Essens 1-2019

ESSENS KÄRNAN I DITT YRKESLIV NR 1/2019

KRÖNIKA

Klimatkampen – en del av livspusslet

6

PODDAR SOM HJÄLPER KARRIÄREN

SPANING

Unga vill ha Volvo, villa och fast jobb

Anna Laurell är en av Sveriges sex kvinnliga lotsar.

TEMA

Så mår du bättre på skiftjobbet

Tryggt i hamn Is och kyla, regn och storm eller sol och värme. Lotsen Anna Laurell visar fartyg rätt i alla väder. SID 12

E fa förm n m ck e fö ån dle rb fr m un ån sd di SR tt AT

MÖTET

För dig som är ny medlem i SRAT!

”Nu har jag större lugn och trygghet” I medlemskapet i SRAT kan du välja riktigt bra personförsäkringar från Folksam. En fördel med det är att du betalar ett lägre pris för försäkringarna än om du skulle skaffa dem på egen hand. En annan är att försäkringarna ger dig och din familj ekonomisk trygghet i vardagen.

Så var du än befinner dig i livet just nu, kan du välja en försäkring som kompenserar för förlorad inkomst eller större kostnader.

Samhällets skydd vid dödsfall kan vara begränsat. Därför har vi en försäkring som ger dina nära ekonomisk trygghet om det värsta skulle hända dig.

Upptäck mer!

Ring 0771-950 950 eller läs mer på: folksam.se/srat

S T A R T

HÖR AV DIG!

ESSENS En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers central­organisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.

KONTAKT SRAT Telefon, växel 08-442 44 60 Webbplats www.srat.se Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm

REDAKTION Ansvarig utgivare Anders Berndt Chefredaktör Johanna Kvarnsell, A4 johanna@a4.se Art director Louise Bååth, A4 Produktion A4 Text & form, www.a4.se Reportrar Malin Letser, Karin Persson, Tim Andersson, Emmeli Nilsson.

Fotografer och illustratörer Stéfan Estassy, Viktor Westin, Team Hawaii Omslagsbild Stéfan Estassy Korrektur Monika Lann

TRYCK Tryckeri Linderoths tryckeri, Vingåker

Upplaga 19 700 ex Annonsbokning Kontakta Marie Norell, marie.norell@srat.se

Vill du, orkar du?

VAD ÄR VÄL en bal på slottet mot en riktigt bra dag på jobbet?

Det kanske är en orättvis jämförelse. Men i bästa fall har du turen att ha ett jobb dit du längtar, i stället för att du våndas över att gå dit. Som lotsen Anna Laurell, som vi har följt under ett arbetspass i det här numret. Redan som liten drömde hon om lotsyrket.

Ibland tror jag att vi som skriver om arbetslivet glömmer vikten av att jobbet ska vara roligt. Det är lätt att arbetsmarknadsjournalistik blir tungt, med ständigt fokus på dålig arbetsmiljö, missnöje med lönen eller dysfunktionella chefer.

Samtidigt så hänger det så väl ihop. Anna L ­ aurell skadade benet allvarligt under ett arbetspass. Det tog tid, men hon kunde komma tillbaka till sitt drömjobb. Tack vare tålamod och ett gott stöd från arbetsplatsen.

Orkar du jobba till 65? har vi frågat tre SRAT-medlemmar i det här numret. Kanske, svarar de. För även om många av er brinner för era jobb är arbetsuppgifterna många gånger slitsamma. Eller arbetstiderna. Läs mer om det i vårt stora tema om skift- och nattarbete.

»Ibland tror jag att vi glömmer vikten av att jobbet ska vara roligt.«

Johanna Kvarnsell Chefredaktör

ISSN 2003-1548 Tidningen är momsbefriad

Missa inte ... ... Klimatpsykologen Frida Hylanders krönika. (s. 33)

... Hur tänker egentligen en nittiotalist? (s. 32)

FOTO: STÉFAN ESTASSY

I N N E H Å L L

1/2019 3 START 5 AKTUELLT 8 GRANSKNING Så påverkar EU arbetslivet.

11 F&S Knuffa kollegan?

12 MÖTET Anna Laurell lotsar fartygen rätt bland skären.

18 SPANING Unga allt annat än lata på jobbet.

21 PANEL Håller du till 65?

22 TEMA Tänk på det här när du jobbar oregelbundna tider.

32 LISTAN 6 poddar för jobbet.

33 KRÖNIKA 34 EXPERTERNA 36 SRAT

4 ES SENS NR 1/20 19

Anna Laurells uppgift är att se till att fartyg lotsas tryggt genom skärgården. I alla väder.

A K T U E L L T

FORSKNING

Nätmobbning växande problem i arbetslivet Den digitala kommunikationen har öppnat upp en ny arena för mobbning i arbetslivet. Det visar en avhandling om cybermobbning.

– DIGITAL KOMMUNIKATION ger möjlighet för personer att framställa sig själv och sitt budskap på ett mer kontrollerat sätt än i fysiska möten. Den bjuder också in en tredje part som föräldrar och elever i ­skolan, studenter och ­klienter att utöva makt mot arbetstagare och chefer, säger forskaren Rebecka Cowen Forssell, Malmö universitet, i ett pressmeddelande.

Avhandlingen bygger

på en pilotstudie, en enkätstudie och en intervjustudie. I enkäten fick 3 400 yrkesverksamma personer i Skåne i åldrarna 25 till 65 svara på frågor om mobbning. Av dem uppgav 3,5 procent att de upplevde sig som mobbade ansikte mot ansikte, knappt en procent rubricerade sig själva som nätmobbade medan tio ­procent rapporterade en utsatthet för beteenden som kan ­kategoriseras som nätmobbning.

Fler personer i chefsposition och fler män än kvinnor uppgav att de utsattes för arbets­relaterad ­nätmobbning. ● TEXT: JOHANNA KVARNSELL

FOTO PÅ SIDA: GETTY IMAGES

FACKLIGT

Fler medlemmar i Saco Antalet medlemmar i Saco-förbunden (Akademikernas centralorganisation), ökade förra året med 6000 personer. Det innebär att närmare 700 000 s ­ venskar nu är med i något Saco-förbund. Även TCO, tjänstemännens centralorganisation, fick fler medlemmar, 17 398 personer, förra året. Den enda av de tre fackliga centralorganisationerna vars ­medlemsantal minskar är LO. Förra året tappade medlemsförbunden sammanlagt 16 600 medlemmar.●

UNDERSÖKNING

Mest meningsfullt inom vård och omsorg.

De som arbetar inom vård och omsorg tycker oftare att ­jobbet är meningsfullt än de som arbetar inom andra ­branscher. Det visar årets Jobbhälsoindex, en enkätundersökning med 10 000 svarande.

Inom vård och omsorg ­svarade 74 % att de ­tycker ­jobbet är meningsfullt, ­jämfört med 60 % på hela arbetsmarknaden. Bara var tjugonde av vård- och ­omsorgsarbetarna tyckte dessutom att deras arbete inte alls var meningsfullt, ­jämfört med var tionde på hel arbetsmarknaden. ●

99%

Av alla legitimerade barn­ morskor är kvinnor. För tandhygienister är motsvarande siffra 96 % och för logopeder 93 %. ● NR 1/20 19 ES SENS 5

A K T U E L L T

FOTO: T T

4500 anställda kan få gå från Arbetsförmedlingen.

Oro på Arbetsförmedlingen efter jättevarsel Var tredje kan få gå från arbetsförmedlingen.

– Det är en tryckt stämning ute på kontoren, säger arbetsförmedlaren Anders Jansson.

DET VAR I SLUTET på januari som

Arbetsförmedlingens general­direktör gick ut med att myndig­heten skulle hårdbanta. Varslet är ett resultat av M/KD-budgetens minskade anslag till Arbetsförmedlingen.

Exakt vilka 4500 av Arbetsförmedlingens 13 500 anställda som drabbas av varslet är ännu oklart. Än så länge är de som har proveller visstidsanställningar de enda 6 ES SENS NR 1/20 19

som börjat få besked. Tanken är att de första uppsägningarna kan påbörjas i juni/juli men de kommer att ske löpande beroende av hur lång uppsägningstid varje medarbetare har. Givetvis är oron är stor bland myndighetens anställda.

– Vi får många samtal om hur uppsägningstiderna ser ut, folk börjar se om sitt eget hus. Jag tror att personalomsättningen kommer att öka, många vill ­undvika att få uppsägningspappret i ­handen från sin chef, säger Anders J­ ansson, arbetsförmedlare och ordförande för SRAT Arbetsmarknad som organiserar anställda på ­Arbetsförmedlingen.

m Läs mer o lingen d e rm Arbetsfö 7! på sidan

Samma dag som varslet blev offentligt presenterade också den s­ tatliga Arbetsmarknadsutredningen sina slutsatser om myndighetens framtid. Att reformera Arbetsförmedlingen är också en av de punkter som finns med i januari­ avtalet mellan regeringen, L och C. Vad som händer med myndigheten framöver är alltså ytterst oklart.

– Varslet är nog ett första steg och bygger enbart på M/KD budgeten. Sedan vet vi inte vad som händer framöver, säger Anders Jansson. ●

TEXT: JOHANNA KVARNSELL

FORSKNING

Företagskultur hindrar pappor från att ta föräldraledigt Informella kulturer gör att män i privat sektor inte är hemma med sina barn.

