Essens - kärnan i ditt yrkesliv 1-2018

ESSENS KÄRNAN I DITT YRKESLIV NR 1/2018

Mats Hansson gör så att doktorn kan komma

TIPS

Låt apparna göra jobbet SKÄRMTID

Gör slut med ditt slösurfande VETT OCH ETIKETT

Fixar flyget

Okej prata politik på fikarasten?

4

SÄTT ATT PÅVERKA PÅ ARBETET

Flygteknikern Mats Hansson ser till att ambulanshelikoptern alltid är redo att rycka ut. SID 12

E fa förm n m ck e fö ån dle rb fr m un ån sd di SR tt AT

MÖTET

NR 1/20 18 ES SENS 1

För dig som är ny medlem i facket!

”Nu har jag större lugn och trygghet” I medlemskapet i SRAT kan du välja riktigt bra personförsäkringar från Folksam. En fördel med det är att du betalar ett lägre pris för försäkringarna än om du skulle skaffa dem på egen hand. En annan är att försäkringarna ger dig och din familj ekonomisk trygghet i vardagen.

Så var du än befinner dig i livet just nu, kan du välja en försäkring som kompenserar för förlorad inkomst eller större kostnader.

Samhällets skydd vid dödsfall kan vara begränsat. Därför har vi en försäkring som ger dina nära ekonomisk trygghet om det värsta skulle hända dig.

Upptäck mer!

Ring 0771-950 950 eller läs mer på: folksam.se/srat

START

HÖR AV DIG!

ESSENS En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers central­organisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.

KONTAKT SRAT Telefon, växel 08-442 44 60 Webbplats www.srat.se Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm

REDAKTION Ansvarig utgivare Elisabeth Mohlkert Chefredaktör Johanna Kvarnsell, A4 johanna@a4.se Art director Sandra Johnson, A4 Produktion A4 Text & form, www.a4.se Reportrar Tim Andersson, Jennie ­Aquilonius, Emmeli Nilsson, Stina Loman Fotografer och illustratörer Anna Simonsson, Simon Eliasson, Team Hawaii Omslagsbild Anna Simonsson Korrektur Monika Lann

TRYCK Tryckeri Linderoths tryckeri, Vingåker

Upplaga 15 200 ex Annonsbokning Kontakta Marie Norell, marie.norell@srat.se

Värna din rätt att säga ifrån SAMMANFATTNING, kontenta, någots innersta natur. Det är det

som är essensen.

I din hand har du det allra första numret av Essens. En tidning som du som medlem i fackförbundet SRAT får hem i brevlådan fyra gånger per år. En tidning som vi hoppas både ger dig ny kunskap och väcker nya frågor.

Helt enkelt, ger dig kontentan av de funderingar du har i ditt yrkesliv.

Du får den för att du är med i ett fackförbund i ett av världens bästa länder när det gäller möjligheten att göra sin röst hörd. Ett land där yttrandefriheten fortfarande är en självklarhet och rätten att organisera sig fackligt har över hundra år på nacken.

Ibland tänker jag på hur det skulle vara om vi inte hade den historien bakom oss. Hur det skulle vara att leva i ett land där det inte är det minsta självklart att få organisera sig eller säga ifrån.

Med det i bakhuvudet blir det naturligt att fortsätta värna rätten att säga ifrån på jobbet. Till exempel genom att själv bli en del av det nätverk av fackligt förtroendevalda som finns över hela landet. Läs mer om det i vårt tema om att engagera sig, som börjar på sidan 22.

»Du är med i ett fackförbund i ett av världens bästa länder.«

Johanna Kvarnsell Chefredaktör

Tidningen är momsbefriad

Missa inte ... ... Psykologens tips om hur man undviker politiska gräl på jobbet. (s. 11)

... Hur trädplantering kan hjälpa dig få bättre fokus. (s. 32)

FOTO: AN NA SIMO N S SO N

I N N E H Å L L

1/2018 3 START 5 AKTUELLT 8 GRANSKNING Risk för ökad stress i flera hälsoyrken.

11 F&S Vågar jag prata politik på jobbet?

12 MÖTET Mats Hansson ser till att doktorn kan komma.

18 SPANING Dags att använda skärmtiden bättre.

21 PANEL Är du nöjd med din lön?

22 TEMA Engagera dig och påverka jobbet.

32 LISTAN Appar som gör livet lättare.

33 KRÖNIKA 34 EXPERTERNA 36 SRAT Flygteknikern Mats Hansson ansvarar för att ambulanshelikoptern är i topptrim.

4 ES SENS NR 1/20 18

A K T U E L L T

SOCIALFÖRSÄKRING

Statligt anställda får mest tillbaka STATLIGT ANSTÄLLDA ÄR de som förlorar minst pengar på att vara föräldralediga, sjuka eller arbetslösa. Arbetare i privat sektor är de som förlorar mest. Det visar en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen som jämför en stor mängd kollektivavtal på svensk arbetsmarknad.

Ungefär 90 procent av alla anställda i Sverige jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal som ger dem rätt till ersättningar som kompenserar för inkomstbortfallet i socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen.

Ersättningar som har blivit allt viktigare i takt med att allt fler anställda har inkomster som är över taket i socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen.

Trots det är det få som kän-

ner till dem. Ett problem, eftersom flera av ersättningarna kräver att man själv ansöker om dem. Därför missar många pengar som de har rätt till, konstaterar rapportförfattarna.

I RAPPORTEN TITTAR forskarna

också på hur de kompletterande ersättningarna har utvecklats sedan i början av 2000-talet. I många fall har de blivit mer förmånliga. Det gäller till exempel både arbetare och tjänstemän i privat sektor som är föräldralediga. Där har ersättningstiden för föräldrapenningtillägg gått från en till tre månader i början av 2000-talet till sex månader i de flesta fall i dag. ● T E X T: JOHANNA K VA R N S E L L

FOTO PÅ SIDA: G E T T Y IMAG ES

HÖGSKOLEUTBILDNING

Yrkesexamen = relevant jobb Den som studerat på en högskoleutbildning med yrkesexamen har oftare jobb som motsvarar utbildningen än de som studerat en mer generell inriktning. Det visar en enkätstudie som SCB gjort bland 39 800 personer som avslutat sina studier 2013/2014. De som svarat att de har ett jobb som stämmer överens med deras utbildning var också mer nöjda med arbetet än de som jobbade med något helt annat. ●

ARBETSDOMSTOLEN

Fel att neka ­reseersättning Det var fel av ett byggbolag att neka en facklig förtroendeman resekostnadsersättning. Det slår Arbetsdomstolen fast.

Mannen arbetar sedan 2014 heltid som fackligt förtroendevald inom ett byggbolag.

Innan dess arbetade han som byggnadsarbetare inom samma företag. Han hade då enligt kollektivavtalet rätt till reskostnadsersättning för dagliga resor mellan sin fasta bostad och olika arbetsplatser.

När han blev heltidsfacklig fick han en fast plats på företagets kontor. Därför slutade byggbolaget efter en tid att betala ut hans reseersättning. Nu har Arbetsdomstolen kommit fram till att bolaget gjort fel.

Mannen ska ha rätt till samma anställningsförmåner som hans tidigare arbetskamrater. ●

64%

av alla högskoleexamina 2017 togs ut av kvinnor. ● NR 1/20 18 ES SENS 5

A K T U E L L T

Viktigt sänka kraven för hållbart arbetsliv Det går inte att förebygga utbrändhet med hjälp av trevliga kollegor och större frihet på jobbet.

HÖGA KRAV KAN i sig vara en bidragande orsak till utbrändhet. Och då hjälper det inte att ge medarbetarna ökat handlingsutrymme eller socialt stöd, det enda som fungerar är att sänka kraven.

De visar en ny studie av forskarna Anna-Carin Fagerlind Ståhl och Christian Ståhl vid Linköpings universitet.

– Många tar för givet att de här goda sakerna har en skyddande 6 ES SENS NR 1/20 18

effekt. Men så är det inte, säger psykologen Anna-Carin Fagerlind Ståhl.

Linköpingsforskarna har tillsammans med forskare i Kanada analyserat enkätsvar från drygt 1 700 personer på sju organisationer. Bland arbetsplatserna fanns både statliga myndigheter, privata vårdföretag och kommunala verksamheter.

Forskarna jämförde den grupp som svarat att de både hade stort handlingsutrymme och gott stöd av sina kollegor och chefer, med den grupp som svarat att de inte hade det alls. Resultaten var tydliga.

– Det spelade ingen som helst roll vilken grupp man tillhörde.

Höga krav i arbetet är en risk för att drabbas av symptom på utmattning oavsett, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.

Nu hoppas forskarna att deras studie kan bidra till att förändra synen på vad som krävs för att förebygga utmattning.

