ESSENS KÄRNAN I DITT YRKESLIV NR 2/2020
Jim Löfgren är uppvuxen på en ö och trivs med att ha nära till skärgården i jobbet.
ARBETSRÄTT
Pusta ut! Du har rätt till vila på jobbet ARBETSFÖRMEDLINGEN
Ett år efter rekordvarslet EXPERTERNA
Vad händer med min semester?
6
LÄSARE OM CORONA OCH JOBBET
Havsutsikt
MÖTET
s- t m it T le n d RA ed rå S m n f nd En å u rm rb fö kfö c fa
Jim Löfgren ser till att trafiken flyter på Sveriges vattenvägar. Nu ska färjorna bli klimatneutrala. SID 12
t savgif dlem e m L ucerad xamen ar red h fter e u D året e PS! a t s r ö f
När du är klar med dina studier Ta vara på dina medlemsförmåner
Karriärcoachning l Råd om vad ska du tänka på - när du söker jobb - när du fått nytt jobb l Sveriges bästa lönestatistik l Lönerådgivning l Teckna ex. samboavtal utan kostnad l
srat.se/formaner
I medlemskapet ingår också ... l Kostnadsfri liv-, olycksfall, sjukkapitaloch diagnosförsäkring (tre månader) l SRAT Hälsoskydd (sjukförsäkring) och SRAT Inkomstförsäkring l Föreningskontakter och nätverkande med andra yrkesverksamma l Rådgivning om din anställning
Det lönar sig att vara medlem!
srat.se | 08-442 44 60 | kansli@srat.se
S T A R T
HÖR AV DIG!
ESSENS En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.
KONTAKT SRAT Telefon, växel 08-442 44 60 Webbplats www.srat.se Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm
REDAKTION Ansvarig utgivare Anders Berndt Chefredaktör Johanna Kvarnsell, A4 johanna@a4.se Art director Sandra Johnson, A4 Produktion A4 Text & form, www.a4.se Reportrar Tim Andersson, Anna Falk, Karin Persson Fotografer och illustratörer Emelie Asplund, Margareta Bloom Sandebäck, Linus Sundahl-Djerf, Team Hawaii Omslagsbild Linus Sundahl-Djerf Korrektur Monika Lann
TRYCK Tryckeri Linderoths tryckeri, Vingåker
Upplaga 21 250 ex Annonsbokning Kontakta Marie Norell, marie.norell@srat.se
Arbete i pandemins tid I BÖRJAN AV mars satte vi oss ner för att börja planera den här tidningen. Men vi hann knappt komma igång förrän allt vändes upp och ner. Allt eftersom veckorna gick stod det klart att det här inte skulle bli någon vanlig vår. Inte för någon, varken i Sverige eller i resten av världen. För er som arbetar inom alla de yrken som samsas i SRAT slår krisen olika. Men alla drabbas. Vårdanställda har fått se arbetet förändras, även för dem som inte arbetar direkt med pandemin. Sjukskrivna kollegor, brist på skyddsmaterial och omsorg om riskgrupper, har ritat om kartan. I många andra branscher och yrken har arbetet stannat upp, kanske så pass att det har lett till permitteringar och uppsägningar. För oss som arbetar med att skriva om arbets livet har utmaningen bestått i att kunna fortsätta skildra er yrkesvardag utan att bryta mot restriktioner och rekommendationer. Telefonen och digitala mötestjänster har för oss som för många andra blivit räddningen. Och att fortsätta ses och följa med i arbets livet, fast utomhus, på mer än armlängds avstånd.
»Krisen slår olika. Men alla drabbas.«
Johanna Kvarnsell Chefredaktör
ISSN 2003-1548 Tidningen är momsbefriad
Missa inte ... ... Bästa tipsen för dig som måste jobba hemma. (s. 11)
... Emil Jensens hoppfulla krönika. (s. 33)
FOTO: LINUS SUNDAHL-DJERF
I N N E H Å L L
2/2020 3 START 5 AKTUELLT 11 F&S Så klarar du hemarbetet. 12 MÖTET Jim Löfgren fixar framtidens vägfärjor. 18 SPANING Lyft på hatten för kollegan! 21 LISTAN Rätt till paus och rast. 22 TEMA Så drabbar corona oss på jobbet. 32 PANEL 33 KRÖNIKA Vikten av att ses på riktigt. 34 EXPERTERNA Hur ser min rätt till semester ut i sommar? 36 SRAT
4 ESSENS NR 2 /2020
Jim Löfgren kontrollerar den laddstation som snart ska förse färjan mellan Ljusterö och fastlandet med el.
A K T U E L L T
KOLLEKTIVAVTAL
Avtalsrörelsen skjuts upp
ILLUSTRATION: GETTY IMAGES, FOTO: FÖRSÄKRINGSKASSAN
Coronakrisen har pausat avtalsrörelsen. Förhandlingarna ska tas upp igen efter sommaren. VÅREN 2020 VAR tänkt att bli hektisk för många fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Runt 500 kollektivavtal som omfattar närmare tre miljoner anställda går ut och ska omförhandlas i år. Och avtalsrörelsen drog i gång som planerat i början av året. Men kort därefter ledde coronakrisen till en ofrivillig paus. Först ut att pausa var industrins parter. Den 20 mars kom beskedet att de skjuter upp sina förhand lingar till hösten och förlänger de befintliga avtalen till dess. Efter det följde övriga parter på arbetsmark naden efter. Både den svårförutsägbara ekonomiska situationen och praktiska problem i samband med coronaepidemin låg bakom besluten. Det skulle till exempel vara näst intill omöjligt att strejka för många yrkesgrupper under en pandemi. För SRAT innebär
pausen att avtalsförhandlingarna för till exempel optiker och de som jobbar inom spårtrafiken skjuts upp till hösten. Många av de kollek tivavtal som SRAT har tecknat löper tillsvidare, men förbundet för ändå diskussioner i samband med avtals rörelsen. Så är fallet till exempel när det gäller anställda i kommuner och regioner där SRAT är en del av förhandlingsorganisationen Aka demikeralliansen. De samtalen är också uppskjutna till tidigast efter sommaren. ● TEXT: JOHANNA KVARNSELL
Avtalsrörelsen har satts på paus.
FORSKNING
Allt större löneskillnader Löneskillnaderna mellan olika arbetsplatser i Sverige blir allt större. Det visar en studie i sociologi där forskare från bland annat Stockholms universitet har undersökt lönestatistisk från Sverige och 13 andra höginkomstländer. De ökade skillnaderna syns både i privat och offentlig sektor, men det är i privat sektor som de är störst. Tidsperioden som studerats är från början av 1990-talet och fram till 2012–2013. ●
UTREDNING
Fler kan få sjukpenning Den som är behovsanställd ska få större rätt till sjukpenning. Det föreslår den statliga utredning som har sett över den svenska sjukförsäkringen. I dag räknas behovsanställda som arbetslösa efter två veckor om de inte har arbetspass inbokade – och förlorar då rätten till sjukpenning. Enligt det nya förslaget ska behovsanställda ha rätt till sjukpenning i upp till 90 dagar om det kan antas att de skulle ha arbetat om de inte blivit sjuka. ●
1,6
miljarder arbetare i den informella sektorn världen över riskerar att förlora sitt levebröd som en följd av coronaviruset, under andra kvartalet 2020. ● KÄLLA: ILO
NR 2 /2020 ESSENS 5
A K T U E L L T
Rekordmånga vill gå med i facket.
Uppåt för fack och a-kassa Vårens kris på arbetsmarknaden har lett till att fler går med i fack förbund och a-kassor. DEN SAMMANLAGDA ökningen i fackmedlemskap under mars i år är den största som har upp mätts under en enskild månad, drygt 30 000 medlemmar totalt. En utveckling som inte förvånar Anders Kjellberg, professor i socio logi vid Lunds universitet. – Framtiden är ju väldigt osäker och i sådana lägen brukar folk gå med i fack och a-kassa, i alla fall om avgifterna är på rimlig nivå. Så var det inte under finanskrisen då de redan höga a-kasseavgifterna dess utom steg i takt med arbetslösheten. 6 ESSENS NR 2 /2020
Anslutningen till a-kassan har ökat ännu mer än fackmedlem skapen. I mars gick regeringen ut med att det tillfälligt blir lättare att kvalificera sig för a-kassa under coronakrisen. Resultatet? Samman lagt fick a-kassorna runt 114 000 nya medlemmar, bara i mars. – När det blir omgående varsel och permitteringar är det att säkra inkomsten som kommer i första hand. Det är inte konstigt att man framför allt väljer att gå med i a-kas san då, säger Anders Kjellberg. Han har i sin forskning under många år kunnat visa hur andelen anställda på svenska arbetsplatser som är medlemmar i ett fackför bund stadigt sjunkit. Minskningen har framför allt berört arbetar
facken, medan tjänstemannafacken har legat på ungefär samma nivå i många år. Anders Kjellberg har flera gånger varnat för att den svenska modellen, som bygger på ett samarbete mellan fack och arbetsgivare, kan vara i fara om utvecklingen fortsätter. Kan det här bli en vitamininjektion för fackför bundsrörelsen? – Det kan nog fungera som en väckarklocka på så sätt att nu står det klart för alla att det helt oväntat kan komma en samhällskris som övergår i en ekonomisk kris. Innan det här viruset kom rullade hjulen för fullt, restauranger och handel blomstrade och företagen var opti mistiska. ● TEXT: JOHANNA KVARNSELL
FORSKNING
Samtal = bättre arbetsmiljö Att prata om risker kan förbättra den psyko sociala arbetsmiljön. DET VISAR EN studie som forskare från Mälardalens högskola har gjort på två stora svenska företag. Projektet pågick i nästan tre år och gick ut på att en grupp medarbe tare och chefer fick utbildning om psykosocial riskbedömning och i att leda bra samtal, medan en kontrollgrupp inte fick det. Innan interventionen hade de båda grup perna en likartad psykosocial arbets miljö. Sex månader efter start hade de som fått ta del av interventionen ett betydligt bättre läge. De upplevde att de hade bättre support från sina chefer men också bättre relatio ner till kollegorna.
