STBL 5/2016 by Studentbladet

• POESI OM RASISM

STUDENTBLADET

5/2016

FESTIVALSEX – DO'S AND DON'TS

DAGS ATT SLOPA INTRÄDESPROVEN?

STUDENTBLADET

ÄR FESTEN REDAN ÖVER — KOMMER VI FÖRSENT?

NORDENS ÄLDSTA STUDENTTIDNING

ÅRGÅNG 105

REDAKTIONEN Alkärrsgatan 9 B, 00100 Helsingfors CHEFREDAKTÖR Fanny Malmberg, 050 563 4790, chefred@stbl.fi

Frida Lönnroos

REDAKTIONSSEKRETERARE Emma Nippala, 050 501 7331, red@stbl.fi

En najs och forever young kvinna som

AD/GRAFISK FORMGIVARE Johanna Bruun, grafiker@stbl.fi

fota människor och varnar modellerna

PÄRM Foto: Emma Sarpaniemi

innan sessionen för att hon kan bli "lite ivrig ibland". Hon har bott fem år i Helsingfors men är hemma från Borgå. Mångsysslare.

ANNONSMATERIAL annons@stbl.fi Annonser bör bokas senast tio dagar före utgivningsdatum. KANSLI, ADRESSÄNDRINGAR, PRENUMERATIONER 045-8759759, kansli@stbl.fi UTGIVARE Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) r.f. Alkärrsgatan 9 B, 00100 Helsingfors GENERALSEKRETERARE Kasper Sundström, 045 875 97 59, kansli@stbl.fi ORDFÖRANDE Rasmus Tunis, ordforande@stbl.fi STYRELSE Rasmus Tunis (AUS/TF/VN), vice ordförande Jani Räisänen (ASK), Ellen Avellan (HUS), Benjamin Ellenberg (NN), Lauri Huitula (AUS), Mats Ittonen (HUS), Jimmy Nylund (TF), Pauliina Perkonoja (ÅN), Sara Sandström (ÖFN), Erik Stara (VN), Jonas Tallberg (Novium). styrelsen@stbl.fi

Kaneli Johansson studerar nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Hon kan inte låta bli att göra hundöron på böcker hon läser, också på dem hon lånat på biblioteket

TRYCKERI KSF Medias tryckeri, Vanda UTGIVNING Studentbladet utkommer fem gånger under vårteminen 2016. Tidningen sänds till medlemmarna i SHS, ASK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i HUS och AUS. En prenumeration kostar 20 euro för övriga studerande, 40 euro för icke-studerande.

STUDENTBLADET 5/2016

UPPLAGA 8 000 (Två Abi-nummer á 10 000). Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material. Studentbladet är redaktionellt obunden SSI och representerar inte nödvändigtvis dess medlemskorporationers officiella ståndpunkter.

Roosa Hepomäki är en illustratör och grafisk designer som studerar vid Lahtis Designinstitut. Hon är passionerad över enhörningar,

Rättelse: Illustratör Miranda Koskinens namn skrevs fel i förra numret och illustratören Zoja Ristikankare som illustrerade i nummer 3/2016 heter så och ingenting annat. STBL beklagar felen!

regnbågar och böcker som slutar på ett överraskande sätt.

Medarbetare 5/2016

ANNONSFÖRSÄLJNING Mats Lindström, 040 529 7970, annons@stbl.fi

kommer överens med alla. Älskar att

STUDENTBLADET 5/2016

Aldrig färdig Inför vårens sista nummer av Studenbla-

Att studera på universitet möjliggjorde en

det har vi på redaktionen funderat över

klassresa - en bättre framtid. När vi mer

hur bra vi, som unga vita finlandssvenskar

och mer gått mot ett klasslöst samhälle

med medelklassbakgrund, har det. Mitt i

har alla lika möjligheter till detta trumf-

all nedskärning och främlingsfientlighet

kort. En högskoleutbildning är mer regel

kan det vara bra att påminna sig om att

än undantag och man tittar lite snett på

det är rätt få problem som vi själva är

folk som inte vill satsa på sin utbildning

tvungna att hantera.

utan nöjer sig med något mer “praktiskt”. Varför skulle någon villa stanna i en sådan

Men ändå är framtiden så oviss. Det

“position”?, tänker man lätt.

som var meningen att vara det främsta trumfkortet - utbildningen - är kanske inte

Men jobben försvinner. Mitt i allt har vi

så säker trots allt. Vad händer om man

en hop med “överutbildat” folk som inte

studerat “fel” ämne i fem år? När man

lyckas sysselsätta sig inom sin egen

inser efter examen att det faktiskt inte

bransch. Det blir allt vanligare att folk

finns några jobb alls? Det är inte frågan

omskolar sig, klättrar neråt längs klasste-

om ett typiskt “humanist-problem”. Också

gen, nöjer sig med en lägre lön, en mindre

statsvetare, marknadsförare och national-

ambitiös karriär, ett mer inrutat jobb. Det

ekonomer kan ha svårt att hitta ett jobb

kan hända direkt efter den första examen,

just för dem, ingenjörer mister jobben då

det kan hända efter tjugo år i arbetslivet,

industrin försvinner till andra kontinenter.

då mattan mitt i allt dras under fötterna. Ingen anställning är så säker längre.

Det är inte så att utbildningen blivit överflödig. Som utomstående vet man

Jag tänker ofta på vad jag ska hitta på då

ofta ingenting om kärnan i ett främmande

jag inte längre kan livnära mig på det jag

ämne, och har därför svårt att uppskatta

gör nu, då korta kontrakt och frilansliv

andra discipliner.

inte längre inspirerar. Restaurangföreta-

Fanny Malmberg, Studentbladets chefredaktör

gare, bibliotekarie, socialarbetare finns Universiteten fick sin början som ett

med på listan. Kanske de till och med är

tidsfördriv för överklassen, där man skaf-

för ambitiösa?

fade sig en allmänbildning. Något mycket avundsvärt för dem som inte hade den

Allt fler måste vara beredda på att byta

möjligheten. Vi behöver faktiskt inte gå

riktning mitt i, att acceptera att de aldrig

hemskt långt tillbaka i tiden för att upp-

är “färdiga”. Att ha sin fina magister- el-

täcka att studier var ett privilegium - ca

ler högskoleexamen efter år av studier är

två generationer räcker; till då våra mor-

inte längre nyckeln till framtiden. Det är

och farföräldrar la grunden för vår framtid.

bara en etapp på en lång väg av tillfäl-

LED

ligheter.

3 Ledare 28 Socialt arbete-att se en individ i varje människa 5 Hejdå, hanken 6 Snart kör lärarutbildningen 30 Poesi om rasism på HU igång 8 Dags att slopa inträdesproven?

12 Är festen över, kommer vi försent?

18 Galleri:

Emma Sarpanniemi

22 Sommarläsning 24 Festivalsex–Do's & Don'ts STUDENTBLADET 5/2016

34 Slurp...Sommarrecept 36 Sommarhoroskop 38 Sista ordet

STUDENTBLADET 5/2016

Text: Emma Nippala DET HÄR ÄR DET SISTA NUMRET AV STUDENTBLADET SOM DIMPER GENOM BREVINKASTET HOS STUDERANDE VID HANKEN EFTER ATT HÖGSKOLANS STUDENTKÅR I SEPTEMBER I FJOL BESTÄMDE SIG FÖR ATT GÅ UR SVENSKA STUDERANDES INTRESSEFÖRENING SSI SOM GER UT STUDENTBLADET. STUDENTBLADET TRÄFFAR ERIK STENBERG, F.D. ORDFÖRANDE FÖR HANKENS STUDENTKÅR, SOM VAR MEDLEM I SSI:S STYRELSE NÄR SHS BESLÖT SIG FÖR ATT LÄMNA STUDENTBLADET. Studentbladet har länge stått inför samma fråga: vad ska tidningen vara, vad ska den innehålla och hur gör man tiotusen individer med olika särintressen nöjda? Vad är hankeiternas uppfattning om vad Studentbladet borde vara? – Det finns nog lika många uppfattningar som det finns hankeiter. Jag ser inte varför jag skulle kunna generalisera svaret bättre än någon annan. Fördes det en diskussion om vad Studentbladet borde vara innan SHS bestämde sig för att gå ur SSI? – Jag satt inte med i styrelsen eller fullmäktige när diskussionen om att gå ur fördes, så jag är inte den bästa att fråga om vilka diskussioner som fördes. Diskussioner om Studentbladet och medlemskap i SSI har förts i flera omgångar under årens lopp, men man kan inte säga att det varit samma diskussion under hela tiden. Jag tycker att

Finns det någon poäng med att syssla med att ge ut en sådan här tidning när det finns så många olika intressen? – Jag skulle nog säga så. Man kan inte kvantifiera värdet. På samma sätt som man inte med finansiella argument kan berätta varför staten ska uppbära skatt för att finansiera Yle eller upprätthålla Nationaloperan kan man inte heller med finansiella kalkyler motivera Studentbladets existens. Det motiverar man med mjukare värden och bevakning av dessa intressen.

SSI:s namn [Svenska studerandes intresseförening] säger ganska

Beslutet att gå ur SSI var inte enhälligt, utan det fanns de

mycket om vad Studentbladet borde göra. SSI ska bevaka studeran-

som ville utveckla samarbetet och Studenbladet och de som

des intressen och det görs i praktiken genom en gemensam tidning.

fått nog och tyckte att de pengar som lades på medlemskapet

Går det att skapa en allfinlandssvensk studenttidning som ingen marrar om? – Det skulle nog vara en väldigt tråkig tidning i så fall. För att tid-

i SSI ska sättas på något som gynnar hankeiterna mer. Fattade SHS rätt beslut? – Jaa, rätt beslut … Det får väl tiden visa.

ningen ska uppfylla sitt intressebevakande syfte krävs det att man är

Andra tankar angående den här tematiken?

kritisk och väcker debatt. Innehållsmässigt är det ju helt omöjligt att

– Det är glädjande att se att Studentbladet och SSI nu går åt rätt håll

skapa en tidning som alla skulle vara nöjda med. Det finns så många olika intressen, men det är redaktionens uppgift att vara lyhörd för signaler som kommer från fältet. För att kunna fungera som en trovärdig intressebevakande tidning kan inte styrelsen blanda sig i det redaktionella innehållet.

[i och med digitaliseringen]. Det här har säkert varit någon sorts wake up call att något faktiskt måste ändras. Man kan ju inte ännu veta vart det här leder, men det viktiga är att man nu tar konkreta steg för att utveckla Studentbladet och SSI.

AKT U

Text och foto: Lukas Rusk

DEN NYA SVENSKA KLASSLÄRARUTBILDNINGEN VID HELSINGFORS UNIVERSITET STARTAR NÄSTA HÖST. ÅBO AKADEMI MEDDELADE TIDIGARE ATT ETT SAMARBETE MED ATT ORDNA UTBILDNINGEN INTE ÄR AKTUELLT. EFTER ATT DEN NYA UTBILDNINGEN BLIVIT ETT POPULÄRARE SÖKMÅL ÄN ÅA:S MOTSVARIGHET ÄR SIGNALEN ATT ETT FRAMTIDA SAMARBETE ÄR MÖJLIGT.

– Den första, skriftliga, delen av inträdesprovet var nyss och vi ska riktigt snart skicka ut en kallelse till provets andra skede, till dem som klarat sig bäst, säger Fritjof Sahlström, vice-prefekt vid beteendevetenskapliga fakulteten vid HU. Arbetet inför starten av den nya utbildningen går bra, säger Sahlström och konstaterar att lektorerna ska ha provföreläsningar nästa vecka. Helsingfors universitet förhandlade tidigare om att starta utbildningen i samarbete med Åbo Akademi. I början av året blev det ändå klart att det inte blir något samarbete. En central fråga var ifall utbildningen i Helsingfors ska vara permanent. – Det ska absolut vara en fast utbildning, säger Sahlström. Åbo Akademi har redan en svensk klasslärarutbildning i Vasa

STUDENTBLADET 5/2016

Det är inte uteslutet med ett samarbete med ÅA, säger Fritjof Sahlström.

