STBL 01/2015

Studentbladet Studentbladet FEBRUARI 2015 FEBRUARI 2015

Dags att sรถka sommarjobb sid. 18

Agha Bozorg moskÈn i Kashan, Iran, fotograferad av Oskar Schöldström. Mer om hans resa i Mellanöstern på sida 27.

Nordens äldsta studenttidning

ÅRGÅNG 104 REDAKTIONEN

ANNONSFÖRSÄLJNING

GENERALSEKRETERARE

2015 och fyra gånger under höst­

Alkärrsgatan 9 B,

Mats Lindström,

Kasper Sundström,

terminen 2015. Tidningen sänds till

00100 Helsingfors

040 529 7970, annons@stbl.fi

045 875 97 59, kansli@stbl.fi

medlemmarna i SHS, ASK och Novium

CHEFREDAKTÖR

ANNONSMATERIAL

ORDFÖRANDE

na i HUS och AUS. En prenumeration

Niklas Evers,

annons@stbl.fi

Robin Hjerpe, ordforande@stbl.fi

kostar 20 euro för övriga studerande,

050 563 4790, chefred@stbl.fi

Annonser bör lämnas in senast tio

samt de svenskspråkiga medlemmar-

dagar före utgivningsdatum.

REDAKTIONS­SEKRETERARE

40 euro för icke-studerande. ­STYRELSE Robin Hjerpe, Rasmus Tunis, Jani Räisänen, Björn Bonsdorff,

UPPLAGA 7 000 (Två Abi-nummer á

Jenna Vierinen,

KANSLI, ADRESSÄNDRINGAR,

Jonas Tallberg, Erik Stenberg, Jimmy

9 000). Redaktionen ansvarar inte för

050 501 7331, red@stbl.fi

PRENUMERATIONER

Nylund, Linda Haglund, Erik Stara och

icke-beställt material.

045-8759759, kansli@stbl.fi

Sara Sandström. styrelsen@stbl.fi

Linda Haglund,

UTGIVARE

TRYCKERI KSF Medias tryckeri, Vanda

grafiker@stbl.fi

Svenska Studerandes Intressefören-

GRAFISK FORMGIVARE

22

PÄRM Emilia Nyberg

Studentbladet är redaktionellt obunden SSI och representerar inte dess medlemskorporationers officiella

ing (SSI) rf. Alkärrsgatan 9 B, 00100

UTGIVNING 2015 Studentbladet ut-

Helsing­fors

kommer fem gånger under vår­teminen

ståndpunkter.

Startup schmartup

”E

VERY NIGHT WHEN I PUT my children

to sleep I tell them four things which remind me of Slush. Dream, believe, work hard and succeed”. Med de orden inleder statsminister Alexander Stubb den mycket uppmärksammade startup-konferensen Slush i november, och den finska startup-scenen peakar.

Uppstartsföretagarna har blivit stjärnor som uppträder inför tusentals fans och vi blir allt mer sugna på att starta eget.

I SPETSEN FÖR DEN HÄR UTVECKLINGEN hit-

 NIKLAS EVERS

tar vi studerande inom så gott som alla branscher.

Entreprenörsföreningar blir allt vanligare och finns sedan något år tillbaka vid de flesta högskolor och universitet.

Initiativen är både goda och antagligen också nödvändiga i det tuffa ekonomiska läget, men det är tills vidare bara en minoritet av företagen som gör vinst.

I KAUPPALEHTIS LISTA ÖVER närmare 200 finska uppstartsföretag seglar de flesta i motvind. Bortser man från Supercells framgångar ligger deras sammanlagda förlust på tiotals miljoner euro.

Det är tufft att lyckas med ett eget företag, speciellt då man söker nya affärsmodeller och nischer. För nya företagare lär nyckeln till framgång vara precis som Stubb predikar: att tänka stort, tro på sig själv och jobba hårt. De starkaste överlever alltså, men som vanligt kan alla inte vara starkast.

HÄR HAR ENTREPRENÖRSFÖRENINGARNA inom studievärlden en viktig roll att fylla som trygga laboratorium för nya idéer. En omgivning där affärsmodeller kan testas och utvecklas utan att man som ung företagare riskerar både sina besparingar och studier.

Det är inte värt att lösa in bsp-kontot och lyfta fullt studielån bara för att testa en lysande app-idé. Börja istället med att gå på ett entreprenörsevent. Det finns många att välja på.

CHEFREDAKTÖR

Vad är egentligen meningen med hela skiten?

I

DEN HÄR TIDNINGEN tipsar vi om en bok, Meningen med hela skiten, skriven av Nina Åkestam som är svensk reklamforskare, skribent och föreläsare. Boken handlar om stress, om att bli utbränd innan man ens fyllt trettio och det dåliga med att ha lite för roliga jobb. Främst handlar det om ta kontakt med sin inre åttiofemåring. Låter det löjligt?

Ja kanske, men också väldigt vettigt.

 JENNA VIERINEN REDAKTIONSSEKRETERARE

TANKEN ÄR ATT DU SKA TÄNKA på de yrkesval du gjort och då prata med dig själv som åttiofemåring och fundera: Vad skulle hen välja? Skulle hen sitta och tänkta tillbaka på den där gången du tog ett välbetalt, tråkigt jobb för att det var det smarta att göra? Eller på den gången du sket i att jobba och köpte flygbiljett till London för att det var det enda du drömde om? Valet är då är ganska självklart. Men

sedan finns det också de gånger då man landar drömjobbet eller får ett erbjudande som slår alla, men du jobbar tills du stupar för att det är så himla roligt. Är det värt det om sextio år? ÅKESTAM SLÅR HUVUDET PÅ SPIKEN. Är det verkligen värt att slita ut sig själv? Är det verkligen pengarna värt att du ska lida i månader för att du ska ha lite mer att leva på? I det här numret tar vi upp en hel del om karriär och sommarjobb. Ansökningarna har redan kommit igång och de flesta har redan börjat planera hur sommaren ska se ut. Sommarjobb eller sommarlov. Bo kvar på studieorten eller jobba utomlands. Så när du gör ditt val för i sommar, tänkt inte bara på hur bra det skulle vara att ha lite extra pengar i höst istället för att ta några veckors semester efter ett tungt år. Tänk på vad ditt åttiofem åriga jag skulle se tillbaka på med ett leende.

3

innehåll 3..........................................................LEDARE 5........................................................NOTERAT 6.......................................................TIPATON? 8............KOMIKER EFTERLYSER BÄTTRE KOMIKER 9...........................STJÄRNGLANS OCH BAJSLUKT 10.............ENTREPENÖRSBOOM I STUDIEVÄRLDEN 12.............................LÅNA, JOBBA OCH STUDERA 13..................................FEM TIPS FÖR FEBRUARI 14.............................................VARFÖR VEGAN? 16..................................................GRATIS FYRK 17.....................................MODE I NYA MÖNSTER 18.....................................SOMMARJOBBSPECIAL 22..................................MILLENNIALS TAR ÖVER 23.................................BURGARE SOM BUSINESS 26........................................DEN ANDRA FOTEN 27...............................PÅ FLYKT FRÅN MÖRKRET 30..........................................SPORT: INLÄGGET 31...................................SPORT: HC NORRVALLA 33.....................................................PORTRÄTT 34.......................FILM: BLOD, SVETT OCH TÅRAR 35.................................................TEATER: 1984 36..............................................SSI-KOLUMNEN 37.......................................PÅ GÅNG I FEBRUARI

M E DA RB E TA RE

TO M SAXMAN Tom är en filmmanusstuderande från Ekenäs, nuförtiden bosatt i Helsingfors. Han studerar vid Aalto Universitet och tycker det är måttligt kiva. Den största synden enligt Tom är att vara ointressant.

4

JULIA HOL M QV I S T Julia är en pratsam estenomstuderande som går andra året på Yrkeshögskolan Novia i Vasa.

Hon älskar allt som ger henne en utmaning och hon har hellre en boll för mycket i luften än ingen alls.

LILIAN TIKKANEN Lilian är en kreativ person med många järn i elden vars perfekta liv skulle vara fyllt med resor, matlagning och upplevelser. Lilian studerar journalistik vid Soc & Kom och jobbar som frilansare och chefredaktör för tidningen Soc&komposten.

AXEL BRINK Axel är en musikvetenskapsstuderande, frilansande skribent och musiker. Han har bott både i Åbo och i Göteborg, men är nu mera stationerad i hemstaden Vasa. Axel tycker om sin fru, sin katt, tung musik och 80-talet.

N OT E RAT

Terminsavgifter för ­utländska studeranden ­vidare trots allt?

I december meddelade regeringen att föreslaget om terminsavgifter för studerande som kommer till Finland från länder utanför EU- eller ETA-området inte förs vidare. Beslutet välkomnades varmt av studerandeorganisationerna som så gott som enhälligt ställt sig emot förslaget sedan det första gången presenterades hösten 2014.

Men i början av januari skriver tidningen Turun Sanomat att utbildningsstyrelsens direktör Aulis Pitkälä för ärendet vidare, trots att utbildningsminister Krista Kiuru (SDP) stoppat förslaget på grund av politisk oenighet.

Åbostuderande gjorde sponsorkupp Studerande vid Åbo Handelshögskola tog jakten på sponsorer till en ny nivå då de via Youtube sökte finansiering för sitt spex. Via sin drygt tre minuter långa video ber Turun kauppatieteiden ylioppilaat, eller TuKY, armébutiken Varusteleka om ekonomiskt stöd.

Helsingfors universitet nu metrostation

Den 20 januari invigdes metrostationen Helsingfors universitet officiellt. Stationen har tidigare gått under namnet Kajsaniemi och namnbytet är en del av universitetets 375-års jubileum. Under invigningen delade Helsingfors Universitets Studentkår, HUS, ut halarmärken till de 1000 första besökarna klädda i halare. STBL

Videon går under namnet ”Make Varusteleka Come” och är en parodi på Varustelekas egna film ”Make Arnold Come”, som skulle locka skådespelaren Arnold Schwarzenegger till Varustelekas butik då han besökte Finland i höstas. TuKY:s video laddades upp den 22 januari och redan nästa dag svarade Varusteleka med en nya video. Budskapet var klart: ”We Will Come”. STBL

JENNA VIERINEN

Enligt det ursprungliga förslaget skulle utländska studeranden varit tvungna att betala en terminsavgift på minst 4000 euro från och med höstterminen 2016. I Finland finns runt 20 000 utländska studeranden. Tre fjärdedelar kommer inte från ett EU- eller ETA-land och skulle därmed beröras av terminsavgifterna. STBL SKÄRMDUMP FRÅN TUKY:S VIDEO

M Å N A D S S E RIE N : F E B RUA RI

Josephine Mickelsson

5

Protester mot ny alkohollag text

& bild NIKLAS EVERS

FRÅN OCH MED ÅRSSKIFTET skärptes Finlands alkohollag igen. Det är nu också förbjudet att göra reklam för mildare alkoholhaltiga drycker och barer får inte längre dela ut öl eller drinkbiljetter som pris i tävlingar.

Förbudet mot alkoholreklam gäller främst på nätet och på allmänt synliga platser som reklamskyltar, busshållplatser och på lastbilar.

BRYGGERIBOLAGET HARTWALL hörde till de första som protesterade mot lagändringen. Redan den 1 januari hade ölreklamerna på bryggeriets lastbilar tejpats för och ersatts av ironiska texter. ”Förr fanns här en vacker bild av en flaska” och ”Den här tejpningen skyddar dig. Vi fraktar bara flaskor”. På Hartwall motivers protesten med att bryggeriet vill föra en diskussion kring hur ändamålsenlig tolkningen av den nya lagen är.

– Kravet att täcka in reklamen kom sent, är en stor utmaning för hela branschen och bryter mot EU:s princip kring fri rörlighet.

66

Inget annat EU-land har förbjudit ölmärken på leveransfordon, skriver Hartwall på sin webbsida.

FLERA SMÅFÖRETAGARE inom transportbranschen är också irriterade på de nya reglerna. Bland annat modifierade en företagare ölreklamen på sin lastbil så att där stod ”Födelseort Turun-läänin Karjala”, vilket syftar på en gammal kommun i egentliga Finland som upphörde att existera på 1970-talet.

Målet med de tuffare reglerna är att barn inte lika lätt ska utsättas för alkoholreklam. På festivaler och andra likande evenemang kommer reklam för alkoholhaltiga drycker också i fortsättningen vara tillåtet.

BARER SOM DELAR UT DRINKBILJETTER som pris i frågesporter har också blivit tvugna att tänka om. Erik Lindroos är kulturproducent från Arcada och har ordnat så kallad Bisse Bingo på barer i Helsingfors sedan 2011.

– Jag läste den där lagen och har svårt att ta den på allvar. Det är som med tobak, snart får man gömma ölflaskorna under bardisken, säger Lindroos.

Hur alkohollagens uppdaterade paragraf 33 kommer att påverka Lindroos klubbkvällar är han ändå inte säker på. ­– Limu Bingo. Det får bli vårt nya kodord. 

Varför tipaton? text

SAMUEL KURTÉN

DET ÄR SLUTET AV JANUARI och snön faller sakta ner utanför fönstret. Ute är det plus en grad, så en del kommer att smälta bort ganska fort. Det är måndag men kunde lika gärna vara tosdag eller lördag. Jullovet har blandat bort rytmen och rutinen från hösten och jag har haft vissa problem att finna den på nytt.

