Essens 1-2022

ESSENS KÄRNAN I DITT YRKESLIV NR 1/2022

TEMA

Therese Lindberg med Skellefteås färskaste medborgare.

Heta känslor vid kaffe­ automaten GRANSKNING

Tufft med skiftarbete SPANING

Har du ”rätt” personlighet på jobbet?

Livets under

5

KNEP FÖR BÄTTRE TEAMSMÖTE

Barnmorskan Therese Lindberg hjälper familjer genom både glädje och sorg. SID 12

E fa förm n m ck e fö ån dle rb fr m un ån sd di SR tt AT

MÖTET

Äntligen får du medlemspris på din boendeförsäkring SRAT och Folksam gillar dig så mycket så att vi tillsammans har tagit fram riktigt bra försäkringar för dig och ditt hem.

Oavsett om du bor i hyresrätt, villa eller bostadsrätt betalar du medlemspris för din försäkring.

Om du senare behöver ett starkare skydd är det enkelt att utöka försäkringen, också det med medlemsrabatt. Du får också rabatt på många av våra andra försäkringar.

Försäkra ditt hem till medlemspris på folksam.se/srat Välkommen!

S T A R T

HÖR AV DIG!

ESSENS En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers central­organisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.

KONTAKT SRAT Telefon, växel 08-442 44 60 Webbplats www.srat.se Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm

REDAKTION Ansvarig utgivare Anders Berndt Chefredaktör Per Cornell, A4 per@a4.se Art director Sandra Johnson, A4 Produktion A4 Text & form, www.a4.se Reportrar Tim Andersson, Krister Zeidler, Annica Ögren Fotografer och illustratörer Christian Mård, Johan Strindberg, Team Hawaii Omslagsbild Christian Mård Korrektur Monika Lann

TRYCK Tryckeri Linderoths tryckeri, Vingåker

Upplaga 21 100 ex Annonsbokning Kontakta Marie Norell, marie.norell@srat.se

Hångla lite lagom mycket!

DET UPPSTÅR MÅNGA starka känslor kopplade till vårt arbete.

I tid­ningar som denna tenderar vi att fokusera på de negativa: stress, konflikter eller hot och hat. Men tänk vilken stor positiv betydelse jobbet kan ha både för den egna utvecklingen och för alla nya relationer som kommer på köpet. Vänskap så klart, men också kärlek. Det är många som träffas på jobbet. När man tänker närmare på det är det kanske inte så konstigt. Många av oss anstränger oss för att vara den bästa versionen av oss själva på jobbet. Man har också möjligheten att lära känna varandra under en längre tid och att få se många olika sidor av en kollega som man delar arbetsplats med.

I det här numret tittar vi närmare på kärlek på jobbet. Vi har pratat med experter och flera olika par som delar med sig av sina kärlekshistorier. För logopederna Sara och Per har det funkat bra att jobba kvar på samma skola även sedan de blivit ett par. För Rebecca och Max blev det naturligt att inte jobba kvar tillsammans. Paret Vladimir och Maria har ännu inte berättat om sin relation på arbetsplatsen, men nu är de redo för det.

Visst kan det finnas utmaningar med kärlek på jobbet. Men i grunden är det väl ändå ett sundhetstecken? För att inte få kommentarer från chefen som ett av paren i artikeln fick – hångla lite lagom mycket på jobbet!

»Man får se många olika sidor av en kollega.«

ISSN 2003-1548

Per Cornell Chefredaktör

Tidningen är momsbefriad

Missa inte ... ... att hålla koll på ­återhämtningen om du ­jobbar skift. (s.8)

... de sex övningar som gör dig redo för framtiden. (s. 33)

FOTO: JOHAN STRINDBERG

I N N E H Å L L

1/2022 3 START 5 AKTUELLT 8 GRANSKNING Skiftarbete hot mot återhämtning.

11 F&S Så destruktiva är svenska chefer.

12 MÖTET Barnmorskan guidar kvinnor genom livets toppar och dalar.

18 SPANING Personlighets­ dragen som är bra på jobbet.

21 PANEL Är du nöjd med din lön?

22 TEMA Arbetet är också en plats för kärlek.

32 LISTAN Fler digitala möten, så ska du bete dig!

33 KRÖNIKA 34 EXPERTERNA 36 SRAT

4 ESSENS NR 1/202 2

Per och Sara Palo ­Fredriksson träffades på jobbet.

A K T U E L L T

AVTAL

Nya avtal för KR-anställda Högre pension, möjligheter till fortbildning och omställning och bättre arbetsmiljö. Det nya avtalet för akademiker är klart.

KRING JUL presenterades det nya

avtal för akademiker inom kommuner, regioner och kommunala bolag.

Det är Akademikeralliansen, där SRAT ingår, OFR och Kommunal som har förhandlat fram avtalet med arbetsgivarorganisationerna.

Det blir förändringar inom tre områden: arbetsmiljö och hälsa, möjlighet till omställning och fortbildning och ekonomisk trygghet efter karriären.

Satsningen på arbetsmiljö består av tre delar: en kunskapssatsning på friskfaktorer, ett utvecklat stöd för samverkan samt uppföljning av arbetsmiljöarbetet under pandemin.

– Vi behöver

fortsätta arbeta för visionen att alla ska må bra på jobbet, säger Magnus Berg, ordförande för AkademikerAlliansens förhandlingsdelegation.

Avtalet innehåller också förstärkningar av omställningsstödet.

Det ska bli lättare att kompetensutveckla sig för att kunna stanna i sitt yrke eller för att ha möjlighet att byta yrke. Exempelvis förstärks möjligheten till studiestöd via kollektivavtalet. Även pensionssystemet genomgår ett par förändringar.

– I det nya pensionsavtalet med höjda premier tryggar vi tjänstepensionerna för framtidens akademiker i välfärden. Den kommer i framtiden bli en ännu viktigare del av försörjningen efter yrkeslivet.

Det är det som gör den här förändringen så avgörande, säger Marie Thuresson, vice ordförande i förhandlingsdelegationen. ● TEXT: PER CORNELL

FOTO PÅ SIDA: GETTY IMAGES

FORSKNING

Då ökar risken för självmord Att förlora sitt jobb ökar risken för att begå självmord. Det framkommer i en kunskapssammanställning som Mynak har genomfört på uppdrag av regeringen. 35 studier från hela världen har sammanställts för att hitta kopplingar mellan självmord och arbete. Det tydligaste sambandet som framkom i studien var att det finns en koppling mellan suicid och arbetslöshet, ofrivillig pensionering och förlust av jobb. ●

ARBETSMILJÖ

Pratar ni fallrisk på jobbet?

Trots att fallolyckor är den vanligaste arbetsolyckan är det mindre vanligt att prata om den på arbetet. Många känner inte ens till att snubbla på golvet eller halka utomhus räknas som en fallolycka trots att det är de vanligaste olycksfallen. Cirka 11 000 personer skadar sig varje år genom att de faller på jobbet.

De här siffrorna skulle kunna minska genom några enkla åtgärder. Forskare som har tittat på frågan pekar på att prata om de risker som finns på arbetsplatsen är en bra start. Att tydliggöra rutiner och riskfaktorer är en viktig del. Det går också att träna på hur man faller på ett sätt så att man inte skadar sig. ●

300

Så många arbetsplatser har konstföreningar knutna till Riksförbundet Sveriges Konstföreningar. Företeelsen växte fram på 1940-talet och är tänkt att skapa trivsel och gemenskap. ● NR 1/202 2 ESSENS 5

FOTO: TOMAS ONEBORG/SVD/TT

A K T U E L L T

Arbetet är så pressat att många barnmorskor går ner i tid för att orka.

Stora utmaningar återstår Mycket har hänt efter den akuta krisen där många barnmorskor sa upp sig. Men grundproblematiken är ­densamma.

den stora frågan. Det är nedbrytande för många barnmorskor att arbeta på för stora enheter. Det handlar också om arbetstiden.

Arbetet är så intensivt att det fungerar dåligt att arbeta heltid som barnmorska. Hela 48 procent av barnmorskorna jobbar deltid. Jag ser MASSUPPSÄGNINGARNA bland det som en slags självmedicinering, barnmorskor i storstadsregionerna säger Eva Nordlund, ordförande för i höstas har fått saker att hända. I Svenska Barnmorskeförbundet.

Stockholm har regionen lanserat Därför är just arbetstiden en av åtta punkter för att förbättra situade stora frågorna som Barnmorsketionen och en del barnmorskor har förbundet driver. Man kan tänka sig dragit tillbaka sina uppsägningar. olika varianter av hur heltidsmåttet Det pågår också samtal ska kunna sänkas. Det och förhandlingar mellan kan handla om färre fackliga organisationer timmar, som nu testas och arbetsgivare runt om på en förlossningsklinik i landet kring villkoren i Stockholm, BB StockDet fick bäga holm, men också till för barnmorskor. ren att rinna öv er exempel om att lägga in – Arbetsmiljön är FOTO: G U STAF MÅN S SO

N / SVD / TT

A K T U E L L T

Arbetssituationen är ohållbar barnmorskor för från en protesti hela landet. Bilden huset i Stockholpå Södersjukm i mars.

