Essens 3-2019

ESSENS KÄRNAN I DITT YRKESLIV NR 3/2019

GRANSKNING

Jobbstressen som dödar

5

SPANING

TIPS PÅ ROLIGARE MÖTEN

Utvecklas med hjälp av dina misstag MÖTET

Pilot med rätt att spana

Bryter normen

Anders Lindbäck jobbar på ung­ domsmottagningen i Helsingborg.

Anders Lindbäck är en av Sveriges drygt 30 manliga barnmorskor: ”Att sticka ut är både härligt och jobbigt.” SID 26

E fa förm n m ck e fö ån dle rb fr m un ån sd di SR tt AT

TEMA

NR 3/20 19 ES SENS 3

SRAT och Folksam gillar dig så mycket att vi tillsammans har tagit fram riktigt bra försäkringar om du skulle bli sjuk eller skada dig. Via medlemskapet kan du köpa en förmånlig sjuk- och olycksfallsförsäkring till ett bra pris. Vill du ha extra trygghet till dina nära och kära kan du också köpa en livförsäkring.

Upptäck mer eller köp på folksam.se/srat eller ring 0771-950 950.

Välkommen!

4 ES SENS NR 3/20 19

S T A R T

HÖR AV DIG!

ESSENS En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers central­organisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.

KONTAKT SRAT Telefon, växel 08-442 44 60 Webbplats www.srat.se Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm

REDAKTION Ansvarig utgivare Anders Berndt Chefredaktör Johanna Kvarnsell, A4 johanna@a4.se Art director Louise Bååth, A4 Produktion A4 Text & form, www.a4.se Reportrar Jennie Aquilonius, Emmeli Nilsson, Tim Andersson, Karin Persson.

Fotografer och illustratörer Hugo Leijon, Viktor Westin, Team Hawaii Omslagsbild Viktor Westin Korrektur Monika Lann

TRYCK Tryckeri Linderoths tryckeri, Vingåker

Upplaga 20 770 ex Annonsbokning Kontakta Marie Norell, marie.norell@srat.se

Att syna normen VAD ÄR NORMEN på din arbetsplats? Och vilka är det som faller utanför? Handlar det om kön, etnicitet eller kanske ålder?

För den som är en del av normen kan det vara svårt att se sitt eget innanförskap. Medan den som inte är det oftast är smärtsamt medveten om att sticka ut.

Att lära sig se normer, ifrågasätta och bjuda in, kan alla göra. Men ytterst är det arbetsgivarens ansvar att alla ­känner sig välkomna på jobbet. Diskriminering på arbetet är förbjudet i lag. Och det räcker inte att rätta till det som blivit fel i efterhand. Sedan 2017 måste arbets­ givarna aktivt arbeta för att motverka diskriminering för alla de sju diskrimi­ neringsgrunder som finns i lagen. Eller som Ana Marega på Malmö mot diskriminering uttrycker det i vår intervju på sidan 25, det är arbets­ givarens ansvar att se till att alla ”får plats med sin mänsklighet”.

Och det kan vi faktiskt bidra med allihopa. Att se till att våra kollegor får plats som människor, även på jobbet.

»Diskriminering på ­arbetet är förbjudet i lag.«

Johanna Kvarnsell Chefredaktör

ISSN 2003-1548 Tidningen är momsbefriad

Missa inte ... ... forskaren Johanna Rickne om kvinnor och karriär. (s. 11)

... Anna Bergholtz ögon­ öppnande krönika. (s. 33)

FOTO: HUGO LEIJON

I N N E H Å L L

3/2019 3 START 5 AKTUELLT 8 GRANSKNING Hundratals dör av stress på jobbet.

11 F&S 12 MÖTET Emelie värnar havsmiljön från luften.

18 SPANING Släpp skammen och lär av dina felsteg.

21 PANEL 22 TEMA Så får du syn på normerna som styr på jobbet.

32 LISTAN Fem vägar till roligare möten.

33 KRÖNIKA 34 EXPERTERNA 36 SRAT

6 ES SENS NR 3/20 19

Emelie Lundh visste redan som liten att hon ville bli pilot.

A K T U E L L T

500 miljoner kronor

FOTO: ILO

Så mycket ska storföretag kunna dömas att betala för ­arbetsmiljöbrott med start nästa år. Tidigare var max­ beloppet för företagsbot 10 miljoner kronor. ●

INTERNATIONELLT

INGEN SKA BEHÖVA utsättas för våld

eller trakasserier på arbetet. Det är majoriteten av medlemmarna i ILO, internationella arbetsorganisatio­ nen, nu överens om.

Det var en seger för fack­ förbunds­­rörelsen när konventionen mot våld och trakasserier slutligen röstades igenom på ILO:s stora möte i juni. Fackförbund över hela

världen har länge drivit frågan och förslaget till konvention diskutera­ des redan förra året.

I konventionen finns skrivelser om könsrelaterat våld, våld och trakasserier.

Konventionen träder i kraft tolv månader efter att de två första medlems­staterna har ratificerat den.● TEXT: JOHANNA KVARNSELL

JÄMSTÄLLDHET

ILLU STR ATIO N: G E T T Y IMAG ES

Regeringen vill utreda sjukfrånvaro Varför är sjukfrånvaron så mycket högre bland statsanställda kvinnor än bland statsanställda män? Den frågan ska Statskontoret försöka svara på i uppdrag från regeringen.

Sjukfrånvaron i staten är generellt sätt lägre än bland anställda på den övriga arbetsmarknaden. Men sjuk­ frånvaron hos de statligt anställda kvinnorna är mer än dubbelt så hög som hos deras manliga kollegor. ●

FOTO: GETTY IMAGES

Globalt nej till våld på jobbet UNDERSÖKNING

Allt fler saknar mening i arbetet Färre och färre tycker att ­jobbet är meningsfullt.

Det ­visar ­undersökningen ”jobbhälsoindex” som sedan 2007 frågat arbetande svenskar om hur de har det på jobbet. I år svarade 59 procent att de tycker jobbet är meningsfullt, en siffra som har blivit lägre för varje år sedan 2015. Kvinnor och äldre ser generellt arbetet som mer meningsfullt än män respek­ tive yngre. I undersökningen fanns också frågeställningen ”jag ser betydelsen av vad jag gör” med. Även där är trenden dalande. 56 procent svarar ja i år, i jämförelse med 72 ­procent för sex år sedan. ● NR 3/20 19 ES SENS 7

A K T U E L L T

Lång dygnsvila bra vid skiftarbete Oregelbundet arbete sliter på hälsan. Men genom att undvika långa arbetspass och kort dygnsvila kan skiftarbetare må bättre.

I projektet ”Må bra i skiftarbete” har stressforskare följt 900 perso­ ner som arbetar inom vården i Väs­ terbotten. Syftet var att se om något av tre olika sätt att lägga schema på var bättre för hälsan.

– Det första är ett fast rullande schema, till exempel roterande treskift. Det andra är ett fast schema med arbetstidsförkortning, vilket ger lite mer återhämtning. En tredje variant, som är vanlig i vårdoch omsorgssektorn, är individu­ ell schemaplanering, förklarade stressforskaren Göran Kecklund 8 ES SENS NR 3/20 19

när studien presenterades på ett seminarium hos Afa försäkring i slutet av augusti.

Vid två tillfällen har 900 skift­ arbetare inom landstinget svarat på en enkät. Forskarna har också samlat in data om deras faktiska arbetstider.

Resultatet?

Det finns inget samband mellan hur stor arbetsrelaterad trötthet eller arbetsrelaterade sömnsvårig­ heter personerna hade och vilken schemamodell de arbetade efter.

Det som däremot var tydligt var att de personer som angav att de såg kort dygnsvila eller att jobba natt som ett problem också hade stora problem med sömnen. I studien svarade arbetarna att de sov för lite framförallt när de hade kort dygns­

vila mellan kvälls- och morgonpass.

Det är väl känt att skiftarbete kan leda till både sömnproblem, trötthet samt på lång sikt, hjärtsjuk­ dom och typ 2-diabetes. På senare tid har flera forskare pekat på just kort dygnsvila, alltså mindre än 11 timmar mellan två arbetspass, som en viktig förklaring till varför skiftarbete är så slitsamt.

– Jag tror inte att en särskild arbetstidsmodell löser problemet med skiftarbete. Jag tror att den viktiga faktorn är hur man lägger schemat. Det man ska tänka på är att man behöver ha 11 timmars dygnsvila och undvika långa arbets­ pass. Det är viktigare än arbetstids­ modellen, säger Göran Kecklund. ● TEXT: JOHANNA KVARNSELL

Av arbetskraften var arbetslös i juli 2019. För första gången på nästan två år ökar arbets­ lösheten i Sverige. ● KÄLLA: SCB

FORSKNING

Arbetslösa mår sämre psykiskt ARBETSLÖSA HAR betydligt försäm­ rad ”hälsorelaterad livskvalitet” än de som har ett arbete. Det visar en studie gjord av forskare vid Umeå universitet.

Resultaten bygger på en studie där 837 slumpmässigt utvalda personer, både yrkesarbetande och arbetslösa, fick uppskatta sin hälsorelaterade livskvalitet. Störst skillnad mellan grupperna fann forskarna när det gällde ångest och

depression. 24 procent fler av de som under en period varit arbets­ lösa, upplevde ångest och depres­ sion än de som inte varit det.

