Essens 3-2020 by srat

SRAT/ESSENS Box 1419 SE-111 84 Stockholm

t savgif edlem m d a Lreducer en r exam u har t efte e r å PS! D första

När du är klar med dina studier

ESSENS KÄRNAN I DITT YRKESLIV NR 3/2020

TIPS FÖR VISSELBLÅSARE

Ta vara på dina medlemsförmåner

Karriärcoachning l Råd om vad ska du tänka på - när du söker jobb - när du fått nytt jobb l Sveriges bästa lönestatistik l Lönerådgivning l Teckna ex. samboavtal utan kostnad l

srat.se/formaner

I medlemskapet ingår också ... l Kostnadsfri liv-, olycksfall, sjukkapitaloch diagnosförsäkring (tre månader) l SRAT Hälsoskydd (sjukförsäkring) och SRAT Inkomstförsäkring l Föreningskontakter och nätverkande med andra yrkesverksamma l Rådgivning om din anställning

Det lönar sig att vara medlem!

srat.se | 08-442 44 60 | kansli@srat.se

AKTUELLT

Tuff start för nyutexade Andreas Kumpumäki servar Sjöfartsverkets helikoptrar.

Efter olyckan

SPANING

Pandemin förändrar arbetslivet MÖTET

”Det här är en unik arbetsplats”

TEMA

Andreas Kumpumäki skadade benet svårt i en mc-olycka 2019. Nu jobbar han heltid igen som flygtekniker. SID 26

E fa förm n m ck e fö ån dle rb fr m un ån sd di SR tt AT

Posttidning B

AN N O N S ER

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad. Oavsett vilket kan du som medlem i SRAT låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,90* procent. Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan * Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,90 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 210 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,90 %, blir den effektiva räntan 5,01 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 953 kronor och din månadskostnad blir 1 883 kronor. Årsränta per 2020-03-02.

ESSENS_SRAT_SEB_nr 3-20_163x109.indd 1

2020-08-26 09:20

Dina medlemsförmåner

Du som är medlem i SRAT/medlemsföreningarna har en mängd medlemsförmåner, förutom arbetsrättslig rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och professionsutveckling. Här nedan ser du några av de förmåner som ingår i medlemsavgiften. Fler förmåner till förmånliga priser hittar du på srat.se/formaner Försäkringar

SRAT och Folksam gillar dig så mycket att vi tillsammans har tagit fram riktigt bra försäkringar om du skulle bli sjuk eller skada dig. Via medlemskapet kan du köpa en förmånlig sjuk- och olycksfallsförsäkring till ett bra pris. Vill du ha extra trygghet till dina nära och kära kan du också köpa en livförsäkring. Upptäck mer eller köp på folksam.se/srat eller ring 0771-950 950. Välkommen!

● SRAT Hälsoskydd (sjukförsäkring) ● SRAT Inkomstförsäkring ● Liv- , olycksfallsförsäkring samt sjukkapital – ingår i

tre månader

● Loss of License – för ﬂygtekniker ● Sjukkapital – för studenter

under studietiden

SRAT Karriär & lön

● CV-granskning, sök-jobb-tips ● Karriärcoachning ● Saco LöneSök

– Sveriges bästa lönestatistik!

Övrigt

● Medlemslån, bolån & banktjänster ● Juridisk rådgivning (privat), upprättande av

kostnadsfria avtal ● Medlemstidningen Essens ● Professionstidning, medlemsblad

Det lönar sig att vara medlem! Förmånsannons-Essens-163x109 - förmaner i medlemsavgiften.indd 1

2020-02-10 09:16:08

NR 3/2020 ES SENS 39

S T A R T

HÖR AV DIG!

ESSENS En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.

KONTAKT SRAT Telefon, växel 08-442 44 60 Webbplats www.srat.se Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm

REDAKTION Ansvarig utgivare Anders Berndt Chefredaktör Johanna Kvarnsell, A4 johanna@a4.se Art director Sandra Johnson, A4 Produktion A4 Text & form, www.a4.se Reportrar Annika Persson, Jennie Aquilonius, Karin Persson Fotografer och illustratörer Sören Håkanlind, Emelie Asplund, Team Hawaii Omslagsbild Sören Håkanlind Korrektur Monika Lann

TRYCK Tryckeri Linderoths tryckeri, Vingåker

Vägen tillbaka VARJE ÅR BLIR runt en halv miljon vuxna svenskar sjukskrivna från jobbet. En del av dem kommer aldrig tillbaka. Många andra blir borta från yrkeslivet länge. Men de allra flesta återgår i arbete. Hur snabbt, hur lätt och med hur stor risk för återfall i sjukskrivning varierar dock mycket. Till det finns det flera orsaker. Men den som har en smidig väg tillbaka från sjukskrivningen jobbar ofta på en arbetsplats där man visar att man vill ha medarbetaren tillbaka, låter återgången ta tid, kommunicerar tydligt och har chefer som vet hur de ska stötta. Det berättar Christian Ståhl, professor i sociologi i vår artikel om hur man kommer tillbaka till jobbet efter en sjukskrivning. I det här numret får du också möta flygteknikern Andreas Kumpumäki och barnmorskan Sofia Backelin. Med helt olika diagnoser har de en sak gemensamt, en lyhörd arbetsplats som tillät dem att gå tillbaka till arbetet i rätt takt och med mycket stöd. Det stödet borde alla få.

» Det stödet borde alla få. «

Upplaga 21 200 ex Annonsbokning Kontakta Marie Norell, marie.norell@srat.se ISSN 2003-1548

Johanna Kvarnsell Chefredaktör

Tidningen är momsbefriad

Missa inte ... ... läsarnas tips om hemmajobb. (s. 21)

... Adam Svanells krönika om att bli utbränd. (s. 33)

FOTO: SÖREN HÅKANLIND

I N N E H Å L L

3/2020 3 START 5 AKTUELLT 8 AKTUELLT Svårt för nyut exade i pandemitider. 11 F&S Färsk forskning om kiropraktorer. 12 MÖTET Jennie Stubbe sätter hörseln främst. 18 SPANING Så förändras arbetslivet efter krisen. 21 PANEL 22 TEMA Rätt stöd viktigt för att hitta tillbaka efter sjukskriv ningen. 32 LISTAN Så larmar du om missförhållanden. 33 KRÖNIKA 34 EXPERTERNA 36 SRAT

4 ES SENS NR 3/2020

Andreas Kumpumäkis ben skadades svårt i en mc-olycka. Nu är han tillbaka på jobbet som flygtekniker.

A K T U E L L T

ARBETSRÄTT

Slutspurt för las-förhandlingar Nu drar förhandlingarna om en förändrad arbetsrätt igång igen. Parterna står långt ifrån varandra i många frågor, men tiden är knapp. ÄVEN OM parterna än så länge är oense om många frågor, är de överens om en sak: Det är mycket som står på spel. Många hävdar till och med att hela den svenska modellen är hotad, den modell där arbetsmarknadens parter kommer överens om vilka regler som ska gälla på arbetsmarknaden och inte politikerna. – Det är en oerhört stor och viktig fråga. Det kommer att bli tuffa förhandlingar, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer och

en av två förhandlare för PTK. PTK företräder flera förbund, bland annat SRAT:s medlemmar som är anställda i privat sektor. I slutet av augusti träffades PTK, LO och Svenskt Näringsliv för första gången sedan las-förhandlingarna pausades i slutet på förra året inför att avtalsrörelsen skulle dra i gång. Och det är ett tajt schema. Senast i slutet av september måste de ha nått en överenskommelse. Om parterna inte lyckas är regeringen och samarbetspartierna (C och L) överens om att de efterfrågade förändringarna ska ske genom lagstiftning. Till grund för det finns las-utredningen som presenterades i våras och som har kritiserats från fackligt håll för att vara arbetsgivartillvänd. ● TEXT: ANNIKA CLEMENS

SOCIALFÖRSÄKRING

FOTO PÅ SIDA: GETTY IMAGES

Ersättning till riskgrupper på plats Har du behövt avstå från arbete för att du tillhör en riskgrupp för covid-19? I så fall är det hög tid att söka ersättning hos Försäkringskassan. Möjligheten gäller för personer som har en anställning, är behovsanställda eller är egenföretagare och som inte kan jobba hemifrån eller anpassa sin arbetssituation så att smittspridning kan undvikas. Ersättningen betalas ut med ett schablonbelopp

på max 804 kronor om dagen före skatt och kan sökas retroaktivt för tid från 1 juli och fram till 30 september. ●

FORSKNING

Arbetsgivare diskriminerar transpersoner Transpersoner uppger ofta att de utsätts för diskriminering i arbetslivet, något som också visat sig stämma i ny forskning från Linköpings universitet. I studien skickade forskarna skriftliga, fiktiva ansökningar till jobb som fanns i arbetsförmedlingens platsbank, och angav där att den sökande någon gång i livet bytt namn. Resultatet visar att det var 18 procent mer sannolikt att en person som inte gjort ett namnbyte som överskred könsgränserna fick ett positivt svar på sin ansökan, jämfört med en person som bytt från exempelvis Olle till Anna. De största skillnaderna fanns i mansdominerade yrken. Där fick cismän, det vill säga män som identifierar sig med det kön de tilldelats vid födseln, nästan dubbelt så många positiva svar som transkvinnor. ●

90%

Av alla verkställande direktörer och styrelseordförande i svenska börsbolag är män. ● K ÄLL A: SC B