Massuppsäg ningar bland barnmorskor na i Stockholm är del av ett bredare proble m, menar Eva Nordlund, ordförande för Barnmorskef örbundet.

6 ESSENS NR 1/202 2

let blir bättre om kvinnor känner trygghet och organisatoriska slipper vara ensamma problem genom under förlossn springa fortare. att ingen. Verkligh eten för barnmo rskan är att – Det sker på hon eller bekostnad av han ska ta hand en själv. Vi hinner om flera patiente inte äta, vi hinner samtidigt och r inte dricka. att man får Man kan inte skicka patienter till lösa problemet individu andra RAPPORTERINGE ellt, för stor diskrepa län. Det blir en NI politiska lösninga det måste till ns mellan vad den tuffa arbetssi MEDIERNA om r och det kommer är bra vård som tuationen för att behövas och vad som barnmorskor ett ekonom är möjlig vård. iskt tillskott. har främst Många känner Kan du förstå handlat om massup den här att de inte längre psägningarna från massuppsägnin kan eller förlossningsklin vill stå för den gen som ikerna i Stockho vård som pågår?

De har sagt lm. är möjlig att upp sig eftersom ge, säger Eva de – Jag förstår inte känner Nordlund. att de kan garanter att man känner att man patienternas a inte vill mer.

Hon pekar säkerhet. på flera faktorer Men verktyge – Det här är Eva t är inte riktigt som fått bägaren en del Nordlund förenligt med att rinna nationellt problem av ett bredare den svenska över för barnmo som handlar modellen som rskorna. Det synen på vilken om jag är företräsker fler komplic vård vi barnmo dare för. Vi erade förlossn skor ska ge driver de här ringar nu än tidigare kvinnor som frågorna den formella och det ska föda barn. Vi ska vägen brist på barnmo råder en stor jobba evidensb kanske angripas men de behöver rskor i hela aserat och det är ett från olika håll. landet.

Under en längre faktum att vårdutfa Det är komplex tid har de också la frågor och försökt att lösa denna akuta kris skakar strukturella 6 ESSENS NR 4/202 1 verkligen om. och l

TEXT: PER CORNEL L

tid för reflektion och kompetensutveckling i arbetstiden.

En annan fråga som Barnmorskeförbundet arbetar med är att förbättra villkoren för äldre barnmorskor så att de stannar i yrket.

En modell där man efter en viss ålder kan välja att arbeta 80 procent med 90 procent lön och 100 procent pension diskuteras.

– Lön är också viktigt. Kompetens, inte brist, ska vara det som styr och både forskning och klinisk skicklighet ska löna sig. Är barnmorskekrisen del av ett större problem?

– Hela akutsjukvården har utarmats under många år. Undervärderingen av en hel sektor håller på att brisera, som jag ser det, säger Eva Nordlund. ●

Artikel om massuppsägningar av barnmorskor ur Essens #4 2021.

TEXT: PER CORNELL

Hoppla! Ridning har tidigare funnits på den numera borttagna listan över godkänd friskvård hos Skatteveket.

STRESS

Psykisk ohälsa hos ­akademiker ökar Stress får kvinnliga ­akademiker inom ­välfärden att bli sjuka.

EN NY RAPPORT från Saco visar att sjukskrivningarna bland välfärdens akademiker ökar mest. Och det är de psykiska diagnoserna som driver utvecklingen – över hälften av de pågående sjukskrivningarna har med psykisk ohälsa att göra.

De är ofta kopplade till hög arbetsbelastning och stress utan möjlighet till återhämtning.

Sjukskrivningarna är vanligast i kommunal sektor och ökar snabbast bland kvinnliga akademiker.

– Hela 85 procent av alla akademiker som är sjukskrivna för reaktion på svår stress är kvinnor. De dåliga

arbetsvillkoren i välfärden är således inte bara ett stort samhällsproblem, utan även en viktig jämställdhetsfråga. Nu måste en förändring till, skriver Sacos ordförande Göran Arrius i en debattartikel.

Han pekar på att flera akademikergrupper inom välfärden har haft en väldigt hög arbetsbelastning under pandemin och även före den och menar att det är det som nu avspeglar sig i statistiken.

Saco kräver att arbetsgivare inom välfärden tar ett större ansvar kring det systematiska arbetsmiljöarbetet och OSA-föreskrifterna (organisatorisk och social arbetsmiljö).

Men också att politiker ger cheferna bättre förutsättningar för att kunna förbättra arbetsmiljön. ● TEXT: PER CORNELL

FRISKVÅRD

Chefen har makt över friskvården I januari försvann ”facit” över vad som räknas som godkända aktiviteter att använda sitt friskvårdsbidrag till – alltså förteckningen som funnits på Skatteverkets webbplats.

Deras juridiska expert menar att listan fått för stor betydelse och har använts på fel sätt. Många har trott att det som inte står på listan var icke godkända aktiviteter. Arbetsgivaren har långtgående rätt att bestämma om friskvårdsbidrag ska finnas, hur stort det ska vara och vad det ska användas till. Så länge det inte är över 5 000 kronor är det en skattefri förmån för den anställde och det får användas till all tänkbar motion, men inte till att köpa utrustning. ●

REGLER

FOTO PÅ SIDA: G E T T Y IMAG ES

Nya lagar kopplade till jobbet Flera nya lagar kring livet på jobbet har och ska träda i kraft 2022.

Visselblåsare får ett stärkt skydd från 1 juli. Bland annat skyddas fler på arbetsplatsen och att vända sig med information till medier ska inte kunna leda till negativa konsekvenser för den som slår larm.

Arbetsgivare kan sedan årsskiftet erbjuda anställda en förmånscykel med en skattelättnad på upp till 3 000 kronor. Två av lagändringarna riktar sig mot äldre på arbetsmarknaden. Dels höjs den bortre ­åldersgränsen för studiemedel till 60 år och dels förlängs tids­perioden för subventionerade nystartsjobb till 48 månader för personer som är över 55 år. ● NR 1/202 2 ESSENS 7

G R A N S K N I N G

Så får ni skiftarbetet att fungera Schemaläggningen och brist på återhämtning är vanliga problem i många yrkes­ grupper som jobbar skift. Men även de anställdas hälsa och sociala liv blir lidande.

TEXT: KRISTER ZEIDLER

EN AV DE YRKESGRUPPER som jobbar på oregelbundna tider är flygtekniker. Det gäller framför allt de som arbetar med passagerarplan och där arbetet måste utföras på natten, när planen står på marken.

– På många arbetsplatser är schemaläggningen och hur man ska arbeta den hetaste frågan, säger Ola Blomqvist, ordförande för Svensk Flygteknikerförening.

Han uppskattar att cirka 75 procent av flygteknikerna som arbetar med passagerarplan jobbar natt. Många har scheman där man jobbar två–tre nätter följt av några lediga dagar. Men det finns också varianter där man jobbar flera nätter i rad och är ledig längre perioder. Även arbetspassens längd varierar. De som jobbar med tyngre underhåll jobbar sällan mer än åtta timmar i sträck. Men bland de som jobbar i linjeverksamhet och rycker ut vid tekniska störningar är det inte ovanligt med tolvtimmarspass.

– Det kan man ha synpunkter på. Vi vet att det finns risker med för långa arbetspass, men det finns också risker med många inställelser och kort återhämtning. Vi tycker att det är viktigt att titta på vad det är för typ av arbete. Med varierande arbete och tillräckligt med pauser kan långa pass vara att föredra framför flera korta.

Oftast är det inte natt­ arbetet i sig som anses vara det mest jobbiga utan att det är för kort tid för återhämtning mellan arbetspassen. Natt­arbete rubbar dygnsrytmen och stör kroppens biologiska klocka. Det leder inte sällan till sömnproblem och magbesvär.

»På många ­arbetsplatser är schemaläggning ­hetaste frågan.«

8 ESSENS NR 1/202 2

TILL DE LÅNGSIKTIGA effekterna hör en förhöjd risk att drabbas av mag- och tarmsjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket dör över 700 människor i förtid varje år som en följd av skiftarbete, de flesta efter 65 års ålder. För att

20,8

KÄLLA: SCB

procent, drygt var femte arbetstagare, jobbar skift eller efter schema där arbetstiden är förlagd till olika tider på dygnet.

13,4

procent av arbets­ tagarna arbetar natt.

27,3

procent av arbets­ tagarna arbetar kväll.

NR 1/202 2 ESSENS 9

G R A N S K N I N G

RÅD FÖR SKIFTSCHEMAN

Lotsar är en annan yrkesgrupp med oregelbundna arbetstider. De har beredskap i perioder om fem–sju dygn och ligger på Framåtgående skiftgång, från förmiddagsskift till eftermiddag och schema halva året. Arbetstiden är inte sedan nattskift följt av ledighet. // Minst planerad på förhand utan de kallas i stälelva timmars dygnsvila. // Undvik arbetslet ut vid behov i upp till 13 timmar per pass på tolv timmar eller mer. // Börja inte dag. Utöver grundlönen får de ett tillägg dagskiftet före sju på morgonen. // Inte mer för varje lotsad timme och de kan också än tre nattskift i rad och max fem arbetsdagar i följd. // Minst varannan gå i pension vid 60 års ålder. helg ledig. // Sprid ut lediga dagar – Den tidiga pensionen är en kompeni schemat för återhämtningens sation för den här hårda oregelskull. bundna arbetstiden, säger Patrik Wikand, ordförande TIPS FÖR DIG MED för Lotsförbundet.