– Studien understryker vilken vinst för folkhälsan det faktiskt innebär att minska arbetslösheten, säger Fredrik Norström, forskare vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universi­ tet i ett pressmeddelande. ● TEXT: JOHANNA KVARNSELL

B ILD ER PÅ U PPS L AG E T: G E T T Y IMAG ES

DISKRIMINERING

Storsatsning mot trakasserier Arbetsgivarna måste bli bättre på att skydda sina anställda mot kränkande särbehandling, d ­ iskriminering och sexuella trakasserier.

Det tycker regeringen som nu ger Arbetsmiljöverket och Diskrimi­ neringsombudsmannen i uppdrag att sprida information om arbets­ givarnas ansvar. Sedan januari 2017 ska alla a ­ rbetsgivare bedriva aktiva åtgärder för att motverka olika former av diskriminering. Men en ­undersökning från Diskrimineringsombudsmannen visar att mer än hälften av arbetsgivarna inte känner till förändringarna i lagen. ●

FÖRÄLDRAFÖRSÄKRING

Sambo får rätt att vara ledig Nu kan du vara föräldraledig med dina bonusbarn. Från den 1 juli i år kan en förälder föra över föräldrapenning­ dagar till sin sambo. Lagänd­ ringen innebär att den som är sambo till en förälder får samma rätt till ledighet som den som själv är förälder.

Lagändringen gör det också enklare för samkönade par som genomgått insemination utomlands och väntar på att närståendeadoptionen ska blir klar. ● NR 3/20 19 ES SENS 9

G R A N S K N I N G

700 dör av stress på jobbet varje år En pressad jobbsituation kan leda till hjärtproblem och en för tidig död. Nu behövs krafttag mot stressen, menar forskaren Lisbeth Slunga Järvholm.

TEXT: JOHANNA KVARNSELL ILLUSTRATION: GETT Y IMAGES

VARJE ÅR DÖR 40-60 personer på sitt arbete.

I trafiken, av fallolyckor, klämskador och andra dramatiska händelser. Men långt fler, 3 000 personer, dör av sjukdomar som orsakas av arbetsmiljön. Det visar helt nya beräkningar som fors­ kare gjort på uppdrag av Arbetsmiljöverket.

– Man är väldigt noga med att följa arbetsrelaterade dödsolyckor. Det är ju förfärligt när något sådant ­händer, men det är viktigt att också lyfta problemet med att man kan dö av sjuk­ domar som utvecklas under flera års tid, säger Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare och en av forskarna bakom ­studien.

En av de arbetsmiljöfaktorer som kan leda till dödsfall, genom hjärtsjukdom eller stroke, är stress på jobbet. Till skillnad från andra riskfaktorer, som höga blodfetter

eller blodsocker, kan man inte bedöma hur stressad en person är genom ett blodprov.

I stället a­ nvänder sig forskarna av frågefor­ mulär. När det gäller jobbstress talar man om ”spänt arbete”. Det är en arbetssituation som karakteriseras av höga krav, och där man som arbetstagare har liten kontroll över hur arbetet ska utföras.

– Det finns mycket forskning som visar att om man upplever arbe­ tet på det sättet finns en ökad risk att drabbas av framför allt hjärt­ sjukdom, men också stroke, säger Lisbeth Slunga Järvholm.

»Det finns ­mycket forskning som visar att om man u ­ pplever arbetet på det ­sättet finns en ökad risk att ­drabbas av ­framförallt hjärt­ sjukdom.«

10 ES SENS NR 3/20 19

STRESSEN PÅ JOBBET dödar runt 700 ­ ersoner per år. Och forskarna tror att den p siffran kommer att öka. De som nu dör av arbetsrelaterad stress hade sin yrkes­ verksamma tid från mitten till slutet av 1900-talet. Men sedan dess har stressen på

TRE TIPS MOT STRESSEN Så förebygger du (din arbets­ givare) den farliga stressen.

1.

Chefer måste hjälpa arbets­ tagarna att sätta gränser och se till att alla har de resurser som krävs för de krav som ställs på arbetet.

Arbetsbelastningen behöver ses över kontinuerligt. Ibland när det händer saker i privatlivet kanske man behöver ta det lugnare på jobbet för en tid.

Arbetstiderna ska förläggas så att man får tillräcklig regelbunden återhämtning. Alla behöver återhämtning, även under arbetsdagen, men självklart också dygns­vila, veckovila och semester.

2.

3.

Källa:Lisbeth Slunga Järvholm

NR 3/20 19 ES SENS 11

G R A N S K N I N G

»Egentligen borde man redan i skolan lägga in undervisning om stress och återhämtning.« a­ rbetsplatserna ökat markant. Det kan fors­ karna se när de jämför hur svenskarna beskri­ ver sin jobb­situation på 1980-talet respektive 2000-talet.

STÖRSTA ÖKNINGEN av stress finns bland anställda inom handel, hotell och restaurang samt inom vård, omsorg och utbildning. Och kvinnor är mer utsatta än vad män är. I många av de kvinnodominerade yrkena inom hälsooch sjukvården som SRAT organiserar är kombinationen höga krav och lågt inflytande vanligt. Det syns inte minst i Arbetsmiljöver­ kets senaste enkätundersökning från 2017.

Inom gruppen ”yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom hälso- och sjukvård”, som till exempel barnmorskor, optiker, logope­ der, audionomer och kiropraktorer tillhör, svarar till exempel en majoritet att de varje vecka är tvungna att dra in på luncher, arbeta 12 ES SENS NR 3/20 19

över eller ta med jobb hem. Samtidigt svarar över hälften i samma grupp att de har för lite inflytande över jobbet.

– Kraven på effektivitet ökar nästan över­ allt. I privat sektor har man en närmast global konkurrens i dag, och inom den offentliga sektorn får vi hela tiden krav på att göra mer och mer med de resurser som finns. Sen har vi också den digitala utvecklingen. De mentala kraven har blivit mycket större och vi behöver processa mer i våra hjärnor.

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att din arbetssituation inte gör dig sjuk. Lisbeth Slunga Järvholm tycker att man kan hitta bra vägledning i föreskriften för organisatorisk och social arbetsmiljö, som alla arbetsgivare måste följa. Där tas tre viktiga områden upp, hög arbetsbelastning, ohälsosamma arbets­ tider och kränkande särbehandling.

En viktig del i att minska stressen är åter­ hämtning. Men det räcker inte att ta en lång sommarsemester. Återhämtningen måste finnas med i vardagen och även under arbets­ dagen. Där brister det på många arbetsplatser.

SRAT OCH SVENSK OPTIKERFÖRENING gjorde

förra året en särskild enkät till sina medlem­ mar. Anledningen var att många optiker som jobbar i butik vittnat om att det var svårt att få till pauser. Undersökningen bekräftade bilden.

En fjärdedel av de 501 optiker som svarade angav att de sällan eller aldrig kan ta pauser.

Under flera år har sjukskrivningar på grund av utmattning ökat och i hela s­ amhället ­snurrar tempot allt fortare. Det kan verka hopplöst att få stopp på stressen. Men Lisbeth Slunga Järvholm tror att det går.

– Jag vill tro och jag hoppas att det går att vända. Egentligen borde man redan i skolan lägga in undervisning om stress och återhämt­ ning, men också om att man ska ha rimliga förhållanden både som student och ute i arbetslivet. Vi måste få en ökad medvetenhet om att det här är viktiga frågor. Långsiktigt är det en win-win-situation även för arbets­ givarna. Är man väldigt stressad arbetar man också sämre. ●

F & S

Fördomar fäller kvinnor i karriären Fler män än kvinnor antar utmaningen att bli chefer.

Arbetsmarknadsforskaren Johanna Rickne ser hur könsnormer sätter kvinnor som vill avancera i en rävsax.

Din forskning har visat att ­kvinnor som gör politisk karriär oftare skiljer sig än män som gör det. Vad beror det på?

– Ett viktigt skäl verkar vara skillnader i familjebildning. ­Männen är oftare gifta med någon yngre som tagit huvudansvar för barn och familj. Kvinnorna är oftare gifta med någon äldre och har själva tagit huvudansvaret hemma. För männen ligger befordran i enlighet med den arbets- och statusfördelning paret haft från början, medan karriären för kvinnorna avviker mer från förvänt­ ningarna som finns hos paret.

Vilka strategier fungerar då för kvinnor som vill göra karriär?

– En strategi som diskuterats i forskningen på senare år är att kvin­ nor borde försöka undvika arbets­ uppgifter som inte är ­meriterande.

kvinnor ­befordras och/eller jobbar i mansdominerade branscher och arbetsplatser. Att barn- och äldreom­ sorg fortsätter att vara välfungerande och generös. Och att normer för kvinnors lämplighet som chefer för­ ändras, alltså att bryta uppfattningar om ”think manager, think male”.

Johanna Rickne är professor i ­ ationalekonomi vid Stockholms n ­universitet och forskar bland annat om jämställdhet på arbetsmarknaden.

Tyvärr tar k ­ vinnor ofta självmant på sig dessa uppgifter och blir oftare tilldelade dem av både kvinnliga och manliga överordnade. Arbetsuppgif­ ter som är mer eller mindre merite­ rande finns i alla jobb och kan vara särskilt viktiga när uppgifter fördelas inom en grupp. Kvinnliga forskare riskerar exempelvis att lägga mer tid på undervisning och administration än forskning.

Vad ser du krävs på samhälls­ nivå för att fler kvinnor ska nå ledande positioner?