STUDENTBLADET 5/2016

”INTRÄDESPROVET GICK BRA, MEN DEN MATERIALBASERADE UPPGIFTEN TYCKTE JAG VAR SVÅR.”

Sonja Lehto väntar på besked om hon kom vidare till inträdesprovets andra skede.

och har i och med det en hel del expertis på området. Mycket är ännu öppet med den nya utbildningen i Helsingfors.

Vill studera i Helsingfors Sonja Lehto från Grankulla söker in på den nya utbildningen i Helsingfors. – Inträdesprovet gick bra, men den materialbaserade uppgiften tyckte jag var svår. Lehto väntar med spänning på ifall hon blir inkallad till provets andra del. Hon berättar att hon redan länge vetat att hon vill jobba som klasslärare. – Jag har jobbat en hel del med barn och unga, bland annat som vikarie i högstadiet och lågstadiet och som ledare i redskapsgymnastik. Vasa var inte ett alternativ när Lehto valde vart hon skulle söka den här våren. – Proven var nära varandra och hade olika inträdeslitteratur. Men ifall det inte skulle komma en ny utbildning till Helsingfors kanske jag skulle söka till Vasa. Lehto berättar att hon följt med processen kring den nya utbildningen. Hon tror att utbildningens nivå kommer att vara bra på den nya linjen.

– Det blir intressant att vara med när den nya utbildningen börjar, ifall jag kommer in. Man vet säkert inte ännu hur många saker kommer att gå till.

”Alla dörrar är ännu möjliga att slå upp” Fler personer sökte som första mål till den nya utbildningen i Helsingfors än till klasslärarutbildningen i Vasa. – Vi har funderat på det, det handlar ju om konkurrens, säger Petri Salo, dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi. Framtiden för både Åbo Akademi och den finländska universitetsvärlden i allmänhet är väldigt oklar enligt Salo. Han säger att de fem följande åren kommer att vara utmanande. Men ett samarbete med Helsingforws universitet kring klasslärarutbildningen är möjligt. – Alla dörrar är ännu möjliga att slå upp, säger Salo. Sahlström håller med. – Det är inte uteslutet med ett samarbete.

AKT U

Text: Emma Mustala Foto: Frida Lönnroos

FÖR TILLFÄLLET VERKAR DET FINNAS ETT BRETT UNDERSTÖD FÖR

STUDENTBLADET 5/2016

Majoriteten av dem som studerar på universitet kommer in via inträdesförhör. Men hur rättvist är det egentligen? Forskning har visat att det inte finns något statistiskt signifikant samband mellan senare studieframgång och resultat i inträdesförhör. Vis-

ATT SLOPA INTRÄDESFÖRHÖREN,

serligen har man inte kunnat undersöka hur de som inte kom in skulle ha klarat sig i

SOM UTGÖR PORTEN TILL UNIVER-

motivation och kunskap på ett optimalt sätt.

SITET OCH YRKESHÖGSKOLOR. TILL

HANKEN TESTAR BARA BETYG

sina studier, men det verkar som att dagens intagningssystem inte mäter sökandes

ANHÄNGARNA HÖR BLAND AN-

Specialsakkunniga Tove Ahlskog-Pursiainen vid studiebyrån på Hanken tycker ändå

NAT UTBILDNINGSMINISTER SANNI

sökande med varierande bakgrund och examina. Av de finlandssvenska utbildningarna

GRAHN-LAASONEN, FORSKARE VID

högskolan för andra gången ett system där nya studerande kan bli direkt antagna på

STATENS EKONOMISKA FORSKNING-

inte det är aktuellt att slopa inträdesförhör helt eftersom man måste kunna rangordna var Hanken det populäraste förstahandsvalet bland sökande i fjol och i år tillämpar basis av studentbetyg.

SCENTRAL VATT OCH STUDENTEXA-

– Vi har inte ännu sett utfallet av årets antagning, men om det fungerar och vi får

MENSNÄMNDENS ORDFÖRANDE

urvalsprov. Fjolårets betygsantagna har ännu inte studerat ett helt läsår så vi har för

PROFESSOR PATRIK SCHEININ.

motiverade studerande kanske vi utökar andelen som kan antas utan att delta i närvarande ingen uppföljning på deras studieframgång”, säger Ahlskog-Pursiainen. Ett av huvudargumenten för att slopa inträdesförhör har varit att spara in på de kostnader som arbetsbördan orsakar universiteten. Ahlskog-Pursiainen menar att kostnaderna åtminstone för Hankens del inte är kritiska mera då provet anordnas gemensamt med Åbo Akademis ekonomiavdelning och inte längre rättas manuellt.

STUDENTBLADET 5/2016

Inträdesförhör till vissa utbildningar kan snart bli förpassade till historien. Forskning visar också att det inte finns något statistiskt tydligt samband mellan senare studieframgång och resultat i inträdesförhör.

SVÅRT ATT SKAPA ETT OPTIMALT INTAGNINGSSYSTEM

MAN MÅSTE HA RÅD ATT PLUGGA

Att lägga ytterligare vikt vid studentexamen är inte heller helt oproblematiskt

Minetta Westerlund hör till dem som läser till inträdesförhör i år efter två mellanår.

menar Ahlskog-Pursiainen:

Hon har sökt till flera ställen såväl i Finland som utomlands och tycker att det är skönt med systemet i Sverige där man bara skickar in sina betyg och väntar på

– Studerande kan göra väldigt olika ifrån sig i studentexamen beroende på vilka

resultat.

ämnen de skriver. Ur universitetssynvinkel skulle det kanske vara lättare att jämföra

– Att söka in med betyg är bättre då betyget är ett sammandrag av vad man åstad-

och rangordna sökande om studerande skulle skriva mera likadana kombinationer

kommit under tre års tid istället för att allt hänger på en provprestation under en

gemensamma för alla.”

dag. Ju fler gånger man söker in någonstans, desto större verkar pressen bli.”

Valfriheten i studentexamen kombinerat med att vissa ämnen kan ge mer poäng

– På många ställen utomlands kan man börja studera antingen på våren eller hös-

än andra om universiteten går in för att betona studentexamen i intagningen skulle

ten. Varför kan man inte söka in två gånger i året här? Till exempel alla värnplik-

kanske också leda till att valen man gör i yngre ålder skulle få allt långvarigare

tiga som tjänstgjort klart på sommaren måste vänta nästan ett helt år”, förklarar

konsekvenser.

Westerlund.

– Hanken vill ju inte belasta de sökande i onödan, men våra egna analyser ger vid

Westerlund problematiserar också inträdesförhören ur ett ekonomiskt perspektiv.

handen att majoriteten av dem som sökt och kommit in skulle ha kommit in oberoende av urvalssystem. Men sen behövs det förstås ett alternativ, vissa har kanske

– Man får inget stöd av staten för att studera på heltid inför inträdesförhören. Vem

slarvat sig genom gymnasiestudierna, men satsar senare på inträdesförhöret och

ska betala ens uppehälle under den tiden man pluggar, då man inte kan satsa

kommer in den vägen”, menar Ahlskog-Pursiainen.

helhjärtat om man samtidigt ska jobba?”

Förra året fanns det över 150 000 sökande, varav cirka 80 % av sökande inte har tagit emot en studieplats tidigare. I väntan på att komma in på den plats man är mest motiverad att studera på väljer många mellanår istället.

AN A

MASSUPPSÄGNINGAR, TROTS ÖVERSKOTT I BUDGETEN Text: Emma Strömberg Foto: Veikko Somerpuro/HU

FÖR EN MÅNAD SEDAN BLEV DET KLART ATT HELSINGFORS UNIVERSITETS BOKSLUT FÖR ÅR 2015 LANDADE PÅ ETT ÖVERSKOTT PÅ 46 MILJONER. DET HÄR HAR GETT FORSKARFÖRBUNDET OCH PROFESSORSFÖRBUNDET VATTEN PÅ KVARNEN FÖR SIN KRITIK ÖVER ATT LEDNINGEN HAR GJORT FÖR DRASTISKA NEDSKÄRNINGSBESLUT I FÖR SNABB TAKT. Personalen är förbluffad, konstaterar Kaarle Hämeri, som är ordförande för Professorsförbundet. Han betonar att universitetet har haft ett överskott i budgeten flera år i rad. Förra året var överskottet möjligen aningen större än tidigare år eftersom regeringens sparbeslut orsakade anställningsstopp på universitetet. – Slutsatsen är ändå att med överskottet och det kapital som finns med i balansräkningen skulle universitetet ha kunnat säga upp färre anställda och dra ut på uppsägningarna över en längre tid så att man till exemepel kunde förhandla med dem som ska gå i pension inom de närmaste åren om ett avgångspaket.

STUDENTBLADET 5/2016

Helsingfors universitets styrelse motiverar sitt agerande med att det är bättre att dra om svångremmen nu så att uppsägningar kan undvikas i framtiden. De sparkrav som regeringen påför Helsingfors universitet är över 50 miljoner euro i år, och enligt universitetets beräkningar kommer summan att stiga till över 100 miljoner år 2020. Därför ser styrelsen att de närmaste årens överskott behöver sparas för kommande år för att undvika uppsägningar då. Fackförbunden anser att styrelsens åtgärder är för framtunga och tar, så att säga, ut olyckan i förtid, medan ledningen anser att det handlar om att sköta universitetets ekonomi ansvarsfullt. Både universitetets ekonomiavdelning och förbunden

konstaterar att en inte kan förutspå framtiden, men drar helt olika slutsatser av det. Hämeri konstaterar att både om uppsägningarna är stora eller om de är mer moderata så tar man en risk. – Ena extremen är att göra drastiska åtgärder genast och hoppas att vi inte behöver göra några nedskärningar i framtiden. Det positiva med det är ju om det inte kommer fler uppsägningar, och vi inte behöver leva med den osäkerheten. Men priset är att många fler blir uppsagda än vad som skulle vara nödvändigt just nu. Det finns bra och dåliga aspekter med båda sätten att agera, men eftersom det ändå handlar om att ta en risk åt någondera hållet, så skulle jag välja att ta riksen att hålla kvar för många än för få anställda, resonerar Hämeri. Det som gör hela frågan om huruvida uppsägningarna var överdimensionerade eller inte ännu mera komplicerad, och skillnaden i perspektiv mellan ledningen och verkstadsgolvet ännu tydligare, är att en stor del av förra årets överskott på 46 miljoner euro kommer från vinster från universitetets aktieportfölj. HU:s ekonomidirektör Marjo Berglund har försökt få fram att istället för bokslutets 46 miljoner, borde man titta på verksamhetens överskott som är 21 miljoner euro från förra året, eftersom hela 25 miljoner kommer från vinster från aktieplaceringar. Hämeri förstår inte varför man inte kan räkna med vinsterna från försäljningen av aktier i verksamhetens budget. – Jag förstår att man inte kan använda all kapitalvinst, men stiftelser fungerar ju så att en del av vinsten går till utdelning och en del återinvesteras, konstaterar Hämeri. Men ekonomidirektör Berglund menar att det är just det universitetet gör. I och med den förra medelinsamlingen till universitetet samlades 64 miljoner euro in. De pengarna bildade en fond som placerar i aktier och varje år går 3,5-5 miljoner euro, vilket är 5 procent av den totala summan, till universitetets verksamhet. Berglund är medveten om att fackförbunden skulle vilja se att en större andel av kapitalvinsten nu sattes på verksamheten. Men Berglund poängterar att fonden har ett evighetsperspektiv.