De hade bättre förståelse av sin arbetsroll, hade ökat sin arbetspre station och fått bättre psykosocialt säkerhetsklimat. – Vi kan säga att vi lyckades, interventionen var framgångsrik, sade Tomas Backström, professor vid Mälardalens högskola, på ett seminarium hos Afa försäkring. Forskarna menar att interventio nen visar att det inte krävs så stora åtgärder för att göra förbättringar. – Vi lärde oss att de här förbätt ringarna inte kostade mycket pengar. Ofta handlade det om att få till fler och bättre sam tal. Man behöver inte anlita någon specialist. Det är sna rare viktigt att chefen äger utvecklingsprocessen, säger Tomas Backström. Nu har forskarna tagit fram en handbok, som hjälp för att fler ska kunna göra samma sak. Den är gratis och går att hitta via Afa försäkrings hemsida. ● TEXT: JOHANNA KVARNSELL
GRANSKNING
Osäker väg tillbaka efter sjukpenning Nästan sju av tio som utförsäkras efter sjukskrivning väljer att gå tillbaka till sitt tidigare jobb, även om de bedömts ha nedsatt arbetsförmåga för just det jobbet. Lösningen blir ofta att börja arbeta deltid. Det visar en granskning som Riksrevisionen gjort. – En vanlig typ av ärende är en person som jobbar 75 procent och är sjukskriven på 25 procent, och som efter avslaget fortsätter att jobba 75 procent, men utan sjukpenning för de övriga 25 procenten. Därmed fungerar inte omställningstanken med sjukförsäkringen på det sätt som är avsett, säger Daniel Melén, projektledare för granskningen. Riksrevisionen efterlyser nu åtgärder från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att underlätta återgång i arbete. ●
ARBETSMILJÖ
FOTO PÅ U PPS L AG: G E T T Y IMAG ES
Många anmäler brister Antalet skyddstopp på svenska arbetsplatser har ökat markant under våren och är redan fler är under hela förra året. De flesta, 74 av drygt 100, har att göra med risker i samband med coronaviruset. Med ett skyddsstopp kan skyddsombudet på en arbetsplats tillfälligt stoppa arbetet på grund av fara för de anställdas liv eller hälsa. Nära hälften av skyddsombudsstoppen handlar om tillgången till personlig skyddsutrustning i vård och äldreomsorg. Arbetsmiljöverket har också fått in drygt 140 ”begäran om åtgärder” från skyddsombud med koppling till corona. Majoriteten kommer från transportsektorn och kollektivtrafiken. ● NR 2 /2020 ESSENS 7
A K T U E L L T
Tufft möta krisen för bantad myndighet Förra våren präglades av ett historiskt stort varsel på Arbetsförmedlingen. Nu ska en sargad organisation ta sig an coronakrisen. TEXT: ANNA FALK ILLUSTRATION: GETT Y IMAGES
– 2019 TRODDE VI då var ett år vi sent skulle glömma, med den omställningen som blev. Men i dag känns det som en liten introduk tion till det vi upplever nu, säger Annika Viljevik, sektionschef i Halmstad. De tvära kasten var många under 2018/2019. En sedan tidigare planerad omor ganisation pågick när nya politiska beslut fattades, som innebar först en åtstramad budget och sedan, som en del av januariavta let mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna, en överenskom melse om att reformera myndig heten och låta privata aktörer ta över stora delar av verksam heten. Var tredje medarbetare – 4 500 av de runt 13 500 anställda – varslades om uppsägning, och beslut om att lägga ned 132 lokala kontor fattades. – Det var som att bli påkörd av ett godståg, beskriver arbetsförmedlare och SIUS-konsu lent (särskilt introduktions- och uppföljnings stöd) Erik Larsson året 2019.
– Skitjobbigt på ren svenska. Jag trodde inte att jag skulle drabbas så hårt, jag har jobbat i 30 år och är rätt rutinerad. För Erik Larsson själv innebar föränd ringen att arbetsplatsen på Värmdö utanför Stockholm byttes mot Nacka Strand, och att en dag i veckan tillbringas i Haninge. Han är inte imponerad av hur förändringsarbetet har skötts, och menar att det handlar mer om symbolpolitik än verklig förändring. – Vi förändrar väldigt mycket på ytan, men inte i innehållet, säger han.
»Det var som att bli påkörd av ett godståg.«
8 ESSENS NR 2 /2020
I DAG, ETT DRYGT år efter
varslet, har runt 3 200 anställda lämnat Arbetsförmedlingen. Och i covid-19-pandemins spår ökar arbets bördan rejält för den decimerade arbets styrkan. Regeringen har visserligen beslutat att skjuta till 330 miljoner till verksamheten men det tar tid att omsätta pengar i nya medarbetare. För att klara det akuta läget har medarbetare från andra avdelningar tillfälligt flyttats till de digitala kanalerna.
Förra våren varslades rekordmånga anställda på Arbetsförmedlingen. Nu ökar pandemin bördan för en myndighet som fortfarande slickar såren efter omorganisationen.
NR 2 /2020 ESSENS 9
A K T U E L L T
Anders Jansson, ordförande för SRAT Arbetsmarknad, som organiserar anställda på Arbetsförmedlingen, berättar att förbun det får många samtal från medlemmar som undrar hur de ska hinna med det dagliga arbetet och hur de ska prioritera sin tid. – Nu måste man se till att alla nya arbets sökande får igång sin a-kassa, sin försörjning. Då blir det svårt att hinna hjälpa dem som står långt ifrån arbetsmarknaden, säger Anders Jansson. Bland annat finns en oro att arbetssö kande med utomeuropeisk bakgrund eller funktionsnedsättningar ska få sämre stöd när tiden inte räcker till. ARBETSFÖRMEDLARE Lena Jonsson Åberg jobbade på kontoret i Stenungsund, ett av de lokalkontor som tömdes. Hon placerades först i Kungälv, men jobbar i dag i Uddevalla, och trivs bra. – Men det känns som att vi hade varit bättre rustade i dag om vi hade haft kvar det vi hade. Det fungerade väldigt bra på de små kontoren och vi gjorde bra resultat, säger hon. För Pernilla Eriksson blev omorganisa tionen och den digitala satsningen dock ett lyft. Avståndet mellan hem och arbetsplats fördubblades när hon fick byta arbetsort, från 3 till 6 mil, men den nya rollen som sektions chef på personligt distansmöte, PDM, i Skara är värd den extra restiden. Här är man oberoende av geografi, kun derna kan skriva in sig via telefon och chatta 10 ESSENS NR 2 /2020
med handläggare. Pernilla Eriksson beskriver arbetssättet som mer effektivt än det traditio nella med fysiska möten. – Svarar inte kunden, tar man nästa kund och ringer vidare. Och kunden kan sitta hemma i sin trygga miljö. Det är inte en sämre service, det är bara service i en annan kanal. SEKTIONSCHEF ANNIKA VILJEVIK i Halmstad berättar att hon var en av dem som trodde helhjärtat på den nya organisationen – tills de politiska besluten i januariöverenskommel sen vingklippte den. – Jag har alltid varit stolt över min arbetsplats, och alltid kunnat försvara den. 2019 var första gången jag kände “fasiken vad svårt det är att stå bakom beslut jag inte själv förstår”. Det har varit slitsamt, säger hon. Trots den turbulenta tiden vill Annika Viljevik lyfta det positiva. – Vi har fantastiska medarbetare. Betänk ändå att vi har lyckats hålla verksamheten över ytan trots de förutsättningar som vi har haft. ●
»Jag har alltid varit stolt över min arbetsplats, och alltid kunnat försvara den.«
BUDGETÅTSTRAMNING OCH VARSEL ● I december 2018 antog
riksdagen Moderaternas och Kristdemokraternas budget med stöd av Sverigedemokraterna. Den innebar en kraftigt åtstramad budget för Arbetsförmedlingen. ● Regeringen ökade myndighetens anslag till något högre än tidigare beslutat i sin vårändringsbudget 2019. ● I januari 2019 varslade Arbetsförmedlingen 4 500 anställda.
● Sedan början av 2019 har
runt 3 200 anställda lämnat myndigheten. 1 500 av dem har valt att säga upp sig själva. Övriga 1 700 har sagts upp, avslutat tillfälliga anställningar eller gått i pension. ● I december 2019 meddelade januariöverenskommelsens partier att reformeringen av Arbetsförmedlingen skjuts fram ett år, och att nedläggningen av lokala kontor stoppas.