– Att fördelningen av föräldra­ ledighet, deltidsarbete och vab delas mer lika mellan män och kvinnor. Att arbetsmiljön f­ örbättras för kvinnor, exempelvis när det gäller förekom­ sten av sexuella ­trakasserier i de fall

I höst är det två år sedan metoo-rörelsen. Vilken effekt har den fått?

– Jag har inte sett någon ­forskning på hur metoo påverkat arbetslivet i Sverige. Däremot skulle det kunna ha påverkat m ­ änniskors medvetenhet om vad sexuella ­trakasserier innebär och hur vanliga de är, vilket kan ha p ­ åverkat arbetsplatsers agerande för att förebygga trakasserier.

Ser du några bakslag för den svenska jämställdheten?

– Jämställdhetsdebatten kommer alltid att ha konservativa inslag.

På senare tid har dock vissa partier ifrågasatt lagstiftning som varit av stor betydelse för att främja ­jämställdheten, exempelvis lagen om särbeskattning och lagstift­ ningen i abortfrågan. Samtidigt ser vi f­ ramsteg i den faktiska lagstiftningen under senare år där s­ amtyckeslagen framstår som särskilt viktig. ●

TEXT: EMMELI NILSSON FOTO: MARKUS MARCETIC

Måste kvinnor ta för sig mer i arbetslivet?

– Kvinnor förväntas bete sig kollegialt och empatiskt. Det finns studier som visar att när kvinnor tar för sig mer uppfattas de i högre grad än män som otrevliga. De negativa reaktioner som uppstår när kvinnor bryter könsnormerna kan undergräva den potentiella ­vinsten med att ta för sig, exempel­ vis i löneförhandlingar.

NR 3/20 19 ES SENS 13

M Ö T E T

LUFT UNDER VINGARNA

YRKE: PILOT

Hon jagar pirater, hittar försvunna människor och dokumenterar olje­ utsläpp. För piloten Emelie Lundh är ingen dag den andra lik.

TEXT: JENNIE AQUILONIUS FOTO: HUGO LEIJON

14 ES SENS NR 3/20 19

Kustbevakningens blügula flygplan är Emelie Lundhs arbetsplats.

M Ö T E T

W

ow!

Fyraåriga Emelie tittar sig storögt omkring i cockpiten i charterplanet som strax ska ta familjen till Gran Canaria. Bestämmer sig: Jag ska flyga flygplan.

34 år senare sitter samma Emelie Lundh i förarsätet på Kustbevakningens vitblågula flygplan 503 vid Skavsta flygplats utanför Nyköping. Hon är klädd i mörkblå flygoverall med den svenska flaggan och Kustbevakning­ ens vapen, ett örnhuvud, på vänster överarm.

Visar den lilla spaken i taket som sätter igång motorn, och de breda gasspakarna mellan sätena.

– Jag har en barndomsvän som har berättat att jag i grundskolan brukade prata om att jag ville bli pilot. Jag minns inte det själv men det är kul att hon kommer ihåg det, säger Emelie Lundh.

EMELIE LUNDH är styrman och turas om med befälhavaren att varannan dag flyga planet och sköta radiokommunikationen.

Varje arbetspass börjar med förberedelser.

Hon kollar vädret, går igenom olika check­ listor och pratar med vakthavande befäl på

EMELIE LUNDH ● Gör: Pilot inom Kustbevakningen. ● Ålder: 38. ● Familj: Man och två barn. ● Bor: Stockholm. ● Hämtar energi: Tränar yoga, umgås med familjen och vänner,

sjunger i kör och är i sommarhuset i skärgården. ● I flygväskan: Kaffetermos, vattenflaska, svartpeppar till lunchen, flyglogg, flygcertifikat, ipad med kartor och planeringsverktyg.

16 ES SENS NR 3/20 19

ledningscentralen i Göteborg. Från dem får hon dagens uppdrag.

Kustbevakningens huvuduppgift är att söka efter mineraloljeutsläpp. Men de letar också efter försvunna personer, spanar efter tjuvfiskare och undsätter personer i sjönöd.

Under flygpasset på cirka sex timmar hinner besättningen täcka stora delar av Sveriges kust.

Längst bak i planet sitter operatörerna, som söker efter och dokumenterar utsläpp.

Men piloterna, som har bäst utsikt, spanar också. Vid bra väder syns utsläppen på långt håll.

– Det ser ut som fett på ytan, oljan k ­ lipper av de högsta vågtopparna och slätar ut vattnet.

ATT BLI PILOT KÄNDES länge som en ouppnå­ elig dröm. Få blir piloter, utbildningen är dyr, testerna många och tankarna sa ”Inte ska väl jag”. Efter studenten gjorde Emelie Lundh lumpen i flottan, med siktet inställt på att bli helikopterpilot i försvaret. När hon muck­ ade visade det sig att försvaret inte skulle ha någon pilotutbildning på flera år. Hon gjorde i stället tester för att bli stridspilot, men var för kort.

– Då gav jag upp pilotdrömmarna och tänkte att det blev bara inte så.

Emelie Lundh fortsatte som officer i ­flottan. Men drömmen låg kvar och efter några år sökte hon till slut in på pilotutbild­ ningen vid Trafikflyghögskolan i Ljungbyhed.

Efter ett år av tester och väntan var hon inne.

Att för första gången sitta i cockpit bredvid läraren kändes overkligt. Det lilla planet rörde sig hit och dit, känsligt för varje rörelse som läraren gjorde med styrspaken.

Under utbildningen kom det ut en annons från Kustbevakningen. Emelie Lundh sökte jobbet, och fick det. När de andra studenterna svettades och letade jobb medan examen närmade sig hade hon redan en tjänst som väntade. Att jobba inom staten igen kändes

I flygväskan ryms det viktigaste för en dag ovan molnen. Som ­vattenflaska, kaffetermos och ipaden med kartor.

NR 3/20 19 ES SENS 17

M Ö T E T

Kustbevakningsflygets huvuduppgift är att spana efter mineraloljeut­ släpp. Men besättningen hjälper också andra myndigheter med allt från att söka efter försvunna personer till att upptäcka tjuvfiske.

»Jag visste också att flygningen i Kustbevakningen skulle passa mig, jag hade sedan tidigare ett intresse för båtliv, både fritidsbåtar och flottan.« tryggt och bra. Flygbranschen är skakig med många toppar och dalar, berättar hon, många vet inte om de har jobb i morgon.

– Jag visste också att flygningen i Kustbe­ vakningen skulle passa mig, jag hade sedan tidigare ett intresse för båtliv, både fritids­ båtar och flottan, och kände mig hemma i uniform. Redan som 16-åring började jag i Sjövärnskåren, marinens sommarskola för ungdomar.

I dag har fascinationen övergått i vardag.

Varje skift består av tre till fyra arbetspass på tolv timmar. Att arbeta så nära varandra skapar en tät sammanhållning bland personalen.

– Jag tror att jag skulle ha svårt att jobba någon annanstans, att det skulle kännas ­opersonligt. Vi känner varandra väldigt väl här.

Arbetstiderna är svåra att få ihop med familjelivet, särskilt som hennes man också jobbar inom Kustbevakningen. Som all annan 18 ES SENS NR 3/20 19

blåljuspersonal arbetar de ofta helger och helgdagar.

– Du vänjer dig till en viss grad, men det går inte att vänja sig helt vid att inte fira jul med sin familj.

Emelie Lundh visar bak i planet. Här finns operatörernas arbetsplatser, en mikrovågs­ ugn och ett litet kylskåp. Hon brukar passa på att göra några yogaövningar i flygplansgången när hon värmer sin lunch i mikron. Ryggen hinner bli rätt stel av att sitta ner under ­flygningens sex timmar.

– På tre minuter hinner jag ett par ­positioner.

Emelie Lundh beskriver flygandet som ett hantverk som hela tiden utvecklas. Öronen har lärt sig känna igen ljudet när motorernas varvtal är rätt. Hon sätter mål för sig själv, som att kunna göra en stigning i en viss vinkel med en viss fart.

– Hela kroppen och hjärnan är med, du måste använda alla sinnen. Sedan är inte den ena dagen den andra lik, jag lär mig saker hela tiden, vi har ofta utbildningar om väder­ fenomen, flygplansteknik eller regler som uppdaterats. Kustbevakningen får också nya samarbeten med olika myndigheter.

Förra sommaren hjälpte Emelie Lundh och hennes kollegor till vid de stora skogsbrän­ derna i bland annat Hälsingland. De hade

EN VANLIG ARBETSDAG

13.00 Börjar jobba. Kollar vädret, har kontakt med vakthavande ­befäl, pratar med flygteknikern och har briefing med ­besättningen.

14.30 Fika.

15.30 Tar plats i planet.

16.00 Lyfter. Under passet hittar besättningen ett mineraloljeutsläpp i Stockholms skärgård som de dokumenterar.

Sedan letar de efter och hittar en försvunnen person och ser till att hen tas om hand.

Efter det är alla sugna på kaffe och brygger en kanna ombord.

överblick över området och rapporterade till räddningsledaren på marken var de största eldhärdarna fanns och var vattenhelikop­ trarna förhöll sig i förhållande till varandra.

– Jag kommer ofta hem och känner att jag har gjort något viktigt. När vi hjälpte till med skogsbränderna kändes det så, och särskilt när vi hittar någon som varit försvunnen.

NÅGON GÅNG OM ÅRET blir det utlandstjänst.