Faktaruta: Helsingfors universitets ekonomi i siffror:

De totala kostnaderna år 2015: 704 miljoner euro

Överskott år 2015: 46 miljoner euro, varav 21 miljoner från verksamheten och 25 från dividender och försäljning av värdepapper.

Totala överskottet från verksamheten 2010-2015: 60 miljoner euro.

Totala överskottet för alla universitetets tillgångar (fonder, värdepapper): 130 miljoner euro.

Beräknat sparbehov: 50 miljoner euro år 2016 och 100 miljoner fram till 2020 p.g.a.indexfrysningen av universitetets basfinansieringen från staten och minskade pengar till forskningsfinansiärerna Finlands Akademi och Tekes.

– Efter börskraschen år 2008 har börsen bara gått uppåt, vilket betyder att universitetets aktieportfölj bara gått uppåt. Men börskursen kommer också att gå ner någon gång och om en alltför stor del av kapitalvinsten används nu kommer det att äta av grundkapitalet när kursen går neråt. Det finns ingen som kan göra en större vinst än 4-6 procent under en längre tid, förklarar Berglund. Hon konstaterar att aktiemarknaden inte följer ett skatteår utan perspektivet är till exempel 20 år och därför kan man inte sätta alltför stor vikt vid att just i år var ett extra bra år. Berglund upplever att det är lätt att utifrån kritisera hur pengarna används när man inte är ansvarig för att de räcker till. – Om det sedan finns för lite pengar blir jag anklagad när nya samarbetsförhandlingar blir nödvändiga. Därför tycker hon att anklagelserna känns orättvisa. – Om någon tror att jag tycker att det är roligt att säga upp folk så har de fel. Vi försöker verkligen att det här ska vara enda gången i vårt liv som vi tvingas säga upp folk.

Universitetet styrs som ett bolag Heikki Patomäki, professor i internationell politik, är väldigt kritisk till ledningens agerande. Han anser att man nu borde sätta in de extra resurser som finns för att stöda verksamheten under den här svåra övergående perioden. År 2005 gav han ut boken Yliopisto OYJ (sv. Universitetet Abp) och han konstaterar att det vi nu ser är hur hans förutsägelser blir verklighet. – Som titeln syftar på beskrev jag hur universitetets förvaltningsmodell mer och mer börjar likna ett företags, där människor sparkas för att kortsiktigt maximera vinsten. Det finns inte vinstutdelning som i företag, men det vi ser är att en företagslogik används också i en institution som inte försöker göra vinst. Den förra universitetsreformen som trädde i kraft år 2010 är en central faktor i hur förvaltningen av universiteten föränd-

rats. Då gick universiteten från att vara statliga institutioner till att vara privata. Beslutsfattandet blev mera centraliserat i och med att universitetskollegiet förlorade en stor del av sin beslutanderätt till styrelsen. Patomäki menar att när det mer demokratiska beslutsfattandet, som universitetskollegiet stod för, upplöstes gav det utrymme för styrelsen att agera enväldigt och att lyssna allt mindre på universitetssamfundet. – Ledningens logik blir då lätt att bara laborera med exelluckor och siffror och abstrakt profilering och man ser inte längre det vetenskapliga arbete som görs och de människor som arbetar med det. Hämeri o sin sida konstaterar att i och med att Finlands ekonomi började gå sämre just efter att den nya universitetslagen trädde i kraft framträdde de svagaste punkterna i lagen väldigt tydligt. – Det blev enklare att säga upp universitetsanställda när de inte mera var tjänstemän. Under våren har Helsingfors universitet sagt upp 570 anställda. Av dem är 75 forskare och lärare och 495 från övrig personal. Totalt kommer antalet anställda att minska med 980 personer fram till slutet av 2017.

ÄR FESTEN ÖVER, KOMMER VI FÖRSENT? Text: Fanny Malmberg & Emma Nippala Foto: Frida Lönnroos

SÅ UTBRISTER SOKRATES I BÖRJAN AV DIALOGEN GORGIAS, DÅ HAN FÖRSKRÄCKT INSER ATT HAN KANSKE HAR MISSAT ALLT DET ROLIGA. DEN KLASSISKA BILDEN AV EN AKADEMISK STUDENT ÄR DEN DEKADENTA, BOHEMISKA TYPEN SOM ÄR ANINGEN FILOSOFISKT LAGD OCH HAR DE BÄSTA DISKUSSIONERNA VID GRYNINGEN. DAGENS SAMHÄLLE OCH KUL-

STUDENTBLADET 5/2016

TUR MED SPARÅTGÄRDER OCH KRAV PÅ EFFEKTIVITET HOTAR DENNA LIVSSTIL OCH VI UNDRAR - ÄR FESTEN ÖVER, KOM VÅR GENERATION FÖRSENT? Jonathan Rehn (t.v.), Jonas Berg, Jenny Skoglund och studentdekadensen.

STUDENTBLADET 5/2016

ntikens Grekland kunskapens vagga. Sokrates är samlad med sina lärjungar, Platon antecknar. Vinet har flödat redan i dagar och nu är alla plågsamt bakfulla.

“Jaha kära vänner, hur ska vi nu lägga upp det här drickandet så det blir lättare för oss? Själv måste jag säga att jag mår tjyvtjocket efter gårdagens bläcka. Jag behöver en paus. Det behöver säkert de flesta av er." – Platon, Gästabudet Det akademiska livet som har sina rötter hos antikens tänkare förknippas ofta med en ledig livsstil. Studietiden har ofta påståtts vara den lättaste tiden i livet, men då villkoren för studerande blir allt stramare kan det vara svårt att finna vägen till det sorglösa livet, med nachspiel och muntra snapsvisor. Används alkoholen, som inspirerade de gamla grekerna, numera som ett medel för verklighetsflykt och regression där en stänger öron och ögon och låter sig bli totalt omedveten och världsfrånvänd? Studentbladet träffar studerande och nationsaktiva Jonathan Rehn, Jonas Berg, och Jenny Skoglund för att diskutera vad det innebär att vara studerande i dag. Är studerande dekadenta och sorglösa?

“Knappast någon längre som glider omkring på uni och testar sig fram” Jonas: Nuförtiden ses studierna allt mer som vägen till ett yrke och det enda som räknas är att göra bra ifrån sig. Den sociala biten betonas i allmänhet inte så mycket. Jonathan: När man läser gamla historiker och ser vad folk har hållit på med i studerandekretsarna tidigare, så nog har det varit mycket mer dekadent och "rojsigt". Det kan delvis bero på att det är mer bråttom nu eller så kanske man bara inte tycker det är okej längre. Tidigare var rätt vanligt att som ny gulis bli uppmuntrad av sina tutorer att “testa sig fram”, läsa kurser i alla ämnen som intresserade en, välja spännande biämnen, kanske hitta ett nytt huvudämne mitt i allt.

STUDENTBLADET 5/2016

Jenny: Jag känner nog igen mig i det där man kom in på universitet och hade möjlighet att läsa vad som helst. Jag tror inte att man gör det mera, men jag hoppas att tutorerna uppmuntrar till att hitta sin grej, att man inte bara fokuserar på att bli kandidat på tre år, och sen märker att man inte vill jobba med det här. Vad var de tre åren till för då? Jonas: Du förväntas veta vad du vill jobba

med när du söker in, i princip borde du veta när du söker in till gymnasiet. Istället för att bilda människor i allmänhet, så som det var förr i tiden då överklassen bildade sig på universitet, betonas nu yrkeskunskapen. Universiteten grundades i tiderna av och för överklassen, för att de unga skulle bli bildade, lära sig vett och etikett och kanske ha något att fördriva tiden med. Begreppet bohem går som hand i handske med den klassiska idén om den akademiska studenten: en person som förenar lättja och begåvning. I det moderna studielivet har den bohemiska studenten ersatts av en mer professionell student. Universitetsstudier anses vara heltidsarbete och studierna ses allt mer som en del av den karriär en ska bygga. Är det en annan stämning på universiteten? Känner ni mera press för att lyckas med allt? Jonathan: Det här konceptet med tio-års studier, som fanns tidigare, det är inte ett alternativ längre. Fast visst det finns några i Otnäs som har studerat jättelänge. Man får bilden av att det inte är okej alls. Men kanske det har gått för långt. Studieliv är bra, men kanske inte för mycket av det. Jenny: Jag studerade jätteduktigt i fyra år och var inte alls aktiv i studielivet, men jag höll på att gå in i väggen av det. Jag var den där “duktiga studeranden”, sådan som man förväntas vara. Sen började jag jobba på en studentorganisation och kom i kontakt med “drishande” [slappande] människor och det var bra att träffa folk med andra perspektiv. Du kanske hade ett behov att vara lite dekadent? Jenny: Tydligen! Jag tar igen det nu! Vad betyder det att vara studentikos?

läser böcker, det är också att bli en bättre medborgare och göra också annat än sånt som berör ens bransch. Man blir mer allmänbildad. Jenny: Det är också att hitta sin plats i samhället. Du skapar ditt eget kontaktnät som du kan ha nytta av långt, långt efter att du blivit klar. Jonathan: Det som är intressant är att tala med människor från andra utbildningsprogram, för de tänker på saker på helt andra sätt. Det är jättegivande och om man är lite insatt i hur folk tänker redan före man kommer ut i arbetslivet har man jättestor fördel. Jonas: Utöver det där finns det ju en känsla av gemenskap och tradition, man kan tänka att “nu fortsätter jag det man gjorde för 140 eller 300 år sedan”. Man har kopplingar till historien och till andra människor i samhället. Det är ju ganska spännande. Ja, de flesta som är något i dag har tidigare varit en av de där lite "rojsiga" typerna som kanske inte alltid hade riktningen glasklar för sig. Det är alldeles för frestande att använda Nalle Wahlroos som exempel: från kommunistisk aktivist blomstrade det fram en hård bankir. Vem skulle ha trott det? Fler exempel hittas i gamla historiker där ett och annat bekant namn kan hittas bland raderna i de studentikosa sammanhangen från åren som gått. Studielivet är en bubbla, en tillvaro avsides från resten av världen, men den är trots allt inte evig eller definierande för individen. De bekanta namnen som idag är direktörer, styrelsepampar, politiker, ger en lite perspektiv - de har också varit dekadenta, upprörda, och kanske ibland slappa studenter.

Jenny: Att man följer med vad som händer i den förening man är medlem i. Man behöver inte springa på varje evenemang, men att man har den sociala kopplingen dit.

Jonas: Ja man tänker att “kanske jag till och med kan bli något”!

Jonathan: Man behöver inte ta allting så seriöst, det behöver inte ha nånting att göra med studier, utan det är studentikost, det är roligt, det är fritidsgrejer.

Att vara föreningsaktiv ger mervärde, fast det samtidigt kan vara en välbehövd och rolig andningspaus från studierna. Jonathan Rehn menar att han också insåg att det kräver en massa jobb för att möjliggöra föreningsverksamheten och ville ge tillbaka av det han fått då han gick med i Teknologföreningen.

Jenny: Det är ju inte jobb. Fast det är ju lite konstigt, jag är skattmästare och när jag bokför för min nation gör jag exakt samma sak som när jag bokför för kunder på jobbet, men när jag bokför som skattis tänker jag att jag gör dethär jobbet för att det är kul. Det är kul för att jag gillar organisationen och jag är med och skapar att den överhuvudtaget finns. Jonas: Studentikositet i allmänhet är att man förstår att studieliv också är annat än att man

Det uppsluppna, lättsamma, studentikosa livet

Jonas: Man får nya färdigheter; att leda grupper, organisera verksamhet, men man gör det ändå för att det är roligt.

