ESSENS KÄRNAN I DITT YRKESLIV NR 1/2021
GRANSKNING
Smittad på jobbet – svårt att få ersättning Håkan Melinder har nytta av egna krigserfarenheter i sitt jobb.
SPANING
Behöver chefen gå på kurs? TEMA FÖRÄLDER
Se upp för fallgroparna
Utlandssoldater behöver tas om hand när de kommer hem. Håkan Melinder ser till att Försvarsmaktens veteraner landar mjukt. SID 12
E fa förm n m ck e fö ån dle rb fr m un ån sd di SR tt AT
Bundsförvant
4
SÄTT ATT GLÄNSA PÅ LINKEDIN
L
Dags för lönesamtal? Eller ska du byta jobb? I Saco Lönesök kan du som är medlem orientera dig om ditt löneläge. Du kan göra lönejämförelser för att se hur ingångslönerna eller löneutvecklingen ser ut, både för din utbildning, ditt yrke och/eller för andra yrkesgrupper. Saco Lönesök kan bli ett viktigt instrument när du förhandlar din lön. Kom ihåg att statistiken endast anger vad andra har i lön, inte vad du bör begära. Kontakta oss om du behöver rådgivning .
t t a g si r a n ! ö l m t e e l d D e m vara
srat.se/lonestatistik
srat.se | 08-442 44 60 | kansli@srat.se
S T A R T
HÖR AV DIG!
ESSENS En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.
KONTAKT SRAT Telefon, växel 08-442 44 60 Webbplats www.srat.se Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm
REDAKTION Ansvarig utgivare Anders Berndt Chefredaktör Karin Persson, A4 karinp@a4.se Art director Sandra Johnson, A4 Produktion A4 Text & form, www.a4.se Reportrar Tim Andersson, Jennie Aquilonius, Johanna Kvarnsell Fotografer och illustratörer Margareta Bloom Sandebäck, Viktor Gårdsäter, Team Hawaii Omslagsbild Margareta Bloom Sandebäck Korrektur Monika Lann
TRYCK Tryckeri Linderoths tryckeri, Vingåker
Upplaga 21 300 ex
Har du råd att vara förälder? OM DU BLIR FÖRÄLDER är det inte bara barnvagn och mängder av
blöjpaket som riskerar att gräva djupa hål i plånboken. För många blir också en direkt konsekvens av barnets tillkomst sämre löneutveckling. Det gäller särskilt för kvinnor. Att det ser ut så här är tyvärr knappast någon nyhet. Men att det i princip inte skett någon förbättring alls sedan slutet av 80-talet är ändå en ögonbrynshöjare. Arbetsgivare är förbjudna enligt lag att låta sådant som föräldraledighet, sänkt arbetstid och vab påverka lön eller vilka tjänster en medarbetare har chans att få. Ändå händer det hela tiden. Det visar inte minst SRAT:s senaste löneenkät, där nästan var femte svarande upplevt sig bli lönemässigt missgynnad kopplat till föräldraledighet. I det här numrets tema om föräldrar i arbetslivet möter vi barnmorskan Kristina Jonsson som fick en riktig kalldusch som nybliven mamma. Men vi får också läsa om hur det kan bli precis tvärtom. Som för hälsovetaren Josephine Berge, vars chefs agerande översteg hennes förväntningar när hon bestämde sig för att försöka få barn. Låt oss hoppas och arbeta för att berättelser som Josephines blir långt v anligare inom en snar framtid.
»Ingen förbättring sedan 80-talet.«
Annonsbokning Kontakta Marie Norell, marie.norell@srat.se
Karin Persson Chefredaktör
ISSN 2003-1548 Tidningen är momsbefriad
Missa inte ... ... porträttet av Håkan Melinder, veteransamordnare på Försvarsmakten. (s. 12)
... hur man använder Linkedin bäst. (s. 21)
FOTO: MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK
I N N E H Å L L
1/2021 3 START 5 AKTUELLT 8 GRANSKNING En bråkdel som smittats på jobbet har rätt till ersättning. 11 F&S 12 MÖTET Håkan Melinder värnar veteraner. 18 SPANING Behöver chefen gå på kurs? 21 LISTAN Bli ett ess på Linkedin. 22 TEMA Se upp för föräldrafällan. 32 PANEL 33 KRÖNIKA 34 EXPERTERNA 36 SRAT
4 ESSENS NR 1/202 1
Håkan Melinder stöttar Försvarsmaktens soldater efter utlandstjänstgöring.
A K T U E L L T
ARBETSMILJÖ
Mest press i kvinno dominerade branscher Höga krav och litet eget inflytande är grundreceptet för ett stressande arbetsliv. Nu uppger sex av tio att de har alldeles för mycket att göra på jobbet. ARBETE INOM VÅRD, omsorg och
skola toppar listan över jobb som upplevs vara psykiskt ansträngande. Det stod klart när Arbetsmiljöverket genomfört sin senaste undersökning av hur landets sysselsatta har det på jobbet. Dessa kvinnodominerade kontaktyrken präglas ofta av höga krav i kombination med litet inflytande. Många arbetstagare uppger till exempel att de inte hinner tänka på annat än arbetet under dagen,
att de ofta tvingas hoppa över lunchen och inte har möjlighet att påverka hur arbetet är upplagt. Undersökningen visar också att nära två av tio kvinnor har utsatts för våld eller hot i arbetet under det senaste året, samma siffra för män är en av tio. Psykisk ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning bland både kvinnor och män. Däremot uppger kvinnor i betydligt större utsträckning än män att de lider av oro, ängslan eller ångest. I oktober fick Jämställdhetsmyndigheten därför i uppdrag av regeringen att genomföra en studie om relationen mellan ojämställdhet i arbetslivet och kvinnors psykiska ohälsa. Studien fokuserar särskilt på kränkande särbehandling i arbets livet. ● TEXT: KARIN PERSSON
FOTO PÅ SIDA: GETTY IMAGES
EU
Rätt till nedkopplad fritid EU-parlamentet föreslår att rätten att inte svara på jobbmejl utanför arbetstid lagstadgas. Bakgrunden till initiativet är att risken för utmattningssyndrom och ångest ökar för arbetstagare som ständigt behöver vara tillgängliga. Flera av de svenska ledamöterna röstade emot förslaget eftersom man anser att det här är en fråga som arbetsmarknadens parter bör reglera i kollektivavtal. ●
FORSKNING
Säg ifrån vid mobbning – må bra själv
Den som ser andra bli illa behandlade på jobbet riskerar själv att drabbas av psykisk ohälsa. Men det gäller bara om man inte försöker agera för att motverka problemet, visar forskning från Linköpings universitet och Universitetet i Bergen. Att vidta åtgärder gör att risken att själv må dåligt på grund av det som pågår försvinner. Det här är viktig kunskap inte bara för den enskilda utan även för arbetsgivare, som behöver se till att det finns förutsättningar för medarbetare att kunna ingripa vid trakasserier och mobbning. ●
24%
av de manliga cheferna i en undersökning från Göteborgs universitet med 2 633 svarande hade en negativ inställning till anställda med depression. Motsvarande siffra för de kvinnliga cheferna var 12 %. ● NR 1/202 1 ESSENS 5
A K T U E L L T
När 180-dagarsregeln mjukas upp kommer färre att få avslag på sin sjukpenning.
Nya regler för långtidssjuka Nu ändras reglerna i sjukförsäkringen så att det ska bli lättare att fortsätta vara sjukskriven även efter 180 dagar. ANTALET PERSONER SOM får avslag på sin sjukpenning efter 180 dagar har ökat kraftigt de senaste åren. Men nu har regeringen och samarbetspartierna C och L kommit överens om en lagändring som ska göra att färre långtidssjuka mister sin ersättning. Hittills har reglerna sagt att en person efter 180 dagars sjukskrivning inte längre kan vara sjukskriven från det arbete hen har, utan måste börja söka brett efter andra jobb. Endast den som 6 ESSENS NR 1/202 1
haft särskilda skäl har kunnat få prövningen uppskjuten till dag 366, vilket få har kvalat in i. Med de nya reglerna ska det bli lättare att skjuta upp prövningen mot normalt förekommande arbeten om man kan visa att man troligen kan gå tillbaka till sitt tidigare jobb vid dag 365. – SRAT ser väldigt positivt på den här förändringen. Det här blir en lindring för många i en utsatt situation där det har ställts höga krav tidigare, säger Hanna Adlerteg, förhandlare på SRAT. Lagändringen blir permanent och börjar gälla i mitten av mars. Men redan i december föreslog regeringen att Försäkringskassan tillfälligt skulle stoppa alla
180-dagarsbedömningar, fram till att de permanenta lagändringarna träder i kraft. Detta för att förhindra att exempelvis långtidssjuka i covid-19 förlorar denna. Lagändringen ligger i linje med förslagen i den utredning av sjukförsäkringen som kom i början av förra året. Hanna Adlerteg säger att man från förbundets sida hoppas att fler av utredningens förslag blir verklighet. – Man skulle till exempel behöva se över även 365-dagarsregeln. Det skulle underlätta för de medlemmar som fått avslag från Försäkringskassan att få en omprövning, alternativt leda till att man aldrig ens hamnar i den svåra situationen. ● TEXT: KARIN PERSSON
PENSIONSÅLDER
Ålderism ovanligt stort problem i Sverige Vi knuffas till att gå i pension vid 65 – trots att allt fler både vill och behöver jobba längre. ALLT FLER KAN och vill jobba längre, något som ur ett samhälleligt perspektiv är högst önskvärt med tanke på vår åldrande befolkning. Samtidigt är ålderism ett större problem i Sverige än i många andra länder. Det slår Delegationen för senior arbetskraft fast i sitt slutbetänkande till regeringen. Enligt World values survey, en undersökning som delegationen hänvisar till, hyser bara 20 procent av svenskarna respekt för medmänniskor över 70 år.
