Essens 2-2021

ESSENS KÄRNAN I DITT YRKESLIV NR 2/2021

AKTUELLT

Emelia Broman drömmer om att få jobba utifrån sina förutsättningar.

Pressat läge på a-kassan MÖTET

Ola Olsson utreder svåra olyckor SPANING

Sa du nej?

Bra!

5

INSPIRERANDE BÖCKER FÖR SOLSTOLEN

Uträknad?

Det finns ingen plats för Emelia Bromans funktionsnedsättningar i jobbet som tandhygienist. SID 26

E fa förm n m ck e fö ån dle rb fr m un ån sd di SR tt AT

TEMA

SRAT och Folksam gillar dig så mycket att vi tillsammans har tagit fram en riktigt bra hemförsäkring som du kan köpa via ditt medlemskap till ett lågt pris. Med hemmet försäkrat hos oss får du rabatt på flera andra av våra försäkringar.

Upptäck mer eller köp på folksam.se/srat eller ring 0771-950 950.

Välkommen!

S T A R T

HÖR AV DIG!

ESSENS En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers central­organisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.

KONTAKT SRAT Telefon, växel 08-442 44 60 Webbplats www.srat.se Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm

REDAKTION Ansvarig utgivare Anders Berndt Chefredaktör Karin Persson, A4 karinp@a4.se Art director Sandra Johnson, A4 Produktion A4 Text & form, www.a4.se Reportrar Tim Andersson, Jennie Aquilonius, Johanna Kvarnsell Fotografer och illustratörer Margareta Bloom ­Sandebäck, Johan ­Strindberg, Team Hawaii Omslagsbild Johan Strindberg Korrektur Monika Lann

TRYCK Tryckeri Linderoths tryckeri, Vingåker

Upplaga 21 300 ex Annonsbokning Kontakta Marie Norell, marie.norell@srat.se

Är nedsättningen alltid ett hinder?

PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING har svårare att få jobb och löper risk att utsättas för diskriminering i arbetslivet.

Vem har då en funktionsnedsättning i det här sammanhanget?

Räknas till exempel min nervskada som gör att ena handen krampar i tid och otid? Nja. Visst kan man tala om nedsatt funktion, och visst är det problematiskt ibland att som journalist inte kunna ta anteckningar med block och penna. Men det finns ju lättillgängliga hjälpmedel i form av diktafon och tangentbord.

Läget är inte sämre för personer med funktionsnedsättning i arbetslivet i stort, jämfört med resten av befolkningen. Det är när nedsättningen innebär en reducerad arbetsförmåga som problem uppstår.

Tidigare talade man mer om ”funktionshindrade”. I dag menar man snarare att ett funktionshinder uppstår i relation till omgivningen, exempelvis när en arbetsgivare inte kan göra de anpassningar som behövs för att en person ska kunna jobba där.

Många som står utanför arbetsmarknaden, däribland Emelia Broman som vi möter på sidan 26, upplever att de skulle kunna jobba om bara förutsättningarna var bättre. Och det är oftast anpassningar av den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön som efterfrågas. Anpassningar som dessutom skulle förbättra tillvaron för de flesta på arbetsplatsen.

»Funktions­ hinder uppstår i relation till omgivningen.«

Karin Persson Chefredaktör

ISSN 2003-1548 Tidningen är momsbefriad

Missa inte ... ... är det alltid bäst med en positiv inställning? (s. 18)

... det spännande porträttet av Ola Olsson, Haveri­ kommissionen. (s. 12)

FOTO: MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK

I N N E H Å L L

2/2021 3 START 5 AKTUELLT 8 AKTUELLT Exceptionell ökning av medlemmar i a-kassan.

11 F&S Hur påverkas vi av phubbing?

12 MÖTET Ola Olsson utreder allvarliga flygolyckor.

18 SPANING Ny status för nejsägare.

21 PANEL 22 TEMA Funkis på jobbet.

32 LISTAN Fem böcker för solstolen.

33 KRÖNIKA 34 EXPERTERNA 36 SRAT

4 ESSENS NR 2 /202 1

När Ola Olsson ska ta reda på varför ett plan har störtat kan drönarbilder och märken i naturen vara viktiga ledtrådar.

A K T U E L L T

ARBETSPLATSOLYCKOR

Så skadar vi oss på jobbet Åldern avgör vilka kroppsdelar vi skadar i arbetsolyckor. Även mellan kvinnor och män syns skillnader i statistiken.

SKADOR I HÄNDER, fingrar och

handleder är den vanligaste konsekvensen av ett allvarligt olycksfall i arbetet bland både kvinnor och män. Därefter kommer skador i tår, fotled och ben. Det visar en rapport från Afa försäkring om hur vi skadar oss på jobbet.

Men statistiken gör det också tydligt att ålder spelar roll för var på kroppen vi skadar oss i arbetet. Medan finger- och handskador är vanligast bland yngre och medelålders, mellan 16 och 55 år, gör äldre, mellan 55 och 64 år, oftare illa sig i armar, axlar, skuldra, rygg och

nacke. För dem uppstår skadorna ofta i samband med fall- eller lastningsolyckor, vilket är särskilt vanligt inom vård- och omsorgsyrken liksom bland dem som jobbar inom industri eller som yrkesförare. Bland de yngre som skadar fingrar och händer jobbar många inom industri- eller byggbranschen.

Män står för 64 procent av de allvarliga arbetsolyckorna i Afa försäkrings siffror från 2010 till 2019. En skillnad mellan könen är att kvinnor oftare än män får psykiska skador efter olyckor på jobbet. Det kan till exempel handla om stressreaktioner efter hot och våld.

Rapporten bygger på drygt 25 000 allvarliga arbetsolycksfall under 2018 och 2019 som lett till mer än 30 dagars sjukskrivning, medicinsk invaliditet eller dödsfall. l TEXT: KARIN PERSSON

FOTO PÅ SIDA: GETTY IMAGES

NY VÄG

Fler över 35 vill plugga Rekordmånga sökte till höstens högskoleutbildningar, drygt 419 000 vil­ ket var en ökning med tre procent från den tidigare toppnoteringen från höstterminen 2020. Mest har studieintresset ökat bland 35-plussare. I höstens föreläsningssalar kan nästan var fjärde stol upptas av en person i medelåldern. Det ökade söktrycket beror sannolikt på pandemins på­ verkan på både samhället och arbetsmarknaden. l

UTBILDNING

Kraven för barnmorske­ examen ses över Bristen på barnmorskor är fortsatt stor. Nu har regering­ en tillsatt en särskild utredare som ska se över kraven för barnmorskeexamen. Utreda­ ren ska bland annat säkerstäl­ la att examensmålen svarar upp mot kompetensbehoven inom hälso- och sjukvården och undersöka om det finns rätt förutsättningar för att hu­ vudmännen inom vården kan medverka i utbildningen, så att kraven på klinisk undervis­ ning verkligen uppfylls. Även examensmålen för sjukskö­ terskeutbildningen ses över.

Utredningen ska vara klar i april 2022. l

7

timmar eller mer tillbringar tre av fyra hemmajobbande akademiker framför skärmen varje dag. Före pandemin arbetade bara fyra av tio så mycket framför skärm, enligt en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Saco. l NR 2 /202 1 ESSENS 5

A K T U E L L T

Flera nya arbetsgrupper jobbar för att förbättra arbetsmiljön, bland annat inom spårtrafikområdet.

Ovanligt stort fokus på arbetsmiljö Få materiella förändringar men viktiga satsningar på arbetsmiljön.

Så kan årets avtalsrörelse sammanfattas.

UNDER 2020 VAR det dags för kol-

lektivavtal som omfattar närmare 3 miljoner anställda att omförhandlas. Men just när avtalsrörelsen skulle dra i gång var pandemin ett faktum. De flesta av förhandlingarna sköts upp och avtalen förlängdes till som minst oktober 2020.

– Alla förberedelser man hade gjort, alltifrån yrkanden till beräkningar av möjligheter, omkullkas6 ESSENS NR 2 /202 1

tades, säger Mats Eriksson som är förhandlingschef på SRAT. Han är ändå nöjd med resultatet av förhandlingarna och tror inte att den enskilda medlemmen påverkades särskilt mycket av fördröjningen. De avtal som inte är sifferlösa följde till hög grad industrins märke för hur mycket lönerna ska öka under avtalsperioden. I princip har förseningen inte påverkat löneprocessen för förbundets medlemmar.

– Generellt sticker vare sig siffror eller det man har förhandlat fram i andra processer ut så mycket. Man har ändå fått mer än vad man hade

kunnat förvänta sig i första läget.

I årets avtalsrörelse fick arbetsmiljörelaterade frågor mycket större plats än tidigare. Det märks till exempel att man tar höjd för att vi kommer att behöva jobba längre upp i åldrarna. Nu ska ett stort antal arbetsgrupper i nästan alla avtalsområden jobba vidare med frågorna. Ett exempel är inom spårtrafikområdet, där SRAT tillsammans med bland annat Seko och Almega, ska arbeta för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön och motverka ökande problem med hot, våld och sexuella trakasserier. l TEXT: KARIN PERSSON

LAGFÖRSLAG

Stärkt skydd för visselblåsare Regeringen vill stärka skyddet för visselblåsare med en ny lag. Men för­ slaget kritiseras för att vara rörigt och förvirrande.

