Pohjola-Norden Aluelehti Pohjanmaa / Regiontidning Österbotten 2021-2022

Page 1


Pohjola-Norden Pohjanmaan aluelehti Österbottens regiontidning Päätoimittaja / Chefredaktör Susan Neffling puh. 044 733 5773 susan.neffling@pohjola-norden.fi

Från Korsholm ut i världen. s. 16.

Alueen lehtivastaava Gunbritt Tallbäck Pohjola-Norden ry Topeliuksenkatu 20 / Topeliusgatan 20 00250 Helsinki / Helsingfors puh. 09 – 4542 080 pn@pohjola-norden.fi www.pohjola-norden.fi Pohjola-Norden ry:n lehti Pohjola-Norden rf:s tidning Kansi ja kansikuva / Omslag och omslagsbild Sirpa Korhonen Ulkoasu ja taitto / Layout och ombrytning Elli Alasaari ellialasaari@gmail.com Paino / Tryckeri Grano Oy Vaasa 2021 Painos / Upplaga 2100 kpl

sisällys • innehåll

Miten löydät meidät? www.pohjola-norden.fi/ kohdasta Yhdistykset

Pääkirjoitus / Ledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Hur hittar du oss? www.pohjola-norden.fi/ under Föreningar

Pohjanmaan alue / Österbottens region Nordiskt samarbete via vänorter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Den nordiska marknaden är full av möjligheter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Lapuan Pohjola-Norden yhdistys. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Nordenföreningen i Vasa – Vår regions nordiska roll. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Vänortsparken i Vasa. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Aurora Botnia är världens miljövänligaste passagerarfärja. . . . . . . . . . . . . . . . 12 Ideoita, kollegoja ja kontakteja naapurista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Nordiska konstskolan i Karleby får en ny chans. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 En långdistanspendlare från Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Från Korsholm ut i världen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Gunbritt Tallbäck och Jane Trygg-Kaipiainen ”frågar och svarar”. . . . . . . . . . . 18 Vänortsverksamheten idag och i morgon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Ungdomar till skola och jobb i Norden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Pohjola-Norden i Kristinestad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Kontaktuppgifter / Yhteystiedot. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Pohjola-Norden ry Läskistä ayskäriin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Pohjola mielessä? Info Pohjola opastaa sinua matkalla! . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Nordjobb – Sommarjobb och nordiska äventyr. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Kom med och fira Åland 100. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Pohjoismaiden yhteistyön virallisia tekijöitä / Officiella nordiska aktörer. . . . 30


pääkirjoitus • ledare

Pohjola nousee koronasta

Norden repar sig från coronan

Koronapandemian iskettyä täydellä voimalla Pohjoismaihin keväällä 2020 ajateltiin toiveikkaasti, että kurimus hellittäisi otteestaan kesän aikana, ja syksyllä 2020 voitaisiin palata normaaliin elämään ja pohjoismaiseen kanssakäymiseen. Näin ei kuitenkaan ole käynyt, vaan nyt kesän 2021 kynnyksellä olemme yhä pandemian kourissa. Pitkä poikkeusaika on heittänyt pitkän varjon yllemme. Pohjola on jo pitkään ollut kotimarkkina-alue, meillä on passivapaus ja yhteiset työmarkkinat. Sosiaali- ja lainsäädäntöyhteistyö on laajaa ja yhä useampi yritys on aidosti pohjoismainen. Viime vuosina pohjoismainen yhteistyö on varsinkin maanpuolustuksen saralla ottanut uusia askelia. Vaikka pohjoismaisen kanssakäymisen rajoituksille ei vielä voida antaa päätöspäivämäärää, tunnelin päässä näkyy jo valoa. Pandemian hiipuessa ovat vakaat pohjoismaiset yhteiskunnat hyvissä lähtöasemissa. Väestö on korkeasti koulutettua ja kielitaitoista. Poliittiset instituutiot ja hallinto ovat vakaita ja demokratia syvään juurtunutta. Tiedonvälitys on avointa ja luotettavaa. Koronakriisi on aiheuttanut laajaa työttömyyttä kaikissa Pohjoismaissa, mutta yksi pohjoismaisen hyvinvoinnin kulmakivi on korkea työllisyysaste, mikä on mahdollistanut kattavien hyvinvointipalvelujen ja pääasiassa maksuttoman koulutuksen ylläpidon sekä tärkeä julkiset panostukset tutkimukseen. Työllisyysasteessa Suomi on kuitenkin peränpitäjä Pohjolassa. Ripeä työllisyyden kohentaminen onkin keskeistä yhteiskuntien toipumisessa koronasta. Yhtä lailla toipumiselle on tärkeää avointen pohjoismaisten työmarkkinoiden uudelleen avautuminen, jotta työvoiman saatavuudesta ei muodostu jarrua myönteiselle kehitykselle. Koronakriisin hoidossa Ruotsista ei tällä erää ole mallimaaksi, mutta tietyissä asioissa meillä on opittavaa muilta Pohjoismailta. Tarvitsemme lisää pohjoismaalaisuutta, emme vähemmän. •

När coronapandemin slog med full kraft mot Norden våren 2020 tänkte man hoppfullt att gisslet skulle lätta under sommaren, och att vi hösten 2020 kunde återgå till normalt liv och nordiskt umgänge. Så skedde inte. Inför sommaren 2021 lever vi fortsättningsvis i pandemins grepp och det långa undantagstillståndet har kastat en lång skugga över oss. Norden har sedan länge varit en hemmamarknad, vi har passfrihet och en gemensam arbetsmarknad. Samarbete inom sociala sektorn och lagstiftningen är omfattande och allt fler företag är genuint nordiska. Under de senaste åren har det nordiska samarbetet speciellt inom försvaret vunnit ny terräng. Även om det inte är möjligt att ge ett slutdatum för de begränsningar som drabbat nordisk samverkan, kan man skönja ljus i tunneln. I det skedet när pandemin sakta släpper sitt grepp har de stabila nordiska samhällena i ett gott utgångsläge. Befolkningen är välutbildad och språkkunnig. De politiska institutionerna och förvaltningen är stabila och demokratin är djupt rotad i samhället. Informationsflödet är öppet och pålitligt. Coronakrisen har lett till omfattande arbetslöshet i alla nordiska länder. En av hörnstenarna i den nordiska välfärden är den höga sysselsättningsgraden, vilken har möjliggjort omfattande välfärdstjänster, i huvudsak avgiftsfri utbildning och viktiga offentliga satsningar på forskning. Men när det gäller sysselsättningsgraden kommer Finland endast på jumboplats i Norden. En snabb förbättring av sysselsättningsläget är ett centralt element i samhällens återhämtning från coronan. Likaledes är det viktigt för återhämtningen, att den öppna nordiska arbetsmarknaden åter öppnas, så att tillgången till arbetskraft inte blir en bromskloss för positiv utveckling. När det gäller coronakrisen kan inte Sverige denna gång fungera som modell, men vissa andra saker kan vi lära oss av de andra nordiska länderna. Vi behöver mera Norden, inte mindre. •

Juhana Vartiainen

Juhana Vartiainen

Puheenjohtaja Pohjola-Norden

Ordförande Pohjola-Norden Pohjola-Norden Ry

3


Nordenföreningen i Närpes

Nordiskt samarbete via vänorter Text: Stefan Mannsén

Närpes har vänorter på Island och i

Danmark, Norge, Sverige. Närpes kom med i vänortssamarbetet 1947, efter det senaste kriget. Kontakterna inom vänortskedjan har upprätthållits via stämmor som ordnats vart tredje år i någon av vänorterna. I stämmorna har sammanlagt hundratalet gäster varit inbjudna till den ort som varit värd för respektive stämma. För ungdomar i åldern 15–17 år ordnas elevutbyten vart annat år. Fyra ungdomar från varje ort ges då möjlighet att besöka en av vänorterna under tio dagar. Vänortskedjan har också försökt intressera representanter för olika yrkesgrupper att besöka varandra och utbyta erfarenheter och idéer. Under många år var kontakterna mellan skoldirektörerna i vänortskedjan täta. Likaså har personal inom vårdsektorn och Röda Korset haft en del utbyten. För tillfället är målsättningen att skapa kontakter och utöka samarbetet mellan företag i de olika vänorterna. Representanter för nordenföreningarnas styrelser träffas vart annat år för diskussioner och planering av kommande verksamhet. Alla våra vänorter är väldigt naturskönt belägna, alla vid vatten, men i helt olika miljöer. I alla vänorterna finns numera en ”Nordens plats”, som berättar om vilka orter som ingår i vänortskedjan. I Närpes har vi en ”vänortsvägvisare”, utförd i granit från Böle, ett lokalt stenbrott, där det tidigare tillverkades grundstenar till hus runt om i bygden.

Akranes

Akranes är den största staden på västra Island, belägen på ett smalt näs knappt femtio km från huvudstaden Reykjavik, omgiven av vatten på tre sidor och med Akrafjall i öster. Akranes har för närvarande ca. 7500 invånare, och är i snabb tillväxt. I slutet av 1990-talet byggdes en nästan sex km lång tunnel under Hvalfjorden som förkortade restiden till huvudstaden med över hälften.

4

Pohjanmaan alue | Österbottens region

Det gjorde att många som har arbete i huvudstadsregionen har flyttat ut till Akranes och pendlar till sina arbetsplatser. För de närmaste åren planerar staden att bygga tusen nya bostäder. I Akranes finns ett mycket välutrustat sjukhus – reservsjukhus ifall huvudstadsregionen skulle drabbas av t.ex. jordbävningar. Fisket är fortfarande viktigt i Akranes, men både fiskfabriken och landets enda cementfabrik som fanns här är numera nedlagda. I stället har två olika metallfabriker, en ferrosilikatfabrik och en aluminiumfabrik etablerat sig en bit utanför staden. Kulturlivet i Akranes är livligt, i fyren längst ut på udden, Vitin, erbjuds många musikframföranden under sommarmånaderna. För idrottsintresserade erbjuds många alternativ. Simhallen har både inom- och utomhusbassänger och fotbollslaget IA-Akranes hör till topplagen på Island. Här finns en bowlinghall och staden har byggt en alldeles ny golfbana. I staden finns flera konstnärer som producerar konst utgående från material som finns i den isländska naturen. Eftersom avståndet till de övriga nordiska vänorterna är stort är det inte så många som spontant besöker Akranes, men de som kommer sig dit möts med stor gästvänlighet av Nordenföreningens medlemmar i Akranes, och får med sig unika upplevelser från en unik natur. Nordenföreningen i Akranes har en egen FB-sida: https:// www.facebook.com/groups/168233740 5368819/?fref=ts

Bamble

Bamble är en kommun i Vestfold og Telemark fylke knappt 200 km söder om Oslo, på sydvästra sidan av Langesundsfjorden-Frierfjorden. Bamble bildades genom en kommunsammanslagning av Bamble, Langesund och Stathelle 1964. Från början var det Langesund som var vänort till Närpes.

Kommunen har idag drygt 14000 invånare. Bamble har över 70 km kustlinje, men mycket vacker natur och kuperad terräng. Kommunens centrum i Langesund präglas av trähusbebyggelse. En stor petrokemisk industri finns i Rafnes, där tillverkas bland annat plastråvaror. Jord- och skogsbruket har också stor betydelse för kommunens näringsliv. För turisten ges många möjligheter till naturupplevelser både på vatten och land. Här finns t.ex. Rognstranda Geopark, Langesundstangen med rester av ett tyskt fort i Trolldalen, Langesunds vattenpark... I Bamble har man varit mycket intresserade av att bekanta sig med vårt finländska skolsystem. Grupper av lärare och skolledare har vid flera tillfällen besökt Närpes. I samband med en läroplansreform för andra stadiets yrkesutbildning tog man många idéer från Finland. Nordenföreningen i Bamble har haft ett gott samarbete med kommunens beslutsfattare, representanter för kommunen sitter som medlemmar i föreningens styrelse. Detta har varit till nytta när föreningen varit värd för stora evenemang såsom vänortsstämmor och elevutbyten. Nordenföreningen i Bamble har en egen FB-sida: https://www.facebook. com/Foreningen-Norden-avd-Bam ble-157356997931691/

Västervik

Västervik ligger vid Gamlebyvikens mynning i Småland. Kommunen har drygt 36000 invånare och är huvudort i Kalmar län. Landstinget och kommunen är de största arbetsgivarna. Till de större industriföretagen hör Gunnebo och Ankarsrum industrier. SlipNaxos tillverkar slipskivor till Fiskars-saxarna. Tidigare hade Elextrolux en stor fabrik i Västervik. Från Västervik går passagerartrafik till Visby på Gotland.


Köttsoppa från Akranes, Island

Isländsk köttsoppa på lamm för 4-6 personer. Det här är den klassiska köttsoppan som alla islänningar känner till, och många förknippar med kalla vinterkvällar – då den passar utmärkt i kylan. Ingredienser: - 600 g lammbog, tärnad - 1 liter vatten - 1/2 hackad lök - 150 g morötter, i små bitar - 30 g ris - 1 matsked isländska örter - 5 stora potatisar, skalade och skurna i bitar - 1 liten kålrot, i små bitar - salt och peppar Tillredning: Rensa köttet från det mesta av fettet (lämna lite kvar för smakens skull). Täck köttet med vatten i en gryta. Koka upp och låt småkoka 45 min. Tillsätt lök, morötter, potatis, kålrot samt ris. Koka tills rotsakerna är mjuka. Smaka av med salt och peppar.

Vy över Akranes, från fyren Hvitin, med Akrafjall i bakgrunden mot öster.