F & S
Viktigt sätta gränser för hemmajobbet
Sverige ligger i framkant i Europa när det gäller hemarbete nu under corona. Vad gör det med vår hälsa? – Jag forskar om flexibelt arbete. Att ha frihet över hur, var och när man arbetar upplevs generellt som någonting väldigt positivt. Det ger en ökad kontroll över kombinationen arbete och fritid och underlättar vardagspusslet. Men det finns utmaningar också. Vilka är det? – Just nu är jag engagerad i ett forskningsprojekt där vi undersöker hur 4 000 anställda på Trafikverket upplever flexibelt arbete. Där ser vi framför allt att det är väldigt viktigt att man kan sätta gränser mellan arbete och privatliv, så att man inte tar med sig jobbet på kvällar och i familjesituationer. Med tekniken idag har vi möjlighet att vara uppkopplade i princip när som helst och var som helst. Och hur gör man för att sätta de här gränserna? – En bra sak är att tydligt informera sina kollegor och chefer om när man jobbar och när de kan
Sofie Bjärntoft doktorand i arbetshälsovetenskap, Högskolan i Gävle
vänta sig att få svar på telefon och mejl. Finns det risk för att vi jobbar mindre än vi ska i isoleringen? – Nej, risken tycks snarare motsatt: att vi jobbar för mycket. Särskilt om vi är väldigt engagerade i vårt arbete. Vi känner en press i att vara tillgängliga. Hur gör vi på organisationsnivå för att undvika den här pressen? – Det är viktigt med en tydlig kultur inom gruppen, att det finns riktlinjer och policies kring vad vi kan förvänta oss av varandra. Chefen kan föregå med gott exempel här, genom att inte mejla och ringa
utanför ordinarie arbetstid. Det sänker stressen för medarbetarna. Men det här blir väl komplicerat om inte alla jobbar samma tider – en del kanske jobbar just under kvällar och på helger? – Ja, och då är det viktigt att man i mejlen tydliggör att man inte förväntar sig svar på en gång. Finns det andra viktiga förutsättningar för att hemarbetet ska fungera bra? – Det sociala stödet från chef och kollegor blir extra viktigt när man inte ses varje dag. Chefen måste tillämpa ett mer relationsinriktat ledarskap. Det handlar om att stöd i struktureringen av arbetet, men också att visa omtanke om medarbetarna. Det kan bli rätt ensamt att jobba hemma. Hur gör vi för att upprätthålla det här sociala stödet i arbetsgruppen när vi kanske inte ses överhuvudtaget? – På min arbetsplats har vi zoomfika en halvtimme varje dag, då man får komma och gå på Zoom. Det är ett sätt att inte tappa bort den delen och upprätthålla umgänget. Så det är ett tips. ●
TEXT: TIM ANDERSSON
Under våren har många tvingats jobba hemma. Det kan både främja och försämra arbetsmiljön.
NR 2 /2020 ESSENS 11
M Ö T E T
Väg över vatten YRKE: REDERIINGENJÖR
12 ESSENS NR 2 /2020
I framtiden kommer vägfärjorna som Jim Löfgren arbetar med att bli klimatneutrala. Xxx
xxx
För öborna är färjan vägen till omvärlden. Jim Löfgren ser till att kajer, byggnader och linspel fungerar så att ingen blir strandad. TEXT: KARIN PERSSON FOTO: LINUS SUNDAHL-DJERF
NR 2 /2020 ESSENS 13
M Ö T E T
V
ågorna slår hårt grå mot betongfundamenten och Jim Löfgren drar upp dragkedjan på sin reflexjacka. Han unnar sig att värma händerna i fickorna en kort stund innan han klättrar upp på en stege och öppnar en dörr i den stora laddstationen. Där innan för löper ett tiotal feta elkablar nedanför mängder av olika slags reglage, knappar och lampor. Över telefon får han instruktioner om hur han ska rätta till något som krånglat. – I dag är jag den finska entreprenörens händer eftersom de inte kan vara på plats på grund av läget med coronaviruset. Det ingår inte i min roll att meka, men jag har inga pro blem med att skita ner mig, säger han.
Jupiter går i nästintill skytteltrafik mellan Östanå och Ljusterö.
14 ESSENS NR 2 /2020
BILFÄRJAN JUPITER STAMPAR fram i nästin till skytteltrafik mellan Ljusterö och Östanå på fastlandet, norr om Stockholm. Varje år transporteras över en miljon fordon fram och tillbaka över sundet och just nu testar Tra fikverkets färjerederi möjligheten att ladda vägfärjor med el på ett smidigt sätt här. Så fort fartyget lägger till på Ljusterösidan
fälls en hydraulisk arm med stiftkontakter ljudlöst ut från laddstationen och fäster vid färjans kontakt. Tänk eluttag gånger hundra. Nu kontrolleras bara tillförlitligheten i själva tekniken, men när det är skarpt läge kommer tre megawatt att föras över till båten på tre och en halv minut. Denna mängd el, som alltså ska ladda färjan varje gång den når Ljusterö, motsvarar årsförbrukningen för ett hundratal stora villor. Att arbeta med det här projektet passar Jim Löfgren perfekt. – Nu är jag ju kontorsråtta, men jag tycker det här är så roligt, att vara ute i verkligheten och lösa problem tillsammans med kolle gorna. För två år sedan började han sitt arbete som rederiingenjör. Tillsammans med två kollegor ansvarar han för samtliga land anläggningar som hör till Trafikverkets 40 färjeleder runtom i landet, vilket innefattar alltifrån vägar och byggnader till alla kon struktioner som finns i vattnet, som färjelä gen, linspel och kajer. Alla dessa anordningar kräver reparationer och ombyggnationer för att transporter till och från öarna ska kunna ske på ett säkert sätt. Mycket av underhållet sköts av persona len på lederna, men när det krävs större och mer komplexa åtgärder, som ofta blir kost samma, kopplas en rederiingenjör som Jim Löfgren in. Hans uppgift är bland annat att göra en utredning, söka tillstånd och bygglov och sköta upphandling av entreprenader.
Den gröna laddstationen ska förse färjan med tre megawatt el varje gång den lägger till vid Ljusterö.
NR 2 /2020 ESSENS 15
M Ö T E T
Trots att Jim Löfgren är uppvuxen på en ö och alltid har varit mycket intresserad av teknik har vägen till att bli just rederiingenjör varit långtifrån spikrak. I stället inleddes hans yrkesbana med arbete som snickare med eget byggföretag. En skadad armbåge tvingade honom att tänka om och som 32-åring, med små barn och nyinköpt 1800-talshus, började han läsa till byggnadsingenjör på KTH. Efter flera års arbete som projektledare i husbranschen fick han en tjänst som storskade projektledare på ett försäkringsbolag. – Jag har alltid tyckt om att träffa nya människor, men framför allt att göra skillnad. Jag kom och hjälpte till när någon befann sig i katastrof, när en villa brunnit ner och en familj stod utan hem. Det var tillfredställande när folk sedan började se ett ljus. När han blev erbjuden att bygga upp en storskadeavdelning på ett annat försäkrings bolag tog han chansen. Han fick ”väldigt bra betalt” men efter en tid visade det sig att bola get inte skulle syssla med stora skador trots allt. Hans tjänst förändrades och han fick arbetsuppgifter som han inte trivdes med. På kort tid drabbades han dessutom av flera svåra problem med hälsan, bland annat fick han en stroke och hjärtrytmrubbningar.
– Jag blev också utbränd. Man kom fram till att hälsoproblemen nog var stressrelaterade. Jag hade hållit för högt tempo i för många år. Min fru har fått bära ett tungt lass hemma, jag har jobbat jämt, säger han. Efter nästan ett års sjukskrivning utbildade han sig till certifierad entreprenadbesikt ningsman, en sådan som besiktigar stora byggen. Men snart blev arbetsbördan för stor även där. Hjärtat började göra sig påmint igen. – Jag insåg att jag måste göra något annat. Alla de där resorna höll på att ta kol på mig. Att sitta i bilkö tre, fyra tim mar om dagen, det tär. Det var en gammal barndomskamrat som berättade att Trafikverket skulle utlysa en rederiingenjörstjänst och att han trodde att Jim Löfgren skulle vara ”som klippt och skuren” för den. – Och nu sitter jag här. Inne i värmen, i det lilla huset som ligger precis vid strandkanten och rymmer bland annat personalrum, trycker Jim Löfgren i gång mockamasterns bubblande. Han hälsar på en kollega som nyvaken avslutar sin rast för att återgå till arbetet på färjan. Ett stort teknikintresse är ett måste för att man ska passa i det här yrket, tycker han. Det gäller också att vara bra på att hitta helhets lösningar och att hela tiden orka driva på för att komma framåt. Eftersom han har lagen om offentlig upphandling att följa kan det ibland ge arbetet ett visst mått av tröghet. Saker går lite långsammare än vad han är van vid från privat sektor. – Men det finns fördelar med att det tar tid också. Jag inbillar mig i alla fall att det blir väl digt bra resultat i slutet. Som roligast är det när han är i hamn med
»Jag har alltid tyckt om att träffa nya människor, men framför allt att göra skillnad.«
Jim Löfgren
JIM LÖFGREN ● Gör: Rederiingenjör på
Trafikverket. ● Ålder: 52. ● Bor: Rindö, Vaxholm. ● Familj: Fru, två vuxna barn. ● På fritiden: Jag och min fru
16 ESSENS NR 2 /2020
tycker om att köra motorcykel och att vara ute med båten. Vi har också ett 1800-talshus med mycket gammal snickarglädje som jag har återskapat.