DEN NYA LAGEN, som bygger på ett EU-direktiv, kommer att förbättra skyddet för den som larmar om missförhållanden på sin arbetsplats.

Det menar regeringen som i en lagrådsremiss nu bland annat föreslår att fler ska omfattas av skyddet för visselblåsare – inte bara anställda, utan även till exempel arbetssökande, egenföretagare, volontärer och praktikanter.

Enligt förslaget ska också verksamheter med minst 50 arbetstagare bli skyldiga att införa interna rapporteringskanaler så att arbets-

tagare kan slå larm, vilket ska göra det tydligare hur man kan gå till väga för att visselblåsa, både internt och externt.

Sophie Silverryd, förbundsjurist på SRAT, befarar dock att det kommer att bli svårt för den enskilde arbetstagaren att avgöra vad som enligt den nya lagen utgör ett missförhållande.

– Det kan i värsta fall leda till att man avstår från att bli visselblåsare. På så sätt kan syftet med lagen absurt nog komma att motarbetas av dess krångliga konstruktion.

Annars finns det mycket positivt i lagförslaget och jag välkomnar särskilt att det tydligt framgår att lagen har företräde framför sekretessklausuler i enskilda anställningskontrakt, säger hon.

Den nya lagen ska gälla i all privat och offentlig verksamhet och föreslås träda i kraft den 17 december 2021. l TEXT: KARIN PERSSON

UNDERSÖKNING

Hur frisk är din arbetsplats?

Friskfaktorer på jobbet är sådant som främjar en hållbar arbetsmiljö och bidrar till att du kan uppfylla dina och ar­ betets mål över tid – med din psykiska hälsa i behåll. Nu har Arbetsmiljöverket och Myn­ digheten för arbetsmiljökun­ skap, på uppdrag av regering­ en, sammanställt en lista på sådana faktorer som både kan mätas och följas över tid. Det som behöver finnas är: l goda förutsättningar för ledarskap l utvecklingsmöjligheter l delaktighet och kommuni­ kation. l goda förutsättningar för arbete med värdegrund och strategiskt arbetsmiljöarbete.

Vilka punkter kan din ­arbetsplats checka av? l

STATISTIK

FOTO PÅ U PPS L AG: G E T T Y IMAG ES

Kärlek på jobbet = sant I Sverige finns det 86 500 par där båda jobbar på samma arbets­ plats, visar statistik från SCB. Och det är vanligt att kärleken upp­ står på jobbet, där man har tid att lära känna varandra ordentligt.

Under 2019 flyttade 3 700 personer ihop med någon som de hade jobbat med året innan.

Det verkar också vara så att den gemensamma arbetsplatsen kan utgöra ett kitt för relationen, eftersom statistiken visar att det är dubbelt så vanligt att par med olika jobb gör slut. En bidragande förklaring kan emellertid vara att de som jobbar ihop i genomsnitt är lite äldre, enligt SCB:s demograf Lena Lundkvist. l NR 2 /202 1 ESSENS 7

A K T U E L L T

Stort uppsving för a-kassan Pandemin har fått många att rusa till a-kassan. För handläggarna på de olika a-kassorna har det varit ett år av tung arbetsbelastning.

TEXT: JOHANNA KVARNSELL ILLUSTRATION: GETT Y IMAGES

NÄSTAN 270 000 PERSONER gick med i en

a-kassa under förra året. Det är tio gånger så många som året innan. Akademikernas a-kassa, som många medlemmar i SRAT tillhör, fick över 40 000 nya medlemmar 2020.

Anledningen är pandemin. Dels förlorade många jobbet, eller blev oroliga för att göra det. Dels införde regeringen en rad åtgärder som gjorde det lättare att få rätt till a-kassa.

För dem som arbetar på a-kassorna ledde tillströmningen till ett minst sagt hektiskt år. Kee Frost Kotti som är ordförande för SRAT:s medlemsförening på Akademikernas a-kassa säger att det visserligen är glädjande att så många nya upptäcker fördelen med att vara med i a-kassan. Men den plötsliga ökningen i medlemmar ledde också till att det blev hårt tryck för både medlemshandläggare och försäkringshandläggare.

– Till det ska man lägga ett nytt medlemssystem som inte fungerade felfritt

från början och ny lagstiftning, säger hon.

Under året har erfarna handläggare fått arbeta övertid för att hinna med ökningen av ärenden samtidigt som nyanställda har behövt introduktion. Nu, drygt ett år efter att anstormningen startade, börjar de kunna andas ut. De nyanställda har blivit varma i kläderna och flera snabbutbildade servicehandläggare har kunnat avlasta försäkringshandläggarna med enklare arbetsuppgifter.

– Nu börjar läget stabilisera sig och vi hoppas på en kort period av återhämtning innan den väntade ökningen inför sommaren. Många har jobbat otroligt mycket övertid, konstaterar Kee Frost Kotti.

»Vi hoppas på en kort period av ­återhämtning ­innan den ­väntade ökningen.”

8 ESSENS NR 2 /202 1

DEN A-KASSA SOM nog har märkt av störst pandemieffekt är Alfa-kassan. Under året har medier rapporterat om rekordlånga handläggningstider, upp till ett halvår.

Alfa-kassan har flera funktioner. Dels kan alla som inte kvalificerar sig för någon av de andra a-kassorna gå med där. Men även de

Antal medlemmar i a-kassorna under ­ perioden 2016–2020

4 000 000

7,3

procent – eller 268 5 89 medlemm ar – ökade a-kassorna med 2020 jämfö rt med 2019.

20 20

20 19

8 20 1

7 20 1

20 1

6

3 500 000

NR 2 /202 1 ESSENS 9

A K T U E L L T

Kee Frost Kotti på Akademikernas a-kassa tycker att de sökande har haft tålamod med de något längre handläggningstiderna AKADEMIKERNAS som varit under året. Men på Alfa-kasA-KASSA san har kundernas attityder snarare För dig som har 180 högskoleblivit ett arbetsmiljöproblem. poäng eller studerar med syfte – Det jobbigaste har varit de att ta 150 högskolepoäng; utländska sökande som tycker det är fritt utbildningar med motsvarande poäng fram att sätta skottpengar på oss. kvalificerar också för medlemskap. Även andra medlemmar med särskilda Vi är ju vanliga anställda och vi yrken som SRAT organiserar kan gå måste följa reglerna och ta ärenden med. Både anställda och företagare som inte är med i någon i turordning. Jag har full förståelse kan bli medlemmar. a-kassa, men behöver ett för att alla som söker är i ett utsatt intyg på att de inte har rätt till läge, men det innebär ändå inte att arbetslöshetsersättning för att få man kan behandla oss hur som försörjningsstöd, ska vända sig dit. helst. Många sökanden har varit ALFA-KASSAN Alfa-kassan var underbemannad redan väldigt otrevliga verbalt och För dig som någon gång före pandemin, något som slås fast i en vi har fått utstå mycket hot, har arbetat i Sverige, oavsett granskning från Inspektionen för arbetssäger Frank Svensson. yrke och anställningsform. Även du som är arbetslös löshetsförsäkringen. Så när pandemin och inte är med i någon slog till var kaoset ett faktum.

BÅDE FRANK SVENSSON och a-kassa kan ansöka om Kee Frost Kotti tycker att grund­ersättning från FRANK SVENSSON HAR arbetat på Alfa-kasderas arbetsgivare har gjort Alfa-kassan. san i 21 år. sitt bästa för att ta hand om per– Jag har upplevt en och annan sonalen under det här turbulenta kris. Men det här är nog den året. Men de är också överens om FAKTA som varit mest påfrestande. att beredskapen för att en kris kan leda till l Sju av tio svenskar Precis som på Akademitoppar i arbetsbelastningen hos a-kassorna är ­medlemmar i a-kassan. kernas a-kassa har Alfa-kasskulle kunna vara större. l Alla som har jobbat kan ha rätt till grundersättning vid san behövt anställa ny – De senaste åren har vår organisation arbetslöshet oavsett om personal under året. Men trimmats så mycket att det inte funnits något man är medlem i en det tar lång tid innan en ny överflöd av handläggare. Men nu har man nog a-kassa eller inte. handläggare kan arbeta helt förstått att en viss överflödighet måste finnas, självständigt, berättar Frank säger Frank Svensson.

Svensson.

Kee Frost Kotti är medveten om att situa– Belastningen blir ju extra hög för tionen var ny för alla och att det från början oss andra, eftersom någon måste göra det var svårt att veta hur länge krisen skulle vara. jobbet som den som utbildar gör i vanliga – Men vi som personalförening hade fall. Plus alla extra ärenden som kommit in. kanske önskat att det fanns en mer långsiktig Så pressen på oss gamla handläggare blir ju planering i verksamheten och inte så många dubbel. Vi är på väg åt rätt håll men många korta visstidsanställningar eftersom det tar arbetar fortfarande övertid. så lång tid att utbilda personal. l 10 ESSENS NR 2 /202 1

F & S

Har du blivit phubbad?

Varför vill du undersöka detta?

– För några år sedan forskade jag om konsekvenser efter elolycksfall och intervjuade elektriker. Bland annat frågade jag om man pratar om tillbud, kanske i kafferummet?