Våfflor från Bamble, Norge

Norsk oppskrift på vafler (Da må man ha eget vaffeljern). Ingredienser (4 porsjoner): - 8 egg - 4dl sukker - 8dl melk (skummet)(fettfri) - 6dl lettmelk - 4dl vann - 1400g hvetemel - 4ts bakepulver - 2ts natron (matsoda) - 4ts vaniljesukker - 2ts gardemomme - 500 gr smeltet smør Visp sammen ingrediensene. La røren stå en stund. Stek i vaffeljern. Server med fløte og syltetøy.

Skolekorps uppträder utanför rådhuset i Bamble.

Pohjanmaan alue | Österbottens region

5


Raggmunk från Västervik, Sverige Västervik, stadshuset invid torget.

Vispa ihop 1 dl vetemjöl 1 dl mjölk 1 tsk salt När smeten är klimpfri tillsättes 1,5 dl mjölk 1 ägg 4 stora potatisar skalas, rivs och blandas i smeten

Forma små plättar och stek, gärna i en plättpanna. Servera med lingonsylt och stekt fläsk.

Västervik har satsat mycket på att utveckla näringslivet de senaste åren. Man har också lyckats få en hel del vuxenutbildningar utlokaliserade till kommunen. Dessa administreras av Campus Västervik. I Västervik finns en av Sveriges största semesteranläggningar, Lysingsbadet. I Stegeholms slottsruin ordnas varje år en visfestival. Celebriteter som Ellen Key och Björn Ulvaeus kommer från Västervik. Kommunens centrum ligger naturskönt vid vatten och centrum präglas av många vackra träbyggnader. Nordenföreningen i Västervik har de senaste åren försökt bygga upp ungdomsverksamheten genom att grunda en skild ungdomsavdelning i föreningen. Det var meningen att vänortskedjans stämma och elevutbyte skulle ha hållits i Västervik 2020, men av förekommen anledning kunde ingendera hållas som planerat. Information om Nordenföreningen i Västervik fås via: https://www.face book.com/groups/560836224785487

6

Pohjanmaan alue | Österbottens region

Tønder

Tønder kommun finns på Sønderjylland, precis på gränsen till Tyskland. Efter flera omfattande kommunsammanslagningar, den senaste 2011 då sex andra kommuner slogs ihop med Tønder har kommunen nu drygt 37000 invånare. I gamla Tønder stad fanns en tysk minoritet. I samband med kommunsammanslagningen garanterades denna minoritet fortsatt inflytande inom den kommunala förvaltningen. Staden Tønder hörde i slutet av 1800- talet och början av 1900-talet till Preussen. Kommunerna på södra Jylland har i flera årtionden haft ett minskande befolkningsunderlag. Den viktigaste orsaken är att många statliga inrättningar flyttats bort från Tønder, bl.a. skolor och en stor militärförläggning. Ecko, som tidigare hade sin skotillverkning i Tønder har nu flyttat själva produktionen till annan ort. Förutom kommunen och jordbruket skapar bland andra ett datacenter och en biogasanläggning många arbetsplatser. I området odlas till exempel mycket majs för biogasproduktion. I gamla stadskärnan i Tønder har man bevarat mycket av den gamla trä-

husbebyggelsen, speciella är de många olika trähusdörrarna till bostadshusen. I Løgumkloster ges det möjlighet att utbilda sig till ”klockenist” – en utbildning för kyrkomusiker i klockspel, den enda utbildningen i sitt slag i Norden och en av fyra i hela världen. Speciellt för Tønder är också en knypplingsfestival som ordnas varje år på sensommaren och brukar locka tusentals besökare. I öster, mot Nordsjön finns en för nordiska förhållanden unik natur, Vadehavet. I alla tider har befolkningen på södra Jylland fört en kamp mot havet och genom invallningar försökt omvandla marsklandet till betes- och odlingsmarker. Vadehavets nationalpark har ett rikt fågelliv, vallar och pumpar skyddar landområdet innanför mot översvämningar. Videån rinner genom landskapet. Utanför Tønder finns ön Römö med en av Europas längsta sandstränder. Kommunsammanslagningarna i södra Jylland har gjort att kommunernas intresse för det nordiska samarbetet har minskat radikalt. Också i Tønder har kommunens ledande tjänstemän prioriterat andra frågor än vänortssamarbetet. En viktig orsak till detta är att sammanslagningen av så många kommuner gav kommunen många nya vänorter, och man har tyckt att det varit för betungande att upprätthålla kontakterna till alla. För tillfället är det Nordenföreningen i den gamla primärkommunen Skærbæck som är mest aktiv. Nordenvännerna i storkommunen Tønder är dock försiktigt förhoppningsfulla till att nya beslutsfattare i kommunen skall visa nytt intresse att återuppta vänortskontakterna också på kommunal nivå. •


Tønder, Vadehavet med Nordsjön mot horisonten.

Stekt fläsk med persiljesås och potatis (Danmarks nationalrätt), fyra portioner 16 skivor lättsaltat fläsk stekes knaprigt i en stor stekpanna några skivor i taget. Sänk sedan värmen och håll fläsket varmt. Alternativt kan du steka fläsket i 225° ugn i 20 minuter. Persiljesås 25g smör smältes i en kastrull. Tillsätt 2,5msk maizenamjöl och rör ut. Späd med 3dl mjölk och 1-2dl potatisvatten, lite i taget medan du kokar upp persiljesåsen. Vispa under tiden och rör ut eventuella klumpar. Sänk värmen och låt koka i 5 minuter. Rör om då och då så att såsen inte bränns. Skölj, plocka och finhacka 3dl persilja. Tillsätt persiljan i såsen och smaka av med salt och peppar. Servera det stekta fläsket med persiljesås och kokt potatis.

Programblad från vänortsstämma i Tønder.

Den nordiska marknaden är full av möjligheter Vi lever i en tid då det finns en uppsjö

Stefan Malm, VD Närpesregionens Utvecklingsbolag

av produktalternativ på marknaden för kunderna. Många företag tillverkar idag snarlika produkter till samma pris och konkurrensen är hård. För att utvecklas behöver man vidga sin marknad och den nordiska marknaden kan vara intressant. Varje affär startar dock alltid via en kontakt och det är redan i detta skede som det avgörs ifall det blir affär eller inte. Affärer bygger i allmänhet på förtroende och tillit. Som kund vill man känna sig trygg med sitt beslut och inköp. Alla försäljare vet dessutom att det är mycket svårare att hitta en ny potentiell kund jämfört med en återkommande kund som man redan skapat en relation med. Om man även håller på med produktutveckling så måste man också förstå varandra på minst två plan, det språkliga samt det tekniska. Den nordiska marknaden är full av möjligheter och denna gemensamma marknad borde vi alla utnyttja bättre. Vi har en otrolig fördel då vi har ett gemensamt språk i svenskan och vi känner till varandras kulturer samt seder och bruk. Detta är oftast den första

delen i att bygga ett långsiktigt affärsförhållande, att förstå hur kunden tycker och tänker. Dessutom är avståndet mellan länderna mycket kort och transportkostnaderna är oftast förmånliga. Förutom det gemensamma språket och förståelsen för kulturen så måste man också känna till sitt kundsegments behov. Oftast gäller det att hitta en lösning på ett problem eller tillverka en produkt, som uppfyller kundernas förväntningar, för att slutligen lyckas. Det finns i nuläget ett stort antal aktörer som kan hjälpa företagen med dessa utmaningar, och framförallt de lokala utvecklingsbolagen kan bistå med kunskap samt lokala kontakter. Som företagare gäller det med andra ord att våga testa den nordiska marknaden om man har en produkt som tilltalar kunderna! Första kontakten är den som skall leda vidare, och det känns alltid tryggt för kunden då försäljaren förstår kundens behov och man har ett gemensamt språk. •

VD, Stefan Malm Närpesregionens Utvecklingsbolag - Dynamo Närpes

Pohjanmaan alue | Österbottens region

7


Lapuan PohjolaNorden -yhdistys Teksti: Maiju Vänskä

Ystävyysseuratoiminnasta virtaa yhdistyksellemme

Yhdistyksemme on toiminut Lapualla 47 vuotta. Näihin vuosiin on mahtunut monia muistorikkaita ja elämyksellisiä tapaamisia niin lähialueiden yhdistysten kuin Pohjoismaidenkin ystävyysseurojen kanssa. Tästä kertoo kattava leikekirjamme.

Vierailut ovat suuri rikkaus

Ne ovat odotettuja ja jäsenet lähtevät innolla mukaan. Viime vuosina lähialueiden yhdistysten yhteiset tapahtumapäivät Närpiössä ja Seinäjoella ovat valottaneet Pohjola-Nordenin toimintaa alueella, mutta myös paikkakuntien elämää ja kulttuuria monipuolisesti. Ei tarvitse matkustaa kauas todetakseen, miten paljon nähtävää ja koettavaa on lähialueilla. Toivottavasti koronasta selvittyämme voimme taas jatkaa näitä vierailuja vuorovuosin. Yhdistyksemme pohjoismaiset ystäväyhdistykset ovat Ruotsin Hagfors, Norjan Sörum, joka on yhdistynyt Lilleströmin kuntaan sekä Tanskan Kjellerup, joka on yhdistynyt Silkeborgin kuntaan. Kahden vuoden välein yhdistykset kutsuvat aina jollekin paikkakunnalle parin, kolmen päivän tapaamiseen. Majoitumme kodeissa ja sillä tavalla tutustumme ja ystävystymme isäntäperheiden jäsenten kanssa, pääsemme kurkistamaan kunkin maan kotien tavalliseen

elämään, näemme ja opimme erilaisia toimintatapoja. Päivisin on monenmoista yhteistä ohjelmaa: vierailuja museoissa, taidegallerioissa, tehtaissa, erilaisissa tuotantolaitoksissa, konsertteja ynnä muuta. Illallisilla nautimme toistemme seurasta, laulamme yhdessä ja jokainen yhdistys tai yksityishenkilö voi esittää ohjelmaa. Itsenäisyytemme 100-vuotisjuhlavuonna oli meidän vuoromme yhdistyksenä kutsua pohjoismaiset vieraat Lapualle. Heitä oli yli 20 ja saimmekin paljon kiitosta runsaasta ohjelmasta. Norjan vuoro on tänä vuonna kutsua pohjoismaiset ystävät Sörumiin ja sen toteutuminen on mahdollista koronatilanteen salliessa. •

Yhdistyksemme on toiminut Lapualla 47 vuotta.

Lapuan kaupunki ja Lapuan Sanomat järjestivät yritysten kanssa yhteistyössä Jouluikkunatapahtuman. Yhdistyksemme osallistui tapahtumaan ja Yhteisöjen tilan kaksi ikkunaa koristeltiin pohjoismaisittain jouluiseksi. Tapahtuma sai kaikkiaan runsaasti osallistujia ja huomiota.

8


Lapuan Pohjola-Nordenin toimintaa vuonna 2020 Teksti: Riitta Panula

Pohjoismainen kirjallisuusviikko

Pohjoismaisen kirjallisuusviikon maanantain illansuussa 9.11.2020 olin puheenjohtajamme Arja Ahosen kanssa Lapuan kaupunginkirjastossa. Luimme ääneen islantilaisen Auður Ava Ólafsdóttirin kirjaa nimeltä Arvet. Kirjaston henkilökunta oli pyydetysti monistanut meille lukijoille tekstiosat ja luimme niitä mikrofoniin vuorotellen. Lukupöytämme koristeena oli yhdistyksemme omistama teline, jossa on kaikkien Pohjoismaiden pienoisliput vierekkäin. Ihmisiä kulki lainauspöydän tienoilla, osa kuuntelikin hetken ja varsinkin lapset hieman ihmetellen pysähtyivät katsomaan ja kuuntelemaan lukemistamme. Nopeastipa tunti kuluikin. Kiitimme kirjaston henkilökuntaa siitä, että saimme tänäkin syksynä tulla lukemaan ja tekemään Pohjola-Nordenia tutuksi.

Lucia-tapahtuma

Joulukuun 13. päivänä kruunattiin Lapuan tuomiokirkon portailla jälleen uusi Lucia-neito ja kaksi kynttilätyttöä. Lucia-perinteen on tuonut Lapualle entisen kauppalanjohtaja Kimmo Karttusen kokkolalaissyntyinen puoliso Marita Karttunen. Lapuan Pohjola-Norden-yhdistys onkin ollut ensimmäinen Lucia-tapahtuman järjestäjä Etelä-Pohjanmaalla. Perinne on jatkunut jo yli 30 vuotta. Kruunaus järjestettiin tällä kertaa ilman yleisöä ja sen suoritti europarlamentaarikko Anneli Jäätteenmäki. Kruunauspuheessaan hän muun muassa toivoi, että Lucia kynttilätyttöineen ”tuo valoa mahdollisimman monelle tänä vuonna.” Kruunauksen jälkeen tytöt lauloivat Pyhä Lucia -laulun ja siirtyivät tuomiokirkkoon odottamaan Kauneimmat joululaulut -verkkokirkkotilaisuuden alkamista ja laulun esittämistä sen alussa. Viime vuosina tyttöjen laulun on harjoituttanut yläkoulun musiikinopettaja Päivi Rinta-Runsala. Lucia ja kynttilätytöt kävivät esiintymässä myös lapualaisissa palvelu- ja hoivakodeissa. Vaikka pandemia rajoitti jonkin verran esiintymisiä, pääsivät tytöt laulutervehdykselle seitsemään eri paikkaan ja heidät otettiin todellakin sydämellisesti ja taputuksien saattamina vastaan. Palkkioksi he saivat hopeiset Lapuan P-N-yhdistyksen lahjoittamat riipukset ja mukavia muistojakin tekemästään palvelutyöstä. Tämä Lapuan Pohjola-Nordenin perinne on hieno ja antoisa kokemus kaikille mukana oleville.