Men en sak är likadan varje morgon jag vaknat upp i januari. Ingen huvudvärk, inget illamående och inga minnesluckor. Åtminstone inte det som alkohol kan förorsaka. Detta enbart för att jag med några kamrater skakat hand på att inte dricka alkohol varken i januari eller februari. Det är inget pengavad utan endast ära som står på spel. Men vad får oss att hålla tipaton?

NÄR JAG VAR YNGRE fnyste jag åt detta fenomen.

Det är endast alkoholister som håller tipaton. De som plötsligt måste hålla sig nyktra en period, har ett problem med alkohol. Men efter att i många år ha ignorerat detta fenomen så har jag de två senaste åren hållit tipaton. Varför?

Första förklaringen kunde vara att någon i vårt samhälle kommit på detta" tipaton" och jag som medlem av vår kultur blivit påverkad och tycker som många andra att nu är det bra att vara nykter för många andra gör det också. Andra förklaringen kunde vara att det är mindre fester i januari. Efter jul och nyår håller många en andningspaus.

NÄR JAG RANNSAKAR MIG SJÄLV kommer jag fram till att jag vill starta det nya året hälsosamt. Jag gör alltså som många och äter bra, tränar mycket och undviker alkohol. Jag försöker nog över hela

året ha en okej livsstil med bra mat och motion men nu kan man alltid trappa upp träningen då den tid som går åt till att festa och återhämta sig från festandet istället kan sättas på träning och återhämting från den.

Sedan kunde jag också argumentera för att vi har ett samhälle som faktiskt kretsar en hel del kring alkohol. Är det fråga om skolavslutning, midsommar, nyårsfirandet eller lillajulsfest är det många som förväntar sig att man drar en rejäl fylla. Förutom detta har man varje år x-antal födelsedagskalas, inflyttningsfester, sitzer och olika temafester.

Där förväntas det även ett visst inmundigande av alkohol. Lägg därtill de helt vanliga krogkvällarna och olika evenemang som bröllop, skatteåterbäring, fastlagstisdag etc.

Alla människor har sina egna traditioner och egna dagar då de vill festa. Men att vi har ett samhälle där mycket kretsar kring alkohol i Finland är tycker jag är klart. Lika klart är att jag är en av dem som glatt deltar i allt detta firande och är en riktig vän av god whisky och mörk öl. Jag försöker inte säga att det är fel på vår kultur utan endast göra läsaren medveten om att mycket verkligen kretsar kring inmundigande av alkohol i varierande grad.

DÄRFÖR HAR JAG ÄNDRAT ÅSIKT om att hålla tipaton. Det är inte bara alkoholister som behöver göra det utan även jag själv och många andra. Bara för att få ett avbrott i vissa mönster. Personligen tycker jag dessutom om att anta utmaningar av olika slag så rent subjektivt är detta tipaton inte så farligt!

100 glas vs 100 dagar UNDER ÅRETS FÖRSTA MÅNADER är vi mer hälsomedvetna än vanligt. Gymmen fylls till bristningsgränsen och många väljer att plåga sig själva med att avstå från alkohol i hela januari månad.

YLE DROG VID ÅRSSKIFTET IGÅNG kampanjen 100 dagar som ska uppmuntra folk att avstå från alkohol under våren. Den 10 januari hade över 1000 personer, bland annat den ökände livsnjutaren Matti

Nykänen, anslutit sig till kampanjen. På kampanjens facebooksida uppgår deltagarantalet till hela 4 800 personer.

Men få reaktioner kommer utan en motreaktion.

Evenemanget 100 glas vin innan midsommar dök upp på Facebook i början av januari och hittills har över 12 000 personer anslutit sig. Kampanjen beskrivs som en motreaktion på träningshetsen efter årsskiftet.

NIKLAS EVERS

7

text

bild

NIKLAS EVERS

VALENTINA CALÀ

SEDAN ATTACKEN MOT den franska satirtidningen Charlie Hebdo har yttrandefriheten varit debattämne nummer ett. Komikern Alfred Backa vill inte kalla sig Charlie, men han tror ändå att vi kan lära oss av fransmännens råa stil.

Då Backa blickar tillbaka på debatten kring terrordådet upplever han att den missade målet. Själv valde han att inte ansluta sig till stödkampanjen i sociala medier.

– Jag är inte helt säker på om Charlie Hebdos teckningar är bra satir eller bara provokationer. I efterhand känns det som det blev för mycket tal om just yttrandefriheten. Folk var mer intresserade av sin egen rätt att yttra sig än av den stora tragedin.

MÅNGA HAR BETONAT hur Charlie Hebdos kari-

katyrer hör till den tuffa franska satirkulturen som i andra sammanhang, till exempel det nordiska, går långt över gränsen för vad som kan anses vara acceptabelt att publicera. Speciellt försiktig är den samhällskritiska humorn i Finland, något som bland annat serietidningsjournalisten Juhani Tolvanen påpekar i en intervju för Yle. Han menar att det var bättre förr och berömmer den finlandssvenska satirtidningen Garm (1923-53) som bland annat publicerade Tove

8

vincent westberg

Komiker efterlyser bättre komiker Janssons satirteckningar under andra världskriget.

På grund av den tama finländska satiren tycker Backa att kampanjerna efter terrordådet framstod som skenheliga.

– Vi är mycket ivriga med att försvara vår rätt att göra någonting som ingen ändå gör, det vill säga bra satir.

Vad anser du själv kännetecknar bra satir?

– Folkets Dagblad var ju ganska bra, men överlag satsas det nu mest på tramsig humor i Finland. Komikerna borde utnyttja sin plattform bättre! Vi har en kluven situation där humor är en sak, men då det ska pratas allvar skriver folk debattartiklar. De borde ställa sig på scen och dra ett skämt eller spela in ett youtubeklipp istället.

SOM EXEMPEL LYFTER Backa upp humorprogrammet Detta om detta, som görs av Stan Saanila och André Wikström.

– Detta om detta är någonting på spåret, men de gör det väldigt enkelt för sig. Tanken är att göra satir på nyheter men jag är inte säker på att det alltid lyckas fullt ut. Sen har vi ju humorgruppen KAJ som är mycket folkliga och sällan tar upp svåra saker. Då de gör det så blir det mycket snabbt och ytligt.

Enligt Backa har den politiska humorn en viktig roll att spela i samhället. Han tycker att kulturen måste ta sitt ansvar för samhällsutvecklingen.

– När Finland och Europa blir allt mer högerextremistiskt skulle humorn kunna förklara för folk hur det egentligen står till.

MEN BACKA SJÄLV DÅ, vad gör han för att främja satiren i Finland? Åtminstone en del, menar han själv.

För tillfället jobbar han med humorprogrammet Nittonhundranånting på Radio Vega. Det är inte uttalad satir men han påstår sig ändå försöka smyga in samhällskritiska bitar i programmet.

– Nu senast tog jag upp tiggerifrågan. Tiggeriet ses som ett samhällsproblem, men det stora problemet är egentligen att vi inte vill se på tiggare. Vi lider själva inte av det, det är ju de som har det dåligt. Det är ett riktigt lyxproblem på det viset.

Så vad lär vi oss av det här? Hur ska vi rycka upp oss och bli mer som franska satiriker?

– Vad man än har för scen så går den att använda till något vettigt. Men att dela saker på facebook verkar tyvärr ha blivit det nya sättet att ta ställning på. 

Studentbladets stjärnglans och bajslukt Det här är saker vi tycker är toppen och saker som vi tycker luktar lite illa. Det kan röra samhälle, uttalanden eller mediala händelser. Som till exempel när Thailand tar ett steg mot ett mer jämställt samhälle eller fåniga påhitt som tipaton tammikuu.

Bajslukt 1. ÅRETS OSCARNOMINERINGAR

Oscarnomineringarna släpptes i januari och listan är inte så imponerande. Det är den vita mannens år. Igen. Varenda en av de 20 nominerade i år är vita, och inte heller en enda kvinnlig skribent eller regissör. Av nomineringarna för bästa film är alla förutom en film (Selma) om den vita mannens försök att överkomma hinder och lyckas trots motgångar.

Undrar om allt detta har att göra med att Oscarsakademin som nominerar är till 93 procent vita och 76 procent män. Kanske dags att uppdatera kommittén?

2. RYSSLANDS LAG OM ATT (BLAND ANNAT) TRANSEXUELLA INTE FÅR KÖRA BIL

Den ryska regeringen ska införa en lag om att personer med ”mentala stör- ningar” inte ska få köra bil, och då där ibland också transexuella personer. Det här är en klar kränkning av de mänskliga rättigheterna. Putte har nog tagit diskriminering till en helt ny nivå.

3. TIPATON TAMMIKUU

Ett sådant överskattat försökt till att vara en bättre människa. I slutet av december svämmar sociala medier över av duktiga människor som ska vara utan sprit i en månad. I slutet av januari har ändå majoriteten misslyckats och säger stolt att de skulle nog klarat det om de ville, men de har så bra självdiciplin så de kan ändå välja att dricka. Dessutom, varför behöver man göra en så stor grej av det? Man kan vara alkoholfri i en månad utan att kalla det tipaton. Nej. Skippa det nästa år.

Stjärnglans 1. THAILAND ERKÄNNER DET TREDJE KÖNET

”Det finns inte enbart män och kvinnor utan vi måste beskydda personer av alla kön”, säger Kamnoon Sittisamarn, talesperson för grundlagsarbetsgruppen.

Bra Thailand! Det skall vara lika för alla människor oavsätt kön eller sexuell lägning. Många andra länder skulle kunna lära sig mycket av detta.

2. LOPPIS PÅ FACEBOOK

Nu för tiden behöver du inte längre gå utanför dörren för att köpa second hand. De senaste månaderna har grupper som ”Kallio kierrättää” och ”Arabianranta kierrättää” spridit sig som en löpeld på Facebook. Konceptet är enkelt.

Man lägger upp en bild på det man vill sälja och så den som är snabbast att kommentera får köpa det.

Man måste bo eller komma med varan till den stadsdel som gruppen hör till.

3. LINA THOMSGÅRD OCH JASON DIAKITÉ I PÅ SPÅRET

Lina Thomsgård och Jason ”Timbuktu” Diakité medverkar i årets På Spåret och visar att man kan vara allmänbildad även om man är lite yngre. Liverfarenhet är inte allt. Heja heja!

9

Enligt Jaan Siitonen ligger Think Company på gatunivå med stora fönster så att vem som helst ska kunna droppa in på en kopp kaffe.

Ännu används analoga visitkort i nätverkandet.

Entreprenörsboom i studievärlden text

& bild NIKLAS EVERS

Föreningar som satsar på företagande och entreprenörsskap dyker upp som svampar ur jorden på alla studieorter. I riktig internationell business-anda kallar de sig för entrepreneurship societies. De är övertygande om att de kan förändra världen, och de kan ha rätt.

DET ÄR TIDIG FÖRMIDDAG då Mari Huotari stiger in i värmen från den slaskiga och mörka januarimorgonen i Helsingfors. På några minuter har hon dragit fram sin dator och slagit sig ner vid ett bord för att jobba. Den här förmiddagen är Helsingfors universitets lokal på Berggatan, ett stenkast från järnvägsstationen, hennes arbetsplats.

Huotari hör till den första generationens företagare som puffats in i entreprenörskapet av Helsinki Think Company. Tillsammans med kollegerna och studiekompisarna Mira Rantakeisu och Antti Huotari driver hon företaget Kiesus som utvecklar läromedel för religionsundervisning.

– Vi deltog i bootcampen förra året. Att teologer skulle kunna vara företagare är inget som lyfts fram speciellt mycket i utbildningen så det känndes lite konstigt i början. Men nu har det börjat rulla på, säger Huotari.

Academic Bootcamp är en årlig introduktion till företagande och entreprenörskap som Helsinki Think Company ordnar för univeristets studenter. I kraschkursen ingår bland annat föreläsningar, workshops och en exkursion till en rad företag i Sverige. År 2014

10

rymdes cirka 10 entreprenörsteam med på resan.

– Man fick ansöka om platserna till kursen och vi lyckades knipa en av dem, säger Huotari.

HELSINKI THINK COMPANY är en förening som grundats och finansieras genom ett samarbete mellan Helsingfors univeristet och Helsingfors stad, men all verksamhet sköts av studenterna. Tanken är att de ska kunna skapa sina egna arbetsplatser, att öka universitetets infyltande i samhället och i det långa loppet dra in mera pengar till både universitetet och staden.

Huotari är i full fart med att berätta om hur Kiesus ännu är ett litet företag i startgroparna då hennes två kollegor, Mira Rantakeisu och Antti Huotari, stövlar in i lokalen. Alla tre jobbar ännu bara på deltid med företaget vid sidan om studier och annat jobb.

– Just nu satsar vi på att etablera vår position och skaffa fler kunder, säger Rantakeisu.

Rantakeisu berättar också att det kändes osäkert att dra i gång ett startup-företag.

– Det här är inte vanligt bland teologer så det var svårt att ta första steget. Men vi tänkte till slut: varför inte?

Satsningen på entreprenörskap är ingenting unikt

för just Helsingfors universitet. De senaste åren har entreprenörföreningar dykt upp i så gott som alla stora städer, och många högskolor har grundat sina egna entrepreneurship societies.

Den stora förebilden är Aalto Entrepreneurship Society, Aaltoes. En förening som drogs igång av studerande år 2009, redan innan Aalto-universitetet hade grundats. Aaltoes startade snabbt en rad program för nya startup-företagare, bland annat Startup Sauna och Summer of Startups. Den här sortens program har inspirerat flera andra föreningar som till exempel Think Companys Academic Bootcamp. Också den snabbt växande startup-konferensen Slush har sina rötter i Aaltoes.