FOTO PÅ U PPS L AG: G E T T Y IMAG ES
Föreskrifterna ska buntas ihop.
Delegationen har haft i uppdrag att verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i arbetslivet och har under de två senaste åren samlat fakta och forskning om äldres möjligheter i arbetslivet. Sammanställningen visar att normen att gå i pension vid 65 är stark och att faktorer som den egna hälsan och arbetsmiljön, men också omgivningens attityder, påverkar pensionsbeslutet. För att få till en förändring behöver flera knuffar, nudges, mot pensionering vid 65 undanröjas. Bland annat behöver chefer och HR bli bättre på så kallat åldersmedvetet ledarskap. ● TEXT: KARIN PERSSON
PROGNOS
Ljus framtid för akademiker I tider av hög arbetslöshet ser framtiden ändå ljus ut för många som väljer en akademisk utbildning, visar en ny prognos från Saco. Arbetsmarknaden för logopeder och kiropraktorer är i balans. För tandhygienister och optiker råder liten konkurrens om jobben och låg arbetslöshet. Det gäller även för barnmorskor, som enligt en annan prognos från Arbetsförmedlingen är en av de mest eftertraktade yrkesgrupperna 2024. Men det finns undantag. Hälsovetare hör till de yrken där det fortsatt råder stor konkurrens om kvalificerade tjänster, enligt Sacos rapport. ●
ARBETSMILJÖ
Facken befarar sänkt skyddsnivå Det ska bli enklare att överblicka, förstå och använda Arbetsmiljöverkets regler för en säker arbetsmiljö. Det hoppas åtminstone myndigheten, som nu jobbar med en omfattande förnyelse av regelverket. Tanken är bland annat att banta ner antalet föreskriftshäften, från 67 till 14, för att göra det mer lättillgängligt. Många av de föreslagna förändringarna har emellertid väckt stark kritik från flera fackliga organisationer. I sina remissvar menar man bland annat att förändringarna i praktiken innebär en sänkt skyddsnivå för arbetstagare och att skyddsombudens roll osynliggörs i de nya föreskrifterna. ● NR 1/202 1 ESSENS 7
G R A N S K N I N G
Smittad på jobbet – svårt få ersättning Tusentals svenskar har under 2020 smittats av coronaviruset på jobbet. Men bara en bråkdel har rätt till ersättning.
I HEMMET OCH på jobbet. Där är risken störst att smittas av coronaviruset, enligt Folkhälsomyndigheten. Under vintern har smittorisken på arbetsplatserna synts tydligt även i Arbetsmiljöverkets statistik. Och det är inte bara, som i början av pandemin, anställda inom vården som smittas av patienter eller brukare. – Under hösten och vintern har vi fått in anmälningar från fler branscher, och nu har det mer handlat om smitta kollegor emellan, förklarar Ulrika Scholander på Arbetsmiljöverket. När en person blir exponerad för coronaviruset på sin arbetsplats ska arbetsgivaren anmäla händelsen som ett tillbud till Arbetsmiljöverket. Dels för att myndigheten ska kunna föra statistik, dels för att se om det finns brister i arbetsmiljön som Arbetsmiljöverket behöver göra något åt. – Man ska anmäla situationer på en arbetsplats där man vet att en exponering har skett. Om du till exempel har ett fysiskt möte med dina kollegor på dagen och sedan visar det sig
på kvällen att du testat positivt för covid-19 så har dina kollegor exponerats. Det innebär att arbetet inte var anpassat för att undvika smitta, och då ska arbetsgivaren anmäla, säger Ulrika Scholander. Enligt arbetsmiljölagen ska alla arbetsgivare göra vad de kan för att undvika ohälsa på jobbet. Det gäller även coronasmitta. Men vad gör man då om man som anställd inte tycker att ens arbetsplats har vidtagit alla möjliga åtgärder för att minska smittspridningen? – Lyft den oro som finns med din chef! Det är ju en ohälsofaktor att man känner sig orolig för att gå till jobbet. Och det ska arbetsgivaren hantera och ta på allvar, säger Henrik Sjösten, förhandlare på SRAT. De åtgärder som arbetsgivaren kan och bör vidta skiljer sig förstås stort åt i olika branscher och olika yrken. Inom vården finns numera tydliga regler och rutiner för användning av skyddsutrustning. Och många kontorsarbetare arbetar hemma under pandemin. Men hur ska man som anställd
»Nu har det mer handlat om smitta kollegor emellan.«
8 ESSENS NR 1/202 1
KÄLLLA: ARBETSMILJÖVERKET, STATISTIKEN TOGS FRAM DEN 5 FEBRUARI 2021
TEXT: JOHANNA KVARNSELL ILLUSTRATION: GETT Y IMAGES
20 20
20 20 v. 1 1, 2 02 0 v. 1 3, 2 02 0 v. 1 5, 2 02 0 v. 1 7, 2 02 0 v. 1 9, 2 02 0 v. 2 1, 2 02 0 v. 2 3, 2 02 0 v. 2 5, 2 02 0 v. 2 7, 2 02 0 v. 2 9, 2 02 0 v. 3 1, 2 02 0 v. 3 3, 2 02 0 v. 3 5, 2 02 0 v. 3 7, 2 02 0 v. 3 9, 2 02 0 v. 4 1, 2 02 0 v. 4 3, 2 02 0 v. 4 5, 2 02 0 v. 4 7, 2 02 0 v. 4 9, 2 02 0 v. 5 1, 2 02 0 v. 5 3, 2 02 0 v. 2 , 20 21 v. 4 , 20 21
v. 9 ,
v. 7 ,
800
Vård och omsorg, 5 588 st
Utbildning, 878 st
Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring, 624 st
Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, 41 st
Transport och magasinering, 72 st
Byggverksamhet, 109 st
Finans och försäkringsverksamhet, 9 st
Informations-, kommunikationsverksamhet, 27 st
Kultur, nöje och fritid, 23 st
1000
Antal coronarelaterade anmälningar per vecka anmälningar gjordes unde r vecka 4, 2021 .
958
600
400
200
0
Anmälningar kopplat till corona fördelat på branschgrupp
NR 1/202 1 ESSENS 9
G R A N S K N I N G
RÄTT TILL ERSÄTTNING
1 hantera en arbetsgivare som inte tillåter hemmajobb? – Be din arbetsgivare motivera varför du inte får jobba hemma på ett tydligt sätt. Då är det också lättare för oss att komma med råd kring hur du ska bemöta det, säger Henrik Sjösten. För en del av dem som smittas med coronaviruset blir vägen tillbaka till vardagen lång. Men det är inte säkert att de har rätt till kompensation för nedsatt arbetsförmåga, även om de smittats på jobbet. För den som blir långvarigt sjuk på grund av jobbet finns möjlighet att söka ersättning. Både från Försäkringskassan och från de försäkringar som finns genom kollektivavtalet. Men bara om den diagnos man fått finns med på listan över arbetssjukdomar. I våras fördes covid-19 upp på den listan. Men med en begränsning. Det räknas bara om man smittats efter arbete ”vid behandling, vård eller omhändertagande av smittförande person eller vid omhänderhavande eller hantering av smittförande djur eller material.” – Det finns en rad olika situationer där detta kan gälla. Vi gör en individuell bedömning i varje enskilt fall för att säkerställa att det är sannolikt att en person har smittats på det här sättet, säger Daniel Hansson, områdeschef för arbetsskada på Försäkringskassan. Många som blivit smittade på arbetet omfattas inte av förordningen. Men en optiker, flygtekniker eller trafikledare löper ändå risk att smittas på jobbet. Och det är ett problem, säger Henrik Sjösten på SRAT. –Lagstiftningen gällande arbetsskada är inte anpassad för en pandemi. ●
»Be din arbetsgivare motivera varför du inte får jobba hemma.«
10 ESSENS NR 1/202 1
Arbetsskada Om du har smittats av coronavirus i arbetet kan det vara en arbetsskada. Det gäller dig som arbetar: ● vid en sjukvårdsinrättning eller i annat arbete där du behandlat, vårdat eller tagit hand om personer, djur eller material som är smittförande. ● i ett laboratorium där coronaviruset hanteras. Din arbetsgivare måste anmäla att du smittats till myndigheterna via anmalarbetsskada.se.
2 Livränta Om du går miste om inkomst på grund av en arbetsskada kan du få ersättning från Försäkringskassan. Det kallas livränta. För att du ska kunna få livränta måste en läkare ha bedömt att din arbetsskada kommer att påverka din inkomstförmåga under minst ett år framåt.