Pohjolan päivä Lapualla

Koska yhdistyksemme on pieni eikä tapahtumiakaan kerry ruuhkaksi asti, haluamme kuitenkin pitää perinteistä kiinni ja Pohjolan päivän vietto on yksi sellainen. Päivää vietetään 23. maaliskuuta. Pohjola päivän viettohan sai alkunsa Helsingissä 23.3.1962 allekirjoitetun pohjoismaisen yhteistyön sopimuksen vuosipäivänä. Pohjola päivän aikoihin meillä on ollut tapana järjestää kokous ja sen yhteyteen ruokailu ”Pohjolan Pidot”, joka on ollut aina odotettu tapahtuma ja samalla mukavaa yhdessäoloa. Korona sotki suunnitelmia mutta Pohjolan Pidot on tarkoitus pitää tänäkin vuonna myöhempänä ajankohtana, jos se vain jotenkin on mahdollista.

GO NORDEN -tapahtuma

GO NORDEN -tapahtuma järjestettiin Lapualla yhteisöjen tilassa 26.11.2020. Helsingin toimistolta tarjottiin meille Go Norden -pakettia, jonka tietysti otimme innolla vastaan, koska kaikki uusi ja erilainen teema kiinnostaa sekä tuo uutta näkökulmaa. Leikkimielinen Go Norden, eli pohjoismainen tietovisa, oli tarkoitus pitää ulkona mutta kylmän sään takia päädyimme sisätiloihin, ettei kukaan vilustuisi. Syyskokouksen jälkeen palkinnot arvottiin, joten kenellekään ei tullut paha mieli, vaikkei tietovisassa kaikkia vastauksia tiennytkään. Kaiken kaikkiaan hauska tapahtuma, joka herätti paljon keskustelua. Lopuksi vielä syötiin yhdessä pientä iltapalaa Pohjola-Nordenin hengessä: Yhdessä olemme enemmän! •

Pohjanmaan alue | Österbottens region

9


Nordenföreningen i Vasa

Vår regions nordiska roll Text: Anders Fransén

För några år sedan kunde knappast någon i sin vildaste fan-

tasi föreställa sig att man dagligen skulle bli lätt översvämmad av de utmaningar som följer i pandemins fotspår. Ekonomiska, sociala och kulturella tragedier och nederlag verkar hägra runt varje hörn. I dessa tider är det lätt att bli nedstämd eller att som lärare i historia till exempel dra paralleller till tiden kring första världskriget, då spanska sjukan antastade en redan tilltufsad mänsklighet. Lika lätt är det att bli nostalgisk. Något som jag i viss mån hemfaller åt i denna text. Dock med den övergripande förhoppningen att som nybliven ordförande för Vasa lokalförening beskriva min relation till det nordiska. Men lika mycket ska detta inlägg tjäna syftet att belysa styrelsens ambitioner och en aktivare profilering i en region som på många sätt befinner sig i framkant. 1985 är ett år som många av er läsare säkert kommer ihåg av olika anledningar. Mina minnesbilder är lika med noll. Just detta år föddes jag i Göteborg, som första barn till två utvandrade österbottningar. Mina föräldrar hade likt många andra finländare följt strömmen västerut, en flyttningsrörelse underlättad av beslut om pass- och rörelsefrihet i Norden. Jakten på spänning, bättre levnadsstandard och kulturellt utbyte lade grunden till en mer än två årtionden lång arbetsvistelse. Mina föräldrars minnen och deras upplevelser från tiden i Sverige har varit ständigt närvarande under uppväxten, allt sedan flytten till Jakobstad och det att jag började grundskolan där i början av 1990-talet. Från barndomstiden blir det ett rejält tidshopp till 2010. Då tillbringade jag och min flickvän – numera fru – ett halvår i Belgien, bosatta i Bryssel. För min del blev det arbetsorienterat internationellt utbyte med tydliga nordiska inslag. Bakgrunden till detta återfinns i att jag som lärarstuderande utförde min fältpraktik vid Skandinaviska skolan i Bryssel. Av den anledningen kom jag i daglig kontakt med ett nordiskt mikrokosmos i en av Europas mest internationella städer. Tilläggas bör att vi sedan inte enbart hade Syd- och Mellaneuropéer samlade runt det kollektiva matbordet på adressen Rue T’Kint 38, utan även andra finländare samt svenskar och danskar. 2012 markerar nästa milstolpe i denna berättelse om mina kopplingar till det nordiska. Platsen är New York City, på ett utbyte där jag och min fru studerade företagsekonomi vid Berkeley College. Den multinationella gemenskapen på colleget var berikande och full av lärdomar för oss unga studerande – som dessutom bodde i South Bronx, intill Yankee Stadium. Men precis som i den kulturella smältdegeln Bryssel fanns det nordiska alltjämt närvarande. Också nu i form nya bekantskaper via studierna, men även till följd av volontärverksamhet vid Finland Center Foundation. Sedan min anställning vid Vasa övningsskola 2013 har jag

10

Pohjanmaan alue | Österbottens region

medverkat i projekt som tangerat både nordism och internationalism i olika former. Det har handlat om skolprojekt där man till exempel utvärderat styrkorna i den finländska utbildningen, vinterbadat med belgare och samverkat med svenska och danska akademiker i olika sammanhang. Norska lärarkollegor ryms även med i denna kompott. Jag är säkert inte den enda som har stora förväntningar på 2021. Året då åtgärder såsom massvaccinering ska mota pandemin i grind och föra oss bort från social distansering och munskydd. Kanske vi rentav kan föreställa oss en normalisering av tillvaro så småningom. En nygammal vardag med relationer, utbyten och skratt. För Kvarkenregionens del utgör året på många sätt startskottet på en ny era och en uppväxling för nordisk samverkan och gränsöverskridande interaktion. Från och med i år kommer Aurora Botnia att vara en bekant syns både i Vasa stadsbild och ute till sjöss. Ett mer modernt och miljövänligt brobyggande över Kvarken inleds. I detta positiva kölvatten finns det stor potential för lokalföreningarna i regionen att utveckla sin verksamhet tillsammans, och med andra aktörer. Man får leta med ljus och lykta världen över för att hitta en lika stark nordisk integration och strukturer som befrämjar gränsöverskridande samarbete. Detta är EGTS-utnämningen en kvalitetsstämpel på. Inom de närmaste åren hoppas jag att som styrelseordförande kunna sätta min prägel på verksamheten kopplad till lokalföreningen. I Vasaområdet finns redan många aktörer och ambitioner som rör sig i samma riktning. Som jag ser det är möjligheterna till synergieffekter goda; för goda att inte förvalta väl och med omtanke. Förhoppningen är att med styrelsens hjälp engagera föreningens medlemmar, genom att erbjuda både mervärde och ett varierande upplevelseutbud. Redan nu förs diskussioner med olika parter i Vasatraken om hur lokalföreningen och dessa kan samverka för att stärka varandra och främja gemensamma målsättningar. Ett konkret exempel på sådant som befinner sig i planeringsskedet är Kvarkenfestivalen 2022 – ett tvåspråkigt och gratis kulturevenemang i Vasa. Andra ambitioner på dagordningen är att med lokal förankring främja folklig och kulturell samhörighet över nationsgränserna. Oddsen för lyckade lösningar är goda så länge samarbetsviljan och det gemensamma goda står i fokus. Lite klassisk talkoanda, finländsk sisu och näring från svenska kanelbullar banar väg för hållbara nätverk och meningsfulla arrangemang. Med lika tydlig framtidsfokus som regionen som helhet hoppas jag de facto vi bryter mot det nordiska på en punkt. Att varken vi som förening eller alla andra regionala nordister nöjer oss med lagom då vår region har en unik möjlighet att förstärka sin nordiska roll. •


Vänortsparken i Vasa Text och bilder: Gun Jakobsson

Längst i söder längs centrala Vasas strandlinje finns den

legendariska Sandviksvillan med omgivande park. Parkens historia leder tillbaka ända till 1830-talet då vasaläkaren Sanmark köpte området och planterade träd, av vilka några lindar och en exotisk tall ännu står kvar. Hovrättsassessorn Boy övertog hemmanet 1843 och uppförde då huset och engagerade sig i parkens utformning. Boys tid kännetecknas av ett rikt nöjesliv och ståtliga festarrangemang som besöktes av många nationellt kända och uppskattade personer. I Sandviksvillan föddes en av svenska Österbottens främsta poeter Jakob Tegengren 1875. Han förtjänar ett speciellt omnämnande i detta sammanhang. Dels var han en riktig nordist som studerade både i Sverige och Danmark med speciellt intresse för folhögskolidén. Dels var han yrkesverksam på orter i Österbotten som idag har aktiva Norden-föreningar: Närpes och Vörå. Sandviksvillan och den fina parken har under snart 200 år sett skiftande tider. Idag kan vi konstatera att huset fått en rejäl ansiktslyftning och fungerade före pandemin som en uppskattad restaurang och festlokal. Vi ser fram emot ljusnande tider då Villan igen kan ta emot gäster för sköna stunder i en anrik miljö. Om du anländer till Sandviksvillan med bil kommer du att köra rakt in i den 1988 etablerade Vänortsparken. I mars det året fattade tekniska nämnden beslutet om parken som invigdes i oktober samma år med Pärnuparken. En mässingsplatta fäst på en granitbumling markerar platsen som fick ett par parkbänkar och tre lindar. Sedan 2011 pryds Pärnuparken också av den blänkande skulpturen Medvind av skulptören

Rait Pärg från Pärnu. En likadan skulptur finns i Vasaparken i Pärnu! I Umeåparken finns en springbrunn och parkbänkar. Kiel donerade 1992 ett ståtligt ankare som gåva till alla Vasa-bor. Idag har Vasa nio vänorter som finns representerade med liknande små skyltmarkerade sektioner vid ingången till den stora Sandviksparken. Alla är inte så mångsidigt utformade, men får årligen sköna sommarplaneringar till flanörens förnöjelse. Bland Vasas vänorter finns endast tre inom Norden. Umeå känns nästan självklar, som en av våra närmaste grannstäder. Vi ser fram emot upplivat samarbete då den nya färjan börjar trafikera och pandemins begränsningar lättas upp. Harstad och Helsingör har lika gammal tradition, men känns betydligt mera obekant. Kanske någon bland läsarna har minnen av besök i eller från dessa vänorter? •

Vasas vänorter 2021: · · · · · · · · ·

Umeå, Sverige 1949 Harstad, Norge 1949 Helsingör, Danmark 1949 Pärnu, Estland 1956 Schwerin, Tyskland 1965 Kiel, Tyskland 1967 Šumperk, Tjeckien 1984 Morogoro, Tanzania 1988 Malmö, Sverige fadderort i sedan 1940

Pohjanmaan alue | Österbottens region

11


12

Aurora Botnia är världens miljövänligaste passagerarfärja

Aurora Botnia on maailman ympäristöystävällisin matkustaja-alus

Text: Catarina Fant, Wasaline

Teksti: Catarina Fant, Wasaline

Wasalines Aurora Botnia är den första specialbyggda nybyggnaden för rutten Vasa – Umeå. Den är världens miljövänligaste passagerarfärja med toppen modern teknologi och på alla områden ombord har man tagit miljöaspekterna i beaktande. ”Hela färjedesignen har baserats på att minimera miljöpåverkan. Vi hade en lång lista med saker att göra för att göra den så energieffektiv och miljövänlig som möjligt. Det är den första passagerarfärjan byggd med en så kallad Clean Design”, säger Peter Ståhlberg, VD för Wasaline. På färjan kan man ordna konferenser i moderna utrymmen. Är man på arbetsresa kan man boka sin plats i den lugna businessloungen. Det finns både Skärgårdsbord, à la Carte restaurant och café ombord. Dessutom finns det en bar och pub, samt en shop. Vill man vila, så kan man boka en hytt. För sällskapsdjur finns det en egen lounge. Resan går snabbare än tidigare. Det tar endast 3,5 timmar över Kvarken med den nya färjan, som är fylld med ny teknologi från regionen. Färjan har 1500 meter lastkapacitet och både tunga och andra specialtransporter kan transporteras på det nya fartyget. •

Wasalinen Aurora Botnia on ensimmäinen juuri Vaasa-Uumaja reitille rakennettu alus. Se on maailman ympäristöystävällisin matkustajalautta, jossa on käytetty huipputeknologiaa pääosin lähialueelta. Ympäristönäkökohdat on otettu huomioon kaikkialla aluksella. – Koko lauttasuunnittelu on perustunut ympäristövaikutusten minimointiin. Meillä oli pitkä luettelo asioista, jotta laivasta tulisi mahdollisimman energiatehokas ja ympäristöystävällinen. Se on ensimmäinen ns. Clean Designilla rakennettu matkustajalautta”, sanoo Wasalinen toimitusjohtaja Peter Ståhlberg. Laivalla voi järjestää kokouksia ja konferensseja moderneissa tiloissa. Jos olet liikematkalla, voit varata paikkasi rauhallisesta businessloungesta. Aluksella on sekä saaristolaispöytä, à la Carte -ravintola että kahvila. Lisäksi laivalta löytyy baari ja pubi, sekä kauppa. Jos haluat levätä, voit varata hytin. Lemmikkieläimille on oma erillinen tila. Matka taittuu nopeammin kuin ennen. Merenkurkun yli pääset nyt vain 3,5 tunnissa laivalla, joka on täynnä uutta tekniikkaa alueelta. Rahtikapasiteetti on 1500 metriä. Laivalla voidaan kuljettaa sekä raskaita että muita erikoiskuljetuksia. •