STUDERANDE VID HANKEN var också tidigt ute och grundade föreningen Hanken Entrepreneurship Society, Hankenes, år 2009. Sedan dess har studerande från Arcada gått i samma fotspår genom sin förening Arcada Entrepreneurship Society, AES, som grundades 2013. Också Helsinki Think Company fick fart på verksamheten 2013.

De här föreningarnas verksamhet skiljer sig en

Henri Virta fungerar som chef för värdarna, eller ”student captain”

Enligt värdarna Laura Ekholm och Tyyra Linko jobbar man bättre tillsammans.

“Every night when I put my children to sleep I tell them four things which remind me of Slush: dream, believe, work hard and succeed”.

Så inledde statsminister Alexander Stubb öppningsceremonin av startup-konferensen Slush i november 2014.

Bild: Sami Valikangas

aning, mest på grund av de olika studieinriktningarna. Men de har alla mer eller mindre samma huvudmål: Att skapa förutsättningar för unga entreprenörer att lyckas.

I Åbo har Boost Turku, en entreprenörsförening som grundats av Noviastuderande, redan skapat över 100 arbetsplatser. Den färskaste föreningen är Vaasa Entrepreneurship Society som officiellt körde i gång verksamheten i Vasa i januari 2015.

Och det här är bara början, åtminstone om man ska tro personalen på Helsinki Think Company. Laura Ekholm, Tyyra Linko och Henri Virta studerar alla vid Helsingfors univeristet och jobbar deltid som värdar för Think Companys utrymmen. Den här morgonen har de träffats för att planera föreningens vårsäsong.

– Vi har en enorm potential, men det behövs fler intresserade studenter. Får man drömma är ju huvudmålet stora utrymmen i centrum av Helsingfors där vi tillsammans skapar företag som förändrar Finland och världen, säger Virta.

VÄRDARNA GÖR ALLT för att föreningens utymmen ska kännas som ett andra vardsgsrum. Dörren är alltid olåst, man har lyft in soffor i lokalen och i köket sitter folk och arbetar på armlängds avstånd från en puttrande kaffekokare. Lokalen på Berggatan för tankarna till den överdrivna avslappningsfaktorn hos moderna IT-företag. Bara flipperspel, sittsäckar och tvspel saknas. För att locka flera unga entreprenörer vill värdarna satsa ännu mer på trivseln och atmosfären.

– Folk ska känna sig hemma när de kommer hit, säger Linko.

– Vi tror att när människor träffas, diskuterar och stöder varandra så ökar också chanserna att lyckas.

Det är mycket bättre än att sitta ensam hemma och jobba med sin startup, säger Virta.

I dag har Think Company en lokal i centrum och en i kampuset i Vik. Inom kort kommer en mycket större enhet öppna i det gamla universitetsbiblioteket i Mejlans och om några år ska alla kampus ha ett eget Think Company. Värdarna menar ändå att Helsingfors inte blir för litet för alla de olika entreprenörsföreningarna, eftersom de inte är rivaler.

– Aaltoes och AES har större fokus på det tekniska.

Här satsas det mer på sociala innovationer. Vår stora fördel är att alla här har olika bakgrund, säger Virta.

Virta fortsätter att spekulera kring varför det i Finland sitter ingengörer på de flesta chefspositionerna inom företagsvärlden, följt av ekonomer och jurister.

Under diskussionen kommer gruppen fram till att det är kulturen som är orsaken till att övriga studieinriktingar är underrepresenterade i företagsvärldens toppskikt.

– Det är mer kreativt med tvärvetenskapliga samarbeten där folk kan olika saker. Men ett stort problem är att företagandet inte lyfts upp i studierna

”Vi tror att när människor träffas, diskuterar och stöder varandra så ökar också chanserna att lyckas” tillräckligt mycket, speciellt bland humanister, säger Ekholm, som själv studerar etnologi.

Ser man till de senaste årens entreprenörstrend verkar det vara hetare än någonsin att som studerande starta eget. Från föreningarnas, högskolornas och universitetens håll ses trenden som en möjlig lösning på den höga arbetslösheten bland akademiker. Enligt Akava fanns det år 2014 närmare 42 000 arbetslösa högutbildade. Det är 5000 fler än 2013, en ökning på 16 procent.

Men fungerar det här vekligen? Är det värt risken att bli företagare istället för att kämpa om en arbetsplats inom den offentliga sektorn? Enligt Jaan Siitonen, som

skriver sin pro gradu-avhandling om Helsinki Think Company, måste trenden ses ur ett längre perspektiv.

– Om man i dag gjorde en utvärdering av hur det gått så skulle det vara lika bra att lägga ner allting direkt. Men tittar man framåt fem eller tio år ser det bättre ut. Jag tror att vi år 2018 kommer att se många lyckade företag, säger Siitonen.

HELT LYRISK ÖVER STATUP-TRENDEN ÄR Siitonen ändå inte. Enligt honom så vinner inte småföretag över de stora på alla fronter. Han riktar också kritik mot ideologin inom startup-världen.

– I startup-världen överlever bara den starkaste och allt är mycket individualistiskt. Jag är rädd att det kan föra med sig ett nyliberalistiskt tankesätt. Vi måste också komma ihåg att satsa på gemenskapen.

Alla kan inte vara starkast.

Enligt Siitonen är startup-scenen och entreprenörsskapet viktigt, men en aning uppblåst. Han menar att du i dagens Finland framför allt behövs intraprenörer, förnyare inom stora etablerade företag och organsiationer. Men det är en svår balansgång.

Samtidigt som Siitonen uttycker oro för det tuffa företagsklimatet efterlyser han en mera vågad kultur inom startup-världen.

– Det största problemet är det finländska tankesättet. Vi är självkritiska och vill varken sälja in oss själva eller det vi gör. Det här måste vi bli bättre på, säger Siitonen.

Nästa bootcamp på Helsinki Think Company drar i gång i februari. De två senaste kurserna har inte haft något speciellt tema men i år kommer fokus att ligga på hälsovård. Enligt de färska entreprenörerna på Kiesus, som fick foten in i företagsvärlden efter fjolårets kurs, är mer specialiserade kurser att föredra.

– I fjol hade alla ganska olika idéer och när vi undrade någonting fanns inte alltid någon som kunde svara på våra frågor, säger Rantakeisu.

Trots minimala förhandskunskaper om företagande och entreprenörsskap verkar de tre teologistuderandena ha kommit en bra bit på vägen med sin affärsidé.

– Nu får vi skapa sådana läromedel som vi själva alltid velat ha, säger Huotari. 

11

Låna, jobba och studera när du blir förälder text

AXEL BRINK

Om två studerande sambon får barn tillsammans sker några förändringar i de bidrag man vanligtvis får. Men hur förändras det? Här följer några exempel.

KO MMENTA R

NÄR EN ENHET UPPSTÅR, vilket är byråkratspråk för att en liten

mysig familj bildas, får föräldrarna inte längre studiestödets bostadstillägg. I stället har de rätt till det allmänna bostadsstödet som är bundet till ens inkomster.

– Det kan gå så att det allmänna bostadsbidraget är lägre för tre personer än vad studiestödets bostadstillägg var för två personer.

Men man måste komma ihåg att man får det allmänna bostadsstödet även under sommaren, förklarar Tiina Häkkilä, koordinator för sociala ärenden vid Folkpensionsanstalten.

STUDIESTÖDETS BOSTADSTILLÄGG bestäms enbart utifrån hur mycket en betalar i hyra.

Så länge ens hyra är högre än eller 252 euro i månaden får man fullt stöd av FPA. Det allmänna bostadsstödet bestäms dock på lite fler grunder. Det kan handla om hyran enligt FPA är skälig och bostadens skick, för att nämna exempel.

UTAN ETT BARN FÅR TVÅ STUDERANDE sambon som hyr en bostad med en månadshyra på 700 euro sammanlagt dryga 1000 euro i månaden. Detta om man endast räknar in studiestödet och bostadstillägget – inga lån och inga sidoinkomster.

Om samma par fortsätter lyfta studiestöd när de får barn kommer barnets mamma att få en moderskapspenning på runt 600 euro i månaden. Bostadsbidraget höjs även lite. Slutsumman blir runt 1750 euro i månaden. Detta gäller förstås endast den period som moderskapspenningen betalas ut. Dock är det endast mamman som kan lyfta både studiestöd och moderskapspenning - pappan måste välja endera sort.

OM EN AV FÖRÄLDRARNA ARBETAR börjar en se skillnaderna i hur högt stödet blir. Vi tar ett heteronormativt hushåll där modern lyfter studiestöd, får moderskapspenning och inte arbetar. Fadern jobbar lite mer än vad studiestödets inkomstgräns tillåter – han tjänar ungefär 1500 euro i månaden.

I detta fall kommer hushållet att få in runt 260 euro i månaden i bostadsbidrag.

Som kontrast kommer samma hushåll att få ungefär 600 euro om ingen arbetar.

ETT TREDJE EXEMPEL är FPA:s drömexempel, som helt och hållet hålls inom inkomstramarna och studerar flitigt. Denna gång är barnet lite äldre och ingen av föräldrarna tar ut en föräldraskapsledighet. Båda skriver sin gradu, får in de studiepoäng som krävs och jobbar på sidan om.

De tjänar strax under 700 var i månaden. Hyran är den samma, 700 spänn plus el och vatten. Det bostadsbidrag som hushållet får är strax under 500 euro. Den sammanlagda inkomsten för hushållet blir strax under 2500 euro.

SÅ, VAD REKOMMENDERAR Folkpensionsanstalten studerande föräldrar att göra för att kunna leva ett ekonomiskt sett gångbart liv?

Det lönar sig att ta studielån och blir klar inom utsatt tid, säger Tiina Häkkilä på FPA. Inget nytt under solen med andra ord. 

12

ALLA FALLER SJÄLVKLART INTE under samma heteronormativa kärnfamiljsdefinition, och på vissa punkter är informationen begränsad – ensamstående pappor eller adoptivföräldrar, för att inte tala om samkönade par med barn.

I ETT REGISTRERAT samkönat förhållande, där den ena föräldern har adopterat ett barn, har till exempel endast den ena partnern rätt till föräldraskapspenning. Det går att dela upp penningen så att föräldrarna

”Kan en lyfta studiestöd samtidigt som en får föräldrapenning?” sköter om barnet vid olika tidpunkter. Det uppstår dock många frågor om hur detta fungerar i ett studerande samkönat pars hem – kan en lyfta studiestöd samtidigt som en får föräldrapenning?

UNDER RUBRIKEN “regnbågsfamiljer” på FPA:s hemsida står det: “Parterna i ett registrerat parförhållande har oberoende av kön rätt till faderskapspenning”. Något klingar fel i den formuleringen när en sätter på genusglasögonen.

AXEL BRINK

Fem tips för februari text

JENNA VIERINEN

I varje nummer kommer Studentbladet lista fem tips inom olika områden. Saker som vi tycker är värda att kolla in. Tveka inte att ta kontakt på red@stbl.fi om du har något du tycker vi borde tipsa om.

BOKEN: Meningen med hela skiten

av Nina Åkestam

Mening med hela skiten är en bok om att prioritera och hitta sig själv. Det är en modern självhjälpsbok om att vara ung, vilja prestera och jobba alldeles för mycket. Peppande, vettig och underhållande.

PODDEN: Oraffinerat

Oraffinerat är radio Vegas nya podcast med Patrick Stenbacka. Stenbacka intervjuar välkända personer om deras liv och karriär. Lite som finlandssvenska Värvet (rikssvensk podcast som intervjuar kändisar).

Ni kan lyssna på den på arenan.

FILMEN: Back to the Future

I år är det trettio är sedan Marty McFly (Michael J. Fox) reste i tiden för att besöka framtiden, det vill säga nutid.

Se filmen och begrunda över alla häftiga saker som de förutspådde att skulle finnas.

En klassiker som man kan se om och om igen, och förundras över hur tekniken utvecklas.

21 oktober 2015 är datumet han reste till, så vi får

vänta med spänning om han dyker upp. Eller har han redan kommit?

SERIEN: How to Get Away with Murder

Tv-serien How to Get Away with Murder började redan hösten 2014 men har fått alldeles för lite uppmärksamhet enligt mig.

Serien handlar om några ambitiösa juriststudenter som tillsammans med deras briljanta brottmålsadvokat och tillika lärare jobbar med olika brutala utredningar. Spännande och intressant på samma gång.

Skaparen är den kända Shonda Rhimes som tidigare gjort serierna Grey’s Anathomy och Scandal.

BLOGGEN: annehietanen.ratata.fi

Anne Hietanen har bloggat ett bra tag, och är en av veteranerna i den finlandssvenska bloggvärlden.

Hennes blogg har hållit samma kvalité genom alla år och den är fortfarande lika rolig och ärlig som den var i början, det är inte alla som lyckas hålla kvar det.

Om man vill bli underhållen ska man helt klart kolla in hennes blogg.

13

VARFÖR VEGAN? text & BILD

LILIAN TIKKANEN

Många aspekter - etik, livssyn, hälsa, miljö och känslor - gör att begreppet vegan inte är så lättsmält för alla. Varför väljer vissa bort animaliska produkter ur sitt liv?