EN VANLIG ARBETSDAG 07.10 Promenerar hemifrån till färjan mellan Rindö och Vaxholm. 08.30 Skypemöte med några konsulter och entreprenörer, inför ett arbete som ska startas i Åretrakten.
Jim Löfgren är uppvuxen på en ö. Det är en lyx att jobba nära skärgården, tycker han.
10.30 Dricker kaffe och hanterar mejl och obesvarade samtal. 11.30 Lunch på någon av restaurangerna i Vaxholm. 14.00 Skypemöte med distrikts chefen från en av färje lederna. 16.30 Normalt avslutar jag dagen nu, men i dag finns det en hel del kvar att göra eftersom morgondagen kommer tillbringas ute på en av våra färjeleder, i detta fall Ljusteröleden.
en upphandling och startskottet kan gå för ett projekt. Om siffrorna dessutom stämmer i slutändan är det en bonus. – Det har ju tyvärr en tendens att ofta bli dyrare än vad man hade tänkt sig. Det jobbet är ibland ansträngande, att få det att stämma. Men det är väldigt tillfredställande när det lyckas. Att köpa in en extra batterienhet till en av färjorna skulle till exempel kosta tio miljoner. Han handskas med enorma investeringar, pengar som ska falla väl tillbaka på skatte betalarna. Men han är van vid att arbeta med stora summor och säger att det inte är något som stressar honom. I själva verket har han inte upplevt stress på jobbet en enda gång under de här två åren, hävdar han. Hjärtat bankar i normal takt. – Jag har aldrig haft en dag där jag tänkt: är inte den här dagen slut snart? Ibland känns
det som om jobbet är så roligt att jag skulle kunna göra det gratis. Jag har inte samma lön som jag haft tidigare, men jag klagar inte. Jag värderar andra saker nu. En sådan sak är att Trafikverkets färjerederi har huvudkontor i Vaxholm, en kvarts prome nad plus färjeresa från hans hem på Rindö. När den här arbetsdagen är över kör Jim Löfgren ombord på Jupiter som ska ta honom från Ljusterö till fastlandet. Än så länge drivs dessa färjor, liksom de övriga vid Trafikverkets leder, av diesel. Men målet är att samtliga ska ha hunnit bli klimatneutrala till år 2045. – Jag kommer inte få se slutet av det här, men som pensionär kommer jag kunna säga till barnbarnen att titta på det här, det har farfar eller morfar varit med och byggt upp från start. Det är lite hisnande, att vara en del av historieskrivningen. ● NR 2 /2020 ESSENS 17
S P A N I N G
Hövlighet varar längst Lite gammaldags artighet är inte bara trevligt. Det kan utgöra skillnaden mellan en hälsosam och en ohälsosam arbetsplats.
L
TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII
yfter du på hatten när du möter dina kollegor på jobbet? Nähä, du har inte hatt... Men ser du till att du bjuder med alla på konto ret när det är fikadags då? Tittar du dem du talar med i ögonen? Pratar du på ett sådant sätt att du inte utesluter eller sårar personer omkring dig? Låt oss hoppas det, för den här typen av ”hövligt beteende” ökar arbetslust, välmå ende, kreativitet och prestation hos dina med arbetare. När forskare genomförde en studie på ett kanadensiskt sjukhus och lät process ledare en gång i månaden utbilda och samtala kring beteendefrågor på arbetsgruppsnivå, sjönk sjukfrånvaron med 38 procent. Dess utom minskade de stressrelaterade besvären, samtidigt som tilliten till ledningen ökade. Omvänt så kan också de mest vardagliga små sociala övertramp, sådant som inte ens 18 ESSENS NR 2 /2020
behöver vara avsiktligt, få vida konsekvenser. Det berättar Kristoffer Holm, psykologidok torand på Lunds universitet och förra årets HR-forskare. – Man har till och med sett en koppling mellan att utsättas för detta och utmattning. På en organisatorisk nivå ser vi framför allt att det försvinner en hel del arbetstid när medarbetare måste gå runt och fundera på arbetskulturen.
PROBLEMET MED OHÖVLIGHET är utbrett i Sverige. Enligt en enkätstudie som Kri stoffer Holm varit med och genomfört med ett representativt urval från hela arbets marknaden har inte mindre än 73 procent av arbetstagarna utsatts för ohövligt beteende från en kollega under det senaste året. 52 pro cent har mött det från en chef, och 66 procent hade själva betett sig ohövligt mot andra. Så vad beror det här på? Enligt Kristoffer Holm finns det flera möjliga svar, som dåligt ledarskap och missar i den digitala kommuni kationen. En annan viktig förklaring handlar om arbetsmiljön. – Hög arbetsbelastning innebär till exem
pel en ökad risk för att man ska utsätta andra för ohövligt beteende, antagligen helt enkelt därför att det skapar stress. Om man till det lägger en otrygg anställning och lågt socialt stöd höjs risken ytterligare. Med tanke på att arbetsmarknaden alltmer fragmentariseras skulle man här kunna hitta åtminstone en delförklaring till att det ohövliga beteendet växer i omfattning. För så tycks det vara. I Sverige existerar ännu ingen forskning på området, men i till exempel USA finns studier som tydligt pekar på en upp trappning. UTVECKLINGEN SKULLE OCKSÅ kunna bero på en större beteendeförändring i samhället. Karin Villaume är forskare på Karolinska institutet, och håller just nu på att undersöka beteendet i detaljhandeln. Hon pekar på ett möjligt samband mellan ohövlighet och nar cissism, en personlighetsegenskap som också den breder ut sig, enligt internationell forskning. – Det är inte så konstigt egentligen. När man enbart fokuserar på sig själv så ökar ris ken för att man inte riktigt tänker på andra. NR 2 /2020 ESSENS 19
S P A N I N G
oss hövligt mot varandra. Och så helst att man konkretiserar vad det är för beteenden det handlar om, och vilka konsekvenserna blir om man följer respektive bryter mot reglerna.
Narcissism medför också känslor av berät tigande. Man tycker sig kanske ha rätten att snäsa av någon i närheten. Det här betyder inte att man inte kan göra någonting åt problemet – vilket exemplet med det kanadensiska sjuk huset visade. Tvärtom sköter en del av arbetet sig självt. För precis som med ohövligt beteende så ”smittar” hövlighet. Enkelt sammanfattat: Om du blir schysst bemött ökar sannolik heten för att du bemöter andra på samma sätt. Men vill man förändra en arbetskultur måste man jobba fokuserat med det, enligt Karin Villaume. Det är viktigt med tydliga beteenderegler, och lika tydliga riktlinjer för vart man vänder sig om man upplever obehag. – Man kanske till och med ska ta upp den här frågan när man rekryterar ny personal: Det här är våra beteenderegler, här beter vi
EN ORGANISATION SOM jobbat mycket med detta är Riksteatern. Arbetet med att förbättra kulturen påbörjades för några år sedan, när det visade sig att en del medarbetare mådde dåligt, och intensifierades i och med metoo. Anna Lundberg, docent i genusvetenskap och verksamhetsutvecklare på teatern, är en av dem som driver frågorna. – En av de första sakerna ledningsgrup pen gjorde var att rita upp en linje. Längst till höger skrev cheferna ”övergrepp/brott”, i mitten ”kränkande särbehandling/diskri minering”, och längst till vänster ”jargong”. Sedan pekade de på ”jargong” och sade: Ska vi komma åt det som är mitten, och gud förbjude det längst till höger, då är det här som vi måste börja. Riksteatern har arbetat på flera plan, berättar Anna Lundberg. Själv har hon föreläst för alla chefer och hållit i workshops på olika avdelningar. De har dessutom infört en ny bemötandekod, som nu ska implementeras. Situationen har förbättrats avsevärt. – Det har blivit så mycket bättre. Sedan ska jag inte säga att det är problemfritt – det vore livsfarligt att tro det. Vi pratar konstant om hur vi ska fånga upp det som sker. ●
»När man enbart fokuserar på sig själv så ökar risken för att man inte riktigt tänker på andra.«
20 ESSENS NR 2 /2020
L I S T A N
Rätt till återhämtning Du har rätt till en paus. Även om det är stressigare än någonsin på jobbet. Rast efter fem timmar Max fem timmar får du jobba i sträck, sen måste du få rast. Det står i arbetstidslagen. Arbetsgivaren bestämmer när rasten får tas och det ska meddelas i förväg. Om du jobbar deltid mindre än fem timmar har du ingen rätt att kräva rast. Hur lång rasten ska vara regleras inte i lagen, men enligt arbetsmiljöverkets riktlinjer bör den inte vara kortare än 30 minuter.
Pausen ingår i arbetstiden Dricka vatten, kissa, ta en kopp kaffe med kollegorna. Pauser är korta uppehåll i arbetet och ska tas på arbetsplatsen. De ingår i arbetstiden och du får betalt när du pausar. Om arbetet är så pass ansträngande att det kräver kontinuerliga pauser ska arbetsgivaren ange det i arbetstidsschemat.