Det visar en ny studie.

SVERIGE är ett av de länder i

FOTO: LEIL A ZO U B IR

FOTO PÅ U PPS L AG: G E T T Y IMAG ES

v­ ärlden som har mest generösa lagar om föräldraledighet. Trots detta är det ändå mammorna som tar ut majoriteten av föräldradagarna och det är inom den privata sektorn som utvecklingen går långsammast.

Mot den bakgrunden har Philip Hwang, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, och Linda Haas, professor i sociologi vid Indiana University, gjort en studie inom privat sektor för att ta reda på vad det beror på.

Studien har fokuserat på några av de största, privata företagen i Sverige där man har gjort intervjuer med anställda på alla nivåer, chefer, mellanchefer, tjänstemän och ­kollektivanställda.

Resultatet visar på en informell företagskultur som hindrar pappor från att vara föräldralediga.

– Det finns exempelvis sällan någon plan eller policy kring jämställdhet och föräldraledighet.

Budskapet till de manliga anställda är att de ska minimera sitt uttag av föräldraledighet. Det sägs inte rakt ut, men det sägs mellan raderna.

Det är ett passivt motstånd, säger Philip Hwang. ● TEXT: MALIN LETSER

POLITIK

Utredning: Satsa på fasta jobb Svårare att ”hyvla” arbetstid, snabbare fast jobb för sms-anställda och en öppning för att det ska bli billigare att fastanställa. Det är några förslag som den statliga ­utredningen ”Hållbart arbetsliv över tid” lanserade när den presenterade sina slutsatser i slutet av januari.

Utredningen tillsattes av förra regeringen och har haft som syfte att komma med förslag för att främja ett mer hållbart arbetsliv. 2018 kom en delrapport, som bland annat föreslog en ny variant av friåret. ●

FORSKNING

Arbetsförmedling gör skillnad

Ju mer resurser till Arbetsförmedlingen – desto lägre arbetslöshet.

Det visar sociologen Daniel Fredriksson, i en ny avhandling vid Stockholms universitet.

– Resultatet visar att ökade resurser till Arbetsförmedlingen har en direkt effekt på arbetslösheten. Studien visar även att andra typer av åtgärder, så som utbildningsprogram och offentligt jobbskapande, får en förstärkt effekt.

Forskningen bygger på analyser av hur arbetslösheten, mätt i procent av den arbetsföra befolkningen, hänger ihop med olika typer av arbetsmarknadspolitiska insatser. Totalt är det 19 länder som har ingått i studien, däribland Sverige, Norge, Danmark och Finland. ● NR 1/20 19 ES SENS 7

G R A N S K N I N G

Många frågor om arbetslivet tas upp i EU. För Sverige är det viktigt att värna den svenska modellen när ny lagstiftning ­diskuteras.

8 ES SENS NR 1/20 19

EU-lagar kan hota svensk modell I maj är det val till Europaparlamentet.

Men hur påverkar egentligen Sveriges EU-medlemskap ditt arbetsliv?

TEXT: EMMELI NILSSON ILLUSTRATION: GETT Y IMAGES

SVERIGE ÄR VÄRLDSKÄNT för den svenska modellen – en snart hundraårig tradition av att lämna politiken utanför och i stället göra upp mellan arbetsgivare och fackförbund på arbetsmarknaden.

Modellen skiljer ut Sverige från de flesta andra länder i EU, som istället förlitar sig på lagstiftning.

Generellt bestämmer EU:s medlemsländer själva över arbetsmarknadsfrågor. Men kraven på gemensam minimilagstiftning ökar.

För Sverige är det viktigt att kollektivavtalens status inte försämras. En fråga som blev aktuell nyligen när ett nytt arbetsvillkorsdirektiv för hela EU förhandlades.

– Det var mycket diskussioner om möjligheten att ställa avtal inför EU-domstolen om de inte möter EU:s krav. Parterna och regeringen är eniga om att vi inte vill se det. Vi vill inte riskera att våra kollektivavtal ska kunna ställas inför domstol, säger Laila Abdallah, internationell sekreterare på Saco.

Anitha Wijkström, förbundsordförande i SRAT och före detta suppleant i Europa­ fackets styrelse, menar att värnandet av

kollektivavtalsmodellen och partsautonomin är den enskilt viktigaste frågan för förbundet i EU. –Oberoende av om vi direkt berörs av ny lagstiftning eller ej måste vi vara observanta så att partsmodellen inte riskerar att urholkas.

I maj är det val till EU-parlamentet igen. Även om svenska politiker är överens om att värna kollektivavtalen röstar de ofta olika i sakfrågor. Så hur du röstar kan göra skillnad för ditt arbetsliv framöver.

»Vi vill inte riskera att våra kollektiv­avtal ska kunna ställas inför domstol.«

3 VIKTIGA BESLUT FRÅN FÖRRA MANDATPERIODEN

1. Ja till social pelare I början av 2017 sa Europa­ parlamentet ja till en europeisk pelare för sociala rättigheter. Den består av 20 principer och rättigheter som syftar till lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor, social trygghet och inkludering för alla EU:s medborgare. EU saknar befogenheter att besluta om de flesta principerna, men ska följa hur länderna lever upp till dem genom en årlig sammanställning. LO, TCO, Saco och SKL välkomnade pelaren medan Svenskt näringsliv var emot.

NR 1/20 19 ES SENS 9

G R A N S K N I N G

De svenska ­parlamentarikernas röster var splittrade; men S och V var för och C och KD emot. Pelaren antogs senare samma år.

fått igenom sina krav, definitionen stannar på nationell nivå. Nu ska förslaget antas i rådet och parlamentet.

2. Sverige sa nej till arbetsvillkorsdirektiv

3. Lättare jobba i andra EU-länder

Inom ramen för den sociala pelaren föreslog EU-kommissionen i slutet av 2017 en reform av arbetsvillkorsdirektivet, som ska ge stärkta och mer förutsägbara villkor för arbets­tagare.

Europaparlamentet röstade med stor majoritet ja till förslaget, men de svenska parlamentarikerna röstade nej eller lade ner sina röster.

Svenskarna var rädda att direktivet skulle hota den svenska modellen. Bland annat ville kommissionen ha en gemensam definition av vem som är arbetstagare. I det preliminära förslaget som nyss slutförhandlats har Sverige

2013 röstade Europaparlamentet ja till en uppdatering av EU:s direktiv om ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer. Alla svenska parlamentariker utom V röstade ja. Syftet med direktivet är att underlätta för personer som vill utöva ett så kallat reglerat yrke i ett annat land än sitt hemland inom EU. Alla yrken inom hälso- och sjukvården som kräver legitimation omfattas av direktivet. Det uppdaterade direktivet blev lag i Sverige 2016. Det innebar bland annat ändringar i patientsäkerhetslagen och i Socialstyrelsens föreskrifter. ●

Tre kandidater till Europaparlamentet  Vilken är den viktigaste arbetsmarknadsfrågan i EU under kommande mandatperiod?  Vad vill du och ditt parti driva?

FOTO: FRED RIK WEN N ERLU N D

FOTO: J OAC IM SC HWART Z

FOTO: PER J O HAN S SO N

Tomas Tobé kandidat för Moderaterna

Johan Danielsson kandidat för Socialdemokraterna

Cecilia Wikström kandidat för Liberalerna

Att på riktigt öppna upp den

inre marknaden för tjänster.

Då kan EU addera över 4 000 miljarder till vår BNP och skapa många fler arbetstillfällen. Det är viktigt för vår konkurrenskraft. Vi kommer driva på för en mer avreglerad tjänstemarknad inom EU. Idag är över 5 000 yrken och 50 miljoner arbetstillfällen skyddade i EU, det vill vi ändra på. Den inre marknadens fulla ­potential nås först när även tjänster inkluderas fullt ut.

10 ES SENS NR 1/20 19

Ordning och reda på arbets-

marknaden. Alla som arbetar i Sverige ska göra det med ­svenska villkor. Det handlar om sund konkurrens. Jag kommer driva på för att säkerställa att fackliga rättigheter överordnas företagens kortsiktiga vinstintressen. Arbetsmiljömässigt är det viktigt med en nollvision kring dödsolyckor, och vi vill skärpa gränsvärdena för cancerogena ämnen. Man ska inte dö vare sig på eller av jobbet.

Förenklad rörlighet för arbets-

kraft på inre marknaden. Det skulle underlätta matchning av personer som söker arbete, med arbetsgivare på jakt efter kompetent arbetskraft.  Viktiga åtgärder för att underlätta rörligheten är ömsesidiga erkännanden av olika typer av utbildningar och behörigheter, minimiharmonisering av vissa sociala rättigheter, utbildning och fortbildning samt en bättre implementering av tjänstedirektivet.

F & S

En knuff i rätt riktning Nudging är den Nobelprisbelönade teorin om hur du kan göra det lätt för människor att välja rätt. Psykologiforskaren William Hagman har tagit reda på vad som avgör om vi accepterar den där knuffen eller inte.

Vad har du kommit fram till?