3 Försäkring Om du fått sjukdomen klassad som arbetsskada kan du också ha möjlighet till ersättning från de försäkringar som följer av att du jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal.
F & S
Svenska barnmorskor stöttar kollegorna i Ghana
Vad går projektet ut på? – Projektets mål är att stärka barnmorskeförbundet i Ghana organisatoriskt så att det kan fungera effektivt som fackförbund. Projektet drivs med medel från de svenska fackens samlade biståndsorganisation Union to union och pågår i tre år, fram till 2022. Varför har du engagerat dig? – Svenska barnmorskeförbundets internationella råd driver den operativa verksamheten i projektet och jag är ordförande för rådet. Jag har också jobbat internationellt i många år för FN:s befolkningsfond med att stödja barnmorskeföreningar. Som svensk barnmorska är det väldigt roligt att genom en väldigt liten insats kunna stödja andra att jobba vidare på egen hand för att bli stärkta i sin profession. Tidigare har jag varit med om att mycket av arbetet läggs på den organisationen som pengarna kommer ifrån, men så är det inte i fallet med Ghana. De är otroligt framåt, vi utbyter idéer och det är väldigt inspirerande. Hur fungerar det? – Vi har använt oss av ett bedöm-
Malin Bogren Styrelseledamot i Svenska barnmorskeförbundet och forskare och lektor vid Göteborgs universitet
ningsinstrument som Internationella barnmorskeförbundet tagit fram. Det har vi haft som underlag för att se vad styrkorna respektive behoven i Ghanas barnmorskeförbund är. Några av målen vi satt är att vi ska bidra till att stärka ledarskapet i organisationen, arbeta för bättre arbetsmiljö för barnmorskorna och komma på aktiviteter för att öka antalet betalande medlemmar. Nu har de 10 000 medlemmar, men få betalar regelbundet.
Hur går arbetet till rent konkret? – Vi hade tänkt att vara på plats fysiskt i Ghana och ha en workshop med styrelsen där. I stället fick vi ha mötena digitalt, men det har fungerat jättebra och vi har gjort en strategisk plan tillsammans för tre år. Nu har förbundsstyrelsen i Ghana själva påbörjat workshops med sina lokalföreningar. En del pengar som vi skulle använda till att resa till Ghana kunde i stället användas till att förstärka deras digitala verktyg så att förbundet kan kommunicera med sina lokalföreningar, vars verksamhet legat på is på grund av pandemin. Vad händer härnäst? – Vi har lagt upp en kommunikationsplan tillsammans med Ghana och rekryterat två svenska barnmorskor som volontärer. Tillsammans driver vi nu en blogg för att synliggöra projektet både i Sverige och i Ghana. Inläggen handlar bland annat om hur arbetssituationen, utbildningsmiljön och anställningsvillkoren ser ut för Ghanas barnmorskor. Läs den gärna på Barnmorskan.se! ●
TEXT: KARIN PERSSON
Forskaren Malin Bogren har ägnat flera år åt internationellt FN-arbete. Nu brinner hon för ett projekt där Svenska barnmorskeförbundet ska stötta Ghanas dito.
NR 1/202 1 ESSENS 11
M Ö T E T
Värnar veteran ARBETSPLATS: FÖRSVARSMAKTEN
12 ESSENS NR 1/202 1
Xxx
er
xxx
Stress, skador, relationsproblem. Håkan Melinder stöttar svenska soldater som varit på utlandstjänst. Med sig har han egna erfarenheter från krigets Bosnien. TEXT: JENNIE AQUILONIUS FOTO: MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK
NR 1/202 1 ESSENS 13
M Ö T E T
S
mällen får Håkan Melinder att kasta sig på marken. Det smäller igen och han rullar in under sin mammas Volvo. Vid den tredje smällen inser han att han inte längre är skyttesoldat i FN-styrkan i krigets Bosnien, utan befinner sig hemma i Vaxholm. Det är december 1995 och salutskotten skjuts från Waxholms kastell för att fira drottning Silvias födelsedag. Här är han uppvuxen och har hört saluten sedan barnsben. – Andra stressreaktioner var att jag slutade gå på gräsmattor, eftersom det kunde finnas minor där. Jag har inte gått på festival sedan FN-tjänstgöringen, eftersom lukterna på ett ohygieniskt festivalområde påminner om lägret vi byggde för flyktingarna efter massakern i Srebrenica, säger Håkan Melinder. Han sitter i en fåtölj på sitt arbetsrum på regementet Livgardet i Kungsängen utanför Stockholm. På en hylla ligger baskrar och minnessköldar från tjänstgöringen i Bosnien åren 1995 och 1997 samt i Kosovo 1999. Det är erfarenheter som han har nytta av i arbetet som anhörig- och veteransamordnare. Håkan Melinder arbetar delvis med vanliga HR- och utbildningsfrågor, men framför allt med stöd till militära veteraner som gjort utlandstjänst och deras anhöriga. – Jag har en förförståelse för vad utlandstjänstgöring kan innebära och känner till förkortningar, uttryck och fordonsbeskriv-
HÅKAN MELINDER ● Ålder: 49 år. ● Gör: Anhörig- och
veteransamordnare på regementet Livgardet, Försvarsmakten.
14 ESSENS NR 1/202 1
● Familj: Sambo och fyra
tonårspojkar. ● Bor: Knivsta. ● Fritidsintressen: Springa och pyssla med nya huset.
ningar. När de vet att jag också har varit ute blir det lättare att prata. Infarten till Livgardets kansli vaktas av två snöklädda kanoner. Inne i värmen berättar Håkan Melinder att det länge inte fanns någon tanke på att följa upp svenska soldater som varit i internationell tjänst. De fick en tågbiljett och åkte hem efter sin insats. PÅ 1990-TALET INSÅG Försvarsmakten att det fanns ett behov av att ta hand om dem. Sedan 2010 finns en lag om att Försvarsmakten bland annat är skyldig att aktivt följa upp sin personal under fem år efter att de kommit hem. Innan soldaterna åker på utlandstjänstgöring föreläser Håkan Melinder om uppföljningsansvaret. Han kopplas också in om någon blir sjuk eller skadad under insatsen och behöver tas hem till Sverige. I vissa fall möter han personen på flygplatsen och tar hen direkt till vården. – En individ blev till exempel hemskickad i förtid på grund av en psykisk kris. Jag åkte med till psykakuten och följde sedan personens mående i ett halvår. Det berörde mig djupt. När insatsen återvänder hem möts gruppen av U1, uppföljning 1, på Livgardet. Då föreläser en psykolog om stressymtom och Håkan Melinder berättar åter om uppföljningsansvaret. Soldaterna träffar också samtalsledare och pratar enskilt eller i grupp om vad de varit med om. U2, nästa uppfölj-
Cirka 60 000 svenska soldater har utfört över 100 000 uppdrag i internationell tjänst sedan 1948. Först på 90-talet insåg Försvarsmakten att de behövde tas om hand.
NR 1/202 1 ESSENS 15
M Ö T E T
ning, sker efter cirka sex månader och har ett liknande upplägg. Vid längre insatser åker Håkan Melinder ut till missionsområdet och följer upp på plats. Hösten 2019 var han i norra Afghanistan tillsammans med en psykolog. De intervjuade svenska soldater och skrev en rapport om deras mående. Han slogs av deras fina gemenskap och av hur normalt det hade blivit att träffa någon som var där för att höra hur de mådde. – Det var ingen stor grej för dem utan en del av arbetet, det är moget. Det var skillnad mot när jag själv var ute, vi hade ju ett motstånd mot det där, jag ville inte visa mig sårbar, vare sig inför mig själv eller mina kollegor. Det var våren 1995 som en då 23-årig Håkan Melinder reste på sin första utlandstjänst. Längtade efter att få göra skillnad och omslutas av samma kamratskap som under värnplikten. Han jobbade som skyttesoldat i skytteplutonen. Skyddade den egna pluto-
nen, rapporterade från frontlinjen, skyddade transporter med mat och förnödenheter samt hjälpte till i olika flyktingläger. Han byggde bland annat upp flyktinglägret och tog emot människor efter massakern i Srebrenica. – Jag mognade många år på kort tid. VI TAR BILEN en bit ut på Livgardets område. Här står gröna militärlastbilar tyst på rad i den vita snön. En bandvagn skramlar förbi på vägen. Håkan Melinder berättar att han blev mätt på att gå klädd i grönt i slutet av 1990-talet. – Men utlandet drog fortfarande, det är som ett gift. Han började plugga till socionom med siktet inställt på internationellt socialt arbete. Skrev sin c-uppsats om stressreaktioner hos svenska FN-soldater. Men så kom det första barnet, och han lade utlandstankarna på hyllan. Började arbeta på behandlingshem och senare med utredningar av barn och unga inom socialtjänsten. 2016 dog hans fru hastigt i en ovanlig form av benmärgscancer. Håkan Melinder och den yngsta av de tre sönerna gick båda in i depression. Han blev sjukskriven. – Det var inte läge att arbeta med människor som mådde dåligt när jag själv var i sorg.
»Jag åkte med till psykakuten och följde sedan personens mående i ett halvår.«
Till skillnad från många kollegor har Håkan Melinder eget arbetsrum så att han kan ha enskilda samtal.
