Unum 2022-1

U

NR 1 ÅR 2022 ÅRGÅNG 39

UU U U

tidskrift för kristen enhet, retreat och meditation

Tema: MYSTIK PÅ BERGET

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tema:

MYSTIK PÅ BERGET

Ledare 3 Fader Peder Bergqvist Sune Garmo till minne 4-7 Birgit Ahlberg Hyse Mystikens historia 8-11 Fader Peder Bergqvist What I (re)discovered at Berget 14-15 Michael Goldhammer Wonderful and Challenging 16-17 Monika Hemming Boktips 19 Marie Erenius Bergqvist En bibliskt grundad mystik som grund för dialog 20-22 Fader Peder Bergqvist Vänbrev 23 Fader Peder Bergqvist Presentation av kommuniteten på Berget 24-25 Margareta Andersson Presentation av Bergets styrelse Carolina Johansson

26-27

Mystik för vår tid 28-31 Fader Peder Bergqvist KONTAKTUPPGIFTER & ANNONSPRISER ANSVARIG UTGIVARE: Peder Bergqvist.

ADRESS: Stiftelsen Berget, Tempelvägen 10, 795 91 R ÄT T VIK. TELEFON: 0248 -79 71 70.

BANKGIRO: 574 -3323. IBAN: SE92 6000 0000 0007 9712 8298 BIC/SWIFT: HANDSESS E- POST: info@berget.se. WEBSIDA: w w w.berget.se.

PRENUMER ATION OCH ANNONSBOKNING: 0248 -797170, info@berget.se TRYCKERI: Henningssons Tr yckeri AB i Borlänge. UTGIVNINGSPL AN: Fyra gånger per år.

ANNONSPRISER Storlek Pris enstaka annons Pris för fyra annonser 1/1 2 000:- (180x120 mm) 6 000:1/2 1 500:- (90x120 mm) 4 500:1/4 1 000:- (90x60) / 60x30 mm 500:-. 3 000:- / 1500:Baksida 5 000:15 000:-

PRENUMERATION Enstaka nummer 40:Årsprenumeration 150:Medlemsavgift i Bergets vänförening 300:-

Stiftelsen Berget har utgivningsbevis för Unum som periodisk skrift och förbehåller sig rätten rätten att göra justeringar i de bidrag som lämnas in till tidningen. Unum betyder “ett ” (Joh 17:21) och syftar på Bergets kallelse att verka för Kyrkans synliga Enhet.

Unum 2

ENHETENS MYSTIK

P

å framsidan av detta Unum ser vi Sune Garmo celebrera Mässan vänd mot korset.

Den förste som började celebrera Mässan vänd mot församlingen i S:t Davids kapell var den legendariske prästen Gunnar Rosendahl.

Bergets barndom var nära relaterat till den ekumeniska rörelsen och förnyelsen av liturgin som hörde samman med Andra Vatikankonciliet. S:t Davidsgården invigdes 1962, samma år som konciliet öppnades och samtidigt som den första sessionen av konciliet pågick. Ja, det var till och med så att Västerås stifts biskop, Sven Silén, som också invigde S:t Davids kapell, var Lutherska världsförbundets observatör vid konciliet och kom direkt till invigningen från den första sessionen.

Med sig hade han en stola, som en gåva och ett tecken till Berget, där följande text var broderad: ”Ut Omnes Unum Sint”. Jesu bön till Fadern att de alla må bli ett (Joh 17:21).

Man skulle kunna brodera vidare på detta tema och säga att den mystika dimensionen på Berget har en ekumenisk ton. Inom mystiken f inns just denna dragning till enhet, till förening med Gud, med alla kristna och vidare med alla människor och med hela skapelsen.

Den kristna vägen är en resa mot förening och enhet, en process av

helande av all splittring, halvhet, kluvenhet, till försoning, av inre förening, frid, skönhet. Det som gör oss till ett med oss själva, till ett med hela mänskligheten, alla människor, till ett med Alltet, som är Gud. Ja, det finns en fredsaspekt i den kristna mystiken, en riktning mot försoning med allt. Men det är en paradox; enheten nås bara genom isolering och konf likt. Den kristna mystika vägen innebär ofta att man skiljer sig från andra människor; man går en väg som man inte kan dela med andra, man gör något som av viker, men det är en separation som samtidigt är början på vägen mot enhet, mest beroende av bönens riktning mot försoning och förlåtelse.

I johannesevangeliet beskrivs den mystiska föreningen med Gud också som att man blir en fullödig person.