– Min avhandling handlar om acceptans av nudges. Acceptansen är avgörande för om en nudge ­kommer att fungera. Det finns många faktorer som spelar roll, som vad man försöker uppnå med nudgen och vilken teknik man använder. Vissa gånger kan det till exempel vara okej att använda sig av emotionella trick, som att sätta äckliga bilder på cigarettpaket för att skapa en r­ eaktion. Andra gånger fungerar det inte. Vem som anses dra fördel av nudgen och attityden till den som gör nudgen spelar också stor roll för huruvida den kommer att accepteras eller inte.

på att något kommer upp­ifrån ledningen utan att personalen vet varför. Det kan också bero på att den som designat nudgen inte tänkt igenom problemet hen vill lösa tillräckligt och knuffar på fel sätt.

William Hagman Psykologiforskare

Om en nudge uppfyller checklistan för att bli accepterad är vi ofta okej med den även om den inskränker vårt fria val.

Hur kan man anända nudges på arbetsplatsen?

– Till exempel för att öka hälsan.

Om man har höj- och sänkbara skrivbord kan man till exempel höja alla skrivbord varje morgon. Då är det troligare att personalen börjar stå upp och jobba.

När fungerar nudges inte?

– Det finns en uppsjö av nudges som har testats och inte fungerat.

På arbetsplatsen beror det ofta

Några exempel?

– Ibland misslyckas nudges till den grad att de i stället gör ett ­problem värre. Till exempel har man i både Chile och Holland ­problem med för få organdonatorer.

Därför ändrade man reglerna så att människor behövde skriva ut sig ur registret för att inte stå listade som donatorer, i stället för att aktivt behöva skriva in sig. Ett system som används framgångsrikt i många länder. I Chile var problemet hur den här förändringen presenterades.

Där kände befolkningen att staten försökte ta deras organ v­ ilket ledde till att mängden organdonatorer i stället minskade. Samma effekt ­ fick förändringen i Holland.

Där tror man att det beror på att ä­ ndringen smögs in och därför ­skapade misstro. När man implementerar en nudge måste man tänka till ordentligt så att folk inte känner sig lurade.

TEXT: KARIN PERSSON

Vad är nudging?

– Nudging handlar om att använda sig av psykologiska mekanismer för att designa en besluts­situation på ett sätt så att människor fattar önskvärda beslut.

För att något ska kunna kallas en nudge ska det vara något jag gör för att hjälpa dig att uppnå det du vill, som är bra för dig och gärna också för samhället i stort. Om jag försöker påverka dig i eget syfte handlar det i stället om manipulation.

NR 1/20 19 ES SENS 11

M Ö T E T

LOTSAR

YRKE: LOTS

12 ES SENS NR 1/20 19

I LAND Lotsyrket handlar om att få fartyg säkert i och ur hamn. Men jobbet kan vara riskfyllt. Anna Laurell krossade en del av benet när hon bordade ett fartyg i hög sjö.

TEXT: TIM ANDERSSON FOTO: STÉFAN ESTASSY

M Ö T E T

F

Med en last på 45 000 kubikmeter virke är fartyget CM Adrian sex meter lägre än vanligt.

14 ES SENS NR 1/20 19

artyget ligger vid kajen som en skyskrapa på tvären, med våning efter våning av mellansvenskt virke. 45 000 kubikmeter, närmare bestämt.

Ovanpå alltsammans klättrar kinesiska besättningsmän med frusna leder och rödblommiga kinder. De har på goda grunder klagat över den svenska iskylan, som gjort att arbetet med att lasta och surra dragit ut på tiden. I dag, efter tre veckor i land, ska CM Adrian dock till sist vidare mot Egypten.

Först måste de bara ta sig ut från hamnen och förbi de många grunden och stenarna här i Ljusne, utanför Söderhamn.

Det ska lotsen Anna Laurell hjälpa dem med.

– Det är mycket som kan gå fel, säger hon medan vi går mot fartyget. Särskilt den här årstiden. Minusgraderna gör hydrauliken seg.

Maskiner kan stanna. Så det här jobbet är särskilt intressant på vintern. Det händer en del då.

En enorm kran lyfter ned landgången från fartyget, och besättningsmännen fäster den åt oss. När Anna Laurell, som rör sig lite bredbent, ska gå ombord gör hon det med höger fot först.

Sedan olyckan för drygt tio år sedan litar hon inte helt på sin vänstra.

DET ÄR FRÅN kommandobryggan som fartyget manövreras. Den är belamrad med skärmar, böcker och klockor som visar tiden i olika delar av världen. På väggen en karta över Saragassohavet.

Här inne finns också rorgängaren och överstyrman.

– Yes mam… port 20 mam… sorry mam…

När Anna Laurell började på jobbet för tjugo år sedan var hon landets enda kvinnliga lots. I dag finns det fem till.

Det händer att skeppare blir förvånade när de möter henne.

– Jag minns framför allt en kines. Det var riktigt dåligt väder, huvudmaskinen startade inte, vi låg och högg vid kajen och så kom frågan: ”Men, vem är det som fixar maten hemma hos dig?” ”Just nu är det vårt minsta problem”, svarade jag.

Hon berättar att hon möter hela världen här längs södra norrlandskusten, oftast personer från Östeuropa och Asien.

– När jag träffar en skeppare kanske han berättar om sin dotter som ska gifta sig. Nästa gång vi ses kan han visa bilder från bröllopet.

ANNA LAURELL går ut på bryggvingen, ett slags öppen ”balkong” med fri sikt bakåt och framåt. Solen speglar sig i isflaken längre ut,

Anna Laurell ger order åt såväl besättningsmän som lotsbåtar. Hon rör sig mellan bryggvingen, där hon har god utsikt, och ­kommandobryggan, varifrån fartyget ­manövreras.

NR 1/20 19 ES SENS 15

M Ö T E T

som låter som en tjattrande fågelkoloni när de gnids mot varandra. Ljusnan rinner ut här och sätter dem i rörelse.

På bryggvingen går också skepparen runt i sin dunjacka, lite kutryggig med walkie talkien i handen. Manövreringen av fartyget är ytterst hans ansvar, men det ska mycket till innan han säger emot lotsen.

Anna Laurell vänder sig till honom, – Båten i aktern har ingen tross, så det måste komma en bra tross från fartyget. Men den i fören har en egen.

Där behöver ni alltså inte göra i ordning någon ombord.

Samtalet gäller bogserbåtarna Migg och Gibb.

De har kommit för att dra ut fartyget sidledes från kajen, och få det på rätt kurs. Anna Laurell kommunicerar med dem samtidigt.

– Lätta tjugofem procent Gibb. Migg, du kan öka på. Gibb, lätta helt nu och ligg kvar där klockan tre.

Det är mycket resande – i bil. Hon jobbar i tio hamnar mellan Hudiksvall och Gävle, och under jouren, som hon har varannan vecka, kan hon när som helst bli kallad till tjänst.

I går körde hon sammanlagt fyrtio mil. Det mesta av jobbet sker dessutom på natten, eftersom båtarna ofta vill lasta på morgonen.

Men fördelarna överväger. Att vara helt ledig varannan vecka har inneburit mycket tid med hennes son, som nu är tretton år.

Ett plötsligt meddelande på radion. Det har hänt en olycka i Skutskär.

Lotsbåtar ingår i sjö­ räddningen, och i det här fallet ger sig kollegor från Gävle iväg.

– Kan vara skridskoåkare, säger hon.

Det visar sig senare vara en mamma som gått genom isen med sin femtonåriga son. De kunde inte räddas.

I HÖJD MED naturreservatet Storjungfrun, Hälsinglands största ö, är Anna Laurells arbete fullgjort.

– Okej, captain, här lämnar jag dig. Nu fortsätter du bara i samma riktning.

Anna Laurell tar farväl av alla ombord och går till repstegen vid sidan av fartyget. En av lotsbåtarna har lagt sig intill och det är bara att klättra ned på den. Vid stark blåst är det annorlunda. Då kan lotsbåten höjas och sänkas flera meter, och det gäller att vänta in rätt ögonblick innan man kliver över.

Momentet till och från båtarna är lotsens mest riskfyllda. Det har Anna Laurell själv fått uppleva.

Det var påskhelgen 2008, grov sjö och minusgrader som i dag. Hon åkte ut för att lotsa en pråm med bogserbåt in till land.

Eftersom bordningsplattformen hade körts

»Som riktigt liten drömde jag om att köra lotsbåt. Det är väl så, vissa barn ser brandbilar, andra lotsbåtar.«

EFTER ATT ANNA LAURELL tagit examen som

sjökapten i Göteborg jobbade hon ett tag som sjöbefäl på bland annat tank- och bilbåtar.

Men hon tröttnade på villkoren, på att arbeta i månader utan att veta när hon skulle komma hem igen.

Visst finns det baksidor med lotsyrket också.

ANNA LAURELL ● Gör: Lots mellan Gävle

och Hudiksvall. Anställd av Sjöfartsverket.

16 ES SENS NR 1/20 19

● Ålder: 47 år. ● Utbildning: Sjökapten. ● Familj: En son, 13 år.

EN VANLIG ARBETSDAG 22.30 Kommer hem från lotsning i Gävle.

06:00 Telefonen ringer.