Pohjanmaan alue | Österbottens region


Ideoita, kollegoja ja kontakteja naapurista Liiverin yhteistyö Skaraborgin kanssa käynnistyi jo 2015, mutta tiivistyi yhteisen projektin myötä vuosina 2019–2020, kun Seinäjoen, Ilmajoen ja Jalasjärven yrittäjille tai yrittäjäksi aikoville tarjoutui mahdollisuus lähteä 3–5 päivän opintomatkalle Ruotsiin Skaraborgin alueelle. Tällä hetkellä yhteistyö Skaraborgiin jatkuu säännöllisillä etätapaamisilla ja alueiden nuorten ja nuorisotyöntekijöiden verkostoitumisella. Teksti: Noora Riippi Leader Liiverin ja ruotsalaisen Leader

Östra Skaraborgin yhteistyö edistää alueilla uuden oppimista ja kansainvälisten kokemusten vaihtoa Leader-ryhmien sekä pienyrittäjien, yrittäjäksi aikovien ja yhdistysten välillä. Liiverin yrittäjävaihtarit pääsivät tutustumaan oman alan toimintaan naapurimaassa ja saivat opintomatkoiltaan uusia ideoita omaan yrittäjyyteensä. Matkojen aikataulut ja ohjelmat räätälöitiin lähtijöiden toiveiden mukaan. Lähdimme tutustumaan hoivamaatiloihin ja heidän tapaansa toteuttaa Green Care -toimintaa. Parasta matkassa oli poissaolo arjesta. Lisäksi oli mielenkiintoista verrata ruotsalaisten palveluja omiin. On ollut hienoa huomata, että näissä paikoissa on paljon samaa kuin meillä, arvot ja tavoitteet samat, vaikka työmenetelmät ovatkin hiukan erilaiset. Matkailu myös avartaa mieltä ja luo hyödyllisiä kontakteja. Kaksi yrittäjää jäi heti yhteydenpitoon kanssamme. Ehkä joskus teemme yhteistyötäkin, yrittäjävaihtarit Kalle Reinikka Voimavara Toiskasta sekä Tea Ekola Ilon Kopsesta kertovat. Opintomatka Ruotsiin toi sisustussuunnittelija Ila-Maaret Ojalalle uusien ideoiden ja kontaktien lisäksi myös roppakaupalla itsevarmuutta. Matkan tarkoitus oli haistella naapurimaan sisustustuulia. Näinkin ihania ja inspiroivia putiikkeja, mutta parasta oli uudet kontaktit Ruotsista. Sain myös paljon rohkeutta ruotsin kielen käyttä-

miseen, ihanaa palautetta nettisivujeni ruotsinkielisestä versiosta ja uusia ideoita oman yrityksen toimintaan, kuten yhteistyökuvioiden kehittämiseen lähialueen toimijoiden kanssa, kädentaito- ja sisustuskurssien sisältöihin sekä yritykseni miljöön kehittämiseen ja hyödyntämiseen. Uskalsin lähteä viiden päivän reissulle yksin tapaamaan alan konkareita. Reissu osoitti, että minä uskallan ja pystyn, iloitsee Ojala. Myös MagaLacriman yrittäjä Sanna Keltaniemelle parasta opintomatkassa olivat kontaktit ja keskustelut yrittäjäkollegoiden kanssa. Tutustuin Östra Skaraborgissa tatuointistudioon, luonnonkosmetiikkayritykseen sekä alueen muinaisjäänteisiin. Yksinyrittäjälle tällainen matka on aina tervetullutta vaihtelua. Matkan myötä varmistuin siitä, että tapani toteuttaa yritystoimintaa on menossa oikeaan suuntaan. Sain myös tietoa uusista työvälineistä sekä ajatuksia alihankkijoiden hyödyntämisestä yritykseni toiminnan mahdollisessa laajentamisessa, Keltaniemi summaa. Liiverin ja Skaraborgin yhteistyöstä on tullut säännöllistä, vaikka tämänhetkinen pandemiatilanne onkin tuonut omat haasteensa. Yhteiset suunnitelmat odottavat toteuttamistaan ja siihen saakka verkkotapaamisia järjestetään säännöllisesti. Yrittäjyyden ja kansainvälistymisen edistämisen lisäksi Liiveri ja Skaraborg tahtovat tuoda nuorten ääntä kuuluviin alueilla. Tänä keväänä

toteutuu muun muassa alueiden nuorisotyöntekijöiden kutsuwebinaari, jonka tarkoituksena on edistää kansainvälistä verkostoitumista, vaihtaa kokemuksia ja suunnitella tulevaa. Ideana on vaihtaa kokemuksia ja vinkkejä esimerkiksi siitä, miten tavoittaa nuoret ja miten nuoret pääsevät vaikuttamaan asioihin omalla paikkakunnallaan, Liiverin osallisuussuunnittelija Noora Riippi kertoo. Keväällä 2021 alkavassa Osallistuvat nuoret -hankkeessa tarkoitus jatkaa Skaraborgin kanssa yhteistyötä, sillä molempien ryhmien tavoitteena on vahvistaa nuorten ääntä ja vaikuttamismahdollisuuksia omilla alueillaan sekä tarjota kansainvälistymismahdollisuuksia asuinpaikasta riippumatta. Tilanteen salliessa tarkoituksena on toteuttaa lisää opintomatkoja ja tavata kasvokkain. Yhteistyö naapurimaahan on kiinnostavaa ja siinä on monia etuja. Ruotsiin on mahdollista matkustaa kestävän kehityksen periaatteiden mukaan, maata pitkin, tietenkin. Silti pääsee kokonaan uuteen ympäristöön kokemaan ja oppimaan uutta sekä voi testata, kuinka ruotsin puhuminen sujuu, Riippi summaa. Pohjoismainen yhteistyö kiinnostaa Liiverin alueella ja Skaraborgiin luodut kontaktit ovat arvokkaita. Liiveri kannustaa yrityksiä kansainvälistymään ja liikkeelle voi lähteä pienestä. Jo kokemusten vaihtaminen tuo uusia ideoita ja uskallusta omaan tekemiseen. Myös verkostot karttuvat aina, kun lähtee maailmalle. Haluamme ylläpitää yhteyttä Skaraborgiin jatkossakin. Jos on ajatuksia tai toiveita mahdollisesta yhteistyöstä Ruotsiin, voi Liiveriin olla yhteydessä matalalla kynnyksellä, toiminnanjohtaja Sinikka Koivumäki kannustaa. Ota yhteyttä ja kysy lisää toiminnanjohtaja Sinikka Koivumäki, sinikka. koivumaki@liiveri.net tai puh. 040 513 1824. • Pohjanmaan alue | Österbottens region

13


Nordiska konstskolan i Karleby får en ny chans Konstskolan i Karleby stängdes under dramatiska former hösten 2018, strax före terminsstarten. Elevantalet hade sjunkit och upprätthållaren, samkommunen kring folkhögskolan Kvarnen i Kronoby ville inte längre ta ansvaret för utbildningen som lades ner. Nu kan utbildningen starta på nytt hösten 2022 om allt går som planerat. Text: Kjell Vikman

Samarbete skall lyfta utbildningen

Stiftelsen bakom Nordiska konstskolan med Brit Stenman i spetsen har hela tiden jobbat för en fortsättning på den fria konstutbildning på nordisk grund som skolan står för och det statliga centret för konstfrämjande har hela tiden stöttat planerna. Konstskolan bygger vidare på arvet från den tidigare skolan och med bildkonstlinjen vid yrkeshögskolan Novia som spindel i nätet skall en nystart småningom kunna ske. I samarbetet ingår också Konstuniversitet i Helsingfors och Karlebynejdens institut. Stiftelsen söker finansiering från olika håll och hittills har till exempel Svenska kulturfonden gett 12000 euro i bidrag för verksamheten. Nordiska pengar från olika fonder kommer också att ansökas.

Delvis nytt koncept

Nordiska konstskolans undervisning sköttes av gästlärare och starten skedde 1984 med Tage Martin Hörling som första rektor. – Vi bygger vidare på det här arvet och vi skall ordna hybridundervisning på distans, artisttalks och utställningar, säger stiftelsens ordförande Brit Stenman.

Skolans kurser kommer att bli öppna yrkeshögskolekurser och ges i form av en tvåårig virtuell utbildning som är tänkt att bli en förberedande utbildning för högre konststudier. Några närstudietillfällen ingår också i utbildningen. – Coronaepidemin har tvingat oss att tänka över utbildningsformerna, säger professor Jaana Erkkilä, vicerektor vid Konstuniversitetet i Helsingfors. Lektor Ingela Bodbacka-Rak vid Novia är den som skall hålla i trådarna för den nya konstskolan och meningen är att hon skall ägna tjugo procent av arbetstiden åt den här verksamheten. – Arkivet finns fortfarande kvar och vi har ett stort kontaktnät i Norden som kommer till stor nytta i det fortsatta arbetet. Skolan har haft mellan 800 och 900 studerande. Varje studerande lämnade ett grafikblad till skolan och vi producerar kanske en utställning, säger Ingela Bodbacka-Rak.

Konstintresserade i Karleby väntar på nåt nytt

Karlebynejdens institut är en samarbetspartner för konstskolan och det tvåspråkiga institutet upprätthåller en bildkonstskola för barn och unga. Institutet har 400 elever. – Många elever väntar på nytt, säger rektor Asko Muilo. •

Britt Stenman

14

Kjell Vikman


En långdistanspendlare från Stockholm Text: Sonja Remell • Foto: Ulla Nikula / Mellersta Österbottens Kammarorkester

När Mellersta Österbottens Kammarorkester sökte en ny

konstnärlig ledare efter kapellmästare Sakari Oramo, beslöt man sig för att bjuda in den internationellt ansedda violinisten Malin Broman. Hon är meriterad som solist, kammarmusiker och musikledare. Hon tackade snabbt ja till uppdraget. ”Mellersta Österbottens Kammarorkester har ju ett så gott rykte i musikvärlden! För mig var det en ära att få ta över ledarskapet efter grundaren, kapellmästare Juha Kangas och tidigare konstnärliga ledaren Sakari Oramo”, säger Malin. Malin Bromans meritlista är lång. Hon är ledamot i Kungliga Musikaliska Akademin och violaprofessor vid Edsbergs Musikinstitut i Stockholm. Hon fungerar som första konsertmästare i Sveriges Radios Symfoniorkester och har lett bland annat London Symphony Orchestra och Chamber Orchestra of Europe. Innan sitt uppdrag som konstnärlig ledare för Mellersta Österbottens Kammarorkester ledde hon den svenska kammarorkestern Musica Vitae. Broman var redan bekant med Mellersta Österbottens Kammarorkester efter att ha lett dem två gånger tidigare. Hon berömmer orkestern för dess starka tradition och klangliga identitet. Samtidigt berömmer hon orkestern för dess flexibilitet och öppenhet, en vilja att utvecklas i kombination med en stolthet över det man är. Malin Broman leder orkestern som violinist, genom att medverka i ledet. Taktpinnen lämnar hon åt sidan. Under ett år vistas hon 7–8 veckor i Karleby. Samarbetet med orkestern upplever hon som mycket givande, med betoning på samarbete. ”Jag har idéer och mål, men det är tillsammans som vi utvecklar något alldeles speciellt”, säger hon. I Karleby uppskattar hon de korta avstånden i centrum, Neristans speciella atmosfär och närheten till havet. Cafékulturen i Karleby är tilltalande och erbjuder avkoppling. Karleby och konsertpubliken har tagit mycket väl emot henne.

”Visst finns det kulturskillnader mellan svensk och finsk konsertpublik, liksom det skiljer mellan olika orkestrar. Det är människorna som skapar orkestern och arbetsmiljön. Jag upplever en ovanlig värme och musikalitet i Mellersta Österbottens Kammarorkester!”, säger Malin Broman, som ser fram emot att få uppträda inför publik igen. Under corona-pandemin har konserterna följt de givna, strikta restriktionerna. Vinterns konserter framfördes som stream-konserter, helt utan publik. Under vårvintern har man öppnat upp för en publik på 20 personer i Snellmanssalen, ett utrymme som normalt rymmer över 500 personer. ”Jag hoppas att konsertbesökarna känner sig extra välkomna på våra konserter när vi kan öppna upp för publik igen”, säger Malin. Mellersta Österbottens Kammarorkester med hemsäte i Karleby grundades år 1972 av kapellmästare Juha Kangas, som fungerade som orkesterns konstnärliga ledare fram till år 2008. Från början var orkestern en elevorkester vid Mellersta Österbottens musikinstitut (numera Mellersta Österbottens Konservatorium). Orkestern, bestående av 20 yrkesmusiker, har fungerat som yrkesorkester i över 30 år. Orkestern har genom åren skapat nära kontakt med baltiska och nordiska tonsättare och uppträtt med åtskilliga internationellt meriterade solister. Den internationellt berömda orkestern mottog Nordiska rådets musikpris år 1993, det inhemska Teosto-priset år 1995 samt Janne- och Emma-priser för sitt arbete. Mellersta Österbottens Kammarorkester har främjat samtida finländska tonkonsten med över 170 uruppföranden och närmare 70 skivinspelningar. Repertoaren omfattar även barock och klassicism. Orkester uppträder regelbundet i Snellmanssalen i Karleby men har turnerat även runtom i Finland och utomlands, bland annat i Tyskland, Japan och USA. •

15


Från Korsholm ut i världen – Norra Korsholms skola har ett stort engagemang för internationellt samarbete Text: Ulrica Taylor • Intervju: Gunbritt Tallbäck och Ulrica Taylor • Bilder: Ulrica Taylor Rektor Robert Backman vid Norra

Korsholms skola brinner för det nordiska och för internationellt samarbete. Vi träffar honom en eftermiddag i februari i skolans bibliotek i en av flera inspirerande läsmiljöer som har byggts upp, i en mysig soffgrupp invid en konstgjord sprakande brasa. Norra Korsholms skola har 267 elever och 19 lärare. I internationella sammanhang framstår skolan som relativt liten, men är ändå tillräckligt stor för att kunna delta i olika typer av samarbeten.