– Tidigare har man kanske tänkt att det är okej med höga krav på en arbetsplats om man har trevligt och litar på varandra. Men det här visar att man måste se över kraven. Och inte fortsätta dra in på raster eller öka arbetsintensiteten och antalet arbetsuppgifter. ● T E X T: J O H A N N A K VA R N S E L L

DISKRIMINERING

DO kritiserar kommuner för dåligt skydd mot repressalier KOMMUNER OCH LANDSTING

brister i sitt skydd för medarbetare som anmäler diskriminering, Det visar en genomgång som diskrimineringsmannen (DO) har gjort av samtliga kommuner och landstings rutiner och riktlinjer mot trakasserier.

Genomgången visade att 238 av de 310 granskade kommunerna och landstingen hade en eller flera brister i sina riktlinjer. Och 274 hade bristande rutiner.

Den vanligaste anmärkningen gällde skydd mot repressalier.

Den som har anmält diskriminering eller har uppmärksammat att en arbetsgivare bryter mot diskrimineringslagen ska skyddas mot att bli bestraffad, det vill säga utsatt för repressalier.

FOTO PÅ U PPS L AG: G E T T Y IMAG ES, HÅK AN DAH LSTRÖ M/C C

REPRESSALIER KAN till exempel vara att en tidsbegränsad anställning inte förlängs, att en person

får ett lågt lönepåslag eller att arbetsuppgifterna förändras på ett negativt sätt.

Många kommuner och landsting hade också bristande rutiner och riktlinjer när det gällde trakasserier och sexuella trakasserier.

GRANSKNINGEN KOM till efter

att nya bestämmelser om aktiva åtgärder infördes i diskrimineringslagen den 1 januari 2017 . En av förändringarna var att arbetsgivare måste ha rutiner och riktlinjer för att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier.

Av riktlinjerna ska det framgå att trakasserier och repressalier inte är accepterade på arbetsplatsen. Det ska också framgå hur arbetsgivaren ska agera om något påstås ha inträffat, vem hos arbetsgivaren som har ansvar för att utreda och vem man som utsatt kan vända sig till. ● T E X T: J O H A N N A K VA R N S E L L

TJÄNSTEPENSION

Företagare kan missa pension En stor del av Sveriges egenföretagare sätter inte av pengar till pensionen. Bara 30–40 procent av de med enskild firma eller handelsbolag och 50 procent av aktiebolags­ ägarna utan anställda gör avsättningar till pensionen genom bolaget. Det visar en analys som Inspektionen för socialförsäkringen har gjort av deklarationsuppgifter.

Egenföretagare kan också sätta av till pensionen genom privat sparande. Om man tar med det i beräkningen stiger sifforna till 50 respektive 70 procent. ●

VALET

SD minst bland akademiker Medlemmar i Saco röstade i större utsträckning på mittenpartierna Centern, Liberalerna och Miljöpartiet och mindre på Sverigedemokraterna än vad medlemmar i LO och TCO gjorde. Det visar en sammanställning av resultat från SVT:s vallokalsundersökning som tidningen Arbetet har gjort.

Alliansen har också klart större stöd än regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet bland Saco-medlemmarna.

Sverigedemokraterna är precis som tidigare val starkast bland LO-medlemmar, men årets vallokalundersökning visar att partiet också har ett starkt stöd bland företagare. ● NR 1/20 18 ES SENS 7

G R A N S K N I N G

Konkurrensen om jobben är låg i flera hälsoyrken.

Det gör det lätt att få jobb, men leder också till alldeles för hög arbetsbelastning.

8 ES SENS NR 1/20 18

Puh, vad mycket jobb! Är du tandhygienist, audionom eller optiker? Då kommer du kunna välja och vraka bland jobben i framtiden.

Men risken är att det blir stressigt.

T E X T: E M M E L I N I L S S O N I L LU S T R AT I O N : G E T T Y I M AG E S

FRAMTIDEN SER LJUS ut för flera av SRAT:s yrkesgrupper. Om fem år väntas konkurrensen vara låg om många jobb inom bland annat vård, skola och omsorg. Det visar Sacos årliga framtidsprognos, som är en bedömning av hur lätt eller svårt det tros vara att få jobb i olika yrkesgrupper framöver.

Tandhygienister, audionomer och optiker bedöms ha goda chanser att hitta jobb. Men den låga konkurrensen har också nackdelar.

– På kort sikt kan det vara bra med låg konkurrens. Det kan exempelvis driva upp lönen till viss del.

Men det är också mer sårbart och leder till en större arbetsbelastning, vilket i sin tur leder till stress och sjukskrivningar som gör att de som är kvar i yrket får ännu mer att göra, säger Maria Yngvesson som är förhandlare på SRAT. Det gäller inte minst tandhygienister, som börjar bli ett bristyrke.

– Våra yrkesgrupper är väldigt lojala så de

byter inte jobb utan stannar i yrket. Samtidigt ser vi en ökning av sjukskrivningar bland våra medlemmar, säger Maria Yngvesson.

Yvonne Nyblom, ordförande i Sveriges Tandhygienistförening, delar bilden av hög stress inom tandvården. Allt större krav på administration och nya patientgrupper med stora behov bidrar till att skapa press på de anställda.

Samtidigt som efterfrågan på tandhygienister ökar så går många just nu i pension.

– Dessutom utbildas det för lite och vi har haft nedläggningar av ett par tandhygienistprogram, säger Yvonne Nyblom.

»Vi ser en ökning av sjukskrivningar bland våra medlemmar.«

ÄVEN AUDIONOMERNA påverkas av bristen på kollegor. Enligt Jonas Fogels, vice ordförande i Audionomerna, är balansen relativt bra i storstäderna. På mindre orter råder däremot stor brist vilket bland annat leder till längre vårdköer.

– Men det är inte alltid arbetsgivarna utlyNR 1/20 18 ES SENS 9

G R A N S K N I N G

ser tjänster trots att behovet finns. De finner sig i den belastning som är. Audionomerna är ett trofast gäng som månar om sina patienter och anstränger sig för att täcka upp, säger Jonas Fogels.

PERSONALSITUATIONEN I OFFENTLIG sektor beror till stor del på ökad efterfrågan av välfärdstjänster och inte på att det finns mindre personal nu än tidigare, påpekar Anna-Clara Olsson som är utredare på Sveriges kommuner och landsting. Befolkningstillväxt och en demografi där andelen äldre och barn ökar kraftigt gör att många delar av välfärden skriker efter personal.

För att möta behovet krävs fler utbildningsplatser, enligt Anna-Clara Olsson.

– Utbildningarna för både audionomer och tandhygienister är relativt små och i högskolans resursfördelningssystem straffar det sig. Systemet premierar större utbildningar där det bedrivs forskning, säger Anna-Clara Olsson.

Optiker är ytterligare en yrkesgrupp där konkurrensen om jobben bedöms vara låg om fem år. När Svensk Optikerförening gjorde

en enkät bland medlemmarna förra hösten visade det sig att många har dåliga möjligheter till återhämtning under arbetsdagen.

– Det är hög arbetsbelastning. Känner man sig sjuk finns det ingen som täcker upp, säger Emma Holmgren, ordförande i Svensk Optikerförening.

Hon bedömer att en orsak till bristen på optiker är att för få utbildar sig. Men den låga konkurrensen har också vissa goda effekter för arbetstagarna.

– Löneläget har påverkats positivt. Man har möjlighet att begära högre lön eftersom det är låg konkurrens på de flesta orter. Får man inte lönen man begär så kan man söka sig till en mindre ort.

På arbetsgivarorganisationen Svensk handel har man också märkt av att vissa optikerföretag har svårt att få tag på optiker.

– Omfattningen av bristen har jag svårt att bedöma.

Men risken är att det blir svårt att rekrytera och att företagen får svårt att lösa situationer där de behöver en vikarie, säger Catharina Sjöberg-Famme, arbetsrättsexpert och förhandlare på Svensk Handel. ●

»Man har möjlig­ het att begära ­högre lön eftersom det är låg konkurrens på de flesta orter.«

SÅ LÄTT FÅR DU JOBB I FRAMTIDEN Hög arbetsbelastning gör att många har svårt att hinna återhämta sig och tanka energi under arbets­dagen.

10 ES SENS NR 1/20 18

Yrken med låg konkurrens om jobben om fem år: ● Audionom ● Tandhygienist ● Optiker

Yrken med hög konkurrens om jobben om fem år: ● Hälsovetare ● Arbetsförmedlare K ÄLL A: SACO

F & S

Ska man prata politik på jobbet?

Är det okej att diskutera politik i lunchrummet?

– Jag tycker man ska prata med sina arbetskamrater om viktiga frågor som har med samhället att göra. Men – det är lätt att tro att de flesta tänker som vi själva gör. Och så är det faktiskt inte. Det kan bli ganska tydligt när det handlar om konkreta sakpolitiska frågor, men kanske ännu mer i värderingsfrågor.

