vänner, när hon jobbade med Nelly-kollektionen provade hon kläderna på sin mamma och sin syster. Men London är hemstad för henne och pojkvännen Janne Kaske.

– Jag älskar London. Trots att det är en stor stad har jag inte blivit överväldigad, den har charm den här staden, det är som en by. Alla som flyttar till London är jätteambitiösa, de kommer inte hit för att hänga. Det är fräscht att vara omringad av mänskor som är motiverade och engagerade. Du kan komma hit och bli vad som helst.

Idag går det mesta att sköta via nätet, men Sandra tycker det har betydelse var man bor.

– Om jag skulle bo i Finland skulle jag missa en hel del kampanjer, ofta är det can you do it by tomorrow, kan du fixa det till imorgon.

Sandra har inte reklambanners på bloggen, men samarbetar med flera klädmärken. Hon ser det som värdefullt att hon redan under studietiden fått erfarenhet av modevärlden.

– Jag jobbar för tidningar och som stylist. Mycket av det syns inte på bloggen, men jobben har kommit via bloggen.

5 inch and up är också ett samarbete, Sandra tar inte själv sina outfitbilder.

– Min pojkvän tar mina bilder (också de här för Stbl!), jag tar de flesta som jag inte är själv med på. Många tror september tjugohundratolv

•

studentbladet

•

017

Sandras pojkvän Janne är mannen bakom kameran.

Många tror han är fotograf till yrket, men Janne är proffsgolfare.

Att välja material var det knepigaste.

Kollektionen fick inte bli för dyr, men Sandra ville att det skulle vara god kvalitet på materialen.

han är fotograf, men Janne är proffsgolfare.

Paret har varit ihop i sex år, kärleken har hållit igenom många utlandsvistelser.

– Janne har bott i USA, när han flyttade till Finland flyttade jag till London, skrattar Sandra.

Trogen sin stil Jag talar med Sandra om bloggavundsjukan, hur det kan se ut när man fyller nätet med bilder på nya skor och utlandsresor. Hur bloggen alltid är bara en liten del av livet. Sandra skriver inte om vardagsproblem, 5 inch and up handlar bara om mode och är alltid positiv.

– Bloggen är inte hela mitt liv, allt syns inte där.

Många bloggare tror de måste förklara sig och svara på negativa kommentarer. Man måste hålla bloggen separat från sitt liv.

Och Sandra vill gärna poängtera att hon jobbar hårt med sina projekt. Vi går igenom hur Nelly-kollektionen kom till.

– Jag började designa före julen, jag skickade moodboards till Nelly med en sportig, maskulin, enkel och skräddarsydd stil. Sen skickade jag skisser, jag har själv suttit och ritat alla skisser och valt material och färger. Nelly har stått för de tekniska måtten och ritningarna.

Sedan kom det stora lådor med modellexemplar som skulle prövas. Att välja material var det knepigaste. Kollektionen fick inte bli för dyr, men Sandra ville att det skulle vara god kvalitet på materialen. Att hitta rätt sorts läder tog tid.

– Stilen jag själv klär mig i och stilen som jag designar i är lite olika. Jag klär mig ganska enkelt, min

018 • studentbladet • september tjugohundratolv

designvision är mera speciell. Men det här är en kollektion som mänskor shoppar via min blogg, därför designade jag den mera i min egen stil. Till exempel gjorde jag en filtkimono för jag älskar ponchon.

Annat som finns i kollektionen är en stram kavaj, lösa tröjor, shorts, en stor kuvertväska och skor med jättehög kilklack. Allt i svart, grått, vitt och lila. Kläderna är användbara men samtidigt väldigt mycket mode. Sandras ambitioner lyser igenom i den asymmetriska klänningen Ringa som har öppna detaljer i midjan – inte en klänning för de fega. Men definitivt användbar.

– Jag drömmer om att starta mitt eget skomärke.

Signaturen skulle vara höga klackar, men kanske det måste vara några lågklackade par också, berättar Sandra om sina framtidsplaner. 

Agatannguag, 2002 (detalj) Tiina Itkonen (1968) Färgfotografi Verk ur Kuntsis stiftelses och Swanljungs samlingar.

Utställningen visas på Kuntsi museum för modern konst i Vasa 12.5.2012 – 27.1.2013

SAMHÄLLET

NU Aktuellt i när och fjärran.

Politiskt härjande bakom varje universitetsslant Tupéerna flyger och pappershögarna rasar då universitetens rektorer och högt uppsatta tjänstemän bråkar om hur många slantar ett visst universitet ska få. Begreppet kvalitet kan också tolkas ur helt olika perspektiv.

T ext E d i t Lin d b l a d F o t o I d a H e n r i k ss o n

ut pengar till universiteten är det mängden avhandlingar som avgör hur tjock penningbörsen blir. Det framkommer i Jarmo Kallunkis pro gradu om förändringarna i universitetsfinansieringen. Själv är Kallunki högskolepolitisk sekreterare på Finlands studentkårers förbund och avhandlingen utkommer i höst.

Bakom kulisserna förs hejdlösa bråk bland universitetsrektorer och andra högt uppsatta tjänstemän som sitter i finansieringens arbetsgrupper.

– Det syns givetvis inte, men självklart väcker finansieringen känslor. Eftersom vissa utbildningar kräver mer pengar än andra, blir det lätt så att någon känner sig fel behandlad, säger Kallunki.

Som ett exempel nämner Kallunki den medicinska fakulteten och handelshögskolorna, där de framtida läkarna förses med fem gånger större summor än handelshögskolorna. Fast det kanske känns självklart att en medicinsk utbilning kräver mera pengar än en handelsutbildning, är det ändå samma skattkista som rektorerna tävlar om.

Då staten delar

Dragkamp om kassaskrinet Universitetsfinansieringen präglas också starkt av politik.

- Finansieringsmodellerna byts ut vart tredje år, samtidigt som det tar tre år att få det gamla systemet att fungera.

I praktiken börjar man genast med en ny modell då den gamla börjat fungera.

Systemet är ständigt under arbete, säger Kallunki.

Finansieringsmodellerna varierar hela tiden, men det är ingen som bedömer hur de olika modellerna har fungerat.

– Det här är något som fattas både på nationell och internationell nivå.

Det förundrar mig att de här olika

I korthet

◆◆Jarmo Kallunkis avhandling fokuserar

på den ytterst politiserade universitetsfinansieringens ramar. ◆◆Bakom vartenda finansieringsbeslut bubblar ett starkt politiserande. ◆◆Det finns ingen som bedömer resultaten av de olika finansieringsmodellerna. ◆◆Kvalitet definieras på olika sätt.

Undervisningsministeriet betonar produktivitet och effektivitet, medan universitetet anser att kvalitet är lika med en bra undervisning och en välgjord avhandling.

modellerna inte bedöms genom giltiga kriterier.

Politiseringen syns också på undervisningsministeriets och universitetens vitt skilda åsikter om kvaliteten på universiteten. På Kallunkis vägg hänger diverse papper från ministeriet knappnålade.

– På pappren syns tydligt att kvalitet enligt undervisningsministeriet är lika med produktivitet, 45 studiepoäng om året är ett exempel på att ministeriet uppskattar mängd. Universiteten definierar däremot kvalitet genom exempelvis bra undervisning. De olika sätten att tänka krockar ofta.

Den nuvarande finansieringsmodellen har universiteten friare händer, som enklare själva får bestämma om pengarnas ändamål. Men den ökade friheten ökar också universitetens skörhet. I praktiken kan ett finländskt universitet gå i konkurs.

Före detta undervisningsminister Henna Virkkunen sade bland annat att staten inte skulle pumpa in pengar i ett skuldsatt universitet. I verkligheten skulle de ändå vara tvungna till det, men en universitetskonkurs är väldigt hypotetisk och inte något som vi behöver bekymra oss för.

020 • studentbladet • september tjugohundratolv

NU Aktuellt i när och fjärran.

Val i sikte!

Kommunalvalet närmar sig, vet du redan vem du väljer? Studentkårerna runtom i landet för kampanjer inför valet för att studerandes intressen ska uppmärksammas under nästa valperiod. Här summeras de viktigaste frågorna.

Viktiga datum

T ext F a nny M a l mb e r g

27.09

Åbo

Vasa

Helsingfors

i Vasa har ett gemensamt kommunalpolitiskt manifest som ska stöda studerandes rättigheter. Inför kommunalvalet kommer ÅAS att ordna evenemang där man ser till att det finns svenskspråkiga representanter i paneldebatterna.

Riina Lappalainen, generalsekreterare på ÅAS, berättar att den största utmaningen är att få folk att rösta, speciellt på en studieort som Åbo. Det är många som inte mantalsskriver sig på studieorten. Österbottningar brukar få stipendium från sina hemkommuner om de håller sig skrivna där, nämner Lappalainen som ett exempel.

Samordningsorganet för högskolestudenternas kommunala påverkan i Åbo kallas för Grupp 30 000. Fokus ligger på näringslivet och företagande. En målsättning är att öka sysselsättningen i Åbo genom minskad byråkrati och ökat stöd för företagare. I nuläget flyttar många till huvudstadsregionen efter avklarade studier på grund av bristen på arbetsmöjligheter i Åbo.

Bostadsbristen bland studerande är också ett centralt tema. Speciellt utländska studerande borde bli tryggade en bostad, här måste staden komma emot.

Dessutom vill man öka satsningen på hälsovården, och framförallt mentalhälsovården så att man kan förebygga psykisk ohälsa och minska antalet utslagna 30-åringar.

I Vasa har man

fokuserat på kollektivtrafik, motion och utveckling av stadens kampus som valteman inför kommunalvalet. Man önskar sig att kollektivtrafiken i högre mån skulle kunna tjäna studerande, genom reviderade rutter och tidtabeller. På motionsfronten skulle ett samarbete mellan ortens totalt sex högskolor vara önskvärt och staden har en viktig roll i att hjälpa till att realisera detta.

Ett av de största problemen Vasa har är att många studerande inte slutför sina studier där, utan byter studieort efter att ha tagit emot en studieplats i Vasa. Det är också få som stannar där över sommaren eller efter slutförda studier. Den offentliga sektorn har en viktig roll i att kunna erbjuda sommarjobb och praktik och därmed göra Vasa till en mer önskvärd stad att bo i.

Man önskar också att flera studerande skulle mantalsskriva sig i Vasa för att kunna öka påverkningmöjligheterna.