Fri att göra vad du vill Raster ingår inte i arbetstiden och därför får du göra vad du vill på rasten. Du får äta var du vill, gå ärenden och låta bli att svara i telefon. Om arbetet kräver att någon måste kunna rycka in med kort varsel kan lunch- eller middagsrasten bytas ut mot måltidsuppehåll. Då får du inte lämna jobbet, men får å andra sidan lön för att äta.
Förtroendearbetstid Många tjänstemän och chefer har förtroende arbetstid. Då planerar du själv din arbetstid, dina raster och pauser utifrån den aktuella arbetsbelastningen och dina mål.
För få pauser? Känner du inte igen dig i punkterna ovan? Om du anser att du får för få eller för korta raster eller pauser kan du vända dig till ditt skyddsombud. Har du inget skyddsombud på arbetsplatsen – vänd dig till SRAT direkt eller till Arbetsmiljöverket. T E X T: J O H A N N A K VA R N S E L L , Å SA B O L M S T E DT
NR 2 /2020 ESSENS 21
K 22 ESSENS NR 2 /2020
T E M A Corona
Viruset förändrar arbetslivet. sid 24 Lättare få a-kassa under krisen. sid 26 ”Jag är chockad över hur dåligt patienterna mår”. sid 28
I Social
distansering,
arbetslöshetssiffror döda. samhället
S
Covid-19 och
svarta
och slår
många
tusentals hårt
mot
a rbetsplatser. NR 2 /2020 ESSENS 23
T E M A Corona
Symptom på krisläge Coronavirusets spridning har tvingat ner världen i lågkonjunktur. När krisen är över kan vi vänta oss en förändrad arbetsmarknad.
T
TEXT: JOHANNA KVARNSELL , TIM ANDERSSON
rots att Sverige infört några av de mildaste restriktionerna i världen har samhället under de senaste månaderna gjort en helomvändning. Eko nomin har bromsat in och en del branscher tappat nästan all verksam het. Samtidigt som alla sjukskrivna, vabbande och arbetslösa svenskar, tillsammans med utgifterna för regeringens räddningsåtgärder, gräver stora hål i statskassan. – Vi har ett tillväxtfall som är ungefär lika stort som finanskrisen. Och efter det en återhämtning som väntas pågå i flera år. Prognosen för arbetslösheten är nio procent, den högsta nivån sedan 1990-talskrisen, sade finansminister Magdalena Andersson, när hon i april presenterade årets vårbudget. Många av de som har blivit av med jobbet är frilansare, vikarier och inhoppare, på golvet i restaurang och besöksnäring, handel, tillverkningsindustri och transportnäring. Men krisen drabbar också akademiker. I mars var 25 procent fler av medlemmarna i Akademikernas a-kassa anmälda som heltids arbetslösa mot året innan.
24 ESSENS NR 2 /2020
För att bromsa krisen och behålla jobben har regeringen infört en rad åtgärder och räddningspaket. En åtgärd är möjligheten till korttidsarbete, ett sätt att slippa säga upp anställda, där kostnaden delas mellan staten, arbetsgivaren och den anställde. I mitten av maj hade 426 000 svenskar tillfälligt gått över till korttidsarbete. Av dem är uppskattningsvis en fjärdedel tjänstemän och akademiker. EN DEL FÖRETAG kommer att kunna åter
hämta sig när Sverige öppnar upp igen. Men andra kommer kanske aldrig tillbaka. Och det gör att även om samhället får bukt med
CORONA OCH ARBETSMARKNADEN ● Varslade: Mellan 1 mars
och 10 maj hade 71 037 personer varslats om uppsägning, enligt Arbetsförmedlingen. 42 415 av dem varslades redan under mars månad. Det gör mars till den varseltätaste månaden någonsin.
● Korttidspermitterade:
I mitten av maj hade Tillväxtverket beviljat 47 000 företag med 426 000 anställda stöd för korttidsarbete. Ytterligare 13 000 företag hade ansökt om stödet men ännu inte fått besked.
viruset om några månader kommer krisen stöpa om arbetsmarknaden även på längre sikt. Arbetsförmedlingen vittnar om att många av de varsel som lagts kan ses som en del av en redan pågående strukturomvandling. Digi taliseringen och andra tekniska utvecklingar som har förändrat arbetsmarknaden under flera år har nu fått ytterligare luft under ving arna. Helt enkelt, de jobb som nu försvinner var redan på väg att försvinna, men gör det nu kanske i snabbare takt. – Det pågick en strukturomvandling på arbetsmarknaden redan innan den här krisen, eftersom vi redan i höstas hade en avmattning av konjunkturen. När konjunk turen försvagas ökar trycket på arbetsgivare att vidta kostnadsbesparande åtgärder och då påskyndas den omvandling som drivs av den tekniska utvecklingen, säger Sandra Offesson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmed lingen. OM DEN PRIVATA sektorn just nu skakas av minskad efterfrågan är läget nästan tvärt om i det offentliga Sverige. För många offentligan ställda har arbetsbelastningen i stället ökat. Sjukvården och äldreomsorgen är unikt högt belastade. Arbetsförmedlingen, Försäkrings kassan och myndigheter som Tillväxtverket, som hanterar korttidspermitteringar, likaså. Och socialtjänsten i kommunerna kommer sannolikt få mer att göra när fler faller ur skyddsnätet. Men risken är att många kommuner och regioner får svårt att få ihop sina budgetar. Sveriges kommuner och regioner varnar för att skatteunderlaget kommer minska kraftigt den närmaste tiden i takt med att allt fler blir av med arbetet, är sjukskrivna eller korttids permitterade. Regeringen har skjutit till 28 miljarder i stöd för kommuner och regioner,
men i dag är det svårt att säga om det räcker för att kompensera både för ökade kostnader och minskade intäkter.
Sandra Offesson
Elena Raviola
CORONAKRISEN KOM FÖR många som en blixt från en klar himmel. Och även om Sverige har gått igenom ekonomiska kriser förut är det mycket vi inte vet om hur viruset kommer påverka samhället i framtiden. Det finns dock forskare som redan har bör jat studera krisen. En av dem är Elena Raviola vid Göteborgs universitet, som tillsammans med kollegan Josef Pallas samlar in vittnes mål från anställda i offentlig sektor. Trots att deras forskning nyligen har startat kan de dra vissa slutsatser. En är att i krisen hamnar kärnverksamheten i fokus och allt annat som organisationer sysslar med bleknar bort. Kan den här krisen rent av leda till något positivt för dem som arbetar i de här organisationerna? – Om jag får vara lite spekulativ så tror jag det. Efter krisen kommer vi kanske att inse vikten av kärnverksamheten och professi onen, att de som garanterar att till exempel sjukvården och skolan fungerar verkligen får göra sitt jobb. Mindre New public mana gement och mer professionell styrning, helt enkelt, säger Elena Raviola. ●
»Efter krisen kommer vi kanske att inse vikten av kärnverksamheten och professionen.«
NR 2 /2020 ESSENS 25
T E M A Corona
1
Egenföretagare kan pausa Du som driver ett eget företag kan ha verksamheten vilande under 2020 utan att det påverkar din rätt till ersättning från a-kassan i framtiden. I vanliga fall måste du ha arbetat i företaget under minst fem år innan du kan få ersättning från a-kassan om ditt företag är vilande på nytt.
Fler ? r m vad fråggo ro m t o e
TRYGG GENOM KRISEN
Coronaviruset slår mot både hälsan och arbetsmarknaden. Flera nya regler hjälper till om du blir sjuk eller arbetslös. TEXT: JOHANNA KVARNSELL FOTO: GETT Y IMAGES KÄLLA: AKADEMIKERNAS A-KASSA , FÖRSÄKRINGSKASSAN
26 ESSENS NR 2 /2020
å arbete r du n ör ditt Undra f r e ll ä at.se som g risen? På sr a k r mång unde var på or. s s n fin a fråg vanlig
2
Lättare att få a-kassa Under mars–december 2020 räknas varje medlemsmånad i a-kassan som fyra. Det betyder att du redan efter tre månaders medlemskap i a-kassan kan ha rätt till ersättning, i stället för efter 12 månader som vanligtvis gäller.
4
Slopad karensdag Regeringen har beslutat om tillfällig ersättning för karens från och med 11 mars 2020. Det innebär att du kan ansöka retroaktivt om ersättning för karens från och med 11 mars och framåt. Det gäller både anställda (700 kronor) och egen företagare (804 kronor).
3
Inget krav på läkarintyg Om du är sjuk behöver du inte ha ett läkarintyg förrän efter dag 21, när du ansöker om sjukpenning. I vanliga fall behöver du lämna läkarintyg från dag 8 till din arbets givare och från dag 15 till Försäkringskassan.
5
Ersättning om du måste vara hemma med barn Från och med den 25 april till som längst sista september kan du få ersättning om förskolan eller skolan är stängd på grund av covid-19 fastän ditt barn inte är sjukt eller sprider smitta. Ersättningen blir cirka 90 procent av den ersättning du brukar få om du vabbar när ditt barn är sjukt.