SOJAJOGURTEN OCH BÖNORNA verkar

lämna butikshyllan i god takt. Vegaanihaaste utmanar finländare att under januarimånad avstå från allt animaliskt i föda, dryck och i andra sammanhang om man så vill. Vegaaniliitto och Oikeutta Eläimille står bakom utmaningen för andra året i rad. På webbsidan Vegaanihaaste.net erbjuds information om vegankost, recept och stöd av personliga tutorer. Vegangemenskap erbjuds också på sociala medier.

Anna Nieminen är en av de 90 frivilliga vegantutorerna i Oikeutta Eläimille. Vanligtvis sprider organisationen information om djurens rättigheter och förhållanden i industrin, nu fokuserar de på att lyfta fram det positiva med veganism. − Syftet med utmaningen är att sprida vetskapen om livsstilen och att sänka på ribban att pröva på vegankost. Det kan hända att någon fortsätter med det om de märker att det passar dem. Vi erbjuder stöd och tips året runt.

FÖR ATT KONKRETISERA NYTTAN av att vara vegan redan i en månad säger Nieminen att man kan tänka efter hur många djur man egentligen äter i året.

Djurindustrin smutsar också ner miljön på olika sätt.

– Redan en månad som vegan minskar på koldioxidavtrycket. De negativa miljöeffekterna minskar i takt med mängden konsumerade djur, säger Nieminen.

14

Utmaningen har samlat över dubbelt så många deltagare i år jämfört med fjolåret. Bland de 3000 deltagarna testar också ett antal politiker, musiker och författare på en annorlunda vit månad.

För studerande Saga Mannila håller veganjanuari redan på att bli en tradition. − DET BÖRJADE FÖRRA ÅRET MED att vi kom på

idén med några kompisar. Vi hade frossat i fisk och ost hela julen och tanken om en slags renande kur kändes välkommen.

Att lämna bort animaliska produkter var lätt för Mannila som inte ätit kött från landdjur sedan 2008.

I vanliga fall äter hon ibland fisk och ost för smakens skull och vill inte begränsa sig för mycket. Hon anser sig må bra av vegankost men är inte färdig att anta veganism som en livsstil. − För vissa är mat ett heligt ämne. Jag tycker människor borde problematisera sitt köttätande. Det är inte hållbart att fortsätta med köttproduktionen i sådan här takt, säger Mannila.

Lukas Rusk håller med att den ekologiska aspekten är viktig vid sidan om hälsa och etik. Han har varit vegan ända sedan april 2013. Han testade livsstilen i en månad, men såg ingen orsak att återvända till det gamla. Rusk anser att det är lätt att vara vegan i Helsingfors. Under sin tjänst som militärmusiker var tillgång till vegankost inte alltid helt lätt, men utöver det har han inte mött värre

utmaningarna. Ibland möter Rusk fördomar och oförstånd. − Fortfarande kan människor ställa dumma frågor så som ”Var får du ditt protein ifrån?” eller ”Äter du stenar?” Människor kan ha fantastiska idéer om veganer, säger Rusk.

Han har inte deltagit i veganutmaningen men tycker det är bra med att visa folk hur lätt det är att leva utan animaliska produkter.

Vad skulle hända om alla blev veganer, Anna Nieminen?

– Det skulle vara väldigt fint, men tyvärr är det ren utopi. Naturen och djuren skulle må bra och klimatproblemen skulle bli lättare att lösa. Ju fler som ens prövar veganism desto bättre, säger Nieminen.

Källor: fineli.fi, vegaaniliitto.fi, ravitsemusneuvottelukunta.fi, wwf.fi/ ruokaopas, Oikeutta Eläimille, dokumentärerna Earthlings, Food Inc., Forks over Knives

VEGAN FÖR EN MÅNAD • Veganutmaningen (Vegaanihaaste) går ut på att under januarimånad avstå från allt animaliskt i föda, dryck och i andra sammanhang om man så vill.

• Organisatörerna Vegaaniliitto och Oikeutta Eläimille bjuder på information om vegankost, recept, personliga tutorer och gemenskap på sociala medier.

•Över 3000 deltagare, bland dem kända personer så som Li Andersson och Paleface, testar på en annorlunda vit månad.

Det finns otaliga tips, recept och inspiration på webben för den som vill äta veganskt. Bloggar, instagramkonton och facebooksidor svämmar över av både simpla och utmanande recept. De här recepten är testade, enkla och bergssäkert smakande. Men låt kreativiteten flöda - smaka, testa och blanda oväntade ingredienser!

Pasta med tomatsås 2 personer

• 500g tomatkross med örter • oliver enligt smak • en zucchini • ca. 200-250g mörka bönor • en rödlök • 1-2 klyftor vitlök • en nypa peppar och salt • Färsk basilika eller rucola Skär zucchinin och löken i passliga bitar och stek dem med vitlöken i rypsolja.

Tillsätt lite vatten och tomatkrosset i pannan eller kastrullen. Låt puttra på låg värme och tillsätt hela eller skurna oliver, bönorna och extra kryddor. Låt puttra tills du är nöjd med smaken, ca.

5-10 minuter.

Koka en passlig portion pasta i en skild kastrull. Servera med färsk basilika och rucola, i stället för ost kan man strö på jästflingor.

Veganism är både lätt och svårt

MITT NYA ÅR BÖRJADE med ett

beslut att vara vegan hela januari.

Bara för att jag kan, vill jag bidra till en förbättring av miljön och problematisera modern djurproduktion. Jag ville också uppleva vardagen ur en vegans synvinkel för att vidga mina vyer.

Det är både lätt och svårt att äta vegankost på heltid. Att ta paus från fisk och den månatliga getosten klarar jag bra, det är gott men inte omöjligt att avstå från. Butikshyllorna har mer vegetarisk föda än animalisk. Att tillreda mat och äta hemma är inte svårare än vanligt. Att äta lunch kan ibland vara jobbigt om studentrestaurangen inte erbjuder ett enda veganalternativ. Då måste jag överväga att gå någon annanstans eller att bara plocka från salladsbordet.

DET ÄR UPPENBART ATT VEGANISM kräver viljestyrka, tålamod och vetskap. Jag har fört en kamp inom mig: Varför inte bli vegan på riktigt? Det är möjligt. Det känns etiskt rätt. Men det finns öppna frågor jag inte har svaret på ännu.

Veganer ifrågasätts mycket oftare än allätare för att ha brister i näringsintaget, men allt handlar inte bara om hurdan mat man stoppar i sig. Enligt forskning kan exempelvis rikligt bruk av animaliska produkter, alkohol och kaffe hämma absorptionen av näringsämnen. Sällan ifrågasätter folk de negativa hälsoeffekterna i en ”normal” livsstil.

JAG UPPMUNTRAR ALLA att ta reda på vad de konsumerar och

äter. Du kan alltid reflektera, testa och variera. Finns det hållbara argument för en livsstil som äter upp världens resurser, smutsar ner vår gemensamma planet och orsakar lidande? Det finns alternativa sätt att leva, och i dag har vi alla förutsättningar för det.

LILIAN TIKKANEN

Mjukglass av banan 2 personer • 5 bananer • Vatten, saft, växtdryck, eller kokosmjölk • mullbär, gojibär, kokosflarn, kakaonibs eller mysli Skala bananerna och frys in dem i en påse över natten. Innan tillredning, låt bananerna tina i 15 minuter och skär dem i mindre bitar som är lätta att mixa.

Mixa några bananbitar åt gången med minst 2 dl vätska tills du har en slät massa. Portionera

i skålar eller glas. Om du i misstag lade i för mycket vätska - ingen fara, det blev en smoothie!

Strö på mullbär, gojibär, kokosflarn, kakaonibs eller mysli och avnjut genast!

Tips: Man kan också använda citronsaft i stället för vatten. Färsk basilika smakar fräscht i glassen. 

15

GRATIS FYRK? text

NIKLAS EVERS

Det senaste året har gräsrotsfinansierade innovationer, på engelska crowdfunding, tagit fart på allvar. Uppsvinget är synligast på den stora internationella sajten Kickstarter men också i Finland är gräsrotsfinansiering en växande trend via sajten Mesenaatti.

Majoriteten av de som söker gräsrotsfinansiering i Finland behöver pengar för att förverkliga diverse konstprojekt. Någon behöver tusen euro för trycka upp en bok med bilder på sina kattungar och en annan vill grunda en biograf i sin källare.

Under vintern har det dessutom dykt upp en handfull politiker som behöver lite extra fyrk inför riksdagsvalet. Men i den tråkiga sörjan av konstprojekt finns ett fåtal guldkorn värda att uppmärksamma.

Studentbladet presenterar här tre beundransvärda projekt som till vår stora besvikelse inte nådde hela vägen fram.

1. RIIKO SAKKINENS LAMBORGHINI HURACÁN

Riiko Sakkinen gjorde i höstas ett tappert försök att gå i konstnären Marcel Duchamps fotspår. Duchamp är känd för att ha ställt ut massproducerade föremål som konst i början av 1900-talet, bland annat konstverket Fountain från 1917, som bestod av en signerad pissoar.

Sakkinens plan var att köpa en lyxig sportbil, en Lamorghini Huracán, för att uppmärksamma klas�skillnader i samhället. Sakkinen skulle själv ta bilen i bruk och därmed ställa ut den längs med motovägar och gator i Finland.

Finansiärerna måste minst bidra med 1000 euro till konstprojektet vars huvudmål låg på 230 000 euro.

Som belöning till finansiärerna erbjöd Sakkinen ett par använda och signerade kalsonger. Då insmalingen stängde på julafton hade projektet nått en finansiering på 3000 euro.

2. FISKA TILLSAMMANS

Kimpassa kalaan, eller fiska tillsammans, är kanske det mest hjärsskärande projektet vi

16

stött på. Tanken var att ge personer med funktionsnedsättning en chans att komma ut och uppleva naturen. En stor del av projektet gick ut på att finansiera en båt som skulle specialutrustas för deltagarnas behov.

Enligt initiativtagarna kunde personer med funktionsnedsättning tas med ut på utflykter i skärgården med möjlighet att fiska, grilla korv och bada.

Den specialutrustade båten skulle också kunna delta i räddningsoperationer av olika slag.

Målet av att samla ihop 100 000 euro och projektet skulle ha blivit av också med ett startkapital på 80 000. Men då tiden för finansiering löpte ut vid årsskiftet hade inte en enda euro samlats in.

3. FINNISH UTOPIA.

Projektet Finnish Utopia skulle bli en pjäs, en konstutställnig och en posesisamling av konstnären och författaren Albeniz Clayton. Claytons storslagna och något utopistiska idé var att hela konstprojektet skulle förverkligas både på engelska och finska.

Tanken var att berätta om finländaren Toivi Uusikallio som emigrerade till Brasilien år 1927. Uuskallio ville tillsammans med sin fru Liisa och vännerna Frans Fagerlund, Enok Nyberg och Eino Kajander lägga grunden till en finsk koloni i Penedo, i närheten av Rio de Janeiro.

Albeniz Clayton fascinerades av finländarnas idé om att grunda ett religiöst, vegetariskt och absolutistiskt samhälle på andra sidan jordklotet och ville via kosnten hedra deras minne.

Målet var att samla in 30 000 euro via gräsrotsfinansiering. Då tidfristen gick ut hade konstprojektet fått ihop noll euro.

VÅRENS TRENDER

text

JULIA HOLMQVIST

Även om vi knappt hunnit återhämta oss från klädkrisen inför nyåret så lurar vårens trender bakom hörnet och det är dags att damma av de ljusa byxorna och den gula skjortan. Vårens trender för både herrar och damer bjuder på färgsprakande kreationer och flowerpower ut i fingertopparna.

Men det behöver inte vara dyrt att klä sig trendigt i vår, och aldrig har det varit lättare att dela garderob med din pojk- eller flickvän!

DE STORA MODEVECKORNA inleddes i slutet av jaunari, men redan i höstas fick vi en försmak på trenderna som väntar på varmare väder. I vår kommer du som är färgstark ha lätt att bära trender, men också du som vill hålla det nertonat och klassiskt hittar något i din smak. I vår är det äntligen dags att glömma det som heter herr- och damplagg, och fritt börja välja och vraka i kläddjungeln.

När vi går mot en ljusare vår försvinner de murriga, mörka färgerna vi burit hela vintern.

Ska vi tro designers som Carin Wester och Filippa K kommer pastellerna ta över polomarknaden, vilket känns skönt efter en säsong av ylletyg och svart på svart. Både du som bär damkläder och herrkläder kan glädjas åt att den klassiska stilen stannar, om än i en ny tappning. Lätta material som siden kommer att få värma oss (ja, även här under den finska våren).

Ett säkert kort gällande ytterplagg i vår är kavajen, både för damer och herrar. Dubbelknäppt eller engelsk stil har ingen skillnad.

Ett tips till er damer - herrsidan har ett fantastiskt utbud.

guldkorn. Klassisk, färgsprakande, bohemiskt eller sportigt, allting handlar om rätta accessoarer. Köp en billig blommig sjal för säsongen, kombinera dina chinos med colleagetröja och sportskor, eller fynda en färgglad skjorta på secondhand.

Trenderna är nästan samma för kvinnor och män, så utbudet är stort när det kommer till att hitta nyckelplagg för våren.

DET ABSOLUT ROLIGASTE TRENDEN som lyser starkt i vår är de psykedeliska blommönstren. Bland annat Burberry Prosum, Acne Studios och Maison Kitsuné presenterade en hel del av denna trend, och vad andas väl mera vår än riktig flower power á la 70-tal?