– Det som är så speciellt med ­arbetsplatser är ju att vi träffas ­varje dag eller i alla fall regelbundet. Då är det viktigt att relationerna fungerar. Att arbetsklimatet blir dåligt för att man har en politisk diskussion som spårar ur är ett ganska högt pris att betala.

Hur ska man göra om man vill prata politik men undvika konflikter och låsningar?

– Varför gör jag detta? Det är en bra fråga att ställa sig innan man startar eller går in i en politisk diskussion på jobbet. Är utgångspunkten att du ska berätta för andra hur det ligger till får du vara beredd på mothugg eller kanske ogillande tystnad. Men om du är

Jonas Mosskin Organisationspsykolog, Sandahl Partners

nyfiken på hur andra resonerar kanske du ska ligga lite lågt med att inta definitiva ståndpunkter. Försök i stället att lyssna på vad den andra har att säga. Då är det också större chans att den andra lyssnar på hur du resonerar.

Vad gör man om det ofta blir konflikter vid politiska diskussioner på jobbet?

– Tänk på att de allra flesta människor vill väl. Och de flesta ideologier bygger på en välvillig tanke. Men man lägger tonvikten vid olika saker. Är du nyfiken och verkligen försöker förstå den andres perspektiv kan till och med

problematiska åsikter vara början till en intressant diskussion.

Du kommer förmodligen lära dig mer än genom att bara berätta för andra hur det ligger till.

Hur hanterar man kollegor som i politiska diskussioner uttalar sig kränkande om grupper av människor?

– Säg ifrån så sakligt som möjligt. ”Jag gillar inte när du pratar på det här sättet.” Men vi har också en tydlig lagstiftning när det gäller diskriminering. Det är arbetsgivarens ansvar att ingen ska behöva uppleva sig diskriminerad på arbetet. Så tveka inte för att gå till chefen eller HR-avdelningen med en sån här fråga.

Hur gör man om man inte vill vara med och diskutera politik på jobbet?

– I första hand tycker jag man ska försöka vara uppriktig och säga att man inte vill prata om de här frågorna på arbetet. Fungerar inte det kan man försöka vända sig till grupper eller personer som ­verkar ha andra intressen. Eller helt enkelt vänta ut diskussionen. Förr eller senare är ämnet uttömt. ●

T E X T: J O H A N N A K VA R N S E L L

Årets valrysare gör att ingen kan undvika politikprat den här hösten. Men vill du slippa konflikter ska du lyssna mer och övertyga mindre.

NR 1/20 18 ES SENS 11

M Ö T E T

Flygand

YRKE: FLYGTEKNIKER

På två minuter ska ambulans­ helikoptern vara i luften. Som flygtekniker är det Mats Hanssons ansvar att den startar.

T E X T: J E N N I E AQ U I LO N I U S FOTO : A N N A S I M O N S S O N

12 ES SENS NR 1/20 18

e

Mats Hansson trivs med att jobbet både är tekniskt klurigt och känns meningsfullt.

start NR 1/20 18 ES SENS 13

M Ö T E T

H

Flygtekniker kan arbeta hos de civila flyg- och helikopterbolagen, Försvarsmakten, Sjöfarts­ verket, inom flygindustrin eller inom fristående verkstäder.

Svensk flygteknikerförening är en del av SRAT.

14 ES SENS NR 1/20 18

elikopterns rotorblad rör sig en aning i vinden. Den gula kärran står parkerad på sin landningsplats på Norrtälje flygfält.

Sidan täcks av ordet ”Ambulans” och solen får de gröna bokstäverna att skimra.

– Den här ska vara i luften på två minuter, säger flygteknikern Mats Hansson på sitt mjuka dalmål.

Helikoptern står i högsta beredskap för akuta uttryckningar. Om larmet går har han två minuter på sig att avsluta sitt jobb innan besättningen kommer rusande med pilot, narkossköterska och hemscrew, en ambulanssjukvårdare med kunskaper i navigation och radiokommunikation. Mats Hansson klättrar upp i helikoptern och öppnar dörren. Runt förarsätet samsas mängder av små knappar, rattar och spakar om utrymmet. Om någon av dem inte fungerar kallas flygteknikern in för att felsöka och reparera. Just nu är Mats Hansson på kurs i Norrtälje för att lära sig helikoptertypen Airbus H145. Sedan

kommer han att växla mellan företaget Babcock Scandinavian Air Ambulance AB:s baser i Norrtälje och Uppsala. I Uppsala har han jobbat till och från sedan 2008.

MATS HANSSON HAR alltid tyckt om att skruva isär och ihop saker. Allt från lego till cyklar, mopeder och motorcyklar. Ett tydligt minne är när han som sexåring blev fly förbannad på sin far hemma i Orsa. Den tioväxlade cykeln hade fått punka och Mats Hansson var fast besluten att fixa det. Han vände cykeln uppochner och började skruva loss hjulmuttrarna. Så blev sexåringen osäker och frågade sin far hur han skulle få loss hjulet, men det visste inte fadern. Herregud. Det ska väl en far veta?

– Ja, jag hade ju lite humör ... säger Mats Hansson, ler lite och kliar sig i nacken.

– Jag stimmade lite på han där, stackarn, jag blev så arg.

Sexåringen bestämde sig för att undersöka saken på egen hand. Kanske behövde kedjan klyvas? Efter ett tag kom han på hur han skulle göra.

– Det fanns flera belöningar i det. Det första var ”Yes! Jag har gjort det här! Nu funkar den!” och för det andra kunde jag ju cykla på den igen. Så är det med mitt jobb nu också: helikoptern landar och kan inte flyga, jag fixar det och så kan den flyga iväg igen.

Att vara flygtekniker kräver att du är flink i både huvud och fingrar. Felsökningen är intellektuellt utmanande. Det finns många

Som flygtekniker krävs att Mats Hansson är flink i både huvudet och fingrarna. Och han ställer höga krav på sig själv. ”Du kan alltid göra saker bättre och snabbare.”

NR 1/20 18 ES SENS 15

M Ö T E T

saker som kan trigga en varning. Frågan är bara vad.

– Du måste vara teoretiskt kunnig och praktiskt händig. Det förstod jag tidigt. På flygteknikerutbildningen var vi bara ett fåtal som gick ut utan omtentor, och en del blev aldrig tekniker.

VI GÅR GENOM flyghangaren som fylls av glad radiopop och upp på övervåningen. Babcock Scandinavian Air Ambulance AB hyr lokalerna av ett annat företag som bland annat har en verkstad och flygsimulator. Mats Hansson visar på datorn hur han brukar ta fram olika underhållsföreskrifter för helikoptern. Vissa inspektioner görs dagligen och andra efter ett visst antal flygtimmar. På morgonen läser han in flyggloggarna i datorn, gör en daglig inspektion och planerar kommande arbeten.

Luften mullrar och matbordet vibrerar när en helikopter far genom luften utanför.

Oftast jobbar Mats Hansson på flygbasen, men ibland rycker han ut akut. Förra hösten ringde piloten från Örebro eftersom helikoptern hade en varning som den inte fick flyga med.

– Det var bråttom. Dels betalar kunden oss

för att vara i luften så mycket som möjligt och dels kan vi missa möjligheten att rädda liv.

På telefon förstod Mats Hansson att det var bränslekontrollen i högermotorn som strulade. Den sitter trixigt till. Efter samråd med huvudkontoret på Frösön skruvade kollegor där ner bränslekontrollen på en av sina motorer och skickade den till Arlanda. Samtidigt började han lasta in lampor och verktyg i bilen, mötte upp bränslekontrollen på Arlanda vid halv åtta på kvällen, körde ner till Örebro och började skruva.

Klockan sex på morgonen var han klar.

Ansvaret som ensam ­tekniker kan vara tungt. Det är inget Mats Hansson tänker på under arbetets gång, men han känner sig lugnare när han lämnar ifrån sig jourtelefonen när veckan är slut. Samtidigt upplever han att arbetet är meningsfullt.

– Det känns verkligen att ambulanshelikoptern gör nytta. Det är roligt att vara med i teamet som ser till att det snurrar på.

»Jag har inte uträttat några stordåd, men fått igenom små grejer.«

MATS HANSSON ● Gör: Flygtekniker på Babcock Scandinavian Air Ambulance AB. ● Ålder: 45 år. ● Familj: Två barn på fyra och sex år. ● Bor: Orsa. ● Hämtar energi: Genom

16 ES SENS NR 1/20 18

löpning, styrketräning och längdskidor. ● Bästa flygminne: ”När jag följde med till Abu Dhabi för att hämta hem en helikopter som vi fick köpa billigt. Det var en riktig upplevelse att flyga tvärsöver Saudiarabien.”

REDAN PÅ HÖGSTADIET var Mats Hansson intresserad av flygteknik. Han läste till flygmekaniker i gymnasiet och vidareutbildade sig senare till flygtekniker. Flyget var fascinerande och lovade många möjligheter; här behövdes allt från plåtslagare till elektriker och mekaniska tekniker.