Studentforskningsstiftelsen OTUS

ÅAS och kåren

har på uppdrag av studentkåren vid Helsingfors universitet gjort en studerandebarometer för att kartlägga vilka frågor som är viktiga så här inför kommunalvalet. Sofia Lindqvist på HUS summerar de vitkigaste punkterna.

Kollektivtrafiken är en viktig fråga. Många vill ha bättre förbindelser och öka den tvärgående trafiken, så att man inte skulle behöva åka genom centrum för att komma ut till olika kampusar. Också cykelåkande är populärt och man efterlyser bättre anslutningstrafik för att kunna cykla mera.

Eftersom bristen på studentbostäder är stor och priserna på den privata marknaden skyhöga, är det givet att boendefrågor blir en het potatis i kommunalvalet i Helsingfors. Minst 10 % av studerandena har varit bostadslösa i två veckor eller mer under sin studietid. I barometern framgår det att många till och med kunde tänka sig dela en etta med någon annan, för att få en billig bostadslösning.

Tack vare barometern kan HUS föra fram de viktigaste punkterna direkt till politikerna. Just nu har de sammanställt tre fullmäktigemotioner för byggandet av fler studiebostäder, för att få HU:s centrumkampus bilfritt och för att förbättra den tvärgående trafiken mellan olika kampus. 

Nationell aktionsdag för Finlands Studentkårers Förbund (FSF) och SAMOK HELSINGFORS:

22.10

Paneldebatt inför kommunalvalet, medverkande: HUS, SHS, AUS, SAY, ASK, METKA, HELGA och LAUREAMKO. Mer info (från och med den 27.9) om HUS stadsprogram och kommunalvalet www.hyy.fi/staden ÅBO:

16.10

TYY:s miljöutskotts seminarium om lätt trafik

17.10

SF-klubbens och Grupp 30 000:s gemensamma kommunalvalsseminarium. Mer info: http://grupp30k.blogspot.fi/ VASA:

15.10

ÅAS och Politivas valdebatt

17-23.10 Förhandsröstning

28.10 Kommunalval

september tjugohundratolv

•

studentbladet

•

021

Studentprotester och lönnsirap text CA M I LLA HAAV I S TO i l l u s t r a t i o n e mi l w i k s t r ö m

Slagordet ”Charest, on s’en calisse!”, ungefär ”skit i Charest”, har ljudit på Montreals gator sedan februari. I början av september fick slagordet ett nytt innehåll, för i provinsparlamentsvalet förlorade premiärminister Jean Charest och hans parti Liberalerna mot Parti Québécois med Pauline Marois i spetsen. Skit i Charest alltså.

Han är ett minne blott. Nu är det Marois – Quebecs första kvinnliga premiärminister – som får spela huvudrollen i dramat. har visat föga intresse för den politiska oron och studentprotesterna i Quebec. Det har väl funnits annat att koncentrera sig på, så som eurokrisen och det annalkande kommunalvalet i Finland. Den skottlossning som ägde rum under Parti Medierna i Norden

022 • studentbladet • september tjugohundratolv

Québécois valvaka i början av september uppmärksammades ändå i flera medier även i Finland. Flera medier fokuserade då på partiets separatistka mål - nämligen att bryta loss Quebec från Kanada. Att gärningsmannen för skottdramat ropade “De engelskspråkiga har vaknat!” precis innan han tryckte av har bidragit till mediernas perspektiv.

Fokuset på partiets principiella strävan efter självständighet säger ändå föga om de egentliga dagsaktuella frågorna i Quebec. Premiärminister Pauline Marois­ har en hel hop politiska konflikter att lösa före hon kan börja fundera på referendum. En av de mest brännande konflikterna berör utbildning och den politiska oro som den förra regeringens planer på att höja terminsavgifter för universitet och yrkeshögskolor väckt i provinsen.

I Quebec har studerande vid de allra flesta institutioner för högre utbildning nämligen strejkat sedan februari. För att få slut på strejken och demonstrationerna stiftade den förra regeringen en undantagslag, lag nummer 78, som bland annat gjorde det olagligt för över 50 personer att samlas på ett och samma ställe. Så även om det handlar om en picknick i parken.

Det blev ett ramaskri bland studenter och många andra. De flesta valde att strunta i undantagslagen och samlas för demonstrationer i alla fall. Den äldre generationen som upplevt hur den politiska eliten på 1970-talet med våld försökte tona ner politisk oro drog paralleller mellan då och nu och räddes inte för att öppet visa sympati med den progressiva studentrörelsen.

Under försommaren var det var och varannan stadsbo som gick omkring med en röd tygbit på blusen för att visa sin solidaritet med proteströrelsen.

De största demonstrationerna samlade mellan 300 000 och 400 000 människor. Helikoptersurr och poliser i kravallutrustning som värvats från grannprovinser kom att prägla le Printemps erable, det vill säga Lönnsirapsvåren (en ordlek från le Printemps Arabe,

BREVET HEM

MAO LINAS SMILE Hej alla där hemma, och hälsningar

den Arabiska våren) men för det mesta gick det lugnt till. Det blev något av en sed för så väl studerande, familjer som pensionärer att gå ut på gatan med kastruller och slevar vid middagstid för en fridfull men högljudd åsiktsdeklaration. I många stadsdelar ljöd kastrullernas ljud varje kväll under flera månader. “I Quebec äter vi inte längre middag, vi demonstrerar” kom att bli en stående skämt under försommaren.

Många av dem som inte aktivt deltog i demonstrationerna visade solidaritet på annat vis. I stadsdelen Rosemont i Montreal ställde grannar exempelvis upp för varandra genom att erbjuda skjuts hem åt de kvartersbor som blivit förda till häkten utanför centrum. Även mitt i natten. Bättre så än att låta studerande ensamma promenera hem i mörkret, menade många.

Under vårterminen var det inte heller ovanligt att professorer ordnade seminarier och lektioner hemma hos sig så att medlemmar av den progressiva studentrörelsen kunde delta.

Händelserna fick en vändning i början av september då den förre premiärministern Jean Charest, även känd som Skitstöveln, förlorade provinsparlamentsvalet. Marginalen var dock liten och Pauline Marois kommer att leda en minoritetsregering. Det blir inte ett enkelt jobb. Frågan om utbildningspolitiken är svårlöst och relaterar till många större frågor. Quebec

har nämligen större sociala utgifter än de andra provinserna och är en av de stora mottagarprovinserna av federala pengar.

Det är inte alla som tycker att det är en god idé att oljepengar från Alberta går till studenter i Quebec, åtminstone inte då en stor andel av dem de facto kommer från Europa, främst från Frankrike. Det är här vi finner länken till separatismen. Trots att många, så väl inom Quebec som utanför, tycker att provinsen väl kunde vara självständig, så är det ekonomiskt omöjligt att genomföra. Provinsen skulle inte klara av att försörja sig själv, åtminstone inte med sitt nuvarande relativt välutvecklade välfärdssystem. Parti Québécois mål ligger således långt i framtiden.

Huruvida det nu blir slut på strejken är oklart.

Att en av proteströrelsens ledare, 20-åriga Léo ­Bureau-Blouin, blev invald i parlamentet och att provinsen får en ny premiärminister tonar möjligen ner behovet av gräsrotsaktivism. Eller också inte. Provinssen har nämligen en lång historia av civil olydnad.

Men åtminstone för tillfället, är det tyst på kampus. Så tyst att det nästan är svårt att koncentrera sig på jobb. 

från ett klibbigt Bangkok! I skrivande stund har jag hunnit studera drygt två veckor vid Kasetsart University. En del saker är ganska samma som hemma, men det mesta är mycket annorlunda. Den kanske största skillnaden är att här har alla skoluniform!

Universiteten har en gemensam standard; vit skjorta med svart kjol för flickorna och svarta långbyxor för pojkarna. Sedan har varje universitet eget bälte, egna knappar och en pins för flickorna och bälte och slips för pojkarna.

Man ska helst inte visa sig på campusområdet utan uniform, och på föreläsningarna är den obligatorisk. Därför uppstod ett litet problem när vi under orienteringsveckan skulle fotograferas för studiekorten, och få hade hunnit köpa alla uniformens beståndsdelar. Problemet gick ändå att lösa fick vi höra, för fotografen kunde modifiera bilderna i Photoshop. Det lät lite oroväckande.

Det här med uniform har ändå visat sig vara en bra grej. Hemskt praktiskt om mornarna, och mycket behändigt om man har svårt att hitta till skolan. Innan jag hade uniformen försökte jag ibland fråga om en viss buss går till Kasetsart. Oftast fick jag säga ”Kaset”minst fem gånger med olika betoning innan personen lyste upp. I thailändskan är nämligen uttalet otroligt avgörande. Med uniformen är det här problemet löst. Det är som att ha en skylt med texten ”om upphittad vänligen returnera till Kasetsart”.

Folk på gatan blir också märkbart förtjusta när man kommer trippande i uniform.

Till och med de mest snikna försäljarna försöker sällan ta rövarpriser av uniformutlänningar. Dessutom är uniformerna billiga, och om man bortser från petitesser som att det bara finns en slipslängd (läs slipskorthet) och damskjortorna är sydda i herrmodell, så är de riktigt bekväma. Hittills kan jag alltså inte klaga på mina studier i skoluniform. Borde kanske införas i Finland.

Studiekorten då, hur blev de? De onda aningarna visade sig vara befogade.

Fotografen hade konsekvent klippt in en stor kropp med välknäppta knappar för flickorna och rak slips för pojkarna. Dessutom hade han fixat till frisyrerna lite. Mitt hår var nästan helt bortsuddat, och jag hade fått en lite för kort hals när huvudet monterades på jättekroppen. Tydligen hade jag misslyckats med konststycket att inte le, för jag hade också fått en helt ny, allvarlig mun och en ny haka. Båda var lite större än de ursprungliga. När pappa fick se en kopia sa han uppmuntrande att det liknar självaste Mao Zedong.

Lina Winqvist Skribenten studerar vid Hanken och har åkt på utbyte till Kasetsart University i Bangkok.

Skribenten är gästande postdoc-forskare vid McGill universitetet i Montreal

september tjugohundratolv

•

studentbladet

•

023

Tvivelaktiga landaffärer I takt med att matpriserna steg år 2008 i samband med livsmedelskrisen blev land i sig en värdefull vara. Den globala efterfrågan på mark har rusat i höjden och tusentals människor tvingas lämna sina hem för att ge plats åt stora mat- eller biobränsleodlingar. Till investerarna hör stater, företag, pensionsfonder, aktiefonder – och universitet.