NR 3/2020 ES SENS 5

A K T U E L L T

Nya tag för avtalsrörelsen Nu drar avtalsförhandlingarna igång igen. Men processen präglas av stor osäkerhet. I VÅRAS PAUSADES avtalsrörelsen när den precis kommit igång. Anledningen var dels den svår förutsägbara ekonomiska situationen som coronapandemin gav upphov till, dels de praktiska problem som följde av myndigheternas restriktioner. Det skulle till exempel vara näst intill omöjligt att strejka för många yrkesgrupper under en pandemi. Nu ska förhandlingarna återupptas. Runt 500 kollektivavtal ska omförhandlas i år och närmare tre 6 ES SENS NR 3/2020

miljoner anställda ska få uppdaterade löner och villkor. Inom SRAT berörs bland andra de som arbetar inom spårtrafiken, optikbranschen och på gym av höstens avtalsrörelse. Deras kollektivavtal gick egentligen ut under våren och sommaren men har förlängts för att hinna komma överens om nya avtal under hösten. Många av de kollektivavtal som SRAT har tecknat löper tillsvidare, men förbundet för ändå diskussioner och lämnar in yrkanden i samband med avtalsrörelsen. Så är fallet till exempel när det gäller anställda i kommuner och regioner där SRAT är en del av förhandlingsorganisationen Akademikerallian-

sen samt för anställda i staten där SRAT är en del av förhandlingsorganisationen SACO-S. – I de samtalen ligger vårt fokus på att skapa förutsättningar för ett längre och mer hållbart arbetsliv, säger Mats Eriksson, förhandlingschef på SRAT. Det kommer bli en annorlunda avtalsrörelse. När förhandlingarna drar igång igen är läget ett helt annat än när de pausades i våras. – Den stora förändringen är ju att vi har en konjunktur som vi vet väldigt lite om. Det som gällde i våras är förmodligen väldigt förändrat nu. Det är stora frågetecken som kommer att prägla avtalsrörelsen. TEXT: JOHANNA KVARNSELL

FORSKNING

ARBETSMILJÖ

Familjebildning dåligt för kvinnors karriär

Tusentals arbetsskadade av corona

Kvinnor som fått sitt första barn har mer sällan nyckelpositioner på sina arbeten än män i samma livssituation. Det visar en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Nästan 5000 personer har anmält att de har smittats av coronaviruset på jobbet och tagit skada. Det visar statistisk som Arbetsmiljöverket sammanställt och som Sveriges radio tagit del av. Åtta av tio som anmält covid-19 som arbetssjukdom är kvinnor och nästa alla arbetar inom vården. De vanligaste yrkena är undersköterskor, sjukvårdsbiträden, hemvårdare och personliga assistenter. ●

NYCKELPERSONER PÅ EN arbetsplats har en kompetens som inte många andra har. Om de är oväntat frånvarande från arbetet, till exempel på grund av vård av sjuka barn, kan det vara svårt för kollegor att täcka upp och utföra den frånvarande kollegans arbetsuppgifter. Kvinnors sannolikhet att jobba i en nyckelposition minskar kraftigt efter det första barnets födelse, medan män är relativt opåverkade. – Förutom att peka på vikten av

ett jämställt familjeliv där föräldrarna delar på ansvaret för barnen visar vår forskning att om fler arbetsplatser organiserades på ett sätt som minskade sårbarheten för oväntad frånvaro från arbetet skulle detta kunna innebära en jämnare inverkan av familjebildning på kvinnors och mäns inkomstutveckling, säger Lena Hensvik, en av rapportförfattarna. I rapporten studeras drygt 50 0 000 par som fick sitt första barn tillsammans under åren 1999–2007. TEXT: JOHANNA KVARNSELL

FORSKNING

FOTO PÅ U PPS L AG: G E T T Y IMAG ES

Behovsanställning skapar stress och osäkerhet Behovsanställda har svårt att planera sina liv och upplever ofta ekonomisk stress. Det visar en ny avhandling i sociologi från Göteborgs universitet. Johan Alfonsson har undersökt vad som kan förklara att allt fler unga arbetar som behovs- och timanställda och hur anställningen påverkar deras liv. Hans resultat visar att utvecklingen möjliggjorts av två anledningar. – Dels har lagen om anställningsskydd successivt försvagats. Dels har arbetslösheten ökat dramatiskt och trycket på de arbetslösa att söka fler jobb har

ökat utbudet av arbetskraft som accepterar dessa villkor, förklarar Johan Alfonsson i ett pressmeddelande. I avhandlingen identifieras tre olika typer av behovsanställningar: nomadanställd, stående inhoppare och informellt vikariat. De rör sig från den mest otrygga till en mindre osäker variant. – De som sällan vet när eller var de ska arbeta är de som upplever högst ekonomisk stress och osäkerhet. På grund av den ekonomiska otryggheten måste de planera tiden då de inte arbetar som om de kan få arbete. ● TEXT:JOHANNA KVARNSELL NR 3/2020 ES SENS 7

A K T U E L L T

Corona har skapat fler hinder på vägen för den som precis ska ta första steget ut i arbetslivet.

8 ES SENS NR 3/2020

Tuff start för nyutexade Våren 2020 var ingen drömstart för någon nyutexaminerad student. Först blev det inget firande. Sen blev det kanske inget jobb. Men håll ut! Flera bedömare ser en ljusnande framtid. TEXT: ANNIKA PERSSON ILLUSTRATION: GETT Y IMAGES

ATT AVSLUTA SIN utbildning och ge sig ut i arbetslivet är ingen lek. För dem som ut examinerades våren 2020, coronavåren, var osäkerheten ännu större. Många företag korttidspermitterade sin personal. Andra varslade om uppsägning. Betty Ehrlin är nyut examinerad audionom och skrev på sitt anställningskontrakt tidigt i våras, precis innan pandemin bröt ut. – Jag skulle ha börjat den 15 juni men fick börja den 17 augusti i stället, så starten blev förskjuten cirka tre månader. Hon har ansökt om a-kassa, men inte hunnit få besked än. Men hon har också kunnat jobba extra hos en tidigare arbetsgivare.

– Det är fler inskrivna arbetslösa om man jämför med förra året. Och om fler är arbetslösa inom yrket blir det större konkurrens om de jobb som finns, vilket innebär en svårare situation för nyexaminerade. Enligt Arbetsförmedlingens siffror var dubbelt så många audionomer arbetslösa i juli i år som i juli förra året. Trettiosex i år mot arton i fjol. Också dubbelt så många tandhygienister var arbetslösa: 126 nu mot 59 för ett år sedan. När det gäller tandhygienisterna har fler än vanligt sökt påbyggnadsutbildningen inför hösten 2020. Barnmorskorna verkar något mindre drabbade. Där var 44 arbetslösa i år mot 37 förra året. Men så är det också svårt att skjuta upp sitt barnafödande av rädsla för smitta.

»Det är fler inskrivna arbetslösa om man jämför med förra året.«

ÄNNU FINNS DET ingen officiell statistik för hur det har gått för de nyutexaminerade studenter som fick covid-19 i avgångspresent. Men arbetslösheten i flera av SRAT:s yrken ser ut att vara lite högre än vanligt, säger Sandra Offesson på Arbetsförmedlingens analysavdelning.

LOGOPEDEN MIA NILÖ fick sin legitimation i

juli och söker nu jobb. – Jag tycker det känns lite trögt. Bland dem som gick ut förra året fick många jobb redan under sista terminen. NR 3/2020 ES SENS 9

A K T U E L L T

procent, eller drygt 55 000 personer har höstens högskoleutbildningar ökat med jämfört med förra året, enligt UHÄ, Universitets- och högskoleämbetet. Regeringen har gett Universitetskanslerämbetet i uppdrag att följa upp konsekvenserna för högskolorna under coronapandemin.

Hon har en bakgrund som sångerska och har delvis utbildat sig till logoped för att få ett tryggare yrkesliv som går att förena med att ha familj. – Skulle jag inte ha fått jobb till årsskiftet ser jag två möjligheter. Antingen att starta eget och kombinera logopedin med sånt jag gjort tidigare. Eller också att bygga på med ytterligare studier som stärker mina chanser som logoped, för det är det jag vill jobba med. HUR SVÅRT DET är att få jobb beror dels på vilken grupp man tillhör, dels på var man bor i landet, konstaterar SRAT:s studenthandläggare Amanda Backlund. Först i höst kan fackförbundet få en bättre överblick över hur det ser ut för studentmedlemmarna genom att titta på hur många av dem som fortsätter sitt medlemskap som yrkesverksamma. – Generellt ser vi att studentmedlemmarna väljer att fortsätta sitt medlemskap som yrkesverksamma i högre grad än tidigare. Men siffrorna för 2020 är inte klara, säger Amanda Backlund. Logopederna tror hon är en grupp som kan få det svårare eftersom man på flera håll drar ner på elevhälsan – och det finns inget lagkrav på skolorna att ha logoped. Fackförbundet har också sett att audionomerna haft mycket kort-

»Det kommer att finnas ett uppdämt behov av våra yrkesgruppers kunskaper.«

INSKRIVNA ARBETSLÖSA PER YRKE I JULI 2020

(juli 2019 i parentes)

● Optiker: 52 (33) ● Barnmorska: 44 (37) ● Logoped: 43 (31)

● Audionom: 36 (18) ● Tandhygienister: 126 (59) K ÄLL A: ARB E TS FÖ RM ED LIN G EN