Får veta att hon ska vara i Vallvik för lotsning klockan 08.00 och klockan 12.00.

07.30 Åker hemifrån.

Ett 120 meter långt fartyg ska lotsas ut från kajen. Det tar knappt en timme.

08:00 Får besked om att lotsningen klockan 12.00 är flyttad till 15.00.

09:00 Hemma och kör ett träningspass och pysslar lite.

12:00 Äter lunch.

13.30 Fikar med båtmännen på lotsstationen.

15:00 Lotsning av fartyg.

17:00 Tillbaka i hamnen.

17:30 En kopp kaffe och ytterligare några timmars jour.

Bogserbåten Migg drar ut det tunga fartyget från kajen. Det gäller att ta det lugnt, så att inte trossen går av.

sönder var hon tvungen att ta sig över den nedisade relingen.

– Jag skulle försöka hoppa över, som med en hockeysarg ungefär när man är lite tuff.

Ena benet gick det bra med, men det andra fastade mellan lotsbåten och bogserbåten.

När hon till slut kom loss förstod hon först inte hur illa det var.

– Det gjorde ju ont, men nog kan jag gå till bryggan, tänkte jag, det finns ju räcken att hålla sig i. Men så fort jag tog ett steg föll jag ned och slog i knät.

Det visade sig att fem centimeter av benet var krossat och obrukbart. Musklerna i underbenet förstörda. Det blev först en månad på sjukhus, och sedan ytterligare besök för transplantationer av hud och nytt ben, som läkarna tog från höftkammen. Få trodde att hon skulle kunna arbeta som lots igen – eller ens gå fritt.

Ett år och många timmars sjukgymnastik senare var hon tillbaka på heltid.

– Det är klart, foten svullnar ibland. När jag åker långfärdsskridskor vill jag helst ha

en storlek större på vänstern.

När vi tagit oss nedför repstegen sätter vi oss i lotsbåten, där två båtmän kör oss tillbaka till hamnen. På landremsan långt borta lyser en ljuskälla stark som polstjärnan.

– Där växte jag upp, säger Anna Laurell.

Föräldrarna, som fortfarande bor kvar i huset, brukade ta med henne ut på havet som barn. Hon fäste sig vid det tidigt.

– Som riktigt liten drömde jag om att köra lotsbåt. Det är väl så, vissa barn ser brand­ bilar, andra lotsbåtar.

Det skymmer, men himlen är fortfarande klar och hög.

– Ett år närmare döden, säger den av ­båtmännen som kallas Benke.

Han fyller år i dag, visar det sig.

– En dag närmare döden! tröstar den andre båtmannen vid ratten.

Som liten satt Anna Laurell i ljuspunkten på andra sidan vattnet med kikaren i handen.

Spanade hitåt.

– En dag närmare pensionen, säger Benke. ● NR 1/20 19 ES SENS 17

S P A N I N G

Hellre fast jobb än fredagsöl Dagens debutanter på arbetsmarknaden suktar inte främst efter att roa sig.

Tvärtom – nittiotalisterna vill ha anställningstrygghet och tydliga krav.

S

TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII

Å HAR DE SISTA

90-talisterna slutligen ­blivit myndiga. Borde arbetsmarknads­depar­ tementet tillsätta en kriskommission? Det är en rimlig fråga att döma av den flod av larmande artiklar som tagit sig an den unga generationen. Bakom de där putande läpparna på Instagram finns bara lättja och narcissism, kunde vara en sammanfattning.

Föreställningen om att de skulle vara bortskämda och självupptagna bekräftas delvis av Anders Parment, generationsforskare på Stockholms universitet och författare till boken ”90-talister – som medborgare, ­medarbetare och konsumenter”.

– De var curlade som barn, i skolan och i samhället överhuvudtaget. När de nu ­kommer ut på arbetsmarknaden fortsätter arbetsgivarna på samma sätt – tänk bara på alla fredagsöl och kuddrum och mentors­ program.

PÅ SJÄLVUPPTAGENHETENS konto ­brukar man också sätta jakten efter ständig 18 ES SENS NR 1/20 19

­ ekräftelse. 90-talisterna är uppvuxna i ett b feedbacksamhälle och nöjer sig inte med medarbetarsamtal en gång om året.

Men är detta verkligen narcissism?

Kanske handlar det om något annat. Mats Lindgren, analysföretaget Kairos Futures vd och grundare, berättar att tydlighet är viktigt för 90-talisterna. Ett lite lustigt anekdotiskt exempel på det är hur noggrant de läser arbetsbeskrivningar, i jämförelse med ­föregående generationer.

– De vill veta exakt vad deras ­arbetsuppgifter är, så att de inte hamnar i gränslöshetsträsket, säger han.

och omfamnade nu det fria 24–7-samhället.

90-talisterna däremot har vänt tillbaka och föredrar 8–5.

För en äldre generation kan det här framstå som lättja. I själva verket handlar det om ett stort trygghetsbehov. Det kommer också till uttryck i ett uppsving för familjekonservativa ideal, symboliserat av den gamla, av 68-generationen förhatliga triaden villa, Volvo och vovve.

Och här kommer vi in på ytterligare en framträdande aspekt av 90-talisterna: De sätter tydliga gränser kring sig själva.

Anders Parment på Stockholms universitet ­exemplifierar. Om chefen ber en 90-talist att jobba extra under helgen, kan svaret bli något i stil med: ”Nej, tyvärr, jag ska träffa en kompis.” Här skiljer sig 90-talisterna tydligt från föregående generation.

– När 80-talisterna kom ut på arbetsmarknaden för tio år sedan var de väldigt ­fascinerade av det nya, gränslösa arbetslivet. De markerade avstånd till sina ­40-talistföräldrar, som är starkt regelbundna,

MATS LINDGREN på Kairos Future berättar om undersökningar som jämfört arbets­attityder mellan unga under sent 90-tal respektive sent 10-tal. Resultatet kunde vara nyttig läsning för de arbetsgivare som ä­ ngsligt investerar stora summor i kuddrum och fredagsöl.

– De krav som ökat mest handlar om arbetstrygghet. Och bra arbetstider. ­Samtidigt har arbetsplatsfrågor börjat ­prioriteras ner. Att jobbet ska vara mysigt eller roligt, eller att man får träffa mycket folk där, är inte så viktigt längre. Inte heller möjligheten till personlig utveckling. Snarare vill man helst undvika stora förändringar.

Av samma orsaker har karriären med stort k förlorat sin attraktionskraft.

I en undersökning som Kairos Future gjorde för ett halvår sedan uppgav 2 av 3 NR 1/20 19 ES SENS 19

S P A N I N G

– där fasta anställningar ersätts av ”gigg” – är alltså en chimär. 90-talisterna är en polariserad generation: de som har rätt CV och förutsättningar kan välja och vraka bland arbetsgivarna, medan många andra får slita under dåliga villkor och med låga löner.

DET GÄLLER INTE bara lågkvalificerade

­ ersoner i åldern 18–35 att karriär är viktigt. p Men undersökningen visar samtidigt att informanterna med ”karriär” avser något helt annat än den traditionella definitionen.

Chefskap och klättring uppåt ingår inte, snarare möjligheten att utvecklas inom det man är bra på.

– Allt det här är delvis relaterat till en stark rädsla för stress och press. Och det är inte så konstigt. Undersökningar visar att andelen unga som känt stress under de senaste månaderna har dubblerats över en tjugoårsperiod, säger Mats Lindgren på Kairos Future.

Föreställningen om en influencergeneration perfekt anpassad för giggekonomin

personer, utan en bred medelklass. Anders Parment ger ett exempel från sin egen ­arbetsplats.

– På Stockholms universitet har vi ­personer som har doktorerat men inte fått fast anställning. Dem ringer vi och säger: ”Hej. Vi har 148 tentor här, kan du rätta dem, du får tio tusen spänn?”

Det är tre veckors arbete för en väldigt låg lön.

Inte undra på att de är trygghetsknarkare.

En kriskommission vore kanske på sin plats – för att göra någonting åt den otrygga arbetsmarknaden. 90-talisterna däremot lär knappast sabba den. Mats Lindgren på Kairos Future sätter snarare ett visst hopp till de unga.

– Det här är en generation som säkert ­kommer att bli bättre, om än motvilliga, ­chefer än de som är tjugo år äldre. De är bättre på att vara tydliga, de tramsar inte runt.

Och de är bättre på att hantera konflikter. ●

»Det här är en generation som säkert ­kommer att bli bättre, om än motvilliga, chefer än de som är tjugo år äldre.«

20 ES SENS NR 1/20 19

P A N E L

Daniel Allde 33 år, audionom, driver företaget Hörselskyddarna

Elinor Jonskog Eriksson 32 år, tandhygienist på Folktand­ vården Olofström i Blekinge

Jenny Sallnäs Luukkonen 43 år, barnmorska på förlossningen vid Centralsjukhuset i Karlstad

– JA, DET TROR JAG. Jobbet som audionom är inte tungt för kroppen, däremot sitter man väldigt mycket framför datorn vilket kan ge huvudvärk och ryggvärk. Det har jag haft en del problem med genom åren, men sedan jag startade eget har det blivit mycket bättre. Nu är jag ute på kundmöten och rör på mig mer i vardagen, dessutom är jag gladare! Att driva eget har alltid varit en dröm, så nu tror jag att jag kommer orka jobba till jag är 70 år, minst. Min svärfar är 77 år och jobbar fortfarande, så jag ska försöka slå honom.