T E X T OCH f o t o Lis e l o t t Lin d s t r ö m i l l u s t r a t i o n j a n r o ss t r ö m

”Studerandena spelade en stor roll när de aktivt arbetade för att få universitetet att dra sig ur avtalet.”

Det globala fenomenet, på engelska kallat landgrab-

bing, håller på att bli ett av vår tids största problem. I utvecklingens namn köper eller hyr främst privata företag upp mark i utvecklingsländer med löften om att infrastruktur ska byggas och lokalbefolkningen sysselsättas. Enligt statistik från databasen landportal.info­­­­ är verkligheten ändå en annan. Den är en kamp om land mellan bönder och investerare.

– Situationen är hemsk. Påståendet att investeringarna skulle främja utveckling är bara en myt, böndernas rätt till land kränks, säger Anuradha Mittal,­ grundare och verkställande direktör vid den amerikanska tankesmedjan Oakland Institute, som har utrett landaffärer i Afrika.

Förra sommaren publicerade tankesmedjan en chockerande rapport. Företaget Agri Sol höll på att göra den största landaffären som hittills skådats i Tanzania. Företaget höll i samarbete med bland annat Iowa State University College of Agriculture and Life Sciences på att hyra sammanlagt 325 000 hektar mark i områdena Katumba och Mishamo, där de planerar att anlägga stora jordbruk.

Det enda som krävs skulle vara att flytta på de över 160 000 burundiska flyktingar som bor i flyktingläger på området. Flyktingar, som har bott där i över 40 år.

Som ersättning skulle familjerna få motsvarande 200 amerikanska dollar att starta ett nytt liv med. Till följd av all den uppmärksamhet och negativa publicitet fallet fick drog sig universitetet ur samarbetet med AgriSol i februari i år.

– Också studerandena spelade en stor roll när de aktivt arbetade för att få universitetet att dra sig ur avtalet, säger Mittal.

”Naming and shaming” viktiga medel En etisk klagan mot Agri Sols grundare och vd gick inte igenom, men däremot vann Oakland Institute ytterligare en delseger i augusti i år när Agri Sol meddelade att de inte kommer att hyra mer mark än de dryga 14 000 hektar de redan löst ut.

– Det var internationell mobilisering som stoppade vräkningen av 160 000 människor, säger Mittal.

Hon påminner att även om det kan kännas avlägset då landaffärerna händer i Afrika är det ofta företag från vår egen bakgård som är involverade. Myten om att det bara är Kina och Saudiarabien som roffar åt sig land måste utplånas. Också Storbritannien, USA och Sverige hittas bland topp tio gällande landinvesteringar.

Från vänster: Byborna i Kikundi i Tanzania vet inte vart de ska ta vägen om de tvingas flytta undan universitetets odlingar.

I bra landinvesteringar involveras invånarna och får bättre utkomst tack vare investeringen.

Korruption är ofta inblandat i landövertagningar. Med många mellanhänder blir den ersättning byborna får betydelselös. I Kikundi hade byns äldste blivit mutad, så han bekymrade sig inte över byns öde.

– Situationen är hemsk.

Böndernas rätt till land kränks, säger Anuradha Mittal.

Förutom Iowa State University har också andra, främst amerikanska universitet, pekats ut som involverade i landgrabbing. Den brittiska tidningen The Guardian skriver att bland annat Harvard och Vanderbilt kanaliserar pengar genom brittiska fonder som investerar i afrikansk mark. När tidningen kontaktade företaget som har hand om Harvards investeringsfonder vägrade de kommentera.

– Det är Harvards förvaltningspolicy att inte diskutera investeringar eller investeringsstrategier och jag kan därför inte bekräfta uppgifterna, sade en talesman till The Guardian.

Arvet efter kolonialismen Markägande i Afrika är en svår nöt att knäcka. Efter att länderna i Afrika blev självständiga övergick marken oftast i statens ägo, vilket innebär att staten i princip kan hyra ut mark som folk bor på men som invånarna inte har någon laglig rätt till. Det här hände Malitini Sheni och hans by Kikundi i Tanzania.

När Tanzania blev självständigt på 1960-talet gavs landet där de nu drygt 1000 invånarna bor åt ett ko­ operativ som skulle utveckla jorden och bruka den.

När de inte fyllde villkoren hotade staten ta tillbaka landet, och då hyrde kooperativet marken vidare till en professor vid det lokala jordbruksuniversitetet. Hittills hade byborna i Kikundi i decennier kunnat leva oberörda av strulet med marken, men nu ville professorn ha dem ur vägen. Där byn låg skulle han starta odlingar för universitetets räkning.

– Hans män har förstört våra skördar och bränt ner hus. När jag protesterade misshandlade de mig med träpåkar, berättar Malitini och tar av sig skjortan. På ryggen har han en stor knöl som minne av incidenten två år tillbaka. Han har svårt att gå, vilket gör att jobbet och familjens försörjning lider.

Byborna i Kikundi fick hjälp av en lokal organisation som hjälper bönder att kämpa för sina rättigheter och tillsammans tog de ärendet vidare till advokater. När jag träffade dem väntade de på rättegång.

Ett sätt att få bukt på problemet med landgrabbing är att informera afrikanska bönder om deras rättigheter och vad de kan göra om de behandlas fel, till exempel genom radioprogram. Också korruptionen i samband med landgrabbing måste motarbetas.

– Man kan märka att allt fler människor har insett problement med landgrabbing. Att informera och agera, det är vad vi alla måste göra, säger Mittal.  september tjugohundratolv

•

studentbladet

•

025

NU Aktuellt i när och fjärran. a n tt i n e n o iva a r k k i t e h d i t o y

Del av bottenplanet för det nya biblioteket i Helsingfors.

Betydligt snyggare i verkligheten.

Campus Allegro snart klart

Kajsaniemibibban togs i bruk

Nya hem för studerande

Alla utbildningar är snart inflyttade i det nya

Helsingfors univeristets nya huvudbibliotek

Hoas nybygge på Busholmen blir klart kring

campuset Allegro i Jakobstad. Om utrymmen samsas Mellersta Österbottens yrkeshögskola, Åbo akademis barnträdgårdsutbildning, Musikhuset och de två konstutbildningarna från Nykarleby.

Då inflyttningen är klar kommer campuset att inhysa 1300 studerande och anställda.

Campuset beräknas stå helt klart vid årsskiftet.

EL

öppnade sina dörrar den 3 september.

Biblioteket är inte bara något som glädjer studerande för att den samlar fler fakultetsbibliotek från centrumområdet under samma tak. Det är också ett exempel på snygg modern arkitektur som utnyttjats för att skapa funegrande och inspirerande biblioteksutrymmen i hela 9 våningar.

Det är sannolikt att även en eller annan turist tar sig in för att beundra lokalerna. Som kuriosa kan nämnas att biblioteket har 60 såkallade graduvagnar, som kan reserveras och lånas i 28 dagar. Därmed slipper man bära på böckerna hem och tillbaka.

HH

Knappt hann bläcket torka på den

FW:

Favorit i repris  m a r c u s r a n ta l a

nya studiestödslagsiftningen innan det är dags att reformera studiestödet igen.

Arbetet är i full gång och i slutet av året skall vi presentera våra förslag. Som ordförande för den förra arbetsgruppen är det intressant att nu som en ”vanlig” medlem av arbetsgruppen återigen diskutera studiestödets framtid.

Den nu aktuella arbetsgruppen fick sin början i regeringsprogrammet då man äntligen knöt studiestödet vid index. Då beslöt man också att reformera studiestödet så att det uppmuntrar till heltidsstudier och att studerandena snabbare blir klara.

Reformen ska dessutom genomföras kostnadsneutralt – vilket gör det hela till ett besvärligt nollsummespel.

Systemets problem är kända. Studiestödets reella nivå har sjunkit ordentligt, trots höjningen under förra valperioden.

Indexbindningen korrigerar detta – men det sker först 2014. Bostadstilläggets otillräckliga nivå är om möjligt ett ännu större problem – speciellt i huvudstadsregionen. Här var genomsnittshyran, i december 2010, 350 € (resten av landet 323 €) och endast 20 % av dem som lyfte bostadstillägget hade en lägre hyra än dagens maxtak på 252 €. Till studiestödshelheten hör dessutom studielånet vars användningsgrad är mycket låg. Endast 40 % av högskolestuderandena använder sig av lånet.

Trots skatteavdragssystemet har intresset för studielånet inte växt.

026 • studentbladet • september tjugohundratolv

september-oktoberskiftet. Studentbostäderna kommer att underlätta bostadssituationen kring huvudstadsregionen och erbjuda tak över ca 300 nya studerandes huvud.

Studentbostäderna ska erbjuda hem för studerande i olika livssituationer. För att skapa samhörighet kommer studerandena också att bli inbjudna för att planera de gemensamma utrymmena.

HH

Studiestödet är bara en del av helheten när det gäller att förkorta studietiderna. Att den studerande verkligen är i fokus i högskolorna, att det finns tillräckligt med flexibilitet och studiehandledning samt ett omfattande kursutbud inverkar på studietiden betydligt mera än vad studiestödet gör.

Visst, förbättringar görs och systemet moderniseras hela tiden – men nog finns det fortsättningsvis onödiga hinder i våra högskolor som i praktiken försvårar studierna. Ofta handlar det om attityder. Dem fick jag själv också uppleva i Åbo Akademi när jag efter en längre tid i arbetslivet gjorde mig klar år 2006. Utan mycket personlig vilja att faktiskt bli klar, några verkligen flexibla och fördomsfria professorer samt goda vänner som kände till systemet skulle det projektet aldrig ha lyckats.

Utgångspunkterna i den nuvarande studiestödsmodellen är bra. Nämligen ett studiestödssystem som sporrar till studier, är tillräckligt flexibelt så att plötsliga sjukdomsfall inte sätter käppar i hjulen, inte hämmar studentkårsaktivitet eller engagemang inom medborgarsamhället och ger en tillräcklig social trygghet. Det är också viktigt att man skall kunna jobba på sidan om studierna, det ger arbetserfarenhet och ett välkommet klirr i hushållskassan.

Jag har svårt att förstå dem som vill strängera inkomstgränserna – om man kan och vill kombinera studierna med jobb så skall det vara möjligt.