Låt färgerna och mönstren ta plats och våga mixa vilt. Vid kommande finare tillfällen är det dags för männen att kombinera kostym med en blommig skjorta. En näsduk i vackert orientaliskt mönster slarvigt instoppad i bröstfickan fungerar också.

Det som ännu stannar kvar är den sportiga stilen. Med ett par vita snygga sneakers på fötterna, behagliga material på kläderna och en ryggsäck i handen kommer du se lika modemedveten ut som du känner dig bekväm.

Att klä sig trendigt behöver heller inte betyda en helt ny garderob. Många budgetalternativ finns, och gräver man tillräckligt långt in i garderoben kan man hitta riktiga

3.FÄRGBOMB. Våga klä dig färggrant! Gröna

DAMER KAN LÄGGA DESSA TRE TRENDER BAKOM ÖRAT: 1.BOHEM. Tänk blommor och mönster. Det

kommer krylla av blommor i både budgetoch exklusiva butiker i vår! Och varför inte satsa på en längre frisyr med flätor och blommor i håret?

2.UPPFRÄSCHAD KLASSISKER. Ton-i-ton

går alltid hem i modevärlden, men vill du fräscha upp din klassiska garderob kan du pröva en pastellgul färg eller blanda in material som mocka. Mockaskjorta under en kavaj är otroligt snyggt.

shorts, röd skjorta eller blåa solglasögon. Kanske det finns några gamla skatter i din mammas garderob?

FÖR MÄNNEN KAN DESSA TRE TRENDER VARA BRA LEDORD: 1.BOMBER. Äntligen är bomberjackan här. Och

då är det ingen modell som får dig att tänka på dåliga högstadieminnen, utan en uppdaterad, snygg modell som passar de flesta stilar. Det finns ofta billigare varianter på nätet.

2.MARIN. Klassiskt till våren. Tänk randigt,

mörkblått, vitt och cognac. Tillsammans med den marina stilen fungerar guldaccessoarer otroligt bra!

3.MÖNSTER-MANI. Nu är det dags att våga

mönstra på. På slipsen, näsduken, på skjortan, eller byxan. Skaffa ett par mönstrade sneakers eller ett mönstrat bälte till trenchen. 

Tre personer insatta i modevärlden berättar vilket nyckelplagg de har i garderoben i vår, och ger tips på hur man shoppar med en budget..

MICHELLE KJELLMAN,

Estenomstuderande En av grundarna av autre.fi, bloggar på www.autre.fi/ bloggar/widners - Nu till våren satsar jag på klassiska plagg i naturliga färger. Högst upp på min önskelista är en kritvit kavaj och ett par slitna blåa jeans. Det enda riktigt trendiga plagget jag vill ha är en playsuit i mönster.

– Mina bästa shoppingtips för en mindre budget är att kolla runt på loppisar, bloppisar och att byta kläder med kompisar. Ett annat tips är att man skriver en lista på saker som man behöver och aldrig köpa något som inte funnits på listan på minst en vecka. På det viset slipper man oanvändbara impulsköp.

HEIDI LITHÉN,

Styliststuderande – Jag kommer satsa på en skräddarsydd kavaj eller kostym. Som studerande kan det vara dyrt att skräddarsy men kavajen kan användas till så många olika tillfällen att det är värt sitt pris i det långa loppet.

– För att shoppa smart ska du först gå igenom garderoben och fundera vad du verkligen behöver. Istället för att beställa från nätet går jag till butiken för att ifrågasätta behovet och fundera över material, färg och form. Man sparar mer är vad man tror på att handla med eftertänksamhet.

JENNIE POMOELL

Bloggar på fashionfusion.com – Jag kommer investera i en ny skinnjacka och i stora, ljusa, stickade tröjor som man kan använda under skinnjackan eller senare under sommarkvällar till exempel tillsammans med ett par jeansshorts.

– Budgetshopping är lättare i dag med all näthandel. Jag skulle hålla ögonen uppe för alla möjliga reor.

Genom att googla reakoder kan man också hitta bra alternativ.

Ett annat tips är alla loppisar som finns på facebook t.ex. semimerkkien flea market och laatumerkkien flea market.

17

Personlighet viktigare än papper Ansökningsrundan till årets sommarjobb har inletts och Studentbladet tar därför en närmare titt på hur det ser ut på jobbfronten i sommar.

–Sök nu! Vänta inte tills i morgon, lägg med allt du kan på cv:t och kontakta också arbetsgivare som inte annonserar, säger FFC:s ungdomssekreterare Tatu Tuomela. Mer om sommarjobbsläget hittar du på nästa uppslag. text bild

DEN HÄR TIDEN PÅ ÅRET finns det en enda sak som är på alla studerandes läppar, sommarjobb.

Ansökningarna är i full gång, men vad är det egentligen man skall tänka på när man söker sommarjobb? Och hur skall man göra för att landa drömjobbet?

Studentbladet besökte jobbmässan My Future Work på Arcada i Helsingfors för att höra vad några populära arbetsgivare söker efter.

18

JENNA VIERINEN EMILIA NYBERG

”Vad är det egentligen man skall tänka på när man söker sommarjobb?”

KÅRKULLA SAMKOMMUN finns överallt i Finland och jobbar med människor. Det viktigaste när det kommer till att jobba på Kårkulla är språket, man ska prata svenska och ha ett bra språk, och vara social. När man söker jobb inom den branschen och främst hit, är det viktigt att man lyfter fram sin utbildning. Vad det är och hur långt man kommit i sina studier, också om man har erfarenhet som är av vikt.

EN AV SAKERNA SOM HÄNDER väldigt ofta är att de sökande inte vet vart det är de söker, så att ha koll på det är ytterst viktigt, men också att man skriver ansökan på rätt språk. Om man söker ett jobb på svenska, skriv på svenska och så vidare.

Att sälja sig själv och vara lyhörd är andra saker som man ska tänka på.

Att kontakta arbetsgivaren utöver den officiella ansökan är också ett plus, det visar att man är intresserad. Kårkullas rekryteringsperiod pågår nu.

MILTTON ÄR EN KOMMUNIKATIONSBYRÅ som jobbar med bland annat PR och marknadsföring.

För dem är sommaren en tyst period. Men de tar emot några få nya varje sommar. Däremot erbjuder de betalda praktiker under hösten och det är då som de tar emot mest ansökningar.

För Miltton finns det ingen rekryteringstjänst utan man behöver bara kontakta dem via mail.

Det viktigaste är att man bifogar ett ordentlig cv och ett personligt brev. Miltton anser att det är viktigast att man skriver ett öppet och kreativt brev som avspeglar ens personlighet.

Det är också viktigt att man är insatt i företaget och vad de gör, inte bara att man vet vad marknadsföring är utan att man också har läst på lite mer kring företaget. Det lönar sig också att kontakta företaget utöver den officiella skriftliga ansökan för att visa att man är intresserad och entusiastisk.

ESBO STAD ERBJUDER en många olika sommarjobb, både vanliga jobb och sådana som är för 1618 åringar. Alla deras ansökningar går via deras rekryteringssida och det är senare de som kontaktar de ansökande på basis av ansökningsblanketten. I deras ansökningar lönar det sig att vara noggrann och fylla i allting ordentligt.

”Att kontakta ­utöver den ­officiella ansökan är också ett plus, det visar att man är intresserad.”

Att ha arbetserfarenhet är alltid en bra sak, men i det här fallet kan det vara lika bra att ha hobbyn eller liknande som har med jobbet att göra som erfarenhet. När det kommer till att kontakta arbetsplatsen utöver den officiella ansökan ses det inte i det här fallet som en fördel.

Esbo Stad kontaktar när det gått igenom alla

ansökningar. Esbo stads ansökningar börjar i slutet av januari.

TALLINK SILJA ÄR ETT AV DE MER POPULÄRA

ställena att sommarjobba på. De har både jobb på land och på båtarna med varierande uppgifter. De söker trevliga och bra typer som är bra på att prata. Det är en fördel om man är bra på att sälja eller har utbildning som relaterar till det, men det finns också jobb på båtarna där detta inte är lika viktigt.

Att tänka ”outside the box” och vara genuin i ansökningarna är bra. Att anpassa sin ansökan efter det jobb man söker och lyfta fram sina bästa egenskaper är smart. Ansökningarna sker via nätet och att kontakta utöver det här är inte nödvändigt eftersom nätansökningarna ger bra möjlighet att lyfta fram allt viktigt.

DET PRATAS OM ARBETSGIVARE ser kritiskt på luckor i cv:t, alltså tidsperioder man har varit utan arbete. Alla som vi pratade med var av den åsikten att luckor inte nödvändigtvis behöver vara något dåligt, bara man kan motivera eller har ett ärligt svar på anledningarna till luckorna. Även om alla arbetsgivarna ovan är liknande kan kriterierna se olika ut beroende på vart du söker, så förlita dig inte på något förutom din egen kunskap. Gör reaserch och ha koll på arbetsplatsen du söker till. Sälj dig själv och ge inte upp efter ett försök. 

19

Arbetsgivarna siktar på fler sommarjobb NIKLAS EVERS bild EMILIA NYBERG

text

Näringslivets centralförbund EK förutspår att det anställs kring 115 000 sommarjobbare i år, ett högre mål än ifjol då siktet låg på 110 000 arbetsplatser.

Men det ekonomiska läget ser inte lovande ut och ur ett längre perspektiv har sommarjobben blivit färre.

”

Under ­sämre tider som nu kan det vara att en 30-åring ­söker samma sommarjobb på ett kafé som en 18-åring.”

20 20

AV EK:S MEDLEMSFÖRETAG förutspår var tionde att de anställer fler sommarjobbare i år jämfört med 2014. De flesta, 82 procent, säger sig anställa lika många sommarjobbare som ifjol. Enligt EK:s arbetsmarknadschef, Ilkka Oksala, siktar EK på fler sommarjobb 2015 eftersom fjolåret överträffade förväntningarna.

– Förra året överskred vi 100 000 arbetsplatser trots den utmanande ekonomiska situationen.

Men EK:s mål för sommarjobben slår inte alltid in. Näringslivet siktade på 130 000 jobb sommaren 2012, men lyckades då bara anställa runt 95 000 sommarjobbare.

Tatu Tuomela, ungdomssekreterare på fackförbundens centralorganisation FFC, hoppas att EK:s uppskattning stämmer. Men påpekar samtidigt att förutsättningarna inte blivit bättre sedan förra sommaren.

– Det är mycket bra om det går så att det finns lika många sommarjobb i år.

Men jag tror inte att vi kommer att se några större positiva överraskningar eftersom ekonomin är så dålig.

EK MOTIVERAR DE MER OPTIMISTISKA utsikterna för sommaren med att sommaren 2014 gick över förväntningarna och att sommarjobbsmarknaden är relativt stabil oberoende av konjunkturläget.

Men Tuomela på FFC är av annan åsikt. Han berättar att sämre ekonomiska tider betyder högre arbetslöshet hos unga än hos den övriga befolkningen.

Enligt Statistikcentralen låg den relativa arbetslösheten bland 15-24-åringar på 19,8 procent i december, medan motsvarande andel för hela befolkningen var 8,8 procent.

– Företag vill ha de unga och hungriga. Men under sämre tider som nu kan det vara att en 30-åring söker samma sommarjobb på ett kafé som en 18-åring.

Då ekonomin repar sig så anställs unga i sin tur i snabbare takt än de äldre.

Det finns ändå tecken i ekonomin som tyder på att EK:s uppskattning om mer arbete stämmer. Enligt Tom Berglund, professor i nationalekonomi vid Svenska Handelshögskolan, kan den försvagade euron betyda en aning fler sommarjobb.

– Det är inte helt uteslutet. Förväntningarna är bättre när euron är mycket svagare än ifjol. Då finns möjligheten att arbetsgivarna anställer fler, säger Berglund.

Sedan 2013 har också FFC gjort uppskattningar om sommarjobbsläget. FFC:s beräkningar baserar sig på uppgifter från företagens huvudförtroendemän medan EK tyr sig till arbetsgivarna. Den så kallade förtroendemannapanelen släpps senare under våren men resultaten överensstämmer inte alltid med EK:s målsättningar. Till exempel så talade EK:s uppskattning i fjol om ett oförändrat läge jämfört med 2013 medan FFC:s panel förutspådde färre sommarjobb än tidigare.

STATISTIKCENTRALENS UNDERSÖKNING av lediga jobb i början av 2014 visar att visstidsjobben, dit många sommarjobb hör, minskade med 5 procent från år 2013.

I EK:s undersökning, som utfördes i oktober och november 2014, är handeln den största arbetsgivaren med fjärdedel av alla de uppskattade 115 000 sommarjobben. Priskriget som inleddes mellan de stora butikskedjorna i januari verkar inte ha påverkat antalet sommarjobb. Keskos rekryteringsexpert Anu Haapoja säger i Helsingin Sanomat (19.1) att anställningarna i stort sett är på samma nivå som 2014 men att inga stora ökningar görs.

Många studerande vid högskolor och universitet söker sig till serviceyrken inom kommuner och handeln för sommarjobb. Men enligt Tuomela har det blivit tuffare att få en uppgift som inte kräver någon specifik behörighet.

– Sedan 1990-talet har i stort sett alla jobb som inte kräver utbildning försvunnit. Vem som helst får till exempel inte ställa sig i ett restaurangkök över sommaren längre, säger Tuomela.

MEN DET ÄR INTE BARA BEHÖRIGHETSKRAVEN som gör sommarjobbsmarknaden tuff. Yttre faktorer som turismen och vädret kan också ställa till det för sommarjobbare mitt under ett anställningsförhållande. Dåligt väder märks snabbt vid fackförbundens gemensamma telefonlinje dit unga kan vända sig med sina arbetsrelaterade problem under sommarmånaderna.