Då var det någon som svarade: ”Vaddå prata i kafferummet? Då sit­ ter man ju med mobilen.” Jag tyckte det var himla intressant och det låg och grodde i mig i ganska många år.

Vad hände sedan?

– Jag höll en presentation för skyddsombud inom Elektrikerför­ bundet. Jag tog tillfället i akt och frågade hur deras fikapauser bru­ kar se ut. Då förstod jag att det här kunde vara något – och började göra pilotintervjuer. Flera av skydds­ ombuden vittnade om att det på något sätt hade tystnat i ”byssjorna” (barackerna) och att mobilbeteen­ det påverkade den sociala samman­ hållningen i gruppen. På måndag morgon pratade man inte länge om hur helgen varit – utan då satt man med sina mobiler. Ponera att vi har slutat pratat med varandra, då kan det få en massa konsekvenser.

Som vad?

– Det skulle kunna påverka tillgången till att få socialt stöd, känslan av tillhörighet eller

Sara Thomée Docent i psykologi vid Göteborgs universitet

engagemang i arbetsgruppen. En arbetsgrupp som inte kommunice­ rar, inte känner engagemang eller inte litar på varandra skulle kunna bli mindre effektiva.

Har du upplevt störande mobil­ beteenden på jobbet?

– Ja, jag har alltid tyckt att det är störande när man pratar med någon och det surrar till i den andra personens ficka. Samtalet bryts när personen plockar upp mobilen för att kolla vad det är, och så får den kontakten företräde till samtalet vi för. Vi har nog alla varit med om det – och gjort det själva.

Hur ska forskningen gå till?

– Vi har börjat med en kvali­ tativ kartläggning på arbetsplat­

ser inom två branscher: elek­ triker och hälso- och sjukvård.

Varje medarbetare på enheten får en enkät, och vi genomför också enskilda intervjuer. Därefter ska vi göra en enkät som skickas till ett slumpmässigt urval av den arbetande befolkningen i Sverige, ungefär 6 000 personer.

Vad hoppas ni få svar på?

– Vi undersöker dels hur mobi­ ler används i sociala sammanhang på arbetsplatser i dag, dels om mobilbeteendet har samband med den sociala arbetsmiljön. Som psykolog tänker jag att det är fint att vi pratar med varandra. Men vi är öppna för alla typer av resultat – det kanske är så att mobilbeteen­ det tvärtom förbättrar arbetsmil­ jön, ökar produktiviteten, tillhörig­ heten och annat. l

”PHUBBING” l Så kallas fenomenet att sitta upptagen med mobilen, när andra människor är runt omkring dig. Uttrycket är en kombination av de engelska orden för telefon (”phone”) och att avfärda någon (”snubbing”).

TEXT: KLARA STEFANSSON FOTO: JOHAN WINGBORG

Pling! Samtalet på fikarasten avbryts av kollegans surrande ­mobiltelefon. Du blir utkonkurrerad av ett sms. Igen. Sara Thomée leder ett nytt forskningsprojekt om mobilbeteenden på jobbet.

NR 2 /202 1 ESSENS 11

M Ö T E T

Flyg-

ARBETSPLATS: HAVERIKOMMISSIONEN

12 ESSENS NR 2 /202 1

Xxx

Avkapade granar. Märken i mossan. Ljud från en övervaknings­kamera. Det är spår som leder Ola Olsson mot svaren om varför ett flygplan har störtat.

TEXT: JENNIE AQUILONIUS FOTO: MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK

detektiv NR 2 /202 1 ESSENS 13

M Ö T E T

F

lygplanet har slagit rakt ner i den täta granskogen och skalat av några träd.

Delar av vraket ligger utspridda över ett stort område. Bitar av en vinge hittas i Umeälven. ”Det betyder att planet måste ha brutits sönder i luften”, tänker Ola Olsson, som är utredningsledare för Statens haverikommission. Myndigheten utreder olyckor som sker i luften, till sjöss och på land.

DET ÄR DEN 15 JULI 2019. Dagen innan har han fått ett samtal om en allvarlig olycka på Storsandskär i Umeälven och flugit upp direkt från Stockholm till Umeå. Det visar sig vara den allvarligaste flygolyckan i Sverige på 30 år. Åtta fallskärmshoppare och deras pilot har omkommit.

– Det syntes på platsen att det var en svår olycka, med stora skador på flygplanet. Ett totalhaveri. Man vänjer sig med tiden, men jag kan bli tagen ibland, det är tuffare när det finns omkomna, säger Ola Olsson, där han sitter på sitt kontor i Haverikommissionens lokaler i Stockholm.

Hans jobb är att ta reda på vad som hänt under en flygolycka, varför det hände och vad som krävs för att det inte ska hända igen.

Oftast handlar det om materiella skador, men ibland har människor dött. Just nu arbetar han med en olycka där en helikopter störtade utanför Leksand den 16 mars.

– Vi håller på med tekniska och operativa

OLA OLSSON l Gör: Flygutredare på Statens haverikommission. l Ålder: 61 år. l Bor: Vaxholm. l Familj: Tre tonårsbarn.

14 ESSENS NR 2 /202 1

l Intressen: Försöker vara

ute i naturen, åker gärna skidor utför på vintern och båt och motorcykel på sommaren.

undersökningar, men det är viss sekretess kring arbetet då det är en pågående utredning.

På fönsterbrädet bakom honom ligger en ratt till ett flygplan. Till höger står en modell av Boeing 747, jumbojeten som Ola Olsson jobbade på som flygmaskinist inom Japan Airlines. Utanför kontorsdörren sitter ett foto på en ung man i vit flyguniform framför de enorma motorerna. På den tiden var flygmaskinisten med i planet och höll koll på tekniken.

– Jag jobbade på Japan Airlines Londonbas i tio år och flög över hela världen. Ända sedan jag var liten har jag tyckt att det är spännande med flyg och teknik. I 20-årsåldern utbildade jag mig till flygingenjör.

I början av 2000-talet blev planen automatiserade och jobbet som flygmaskinist försvann. Ola Olsson hade blivit intresserad av regler och tillsyn och sökte sig till Luftfartsstyrelsen för att jobba som flygteknisk inspektör. 2014 kom han till Statens haverikommission.

– Jag ville vara delaktig i något stort, nu går mitt jobb ut på att se till att en olycka inte händer igen. Om det har varit en svår händelse med omkomna ger vi också svar till de anhöriga om vad som hände och varför.

JUST NU JOBBAR Ola Olsson parallellt med fyra utredningar. När en olycka skett sätter Haverikommissionen ihop en utredningsgrupp. Ordföranden, en jurist med domarerfarenhet, har yttersta ansvaret och arbetet leds av en utredningsledare. I gruppen ingår utredare med olika kunskaper, det kan vara

Ola Olsson vill kunna ge anhöriga och andra berörda svar på vad som orsakat en olycka. Varje tillknycklad bit från flygplansvraket vara en viktig ledtråd.

NR 2 /202 1 ESSENS 15

M Ö T E T

teknisk, operativ och beteendevetenskaplig kompetens. Här finns också rådgivare, både från svenska myndigheter och Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, Easa, samt en representant från haveriutredningsmyndigheten i det land där luftfartyget är tillverkat.

– Vi utreder vad som hänt men fördelar aldrig skuld eller ansvar.

Det gäller att vara på plats så fort som möjligt för att spår inte ska försvinna. I utredningens första fas samlar Ola Olsson och hans kollegor så mycket fakta de bara kan. Vid Umeåolyckan användes en drönare för att skanna av ett större område. Radar- och sensordata från Försvarsmakten och Luftfartsverket visade vilken kurs planet hade. I fallskärmarna fanns höjdmätare och nödutlösare, som hjälpte utredarna att räkna ut i vilken hastighet som planet sjönk.

– Det var till stor hjälp för att fastställa händelseförloppet.

Utredarna fotograferade vraket och området, eftersom det kan ge viktiga svar senare.

När arbetet på plats var klart transporte-

rades flygplanet till en hangar i Strängnäs för djupare tekniska undersökningar.

– Vid en svår olycka går allting sönder. Då får vi till exempel göra materialundersökningar för att se om något gått sönder vid olyckan eller om det var skadat redan tidigare och bidrog till händelsen.

När utredningsgruppen hade samlat in fakta kallade de till möte med alla berörda, som flygoperatörer, myndigheter och anhöriga.

– Då presenterar vi de fakta vi har för att de ska få insyn i utredningsarbetet.

»Vi utreder vad som hänt men fördelar aldrig skuld eller ansvar.«

Statens haveri­ kommissions med­ arbetare utreder till­ bud inom bland annat sjöfart, spårbunden trafik och luftfart.

16 ESSENS NR 2 /202 1

OLA OLSSON ARBETAR framför allt med flyg, men utreder ibland olyckor och tillbud inom andra områden för att öka sin kompetens. Bland annat deltog han i utredningen om den svåra bussolyckan i Sveg 2017 där åttondeklassare från Skene skulle på skidresa. Bussen körde i diket, tre skolungdomar omkom och fem skadades mycket allvarligt.

– Den var svår eftersom det handlade om barn. De hade sett fram emot den här skidresan och så kom de aldrig fram.