T E M A Corona
Tvärstopp och pressat läge En har mer att göra än någonsin, en annan har precis blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Coronakrisen slår olika men förändrar arbetsvardagen för oss alla. TEXT: KARIN PERSSON
JOBBAR MED CORONAPATIENTER
LIZETTE KARLSSON, PERFUSIONIST:
”Man är konstig i humöret, ibland bara ledsen, ibland bara trött” LIZETTE KARLSSON ÄR intensivvårdssjuk
sköterska i botten och snart färdig med sin perfusionistutbildning. Hon jobbar på Nya Karolinska sjukhuset i Solna, i vanliga fall halvtid på thoraxintensiven och halvtid som perfusio nist, men vid tiden för vår intervju har hon sedan en månad tillbaka – på grund av coronakrisen – arbetat enbart som intensivvårds sjuksköterska. Nu har hon just förflyttats till ECMO- enheten där fler platser precis öppnats för de allra svårast sjuka patienterna med covid-19. Lizette Karlssons jobb är att sköta ECMO-
maskinen, en modifierad hjärtlungmaskin som syresätter blodet utanför kroppen. – Där vårdas patienter som inte har blivit tillräckligt hjälpta av den vanliga intensiv vården, där respiratorn inte räcker till. Det känns bra att jobba där, jag har gjort det förut, säger hon. Krisschemat som hon går på är tufft. Hon har en veckoarbetstid på minst 48 timmar och jobbar ofta natt. Arbetspassen är 12,5 tim mar långa. Hon ska också vara tillgänglig mellan sina pass om behov uppstår. – Det är klart att jag är trött. Man är konstig i humöret, ibland är jag bara ledsen, ibland bara trött. Jag sover i princip så fort jag är ledig. Det finns inte så mycket utrymme till annat. Någon enstaka promenad. Några gånger har hon träffat en kompis utomhus. Föräldrarna och syskonen bor inte i Stock
»Jag sover i princip så fort jag är ledig.«
28 ESSENS NR 2 /2020
FOTO: MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK
Lizette Karlsson studerar för att bli perfusionist, den person som sköter hjärt-lungmaskinen under en operation.
NR 2 /2020 ESSENS 29
T E M A Corona
holm, så dem vet hon inte när hon får se nästa gång. Mellan nattpassen är det svårt att hinna få tillräckligt med återhämtning. – Det som har varit bra på jobbet är att vi har fått mat och dricka som jag tror är donerad. Jag hinner inte handla och laga mat mellan passen. Lizette Karlsson säger att hon inte är särskilt insatt i hur hennes avtal ser ut. Hon tror att hon får sin grundlön dubblerad, men däremot ingen ersättning för exempelvis obekväm arbetstid. Hon har inte känt sig orolig för sin egen säker het när hon arbetar. Än så länge har man tillgång till all nödvändig skyddsutrustning på hennes avdelning och varken sig hon själv eller någon av hennes närmaste kollegor har blivit sjuk. Hon är mer rädd för att smittas utanför jobbet. – Jag är chockad över hur dåligt patien terna mår. De är i alla åldrar och de är jättesjuka. Det är ett otäckt, grymt virus, säger hon. Hon kommer inte att kunna ta sin perfu sionistexamen i juni som planerat, eftersom det inte finns utrymme för tillräckligt många timmars praktik nu. Förhoppningsvis får hon fira sin nya titel någon gång i höst i stället. – I början var det lite tråkigt förstås men nu har jag vant mig vid tanken. Mycket av den planerade kirurgin är inställd och allt har ändrats så mycket, så jag förstår ju att det inte går. ●
»Jag är chockad över hur dåligt patienterna mår.«
30 ESSENS NR 2 /2020
NYA ARBETSUPPGIFTER
JENNY SMITH, TANDHYGIENIST:
”Det vardagliga arbetet har ändrats helt” I SITT ARBETE som klinikkoordinator på
Folktandvården i Västra Götalandsregionen tar Jenny Smith hand om sådant som sche maläggning, lönehantering och verksam hetsutveckling. I och med pandemin har hon fått lägga allt det vanliga utvecklingsarbetet åt sidan för att i stället koncentrera sig på de konsekvenser som virusets framfart får för verksamheten. – Det vardagliga arbetet har ändrats helt. Vi får jobba jättemycket med tidsbokningen för att bland annat avboka alla patienter som tillhör någon riskgrupp, säger hon. Kliniken har också pausat sin uppsökande verksamhet på äldreboenden och sitt sam arbete med BVC. Allt det här har inneburit
FÖRLORADE JOBBET
JOSEFINE JÖNSSON, HÄLSOPEDAGOG:
många luckor i tidsbokningen, men den tiden går åt till att försöka boka in nya patienter och sköta all extra administration som tillkom mer. – Vården kommer ju att släpa efter, så vi vill försöka jobba på nu för att inte få för mycket att göra i höst. Nu har de flesta i personalen ändå kom mit in i något slags vardagslunk, beskriver Jenny Smith. De som har varit hemma i några veckor är tillbaka på jobbet. Kunskapsläget ändras emellertid konstant. För henne gäller det att hålla sig uppdaterad utifrån det, och utifrån den materialbrist som uppstått. I Väs tra Götalandsregionen är läget än så länge ganska stabilt, men klini ken har inte fått allt man beställt och behöver hushålla med saker som munskydd och handskar. – Nu senast var det brist på torkdukarna som vi spritar av med, för att man behövde dem på intensiv vårdsavdelningen. Då får vi hitta en ersätt ningsprodukt. Plötsligt kommer det ett mejl från tandvårdschefen med ny information, det är snabba ändringar hela tiden. ●
FOTO: EMELIE ASPLUND
”Att grubbla över det förgångna ger mig definitivt ingen energi”
»Snabba ändringar hela tiden.«
Josefine Jönsson hade jobbat som hälso utvecklare på Promas Skåne i nästan tre år när hon blev uppsagd. Som en direkt konsekvens av coronakrisen behövde företaget rekonstruera sin verksamhet vilket innebar att Josefine Jönsson och tio av hennes kollegor blev arbetsbefriade med omedelbar verkan. – Jag blev inte förvånad. I och Josefine med att vi inte kunde besöka våra Jönsson kunder fanns det ingenting för oss att göra. Allt sköts på framtiden och då blev vi en enorm kostnad för företaget, säger hon. Nu tittar hon på möjligheterna att starta en egen verksamhet tillsammans med en kompis. Flera av Josefine Jönssons tidigare kunder som fått reda på att hon blivit uppsagd har hört av sig och berättat att de gärna vill hyra in henne som konsult framöver. Själv har hon sedan länge dessutom haft en del andra affärsidéer i bakhuvudet. – Jag får vara kreativ och titta på vad jag har för möjligheter. Eftersom hon hade två månaders uppsägningstid har hon haft lön fram till sista maj. Hon använder tiden hemma till att spåna fram ett bra affärskoncept och till att kolla upp vilka regler som gäller kring a-kassa och inkomstförsäkring när man startar en ny verksamhet. Josefine Jönsson funderar inte så mycket på det som varit. Hon kan inte påverka vare sig pandemins utveckling eller sin tidigare arbetsgivares sviktande kundunderlag. – Jag måste tänka på vad jag kan göra för att få en inkomst framåt. Det har jag lärt mig i mitt yrke, att lägga min energi på vad jag faktiskt kan påverka. Att grubbla över det förgångna ger mig definitivt ingen energi. ● NR 2 /2020 ESSENS 31
T E M A Corona
Niclas Davidsson 36 år, flygtekniker, Norwegian.
– JAG ÄR KORTTIDSPERMITTERAD
och jobbar 40 procent, precis som mina kollegor. Men nu förs diskussioner om att vi kanske ska gå ner till 20 procent. Vi har fortfarande jobb att göra, flygpla nen måste underhållas även när de är parkerade, men inte alls lika mycket som vanligt. En gång i veckan startar vi motorerna och kollar så allt är okej och gör samtidigt en rejäl inspek tion av planen. När flygningarna sätter igång igen ska vi vara beredda att komma i luften direkt. Jag har jobbat på Norwegian i nio år och tycker det är en underbar arbetsplats, med många härliga kollegor. Det märks att folk är glada över att komma till jobbet och träffas i de här tiderna.
PERMITTERAD & NYA RUTINER
Thomas Lindenhäll 35 år, optiker, Bright Optical Solutions, Kumla.
Agneta Malmsten Otte 64 år, konsul, Sveriges generalkonsulat i Hongkong.
– JAG JOBBAR SOM optiker på ett bemanningsföretag och är korttidspermitterad sedan veckan efter påsk. I mitt fall betyder det att jag nu bara jobbar 40 procent. I övrigt är arbetet i stort sett som vanligt. Men vissa butiker har valt att undvika kontaktlinsundersök ningar för att minska kund kontakten. Det har alltid varit viktigt med hygien i det här yrket, men nu har det blivit ännu fler riktlinjer kring att man ska tvätta händerna ofta och desinficera all utrustning. Jag är inte orolig för min egen hälsas skull, men jag vill inte riskera att smitta någon annan. När det gäller min anställ ning räknar jag med att allting rullar på som vanligt snart igen.