EFTER ETT ÅR blev Håkan Melinder utförsäkrad. En kollega tipsade om en ledig tjänst som HR-generalist på försvaret. Han behövde något som kändes tryggt och som energin räckte till. På Livgardet fick han snart nys om rollen som veteran- och anhörigsamordnare. – Jag hade lärt mig mycket om människor inom socialtjänsten och ville slå ihop den kunskapen med mina militära erfarenheter. 16 ESSENS NR 1/202 1
EN DAG PÅ JOBBET 07:35 Anländer Livgardet. Fika. 07:50 Kollar mejlen. 09:00 Genomgång av Försvarsmaktens uppföljningsansvar för 11.MP bataljonen (11:e militärpolis-bataljonen) inför rotation till Mali. 09:45 Fysisk träning på gym. 11:30 Möte med kollega för att diskutera rekrytering av nya officerare. 12:15 Planering av utbildning vid IntUtbE (internationella utbildningsenheten). 14:15 Planering av Uppföljning 1 vid 13:säkbat (13:e säkerhetsbataljonen). 15:15 Uppföljning av individärende. 16:30–17.00 Slutar.
De soldater som behöver stöd kan ha allt från fysiska skador till stressreaktioner och problem i sina relationer. Håkan Melinder ser till att de får rätt vård och har även enskilda samtal. Men för de flesta räcker det med den ordinarie uppföljningen. – Forskningen visar att svenska utlandssoldater i snitt mår bättre än den övriga befolkningen. Däremot visar bland annat skilsmässostatistik att de generellt är lite sämre på att hålla ihop sina relationer, därför jobbar vi också med anhöriga. Vid större insatser på sex månader, och när det inte är pandemi, träffar Håkan Melinder de anhöriga tillsammans med personalchefen och insatschefen. Pratar om vad det innebär
att ha sina anhöriga i ett visst missionsområde. – Det kan röra sig om länder som Afghanistan, Irak och Mali, vilket kan väcka oro. Vi visar bilder och berättar om uppdraget. De har också möjlighet att kontakta mig under insatsen. Han håller sedan fler träffar, uppdaterar de anhöriga under insatsens gång och förbereder dem på vad de kan förvänta sig inför att soldaterna ska komma hem. Vid behov kopplar han ihop dem med frivilligorganisationer. Just nu är Håkan Melinder i färd med att sy ihop sina olika yrkeserfarenheter än mer, genom att utbilda sig till samtalsledare. Och till sommaren ska han gifta sig. ● NR 1/202 1 ESSENS 17
S P A N I N G
Är chefen på glid? Marknaden för nya ledarskapsutbildningar tycks omättlig. Har vi fått sämre chefer, eller är det synen på vad en bra chef är som har förändrats?
A
TEXT: KARIN PERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII
rbetslivet tycks vara proppfullt av risiga chefer. Åtminstone om man tittar på ledarskapsförbättringsbranschen, som står i ständig blom. För den chef som vill bli bättre finns tusentals utbildningar från diverse privata företag att välja mellan, där målet är att skapa mer delegerande, lyssnande, autentiska eller karismatiska ledare. Frågan är hur många chefer som verkligen behöver den här typen av kurs? MATS ALVESSON SOM är professor i organisationsforskning vid Lunds universitet menar att det i dag finns en olycklig fantombild av ledarskapet, till stor del sprungen ur just denna ledarskapsförbättringsindustri. Han slår fast att det vid forskning är svårt att över huvud taget hitta exempel som lever upp till bilden av en riktigt lyckad chef och tycker att chefsrollen skulle må bra av att avmystifieras. Vi borde sluta att se på chefen som något slags herde, som den som ensam ska stå för strategier, kraft och klokskap, menar han. 18 ESSENS NR 1/202 1
Dels har de flesta chefer vare sig förmåga eller förutsättningar att axla den rollen. Dels är de flesta medarbetare inte så angelägna om att vara följare, som låter sig inspireras och besjälas av fantastiskt ledarskap. – Visst är det viktigt med bra chefer som ser till att jobbet sköts och som tar tag i saker som inte fungerar. Men på en välfungerande arbetsplats borde folk kunna vara rimligt självgående, kunna hjälpa varandra och påverka varandra horisontellt, säger Mats Alvesson.
den passiva. Chefen som helst håller sig på sitt kontor, som inte tar tag i saker, som inte vågar fatta beslut och inte konfronterar de medarbetare som missköter jobbet. Den sortens ledaregenskaper gör faktiskt mer skada än ett aktivt, negativt beteende. ATT HA EN PASSIV chef är alltså värre än att ha en stroppig, orättvis eller aggressiv. – En stark medarbetargrupp kan sannolikt ena sig mot en arrogant och orättvis chef. Hen blir den yttre fienden, de kan hata chefen och bli starka tillsammans. Men har du en passiv ledare slår det snarare sönder gruppsammanhållningen. Det blir mycket konflikter, det kommer saker i sista minuten och alla blir stressade, säger hon. När chefen är konstant passiv och medarbetarna inte vet vad som gäller dyker det gärna upp informella ledare som tar över chefens roll, berättar Maria Fors Brandebo. Det kan
»En stark med arbetargrupp kan sannolikt ena sig mot en arrogant och orättvis chef.«
Samtidigt finns det förstås gott om forskning som visar på hur välgörande en bra chef kan vara, och tvärtom: hur det kan få allvarliga negativa konsekvenser när en ledare inte håller måttet. Maria Fors Brandebo forskar om destruktivt ledarskap vid Försvarshögskolan och enligt henne är den värsta sortens ledare
NR 1/202 1 ESSENS 19
S P A N I N G
hälsa över tid, framför allt på ett indirekt sätt. Passivt ledarskap påverkar arbetsmiljön men också hur medarbetarna ser på sig själva och sina förmågor. – Det motsatta gäller också, att konstruktivt ledarskap kan stärka hälsan hos medarbetarna, säger Susanne Tafvelin.
fungera om de andra i gruppen har tillit till den informella ledaren, men om inte alla sanktionerar den nya ordningen, eller om det finns andra i gruppen som också vill ta på sig ledartröjan, då blir det problem. Den passiva chefen förstår ofta inte själv att hens beteende upplevs som destruktivt eller att det får negativa konsekvenser. – Som chef är man ofta väldigt fokuserad på sin intention. Vill man väl och tycker att det man gör är nödvändigt så är det svårt att förstå att inte medarbetarna också ser det. Men om chefen inte uppnår den effekt hen vill ha spelar det ingen roll vad intentionen är.
HAR VI DÅ BÄTTRE eller sämre chefer i dag än tidigare? Susanne Tafvelin har inte sett några siffror som kan bekräfta vare sig det ena eller det andra. Däremot vet man att chefer mår allt sämre, och att stress i sin tur är en stor orsak till att chefer agerar destruktivt. – Därför kan man tänka sig att risken ökar för att våra chefer ska uppvisa olika former av destruktivt ledarskap, som en konsekvens av bristande förutsättningar, säger Susanne Tafvelin.
»Konstruktivt ledarskap kan stärka hälsan hos medarbetarna.«
DÅLIGT LEDARSKAP KAN påverka medarbe-
tarnas mående negativt. Psykologiforskaren Susanne Tafvelin berättar att den sortens destruktiva chefsbeteenden som Maria Fors Brandebo pratar om urholkar medarbetarnas 20 ESSENS NR 1/202 1
MATS ALVESSON vid Lunds universitet framhåller att det snarare är synen på vad som är en bra respektive dålig chef som har förändrats över tid. – Just nu lever vi i en tid då allt ska göras väldigt grandiost och man ger tjusiga löften om ambitioner, värdegrund och excellens. Det gör att vi får en förskjutning från chefskap till ledarskap. Det är i sig inte dåligt, men ibland blir det problematiskt med de här tjusighetsambitionerna, säger han. ●
L I S T A N
Bli ett ess på Linkedin! Att lägga lite tid på yrkesnätverket Linkedin kan både ge inspiration och öppna nya dörrar. Första ögonkastet Först och främst: Använd en profilbild, det kan göra att du får över tjugo gånger fler besök än medlemmar utan bild. Bilden ska förstås helst se professionell ut (skippa strandfotot), med bra ljussättning och utan störande bakgrund. Extra trevligt blir det om du även lägger till en bakgrundsbild. Var också noga med vilken rubrik som står under ditt namn och välj gärna en som sticker ut på något sätt.
Sammanfatta det viktigaste I profilavsnittet ”Om” kan du ge dina besökare en snabb överblick av dig som yrkesperson. Vilka är dina färdigheter och mål, och vad motiverar dig? Håll denna del kortfattad, gärna i form av en punktlista. Lägg sedan till alla dina relevanta erfarenheter från arbetslivet och de utbildningar du gått. För extra goda chanser att bli upptäckt när det uppstår intressanta jobbmöjligheter är det bra att lista sina kompetenser. Guldstjärna blir det om dessa sedan bekräftas av andra. Störst chans att få ett sådant intyg eller en rekommendation från någon annan är att själv ge en.