10 ES SENS NR 3/2020

tidspermitteringar sedan pandemin bröt ut. För tandhygienisterna ser de att flera regioner är i behov av rekrytering. Vad ska man göra om man inte får jobb? – Man måste kanske vara lite mer flexibel, säger Amanda Backlund. Det kan gälla bostadsorter och arbetsområden men också anställningsformer. Man får kanske ta en deltid eller visstid så länge för att sedan söka sig vidare. Vi rekommenderar också att man är öppen för studier, till exempel mot en mer avancerad nivå – som från kandidat- till magisterexamen. Eller breddar sig genom specialkurser. SRAT kan hjälpa till med att granska och stärka de sökandes cv:n och personliga brev. Man kan också få intervju coachning. – Det kommer att finnas ett uppdämt behov av våra yrkesgruppers kunskaper. Det är vi ganska säkra på. Har man problem med synen eller tänderna och har skjutit upp att söka hjälp under pandemin, så finns det behovet kvar. Så vi tror det blir mer fart framöver. SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRER (SFS)

har varnat för att de nyutexaminerade studenterna inte har tillgång till trygghetssystem som a-kassan. De vill att man tar fram former för en arbetslöshetsersättning för nyutexaminerade högskolestudenter. Helst vill de återinföra det studerandevillkor i a-kassan som togs bort 2006 och som gjorde att man kunde få ersättning från a-kassan mellan examen och första jobbet. Så långt har regeringen inte gått, men kraven på hur länge man måste ha arbetat för att ha rätt till ersättning har tillfälligt sänkts. ●

F & S Frågor eller vill delta? Mej la: iben.axen@ki .se

Kiropraktorer sårbara under krisen Iben Axén, vad är det ni ska studera? – Hur pandemin har påverkat kiropraktorers och naprapaters hälsa, ekonomi och arbetsmiljö. De flesta är småföretagare, ofta enmansföretag, som jobbar utanför den etablerade hälso- och sjukvården. De blir sårbara när patientunderlaget minskar. Många patienter i riskgrupper har till exempel inte fått komma på behandling och alla som har känt sig sjuka ska hålla sig hemma. Det vi har hört är att man upplever en nedgång i verksamheterna. Det kan såklart leda till att man måste stänga igen. Hur påverkas arbetsmiljön? – Kiropraktorer och naprapater är nära sina patienter och kan inte hålla 1,5 meters avstånd. Dessutom äger de inte och är inte vana vid den skyddsutrustning som har behövts. De flesta har vanliga hygienrutiner, som att tvätta händerna mellan varje patient och att sprita av utrustningen. Nu har man investerat i handskar, munskydd och visir, framför allt om man möter riskgrupper. I början sa man att riskgrupperna inte skulle få behandling, men en del äldre har till exempel sagt att ”Mitt

Iben Axén Docent, Karolinska institutet

problem är så besvärligt, jag måste få behandling”. Ni ska också titta på psykisk hälsa? – Ja, vi ska undersöka till exempel oro och depression. Jag tror att det har varit en stor oro i hela processen kring Folkhälsomyndighetens rekommendationer. De har ändrats allt eftersom och du har behövt hålla dig uppdaterad och försöka värdera vad en viss rekommendation betyder för din verksamhet. Det har också varit den här stora diskussionen om munskydd. Samtidigt har vi sett hur Norge och Danmark har stängt alla kliniker. Om du är tvungen att gå till jobbet för att få inkomst kan allt det här skapa mycket osäker-

het, och oro för ekonomi kanske har gått före omsorg om den egna hälsan. Patienterna är också oroliga. De ringer och säger ”Jag skulle verkligen behöva komma, men törs jag det?” Det är svårt att svara på. Hur ska ni gå tillväga? – Vi ska skicka ut enkäter med frågor om till exempel vilka åtgärder deltagarna vidtagit, om de blivit smittade och om någon har fått slå igen. Vi planerar att göra uppföljningar efter tre, sex och tolv månader för att få med både akuta effekter och långtidspåverkan. Det finns ungefär 700 kiropraktorer och 1 200 naprapater i Sverige och vi vill få med så många som möjligt. Vad hoppas du att studien ska leda till? – Att vi ska stå bättre rustade om en liknande kris sker igen. Det är första gången det här händer och vi vet ingenting om konsekvenserna. Förhoppningsvis får vi veta mer om hur man kan jobba framöver för att minska påverkan på den enskilde terapeutens situation. Resultaten kan också vara överförbara till andra småföretagare som haft svårigheter under pandemin. ●

TEXT: JENNIE AQUILONIUS

Forskarna Iben Axén och Eva Skillgate har fått 3,7 miljoner kronor från Afa försäkring för att studera hur kiropraktorer och naprapater påverkas av covid-19.

NR 3/2020 ES SENS 11

M Ö T E T

Teknik, medicin och en stor dos psykologi. Audionomen Jennie Stubbe har många redskap i sin verktygslåda. TEXT: ANNIKA PERSSON FOTO: EMELIE ASPLUND

Ljudkänslig

YRKE: AUDIONOM

12 ES SENS NR 3/2020

De flesta som kommer till Jennie Stubbe Ă¤r barn, Ă¤ldre och tinnituspatienter.

NR 3/2020 ES SENS 13

M Ö T E T

tanför Angereds närsjukhus står en blond kvinna med illgul väst och skickar besökare dit de ska. – Har du bokat tid? Okej. Och du har inga förkylningssymptom? Hosta? Feber? Framför oss släpper hon in en sjuårig pojke med en kvinna i sällskap. Han får själv manövrera den lilla manicken som håller linan sträckt framför ingången och lyckas stolt släppa in sig själv. Här liksom på landets andra vårdinrättningar försöker man hålla coronan borta. Vi ska träffa audionomen Jennie Stubbe som jobbar på öron-, näs- och hals-kliniken här sedan tre år. Det var då, 2017, som verksamheten med hörseldiagnostik startade och Jennie Stubbe var med från början. Huset byggdes 2015. Politikerna hade bestämt att här behövdes ett nytt sjukhus. De som bor i de norra förorterna hade för långt till vården – både fysiskt och mentalt. Medellivslängden är nio år kortare i Angered än i vissa andra delar av Göteborg. – Hej! Kom in! Det är jag som är Jennie! Ett glatt ansikte möter oss i entrén till

JENNIE STUBBE ● Ålder: 40. ● Bor: i Kungälv. ● Familj: Sambo och två barn

(18 och 10 år). ● Utbildning: Treårig audionomutbildning vid Göteborgs universitet. ● Gör: Audionom på Angereds närsjukhus i Göteborg. Jobbet har tre delar. Sextio

14 ES SENS NR 3/2020

procent är klinisk mottagning där hon gör hörselutredningar. Tjugo procent är hon sektionsledare för öron näsa hals-kliniken. Och tjugo procent arbetar hon som forskningsaudionom i ett projekt kring nyanlända invandrares hörsel. ● På fritiden: Umgås med familj och vänner. Och tränar.

öron-, näs- och hals-kliniken två trappor upp. Jennie Stubbe är klädd i blå klänning och bär det brunsvarta håret uppsatt i hästsvans. Hon visar oss in i korridoren där hon och hennes kolleger jobbar. – Tidigare har jag hört till hörselverksamheten i regionen. Då åker man ut till de olika klinikerna och jobbar, men kommer inte riktigt in i verksamheten. Här jobbar vi i team, nära ihop med läkare, sköterskor och annan vårdpersonal, säger hon. ATT VARA EN I gruppen är en stor vinst, tycker Jennie Stubbe. Hon har sin egen mottagning men kan också samboka besök med andra. Men att som audionom ha en fast placering är inte så vanligt. – Det här är en unik arbetsplats på många sätt. Många tänker nytt. De har sökt sig hit för att de vill utvecklas och göra annorlunda. I Jennies rum ser den ena halvan ut som ett vanligt mottagningsrum med skrivbord och besöksstolar – och det obligatoriska handfatet. Den andra halvan liknar mer ett kassaskåp. Består av en ljudisolerad box på ungefär två meter åt varje håll. Därinne får patienterna sitta när de gör hörseltester. Där finns lådor med klossar för barnen och pennliknande svarsknappar som vuxna får trycka på när de hör ljud i lurarna. Jennie Stubbe har en lite ovanlig roll i och med att hon är inte bara är fast audionom på öron-, näs- och halsmottagningen utan också tillförordnad sektionsledare. Som sådan är hon en länk mellan avdelningschefen och de andra, håller morgonmöten eller ser till att det finns personal.

Audionomen Jennie Stubbe testar patienternas hörsel i sitt arbetsrum. Patienten får reagera på ljuden i lurarna inifrån en ljudisolerad kub.

NR 3/2020 ES SENS 15

M Ö T E T

– Det är inte så vanligt med audionomer i den rollen. Men det här yrket har spännande möjligheter för den som vågar lite. NÄR JENNIE SKULLE välja yrkesväg var hon

säker på att hon ville jobba i vården. Hon tyckte om att ta hand om människor och var intresserad av människokroppen och dess sjukdomar. Men audionom visste hon knappt vad det var. Hon gick på en introduktionsdag på Göteborgs universitet där de berättade om alla sina utbildningar och efter den visste hon vad hon ville. – Det lät så kul att vara audionom. Att det är tvärvetenskapligt. Liksom en blandning av audiologi, teknik, medicin och psykologi. Och att man får jobba självständigt. Nu har hon insett att hon också har bra arbetstider om man jämför med annan vårdpersonal. Hon jobbar måndag till fredag. Inga kvällar och helger. Patienterna som kommer till henne har

oftast blivit remitterade från skolor eller vårdcentraler. En del har remitterat sig själva. Först av allt sätter sig Jennie Stubbe och pratar med dem om hur de upplever sin hörsel, om de till exempel känt yrsel, upplever ljudkänslighet eller har hörselproblem i släkten. – Man får höra ganska mycket. Här på kliniken gör jag mest diagnostik, så då blir det kanske inte så djupa samtal. Men när man jobbar med rehabilitering kan det bli mycket prat och en del som stannar kvar. Jag var oftare mentalt trött när jag jobbade med det.

»Det här yrket har spännande möjligheter för den som vågar lite.«

Trumhinnans rörlighet testas med en liten luftpuff genom hörselgången. Jennie förklarar hur det ska gå till.