– UNDER VÅREN HAR vi arbetat i två team och skiftat mellan att arbeta från hemmet och på konsulatet. Om någon i ett team blir smittad så kan det andra teamet ta över. I Hongkong innebär de lokala reglerna att ett helt team kan sättas i karantän i 14 dagar om en kollega är smittad, beroende på situationen. För att minska flödet av besökare och säkra så att inte för många träffas i vår reception har konsulatet infört tidsbokning med undantag för akuta ärenden. Mycket av vårt jobb har handlat om att ge rätt information och hålla en uppdaterad hemsida för svenskar på plats. Föränd ringar kan komma med mycket kort varsel. Under Hongkongs inreseförbud har transithallen på flygplatsen stängts, vilket kan ställa till problem för hemvän dande svenskar som ska mellan landa.
»Nu förs diskussioner om att kanske gå ner till 20 procent.«
32 ESSENS NR 2 /2020
TURAS OM ATT ARBETA HEMMA
TEXT: JOHANNA KVARNSELL
PERMITTERAD
T E M A Corona
Snart ses vi levande igen
J
ag hade en föreställning i Uppsala inför en stor härlig publik. Så oansvarigt, tänker någon, du är kulturvärldens svar på skidsemester! Nej, detta tilldrog sig förra året, på den tiden när människor kunde gå på föreställningar ihop. FÖR ER SOM inte minns hur liveframträdanden gick till, så stod de som uppträdde i regel på scen, pratade eller sjöng så att spottet flög över främre raderna. Publiken satt tätt intill varandra i salongen, där de kunde mysa och nysa, skratta ihop, dela tårar och känna en bris av parfym eller svettig hud som stänkte och stärkte känslan av att vara där och då och få uppleva något tillsammans. I dag låter det livsfarligt, på den tiden var det dödshärligt.
FOTO: JOEL NILSSON
EFTER ETT EXTRANUMMER ställde jag mig
bakom scenen och lyssnade, avvaktade om jag skulle gå in och göra ännu ett tack. Men applåderna dog ut ovanligt snabbt. En man i mitten som inte märkte detta hade dock repat mod för att dra igång ett ”en gång till”. I den totala tystnaden började han ropa: ”EN GÅNG…” Och när han hörde att han var alldeles ensam avbröt han sig själv, så det slutade där, helt tvärt. ”EN GÅNG!” ekade i salongen medan alla gick ut. Vilket antiklimax – tänker kanske någon. Men i dessa nya tider har jag insett att
det var den perfekta avslutningen på en fin kväll, själva essensen av livemöten, för den som har glömt – det sker där och då, det är magiskt, det är en gång. Emil Jensen, artist, poet och radiopratare
UNDER DENNA ISOLERADE tid har det blivit tydligt vad vi saknar allra mest. Är det konsumtion? Nej. Utlandsresor? Nej. Krönikörer som lägger orden i våra munnar och avgör vad vi har saknat mest? Nej. Inte det heller. Är det mänskliga möten? Ja! Vissa möten kan vi vara utan, som att flyga långt för affärsmöten som görs lika bra på video. Men att gå på kulturupplevelser ihop, är något vi aldrig får vänja oss av vid. Det kan låta som att jag pratar lite i egen sak, hela min framtid står och hänger på att folk går på en massa evenemang när detta är över. Men jag inbillar mig att jag pratar i allas vårt mänskliga intresse. Vilket är lätt att få för sig att vi gör i dessa tider. När vi inte längre får se femhundra ansikten titta skeptiskt på oss när vi säger något som inte alla håller med om.
»I dag låter det livsfarligt, på den tiden var det dödshärligt.«
ÄNNU ETT STARKT skäl till hur viktigt det blir sen att åter kunna mötas, och leva livet live. ● NR 2 /2020 ESSENS 33
E X P E R T E R N A
Skriv din fråga till a4.se essens@
Svar på tal om arbetslivet Undrar du vad som gäller? SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, rättigheter och anställningsvillkor. Har jag rätt till sammanhängande semester? Har man rätt till fyra veckors sammanhängande semester under sommaren? SVAR: I grunden finns den rätten enligt semesterlagen men reglerna kan vara begrän sade beroende på vilken arbetsmarknadssek tor man arbetar inom och vilket kollektivavtal som gäller. Arbetar man inom kommun eller i region ska det ”eftersträvas” att ledigheten är sammanhängande under fyra veckor från och med juni till och med augusti. Vid särskilda skäl kan ledigheten förläggas under perioden maj till sep tember. Det kan således finnas risk för kortare sam manhängande semester ledighet om verksamheten inte kan fungera annars. Vårens coronakris kan till exempel leda till att vårdanställdas semester i sommar kan komma att behöva kortas eller flyttas på. SRAT:s inställning är att detta i sådana fall ska ske på frivillig basis med ekonomisk kompensation och/eller extra semesterdagar.
Som statligt anställd gäller semesterlagens regel med fyra veckors sammanhängande semesterledighet med undantag för verksam heter där det finns särskilda skäl. I privat sektor kan det finnas undantag i gällande kollektivavtal, men i vanliga fall följer man semesterlagens bestämmelser. Det finns ingen anledning att lösa traditio nell semesterbemanningsproblematik med att medarbetarna inte ska få fyra sammanhängande semesterveckor under sommaren. För SRAT:s del är utgångspunkten alltid att semestern ska förläggas med fyra sammanhäng ande veckor under perioden juni-augusti. Om arbetsgivaren föreslår något annat, exempel vis med hänvisning till rådande pandemi, bör du omedelbart kontakta din lokala fackliga företrädare. Henrik Sjösten förhandlare
»I privat sektor kan det finnas undantag.«
34 ESSENS NR 2 /2020
Får min chef sänka min lön vid dålig ekonomi?
Susanne Rönngren
Henrik Sjösten
Jag har arbetat på ett företag i drygt tre år. Eftersom det ekonomiska läget för företaget ser väldigt mörk ut har ledningen föreslagit att de anställda ska gå ner i lön. I mitt fall är det tal om en lönesänkning på 2 000 kronor. Får min chef verkligen göra så och vad kan jag sätta emot? SVAR: Din lön är en del av dina avtalade anställningsvillkor vilket innebär att din arbetsgivare inte ensidigt kan sänka lönen. Frågan är om din lön även är reglerad i kol lektivavtal eller enbart i ditt enskilda anställ ningsavtal. För det fall din lön är reglerad i kollektivavtal kan den antagligen inte sänkas under kollektivavtalets giltighetstid. Skulle arbetsgivaren göra det i alla fall, begår denne ett kollektivavtalsbrott. Om lönen är reglerad i det enskilda anställ ningsavtalet kan arbetsgivaren och arbetsta garen komma överens om en lönesänkning. Går du inte med på det kan arbetsgivaren ändå genomföra lönesänkningen genom att säga upp ditt anställningsavtal på grund av omreglering av anställningsvillkoren. Ett sådant tillvägagångssätt hanteras på samma sätt som vid en arbetsbristuppsägning och lagen om anställningsskydd blir tillämplig, vilket innebär att turordningsregler för upp sägning och företrädesrättsregler för åter anställning måste följas. Är det en grupp av arbetstagare som riskerar lönesänkning skall dessa alltså turordnas på sedvanligt vis. I ditt fall låter det som om grunden för arbetsgivarens uppsägning skulle vara före tagsekonomiskt motiverad då verksamheten inte klarar av att betala ut din nuvarande lön. Skulle lönesänkningen istället hänförts till dig personligen hade uppsägningen inte varit sakligt grundad och därmed ogiltig. Henrik Sjösten förhandlare
2 000 kronor i sänkt lön är inte okej.
Ingår a-kassa i medlemskapet? Ingår a-kassa i medlemskapet i SRAT? SVAR: Nej, det gör det inte. Akademiker nas a-kassa är en separat organisation och medlemskapet i a-kassan ingår alltså inte i medlemskapet i SRAT/SRAT-förening. SRAT kan heller inte se eller ta reda på om du är medlem. Är du osäker på om du är medlem i Akademikernas a-kassa eller inte? Med lemsavgiften är 110 kr/månad och ett tips är att kontrollera om den summan dras via autogiro. Du kan också prova att logga in på Mitt Medlemskap på akademikernasakassa. se med BankID för att kontrollera dina medlemsuppgifter. Är du med i en annan a-kassa idag eller inte medlem i någon a-kassa alls? Vi rekom menderar dig i så fall att byta till respektive gå med i Akademikernas a-kassa eftersom Inkomstförsäkringen – som ingår i med lemskapet i SRAT – endast gäller om du är medlem just där. Gör en ansökan så fort som möjligt för att börja tjäna in medlemstid – just nu är kvalifikationstiden för medlemsvillko ret förkortad till tre månader. Susanne Rönngren medlemsservice NR 2 /2020 ESSENS 35
S R A T
ditt fackförbund
Facket ger trygghet i otrygga tider LÄGET PÅ ARBETSMARKNADEN tycks ha skakat om många som tidigare inte trott sig behöva a-kassa och fackförbund. Under den tidiga våren har Akademikernas a-kassa en medlemstillström ning av historiska mått. Vi har också välkomnat ovanligt många nya medlemmar till förbundet. Med krisen kom insikten om den trygghet medlemskapet ger. Jag kan bara gratulera till mycket kloka beslut, även om jag önskat att det inte hade krävts en pan demi för det. SRAT:s medlemmar är inte förskonade från virusets påverkan på arbetslivet, även om det slår olika mellan yrkesgrupperna. Vissa sliter extra hårt, andra förlorar jobben. Men ersättningen från a-kassan, tillsammans med SRAT:s inkomstförsäkring, lindrar åtminstone den ekonomiska stressen. Det är resulta tet av att många troget varit medlemmar och genom förtroendevaldas insatser under åren. Ett gott exempel på styrkan i att vara många tillsammans och på den solidaritetstanke som är grunden för vår verksamhet. Det är också de trygghetsorganisationer som stöttar upp sagda medlemmar. Alla har bildats av arbetsmarknadens parter och är mycket framgångsrika. De som tar hjälp av dem hittar nästan alltid nya vägar i karriären, och det fort. Så, du som är drabbad, kolla upp Trygghetsrådet TRR (privatanställd), Trygghetsstiftelsen TRS (statligt anställd) och Omställningsfonden (kommun- och regi onanställd). Det lönar sig! Och som vanligt finns vi på förbundet på plats för att bidra till tryggheten denna märkliga vår.