Då är hon borta tio till fjorton dagar, oftast i Sydeuropa, men Emelie Lundh har också jagat pirater i Somalia i två omgångar, 2010 och 2012–2013. Då bodde besättningen på Seychellerna och flög över somaliskt vatten.

Kustbevakningen samarbetade med EU Naval Force, som skyddar fartyg med hjälpinsatser från FN:s World Food Programme.

Emelie Lundh och hennes kollegor ­spanade efter piratskepp. När de upptäckte ett kontaktade de militära fartyg och låg kvar

tills militären kom och fängslade piraterna.

Piraterna ställdes sedan inför rätta på Seychellerna.

– Det blev sjöräddningar vid flera tillfällen när vi hittade piratgrupper som hade varit ute i flera veckor, inte hade vatten kvar och var helt uttorkade mitt ute i Indiska oceanen.

Det var vanliga unga pojkar, ofta i öppna båtar under gassande sol.

De senaste åren har Kustbevakningen framför allt bistått länder i Sydeuropa genom att söka efter flyktingbåtar. När de upptäcker båtarna rapporterar de till landets myndig­ heter som kommer och för människorna i hamn.

Att sitta däruppe, i värmen och tryggheten i flygplanet, och se människor utan flytväst i små, osäkra båtar därnere, det är som att blicka ner på en parallell värld.

– Ibland är det barn med, då känns det i mammahjärtat. ●

Efter en lång dag i luften blir ryggen lätt stel. Det tacklar Emelie Lundh genom yoga i flygplansgången.

18.00 Middag och yoga i flygplansgången.

18.30 Fortsätter flygningen.

22.00 Landar för natten i Malmö.

22.30 Avrapporterar, ringer vakthavande befäl och hör om de har någon mer brådskande uppgift. Tankar planet för att kunna sticka iväg om det blir bråttom.

Förbereder morgondagen och går igenom vad som hänt under dagen.

01.00 Läggdags!

NR 3/20 19 ES SENS 19

S P A N I N G

Låt felstegen leda dig framåt Ingen vill misslyckas på jobbet. Ändå gör vi det. Det är dags att släppa skammen och inse att vi lär genom att göra (fel).

U

TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION:TEAM HAWAII

PPFINNAREN THOMAS EDISON berättade att det

krävdes två tusen ”miss­ lyckanden” innan han slutligen fick till glöd­ lampan. Eller snarare, utifrån hans perspektiv: Två tusen steg på vägen.

Under senare år har något av ett edison­ skt ljus gått upp i vårt hypereffektiviserade arbetsliv. Plötsligt talar allt fler om vikten av misslyckanden, och framför allt – av att tala om dem. Diverse kändisar visar vägen genom att på olika plattformar, som till exempel i Misslyckandepodden eller under så kallade ”fuck up nights”, vittna offentligt om sina professionella pinsamheter. ”No blame”, kallas fenomenet.

Enligt Jonas Dahl, organisationskonsult vid Gaia Leadership och doktorand på Handels­ högskolan, har organisationer allt att vinna på den här utvecklingen. Inte minst i en tid då kreativitet värderas så högt.

– Forskningen har visat att det är viktigare för en organisation att veta vad som inte fun­ kar än vad som funkar. Framför allt över tid.

20 ES SENS NR 3/20 19

Om man bara tar till sig av det som går bra sker nämligen ingen långsiktig utveckling.

Ja, vetenskapen är tydlig: Om vi berättar om våra misstag ökar graden av lärande, innovation, engagemang och prestation på arbetsplatsen. Ändå gör vi det sällan. Ledar­ skapsutvecklaren Eduard von Busch, som efter en rad år inom försvarsmakten nu job­ bar i näringslivet och hjälper organisationer att skapa just en ”no blame-kultur”, menar att arbetslivet idag ofta präglas av motsatsen: vi håller tyst av rädsla för responsen.

– I dag handlar det mycket om att ta reda på vem som är syndabocken och vem som har gjort fel. Vi klandrar individen i stället för att identifiera fel i strukturerna. Det leder i ­värsta fall till att arbetsmiljön blir fruktans­ värd. Du går med ryggen mot väggen för att undvika dolkstötar.

Eduard von Busch lägger ett stort ansvar för klimatet på cheferna. Vi måste sluta att utse chefer på grund av deras specialistkom­ petenser, menar han. Chefens viktigaste uppgift är att skapa en bra kultur. Mycket feedback ger till exempel möjlighet att

Enligt den amerikanska forskaren Amy Edmondson sker två till fem procent av alla misstag på att medarbetare avsiktligt felat, medan 70 till 80 procent av fallen behandlas så på grund av att cheferna saknar kunskap.

»Ofta saknar ­chefer förmågan att ta till sig berättelser om ­misslyckanden från medarbetare.«

komma åt känsliga erfarenheter.

Jonas Dahl på Handelshögsko­ lan har i en studie undersökt hur medarbetare i två konsultbolag delat sina framgångar och misslyckanden med kollegor, och han kan bekräfta Eduard von Buschs påstående: cheferna har en viktig roll.

Dessvärre uppfyller de den sällan på ett bra sätt.

– Ofta saknar chefer förmågan att ta till sig berättelser om misslyckanden från ­medarbetare.

DET ÄR MED ANDRA ord inte så konstigt om medarbetare kniper igen. Personerna i Jonas Dahls studie erkände sina misstag för blott några få utvalda, eftersom de var oroliga för att halka efter i konkurrensen om karriär­ möjligheter, belöningar och roliga uppdrag på företaget. I det bolag där man hade månads­ lön var viljan att dela sina erfarenheter lite större än på det bolag där medarbetarna fick betalt för respektive uppdrag.

Så vad behövs då för att man ska våga berätta om motgångar på jobbet, ­utöver förtroendefulla relationer till chefer och medarbetare?

På ett individuellt plan visar Jonas Dahls forskning att hög status är viktigt – har man väl uppfunnit glödlampan kan man kosta på sig att bekänna 2 000 motgångar. På organi­ satorisk nivå är tydliga normer avgörande.

Om man vet vad för typ av konsekvenser man kan vänta sig av ett misstag, blir man mer ­benägen att berätta om det. ”No blame-kulturen” kommer från början från högriskorganisationer, där misstag kan NR 3/20 19 ES SENS 21

S P A N I N G

läkare dels handlar om kultur, om prestige och hybris, men också om ett systemfel – det finns inte tid att titta bakåt.

– Det skulle behövas seniora läkare och sjuksköterskor som kan handleda de yngre och oerfarna. Men det gör det inte, för systemet är så slimmat. Vi är för få läkare, akutmottagningen är överbelamrad, och det som gäller är att snabbt bedöma patienter och skicka hem dem.

få katastrofala konsekvenser. Flyget är ett exempel. Sjukvården ett annat.

En som har erfaren­ het av den senare är Christian Unge, över­ läkare på Karolinska sjukhuset och förfat­ tare. Förra året gav han ut boken ”Har jag en dålig dag kanske någon dör”, där han redogör för sina bokstavligen fatala misstag genom åren. Som när en per­ son avled i hans armar av ett astmaanfall, och han först efteråt insåg att han glömt att ge en adrenalinspruta.

– Jag känner frustration över att man inte pratar om sådant inom vården, och systema­ tiskt lär sig av det. Samma misstag kan uppre­ pas om och om igen, fel operationssnitt, fel antibiotikabehandling.

Christian Unge menar att tystnaden bland

CHRISTIAN UNGE försöker nu att skapa en öppen kultur på sin arbetsplats, och han före­ går med gott exempel genom att på morgon­ mötena ta upp egna misstag.

Enligt Jonas Dahl är det bra att skapa formella strukturer för att öppna upp den här typen av erfarenheter.

Däremot är han skep­ tisk till att, som man gör på vissa företag, fira misslyckanden. Det är att inte ta dem riktigt på allvar, menar han.

– Våra negativa käns­ lor som skam och skuld finns där som någon form av reglering. De är väldigt viktiga. De gör att vi håller oss inom vissa ramar. När vi begår ett misstag eller misslyckas på jobbet så är det viktigaste att vi kan erkänna, ta ansvar, berätta för andra och vilja bidra till personligt och organisatoriskt lärande. Det är den kulturen vi skulle behöva mer av. ●

»Samma misstag kan upprepas om och om igen, fel operationssnitt, fel antibiotika­ behandling.«

22 ES SENS NR 3/20 19

P A N E L

Har du det stressigt på jobbet?

Caroline Ankartross, 30 år, utvecklingssamordnare i e-hälsa på ­Sollentuna kommun

Ulrik Bergman, 49 år, samordnare på Transportstyrelsen i Borlänge

–INTE VARJE DAG, men i alla fall

–DET GÅR UPP OCH ner, men

–DET GÅR I VÅGOR och kommer

några gånger i veckan. Statsför­ valtningen har en it-infrastruktur som är lite föråldrad. Eftersom jag jobbar med samverkan med flera myndigheter så blir det krångligt när tekniken inte fungerar. Vi har höga krav på säkerhet och integri­ tet, men det är lite frustrerande när jag inte kan ha ett videosamtal med någon på en annan myndig­ het av säkerhetsskäl utan måste resa dit istället.

Jag hanterar stressen genom att försöka ha en dialog med ­kollegorna. Vad är det vi måste göra och vad är mest en bonus?

Ibland hjälper det att tänka så, men ändå går jag ofta från arbets­ platsen och är frustrerad. Bättre it-verktyg och ett statligt moln hade minskat stressen.

g­ enerellt är det ganska stressigt.