Pusselbitarna och de alternativa modellerna är många. I diskussionen har det bland annat slängts fram en modell med högre studiestöd i början av studierna medan tyngdpunkten senare förflyttas över till studielån, att skära ner antalet studiestödsmånader eller strängera kravet på studieprestationerna.

Samtidigt som det viktigt att diskutera alla möjliga alternativ skall vi minnas att den senaste reformen är mycket färsk – och vi ännu inte sett dess verkningar överhuvudtaget. Då är det klokt att börja nysta i den del som inte rördes (nästan) överhuvudtaget då – nämligen studielånet.

Den låga användningsgraden av studielånet är ett stort problem och vi måste hitta nya sporrande element – som gör att studerandena verkligen vill lyfta det.

Vi ska akta oss för att nedmontera de goda delarna av vårt studiestödssystem samtidigt som vi måste vara ärliga och konstatera att de ekonomiska utgångspunkterna är kärvare än på längre. Vi och de kommande generationerna får inte bli betalarna för dagens politik där den offentliga skulden växer oroväckande snabbt. Vi måste använda resurserna effektivare – därför ska vi vända på varje sten också när det gäller studiestödet.  Skribenten är statssekreterare och SFP:are

Uppenbarelse, 2007 (detalj) Sanna Leppä (1977) Blandteknik 44,5 x 34,5 cm Verk ur Kuntsis stiftelses och Swanljungs samlingar Utställningen visas på Kuntsi museum för modern konst i Vasa 12.5.2012 – 27.1.2013

livEt

NAM När det vattnas i munnen.

Sommar på burk Den regniga sommaren har fått våra skogar att späckas med bär och svamp. Blåbärsrisen dignar av feta bär, i grästuvor tränger sig kantareller och soppar fram och äpplen mognar som bäst i träden. Mycket av naturens nyttigheter går bra att frysa ner om man vill konservera en bit av sommaren, men ifall frysboxens utrymme är begränsat finns det även andra sätt att ta vara på godbitarna.

T ext o c h f o t o N a nn a S t e nb e r g

028 • studentbladet • september tjugohundratolv

B

ärsylt är ett traditionellt och välbekant sätt att konservera bär på. De stora fördelarna med att koka egen sylt är att det lätt går att justera sockermängden efter smak och därtill prova olika spännande kryddor i koket. Att koka sylt är dessutom enkelt och kräver inte mycket annat än en stor kastrull och lite tålamod.

I Amerika kokas syrliga höstäpplen till så kallat apple­ butter, ett slags tjöckre äppelmos. Moset får sjuda i torr äppelcider och kryddas med höstiga smaker som kanel, muskot och nejlika. Konserven är läcker till plättar eller som fyllning i kakor och passar också fint till olika grisrätter.

Färsk svamp är definitivt en höstlyx att ta vara på.

Godast är den stekt eller stuvad direkt efter en svamputflykt, men den lider inte heller mycket av att bli torkad eller syltad för senare bruk. Nedan följer recept på inlagd svamp, som utmärkt kan användas i sallader, stuvningar och grytor, och anvisningar om hur du kan torka dina svampfynd.

Så är det bara att fylla skafferi och kylskåp med burkar med varierande, trevliga innehåll. För visst är det prima att plocka fram en egenlagad syltburk till morgonmålet eller att gläda släktingar och vänner med dessa små, förmånliga presenter i höstrusket.

Inlagd svamp (ca 5 dl)

1l putsade kantareller eller andra, blandade svampar 1,5 dl råsocker 1 dl ättikssprit, t.ex. Rajamäen väkiviinaetikka med 10 % ättika 2 dl vatten olika kryddor: t.ex. timjan, vitpepparkorn, färsk chili, lagerblad, vitlök

Blåbärssylt med vanilj (ca 8 dl)

1 kg blåbär 0,5 dl vatten 5 dl syltsocker 1 vaniljstång eller 1 tsk vaniljsocker Lägg rensade blåbär och vatten i en stor kastrull. Koka upp sakta och häll i lite syltsocker i taget då koket börjar ånga. Halvera vaniljstången, skrapa ut fröna och rör ner alltsammans i kastrullen, alternativt rör i vaniljsockret. Låt koka i 10-15 minuter på svag värme och skala bort skum som bildas på ytan. Stäng sedan av värmen, låt sylten svalna en aning i kastrullen och fördela den i rena, varma burkar. Förslut lufttätt efter en stund och ställ i kallt förvar då burkarna svalnat helt.

Det går bra att göra blandsylt av olika bär med detta recept och blanda fritt med till exempel hallon, jordgubbar och rabarber. Kom bara ihåg att justera sockermängden efter bärens syrlighet, eftersom olika sura bär och frukter kräver olika mängder tillsatt sötma i sylten. Prova också att variera kryddan: i blåbärssylt passar kanel, lime ger hallonsylt en fräsch syrlighet och i jordgubbssylten smakar det med flädersaft.

Att rengöra burkar Då man syltar och lägger in bär och grönsaker är det viktigt att använda noggrannt rengjorda burkar och lock. Diska glasburkar och lock noga och lägg locken att desinficeras en stund i en kastrull med kokande vatten. Glasburkar är enklast att desinficera i ugn. Ställ värmen på 100°C och låt burkarna stå i tills de ska fyllas med sylt.

Koka upp sockret, ättiksspriten, vattnet och kryddorna till en lag. Lägg i svampen och låt det hela koka i en kvart. Plocka sedan svampen i rena burkar och häll på het lag, skruva på lock och låt svalna före du ställer konserven att förvaras kallt.

Den inlagda svampen håller i ett par månader.

Att torka svamp Torkning är ett bra sätt att konservera svamp, ifall du hittar fler fina karljohanssvampar eller trattkantareller än du hinner äta upp. Trattkantareller är enkla att torka i rumstemperatur: spänn ett tyg eller ett myggnät över en tom ram eller låda, rensa svampen och strö ut den på tyget. Svamparna krymper ihop ungefär på en vecka, de känns torra och är då färdiga att lagras luftigt i en ren, torr burk med lock. Större svampar torkar bäst skurna i mindre bitar och går att torka med hjälp av en likadan tygram på en varm och torr plats, till exempel i en bastu.

Apple butter eller amerikansk äppelmos (ca 1 liter)

1 kg syrliga äpplen, t.ex. Granny Smith eller finska höstäpplen 1,5 dl fransk eller engelsk, torr äppelcider, t.ex. Écusson, eller äppelsaft 2,5 dl syltsocker 1 msk citronsaft 0,5 tsk kanel en nypa muskotnöt och nejlika Skala och skär äpplen i små klyftor. Placera klyftorna tillsammans med cidern eller saften i en stor kastrull och koka upp sakta. Rör om i klyftorna rejält med jämna mellanrum så bottenskiktet blandas och bitarna småningom mosas. Koka i dryga 20 minuter och då alla bitar mjuknat helt, mosa blandningen genom en sil i en stor skål eller kör smeten jämn i en mixer. Eller hoppa över detta stadie helt om du gillar att ha små bitar i moset.

Häll tillbaka smeten i kastrullen och blanda i syltsocker, citronsaft och kryddor. Låt puttra svagt i ytterligare en kvart och sleva sedan i rena burkar. Låt svalna lite och förslut. Äppelmoset håller i drygt tre veckor i kallt förvar.

Risotto på karljohanssvamp (4 prt)

25 g smör 3 nävar torkad svamp och 2-3 dl ljummet vatten 1 lök 2 dl risottoris 1 dl vitt vin 6–8 dl stark köttbuljong 1 dl grädde 0,5 dl riven parmesanost vitpeppar, salt och svartpeppar Börja med att lägga svampen i blöt i det ljumma vattnet. Det är viktigt att all svamp täcks av vattnet. Värm sedan upp vattnet för köttbuljongen i en kastrull och lägg buljongtärningen att lösas upp däri. Tärna löken fint och stek den mjuk i smöret i en stor, gärna låg kastrull med lock. Häll risottoriset i kastrullen med löken och låt stekas en liten stund.

Börja sedan sleva lite het köttbuljong i taget i kastrullen med lök och ris. Börja med två skopor, vänta att det sugs upp i riset, och häll sedan i två skopor till. Varva med köttbuljongsskopor, vin och svampspad i riskastrullen, vänta att satsen sugs upp och tillsätt en mängd vätska till. Lägg i svampar med spad då du har lite buljong kvar och låt det hela koka. Strö sedan på en del av parmesanen och vänd ner i risotton.

Då du hällt i nästan all din buljong är det bra att göra ett smakprov. Om riskornen känns hårda ska risotton få sjuda ännu en stund med lite till buljong. Om de känns så gott som mjuka kan du hälla i grädden och resten av parmesanen samt peppra risotton. Rör om ordentligt och kolla sältan, lägg lock på kastrullen och låt sedan sjuda till servering.

september tjugohundratolv

•

studentbladet

•

029

GÅ Veni,vidi, vici?

TABU

Tommy och Leona talar för mer öppen sexualundervisning och naturskydd.

Stbl:s gästkolumnister skriver om sånt som är obekvämt.

Du och jag döden - Du vet om att hon dog. Det har gått tre veckor.

Varför frågar du inget om saken? Vågar du inte?

Jag var 21 år gammal och arg då jag stötte på min kompis på stan. Meningen var inte att ge just henne skulden för alla som lät bli att höra av sig. Egentligen var jag bara ledsen och förbannad över att mamma var död. Men hon råkade vara en av de första jag mötte, en av dem som inte ens hade skickat sms. Så jag skällde ut henne.

En av mina bästa vänner bröt all kontakt med mig när min förälder dog. Hon vågade inte ens komma hem till mig när jag hade det som värst, berättar en kompis. När jag kom gående märkte jag att halvbekanta bytte sida på gatan, bara för att inte behöva prata med mig, säger en annan.

Att skälla ut min Det värsta har kompis var inte rätt redan hänt för den gjort. Men för stunden som sörjer, så ett kunde jag bara inte förstå hennes motiv, fnissigt samtal, en eller brist på motiv. galen formulering Några år senare, då hon förklarade sig, eller ett stelt jag förstod jag att det hade deltar i sorgen handlat om osäkerhet. fungerar lika bra Hon lät inte bli att ringa av lättja eller elakhet. som allt annat.

Hon var rädd för att möta mig, hon hade ingen aning vad hon skulle säga mig.