16 ES SENS NR 3/2020

MEN JENNIE STUBBE deltar

också som forskningsaudionom i ett projekt där man kartlägger hörselnedsättningar och kronisk öroninflammation hos nyanlända invandrare – ett samarbete mellan Sahlgrenska sjukhuset och Göteborgs universitet där målet är att tidigt kunna identifiera dem som behöver hörselförbättrande insatser och på så sätt underlätta både språkinlärning och integration. En dag i veckan besöker hon därför nyanlända på en skola där de har SFI, svenska för invandrare. Där gör hon hörselscreening som sedan följs upp på sjukhuset om det finns problem. I projektet har de redan sett att en fjärdedel av de studerande har någon form av hörselproblem. Och i den rollen får Jennie Stubbe fortfarande höra tunga berättelser. – En del av dem jag träffar har varit med om hårresande saker innan de kom hit, säger Jennie. Det kan vara svårt att hantera, särskilt som jag bara har tjugo minuter med var och en, så det händer att jag måste avbryta. Då får jag se till att de får kontakt med till exempel en kurator. Samtidigt tycker Jennie att det är nyttigt

EN VANLIG ARBETSDAG 7. 50 Morgonmöte med gruppen. 8.00 Första patienten. Sen kommer en till två patienter i timmen fram till lunch. 9.45-10.00 Kafferast med alla mottagningarna. Öron/näsa/ hals delar våning med gynekologmottagningen, kirurgen och ortopeden, och några administrativa avdelningar. 12.00 Lunch, oftast med kollegerna. 13.00 Mottagningen fortsätter. 15.30 Administrativ uppsamling. Dagens journalföring gås igenom och så görs förberedelser för nästa dag. 16.15 Slut för dagen.

På avdelningen jobbar man i lag. Undersköterskan Hannele Siitonen assisterar på läkarmottagningen och sköter sömnregistrering hos patienter som snarkar.

att få andra perspektiv på livet än sina egna vardagliga. PÅ SJUKHUSET ÄR de vanligaste patienterna dels barn som kommer på remiss från skolan. Alla barn screenas i årskurs ett och då kommer en del hit. I många fall är det inga problem, utan testresultaten kan bero på sådant som att man saknat tolk eller att barnet haft öronvax. Dels är det äldre som fått försämrad hörsel med åren, även om de inte är så många här som på andra kliniker. Folk blir inte lika gamla i utsatta förorter. Sen är det tinnituspatienter eller sådana som är sambokade med läkarna och kan ha olika hörselrelaterade besvär. – Det som är kul här är att det händer olika saker. Och att jag fick vara med och starta upp hörseldelen här på sjukhuset. Mest stolt är jag över att jag lyckades få till ordentligt med

tid för patienterna. När jag började här fanns det ju bara en dator och en mätbur, så mina erfarenheter fick ligga till grund för planeringen i stor utsträckning. Och tidsramen kan skilja sig åt beroende på var man arbetar. Men för mig är det viktigt att kunna göra ett noggrant jobb, kanske ta om instruktionerna om något blir fel, mäta om – och inte minst informera om resultaten och att dokumentera dem. På en del håll är det läkaren som både informerar och dokumenterar. Hur ska en bra audionom vara? –Om jag svarar utifrån min specialitet, som är diagnostik, så handlar det om att vara öppen, ta sig tid och verkligen lyssna på patienterna. Att man är noggrann och intresserad. Ofta får man tänka lite utanför remissen. Tänka själv. Hör du själv bra? – Jadå! ● NR 3/2020 ES SENS 17

S P A N I N G

Efter corona När smittspridningen minskar börjar vi återvända till kontoren. Men det arbetsliv som vi är vana vid kanske aldrig kommer tillbaka.

TEXT: KARIN PERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII

Jan Löwstedt

åren och sommaren 2020: Inom många yrkesgrupper är det omöjligt att hålla de rekommenderade två meternas avstånd till andra människor. Men för dem som kan, däribland många akademiker, ökar distansarbetet med 400 procent. Många som jobbar hemifrån upptäcker också att de både trivs med det och blir mer effektiva, enligt en undersökning från Tele 2 och Kantar Sifo. Fokus ligger nu på kärnverksamheten och antalet överflödiga möten sjunker drastiskt. Men hur ska vi jobba sedan, när pandemin släppt greppet om oss? Kommer vi att titta tillbaka på 2020 och se att det var just där och då som utvecklingen av arbetslivet för akademiker tog ett rejält kliv framåt? EN FÖRÄNDRING SOM kommer att bestå är

det ökade distansarbetet, som från och med nu blir legitimt för många fler, även i yrkesgrupper där det tidigare inte alls varit vanligt. Trots att vi vetat länge att de praktiska förut18 ES SENS NR 3/2020

sättningarna finns har det inte blivit någon massrörelse – förrän nu. Nu vet vi av erfarenhet att det verkligen fungerar för många. – Det som förut var något man förhandlade sig till att få göra någon dag i veckan kommer nu att bli mer självklart, säger Jan Löwstedt, professor och organisationsforskare vid Stockholms universitets företagsekonomiska institution, som just nu arbetar med en översikt av hur arbetslivet förändrats de senaste 30–40 åren. Det ökade distansarbetet kommer förmodligen i sin tur innebära att rationaliseringen av kontorsutrymmen, som redan pågår på

avrapportera. Men arbete handlar ju också om att ha en process där det man gör blir bättre med tiden. När vi inte har möten i onödan eller ödslar tid på småprat vid kaffemaskinen vinner vi kortsiktig effektivitet. Men det bör vägas mot långsiktig utveckling och förbättring, anser Jan Löwstedt. – De där spontana, intuitiva förändringarna som enkelt kan uppstå när man ses, de blir kanske aldrig förverkligade om man inte ses. många håll, får ytterligare en skjuts, tror Jan Löwstedt. Dessutom kommer förändringen av arbetsvardagen att ställa nya krav på arbetsgivarens förmåga att leda och organisera arbetet. De senaste decennierna har vi blivit allt mindre intresserade av att veta om, eller styra över, hur människors arbete utförs, så länge det blir gjort i tid, menar han. – Det finns stora fördelar, tycker många, med att få lägga upp och genomföra sitt arbete på det sätt de själva vill. Men å andra sidan är det inte alla gånger så bra, vare sig för dem själva eller för organisationen. Ledningen ställer krav på att vi ska leverera och

MEDAN KONTORSANSTÄLLDA fysiskt distanserat sig från viruset, har många i offentlig sektor tvärtom befunnit sig mitt i pandemin, i yrken där hemarbete inte varit ett alternativ. För att ta reda på hur deras arbetsliv påverkas har forskare vid Uppsala och Göteborgs universitet samlat in vittnesmål från personal i offentlig sektor. Såväl vårdpersonal i frontlinjen som socialarbetare och personer som arbetar med HR och administration har delat med sig av sin arbetsvardag via intervjuer och dagböcker. Det första som blir tydligt i vittnesmålen är förstås den akuta förändring av arbetsdagen NR 3/2020 ES SENS 19

S P A N I N G

Josef Pallas

Helena Jahncke

och rutinerna som pandemin inneburit, berättar Josef Pallas, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet. Men han ser också en genomgående tendens till att kärnverksamheten får ta större plats än tidigare, medan sådant som HR-arbete, administration och kommunikation hamnar i bakgrunden. – Många har också kommit ifrån sin ledning. Man faller tillbaka på sin profession och vet vad man ska göra som socialarbetare, handläggare, lärare eller sjuksköterska, oavsett om det finns någon som bestämmer eller inte. Personligen hoppas Josef Pallas på att det här i förlängningen kan bidra till en knuff bort från new public management-styrningens höga krav på utvärdering, dokumentation och mätande av prestation. – Om man inom en verksamhet nu kan visa att den fungerar, utan att ha någon att hålla i handen, så tror jag att det kan motverka den externa styrningen även framåt.

FÖR ATT FÖLJA UPP hur covid-19 påverkar arbetsmiljö, hälsa och ledarskap inom ett stort antal områden och branscher har AFA Försäkring utlyst forskningsmedel. Några projekt har redan kommit igång. – Vi vill dra lärdomar av den här tiden för att förhoppningsvis stå bättre rustade inför olika typer av kommande kriser, säger Helena Jahncke som är FoU-chef på AFA försäkring. Pandemin har bland annat gjort det tydligare än någonsin hur viktigt det är med ett systematiskt arbetsmiljöarbete, menar hon. Det är lätt hänt att allt sådant sätts på paus i tider av kris, eftersom fullt fokus då är på att hålla verksamheten flytande. Men det är ett riskabelt agerande, enligt Helena Jahncke. – En viktig del i att få arbetet att funka är ju just att fortsätta hålla fokus på arbetsmiljön. När allt fler nu arbetar hemifrån behöver man till exempel se till att de har en acceptabel situation, både ergonomiskt och psykosocialt. ●

»Vi vill dra lärdomar av den här tiden.«

UNDER PANDEMIN har flera arbetsmiljöfrågor

blivit i det närmaste akuta. Bristen på skyddsutrustning har varit en följetong som fått mycket uppmärksamhet. Andra sitter med gamnacke hemma i soffan och jobbar. För en 20 ES SENS NR 3/2020

del har gränsen mellan arbetstid och fritid blivit ännu otydligare, medan andra växlat upp till långa arbetsveckor under stor press när arbetsbördan vuxit och krisavtal aktualiserats. Arbetsvillkor och situationer som i förlängningen riskerar att påverka vår hälsa, både psykiskt och fysiskt.