”VAD HÄNDER OM JAG TAR BÅTEN TILL SVERIGE MITT I VECKAN FAST JAG BORDE STUDERA?

ELLER

JAG

ÖPPNAR EN SKUMPAFLASKA KLOCKAN NIO PÅ MORGONEN? HUR

KÄNNS

DET?”

Jonas Berg studerar datateknik på Aalto-universitetet.

STUDENTBLADET 5/2016

Har ni märkt några särskilda reaktioner hos er själva på samhällsklimatet? Jonathan: Nä, inte hos mig själv. Men jag följer inte med så noga, inte så att jag låter mig påverkas. Jonas: Otnäs är ganska skilt från resten av världen. Jonathan: Folk är inte så högljudda med sina åsikter. Jenny: Jag har alltid varit samhällsintresserad och funderat på världens gång. Men de här intrycken man får nu väcker tankar om vad i helvete som händer i det här landet och den här världen … De här åsikterna som kommer fram allt mer; rasism och främlingsfientlighet, trångsynthet. Man har så svårt att känna empati med andra. Men det finns ju de som på riktigt måste hantera rasism, eller att inte ha några pengar och staten bara skär ner, trots att de är sjuka och gamla… Funderar ni på att ni trots allt är ganska privilegierade i den ställningen ni har nu? Jenny: Jo absolut!

Jenny Skoglund har läst statskunskap på Soc&kom och studerar nu på Hanken med redovisning som huvudämne.

Jonathan: Man lär sig arbeta mer än med självständiga studier. Universiteten försöker desperat skapa möten mellan studerande från olika ämnen men studerandena är ju tusen gånger bättre på att göra det själva! Vi har själva våra fester och föreningar där det rör sig mänskor från olika utbildningsprogram. Nu talas det mycket på Aalto om att skapa tvärvetenskaplighet, men det är ju helt vardag! Jonas: Man kan inte tvinga fram den så efterlängtade “innovationen” utan måste ge lite mer frihet. Det kommer inte att hända om man stänger in studerandena i föreläsningssalar och uppmanar dem att “innovera”. Jonathan: Men nog förstår man att universitetet vill övervaka det lite, att inte de här “tvärvetenskapliga mötena” sker fyra på morgonen i nån lönnkrog. Så studentdekadensen kan alltså vara bra för individen som behöver lite variation men också för samhället i stort. Det kan ju ses som en del av det informella; limmet som håller delarna samman. Har ni någonsin varit oroade för ert allmänna välmående? Jonas: Inte med studielivet, men nog med studierna. Det är det enda som har hotat mitt välmående; alla examensförnyelser och tidsbegränsningar.

STUDENTBLADET 5/2016

Jenny: Jag håller med. Det är ur studiesynvinkeln som folk inte mår bra av den där pressen, det syns ju hos Studenthälsan. Jonas: Det finns kanske i allmänhet en sån där ovisshetskänsla, åtminstone för mig. Inte vet man ju vad som händer på universitetet om ett år, men studielivet hålls ju ganska långt likadant.

Jonathan: Det är klart att man ska ta ställning och göra sig hörd om man tycker att nåt inte är okej, men man måste sätta det i perspektiv och inse hur bra vi egentligen har det. Men man ska inte ignorera sina egna problem bara för att andra har större. Man måste ju också få ha sina egna bekymmer. Jonas: Det har kanske uppstått en mental bild av att allt är skit, bara för att det sägs att allt är skit. Det är en nyliberalism där individen ställs mot alla andra, marknaden styr och alla ska tävla, sälja sig själv. Man saknar sammankoppling till någon gemenskap. Nedskärningspolitik låter redan negativt. När regeringen säger att vi inte har råd så då tror man förstås att vi inte har råd. Börjar en känna sig lite dyr för samhället? Studeranden är ju en kostnad. Jonathan: Nog är det ju en investering från samhällets sida att satsa på utbildning. Men jag tycker man ska satsa, jag vill inte leva i ett land där folk inte är utbildade. Det är absolut viktigt. Mina skattepengar får gärna gå till det. Man hoppas att regeringen förstår värdet i utbildningen att de inte gör nedskärningarna lättsinnigt.

Känner en ett flyktbehov? Är det så att ju hårdare en jobbar desto hårdare måste en festa? Ju mer en grubblar desto större är behovet av substanser? Festen kan ha en funktion av verklighetsflykt där plikterna glöms. Men dekadensen kan också vara ett riktigt taktiskt drag - i fyllan är det ganska omöjligt att få något alls gjort. Det kan vara ett sätt att protestera och göra sig själv arbetsoförmögen och den vägen skapa sig en fritid. Jonathan: Jag har åtminstone aldrig gått på fest för att fly mitt arbete. Eller kanske jag har gjort det, men jag bara inte vet om det. Jenny: Jag har åtminstone inte kopplat det att nån är jättefull till att den vill fly allt ansvar, utan sett det mer som att om någon har sådana här problem tillfälligt, så är det en massa saker på gång i hens liv och det här är det bästa sättet som den här personen kan hantera det på just nu. Om det är ett upprepat beteende är det en annan sak. Jonas: Drogerna har ju genom kulturernas historia använts för att skapa ritualer och andra sorters rum och tider och just att "nu dricker jag en snaps och det betyder att jag inte längre är en studerande som läser böcker, utan nu är jag en studerande som socialiserar". Till exempel.

Alkoholen är ofta närvarande i studerandenas fritid och en kan säkert också tänka att alkoholkonsumtionen markerar gränsen mellan arbete och fritid. Jonathan: Jag har förstått av mina föräldrar och andra vuxna att det är de som under studietiden har festat hårdast och varit så att säga mer dekadenta som ändå oftast klarat sig bättre senare i livet. Jonas: Men det är som att alkoholen inte bara finns till för att bli full, utan också som en ursäkt för skyggare studerande att vara sociala och fast dansa. Kan då festandet ses som en rekreation, en avkopplande aktivitet som främjar återhämtande av krafter? Jenny: Det är just det som studieliv är. Jag gillar inte att man förknippar studieliv med dekadens för det är det inte, det är en fritidssysselsättning. Mina första studieår gick jag nästan aldrig på fester utan var fokuserad på att bara studera jätteflitigt hela tiden. Jag mådde inte bra av det. Nu har jag fått in den här hälsosamma delen i det. Visst, jag dricker mera nu än vad jag gjorde för några år sedan, men jag lever samtidigt mycket, mycket hälsosammare och mår mycket bättre för att jag har en bättre balans mellan jobb, studier och socialt umgänge.

ENHETSKULTURENS DÖD Att vara ung och att vara studerande betyder inte en enda sak. Jenny gillar inte bilden av den supande studeranden, eftersom den ger helt fel stämpel åt massan. Det finns så många olika sätt att vara studerande på. Istället för tala om en enhetskultur är det snarare frågan om ett livvskede en går igenom. Jonas: Studielivet är för många första gången de är borta från föräldrarna, dom bor själv och i en annan del av landet och dom testar på saker som de inte har kunnat göra förut, som till exempel:Vad händer om jag tar båten till Sverige mitt i veckan fast jag borde studera? Eller om jag öppnar en skumpaflaska klockan nio på morgonen? Hur känns det?

”DET HAR KANSKE UPPSTÅTT EN MENTAL BILD AV ATT ALLT ÄR SKIT, BARA FÖR ATT DET SÄGS ATT ALLT ÄR SKIT. DET ÄR EN NYLIBERALISM DÄR INDIVIDEN STÄLLS MOT ALLA ANDRA, MARKNADEN STYR

OCH

ALLA

SKA

TÄVLA, SÄLJA SIG SJÄLV.”

Det första ruset av nyfunnen frihet då en flyttar hemifrån kan ta sig olika uttryck. Mitt i allt kan en äta plättar varje dag till alla måltider om en vill! Den gemensamma nämnaren för unga studerande är att testa på nya grejer. Men det blir också vanligare att göra saker alldeles nykter. Jonathan: Jag tycker attityden till alkohol har ändrat jättemycket. Man uppskattar mycket mera alkoholfira evenemang än tidigare. Det är en ny grej. Förut tänkte man att man kan vara alkoholfri då man inte är på TF. Det kan alltså hända att “dagens ungdom” är snäppet klokare än de äldre, "rojsiga” generationerna. Åtminstone lider de inte av regression, bara måttlig dekadens.

Jonathan Rehn studerar datateknik på Aalto-universitetet.

STUDENTBLADET 5/2016

emma sarpaniemi Som fotograf är jag estetisk och iakttagande. De mesta jag gör handlar om kroppen eller om min relation till någon jag bryr mig om. Fotograferandet för mig är ett sätt att utforska mig själv och vem jag är. Fotografiet var det mest naturliga sättet för mig att uttrycka mina känslor och visa mina observationer på. Jag är väldigt inspirerad av människokroppen och av att blanda konst och mode genom fotografiet. Just nu jobbar jag mycket med performance och använder min kropp som ett objekt. Serien "Kesäkutina" (Sommarpirr) är en serie om sexualitet och känslighet. www.emmasarpaniemi.tumblr.com

UR STUDENTBLADET 5/2016

Ã&#x201E;

N I N G Text: Kaneli Johansson Foto: Fanny Malmberg

Bonjour tristesse – Françoise Sagan

gen skarpa, tankeväckande och ofta roliga svar.

av en slump blir han snart en del av deras gäng. De

”Jag fyllde sjutton år den sommaren, och jag var

Tove Janssons Sommarboken torde vara en (som-

har inget vanligt klassrum, utan sitter i ett tornrum

fullkomligt lycklig”, säger huvudpersonen Cécile på

mar)klassiker utan like. De 22 kapitlen som boken

fyllt med gamla bokhyllor och blommor. Istället för

den inledande sidan av Bonjour Tristesse (1954).

utgörs av kan läsas i kronologisk ordning eller om

vanlig undervisning dricker de te och för diskussio-

vartannat, i sin helhet eller bara i små bitar, ensam

ner om grekisk grammatik och fenomen ur antiken.

Det är sommar på den franska rivieran och Céclies

eller tillsammans – ja nästan precis hur som helst.

Om kvällarna går de på college-fester, hånglar runt

och hennes pappas tillvaro består i huvudsak av

För dem som inte läst den – det är på tiden att ni

och knaprar vem vet vilka piller. Om helgerna åker

sovmornar, segelutflykter och extravaganta midda-

gör det. Och för dem som gjort det – gör det igen, ni

de ut till en gammal herrgård på landet för att

gar i Cannes. Till semestertraditionen hör att pap-

kommer inte tycka det var förgäves.

promenera i skogen, ha långa samtal och dricka whiskey.

pan tagit med sig sin älskarinna, som i år heter Elsa. Älskarinnorna är alltid betydligt yngre än pappan

Maken, En förhållanderoman

och i Céciles liv helt ovidkommande. De hotar på

– Gun-Britt Sundström

Richard är smickard över att få tillhöra detta exklu-

inga sätt hennes förhållande till sin far. Ända sedan

Martina och Gustav träffas efter en föreläsning en

siva gäng, men börjar ganska snart misstänka att de

Céciles mamma dog har det varit den bärande

dag i slutet av 60-talet. Gustav bjuder ut Martina,

andra döljer något från honom. Sedan sker ett mord,

relationen i hennes liv, och även om det ibland kan

som först inte verkar speciellt intresserad. Men så

och snart efter det ett till.

tyckas opassande att en medelålders man tar med

småningom blir de ihop och kära i varandra. Roma-

sig sin tonåriga dotter på fester, bjuder på cigaret-

nen följer deras åtta år långa förhållande genom

Den hemliga historien handlar om konsekvenserna

ter och presenterar för sina vänner, är det så deras

dess ljuspunkter och svårigheter, uppbrott och

av den likaledes tanklösa ungdomen och det lite

förhållande ser ut – och Cécile vill inte ha det på

återföreningar. Det händer såklart en hel del i deras

väl skarptänkta intellektet. Det är en blandning av

något annat vis.

liv under åren, men romanens bärande tema är just

Brideshead Revisiteds 20-tals Oxford anda, Fem-

deras förhållande. Frågan är inte om Martina och

böckernas mysterier och en liten nypa high school

Konflikten inträffar då Céciles pappa träffar Anne,

Gustav älskar varandra eller inte: de gör det. Frågan

skildring från 90-talet – alltså i princip allt en vill

en kvinna i sin egen ålder, som han vill inleda ett se-

är vad som händer sen: när kärleken inte räcker för

läsa om somrarna.

riöst förhållande med. Céciles svartsjuka vaknar till

att få den gemensamma tillvaron att gå ihop, när de

liv, räckvidden av hennes beroende till pappan syn-

respektive parterna har olika synsätt och förvänt-

liggörs och det blir klart hur mycket och hur många

ningar på hur deras kärlek, samlevnad och förhål-

– Chimamanda Ngozi Adichie (2013)

hon är beredd att offra för att få behålla honom.

lande ska manifesteras.