»En medlemstillströmning av historiska mått.«
Anitha Wijkström Förbundsordförande SRAT
Just nu... ... är jag upprörd över att Arbetsmiljöverket tonade ner behovet av skyddsutrustning! 36 ESSENS NR 2 /2020
Har du frågor ? Gå in på srat .se och hör av di g så hjälper vi till!
INVALD
Ny ledamot i SRAT:s styrelse
Nu satsar SRAT på att göra professionsföreningarna ännu starkare.
KARTLÄGGNING
Uppdrag – starka föreningar Förbundsstyrelsen har gett SRAT:s kansli i uppdrag att bistå SRAT:s professionsföreningar i att göra ett bra jobb ännu bättre.
FOTO: EM M ELIE H ED EN STRÖ M
INLEDNINGSVIS ÄR VI nu i en fas
där vi genom kvalitativa intervjuer kartlägger hur läget ser ut i fören ingarna idag för att på ett riktat sätt kunna hjälpa till att ta fram och stötta upp med lämpliga verktyg och insatser längre fram i projektet. Intervjuerna genomförs med ord förande i föreningarna samt med den förhandlare som är mest insatt i föreningens arbete. I skrivande stund har sju ordförande och fem ansvariga förhandlare intervjuats, vilket upplevts mycket givande både för intervjuaren och de intervjuade. Nulägeskartläggningen bidrar även till direkta insikter hos ordförande
om vad som kan justeras direkt och vad som blir viktigt i arbetet framåt med föreningen. Syftet med detta projekt är att stärka upp och effektivisera föreningarna till att vara ännu starkare och mer självständiga för att mer effektivt arbeta för att skapa bättre villkor, högre status för sin profession och ökad legitimitet för föreningen vad gäller att driva igenom frågor och vara en självklar röst gentemot externa aktörer. Alla ni medlemmar har oerhört stor kunskap och klokhet, vilket ska användas och synliggöras ännu mer. Vi hoppas att detta ska bidra till att professionen utvecklas och att fler vill tillhöra föreningen. En hög organiseringsgrad skapar förutsättning för att kunna driva påverkansarbete i föreningarna samt att medlemmarnas kompetens och expertis synliggörs och mer effektivt tas tillvara i samhället. ●
Då en ledamot i SRAT:s förbundsstyrelse valt att avsluta sitt uppdrag kallades SRAT:s högsta beslutande organ, förbundsmötet, till ett möte per capsulam för ett fyllnadsval. Valberedningens förslag var Eva Nordlund, Svenska Barnmorskeförbundet och förbundsmötet Eva Nordlund beslutade enhälligt enligt förslaget. Beslutet gäller från och med den 27 april 2020. ●
NAMN & NYTT
Val i Saco-S och Akademiker Alliansen Till ny ordförande i Saco-S valdes Anna Steen, Akavia. Sandra Kamlin, SRAT omvaldes till revisorssuppleant och Sophie Silverryd, SRAT omvaldes till sammankallande i valberedningen. Till ny ordförande i AkademikerAlliansens representantskap valdes SRAT:s förbundsordförande Anitha Wijkström. Anders Berndt valdes att ingå i valberedningen och Sandra Kamlin, SRAT valdes till revisor. ● NR 2 /2020 ESSENS 37
S R A T
ditt fackförbund
PROFESSIONSFÖRENINGARNA
”Stolt över att ha varit en liten kugge i det här stora maskineriet” Två av våra förenings företrädare har efter lång facklig karriär slutat sina uppdrag. Vi har bett dem dela med sig av sina erfarenheter. ULRIKA GULDSTRAND lämnar Svenska Logopedförbundet efter 17 år och Eva Lind, SRAT-Posten (och Saco-Posten) efter 10 år. De senaste åren har de varit ordförande i sin respektive förening. Båda två sitter dessutom i SRATs förbundsstyrelse. Vad tar ni med er för erfarenheter från era fackliga karriärer? – Massor, säger Ulrika Guld strand. Uppdraget har lärt mig väl digt mycket om vilka mekanismer det är som påverkar utvecklingen av vårt välfärdssystem och varför saker ser ut som de gör idag, både gällande hälso- och sjukvården, för skola och skola, äldreomsorg osv. Det har också lärt mig hur viktigt
Eva Lind och Ulrika Guldstrand
det är att vi finns med i de proces serna och berättar om varför och hur det vi logopeder gör är viktigt för människor. Det sker inte av sig själv, ingen annan kommer att föra vår talan. Det måste vi göra själva. – Ensam är inte stark, fortsätter Ulrika. Det är tillsammans som kollektiv svenska arbetstagare har kommit dit vi är idag och det är bara tillsammans vi kan vidmakt hålla det. – Mina år som facklig företrädare,
På gång i förbundet 8 SEPTEMBER Förbundsstyrelsemöte, Stockholm. 38 ESSENS NR 2 /2020
16–20 NOVEMBER UGL - Ledarskap och medarbetarskap, Ladvik, Waxholm.
både i SRAT-Posten och Saco-Pos ten, har varit positiva, lärorika och roliga, säger Eva Lind. Det händer hela tiden saker som gör att man utvecklas och lär sig nytt. Har du några tips till den som vill engagera sig fackligt? – Tveka inte, gör det, säger Ulrika Guldstrand. Det är viktigt, roligt, intressant och utvecklande. När du gör det, lyssna! Lyssna på de som har varit med länge, de kan väldigt mycket. Ställ frågor, massor med frågor. – Det är roligt med fackligt arbete säger Eva Lind. Tveka inte att prova, men fundera över hur mycket du vill och kan göra på din fritid om arbetsgivaren inte skjuter till tid. Vill du satsa på fackligt arbete men även göra karriär bör du ha en plan för hur det ska fungera. Du måste också våga vara obekväm mot både arbetsgivare, och ibland även arbetstagare, i tuffa situationer. ● TEXT: MARIE NORELL
Läs hela kalendariet på srat.se 18–20 NOVEMBER Facklig grundkurs för anställda i regioner, Bromma.
AN N O N S ER
Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad. Oavsett vilket kan du som medlem i SRAT låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,90* procent. Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan
* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,90 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 210 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,90 %, blir den effektiva räntan 5,01 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 953 kronor och din månadskostnad blir 1 883 kronor. Årsränta per 2020-03-02.
ESSENS_SRAT_SEB_2001_163x109.indd 1
2020-05-08 08:04
Dina medlemsförmåner
Du som är medlem i SRAT/medlemsföreningarna har en mängd medlemsförmåner, förutom arbetsrättslig rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och professionsutveckling. Här nedan ser du några av de förmåner som ingår i medlemsavgiften. Fler förmåner till förmånliga priser hittar du på srat.se/formaner Försäkringar
● SRAT Hälsoskydd (sjukförsäkring) ● SRAT Inkomstförsäkring ● Liv- , olycksfallsförsäkring samt sjukkapital – ingår i
tre månader
● Loss of License – för flygtekniker ● Sjukkapital – för studenter
under studietiden
SRAT Karriär & lön
● CV-granskning, sök-jobb-tips ● Karriärcoachning ● Saco LöneSök
– Sveriges bästa lönestatistik!
Övrigt
● Medlemslån, bolån & banktjänster ● Juridisk rådgivning (privat), upprättande av
kostnadsfria avtal ● Medlemstidningen Essens ● Professionstidning, medlemsblad
Det lönar sig att vara medlem! Förmånsannons-Essens-163x109 - förmaner i medlemsavgiften.indd 1
2020-02-10 09:16:08
NR 2 /2020 ESSENS 39
Posttidning B SRAT/ESSENS Box 1419 SE-111 84 Stockholm
L
Har vi rätt uppgifter om dig? För att vi ska kunna skicka riktad information till rätt medlem behöver vi ha aktuella uppgifter om dig. Det gäller både kontaktuppgifter och vilken arbetsgivare du har om du arbetar. Logga in med BankID på Min sida och kontrollera vilka uppgifter vi har i vårt medlemsregister och ändra om de är inaktuella.
t t a g si r a n ! ö l m t e e l d D e m vara
På Min sida kan du även se vilka som är dina fackliga företrädare och dina fakturor avseende medlemsavgift.
srat.se/min-sida
srat.se | 08-442 44 60 | kansli@srat.se