P A N E L

Annika Zika-Viktorsson 56 år, analytiker hos Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet

Mats Lithner 64 år, utvecklingschef och gruppchef på Norconsult AB

Irina Serdiuc 55 år, ekonomiansvarig på Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Malmö stad

– DET GÅR GANSKA BRA. Min sambo och jag jobbar båda hemma och har skapat som ett aktivitetsbaserat kontor här hemma. Vi sitter i soffan, i köket, vid ett balkongbord eller vid ståplatsen vid diskbänken. Men jag föredrar kontoret. Inte bara för att det är ergonomiskt bättre – och svalare – utan för att det blir en annan energi när man jobbar ihop med andra. Även om vi håller kontakt med digitala verktyg känner jag mig mindre kreativ. Tänk att få samlas kring en whiteboard och lösa problem tillsammans med sina kollegor! Förutom det saknar jag kaffemaskinen, frukten och skrivaren. Jobbet är mer än att sitta vid skärmen.

– JAG SITTER HEMMA i vårt uterum sedan den 8 mars och försöker ha samma rutiner som jag hade på kontoret. Jag står upp och jobbar från 8 till 11.30. Bildskärmen står på en låda och tangentbordet på strykbrädan. Efter lunch tar jag en promenad och sen sitter jag ned på eftermiddagen. Arbetsmiljön är bra om man bortser från temperaturen. I början var det kallt och under sommaren har det varit upp till 36 grader. Ur företagssynpunkt är det ju inga problem. Man jobbar nog faktiskt effektivare. Men i normalfallet tycker jag att det är trevligt att gå runt på ett kontor och prata med folk och dricka kaffe. Så det är rätt tråkigt. Jag försöker se det som en begränsad period.

– EN BRA SAK ÄR att man slipper morgonstressen, man kan äta frukost i lugn och ro och slipper trängseln i kollektivtrafiken när man åker till jobbet. Gränsen suddas ut lite mellan arbete och privatliv och jag kan göra saker när det passar. Men man får tänka på att inte bli sittande. Jag gör gympapaus, tränar yoga hemma och promenerar 7 000 steg varje dag. Min man och jag har också fått större förståelse för varandras arbete, även om det är svårt att koncentrera sig när två olika möten pågår samtidigt i lägenheten. Vad jag saknar? Den sociala biten. Och en bättre arbetsmiljö, framför allt belysning.

TEXT: ANNIKA PERSSON

Hur fixar du hemmajobbet?

NR 3/2020 ES SENS 21

Är man sjukskriven för fysiska besvär brukar det vara bra att komma upp i sadeln igen snabbt. Men den som är sjukskriven för stress kan behöva pausa kontakten med jobbet helt.

22 ES SENS NR 3/2020

T E M A

Efter sjukskrivningen Dålig arbetsmiljö får många att insjukna. sid 24 ”Jag är glad över att ha ett ben som fungerar.” sid 26 Lugn tillbakagång hjälpte Sofia. sid 20

10 sidor frisk läsning!

Upp i sadeln igen Fallet för den som blir sjukskriven kan bli högt. Med rätt stöd blir återgången till jobbet lättare. FOTO : G E T T Y I M AG E S

NR 3/2020 ES SENS 23

T E M A

Efter sjukskrivningen

Så hittar du vägen tillbaka Stöd från chefen och god kommunikation är avgörande för att komma tillbaka från en sjukskrivning. Arbetsgivaren ska bland annat ta fram en plan för hur återgången ska gå till.

TEXT: JENNIE AQUILONIUS

ägen tillbaka från en sjukskrivning kan se olika ut. Hur det går till och hur lång tid det tar beror bland annat på varför du är sjukskriven och vad du jobbar med. Det berättar Christian Ståhl, biträdande professor i sociologi vid Linköpings universitet, som forskar om sjukskrivning, återgång i arbete och rehabilitering. – Om jag som forskare bryter benet skulle jag förmodligen kunna jobba 100 procent ganska snart eftersom jag inte behöver röra mig så mycket. Men om du är undersköterska behöver du antagligen vara heltidssjukskriven, säger han. Det viktigaste, menar Christian Ståhl, är att det finns en arbetsplats som visar att man vill att medarbetaren ska komma tillbaka och som stöttar personen i det. Enligt Försäkringskassan ska arbetsgivaren till exempel hålla löpande kontakt med den som är sjukskriven. God dialog är också en av nycklarna i rehabiliteringen, enligt Christian Ståhl. Hur

24 ES SENS NR 3/2020

Christian Ståhl

Terese Östlin

kontakten ska se ut beror på situationen. Om du till exempel är utbränd och får stresspåslag bara av att ha kontakt med jobbet kan det vara bra om chefen backar i början och sedan gradvis ökar kontakten. – Men om du är sjukskriven för, säg ryggbesvär, då är kontakt med arbetsgivaren positivt. Det kan till och med vara lämpligt att återvända till arbetet ganska snart eftersom vi utifrån forskning om muskelbesvär vet att det är bra med aktivitet. En person som är sjukskriven för stressproblematik, fortsätter han, kan behöva både kortare arbetstid och mindre sociala kontakter. I början är det bra att undvika möten, deadlines och kontakter med till exempel kunder, patienter och liknande. Det är viktigt med tydlighet och dialog. Den anställda kan till exempel behöva hjälp att sortera vad som är viktigt och vad som kan prioriteras bort. TERESE ÖSTLIN ÄR nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan. Hon berättar att arbetsgivaren ska göra en plan för återgång i arbete, om medarbetaren förväntas vara sjuk

i mer än 60 dagar. Det behöver göras senast 30 dagar från det att personen blev sjuk. Planen ska tas fram tillsammans med den som är sjukskriven. Chefen följer sedan upp och gör ändringar om det behövs. – Planens främsta uppgift är att vara ett stöd för att arbetstagaren ska kunna återgå i arbete. Den ska vara lätt att följa för dem som är berörda. En viktig del är till exempel att arbetsgivaren och medarbetaren bestämmer hur de ska hålla kontakten och följa upp planen, säger Terese Östlin. I arbetet med att ta fram planen behöver chefen och den som är sjukskriven bland annat fundera över vilka insatser som behövs för att personen ska komma tillbaka. Arbetsgivaren är skyldig att anpassa arbetssituationen så långt det är möjligt. Det kan till exempel vara förändringar av arbetstider, arbetsuppgifter eller den fysiska arbetsplatsen. Det kan också handla om tekniska hjälpmedel eller att erbjuda personen ett annat arbete. På Försäkringskassans hemsida finns en mall för hur planen kan se ut. – Chefen kan också ta stöd av till exempel företagshälsovården i att utforma planen, säger Terese Östlin.

PSYKISK OHÄLSA, särskilt på grund av stress, är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Enligt Christian Ståhl är det ofta en dålig arbetsmiljö som ligger bakom. Samtidigt är det vanligt att arbetsgivare individualiserar organisatoriska problem. Då gör man anpassningar och åtgärder som bara berör den individ som nu är sjukskriven, till exempel att personen får stödsamtal på företagshälsovården. Det kan såklart vara bra, säger han, men det löser oftast inte problemet. – Det är vanligt att man fokuserar på att den här personen ska lära sig hantera stress, i stället för att titta på vad det egentligen var som orsakade stressen. Vi vet från forskningen att om någon blir utbränd på till exempel en vårdcentral så är det inte den enskilda personens fel, utan det här är en person som reagerar på en tuff miljö. I stället, menar han, borde arbetsgivaren låta Företagshälsovården titta på hela arbetsgruppen och arbetsmiljön och se vilka åtgärder som behövs för att undvika att fler drabbas av samma problem. Han upplever att många chefer vill göra bra saker, men inte har möjlighet att vidta åtgärder eftersom orsakerna till sjukskrivningen ligger i saker som arbetsmiljö, bristande ekonomiska resurser, för lite personal och för högt tempo. – Det är svårt för en första linjens chef att göra något åt det. Chefen skulle behöva skicka ärendet högre upp i organisationen, men då är frågan om man är beredd att lyssna där eller inte. Det är också viktigt att låta processen ta sin tid och inte skynda på. – Det har varit mycket fokus på att återgång i arbete ska ske så snabbt som möjligt, men då ökar också risken för återfall i sjukskrivning, säger Christian Ståhl. ●

» Det är viktigt med tydlighet och dialog.«

Har du en lyhörd chef? Då är chanserna att komma tillbaka större.

NR 3/2020 ES SENS 25

T E M A

Efter sjukskrivningen

” Jag blev uttråkad av att ligga hemma” Flygteknikern Andreas Kumpumäki skadade benet svårt i en mc-olycka. Efter sex månaders sjukskrivning var han tillbaka på heltid.

TEXT: JENNIE AQUILONIUS FOTO: SÖREN HÅKANLIND

lötsligt svänger den svarta bilen in framför Andreas Kumpumäkis motorcykel. Ser honom inte. De smäller ihop och foten fastnar i styret när Andreas Kumpumäki flyger av. Han räknar volterna i luften. En. Två. Ambulansen kommer. Han ligger på marken och ringer sambon, säger att han inte känner sin vänstra fot. Det är juli 2019. Från sjukhussängen mejlar han sin chef, Niclas Johansson. Skriver att han har krockat och nog inte kommer in på ett tag. Andreas Kumpumäki jobbar som flygtekniker på SMA Maintenance AB, som servar Sjöfartsverkets helikoptrar vid Säve flygplats utanför Göteborg. Det blir två dygn på sjukhus. Korsbanden och ett ledband är skadade, liksom en nerv som styr fotens uppåtrörelse. Han opereras två gånger och blir sjukskriven på heltid i fyra månader. SÅ FORT Andreas Kumpumäki kan ta sig fram

hjälpligt på kryckor åker han till jobbet för att hälsa på. I slutet av september bjuder chefen 26 ES SENS NR 3/2020

Niclas Johansson in till ett rehabiliteringsmöte där de tillsammans tar fram en plan för återgång i arbete. Det är ett av stegen i företagets rehabiliteringsprocess. Egentligen ska mötet hållas senast 30 dagar efter att sjukskrivningen började, men det har inte varit möjligt eftersom läkarna inte har kunnat svara på när Andreas Kumpumäki kan jobba igen. I mitten av november kan han knappt gå eller stå, men vill tillbaka. Börjar jobba halvtid på kontoret och hjälper checkleadern, som delar ut arbetsbeställningar till tekniker och mekaniker, med stillasittande pappers- och datorarbete. De första dagarna svullnar benet upp och värker. Men det blir bättre ju mer han rör sig. – Att komma igång hjälpte mig både mentalt och fysiskt, jag blev så uttråkad av att ligga hemma. Det var kul att lära sig nya arbetsuppgifter och mitt mål är att bli check leader så småningom. AUGUSTI 2020. Andreas Kumpumäki kommer gåendes ut från flygbasens låga gula byggnad. Det enda som vittnar om olyckan är det tre decimeter långa ärret som löper längs vänster

Andreas Kumpumäki älskar att jobba med händerna, att skruva, ta isär och göra rent.