En varm och kvav eftermiddag tar sig Ifemelu till en

Françoise Sagan var bara aderton då hon under någ-

Jämställdhet är ett genomgående tema för boken,

USA har hon nämligen beslutat sig för att återvända

ra uttråkade sommarveckor skrev Bonjour Tristesse,

även om det aldrig skrivs rakt ut. Feminism är

till Nigeria, och då måste frisyren vara på sin plats.

som direkt efter sin utgivning blev en storsuccé.

ständigt närvarande i Martinas diskussioner med

Medan den flera timmar långa flätningsprocessen

Boken är lättsint men inte det minsta ytlig, tvärtom,

henne vänner, men framförallt något som är centralt

sätter igång, öppnar Ifemelu sin mejl och läser ett

under den turkosblått glittrigande ytan finns hela

i hennes och Gustavs förhållandeproblematik: att

meddelande som hon vid det här laget kan utantill.

tiden närvarande en stillsam melankoli, en antydan

det måste gå på bådas villkor, vara rättvist och

Meddelandet kommer från hennes före detta

till det som också namnet skvallrar om: sorg.

jämställt. Martina tar frikostigt för sig av livet, på ett

pojkvän Obinze, som hon inte sett eller hört från på

lika självklart sätt som någon snubbe, medan Gus-

flera år.

Americanah

frisörsalong för att fläta sitt hår. Efter över tio år i

tav ständigt tvingas kompromissa, och tänka om.

Sommarboken – Tove Jansson

Ifemelu och Obinze träffas som tonåringar i Lagos

Sommarboken (1972) har många av de för Tove

Förutom att boken innehåller briljanta diskussioner,

och blir störtförälskade i varandra. Men deras Nige-

Jansson typiska inslagen: den utspelar sig på en

med referenser till såväl stora tänkare som popu-

ria är ett militärstyrt land som de som har möjlig-

ö ute i den finska skärgården och kretsar kring

lärkulturella fenomen, är det en även en tidsresa till

het strävar efter att lämna. Så när Ifemelu får ett

en lite udda familj och de väsen som omger dem.

Stockholm på 1970-talet. Martina och Gustav cyklar

stipendium för att studera i USA tar hon sin chans

Här finns en farmor, en pappa och den sexåriga

runt staden, hänger på universitetet, klampar runt i

och flyttar. I USA möts hon av såväl motgångar som

dottern Sophia. Pappan figurerar i periferin, han

träskor och söker växelmynt för att kunna ringa från

framgångar, men framförallt något hon aldrig stött

sitter för det mesta vid sitt skrivbord och arbetar.

telefonkioskerna.

på hemma i Nigeria: ras och rasism. Ursprungligen var planen att Obinze skulle följa efter Ifemelu

Det är framförallt kring farmodern och Sophia som handlingen kretsar. De är två lika ledes snälla och

Maken utkom 1978 och var en succé redan från

direkt då han tagit sin examen, men det visar sig

envisa personer, som tillsammans utforskar alla

första början. Nu nästan 40 år senare är den fortfa-

att det är omöjligt för honom att få visum. Istället

små skrymslen och skogsdungar som finns på ön.

rande lika läsvärd, aktuell och underhållande.

hamnar han i London och i det dunkla livet som papperslösa immigranter lever.

Boken följer sommarens kronologi: det finns mjuka mossiga skogsdungar, varma husväggar och hala

Den hemliga historien – Donna Tartt (1992)

När Ifemelu efter många om och men (och en lång

När Richard som ny student börjar på ett universitet

eftermiddag på frisörsalongen) återvänder till Nige-

Det bärande i Sommarboken är vänskapen över

i Vermont lägger han tidigt märke till ett litet gäng

ria har Obinze blivit en rik och betydelsefull person

generationsgränsen. Den gamla livsvisdomen som

som mest verkar umgås med varandra: det är tre kil-

där. De möts igen i vuxen ålder, och tvingas se sina

följer med åren möter det fördomsfria, uppriktiga

lar och en tjej, alla lika exentriska och lite underliga.

livsval i vitögat.

och nyfikna barnasinnet. Tillsammans samtalar

Det visar sig snart att de alla studerar grekiska hos

farmor och Sophia de om livets stora frågor: om

en charmig gammal lärare som är väldigt noga med

Americanah är Ifemelus och Obinzes berättelse,

döden, om kärleken om vädrets växlingar. Från sina

vem han går med på att undervisa. Richard känner

men det är också en berättelse om fördomar och

olika perspektiv belyser de ämnen och ger synnerli-

intuitivt en fascination inför de här människorna, och

kulturskillnader, om begreppet ras och om hur im-

strandklippor: sådant som hör ö-livet till helt enkelt.

pregnerat, mångdimensionellt och svårtytt ordet är.

FESTIVALSEX

STUDENTBLADET 5/2016

DO'S & DON'TS* * Baserar sig på verkliga händelser

Text: Fanny Malmberg & Emma Nippala Illustrationer: Roosa Hepomäki

SOMMAREN KOMMER, SÅ GÖR OCKSÅ MÅNGA MÄNNISKOR UNDER FESTIVALHELGERNA UTE I SKOGEN, I LERAN PÅ ÅKERN ELLER I ETT FUKTIGT TÄLT. FESTIVALSEX - VAD ÄR GREJEN? STUDENTBLADET HAR TAGIT REDA PÅ. Den som gått på festival känner igen den; den totala dekadensen som kännetecknar de sommarhelger då tusentals unga (och några äldre) samlas för att lyssna på sina favoritartister. En lägger sig sent, vaknar tidigt, kompisarna finns där dygnet runt. En liten lullighet är närvarande från den stund då solstrålarna väcker en genom att värma upp tältet till närmare kokpunkten. Snygga brunbrända främlingar smörjer sig med solkräm framför sina tält, årets sommarplåga dunkar på avstånd och alla vardagsbekymmer har lämnats hemma. Man kan sällan tala om festivaler ute på landet utan att nån tar upp sex och ragg. – Det är väl klart. Det är ju som bäddat för "hookups", säger Filippa. Ja, bäddat för sommarragg och sex. Optimistisk fylla, massa snyggingar och extas associeras med musikfestivaler. Bekymmerlös i sommarnatten, man känner sig ung och odödlig, man tar risker; inte så konstigt att många är kåta och glömmer kondomen. Smuts, dåligt sex och könssjukdomar på köpet associeras också med festivaler. – Ett år sedan, i bajamajan, bakifrån, berättar Kevin. Festivalsex glorifieras, men många ser också ned på det. Nätspalterna fylls med kommentarer, en vill bli av med oskulden, en annan vill bara släppa loss, en tredje vill vänsterprassla. Talar vi för mycket om festivalsex i proportion till hur ofta folk har det? Man hör trots allt mest andrahandserfarenheter. “Jag har inte haft sex på festival, men min kompis låg med två på Ruissi för några år sen.” Hurdant är festivalsex på riktigt och hur undviker en misstag?

Make och Anni Varje år, på varje festivals facebookevenemang kan man läsa om hur någon stackars “Make” träffat en blond, långhårig “Anni” med de vackraste blåa ögonen och de mjukaste av läppar, kysst henne när något band spelade sin största hit, men sedan tappat bort henne i vimlet utan att ha fått några kontaktuppgifter. Många påstår att de här berättelserna är helt påhittade, men faktum är att många kysser främlingar under spelningar för att sedan tappa bort dem. Sorligt, men sant. Det lyckliga i det hela är att Anni knappast är Makes själsfrände och knappast hälften så magisk som han i första festivalkvällens optimistiska fylla trodde. De flesta som försöker få till något med sitt festivalragg efter att festivalmagin slitits sönder av måndagsmorgonens förpliktande ljus, blir djupt besvikna. – Den du raggade upp är oftast en fräck och slapp loser, säger Filippa. Varför är de personer som verkar så magiska under festivaler riktiga slappa losers i verkligheten? De som lyckas få mest uppmärksamhet på en festival är de som lyckas med den mest trendiga looken. Den trendigaste looken är ju samtidigt den minst fantasifulla, du vet de där med hipsterfenomenets paradox; man får stå i för att inte se ut som alla andra och

lyfter fram sin individualism, men med precis motsatt verkan. – De som verkligen lyckas med att vara annorlunda lyckas inte locka till sig sexuella partners eftersom olikhet skrämmer, gissar Dick Ollonqvist, rådgivare på Sexualhälsoförbundet. Make kan med andra ord skatta sig lycklig, och lyssna på vad Netta har att säga om sina upplevelser med en annan festivalbesökare. “Det var sista dagen av Ruisrock 2013 och jag träffade en fantastisk typ. Vi kom tillbaka från festivalområdet och hämtade några öl från mitt tält och gick till stranden. Han var islänning och talade engelska med brytning, jag tyckte det var urcharmigt. Och heeeerre guuud så trevlig han var och söt! Jag kände mig så speciell. Vi hånglade. Det var najs. Det var fest uppe vid tältet så vi gick inåt skogen och la oss i en glänta och hade sex. Det var ganska dåligt och ganska snabbt och bröt magin lite, men efteråt fortsatte vi prata och hångla och spänningen mellan oss kom tillbaka. Morgonen grydde, jag blev supertrött; det blev dags att gå tillbaka till mina kompisar, så vi böt nummer och stämde träff följande dag i Helsingfors. Vi skrevs under dagen och jag såg framemot att ses. Jag kom hem, duschade mitt stinkiga festivalarsle och somnade. På kvällen gick jag till en bar med min kompis för att träffa islänningen och hans kompisar. Jag kom in spiknykter och såg killen. Fan sådana fyllegoggles jag hade haft för han såg inte alls så bra ut som han gjorde natten innan! Vi tog en öl och försökte få igång en trevlig diskussion. Det gick så där. Festivalmagin var som bortblåst. Tömde stopet, och ett till. Några gintonic och ett par glas vin. Islänningen var inget vidare. Inte särskilt rolig eller trevlig, lite för närgången gentemot min kompis och hela situationen var lite skum. Som körsbäret på tårtan kom han med på efterfest, slocknade i min säng och jag fick sova på soffan. Följande morgon var han spårlöst försvunnen. Lika bra så, festivalragg är nog inte kul efter festivalen.” Hur kan man undvika att få "drunk goggles" fast man är full? – Det går inte att undvika. Det bästa sättet att undvika ett misstagsknull är att alltid ha en wingman eller wingwoman - "never fly solo!" Om du inte har din kompis i närheten kan du missbedöma läget och ragga upp nån som faktiskt inte alls är din typ, säger sexexpert Ollonqvist.