Men det förutsätter såklart att jag håller mig frisk, tränar och äter hälsosamt. Jag är noga med ergonomin också och ser till att ha en bra stol och att avståndet till skärmen är rätt.

– DET HOPPAS JAG! Mitt mål är att kunna göra det. Utmaningen i mitt jobb är att tänka på ergonomin, det är främst axlar, nacke och rygg som belastas. En annan utmaning är att det kan vara ­ganska stressigt emellanåt. Vi har hela tiden en uppsatt tid att hålla oss till, men när man jobbar med människor går det inte alltid att följa exakta tidsramar.

För att orka jobba länge är det viktigt att ha inflytande över sin arbetstid och arbetsbelastning, så att var och en får möjlighet att jobba i den takt man klarar av.

Den möjligheten har vi här i Olofström vilket jag är glad för. Sedan vore det bra att få ­regelbundna möten och uppföljningssamtal med en e­ rgonom som påminner om hur vi ska sitta och röra på oss.

– JAG TROR ATT JAG kommer orka, men om vi fortsätter att jobba på samma sätt som vi gör i dag tror jag att det är många av mina ­kollegor som inte kommer att göra det. Vi har mixtjänster vilket innebär att vi varvar dag, natt och kvällsjobb varje vecka. Det är väldigt tungt och slitigt, och det nattavtal vi har ger inte tillräckligt med tidsnedsättning. För att orka jobba länge behöver vi få ett bättre avtal, så att vi hinner återhämta oss. En annan utmaning, främst i storstäderna, är arbetsbelastningen. För att känna att man räcker till bör det inte vara mer än en födande per barnmorska, men så ser verkligheten inte alltid ut.

Anledningen till att så många ändå jobbar vidare är att man älskar sitt jobb. Det gör att man orkar, men inte hur länge som helst.

TEXT: MALIN LETSER

Orkar du jobba till 65?

T E M A Jobba skift

Sömnforskaren om nattjobb och återhämtning. sid 24 Sex tips för att må bättre på skiftet. sid 26 Trafikledare nöjda med nytt schema. sid 28

NATT DAG OCH

Att jobba skift kan vara ett sätt att leva men också en utmaning för kroppen. Ett bra schema kan göra hela skillnaden mellan ständigt slit och tid över för återhämtning.

I L LU S T R AT I O N : G E T T Y I M AG E S

22 ES SENS NR 1/20 19

10 sidor skiftande läsning!

Skiftarbete kan bli en ond cirkel för hälsan.

Men det finns sätt att förebygga problemen.

NR 1/20 19 ES SENS 23

T E M A Jobba skift

Så påverkas knopp och kropp

Många trivs med att arbeta natt eller växla arbetstider över dygnet. Men det kan också leda till hälsoproblem.

Problem som arbetsgivaren måste försöka förhindra.

A

TEXT: EMMELI NILSSON ILLUSTRATION: GETT Y IMAGES

TT SKIFT- OCH nattarbete har negativa effekter på hälsan är något som varit känt i många år. Forskning visar att det bland annat kan leda till sömnproblem, cancer, diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Det finns studier som pekar på att även muskler och kognitiva funktioner kan påverkas, och nattarbete är känt för att öka risken för olyckor.

– Nattarbete ger en större trötthet och en rejäl ökning av olycksrisken. Det är ett rent biologiskt fenomen. Det är inte meningen att vi ska jobba på natten och sova på dagen,

MÅNGA GILLAR ATT JOBBA NATT ● 2016 undersökte sömn-

forskaren Torbjörn Åkerstedt tillsammans med stressforsk­ aren Göran Kecklund vad människor upplever som mest problematiskt med ­skiftarbete. De största ­problemen visade sig vara korta fritidsperioder mellan arbetspassen, delade turer och kort framförhållning.

24 ES SENS NR 1/20 19

Nattarbete låg långt ner på listan, något som Torbjörn Åkerstedt även märkt när han varit ute och föreläst: ”Det verkar finnas en viss urvalsmekanism. De som upptäcker att de får problem söker sig till annat jobb. De som är kvar har en mer positiv ­inställning till nattarbete, speciellt yngre.”

säger Torbjörn Åkerstedt, sömnforskare och senior professor vid Karolinska institutet.

Roterande skift tycks dock vara ett ännu något sämre alternativ än att enbart jobba natt, eftersom det skapar större osäkerhet.

– Samtidigt är nattarbete ofta lugnare, det är färre chefer närvarande och man rår sig själv på ett annat sätt än dagtid vilket många tycker är positivt, säger Torbjörn Åkerstedt.

Det går inte att eliminera de negativa hälsoeffekterna av skift- och nattarbete, menar han. Men att ha en bra mathållning är viktigt för att motarbeta de ökade riskerna för diabetes, metabolt syndrom och hjärt-kärlsjukdomar. Det är också viktigt att undvika vissa schemavarianter. Kort tid mellan arbetspass ska undvikas, eftersom det inte ger tillräcklig återhämtning.

– Det kan också vara bra att ibland ha längre nattpass, så länge det inte är hårt fysiskt eller psykiskt arbete. Då blir passen färre och det är att föredra framför många, kortare nattpass.

I Sverige är arbetstiden främst reglerad i ­kollektivavtal, eftersom stora delar av arbetstidslagen går att avtala bort. Men kollektivavtalens bestämmelser får inte vara sämre än det som står i EU:s arbetstidsdirektiv. Det ­begränsar den maximala arbetstiden till

48 timmar per vecka i genomsnitt under fyra månader, och anger att anställda ska få minst elva timmars vila per dygn. Det står också om arbetstid i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, där det framgår att arbetsgivaren ska göra det som behövs för att arbetstidens förläggning inte ska leda till ohälsa.

DE TVÅ YRKESGRUPPER inom SRAT där det är vanligast med skift- och nattarbete är barnmorskor och flygtekniker. Även för trafikledare och andra grupper inom Trafik och järnväg är det vanligt med skiftarbete. Bland flygteknikerna är det fler än hälften som jobbar natt eller oregelbundna arbetstider.

– I det kollektivavtal som omfattar de flesta flygtekniker har vi ett krav på att facket och arbetsgivaren ska vara överens om hur nattarbetet schemaläggs. Arbetsgivaren kan inte ensidigt schemalägga nattarbete, säger Ola Blomqvist som är ordförande i Svensk flygteknikerförening.

– Vi har också kollektivavtal som säger att ju mer nattskift någon arbetar, desto kortare ska veckoarbetstiden vara.

FLYGTEKNIKERNA påverkas mycket av EU-regler om flygsäkerhet. Därför försöker föreningen påverka reglerna och föra in begränsningar för arbetstider. Det vore rimligt eftersom flygteknikerna med sin signatur ansvarar för att allt tekniskt underhåll är korrekt utfört, anser föreningen.

– Verksamheten kräver att vi jobbar natt. Men vi försöker hitta möjligheter att minimera det, och även se till att arbetsbelastningen anpassas. Tyvärr har besparingar inneburit hårdare press även på natten. Det naturliga vore ett lägre tempo när det är mitt i natten och kroppen egentligen tycker att du ska sova, säger Ola Blomqvist.

Mattias Torell är biträdande förhandlingschef på SRAT och ansvarig förhandlare för Svenska Barnmorskeförbundet. Han konstaterar att frågan om skift- och nattarbete är högt prioriterad för barnmorskorna.

– Den stora utmaningen är att få till ett bra schema. Nattjänstgöring är krävande rent fysiskt, men även roterande skift. Barnmorskor är dessutom en yrkesgrupp som kan beordras att jobba övertid, så vila och återhämtning är a och o, säger Mattias Torell.

Generellt anser Mattias Torell att det är viktigt för skift- och nattarbetare att ha t­ ydliga regleringar i kollektivavtal som ­förhindrar alltför mycket arbete och ser till att de anställda får tillräcklig vila.

– Vi måste ha villkor som genererar en god hälsa. ●

»Verksamheten kräver att vi ­jobbar natt. Men vi f­ örsöker hitta möjligheter att ­minimera det.«

NR 1/20 19 ES SENS 25

T E M A Jobba skift

STARK HELA DYGNET

Lagar och avtal ska se till att du inte far illa av skiftarbetet. Men du kan göra mycket själv för att skydda hälsan. Forskningen visar vägen.

TEXT: EMMELI NILSSON OCH JOHANNA KVARNSELL FOTO: GETT Y IMAGES

1 26 ES SENS NR 1/20 19

2 Säkra vilan Försök se till att du har ett schema med tillräckligt lång vila mellan arbetspassen.

EU:s arbetstidsdirektiv föreskriver minst 11 timmars dygnsvila eftersom normal återhämtning med tillräcklig sömn kräver minst 11 timmar.

Ät rätt vid rätt tid

Ät nyttigt, och vid rätt tidpunkter.

Att äta på natten kan ge problem med magen eftersom kroppen inte är biologiskt anpassad för mat nattetid. Jobbar du nattskift; ät kvällsmat innan skiftet och sedan en ordentlig frukost innan du går hem. Måste du äta på natten, ät lätt mat som soppa eller yoghurt.