Bygg upp ditt nätverk Här är det inte läge att vara lika restriktiv som du kanske är på andra sociala medier. Ju fler kontakter du har, desto mer synlig blir du även för andra personer. En ny kontakt kan skapa synergieffekter – du syns bland hens vänner och vänners vänner. Samtidigt är det förstås helt okej att tacka nej till förfrågningar från personer du överhuvudtaget inte känner eller har någon potentiell koppling till. Gå med i grupper för att skaffa kontakter med andra i samma bransch.
Interagera mera Om du vill att något du postar ska få bra spridning gäller det att jobba med Linkedins algoritmer. Renderar ditt inlägg mycket interaktion i form av kommentarer, delningar och gillanden i ett tidigt skede kommer det också att spridas till många fler. Välj tid för publicering omsorgsfullt, bäst brukar det fungera på vardagsförmiddagar. Lägg också gärna till ett gäng hashtags och, för extra uppmärksamhet, rörlig bild. Dela intressanta artiklar och blogginlägg, eller inled diskussioner i grupper du är med i, om du vill odla en bild av dig själv som lite utav en expert inom ditt område. T E X T: K A R I N P E R S S O N
T E M A Förälder
Risk att karriärvägar stängs när du får barn sid 24 Chefen gjorde alla rätt sid 26 ”Fick inte upp lönen” sid 29 Din rätt som förälder sid 30
FöräldraNybliven förälder? Grattis! Men se upp för fallgropar som sämre lön och ökad risk för utmattningssyndrom.
22 ESSENS NR 1/202 1
10 sidor utvecklande läsning!
fällan NR 1/202 1 ESSENS 23
T E M A Förälder
Risk att karriärvägar stängs när du får barn Det är dåligt för ekonomin att blir förälder – om du är kvinna. Även män dippar lönemässigt när barnet kommer, men tar igen tappet med tiden.
E
TEXT: TIM ANDERSSON FOTO: GETT Y IMAGES
fter första barnet sjunker sannolikheten drastiskt för mammor att besitta så kallade ”nyckelpositioner” på jobbet, enligt en ny rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. För den nyblivne pappan däremot förändras knappt tillgången till dessa unika tjänster, ofta förknippade med större ansvar, högre lön och bättre löneutveckling. En möjlig förklaring till att det ser ut så här är bland annat att kvinnor vabbar mer än män och oftare går ner i arbetstid. Den typen av frånvaro är svår att förena med nyckelpositioner, där man ibland kanske är ensam om sin kompetens. – Män har också ganska låg egen sjukfrånvaro jämfört med kvinnor. Visst, de vabbar lite och är därför borta ibland, men trots det har män med barn ofta en hög tjänstgöringsgrad. I en familj där 24 ESSENS NR 1/202 1
kvinnan går ner i tid kompenserar mannen genom att jobba mer, berättar Olof Rosenqvist, ett av namnen bakom rönen. RESULTATEN FRÅN IFAU:S rapport skulle kunna förklara en del av det lönetapp som drabbar kvinnor efter att de har fått barn. Och som håller i sig länge. I en ny sociologisk studie från Stockholms universitet framgår det att gapet i löneutveckling mellan könen efter barnafödande har förändrats mycket lite sedan slutet av 80-talet. Visserligen dippar även mäns lön något den första tiden efter att barnet har kommit, särskilt när det gäller gruppen högutbildade (som är de som i störst utsträckning tar ut föräldraledighet). Kvinnors andel av inkomsten är dock alltjämt mycket mindre, berättar Ann-Zofie Duvander, professor i demografi på
»De ekonomiska incitamenten för att inte vara hemma med barnen måste bort.«
– som är övervägande kvinnor – uppger 18 procent av de drygt 15 000 svarande att de upplever sig missgynnade lönemässigt av föräldraledigheten. Enligt Mats Eriksson, förhandlingschef på SRAT, är det här ett stort problem som han menar att facket måste arbeta med på alla nivåer – inte minst lokalt. Så hur ska man komma till rätta med den här strukturella orättvisan? Mats Eriksson understryker vikten av ”den krassa ekonomin”. – De ekonomiska incitamenten för att inte vara hemma med barnen måste bort, säger han.
Stockholms universitet och medförfattare till studien. – Pappans inkomst sjunker tillfälligt, sedan ser utvecklingen bra ut för honom – han tar till och med igen tappet med tiden – medan kvinnan har en fortsatt långsam inkomstutveckling, berättar hon. Också här är en av förklaringarna ett ojämställt familjeliv, där kvinnan tar mer ansvar för hem och barn. En annan viktig faktor har med segregationen på arbetsmarknaden att göra. – De högutbildade kvinnorna har ofta jobb där löneutvecklingen inte är särskilt bra, typ lärare. Kvinnodominerade yrken har generellt en sämre löneutveckling än mansdominerade, och det påverkar bilden, säger Ann-Zofie Duvander.
Olof Rosenqvist
ENLIGT LAGEN FÅR arbetsgivare inte låta
sådant som föräldraledighet, vab och sänkt arbetstid påverka vare sig lön eller tillgång till tjänster. Ändå vet vi att det sker. Enligt SRAT:s löneenkät 2020 bland medlemmarna
Ann-Zofie Duvander
SRAT HAR GENOM åren yrkat på förbättrade villkor för föräldralediga vad gäller vabersättningar och föräldrapenningstillägg. I årets avtalsrörelse har dock inga konkreta förbättringar avtalats på området, delvis på grund av den lågkonjunktur som skapts av pandemin. Utöver den ekonomiska faktorn vill Mats Eriksson också lyfta en annan, som inte syns i statistiken: kulturen på arbetsplatsen. – Det handlar om vad organisationerna sänder ut. Hur ser man på föräldraledighet? Hur skapar man förutsättningar för att vara föräldraledig, på alla nivåer? Om man från ledningshåll pekar på att det här är en viktig del i livet och arbetslivet, och undanröjer de indirekta hindren, så gör det stor skillnad. Här har Mats Eriksson Ann-Zofie Duvander med sig. Att arbetsgivare medvetet diskriminerar tror hon är ovanligt. Snarare handlar det om brist på insikt. – Om de vore mer medvetna om att det ser ut så här på en aggregerad nivå, om de hade det i huvudet hela tiden och kände till de allmänna mönstren, så skulle det spela stor roll. ● NR 1/202 1 ESSENS 25
T E M A Förälder
Hennes chef gjorde alla rätt Josephine Berges oro visade sig obefogad – hon fick både ökad flexibilitet och en ny tjänst under sin graviditet. TEXT: TIM ANDERSSON FOTO: VIKTOR GÅRDSÄTER
N
är Josephine Berge bestämde sig för att försöka bli gravid genom insemination vände hon sig direkt till sin chef. Efter att ha tagit en examen inom hälsopromotion hade hon jobbat med olika saker inom hälsoområdet, utan att få en riktig fast tjänst: som yogalärare, massör, i en hälsokostbutik. Nu var hon till sist anställd av Stockholm stad som friskvårdsledare, och osäker på hur inseminationsprocessen skulle gå ihop med arbetet. – När man ska göra inseminationen tar man ägglossningstest, och får man ett positivt svar kan det vara så att man måste göra inseminationen samma dag eller dagen efter. Och på mitt jobb vill de egentligen att man ska säga till tio dagar innan om ska ta ut komp eller så, berättar hon. Chefen var dock väldigt stöttande och öppen 26 ESSENS NR 1/202 1
för större flexibilitet. Hon sade att det bara var att ringa henne när det blev aktuellt: ”Vid sådana här tillfällen löser man det.” – Det tog fyra försök innan jag blev gravid. Det var så jag hade tänkt att det skulle bli, att det kunde ta några försök, och det hade varit jobbigt att oroa sig för hur det skulle gå att lösa arbetspasset med kort varsel. Nu kunde jag släppa den biten. Det var jätteskönt att inte behöva tänka på saken mer. TROTS CHEFENS POSITIVA bemötande trodde Josephine Berge ändå inte att hon hade någon verklig chans att få den tjänst som friskvårdssamordnare för tre sim- och idrottshallar i Stockholm som hon sökte drygt halvvägs in i graviditeten. Det fanns säkert många duktiga sökande, tänkte hon, och det enklaste för arbetsgivaren vore väl att välja någon som inte snart skulle gå på föräldraledighet. Men så ringde telefonen en dag när hon var på sina föräldrars lantställe, och chefen berättade att hon fått jobbet. Josephine Berge var då i vecka 20. – Jag firade genom att äta lunch med pappa
Josephine Berge kommer att ha lönesamtal under sin föräldraledighet.