Matildas ex Det finns ett annat slags fyllegoggles också, de då man råkar på sitt ex i vimlet och orsakerna till att ni nångång gjorde slut blir allt mer luddiga från det första förvånade “hej” till den vänskapliga kramen. Plötsligt känns det som en bra idé att “gå tillbaka” för hen var ju sist och slutligen inte så tokig. Matilda berättar. “Vi hade haft ett halvbra, men tråkigt förhållande som slutade före det ens började, det torkade ihop för att vi inte egentligen hade något större intresse av att vara med varandra. Vi hade bara ett mindre intresse av att vara ensamma några gråa helger i oktober-november. Och hon var ju riktigt söt, åtminstone alla de fyllekvällar jag avslutade hemma hos henne. Och så var hon också när jag stötte på henne, småfull i ölkön på Ruisrock. Hon såg bra ut i solglasögon, hennes hud hade fått färg och hon verkade allmänt mycket roligare än hon varit hösten innan. Det gick några timmar på festivalområdet och sen solkräm, svett, söt och äcklig alkoholandedräkt i hennes tält. Jag minns pimppilukten som fyllde tältet. Nästa morgon vaknade jag i ett kokhett tält. Huvudvärken dunkade, grannen spelade Teflon Brothers sommarplåga Maradona (Kesä ‘86), på repeat och jag hörde hur hon öppnade en (antagligen varm) öl och pratade om dagens program med sin kompis. Jag nästan dog av hettan, men

STUDENTBLADET 5/2016

Några knep för att alltid lyckas ha säkert sex oberoende om det är på fyllan eller i nyktert tillstånd? Se alltid till att du har åtminstone två kondomer med dig. Alltid. Helst på olika ställen också. Så det är så lätt som möjligt att ta fram den när det behövs. Något mer än det kan man inte riktigt göra. Det lönar sig för allt i världen att skydda sig, men om det inte lyckas, påminner Ollonqvist om att de flesta könssjukdomar kan vara helt symptomfria, så oberoende av om en har symptom eller inte efter oskyddat sex ska en göra en visit till hälsostationen för testning. – Ifall kondomer gör en osäker kan det vara idé att öva använda en innan, ha med den i din runkrutin eller ifall du inte har en penis, kan du öva sätta på en kondom, till exempel på en dildo, eller varför inte en gurka!

Små grodorna

var inte säker på om jag ville leva för att komma ut ur tältet. Halsen kändes som Sahara, mina kompisar var gudvetvar och mitt ex lät lika lame som hon alltid var. Jag var inte längre full och ångrade allt. Ha inte festivalsex med ditt ex. “

Precis var som helst? Rör festivaler något grundläggande i människonaturen? Är det musiken, att se sina idoler, den hyllande folkmassan, eller bara alkoholen som lockar fram det djuriska i oss? Festivalstämingen kan få nästan vad som helst att verka som en okej idé och göra att lusten faller på lite var som helst och måste stillas genast. Ibland lyckas en hålla sig till klassikerna tält eller buske, men det finns de som vittnar för att de inte hunnit söka upp en lämplig plats. Bajamajasex; hur låter det ur ett hygienperspektiv? Förutom stinkigt och allmänt motbjudande finns det verkliga risker med att syssla med sånt?

STUDENTBLADET 5/2016

– Regeln heter "never go ass to mouth". Men som med alla regler finns det undantag och undantaget är i detta fall att man är superkåt, alltså så där "once in a lifetime-kåt". Och det måste man ju vara för att gå in på en bajamaja för att knulla. – Men jo, man kan nog få komplikationer om man inte tar hygienen på allvar. Kom också ihåg att man kan få könsjukdomar från oralsex! Ungefär hälften av alla finländare får en könssjukdom någon gång under sitt liv. Alltså hälften! Använd kondom för helvete! Uppmanar Ollonqvist.

“Vi tältade, min pojkvän och jag, tillsammans med några vänner utanför tältområdet på Ilosaarirock. Vi undvek själva campingen för att få ha “vår egen fest”. Problemet var bara att vi måste ta oss längs med en liten stig över några åkrar för att komma fram till festivalområdet. Festen är ju alltid roligast då man "grundar" och vi satt helt för länge och drack mängder innan vi ville gå till festivalen. Det var mulet och hade börjat skymma då jag gick med min pojkvän in mot festivalområdet, längs med den där lilla åkerstigen. Överallt på marken hoppade små minigrodor omkring, och det var jobbigt att kliva omkring vetandes att vi antagligen krossade några grodor. Åkern var tom. Det var bara vi och grodorna. Jag kände mig jättekär och kåt och hänförda av naturens skönhet, eller alkoholens berusande verkan, tyckte vi det var en fantastiskt bra idé att visa varandra lite kärlek, just där och då, på åkern. Vi slängde våra regnrockar på marken, nån groda hamnade säkert under, och la oss på dem. Akten var rätt snabb och obekväm. Åkern hade vassa avhuggna strån som stack under rocken och jag kunde inte sluta oroa mig för att minigrodorna skulle tappa bort sig mellan benen på oss. Vi skakade hastigt våra byxor innan vi klädde på oss för att försäkra oss om att där inte var objudna gäster, sen skyndade iväg till keikkan vi skulle på. Det rann lite i byxorna. Ofräscht, men det jag oroade mig mest över var att där kanske fanns en minigroda. Jag var övertygad om att det nånstans fanns en groda. Gick på närmaste bajamaja för att checka läget, sköljde mig lite med en min vattenflaska. Men vet inte när jag duschade efter det, det gick nog några dagar ...”Det mytomspunna festivalsexet händer visserligen, men i det stora hela verkar det ha fått oproportionerligt mycket uppmärksamhet i snacket om festivaler. – Det är rätt överskattat; obekvämt, ofräscht och tenderar väcka känslor av ånger hos de inblandade och är något jag sällan direkt njutit av. Och att knulla på festival är verkligen inte normen", säger Filippa. När du går på festival är det viktigast att du har det roligt och är trygg. Ollonqvist påminner om att det viktigaste är att lyssna på sig själv och respektera sina egna och andras gränser, alltid. Vill en avbryta mitt i, för att det inte riktigt var som en tänkt sig, ska en göra det. – Lämna inte dina kompisar ensamma med främlingar, se efter varandra, även om det inte är kul att stå bredvid och se på när någon annan hånglar", avrundar Ollonqvist.

STUDENTBLADET 5/2016

”UNGEFÄR

HÄLFTEN

ALLA FINLÄNDARE FÅR EN KÖNSSJUKDOM GÅNG

UNDER

NÅGON SITT

LIV.

ALLTSÅ HÄLFTEN! ANVÄND KONDOM,

FÖR

HELVETE!”

Rapport från arbetslivet:

Socialarbetare

SOCIALT ARBETE ATT SE EN INDIVID I VARJE MÄNNISKA Text: Mikael Hästö, socialarbetare

JAG ÄR YTTERST TRÖTT PÅ VISSA

År 2006 inledde jag mina studier i socialt arbete på Svenska

KLICHÉER. ÄNDÅ VILL JAG TILL

karriär åtminstone som polis, klasslärare och journalist, alla på sitt

EN BÖRJAN ANVÄNDA MIG AV EN SOM FOLK ALLT FÖR OFTA BRUKAR ANVÄNDA FÖR ATT BESKRIVA SITT YRKE. DET ÄR

STUDENTBLADET 5/2016

social- och och kommunalhögskolan. Tidigare hade jag funderat på specifika sätt människonära, men det sociala området fängslade till slut mitt intresse mest. Än har jag inte ångrat mitt val. Mitt intresse för stödjande arbete med människor torde delvis ha sina rötter i min arbetserfarenhet som väktare. Som väktare funderade jag ofta kring vad folk går igenom före de av orsak eller annan snattar/stjäl och därmed får med väktarna att göra. Jag hade helt enkelt–klichévarning igen–en vilja att hjälpa. Så enkelt är det. Jag har alltid haft en praktisk benägenhet, därför lämpade sig inte de teoretiska studierna mig, speciellt då jag som ca 20 år gammal påbörjade mina studier.

NÄMLIGEN SÅ ATT MAN SOM SO-

Mina stora arbeten, alltså kandidat-, praktikforsknings- samt pro

CIALARBETARE INTE NÅGONSIN

intresseområde gällande klienter inom och själva missbrukarvården.

HAR TVÅ LIKADANA DAGAR. HELT PÅ RIKTIGT.

gradu avhandlingen hade jag dock möjlighet att skriva kring mitt Jag fick även utföra min långa praktik inom missbrukarvården. Studierna gav mig i övrigt en insyn i samhället och dess mekanismer, speciellt gällande det sociala systemet, som säkert präglar min samhällssyn även idag i mitt arbete och privatliv.

STUDENTBLADET 5/2016

När jag efter en lång period av aktivt skrivande äntligen såg ljus

mig till olika situationer och vägleda personer med fullständigt olika

i tunneln gällande min pro gradu-avhandling började jag se mig

behov. Jag jobbar officiellt under Helsingfors stads enhet Stöd för

omkring efter arbetsplatser. Jag hade under min studietid vikarierat

sysselsättning. I praktiken jobbar jag som socialarbetare med folk

inom vuxensocialt arbete men kände inte för att syssla med utkomst-

som har status som arbetslös, men vars problem ytterst sällan

stödsarbete, som jag insåg att då åt upp en hel del även av social-

enbart är avsaknad av arbetsplats. Mitt arbete är att samarbeta med

arbetares och -handledares arbetstid på vuxensidan. Jag stötte på

mina klienter för att säkra dem möjligheten att bli del av studie- el-

en arbetsannons från Servicecentret för arbetskraft. Uppgifterna där

ler arbetslivet. Det är ofta en lång process och processen är sällan

verkade intressanta och utmanande på basen av det jag tidigare hört

särskilt stabil. Som socialarbetare är mitt jobb att se en individ i

och det jag trodde mig veta om stället. Jag inledde min arbetskarriär

varje människa.

strax före jag fick mina magisterspapper sommaren 2014. Nu har jag jobbat ganska exakt två år som socialarbetare med långtidsarbets-

Socialt arbete är ett otroligt brett område och socialarbetare jobbar

lösa under 30 år gamla personer.

med en bred skara av arbetsuppgifter och klientgrupper. Att beskriva socialt arbete som en proffession är en omöjlig uppgift, eftersom

Mina klienter har en gemensam faktor: de har en lång arbetslöshet

alla jobb har sin egna karaktär. Det gemensamma är att man jobbar

bakom sig. Annat gemensamt har de egentligen inte. Visst har en

med människor, oftast personer i utsatta positioner. Jag tror det

majoritet mentala utmaningar och visst har en del missbruksproblem.

gemensamma för socialarbetare är ett intresse för främst människan,

Och ja, många har eller har haft kontakt med barnskyddet (antingen

men också samhället och dess strukturer.

har kontakt som förälder eller haft kontakt som barn eller både och). En del har någon form av diagnos som ses som lindrig utvecklings-

Utmaningen som socialarbetare innefattar psykiskt tungt arbete,

störning, andra lider av läs- och skrivsvårigheter och liknande. Med

överproportionella klientmängder, för lite tid osv. Ändå är det något i

detta sagt kan jag dock konstatera att jag för närvarande har drygt

bemötande av klienter och små tecken av tacksamhet hos dem eller

100 klienter med olika bakgrund, olika behov och olika personlig-

deras närstående som gör att det känns som det bästa arbetet jag

het. Som socialarbetare hör det till mitt arbete att kunna anpassa

kan tänka mig. Helt på riktigt.