– Risken är stor att östra Finland lider av en försiktigare turism från Ryssland i sommar, men det är svårt att veta exakt på förhand. Vi får också samtal av sommarjobbare vars turer vid uteserveringar blivit indragna på grund av dåligt väder.

Staten och kommunerna har ändå inte legat på latsidan då det kommer till att tackla den stora arbetslösheten bland unga i ekonomiskt osäkra tider. Genom ungdomsgarantin kan staten subventionera den del av unga arbetstagares lön och flera kommuner har också tagit i bruk motsvarande system med sommarjobbssedlar.

– Jag hoppas att det vidtas flera åtgärder om det går så att sommarjobben minskar ytterligare, säger Tuomela.

FFC:s uppskattning om sommarjobbsläget är klar i mars.

21

Millennials tar över – och revolutionerar – matkulturen text

JENNA VIERINEN

MILLENNIALS, ELLER GENERATION Y som de också heter, är generationen som växte upp vid millenniesktifet och är mellan 18 och 30 år. De är fattiga, välutbildade och fram för allt hungriga. Millennials är de som kommer styra mattrenderna 2015.

Närproducerat och bra kvalité är viktigt, men de har också lagt om matrutinerna till ett evigt ätande av snacks och de äter bara ett varmt mål om dagen. De vill fokusera på att lägga pengarna på sådant som gör skillnad, men det ska ändå vara så billigt som möjligt. Millennials är kostnadsmedvetna och är villiga att betala för det som är viktigt. Mat. Mattrenderna för 2015 avspeglas mycket på hur den här generationen tänker och prioriterar. Här nere listas det vi kommer att få se mera av i år. Både utveckling av sådant som redan finns och nya saker.

UPPKOPPLING: Telefonen sitter som fastklistrad i Millennials och restauranger och kaféer väljs snabbt bort om det inte finns fungerade wi-fi. I och med detta har många ställen nu börjar integrera telefonen i restaurangbesöket.

Du kan till exempel kalla till dig servitören eller göra din beställning via telefonen.

UNIKT: Matkedjor och Craft Beers som följer etiskt kall tar mer plats, medan stora företag som bara verkar bry sig om sista raden väljs bort. Fast casual fram om fast foods. Millennials vill ha personligare tilltal, bättre service och bättre råvaror.

SNACKING: Dygnsrytmen är en helt annan sak för denna generation, vilket påverkar måltidsvanorna. 35 procent av kosten är olika former av snacks, och flingor har blivit väldigt populära. Därför har producenter börjar ta bort ”frukost” från sina

22

förpackningar. För att göra dem till lite mer whatever/whenever.

THE UN-CAFÉ: Även om Millennials är den mest arbetslösa generationen sedan depressionen så är de positiva och företagsamma. De har kontoret i telefonen och skapar företag därifrån. För alla möten, och för att arbeta, har en kombination av kontor och café vuxit fram. Där man inte betalar för det man äter och dricker utan för den tid du spenderar där.

VINBARER: Vin i stället för öl är melodin nu. Vinbarer har blivit allt mer populära och att erbjuda provsmakningar med enkel mat till är centralt i erbjudandet på barerna. Här finns en enorm smakvärld som är intressant och som man kan lära sig mera om.

MILLENIALS VILL RÄDDA VÄRLDEN, Bara inte det kostar för mycket. Att äta grönare och minska på köttet för miljöns skull är en av vägarna som de väljer att gå. Med alla nya trender kommer också självklart nya ord.

BRINNER: Består av frukost (breakfast) fast serveras till middag (dinner).

LINNER: Måltiden mellan lunch och middag (dinner).

SLUNCH: En helgmåltid som ska bota måndagsångesten börjar med snacks (vid 16-tiden) och övergår till kvällsmat (supper).

FOURTH MEAL (FJÄRDE MÅLTIDEN): Det man äter mellan middag och frukost, det vill säga på natten.

Informationen kommer från kommunikationsbyrån Food & Friends. De har samlat kunskap sedan 1998 och gjort research i mattrender.

De som besökte restaurangen under de första veckorna fick tyvärr inte våra bästa pommes frites, säger Sebastian. Processen att hitta bästa tillagningssättet och den bästa potatissorten tog ett tag för Friends and Brgrs, men nu säger de att de har hittat rätt.

Burgare som business text bild

JENNA VIERINEN

FRIENDS AND BRGRS

Friends and Brgrs är hamburgerrestaurangen från Jakobstad som varit på allas läppar ett bra tag. Efter knappt ett år i branschen expanderar de nu till Helsingfors.

Studentbladet träffade två av grundarna, bröderna Sebastian och Rasmus Östman, för att diskutera expansionen och företagande. Och förstås, hamburgare!

GRUNDARNA BAKOM RESTAURANGEN har känt varandra länge, och de har alla undrat samma sak: Varför finns det inte riktigt bra burgare i Finland? Det finns snabbmat, det finns restauranger som har en eller två burgare på menyn, men det finns inte något

ställe som satsar endast på hamburgare. De hade alla diskuterat det tillsammans och efter ett tag kontaktade Kaj Fagerholm de andra och sade att det nu är det dags att ta tag i det på riktigt.

Saul Mäenpää hade då en annan restaurang, Fäboda,

i Jakobstad där Sebastian och Rasmus gjort en lyckad hamburgarkampanj och det var då de insåg att detta koncept fungerade och att de kan göra riktigt bra burgare. På vintern 2013 hade de den första smakprovningen. Jonatan Storlund som då jobbade på

23

KÜttet maler de själva och sen kryddas de med salt och peppar, rullas till en stor korv och skärs till biffar.

24

GÖR DIN EGEN SUPERBURGARE HEMMA 10 hamburgerbröd: • 2,5 dl vatten • 0,5 dl mjölk • 1/4 pkt jäst • 2 msk strösocker • 2 tsk salt • 1 ägg • 40 g smör (ca 2 msk) • 8,5 dl vetemjöl Smält smöret, vänd ner vatten, mjölk och värm till 37 grader.

Smula ner jästen i vätskan och rör tills den löst sig.

Vispa ägget.

Ta fram hushållsassistenten och blanda de torra ingredienserna i en bunke. Tillsätt jästvätskan och det vispade ägget.

Låt knåda i cirka 10 minuter med degblandare.

Dubbla tiden om du kör för hand.

Täck bunken med plastfolie och jäs till dubbel storlek (ca 1-2 h).

Ta ut degen och dela i 10 bitar. Forma till bullar, lägg på en plåt och platta till lätt med handen.

Täck med en kökshandduk och låt jäsa till dubbel storlek (ca 1-2 h).

Grädda på 200 grader i cirka 13-15 minuter eller tills de är gyllenbruna.

Låt bröden svalna något och lägg sedan hamburgerbröden i en plastpåse så blir de riktigt mjuka.

Hamburgerbiff: • 800 g 10 malet kött • Havssalt (flingsalt är utan tillsatsämnen) • Svartpeppar

Fäboda, och som nu är köksmästare på Friends and Brgrs, gjorde smakprover och alla var överens om att det var värt att satsa på.

I APRIL 2014 ÖPPNADE DE SIN FÖRSTA restaurang

i Jakobstad. Även om de var bekanta med branschen från förut så fanns det många nya saker och utmaningar med en så kallad fast casual-resturang, en restaurang på gränsen mellan snabbmat och krogmat. Det är många annorlunda och nya processer i och med det.

Det skall gå snabbt men ändå hålla bra kvalitet. De hade bestämt sig att från första början satsa på finskt kött och så bra råvaror som möjligt.

Som företagare är branding och att hitta konkurrenter viktigt. Det finns väldigt många snabbmatsrestauranger i dagens läge men väldigt få fast casual, både i Österbotten och i resten av Finland. För att lyckas med detta koncept är det viktigt att satsa på det som människor vill ha. Killarna bakom Friends and Brgrs anser att produkten och personalen är det viktigaste.

– Genom att ha bra råvaror och göra bra burgare

Ta köttet ur förpackningen minst 2 timmar före stekning. Sätt köttet på plastfolie så att fårorna är vågräta.

Salta och peppra och rulla försiktigt ihop i folie så att det blir till en korv. Ta köttet från kylen en halv timme före stekning och skär upp 8 st 100 g biffar (eller 6 st 130 g biffar).

Tryck ut pucken till en biff i stekpannan, krydda med havssalt och peppar, vänd biffen.

När du vänt biffen kan du sätta på osten så att den får smälta.

Så länge biffarna får dra sig en 10 minuter i folie så kan du lätt steka brödet.

Aioli: • 2 dl majonnäs • 4 klyftor färsk vitlök • Dragon • Dijon senap • Peppar Pressa vitlök i majonnäsen, krydda med dragon, dijon senap (en tesked) och peppar.

Toppings: • Cheddar ost eller Monterey-jack ost • Senap och ketchup • Skivad rålök eller smörstekt lök • Finsk issallad • Finsk tomat Recepten kommer från: http://foodjunkies.se Friends and Brgrs hamburgerbröd innehåller potatis för att få den perfekta konsistensen och luftigheten, detta hamburgerbröd är lite tät i jämförelse men lättare att baka.

tror vi att vi kan nå ut till en målgrupp som prioriterar kvalitet, säger Sebastian Östman.

HAMBURGARE ÄR EN POPULÄR MATRÄTT just nu och responsen på restaurangen i Jakobstad har varit över förväntan. Under hashtaggen #friendsandbrgrs finns över tusen bilder från nöjda kunder.

Och nu expanderar företaget. Idén om Helsingfors har funnits länge.

– Helsingfors är storstaden. Jakobstad var ett bra ställe att börja på men Helsingfors har varit med från början. Vi vill att Helsingforsborna också ska ha möjlighet att äta goda burgare, säger Sebastian.

Utbudet av restauranger i Helsingfors är stort, men den här typen av fast casual finns inte. Och speciellt inte när det kommer till hamburgare. Killarna vill satsa på miljön i lokalen. Med ett öppet kök och ett öppet förhållande med kunderna.

För killarna är det viktigt att kunderna kan ta del av processen och att köttet är av bra kvalitet. I Helsingfors kommer de att fortsätta använda samma

köttleverantör, som de gjort från början, men mala köttet själva i restaurangen. Brödet är deras eget recept men kommer komma från ett lokalt bageri. I övrigt strävar de efter att ha så få tillsatsämnen som möjligt, vilket dock är lite knepigt ibland. Smaken är nummer ett för dem, men de vill ändå att det skall vara så naturligt som möjligt.

– Ibland kan smaken försämras när vissa tillsatsämnen tas bort. Det är en balansgång, säger Rasmus.

NU LIGGER ALLT FOKUS PÅ ATT ÖPPNA i Helsingfors. När vi träffas är restauranglokalen på Mikaelsgatan 8, i restaurangen Rax gamla lokal, en rivningsplats. Friends and Brgrs kommer öppna under våren 2015 så håll utkik på deras Facebooksida.

När frågan om vilken som är deras godaste burgare kom konstaterade de båda att det var den svåraste av alla. Sebastian tycker bäst om att komponera ihop sin egen burgare medan Rasmus tycker att Friend’s Brgr är den godaste. 

25

Den andra foten text

TOM SAXMAN LINDA HAGLUND

illustration

BÄSTA YUPSTERS*,

Som självutnämnd yupster vill jag välkomna er till året 2015 och tänker göra detta med lite ris och lite ros. Vi är nämligen en väldigt stor grupp av hippa, urbana trendsetters, med en väldigt stor inverkan på vår omgivning. Vi har mycket att vara stolta över, men stoltast kan vi just nu vara över det vi åstadkommit genom att ta ansvar.

Vi handlar närproducerat. Vi köper papperspåsar hellre än påsar i plast. Vi sorterar avfall och skräp likt barn som trycker olikformade klossar i olikformade hål. En djup passion att undersöka vilka handlingar som gynnar världen finns inom oss och vi har gjort det väldigt trendigt att bry sig.

VÅRT AGERANDE BYGGER PÅ en tro om ansvar och att vi vet att våra individuella handlingar räknas. Vi vet att vi med vår livsstil och våra konsumtionsvanor kan bevara, om inte förbättra världen. Vi använder fotspår som metafor,vilket mycket passande uttrycker hurdant spår vi lämnar bakom oss. Väldigt stark statistik, samlad av väldigt kunniga kvinnor och män har övertygat oss om att vi inte mera kan agera själviskt och att vi måste tänka på kommande generationer. Vi respekterar de som kommer efter oss, trots att vi inte alltid är nöjda med vad de före oss har fått till stånd.

Däremot, har vi i förståelsen om hur mycket ansvar vi har, glömt att inkluderar saker som är skadliga, men som vi gärna inte vill tro är det. Som sanna post-modernister gör vi undantag i vår otro, med att påstå att vissa saker ”bara inte kan vetas”. Detta handlar mer om individuell envishet än om kunskapsfilosofisk tro. Vi hittar till exempel i dag på somliga apotek sockervatten som säljs mot alla världens åkommor. Sockervatten som samma kloka kvinnor och män som vi tror på om koldioxidmängden i atmosfären sagt att inte har någon hälsoeffekt på oss förutom den som kallas placebo.

ATT KÖPA SOCKERVATTEN är självklart i sig inte skadligt, men då vi köper det förespråkar vi som konsumenter en värld som tror på trend över sakkunnighet.