NATT- ELLER SKIFTARBETE Förutom hälsorisBehåll normal måltidsrytm med minimera störningen av dygnsrytmen kerna påverkas även frukost, lunch och middag så långt bör man inte jobba mer än två–tre skiftarbetarnas sociala det går. Undvik stora måltider på natten. nätter i rad och ha tillräckligt med tid liv av de udda arbets// Mörkt, tyst och kallt sovrum när du ska sova efter ett nattpass. // Prioritera sömn. tiderna. Att vara scheför återhämtning. // Äta bra och motionera för att motverka malagd helger och vid – Vi har försökt minimera de negarisker som finns med skiftarbete. // tiva effekterna av skiftarbete och har högtider som jul- och Undvik dagsljus efter nattpass för att försökt driva att nattpersonal ska ha nyårsafton ingår i jobbet underlätta sömnen, till exempel genom att använda kortare arbetstid och mer återhämtning och det är inte ovanligt solglasögon. mellan arbetspassen, säger Nader Rostaatt man går miste om minegad, trafikledare och huvudskyddsomtillställningar med familj och bud för SRAT i tunnelbanan i Stockholm. vänner. Särskilt svårt kan det vara för dem som har familj och småbarn.

TRAFIKLEDARNA I TUNNELBANAN jobbar i tre Men många uppskattar också att få vara olika skift. Populärast är morgonskiftet som lediga när andra jobbar. En del har längre börjar klockan 06.00 sammanhållande ledigheter som gör det och mindre attraktivt möjligt att till exempel resa. De obekväma är nattskiftet som arbetstiderna kompenseras dessutom med börjar cirka 21.30. I OB-ersättning. tjänsterna ingår också – Det finns fördelar och relativt många arbete varannan helg, som inte kan tänka sig en vanlig dagtid för utom för nattpersoman har de här ledighetsperioderna under nalen. veckorna. Men om skiftscheman försämras – Det är dygnet­ för mycket finns risken att det blir svårt att runt-verksamhet så behålla och rekrytera personal. Sedan finns någon måste jobba. det förstås en ekonomisk faktor i det hela.

Men man kan underlätta med bättre arbetstiMen man borde kanske tänka på sin hälsa i der, bättre återhämtningstider, bättre villkor första hand efter ett antal år med skiftarbete, och arbetsmiljö. säger Ola Blomqvist. ●

»Om skiftscheman försämras finns risken att det blir svårt att rekrytera personal.«

10 ESSENS NR 1/202 2

F & S

Var tredje chef uppfattas som destruktiv

Varför undersöker ni destruktivt ledarskap?

– För att det är mycket vanligare än vad man tidigare trodde. En norsk studie från 2010 visade att upp till 35 procent av de norska cheferna uppfattades som destruktiva i sitt beteende. Från att den mesta forskningen på området fokuserade på hur man blir en bra ledare, ökade intresset för att undersöka de negativa aspekterna och vad de kan leda till. Det här är den första studien som undersöker hur det ser ut på svensk arbetsmarknad. Är svenska chefer lika ­destruktiva som de norska?

– Ja, våra resultat visar att 36 procent av medarbetarna uppfattar sina chefer som destruktiva i sitt ledarskap. Datan samlades in genom enkätundersökningar vi har gjort i samarbete med SCB och som har gett oss mycket bra data.

Vad är ett destruktivt ledarskap?

– Det ska vara ett återkommande beteende och det destruktiva ledarskapet delas vanligen in i aktiva och passiva beteenden. Tidigare har man valt att mest studera de aktiva delarna av destruktivt

Mats Reinhold Doktorand, Umeå universitet

ledarskap, men forskningen visar att passiva destruktiva beteenden är minst lika skadliga för individer och organisationer.

Kan du kort beskriva dem?

– De tre aktiva är att vara arrogant/orättvis, hotfull/bestraffande eller egoistisk/falsk. De två passiva är att vara undvikande/ feg eller osäker/otydlig. De passiva beteendena är vanligast. Men att vara arrogant och orättvis är också vanligt.

Hur påverkar det här de anställda?

– Just den delen av projektet

jobbar jag mest med och vi kan se att ett destruktivt ledarskap påverkar prestationen, risk för utbrändhet och benägenheten att säga upp sig. Tidigare studier har visat att över tid verkar de passiva beteendena vara värre än de aktiva som däremot påverkar medarbetarna direkt. En annan följd av detta är att de anställda kan utveckla ett kontraproduktivt beteende. De kanske inte blir motiverade att göra ett bra jobb utan i stället kommer sent eller gör annat på arbetstid. På så vis påverkas en organisation också av detta.

Varför är så många chefer destruktiva?

– Personlighet är en faktor, men det är inte som vissa verkar tro att chefer oftare är narcissister eller psykopater. De är i regel lika mycket eller lite störda som alla andra. En annan faktor är vilka organisatoriska förutsättningar som finns för att vara en bra chef. Otydlighet i uppdraget eller för hög arbetsbelastning som leder till stress kan förstärka destruktiva beteenden. ● NR 1/202 2 ESSENS 11

TEXT: PER CORNELL

Helt ny svensk forskning visar att mer än var tredje chef uppfattas som destruktiv av sina medarbetare. Mats Reinhold, doktorand vid Umeå universitet, berättar mer om den pågående forskningen.

M Ö T E T

kvi 12 ESSENS NR 1/202 2

På nnornas sida YRKE: BARNMORSKA

Barnmorskan Therese Lindberg guidar sina patienter genom­­toppar och dalar. Från livets ­under till ­bekymmer med underlivet.

TEXT: TIM ANDERSSON

FOTO: CHRISTIAN MÅRD

NR 1/202 2 ESSENS 13

M Ö T E T

D

Therese Lind­ berg uppskattar ­dynamiken i barn­ morskeyrket.

14 ESSENS NR 1/202 2

et hänger en årskalender av tyg i korridoren. ”Välkommen till livet”, står det högst upp.

Varje gång ett barn föds här på förlossningen i ­Skellefteå markeras det med en nål i rutan för det aktuella datumet.

En vecka tillbaka hopar sig nålarna. Den här dagen däremot, då barnmorskan ­Therese Lindberg kommer för att jobba natt, är rutan tom. Fast frånvaron av nålar speglar inte verkligheten: för några timmar sedan föddes kommunens senaste invånare, en liten pojke med svart hår och stora, nästan vuxet utforskande ögon.

Mamman Emelie Bokvist sitter med honom i famnen. Hon har två barn sedan tidigare, berättar hon för Therese Lindberg, och hon hade varit lite orolig tidigare i graviditeten: skulle kroppen hålla för en tredje?

– Sedan fick jag höra om bäckenbotten-teamet, och det var revolutionerande.

Det kändes så bra att veta att någon skulle ta hand om mig om olyckan var framme och jag behövde vård.

Det rätt nyinrättade bäckenbotten-teamet tar hand om kvinnor med förlossningsskador och består av läkare, kurator, fysioterapeut och några barnmorskor. Dit kan man vända sig också i efterhand om man har funderingar, berättar Therese Lindberg.

– Man ska aldrig behöva vara ensam med sina frågor. Här har vården brustit mycket i hela Sverige. Ofta har kvinnor fått höra att det ser fint ut där nere. Och visst, det kanske ser bra ut, men känns det inte bra så är det inte det.

MÅNGA TROR KANSKE att barnmorskor ”fångar bebisar hela dagarna”, som Therese Lindberg uttrycker det. Och visst är det en central del av arbetet. När hon själv som sjuksköterska valde att plugga vidare var det med förlossningsvården i sikte. Hon drogs till dynamiken i den – från amningsstödets lugn och ro till det akuta kejsarsnittets dramatik.

Men att förlösa barn är bara en av många uppgifter på hennes schema.

– På engelska heter det ”midwife”, ”medkvinna”. Som barnmorska är man med kvinnan genom hela livet, säger hon.

Vi lämnar de trötta föräldrarna för sig själva och tar två trappor ner, till bäckenbottenmottagningen och vulvamottagningen.

Therese Lindberg visar oss rummet där hon möter kvinnor i alla åldrar och med olika slags besvär relaterade till underlivet: förlossningsrelaterade skador, men också sådant som vulvodyni, svamp och olika hudåkommor.

Här finns detaljerade bilder på det kvinnliga könsorganet. 3D-modeller. Vaginalstavar.

En helt färsk Skellefteå­bo läggs på vågen. Men barn­ morskeyrket innehåller mer än bara ­förlossningsvård.

NR 1/202 2 ESSENS 15

M Ö T E T

På toaletten hittar man lappar med skämtsamma uppmaningar som ”Have a nice poop”, ”Wash your hands ya filthy animal”, och ”Pee like no one is listening.”

– Vi är inte rädda för kiss- och bajssnack här, konstaterar Therese Lindberg.

Inte heller för känslomässigt smärtsamma ämnen. En del kvinnor som kommer hit har kanske haft problem i många år, ibland i decennier, utan att någon har lyssnat på dem.