Alla tycker det är obehagligt att möta människor som upplevt svåra saker (skilsmässor, död, förluster, sorg), men också den rädda måste någon gång möta det svåra. Sluta tänka på hur du kommer reagera, hur du kommer klara ­av mötet eller vad du skall säga. Det är inte dig det kretsar kring den här gången. Det spelar ingen roll hur du säger, eller vad du skriver. Så länge du reagerar. Det värsta har redan hänt för den som sörjer, så ett fnissigt samtal, en galen formulering eller ett stelt jag deltar i sorgen fungerar lika bra som allt annat.

Eller, som en av mina polare uttryckte det.

Puss och kram muffins. Muffins? Jag förstod.

Att nämna ordet död i textmeddelandet var för svårt. Så det fick bli muffins i stället. 

Frida Lindholm

Till vardags jobbar skribenten på Radio X3M. På fritiden snackar hon gärna om döden.

030 • studentbladet • september tjugohundratolv

Edens förbjudna äpple Erotik väcker förbjudna tankar. Ändå är vi nyfikna.

Stbl gick på erotikmässa och träffade aktivister som knullar för en bättre värld.

T ext & f o t o F a nny M a l mb e r g

en gång om året av dildos, fleshlights, bar hud och höga klackar då Turkkusex-erotikmässan äger rum. Det är mycket show och man blir både hänförd och avtrubbad av alla intryck.

I år finns det också en väldigt udda gäst, nämligen Fuck for Forest som är ett aktivistiskt erotik-kollektiv. De är en grupp unga vuxna som vill göra världen till en bättre plats. Och varför inte genom sex.

– Sex säljer, menar Tommy som är en av medlemmarna.

De sitter i sitt bås iklädda hattar och målar kollage. Båset för tankarna mera mot etnofestival än erotikmässa. Fuck for Forest står för mjuka värden och donerar alla sina pengar till små miljö-organisationer. Samarbetslistan är lång.

Bland annat har de donerat pengar till Peru, Costa Rica och Brasilien för att skydda landområden, hindra skogskövling och ge möjlighet till skolgång för barn. Gruppen har 5–10 bestående medlemmar från bland annat Sverige, Norge och Tyskland, och har sin bas i Berlin där de bor i ett kollektiv. Verksamheten går ut på att ta erotiska bilder

eller göra filmer som de lägger upp på sin hemsida eller göra live-uppträdanden på till exempel konserter.

Åbo mässcentrum fylls

Anti-moralism och sexualkunskap

"Är det ett hot mot världen att vara naken i offentligheten?

Man använder väldigt mycket skärmselpropaganda när man talar om sex och folk blir rädda."

FFF handlar också om sexuell frigörelse och en motrörelse till allt moraliserande som oftast hänger ihop med sexualitet. Det är ingen sluten grupp utan alla är med i detta erotiska kollektiv där det är fritt fram att testa på något nytt, till exempel poly- eller samkönat sex. Det ger också en möjlighet att komma över problem med sin egen kroppsbild.

Jag frågar om det är rätt att kalla dem för en aktivistgrupp. En annan av gruppens medlemmar, Leona, tittar fram under hattbrättet.

– Det är andra som sätter den stämpeln. Är det ett hot mot världen att vara naken i offentligheten? Man använder väldigt mycket skärmselpropaganda när man talar om sex och folk blir rädda.

Till Fuck for Forests filosofi hör att lyfta fram sex som något naturligt och

roligt – mycket naturligare än all förorening vi lever med varje dag, blir jag upplyst om. Och visst är porrindsutrin också infekterad i och med att den sällan ger en verklighetstrogen bild. Samtidigt är det härifrån de flesta ungdomar får kunskap om sex. Och frågan är varför det ska vara så tabu visa hur riktigt sex ser ut?

– I skolor visas bara animerade filmer där man inte alls fattar vad som händer, säger Tommy, och syftar på en sexualundervisning Fuck for Forest deltagit i.

FFF gör främst dokumentära filmsnuttar, och har aldrig något iscensatt material.

– Vi vill att det ska vara roligt och man får göra precis det man har lust till i stunden, förklarar Tommy. Det är inte slutprodukten som är viktig.

I framtiden hoppas Fuck for Forest att kunna engagera sig mera i sexualundervisning. Ju mer kunskap barn och unga har om sex desto lättare blir det för dem att känna igen och tala om då någon gör ett övergrepp eller då något inte känns bra.

Make love, not war Det står ett gäng killar och hänger bredivd FFF-båset så jag frågar en av dem vad han tycker om gruppen.

- Jag håller inte alls med. Nej, alltså sådan där kollektiv-grej är inte för mig.

Men visst är det bra som idé det dom håller på med.

Tommy berättar att responsen främst varit nyfiken. Det är inte konstigt att man undrar över denna hippiesammansättning i en hall sprängfylld av porr. Och för vissa blir porren för mycket. Harri och Merja, 50 år, har satt sig på en bänk för att vila en stund. Det är första gången de är på erotikmässa. De menar att det är bra att par kommer för att piffa upp sexlivet med leksaker och allt världens man kan tänka sig köpa.

Och visst är det roligt att se uppträdandena också. Harri menar att det öppnar upp sinnena att vara omringad av erotik på det här sättet, men är ändå besviken på den väldigt berusade publiken.

Förutom imponerande burlesqueoch proffsiga nakendansshower erbjuds det också live fyllesex på scen av vem som helst med vem som helst. När sinnena blir övermätta kan det för vissa kännas tryggt och skönt att krypa in i FFF:s bakre rum och ta, på egna villkor, sensuella bilder som används för ett gott ändamål.

Innan jag lämnar mässan kastar jag en blick över axeln mot Fuck for Forestbåset. Där står några nakna människor och pratar med varandra. De verkar glada att bara få vara som de är.  Turkkusex gick av stapeln den 7–8.9.

WWWADÅ?

Ateljépasset

Ateljépasset (mer känt som Kulkulupa på finska)

ordnades för tionde gången i Åbo den 8-9 september.

Under helgen fick man bekanta sig med konstnärer och deras ateljéer runtom i Åbo.

Utöver ateljéerna ordnades program i sex konstnärsdrivna gallerier. I år invigdes två historietavlor om Barkers väveri. Det ordnades också två visningar i Valvilla, ett museum som annars inte är öppet för allmänheten.

Ateljépasset erbjuder en möjlighet att bekanta sig med olika tekniker, delta i verkstäder och seminarier, samt diskutera konst med konstnärerna själva. Evenemanget ordnas av regionens konstnärer i samarbete med Egentliga finlands konstkommission.

FM

Alternativ bio Finlands största filmfestival Helsinki International Film Festival – Kärlek & Anarki är här igen.

Festivalen, som ordnades för första gången år 1988, äger rum den 20-30 september.

Repertoaren består traditionellt av djärva, kontroversiella filmer, varav av en stor del inte annars är möjliga att se i Finland. I fjol hade festivalen kring 54 000 besökare.

HH

Fyra nyanser av brunt gick på vinst Stbl:s fotoutställning Fyra nyanser

av brunt, som hade vernissage i april, har hittils inbringat 76,52€ i vinst. Pengarna kommer att doneras till Käymäläseura Huussi ry.

Konstnären, jan rosström , är nöjd med besökarantalet och försäljningen.

- Utställningen pågår fortfarande på Studentbladets toalett, påminner han, även om den luktar lite mer nu än i början.

Huussi-projektet stöds av utrikesministeriet. Det ska utveckla torrsaniteten i Kaloko, Zambia. Man strävar efter att förbättra sanitetssinivån och välfärden genom att öka kunskapen kring hygien och bygga torrklosetter samt förbättra vattenutdelningen. Av byn Kalokos 10 000 invånare är ca 60 % utan tillgång till toaletter.

Hann du inte besöka Fyra nyanser av brunt? Du kan stöda projektet genom att donera en slant direkt via din nätbank. Några exempel på vad bidragen kan användas till: - 1 €: En kanister för vattenförvaring - 5 €: Redskap för städning och skötsel av toaletter - 50 €: Andelen för ett barn i skolans torrklosetter Kontonummer FI65 5104 0020 0652 01 Mottagare: Käymäläseura Huussi ry Referensnummer: 107 Mer info om projektet: huussi.net/sambia

Stbl:s Art Director ger goda råd. Billigt.

WDC, ADC, NYC, ADHD Skriva? Jag? Äh, men vad?

- Jo! Skriv något om design.

Jaha.

Design ska rädda världen! Hörde att stefan lindfors flyger till månen och installerar designsolpaneler och sen drar en kabel tillbaka till Tellus. De är gjorda av returplast och gamla batteryburkar. Nu måste man ju källsortera, ju. Synd dock att panelerna hamnade på den mörka sidan av månen.

- Men du vet hur det är, Kulturfondens ansökningsdeadline tryckte på och vi måste få upp skiten innan designhuvustadsåretslillajul tar slut och fyrverkerierna kör igång, säger Flumfors till Huvudbladet och fortsätter sen att leka Remu på taket till sin nya busshållplats i Kampen.

Samtidigt sitter designbloggaren kasper strömman (kasperstromman.tumblr.com) på Kabelfabriken och bygger med lego och jävlas med Yle-journalister och Apple. Han klämmer ihop ett legoskal till sin Iphone med siffrorna 6-1 på (den glider in!) och säger att han ska ta över världen. Han kan sin sak.

Det sägs att det värsta är att stiga barfota på en legobit. Jag tror att det skulle vara surare om man steg på sin Iphone. Eller på Kasper Strömman.

På informaatiomuotoilu.fi pratar Konstindustriella högskolans professorer om förnyelsen av patientregistersystemet. Man har jämfört de beräknade kostnaderna för systemet med andra stora utgifter som staten har och ritat lådor i olika färger som visar förhållandet mellan utgifterna. ”Presentationen är halva smakupplevelsen” sägs det. Det betyder väl att det nya patientregistersystemet (1,2–1,8 mrd €/år) smakar som en övervuxen besk sommarärta. Utgifterna för biståndsarbete (800 milj €/år) är lite som den där soja-bolognesen jag gjorde förra veckan. Västmetrons byggkostander (800 milj €/år) rullar på tungan som en sån där hård ananaskarkki.

Andra intressanta smaker är ångad broccoli (kostnaderna för att göra kollektivtrafiken gratis i Helsingforsregionen, 367 milj €/år) och äkta borgålaku (torvindustrin, 200 milj €/år).