Han jobbade på några mindre flygbolag och började år 2000 på SAS. Efter några år kom suget efter att få skruva helikopter och Mats Hansson utbildade sig för att arbeta med ambulanshelikoptern vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

– Jag är sådan som person, jag vill prova allt. Jag har dykcertifikat, flygcertifikat, lastbilskort, busskort, har hoppat fallskärm och så vidare.

EN VANLIG ARBETSDAG 07.00 Inspektion av helikoptern.

08.00 Möte. Teamet går igenom nattens och kommande uppdrag.

08.30 Fika.

09.00 Läser in nattens flyglogg, tittar efter anmärkningar och vilka jobb som redan har utförts.

Under en arbetsvecka bor Mats Hansson på flygbasen, tillsammans med delar av ambulanshelikopterns besättning. Efter det följer en ledig vecka hemma med barnen i Orsa.

10.00 Kollar att det finns delar till inplanerade reparationer.

11.00 Lunch.

12.00 Planerade inspektioner av helikoptern som går att slutföra inom fem minuter.

Samt inventering av lagret 16.00 Jobb som tar längre tid än fem minuter att avsluta.

17.00 Slutar, om inte reparationerna tar längre tid.

Mats Hansson har också testat att jobba som instruktör på flygplanskurser och som administrativ teknisk tjänsteman. Nästa steg hade varit att bli teknisk chef, något som för många är toppen på en flygteknikerkarriär.

Men han trivdes inte bakom skrivbordet utan saknade att göra något konkret.

– När jag gick hem kände jag inte att jag hade gjort någonting.

Under hela sitt yrkesliv har Mats Hansson varit fackligt engagerad. I dag är han vice ordförande i den lokala klubben, som har lyckats få till ett schema som både fack och arbetsgivare är nöjda med.

– Jag vill påverka, det har jag velat hela livet. Jag har svårt att förstå dem som gnäller över lön och schema men som inte själva föreslår något bättre eller säger upp sig. Jag tänker alltid att det måste gå att hitta ett sätt att komma överens.

När kursen i Norrtälje är klar kommer han att jobba en vecka här, vara ledig en vecka hemma i Orsa, jobba en vecka i Uppsala och sedan vara ledig en vecka. Det fungerar bra med barnen, som han har varannan vecka.

UNDER JOURVECKORNA BOR Mats Hansson på basen tillsammans med flera av kollegorna. Att bo tillsammans skapar en särskild stämning. De äter ofta middag tillsammans på basen och hittar ibland på saker ihop.

– Det är ett väldigt trevligt gäng. Du lär känna kollegorna bättre när folk sover över.

Vi respekterar också varandra. En del kommer in efter arbetsdagen och undrar vad vi ska laga till middag ikväll och om vi ska se på en film. Andra har stor integritet och håller sig för sig själva. Jag är hyfsat social och tycker att det är roligast när vi gör något tillsammans. ● NR 1/20 18 ES SENS 17

S P A N I N G

Hitta meningen med skärmen Håller mobilen på att ta över ditt liv? Det går att göra skärmtiden mer meningsfull.

D

T E X T: T I M A N D E R S S O N I L LU S T R AT I O N : T E A M H AWA I I

–

ina barn måste älska iPads?”, frågade journalisten Nick Bilton Steve Jobs en gång.

– De har inte fått prova, svarade han.

Steve Jobs var noga med att begränsa skärmtiden, liksom många andra höjdare från Silicon Valley har det visat sig. Vi vanliga konsumenter är inte alltid lika bra på det. I snitt använder vi vår smarta telefon fyra timmar om dagen. Många av oss somnar i skärmljuset och vaknar av ett pling.

Nu har det börjat växa fram en motrörelse, som förespråkar ett sundare förhållande till de digitala tjänsterna: Time Well Spent.

Den initierades av tidigare Google-anställde Tristan Harris och har nu fått en svensk utlöpare. Time Well Spent Sweden består av hittills tolv svenska digitala bolag som gått ihop för att opinionsbilda och försöka påverka techbranschen att ta större ansvar för sina produkter.

– Jag vill inte se en framtid där vi gör oss av med de smarta telefonerna – utan en där vi använder dem för att må bättre. Men då krävs

18 ES SENS NR 1/20 18

det att branschen utvecklar den typen av produkter, säger entreprenören Hoa Ly, en av talespersonerna för rörelserna.

TIME WELL SPENT SWEDEN vänder sig också till oss användare: det är dags att vi reflekterar över vad vi gör med vår digitala tid.

Däremot vill Hoa Ly inte peka ut vilka appar som är konstruktiva och inte.

– Själv pluggade jag utomlands ett år, och tack vare Facebook har jag kvar många av vännerna från den tiden. Att kommunicera med dem är fantastiskt väl spenderad tid. Å andra sidan går jag ofta slentrianmässigt

in på Facebook och passivt bara kollar flödet.

Det är ett exempel på hur en tjänst kan vara livsavgörande och dålig på samma gång.

Det är inte konstigt att många av oss har svårt att vara disciplinerade när det kommer till sociala medier. Tillverkarna jobbar medvetet för att göra oss beroende. Det är till och med uttalat från producenterna, menar Hoa Ly, som är legitimerad psykolog.

– De försöker hitta sätt att utnyttja våra psykologiska svagheter för att vi ska vilja ­komma tillbaka till tjänsterna så ofta som möjligt. Evolutionärt har det varit en viktig egenskap att hålla reda på gruppen, att ha

kolla på nära och käras relationer, säger han.

En som skrivit och talat mycket om mobilberoende är Anders Hansen, överläkare i psykiatri vid Karolinska Institutet och författare. Han möter konsekvenserna av problemet i sitt dagliga arbete. Många av hans patienter har sömnproblem, vilket ofta kan kopplas till att de surfar på kvällen och sover med telefonen.

– Apparna ”hackar” hjärnans belöningssystem. Att titta i telefonen frigör dopamin, som ger oss tillfredsställelse. Och när vi kollar telefonen 300–400 gånger om dagen så lär sig hjärnan att lägga stort fokus på den.

EN VIKTIG ORSAK till att vi så ofta återkommer till sociala medier är att vi aldrig vet vad vi har att vänta. Telefonen plingar till – är det ett meddelande, en lajk, eller någonting helt ointressant?

– Hjärnan överbelönar osäkra utfall. Det har man sett i test med apor. De har fått lyssna på en ton, och efteråt fått en skvätt juice. När det upprepas börjar tonen att frigöra dopamin. Men om tonen bara ibland NR 1/20 18 ES SENS 19

S P A N I N G

leder till juice, blir dopaminpåslaget ännu större. Förmodligen är det samma mekanism som håller oss vid roulettbordet, berättar Anders Hansen.

EXAKT VAD ALL den tid vi lägger på telefoner och skärmar gör med oss vet vi inte. Men Anders Hansen säger att telefonen ständigt tar av vår ”mentala bandbredd”. Forskning visar att mobilerna förstör koncentrationen och försämrar minnet – även när vi har dem avstängda. Så länge vi har dem intill oss är vår uppmärksamhet riktad mot dem.

– Tekniken är fantastisk, säger han, men vi ska inte låta oss dikteras av den. Det är vi som ska bestämma över den.

Så hur ska man gå tillväga om man vill försöka ta kontroll över sin digitala tid? Hoa Ly rekommenderar – en app. Det finns nämligen tjänster som mäter hur mycket tid man lägger på vad i telefonen.

– Då får man det svart på vitt.

Sedan kan man ta ställning till om det är rimligt, eller om man ska prioritera om.

I nästa steg gäller det att försöka höja tröskeln till den reflexmässiga impulsen att gå in på de tidsslukande apparna. Det finns flera sätt att göra det på. Man kan till exempel ta bort dem från hemskärmen på mobilen – eller radera dem helt, så att man bara kan nå dem genom webbläsaren.

– En annan grej är att begränsa notiserna.

Jag får bara notiser om någon personligen söker mig. Och så har jag tagit bort det som kallas ”badger”, den där röda cirkeln som kommer när det är någonting man inte har läst, säger Hoa Ly.

»En annan grej är att begränsa notiserna. Jag får bara notiser om någon personligen söker mig.«

20 ES SENS NR 1/20 18

I USA HAR rörelsen mot bortkastad skärmtid redan haft stor effekt.

Både Google och Apple har ändrat i sina operativsystem för att användare enklare ska kunna kontrollera till exempel notiser. Facebook å sin sida har gjort en studie som visar att meningslöst skrollande får användarna att må dåligt, med resultatet att inlägg från vänner och familj nu prioriteras högre än nyheter i flödet.