är jätteviktigt att göra det. De har rätt att få både information och ett bra bemötande. Där måste vi vara professionella.

Hon berättar om ett sådant möte som påverkat henne mycket. Efter förlossningen hade Therese Lindberg tagit foton på det döda barnet. Här på sjukhuset har man för vana att göra så, eftersom bilderna kan vara ett viktigt led i föräldrarnas sorgeprocess.

Den här mamman hade dock inte förstått vad det skulle tjäna till. Hon ville först inte heller hålla sitt barn. En månad senare kom hon och hennes man in för ett samtal.

– Jag hade brottats med mina egna tankar och handlingar efter det där. Men sedan när paret satt här var mamman otroligt tacksam över de där bilderna, som ju var det enda som de hade kvar av sitt barn. Det blev så starkt. Även om jag där och då hade varit jobbig så var det värdefullt i slutändan.

»Vi är inte rädda för kiss- och bajssnack här.«

OM DET INGÅR i Therese Lindbergs arbete att finnas till hands vid livets början måste hon ibland också vara där vid dess slut. På gynavdelningen ligger svårt sjuka kvinnor med palliativ vård.

– Den delen av arbetet kan vara ganska svår, särskilt om det är en patient som kommit till oss under många år.

Döden möter Therese Lindberg även på andra sätt. Det händer ett par gånger per år att en mamma kommer in med ett dött foster i magen. Att som barnmorska motivera en kvinna att föda är alltid en utmaning. När det handlar om ett dött barn som ska ut är det ändå något helt annat.

– Det är fruktansvärt att möta föräldrarna efter en sådan händelse, samtidigt som det

THERESE LINDBERG ● Gör: Barnmorska, ledamot

i Svenska Barnmorskeförbundets styrelse, viceordförande i Barnmorskeförbundet i Västerbotten, samt fackligt förtroendevald för SRAT. ● Född: 1979. ● Bor: På landet en mil utanför Skellefteå.

16 ESSENS NR 1/202 2

● Familj: Man och tre barn (samt ett gäng husdjur). ● På fritiden: Fiskar och njuter av naturen då tillfälle ges. Lägger gärna tid på ­matlagning av olika typer av vilt och hjälper barnen med sina aktiviteter runt veckan.

FÖR ATT KUNNA hantera ett sådant här jobb, ibland mentalt påfrestande i slitningen mellan liv och död, krävs en bra struktur på arbetsplatsen, konstaterar Therese Lindberg.

Och det måste finnas utrymme för samtal med kollegor. Som arbetsförhållandena ser ut nu gör det inte alltid det.

Therese Lindberg, som är fackligt förtroendevald och sitter i Svenska Barnmorskeförbundets styrelse, berättar om en situation som kan vara kaotisk. Det gäller särskilt på natten och morgonen, då två barnmorskor och två undersköterskor ensamma ska täcka upp BB, gynavdelningen och förlossningen.

Hon minns särskilt en natt, när hon hade en förlossningspatient som hon plötsligt var tvungen att köra till operation ett par hissar ner och något hus bort.

EN DAG PÅ JOBBET 07.30 Loggar in mig på rummet, kollar igenom dagens agenda, tar en kopp kaffe och har morgonmöte med resten av gynmottagningen.

08.00 Första patienten.

Jag blandar klådpatienter och smärtpatienter hela förmiddagen.

12.30 Lunch.

13.00 Efter lunch kanske jag och min läkarkollega Emma har bäckenbottenmottagningen, med två patienter som vi undersöker tillsammans.

14.00 En kort fika innan patient nummer två.

15.00 Telefonuppföljning med patienter.

15.30 Går hem.

– Det var ett urakut kejsarsnitt. Samtidigt hade jag patienter som var svårt sjuka på gynavdelningen, ett BB fullt med nyfödda bebisar och nysnittade mammor, och en barnmorskekollega fullt upptagen med en person som höll på att föda.

Barnmorskornas generellt svåra arbetssituation har diskuterats mycket de senaste åren. Här på Skellefteå sjukhus finns det dock vissa unika utmaningar. Ett stort stressmoment har varit att man under året har behövt hjälpa till på BB i Lycksele, där det råder barnmorskebrist.

– Det har i perioder varit svårt att ta semester. Det har också krävts att man ändrat scheman med kort varsel för att hela tiden kunna täcka upp för den som drar iväg norrut.

Det är inte lönen som är huvudorsaken till bristen på barnmorskor, tror Therese Lindberg, utan frustrationen över dåliga förutsättningar. Det är svårt att vara en medkvinna när man tvingas att springa mellan tre förlossningar och låta den sjuka ligga ensam. Ändå har hon aldrig funderat på att sluta.

Visst tar arbetet mycket av henne – hon måste tillbringa en del fritid i skog och vid vattendrag för att återhämta sig. Hon fiskar abborre och gös och punktmarkerar stenar där öringen gömmer sig.

– Samtidigt tror jag att jobbet gör mig starkare. Jag får en annan insikt i vad livet kan vara värt, men också att det är lätt att man jagar upp sig för småsaker. Att jag precis spillde på duken kanske inte är viktigt egentligen. ● NR 1/202 2 ESSENS 17

S P A N I N G

Vilken personlighet har du på jobbet?

Alla gillar sympatiska och öppna kollegor. Men är det verkligen de personlighetsdragen som är mest värdefulla i en jobbsituation?

TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII

Ä

r du blå, grön eller röd? Är du en typisk ”giraff”, eller kanske snarare ”äventyraren”? Nej, du är inte något av det där, även om ett eller annat mycket populärt personlighetstest kanske fått dig att tro det. Den här sortens kategoriska ”typmodeller” saknar vetenskapligt stöd, konstaterar Sofia Sjöberg, författare och fil.dr i psykologi.

– De är kommersiellt gångbara, och de fastnar som klister. Men det går inte att sortera människor på det sättet. Ska man hårddra det kan man likna det vid astrologi.

FINNS DET DÅ INGET sådant som personlighet? Jodå, men Sofia Sjöberg talar hellre om ”personlighetsdrag”. I boken Personlighet i arbete, som hon har skrivit tillsammans med Anders Sjöberg och Sara Henrysson Eidvall, presenterar hon den evidensbaserade ”femfaktormodellen”, med sina fem övergripande faktorer, eller drag: målmedvetenhet, sympa18 ESSENS NR 1/202 2

tiskhet, känslomässig instabilitet, öppenhet och extraversion.

– Det låter kanske enkelt, men de här faktorerna samverkar på olika sätt och är bara en av många nivåer i en extremt omfattande hierarki. Dynamiken är närmast oändlig, berättar Sofia Sjöberg.

Till skillnad mot typmodellerna kan man inte säga att en individ ”är” ett av dessa drag – vi har dem alla, fast i olika grad. De är biologiskt förankrade och stabila över tid.

– Det här har folk ofta svårt att förstå. De

om det inte var nog är det också uppenbart att några av dessa personlighetsdrag är mer värdefulla än andra i en jobbsituation. Inte alltid de man tror, dock.

– Människor gissar ofta att öppenhet är viktigast av allt. Långt ned listar de målmedvetenheten. Den kan ju inte vara så avgörande, tycker de, för den är tråkig och okreativ. Men det är helt fel. Vänder man upp och ned på den där föreställningen så blir det rätt.

säger: ”Jag är ju helt olika när jag är på jobbet och när jag är hemma.” Visst, men då handlar det om beteenden. Sådana kan skifta, och du kan förändra dem om du vill, även om det är svårt och kanske kan kräva en terapiform.

Men personligheten är inte samma sak som beteendena – utan det som styr dessa.

Att tala om personligheter som biologiskt förankrade är kontroversiellt. En sådan diskurs upplevs lätt som orättvis, eller deterministisk, säger Sofia Sjöberg. Forskningen är dock tydlig på den här punkten. Och som

NEJ, ”ÖPPENHETEN” ÄR sällan avgörande för prestation. Visst, den kan generera ett rikt känsloliv, och den rymmer nyfikenhet. Men inget säger att känslorna och nyfikenhet kommer att riktas i en för arbetet konstruktiv riktning.

Inte heller ”extraversionen”, det vill säga graden av utåtriktning, behöver vara positiv.

Det säger psykologen Sara Henrysson Eidvall, en annan av bokens författare.

– Vi tänker lätt att den som pratar mycket är intelligent, men det finns inget sådant samband.

NR 1/202 2 ESSENS 19

S P A N I N G

Den tråkiga målmedvetenheten däremot, en faktor i vilken samvetsgrannhet ingår, utgör det överlägset viktigaste personlighetsdraget, eftertraktat i nästan alla sammanhang.

– Har du hög grad av målmedvetenhet är du plikttrogen och gnetar på. Om du ska lämna ett arbete på torsdag klockan tre så gör du det. Och, vilket är viktigast av allt: du jobbar på även de dagar då motivationen och engagemanget inte är på topp.

Sara Henrysson Eidvall, som arbetat som konsult inom arbetsoch organisationspsykologi i mer än 25 år, ser ett ökande intresse för personlighet på svenska arbetsplatser, inte minst i rekryteringsprocessen. Många tester är dock undermåliga, menar hon.

I en sådan process begås flera misstag, enligt Sara Henrysson Eidvall.