NR 3/2020 ES SENS 27

T E M A

Efter sjukskrivningen

» Det svåraste har varit att hitta nya arbetsställningar, det kan bli krångligare och ta lite längre tid, men det funkar.« knä och stödskenan kring fot och vad. Nerven är fortfarande skadad och det är osäkert om den kommer att bli bättre. – Det svåraste har varit att hitta nya arbetsställningar, det kan bli krångligare och ta lite längre tid, men det funkar, säger Andreas Kumpumäki. I köket ovanför hangaren berättar chefen Niclas Johansson att det här var hans första rehabiliteringsfall. Han fick stöd av SMA:s HR-specialist och ledningsgrupp, lärde sig dokumentera och följa upp. Det viktigaste var att hålla kontakten, menar han. – Jag hörde regelbundet hur det var med Andreas och visade att vi tänkte på honom. Det var ingen stress att få tillbaka honom utan fokus låg på att han skulle bli bra. I SLUTET AV november 2019 opererades Andreas Kumpumäki för tredje gången och blev sjukskriven på heltid. I början av januari i år var han tillbaka igen på 50 procent. Fortsatte på kontoret och började med mindre inspektioner och åtgärder på helikoptrarna som gick att utföra sittandes. Testade sig fram för att se vad benet klarade av. Undvek länge tunga lyft och att klättra på stegar, bad kollegorna om hjälp. Varje vecka stämde Niclas Johansson av läget och justerade planen efter vad Andreas Kumpumäki kände att han klarade av. I februari gick arbetet så bra att han valde att avsluta sjukskrivningen helt. 28 ES SENS NR 3/2020

Efter olyckan kunde Andreas Kumpumäki inte krypa på knä i tunneln inne i helikoptern. Det fixar han i dag, det tar bara lite längre tid.

I DAG KAN Andreas Kumpumäki fortfarande inte sitta på knä, huka sig eller böja vänster knä fullt ut. I stället ligger han ofta ner och arbetar eller sitter på en pall. – Jag är glad över att ha ett ben som fungerar och att jag kan göra mitt vanliga jobb på egen hand, utan hjälp. Två månader efter olyckan köpte Andreas Kumpumäki en ny motorcykel, men kör numera bara på racerbanor. Han har varit ute i gatutrafiken ett par gånger, men det är inte längre med samma glädje, han är ständigt på sin vakt. – Det var skönt att hoppa upp på motorcykeln igen. Eftersom jag har droppfot kan jag inte växla på samma sätt, men det går att anpassa. ●

” Efter fyra timmar på jobbet behövde jag vila” Livet snurrade på i ett hektiskt ekorrhjul – tills barnmorskan Sofia Backelin kraschade. Det tog lång tid, men nu är hon tillbaka.

om sig och ta den tid hon behöver. Kollegorna har också stöttat, sagt: Nu ska du vara hemma, vi löser det här. – Det är mycket tack vare mina kollegor som jag har kunnat ta mig tillbaka.

TEXT: JENNIE AQUILONIUS

UNDER HÖSTEN 2016 hade Sofia Backelin två

NU GÅR DU HEM. Kollegorna på barn-

morskemottagningen i Söderhamn är bestämda. Under den här våren 2016 har Sofia Backelin blivit glömsk. Yr. Känslig för ljud och rörelser. Har en ångest som trycker över bröstet och ibland svårt att andas. Det händer att hon gråter en stund, men kör sedan vidare. – Den där morgonen hade jag tänkt föreslå för mina kollegor att jag skulle gå ner i tid, men jag bröt bara ihop. Läkaren sjukskrev Sofia Backelin för utbrändhet. Sedan hösten 2015 hade trycket på mottagningen ökat kraftigt. Samtidigt hade hon tre barn hemma och en aktiv fritid. De senaste åren hade hon också förlorat sin pappa och sett sitt barndomshem säljas. – I början upplevde jag att chefen inte förstod allvaret eftersom hennes första fråga, när jag hade blivit sjukskriven i fyra veckor, var om jag trodde att jag skulle vara hemma hela den tiden. Ibland kommer folk tillbaka tidigare och det fanns inte någon annan att sätta in. Det gjorde det extra jobbigt, jag visste redan att jag satte mina kollegor på pottkanten inför sommaren. EFTER DEN FÖRSTA reaktionen har chefen varit ett stort stöd, fortsätter Sofia Backelin. Hon har regelbundet ringt och mejlat för att höra hur Sofia mår, sagt att hon ska vara rädd

I dag jobbar Sofia Backelin 75 procent. Hon ser till att inte boka besöken för tätt och avsätter mer tid för varje patient.

rehabiliteringsmöten för att planera återgång i arbete, tillsammans med HR, chefen och Försäkringskassan. Hon började i kognitiv beteendeterapi, kbt, via Hälsocentralen. Insåg att hon är en kontrollmänniska som lätt blir stressad. Lärde sig verktyg som att be om hjälp, vila och prioritera. I oktober började hon arbetsträna på 25 procent. Övade på att bara vara i lokalerna utan att prestera. En kurator lärde henne mindfulness, medveten närvaro, som hjälper mot stress. I december började hon arbeta 25 procent. Gav rådgivning över telefon och stöttade en ny kollega. I mars gick hon upp på halvtid, tog på sig arbetskläderna och mötte sin första patient. Chefen uppmanade henne att ta det lugnt, känna efter och inte boka besöken för tätt. Kollegorna var förstående och förklarade hur man gör saker hon glömt. – Efter fyra timmar på jobbet var jag trött i huvudet och behövde vila i total tystnad innan barnen kom hem. Särskilt logistik och problemlösning tog på krafterna. I DECEMBER 2017 gick Sofia Backelin upp på 75 procent, där är hon kvar än i dag och planerar att stanna. Innan sjukskrivningen arbetade hon 80 procent. – Jag tror att jag mår så pass bra i dag eftersom jag fick komma tillbaka successivt och ta det lugnt. ● NR 3/2020 ES SENS 29

T E M A

Efter sjukskrivningen

PÅ RÄTT SPÅR Sjukskriven? Din arbetsgivare ska stötta dig så att du kan komma tillbaka i rätt takt. TEXT: JOHANNA KVARNSELL

Förebygga Alla arbetsgivare ska ha en organiserad verksamhet för arbetsanpassning och rehabilitering. Det innebär att man ska vara förberedd för att kunna sätta in åtgärder när någon blir sjuk. Men arbetsgivaren har också ett starkt ansvar för att förebygga sjukskrivningar. Den som behöver en anpassning av sitt arbete för att inte bli sjuk eller skadad ska kunna få det i god tid.

30 ES SENS NR 3/2020

Plan för att komma tillbaka Om du blir sjukskriven och väntas vara det i mer än 60 dagar ska din arbetsgivare ta fram en plan för hur du ska kunna komma tillbaka till jobbet. Den ska innehålla de åtgärder som du och sin arbetsgivare kommer fram till behövs för din rehabilitering. Sedan 2018 är det lag på att planen ska upprättas senast dag 30 av en sjukskrivning.

Jobba mindre

Glöm inte pengarna! Förutom sjuklön från din arbetsgivare och försäkringskassan kan du ha rätt till ersättning genom dina kollektivavtalade försäkringar om du är sjuk en längre tid. Ta kontakt med SRAT om du vill veta mer.

En del behöver vara sjukskrivna på heltid, för andra kanske det räcker att under en tid arbeta lite mindre. Tillsammans med din chef kan du komma överens om att arbeta 25, 50 eller 75 procent din ordinarie arbetstid. Du kan också arbeta olika mycket olika dagar beroende på hur ditt jobb ser ut och vad du klarar av.

Hjälpmedel?

Träna på att jobba?

I vissa fall kan arbetshjälpmedel eller någon annan anpassning av arbetsplatsen göra att du som sjukskriven kan komma tillbaka till arbetet.

Arbetsträning innebär att medarbetaren kommer tillbaka till arbetsplatsen utan krav på prestation. Under tiden som medarbetaren arbetstränar, utför någon annan de arbetsuppgifter som den som arbetstränar inte klarar av eller hinner med på grund av sjukdom.

K ÄLL A: FÖ RSÄKRIN G S K AS SAN

NR 3/2020 ES SENS 31

L I S T A N

Våga vissla! Fler ska våga larma om missförhållanden. Snart införlivas EU:s visselblåsardirektiv i svensk lag. Larma om missförhållanden

internt, sedan externt om arbetsgivaren inte har vidtagit skäliga åtgärder efter det interna larmet.

Stark rätt för offentliganställda

Går saker inte rätt till på ditt jobb? Då kanske det är dags att blåsa i visselpipan. Begreppet kommer från dåtidens engelska poliser som använde sig av visselpipor för att påkalla allmänhetens uppmärksamhet på pågående brott. I juridisk mening är en visselblåsare en person som larmar om allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen.