ÅRETS ARVID MÖRNE VINNARE: Text & foto: Fanny Malmberg

P O E S I O STUDENTBLADET 5/2016

RASISM ÅBOBON ADRIAN PERERA TOG HEM FÖRSTA PRIS I ÅRETS ARVID MÖRNE TÄVLING, FÖR SIN

DIKTSVIT SOM BEHANDLAR RASISM OCH ETNISKT UTANFÖRSKAP. LITTERATURTÄVLINGEN SOM RIKTAR SIG TILL PERSONER UNDER 30 FIRADE I ÅR SIN EGEN 30-ÅRSDAG.

SFV huset G18:s festsal fylldes den 4 maj för jubileumsfirande och prisutdelningen i Arvid Mörne tävlingen. Svenska folkskolans vänner r.f., som står bakom den årliga litteraturtävlingen, hade bjudit in tidigare vinnare från årens lopp i jubiléets ära och ett sjuttiotal gäster dök upp. "Vi är alla vinnare - vi är finlandssvenskar", hörs någon av de inbjudna gästerna glatt skämta. Ironiskt, då årets vinnare, Adrian Perera, i sina dikter lyfter fram ett etniskt utanförskap och en rasism som han fått uppleva i sin vardag. Dikterna behandlar också det etniska arv han fått av sin mamma som kommer från Sri Lanka och då Adrian ska läsa upp sina dikter under utdelningen säger han att han inte kan läsa dem så som han hör dem - på Singalesisk engelska. Dikterna beskriver att hamna mitt emellan två etniciteter, utan att riktigt höra hemma i någondera:

What do you think of Finland? Jag säger att det är okej Min morfar rufsar mig i håret / Han är stolt för vad jag är. “Du skulle ändå aldrig passa in här” säger han. Jag frågar varför. Han säger: “Du är en vit apa” (Citat ur You’re a white monkey)

Min far har en favoritfråga: / Vems pojke är du? Han tror att svaret är enkelt. Min far är / mitt pass /mitt namn /mitt land (Citat ur Black! Black!)

Oväntad vinst Adrian Perera tänkte aldrig att han skulle vinna Arvid Mörne tävlingen, men nu var sista chansen att delta. Tre månader från prisutdelningsfesten blir Adrian lika gammal som tävlingen, och når därmed den övre åldersgränsen för att få delta i tävlingen. Du har studerat litteraturvetenskap vid Åbo Akademi. Fick du där de rätta verktygen för att skriva poesi? – Jag tänkte att jag skulle bli författare då jag sökte in på litteraturvetenskap. Men litteraturvetenskap är något annat, det utbildar dig till expert; “det här greppet är den här -ismen”; det blir ett hinder för skrivandet. Det är något annat som gör en till skribent.

Har du skrivit mycket dikter för dig själv tidigare? – Faktiskt så har jag aldrig skrivit dikter för mig själv. Poesi är en svår genre att få rätt, det ska slå till på ett annat sätt än skönlitteratur. Nu i och med tävlingen, har jag skrivit sex dikter i hela mitt liv.

Arvid Mörne-tävlingen är vartannat år en novelltävling, vartannat poesi. Adrian har deltagit två gånger innan, både i poesiomgågnen och novellomgången, men hade ställt in sig på att aldrig få något pris. Orsaken till att Adrian skrev dikterna nu var helt enkelt att det var den enda möjligheten att delta i tävlingen. Att det blev en diktsvit som handlade om en upplevd rasism beror dels på den samhällsdiskussion som tar trevande steg just nu som gjorde ämnet tävlingsmässigt fördelaktigt och aktuellt, men dels bottnar det i personliga upplevelser. Det är 2016 och ideligen får jag höra om mitt hår i frissan, eller om mitt utseende. Vissa är stolta över att de “inte ser” att jag har påbrå, att de ser mig som vit. Men när sådana som har problem med invandring hotar mig kan jag inte säga “men jag är ju vit”.

Alla säger att jag har så vackert hår “Det är så tjockt / inte alls finskt.” (Citat ur Vackert hår)

Syrierna som stiger av tåget ler mot mig Black! Black! / hojtar det glatt Tolken förklarar / “De tror att du är som de” (Citat ur Black! Black!)

Adrian Perera upplever inte att litteratur och poesi behöver vara något moraliskt. – Det är ett bonus om det är det men den intressantare diskussionen är hur vi ska förstå det vi läser. Det är avundsvärt om litteratur lyckas vara moraliskt, men det är inte ett självändamål, tycker Adrian. Till vardags jobbar Adrian som frilansjournalist i Åbo. Vad tror du det beror på att det är rätt många journalister som går över till att skriva skönlitteratur? Har du tänkt på det för din egen del? – Som journalist möter man människor, man får en större kappsäck att gräva i. I journalistik får man inte ha en egen åsikt utan det är nyhetsvärdet som räknas. I skönlitteratur får allt gå igenom en själv, beskriver Adrian och tillägger att människors berättelser är det som fångar honom. Juryn för Arvid Mörne-tävlingen 2016 bestod av författaren Mia Franck, litteraturvetaren Eva Kuhlefelt och författaren Peter Sandström. Andra pris gick till Sara Eberson, och tredje pris till Nina Östman. De citerade dikterna finns i sin helhet på nästa uppslag.

VACKERT HÅR Alla säger att jag har så vackert hår. “Det är så tjockt. Inte alls finskt.” De försöker dra kammen genom mitt hår men det är för tjockt. Alla är så imponerade. “Ditt hår är så asiatiskt. “ Kammen fastnar en av tänderna går av. Jag säger att det inte gör något. Alla lämnar så mycket i mitt hår.

STUDENTBLADET 5/2016

Morfar är svart och sjuk. Min mamma säger att spriten och cigaretterna har krossat hans hjärta. Därför blir han svartare för varje dag. När han dött går det inte att skilja på honom och likkistan. Han upprepar frågan om Finland. Finland där min moster arbetar tjugo timmar om dagen för att få uppehållstillstånd. där min utbildade mor tvingas jobba på fabrik. där “mörkhyad” är synonymt med “problemfall”. What do you think of Finland? Jag säger att det är okej. Min morfar rufsar mig i håret. Han är stolt för vad jag är.

YOU’RE A WHITE MONKEY

“Du skulle ändå aldrig passa in här” säger han.

“Vad tycker du om Finland” frågar min morfar

Jag frågar varför.

Jag är tyst Vågorna krusar mot stranden. Små krabbor klättrar över våra fötter och allting doftar salt.

Han säger: “Du är en vit apa”. A white monkey.

V E M S BLACK! BLACK!

Min far har en favoritfråga:

Black! Black! hojtar de glatt.

“Vems pojke är du?”

Tolken förklarar

Han tror att svaret är enkelt.

“De tror att du är som de.”

Min far är mitt pass mitt namn mitt land.

De vet vems pojke jag är.

P O J K E Vi sitter i det röda huset med vita knutar och rimfrost i fönstret. Min far säger att alla flyktingar är terrorister.

Han säger att det är farligt att öppna gränsen för unga bruna män.

ÄR

Jag frågar hur skiljer jag mig från dem. Han säger “Gud vet vems pojke du är.” Syrierna som stiger av tåget ler mot mig.

DU?

slurp...

Recept & foto: Fia Doepel

STUDENTBLADET 5/2016

Gurksallad

Topping

1-2 gurkor Saften från 2 limefrukter 1/2 kruka färsk koriander eller 1 msk malen koriander

Ca 100 g getost Pumpafrön (kan uteslutas)

1. Tvätta gurkorna väl. Skiva dem i tunna remsor med en osthyvel. Lämna bort den mittersta delen om det blir allt för rinnigt. Låt rinna av i en sil. Lägg i en skål tillsammans med koriander och limesaft, blanda väl och låt stå i kylen i ca 15min. Klart!

Sallad med mathavre och äpple 2,5 dl mathavre, korn eller bulgur Ca 200 g ruccola 2 syrliga, gröna äpplen 1/2 dl blandade frön (kan uteslutas) 1. Koka mathavret enligt anvisningarna på förpackningen. Låt kallna. 2. Tvätta och tärna äpplena. Skölj ruccolan väl och lägg tillsammans med äppelbitarna i en rymlig skål, häll på fröna och blanda om. Klart!

Enkel pizza med grönkålspesto och getost Degen 2,5 dl kallt vatten 1 tsk himalayasalt 1 msk honung 1,5 msk torrjäst 2,5 dl grahamsmjöl 2,5 dl vetemjöl Olivolja Grönkålspesto 2 dl cashewnötter 5 stora blad färsk grönkål, eller ca 2,5dl frusen grönkål Några basilikablad (kan uteslutas) 2 klyftor vitlök 1/ 2dl riven parmesanost Ca 3 msk olivolja Vatten efter behov

1. Häll det kalla vattnet i en skål, rör i jästen och blanda tills den lösts upp. Häll i honungen och saltet. Blanda väl. Rör ner lite mjöl i taget. Knåda till en smidig deg, häll på mera mjöl om det behövs. Gnid in degklumpen i lite olivolja, täck bunken med en plastpåse tätt och ställ i kylen och låt jäsa över natten. Lägg cashewnötterna i blöt och låt även dem stå över natten. Degen ska jäsa kallt minst 8 timmar, men du kan även göra degen på morgonen och baka ut den på kvällen. 2. Gör grönkålspeston. Häll av de blöta cashewnötterna och lägg i en skål med höga kanter tillsammans med grönkålen, basilikan, vitlöken och olivoljan. Mixa till en jämn smet med en stavmixer, häll i vatten om det behövs. Blanda till slut i den rivna parmesanosten. 3. Lägg ugnen på 250 grader. Ställ in plåten på förvärmning, det gör att bottnen på pizzan blir krispigare. Knåda ut degen på ett baklåtspapper, platta till och lägg över ett ordentligt lager pesto. Skiva osten och lägg över peston tillsammans med pumpafröna. 4. Ta ut plåten ur ugnen när den blivit varm och för över bakplåtspappret och pizzan på plåten. Grädda i mitten av ugnen ca 15-20min.

Marinerad svamp 3 portobellosvampar, eller 250 g champinjoner 3-4 msk olivolja 1 msk soja 5 stora blad mynta Några nypor torkad chili 1. Blanda ihop alla ingredienser i en bunke. Vänd i svampen och låt stå i kylen ca 1h. Trä svamparna på ett spett och grilla eller tillred dem ca 10min i ugnen i 250 grader.

Text: Astrologi-Ida

Illustrationer: Zoja Ristikankare

STENBOCKEN 22.12 - 19.1

VATTUMANNEN 20.1 - 18.2

FISKARNA 19.2 - 20.3

Du kan vara i behov av en eldig typ i sommar. Om du

Merkurius får dig att att känna dig uppfinningsrik och

Denna sommar kommer att vara väldigt kreativ för

spelar dina kort rätt kommer kanske just rätt person

du vill ta tid att förverkliga dig själv. Glöm inte dina

dig, kära Fisk. Du kanske till och med hittar nya ut-

på din väg. Håll ej tillbaka, våga sänka garden.

vänner och de som bryr sig om dig, medan du är inne

tryckssätt för det inre flödet.

Se dock upp för Väduren som kan få dig att tappa

i din egen process.

En vän kan behöva en axel att gråta mot. Ta inte åt

kontrollen helt, speciellt vad gäller sexuella äventyr.

dig av andras problem, kanalisera känslorna till en

Men kanske detta är precis det du behöver, kära

Det kan bli aktuellt med en resa i sommar. Det kan

Stenbock…

ge dig en chans att gå din egen väg och finna en

Sommaren blir en möjlighet att spara ihop pengar för

romans med någon du aldrig för livet tänkt dig. Låt

Akta dig för att bli utnyttjad, såväl i jobbsammanhang

din fördomsfrihet leda dig.

som på det privata planet. Viljan att leva upp till

hösten. Merkurius läge kan eventuellt göra det ekonomiska situationen mycket fördelaktig för dig!

dikt eller sång.

andras förväntningar kan göra dig blind. Se upp för En intensiv social period kan utmana ditt behov att

manipulativa chefer som kräver för mycket. Känn till

vara distanserad och göra dig ansträngd. Alla kanske

dina rättigheter!