Ibland, som i fallen med Umeå och Sveg, väcker olyckorna stor medieuppmärksamhet.

Många blir berörda av utredningen.

– Det kan vara en utmaning. Ibland avdelar vi en person som kommunicerar med pressen. Det är många som vill ha svar, men vi måste göra det jobb som ska göras och kan inte ta genvägar.

Han försvinner in i ett konferensrum och kommer ut med en stor blå plastlåda i famnen.

I lådan ligger bitar av tillknycklad orange plåt och ett grönt kretskort. En rund dosa tycks ha klarat sig oskadd. Det är de så kallade svarta lådorna från ett postflygplan som störtade i Jokkmokksfjällen 2016. De innehåller ljudinspelningar från planet och en färdskrivare som

EN DAG PÅ JOBBET 09.00 En kopp kaffe, skannar mejlen och planerar dagens arbete.

09.30 Digital ärende­ genom­gång.

Myndighetens 30 anställda samlas till ett möte en gång i månaden där de går igenom var alla utredningar befinner sig.

10.30 Analyserar fakta på ett arbetsmöte med utredningsgruppen för helikopterolyckan i Leksand.

13.00 Arbetsmöte kring en olycka med ett mindre flygplan i Skövde.

Videomöte där utredarna brainstormar och skriver på slutrapporten tillsammans.

15.00 Hämtar in tekniska fakta om olika system i utredningen om helikoptern i Leksand.

17.00 Slutar för dagen.

har registrerat data som fart, höjd och kurs.

– Det kallas för svarta lådor fast de är orange. Det är till stor hjälp i vårt arbete, men finns bara i större flygmaskiner. Jokkmokk var en svår miljö att jobba i: mörkt, otillgängligt och 38 grader kallt.

EFTER FAKTAINSAMLINGEN går arbetet in i analysfasen. Det är ett detektivarbete. Ibland kommer frustrationen, som alltid när Ola Olsson jobbat i några månader utan att hitta spår. Han fylls av känslan av att stå i en återvändsgränd men vet av erfarenhet att svaren kommer. Bit läggs till bit, långsamt träder bilden fram.

– Jag blir engagerad när jag håller på med

en större utredning, som Umeå, då är jag liksom aldrig ledig i huvudet. Hjärnan mal på hela tiden. Det är ett driv man måste ha.

I sin slutrapport kommer Ola Olsson och hans kollegor med rekommendationer på åtgärder för att en olycka inte ska inträffa igen. I Umeåutredningen rekommenderade de till exempel att Easa ska införa krav på att piloter som bedriver flygningar inom fallskärmsverksamhet ska ha en formell utbildning för det. I dag räcker det med certifikat för privatflyg. Det är vanligt att Haverikommissionens rapporter leder till nya lagar och regler.

– Det känns bra, då har jag gjort något stort och bidragit till att öka säkerheten. l NR 2 /202 1 ESSENS 17

S P A N I N G

Nejsägaren får upprättelse En positiv inställning är alltid bäst.

Eller? Nu inser allt fler värdet av medarbetare som sätter sig på tvären.

F

TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII

okus på ”medarbetarskap” har länge varit en av de starkaste trenderna inom organisationsutvecklingen. Medarbetare ska man vara, ansvarstagande och lagspelare och skapa god stämning. ”Motarbetare” däremot – dessa bakåtsträvare ska man övervinna eller i bästa fall ”få med på båten”, som det kan heta i ledarskapslitteraturen.

Kanske är det dags att tänka om. På senare tid har det nämligen allt mer börjat talas om fördelarna med anställda som sätter sig på tvären, som säger emot och bromsar.

– I stället för att döma ut motarbetarna som förändringsobenägna borde man undersöka vad de argumenterar för, och vad de bygger sina åsikter på. Kanske finns det någonting viktigt där, säger Lena Lid Falkman, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.

En organisation där motarbetarna tystas blir sårbar, menar hon.

– Risken är att man får ett gäng ja-sägare, som går med på saker som i grunden inte är bra.

18 ESSENS NR 2 /202 1

Lena Lid Falkman kom själv in på ämnet ”motarbetarskap” när hon forskade på införandet av aktivitetsbaserade kontor. Sådana har nämligen en tendens att skapa missnöje.

Känsloladdat sådant. Hon berättar om personer som bokstavligen har annekterat delar av kontor och vägrat acceptera kringflyttandet.

– Det som jag ibland upplevde när jag ­träffade de här personerna var att – de hade rätt. Den öppna kontorslösningen var kanske inte någon bra förändring för just den här arbetsplatsen. Det var en management-quick fix, någonting som ledningen trodde på men

som faktiskt inte funkade för verksamheten.

Hon insåg också att en del av dessa motsträviga medarbetare, och motsträviga medarbetare i allmänhet, tvärtemot den populära bilden ofta var högst konstruktiva, engagerade och ansvarstagande.

man för organisationens bästa, i det andra fallet för sitt eget. Det goda motarbetarskapet kallar hon för ”intelligent olydnad”, och jämför med en ledarhund som lyder för det mesta, men som vid rött ljus vägrar gå ut i gatan, trots ägarens direktiv.

Om motarbetet verkligen är av det här slaget är dock inte alltid enkelt att avgöra.

Det enda sättet att bilda sig en uppfattning är att kommunicera med personerna i fråga – vilket, betonar Lena Lid Falkman, inte är detsamma som att ställa en pliktskyldig fråga kring ett redan fattat beslut.

– De motarbetare som upplever sig ignorerade kan bli farliga för chefer och ledningar.

Varför bry sig, när ändå ingen lyssnar?

Särskilt riskabla blir motarbetarna om de samtidigt uppfattar att de själva slåss för moraliskt höga värden. Det berättar Jan Olsson, professor i statsvetenskap vid Örebro universitet. Han ger exempel på några konsekvenser.

– En variant är kollektivt avhopp. Det har

»Varför bry sig, när ändå ingen lyssnar?«

SÅ VAD ÄR det då som skiljer det goda motarbetarskapet mot det dåliga? Enligt Lena Lid Falkman handlar det om syftet bakom: I det första fallet agerar

NR 2 /202 1 ESSENS 19

S P A N I N G

vi sett i vården till exempel. Man känner att man inte kan ta ansvar för det som händer i verksamheten, och då lämnar man. En annan väg är öppen kritik. Det är någonting som chefer och ledningar ofta uppmuntrar medarbetare till, men som i verkligheten sällan är särskilt populärt.

En lite ljusskyggare motståndsstrategi, som Jan Olsson har skrivit en bok om, kallar han för ”subversivt agerande”. Det är när man underminerar verksamheten genom att tillexempel ljuga, sinka processer eller dölja information.

Som ett tydligt exempel på subversivt handlande tar han upp Saudiaffären, där Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) samarbetade med Saudiarabien i syfte att tillsammans bygga en vapenfabrik. Förutom läckor till medierna var det gott om lögner från de inblandade, berättar han.

En annan form av potentiellt motarbetarskap som han har studerat närmare är ”inside

activism”. Det är ett fenomen där kommunala och statliga tjänstemän, ibland i det fördolda, ibland i organiserad form, utnyttjar sina positioner för externa engagemang.

– Det handlar om offentligt anställda med kopplingar till sociala rörelser, till exempel miljörörelsen eller den feministiska rörelsen, som försöker att operera på insidan genom att driva rörelsernas frågor, alternativt bromsa och hindra förslag som går emot.

SJÄLVSVÅLDIGT AGERANDE i olika former blir allt vanligare bland tjänstemän, menar Jan Olsson. Dels beror det på att den unga generationen från tidig ålder skolats i kritiskt tänkande. Dels handlar det om en förändrad tjänstemannaroll, med större handlingsutrymme och mer av policyutvecklande uppgifter. Vi får kort sagt vänja oss vid en viss typ av motarbete också på den här nivån i samhällsapparaten.

Visst kan det vara ett demokratiskt problem, säger Jan Olsson, men det kan också vara precis tvärtom.

– Det är viktigt att tjänstemännen har en känslighet för att demokratins värden respekteras. Men de kan också fungera som demokratins väktare gentemot korrupta politiker. l

»Det handlar om offentligt anställda som försöker operera på insidan.«

20 ESSENS NR 2 /202 1

P A N E L

Martin Blom 48, linjechef på Ericsson, Karlskrona

Margareta Andersson 54, handläggare på Polismyndigheten, Dalarna

Emma Algell 42, verksamhetsutvecklare på Lasarettet i Enköping

– DET FÖRSTA JAG gör är alltid att sätta mig på min altan, spana ut över havet och reflektera över året som gått. Jag lägger det så att säga i byrålådan och tänker på att det som kändes utmanande där och då visade sig inte vara så farligt när det väl kom till kritan.

Sedan försöker jag att koppla loss helt och hållet. Vill någon få tag på mig får de skicka ett sms. Det är alltid någon av mina kollegor som håller ställningarna på kon­ toret. Sommaren är min primära återhämtningsperiod under året och jag vill helst ha fyra veckors sammanhållen semester. När jag ska tillbaka till jobbet är jag full av energi och tycker att det ska bli roligt. Jag trivs och väljer att ha en positiv syn på livet överlag.

Tänker man att det ska bli kul så blir det kul, är min erfarenhet.