NR 1/202 1 ESSENS 27
T E M A Förälder
kan vara med på något möte om jag vill, så att jag är delaktig i den mån jag har lust till. Jag hade inte haft tjänsten så länge och de vill väl inte att jag ska försvinna för långt bort. Det är för min skull också: Det gör att jag blir mer taggad att komma tillbaka. Den här flexibiliteten är något som Josephine Berge är särskilt tacksam för. Men hon är också glad för att löneutvecklingen inte ska påverkas negativt. Ensamstående som hon är med sin dotter antar hon att det dröjer upp emot ett och ett halvt år innan hon är på plats på kontoret igen. Under den tiden kommer hon att ha ett lönesamtal, har hon fått veta.
på en skärgårdsrestaurang, och när sommarsemestern var över började jag på den nya tjänsten. JOSEPHINE BERGE KÖRDE på nästan ända fram till förlossningen, men sista månaden fick hon möjlighet att utföra hälften av arbetet hemifrån. Även när hon återvänder till jobbet har hon tillåtelse att inledningsvis arbeta mycket på distans. Kanske kommer hon, förutsatt att bad- och idrottsanläggningarna har öppnat igen efter den värsta coronafasen, att börja lite försiktigt redan i april, en dag i veckan eller så. – Min chef har sagt att vi ska hålla kontakten under föräldraledigheten och att jag 28 ESSENS NR 1/202 1
HON TALAR VARMT om sin chef, men hur är det då med arbetsgivaren, Idrottsförvaltningen på Stockholms stad? Hur bra arbetar man där med frågor kring föräldraskap och karriär? Josephine Berge berättar att hon har rätt till föräldraledighet i tre år, och en föräldralön som motsvarar 10 procent av lönebortfallet. Hon har bara mött positiv respons på sin graviditet och sitt kommande föräldraskap. Innan hon fick sin nya tjänst var hennes plan att söka nytt jobb under föräldraledigheten. Nu blev hon kvar hos Stockholm stad. – Det är såklart tryggt att veta att jag har möjlighet att utvecklas oavsett föräldraledighet. ●
»Det är tryggt att veta att jag har möjlighet att utvecklas oavsett föräldra ledighet.«
Kristina Jonsson kände press att inte vabba för mycket.
”Det gick inte att få upp lönen” Med föräldraskapet kom både lönetapp och vab-press. Situationen fick Kristina Jonsson att byta arbetsplats, trots att hon älskade sitt jobb. TEXT: TIM ANDERSSON
Kristina Jonsson
NÄR KRISTINA JONSSON var färdigutbildad barnmorska erbjöds hon 2004 ett vikariat på Kvinnokliniken i Östersund. Hon hoppades på fast anställning, men när hon själv blev gravid fick hon veta att förlossningen skulle innebära slutet på vikariatet. Samma sak gällde för hennes två kollegor, också de med barn. De gravida kvinnorna blev förbannade och vände sig tillsammans till personalassistenten, men fick inte den reaktion de hade önskat. – Hon tog för givet att vi inte kunde jobba mer, bara för att vi skulle få barn. ”Vad är det som säger det?”, sade jag. ”Det här är diskriminering. Jag har kommit överens med min sambo om att han ska vara hemma första tiden. Jag pumpar ur – jag ska jobba!” För Kristina Jonsson var situationen särskilt bitter, eftersom hon bara hade några
REGIONENS KOMMENTAR: ”Det är alltid olyckligt om en medarbetare känner sig felaktigt behandlad, men jag kan inte diskutera enskilda personalärenden i medier. Vi har regler och rutiner kring detta som vi följer, och vi har en generös inställning till att försöka anpassa anställningsförhållanden till olika förutsättningar.” säger Iréne Hoglert, verksamhetschef för område Kvinna på Region Jämtland Härjedalen.
få arbetspass kvar innan hon nått den gräns där vikariatet automatiskt hade övergått i en tillsvidareanställning. Men hon gav sig inte. Tillsammans tjatade de tre kollegorna till sig ytterligare någon månad på vikariaten. Kort efter att hon fött sin son hoppade Kristina Jonsson därför in på en del nattpass, och därmed kunde hon få sin tjänst. Föräldraledigheten innebar också ett tapp i löneutvecklingen, berättar hon. – Det var bara att jobba på och försöka få upp lönen, men det gick ju inte. På lönesamtal och medarbetarsamtal fick jag ofta höra att ”ja, du har ju vabbat mycket, du måste nog vara mer på jobbet för att visa att du vill vara här…” Det blev en press. ÅR 2015 SÖKTE sig Kristina Jonsson bort från Kvinnokliniken, och nu arbetar hon på Ungdomsmottagningen. Där är kulturen en helt annan, säger hon. Kring sådant som vab är det aldrig några problem. Ändå gör hon ibland något pass på sin gamla arbetsplats. Hon berättar att hon älskar jobbet som barnmorska, särskilt mötena med nyblivna föräldrar. Kanske hade hon varit kvar på Kvinnokliniken, om personalpolitiken där hade varit en annan. – Jag önskar att man hade tänkt lite mer långsiktigt: ”Okej, du är gravid. Vi gör en deal – du får ett lönepåslag nu, för vi kommer att behöva dig sedan. Vi vill ha kvar personalen, och vi vill att den ska må bra.” Får man uppmuntran och beröm blir man engagerad, får man inte det går man bara dit och gör sitt jobb, och så klagar man, och så sprids den dåliga stämningen vidare. Det är inte bra för någon. ● NR 1/202 1 ESSENS 29
T E M A Förälder
DIN RÄTT SOM FÖRÄLDER Missa inte dina lagstadgade rättigheter – eller din chans till extra pengar i plånboken. TEXT: KARIN PERSSON FOTO: GETT Y IMAGES KÄLLOR: FÖRÄLDRALEDIGHETSLAGEN, DISKRIMINERINGSLAGEN, DISKRIMINERINGSOMBUDSMANNEN, SACO.
1 2
Alla har rätt till föräldraledighet Som förälder har du rätt till hel ledighet tills barnet blivit 18 månader. Även efter det har du rätt att vara helt ledig om du då tar ut hel föräldrapenning. Du kan ta ut ledigheten som en sammanhängande period eller dela upp den på som mest tre perioder per år. Under tiden har du kvar din anställning och både rättigheter och förmåner som följer med den.
Du får jobba deltid Fram till att barnet fyller åtta år har du rätt att förkorta din normala arbetstid med upp till 25 procent. Tänk på att ledighet utan inkomster inte bara påverkar dina inkomster för tillfället utan att du också får minskade pensionsbetalningar under perioden. Hur mycket tjänstepensionen påverkas varierar, genom vissa kollektivavtal skyddas tjänstepensionen fullt ut.
5
Försök dra ner på dubbelarbetet Kvinnor tar ofta störst ansvar för det obetalda hemarbetet. Dubbelarbetet är en viktig orsak till att kvinnor i dag är mer sjuka än män. En ny rapport från Försäkringskassan visar till exempel att det finns en förhöjd risk för utmattningssyndrom bland personer med barn i förskole- och lågstadieåldern, en tid då båda föräldrarna oftast börjat förvärvsarbeta igen. Risken ökar med 13 procent för kvinnor och 6 procent för män.
Om du blivit missgynnad
3
Förena familjeliv och arbete Du har rätt att vara hemma för vård av sjukt barn fram till att barnet fyller tolv år. Enligt diskrimineringslagen ska din arbetsgivare också underlätta för dig att förena familjeliv och arbete genom att till exempel införa flextid eller begränsa arbete på obekväm arbetstid eller övertid.
4
Kollektivavtal kan ge mer i plånboken Förutom ersättning från Försäkringskassan i form av föräldrapenning kan du få föräldralön från din arbetsgivare, om arbetsgivaren har kollektivavtal. Hur länge du har rätt till föräldralön varierar. Kom ihåg att föräldralönen inte alltid betalas ut automatiskt, ibland behöver du själv ansöka om den.
Du kan ha rätt till kompensation om du blivit missgynnad av skäl som hör ihop med din föräldraledighet. Du kan begära skadestånd som dels omfattar kompensation för själva kränkningen, dels ger ersättning för den ekonomiska skada du lidit. Om du blivit uppsagd kan du också begära att åtgärden ogiltigförklaras. Men det gäller att du agerar snabbt. Tidsfristen varierar beroende på vad missgynnandet handlade om. Kontakta facket för hjälp med att föra fram dina anspråk!
P A N E L
Sven-Olof Bergqvist 51 år, projektledare på Trafikverket, Östersund
Annelie Björnsdotter 62 år, OSA-samordnare och coach, Arbetsmarknadsförvaltningen, Stockholms stad
Ing-Marie Albinsson 51 år, driver eget företag som tandhygienist, Arvika
– JAG HAR TVÅ barn, 21 och 9 år gamla, och två bonusbarn på 22 och 20. I mitt tidigare yrke reste jag minst en gång i veckan men när mitt första barn föddes hade jag möjlighet att ändra min roll så att jag inte behövde fortsätta med det. Jag hade en bra organisation runt mig som kunde ändra bemanningen. Genom åren har jag generellt sett haft bra chefer och flexibla tjänster, så för mig har det fungerat bra att exempelvis vabba eller jobba hemifrån. Det har varit en självklarhet. Jag kan också hämta tidigt på skolan för att sedan ta igen arbetstid på kvällen. Min karriär har inte påverkats negativt av att jag är förälder, tvärtom, jag har utvecklats och blivit duktigare på att hantera kontakter även i arbetslivet.
– JAG HAR TVÅ barn som är 30 och 35 år. Det har alltid varit viktigt för mig att vara yrkesarbetande. Efter föräldraledigheten jobbade jag först 80 procent men gick snart upp till heltid. Som kvinna måste man vara noga med att våga driva sin sak så att man inte kommer efter i karriären. Man har ett ansvar själv som arbetstagare. På den tiden var det inte lika accepterat med flexibel arbetstid eller att jobba hemma. Att jag och min man delade på arbetet hemma var otroligt viktigt men det var ofta en u tmaning för att få ihop livspusslet. I dag är arbetsplatserna mer föräldravänliga inom många branscher. Man har anpassat sig till nya tankar kring föräldraskap och har mer flexibilitet.