Parkeringplatser i Berghäll belamras med gräsmattor och grönväxter, kanske till och med en bastu. Detta är design, enligt Guerilla Garden Network och Alternative Design Capital (adc2012.org). Gå dit och titta! Det är idag!

Titta också på Stbl:s nya webbplats, stbl.fi.

Titta på den! Stbl.fi. Titta! 

Jan Rosström

Skribenten odlar ögonpåsar på ­Studentbladetsredaktion och ­ studerar visuell kommunikation på Lahden Muotoiluinstituutti

HH, IH

september tjugohundratolv

•

studentbladet

•

031

GUL Gulisguide.

Hur många studiepoäng ger en sits?

Som gulis kan det nya studielivet kännas främmande med tenter och poäng samt helor och halvor. text ED I T L I N D B LAD i l l u s t r a t i o n j a n r o ss t r ö m

De första månaderna som gulis är en skimrande

dörröppning för ditt kommande studieliv. Som den näpna gula näbben kommer du att stöta på en hög med information om både studier och studielivet. I början kan allt nytt kännas väldigt främmande och förvirrande, men oroa dig inte. Efter ett par månader kommer du redan att vara en van högskole- eller universitetsstuderande.

Använd de första gulismånaderna för att lära känna nya människor! Som ny studerande lönar det sig att vidga sina vyer, så sök dig till människor också utanför din egen fakultet eller linje. Och mellan allt sitsande och studerande är det bra att hålla paus i de studentikosa aktiviteterna för en stund. Spela violin eller gå och jogga, eller vad det nu är som du sysslar med.

Helan

Akademiska kvarten

I universitetsvärlden börjar allting kvart över. Nästan.

Eller egentligen gäller det bara föreläsningar. Akta dig för att ställa in din fritid efter den här akademiska uppfinningen – ­ leffan börjar fortfarande i normal tid.

Trots visan är det inte meningen att dricka helan på en gång, alla gånger. Annars hittar du dig själv under bordet då alla andra står på stolen.

Studiepoäng För att kunna få studiestöd krävs minst 45 studiepoäng per år. Annars överraskar Folkpensionsanstalten dig med en räkning då du minst anar det.

Studiestöd

Sits

Klä dig lite finare eller ta temat i beaktande. Fast alkoholen bubblar i varje bägare är det inget tvång att dricka allt som flyter om du inte har lust. Grupptryck är bara så högstadienivå.

FPA. Lån kan du ansöka via din egen bank.

Bostäder

Ansök i tid! Förutom traditionella VOAS, HOAS och TYS lönar det sig att skicka mejl via högskolans/universitetets mejladdresser. Glöm inte heller den privata marknaden, men akta dej - ­hyresvärdar vill ofta tjäna lite extra och begär otroliga summor för en garderob eller en potatiskällare.

Tenter

Anmäl dig i tid, inte en dag efter.

032 • studentbladet • september tjugohundratolv

Jobb Om du jobbar vid sidan om studierna: Var noga med att inte tjäna för mycket, om du till exempel lyfter studiestöd för nio månader får du tjäna högst 11 850 euro per år, vilket i praktiken är 660 euro under de månaderna du lyfter stöd och 1970 euro då du inte lyfter stöd (under sommaren). Samma sak som med studiepoängen, FPA vet vad du tjänade under sommaren (samt hösten, vintern och våren!) De kräver tillbaka sina pengar om du inte är noggrann.

Gulisevenemang Delta!

Studerandes liv fångas på film Har du lagt märke till att somliga studerande

förföljs av ett gäng kameramän? Det beror på att de medverkar i Yles reality show Gulnäbbar, som trots namnet handlar om hur både nykläckta gulisar och garvade gamyler lever studielivet med tentstress, körsång och vilt partajande.

Tv-programmet spelas in i Åbo, Vasa och Helsingfors och kommer att sändas på Yle Fem under våren. Bakom satsningen står produktionsbolaget Sveng.com, som tidigare har dokumenterat beväringars tillvaro i reality showen Drakan.

BK

Studentbladet

Studentpolitik

Teknologer

Läs. Skriv insändare.

Inget 70-tal längre, men studentpolitiken lever genom bland annat ämnesföräningar och universitetsstyrelser. Aktivera dig om du känner att din inneboende Paavo vill ut.

Upplev själva. Går inte att beskriva.

Datorkörkort Snapsvisor Hör till sitsar. Snart kan du dem utantill, eftersom livet är härligt, tavaritj.

Vissa högskolor retar sina studerande genom att kräva att de genomför ett prov där studeranden ska bevisa att de behärskar datorteknologin. Ta provet genast, det blir lätt ogjort.

Halare Skaffa en och sy märken. Skriv på varandras halare.

Snart sitter du iklädd halaren på vått gräs, skorna fyllda med sand och druvsaft som flyter på ärmarna.

Femåring igen.

Utisar Världen kommer till dig i form av utbytesstuderande.

O hai!

Rabatter Studiekortet betyder oftast att du får saker lite billigare än den vanliga allmogen utan studiekort. Ha det alltid med dig och fråga högljutt om studierabatt för att väcka avund i kassakön.

Hola! september tjugohundratolv

•

studentbladet

•

033

FAM Stbl gick på festival.

Glamrock i pastell Det är inte bara modebloggare och Lady Gaga som färgar sina hår i pastellnyanser. På Mötley Crües spelning i Helsingfors i somras fick de svarta tuperade frillorna samsas om utrymmet med ljusröda och ljusblåa dito.

Stbl kollade in glamrockens nya dimension.

IH

Punk... och dom kan sjunga!

När Miau kliver upp på Flowscenen

den tidiga lördagseftermiddagen är det blåa tältet inte nära på fullt. En handfull musikälskare, troligen mest bandets kompisar, står längst fram och klappar händer och skriker. De flesta har en fejktatuering med bandets logo på noga vald kroppsdel.

När de tre brudarna i bandet kör igång är det som att alla glömmer faktumet att tältet är så gott som tomt. Tjejerna kör ett gig som om de stod på en arena framför ett människohav på 50 000 huvuden och vi i publiken tycker ungefär likadant. Det är rått, det är snyggt, det är underhållande. Och troligen kommer de snart att spela för stora människohav.

Miau är det nya bandet som ingen får missa, och helst ska du se dem

live. Musiken är lika delar arg punk och glad pop - och det passar oväntat bra ihop. Till och med bandmedlemmarnas matchande, färggranna marimekkoklänningar passar in i punkpoppen som hand i handske. Kanske det är sant, att allt som är fint passar ihop.

När Miau i slutet av settet kör en a capella-version av Ramones Pet Sematary visar de sin verklige styrka, brudarna kan sjunga. Sången går in i vilket emohjärta som helst och smälter bort den hårda, svarta isen som lagt sig som ett skyddande pansar mot allt som är färggrannt och glatt. 

Kanske det är sant, att allt som är fint passar ihop.

Text: Catariina Salo Foto: Ida Henriksson

Rågrock När vi steg på festivalbussen för att ta oss till själva festivalområdet, kunde man snabbt konstatera att some things never change, även om jag inte har varit på Ruisrock på flere år. I år fick jag ändå också uppleva både positiva och negativa överraskningar i jämförelse ”hur det var förr, då jag var ung”. text o c h f o t o HE I D I HAA P A N E N

folk som är så packade redan på vägen in till festivalen, att man som åskådare inte vill fundera på hur det kommer att sluta. Men stämningen, den är i taket redan från början, mest tack vare dessa alkoholiserade clowner som gör sitt yttersta för att underhålla främst sig själva, men vi sidan om också en hel buss full med folk. Vissa lyckas de få att flina med det fina arrangemanget av sången Maija Mehiläinen, andra ”vuxna” suckar lite.

Det var skönt att märka att det fanns flera märkta alternativa vägar in till själva området och att det fanns en skild bana för cyklister. Det fanns också ett skilt parkeringsområde för tvåhjulingarna, men en hel del folk hade valt att lämna sitt fordon i skogen för att undvika parkeringsavgiften på tre euro.

Festivalområdet ligger på ett naturskyddat ställe och för att skydda naturen får man ta sig in endast en gång Det finns alltid

034 • studentbladet • september tjugohundratolv

per dygn. Detta leder till ett stort problem för dem som inte har råd med att dricka sig fulla på utskänkningsområdet. Det finns ingen återvändo till campingen för att ta några alkoholdoser till. Efter säkerhetskontrollen kunde man notera lyckliga småleenden på vissa människors ansikten, vilket eventuellt kunde tyda på att de - trots body checken - lyckats smuggla in något att släcka den värsta törsten med.

Det som var nytt och det finaste sen mitt senaste besök, var att man hade infört en två euros pant på stopen. Så då vissa människor hade nått det tillstånd där man äger världen och inte längre behöver någon futtig slant, fanns det lyckliga studerande som i princip kunde förtjäna sitt stop med lite jobb som plockare. Det fanns med andra ord knappt några söndriga plaststop alls på marken. En annan nyhet var Fonectas laddnigsstånd, främst för alla smarttelefoner som

dagligen måste laddas, även om betjäningen i sig var på en ganska trist nivå.

Och artisterna: för första gången tog jag mig medvetet utanför min bekvämlighetszon vad gäller musiken.

Jag lyssnade på Fintelligens, Chisu, Jukka Poika, Gracias, SMG, PMMP, The Rasmus och en hel del andra. Som sockret på botten såg jag Apocalyptica lira. Det var fint att se att gruppen som ska ha paus efter att ha jobbat circa 10 år i sträck njuta fullt av att få upprträda ännu en gång. Festarens största stjärna behöver varken presenteras eller recenseras. Snoop Doggs show var precis det man förväntade sig - ett jävla bra party! 

SE Konst i natten.

TEATER

Där det finns barn, finns det solsken text d a ni e l a k r o o k s f o t o f r a n k a . u ng e r

Den allra första Konstens Natt i Vasa

ordnades år 1991. Den soliga staden ansåg detta vara ett vinnande koncept, och sedan dess har evenemanget plitats in i kalendrar under månaden augusti.

Denna fantastiska dag flyttar kulturen till Vasa - dans, konst, teater, utställningar och uppträdanden.

Oavsett ålder finns det garanterat någonting som faller alla i smaken, och är man inte den mest kulturella individen så är detta även en av sommarens största mingelkvällar – hela dagen och natten. En jämn ström av barnfamiljer, ungdomar och seniorer från alla möjliga håll och kanter samlas för att bevittna underbara ting som människan skapat.