Sommaren ger också möjligheten att lära dig ett nytt

inte delar dina åsikter. Välj dina strider rätt, öppna

jobb men din noggrannhet kan ta glädjen ur det hela

upp för nya perspektiv - kanske du till och med lär

Den obotliga romantikern i dig kommer att älska som-

om du blir för pedantisk.

dig något! Och kom ihåg att ge utrymme åt dig själv.

marens underbara tropiska nätter. Men risken att bli besviken finns ständigt närvarande. Skydda dig själv

Om du råkar vara i ett parförhållande: var ej för be-

så att du inte dras till destruktivitet. Undvik starka

stämd, våga ta emot din partners kärlek - ni är trots

droger - din känslighet klarar det inte.

allt i det här tillsammans.

VÄDUREN 21.3 - 19.4

OXEN 20.4 - 21.5

TVILLINGARNA 22.5 - 21.6

Din tävlingsinstinkt kan få dig att köra över andra

Arbetsnarkomanen i dig gör dig isolerad. Många

Merkurius som härskar över Tvillingarna är i ett

på jobbet då du vill imponera på dina chefer och

vänner föreslår en massa somriga aktiviteter men din

verkligt fördelaktigt läge denna sommar! Checka in

kolleger. Se upp med detta. Se också till att inte

oförmåga till spontanitet håller dig fast i dina rutiner.

sommarrean, du kan göra många verkliga fynd!

vara hänsynslös i ditt privatliv - beakta din eventuella

Moralisera inte andras lättsinnighet. Innerst inne är

Du tröttnar lätt och sommarjobbet är inte någon

partner. Kärleken är ingen tävling.

du avundsjuk på den lätthet med vilken andra lever.

höjdare. Kanske blir du frestad att säga upp dig om

Bara du har tålamod att vänta kommer hösten att

Lite ledig tid är på sin plats och du hittar lugnet på

plan B kan vara bra att falla tillbaka på innan du gör

föra med sig fantastiska chanser att visa vad du går

landet, eller kanske på en seglats?

drastiska beslut?

föreningsverksamhet kan du nu få tillfälle att briljera

Blir det riktigt seksihelle (sexhetta) kan din erotiska

Med din flörtiga natur kommer du att charma många,

som ledare!

sida komma fram och du helt enkelt skiter i allt

men på grund av din rastlöshet knyts knappast några

livet känns för rutinerat - det är ju sommar! Kanske en

för. Har du funderat på att aktivera dig i exempelvis

annat! Men om någon vågar vara vårdslös med ditt

djupare relationer, utan du glider igenom säsongen

Många äventyr väntar dig i sommar, och många hjär-

hjärta kommer den att få smaka på ditt häftiga tem-

lättfotat.

tan kan komma att krossas på den vägen. Akta dig

perament. Hämnden må vara ljuv men så skapas inga

för att ge alltför många löften, du kommer ändå inte

vinnare. Kanalisera ilskan rätt!

Se upp för fyllesnack! Din brutala ärlighet kan bränna

sommarhoroskop att hålla dem. Kom ihåg att ha skyddat sex!

broar!

KRÄFTAN 22.6 - 22.7

LEJONET 23.7 - 22.8

JUNGFRUN 23.8 - 22.9.

Du står vid ett vägskäl i ditt liv - än en gång. Du har

Tycker du att du vet bäst hur saker ska skötas på

Det är sommar, lätta på kraven litegrann! Varken

blivit erbjuden olika möjligheter som kan innebära

jobbet? Du är född till ledare men andra kanske har

du eller det du gör behöver vara perfekt. Du får en

stora förändringar. Att våga fatta beslut gör att man

svårt att acceptera och förstå din naturliga ledar-

välbehövd paus från studier och prestationer, gör ditt

växer som människa - sluta känna efter så himla

position. Kom även ihåg detta om du råkar vara i en

sommarjobb lite med vänster hand, det räcker gott

mycket, bara GÖR!

parrelation.

och väl! Njut av livet!

Om du är i en parrelation - kväv inte din partner utan

Visst är det fantastiskt när andra beundrar dig, men

Kanske får du ett sug att förnya din inredning eller

ge lite frihet. Pelarna i ett tempel behöver luft mellan

ta inte bara utan ge också. Visa att du bryr dig om

uppdatera din stil? Du är alltid snygg så kör hårt!

sig, eken och cypressen växer inte i varandras skugga.

dina nära och kära. Jakten efter smicker och beund-

Kasta ut allt slitet som tynger ditt sinne!

Du fattar.

ran kan sist och slutligen lämna dig tom. Bekräfta dig själv så du inte behöver söka bekräftelse hos andra.

Är du singel är det kanske dags att släppa minnen

Låt dig vara ofullkomlig, låt dig bli åtrådd och älskad, släpp nära. Vem vet vad som kan hända i buskarna i

från det förgångna och blicka framåt. Ha lite roligt,

Kanske det skulle vara läge för en resa inuti dig själv.

dejta omkring! Det behöver inte vara så seriöst.

Har du provat på meditation, kära Lejon?

sommar!

Kom ihåg att skydda dig vid sex, så slipper du oroa Du vill alla omkring dig gott, till lust och leda. Ta inte

dig (i onödan) för könssjukdomar!

illa upp om dina goda försök inte alltid uppskattas, folk är individualister. Ta hand om dig själv i stället!

VÅGEN 23.9 - 22.10

SKORPIONEN 23.10 - 21.11

SKYTTEN 22.11 - 21.12

Sommaren kan bli en tid för krisande. Har din lättja

Pirrar det i byxorna när värmeböljan sköljer över dig

Du sprudlar av idéer men är tyvärr så rastlös att du

kommit i vägen för att hitta ett ordentligt sommar-

med sina första vågor? Eller sticker det till någon

har svårt att åstadkomma något alls. Kanske borde

jobb? Avundas du på dina vänner som verkar mer

annanstans?

du söka upp den praktiskt lagda Oxen för att få hjälp

framgångsrika?

på traven? Lite romantik skulle inte heller skada! Det är kanske inte bara sexlusten som ger sig till

Misströsta icke. Mitt i allt kan det hända att dina

känna utan kanske även hämndlystnaden. För mycket

Din äventyrlighet tar dig dock till slut långt ifrån den

medlingsförmågor behövs då andras relationer strular

tid att tänka och analysera tar dig in i grubblerier om

enstöriga Oxen. Du har många järn i elden men lågan

till sig. Kanske borde du satsa på en karriär som

de fel andra begått emot dig eller kanske mer filoso-

brinner ofta upp väldigt fort, både när det gäller dina

socialarbetare, psykolog eller rentav diplomat och

fiska tankar om det trängda världsläget dyker upp.

idéer och människorna omkring dig. Men det gör

samtidigt få betalt för mödan?

ingenting! Sommaren har ju bara börjat! Låt dig inte dras för djupt in i mörkret, låt även

Sköt även dina egna relationer. Idén om kärleken kan

solstrålarna titta in! Dela med dig av dina funderingar

En utlandsresa är kanske det du suktar efter, för att

komma i vägen för livets realiteter - kärlek kräver

så du bättre kan byta ut hämnd mot acceptans och

stilla den inre glöden. Om vi känner dig rätt kommer

jobb! Fastna inte i dina egna ideologier!

kärlek! Sluta panta!

vi ändå att hitta dig på sommarens alla festivaler, istället. Har du funderat på att se inåt istället för utåt?

S I S TA O

Sommarbucketlist och semesterstress Bästa läsare, nu är det sommar. Eller nästan i alla fall. Efter ett intensivt läsår med studiestress, nedskärningar, gatupatruller, och en allmänt tryckt stämning i samhället är det snart dags att koppla av för en stund. Många har drömt om sommaren och semestern i flera månader eller i värsta fall ända sedan höstmörkret la sig över Finland, i november, i fjol. Jag har en kompis som ända sedan mars varit märkligt stressad över att hen måste hinna klämma in så mycket roligheter på sommarmånaderna. Förväntningarna blir givetvis skyhöga. Själv tror jag att största delen av sommaren kommer att regna bort, fast jag hoppas att jag har fel. Det är skönt att drömma i väg sig till sommaren, då “allting är lite bättre”. Jag tittar på mina och vännernas instagrambilder från tidigare somrar. Visst fan är livet gött på sommaren, så gött, tänker jag och i tankarna svävar bilder av soliga sommardagar i parken, kall öl, festivaler, hedonism. Det är ju det en tänker på när en tänker på sommar. En tänker inte på att det faktiskt brukar vara ganska kallt och regnigt och då det är varmt blir kvällen snabbt sval och en själv och kompisarna blir myggmat i parken. En tänker inte på att ens vinterbleka hud nästan oundvikligen blir aningen för solbränd och att inhemska jordgubbar är för dyra. Och det är helt som det ska vara för sommaren är en underbar tid, men den är inte enbart underbar och det lönar sig inte att idealisera den alldeles för mycket. Sommarmånaderna är (åtminstone i någon mån) vardagsliv, det är bara liv, som de resterande nio månaderna av året. Du kommer att ha det lite tråkigt ibland, du kommer att vara arg, ledsen, besviken, glad, extatisk och förbannat ivrig. Att försöka vara i konstant extas och kryssa för utförda grejer från sommarens bucketlist blir snart monotont och det som skulle vara roligt blir till en tävling mot klockan. Sommaren går alltid för fort.

Emma Nippala, Studentbladets redaktionssekreterare

STUDENTBLADET 5/2016

Det ligger i tidsandan att tycka att det är sorligt när någon uppmanas sänka sina förväntningar, eller ens anpassa dem lite så att en inte sen blir besviken. Vi lär oss att vi inte ska nöja oss med mindre, vi ska alltid bli bättre, alltid ha det bättre. Vi höjer nästan per automatik våra förväntningar på livet och när verkligheten inte utformar sig som vi föreställt oss undrar vi var felet ligger. Men det är ju just det - det vi föreställt oss. Våra föreställningar baserar sig sällan på verkligheten. Detsamma gäller livet på sommaren. Det har ingen skillnad vilken årstid det är. För livet händer under hela året. Man kan inte undvika vardagen och livets alla sidor bara för att det är sommar. Sommaren är inte bara fantastiskt för livet är inte bara fantastiskt. Jag vill att alla ska ha en så rolig semester som möjligt, jag vill själv också ha det roligt och skapa minnen för livet, men blir det så om förväntningar inte kan infrias? Människor lär vara lyckligare när de planerar sin semester än när de verkligen firar sin semester. Det är ju ursorligt. Är vi faktiskt lyckligare i våra fantasier än i verkligheten? Det har filosoferats kring att eskapismen är vår största källa till olycka. Det betyder väl att för att vara riktigt lyckliga måste vi vara närvarande och inte låta vara fantasier sätta ribban för hur vi vill att verkligheten ska se ut. Inför sommaren råder jag mig själv därför att inte fantisera för mycket. Jag sätter mig själv på bucketlistavvänjning och gör därför bara några enkla mål för sommaren; läs böcker, njut av vädret när det är fint och använd dina festivalbiljetter. Mitt ultimata mål är att inte planera för mycket, bara leva och ladda batterierna så att jag är utvilad och klar för action i höst. Tack för våren och glad sommar bästa läsare! Må den vara precis så solig som min optimistkompis drömmer att den ska vara.

STBL önskar alla läsare en skön sommar!