Från vänortssamarbete till mer utvecklat nordiskt och internationellt samarbete

– Det första riktigt pedagogiska samarbetet började för mig i samband med vänortssamarbetet som Korsholm hade med Oskarshamn från slutet av 90-talet fram till 2010, berättar Backman. Jag var flera gånger till Oskarshamn på skolbesök och de kom på återbesök hit till oss. Tidigare fanns det ett system för hur vänortssamarbetet ordnades, men det ligger nu på sparlåga. Det har säkerligen att göra med hur världen ser ut idag. Idag finns det andra sätt att bygga samarbeten.

Backman har träffat rektorer i olika nordiska länder och har fortfarande kontakt med många av dem. Mycket av nätverksarbetet har ägt rum i samband med olika möten och kongresser. För tillfället samarbetar skolan främst med södra Sverige och Norge. Det finns färdiga planer för ett lärarutbyte med Annero-skolan i Helsingborg. Finansieringen är redan klar och tanken är att en grupp lärare ska åka och jobba i Annero i en vecka och att en grupp lärare därifrån senare ska komma till Korsholm. Backman berättar att skolorna är väldigt olika, men att samarbetet trots det är mycket berikande. Skolan har också fått medel för lärarutbyte med en skola i Trondheim. Nu har coronapandemin satt stopp för samarbetet, men man har fått lov att använda medlen senare när situationen tillåter det. – Det nordiska samarbetet är den närmaste och mest naturliga internationella kontakt man kan ha. Vi ingår i en nordisk gemenskap både kulturellt och språkligt, vilket ger en fin utgångspunkt för samarbete. Fastän våra samhällen är olika, finns det många likheter i vårt sätt att tänka och i vår värdegrund – en så kallad nordisk tanke.

Vad är utmärkande för den nordiska skolan?

– Jag har funderat mycket på vad den nordiska skolan är. Det finns ett gemensamt nordiskt synsätt på bildning. Så bra som den nordiska skolan är så skulle den kunna vara ett begrepp i ett större världssammanhang – ett begrepp vi kunde saluföra och exportera. Den nordiska skolan särpräglas av en stor öppenhet, en delaktighet och ett starkt demokratitänk. I Norden månar man om elevens välmående, och lärarna har en stor frihet jämfört med hur skolarbetet ser ut i många andra länder. Backman berättar att han har varit minst en vecka i en skola i varje nordiskt land. Det har gett honom en uppsjö personliga och professionella kontakter, kolleger som med tiden också har blivit goda vänner. Han har regelbunden kontakt med kollegerna i Norge. Nu har de t.ex. jämfört sina erfarenheter av coronapandemin och hur åtgärderna har skiljt sig länderna emellan. Ibland diskuteras praktiska saker, andra gånger vilken filosofi som syns i verksamheten. De har kunnat konstatera att mycket är gemensamt, men att strukturerna skiljer sig.

Samarbete över språkgränsen

Rektor Robert Backman framför en karta som illustrerar skolans vidsträckta nätverk.

16

Pohjanmaan alue | Österbottens region

Norra Korsholms skola har sedan länge ett strukturerat samarbete med Niittylahden koulu i Joensuu. Det är främst lärarna och eleverna i åk 5–6 som är engagerade. Det är fråga om ett både språkligt och kulturellt utbyte. Deras samarbetskoncept används nu som inspiration för andra skolor för att hitta vänskolor genom SFV:s satsning ”Ska vi vara vänner?” Niittylahden koulu fick nyligen pris av Pohjola-Norden i Joensuu för att skolan aktivt har jobbat med att uppmuntra studier i svenska och intresset för det nordiska. – För dem var det som en nordisk resa att komma hit. De fick lära sig språket och samtidigt upptäcka den finlandssvenska kulturen.


Utbyten med utveckling och kompetensutveckling som mål

Var ligger mervärdet av den här typen av utbyten för personalen och för skolan som helhet? – Det är intressant och bra fortbildning och kompetensutveckling. För lärarnas och för rektorns del är det en ögonöppnare. Man positionerar sig själv och reflekterar över vad som är bra, vad man inte tycker om och över hur man själv skulle vilja göra. Det ger ett öppet synsätt i skolan kring utvecklingsfrågor. Man ser hur man har löst saker på andra håll och kan ta in det i den egna verksamheten och ser hur vi står oss i jämförelse med andra. Man märker att man kan göra saker på olika sätt. Man får perspektiv på den egna verksamheten, på vad som är viktigt. Vi delar med oss åt andra, men ska också vara öppna för att ta emot och lära oss av andra. Backman poängterar hur viktigt det är att man har en tydlig plan när man åker på utbyten eller studiebesök. – När vi åker på studiebesök har vi observationsscheman och har bestämt vad vi ska titta på – om det så är fråga om elevvård eller matematik. Vi disku-

Det nordiska samarbetet är den närmaste och mest naturliga internationella kontakt man kan ha.

I en av skolans aulor finns en väggtavla som synliggör det mångåriga samarbetet med Niittylahden koulu.

terar vad vi har sett med dem som jobbar på skolan vi besöker och diskuterar skillnader och ställer frågor. Det finns massor med spår i vår verksamhet från våra besök i andra länder. Till exempel från Skandinaviska skolan i Bryssel fick vi idén om att bygga en uteterrass där vi kan äta tillsammans. Vissa saker tar man till sig direkt, vissa saker på längre sikt, och andra saker är sådana som tas in omedvetet – man får ett nytt förhållningssätt som utvecklas med tiden. Det internationella samarbetet är en del av mig och mitt sätt att jobba. Det har blivit en del av skolans kultur och lärarnas sätt att verka. Den gedigna erfarenheten ledde till att skolan nyligen fick en Erasmus+ ackreditering på fem år som ger möjlighet att jobba mera långsiktigt med internationella utbyten. Backman har aktivt hållit på med det internationella

samarbetet i tio år. Han har lyckats få alla lärare engagerade och är mån om att alla ska få möjlighet att delta. Han poängterar också vikten av att han har haft intresserade och engagerade chefer. Både bildningsdirektören och kommundirektören har gett sitt stöd. – Coronan har slagit extra hårt mot vår verksamhetskultur då vi tidigare har haft så mycket internationellt samarbete och det har varit en naturlig del att resa och ständigt ta emot gäster. Många av de teman som vi har jobbat med har varit kopplade till våra utbyten, så nu känns det som om en del av vårt naturliga sätt att verka har blivit satt på paus. Backman är tacksam för allt det som denna typ av samarbeten har gett honom. Han har besökt skolor i 23 länder och skapat ett ovärderligt professionellt nätverk, vilket är fantastiskt att få uppleva i en pedagogisk bransch. •

Vi bryr oss om din ekonomi.


Pohjola-Nordenin tulevaisuus on omissa käsissämme Text: Gunbritt Tallbäck Foto: Harri Kaipiainen

Pohjola Norden i Korsholm grundades

1948. Vi är ännu idag en aktiv förening med en mångsidig verksamhet. Vi försöker leva i tiden, förnya och utveckla verksamhetsformerna samt reagera på medlemmarnas önskemål. Vi ordnar nordiska evenemang, skolsamarbete, resor inom Norden mm. Om nordiskt samarbete intresserar är du varmt välkommen med! Besök Pohjola-Nordens hemsida och bli medlem! Föreningens styrelse känner ansvar och delaktighet i styrelsearbetet och vägleder gärna nya medlemmar. Jane Trygg-Kaipiainen vars ansvarsområde är medlemsärenden lovade berätta om sina upplevelser, som ny medlem i Pohjola Norden och ny styrelsemedlem i Korsholms föreningen.

Mustasaaren Pohjola-Norden -yhdis-

tys perustettiin 1948. Yhdistys on vielä nykyäänkin aktiivinen ja järjestää monipuolista toimintaa. Me yritämme elää mukana ajassa ja uudistaa ja kehittää toimintamuotojamme sekä vastata jäsentemme toiveisiin. Me järjestämme pohjoismaisia tapahtumia, yhteistyötä koulujen kanssa, matkoja Pohjoismaihin ym. Jos sinua kiinnostaa pohjoismainen yhteistyö, olet tervetullut mukaan! Tutustu Pohjola-Nordenin kotisivuun ja liity jäseneksi! Pohjola-Norden i Korsholm -yhdistyksen hallituksen kaikki jäsenet tuntevat vastuuta hallitustyöstä ja siihen osallistumisesta, ja sen uusille jäsenille annetaan kaikki heidän tarvitsemansa tuki. Jane Trygg-Kaipiaisen tehtäväalueena hallituksessa ovat jäsenasiat. Hän lupasi kertoa omista kokemuksistaan uutena Pohjola-Nordenin jäsenenä ja uutena Mustasaaressa toimivan yhdistyksen hallituksen jäsenenä.

Vad var det som fick dej att bli medlem?

Olen kasvanut perheessä, jossa pohjoismaisuus on ollut läsnä usean sukupolven ajan, ja itsekin olen oman perheeni kanssa asunut ja työskennellyt Ruotsissa.

heitäkin tulemaan toimintaan mukaan. Varsinkin suomenkielisten lasten olisi hyvä saada mukavia elämyksiä pohjoismaisten asioiden parissa. Se saattaisi innostaa lapsia motivoitumaan ruotsin opiskelusta vielä enemmän.

Hur väl kände du till Pohjola Norden?

På vilket sätt kunde vi värva nya medlemmar?

Yhdistys on ollut minulle tuttu kauan, mutta liityin jäseneksi vasta, kun jätin työelämän taakseni. Nyt minulla on enemmän aikaa yhdistystoiminnalle.

Hur tycker du verksamheten i föreningen och förbundet svarar mot dina förväntningar?

Tänä toisena koronakeväänä täytyy sanoa, että olen vasta saanut tuntumaa yhdistyksen toimintaan, koska niin monia suunniteltuja tapahtumia on jouduttu peruuttamaan. Mutta jo suunnitelmat sinänsä vastaavat myönteistä mielikuvaani yhdistyksestä.

Vilka medlemsträffar och grupper borde vi satsa mera på?

Toivoisin, että voisimme lähestyä myös kuntamme suomenkielisiä ja innostaa

Energiska, konstnärliga Jane vid hobbybordet.

18

Pohjanmaan alue | Österbottens region

Uusia jäseniä voitaisiin saada, jos lisäisimme toimintamme näkyvyyttä. Nyt korona-aikana meidän pitäisi näkyä enemmän sosiaalisessa mediassa. Pandemian jälkeen voisimme jatkaa mukavien tapahtumien järjestämistä ja kertoa niistä sosiaalisessa mediassa.

Har Pohjola-Norden en framtid?

Pohjola-Nordenin tulevaisuus on omissa käsissämme. Meidän täytyy pitää hyvää huolta jäsenistämme ja näkyvyyden ja tapahtumien kautta saada uusia jäseniä. Pohjoismaista yhteyttä tarvitaan, ja nyt olisi hyvä tilaisuus näkyä yhdistyksenäkin, kun Merenkurkkuun saadaan ihka uusia teknisiä ratkaisuja sisältävä laiva konkreettisesti yhdistämään Suomea muuhun Pohjolaan. Pohjola-Norden -risteilyt voisivat olla mukava juttu! •


VÄLKOMMEN på sommarens stora FAMILJEFEST! Med Malin och Jontti från BUU-klubben

Vi

Vi bjuder bl.a. på piratskola, sagostunder, musikunderhållning och servering. Fritt inträde!

För barn, föräldrar och mor- och farföräldrar. Plats: Kvevlax Lärcenter, Slöjdvägen 3 66530 Kvevlax Arrangör: Pohjola-Norden Korsholm i samarbete med Korsholms bibliotek Tidpunkt: lördagen den 21.8.21 kl. 13-16 Anmälan senast den 14.8.21: www.lyyti.in/Familjefest_6727 eller per e-post: gunbritt.tallback@netikka.fi Med bidrag från: Korsholms kommun, Svensk-Österbottniska Samfundet, BritaMaria Renlunds stiftelse, Pohjola-Norden, Svenska Österbottens Kulturfond, Aktiastiftelsen i Korsholm.


Vänortsverksamheten idag och i morgon Vänortsverksamheten har en lång tradition i våra nordenföreningar och kommuner. Vi i Kristinestad har värnat om kontakterna till våra vänorter i Sala, Åndalsnes och Syddjurs (f.d. Rosenholm). Vartannat år har vänortsmöten ordnats och då har nordenmedlemmar/intresserade och kommunala representanter tillsammans deltagit i mötet. Text: Lisbeth Saxberg-Blomkvist betytt att nordiska kontakter bildats och många fortfarande upprätthålls. En grupp ungdomar är med på resorna och då har ungdomarna från de olika vänorterna eget program. På den avslutande festen är alla med och även ungdomarna uppträder med program. Mellanårskonferenser har ordnats mellan vänortsmötena och då har det varit ett aktuellt tema att diskutera frågor kring skolsektorn samt näringslivet. I Kristinestad har vi värderat att både kommunen och nordenföreningen samarbetar angående kontakterna till vänorterna.