– VI SKA HA 50-procentig beman­ ning på våra platser under sommaren och pusslar så att vi får ihop det. Antingen får man fyra veckor i juni eller i juli. Jag är relationsbrottsutredare och ärendemässigt är det ju inte stil­ tje på sommaren, men då har jag kollegor som tar hand om mina ärenden. Jag försöker att låta bli att hålla koll. Under semestern brukar vi göra långa vandringar och har sommarstuga där jag ägnar mig åt olika projekt eller tom-glor ut över sjön. Det brukar ta någon vecka innan man landar och förstår att man inte behöver kamma sig. Dagarna innan jag ska tillbaka vet jag inte riktigt vad som kommer att vänta mig.

Sista semesterveckan tänker jag alltid: Jag skulle haft en vecka till, vad skönt det hade varit.

– JAG SER TILL att vara ute mycket, röra på mig och umgås med släkt och vänner när jag verkligen har tid att göra det jag inte alltid annars kan prioritera.

Det tar ett tag innan jag kom­ mer in i semesterkänslan. Under sommaren är det inte så mycket aktivitet i många av de utveck­ lingsrelaterade frågor jag jobbar med, så jag kan ha sammanhål­ len semester och koppla bort jobbet helt.

Det är skönt att vara ledig en längre tid. När jag ska börja jobba igen reflekterar jag ofta över hur bra jag mått av att vara ute och röra på mig och ha en bra balans. Då känner jag att det är viktigt att jag håller i det när jag kommer tillbaka, trots att jag har ett ­stillasittande jobb framför datorn.

TEXT: KARIN PERSSON

Hur återhämtar du dig bäst på semestern?

T E M A

Funkis på jobbet Vanligt med diskriminering sid 24 ”Dröm att få jobba utifrån mina förutsättningar” sid 26 Din rätt till stöd sid 30

FÅ JOBBET ATT FUNKA

(FÖR ALLA !)

22 ESSENS NR 2 /202 1

10 sidor funktionell läsning!

Funktionsnedsatta diskrimineras ofta i arbetslivet. Med rätt anpassningar och förändrad attityd bland arbetsgivare skulle fler passa in på jobbet.

NR 2 /202 1 ESSENS 23

T E M A

Funkis på jobbet

Vem får plats?

Många arbetsgivare tvekar inför att anställa en person med funktionsnedsättning. För mycket fokus på potentiella problem, menar forskare.

V

arje år anmäler flera hundra människor diskriminering i arbetslivet som har samband med funktionsnedsättning – och mörkertalet antas vara mycket stort. Den senaste undersökningen som Myndigheten för delaktighet gjorde bland personer med funktionsnedsättning visade att fyra av tio upplevt hinder när de sökt arbete, främst i form av negativa attityder och bristande förståelse från arbetsgivare. Färska siffror från SCB visar också alltjämt att en lägre andel personer med funktionsnedsättning jobbar heltid eller är chefer, jämfört med befolkningen i stort.

Just nu görs flera satsningar för att öka inkluderingen och förbättra situationen på arbetsmarknaden för personer med något slags funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. I Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2021 ger regeringen myndigheten flera uppdrag som syftar till just detta,

24 ESSENS NR 2 /202 1

TEXT: KARIN PERSSON

bland annat ska man bli bättre på att göra bedömningar av hur en persons eventuella funktionsnedsättningar kan påverka arbetsförmågan redan tidigt vid arbetslöshet.

– Vi ska ta tillvara potentialen hos alla människor i Sverige, betonar arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i ett pressmeddelande.

Mikael Klein

Johanna Gustavsson

SVERIGES KOMMUNER OCH regioner, SKR, bedriver också ett utvecklingsarbete för att bredda sin rekrytering.

Men mycket mer behöver göras. Det menar bland annat organisationen Funktionsrätt Sverige som reagerat starkt mot att regeringens forsknings- och innovationsproposition, som anger inriktningen för Sveriges forskningspolitik de kommande fyra åren, inte innehåller en enda krona till forskning och utveckling kring universella arbetsplatser.

– Det är ett återkommande problem inom politiken, när det handlar om beslut som påverkar samhället under lång tid, att man inte har perspektivet av att inkludera hela

den mänskliga mångfalden från början, säger Mikael Klein som är intressepolitisk chef på Funktionsrätt Sverige.

Universell utformning handlar om att skapa produkter, tjänster och funktioner som så många som möjligt kan använda, utan anpassningar i efterhand. När det gäller arbetslivet och en konkret arbetsplats finns det flera aspekter att ta hänsyn till. Den fysiska miljön är kanske mest uppenbar. Men det behövs också en psykosocial tillgänglighet.

ENLIGT ÅTERKOMMANDE STUDIER upplever många med funktionsnedsättning att de skulle kunna ha ett arbete om förutsättningarna var bra. En majoritet svarar att det har med organisatoriska frågor att göra: hur arbetet är upplagt och om det är möjligt att få anpassad arbetstid. Färre saknar arbetstekniska hjälpmedel eller arbetsplatsanpassningar.

– Arbetslivet behöver vara flexibelt utifrån de individuella förutsättningarna. Då skulle man få ett hållbart arbetsliv som både klarar av att rekrytera fler men som också blir hälsosamt, säger Mikael Klein.

Det finns inget som talar för att arbetsgivares attityder gentemot personer med funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga har förändrats särskilt mycket under de senaste åren. Många tvekar fortfarande inför att anställa, delvis för att man är osäker på vad det kommer att innebära för produktiviteten. Det berättar Johanna Gustafsson, lektor vid Örebro universitet som forskat inom området sedan 2008.

– Man ser också arbetsförmågan som en individuell egenskap, som något som bor

inom personen, i stället för att se det relationella: vad man själv kan bidra med för att funktionshindret inte ska uppstå, säger hon.

SÄMST PÅ ATT ANSTÄLLA personer med funktionsnedsättning är arbetsgivare inom offentlig sektor. På den privata sidan ser det bättre ut, vilket enligt Johanna Gustafsson troligtvis beror på att rekryteringen till högre grad är informell och att man har större möjlighet att erbjuda deltidstjänster.

Johanna Gustafsson skulle önska att fler tittade på vad man kan vinna på att arbetsgruppen är heterogen, i stället för att fokusera på vilka problem som kan uppstå. Bortsett från att man bättre speglar samhället i stort, vilket ökar konkurrenskraften, blir arbetsmiljön oftast bättre för alla medarbetare när man anställer någon som har behov av vissa justeringar. I förlängningen kan det bland annat leda till lägre sjuktal.

– Det är sällan det är fråga om så stora saker som att du ska bygga om ett helt hus eller ändra produktionstakten, utan det handlar om att skruva på saker och ting för att det ska funka. Vissa har till exempel extra stort behov av struktur för att tillvaron ska bli begriplig och hanterbar. Och en tydligare struktur brukar gagna de flesta. l

»Det handlar om att skruva på saker och ting för att det ska funka.«

NR 2 /202 1 ESSENS 25

T E M A

Funkis på jobbet

”Behöver en arbetsledare som förstår” Emelia Bromans läkare rekommenderade henne att söka sjukersättning, trots att hon både vill och tror att hon kan jobba.

TEXT: KARIN PERSSON FOTO: JOHAN STRINDBERG

N

är Emelia Broman kuggade på odontologitentan för tredje gången kallade två av hennes lärare henne till ett möte. Var den här utbildningen egentligen någonting för henne, var hon verkligen tillräckligt intresserad av att bli tandhygienist?

– Jag blev ledsen, för jag visste ju själv att jag hade gjort mitt yttersta, säger hon.

Tentan var av det slag som hon haft svårt för så länge hon kan minnas: Ett stort ämne där allt ska memoreras, inga böcker tillåtna under provet. Vid sådana tillfällen vet hon att hon lätt tappar fokus och hjärnan blir blank, oavsett hur mycket hon gått in för pluggandet.

Till sist klarade Emelia Broman ändå utbildningen. 2012 tog hon examen som tandhygienist och fick sin första anställning. Arbe-

tet gick hyfsat, hon jobbade i team med en tandläkare som stöttade henne och påminde henne om sådant som hon lätt glömde. Ändå kunde det hända att hon missade stora karies­angrepp på röntgenbilderna.

– Då undrade jag ”hjälp, hur kunde jag missa det, jag tittade ju så noga?” och blev så klart jätteirriterad på mig själv.

VID DEN HÄR TIDEN började Emelia Broman fundera på hon kunde ha något slags neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, men det skulle dröja flera år innan hon bad om att få göra en utredning. Innan dess hann hon byta arbetsplats ett par gånger. Första gången frivilligt för att hon efter tre år sökt en tjänst med högre lön. Andra gången för att hon blivit uppsagd med vad hon själv upplever var en mycket vag motivering, efter en tids sjukskrivning (vilken var en följd av att hennes man och barnens pappa dött i cancer).

Snart fick hon en provanställning inom

»Jag visste ju själv att jag hade gjort mitt yttersta.«

26 ESSENS NR 2 /202 1

För ett par år sedan diagnostiserades Emelia Broman med ADD och atypisk autism.

NR 2 /202 1 ESSENS 27

T E M A

Funkis på jobbet

folktandvården, men även där uppstod svårigheter. Hennes chef upplevde att hon behövde hålla lite extra koll på henne. Vissa dagar eller delar av dagen presterade hon utmärkt.