3

Rör på dig Träna. Det ökar chansen att må bra trots skiftarbete.

En färsk svensk studie visar dessutom att en enda natt utan sömn får muskelvävnad att börja brytas ner, vilket bland annat kan försämra ämnesomsättningen.

Tupplur?

Sömnen efter na ttskiftet blir vanligtvis fö rkortad.

Det går att kom pensera med en tupplur på eftermiddagen om du ska jobba följande na tt.

Forskningen visar de negativa effekterna av skiftarbete förstärks för den som har en osund livsstil i övrigt.

4

Fimpa

Låt bli ciggen. Det är en viktig faktor för att behålla hälsan vid oregelbundna arbetstider.

5

Satsa på återhämtning

Se till att få den återhämtning du behöver. Ta en tupplur om det behövs för att kompensera sömnbrist i samband med skiftarbete.

Har du jobbat natt och ska åka hem, undvik solljus, exempelvis genom att använda solglasögon.

NR 1/20 19 ES SENS 27

T E M A Jobba skift

Nytt schema ger sällskap på nattskiftet Fler får jobba natt när tågtrafikledningen på Transdev i Malmö byter schemaupplägg. Samtidigt försvinner ­ensamarbetet. En bra deal, tycker trafikedaren Mikael Sandborg.

K

TEXT: EMMELI NILSSON FOTO: VIKTOR WESTIN

ONTORET ÄR LITET, tätt möblerat med skrivbord och datorskärmar.

Kaffe­doften ligger tät och det hörs ett konstant sorl av telefonsamtal och diskussioner mellan driftledarna på plats. Här, ett par våningar ovanför Malmö centralstation, sitter transportföretaget Transdevs trafikledning och styr tågtrafik i Sydsverige, Uppland och delar av Östergötland och Småland.

På varje skrivbord står fyra datorskärmar i bredd, täckta av tabeller, chattrutor, mejlprogram och realtidskartor över tåg som rör sig in och ut på centralstationen.

– Vissa dagar händer det väldigt mycket och andra händer det nästan ingenting. Idag är det lugnt, säger Mikael Sandborg, trafikledare och facklig representant för SRAT:s sprillans nya förening Transport och järnväg, som fram till årsskiftet var ett eget förbund inom Saco.

Just idag jobbar Mikael Sandborg förmiddagsskift, med start klockan sex på morgonen och slut kvart över två på eftermiddagen.

28 ES SENS NR 1/20 19

Under sina fyra år hos Transdev har han hittills bara jobbat för- och eftermiddagspass, men inom kort kommer han också få regelbundna nattpass. Den sjunde januari gick trafikledningen i Malmö nämligen över till ett nytt schemaupplägg, som innebär att alla jobbar natt regelbundet.

Tidigare har det funnits en speciell lista med personal som enbart jobbat natt.

– Problemet med det var att en person alltid jobbade ensam mellan 23 och 04. Det blev tungt och är dessutom en säkerhetsfråga. Vad händer om personen blir sjuk?

Mikael Sandborg och hans fackliga föregångare drev frågan och när det nya schemat skulle tas fram föreslog arbetsgivaren ett annat upplägg, med roterande nattpass och dubbelbemanning på nätterna.

– Vi är nöjda med resultatet. Rent krasst

»Problemet var att en ­person alltid ­jobbade ensam mellan 23 och 04.

Det blev tungt och är dessutom en ­säkerhetsfråga.«

Trafikledaren Mikael Sandborg trivs med att jobba skift, men är medveten om riskerna.

Från trafikledningskontoret i Malmö styr tågföretaget Transdev trafiken i stora delar av södra Sverige.

NR 1/20 19 ES SENS 29

T E M A Jobba skift

innebär det ju mer bemanning, säger Mikael Sandborg.

I det gamla schemat var det alltid en person på eftermiddagsskiftet som fick stanna kvar en extra timme, till klockan 23.

Dessutom var någon på förmiddagsskiftet alltid tvungen att komma in redan klockan 04. Skälet var att personen som hade nattskift inte skulle behöva jobba mer än fem timmar i sträck utan rast. Det slipper trafikledarna med det nya schemat.

EN ANNAN konsekvens av schemaändringen

är att fler personer än tidigare jobbar natt.

Därför vill Mikael Sandborg driva att alla ska få regelbundna hälsokontroller.

– De som arbetade natt tidigare var sådana som själva valt det. Nu har vi fler som behöver jobba natt oavsett preferens. Vi behöver vara uppmärksamma på hur slitna folk blir och om sjukskrivningarna ökar.

Trafikledarna jobbar max tre nätter i rad och har sedan alltid minst två lediga dagar i rad. Schemat innebär inga skarpa vändningar; har någon gått nattskift blir nästa skift ett eftermiddagsskift.

Personligen tycker Mikael Sandborg att det fungerar bra med skiftarbete. Den stora nackdelen är att jobba varannan helg, tycker han. Att byta rytm kan också vara slitsamt.

– Men variationen är också charmen. Jag gillar det, att växla upp och växla ner. Ibland får jag sova ut, men har inte så mycket fritid.

Ibland får jag gå upp tidigt, men har hela eftermiddagen ledig.

Mikael Sandborgs telefon ringer ungefär var femte minut, och nu ringer det igen. Den här gången är det från Danmark.

– Micke här på trafikledningen. Jaha, vilket tåg? Den ska koppla av M2:an i Köpenhamn?

30 ES SENS NR 1/20 19

”Variationen är charmen med att jobba skift, säger Mikael Sandborg.”

ÖRESUNDSTÅG körs av Transdev på den svenska sidan och DSB på den danska sidan.

För trafiken över Öresundsbron har bolagen delat på uppdraget, vilket kräver en hel del kommunikation mellan länderna. Nu vill trafikledningen i Danmark ge information om ett tåg som ankommer Köpenhamn, eftersom tåget har svensk personal.

Klockan passerar 14 och det är dags för skiftavlösning. Mikael Sandborg uppdaterar kollegan som ska ta över om vad som hänt under dagen och packar ihop sina saker.

– Jag tänker mig att det finns nattmänniskor och morgonmänniskor, och jag tror man mår bäst av att följa sin naturliga dygnsrytm. Det tror jag kommer vara den stora grejen för oss framöver, att se hur det nya schemat ger utslag. ●

Långledigt på luftambulansen

En veckas jobb och två veckors ledigt.

Så ser ­schemat ut för flygteknikerna på Svensk ­luftambulans. I gengäld har de ett antal extra flexdagar då de förväntas hoppa in och jobba.

S

TEXT: EMMELI NILSSON FOTO: PETER SUNDFORS

edan 2016 har de sex flygteknikerna vid Svensk luftambulans ett schema där sju dagars arbete varvas med 14 dagars ledighet. Ett strålande upplägg, enligt Peter Sundfors som är kontaktombud för Svensk Flygteknikerförening på Svensk Luftambulans.

– För oss passar det här jättebra, det är ett riktigt bra system. Det är skönt med en längre ledighet.

PETER SUNDFORS och hans kollegor vill inte

gå tillbaka till det tidigare schemat med sju dagars jobb och sju dagars ledighet. För att få behålla det nuvarande systemet har de kommit överens med arbetsgivaren om 14 så kallade flexdagar. De är till för att användas när kollegor har semester eller när någon av helikoptrarna behöver genomgå större service.

– På flexdagarna jobbar vi i stort sett gratis.

Vilka dagar det blir bestäms alltid i samråd med vår chef.

De flesta arbetar dagtid, men om ambulans­ helikoptern flyger mycket under dagen kan servicen behöva läggas kvällstid. Utgångspunkten är att flygteknikerna jobbar åtta timmar per

Flygteknikern Peter Sundfors trivs med sitt schema.

dag under sin arbetsvecka, men de kan jobba upp till 87,5 timmar per vecka utan att det utgår någon övertidsersättning.

– Så det bjuder vi också på. En del sjudag­ arsperioder kan vara oerhört krävande när man måste jobba extra och ändå vara skärpt.

Vi får absolut inte göra misstag, säger Peter Sundfors. ● NR 1/20 19 ES SENS 31

L I S T A N

6 poddar som hjälper karriären Vill du utvecklas på jobbet? Börja med att lyssna på en podd.

Jobbfika Är stress alltid negativt, hur ökar man arbetsglädjen och på vilket sätt påverkas vi människor av möjligheten att kunna jobba när och var vi vill? Podden Jobbfika produceras av arbetsmiljöorganisationen Prevent och lyfter både stora och små frågor som rör livet på jobbet– allt över en slät kopp kaffe.

Health for wealth Hur kommer det sig att alla tycks prata om hälsa i arbetslivet, men så få verkar lyckas? Det var utifrån den frågeställningen som hälsostrategen Ann-Sofie Forsmark och kommunikationskonsulten Boel Stier bestämde sig för att starta Health for wealth. I programmet lyfts de senaste rönen kring hälsa på jobbet – som hur vi kan känna av tecken på stress och vad vi kan göra i vardagen för att få bättre sömn.