Det är mycket att göra, och ofta dyker det upp nya saker med kort varsel. Så även om jag har gjort en planering så tillkommer det ofta andra saker som också är ­prioriterade, och då får jag justera planen. Det kan göra mig ­stressad.

Jag försöker hantera det genom att ha en struktur för hur jag löser sakerna som dyker upp på bästa sätt. Och så ser jag till att ha balans mellan fritid och jobb, så att jag inte stressar på fritiden också utan kan få avkoppling.

Balansen är viktig. Nu har det inte varit några problem, men om det behövs har vi bra resurser på min arbetsplats för att få hjälp med stress.

stötvis i takt med att arbetsbelast­ ningen varierar. Jag har blivit duktigare på att prioritera vad som är viktigt. Man måste kunna tacka nej och ha en d ­ iskussion med sin chef om vad som ska ­prioriteras. Vi har haft en ­gemensam diskussion på arbets­ platsen och gjort en prioritetslista att ha som stöd när det kommer frågor utifrån som kanske inte är så lätta att sålla i. Det tyckte jag var en bra grej. Sedan behöver listan uppdateras över tid när nya saker dyker upp.

Stress är aldrig hälsosamt utan måste motverkas. Att vara ute och motionera och så tycker jag är ett bra sätt att bränna stresshormo­ ner.

TEXT: EMMELI NILSSON

Thomas Flank, 52 år, verksamhets­utvecklare på Bolagsverket i Sundsvall

T E M A Normer

”Det går inte att vaccinera sig mot fördomar”. sid 24 Barnmorskan Anders bryter normen. sid 26 Så funkar diskrimineringslagen. sid 30

UDDA FÅG Sticker du ut på din arbetsplats? Att vara den som bryter normen kan vara tufft. Det krävs ett medvetet ­ arbete för att alla ska kunna känna sig ­välkomna på jobbet.

I L LU S T R AT I O N : G E T T Y I M AG E S

24 ES SENS NR 3/20 19

10 sidor normbrytan de läsning!

GEL Det är arbetsgivarens skyldighet att före­ bygga diskriminering på jobbet.

T E M A Normer

Träna dig i normkritik Vem platsar på ditt jobb? Och vem gör det inte?

Att få syn på de osynliga regler som styr är första steget mot en arbetsplats för alla.

V

TEXT: KARIN PERSSON

Lina Bodestad

26 ES SENS NR 3/20 19

ARJE ARBETSPLATS genom­ syras av normer på olika sätt. Regler som ofta är osynliga för den som inte utmanar dem, men glas­ klara för den som vill eller ­behöver kliva utanför.

På arbetsplatsen påverkar normer alltifrån den fysiska miljön till vem som blir anställd eller befordrad, vad det är okej att skämta om, hur tillgänglig man ska vara och hur fram­ gångar firas. Och det finns gott om forskning som visar att den som upplever att normerna för vad som är normalt, accepterat eller förväntat är för snäva kan behöva betala med försämrad mental och fysisk hälsa.

– Att känna att man är begränsad, inte inkluderad och hela tiden behöver vara lite på spänn är en stress. Det är jätteviktigt att skapa en miljö där alla känner att de kan vara sig själva, säger psykologen Lina Bodestad.

Hon är särskilt inriktad på just normer och håller ofta workshops kring normkritik ute på arbetsplatser. För att kunna påverka kulturen på en arbetsplats måste man jobba med den medvetet och kontinuerligt, menar hon. En viktig åtgärd är att skapa regelbundna tillfällen där man hjälps åt att diskutera och tänka kring de här frågorna tillsammans.

– En enkel grej att göra är att prata om

begrepp. När vi säger jämställdhet, vad menar vi med det? Vad menar vi med inkluderande arbetsmiljö? Man kan ha väldigt olika syn på vad det skulle innebära. Att komma överens om vad man menar och vill ha är första steget till att bygga en jämställd och inkluderande arbetsmiljö.

Om du inte själv redan är smärtsamt medveten om normerna på din arbetsplats kan du träna dig i att upptäcka dem genom att titta dig omkring och tänka: Vad ser jag inte här? Vem är det som inte jobbar här? Vilka samtalsämnen tar vi aldrig upp? Det är ett sätt att få syn på vad ni gör varje dag utan att tänka på det, och vem som eventuellt därmed exkluderas.

TITTA PÅ GRUPPEN men också på dig själv, vilka sammanhang du är förväntad i, vilka privilegier du är eller inte är född med och på hur du blir bemött av samhället, råder Lina Bodestad.

– Var utforskande med ett ickedömande förhållningssätt. Det handlar inte om att leta upp alla fel vi gör eller att straffa fram rätt beteende, utan om att vara nyfiken. När du börjar ifrågasätta blir det mer och mer ­automatiserat och du ser saker vare sig du vill eller inte, säger hon.

Som ensam arbetstagare kan du förvisso

göra mycket för att förbättra klimatet på jobbet, särskilt om du tar hjälp av facket, men ännu viktigare är det att arbetsgivaren sänder en signal om att det här är något hela arbetsplatsen ska göra. Det menar Ana Marega som är processledare på Malmö mot diskriminering, en ideell förening som får statsbidrag för att ge råd och stöd utifrån ­diskrimineringslagen.

»Det går inte att vaccinera sig mot fördomar. Det som p ­ ågår i samhället runt omkring ­kommer alltid att spelas ut på våra arbets­platser.«

I JANUARI 2017 stärktes och utveck­ lades lagens krav på arbetsgivare att desto bättre blir vi på att hantera det. vidta aktiva åtgärder för att motverka Ana Marega säger att man kan diskriminering och främja lika räkna med att det inledningsvis möjligheter på arbetsplatsen. Arbetet kommer att uppstå friktion och even­ Ana Marega tuellt konflikter när rådande normer ska vara fortlöpande och det gäller att ifrågasätts. Men om man uthärdar skapa strukturer för att upprätthålla och kommer igenom den fasen så brukar tankarna och diskussionerna. det skapas mer medvetna arbetsplatser med – Det går inte att vaccinera sig mot fördo­ mar. Det som pågår i samhället runt omkring ökad förståelse för hur exkludering och dis­ kriminering uppstår. kommer alltid att spelas ut på våra arbets­ – Det här är en svår sak att jobba med. platser, men ju större medvetenhet vi har, Det kan vara triggande och man måste vara ödmjuk inför att vi alla är en del av ­samhället, att vi alla bär på eller reproducerar ­begränsande normer. Det är ingens fel, vi har TRE BOKTIPS OM NORMER: hamnat i olika positioner, men när dessa blir synliga är det viktigt att arbeta med skeva ● Konsten att vara sig själv, maktstrukturer. av Emma Engdahl.

Ana Marega och kollegorna på Malmö mot diskriminering har precis avslutat arbetet med en bok riktad till chefer och HR-avdel­ ● Farliga prinsessor och ningar med titeln ”Att få plats som människa i ljuvliga monster: om en organisation”. normutmanande föräldra– Det är det som det här handlar om: att skap, av Lina Bodestad. arbetsgivaren ska se till att alla får plats med ● Normkritisk pedagogik – sin mänsklighet. Man ska kunna få plats när perspektiv, utmaningar och det behövs, när ens känslor och identitet på möjligheter, av Lotta Björkman och Janne Bromseth. något sätt ifrågasätts eller osynliggörs, eller skapar hinder för ens arbete. Det är inget litet krav. ● NR 3/20 19 ES SENS 27

T E M A Normer

”Är jag normal?”

Anders Lindbäck gick mot strömmen och valde barnmorske­yrket. Nu arbetar han dagligen med att få unga att våga ifrågasätta normer.

TEXT: JENNIE AQUILONIUS FOTO: VIKTOR WESTIN

E

n klitoris trängs tillsammans med en livmoder och tre penisar på fönsterbrädet. Barnmorskan Anders Lindbäck använder modellerna när han träffar sina patienter på ungdomsmottagningen i ­Helsingborg.

Den vanligaste frågan ungdomarna ställer är: Är jag normal?

– De undrar saker som: Är min penis normal? Ska jag ha så här mycket flytningar?

Vad är det här för knottror och prickar? Vad är normalt sex? Vi jobbar mycket med att ifråga­ sätta normer, särskilt kring sex, säger Anders Lindbäck där han sitter i en fåtölj på sitt mottagnings­ rum.

Bakom honom står ett ställ med färgglada kondomer och broschyrer om killar som har sex med killar och klitoris­ sex. I juni tog Anders Lindbäck examen från barnmorskeprogrammet och återvände till ungdomsmottagningen i Helsingborg, där han

»På mina praktik­ platser har många varit positiva till att jag är man.«

28 ES SENS NR 3/20 19

arbetat som sjuksköterska sedan 2011. Den nya examen gör honom till en av Sveriges drygt 30 yrkesverksamma manliga barnmorskor, jämfört med över 8 000 kvinnliga.

– På mina praktikplatser har många kollegor och patienter varit positiva till att jag är man.

De tycker att det är bra med mångfald och kul att jag har brutit normer genom att välja det här yrket. När jag kom till barnmorskemottag­ ningar och BB var det nästan alltid någon som sa ”Oj, jaha, en man, vad spännande!”.