Anställda i offentlig sektor har ytterligare rättigheter som visselblåsare som slås fast i grundlagen. Dels ett meddelarskydd som gör att de har rätt att lämna uppgifter om missförhållanden till media. Dels ett efterforskningsskydd som gör att arbetsgivaren inte får försöka ta reda på vem som meddelat media. Även privatanställda inom vård, skola och omsorg har meddelarskydd.

Rädsla för konsekvenser

EU-direktiv blir svensk lag

På senare tid har allt fler företag och organisationer inrättat system för att anonymt kunna påtala brister i verksamheten. Och det kanske gör att fler vågar larma. I en undersökning från Transparency international svarade en tredjedel av de tillfrågade svenskarna att risken för repressalier är det största hindret för att rapportera om oegentligheter.

Skydd för repressalier Den 1 januari 2017 trädde en svensk lag om visselblåsning i kraft. Lagen innebär att den som larmar om allvarliga missförhållanden på sin arbetsplats ska skyddas från repressalier. Utgångspunkten är att man först sak larma

32 ES SENS NR 3/2020

Förra året kom ett EU-direktiv om att skydda visselblåsare i alla unionens länder. Enligt direktivet ska arbetsgivare med fler än 50 anställda och kommuner med över 10 000 anställda ha säkra kanaler för att hantera larm från visselblåsare. Det ska även företag verksamma inom finansbranschen eller branscher som är extra känsliga för penning tvätt eller finansiering av terrorism. Senast i december 2021 ska direktivet införlivas i respektive länders lagstiftning. I Sverige föreslår en statlig utredning att det ska ske genom en ny lag som ersätter lagen från 2017. T E X T: J O H A N N A K VA R N S E L L

K R Ö N I K A

Varför provocerar utbrändhet?

diktboken ”Väggen” skriver psykiatrikern Pia Dellson: ”Vid psykiska diagnoser säger man inte hon har blivit sjuk. Man säger hon har blivit sjukskriven.” Ännu fler, märkte jag när jag själv kraschade, kallade det att jag hade ”sjukskrivit mig”. Just nu pågår en debatt om huruvida diagnosen utmattningssyndrom vilar på en tillräcklig vetenskaplig grund. En viktig diskussion – att diagnoser utformas korrekt är en förutsättning för adekvat vård. Ändå är det svårt att inte skönja samma undertoner som så ofta återkommer kring utbrändhet. Genom åren har det avfärdats som en ”modetrend”, ”kontemporär hypokondri” och ovilja att hantera ”livspusslet”. Det är nästan som om vi utbrända provocerar.

FOTO: JOHANNA HANNO

FÖRE DEN vetenskapliga

Adam Svanell, journalist och författare.

»Jag tror inte att det min diagnos som upprör, utan vad den förde med sig: sjukskrivning.«

revolutionen antogs sjukdomar i regel vara ett straff från Gud. I dag anser vi att de snarare beror på brister eller skador i kroppen. Men smärta som inte enkelt kan förklaras på det sättet, den som inte syns på en röntgenplåt, tycks ibland fortfarande uppfattas som en befogad bestraffning. Den norske sociologen Dag Album har studerat ”sjukdomsprestige”: läkares tendens

att tillmäta diagnoser olika värde. Ju tydligare en åkomma kan lokaliseras i kroppen, och ju längre upp, desto mer legitim anses den. Sjukdomar som min, som inte ens kan kopplas till ett särskilt organ, har lägst status. De anses liksom inte vara helt på riktigt. Ändå tror jag inte att det främst är själva diagnosen som upprör, utan vad den kan föra med sig: rätten att slippa arbeta. I MIN EGEN bok ”Anonyma Prestationister” analyserar jag den kult kring prestation som präglar så mycket i vår tid. Enligt denna trossats – jag kallar den ”prestationism” – är målet för individen att utmärka sig, förverkliga sig själv och sina drömmar, ”älska” och ”brinna för” allt man gör och aldrig nöja sig med annat än det bästa. Politiskt manifesteras den i den arbetslinje som menar att lösningen på nästan alla problem, samhällens och enskilda personers, ligger i jobb. Egentligen var det rätt logiskt att den vanligaste fråga jag fick av bekanta under min rehabilitering inte var ”hur mår du?” utan ”hur mycket jobbar du nu?”. En person som inte arbetar går ju emot prestationismens budord. Samtidigt kan jag inte låta bli att se de där kommentarerna, och alla ifrågasättanden, som uttryck för tvivel. Om människor verkligen älskade sina arbeten så mycket, om de verkligen upplevde dem som en ynnest, inte en börda – varför skulle de då bli besvärade av att andra slapp arbeta? ● NR 3/2020 ES SENS 33

E X P E R T E R N A

Svar på tal om arbetslivet

Skriv din fråga till a4.se essens@

Undrar du vad som gäller? SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, rättigheter och anställningsvillkor.

34 ES SENS NR 3/2020

Hur betalar jag med autogiro?

Får arbetsgivaren kalla in mig trots permittering?

Jag vill betala min medlemsavgift månadsvis via autogiro – hur gör jag det? SVAR: Bra val! Autogiro är det mest resurssnåla betalningsalternativet för din SRATförening och du betalar då i slutet av varje månad. I annat fall är det huvudsakliga betalsättet kvartalsvis i förskott. Du tecknar autogiro genom att logga in i din egen internetbank och under avdelningen ”Anslut autogiro” söka upp din SRAT-förening – Lotsförbundet, SRAT-föreningen vid Fortifikationsverket, Svensk Flygteknikerförening, Svenska Barnmorskeförbundet, Svenska Logopedförbundet, Sveriges Tandhygienistförening, Trafik och Järnväg, Utrikes förvaltningens personalförening samt för övriga föreningar, SRAT, som betalningsmottagare. Observera alltså att SRAT som betalningsmottagare inte kommer att fungera om du är medlem i någon av föreningarna ovan. Susanne Rönngren Medlemsservice

Jag är korttidspermitterad. Nu har min arbetsgivare kallat in mig med bara en dags varsel till att arbeta en dag jag skulle varit permitterad enligt schemat. Får det gå till så? SVAR: Ja, de dagar man är permitterad så står man till arbetsgivarens förfogande för att infinna sig med kort varsel. Kort varsel kan vara svårt att definiera och får bedömas från fall till fall. I det fall du beskriver så är du skyldig att infinna dig till tjänstgöring. Det kan även förekomma överenskommelser mellan fack och arbetsgivare om hur sådana förändringar ska hanteras i praktiken. Arbetsgivaren måste även se till att det inte blir för mycket arbetstid utslaget på den ersättningsperiod man söker ersättning från Tillväxtverket för. Som alltid så måste man också följa arbetstidsreglerna i arbetstidslagen och kollektivavtalen. Ola Blomqvist Förhandlare

Har jag fått sparken?

Susanne Rönngren

Ola Blomqvist

Min arbetsgivare har varslat om uppsägning för femtio personer vilket utgör nästan tjugo procent av de anställda. Man pratar om att det går dåligt ekonomiskt. Man säger också att det är arbetsbrist, men vi har ju hur mycket som helst att göra! Jag har ganska kort anställningstid. Har jag fått sparken nu? SVAR: Nej, uppsagd är man inte förrän man fått ett skriftligt uppsägningsbesked. När man pratar om varsel vid en arbetsbrist situation så handlar det om att arbetsgivaren är skyldig att skicka ett varsel till Arbetsförmedlingen om minst fem anställda riskerar att bli uppsagda på grund av driftinskränkningar. Begreppet arbetsbrist ska man se mer ur ett juridiskt perspektiv än att det har med arbetsmängden att göra. Arbetsgivaren avgör om man har arbetsbrist eller inte. Det kan exempelvis vara ekonomiska eller organisatoriska orsaker som ligger bakom. Innan det kan bli fråga om uppsägningar ska arbetsgivaren informera och förhandla med facket. Det är något olika krav beroende på om det finns kollektivavtal eller inte. Arbetsgivaren är även skyldig att göra en riskbedömning i enlighet med Arbetsmiljölagen, där man värderar vilka risker för arbetsmiljön förändringarna kan medföra och hur man ska hantera dessa risker. Först upprättas en turordningslista per driftenhet. Om det finns kollektivavtal så upprättas en per avtalsområde för alla driftenheter på orten. Turordningen upprättas efter sammanlagd anställningstid hos arbetsgivaren. Innan uppsägningar kan ske ska arbetsgivaren undersöka möjligheterna till omplaceringar till lediga tjänster. Där gäller det att man ska ha tillräckliga kvalifikationer för tjänsten i fråga. Om det kvarstår en övertalighet efter att man gjort allt detta så kan uppsägningar ske enligt principen ”sistin-först-ut”. En förutsättning för att skyddas

av sin anställningstid är dock att man har tillräckliga kvalifikationer för fortsatt arbete. Hos arbetsgivare med totalt högst tio anställda kan arbetsgivaren dessutom undanta två anställda från turordningen och därmed förhindra dem från att bli uppsagda. NÄR MAN VÄL FÅTT sitt uppsägningsbesked så ska man tänka på att hävda sin företrädesrätt till återanställning. Information om detta ska finnas på uppsägningsbeskedet. Det kan vara värt att ha koll på det eftersom det kan innebära en möjlighet till att bli erbjuden återanställning inom den enhet och det avtalsområde man var sysselsatt vid uppsägningen och fram till nio månader efter sista anställningsdag. Uppsägningstiden är enligt las mellan en och sex månader beroende på anställningstid. Det finns även vissa kollektivavtal med längre uppsägningstider, exempelvis beroende på ålder och anställningstid. Viktigt att tänka på när man blivit uppsagd är att anmäla sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen den första dagen efter att anställningen upphört. Det är ett grundkrav för att kunna få ersättning från a-kassa och inkomstförsäkring. Vikten av medlemskap i akademikernas a-kassa, kan inte nog påpekas. Läs mer om vad som är viktigt att tänka på som arbetssökande på www.srat.se under ”Råd & stöd”. Ola Blomqvist Förhandlare NR 3/2020 ES SENS 35

S R A T

ditt fackförbund

Har du frågor ? Gå in på srat .se och hör av di g så hjälper vi till!