På jobbet Tycker du att ledarskap ska vara roligt och utvecklande snarare än svårt och krångligt? I så fall är det här podcasten för dig. ­Programledarna Kristina Vallin och Johan Segergren har båda en lång bakgrund inom ledarskap och delar här med sig av handfasta tips och verktyg att ta med sig i det dagliga

arbetet som chef. Dessutom diskuteras en bredd av ämnen som rör vardagen på en arbetsplats – från härskartekniker och ålderism till värdet av att ibland våga ta en chans.

Prestationspodden Hur förklarar man för sina barn att man är stressad, kan man träna på att få feedback, och hur kommer man tillbaka efter att ha varit utmattad? Det är några exempel på ämnen som diskuteras i den här podcasten.

Programledarna Caroline Norbelie och Per Lundevall vill bidra till en sundare tillvaro genom att lyfta frågor som rör utmattning, prestationsångest och stress.

Framgångspodden Vare sig du trivs med ditt jobb eller har ambitioner om att ta nya steg i karriären är det här en inspirerande podcast. I studion möter programledaren Alexander Pärleros framgångsrika personer som får berätta om sin karriärresa.

Arbetsgivarpodden Hur kan vi kan skapa en arbetsmiljö fri från sexuella trakasserier, på vilket sätt påverkar den artificiella intelligensen arbetslivet och hur kan tillit användas för att skapa innovation och maximera gruppers ­prestation? Det är några av de ämnen som tas upp i Arbetsgivarverkets podd ­Arbetsgivarpodden.

T E X T: M A L I N L E T S E R

32 ES SENS NR 1/20 19

K R Ö N I K A

Gör klimatkampen till en del av livspusslet

J

ag är så trött. Veckorna strax efter den mörkaste tiden, finns det så lite kraft kvar till att orka något annat än de åtaganden som gör att livet någorlunda fungerar: gå till jobbet, ge barnet mat och omsorg, ge sig själv mat och i bästa fall lite omsorg. När jag är som tröttast såhär på senvintern tänker jag att det inte är konstigt att inte fler agerar mot klimatförändringarna. För hur ska vi orka bära vikten av en enorm kris när vi med nöd och näppe får ihop det där som i vardagsspråk brukar kallas för livspusslet? För visst är det så att vi måste ta på syrgasmasken på oss själva först, innan vi gör något annat. Visst måste vi rå om oss själva först och främst. Det är vad jag brukar säga till mina patienter som diagnosticeras med utmattningssyndrom.

Frida Hylander, Legitimerad psykolog

»För visst är det så att vi måste ta på syrgasmasken på oss själva först, innan vi gör något annat«

OCH SEN INSER jag att det ju är precis det vi

gör genom att agera mot klimathotet; sätter på syrgasmasken på oss själva, gör det vi kan för att klara en eventuell krasch, för att vi ska fortsätta få luft.

Det är historiens största villfarelse att vi skulle vara herrar över den jord som ger oss liv.

Att vi ens för några minuter skulle klara oss utan det syre som med varje andetag pumpas runt i våra kroppar, gör dem levande, ger dem kraft att gå upp varje morgon, gå till våra jobb, göra våra uppgifter, sköta allt det där som ingår i livspusslet.

Och nu är den i nöd, den planet som är den absoluta förutsättningen för vår syresättning, vår matförsörjning, våra möjligheter till skydd och trygghet.

Den planet som vi står i direkt kontakt med genom varje andetag.

NÄR NÅGON är i nöd så hjälper man till. Man gör det man kan, även när det är ovisst om det kommer att gå vägen, även om man inte vet om ens insatser är tillräckliga. För så är det ju i detta liv. Det finns mängder av saker vi gör i livet där utkomsten är oviss. Saker vi gör trots att vi egentligen inte orkar och inte alltid vill. Vi kämpar på i skolan, vi söker jobb, vi försöker skaffa barn – allt utan att säkert veta om det kommer att gå vägen.

Men vi gör det för att det känns rätt i magen, för att vi ska kunna se oss själva i ­ögonen och säga att vi gjorde vårt yttersta.

Att vi visste om läget och att vi agerade.

När mitt barn frågar mig vad jag visste, vad jag gjorde, så vill jag kunna svara att det där till slut blev en del av livspusslet, att vara med och sätta på syrgasen på planeten. ● NR 1/20 19 ES SENS 33

E X P E R T E R N A

Skriv din fråga till a4.se essens@

Svar på tal om arbetslivet Undrar du vad som gäller? SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, ­rättigheter och anställningsvillkor.

Enkelt med autogiro

Missa inte försäkringen

Hur betalar jag min medlemsavgift till SRAT? SVAR: Du kan välja mellan autogiro och ­kvartalsfaktura. Vi rekommenderar dock autogiro, då du debiteras medlemsavgiften per månad i efterskott.

Du tecknar autogiro genom att logga in på din internetbank och välja antingen din förening eller SRAT som betalnings­ mottagare.

Våra föreningar har olika autogirokonton. Därför ber vi dig att gå in på vår webbplats och läsa hur du går tillväga.

Länken är srat.se/betalsatt. Har du frågor skickar du ett meddelande till kansli@srat.se.

Jag är yrkesverksam och vill byta fackförbund till SRAT. Vad händer med mina gruppförsäkringar?

SVAR: Om du träder ur ditt nuvarande förbund upphör de försäkringar som du har tecknat via deras avtal.

SRAT har avtal med Folksam. När du blir medlem hos oss omfattas du automatiskt av livförsäkring, sjukkapitalförsäkring, diagnosförsäkring och olycksfallsförsäkring vilka är gratis de första tre månaderna.

Du kan teckna till övriga försäkringar som du vill ha – exempelvis medförsäkrad, barn, sakförsäkringar, hemförsäkring med mera. Alla tillägg gör du direkt hos Folksam.

Jessica Carlberg medlemsservice

»Hur betalar jag min medlemsavgift till SRAT?«

Susanne Rönngren medlemsservice 34 ES SENS NR 1/20 19

Hur ska jag tänka för att maxa lönen?

Susanne Rönngren

Jessica Carlberg

Sverker Jutvik

Jag har några års a ­ rbetslivserfarenhet och känner nu att jag gärna skulle vilja byta arbetsgivare. Jag har fått ett ­erbjudande om anställning hos en ny arbetsgivare och undrar hur jag kan tänka kring min nya lön. Hur tycker du jag ska argumentera gentemot arbetsgivaren för att få högsta möjliga lön?

SVAR: När du blir erbjuden en ny tjänst hos en arbetsgivare är det viktigt att begrunda vilken lön du vill ha och vilken du eftersträvar.

Lönen baseras på tre olika delar; tjänstens innehåll, marknadsläget och dina personliga erfarenheter och kompetens. Dessa tre grundpelare är bra att utgå från och kan fungera som din struktur när du kommer fram till vilken lön du ska begära.

Tjänsters innehåll kan variera stort mellan olika – men också inom – arbetsplatser.

Viktiga aspekter av tjänstens innehåll är vilken komplexitet tjänsten har men också vilket ansvar du skulle ges på din nya arbetsplats.

Arbetsmarknaden är just en marknad där utbud och efterfrågan har stor inverkan på din lön. Många av SRAT:s professioner har nu en situation där efterfrågan överstiger utbudet. Det kan därför vara gynnsamt att byta arbetsgivare då du har chans till en ­förnyad löneförhandling och högre lön.

På SRAT:s webbplats kan du hitta statistik över just ditt yrke som du kan sortera på variabler som ålder, län, sektor med mera.

Statistiken är tillbakablickande men kan ge en uppfattning om ditt kollektivs löneläge.

I många arbets­annonser står också kontakt­information till en lokalfacklig företrädare, varför inte fråga hen om det exempelvis är svårt att rekrytera till arbetsplatsen och andra funderingar du kan ha? Du kan då få reda på de lokala f­ örutsättningarna för anställningen och din lön.

Det viktigaste i ett sådant här samtal är f­ örstås du själv. Vad kan du erbjuda arbetsgivaren utifrån det som står angivet i ­annonsen? Vilka erfarenheter har du och hur kan din kompetens bidra till verksamheten?

Det är viktiga punkter du bör framhålla i diskussionen kring din framtida lön. Här kan du också fundera kring olika värden som är betydelsefulla för dig. Därtill är det viktigt att veta om tjänsten omfattas av ett kollektivavtal då det bland annat rymmer flera f­ örsäkringar och ersättningar för dig. Utifrån de här aspekterna av lönens sammansättning kan du förhoppningsvis få en bättre lön tillsammans med villkor som passar just dig.

Lycka till!

Sverker Jutvik Förhandlare NR 1/20 19 ES SENS 35

S R A T

ditt fackförbund

Ett viktigt val!

HÄLFTEN AV de beslut som fattas i kommuner och landsting påverkas av EU. Och av de lagförslag som riksdagen klubbar ­igenom har de flesta först beslutats i Bryssel, för att sedan ­införlivas i medlemsländernas lagstiftning.

Därför påverkas vi alla, privat och i arbetslivet, av beslut som fattas av 751 folkvalda ledamöter i EU-parlamentet. Om detta råder, trots informations- och utbildningsinsatser, fortfarande stor kunskapsbrist. Hur ska man annars förstå att intresset för val av EU-parlamentariker är så lågt?