Nu står vi inför nya utmaningar – hur ser vänortsverksamheten ut i framtiden

Kommunsammanslagningarna i de nordiska länderna har gjort att en del kommuner har beslutat att upphöra med vänorter i de nordiska länderna. För oss var det så i Danmark. Nordenföreningen finns kvar och vill fortsättningsvis samarbeta. Det är mera tyngd och innehåll om kommunerna även är med i vänortssamarbetet. I och med Coronasituationen har verksamheten begränsats, men vi har blivit bättre på att hålla kontakt digitalt. Digitala mellanårskonferenser kunde nu ordnas. Vad gäller de nordiska kontakterna spelar de nordiska föreningarna en viktig roll. Föreningarnas uppgift är att vara en opinionsbildare, informatör och rådgivare. Vi har en given roll i det nordiska samhället. I vår vänort Sala i Sverige är både föreningen och kommunen klart intresserade att arbeta vidare med vänorterna. Nordenföreningens ordförande i Sala hade kontakt med Sala kommun för att diskutera olika samarbetsprojekt/teman. Det kan bland annat handla om idrott, kultur, integration samt diskussion om våra utmaningar i samhället. Under vänortsmötena kan de kommunala representanter-

20

na diskutera hur kommunerna styrs, vilka utmaningar de har samt möjliga lösningar. Saker, som kommunerna kan lära sig av varandra. Sala kommun påpekar att det är viktigt att de kommunala representanterna känner att de på vänortsmötet får ett mervärde av diskussionerna.

Visioner angående nordiskt samarbete

Nordenföreningarna och kommunerna kan samarbeta kring olika teman • utbyte mellan skolklasser, kan ske digitalt för att senare delta i vänortsmötet • ungdomsfullmäktige • utbyte mellan idrotts-och ungdomsföreningar, turismaktörer, konsthantverkare, musikgrupper. Kontakterna kan ske fysiskt eller digitalt • de som inte mera har vänorter kan söka andra nordiska kontakter. Vi i Kristinestad är med i Cittaslow-nätverket, som även finns i andra nordiska städer. • under nordiska litteraturveckan kan förbundet förmedla olika nordiska författare, som kan besöka skolor och allmänna tillställningar (även utanför litteraturveckan) Pohjola-Nordens förbund har i sin verksamhetsplan inskrivet att man vill förbättra vänortssamarbetet och utveckla verksamhetsformerna. ”Vi” bör bli bättre på att ansöka om bidrag gällande nordiskt utbyte. ”Vi” skall tillsammans arbeta för ett bra innehåll i verksamheten. För att bibehålla intresset för nordiskt samarbete bör det även finnas fysiska kontakter. Det räcker inte med enbart digitala möten. Vänskap uppstår då man träffas, det händer ”någonting” då människor möts. •

Johannes Jansson/norden.org

Nordenrepresentanterna har bott i familjer, vilket har


Ungdomar till skola och jobb i Norden Ungdomar intresserar sig för Nor-

den då det gäller studier och Nordjobb. Många av våra olika utbildningsanordnare i Finland har samarbete med respektive utbildningar i de andra nordiska länderna. Det är viktigt att sprida denna information till våra ungdomar redan i högstadiet, senast då det blir dags att söka till andra stadiets utbildningar. Många skolor lockar med diverse utbytesmöjligheter till andra nordiska länder under studietiden. Detta skolår har Kristinestads finska gymnasium en norsk utbyteselev från Bergen. Samtidigt är efterfrågan efter arbetskraft stor och våra ungdomar kommer att vara en eftertraktad resurs i framtiden. Med tanke på Finlands näringslivsutveckling är det viktigt att utbilda våra ungdomar speciellt inom de branscher som vi redan nu ser expanderar fort. Framgångsrika företag i Finland behövs för att kunna hållas med i den ekonomiska utvecklingen i Norden och inte lämna efter. I Österbotten kommer den tilltänkta batterifabriken i Vasa att för näringslivet innebära nästa steg för industrin i Österbotten, men vilka blir utmaningarna för samhället? Här har redan yrkeshögskolorna i Vasa med omnejd varit alerta och tänker börja utbilda ingenjö-

Text: Jessica Bårdsnes

rer inom energi- och teknikbranschen. Det är viktigt att vara ute i skolorna och informera de ungdomar som går i andra och tredje stadiets utbildningar om de jobbmöjligheter som Nordjobb erbjuder. Nu ligger ansvaret på de lokala Nordenföreningarna att sprida ut denna information. Vi i föreningarna hoppas att även förbundets skolansvariga påminner skolorna om Nordjobb. Detta kunde ske via e-post. Vi vill ju att våra ungdomar skall fortsätta intressera sig för Norden, ”pröva på” Norden och inse vilken lycka det är att vara född i Norden och ta vara på de möjligheter som de erbjuds. Nu ställer coronapandemin det till vad gäller Nordjobb och gränserna mellan våra nordiska länder är mera eller mindre stängda. Mera information finns att få via länken https:// www.nordjobb.org/fi/hae-toita Tidigare då förbundet ordnade näringslivsseminarier i Helsingfors hade vår nordenförening i Kristinestad möjlighet att ta med våra svenskspråkiga- och finskspråkiga gymnasieelever till dessa seminarier. Detta var en fin möjlighet för våra ungdomar att i verkligheten se hur utvecklingen och samarbetet fungerar mellan de nordiska länderna. •

Pohjola-Norden i Kristinestad uppmuntrar till samarbete över språkgränserna

Text: Simoné Kallio och Sari Länsivuori-Laine Föreningen Pohjola-Norden i Kristi- ken turvis genom olika samarbetsövnestad-Kristiinankaupunki jobbar aktivt för att stöda och uppmuntra ungdomar i Kristinestad att lära sig det andra inhemska språket. För att sammanföra våra ungdomar över språkgränserna i Kristinestad har föreningen två skolrepresentanter som håller kontakt med fältet. I styrelsen sitter Sari LänsivuoriLaine för finskspråkiga skolsidan och utanför styrelsen fungerar Simoné Kallio som skolansvarig för svenskspråkiga skolsidan. Länsivuori-Laine och Kallio jobbar som svensk- respektive finsklärare vid gymnasierna i Kristinestad och under de tre senaste åren har de aktivt samarbetat över språkgränserna med sina studerande för att skapa en positiv attityd till det andra inhemska språket genom klasstandem som undervisningsmetod. I klasstandem används båda språ-

ningar och diskussioner där studerandena talar sitt andra språk. Under den muntliga gymnasiekursen träffas studerandena fyra av sex lektioner i veckan. Kursen innehåller också träffar med tandemparet på fritiden. Några par brukar gå på pizza, ett annat par åker till simhallen och ett tredje till stallet. Under kursen brukar hela gymnasiegruppen dessutom se en film på antingen svenska eller finska vid stadens biograf. I december 2020 när kursen ordnades senast sågs filmen “Tove” och före filmen gick alla tillsammans på pizzabuffé. Besöken sponsrades av föreningen Pohjola-Norden i Kristinestad-Kristiinankaupunki. Klasstandem tillämpades till en början i den valbara muntliga gymnasiekursen men samarbetet har utvidgats med åren och från och med hösten

Speeddating är ett bra sätt att bekanta sig med studerandena från det andra gymnasiet.

2021 är målsättningen att studerandena ska samarbeta i en kurs per läsår. Länsivuori-Laine och Kallio har studerandena på sin sida och tandem är ett välkommet avbrott i den “vanliga” undervisningen. Flera studerande har under åren sagt att de tycker tandem varit ett trevligt sätt att bekanta sig med ungdomar i samma ålder och att de efter tandem vågar prata mer än tidigare på det andra inhemska språket. • Pohjanmaan alue | Österbottens region

21


Kontaktuppgifter / Yhteystiedot tel. 040 527 2760 jessica.bardsnes79@gmail.com FB: https://www.facebook.com/Pohjo laNordenkrs

Jakobstad Ordförande: Kjell Vikman vikmankjell@gmail.com tel.040 130 6290 Sekreterare: Gun Höglund gun.h.hoglund@gmail.com tel. 050 024 6943

Närpes Ordförande: Kenneth Uppman keuppman@gmail.com tel. 040 556 5251 Sekreterare: Stefan Mannsén stefan.mannsen@gmail.com tel. 050 557 5262 Nordenföreningen i Närpes: narpnord@narpes.fi FB: https://www.facebook.com/norden foreningen.narpes

Karlebynejden-Kokkolanseutu Ordförande/ puheenjohtaja: Brit Stenman brit.stenman@anvianet.fi tel. 050 304 4290 Viceordförande / varapuheenjohtaja: Gun-Maj Peltoniemi Sekreterare / sihteeri: Sonja Remell sonja.remell@kokkola.fi tel. 040 806 5013 Kristinestad-Kristiinankaupunki Ordförande: Lisbeth Saxberg-Blomkvist Vargstigen 1, 64100 Kristinestad tel. 0400 840 8585 lisbeth.saxberg.blomkvist@gmail.com Sekreterare: Jessica Bårdsnes Åndalsnesgatan 2, 64100 Kristinestad

22

Pohjanmaan alue | Österbottens region

Korsholm Ordförande: Gunbritt Tallbäck gunbritt.tallback@netikka.fi tel. 050 372 7123 Sekreterare: Hedvig Grannas-Honkanen hedvig.grannashonkanen@gmail.com tel. 040 515 0274 Medlemsärenden: Jane Trygg-Kaipiainen jane.trygg@gmail.com tel. 050 592 3899 Lapua Puheenjohtaja: Arja Ahonen afirefoxa@hotmail.com puh. 050 542 6329

Varapuheenjohtaja: Paavo Latva-Rasku paavo.latva-rasku@ netikka.fi puh. 044 360 4845 Sihteeri: Maiju Vänskä maiju.vanska@gmail.com puh. 050 352 5535 Seinäjoki Puheenjohtaja: Pertti Kinnunen pertti.kinnunen@kauppakamari.fi puh. 040 534 0875 Varapuheenjohtaja: Marita Nyrhinen marita.nyrhinen@outlook.com puh. 050 554 3964 Vasa – Vaasa Ordförande: Anders Fransén andersgustavfransen@gmail.com tel. +358 50 530 1897 Sekreterare: Gun Jakobsson gun.jakobsson@abo.fi tel. +358 45 129 6698 Vörå Ordförande: Hans Boije hans.boije@tosant.fi tel. 050 3620 893 https://www.pohjola-norden.fi/suomeksi/ yhdistykset/ https://www.pohjola-norden.fi/sv/ foreningar/

Johannes Jansson/norden.org

Pohjola-Norden Österbotten / Pohjanmaa https://www.facebook.com/ groups/149010861861444



Läskistä äyskäriin

Elettyämme 600 vuotta Ruotsin valtakunnan yhteydessä ruotsin kieli on jättänyt meille runsaan lainasanaston, jonka kuulemme sekä paikan- että ihmisnimissä, sanojen merkityksissä, laulujen sanoituksissa ja lakikielessä elintarvikkeita unohtamatta Teksti: Ulla Haverinen

Kielisukulaisuus Suomi kuuluu suo-

malais-ugrilaiseen ja uralilaiseen kielikuntaan. Valtaosa muista eurooppalaisista kielistä muodostavat indoeurooppalaisen kieliperheen. Suomen kielen rakenne ja sanasto eroavat näin ollen huomattavasti jälkimmäisistä. Ruotsi lähisukukielineen kuuluu indoeurooppalaisten kielten pohjoisgermaanisiin kieliin, kuin myös saksa ja englanti.

Lainasanakerrostumat Suomen kie-

len lainasanakerrostumat kronologisessa eli aikajärjestyksessä ovat tutkijoiden mukaan indoeurooppalaiset lainat, balttilaiset lainat, vanhat germaaniset lainat, slaavilaiset lainat ja siis merkittävimpänä ryhmänä naapurimaaltamme omaksumamme 4000 lainasanaa. Tosin sanalainoistamme on huomattava osa ruotsiin muista kielistä saatua kulttuuriomaisuutta (latina, kreikka, ranska ja saksa), joka on sittemmin suodattunut meille.

lainasanat Ummikkosuomalaisetkin käyttävät arkikielessään ruotsalaisuuksia, kuten vaikkapa kori (korg) ja lompakko (plånbok). Istumme rannalla (strand), nousemme portaita (trappor) ja tervehdimme rovastia (provast). Sanoja voimme ryhmitellä seuraavasti: Yhteiskuntajärjestystä kuvaavat sanat, kuten laki (lag), tuomari (domare) ja raastupa (rådstuga). Kirkko oli yhteiskunnan tukipilari, joten käymme kirkossa (kyrka), näemme enkelin (ängel) alttaritaulussa (altartavla). Teemme syntiä (synd) ja päädymme helvettiin (helvete). Ja kyllä se saatanakin (satan) jossain siellä väijyy.

kuitteja (kvitto) tai laivasivat tynnyreitä (tunnor). He istuivat salissa (sal) siemailemassa punssia (punch) hienoista laseista (glas). Ehkäpä he pistäytyivät krouvissa (krog) juomassa kannullisen (kanna) tai tuopillisen (stop) olutta. Porvarin poika (pojke) saattoi osoittautua hunsvotiksi (hundsvott), jolloin häntä saattoi uhata jopa itse pyöveli (bödel) mestaamisella (mista). Armeijassa poika tutustui pyssyyn (bössa) ja ruutiin (krut).

liä (dill). Ehkäpä joku otti vielä lopuksi kupillisen (kopp) viiliä (fil) tai letun (plätta).

Tekstiileistä ja huonekaluista tun-

nemme ainakin maton (matta), tyynyn (dyna) ja täkin (täcke). Olohuoneessa on sohva (soffa), vieressä roikkuu taulu (tavla), on kaappi (skåp) ja on hyllyjä (hylla). Sänky (säng) sijaitsee makuuhuoneessa, jossa säilytämme vaatteitamme (kläder), kuten leninkejä

Ruokaan, hyötykasveihin ynnä siirtomaatavaroihin liittyvä sanasto alkoi

yleistyä 1600-luvulla. Poltettiin tupakkaa (tobak) ja juotiin kahvia (kaffe). Naposteltiin kakkuja (kaka) ) ja sokeria (socker). Limpun (limpa) päälle levitettiin läskiä (fläsk). Pöytään katettiin myös sinappia (senap), silliä (sill) ja til-

Kaupunkisanastoa on muun muas-

sa portti (port), lyhty (lykta) ja katu (gata). Kaupungeissa asui rikkaita (rik) porvareita (borgare), jotka kirjoittelivat

24

Pohjola-Norden Ry

Johannes Jansson / norden.org

Suorat


Pixabay

(klänning) ja paitoja (skjorta). On hattuja (hatt) ja myssyjä (mössa).