I ett långt inlägg från tidigare i år skrev Mark Zuckerberg att ett av företagets största fokusområden under 2018 är att se till att tiden vi tillbringar på Facebook är ”väl spenderad”. ●

P A N E L

Anna Selmer 53 år, logoped på Konsultativt stöd, Uppsala kommun

Elin Bergling 33 år, lärare på optikerprogrammet vid Karolinska institutet

Peter Bornemar 66 år, sektionschef på ­Arbetsförmedlingen

– NEJ. VI HAR INDIVIDUELL lönesättning och jag uppfyller alla uppställda mål för en högre lön. Men chefen tycker att jag redan har en hög lön jämfört med mina kollegor och att jag nått toppen. Det finns inte mer pengar i l­ önepotten att fördela, säger man. Det tycker jag är fel.

Då ska man inte säga att man kan höja sin lön genom att uppfylla kriterierna.

Jag retar mig på att systemet inte är ärligt. Då är det bättre att ha tarifflöner eller bara gå efter ålder och erfarenhet. Det vore ärligare om offentlig sektor gjorde det, när det ändå inte finns pengar att fördela. Generellt tycker jag att logopeder ligger för lågt lönemässigt. Vi borde ligga på samma nivå som psykologer, men det gör vi inte.

– JA, JAG ÄR FAKTISKT det efter den senaste lönerevisionen. Jag tycker det är jätteviktigt med individuell lönesättning och nu känner jag mig nöjd eftersom jag upplever att min chef ser mitt arbete.

Lönen ska återspegla ens prestationer och är ett sätt att bli bekräftad för det man gör. Så jag tycker lönen är väldigt viktig.

Samtidigt kan en bra lön aldrig väga upp om man inte trivs med sina kollegor och arbetsuppgifter.

Om man ser till hela den tid som gått sedan jag tog min examen så har löneutvecklingen varit okej. Att jag nu är statligt anställd gör att det ställs andra typer av krav för att höja lönen jämfört med tidigare, när jag jobbade i privat sektor.

– JA, DET TYCKER JAG. Genom årens lopp har jag haft en bra löneutveckling jämfört med andra jobb på arbetsmarknaden, och bra lönesamtal. Enligt Saco är en tumregel att man som akademiker ska kunna tredubbla sin lön under arbetslivet och det har jag gjort. Jag har också haft goda möjligheter att utvecklas vilket i sin tur påverkat min lön.

Lönen är viktig, men absolut inte det viktigaste. Det viktigaste är att ha ett arbete där man får bidra och åstadkomma något som har betydelse för fler än en själv. Och att ha en bra social arbetsmiljö omkring sig, med kloka människor som man har utbyte av. Jag skulle inte byta jobb om det innebar att jag satt ensam i en källare, även om jag fick 10 000 mer i månaden.

T E X T: E M M E L I N I L S S O N

Är du nöjd med din lön?

NR 1/20 18 ES SENS 21

T E M A

engagera dig Alla kan engagera sig sid 24 Fackligt arbete gav klirr i kassan sid 26 Rätt hatt för rollen sid 30

Höj di Ingen kan göra allt men alla kan göra något.

Som fackligt engagerad får du en chans att vara med och påverka.

22 ES SENS NR 1/20 18

n

10 sidor engagerand e läsning!

röst!

NR 1/20 18 ES SENS 23

T E M A

engagera dig

”Jag tror att många vill kunna påverka” Vill du få högre lön och bättre arbetsmiljö för dig och dina kollegor? Då kanske det är dags att du engagerar dig.

D

T E X T: J O H A N N A K VA R N S E L L

en svenska modellen bygger på samarbete mellan fackförbund och arbetsgivare. Men det hänger på att det finns de som vill företräda sina kollegor på alla nivåer. Även på arbetsplatsen. Annars förlorar ditt fackförbund, och därmed du som medlem, rätten att komma till tals.

– Det är på arbetsplatsen som frågorna som berör det dagliga arbetslivet beslutas om. Om våra medlemmar inte finns repre-

RÄTTEN PÅ DIN SIDA ● Att organisera sig fackligt

är en grundläggande rättighet för alla anställda i Sverige. ● Förtroendemannalagen ser till att du får tid och möjlighet att utföra ditt fackliga uppdrag. Den gäller alla förtroen-

24 ES SENS NR 1/20 18

devalda som facket har utsett och anmält till arbetsgivaren på arbetsplatser med kollektivavtal. ● Är du skyddsombud omfattas du dessutom av Arbetsmiljölagens regler.

senterade där får vi som fackförbund inte vara med i diskussionen. Har vi inget ombud är man bara en av alla anställda. Då kan man bara påverka på arbetsplatsträffar och i enskilda dialoger med arbetsgivaren, säger Mattias Torell som arbetar som förhandlare på SRAT:s kansli.

Om ingen ställer upp som ombud kan arbetsgivaren ta många beslut på egen hand, eller i samarbete med de andra fackförbund som finns på arbetsplatsen. Men så fort som ni utsett ett lokalt SRAT-ombud får du och dina kollegor chans att vara med och tycka till om löner, arbetsmiljö och andra viktiga frågor.

Det är arbetsgivarens skyldighet enligt medbestämmandelagen och arbetsmiljölagen.

DET FÖRSTA STEGET mot facklig representation på arbetsplatsen är att kolla hur många av kollegorna som är medlemmar i samma förbund. (För den som arbetar statligt ser förfarandet lite annorlunda ut. Inom staten samarbetar alla Saco-förbund på arbetsplatsen i en Saco-S-förening.)

Därefter kan ni tillsammans utse vem som ska företräda er och anmäla det till SRAT:s kansli.

– Många är lite små­ängsliga för att ta fackliga uppdrag, kanske framför allt för att man inte tycker sig ha tid. Men vinsten är att man får vara med och tycka till, säger Mattias Torell.

MÅNGA AV DE frågor som Mattias Torell får från medlemmar handlar om arbetsmiljö. Även där är det oftast på den egna arbetsplatsen som man kan påverka, till exempel genom att ställa upp som skyddsombud. En roll som innebär stora möjligheter att påverka både den fysiska och psykiska miljön på jobbet.

– Som skyddsombud har du ett helt lagrum att agera kring, säger Mattias Torell.

Men vad gör man om man arbetar på en väldigt liten arbetsplats? Maria Yngvesson är också förhandlare på SRAT och arbetar mycket mot optiker och audionomer.

– Många i de grupperna arbetar på väldigt små arbetsplatser. Där kan det vara svårt att engagera sig lokalfackligt, man har bara sig själv att företräda och man jobbar väldigt nära sin chef.

Ett alternativ då är att engagera sig i sin yrkesförening. Det är SRAT som har rätt att förhandla och diskutera med arbetsgivaren, men i yrkesföreningarna kan man träffa andra med samma yrke och diskutera och driva frågor politiskt.

Många mindre företag köps också upp av större och blir med tiden en del av en stor koncern. Man kanske fortfarande bara är en handfull anställda på sin arbetsplats, men med hundratals kollegor i andra delar av lan-

det. I de fallen lönar det sig att tillsammans skapa en facklig struktur.

– Ju större företagen blir desto viktigare är det att vi får förtroendevalda. Det är de som kan sin verksamhet, inte vi. Och i regel är arbetsgivarna positiva över att få ett bollplank att diskutera och samverka med.

DET FINNS FÖRSTÅS ännu fler sätt att engagera sig fackligt. På små arbetsplatser kan det vara mycket värt för förbundet att få en postmottagare, om det inte finns någon som vill ställa upp som ombud. På så sätt får SRAT en viktig länk in till arbetsplatsen och kan skicka information till dig och dina kollegor.

Inom landstinget kan du påverka lönerna genom att delta i en lönedelegation.

Precis som i många andra föreningar är det inte alltid helt lätt att få folk att ta på sig förtroendeuppdrag inom facket. Men Maria Yngvesson tror ändå att många vill vara med och tycka till om sitt arbete på ett eller annat sätt.

– Jag tror att fler och fler vill jobba i en verksamhet där man har möjlighet att påverka, det märker jag på dem som ringer till mig. Många är frustrerade över att saker bestäms över deras huvuden. ●

»Många är lite små­ängsliga för att ta fackliga uppdrag, kanske för att man inte tycker sig ha tid.«

NR 1/20 18 ES SENS 25

T E M A

engagera dig

Hårda fakta gav mer i plånboken Efter år av påtryckningar från facket fick Norrbottens tandhygienister i ett slag löneförhöjning med 1 433 kronor i månaden.

– Det räcker inte att klaga i korridorerna, säger Christina Björling.

C

T E X T: J O H A N N A K VA R N S E L L FOTO : S I M O N E L I A S S O N

hristina Björling har fullt upp. Som för alla andra innebär höst en nystart för jobb och vardag, Men mitten av hösten är också intensiv i hennes fackliga engagemang. För det är nu som hon som SRAT:s förhandlingsledare för lönedelegationen inom Folktandvården i Norrbotten kan påverka hur arbetsgivaren sätter lönerna.

– I början av hösten har vi i lönedelegationen ett möte med vår HR-chef där vi lägger fram våra synpunkter och krav och har chans att påverka budgeten.