Borde vi inte visa samma passionerade skeptisism mot andra konsumtionsvanor, som mot till exempel den associerad med köttindustrin? Ansvarar vi inte också för att inte konsumera strunt, så att strunt inte blir normen? Kommer vi snart att se polio-offer på kryckor i Alepakön, då vaccinmasshysterin tagit över. Eller får vi även i Finland läsa om att en 11-årig flicka dött för att hennes föräldrar trott örtte botar cancer bättre än kemoterapi?

Så kanske det är dags att år 2015 ta vaxljuset ur örat, sluta läsa vad Iltasanomats astrologer säger om våra kärleksliv och ta ansvar för det fotspår vi lämnar med den andra foten. Foten vi just nu släpar i marken lämnar nämligen ett ganska fult spår.

* Teleskopord: hipster + yuppie. En oskenhelig hipster med ambitioner.

26

På flykt från mörkret NIKLAS EVERS foto OSKAR SCHÖLDSTRÖM text

O

Klostret Tatev i södra Armenien byggdes på 800-talet

skar Schöldström lämnade Finland i juni 2013 för att se ­andra kulturer, långt borta från sitt gamla hemland. Efter att ha tillbringat ett år av distansjobb och semester i Asien ställde Schöldström in siktet på Mellanöstern sommaren 2014. Hans reseskildring från världens krutdurk har nu blivt en fotoutställnig i Finland.

27

Det dagliga vaktbytet i byn Wagah på gränsen mellan Pakistan och Indien är en populär ceremoni som lockar många åskådare. Den 2 november sprängde en självmordsbombare sig under ceremonin och dödade runt 60 personer. Då Schöldström besökte ceremonin efter attacken gjorde den ett starkt intryck på honom.

– Människorna var så stolta över sitt land. Jag har alltid varit emot nationsgränser men där och då insåg jag att nationalism kan vara en bra sak.

NIKL

AS

EV

E

Porträtt från den Pakistanska staden Taftan vid gränsen till Iran.

RS

DET ÄR I BÖRJAN AV JULI 2014 då Oskar Schöldström (på bilden till vänster) landar i Förenade Arabemiraten och inleder resan som ska ta honom genom 17 länder i Mellanöstern.

Några dagar tidigare har Islamska staten utropat sitt kalifat i Syrien och Irak, ett nytt krig mellan Palestina och Israel har brutit ut på Gazaremsan och Yemen genomlider sitt blodigaste år sedan den arabiska våren 2011.

Den vardag som Schöldström mötte under sina resor var ändå allt annat än hotfull. Det vara bara i Egypten det uppstod en tuff situation då han var nära på att bli rånad.

28

Hunzadalen i Pakistan

– De flesta områden är alkohol- och drogfria, ingen stjäl och våld är sällsynt. Så länge du är en man är det mycket tryggt att röra sig fritt. Men för kvinnor är situationen en helt annan.

Under resans gång lyckades Schöldström, både frivilligt och ofrivilligt, undvika de mest krigshärjade områdena. Efter att ha besökt norra Irak, som till stor utsträcknig beskyddas av de kurdiska Peshmergastyrkorna, planerade han att ta sig till de mer oroliga områdena i södra Irak. Men det satte myndigheterna stopp för.

– De gav mig ett svepskäl för att jag inte skulle få fortsätta. Jag antar att de inte ville ha turister längre in i landet.

HELA RESAN I MELLANÖSTERN SKILDRAS genom fotoutställningen What are you doing here?, som visas på

kulturcentret Kronomagasinet i Ekenäs. Utställningen består i huvudsak av de bilder och texter som Schöldström publicerat på Facebook under resans gång.

– Jag försökte skriva dagbok i början men det blev inte till någonting så jag satsade på att fotografera istället. Mina föräldrar var oroliga då jag rörde mig i farliga områden och det blev lättare att lägga upp bilder på nätet än att ringa hem varje dag och berätta att jag ännu lever.

Schöldström har länge varit intresserad av fotografering och måste snabbt överge sin gamla pocketkamera för en bättre då bilderna inte blev tillräckligt bra. Han står ändå fast vid att bilderna endast tas som personliga minnen, och han går inte med på att kalla reseskildringen från Mellanöstern för fotojournalistik.

– Jag är ingen fotograf.

– Bergen i Georgien är vackra, men jag har sett bättre och där finns för många turister. Mestia, Georgien.

Här på Sinaiberget ska Gud enligt Kristen tradition ha överlämnat de tio budorden till Moses.

Kvinnor i Yemens huvudstad Sanaa smygfotograferade av Schöldström.

Bilderna från resan finns nu uppladdade på Schöldströms facebooksida där de är offentliga så att vem som helst kan se dem. Under själva resan blev han ändå tvugen att för säkerhets skull trixa med sekretessinställningarna.

– Då jag reste i muslimska länder dolde jag bilderna från Israel. Men nu ligger allting uppe.

PASSIONEN FÖR ATT RESA och se världen föddes då Schöldström åkte med den transsibiriska järnvägen för fyra år sedan. Han visste att resa var det han ville göra, men innan det blev dags för större resor tog han sig tid för att studera vid Arcada och fick jobb på ett finländskt ITföretag. Som webbutvecklare går det att arbeta på distans, vilket Schöldström också gjort i flera månader under resan.

Men viljan att se nya kulturer var inte det ända

som fick honom att bege sig i världen. Schöldström lämnade också Finland på grund av mörkret och den dämpade livsstilen i jakt på någonting bättre.

– Det är så jäkla mörkt här! Man ser ingnting och gör ingenting. Det finns ett intressantare, och billigare, liv än det här.

Finland har Schöldström nu lämnat bakom sig. Men hittills han har ännu inte hittat något nytt ställe att slå sig ner på.

– Jag har inget hem just nu. Men jag börjar mer och mer se på länder jag besöker som ställen jag skulle kunna bo på i framtiden.

Då han återvände till Finland i november, ett och ett halvt år efter avfärden, hade Schöldström besökt ungefär en fjärdedel av väldens alla självständiga stater.

– Här i Finland räknas bara 49 av dem. Men i Sverige

som erkänt Palestina som stat kan jag säga att jag besökt 50 länder.

DE HÄR RESORNA är ändå bara början. När den här artikeln går i tryck i slutet av januari befinner sig Oskar Schöldström i Patagonien. Därifrån kommer han att resa norrut genom Sydamerika för att senare ta sig vidare till Central- och Nordamerika.

– I Mellanöstern kändes det som jag sprang genom alla länder för att hinna till Finland innan jul. I Sydamerika tänker jag ta lite mera tid på mig. Går allting enligt planerna så är jag nästa gång i Finland om två och ett halvt år.

Schöldströms resor kan följas via Instagram där han går under namnet oskar.scholdstrom och på bloggen whatareyoudoinghere.net. 

29

SPORT

Landet som fotbollen glömde SIMON KARLSSON bild FREDRIK MOEN GABRIELSEN text

Amsterdamlaget AFC Ajax hejarklack.

DEN 29.12 FICK VI I HUFVUDSTADSBLADET ta del av Mårten Westös skildring av en kväll på Rosaleda i Málaga. Två bussar finländare bosatta på solkusten avnjöt en högklassig fotbollsmatch i la Liga, spanska högstadivisionen. Westös slutsats: "Under några timmar varannan vecka får de uppleva vad det är att vara genuina fotbollsfans i en av världens bästa ligor".

Det är något som inte många finländare får ta del av. Det kostar hundratals euro att göra drömresan till Anfield eller Camp Nou, vilket i sig redan det är ett problem: att drömresan går till Liverpool i stället för till Lahtis. Intresset för den inhemska fotbollen är fascinerande lågt i Finland, medan det bara ökar i andra länder. Varför vill över tiotusen människor gå och se FC København eller AIK trettio gånger i året medan lagen här hemma kämpar för att få in tvåtusen?

DET ÄR SVÅRT ATT SÄGA,som den produkt jag är av ett samhälle som helst ser på sport på televisionen.

Annat är det i resten av världen. Jag har en skånsk vän som under hösten har åkt på så många matcher han kunnat med sitt älskade Malmö FF, trots att han tillbringat tiden i Amsterdam och fotbollslandet Holland. Även jag har bott i nämnda stad under

30

hösten och tagit del av den globala fotbollskulturen, senast på matchen mellan Holland och Mexiko i början av november. "Endast" femtontusen åskådare såg kampen som slutade i mexikansk favör, men för mig som finländare var det karneval. En annan karneval upplevde jag sommaren 2006 i Stuttgart. Mitt i den passionerade, tjugotusen personer starka spanska klacken fick jag se Fernando Torres sparka Spanien till VM-åttondelsfinal med sina två mål mot Tunisien.

Fotboll bjuder ute i världen på berg- och dalbanor av känslor, fotboll är en passionerad livsstil.

En handfull finländska lag har alltså en relativt stor och passionerad supporterkultur. Hos de andra är det sämre. Passionen finns kanske där och den bubblar upp ibland, men som med all passion i Finland (förutom då vi vinner Sverige i hockey) är den dämpad. Passion är ofta tabu, och det är roten till avsaknaden av en stark fotbollskultur. Utan ivriga supportrar blir budgeten mindre och kvaliteten på spelare och tränare lägre, vilket leder till mindre ivriga supportrar - en ond spiral. Detta gäller inte bara fotbollen, det gissar jag att representanter för ishockey, skidsport och friidrott också kan intyga.

DET GÅR ATT HITTA DENNA PASSION i Finland.

Främst på derbyn, matcher mellan lag från samma stad eller region som har en extra krydda; Pampasderbyt mellan Jaro och VPS är välbesökt, Raseborgsderbyt likaså. Passionen är såklart extra närvarande i klubbar med en stark supporterkultur; Mariehamn har sin högljudda supportergrupp Green Mean Machine, HJK har en mäktig skara och uppflyttade HIFK och KTP hämtar enormt med supporterkultur till ligan under sommaren. Det är inte bara jag som sitter och väntar på det som Helsingforsderbyna mellan HJK och HIFK kommer att ge finsk fotboll.

FOTBOLL ÄR LIVSVIKTIGT för miljontals människor i världen. Det är en modern religion och en källa till känslor som vi borde vara avundsjuka på. För att skapa samma kultur här hemma krävs mer engagemang och passion. Hur vi får fler att gå på match och kanske föra lite liv på samma gång vet jag inte, men det är ett optimalt första steg. Får vi upp publiksiffrorna spottar sponsorerna mer pengar och biljettintäkterna går upp vilket leder till bättre tränare (och följdaktligen spelare) på alla nivåer, såväl barn som vuxna.

Och då kanske vi i framtiden kan ha ett landslag att sluta upp bakom och vara stolta över. 

SPORT

Spelupplägget snackas igenom under time-out.

Pampas spelar handboll igen text

& bild NIKLAS EVERS

Vad får man om man skickar upp tillräckligt många sportintresserade nylänningar till Vasa för att studera? Uppenbarligen ett österbottniskt handbollslag i division tre. Då över halva första säsongen är spelad har HC Norrvalla säkrat en plats i slutspelet.

DÅ STUDENTBLADET MÖTER upp laget i matchen mot HIFK ECG i Helsingfors i januari har HC Norrvalla inte förlorat en enda match under hela säsongen. Hur det än går i de två sista grundseriematcherna tar laget sig vidare till det övre slutspelet och har därmed en chans att under sin första säsong någonsin ta hem segern i division tre.

Ludvig Hahnsson, spelande tränare i laget, ser fram emot ett hårt motstånd i slutspelet.

– Vi har nog alla möjligheter till vinst, men det flera hårda matcher kvar ännu. Så länge alla hålls friska kan det gå riktigt bra, säger Hahnsson.

Det nya laget hade bara hunnit träna ihop några månader innan säsongen drog i gång i november. Men spelarna fungerar bra tillsammans och är överens om att sammanhållningen hör till deras största styrkor.

– Lagandan har varit superbra. Vi är många likasinnade med i laget, säger Gustaf Westerholm.

DET ÖSTERBOTTNISKA HANDBOLLSLAGET har både kvinnliga och manliga spelare på plan, vilket de själva ser som en stor fördel.

– Att det finns både pojkar och flickor med i laget gör att det är ännu roligare, säger Hahnsson.

HC Norrvalla har sina rötter i ÅA-motion, en organisation som ordnar idrottsaktiviteter för studerande vid Åbo Akademi och Novia i Vasa och Jakobstad.

– Bor man i Vasa och kan spela handboll är det svårt att undgå ÅA-motion. Flera av oss som spelade handboll var sugna på att spela i ett lag och det blev grunden till HC Norrvalla, säger Hahnsson.

DET AVGÖRANDE INITIATIVET till att grunda HCNorrvalla kom från lagledaren Tommy Nyman sommaren 2014. Ordet spred sig snabbt och lockade många flera spelare till föreningen. I september stod det klart

31

SPORT

Tobias Tallqvist övar anfall mot lagkamraten Calle von Frenckell.

Alexander Holmberg i fysiskt anfall mot HIFK.

att det fanns tillräckligt många spelare för att delta med ett representationslag i division tre. En del spelare kom med via bekanta, andra blev tillfrågade direkt av Nyman och några har till och med hittat laget via nyheterna.

– Jag läste en artikel om laget i tidningen och bestämde mig för att ta kontakt, säger Adele Lumme.

Det är över 20 år sedan Östebotten upplevde sin senaste handbollsboom. Då spelade lagen HC Peffan och Norvalla sport i division 3.