Jag hör förklaringar som att EU känns långt borta och att f­ rågorna är svåra. Så fel! Lissabon­fördraget garanterar att alla beslut fattas nära medborgarna i ­respektive land.

Subsidiaritetsprincipen, närhets­ principen, är en garanti för närhet och mot överstatlighet. Sveriges riksdag övervakar noga att den följs.

I vår väljer vi 20 svenska EU-parlamentariker. Organisationen, där ­besluten bereds i fackutskott, ger dem goda ­möjligheter att komma till tals och påverka.

Från akademikerorganisationerna vakar vi särskilt över arbetsmarknads- och kompetensfrågor. Det är en h ­ ögprioriterad fråga att bevara partsautonomin på arbetsmarknaden. Här har vi stor nytta av den ­kompetens som LO:s, TCO:s och Saco:s gemensamma Brysselkontor bidrar med.

Boka in 26 maj i kalendern! Det är viktigt, inte minst för att valet ger en möjlighet att värna ­demokratiska värden, här hemma och i övriga Europa.

»­Valet ger en ­möjlighet att ­värna ­demokratiska värden, här ­hemma och i ­övriga Europa.«

Anitha Wijkström Förbundsordförande SRAT

Just nu... ... gläds jag över det nyinstiftade priset ”Årets brobyggare i hälso- och sjukvården”.

36 ES SENS NR 1/20 19

Har du frågor ?

Gå in på srat .se och hör av di g så hjälper vi till!

Studenters ­insikter – framtidens utsikter var temat för Saco Studentråds kongress.

FÖRSÄKRING

Nyhet i SRAT:s ­inkomstförsäkring

KONGRESS

FOTO: G E T T Y IMAG ES

Studenters insikter ger framtidens utsikter I DECEMBER anordnades Saco Studentråds kongress 2018. Här samlades ett 30-tal studenter som ombud från sina Sacoförbund för att ta ställning till och rösta om hur påverkansarbetet beträffande utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken ska fortskrida.

Efter många diskussioner och ett par motioner som krävde votering kunde beslut fattas. Saco Studentråds styrelse ska verka för att lärosäten ser antagning som en strategiskt viktig fråga och ­utarbetar fler antagningsvägar in i högre utbildning och att ­lärosäten förbereder studenter inför en föränderlig arbetsmarknad. Andra verksamhetsområden berör ­studenters hälsa, möjlighet till valbar praktik och tryggt pensionssystem för dagens unga.

Därutöver bjöd helgen på ­inspirerade föreläsningar av bland

Från och med den 1 februari 2019 kan du som tjänar mer än 80 000 kronor teckna en ny individuell försäkring: Tilläggsförsäkring lön.

Försäkringen täcker inkomster upp till 60 000 kronor över taket i SRATs inkomstförsäkring. Det innebär att du kan få som mest 160 000 kronor per månad i 150 dagar.

Försäkringen har i vanliga fall 18 månaders kvalifikationstid, men om försäkringen tecknas under perioden 1 februari – 30 april 2019 gäller den utan kvalifikationstid.

Läs mer på www.inkomst­ forsakring.com/srat. ● HÄLSO-/SJUKVÅRD

Samarbete prisas

annat kultur- och demokrati­ minister Alice Bah Kuhnke och ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson. Tillsammans med ”framtidens kvinnliga ledare 2018” Ishtar Touailat genomfördes en workshop som utgick från Business canvas modellen.

Temat för kongressen sammanfattar helgen väl: Studenters ­insikter – framtidens utsikter. ● AMANDA BACKLUND, HÄLSO­ AKADEMIKERNA , KONGRESSOMBUD

Årets brobyggare i hälso- och sjukvården är ett initiativ för att uppmärksamma vikten av gott samarbete till nytta för patienten. Priset ska uppmärksamma och belöna insatser som undanröjer onödiga hinder mellan yrkesgrupper och huvudmän och understryker vikten av teamarbete.

Bakom priset står Dagens Medicin, Arbetsterapeuterna­, Fysioterapeuterna, SRAT, Svensk Sjuksköterske­ förening, Sveriges Farmaceutförbund och Vårdförbundet. ●

FÖR SRAT

NR 1/20 19 ES SENS 37

S R A T

ditt fackförbund

YRKESFÖRENINGARNA

Fyra år med logopeder i SRAT För fyra år sedan blev Svenska Logopedförbundet, Slof en självständig professionsförening i SRAT. Nu hälsar de fler föreningar välkomna.

Hur gick övergången till SRAT? – Vi fick väldigt bra hjälp. Vi hade ett år på oss från beslut till ­verklighet. Vi tog vara på den tiden, men skulle ha dokumenterat mer än vi gjorde.

Vad är den största utmaningen för Slof?

– Resurser! Vi är en liten yrkeskår, och även om vi har trogna ­medlemmar och en ganska bra anslutningsgrad är vi inte jättemånga. Det innebär att vi har begränsade resurser och vi vill helst inte höja medlemsavgiften.

En stor andel av föreningens arbete sker på ideell basis. Det är en utmaning!

Ulrika Guldstrand ordförande i Slof

Vilken fråga har ni högst upp på er dagordning just nu?

– Att vi finns där våra patienter är, det saknas tyvärr logopeder på flera områden. Skolan – många barn har svårt med läsning, skrivning, språk och kommunikation.

Kommunal äldreomsorg/-vård –­ det finns massor av människor med stora kommunikativa behov och/ eller sväljsvårigheter. Den kommunala funktionsnedsättningssektorn

handskas med människor som nästan alltid har kommunikativa svårigheter som del i sin funktionsnedsättning.

Vad vill du hälsa till SRATs nya föreningar; Trafik och Järnväg - TJ och Svenska Barnmorske­ förbundet?

– Välkomna! Jag har hunnit träffa TJ:s representanter under ganska lång tid redan, kul att se hur lätt TJ smält in på kansliet.

Det finns stora likheter mellan Svenska Barnmorskeförbundet och Slof. Vi företräder en samlad profes­sion och vi har gjort lika överväganden om hur vi vill bli ­företrädda och företräda oss själva. Det är viktigt att innehållet i ­professionen, och de avtal och regler som styr, innebär att man kan utföra yrket på rätt sätt.

Jag är övertygad om att deras beslut att bli en del av SRAT är lika rätt som det var för oss. ● TEXT: MARIE NORELL

På gång i förbundet 20 MARS Var med och bilda chefsnätverk i Umeå. Ett nytt forum för att bolla olika frågor som rör chefs- och ledarrollen.

38 ES SENS NR 1/20 19

21 MARS Årsmöte i SRAT-A. Medlemmar i SRATs allmänna sektion kallas till årsmöte.

Läs hela kalendariet på srat.se 13 MAJ SRAT erbjuder UGL-utbildning riktad till våra förtroendevalda.

Bli effektivare som ledare, med­ arbetare och förtroendevald.

AN N O N S ER

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad. Oavsett vilket kan du som medlem i SRAT låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,93* procent.

Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,93 %. En kreditprövning görs alltid.

Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr.

Om den rörliga årsräntan är 4,93 %, blir den effektiva räntan 5,04 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift.

Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 113 035 kronor och din månadskostnad blir 1 884 kronor. Årsränta per 2019-02-01.

ESSENS_SRAT_SEB_1-19_163x109.indd 1

2019-01-28 09:28

Dina medlemsförmåner Du som är medlem i SRAT/medlemsföreningarna har en mängd medlemsförmåner,

förutom arbetsrättslig rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och yrkesbevakning.

Här nedan ser du ett axplock av förmåner som ingår i medlemsavgiften, resten hittar du på srat.se/formaner Försäkringar

● SRAT Hälsoskydd (sjukförsäkring) ● SRAT Inkomstförsäkring ● Liv- , olycksfallsförsäkring samt sjukkapital – ingår i

tre månader

● Loss of License – för flygtekniker ● Sjukkapital – för studenter

under studietiden

SRAT Karriär & lön

● CV-granskning, sök-jobb-tips ● Karriärcoachning ● Saco LöneSök

– Sveriges bästa lönestatistik!

Övrigt

● Medlemslån, bolån & banktjänster ● Juridisk rådgivning (privat), upprättande av

kostnadsfria avtal ● Medlemstidningen Essens ● Professionstidning, medlemsblad

Det lönar sig att vara medlem!

Förmånsannons-Essens-163x109 - förmaner i medlemsavgiften.indd 1

2019-01-21 13:46:45

Posttidning B SRAT/ESSENS Box 1419 SE-111 84 Stockholm

L

Dags för lönesamtal?

Eller ska du byta jobb?

I Saco Lönesök kan du som är medlem orientera dig om ditt löneläge. Du kan göra lönejämförelser för att se hur ingångslönerna eller löneutvecklingen ser ut, både för din utbildning, ditt yrke och/eller för andra yrkesgrupper.

Saco Lönesök kan bli ett viktigt instrument när du förhandlar din lön. Kom ihåg att statistiken endast anger vad andra har i lön, inte vad du bör begära. Kontakta oss om du behöver rådgivning .

t t a g si r a n ! ö l m t e e l d D e m vara

Du bidrar med ditt viktiga svar i vår löneenkät som är aktuell just nu.

srat.se/sacolonesok

srat.se | 08-442 44 60 | kansli@srat.se