Efter det sätter lönerevisionen igång med ett upptaktsmöte för alla förbund som leds av förhandlingschefen och HR -direktören, förklarar Christina Björling.

Lönedelegationen består av tre personer

som utses av de tandhygienister som är medlemmar i SRAT i landstinget. Tillsammans ska de se till att just deras yrkesgrupp får så bra lön som möjligt och att ingen blir orättvist behandlad.

TROTS FLERA ÅRS utbildning och mer och mer ansvar för patienterna ligger tandhygienister lågt i lön jämfört med andra yrkesgrupper. Enligt en rapport från Saco som släpptes 2016 kan tandhygienister räkna med en livslön som är lägre än för den som bara har gymnasieutbildning.

Och i Norrbotten har man dessutom haft ett lägre löneläge än i övriga landet.

– Vi är ju en liten grupp i tandvården och många gånger glöms vi bort i den stora massan. Vi måste göra våra röster hörda för att visa att vi finns.

Arbetet i lönedelegationen handlar mycket

»Många gånger glöms vi bort i den stora massan.

Vi måste göra våra röster hörda för att visa att vi finns.«

26 ES SENS NR 1/20 18

Christina Björling är tandhygienist och fackligt ­engagerad.

NR 1/20 18 ES SENS 27

om att ta del av statistik, både från arbetsgivaren och SRAT. På så sätt kan Christina Björling och hennes kollegor hålla koll på hur just deras medlemmar ligger till gentemot både andra yrkesgrupper i tandvården och andra län. När Saco-rapporten om livslöner kom var det precis det underlag som behövdes för att ge lönedelegationen det bränsle som behövdes för att få till en rejäl löneförhöjning för alla sina kollegor.

– Rapporten kom som en skänk från ovan, så jag var snabb att skicka in den till arbetsgivaren. Efter det fick jag ett samtal från HR-chefen att de hade beslutat lägga 1 433 kronor extra på alla tandhygienister. Det kändes ju jättebra.

CHRISTINA BJÖRLING ÄR inte bara ordförande för lönedelegationen, hon är också ordförande för tandhygienistföreningen i Norrbotten. För henne har det alltid varit självklart att engagera sig fackligt. Men att hon skulle bli ordförande hade hon nog inte trott från första

början. Och hon kan förstå den som tvekar och tycker att det verkar svårt.

– Det är ju mycket jobb, men samtidigt tror jag att många kanske tror att det är svårare än vad det är. Man behöver inte veta allt. Mycket handlar om att veta vart man ska hänvisa vidare de medlemmar som hör av sig. Jag har jättestor hjälp av SRAT:s kansli, de är fantastiska att vända sig till.

Christina Björling arbetar själv som tandhygienist större delen av sin tid.

Det fackliga arbetet avsätter hon tid för några timmar då och då. Ibland för att delta i ett möte, andra gånger för att svara på frågor från medlemmar.

Tid som förtroendemannalagen ger henne rätt till, med bibehållen lön.

Men som ordförande kan hon inte göra allt själv. ”Vi tandhygienister är en liten yrkesgrupp som ofta glöms bort i den stora massan.”

– Vi försöker hela tiden påminna 28 ES SENS NR 1/20 18

Viveka Enbom och Christina Björling sitter tillsammans i landstingets lönedelegation.

våra kollegor om att alla är facket. Vill vi få till en förändring räcker det inte med att några enskilda engagerar sig, alla måste hjälpas åt.

Och det har blivit bättre, nu är det flera som mejlar arbetsgivaren i olika frågor.

Själv har hon inga planer på att sluta arbeta fackligt.

– Det är ju så roligt! Jag brinner för de här frågorna. Det är det som driver mig innerst inne. Och jag lär mig om allt möjligt.

Även om tandhygienisterna nu fått upp sina löner rejält, är det ständigt en fråga som man måste bevaka. Men arbetsmiljön på klinikerna börjar segla upp som en allt viktigare fråga att ta tag i.

– Vi har tidigare inte haft det så stressigt i vårt yrke. Men nu hör fler och fler medarbetare av sig om arbetsmiljön och även tandhygienister börjar bli sjukskrivna allt oftare. Det är oroväckande. ●

SÅ HJÄLPER FACKET DIG TILL HÖGRE LÖN ● I de centrala kollektivavtalen finns bestämmelser om hur, hur ofta och när lönerna ska ses över. I vissa avtal fastställer man också hur stora löneökningarna ska vara för hela yrkesgruppen under perioden. Andra avtal är sifferlösa, där bestäms nivån

på löneökningen helt på lokal nivå.

Löneöversynen börjar med överläggningar, där arbetsgivaren redogör för hur processen ska gå till och för vilka ekonomiska förutsättningar som finns. De fackliga organisationerna framför sina synpunkter och

lägger fram eventuella yrkanden.

Efter det hålls de individuella lönesamtalen mellan medarbetare och chef.

När alla löner är satta ska fackförbunden och arbetsgivaren träffas för en avstämning.

NR 1/20 18 ES SENS 29

T E M A

ten Inom sta AT med R S tar samarbe d på coförbun andra Sa gera a g tsen. En arbets­pla ning re ö -f aco-S dig i din S ch ra med o för att va påverka.

engagera dig

1

Lokalombud

VILKEN HATT VÄLJER DU? Som fackligt engagerad kan du ha olika roller. Både

på arbetsplatsen och i andra sammanhang.

T E X T: J O H A N N A K VA R N S E L L FOTO : G E T T Y I M AG E S

30 ES SENS NR 1/20 18

Bli lokalombud för SRAT och få rätt att företräda dig och dina kollegor gentemot er arbetsgivare.

546 dlem-

me av SRAT:s fackligt tt mar har e . e­uppdrag förtroend

2

Postmottagare Bli SRAT:s länk till medlemmar på din arbetsplats genom att ställa upp som postmottagare.

3

Skyddsombud Bli skyddsombud och få rätt att kontrollera att arbetsmiljön på jobbet uppfyller alla krav och regler.

Om du arbeta r inom landstin get – gå med i de n lokala lönedelegatio nen för att kunna påverka din och kolle gornas löner.

4

Arbetsplatsföreningar Akademikernas a-kassa Fortifikationsverket Försvarets radioanstalt Research Institutes of Sweden Kustbevakningen Posten Sacoförbunden Sjöfartsverket Nationellt forensiskt centrum Trafikflyghögskolan Tullverket Utrikesförvaltningen SRAT Arbetsmarknad SRAT:s Allmänna sektion Yrkesföreningar Audionomer Flygtekniker Hälsovetare Kiropraktorer Logopeder Lotsar Optiker Perfusionister Podiater Tandhygienister

Medlemsförening Engagera dig i din förening. SRAT har 24 olika medlems­föreningar, uppdelade efter antingen yrke eller arbetsplats.

NR 1/20 18 ES SENS 31

L I S T A N

7 appar som gör jobbet Rätt använd kan telefonen göra arbetsdagen både lättare och roligare.

Vad lägger du tid på?

ATRACKER Vill du få bättre koll på hur du spenderar din jobbdag? Mät hur mycket tid du lägger på respektive uppgift genom att starta och stoppa tidtagaruret i appen, få sedan en överblick i stapel- och cirkeldiagram. Appen innehåller också kalender.

Finns för: Iphone och Android.

Kostnad: Köp inuti app.

Ta hand om själen Skriv i farten GOOGLE KEEP Fick du en idé på mötet som du inte vill glömma bort? I Google Keep kan du enkelt skriva in anteckningar eller skapa röstmeddelanden som transkriberas till text.

Det går också att göra listor, skapa påminnelser och mycket mer. Appen synkroniserar sig själv på alla enheter du använder.

Finns för: Iphone och Android.

Kostnad: Gratis.

Plantera träd och fokusera mer FOREST Med Forest ställer du in en tid då du vill hålla dig fokuserad – det vill säga hur lång tid du inte vill använda telefonen. Under tiden timern tickar ner så växer trädet. Försöker du gå ur appen dör trädet. Går även att parkoppla med kollegorna.

Finns för: Iphone och Android.

Kostnad: Köp inuti app.

Bättra på flåset 7 MINUTE WORKOUT: FITNESS APP Börjar eftermiddagströttheten smyga sig på? Säg till kollegorna att ta en paus och väck kroppen till liv. Med sju minuters träningstid hinner ni en hel del. Höga knän, sit ups och planka. Snabbt och effektivt!

Finns för: Iphone och Android.

Kostnad: Gratis.

32 ES SENS NR 1/20 18

CALM Hantera hektiska jobbdagar bättre med hjälp av meditation. Calm erbjuder en rad guidade meditationer och lugn musik.

Har du svårt att ta djupa andetag så får du hjälp med det genom en timer.

Finns för: Iphone och Android.

Kostnad: Köp inuti app.

Effektivisera IFTTT Det här är en app för den som gillar att effektivisera. IFTTT kan synka ihop sig med över 600 olika appar vilket gör att du kan få apparna att prata med varandra.