– NÄR BARNEN VAR små gick jag ner till 75 procent. Då jobbade jag inom hälso- och sjukvården med oregelbundna tider, men jag hade möjlighet att lägga mitt schema så att jag jobbade kväll när min man kommit hem. Jag har också haft en väldig tur, jag har inte behövt vabba speciellt mycket. Det är klart att jag tjänade mindre eftersom jag arbetade mindre, men jag halkade inte efter i löneutvecklingen när mina äldre barn föddes. Vi hade en lönetrappa och oavsett om du var föräldraledig eller inte fick du den ökning som var varje år. Däremot när jag jobbade inom Folktandvården, och var hemma med mitt yngsta barn, tror jag att jag fick stå tillbaka lite för att andra skulle få större del av potten.
32 ESSENS NR 1/202 1
TEXT: KARIN PERSSON
Hur påverkades ditt arbetsliv av att du fick barn?
K R Ö N I K A
Hur man kvaddar en föräldra-barnrelation
D
et är inte lätt att leva nuförtiden. Vi ska lyckas med vår yrkeskarriär, utveckla oss själva, ha så många fritidsintressen som möjligt och ha rika sociala liv. Som om det inte vore nog ska vi också hinna sätta barn till världen. Och förväntas sedan också behöva ta hand om våra avkommor! Självklart går den här ekvationen inte ihop, det vet vi av egen erfarenhet. Något måste stå tillbaka, varför då inte barnen? Och ska man göra något så ska man göra det ordentligt. Här bjuder vi därför på en liten kurs i hur man kvaddar en föräldra-barnrelation samtidigt som man röner framgångar inom yrkeslivet: ● Lär barnen i tidig ålder att föräldrar inte växer på trän och att man alltid måste vara hänsynsfull och förstående mot sina vårdnadshavare. ● Välj ett jobb som innebär att du inte kommer att vara hemma mycket. När du väl är hemma och ägnar en liten stund åt barnen – var disträ och tänk på jobbet. ● När de har födelsedag – köp saker till dem som du själv har nytta av som välförtjänt
Stefan Einhorn, förälder, professor och författare, senast till boken Konsten att fördärva sitt liv.
Michael Einhorn, son, tv-producent och journalist.
»Lär barnen i tidig ålder att föräldrar inte växer på trän.«
avkoppling, till exempel tv-spel och abonnemang på olika streamingtjänster. ● Boka resor som dina barn kommer att hata men som är roliga för dig, till exempel långa fjällvandringar, yogaretreats och resor till stora kulturevenemang som dina barn inte fattar någonting av, som fyra timmar långa Wagneroperor. ● Ibland händer det att barn mopsar upp sig och säger emot. Det är ett bra tillfälle att ge sig själv lite mer fritid. Skicka helt enkelt barnen i säng även om klockan är tre på eftermiddagen. Om de sedan har svårt att somna på kvällen säg till dem med skarp röst: ”Sov nu!”. Barnen kommer då garanterat att somna som ett skott. ● Välj att inte följa med på dina barns idrottsevenemang! Om barnen har chans att göra proffskarriär, se det som en framtida inkomstkälla och gör allt du kan för att med morot och piska tvinga dem att ge allt. JA, DET VAR några tips i all välmening. Eller ...? Eller så finns alternativet att du inser att det var din egoistiska önskan att fortplanta dig som satte barnen till världen, vilket innebär att du har skyldigheter mot din avkomma. Och gör då bara precis tvärtom! Vi lovar er, det finns fördelar med det också. Till exempel att barnen växer upp till kärleksfulla, ansvarstagande och välfungerande individer som kanske till och med älskar er en smula. ● NR 1/202 1 ESSENS 33
E X P E R T E R N A
Skriv din fråga till a4.se essens@
Svar på tal om arbetslivet Undrar du vad som gäller? SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, rättigheter och anställningsvillkor. Hur mycket extra kan jag begära?
Jag har precis blivit erbjuden ett jobb på ett ställe som saknar kollektivavtal. Arbetsgivaren kommer inte att betala in någon tjänstepension för mig. Hur mycket extra i månaden kan jag begära i lön? SVAR: Kollektivavtalen på privat sektor ålägger arbetsgivaren att betala in 4,5 procent av lönen varje månad i tjänstepension och 30 procent på löner som ligger över 7,5 inkomstbasbelopp per år. Har man inte kollektivavtal måste man förhandla om detta själv. Det handlar om cirka 1 000–2 000 kronor per månad och betydligt mycket mer för den som tjänar mer än 7,5 inkomstbasbelopp per år. Henrik Sjösten Förhandlare
»Har man inte kollektivavtal måste man förhandla om detta själv.«
34 ESSENS NR 1/202 1
Har jag rätt att vara tjänstledig?
Jag är intresserad av att söka tjänstledigt för att prova ett annat jobb. Vad har jag för rättigheter till tjänstledighet? SVAR: Tjänstledighet kan vara en bra möjlighet att behålla tryggheten av sin anställning men ändå prova sina vingar. Rätt till tjänst ledighet har man i lag bara för att studera. Din arbetsgivare kan inte neka dig det men om verksamheten kräver det kan de skjuta upp ledighet upp till ett halvår. Om du arbetar i statlig sektor under Villkorsavtal-T har du genom detta kollektivavtal även rätt till ledighet för att prova på ett jobb hos en annan myndighet som omfattas av detta avtal. Med det sagt finns det så klart alltid, om man är lösningsorienterad, en möjlighet att komma överens med sin arbetsgivare om ytterligare ledighet. Henrik Sjösten Förhandlare
Facket – varför då? Varför ska jag engagera mig i facket? SVAR: Facket gör väldigt mycket, men mycket av det vi gör syns inte. Det är facket som bland annat förhandlat fram kollektivavtal som gör att du får anständiga anställningsvillkor, ett årligt lönesamtal samt tjänstepension. Facket bistår dig om du hamnar i en problematisk situation på din arbetsplats. Facket kan inte alltid lösa dina problem, men facket kan kontrollera att arbetsgivaren följer regler i lagar och avtal. Men facket är inte bara ett antal tjänstemän på ett kansli i Stockholm. Nej, facket är framför allt alla ni som är medlemmar i SRAT tillsammans med alla utmärka förtroendevalda runt om i landet. Tillsammans är det ni som gör skillnad med stöd och hjälp av oss på SRAT:s kansli. Vi som är förhandlare på central nivå saknar oftast kunskap om de lokala arbetsförhållandena, det vill säga vad just din arbetsplats har för utmaningar. Att kunna föra fram verkningsfulla argument kräver en god insikt i den specifika verksamheten och dess unika förutsättningar. Insikter som just du och dina kollegor har. Jag och mina kollegor kan arbetsrätt, vi vet hur medbestämmandelagen fungerar och vad arbetsgivaren har för skyldigheter enligt arbetsmiljölagen. Vi på kansliet kan däremot ha svårt att argumentera för de behov som exempelvis en tandhygienist, en flygtekniker, en trafikledare
eller en logoped har av till exempel arbetsanpassning på arbetsplatsen för att kunna komma tillbaka efter sjukdom. Det är därför våra lokala förtroendevalda är så väldigt viktiga för både oss förhandlare och för alla medlemmar, de är ryggraden i vår organisation och förtjänar att lyftas fram. För att facket ska kunna göra ett bra jobb behövs du som har ett engagemang för ditt yrke och för fackliga frågor. Jag hoppas att du vill vara med och göra skillnad på din arbetsplats med stöd och hjälp av oss på SRAT:s kansli och av din medlemsförening. Det finns en rad möjligheter till engagemang exempelvis som skyddsombud eller fackligt förtroendevald på din arbetsplats. Och självklart får du utbildning av SRAT samt löpande stöd av en förhandlare på SRAT:s kansli. Välkommen att engagera dig fackligt – du behövs! Sverker Jutvik Förhandlare
»Facket är inte bara ett antal tjänstemän på ett kansli i Stockholm.«
Henrik Sjösten
Sverker Jutvik
NR 1/202 1 ESSENS 35
S R A T
ditt fackförbund
Ta chansen att vara med och påverka I SLUTET AV MAJ är det dags för SRAT:s förbundsmöte. Ledamöterna, utsedda av medlemsföreningarna, ska granska och utvärdera de tre gångna årens verksamhet och slå fast de kommande. Det är precis så formellt som det låter. Men diskussionerna om budget och verksamhetsplaner bottnar, liksom motionerna, från föreningarna i kunskap om och förståelse för den vardag som medlemmarna befinner sig i. Det kan vi tacka de förtroendevalda och medlemmarna för, som delat med sig av sina erfarenheter och därmed bidrar till goda beslut. Jag är stolt över att leda en demokratisk organisation, där varje röst räknas, varje åsikt tas på allvar och allas kunskap värderas. Det vill till, förstås, att rösterna hörs, att den som har idéer om vad vi ska använda vår samlade styrka till också delar med sig av dem. Det är då det blir som bäst. När förslagen kommer från er som tydligast ser behoven på arbetsplatserna. Och när argument sedan får brytas mot varandra och föras vidare i organisationen. Det bidrar i hög utsträckning till resultat i form av bättre arbetsförhållanden. Förbundsmötet ger oss ramarna. Men sedan ska de fyllas med konkret innehåll, utifrån de ledord som styrt förbundet sedan begynnelsen – närhet och medlemsnytta. Och här är det ni medlemmar som vet bäst. Så tag chansen och var med och påverka! I gengäld lovar vi från centralt håll att bidra med bästa medlemsservice och professionellt bemötande, som det anstår en organisation som vår.