– Vi vet från forskning att testernas prognosförmåga sjunker om man börjar tolka resultaten. Låt testet stå för sig självt. Det finns formler för hur de här olika faktorerna och facetterna ska vägas samman. Målmedvetenhet ska till exempel nästan alltid väga tyngre än sympatiskhet, även om en intervjusituation premierar den senare.

I magkänslans riktning lurar också en annan stor fara, menar hon: diskriminering.

– Om det kommer en person från ett annat land och med ett annorlunda namn så tenderar vi, på grund av fördomar, att bortse från fakta och hellre gå på något slags intuitiv bedömning om personens kapacitet.

»­Målmedvetenhet ska nästan alltid väga tyngre än sympatiskhet, även om en intervju­ situation premierar den senare.«

ETT ANNAT PROBLEM är att chefer inte alltid vet hur de ska hantera resultaten. Ofta gör de en sammanvägning utifrån magkänsla och låter den sedan ligga till grund för en intervju.

20 ESSENS NR 1/202 2

SÅ HUR STOR inverkan

har egentligen personligheten på våra möjligheter att göra ett bra jobb? Mycket stor, enligt Sofia Sjöberg.

Men vi ska inte stirra oss blinda på den, säger hon. Det finns också yttre faktorer som påverkar oss. Och så finns det en egenskap som är dubbelt så avgörande för arbetsprestationen som det viktigaste personlighetsdraget: generell intelligens.

Det skulle behövas en bok om detta också, tycker Sofia Sjöberg. Fast den lär inte skrivas av henne, eftersom det ämnet är om möjligt ännu mer provocerande än biologiskt förankrade personligheter.

– Ingen skulle köpa den! ●

P A N E L

Jennifer Herlitz Tandhygienist, Folktandvården i Visby

Ida Henriksson Måltidsutvecklare, Skövde kommun

Mats Lundström Signalsäkerhetsgranskare, Rejlers

– NEJ, DET ÄR jag inte. Jag skulle gärna se ett lönelyft på nationell nivå, för det är brist i hela landet.

Yrket är inte tillräckligt attraktivt jämfört med många andra icke akademiska yrken. Personligen tycker jag Region Gotland bör prioritera oss mer. Lön är en stark signal. Löneglappet i vårt yrke mellan privat och offentligt anställda ökar också risken för migration av erfarna. Enda utvägen för att markant få upp sin lön är att byta jobb. Jag föredrar inte den modellen utan vill värna vårdkontinuiteten, vilket på sikt missgynnar mig lönemässigt.

Jag har sett exempel på tandhygienister som har bytt till en privat arbetsgivare och sedan bytt tillbaka och då fått upp till 8 000 kronor mer i lön, och jag har kursare som agerat likadant även i andra regioner i Sverige.

– JA, JAG HAR en lön som jag är nöjd med. Jag jobbar som måltidsutvecklare i Skövde kommun där jag driver utvecklingsprojekt med syfte att våra offentliga måltider ska hamna i magen på våra matgäster i skola, förskola och äldreomsorg. Det jag gjort för att påverka min lön mest är att jag bytt arbetsplats från en annan kommun. Min nuvarande tjänst har jag bara haft ett par år och har därför bara hunnit med en lönerevision och även den var jag nöjd med. Jag och min chef har ett nära samarbete och lönesamtal hålls varje år. Yrkestiteln måltidsutvecklare är en profession som växer och det hade varit intressant att se löneläget för gruppen som helhet. I dagsläget kan jag bara jämföra mig med dem jag känner och där matchar min lön deras.

– JA, JAG ÄR NÖJD med min lön.

Att den är så pass hög beror på att det bara finns några 10-tal personer i hela landet som har min kompetens. Jag granskar konstruktioner som styr signaler, växlar, hastighetsövervakning och vägkorsningar inom järnvägen. När något ska byggas granskas det först av en oberoende part. Jag har jobbat länge inom järnväg på både den statliga och privata sidan. För fem år sedan rekryterades jag av WSP, då kunde jag höja min lön med cirka 30 procent. Mina bästa råd till andra är att jobba på sin egen kompetens. Ett annat råd är att göra lite reklam för sig själv på arbetsplatsen. Jag var tidigare fackligt aktiv, det tycker jag är ett bra sätt att kunna höras och synas på ett seriöst sätt, vilket kan gynna löneutvecklingen.

TEXT: PER CORNELL

Är du nöjd med din lön och hur har du gjort för att påverka den?

T E M A

Kärlek på jobbet Relationen kan påverka andra sid 24 Paren som träffades på jobbet sid 26 Här uppstår kärlek sid 30

NÄR DET

22 ESSENS NR 1/202 2

Vi är där en stor del av vår vakna tid.

Vi arbetar tätt ­till­sammans.

Inte ­konstigt att ­kärleken ­börjar ­spira bland kollegor.

SÄGER KLICK! NR 1/202 2 ESSENS 23

T E M A

Kärlek på jobbet

Jobbflirten kan beröra många Jobbigt, krångligt eller alldeles, alldeles… underbart? Så hanterar du en kärleksrelation på jobbet.

M

ånga spenderar merparten av en vanlig dag på ­jobbet. Det är ­därför inte konstigt att jobbet också är en av de vanligaste platserna att bli kär på.

2019 blev 3 700 personer sambos efter att ha jobbat ihop året innan och totalt jobbade då 86 500 par i Sverige på samma arbetsplats, enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är också dubbelt så vanligt att par med olika jobb separerar, än par som arbetar på samma arbetsplats.

Jobbet beskrivs ofta som en plats där man vill visa sin bästa sida och uppfattas som professionell. Här spenderar kollegor och chefer – när det inte pågår en pandemi – mycket tid med varandra, träffas i princip varje dag och har möjlighet att lära känna varandra under lång tid.

Men hur hanterar man att bli kär på jobbet? Och måste man berätta för chefen?

24 ESSENS NR 1/202 2

TEXT: ANNICA ÖGREN

Charlotte Sander

Anneli Östling

Inom lagen om arbetsskydd (LAS) finns inget som styr kärleksrelationer på arbetsplatsen, förutsatt att de är ömsesidiga. Däremot kan kollektivavtal och fackliga bestämmelser ha regler om hur anställda bör sköta arbetet och vad som kan anses som grund för uppsägning. Många yrkeskårer följer även yrkesetiska principer som reglerar exempelvis relationer med kund, patient, klient eller annan person där det kan förekomma en beroendeställning, vilket i sig kan vara grund för uppsägning.

Det betyder dock inte att det är fritt fram att börja flirta på jobbet. Ett anställningsförhållande bygger på ömsesidig lojalitet och förtroende mellan arbetsgivare och anställda och det finns således ett antal aspekter att ta hänsyn till, menar Charlotte Sander, relationsexpert och diplomerad samtalsterapeut sedan 20 år.

– När två människor möts via jobbet påverkas många. Även om de som är kära själva kanske inte ser eller uppfattar det så gäller det att vara lyhörd och se vad som händer runtikring, säger hon.

Självklart kan man som kollega känna av goda vibrationer från ett kärlekspar, men jobbet kan också bli påverkat. Andra i omgivningen kan störas, bli avundsjuka eller på ett eller annat sätt bli ofrivilligt indragna i en relation. Otrohetsaffärer beskriver hon som direkt olämpliga.

– Vissa vill kunna gå till jobbet och bara vara strikt på jobbet, inte hamna i privata diskussioner eller gräl och behöva välja sida, säger Charlotte Sander.

RELATIONSEXPERTEN Anneli Östling är psykosyntesterapeut, förändringsledare och driver podden Relationsguiden. Hon delar Charlotte Sanders uppfattning och har mött många personer som inlett otrohetsaffärer på jobbet.

– Man kan inte förbjuda personer att ingå i en relation i jobbet, men smyger man med den kan det bli tokigt, speciellt om det exempelvis är en chef som har ett lönesamtal med en anställd och det senare visar sig att de är ett par, säger Anneli Östling.

Det kan även innebära risk för företagets överlevnad om nyckelpersoner i företaget inlett en relation och inte kan hantera den på ett professionellt sätt, menar hon. Det kan räcka med ett gräl och att personerna inte kan sitta på samma möten eller samarbeta. Än viktigare blir de här frågorna för en chef som inlett en relation med en anställd.

– Det kan skada trovärdigheten, både för företaget och chefen, som riskerar att få en subjektiv bild av att ha favoriserat någon, säger Charlotte Sander.

Så, när ska man då berätta?

Någon exakt tidpunkt går enligt Charlotte Sander inte att rekommendera.

– Men någon gång bör man berätta. Det är svårt att dölja en relation länge, vibbar känns av. Även Anneli Östling rekommenderar att köra med med öppna kort för att lyckas med relationen.

Amanda Falck arbetar med engagemang och community på Sveriges HR-förening och har sedan tidigare erfarenhet av att ansvara för HR-arbetet på flera arbetsplatser. Hon menar att det allra viktigaste är att företag är tydliga och transparenta både kring hur man hanterar kärleksrelationer, redan innan de uppstår, samt hur man arbetar med people-relaterade frågor generellt.

– Kärleksrelationer kommer alltid att uppstå och är inget fel, det handlar snarare om att ha bra sätt att hantera dem på.