Sammanställ exempelvis en lista på alla dina jobbtimmar utifrån din Google kalender.

Eller få hjälp att snabbt mejla dig själv en anteckning.

Finns för: Iphone och Android.

Kostnad: Gratis.

Ha kontakt med datorn överallt TEAMVIEWER Sitter du på ett möte och kommer på att du snabbt behöver ta del av ett dokument som ligger på datorn – som så klart står i en helt annan del av huset – använd fjärrstyrning. Med teamviewer laddar du ner en app och installerar ett program på datorn för att fjärrstyra datorn från mobilen.

Finns för: Iphone och Android.

Kostnad: Gratis.

T E X T: S T I N A LO M A N

K R Ö N I K A

Omöjligt hålla maxfart genom hela livet

J

ag har i år skrivit och läst in två böcker om att ha styrfart på jobbet och att ha styrfart i kärlek och nu sitter jag med den tredje, som ska handla om att ha styrfart genom medelåldern.

Styrfart är en av mina favoritmetaforer och med risk för att bli tjatig tycker jag att den är tillämplig på i stort sett alla livets områden.

Så här: Om man sitter i en båt på en flod och varken har åror, segel eller motor så kan man inte bestämma riktning utan bara hoppas på att strömmen kommer att föra en till något bra ställe – och inte till ett vattenfall. Men om man har så lite som en knops högre hastighet så kan man ta ut en kurs.

Styrfart är den lägsta hastighet man behöver i förhållande till omgivningen för att kunna sätta sig i rörelse mot ett önskat mål.

Den som inte har styrfart kan inte påverka sin situation. Men styrfart är inte samma sak som lagom, utan bestäms av samspelet med omgivningen.

Om man jämför tappad styrfart med maxfart så blir det tydligare. Inte minst i yrkes-

Per Naroskin är psykolog, psykoterapeut och författare.

»Den som håller maxfart gentemot kollegorna riskerar att köra över dem.«

livet. Den som håller maxfart gentemot kollegorna riskerar att köra över dem och bryta ner samarbetet. Att försöka fortsätta med samma maxfart som när man var ung ökar risken för att köra in i väggen. Den medel­ åldring som däremot ger upp inför samhällets åldersfördomar och börjar betrakta sig som en föredetting, har tappat styrfarten.

MEDELÅLDERN ÄR EN bra tid att värdera de val

man gjort inför nödvändigheten att prioritera hårdare. Ganska långt upp i livet kan man säga till sig själv: jag ska bli. Men det kommer en punkt när man tvingas välja mellan att säga jag är eller jag skulle ha blivit. Det senare är outsägligt sorgligt.

Men för att kunna säga jag är krävs det att man haft koll på sin värdemätare och har modet att agera i enlighet med den. I bästa fall leder insikten om det förkortade framtidsperspektivet till en högre grad av integritet. Som att sluta göra saker enbart för att de kanske är investeringar i karriären: Vi äter mycket blast innan vi når fram till de lockande morötterna – och så finns det kanske inte morötter till slut. Eller så upptäcker man att man inte gillar morötter längre.

Medelålders låter lite småtråkigt men det kan vara den rätta tiden i livet för att skaffa sig styrfart och ta ett stadigt tag kring rorkulten inför nästa skede i livskarriären. ● NR 1/20 18 ES SENS 33

E X P E R T E R N A

Svar på tal om arbetslivet Undrar du vad som gäller? SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, rättigheter och anställningsvillkor.

Kan jag bli uppsagd på grund av min p ­ restation?

Jag undrar om man kan bli uppsagd för att man inte presterar tillräckligt. Vem bedömer vad man ska klara av?

SVAR: Till att börja med så är det arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet vilket betyder att det är arbetsgivaren som bestämmer innehållet i en tjänst. Du måste ges förutsättningar att klara av din tjänst vilket innebär att du kan behöva kompetensutveckling för att ta dig an nya uppgifter och du behöver ha rimlig tid på dig att hinna utföra dem.

Sedan har du ett ansvar för att utföra dem och att säga till om exempelvis tiden inte räcker till.

Om arbetsgivaren har förväntningar på en anställd som denne inte kan leva upp till, räcker inte det som skäl för uppsägning. Om

arbetsgivaren har den avsikten ska denne först varsla både den anställde och berört fackförbund varvid fackförbundet kan begära överläggning. Där ska arbetsgivaren bland annat kunna motivera om förväntningarna är rimliga, hur denne givit de förutsättningar som behövts, hur den anställde fått stöd att bättre klara arbetsuppgifterna samt att den anställde på ett tydligt sätt fått kännedom om att hen inte lever upp till förväntningarna och fått chansen att förbättra sig.

Först om arbetsgivaren kan redovisa alla delar kan det bli tal om uppsägning i detta fall.

Anders Berndt förhandlingschef privat sektor

»Du måste ges förutsättningar att klara av din tjänst.«

34 ES SENS NR 1/20 18

Skriv din fråga till essens@a4.se!

Varför ska jag ­fortsätta att vara medlem i SRAT?

Anders Berndt

Axel Bergström

Sophie Silverryd

Jag har varit medlem hos SRAT i hela min studietid. Nu är jag nästan färdig med min utbildning och jag undrar varför jag fortfarande ska vara med när det kostar en slant?

SVAR: De förmåner du har som studentmedlem, som exempelvis rabatterad hemförsäkring, inkomstförsäkring, karriärcoachning och avtalsgranskning behåller du förstås som yrkesverksam. Men du får också tillgång till fler förmåner. till exempel kan du få stöd vid en juridisk tvist om det krånglar på arbetsplatsen. En timme med en jurist motsvarar ungefär ett års medlemsavgifter i SRAT. Något som är värt att tänka på är att du genom coachning i lönesamtal kan höja din lön med mer än medlemsavgiften per månad. Dessutom kan du genom ett medlemskap i SRAT gå med i Akademikernas a-kassa, som till en bra månadsavgift skyddar dig inkomstmässigt om du skulle bli arbetslös. Det första året som yrkesverksam har du också reducerad medlemsavgift!

Axel Bergström studenthandläggare

Har jag rätt att vara ledig dagen före röd dag?

Jag vill vara ledig fredagen den 2 november för det är höstlov och dag före röd dag. Min chef säger att det är en vanlig arbetsdag, stämmer det?

SVAR: Ja. Enligt arbetstidslagen är dag före röd dag en helt vanlig arbetsdag. I många kollektivavtal däremot har vi från fackligt håll förhandlat fram att dag före röd dag antingen är en helt ledig dag eller halv arbetsdag. Din eventuella rätt till ledighet den 2 november beror således på vilket kollektivavtal som gäller för ditt arbete. Har du inget kollektivavtal på arbetsplatsen så är den 2 november en vanlig arbetsdag och det krävs uttag av semester eller komp för att du ska kunna vara ledig.

Sophie Silverryd förbundsjurist NR 1/20 18 ES SENS 35

S R A T

ditt fackförbund

Vi betackar oss­för ­klåfingriga politiker KUNSKAPSFÖRMEDLING OCH opinionsbildning. Inspirationskälla i diskussioner och förändringsarbete. Kritisk granskning, men också en stunds underhållning. Ungefär så brukar man beskriva värdet av en tidning. Det är också vad jag önskar att vi ska uppnå med Essens – att den ska ge ny kunskap, och därmed bidra till ökad förståelse för och sammanhållning mellan förbundets olika yrkesgrupper. Jag hoppas också på stor debattlust, både i sådant som rör professionerna och i fackliga frågor.

Det saknas sannerligen inte diskussionsämnen denna höst.

Valrörelsen och det osäkra politiska läget i dess kölvatten har bidragit med flera heta frågor. Om arbetsmiljön, arbetsrätten och vinsterna i välfärden, till exempel. Och, inte minst, om lönerna!

De yrkesgrupper som lyftes fram i valrörelsen ska självklart ha en lön som motsvarar deras insatser. Men det gäller inte bara dem! SRAT arbetar ständigt med att uppvärdera grupper i vårt eget förbund, som är för lågt lönesatta utifrån den kunskap och det engagemang de bidrar med. Lönebildningen är en uppgift för arbetsmarknadens parter. Vi tar vårt ansvar och betackar oss för inblandning av klåfingriga politiker.

SRAT ska vara en organisation med högt i tak, där alla medlemmar kan komma till tals. Därför välkomnar jag också diskussioner om hur vi kan fortsätta att utveckla vårt interna arbete.

Låt er inspireras av vår nya tidning! Och ­välkomna i debatten!

»­Lönebildningen är en uppgift för arbetsmark­ nadens parter.«

Anitha Wijkström Förbundsordförande SRAT

Just nu... ... ser jag fram emot att diskutera federationsfrågor på nästa möte med ­övriga förbunds­ordföranden inom Saco.

36 ES SENS NR 1/20 18

Har du frågor ?