Andra gånger kunde viktiga noteringar i journalen saknas.

Chefen för den lilla kliniken provade att anpassa arbetet på olika sätt. Bland annat fick hon sluta att göra undersökningar under en period för att bara ägna sig åt behandlingar.

Men situationen blev ändå ohållbar.

TILL SIST BAD Emelia Broman själv om att få göra en neuropsykiatrisk utredning. I många år hade hon trots allt känt att hon inte är som alla andra, inte tänker som andra. Nu diagnostiserades hon med ADD, atypisk autism och utmattningssyndrom.

– Det var skönt att få veta vad det var som ställde till det för mig, säger hon.

När hon fått sina diagnoser tog hon och hennes chef kontakt med Arbetsförmedlingen. Därigenom kunde kliniken få ekonomiskt bidrag för att ha henne kvar. Chefen kom fram till att hon kunde få jobba 39 procent av en heltid. Kliniken åtog sig också att erbjuda henne stöd av en handledare, men det upplever Emelia Broman inte att hon verkligen fick.

Hur ser du själv på arbetsgivares ansvar att stötta och möjliggöra arbete för per­ soner med olika typer av funktionsned­ sättning?

– Det är en svår fråga. Min chef vände och vred på varje sten för att kunna ha mig kvar, men på en liten klinik finns inte tiden. En större klinik har ju lättare att ta in hjälp. Där 28 ESSENS NR 2 /202 1

Emelia Broman drömmer om att någon ska öppna en privat klinik i Ödeshög där hon kan få jobb. Hon har funderat på att starta eget men tror inte att hon skulle klara det.

skulle jag kanske också kunnat ta på mig andra arbetsuppgifter, så att jag inte bara satt med patienter.

Sedan januari förra året är 37-åriga Emelia Broman delvis sjukskriven och delvis arbetslös. Hennes läkare och arbetsterapeut har rekommenderat henne att ansöka om sjukersättning på 75 procent, vilket man kan beviljas om man har en funktionsnedsättning som gör att man aldrig kommer att kunna arbeta, vare sig nu eller i framtiden.

– Jag tycker det är att ta i. Jag tror att jag skulle kunna jobba åtminstone 50 procent men arbetsterapeuten säger att mina diagnoser gör att jag lätt blir utmattad. Om jag ska jobba så skulle jag verkligen behöva en arbetsledare som förstår, som kan underlätta och anpassa.

”Vem som helst kan behöva förtydligad information” Den som möter personer med funktionsned­ sättning bör vara försiktig med att göra antaganden, tycker folkhälsovetaren Becky Nelson.

Emelia Broman känner sorg över att inte kunna arbeta som tandhygienist. Hon saknar sina patienter och flera har kommit fram på stan och berättat att det är ömsesidigt. Hon skulle mer än gärna sätta sig och ta tandsten hela dagarna, eventuellt med pauser för att jobba i exempelvis receptionen. Men några sådana tjänster finns inte.

– Drömscenariot är att någon öppnar en privat klinik där jag får jobba, men utifrån mina förutsättningar. l

»Det var skönt att få veta vad det var som ställde till det för mig.«

– Hela samhället behöver vara mer anpassningsbart. Vi är för snäva i vår syn på människor.

Becky Nelson Becky Nelson jobbar för RFSU Malmö där hon har skapat och driver ett projekt i samarbete med föreningen Grunden Malmö.

Projektet går ut på att RFSU:s och Grundens medlemmar, de senare med intellektuell funk­ tionsnedsättning, utbildas för att bli sexualinfor­ matörer på LSS-boenden och dagliga verksam­ heter. Metoden utgår från teorier kring peer education, kamratutbildning, som handlar om att det kan vara lättare för en grupp att ta till sig av information om den levereras av någon som själv tillhör samma målgrupp.

För den som i sin yrkesroll möter personer med olika typer av funktionsnedsättning är inte det viktigaste att ta reda på vilken specifik diag­ nos någon har, tycker Becky Nelson. I stället bör man undersöka vad just personen framför en har svårt med och vilket sätt hen föredrar att ta in information på.

– Vi ser ofta att det är mycket antaganden som görs. Personer med alla typer av normbry­ tande funktionalitet blir satta i ett fack.

Utmaningen är att se sin egen begränsning i hur man ser på normer. Att ständigt arbeta för att vidga sina vyer.

Becky Nelson upplever att de personer hon möter som har en intellektuell eller neuropsyki­ atrisk funktionsnedsättning ofta gör allt de kan för att passa in, i förhoppning om att bli bättre bemötta.

– Man kanske nickar att man förstår, fastän man inte gör det. Då kan det vara bra att ställa frågor så att personen får återberätta informa­ tionen. Funktionsnedsättningen är ofta osynlig.

Jag måste ha förståelse för att vem som helst jag möter kanske kommer att behöva förtydli­ gad information. l T E X T: K A R I N P E R S S O N NR 2 /202 1 ESSENS 29

T E M A

Funkis på jobbet

HITTA DITT STÖD Är det trappor, dålig s­ truktur eller doftande blommor som sabbar din arbets­ förmåga? Då kan du ha rätt till anpassningar på jobbet.

TEXT: KARIN PERSSON FOTO: GETT Y IMAGES KÄLLOR: DISKRIMINERINGSOMBUDSMANNEN, ARBETSMILJÖVERKET, ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN.

1

Vad säger lagen? l Diskriminering som har samband med funktionsnedsättning är förbjudet enligt lag. Det gäller inom arbetsliv, utbildning, varor, tjänster, hälso- och sjukvård och flera andra samhällsområden. l Diskrimineringen kan till exempel bestå i att man går miste om jobb eller befor­ dran för att arbetsgivaren inte anpassar arbetsvillkoren eller arbetsmiljön, eller att man blir trakasserad på arbetsplatsen. l Skyddet mot diskriminering gäller i alla situationer som har samband med arbe­ tet, även händelser under till exempel tjänsteresor och personalfester.

2

Arbetsgivarens ansvar Arbetsgivare är skyldiga enligt lag att vidta aktiva åtgärder för att verka för lika rättigheter och möjligheter i sina verksamheter. Det handlar bland annat om att kartlägga, åtgärda och följa upp risker för all slags diskriminering.

Allergi är en funktionsned­ sättning.

4

3

Vad räknas som f­ unktionsnedsättning?

En funktionsnedsättning innebär en begränsning av en persons psykiska, intellektuella eller fysiska funk­ tionsförmåga, vilket kan vara en följd av en skada eller en sjukdom. Det kan handla om exempelvis nedsatt syn eller hörsel, allergi, dyslexi eller någon form av psykisk funktionsnedsättning. Långt ifrån alla funktionsnedsättningar medför nedsatt arbets­ förmåga. Handlar det om en tillfällig begränsning räknas det inte som funktionsnedsättning i diskrimi­ neringslagens mening.

Nedsatt syn räknas som funktionsned­ sättning.

Chans till stöd Den som har en funktionsnedsättning kan få stöd från Arbetsförmedlingen för att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. Arbetsgivaren kan få bidrag till din lön eller för att du ska få ett personligt biträde på jobbet. Du kan också få psyko­ socialt anpassningsstöd, bidrag för hjälpmedel på arbetsplatsen eller få hjälp av en stödperson när du söker jobb eller är ny på jobbet.

Om du arbetat mer än tolv månader hos samma arbetsgivare eller har ett företag som varit etablerat minst tolv månader kan du få bidrag till arbetshjälpmedel från Försäkrings­ kassan.

Utsatt? l Prata med din chef eller vänd dig till ditt lokala skyddsombud som kan ta upp frågan med arbetsgivaren. l Facket kan ge rätts- eller för­ handlingshjälp. Gör en anmä­ lan till SRAT:s kansli. l Sveriges lokala antidiskrimi­ neringsbyråer ger gratis infor­ mation om hur du kan tillvarata dina rättigheter. l Diskriminerings­ ombudsmannen tar emot tips och klagomål från individer och organisationer men utre­ der inte varje enskilt fall, utan arbetar mer för att motverka och förebygga diskriminering i samhället i stort.

NR 2 /202 1 ESSENS 31

L I S T A N

Fem inspirerande ­ljudböcker för solstolen

”Lycka till med resten av livet”

”1 %-metoden: små förändringar, stora resultat”

Författare: James Clear Är du tidsoptimisten som all­ tid kommer sent? Den rastlösa kollegan som alltid skrollar på mobilen i lunchrummet? Den här bästsäljaren till bok, som nu finns på svenska, ska få dig att bryta dåliga vanor och i stället skapa goda – med hjälp små förändringar.

”Vässa din sociala kompetens”

Författare: Isabel Boltenstern Isabel Boltenstern är sport­ journalisten som blev utbränd i 20-årsåldern, något hon berättat om i både Youtube-videor och i blogginlägg. Nu delar Boltenstern med sig av sina lärdomar från utmattningen och bjuder på verktyg för ett mer hållbart liv. Det går att vara produktiv utan att bränna ut sig, hävdar författaren.

Författare: Nicolas Jacquemot En perfekt ljudbok för dig som bävar inför höstens presenta­ tioner och möten. Kommunika­ tionsexperten Nicolas Jacque­ mot menar att alla kan utveckla sina sociala färdigheter – oavsett extrovert eller introvert.