Ingen av personerna i relationen ska kunna gynnas eller drabbas av nackdelar på grund av relationen. Den ena får aldrig stå i beroendeställning till den andra och det får aldrig uppstå en jävsituation, menar hon.

– Det är också viktigt att ha de övriga medarbetarna i organisationen i åtanke så att alla känner sig trygga med vad organisationen står för. ●

»När två människor möts via jobbet påverkas många.«

Amanda Falck

NR 1/202 2 ESSENS 25

T E M A

Kärlek på jobbet

”Chefen sa att vi hånglade för mycket” Logopederna Sara och Per Palo Fredriksson har jobbat ihop lika länge som de varit ett kärlekspar. Ett välfungerande koncept men de fick en tillsägelse.

F

TEXT: ANNICA ÖGREN FOTO: JOHAN STRINDBERG

Sara och Per blev snabbt ett par när de blev kollegor. Och så har det fortsatt.

örsta gången som Sara träffade Per var våren 2011 under en rundtur på Brageskolan i ­Rotebro, utanför Stockholm. Per jobbade där som logoped sedan två år och Sara skulle börja en ny tjänst på skolan i samband med skolstarten den hösten, också hon som logoped.

Det dröjde inte många veckor förrän de var ett par.

– I början var vi ihop i smyg, vi sa det inte till någon även om några av kollegorna kanske kunde gissa att vi var det, säger Per. Ett par månader in på terminen var både Sara och Per inplanerade att åka på en jobbresa till London och då bestämde de sig för att vara officiella med sin relation.

– Vi fick bara glada tillrop, många blev förvånade men flera förstod också och sa att vi passade ihop, att vi är så lika, säger han.

Hur reagerade er chef på informationen?

– Det var lite speciellt eftersom vi hade både jobb- och fritid på resan. Vi var ju helt nyförälskade och det syntes väl… Det började pratas om oss, till slut kom vår chef och sa åt oss att hon fått klagomål på att vi hånglade för mycket, säger Per. Han tittar på Sara och bägge skrattar när de tänker tillbaka på händelsen.

– Det var en tillsägelse men vi förstod det som att det var okej fast kollegor tyckte att det blev lite mycket hångel, tillägger Sara.

I DAG HAR SARA och Per varit gifta i sex år

och har en femårig son, Vincent. Ingen av dem ångrar sitt beteende under Londonresan och anser inte heller att de skulle gjort något annorlunda i dag. De jobbar kvar på 26 ESSENS NR 1/202 2

Det fungerar bra att arbeta och leva tillsammans, tycker Sara och Per.

NR 1/202 2 ESSENS 27

Vincent är ett konkret exempel på vad jobb­ relationen har lett till.

”Glada att vi inte jobbar ihop i dag” Rebecca Roslund, 34, barnmorska och Max Lind, 36, kirurg

samma skola och ingår fortfarande i samma logopedteam. Ett välfungerande samarbete då de anser att deras olika styrkor som personer kompletterar varandra väl i jobbsituationer. Sara är strukturerad och administrativ medan Per är utåtriktad och social.

– Vi ser bara varandra några gånger per dag eftersom vi jobbar i olika hus, så när vi väl ses blir jag bara glad. Ibland kan vi gå en promenad tillsammans på rasten, vilket är positivt, säger Sara. Även elever, av de som frågat, har reagerat positivt på att Sara och Per är gifta.

Att båda har samma typ av tjänst har också gjort det lättare för dem att samtala om jobbet med varandra, de förstår och upplever sig kunna ge tips och råd på ett sätt som kanske inte hade varit möjligt om de hade haft helt olika jobb.

– Om Sara vabbar eller är hemma sjuk upplever jag det som mycket tråkigare på jobbet, då längtar jag tills hon är tillbaka igen, säger Per. ● 28 ESSENS NR 1/202 2

Hur träffades ni?

– Det var sommaren 2013. Jag var nyutbildad sjuksköterska och jobbade på gamla Karolinska sjukhuset i Solna och Max kom in på ett sommarvikariat under sina läkarstudier. Jag fattade tycke för honom ganska snabbt men tänkte att jag inte ville riskera att jobbet skulle påverkas så jag hörde av mig till honom efter sommaren och det var då vi började dejta, säger Rebecca Roslund.

Hur har er relation påverkat jobbet?

– Vi har bara jobbat ihop under perioder, och är glada att vi inte jobbar ihop i dag. Rent hierarkiskt ses en läkare som överordnad en sjuksköterska även om man så klart ska jobba som ett team. Men för oss blev det nästan tvärtom i jobbrelationen. Jag är den som bossar privat och tog nog den rollen i jobbet med Max också. Jag tyckte att Max kunde utföra vissa arbetsuppgifter själv som han frågade mig om som sjuksköterska, och så hade jag ju inte resonerat med en annan kollega, säger Rebecca.

Berättade ni om er relation för kollegor och chefer?

–Det uppstod

”Ingen på jobbet vet – än …”

Vladimir Savecs, 33, hälsovetare och Maria Borets, 31, psykolog.

en obekväm situation en gång när ett av våra namn nämndes i ett negativt sammanhang av en annan kollega. Det blev också obekvämt för kollegan när vi berättade att vi var sambos. Efter det har vi varit väldigt noga att berätta om vår relation. Jag skrev till och med i en jobbansökan att Max var min sambo när jag sökte jobb på samma sjukhus under hans AT. Hur är er relation i dag?

– Vi är gifta sedan augusti förra året och har nyligen flyttat till hus. Vi har också två barn, en fyraårig pojke och en flicka som är elva månader.

»Jag skrev i en jobbansökan att Max var min sambo när jag sökte jobb på samma sjukhus.«

Hur träffades ni?

– Det började som en vänskapsrelation, vi tog promenader efter jobbet. Vi bor nära varandra och såg det som trevligt umgänge under sommaren 2020 när restriktionerna fortfarande gällde och man inte kunde resa bort under semestern.

Vi insåg då att vi hade mycket mer gemensamt än vi först trodde, säger Vladimir.

Ni har inte berättat om er relation på ­jobbet och gör det nu för första gången, hur tänker ni kring det?

– Ingen på jobbet vet om det än. Vi har inte berättat och ingen har konfronterat oss, så det har bara inte blivit av. Skulle någon fråga skulle vi berätta. Vi har varit tillsammans i ett och ett halvt år, bor hos varandra, säger han.

Har ni varit oroliga för hur kollegor eller chefer ska reagera?

– Nej, jag tror de flesta skulle vara glada för vår skull och önska oss all lycka, säger Maria.

Varför har ni inte berättat?

– I början var det naturligt eftersom vi ville känna av vad relationen skulle leda till.

Senare blev det en extra rolig grej. Bägge har hunnit vänja sig vid situationen av att vara hemliga på jobbet och vi är nöjda med hur det fungerar i dag, säger Vladimir.

Anser ni att ni har skyldighet gentemot kollegor eller chefer att berätta?

– Det skulle kännas mer aktuellt att berätta för vår chef om det påverkade jobbet mer. Vi ingår i samma team men ingen är överordnad den andra och våra arbetsuppgifter krockar inte, så vi känner ingen skuld, säger han.

NR 1/202 2 ESSENS 29

T E M A

Kärlek på jobbet

1

Vanligast är kärleksrelationer bland ...

LÄKARE

HÄR UPPSTÅR ­KÄRLEK PÅ JOBBET 2 TEXT: ANNICA ÖGREN GRAFIK: SANDRA JOHNSON

I vissa yrken och på vissa orter träffar fler sin partner på jobbet.

RESTAUR­ANG­ ANSTÄLLDA

MOTORFORDONSTILLVERKARE

Oftast är ena parten ekonomiassistent, kontorsassistent eller sekreterare.

KONTORS­ ANSTÄLLDA

30 ESSENS NR 1/202 2

... men varför är det så?

– Det kan ha att göra med att det inom sjukvården finns både kvinnor och män, samma sak inom restaurangbranschen. Att motorfordonstillverkning ligger högt kan ha att göra med att det ofta är fabriker som är en stor arbetsplats på en mindre ort där en stor andel av folkmängden som jobbar är både män och kvinnor, säger Lena Lundkvist, demograf, SCB.

3

Här är vi mest och minst kära på jobbet Kommuner med högst andel ­kärlekspar på samma arbetsplats, ­respektive kommuner med lägst ­andel ­kärlekspar på samma arbetsplats. Siffrorna kommer från SCB. TOPPEN! ANDEL PAR PÅ SAMMA ARBETSPLATS

BOTTEN! ANDEL PAR PÅ SAMMA ARBETSPLATS

1. Fagersta, 12,0 %

1. Älvkarleby, 4,1 %

2. Ludvika, 11,9 %

2. Kil, 4,1 %

3. Strömstad, 11,4 %

3. Säffle, 4,2 %

4. Älmhult, 11,3 %

4. Kävlinge, 4,2 %

5. Gnosjö, 11,0 %

5. Staffanstorp, 4,4 %

4

Får chefen omplacera? Älvkarleby

Kil Säffle Strömstad

Gnosjö

Älmhult

Kävlinge Staffanstorp

Ludvika Fagersta

– Arbetsgivaren har rätt att fördela arbetet och därmed omplacera om det behövs. Men en omplacering som bestraffning, som innebär något negativt för en anställd, är tveksamt. Det kan vara en fråga för arbetsrätten, säger ­Rebecca Lewis, advokat inom Om chefen arbetsrätt och delägare inlett en relation med vid Lewis Langley en anställd är relations& Partners. experten Anneli Östlings råd att ta upp det med en högre instans om det påverkar arbetsplatsen negativt.