Anders Lindbäck har alltid vetat att han vill arbeta med människor, inte sitta med papper bakom ett skrivbord. Efter gymnasiet stod valet mellan sjuksköterska, lärare, polis eller socionom. Han landade i sjuksköterska, eftersom det kändes bredast och gav möjlighet att jobba utomlands. Även här var m ­ ajoriteten av studenterna kvinnor. Av de män som ändå fanns sökte sig många till samma typ av vidare­utbildningar, som ambulans, akuten, narkos och intensivvård.

– Det är få män som jobbar på vanliga medicinavdelningar och de är extremt få på vidareutbildningen till barnmorska. Jag tror att många tänker saker som ”Det kan väl

Barnmorskan Anders Lindbäck tror att det är viktigt att även män arbetar på ungdoms­ mottagningen.

ANDERS LINDBÄCK ● Gör: Barnmorska på ungdoms-

mottagningen i Helsingborg. ● Ålder: 35. ● Bor: Malmö. ● Familj: Man. ● Intressen: Resor, mat, öl, träning, vänner och familj. ● Om lön: ”Lönen är okej men inte i nivå med utbildningens längd,

ansvaret och den bitvis höga arbets­belastningen.” ● Vad krävs för att vara en bra barnmorska? ”Att vara närvarande, nyfiken och ha ett ­människointresse. Du behöver ­ vara bekväm med att arbeta ­självständigt med stort eget ansvar.”

NR 3/20 19 ES SENS 29

inte vara något för mig?” eller ”Får jag lov att utbilda mig till ett yrke där jag får en examen inom kvinnohälsa?” Många förstår nog inte heller hur brett och häftigt yrket är.

HANS INTRESSE för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR, slog rot redan under gymnasietiden. Då engagerade sig Anders Lindbäck som volontär i frågor om sex­ uell hälsa inom RFSL och delade ut kondomer.

– Jag har alltid tyckt att det har varit kul.

Sexualiteten berör oss alla. Vi vet att den påver­ kar mycket hur vi mår fysiskt och psykiskt, och samtidigt får den oförtjänt lite utrymme.

Han trodde först inte att det gick att förena yrkesvalet med SRHR-intresset. Men så dök annonsen om en sjuksköterska på ungdoms­ mottagningen i Helsingborg upp – Anders Lindbäck sökte och fick den.

För 1,5 år sedan tog han tjänstledigt med studielön från Region Skåne för att läsa vidare. Han blev den enda mannen i klassen och den andre att gå ut Lunds universitets barnmorske­utbildning sedan 1990-talet.

Att sticka ut har både fördelar och nack­ delar, tycker Anders Lindbäck. Å ena sidan är den extra uppmärksamheten härlig, å andra sidan är det omöjligt att vara anonym.

– Det är en krävande utbildning där jag ibland har känt mig jätteliten och dålig. Då ville jag bara vara en vanlig

Arbetet på ungdomsmottagningen skriva ut p-piller.

30 ES SENS NR 3/20 19

är varierat. En uppgift är att

­ arnmorske­student som andra, och inte synas b så mycket som jag gjorde. Om en patient till exempel skulle ha sagt att den haft en manlig barnmorska som var dålig så skulle ju alla ha vetat vem det var.

UTE PÅ PRAKTIKPLATSERNA hände det att enstaka patienter sa nej till att ha Anders Lind­ bäck som barnmorska. Oftast var det personer från andra länder vars kultur eller religion inte tillät dem att bli vårdade av en man.

– Det är alltid tråkigt att bli bedömd utifrån sitt kön, jag var ju där som barnmorskestudent, inte som man. Men jag kan förstå det mer när de har religiösa eller kulturella skäl. Det har också varit någon enstaka annan som har sagt nej. Då försöker jag att inte ta det personligt, eftersom de inte har träffat mig. Men det är tråkigt att det handlar om kön, det borde inte ha någon betydelse i Sverige år 2019.

Ungdomarna på ungdomsmottagningen bryr sig mindre om hans kön. De är vana, dels finns det en manlig sjuksköterska och dels

Anders Lindbäck är både utbildad barnmorska och specialiserad i andrologi, läran om mannens kön och sexualitet.

fanns det för några år sedan en annan m ­ anlig barnmorska. Det är färre killar än tjejer som kommer till ungdomsmottagningen, och Anders Lindbäck tror att det är viktigt med manliga anställda, bland annat för att signalera att det är frågor som också är viktiga för killar.

Sedan tidigare har han även sexologi och andrologi, läran om mannens kön och sexualitet, i bagaget. Det innebär att han kan göra undersökningar av penis och pung samt prata med killar om sexuella problem, identitet, kön och relationer.

UTBILDNINGEN till barnmorska innebär att du får en magister i reproduktiv, sexuell och perinatal hälsa, det sistnämnda handlar om graviditet och förlossning, förklarar han.

– Vi läser i stort sett bara om kvinnokrop­ pen och lite om familj, men ingen andrologi.

Många barnmorskor som jobbar på ung­ domsmottagningar har antingen läst till andrologi eller tvingas ta den typen av besök

ändå, för att det inte finns någon annan.

Det är en kompetens som verkligen saknas.

Det var framför allt rätten att skriva ut preventivmedel och få mer kunskap om gynekologi som lock­ ade Anders Lindbäck att fortbilda sig till barnmorska. Men under utbildningen har i­ ntresset för att jobba inom förloss­ ningsvården växt och blivit något som han gärna skulle prova på i framtiden.

– Det är en unik arbetsplats, att få vara med i ögonblicket när någon föds. Du får använda hela din kompetens; det är mycket hantverk, du arbetar med händerna, men du använder också dina medicinska kunskaper och måste kunna hantera akuta situationer, plus att du måste ge mycket av dig själv för att motivera eller lugna personer i stressade situationer. ●

»Det är en unik arbetsplats, att få vara med i ögonblicket när någon föds.«

NR 3/20 19 ES SENS 31

T E M A Normer

SKYDDAD AV LAGEN Att bryta mot normen ska inte vara ett hinder i arbetslivet. De sju diskrimineringsgrunderna skyddar dig mot orättvis behandling.

TEXT: JOHANNA KVARNSELL FOTO: GETT Y IMAGES

32 ES SENS NR 3/20 19

Utsatt?

1.

2.

3.

4.

Kön

Med kön menas kvinna och man.

Lagen skyddar också den som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Någon som inte definierar sig som kvinna eller man. Eller som genom till exempel sin klädsel ger uttryck för att tillhöra ett annat kön än det som registrerats för hen vid födelsen.

Etnisk tillhörighet

En individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Religion och trosuppfattning

Med religion avses exempelvis hin­ duism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning inne­ fattar till exempel buddism, ateism och agnosticism.

Har du blivit miss gynnad eller krän kt i arbetslivet i sa mband med en eller flera av diskrimine ringsgrunderna?

Då kan du ha bli vit diskriminera d enligt lagen. I så fall ska du direk t ta kontakt med SRAT. De kan i sin tur dr iva ditt ärende vidare.

5.

6.

7.

Funktions­ nedsättning

Med funktionsnedsättning ­menas varaktiga fysiska, ­psykiska eller begåvningsmässiga ­begränsningar av en persons funktionsförmåga.

Sexuell läggning

Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning.

Ålder

Ålder innebär uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder o ­ mfattas av lagens skydd mot ­diskriminering.

Källa: Diskrimineringsombudsmannen.

NR 3/20 19 ES SENS 33

L I S T A N

Fem sätt att mötas Ett möte kan förstås vara dötrist. Men kanske också alldeles, alldeles underbart.

Här är fem nya mötesformer som vinner mark på våra arbetsplatser.

Flippade möten Möteshållaren skickar ut information i förväg, gärna i form av en kort film, till alla deltagare i stället för att mötet inleds med en lång presentation. På så sätt kommer alla deltagare färdigreflekterade och mötet kan användas till att diskutera och fatta beslut. Uttrycket kom­ mer från skolvärldens ”flippade klassrum” som har varit en trend det senaste decenniet.

Faciliterade möten Att facilitera betyder ungefär att underlätta.

En extern facilitator kan designa mötespro­ cessen och hjälpa till med att definiera agenda och mål, medan deltagarna står för kunskap i själva sakfrågan. Tanken är att facilitatorn på ett opartiskt sätt ska främja kreativitet, enga­ gemang och delaktighet och göra gruppens samarbete effektivare.

Promenadmöten Att ta ett promenadmöte, eller på engelska ett ”walk and talk”, är helt enkelt att hålla mötet gående ute i det fria, i stället för i konferens­ rummet. Mötesformen som lovordas av bland andra Facebookgrundaren Mark Zuckerberg har i forskning visat sig främja kreativitet och passar särskilt bra när två till tre personer ska brainstorma.

34 ES SENS NR 3/20 19

Open space-metoden Vid ett open space-möte samlas deltagarna, som kan vara alltifrån tio till tio tusen, inled­ ningsvis i en cirkel. Där ska de föra ett samtal om en fråga utifrån mötets tema. Det finns ingen förutbestämd agenda utan den skapas där och då av deltagarna. Därefter går alla till de gruppdiskussioner de vill delta i. Deltagarna är fria att röra sig som de vill mellan grupperna för att lära sig och bidra så mycket som möjligt.

Pecha kucha Säg hej då till långa dragningar med hjälp av den japanska presentationsmetoden Pecha kucha. Presentationen ska bestå av 20 bilder som visas i 20 sekunder vardera. Efter 20 sek­ under byts bilden, som kan vara en illustration eller metafor för det man pratar om, automa­ tiskt. Det gör att presentationen blir exakt 6 minuter och 40 sekunder kort, vilket ställer krav på möteshållaren att veta precis vad hen ska säga och fokusera på det viktigaste.