Råd och övningar blandas med inspiration och expertintervjuer.

”Konsten att städa”

Författare: Elaine Eksvärd Behöver du hjälp med att han­ tera en chef eller kollega som använder sig av härskarteknik?

Retorikern Elaine Eksvärds succébok från 2008 har nu släppts i en revi­ derad version och ljudbok med fler tips och exempel. Eksvärd guidar lyssnaren genom åtta huvudtyper av härskartekniker och ger exempel från verkligheten.

Författare: Marie Kondo Räck upp en hand om du också gick loss i hej-kom-och-hjälpmig-byrålådorna efter att ha sett Netflix-serien ”Konsten att städa”.

I boken med samma namn ger städexperten Marie Kondo sina bästa tips för ett städat hem i harmoni – tips som med fördel kan göra (hemma)kontoret lite trevligare.

32 ESSENS NR 2 /202 1

”Härskarteknik”

T E X T: K L A R A S T E FA N S S O N

Vardag, jobb och stress må kännas avlägset en solig sommardag – men semestertider innebär också tid för reflektion.

På med hörlurarna och möt hösten med ny ­inspiration.

K R Ö N I K A

Är stark kultur något att sträva efter?

2

020 års medarbetarundersökning från ökända investmentbanken Goldman Sachs bjuder på intressant data och kommunicerar en despotisk kultur, omodernare än bilrökning. Några guldkorn från

denna: l 77 % av de nyanställda uppger att de utsätts för trakasserier på arbetet. l 100 % (!) uppger att deras relationer till släkt och familj försämrats av anställningen.

I sin helhet ger läsningen en bild av en visserligen stark företagskultur, men som är obehagligare för individen än vad det är att ta tandavtryck.

JAG ÄR EN KULTURKRITIKER,

goda, kulturen. Den som fjärran från Goldman Sachs får oss att växa utan att ta andan ur halsen på oss.

ALLT BÖRJAR MED grundsynen på människan.

Linus Jonkman, organisations­ utvecklare och författare, bland annat till boken Glöd eller levebröd – om konsten att hitta meningen med jobbet.

»En människas livscykel kan ha formen av en sinuskurva.«

och det tycker jag att vi alla behöver vara. Vi behöver se hur allt kan bli bättre. Att den trötta bilden på intranätet av stela fotomodeller som hoppar i grupp, bättre skulle illustreras av teamet som jobbar i supporten. Att marknadschefen som åker business class medan organisationen har tuffa sparkrav kan bättre.

I nästan alla avseenden är en perfekt arbetsplatskultur en omöjlig vision att uppnå.

Trots detta är det något viktigt att kämpa för.

Jag väljer att slå ett slag för den starka, men

Jag tror att vi alla känner det ganska omedelbart. Efter fem minuter med en grundare eller hög chef vet vi ifall det innersta i kulturen utgörs av en smittsam törst att göra skillnad, eller en bulimisk hunger för siffror.

I en bra kultur finns en personalpolitik som tar hänsyn till att en människas livscykel kan ha formen av en sinuskurva. Med det menar jag att en högpresterande person kan drabbas av depression, gå igenom en separation eller få en kronisk sjukdom. Perioder som dessa kan under en period göra henne till en lågpresterare. Bra organisationer spolar inte ut vederbörande på gatan för det, utan håller henne i stället om ryggen.

De starka organisationerna stöttar, förstår och hjälper människor ur svårigheter. De vet att ett liv går upp och ner. Det är därför dessa arbetsgivare får uppleva lojalitet och kan bygga en genuin värdegrund. De tappar inte personal bara för att en konkurrent viftar med ett högre löneförslag.

Arbetsgivare som bara hyllar högpresterare blir däremot snabbt lika själlösa som Lesjöfors*. l

* Sveriges tråkigaste stad, mest känd för en verksamhet som gick i konkurs 19 8 5. At t du inte känner till staden bevisar min poäng.

NR 2 /202 1 ESSENS 33

E X P E R T E R N A

Skriv din fråga till a4.se essens@

Svar på tal om arbetslivet Undrar du vad som gäller? SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, ­rättigheter och anställningsvillkor.

Vad gäller kring a-kassan? Är gravida en riskgrupp?

Behöver jag vara medlem i ­Akademikernas a-kassa?

SVAR: Att du är medlem i Akademikernas a-kassa är en förutsättning för att du ska kunna få ersättning från vår inkomstförsäkring. Det går inte att vara medlem i någon annan a-kassa. Är du osäker på om du är medlem kan du kontrollera det på akademikernasakassa.se där du också kan ansöka om medlemskap.

På srat.se hittar du mer information om inkomstförsäkringen. Frågor om a-kassan: 08-412 33 00. F ­ rågor om inkomstförsäkringen: 0770-782 050.

Marie Samuels Medlemsservice

Jag har nyligen blivit gravid, tillhör jag en riskgrupp för covid-19?

SVAR: Enligt den analys som Socialstyrelsen låtit göra i frågan löper kvinnor i graviditetsvecka 20–36 en ökad risk för tidig födsel vid en covid-19-infektion och anses därför tillhöra en riskgrupp. Även om du inte tillhör en riskgrupp råder, enligt Arbetsmiljöverket, försiktighetsprincipen som innebär att du inte bör arbeta med patienter som har en bekräftad covid-19 om du är gravid. Det innebär också att det hellre ska finnas fler skyddsåtgärder än för få, för att vara på den säkra sidan.

Jonatan Holm Förhandlare

»Det går inte att vara medlem i någon a ­ nnan a-kassa.«

34 ESSENS NR 2 /202 1

Får jag vara hemma från arbetet?

Marie Samuels

Jonatan Holm

Som gravid är jag rädd för att bli ­ smittad på min arbetsplats, kan jag stanna hemma?

SVAR: Din arbetsgivare är ansvarig för arbetsmiljön på arbetsplatsen och har en skyldighet att kontinuerligt bedöma risker som kan föreligga. När du meddelar din arbetsgivare om din graviditet ska det därför omgående genomföras en riskbedömning för att identifiera och åtgärda eventuella risker som kan uppstå till följd av detta.

Om du löper en risk att bli utsatt för smitta på arbetsplatsen finns det främst tre olika åtgärder som kan vidtas. Den inledande är att anpassningsåtgärder genomförs i dina befintliga arbetsuppgifter för att undvika risken för smitta, så som att helt utesluta vissa moment eller använda speciell utrustning. Finns det inte möjlighet att anpassa arbetsuppgifterna är nästa steg att se över möjligheten till en tillfällig omplacering under perioden, något som kan innebära helt andra arbetsuppgifter under en begränsad tid för att minska risken att du blir drabbad av covid-19.

Om risken inte går att avstyra i tillräcklig utsträckning med någon av dessa åtgärder kvarstår att arbetsgivaren konstaterar att det inte går att göra arbetsplatsen säker för dig under graviditeten, något som ska ske skriftligen. Det är efter ett sådant konstaterande som du har möjlighet att vara hemma från arbetsplatsen. För att trygga din inkomst under perioden har du möjlighet att ansöka om graviditetspenning från Försäkringskassan.

Jonatan Holm Förhandlare

Vad händer om vi inte är överens?

Min arbetsgivare har genomfört en risk­ bedömning men jag håller inte med om slutsatsen, vad kan jag göra?

SVAR: Det finns i dagsläget ingen instans som hanterar en överklagan av en riskbedömning.

Det är i stället ditt lokala skyddsombud, med stöd av förbundet centralt, som kan kontakta din arbetsgivare och säkerställa att bedömningen av risken är gjord på ett korrekt sätt.

Ditt lokala skyddsombud bör även ha varit inkluderad under riskbedömningsprocessen till följd av sitt förtroendeuppdrag på arbetsplatsen.

Jonatan Holm Förhandlare

Sjuk – får jag betala ­mindre?

Jag är sjukskriven. Påverkar det min ­medlemsavgift?

SVAR: Om du har varit sjukskriven på heltid i minst tre månader och fortfarande är det på heltid kan du få en reducerad medlemsavgift.

För att få den reducerade medlemsavgiften behöver du höra av dig till oss. Du når oss via Mina sidor på www.srat.se , kansli@srat.se eller 084424460.

Marie Samuels Medlemsservice NR 2 /202 1 ESSENS 35

S R A T

ditt fackförbund

Vinnande koncept att satsa på forskarna

Har du frågor ?

Gå in på srat .se och hör av di g så hjälper vi till!

ETT ÅR TOG DET, från att vi först hörde talas om det nya viruset till dess att vaccinationerna var i gång. Tydligare exempel på forskningens betydelse är svåra att hitta. Det är ovanligt att man når resultat så fort och att det direkt gör så stor skillnad. Men en blick i backspegeln visar forskningens stora betydelse.

Jag ser i mitt eget yrke hur nya rön har lett till förbättrade metoder, friskare munhälsa och därmed ökad status för tandhygienister. På samma sätt är forskning och innovation avgörande inom alla professioner. Det är därför dessa områden prioriteras högt inom Saco, för att de är förutsättningar för samhällets utveckling, för landets konkurrenskraft och därmed för våra jobb.