NR 1/202 2 ESSENS 31

L I S T A N

5 sätt att bli bättre på digitala möten Digitala möten är här för att stanna. Men det är mycket som kan gå fel. Vi har samlat de bästa tipsen för att du inte ska vara den som orsakar problemen.

Blicken Det är viktigt med ögonkontakt, rikta blicken rakt in i kameran utan att stirra. För intensiv blick kan uppfattas som flört eller hot. Därför är det bra att låta blicken vandra lite när du tänker. Försök också att inte titta på dig själv när du pratar, då är det lätt att tappa tråden.

Placering Tänk på att ställa datorn eller skärmen på ett par böcker eller liknande så att kameran inte filmar dig underifrån – det ser allmänt otrevligt ut och kan uppfattas som lite arrogant.

Hur nära du placerar dig är också viktigt – för nära är inte trevligt och för långt ifrån kan försämra kontakten.

Tänk halvfigur/ överkropp i bild.

32 ESSENS NR 1/202 2

Lyssna För bra digitala möten krävs det att vi lyssnar mer aktivt och strukturerat. Det går också att visa att man förstår eller håller med med hjälp av gester. För att ha ­gruppsamtal behövs ofta någon form av turordning eller att ordet går runt. Annars kan en person lätt dominera och andra zona ut.

Kroppsspråk Eftersom vissa saker går förlorade via skärmen är det bra att ibland vara lite övertydlig. Gester, huvudrörelser och att använda händerna när du pratar är nästan ännu viktigare än vid fysiska möten. Det blir en hjälp för de andra deltagarna när de ska tolka vad du menar.

Talet Tänk på andningen så att du hamnar i ett bra röstläge. Kontrollera med de andra mötesdeltagarna att du talar lagom högt.

Det är också viktigt att artikulera och att trycka på konsonanterna när du talar så att du hörs tydligt.

T E X T: P E R C O R N E L L

K R Ö N I K A

Att få koll på framtiden kräver övning

E

n fisk kan inte se vatten med mindre än att den hoppar ur sitt akvarium lyder ett kinesiskt ordspråk. Även vi människor har ytterst svårt att se de antaganden som formar våra liv, såvida vi inte på något sätt hoppar ur vår värld, vårt eget akvarium, om så blott för en stund, för att ta reda på vad det är vi missar, vad vi inte ser. Vi är så absorberade av våra egna liv, vår miljö, våra sammanhang, våra kretsar att vi misslyckas med att förstå hur begränsade och begränsande de gör oss.

Ida Hult, framtidsetnolog, strateg och för­ fattare, aktuell med sin första bok Ärvda svar (Volante).

»Vi behöver inte göra någonting alls för att p ­ assa in i världen. ­Fascinerande, inte sant?«

VI BEHÖVER INTE göra någonting alls för att passa in i världen. Fascinerande, inte sant? Vi är förinställda på att passa in, på att fortsätta. Konformitet är det naturliga resultatet av att vi lever i världen, att vi simmar i kulturens vatten. Vill vi att något ska förändras och förvandlas behöver vi kapa vårt tänkande, vårt sinne, våra resonemang. Att besegra ärvda svar kräver övning.

Vågar du prova?

1. Omfamna kulturchock. Om inte fysiskt så mentalt. Använd internet för att utforska

och försjunka i en värld olik din och skapa empati för den.

2. Föreställ dig att utomjordingar landar i din värld i dag. Vad skulle de se? Vad skulle de bedöma som viktigt? Vad skulle de tycka var fullständigt knasigt?

3. Undersök social tystnad. Vad talar vi inte om? Försök urskilja de delar av världen som du ignorerar. Identifiera gap mellan det du säger och det du gör.

4. Öva dig på att studera ritualer, symboler, gränser och rumsliga mönster. Vad ser du? Hur gamla är de? Vilka framstår som naturliga?

5. Tänk på att vi är i ständig omvandling. Det finns alltid fler sätt att leva, handla och vara. Identifiera förändrade beteenden om du jämför i dag med två år tillbaka. Pandemin ger oss mängder av ändrade beteendemönster och ritualer.

6. Läs, eller ännu hellre skriv, gärna poesi. Fokusera på dina sinnen, på upplevelsen. Uppfinn nya ord. Hitta nya bilder.

FÖR ATT FÅ KOLL PÅ framtiden måste du öva ditt seende. För att bli bra på framtiden måste du vässa din föreställningsförmåga. Vill du veta hur vattnet är, fråga inte en fisk. Vill du veta hur framtiden bör vara, fråga inte dina medarbetare, dina kunder, dina kollegor, dina brukare. Fråga en etnolog och be om glasögon och metoder och gå seende mot framtiden. ● NR 1/202 2 ESSENS 33

E X P E R T E R N A

Skriv din fråga till a4.se essens@

Svar på tal om arbetslivet Undrar du vad som gäller? SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, ­rättigheter och anställningsvillkor.

Kan SRAT hjälpa till att f­ örhandla lön?

Vara kvar som medlem trots pension?

Jag har nyss haft ett lönesamtal med min chef. Han kunde inte motivera varför jag får ett visst påslag och jag känner mig inte alls nöjd. Kan SRAT hjälpa mig att förhandla upp min lön?

SVAR: Den årliga löneöversynen är en möjlighet för dig att få ett lönepåslag baserat på det gångna årets prestation.

Din prestation ska bedömas baserat på arbetsgivarens lönekriterier. Om din lönesättande chef inte kan motivera varför du får ett visst påslag, kan SRAT hjälpa dig genom att kontakta chefen för att förklara skyldigheterna enligt kollektivavtalet. Vi kan däremot inte påverka lönepåslagets storlek, endast förmå chefen att motivera tydligare.

Christel Bridal Förhandlare

Jag ska gå i pension. Ska jag stanna kvar som medlem?

SVAR: Du som helt går i avtals- eller ålderspension kan kvarstå som medlem i SRAT till starkt reducerad avgift. Ett skäl att kvarstå är för att behålla grupplivförsäkringar – de övergår i seniorförsäkringar – som man har tecknat och som upphör vid utträde. Många vill fortsätta att läsa de tidningar och annan information som du får som medlem, exempelvis Essens, TandhygienistTidningen, Jordemodern, och Logopeden. Du kan även upprätta privata avtal utan kostnad (gåvoavtal, testamente etc) genom vår samarbetspartner Lexly. På srat.se hittar du aktuella medlemsförmåner.

Du behöver själv meddela oss när du helt slutar arbeta och går i pension så ordnar vi överföringen till pensionärsmedlemskap. Hör av dig till oss på kansli@srat.se Marie Samuels Medlemsservice

»Vi kan endast förmå chefen att motivera tydligare.«

34 ESSENS NR 1/202 2

Det kan vara bra att anmäla föräldraledighet i god tid inför semester­ planeringen.

Arbetsgivaren saknar ­kollektivavtal – vad göra?

Christel Bridal

Marie Samuels

Jag har blivit erbjuden ett jobb hos en privat arbetsgivare som inte har kollektivavtal. Behöver det stå något i mitt anställningsavtal för att jag ska slippa jobba på exempelvis påskafton, julafton och nyårsafton? Är det något annat jag också bör tänka på om arbetsgivaren saknar kollektivavtal?

SVAR: Ledighet med lön på exempelvis ­jul­afton regleras inte i lag. Det bör därför ­skrivas in i ditt avtal att du har rätt att vara ledig med lön de dagar du nämner.

Annat du bör tänka på är att skriva in i anställningsavtalet att du ska ha rätt till ett årligt lönesamtal och en årlig lönerevision.

Vidare bör ni komma överens om att du ska ha rätt till ob-ersättning och övertidsersättning samt nivåerna för dessa.

Det är också viktigt att skriva in om du har rätt till fler semesterdagar än lagens 25 dagar per år. Även antalet arbetstimmar per vecka kan skrivas in i avtalet. Om inget anges är heltidsmåttet 40 timmar per vecka.

Sedan är det viktigt att avtala om en tjänstepensionslösning, då det inte är något som du har automatisk rätt till när arbetsgivaren saknar kollektivavtal.

Du kan även läsa mer på vår webb: srat.se/checklista-ej-kollektivavtal Christel Bridal Förhandlare

När måste jag anmäla ­föräldraledighet?

Min arbetsgivare vill att vi som tänker ta föräldraledigt i sommar redan nu meddelar arbetsgivaren det. Men vad jag vet behöver jag inte anmäla min ledighet förrän två månader innan jag tänker vara ledig. Vad är det som gäller?

SVAR: Enligt föräldraledighetslagen ska den som vill ta ut föräldraledighet meddela detta minst två månader i förväg. Du behöver alltså inte meddela din ledighet tidigare än så, men för att arbetsgivaren ska kunna göra en bra semesterplanering rekommenderar jag att du tillmötesgår arbetsgivarens önskemål. Många verksamheter har svårt att få ihop bemanningen under sommaren och för att kunna ge alla anställda semester under sommarperioden, underlättar det för arbetsgivaren att känna till annan önskad ledighet i god tid.