I år lade jag fokus på pjäsen Babylycka, en liten men stark pjäs av Tiina Puharinen,­ och i stilig regi av Ann-Luise Bertell. På menyn fanns kristallklart temat ”baby”, sett ur ett realistiskt perspektiv – dock medverkade inte ”lycka” lika starkt.

Pjäsen är runt 35 minuter lång, och som rekvisita finner man inte mycket;

ett dockskåp, två stolar samt en babydocka. De två skådespelarna Jonas Bergqvist och Susanne Marins målar upp en och annan händelse (som var och en i publiken får föreställa sig i huvudet) genom att berätta hur rummet de befinner sig i ser ut, vad de hör eller vad de nyligen har gjort – sådana saker som vanligtvis står, och stannar, i manuskriptet.

Strålkastarna lyser under hela pjäsens gång, belyser skådespelarnas otroliga förmåga att inte röra en min när någonting roligt eller absurt händer, vilket är ofta. Förutom dessa två faktorer är pjäsen även djup, rakt på sak och realistisk på sina sätt. Även under tysta stunder är luften enormt tryckande och känsloladdad.

Efter en häftig vändning i mitten av pjäsen, som grädden på moset, och en rolig samt intensiv avslutning, lämnade alla salen med ett leende på läpparna efter att ha bevittnat en sevärd pjäs.  Babylycka spelas sista gången den 21.9.

september tjugohundratolv

•

studentbladet

•

035

UT ...i det vilda.

STBL TESTAR

Äventyrsturism för några få slantar Studerandena vet att studietiden, till skillnad från det fängslande arbetslivet, är en ypperlig tid för att nappa på en billig resa eller ta sig på minisemester och äventyr ut i världen. En månad i Thailand eller Sydamerika låter inte så illa det heller. Men ofta är det ekonomin snarare än tiden som begränsar.

Studentbladet tipsar om ett billigt sätt att jaga upplevelser och få en break från studierna för att ladda för höstens första deadline och tentamen.

Utrustning Utrustningen behöver inte vara proffsig men vissa saker lönar det sig att fundera på:

 Bra vandringsskor är det viktigaste som finns. Bra betyder inte samma som nya eller dyra, men de ska ha hårda botten som stöder fotleden, tåla vatten och vara sådana som du redan har ”kört in”.

 Sovsäckar finns för olika temperaturer, men även en för -20 grader kan vara för kall om den är lika gammal som du.

 Ta inte med din nyaste hi tech-mobil, vars batteri håller ett halvt dygn. Du behöver förhoppningsvis inte Facebook så nån gammal telefon duger mer än väl.

 Pannlampa kan kännas som något väl proffsigt men det är mycket skönare att leta efter något i din rinka med båda händerna än med en, eller med munnen ockuperad av en ficklampa.

text h e i d i h a a p a n e n

sedan tog jag fram kartan för att se hur jag på en knappa vecka kan fly vardagen så fördelaktigt som möjligt. Den ursprungliga planen var att åka till Ruka för att vandra Björnrundan, men på grund av att en del av gänget blev tvungna att backa ur var vi tvungna fundera på alternativ. Det blev Kolis nationalpark, vilket inte visade sig vara ett olyckligt öde det heller. Efter att ha frågat runt och gjort små anskaffningar hade vi en utrustning som var mer än lämplig för en tredagars vandring.

För dem som har barndomsminnen om hur det känns att bära på en rinka dubbelt sin storlek eller ”goda” minnen från oändligt långa marcher i armén kommer det knappast som en överraskning att det viktigaste är att planera noga vad man behöver med sig och vad som är onödigt – det finns ingen som bär din ryggsäck för dig!  För ett år

 Varma kläder och tillräckligt med byteskläder kan rädda din eller din kompis dag eller dagar.

 Ha tändstickorna i minigrip-påsar och sinolen för trangian alltid i en extra plastpåse. Har du flaskan nära din dricksflaska kan det lätt hända att du får sinolsmaken som ett pikant tillägg till precis varje klunk vatten du dricker. Sinol works in mysterious ways!

 Det finns olika slags tält: tunga och lätta, vattentäta och mindre vattentäta. Du vill ha ett som är lätt och vattentätt, men observera att det ofta finns kåtor och andra skydd där du kan övernatta. Ett tält är främst nödvändigt om du väljer en tidpunkt då alla andra också är i skogen.

Bra att tänka på: - Torrfoder i en eller annan form som ger mycket energi och inte behöver förvaras i kallt är det som gäller på en vandring: choklad, beef jerky, chorizo, nötter eller torkad frukt funkar bra för att få lite extra energi på vägen. Påspasta och risotton som går snabbt att koka på en trangia är bra lunch- och middagsrätter.

Kornservburkar lönar det sig att lämna hemma, om man vill undvika extra kilon på axlarna.

- Ta reda på om det finns (och hur ofta det finns)

036 • studentbladet • september tjugohundratolv

tillgång till drickbart vatten. I fjol fanns det kolibakterier i källvattnet, så vi måste dessutom lämna mycket mer plats för att kunna bära vatten med oss.

– ”Provbär” din rygga i förväg, så att den är full och tung och kolla att bältet placerar sig bekvämt på höftbenen.

- Planera dagsrutten hellre i lite kortare etapper (i synnerhet första dagen). En kort rutt med större höjdskillnader kan vara mycket tuffare än en längre etapp på jämn mark.

- Sopor som man bär till skogen måste man var förberedd på att kånka med sig bort från skogen.

- Hälsa på de du möter. En liten snabbchat är både trevlig och nyttig, i synnerhet med folk som kommer från motsatta håll och om rutten för dig är okänd sen tidigare. Det lönar sig också att tanka mat före en stor backe som kommer att ta livet av dig om du redan håller på att svälta ihjäl. Kartan berättar ofta mycket men avslöjar inte alltid jävlighetsgraden på en uppförsbacke.

JO Fotbollsstjärnan väljer.

MÅNADENS KLASSIKER T e x t Id a He n r i k s s o n

Tim Sparv är fotbollsspelare, han bor i Holland där han spelar i FC Groningen och är dessutom med i Finlands landslag. I Stbl utser han några moderna klassiker.

Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson

Watch the Throne av Jay Z & Kanye West

Jeans av Dsquared

U21 playoff Finland-Österrike, 2008

Jag läser inte så mycket böcker, utan tycker mer om att läsa dagstidningar och magasin. Oftast slutar jag läsa vid halva boken, jag tappar helt enkelt intresset. Men när jag fick den här boken av min flickväns pappa fastnade jag genast.

Den är skitrolig! Jag satt och skrattade genom hela boken, åt alla de äventyr som huvudpersonen, hundraåriga Allan Karlsson råkar ut för. Handlingen

blir aldrig långtråkig eftersom den hela tiden tar nya vändningar.

Jag vill verkligen rekommendera den här boken åt sådana som jag, som kanske inte är vana vid att läsa mycket, men som ändå vill ha en bok att varva ner med. Jag lovar att man får sig ett gott skratt.

Som ett hyfsat stort jay z -fan är min största dröm att få se honom uppträda, innan han blir alltför gammal. I somras hade jag tänkt åka till Paris för att kolla på honom då han var ute på turné, men tyvärr gick det inte ihop med landslagets tidtabeller. Överlag gillar jag att lyssna på hip hop, rap och rnb – det är musik med intressanta och finurliga texter som passar min stil. Och när två så här stora

musikpersonligheter gör ett studioalbum tillsammans kan det inte bli något annat än bra.

Vissa av låtarna på Watch the Throne är sådana jag alltid hör på då jag ska ut och festa. Andra brukar jag lyssna på i omklädningsrummet för att tagga upp inför en match.

Jag är så lång så jag har ofta svårt att hitta jeans med rätt passform. Men Dsquareds jeans sitter perfekt på mej.

Jag har säkert fem-sex par härhemma.

Vi brukar åka till Amsterdam för att shoppa med min flickvän. Visst gillar jag att gå i butiker, men det där med att promenera mellan olika affärer blir jag fort trött på.

Det här är min favoritmatch av dem jag själv har spelat. Vi kämpade om en plats i EM-slutspelen för under 21-åringar, och jag var kapten för det finska landslaget.

Matchen mot Österrike spelades i Åbo, och motståndarna låg mycket väl till. I slutet av andra halvlek gjorde vi ändå två jättesena mål, som förde matchen till förlängning och därefter straffar.

Feelisen då vi skjuter in, ror hem hela projektet och för första gången kommer till U21-slutspelen är helt obeskrivlig.

First time in finnish football history!

(Och ja, jag gjorde ett mål i straffarna.)

september tjugohundratolv

•

studentbladet

•

037

SE Recensionerna.

SPEL text B e nj a min Kn o pm a n

Den slutgiltiga spellistan Theatrhythm Final Fantasy 3DS

att rasa tidigare i år finns här inga rumpskakande stormtroopers – och ingen bikiniklädd prinsessan Leia som sjunger ”I ain’t no hologram girl”. I stället är Theatrhythm ett kärleksfullt hommage, en vaselinsoftad nostalgiorgie med ordet ”fanservice” tatuerat i pannan.

Men trots det lyckas den tungvrickande spinoff-titeln stå på sina egna, dansanta ben. Med torkade tårar, munnen full av färggrant lösgodis och ansiktet kluvet i ett leende som endast den renaste av spelglädje kan locka fram.

Borsta bort skiten Street Cleaning Simulator Pc Vem har inte drömt om det

4/5

har alltid handlat om tre saker: gripande epos, allvarstyngda hjältar med gravt hårspraymissbruk och fantastisk musik. Men i rytmspelet Theatrhythm Final Fantasy har de 40 timmar långa berättelserna komprimerats till lättuggad twitter-underhållning med sockersöta chibifigurer i huvudrollen. Musiken, däremot, är fortfarande lika ljuv.

I vad som bäst beskrivs som ”Guitar Final Fantasy-serien

Hero med pekpenna istället för plastgitarr” ska du peppra sönder 3DS:ens tryckkänsliga skärm till låtar som Terra’s Theme, Man with the Machine Gun och Battle on the Big Bridge – spelmusikens absoluta créme de la créme som tidigare har tolkats av allt från rödvinsstänkta symfoniorkestrar till seriens hovkompositör nobuo uematsus eget dödsmetallband The Black Mages.