Gå in på srat .se och hör av di g så hjälper vi till!

NYANSÄLLNING

Ny förhandlare på kansliet

Dina svar på ­enkäten är viktiga.

UNDERSÖKNING

Svara på årets löneenkät

FOTO: G E T T Y IMAG ES

I mitten av oktober skickas löneenkäten ut som bildar underlag för SRAT:s efterfrågade lönestatistik samt till Saco LöneSök – Sveriges bästa lönestatistik. Ditt svar behövs!

Vem ska svara?

Samtliga medlemmar i nedanstående föreningar ska besvara enkäten, oavsett om du arbetar privat (dock ej egenföretagare), statligt eller kommunalt. ● AEA:s personalförening ● Audionomerna ● HälsoAkademikerna ● Sacoförbundens personalförening ● SRAT:s allmänna avdelning, SRAT-A ● SRAT Arbetsmarknad ● Svenska Logopedförbundet ● Svensk Flygteknikerförening ● Svensk Optikerförening

● Svensk Perfusionistförening ● Sveriges Tandhygienistförening

Varför ska jag svara?

Genom att besvara enkäten bidrar du till att SRAT kan ge dig bra lönerådgivning vid lönesamtal eller när du ska börja ett nytt jobb. Är du intresserad av att se hur det genomsnittliga löneläget ser ut för medlemmar med ditt födelseår/ examensår/län respektive din arbetsmarknadssektor? Lönestatistiken ger dig svaret.

Gör så här Du som är medlem i någon av ovanstående föreningar och har en e-postadress registrerad i medlemsregistret får automatiskt en länk till enkäten utskickad via e-post. Hör gärna av dig om du tror att vi saknar din e-postadress – kansli@srat.se eller ring till medlemsservice på telefon 08-442 44 60. ●

Sverker Jutvik är ny förhandlare på SRAT:s kansli. Han kommer närmast från uppsatsskrivande inom statsvetenskap men har en bakgrund inom bland annat utrikesförvaltningen och utvecklingssamarbetet.

Sverker kommer i första hand arbeta mot kommuner och Sverker landsting i rollen Jutvik som förhandlare och ser fram emot att komma ut i verksamheten och möta SRAT:s medlemmar. ●

AVGIFT

Nedsatt ­medlemsavgift På SRAT:s förbundsmöte i maj beslutades att den som är föräldraledig på heltid får nedsatt medlemsavgift under de första 12 månaderna av föräldraledigheten. Även den som varit sjukskriven på heltid mer än tre månader får nedsatt medlemsavgift under den fortsatta tiden som heltidssjukskriven.

Rätten till nedsatt avgift gäller först från det att medlemmen har anmält det till kansliet och inte retroaktivt.

De nya reglerna gäller från den 1 januari 2019. ●

NR 1/20 18 ES SENS 37

S R A T

ditt fackförbund

NY STUDENTHANDLÄGGARE

Axel Bergström har anställts på en nyinrättad projekt­anställning som studenthandläggare på SRAT. Han­började den 15 augusti 2018.

Välkommen Axel! Hur känns det, har du börjat få grepp om vad du ska göra?

– Tack så mycket! Det känns väldigt bra, jag har blivit väldigt positivt bemött vilket känns superkul som ny i arbetslivet!

– Att sätta sig in i en ny tjänst har varit utmanande men jag tycker att uppdraget har landat hos mig och jag ska göra mitt bästa för att både öka studentrekryteringen och styrka studenternas position i SRAT. Studenter är värdefulla, de utgör både förbundets och professionsföreningarnas morgondag.

Vad gjorde du innan du började på SRAT?

Axel Bergström Studenthandläggare

– Jag pluggade till logoped i Linköping och examinerades nu i våras. Under min studietid engagerade jag mig i sektionen, kåren och Svenska Logopedförbundets studentsektion, Sloss.

Studentmedlemmarna är viktiga för förbundet. Hur ska vi få fler att välja SRAT? – SRAT ska vara det självklara valet! Hos oss får varje medlem fantastiskt stöd och anpassade förmåner eftersom det både finns en professi-

På gång i förbundet 19 OKTOBER Lunchseminarium för förtroende­ valda I Stockholm: Framtidens arbete och arbetsmarknad. Filmas och kan ses i efterhand.

38 ES SENS NR 1/20 18

1 NOVEMBER Lunchseminarium för förtroendevalda I Stockholm: Universell utformning av arbetsplatser. Filmas och kan ses i efterhand.

onsförening och ett kansli för de mer arbetsrättsliga bitarna. Med en sådan struktur drivs professionsfrågorna av förtroendevalda i föreningsstyrelserna samtidigt som kansliet kan förhandla kollektivavtal och erbjuda karriärcoachning till dem som snart ska ut i arbetslivet.

– En stor utmaning vi står inför är att sprida den här informationen på ett bra sätt till alla som ännu inte känner till det. När ett studentmedlemskap ändå är gratis, varför skulle man då inte vilja vara med och bidra till utvecklingen av sin framtida profession?

Vad är det du tar tag i nu?

– Just nu har jag kontakt med olika högskolor för att komma ut och prata med nyantagna studenter om vad ett fackförbund är. Samtidigt förbereder jag och två kollegor rekryteringen av studentmarknadsförare på audionom-, optiker- och tandhygienistutbildningarna. ● T E X T: M A R I E N O R E L L

Läs hela kalendariet på srat.se 28–30 NOVEMBER SRAT presenterar professionerna audionom, hälsovetare, kiropraktor, logoped, optiker och tandhygienist på studentmässa i Stockholm.

FOTO : S T E FA N B O H L I N

”Jag ska göra mitt bästa för att öka studentrekryteringen”

AN N O N S ER

Varsågod, extra förmånlig ränta för dig Som medlem i SRAT kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,68* procent. Välj själv vad du vill använda pengarna till. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.

Ring 0771-388 788 om du vill ha ett lånebesked direkt eller besök seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,68 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,68 %, blir den effektiva räntan 4,78 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 350 kronor och din månadskostnad blir 1 873 kronor. Årsränta per 2016-09-07.

Dina medlemsförmåner Du som är medlem i SRAT/medlemsföreningarna har en mängd medlemsförmåner, förutom arbetsrättslig rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och yrkesbevakning. Flera förmåner ingår dessutom i medlemsavgiften.

Försäkringar som ingår i medlemsavgiften

Seminarier

● SRAT Inkomstförsäkring

● Prisvärda aktiviteter

● SRAT Hälsoskydd (sjukförsäkring)

● Liv- , olycksfallsförsäkring samt sjukkapital – ingår i

tre månader ● Loss of License – för flygtekniker ● Sjukkapital – för studenter

under studietiden

Försäkringar du kan teckna ● Arbetslöshetsförsäkring (AEA)

● Kostnadsfria aktiviteter

Medlemstidning med mera ● Medlemstidningen Essens

● Professionstidning, medlemsblad

Privat juridisk rådgivning & avtal ● Juridisk rådgivning (privat) samt upp-

● Inkomstförsäkring, tillägg ● Företagsförsäkring ● Patientförsäkring – för

audiononomer, logopeder, optiker

och tandhygienister

rättande av kostnadsfria avtal

Övrigt – till rabatterade priser ● Medlemslån, bolån & banktjänster

●

Försäkringspaket (hem, liv, olycksfall) för studenter

● Bokföringsprogram och böcker för egenföretagare

●

Försäkring för utlandsstationerade

● Ledarskapslitteratur

● Hem- och personförsäkringar

SRAT Karriär & lön

●

PC för alla

● Saco EL ● Spaerbjudande, weekenderbjudande,

kryssningar

● CV-granskning, sök-jobb-tips ● Karriärcoachning ● Saco LöneSök

– Sveriges bästa lönestatistik!

Läs mer på srat.se/formaner Förmånsannons-Essens-163x109.indd 1

Det lönar sig!

2018-09-26 09:28:07

NR 1/20 18 ES SENS 39

Posttidning B SRAT/ESSENS Box 1419 SE-111 84 Stockholm

t savgif edlem m d a er n reduc ter exame f u har e D t ! e r S å P första

L

När du är klar med dina studier Ta vara på dina medlemsförmåner Karriärcoachning l Råd om vad ska du tänka på - när du söker jobb - när du fått nytt jobb l Sveriges bästa lönestatistik l Lönerådgivning l Teckna ex. samboavtal utan kostnad l Kostnadsfria seminarier l

srat.se/formaner

I medlemskapet ingår också ... l Kostnadsfri liv-, olycksfall, sjukkapitaloch diagnosförsäkring (tre månader) l SRAT Hälsoskydd (sjukförsäkring) och SRAT Inkomstförsäkring l Föreningskontakter och nätverkande med andra yrkesverksamma l Rådgivning om din anställning

Det lönar sig att vara medlem!

40 ES SENS NR 1/20 18

srat.se | 08-442 44 60 | kansli@srat.se