T E X T: K A R I N P E R S S O N

K R Ö N I K A

D

Alla vinner på inkludering

et var först efter avkla­ rad praktik som jag fick höra sanningen.

Att min handledare på radion varit ytterst skeptisk över att ta emot mig som praktikant. ”En blind kan väl inte jobba, trodde jag. Men så fel jag hade”.

Fastän jag inget ser kunde jag nästan ana hans tomatröda ansikte. Han kom också till insikt om något större. Vikten av olika ­perspektiv och att jag hade något de saknade och behövde på redaktionen. Det slutade med att jag erbjöds anställning.

Anna Bergholtz Journalist, ­föreläsare, ­författare och debattör.

FOTO:H ELENA B ER ZELI U S

»Det som är ­nödvändigt för ­vissa är bra för alla.«

I DAG VET vi genom forskning att mångfald (alltså olika bakgrund, erfarenhet och perspek­ tiv) är lönsamt för en arbetsplats. Ändå verkar få förstå att mång­ fald också handlar om funktionsvariation. ­Personer med funktionsnedsättning anställs sällan. Min handledares fördomar är med andra ord ingen ovanlighet. Men aj vilken miss av kompetens och resurser!

Det finns en fantastisk rikedom av funk­ tionsvariation i vårt land. Nyckeln för att kunna åtnjuta denna skatt är inkludering.

Inkludering handlar om allt från normmed­ vetenhet och kommunikation till universell utformning.

NORMMEDVETENHET kan handla om att som min handledare förstå, att blinda kan arbeta.

Att undvika fastna i normen och helt enkelt tänka utanför boxen.

Kommunikation kan handla om att prata till mig och inte till min ledsagare. Att ”blinda Anna” jämfört med ”Anna som är blind” får olika innebörd och att orden vi använder spelar roll.

UNIVERSELL utformning handlar om att bygga samhället, arbetsplatserna och produkterna så att det funkar för alla. Att göra det från början och slippa särlösningar i efterhand. och tänk… Det som är nödvändigt för vissa är bra för alla. Vilken förälder med barnvagn uppskattar inte ramper, hissar och avfasade kanter? Och vem klarar sig utan fjärrkon­ trollen? En produkt som från början var ett hjälpmedel.

Jag minns tillbaks. 2002 blev jag blind och kunde inte längre använda mobilen som förut. Talfunktion fanns inte. Sms fick jag sluta med. Jag fick spela in alla telefon­ nummer på ett fickminne. Sedan fick jag ett särskilt talprogram installerat. Bra så länge mobilen inte gick sönder. Så kom revolutio­ nen. I-phone med voice over. Nu kunde jag plötsligt använda vilken telefon som helst.

Till och med sno sambons mobil. Äntligen var jag lika ”seende” och delaktig som alla andra. Ett lysande exempel på vad inklude­ ring är. ● NR 3/20 19 ES SENS 35

E X P E R T E R N A

Svar på tal om arbetslivet Undrar du vad som gäller? SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, r­ ättigheter och anställningsvillkor.

Måste jag byta förbund?

Jessica Carlberg

Marie Norell

36 ES SENS NR 3/20 19

Jag har blivit chef på min avdelning, ska jag verkligen vara med i samma ­fackförbund som mina medarbetare?

SVAR: Självklart ska du vara med. Som chef är du extra utsatt och ställs ofta inför situationer där du kan behöva fackligt stöd, e­ xempelvis inför, under och efter ditt chefsförordnande.

Dessutom har du alltid, precis som alla andra medlemmar, rätt till arbetsrättsligt stöd samt rådgivning vid löne- och villkorsfrågor. Kika också lite på vår webb, där finns en sida för dig som är chef: www.srat.se/For-dig-som-ar/Chef/ Marie Norell, kommunikatör

Har ni rätt uppgifter?

Jag får inte information till min e-post­ brevlåda längre, har ni rätt adress?

SVAR: Du kan själv kontrollera dina ­kontaktuppgifter på Min sida på srat.se.

Där kan du också ändra arbetsgivare och meddela oss exempelvis att du blir arbets­ sökande en period. Då får du en lägre med­ lemsavgift. På samma ställe kan du se dina fakturor och vilka dina fackliga kontakter är.

Jessica Carlberg, medlemsservice

Hur skaffar jag autogiro?

Jag får faktura på medlemsavgiften men vill betala med autogiro.

SVAR: Du tecknar autogiro genom att logga in på din internetbank och under avdelningen Anslut autogiro välja rätt betalningsmottagare.

Kontrollera vilken du ska ange på vår webb (det beror på vilken ­förening du är med i): www.srat.se/Medlemskapet/Vad-kostar-det Jessica Carlberg, medlemsservice

FOTO: G E T T Y IMAG ES

Skriv din fråga till essens@a4 .se

Har jag rätt att ta ledigt för språkstudier?

Hur vet jag vilken lön jag ska begära?

Jag är anställd sedan ett par år tillbaka och skulle vilja läsa språk ett år på ­universitetet. Jag kom in som reserv så jag fick besked bara ett par veckor innan kursen började. Naturligtvis begärde jag ledigt direkt men min chef sa att jag inte fick ledigt för kommande termin.

För nästa termin skulle vi vänta och se hur det ser ut längre fram då språk inte är något som prioriteras på min avdel­ ning. Kan min arbetsgivare verkligen neka mig ledighet dessa båda terminer?

SVAR: Det är faktiskt olika svar för de olika terminerna. Till att börja med så har du som varit anställd i minst sex månader ­sammanhängande eller sammanlagt minst 12 månader under en period av två år, rätt att vara ledig för studier. Det har alltså ingenting att göra med vilken tjänst du har i dag eller vad din arbetsgivare tycker är viktigt för ditt fortsatta arbete. Det din arbetsgivare däremot kan ha synpunkter på är hur snabbt du kan påbörja din ledighet.

Enligt studieledighetslagen kan arbetsgiva­ ren skjuta på din begärda ledighet om det inte passar för verksamheten. Omfattas du av kollektivavtal är denna rätt begränsad till max sex månader. Från den dag du begär ledigt så kan arbetsgivaren välja att bevilja ledigheten att starta upp till sex månader senare. Konsekvensen kan bli att du inte beviljas ledighet förrän termin nummer två ska börja. Förhoppningsvis kan ni ändå hitta ett sätt att lösa situationen.

Henrik Sjösten, förhandlare

Jag har precis varit på anställnings­ intervju och det verkar ha gått bra för nu vill arbetsgivaren veta vad jag har för ­löneanspråk. Hur ska jag tänka?

SVAR: Tack för din fråga. Jag förstår att det är svårt att veta hur du ska tänka när det ­kommer till löneanspråk. Just att byta jobb ger dig den bästa möjligheten att höja din lön så det är viktigt att du till att börja med känner in vad du själv tycker är en bra lön för det nya arbetet. Ta reda på vilka arbetsuppgif­ ter tjänsten innefattar och känn efter vad som skulle vara drömlönen för dig i denna tjänst.

Fundera därefter på vilken lön som skulle vara tillräckligt bra för att du skulle ta jobbet.

Det här är viktigt, det behöver kännas bra för dig. Skriv ner dessa siffror. Är lönen för låg kommer du f­ örmodligen inte känna dig nöjd och söka dig vidare ­ganska snart igen. Värt att komma ihåg är att om du kommit så långt i sökprocessen att de ber dig om löneanspråk, kommer det antagli­ gen inte stå och falla med detta. Det är därför bättre att du lägger dig lite högre och är tydlig med att du är öppen för diskussion än att du lägger dig lågt för att öka dina chanser att få jobbet. Är ditt löneanspråk orealistiskt högt kan dock jobbet gå till en annan sökande.

Därför är det även viktigt att ta reda på hur lönestatistiken ser ut.

Det gör du i Saco Lönesök som du hittar genom att logga in på www.srat.se. Under Lön/Lönestatistik hittar du även statistikblad framtagna just för ditt yrke.

Henrik Sjösten, förhandlare

Henrik Sjösten

NR 3/20 19 ES SENS 37

S R A T

ditt fackförbund

Välkommen att göra skillnad!

DAGS FÖR NYA TAG! Visst är det vad hösten kan innebära, en lust att förkovra sig och prova något nytt? Ett gott val är att använda den energi som förhoppningsvis lagrats från sommaren, till att bidra till förbättringar på arbetsplatsen.

Jag hade just avslutat utbildningen i början av 80-talet när jag uppmanades att ta plats i den lokala tandhygienistföreningens styrelse. Aldrig kunde jag ana att jag skulle lära mig så mycket, ta plats vid bord där så angelägna samhällsfrågor diskuteras och se mina kunskaper bidra till så stora förbättringar. Inför varje nytt uppdrag har jag varit tveksam.

Innan jag blev ordförande för STHF, styrelseledamot och ordförande i SRAT, invald i Saco-styrelsen ... Jag har sett hindren, tänkt att det här klarar jag inte. Men jag har vågat.

Nu har jag varit ordförande i SRAT länge. Ett svårt uppdrag, men stimulerande. Så här i efter­ hand ser jag vilken fantastisk skola jag har gått i. Hur varje uppdrag har inneburit stora utmaningar, men också lärdomar och beredskap för nya uppgifter. Det är så det fungerar. Som förtroendevald får man både utbildning för att klara sitt uppdrag och stöd av mer erfarna företrädare.