»Jag är stolt över att leda en demokratisk organisation, där varje röst räknas.«
Anitha Wijkström Förbundsordförande SRAT
Just nu... ...konstaterar jag att trots pandemi, osäkerhet och ökad arbetslöshet ser framtiden ljus ut för flera av SRAT:s yrkesgrupper. 36 ESSENS NR 1/202 1
Har du frågor ? Gå in på srat .se och hör av di g så hjälper vi till!
FOTO: EMMELIE HEDENSTRÖM
Vet du en kollega som inte är medlem? Tipsa hen om att gå med i SRAT!
MEDLEMSKAP
SRAT växer – men vi behöver bli ännu fler De senaste åren har vi fått tillökning i SRAT- familjen. Nya föreningar har tillkommit eftersom drivna föreningar har en självklar plats hos oss. VI HAR EN UNIK organisation där professions- och branschföreningarna driver sina egna specifika frågor och vårt kansli stöttar upp med arbetsrätt, kommunikation, karriärstöd, ekonomi och mycket annat. En hög anslutningsgrad inom varje profession möjliggör att vi kan fortsätta ha en stark röst i samhällsdebatten, skapa och bibehålla bra villkor inom våra kollektivavtal, någonting som många i dag kanske tar som självklart men som generationer före oss kämpat hårt
för att införa. Anslutningsgraden i respektive förening kan helt klart bli bättre. Vi behöver alla hjälpas åt för att bli fler och vi vill därför uppmana dig att ta ett snack med kollegan som ännu inte är medlem och uppmana personen att gå med i vår gemenskap. Facket har fortfarande en mycket viktig roll att spela och tillsammans skapar vi framtiden. Varje medlem gör skillnad. Tänk om varje medlem värvar en kollega, då skulle vi bli dubbelt så många. Vi skulle dessutom kunna erbjuda ännu fler medlemsförmåner. Tänk vad lite som behövs om vi alla hjälps åt. Och det är ju det den fackliga rörelsen handlar om – solidaritet. Du behövs, och kom ihåg, det lönar sig att vara medlem i SRAT! ● TEXT: MIA AXELSSON, ORGANISATIONSUT VECKLARE
LÖN
Lönestatistiken uppdaterad Det finns två sätt att söka lönestatistik hos oss. Dels genom vår egen statistik för vissa medlemsgrupper, dels genom Saco Lönesök. Statistiken anger vad andra har i lön, inte vad du bör begära. Löner är inte alltid jämförbara beroende på vilka andra förmåner som ingår i anställningen. Kontakta SRAT:s förhandlare för individuell lönerådgivning. ● A-KASSA
Din viktigaste försäkring A-kassan ger ett grundskydd vid arbetslöshet. För 140 kronor i månaden får du en grundtrygghet. Kombinera ditt medlemskap med den inkomstförsäkring som ingår för dig som är medlem i SRAT. Ett medlemskap i Akademikernas a-kassa tecknas separat, det ingår inte i medlemskapet hos SRAT. Är du osäker på om du är medlem i a-kassan kan du kolla det här: medlem.akademikernasakassa.se. ●
FLERA KOLLEKTIVAVTAL TECKNADE
Besök srat.se/kollektivavtal för att läsa mer om det avtal du ofattas av. Under hösten har avtal för staten, kommun/region, privatanställda optiker, anställda på Postnord, Citymail, Swedavia, för flygtekniker och inom spårtrafiken förhandlats.
NR 1/202 1 ESSENS 37
S R A T
ditt fackförbund
NY VISION
SRAT blickar framåt Förbundsordförande Anitha Wijkström och förbundsdirektör Anders Berndt pratar om SRAT:s nya visionsarbete. SRAT har lanserat sin nya vision: ”Ett samhällsbärande och nära fackförbund som med stolthet och mod hos individer och föreningar är en självklar aktör i en föränderlig omvärld.” Vad är en vision? – En vision är ett framtida tillstånd som vi vill uppnå, den behöver inte uppfylla formella krav på realism, tidsbundenhet eller mätbarhet, säger Anders Berndt. – Visionen ska vara en tydlig bild av vart vi är på väg och varför. Den tecknar en bild av vad SRAT strävar efter att vara i en framtid. Visionen är mer än ett mål. Visionen fyller målen med mening. Visionen är essensen, SRAT:s kärna, säger Anitha Wijkström. Varför behöver SRAT en vision? – Genom att ha en vision som ledstjärna kan vi tillsammans ha en gemensam riktning och hitta verk-
Anders Brendt och Anitha Wijkström
tyg för att komma dit, säger Anitha Wijkström. – För att kunna prioritera verksamhet och skapa en kraft i en viss riktning behövs en målbild. Flera föreningar har en vision eller färdriktning för deras verksamhet men på ett gemensamt plan har det inte tidigare funnits, kompletterar Anders Berndt. Att en vision ger energi till verksamheten, det är båda helt överens om. I korthet, hur gick det till när visionen togs fram? – Förbundsstyrelsen identifierade behovet av en tydligare framtidsbild och gav kansliet i uppgift
På gång i förbundet 17 MARS Webbinarium: Retorik vid personliga och digitala möten 38 ESSENS NR 1/202 1
25 MARS Webbinarium: Att hantera en pandemi, coronaoro och andra långvariga påfrestningar
att processleda arbetet. Styrelsen inledde med att ta fram de viktigaste områdena som de utifrån sina breda erfarenheter ansåg behövs i en vision. Därefter har hela kansliet varit involverade i att konkretisera. Sedan har arbetet växlat mellan styrelsen och en arbetsgrupp tills den färdiga formuleringen beslutades av styrelsen, säger Anders Berndt. Hur går förankringsarbetet till? – Det är förbundsstyrelsen som beslutat visionen men hela organisationen – både medlemmar och anställda – ska känna till och förstå den. Först presenteras visionen på srat.se med text, bild och film. Föreningarna kommer därefter att få stöd i att skapa eller tydliggöra en egen vision i relation till förbundets vision, säger Anders Berndt. – Förhoppningsvis kommer våra medlemmar att känna igen visionen i verksamheten. Allt vi gör ska leda till värde och medlemsnytta och om vi hela tiden kommer närmre vår vision så hoppas jag det upplevs som värdefullt, avslutar Anders Berndt. ● TEXT: MARIE NORELL
Läs hela kalendariet på srat.se 21 APRIL Webbinarium: Empatitrötthet
AN N O N S ER
Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad. Oavsett vilket kan du som medlem i SRAT låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,90* procent. Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan * Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,90 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 210 000 kronor. Om den rörliga årsräntan är 4,90 %, blir den effektiva räntan 5,01 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 953 kronor och din månadskostnad blir 1 883 kronor. Årsränta per 2020-03-02.
ESSENS_SRAT_SEB nr 1-21_163x109.indd 1
2021-02-05 16:45
Dina medlemsförmåner
Du som är medlem i SRAT/medlemsföreningarna har en mängd medlemsförmåner, förutom arbetsrättslig rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och professionsutveckling. Här nedan ser du några av de förmåner som ingår i medlemsavgiften. Fler förmåner till förmånliga priser hittar du på srat.se/formaner Försäkringar
● SRAT Hälsoskydd (sjukförsäkring) ● SRAT Inkomstförsäkring ● Liv- , olycksfallsförsäkring samt sjukkapital – ingår i
tre månader
● Loss of License – för flygtekniker ● Sjukkapital – för studenter
under studietiden
SRAT Karriär & lön
● CV-granskning, sök-jobb-tips ● Karriärcoachning ● Saco LöneSök
– Sveriges bästa lönestatistik!
Övrigt
● Kostnadsfria webbinarier i aktuella ämnen ● Medlemslån, bolån & banktjänster ● Juridisk rådgivning (privat), upprättande av
kostnadsfria avtal ● Medlemstidningen Essens ● Professionstidning, medlemsblad
Det lönar sig att vara medlem! Förmånsannons-Essens-163x109 - förmaner i medlemsavgiften.indd 1
2021-02-08 09:15:37
NR 1/202 1 ESSENS 39
Posttidning B SRAT/ESSENS Box 1419 SE-111 84 Stockholm
L
Har vi rätt uppgifter om dig? För att vi ska kunna skicka riktad information till dig som är medlem behöver vi ha aktuella uppgifter om dig. Det gäller både kontaktuppgifter och vilken arbetsgivare du har om du arbetar. Logga in med BankID på Min sida och kontrollera vilka uppgifter vi har i vårt medlemsregister och ändra om de är inaktuella.
t t a sig r a n ! ö l m t e De medl vara
På Min sida kan du även se vilka som är dina fackliga företrädare och dina fakturor avseende medlemsavgift.
srat.se/min-sida
srat.se | 08-442 44 60 | kansli@srat.se