Till skillnad från det taktlösa totalfiaskot Kinect Star Wars som fick massorna

1/5

glamorösa livet som gatusopare? Vem har inte suckande fantiserat om att stiga upp i arla morgonstund, hurtigt skutta in i sin trogna putsmaskin och sudda, sudda bort otäcka löv, diaboliska lerpölar och polera asfalten tills den skimrar likt mark levengoods flint?

Street Cleaning Simulator låter dig göra allt detta. I rollen som en anonym sydländsk karl (hej fördomar!) ska du dra i korståg mot smutsen på staden Sauberhausens gator. En upplevelse lika angenäm som, tja, att käka krossgrus.

Uppdragen slutar oftast med att man

fastnar i lyktstolpar, fotgängarna är lobotomerade zombier som bekymmerslöst promenerar genom din motorhuv och putsmaskinen puttrar fram trögare än pensionärerna i Stockmann under galna dagar. ”Give dirt the brush-off!” uppmanar de tyska utvecklarna Astragon (ja, självklart är de tyska) glatt på spelets fodral.

Det tyder på ett visst mått av självinsikt. För det enda Street Cleaning Simulator förtjänar är att borstas bort från hårddisken som den sega, stinkande guanohög spelet är. Sedan kan du göra något vettigare istället. Förslagsvis studera – så att du inte tvingas bli gatusopare på riktigt. 

MUSIK text EL S A KE M P P A I N E N

Animal Collective – Centipede Hz Domino

Ett lågmält

surrande följs av ett

hackande, entonigt gitarrkomp som till slut spricker upp i en livsbejakande, episk melodigång.

Animal Collective som vi känner dem är här igen, men i en mindre lättillgänglig tappning.

På Centipede Hz har undervattensharmonierna gett vika för ett hoppigare tempo som kan jämföras främst med bandets album Strawberry Jam från 2007, som i sin tur kan jämföras med att cykla i en nedförsbacke med punkterat däck och världens bästa punklåt i öronen.

Inga pärlor som tidigare fullträffarna Summertime Clothes eller Peacebone finns med, snarare är skivan en jämn matta av … nå, mediokra låtar.

Kakofoniska öppningsspåret Moonjock, första singeln Today’s Supernatural och vackra Mercury Man sticker ut ur mängden. Problemet är att det finns många nya band som inspirerats av Animal Collective och antingen skräller hårdare eller har vackrare harmonier.

Succén Merriweather Post Pavillion gav Animal Collective en stor lyssnarskara. Det är inte konstigt. MWPP var ett fullständigt avväpnande generationssoundtrack som dessvärre fick gamla fans att rynka på näsan. Nu verkar det som om Animal Collective inte vågat ta ett ordentligt steg i en ny riktning, utan i stället försöker behaga alla.

Den starkaste stjärnan på indiehimlen har sitt förflutna emot sig, man förväntar sig nämligen mer än en rad trevligheter av ett band som format en hel genre med sin innovation. Centipede Hz är helt okej. Tre stjärnor. Döden. 

038 • studentbladet • september tjugohundratolv

Yeasayer – Fragrant World Secretly Canadian

Snåriga syntkompositioner och

slickande gitarrer präglar Yeasayers nya Fragrant World. En stor hög elektroniska effekter i fulländad synk skapar en svampaktig helhet som suger in sin omgivning i ett halvdant och opassionerat groove. Jag är inte säker om jag vill bli insugen i det här, men nu är det för sent.

Här finns några bra spår, främst Henrietta, men största delen av skivan känns som utfyllnad. Ändå är Yeasayer jämnare än förr. De tidigare skivorna präglades av några fullständigt fantastiska skapelser blandade med riktigt pinsamma bottennapp. Jag är inte säker på att det jämnare resultatet är till Yeasayers fördel, tvärtom – en riktigt bra låt kan i bästa fall kompensera

för tre dåliga.

Ett snyggt polerat ytttre räddar inte det tama innehållet. Speciellt då den slipade ytan soundmässigt flyter allt längre bort från alternativrocken och närmar sig mindre angenäma dansartister. Till och med bon jovi går att skymta bakom knuten.

Yeasayer har aldrig varit vackrast, bäst eller coolast. De har varit mysiga hippies som gör sin egen grej. Med sin pompösa tafatthet i kombination med stundvis lysande melodier har de lyckats charma åtminstone mig. Det som vanligtvis sabbar mest för Yeasayer är deras klichéartade låttexter, men på Fragrant World hörs de knappt. Det är tur.

Trots sina hoppfulla stunder lyckas Fragrant World aldrig häva sig ur sitt innehållsfattiga träsk. Därför faller skivan i en kategori bortom bra eller dåligt. Kategorin heter olidligt mesigt. 

FILM t e x t l inn h i e l m

Svårbegriplig och seg samhällsskildring

Laglösa hjältar imponerar

Cosmopolis Regi: David Cronenberg I rollerna: Robert Pattinson, Paul Giamatti, Juliette Binoche, Sarah Gadon

Lawless Regi: John Hillcoat I rollerna: Tom Hardy, Shia LaBoeuf, Guy Pearce, Jessica Chastain, Mia Wasikowska, Gary Oldman

marknadsförs som filmen där robert pattinson äntligen skakar av sig Edward Cullen och bevisar att han är en äkta skådespelare. Och vad kunde vara ett bättre sätt än att samarbeta med den kontroversielle regissören david cronenberg i en film med grafiskt våld, sex och svidande samhällskritik?

Problemet är att filmen litar för mycket på de chockerande scenerna för att hålla publikens intresse, i stället för att bygga upp en engagerande story. Praktiskt taget hela filmen äger rum i den unga Wall Street-miljardären Eric Packers limousin. Medan han körs till barberaren möter han flera personer som stiger in i bilen en och en - för att medverka i en enda scen. Det här leder till att yuppien Packer (tydligt influerad av Patrick Bateman från American Psycho) blir den enda karaktären man riktigt lär känna.

Pattinson gör sitt bästa, men inte ens hans naturliga karisma kan få Erics mest ”djupa” dialoger att låta trovärdiga. De andra skådespelarna (speciellt sarah ­gadon som Erics fru) har också klara problem med att få det överdrivna manuset att låta naturligt.

Till slut kan ändå inte ens Pattinsons ambitiösa rollprestation rädda Cosmopolis. Filmen blir förvisso bättre mot slutet men känns ändå konstant lite för självmedveten och pretentiös. I likhet med Packers limousinfärd verkar den helt enkelt inte ha något konkret mål och blir istället utdragen och poänglös.  Cosmopolis

2/5

om de tre bröderna Bondurant, sprittillverkare och -säljare på landet, under förbudstiden i USA. Den äldsta brodern Forrest är en levande legend i stan och bestämmer över affärsverksamheten med stoisk auktoritet. Hans yngre bröder Howard och Jack har båda sina svagheter – Howard är alkoholist och minstingen Jack hungrig efter berömmelse. När Charlie Rakes blir ny vice­ sheriff i staden vill han få en del av deras inkomster men Forrest vägrar. Bröderna fortsätter i stället sina spritaffärer olagligt, vilket leder till en bitter kamp mot Rakes och hans män.

En av filmens största styrkor är de mångfacetterade karaktärerna och den skickliga skådespelarensemblen. Brittiske tom hardy visar återigen att han är en av de bästa unga skådespelarna just nu med att inte bara få Forrest att vara den intressantaste karaktären utan även med en felfri sydstatsdialekt. guy pearce som Rakes är grymt obehaglig trots sin löjliga outfit. jessica chastain och gary oldman imponerar också stort trots sina mindre roller. Till Lawless handlar

Till slut kan ändå inte ens Pattinsons ­ambitiösa rollprestation rädda ­Cosmopolis.

4/5

och med shia laboeuf (från Transformers) som Jack är sympatisk och charmig.

Lawless är en typisk periodfilm med kostymer, miljöer och musik som hämtade från depressionens USA, men en tidlöst underhållande film. Den spännande (sanna) historien om bröderna Bondurant berättas med lika mycket humor och värme som dramatik och våld, och som åskådare blir man både berörd och imponerad. 

BÖCKER Text Lena Törnroos

Ta fram näsdukarna Torka aldrig tårar utan handskar är en trilogi om

1980-talets bögar i Sverige där Kärleken är den första delen. Redan när man läser första sidan av denna bok inser man att detta är en väldigt mörk men ack så viktig berättelse.

Skildringen är en dokumentär, men med fiktiva namn.

Vi får följa med Rasmus som flyttar till Stockholm från en liten ort i Värmland. Vi får följa med Benjamin som är Jehovas vittne. Och vi får tillsammans med dem följa med hur män i 80-talets Stockholm söker kärlek och tillfredsställelse hos andra män.

Det var 1982 som sjukdomsstämpeln på de homosexuella togs bort i Sverige. Men samtidigt började bögarna drabbas av något mycket värre än utanförskap och glåpord, nämligen aids. Sjukdomen med otroligt hög dödlighet intog Sverige från USA och kom att kallas bögpesten. Ur askan i elden så att säga. jonas gardell delar med sig av dessa personers historia på ett väldigt levande och berörande sätt.

Det är både Gardells egen och hans vänners sanna berättelse han skriver om. Redan tidigt i boken får man också veta att inte bara en utan flera av dessa personer

Torka aldrig tårar utan handskar 1. Kärleken Jonas Gardell Norstedts förlag 291 sidor

kommer att ligga inför döden alldeles snart. Detta gör att det genast bildas en aura kring hela boken som andas sorg.

Samtidigt får Gardell in avsnitt med ren fakta om hur det var för de homosexuella männen i Sverige för trettio år sedan. Bland annat hur de vallfärdades till Stockholm för att kunna leva ut sin sexualitet men hur de ändå tvingades söka partners i innerstans parker och kring pissoarer.

Jag vågar nästan lova att denna bok inte lämnar en enda läsare oberörd. Eftersom ämnet dessutom är ett som man kanske inte har stora kunskaper om blir det flera tankeställare både under tiden man läser men också efteråt. Det är en dyster del av vår historia som behöver återges och uppmärksammas.

Hela trilogin är redan färdigskriven och den andra delen, Sjukdomen, utkommer på våren och del tre, Döden, hösten 2013.  VI LOTTAR UT BOKEN PÅ VÅR NYA WEBBPLATS STBL.FI!

september mars tjugohundratolv

•

studentbladet

•

039