Käännöslainat Runsaslukuiset kään-

tämällä syntyneet yhdyssanat ovat tuttuja: nenäliina (näsduk), kirjoituspöytä (skrivbord), puutarha (trädgård) tai vaikkapa kuorma-auto (lastbil) ja taskulamppu (ficklampa). Suomalaisia ja ruotsalaisia yhdistävät myös palasokeri (bitsocker) ja pussilakana (påslakan). Edellä mainittuihin huonekaluihin (möbel) voi tehdä tarkennuksia: kirjahylly (bokhylla) ja sohvapöytä (soffabord). Keittiössä on ainakin tiskikone (diskmaskin), tiskipöytä (diskbänk)) ja ehkäpä siivouskaappikin (städskåp). Tarvitaan myös kahvinkeitin (kaffebryggare) ja pakastin (frysbox).

Perheillaliselle (familjemiddag) isoäiti

(mormor) kattaa meille ruokapöytään (matbord) mm. ruisleipää (rågbröd), uunimakkaraa (ugnskorv) ja pääruuaksi (huvudrätt) lohikeittoa (laxsoppa). Jälkiruoakasi napostelemme viinirypäleitä (vindruvor) ja omenapiirakkaa (äppeltårta). Kiitos isoäiti, me olemme nyt aivan kylläisiä (helt mätta)! Mutta nyt tämän kirjoittaja panee suunsa säkkiä myöten (man måste rättä munnen efter). Tänään vietämme viikonpäivistä (veckodag) torstaita (torsdag) eli viikingeiltä perittyä Tor-jumalan päivää. Lisää päivistä ja muista maukkaista (smakfulla) lainasanoista (låneord)) aluelehtemme (regionaltidning) seuraavassa numerossa (nummer). Ai, niin nykyruotsissa äyskäri on (öskar). •

Lähdekirjallisuus • Haapala - - Torkki: SÄRMÄ. Suomen kieli ja kirjallisuus lukiolaisille (Otava 2012) • Hakulinen, Lauri: Suomen kielen rakenne ja kehitys (Otava 1979) • Häkkinen, Kaisa: Mistä sanat tulevat. Suomalaista etymologiaa. Tietolipas 117 (SKS 1999) • Vilkko, Marjo: Suomi on ruotsalainen (Schildts&Söderström, 2014)


Pohjola mielessä? Norden i sinne? Info Pohjola opastaa Info Norden guidar sinua matkalla! dig på vägen! Oletko ollut joskus töissä Ruotsissa, ja mietit tuletko saamaan eläkettä maasta? Vai oletko lähdössä Tanskaan opiskelemaan ja mietit, mistä saat hoitoa, jos tulet sairaaksi? Tai ehkä työura uudessa maassa saattaisi olla ajankohtainen?

Har du tidigare jobbat i Sverige och undrar om du kommer att få pension därifrån? Eller ska du börja studera i Danmark och undrar om du får vård när du blir sjuk? Eller kanske karriär i ett nytt land är en möjlighet?

Info Pohjola on Pohjoismaiden ministerineuvoston neuvontapalvelu kaikille, jotka muuttavat, opiskelevat, työskentelevät tai suunnittelevat yrityksen perustamista Pohjoismaissa. Info Pohjolan verkkosivuilla osoitteessa norden.org/ infopohjola kerrotaan yleisesti eri Pohjoismaiden säännöksistä ja viranomaiskontakteista sekä neuvotaan, kenen puoleen voit kääntyä, jos olet muuttoaikeissa tai haluat opiskella, työskennellä tai perustaa yrityksen toisessa Pohjoismaassa. Palvelua saa suomeksi, ruotsiksi, norjaksi, tanskaksi, islanniksi ja englanniksi. Jos et löydä sivuiltamme vastauksia kaikkiin mieltäsi askarruttaviin kysymyksiin, voit ottaa meihin yhteyttä kysymyslomakkeella tai olla yhteydessä Info Pohjolan paikallistoimistoihin. Kerromme myös, mistä saat lisätietoa Pohjoismaiden tukijärjestelmistä ja pohjoismaisesta yhteistyöstä ylipäätään.  Suomessa Info Pohjolaa hallinnoi Pohjola-Norden. •

Info Norden är Nordiska ministerrådets informationstjänst för dig som flyttar, arbetar, studerar eller kanske vill starta eget i Norden. På Info Nordens webbsidor norden.org/infonorden hittar du allmän information om de olika ländernas regelverk och myndigheter samt praktisk information om hur du ska gå tillväga om du ska flytta, arbeta, starta eget eller studera i ett annat nordiskt land. Informationen är tillgänglig på danska, finska, isländska, norska, svenska och engelska.  Om du inte hittar svar på det du undrar över kan du kontakta Info Norden via ett frågeformulär eller ta kontakt med ett av våra informationskontor. Vi kan också hänvisa dig vidare till information om stödsystem i Norden och nordiskt samarbete i allmänhet. I Finland administreras Info Norden av Pohjola-Norden. • www.norden.org/infonorden Telefon: (09) 4542 0818, må-fre kl. 10-14. E-post: finland@infonorden.org

26

Yadid Levy/norden.org

www.norden.org/infopohjola Puhelin: (09) 4542 0818, ma-pe klo 10-14. Sähköposti: finland@infonorden.org


Nordjobb – Sommarjobb och nordiska äventyr Nordjobb har sedan år 1985 erbjudit unga i åldern 18–30 säsongjobb, bostad och kultur- och fritidsprogram i ett annat nordiskt land. Programmets målsättning är att främja mobilitet inom den nordiska arbetsmarknaden och ge unga en möjlighet att bekanta sig med ett annat lands kultur och språk samt hitta vänner och ett nätverk i regionen. En ung person kan söka Nordjobb-arbete om personen är en nordisk medborgare eller EU-medborgare och om personen har preliminära språkkunskaper i ett skandinaviskt språk.

Vad för jobb?

Stöder arbetssökande

Kundtjänst på Åland. Flera restauranger, caféer och butiker söker sommarpersonal! Vårdarbete i Sverige. Många öppna jobbplatser inom vårdbranschen bland annat i Stockholm, Borås och Göteborg. Jobba i fjordutsikter i Norge. En campingplats i Geiranger fjorden i Norge söker säsongsarbetare i flera olika arbetsuppgifter. Nu är det möjligt att söka Nordjobb även i sitt eget hemland. Hur låter sommarjobb i Finlands största nöjespark? Och mycket mera! Se alla annonser www.nordjobb.org •

Nordjobb förmedlar säsongsarbete i hela Norden och hjälper nordjobbaren med praktiska saker såsom att hitta en lägenhet och skaffa ett skattekort. Kontakta Nordjobbs personal om du behöver hjälp till exempel med din ansökan!

Nordjobb i Finland: Epost: finland@nordjobb.org Telefon: +358 (0)44 733 5786

Ordnar fritidsaktivitet

Nordjobb i sociala medier: Instagram: @nordjobb Facebook: /nordjobb Twitter: @nordjobb

Nordjobb är inte bara jobb. Nordjobb erbjuder även ett mångsidigt kultur- och fritidsprogram åt nordjobbarna. Meningen med fritidsprogrammet är att nordjobbarna får en chans att bekanta sig med kultur, språk och traditioner i det nordiskt land de jobbar i samt att skapa nya kontakter och skaffa vänner för livet.

27


Kom med och fira Åland 100 År 2022 är det 100 år sedan Åland blev självstyrt. Under jubileumsåret kommer den åländska självstyrelsen att firas, hedras och värnas. Jubiléet startar med självstyrelsedagen den 9 juni 2021 och fortsätter ett helt år fram till den 9 juni 2022, då det är exakt 100 år sedan landstinget (det som numera är lagtinget, Ålands parlament) sammanträdde för första gången. Demokrati, fred och hållbarhet lyfts särskilt fram under jubileumsåret. Även teman som havet och den åländska kulturen berörs. Har du besökt Åland? Hurdana minnen eller tankar har du om öriket? Flera tänker på cykelsemester, lägerskola, idrottsevenemang och chipsfabriken. Även Bomarsunds fästning, Kastelholms slott samt äppelträden och de röda klipporna vid havet dyker upp i tankarna. Under jubileumsåret finns det hundratals orsaker att fira och kanske besöka det unika öriket. Den stora havskappseglingen Tall Ships Races ordnas, en opera om häxprocesserna på Åland under 1600-talet spelas upp och ett nytt besökscentrum invigs i Bomarsund. Kanske du eller din förening vill ordna något som relaterar till Åland och få med jubileumsåret i ert årsprogram? Kanske ni vill lyfta åländsk kultur eller historia och göra Åland mer känt i er region? Ordna en tillställning med Ålandsfika, Ålandspannkaka och äppelmust? Kanske ni gillar att dansa och vill ta del av Åland dansar utmaningen? Ett annat konkret sätt är att delta i strandstädningen under FN:s världshavsdag 8.6.2022 som är dagen innan självstyrelsedagen – ett sätt att ge lite av din tid för ett renare hav som en gåva till öriket. Vi hälsar hela världen välkommen med i firandet! Kolla vår hemsida www.aland100.ax •

28

Text, tekstit: Åland 100, Tiina Björklund & Noora Löfström Bilder, kuvat: Visit Åland

Tule mukaan juhlimaan satavuotiasta Ahvenanmaan itsehallintoa Vuonna 2022 on kulunut 100 vuotta siitä, kun Ahvenanmaasta tuli itsehallintoalue. Juhlavuoden aikana ahvenanmaalaista itsehallintoa juhlitaan, muistetaan ja kunnioitetaan. Vuosi alkaa itsehallintopäivänä 9. kesäkuuta ja jatkuu kokonaisen vuoden 9. kesäkuuta 2022 asti, jolloin on tasan 100 vuotta siitä, kun maakuntapäivät eli Ahvenanmaan parlamentti kokoontui ensimmäisen kerran. Demokratia, rauha ja kestävä kehitys nousevat erityisesti merkkivuoden aikana. Myös meri ja ahvenanmaalainen kulttuuri on keskiössä. Oletko käynyt Ahvenanmaalla? Millaisia muistoja tai ajatuksia sinulla on saarilta? Monet muistelevat pyöräretkiä, leirikouluja, urheilutapahtumia ja sipsitehdasta. Myös Bomarsundin linnoitus, Kastelholman linna sekä omenapuut ja punertavat kalliot meren rannalla nousee ajatuksiin. Merkkivuonna on satoja syitä juhlistaa ja vaikka vierailla saarilla. Suurten purjelaivojen kilpailu Tall Ships Races tulee Maarianhaminaan, ooppera 1600-luvun noitavainoista Ahvenanmaalla saa ensi-iltansa ja Bomarsundiin avataan uusi vierailukeskus. Ehkä sinä tai sinun yhdistyksesi haluaa järjestää jotain Ahvenanmaahan liittyvää ja ottaa merkkivuoden muistamisen mukaan vuosiohjelmaan? Ehkä haluatte nostaa ahvenanmaalaista kulttuuria tai historiaa ja tehdä Ahvenanmaata tunnetuksi alueellanne? Kahvitella Ahvenanmaan pannukakun ja omenamehun kera? Ehkä tykkäätte tanssia ja haluatte osallistua Ahvenanmaa tanssii -tanssihaasteeseen? Yksi konkreettinen tapa on olla mukana rantojensiivoustalkoissa YK:n maailman merien päivänä 8.6.2022, joka on päivää ennen itsehallintopäivää – tapa antaa aikaa puhtaamman meren puolesta, eräänlaisena lahjana saarille. Tervetuloa juhlimaan kanssamme! Käy sivuillamme www. aland100.ax •



Pohjoismaiden pääministerit johtavat pohjoismaiden yhteistyötä, mutteivät muodosta ministerineuvostoa. Heidän apunaan kaikkien maiden hallituksissa yksi ministeri toimii yhteistyöministerinä ja vastaa muun muassa pohjoismaisesta budjetista. Heidän apunaan on kaikissa maissa vastuuvirkamiehet. Pohjoismaiden yhteistyöministerit muodostavat ministerineuvoston, jonka alaisuudessa virkamiehet muodostavat yhteistyökomitean. Yhteistyöministereiden ministerineuvoston ohella ministerineuvosto kokoontuu kymmenessä eri kokoonpanossa sektoriministereiden osallistuessa. Sektoriministereiden apuna ministeriöissä on nimetty virkamiehiä, jotka vastaavat pohjoismaiden yhteistyöstä ja kokoontuvat virkamieskomiteoina. Ministerineuvostojen päätökset perustuvat yksimielisyyteen. Ulkoministereillä ja puolustusministereillä ei ole ministerineuvostoa, mutta he kokoontuvat ja pitävät yhteyttä neuvostojärjestelmän ulkopuolella. Kööpenhaminassa toimiva ministerineuvoston sihteeristö avustaa ministerineuvostoja. Pohjoismaiden neuvosto koostuu kaikkien pohjoismaiden ja itsehallintoalueiden parlamentaarikoista sekä hallitusten edustajista. Vain parlamentaarikoilla on äänivalta. Pohjoismaiden neuvoston parlamentaarikot valitsevat keskuudestaan puheenjohtajiston ja sektorivaliokuntia, jotka kokoontuvat säännöllisesti. Neuvoston päätökset ovat luonteeltaan suosituksia ja maat päättävät itse niiden toteuttamisesta. Jokaisen maan jäsenet muodostavat kansallisia valtuuskuntia, joilla on apunaan kansallisia sihteeristöjä. Kööpenhaminassa toimii Pohjoismaiden neuvoston sihteeristö ja ministerineuvoston sihteeristön yhteydessä Kööpenhaminassa sijaitsee myös Pohjoismaiden kulttuurirahasto, joka vuosittain tukee yhteispohjoismaista kulttuuriyhteistyötä. •