Christel Bridal Förhandlare NR 1/202 2 ESSENS 35

S R A T

ditt fackförbund

Har du frågor ?

Gå in på srat .se och hör av di g så hjälper vi till!

Vi måste hålla på ­ jobbet, inte bara hålla ut!

MÅNGA ARBETSGIVARE KRÄVER alltmer kunskap och kompetens av sina medarbetare. Samtidigt effektiviserar de verksamheten så att medarbetarna inte kan nyttja sin kunskap och i värsta fall blir sjukskrivna. Ansvaret vilar tungt på arbetsgivaren men inte sällan blir det upp till individen att både ta hand om sig själv och visa på systematiska arbetsmiljöproblem.

Det är mycket oroväckande att sjukskrivningarna ökar snabbast bland akademiker – speciellt för kvinnor inom vård, skola och omsorg. SRAT står bakom Sacos krav på mer förebyggande arbete, bättre förutsättningar för att förbättra arbetsmiljön, tidigare rehabilitering och flexiblare regler för bedömning av arbetsförmåga. Det är moralisk, ekonomisk och social galenskap att förspilla människors kunskap, glädje, arbetsförmåga och liv genom illa genomförda besparingar och effektivisering!

Vi i SRAT behöver tillsammans med våra kollegor i Saco kämpa för förebyggande arbetsmiljöarbete och balans mellan krav och resurser – något Saco poängterat i Välfärdskommissionen. Sacos röst kommer att bli ännu starkare i och med Lärarförbundets inträde i federationen. Som stolt ordförande för SRAT är jag dock övertygad om att vi – medlemmar, förtroendevalda och skyddsombud – är bäst lämpade att påkalla brister, se tidiga signaler på utmattning och att stödja varandra i arbetet. Bara vi ges rätt förutsättningar, verktyg och möjlighet att använda vår kunskap.

»­Inte sällan blir det upp till ­individen att visa på ­systematiska arbetsmiljö­ problem.«

Magnus Nordström Förbundsordförande SRAT

Just nu... ... funderar jag på hur vi bäst ska stödja varandra i SRAT för att ­skapa ­ge­men­sam trygghet och samtidigt främja den kunskap och det ­engagemang som finns i varje yrkes- och professionsutövare.

36 ESSENS NR 1/202 2

KOMMUN OCH REGION

AB17 har blivit AB20

LÖN

”Minimilön fungerar inte med svenska modellen” EU-kommissionen har tagit fram ett förslag om minimilön som innebär bindande krav för medlemsländerna att införa minimilöner.

FOTO: G E T T Y IMAG ES

FÖR SVERIGE skulle det innebära att

riksdagen beslutar om en nationellt gällande minimilön eller inför lagkrav på att kollektivavtal måste innehålla minimilöner. En gemensam minimilön för hela landet skulle förmodligen bli så låg att den inte skulle påverka SRAT:s medlemmar. Men kollektivavtalade minimilöner skulle definitivt göra det.

Det är ett ingrepp i parternas avtalsfrihet och strider mot den svenska modellen, men riskerar också att leda till lägre löner när arbetsgivare anpassar lönerna för alla ner mot minimilönen. EU-kommissionens förslag stöds av EU-par-

lamentet och av Europa­facket där Saco, TCO och LO är medlemmar.

De svenska facken har försökt övertyga Europafacket om att direktivet inte fungerar med den svenska lönemodellen. Det har lett till att LO ska sluta betala medlemsavgift till Europafacket.

Ministerrådet har beslutat anta en kompromiss till kommissionens förslag innebärande att Sverige kan behålla sin nuvarande lönesättningsmodell. Ministerrådet, kommissionen och parlamentet inledde förhandlingar i januari för att komma överens om ett direktiv. Men ministerrådet leds under våren av Frankrike som är positiva till minimilöner och angelägna om att hinna få fram ett direktiv inför det franska presidentvalet i april.

Resultatet riskerar att bli direkt dåligt för svenska arbetstagare. ● TEXT: SOPHIE SILVERRYD, FÖRBUNDSJURIST

Medlemmar i SRAT som arbetar i kommun och region har under 2021 inte omfattats av det senaste villkorsavtalet i sektorn, Allmänna Bestämmelser 20. Från den 1 januari 2022 förändrades det, då AkademikerAlliansen (där SRAT ingår) som en del i en större överenskommelse har accepterat avtalet.

Nyheter i AB20 i förhållande till AB17 handlar främst om sjukersättning, arbetstid, semester, sjukpenning och föräldraledighet.

Läs avtalet på: akademikeralliansen.se ●

YRKESDÖRREN

Hjälp utrikesfödda personer Antalet utrikesfödda personer i Sverige är i dag två miljoner, motsvarande 20 procent av befolkningen. Många saknar nätverk in på arbetsmarknaden. Samtidigt är vi flera miljoner etablerade svenskar som kan bidra med kunskap, kontakter och till det nätverk många saknar.

Registrera dig hos Yrkesdörren och möt en utrikesfödd arbetstagare. Under en timme kommer ni att prata om gemensamma erfarenheter, utmaningar och möjligheter.

Du behövs och är viktig.

Läs mer på SRAT:s webb: srat.se ● NR 1/202 2 ESSENS 37

S R A T

ditt fackförbund

FACKLIGT

Arbetar för bättre villkor inom trafik och järnväg Vad har föreningen ­Trafik och järnväg – TJ på ­agendan? Vi ställde några frågor till TJ:s ordförande Samer Sada, till vardags verksam på Transport­ styrelsen.

Vad vill ni att Essens läsare ska veta om TJ? – Att vi är en branschförening som i första hand vänder sig till tjänstemän inom spårbunden trafik; järnväg, tunnelbana och spårväg. Det kan vara järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare och företag som sysslar med underhåll av spår och fordon. Vi har bland annat medlemmar på SJ, Green Cargo, Infranord, Strukton, Arriva och MTR. Våra medlemmar finns även på myndigheter med ansvar för spårbunden trafik, exempelvis Trafikverket, Transportstyrelsen och Trafikförvaltningen i Stockholm.

Samer Sada Ordförande för Trafik och järnväg

Vilka övergripande frågor är viktiga för föreningen att driva framöver?

– TJ kan området inom trafik och järnväg och det vill vi använda för att påverka beslutsfattare så att det finns bättre långsiktiga förutsättningar för branschen, vilket gynnar våra medlemmar. TJ är ett fackförbund som har en god lokal närvaro. Det är en viktig garant för att tillvarata medlemmarnas intressen; anställningstrygghet,

På gång i förbundet 14 MARS Kurs: Förhandling och samverkan – hur gör man?

38 ESSENS NR 1/202 2

4–6 APRIL Facklig grundkurs för förtroendevalda inom regioner.

löner, arbetsmiljö och så långt det är möjligt konstruktiv dialog med arbetsgivaren.

Om vi går ner på detaljnivå, är det någon särskild fråga som ni kommer att fokusera på?

– Styrelsen har identifierat ett antal viktiga frågor som vi arbetar med: Medlemsrekrytering och konsolidering/sund förvaltning av föreningens tillgångar är två exempel. Men även strävan att vara en konstruktiv, och synlig del av SRAT som bidrar till att stärka SRAT:s varumärke och verksamhet är minst lika viktigt. TJ kommer även att titta närmare på aktuella frågor där vi kan vara med och påverka för att bidra till en sund utveckling och bättre villkor för våra medlemmar.

Andra viktiga områden är kompetensstyrning och att ytterligare stärka den starka gemensamma andan som präglar TJ:s ­tillhörighet. ● TEXT: MARIE NORELL

Läs hela kalendariet på srat.se 2–6 MAJ Utbildning i ledarskap och ­medarbetarskap.

AN N O N S

SRAT Karriär Medlemsförmånen för dig i utveckling Använd vår karriärservice när du ska: bygga relevant cv l skriva personliga brev – från ett tomt blad till skarp ansökan l spetsa din LinkedInprofil l vässa dig inför anställningsintervjun l

Allt är kostnadsfritt för dig som är medlem. SRAT har certifierade coacher med förståelse för, och kunskap om, den bransch du befinner dig i.

Läs mer på srat.se/karriar. Boka en tid hos våra karriärcoacher Evalinn Wilke, Hanna Adlerteg-Melinder och Amanda Backlund för samtal om din utveckling på jobbet och i karriären – karriar@srat.se

Posttidning B SRAT/ESSENS Box 1419 SE-111 84 Stockholm

L

Har vi rätt uppgifter om dig?

För att vi ska kunna skicka riktad information till dig som är medlem behöver vi ha aktuella uppgifter om dig.

Det gäller både kontaktuppgifter och vilken arbetsgivare du har om du arbetar.

Logga in med BankID på Min sida och kontrollera vilka uppgifter vi har i vårt medlemsregister och ändra om de är inaktuella.

t t a g si r a n ! ö l m t e e l d D e m vara

På Min sida kan du även se vilka som är dina fackliga företrädare och dina fakturor avseende medlemsavgift.

srat.se/min-sida

srat.se | 08-442 44 60 | kansli@srat.se