Dyrköpta kunskaper – men också värdefulla LÅT PROFFSEN VARA PROFFS! Den devisen har varit en självklar ledstjärna i Sacos opinionsarbete så länge jag minns. Jag noterar att synsättet delas av många beslutsfattare. När regeringen fattar beslut utifrån expertmyndigheternas vetenskapligt förankrade kunskaper, till exempel. Och när professionerna, utifrån sina specialiteter, ansvarar för att verksamheterna fungerar, trots krisläget. Motsatsen, att inte ta tillvara kompetens och förmåga, skulle vara direkt osmart – pandemi eller ej. Det gick fort att ställa om när larmrapporterna kom i mars. Den handlingskraft vi gemensamt visade var imponerande och ger trygghet inför framtida utmaningar. Men det är lätt att tålamodet tryter när lösningar på virus eländet dröjer. Vi håller i och vi håller ut så gott vi kan. Hemarbete, permissioner och uppsägningar tär på arbetsglädje och kreativitet. Ensamhet frestar på och frågor hopar sig. Hur länge pågår det? Vad händer sedan? Forskning pågår. Vetenskapen kommer att ge oss kunskap om hur pandemin påverkar oss, som samhälle, i arbetslivet och individuellt. Redan nu kan vi själva reflektera över vad som har gått bra och vad som inte har fungerat. Vad har vi lärt vi oss? Hur tar vi vara på våra erfarenheter? Vilken beredskap behöver vi? Med krisen får vi dyrköpta, men viktiga kunskaper, så varför inte sätta av en stund och dela erfarenheter med kollegorna – även om det fortfarande måste ske digitalt?

»Den handlingskraft vi gemensamt visade var imponerande.«

Anitha Wijkström Förbundsordförande SRAT

Just nu... ..funderar jag över vikten av att det finns en fungerande beredskap. i samhället. 36 ES SENS NR 3/2020

ARBETSRÄTT

SRAT har stämt MTR

AKADEMIKERNAS A-KASSA

Ny avgift till a-kassan från och med oktober Våren 2020 har många människor gått med i a-kassan, och många har redan blivit arbetslösa. För att täcka de ökade kostnader detta medför planerar Akademikernas a-kassa nu för en höjning av medlemsavgiften från och med oktober 2020 med 30 kronor, från nuvarande 110 kronor till 140 kronor i månaden. På Akademikernas a-kassa jobbar vi alltid för att ha en så låg avgift som möjligt eftersom arbetslöshetsförsäkringen är en av de viktigaste försäkringar man har. Ett medlemskap i a-kassan innebär att man för en relativt låg avgift kan få en ekonomisk bastrygghet om man skulle bli arbetslös. Det tillfälligt ändrade medlemsvillkoret på tre månader kommer från årsskiftet 2021 troligen att återgå till 12 månader.

Varför höjs avgiften? Regeringen har under våren höjt det högsta beloppet som man kan

få i a-kassa de första 100 dagarna till 1 200 kronor, och från och med den 29 juni höjdes även beloppet för de resterande dagarna i perioden till 1 000 kronor. Det här innebär att a-kassorna behöver betala in mer pengar till staten för att finansiera ersättningen. En bättre försäkring blir alltså något dyrare.

Vad ska avgiften täcka? A-kassan finansieras dels genom en arbetsmarknadsavgift som arbetsgivare och egenföretagare betalar till staten, dels genom en avgift, så kallad finansieringsavgift, som a-kassorna betalar till staten. Finansieringsavgiftens storlek beror på hur hög den genomsnittligt utbetalda ersättningen är per medlem i a-kassan. A-kassornas medlemsavgifter ska täcka finansieringsavgiften och a-kassans administrationskostnader. ●

En medlem i Trafik och järnväg – TJ blev schemalagd en natt förra året som enkelspårsövervakare i samband med arbeten på tunnelbanespåren i Stockholm. I schemat var ingen rast eller paus inplanerad under det över åtta timmar långa arbetspasset. På grund av arbetsuppgiften som bestod i att säkerhetsövervaka enkelspårstrafiken var ingen rast eller paus möjlig utan avbytare. Ingen avbytare var inplanerad i schemat och medlemmen arbetade hela sitt arbetspass utan rast eller paus. Förhandling har genomförts lokalt och centralt men MTR vägrar medge att det var fel att inte ge medlemmen en paus eller rast under hela natten. SRAT har därför stämt MTR i Arbetsdomstolen och kräver kompensation till medlemmen och skadestånd för kollektivavtalsbrott.

COVID-19

Jobba hemma

Folkhälsomyndigheten forsätter rekommendera att de som kan fortsätter arbeta hemifrån. Vid långvarigt hemarbete är det viktigt att arbetsgivaren tar sitt arbetsmiljöansvar. På srat.se finns frågor och svar ur ett fackligt perspektiv samlat. NR 3/2020 ES SENS 37

S R A T

ditt fackförbund

PÅ KANSLIET

Med fokus på studenter Under hösten kommer vi även starta igång projektet Medlemsresan, där vi kommer att lägga fokus på kommunikation ut mot våra studentmedlemmar.

Vi tar pulsen på SRATs studenthandläggare Amanda Backlund och ber henne berätta lite om hur studentverksamheten ser ut och vad som är på gång under hösten. Hur ser SRATs studentverksamhet ut? Det främsta fokuset är rekrytering och att skapa samt stödja plattformar för studenter som intresserar sig för studentpolitiska och fackliga frågor. Genom föreläsningar sprider vi kunskap om facket och vi hjälper till att förbereda studenterna inför jobbsökandet. Jag skulle även säga att vi är omvärldsbevakande och en kunskapsbank ut mot föreningarna. Vad är på gång under hösten? Verksamheten kommer att se lite annorlunda ut än förgående år. Tidigare har vi åkt runt till lärosäten för att träffa studenter vid

Amanda Backlund

våra olika utbildningar, men i och med coronapandemin kommer föreläsningarna att hållas via Zoom. I övrigt kommer jag att fortsätta jobba med all form av studentrekrytering och med att möjliggöra för våra föreningar att kunna starta upp studentnätverk alternativt mer formella studentsektioner. Det ska även bli intressant att fortsätta följa Audionomernas uppbyggnad av deras studentsektion, FramtidsAudionomerna.

Vad är det roligaste med att jobba för, och ut mot, studenter? Det allra roligaste är att skapa en medvetenhet om facket och att det är relevant för alla. Jag gillar att vara nördig på ett lättsamt sätt när jag pratar om facket och att dra paralleller till när jag själv var student. Jag tror på ett relationsskapande – att de ska känna att vi finns där för dem, på deras våglängd. Det känns såklart även givande att verka för studenters möjlighet att göra sina röster hörda och möjliggöra för deras inflytande berörande sin utbildning, framtida yrkesliv och övriga aktuella frågor hos studenter. Hör gärna av dig till Amanda om du är intresserad av att engagera dig, amanda.backlund@srat.se ●

På gång i förbundet 3 NOVEMBER Gilla jobbet, Växjö

38 ES SENS NR 3/2020

16-20 NOVEMBER Utbildning i ledarskap och medarbetarskap för förtroendevalda, Stockholm

TEXT: MARIE NORELL

Läs hela kalendariet på srat.se 18-20 NOVEMBER Facklig grundkurs regioner, Stockholm

AN N O N S ER

ESSENS_SRAT_SEB_nr 3-20_163x109.indd 1

2020-08-26 09:20

Dina medlemsförmåner

● SRAT Hälsoskydd (sjukförsäkring) ● SRAT Inkomstförsäkring ● Liv- , olycksfallsförsäkring samt sjukkapital – ingår i

tre månader

● Loss of License – för ﬂygtekniker ● Sjukkapital – för studenter

under studietiden

SRAT Karriär & lön

● CV-granskning, sök-jobb-tips ● Karriärcoachning ● Saco LöneSök

– Sveriges bästa lönestatistik!

Övrigt

● Medlemslån, bolån & banktjänster ● Juridisk rådgivning (privat), upprättande av

kostnadsfria avtal ● Medlemstidningen Essens ● Professionstidning, medlemsblad

Det lönar sig att vara medlem! Förmånsannons-Essens-163x109 - förmaner i medlemsavgiften.indd 1

2020-02-10 09:16:08

NR 3/2020 ES SENS 39

SRAT/ESSENS Box 1419 SE-111 84 Stockholm

t savgif edlem m d a Lreducer en r exam u har t efte e r å PS! D första

När du är klar med dina studier

ESSENS KÄRNAN I DITT YRKESLIV NR 3/2020

TIPS FÖR VISSELBLÅSARE

Ta vara på dina medlemsförmåner

Karriärcoachning l Råd om vad ska du tänka på - när du söker jobb - när du fått nytt jobb l Sveriges bästa lönestatistik l Lönerådgivning l Teckna ex. samboavtal utan kostnad l

srat.se/formaner

Det lönar sig att vara medlem!

srat.se | 08-442 44 60 | kansli@srat.se

AKTUELLT

Tuff start för nyutexade Andreas Kumpumäki servar Sjöfartsverkets helikoptrar.

Efter olyckan

SPANING

Pandemin förändrar arbetslivet MÖTET

”Det här är en unik arbetsplats”

TEMA

Andreas Kumpumäki skadade benet svårt i en mc-olycka 2019. Nu jobbar han heltid igen som flygtekniker. SID 26

E fa förm n m ck e fö ån dle rb fr m un ån sd di SR tt AT

Posttidning B