30

Pohjola-Norden Ry

Officiella nordiska aktörer Teksti/text: Larserik Häggman De nordiska ländernas statsministrar leder det nordiska samarbetet men bildar inget ministerråd. Till sin hjälp har de ministrar i varje land utsedda att ansvara för det nordiska samarbetet och bland annat svara för den nordiska budgeten. Till sin hjälp har de i alla länder ansvariga tjänstemän. De nordiska samarbetsministrarna bildar ett ministerråd och de ansvarige tjänstemännen en samarbetskommitte. Utöver samarbetsministrarnas ministerråd sammanträder även tio olika ministerråd bestående av sektorministrar. Sektorministrarna har till sin hjälp ansvariga tjänstemän i respektive ministerium. Dessa sammanträder i ämbetsmannakommitteer. Besluten i ministerråden fattas enhälligt. Utrikes- och försvarsministrarna har inga ministerråd men samlas och håller kontakt utanför rådssystemet. I Köpenhamn finns ett ministerrådssekretariat som bistår ministerråden. Nordiska rådet består av parlamentariker och regeringsrepresentanter från alla nordiska länder och självstyrande områden. Endast parlamentarikerna har rösträtt. Parlamentarikerna i Nordiska rådet väljer ett presidium och sektorutskott som möts kontinuerligt. Besluten i rådet är till sin form rekommendationer och länderna beslutar själv om genomförandet. Varje lands rådsmedlemmar bildar nationella rådsdelegationer som till sin hjälp har nationella sekretariat. Hela rådets sekretariat är placerat i Köpenhamn i samband med ministerrådssekretariatet. I Köpenhamn finns också den nordiska kulturfonden som årligen stöder samnordiskt kulturarbete. •

Johannes Jansson / norden.org

Pohjoismaiden yhteistyön virallisia tekijöitä


K UN HA LUAT VAIHTAA MAISEMAA,

PARAS LOMA ON LÄHELLÄ. DEN BÄSTA SEMESTERN ÄR NÄRA.

Haaveissa staycation, kylpyläloma tai rentoutuminen luonnon helmassa ja valmis aamiainen? Kun kaipaat pientä hemmottelevaa irtiottoa tai kunnon loman, sinua odottavat upeat kohteemme ympäri Pohjolan.

Ta en staycation i din hemstad, checka in på ett av våra spahotell eller välj hotell nära naturen. Våra hotell erbjuder en bekväm vistelse med god frukost runtom i Norden.

Katso parhaat kohdevinkit, aktiviteetit ja tarjoukset scandichotels.fi

Se våra bästa erbjudanden, aktiviteter och destinationer på scandichotels.fi

scandichotels.fi

LAAJAVUORI


Kesä kutsuu kotilaituria kauemmas

Längre bort än hembryggan i sommar

Kesä on vapautta vaihtaa maisemaa! Risteile Helsingistä romanttiseen Riikaan, viehättävään Visbyhyn tai merelliseen Maarianhaminaan.

På sommaren har du friheten att byta utsikt! Kryssa från Helsingfors till romantiska Riga, charmiga Visby eller maritima Mariehamn.

The Tall Ships Races -risteilyt

The Tall Ships Races-kryssningar

Viking Line vie sinut Helsingistä The Tall Ships Races 2021 isäntäsatamiin Turkuun, Tallinnaan ja Maarianhaminaan. Näe valtamerten majesteetit ja koe koko perheen karnevaalitunnelma.

Viking Line tar dig från Helsingfors till värdhamnarna för Tall Ships Races 2021: Åbo, Tallinn och Mariehamn. Se världshavens majestäter och upplev karnevalsstämningen för hela familjen.

Lue lisää jäseneduista ja varaa matkasi vikingline.fi/edut/pohjola-norden

Läs mer om medlemsförmånerna och boka din resa på vikingline.fi/edut/pohjola-norden

Hintansa arvoisin Itämerellä Östersjöns mest prisvärda resor


Liity jäseneksi Henkilöjäsenyys Henkilöjäsenet kuuluvat oman paikkakuntansa paikallisyhdistykseen ja voivat osallistua sekä paikalliseen että valtakunnalliseen toimintaan. Jo jäseneksi liittyminen on pohjoismaisen yhteistyön tukemista. Pohjola-Nordenin jäsenet saavat myös jäsenlehden sekä erilaisia jäsenetuja. Jäseneksi liitytään kalenterivuodeksi kerrallaan. Jäsenmaksu on 22 euroa. Muista kirjoittaa, mihin paikallisyhdistykseen haluat liittyä! Kannatusjäsenyys Pohjola-Nordeniin voi liittyä myös kannatusjäseneksi. Kannatusjäsenyys eroaa tavallisesta henkilöjäsenyydestä siten, että kannatusjäsenet eivät ole minkään Pohjola-Nordenin paikallis- tai muun yhdistyksen jäseniä, eikä heillä siten ole edustus- tai äänioikeutta esimerkiksi liittokokouksessa. Kannatusjäsenmaksu on sama kuin henkilöjäsenen ja kannatusjäsenet saavat samat jäsenedut kuin perinteiset henkilöjäsenet. Jos haluat liittyä kannatusjäseneksi, älä valitse paikallisyhdistystä. Nuorisoliiton jäsenyys 15-29-vuotiaat voivat liittyä Pohjola-Nordenin Nuorisoliittoon. Jäsenyys on maksuton. Liity Nuorisoliiton jäseneksi osoitteessa pnn.fi. Perhejäsenyys Mikäli perheessäsi on jo Pohjola-Nordenin jäsen, voit liittyä perhejäseneksi. Perhejäseniksi lasketaan kaikki samassa taloudessa asuvat henkilöt. Jäsenmaksu on 12 euroa. Yhteisöjäsenyys Järjestöt voivat liittyä Pohjola-Nordenin yhteisöjäseniksi. Yhteisöjäsenet voivat asettaa edustajiaan ehdolle Pohjola-Nordenin päättäviin elimiin ja voivat näin vaikuttaa pohjoismaiseen yhteistyöhön. Yhteisöjäsenen jäsenmaksu määräytyy yhteisön koon mukaan. Koulujäsenyys Koulut voivat liittyä Pohjola-Nordenin koulujäseneksi 20 euron vuosimaksulla. Koulujäsenet saavat Pohjolaan liittyvää ajankohtaista materiaalia ja tietoa pohjoismaisista kursseista, stipendeistä ja uusista oppimateriaaleista. Koulualan sivuilta voit lukea lisää koulujäsenyydestä. Kirjastojäsenyys Kirjastot voivat liittyä Pohjola-Nordenin kirjastojäseniksi 20 euron vuosimaksulla. Kirjastojäsenet saavat kirjastoviikon materiaalin automaattisesti postitettuna, Pohjola-Nordenin sekä Ruotsin Föreningen Nordenin jäsenlehden sekä apua Pohjola-hyllyn perustamiseen kirjastoon.

Tule mukaan toimintaan ja liity jäseneksi! Bli medlem! Jäsenyys on kannanotto pohjoismaisuuden puolesta. Medlemskap är ett ställningstagande för det nordiska samarbetet. Voit liittyä jäseneksi myös osoitteessa pohjola-norden.fi. Du kan ansluta dig även på pohjola-norden.fi. Haluan liittyä henkilöjäseneksi / Jag vill ansluta mig som personmedlem (22€) Haluan liittyä Pohjola-Nordenin kannatusjäseneksi / Jag vill ansluta mig till Pohjola-Norden som stödmedlem (22€) Perhejäsenyys / Familjemedlemskap (12€) Pohjola-Nordenin Nuorisoliiton jäsenyys / Medlemskap i Pohjola-Nordens Ungdomsförbund (ilmainen/ gratis) Koulujäsenyys / Skolmedlemskap (20€) Yhteisöjäsenyys / Medlemskap för samverkande organisationer (Jäsenmaksu määräytyy yhteisön koon mukaan) Kirjastojäsenyys / Biblioteksmedlemskap (20€) Nimi / Namn

Osoite / Adress

Bli medlem Personmedlem Personmedlemmarna hör till föreningen på hemorten och kan delta både i den lokala och i den riksomfattande verksamheten. Redan genom att bli medlem stöder man det nordiska samarbetet. Pohjola-Norden erbjuder dessutom sina medlemmar en tidskrift och olika medlemsförmåner. Man är medlem ett år i taget. Medlemsavgiften är 22 euro. Kom ihåg att skriva vilken lokalförening du vill ansluta dig till! Stödmedlemskap Det är också möjligt att ansluta sig till Pohjola-Norden som stödmedlem. Stödmedlemskapet skiljer sig från personmedlemskap så att stödmedlemmarna inte är medlemmar i någon av Pohjola-Nordens lokal- eller andra föreningar. Stödmedlemmarna har inte heller representations- eller rösträtt på t ex förbundsmötet. Medlemsavgiften för stödmedlemmar är samma som för personmedlemmar och stödmedlemmarna får samma medlemsförmåner som traditionella personmedlemmar. I fall du vill bli stödmedlem, skriv inte ned någon lokalförening. Ungdomsmedlem Om du är 15-29 år gammal, kan du bli medlem i Pohjola-Nordens Ungdomsförbund. Medlemskapet är gratis. Anslut dig till Ungdomsförbundet på pnu.fi.

Postinumero ja -toimipaikka / Postnummer och -anstalt

Puhelin / Telefon

Sähköposti / E-post

Yhdistys / Förening

Haluan jäsenmaksulaskuni sähköpostilla / Jag vill ha min medlemsfaktura per e-post

Lisätietoja /Ytterligare uppgifter

(Koulu- tai yhteisöjäsenen laskutusosoite ja yhteyshenkilön tiedot / Skol- eller organisationsmedlemmens faktureringsadress och kontaktpersonens uppgifter)

Familjemedlem Om det redan finns en medlem i din familj, kan du bli familjemedlem. Till familj räknas alla som bor i samma hushåll. Medlemsavgiften är 12 euro. Samverkande medlem Även din organisation kan bli medlem i Pohjola-Norden. Samverkande medlemmar kan ställa upp sina representanter i valen till Pohjola-Nordens beslutsfattande organ och på så vis påverka det nordiska samarbetet. Samverkande medlemmars avgift beror på organisationens storlek. Skolmedlemskap Skolor kan också bli medlemmar i Pohjola-Norden för ett medlemspris på 20 euro per år. Skolmedlemmar får aktuellt material om Norden och information om nordiska kurser, stipendier och nytt läromaterial. Biblioteksmedlemskap Biblioteken kan ansluta sig som medlemmar i Pohjola-Norden för ett medlemspris på 20 euro per år. Biblioteksmedlemmar får biblioteksveckans material automatiskt, Pohjola-Nordens samt Föreningen Norden i Sveriges medlemstidning, samt hjälm med att bygga en Norden-hylla i sitt bibliotek.

Päiväys ja allekirjoitus / Datum och underskrift

Yhteystietojani käytetään ainoastaan Pohjola-Nordenin ja sen yhdistysten omaan tiedotukseen eikä niitä luovuteta ulkopuolisille tahoille. Löydät jäsenrekisteriselosteemme osoitteesta pohjola-norden.fi kohdasta Jäsenille.

Kontaktuppgifterna används endast för Pohjola-Nordens och dess föreningars information och ges inte ut till utomstående. Du hittar vår medlemsregisterbeskrivning på pohjola-norden.fi under Medlemmar.


PohjolaNorden maksaa postimaksun / Pohjola-Norden betalar portot

Taita ja niittaa tästä Vik och häfta ihop

Lisätietoa Pohjola-Nordenista osoitteessa www.pohjola-norden.fi

Pohjola-Norden Vastauslähetys Sopimus 5005877 00003 Helsinki

Läs mer om Pohjola-Norden på www.pohjola-norden.fi

REN OCH LOKAL BIOGAS. PUHDASTA PAIKALLISTA BIOKAASUA. big.fi

Ab Stormossen Oy stormossen.fi Stormossvägen / 010 320 7600 Stormossenintie 56 info@stormossen.fi 66530 Kvevlax / Koivulahti stormossen

Läs mer om BIG biogas: / Lue lisää BIG-biokaasusta: big.fi



E L L O N N O U L Ä Ä V Y H E L L O K A P M JA LO Matsmart on verkossa toimiva hävikkikauppa jonka tavoitteena on tehdä arjen valinnat helpoiksi. Siksi myymme vain ympäristön kannalta kestäviä tuotteita aina 20%-90% alennuksella. Meidän kauppamme on puhelimessasi. Tai läppärissäsi. Mene nettikauppaamme, klikkaa haluamaasi tuotetta ja lisää se ostoskoriisi. Katsele ympärillesi ja kerää vaikka koko kori täyteen laadukkaita ja ympäristölle kestäviä tuotteita - muunlaisia et meiltä löydäkään.

Koska haluamme juhlia arjen pieniä sankaritekoja, tarjoamme nyt sinulle uutena asiakkaana erikoisedun. Naputa siis sisään www.matsmart.fi ja lähde heti hyödyntämään etukoodisi!

Tuotteet saattavat päätyä hävikkiin useasta eri syystä: • • • •

Tuotetta on valmistettu liikaa Pakkaus on jotenkin virheellinen Kausivaihtelut Lyhyet parasta ennen -päiväykset

: A L L I D O O K A L O J H O P 10

*Koskee uusia asiakkaita jotka ostavat tuotteita yli 40 eurolla. Voimassa 31.5.2022 asti. 1 etu per asiakas.

10%L*E LISÄ A


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.