Regeringen har slagit fast att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Man har sannerligen en del att leva upp till!

Hittills har vi sett hur finansieringen har urholkats och de otrygga anställningarna cementerats. Ofta snålas det med utrustning och slarvas med arbetsmiljön. Att forskare tvingas lägga en stor del av sin tid på att söka pengar är ett pinsamt resursslöseri. Det finns bättre sätta att locka till sig engagerade akademiker!

Från fackligt håll har vi länge krävt fler fasta tjänster och bättre villkor för att forskarna ska få en rimlig arbetssituation. Även en tydlig karriärväg för unga forskare måste finnas. Det är dags nu! Med tanke på vad forskningen ger tillbaka till samhället bör det vara en självklar investering.

»­Finansieringen har urholkats och de otrygga anställningarna cementerats.«

Anitha Wijkström Förbundsordförande SRAT

Just nu... ...Hoppas jag innerligt att smittspridningen avtar så att alla får nödvändig sammanhängande semester.

36 ESSENS NR 2 /202 1

Organisationsskiss till A4.indt 1

21 medlemsförbund

25 medlemsföreningar

FÖRBUNDSMÖTEN 2021

Ny styrelse får vänta

Medlemsföreningar

SRAT samlar över 21 200 medlemmar.

SRAT-MODELLEN

Både frihet och närhet

FOTO: G E T T Y IMAG ES

SRAT är mycket attraktivt för många medlemsgrupper och professioner. Det är förbundets unika sätt att organisera sig som möjliggjort det.

VI ÄR ETT förbund som både kan möta behovet av frihet för föreningarna att verka i professionsfrågor och behovet av närhet och kompetent stöd i fackliga frågor. Genom förbundet och vårt kansli har vi nära tillgång till förhandlingshjälp och juridiskt stöd. Vi har gemensamma försäkringar och tillgång till mycket bra medlemsförmåner.

SRAT har en unik organisationsmodell. Det finns föreningar med egen ekonomi, kontaktföreningar och direktanslutna medlemmar. Föreningarna är antingen uppbyggda kring en profession, en bransch eller en gemensam

arbetsgivare. Exempel på professionsföreningar är Svenska Barnmorskeförbundet, Svensk Tandhygienistförening och Svensk Flygteknikerförening. Ett exempel på förening inom en särskild bransch är Trafik och Järnväg – TJ. Föreningar som är kopplade till en arbetsgivare är Utrikesförvaltningens Personalförening och SRAT-Posten.

De senaste åren har SRAT växt kraftigt efter det att TJ, logopederna och barnmorskorna anslutit sig.

Det får man se som ett mycket gott betyg för SRAT-modellen.

Som ni ser finns SRAT:s medlemsgrupper inom vitt skilda områden och yrken. Det gemensamma utgörs av behovet av att tillhöra ett förbund som är nära medlemmarna, har hög kompetens och erbjuder marknadsledande medlemsförmåner. Det förbundet är SRAT! l TEXT: OLA BLOMQVIST

Vid extra förbundsmöte per capsulam den 23 april 2021 beslutades att inte genomföra val av förbundsstyrelse på ordinarie förbundsmöte den 28 maj 2021. Det innebär att sittande förbundsstyrelse kvarstår till det extra för­ bundsmötet den 22 oktober 2021.

Valberedningen har önskat mer tid för personvalsproces­ sen under rådande pandemi­ situation. l

NYTILLSKOTT

SRAT får två nya medarbetare Amanda Sjöquist har anställts som organisationsut­ vecklare efter Mia Axelsson. Amanda kommer senast från Sacos kansli där hon arbetade som federations­ Amanda sekreterare. Hon Sjöquist har tidigare även arbetat på DIK – också det ett Sacoförbund.

Patricia Wider­ gren har anställts på en helt ny tjänst Patricia som opinionsbilda­ Widergren 2021-04-28 08:28:48 re. Patricia kommer närmast från fackförbundet Vision där hon arbetat som strateg i hälso- och sjukvårds­ frågor. l NR 2 /202 1 ESSENS 37

S R A T

ditt fackförbund

CHRISTINA BJÖRLING OM DIGITALA MÖTEN

”Viktigt med lyhördhet från möteshållaren” Under pandemin har SRAT fått ställa om all facklig utbildning till att bli digital. Vi frågar tandhygienisten Christina Björling hur det har fungerat.

Du har deltagit i en av SRAT:s digitala kurser, digital utbild­ ning om löneavtalet HÖK-T och tandhygienistens lönebildning.

Hur var det?

– Jag var väldigt nöjd med upplägget. Jag har inte riktigt varit tillfreds med digitala möten innan men jag har mentalt ändrat mig nu på grund av pandemin. Det som är viktigt är att den som håller i mötet är uppmärksam på övriga deltagare med frågor, vilket fungerade jättebra.

Vilka möjligheter ser du med digitala kurser?

– Att vi får utbilda oss och ­tillgodogöra oss kunskap när vi inte kan träffas fysiskt. Digitala möten är en bra lösning då många

Christina Björling Leg. tandhygienist och fackligt engagerad

kan ha svårt att åka bort på utbildning.

Finns det några nackdelar?

– Det enda tråkiga är att jag missar utbytet mellan kollegor när vi inte träffas fysiskt. Det är också viktigt med god kvalitet på uppkopplingen och lyhördhet från möteshållaren så att deltagarna får komma till tals.

Du har flera fackliga uppdrag, vad är det som driver dig?

– Intresset för fackliga frågor och engagemanget att bistå medlemmar. Ju mer jag lär mig, desto fler

På gång i förbundet 22 OKTOBER Extra förbundsmöte.

38 ESSENS NR 2 /202 1

8–12 NOVEMBER UGL-utbildning förtroendevalda.

frågor och funderingar får jag. Det fackliga arbetet ger en helhetssyn på verksamheten och den kunskap som jag har fått vill jag inte vara utan. En bra dialog med arbetsgivaren är grundläggande för en fungerande samverkan och det i sig bidrar till en bättre verksamhet och organisation för medlemmarna.

Varför ska man engagera sig fackligt?

– För att få ett roligt, engagerande, utmanande och utvecklande uppdrag som ger mycket tillbaka till dig själv. Det kan vara både svett och tårar men samtidigt en glädje över att företräda sina medlemmar.

Något annat du vill dela med dig av?

– Vi behöver värna om att fackliga representanter finns på arbetsmarknaden som en stark part. Det är inte förtroendevalda som är ”facket”. Facket är alla vi medlemmar tillsammans. Vi ska värna om vår svenska modell som är fantastisk. l TEXT: MARIE NORELL

Läs hela kalendariet på srat.se

AN N O N S ER

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad.

Oavsett vilket kan du som medlem i SRAT låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,90* procent.

Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan * Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,90 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 210 000 kronor. Om den rörliga årsräntan är 4,90 %, blir den effektiva räntan 5,01 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift.

Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 953 kronor och din månadskostnad blir 1 883 kronor. Årsränta per 2020-03-02.

ESSENS_SRAT_SEB nr 2-21_163x109.indd 1

2021-05-10 13:50

Missa inte dina medlemsförmåner Du som är medlem i SRAT/medlemsföreningarna har en mängd medlemsförmåner, förutom arbetsrättslig

rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och professionsutveckling. Här nedan ser du några av de förmåner som ingår i medlemsavgiften. Fler förmåner till förmånliga priser hittar du på srat.se/formaner Försäkringar ● SRAT Hälsoskydd (sjukförsäkring) ● SRAT Inkomstförsäkring ● Liv- , olycksfallsförsäkring samt sjukkapital – ingår i

tre månader

● Loss of License – för flygtekniker ● Sjukkapital – för studenter

under studietiden

SRAT Karriär & lön ● CV-granskning, sök-jobb-tips ● Karriärcoachning ● Saco LöneSök

– Sveriges bästa lönestatistik!

Övrigt ● Kostnadsfria webbinarier i aktuella ämnen ● Medlemslån, bolån & banktjänster ● Juridisk rådgivning (privat), upprättande av

kostnadsfria avtal ● Medlemstidningen Essens ● Professionstidning, medlemsblad

Det lönar sig att vara medlem!

Förmånsannons-Essens-163x109 - förmaner i medlemsavgiften.indd 1

2021-05-05 09:32:55

NR 2 /202 1 ESSENS 39

Posttidning B SRAT/ESSENS Box 1419 SE-111 84 Stockholm

t savgif dlem e m rad n duce xame har re fter e u e D t ! e r PS å a först

L

När du är klar med dina studier Ta vara på dina medlemsförmåner Karriärcoachning l Råd om vad ska du tänka på - när du söker jobb - när du fått nytt jobb l Sveriges bästa lönestatistik l Lönerådgivning l Teckna ex. samboavtal utan kostnad l Kostnadsfria seminarier/webbinarier l

srat.se/formaner

I medlemskapet ingår också ... l Kostnadsfri liv-, olycksfall, sjukkapitaloch diagnosförsäkring (tre månader) l SRAT Hälsoskydd (sjukförsäkring) och SRAT Inkomstförsäkring l Föreningskontakter och nätverkande med andra yrkesverksamma l Rådgivning om din anställning

Det lönar sig att vara medlem!

srat.se | 08-442 44 60 | kansli@srat.se