DEN FÖRSTA SÄSONGEN har HC Norrvalla till största delen bestått av studerande som flyttat till Österbotten från södra Finland. I representationslaget är det bara Nykarlebybon Anton Hjulfors som är från Österbotten

32

och inte tidigare spelat handboll. Målet är att den första säsongen ska väcka intresse hos fler spelare att komma med nästa höst, men det är svårt att etablera en sport som traditionellt inte utövats i regionen.

– Folk här vet knappt vad handboll är. De har spelat brännboll i skolan och trott att det varit handboll, säger Tobias Tallqvist.

Det lokala mottagandet har ändå varit positivt. Trots att Norrvallas hemmahall ligger i Vörå, 40 kilometer från Vasa, drar matcherna publik.

– Mest är det ju kompisar, säger Hahnsson.

– Jag träffat på många personer som varit positivt överraskade och kommit fram och sagt att det är kul att se på handboll. Men för locka större publik till matcherna borde vi ha en hall i Vasa, säger Westerholm.

DEBUTSÄSONGEN HAR VARIT en lång succé för HC Norrvalla men det är svårt att förutspå hur lagets framtid ser ut. Drömmen om en etablerad handbollskultur i Österbotten är stark.

– Ifjol fixades allting på några veckor under sommaren. Nu har vi mera tid så jag är helt säker på att vi kommer att ha ett lag i år också. Men om det är exakt samma spelare vet jag inte, säger Westerholm.

Jenny Pujol vågar drömma lite större än Westerholm när hon blickar framåt mot nästa säsong.

– Förhoppningsvis får ihop vi ett damlag, eller det är i alla fall drömmen. Det kommer hela tiden nya spelare från södra Finland. Det finns ju inte någon bättre orsak för att komma till Vasa. 

FYSIONOMI av Beate J Berntsen ”Fysionomi betyder allt som fotoserien handlar om. Ansiktets drag, utseende och yttre som skiljer oss alla åt. Ansiktet är vacker på sitt sätt och vi bär det med stolthet. Varenda individ har sitt unika slag, både utseendemässigt och den egna personligheten bakom uttrycken vi ser varje dag.

Fotografierna visar en stilla minut som har fångat de vackraste dragen i det finaste ljuset, men samtidigt en känsla som har stannat till."

Serien kommer att utvecklas till en utställning, ­ tid och plats ej bestämt.

Modell: Linda Lehtovirta

33

Läraren Terrence Fletcher (JK Simmons) ryter till åt den unga trummisen Andrew Neiman (Miles Teller).

Blod, svett och tårar text

”COACH IS A FATHER. COACH IS A MENTOR. Coach

has great power on athlete's life.” deklarerar tränaren John du Pont (Steve Carrell) ödesdigert i Bennett Millers nyutkomna wrestlingdrama ”Foxcatcher”. Det ohälsosamma maktförhållandet som uppstår mellan tränare och elev är ett av filmens mest centrala teman.

Du Ponts besatthet av och stenhårda press på brottaren Mark Schultz (Channing Tatum) är obehaglig, orättvis och opassande.

De två skådespelarnas personkemi och dynamik är filmens absolut starkaste sida, och den blir ännu bättre av att både Carell och Tatum gör de otvivelaktigt bästa prestationerna i sina respektive karriärer. Mark Ruffalo som Schultz bror Dave är också en fantastisk rollbesättning och filmens klart mest sympatiska karaktär.

UTÖVER SKÅDESPELARPRESTATIONERNA är ”Foxcatcher” tyvärr en ganska medioker film. Den spännande sanna historien och hur illa det gick när Mark och Dave Schultz kom i kontakt med miljonären John du Pont och han sedan sponsrade och tränade dem till VM och OS har konstigt nog i filmatiseringen blivit både tråkig och urvattnad. Trots att filmen har en konstant obehaglig atmosfär har den varken en dramatisk kurva eller ordentligt klimax.

I DAMIAN CHAZELLES ”WHIPLASH”som hade premiär den 23.1 fokuseras det också på ett förhållande mellan en lärare och dennes elev, denna gång med mer lyckad cinematisk effekt. I detta fall handlar det om relationen mellan den nittonåriga trummisen Andrew Neiman och Terrence Fletcher, den krävande

34

LINN HIELM

dirigenten och musikläraren i jazzorkestern som han blir uttagen till. Nykomlingen Chazelle har regisserat en intensiv och välklippt film som håller tittarna fängslade genom hela historien, men liksom i ”Foxcatcher” är det allra mest imponerande med Whiplash skådespelarna. J.K. Simmons som den misshandlade Fletcher är utan tvekan en av årets bästa rollprestationer.

Han är på samma gång skräckinjagande och karismatisk, självsäker och patetisk. Miles Teller som Andrew lyckas imponerande hålla jämna steg med Simmons, men är även i sin egen rätt en lovande ung talang. När han gråter och övar så händerna blöder (en visuellt slående men traumatiserande scen) sympatiserar man med honom, men ändå blir man störd på hans arrogans och enkelspårighet – han personifierar en realistisk tonåring.

FLETCHER RÄTTFÄRDIGAR SIN GRYMMA behand-

ling av Andrew med att hävda att ”There are no two words in the

English language more harmful than good job.” Han vill att Andrew konstant ska kämpa hårdare och inse att han inte kommer att bli en toppmusiker om han inte utmanar sig själv. Och det sjukaste är att man som tittare faktiskt förstår honom. ”Whiplash” och ”Foxcatcher” är två filmer som får en att vara tacksam för alla snälla lärare och tränare man haft – men samtidigt undra om man hade kunnat bli bäst om man bara haft en strängare mentor bakom sig. 

Filmen Foxcatcher behandlar förhållandet mellan brottaren Mark Schultz (Channing Tatum)tränaren John du Pont (Steve Carrell).

Max Forsman står för en av birollerna i den nya dramatiseringen av 1984.

1984 blir teater text

JENNA VIERINEN

foto

CATA PORTIN

GEORGE ORWELLS BOK 1984 har nu blivit pjäs. Det är en speciell föreställning för Svenska Teatern som regissören Jarno Kousa, scenografen Janne Vasama och videografen Pyry Hyttinen satt ihop. Om du gillar mindfuck, ljusshow och tortyr är det här något för dig.

PJÄSEN HANDLAR OM Winston Smith (Aaro Wichmann) som jobbar på ett av de många ministerier som styrs av ett enväldigt parti. Individen har ingen chans att uttrycka sig själv eftersom de ständigt närvarande teleskärmarna vakar över alla.

I bakgrunden finns tankepolisen som är på ständig jakt efter personer som ifrågasätter auktoriteten hos Storebror.

Winston börjar en dag med det strängt förbjudna. Inte bara det att han tänker utan han börjar också skriva ner sina tankar i en dagbok.

FÖR MIG, som tidigare var helt obekant med både Orwell och boken, var det här något helt annat än jag väntat mig.

Egentligen vet jag inte vad jag väntat mig men det var åtminstone en upplevelse. Själva händelseförloppet blev lite förvirrande och man tappade bort sig efter ett tag och förstod inte alls vad som hände. Detta gjorde händelserna var lite oklara i mitten.

Mot slutet kom man med igen och det var också den bästa delen av pjäsen. Det var då det började hända saker. När huvudkaraktären blev torterad och blod sprutade tog de teater till en helt ny spänningsnivå.

Så verklighetstroget det var när det klipptes av finger på Wichmann borde de få ett pris för. Man satt verkligen på nålar den sista halvtimmen.

PERSONLIGEN KAN JAG TÄNKA MIG

Informationsoch diskussionstillfälle på Luckan, Simonsg. 8 , Helsingfors

2 Onsdagen 25.2. kl.18 Ett gott samhälle, vilka är förutsättningarna, har vi dem?

Vad är nyckeln till att de nordiska samhällsmodellerna upplevs som framgångsrika?

Framtidsdiskussion med Helsingfors universitets kansler Thomas Wilhelmsson. Fritt inträde, kaffe med tilltugg, varmt välkomna med i diskussionen. Ett ­samarbete mellan Svenska Fredsvänner i Helsingfors och Luckan.

att jag skulle ha tyckt och förstått den bättre om jag läst boken tidigare, eftersom jag inte riktigt hängde med.

Ett stort plus får de för de duktiga skådespelarprestationerna och för all häftig teknik.

1984 får tre av fem övervakningskameror.

35

STUDE RAND E, LÄS K VALIT ETSTIDNI NGAR FÖRM ÅNLIG T!

Nya tag för SSI text

ROBIN HJERPE

VI HAR DÅ KOMMIT in i februari, månaden då nyårsrushen på gymmen börjat avta när folk igen upptäckt att det är tungt att träna och man äntligen ha lärt sig att skriva 2015 på diverse papper. Trots att vi kanske inte har allt vad Robert Zemeckis trodde att skulle finnas tillgängligt 2015 i sin film Back to the Future Part II så kommer nog 2015 att vara ett minst sagt spännande år med riksdagsval, rymdsonder och allt där emellan.

Vi kommer i år att ha lite förnyelse i den här kolumnen. Tidigare har det nästan uteslutande varit SSI:s ordförande som har skrivit här, men nu kom-

”Har du tankar eller idéer om hur SSI borde utveckla sin verksamhet?” mer även andra ur SSI:s styrelse att skriva om vad som är aktuellt inom föreningen och den högskolepolitiska världen. Detta har absolut inget att göra med undertecknads oförmåga att skriva kvalitativa kolumner eller förmåga att hålla deadlines. Den nyfikne läsaren börjar säkert vid det här lagt undra över vad SSI är och SSI:s relation till Studentbladet.

SSI, ELLER SVENSKA STUDERANDES INTRESSEFÖRENING, grundades 1909 och är en förening i vilken de flesta svensk- och tvåspråkiga student- och studerandekårerna är medlemmar i. Föreningen strävar efter att bevaka svenskoch tvåspråkiga studerandes intressen. Det mest konkreta exemplet på hur vi gör detta är genom att ge ut Studentbladet, nordens äldsta studenttidning.

Men SSI ordnar även seminarier och träffar för sina medlemmar, så som glöggbjudning, informationspunkter på gulnäbbsintagningar m.m. Har du tankar eller idéer om hur SSI borde utveckla sin verksamhet är du givetvis välkommen att kontakta mig eller någon annan ur SSI:s styrelse.

Skribenten är ordförande för SSI

Du kan lyckas!

SFV:s studiestipendier för högskole- och universitetsstuderande söker du nuförtiden på www.studiefonden.fi Ansökningsperiod är hela februari 2015.

SFV har i 130 år jobbat för bildning på svenska i Finland. Kanske du kan uppnå dina mål med lite hjälp av Vännerna?

SFV finns på www.sfv.fi, på Facebook, Twitter och YouTube. Bli medlem i SFV:s understödsförening (end. 10 euro/år). Du får vår kulturtidskrift, årsboken och en förmånsbok. Dessutom 30 % rabatt i Schildts & Söderströms butik.

36

P책 g책ng d a n 책 m a n n e d

37

Skittidning?

Svenska studiefonden lediganslår

STIPENDIER Ansökningstid 1-28.2.2015 Svenska studiefonden beviljar stipendier för heltidsstudier vid högskolor och universitet.

Sökanden ska vara • finsk medborgare eller fast bosatt i Finland • heltidsstuderande vid högskola eller universitet med svenska som modersmål eller studiespråk Stipendier beviljas främst för • utbytesstudier och utlandspraktik som tillgodoräknas i slutexamen vid högskola eller universitet i Finland. Utlandsvistelsen ska vara minst två månader lång.

Stipendier kan också beviljas för • studierelaterade kostnader för heltidsstudier i Finland • heltidsstudier vid högskola eller universitet utomlands om motsvarande utbildning inte erbjuds på svenska i Finland Stipendier beviljas för andra, tredje och fjärde studieåret för heltidsstudier som leder till första examen på YH-, kandidat- eller magisternivå. Endast i särskilt motiverade fall kan stipendier beviljas för femte studieåret. Man kan få stipendium från Svenska studiefonden endast en gång.

STRUNTA I SHSWEB OCH SUOMI24 SKRIV UT DIN ILSKA OCH SKICKA TILL OSS I STÄLLET VI TRYCKER DINA TEXTER PÅ BÄSTA NYHETSPLATS

DEBATT

Närmare information finns på www.studiefonden.fi. Ansökan görs elektroniskt på Studiefondens webbplats.

Svenska studiefonden är ett samarbete mellan Föreningen Konstsamfundet, Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd, Svenska folkskolans vänner, Svenska kulturfonden och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne.

Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd

H UMO R R OJ D E R av J o n ny o c h J a n n e Ra m s t e dt

38

Studentbladet behรถver dig

Vill du vara med?

Skriv till red@stbl.fi

39

låt oss mötas på campus Finns det något du alltid har velat göra på campus, men inte hittat någon bra plats För? campusmötesplatserna är platser som är öppna för alla på universitetet och som man kan använda fritt under byggnadernas öppettider.

Under 2015 kan studentgrupper och -föreningar dessutom reservera campusmötesplatserna varje onsdag kl. 14–17. Mötesplatserna kan exempelvis användas för att hålla korridorkaffe, för brädspel, eller varför inte som workshoplokaler. Allt är möjligt, så länge programmet är öppet för alla på campus, från gulnäbbar och vaktmästare till professorer och forskare.

mötesplatserna gumtäkt physicUM mejlans BioMedicUM vik A-ByggnAden

läs mera om campusmötes­ platserna och gör en bokning hyy.fi/cAMpUsMotesplAtser

helsinki.fi/375