Att arbeta fackligt är roligt och det gör skillnad! Många förtroendevalda har också insett att det är en värdefull erfarenhet i den egna yrkeskarriären. Så vad väntar ni på? Välkomna att bidra till ett bättre arbetsliv!

»­Jag har sett hindren, tänkt att det här klarar jag inte. Men jag har vågat.«

Anitha Wijkström Förbundsordförande SRAT

Just nu... ...analyserar jag förslagen för en effektivare kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården.

38 ES SENS NR 3/20 19

Har du frågor ?

Gå in på srat .se och hör av di g så hjälper vi till!

NYANSTÄLLDA

Nya förhandlare på kansliet

Nu är det snart dags för SRATs årliga löneenkät.

FACKLIGT

Svara på årets lönenkät I början av november skickas SRATs löne­enkät ut. Vi behöver ditt svar!

Enkäten är grunden för både förbundets efterfrågade lönestatistik och Saco LöneSök – marknadens bästa lönestatistik.

FOTO: S R AT

VEM SKA SVARA?

Samtliga medlemmar i nedan­ stående föreningar ska besvara enkäten. Det gäller oavsett om du arbetar privat (dock ej som egen­ företagare), statligt eller kommunalt.

• AEAs personalförening • Audionomerna • HälsoAkademikerna • Sacoförbundens personalförening • SRATs allmänna avdelning, SRAT-A • SRAT Arbetsmarknad • Svenska Logopedförbundet • Svenska Barnmorskeförbundet • Svensk Flygteknikerförening

• Svensk Optikerförening • Svensk Perfusionistförening • Sveriges Tandhygienistförening • Trafik och Järnväg - TJ VARFÖR SKA JAG SVARA?

Genom att besvara enkäten bidrar du till att SRAT kan ge dig bra lönerådgivning vid lönesamtal eller när du ska börja ett nytt jobb. Är du intresserad av att se hur det genomsnittliga löneläget ser ut för medlemmar med ditt födelseår/exa­ mensår/län respektive din arbets­ marknadssektor? Lönestatistiken ger dig svaret.

GÖR SÅ HÄR

Du som är medlem i någon av ovanstående föreningar och har en e-postadress registrerad i medlems­ registret får automatiskt en länk till enkäten utskickad via e-post.

Om du tror att vi saknar din e-post­adress – gå in på Min sida på www.srat.se och kolla att ­uppgifterna är uppdaterade. ●

Under sommaren har två nya förhandlare börjat på SRATs kansli: Evalinn Wilke, som senast kommer från Sveriges Arbets­ terapeuter där hon arbetat som förhand­ lare, och Christel Bridal, som kom­ mer från en tjänst som personalchef i ­Rättviks kommun. ●

Evalinn Wilke

Christel Bridal

MEDLEMSFÖRMÅNER

För dig som är chef

Det ställs i dag betydligt ­större krav på en chef än ­tidigare.

Du ska kunna driva verksam­ heten framåt, kanske göra nedskärningar, men också genomföra lönesättande ­samtal och fungera som coach för den egna personalen.

Genom medlemskapet i SRAT får du ett stöd och en given samtalspartner.

Dessutom har du tillgång till flera förmåner, exempelvis Chefstidningen, chefscoach­ ning, lönestatistik, ledarskaps­ litteratur till rabatterat pris, checklistor i olika situationer, e-utbildning om hållbart medarbetarskap och ledarskap (staten), Chefoskopet - chefers organisatoriska förutsättningar (kommun/region).

Du hittar allt på SRATs webb: www.srat.se/For-digsom-ar/Chef. ● NR 3/20 19 ES SENS 39

S R A T

ditt fackförbund

PERSONALNYTT

”Min plan var att bli psykolog” Lena Busck går i pension efter 41 år i facklig tjänst.

Hon har bland annat jobbat på dåvarande SACO/ SR, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och de senaste fem åren på SRAT. Nu ska hon ägna sig åt sin trädgård, barn och barnbarn.

Så, hur känns det att lämna den fackliga världen efter så många år?

– Jag har ända sedan jag började engagera mig fackligt som student 1975 känt att det fackliga arbetet är en del av arbetslivet som egentligen ingen kan bortse ifrån. Nu har jag ägnat hela min yrkesverksamma tid åt fackliga frågor och det känns väldigt bra att få lämna över till andra engagerade som med lite andra ingångar kan ­fortsätta arbetet.

Din bakgrund?

– Min plan var att bli psykolog och efter den treåriga grundut­ bildningen i Uppsala behövde jag arbetslivspoäng för att komma

Lena Busck, pensionerad förhandlare på SRAT.

vidare och hamnade som student­ ombudsman på dåvarande SACO/ SR. På så sätt blev det en facklig bana i stället för psykologspåret!

Vad är du mest stolt över att ha åstadkommit?

– Förhoppningen är att de medlemmar jag bistått har k ­ unnat gå vidare i arbetslivet med ny insikt och rak rygg. I arbetet på SRAT var det en utmaning att sätta sig in i de olika yrkesgruppernas särskilda krav i arbetet och hur verksamheternas olika organisa­ tion påverkade medlemmarnas förutsättningar att utföra arbetet på ett bra sätt.

– Arbetsmiljö och arbetsmiljö­

På gång i förbundet 25 SEPTEMBER 2019 Vet du egentligen vad du kan? Välkommen till ett frukostseminarium som gläntar på dörren till din kompetens­ kartläggning.

40 ES SENS NR 3/20 19

15 – 16 OKTOBER 2019 Facklig grundkurs privat sektor Facklig grundkurs för fackliga företrädare och skyddsombud i privat sektor. Stockholm.

ut­bildningar, har engagerat mig mycket. Utan kunskap och känsla för möjligheterna som finns i arbetsmiljölagen att påverka så kommer inte arbetsmiljön i ­vardagen att förändras.

Vilka råd vill du ge de som är på väg ut i yrkeslivet?

– Fråga både chef och arbets­ kamrater om hur det fungerar på arbetsplatsen. Kolla med fackets företrädare om det rör avtalsregle­ rade frågor. Gå på möte när facket skickar ut inbjudan. Tänk på att det är du och dina kollegor som är facket, inte ”dom i Stockholm”. Så var med i ett fackförbund och en a-kassa.

Har du något roligt minne att dela med dig av?

– Häftigt att jag fått vara med om framväxten av dagens arbetsrätt, bland annat Medbestämmandelagen 1977 och Arbetsmiljölagen 1978.

Roliga minnen också då enskilda medlemmar visat konkret uppskatt­ ning i form av ord eller blombukett, liksom respekten från arbetsgivare när jag funnit en för båda parter bra överenskommelse utifrån de givna förutsättningarna. ●

TEXT: MARIE NORELL Läs hela kalendariet på srat.se 13 – 15 NOVEMBER 2019 Facklig grundkurs Grundutbildning för förtroendevalda audionomer, logopeder, perfusi­ onister och tandhygienister inom landstingskommunal sektor.

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad. Oavsett vilket kan du som medlem i SRAT låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,93* procent.

Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,93 %. En kreditprövning görs alltid.

Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr.

Om den rörliga årsräntan är 4,93 %, blir den effektiva räntan 5,04 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift.

Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 113 035 kronor och din månadskostnad blir 1 884 kronor. Årsränta per 2019-02-01.

ESSENS_SRAT_SEB_1-19_163x109.indd 1

2019-01-28 09:28

Dina medlemsförmåner Du som är medlem i SRAT/medlemsföreningarna har en mängd medlemsförmåner,

förutom arbetsrättslig rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och yrkesbevakning.

Här nedan ser du ett axplock av förmåner som ingår i medlemsavgiften, resten hittar du på srat.se/formaner Försäkringar

● SRAT Hälsoskydd (sjukförsäkring) ● SRAT Inkomstförsäkring ● Liv- , olycksfallsförsäkring samt sjukkapital – ingår i

tre månader

● Loss of License – för flygtekniker ● Sjukkapital – för studenter

under studietiden

SRAT Karriär & lön

● CV-granskning, sök-jobb-tips ● Karriärcoachning ● Saco LöneSök

– Sveriges bästa lönestatistik!

Övrigt

● Medlemslån, bolån & banktjänster ● Juridisk rådgivning (privat), upprättande av

kostnadsfria avtal ● Medlemstidningen Essens ● Professionstidning, medlemsblad

Det lönar sig att vara medlem!

Förmånsannons-Essens-163x109 - förmaner i medlemsavgiften.indd 1

2019-01-21 13:46:45

Posttidning B SRAT/ESSENS Box 1419 SE-111 84 Stockholm t savgif edlem m d ra duce amen har re et efter ex u D ! år PS första

L

När du är klar med dina studier Ta vara på dina medlemsförmåner Karriärcoachning l Råd om vad ska du tänka på - när du söker jobb - när du fått nytt jobb l Sveriges bästa lönestatistik l Lönerådgivning l Teckna ex. samboavtal utan kostnad l Kostnadsfria seminarier l

srat.se/formaner

I medlemskapet ingår också ... l Kostnadsfri liv-, olycksfall, sjukkapitaloch diagnosförsäkring (tre månader) l SRAT Hälsoskydd (sjukförsäkring) och SRAT Inkomstförsäkring l Föreningskontakter och nätverkande med andra yrkesverksamma l Rådgivning om din anställning

Det lönar sig att vara medlem!

42 ES SENS NR 3/20 19

srat.se | 08-442 44 60 | kansli@srat.se