Vi är i Jesus; Jesus är i Fadern; vi är alla i varandra. Vi är fullständigt ett med Gud och andra människor och med hela universum; och samtidigt är vi oss själva som vi verkligen är, och når höjdpunkten av mänsklig personlighet och äkthet. Här når vi fram till vår sanna frihet i relationen till andra människor. När vi är i varandra på detta sätt är vi inte längre bundna av de andra, utan vi är liksom Sonen i Fadern, och liksom han är i oss, är vi i varandra.

Unum 3

SUNE GARMO TILL MINNE Birgit Ahlberg-Hyse, tidigare styrelseledamot.

En av Bergets trogna vänner, Sune Garmo, avled i Rättvik den 6 december 2021. Han var ordförande i styrelsen för Stiftelsen Berget 1997-2003 och vi är många som minns honom med respekt och tacksamhet.

Sune var visserligen född i Limerick på Irland, den 26 januari 1929, men han hade sina rötter i Gagnef i Dalarna och det var i det landskapet han hade sin hemvist under sitt vuxna liv.

Från Wikipedia hämtar vi några fakta: ”Sune Garmo blev teolo-

Unum 4

gie kandidat vid Uppsala universitet 1953 och prästvigdes samma år. Åren 1961-1974 var han stiftsadjunkt i Västerås stift och från 1974 och fram till sin pensionering 1995 komminister i Rättviks församling och kontraktsprost i Rättviks kontrakt.

En närmare, mer vuxen kontakt fick jag med honom när han blev ordförande i styrelsen för Stiftelsen Berget 1997. Jag hade varit ledamot där sedan 1990 med Inga Bengtzon som ordförande och kunde konstatera att deras ledarskap påminde om varandra. Båda var lyssnande, Garmo hade ett flertal förtroen- inkännande personer, öppna för deuppdrag, däribland ledamot av styrelsemedlemmarnas åsikter som kyrkomötet och av domkapitlet ofta kunde leda till livliga diskusi Västerås stift under många år sioner, dock med en samstämd kärsamt ordförande i stiftsfullmäktige lek till Berget i dess färd mot framtiden när föreståndaren Per Mases 1992-1994.” visioner kom att ta en allt tydligare Det måste ha varit under Sunes form. stiftsadjunktstid jag lärde känna honom på Stiftsgården. Dit kom Möjligen var Sune lite skarpare i sin jag som ”stiftsgårdsunge” 1963 och framtoning och mer bestämd i Berhar klara minnen av hans engage- gets relation till samhället utanför.

Därvidlag kände vi till hans syn mang där. på Svenska kyrkans utveckling, att Några år senare ingick jag i ledar- han hade en hållning i exempelvis teamet för Lillmariorna, en av Bror ämbetsfrågan och gudstjänstlivet Samuelsons domkyrkokörer som som kom i konflikt med mer och förlade sina februarilov på ”Stiftis”. mer politiserade beslut. En konseNär vi ledare stannade kvar, efter kvens för honom personligen var det att de små koristerna hade åkt att han förlorade möjligheten att hem, höll han oss i strama tyglar bli kyrkoherde i Rättvik, men hos och vi lärde oss nyttiga läxor. Det många vann han en stor respekt för var nog första gången jag upplev- sin integritet och sin lydnad mot de en auktoritet som kombinerade Svenska kyrkans tradition. pastoral omsorg med viljan att visa Trots stor arbetsbörda, på församhur man uppför sig på en plats där lings-, stifts- och riksplan, lade det ryms så mycket av livets väsent- Sune ner en imponerande möda på ligheter: andligt sökande och be- forskning i Västerås stifts kyrkor. hov av förankring i både Gud och Han gav ut en ansenlig mängd kyrden mänskliga gemenskapen.

Unum 5

kobeskrivningar som uppskattades av folket i bygden och som nu är betydelsefulla dokument i ett rikt kulturarv.

Detta, och hela Sunes gärning, ska jag särskilt tänka på nästa gång jag kommer till Berget. Jag ska leta upp ”Sunes bänk” som placerades där när han hade slutat som styrelseordförande. Och jag ska sitta och se ut över den bygd som har varit hans, den bygd där han hängivet och självuppoffrande gjorde så goda gärningar och betydde så mycket för så många människor.

Må han vila i frid hos Gud, tillsammans med hustrun Maja som för fem år sedan gick före honom dit.

Under arbetsdagarna år 2000 besökte kungen och drottningen Berget och det var Sune Garmo som ledde detta besök, som ordförande för Stiftelsen Berget.

Unum 6

På baksidan av detta fotografi står det: ”Under 1972 års studieresa till Rom med biskop Sven Silén fick vi möta påven Paulus VI”. Från vänster: Den helige Paulus VI, Helmer Fält och Ingemar Gundberg, Sune Garmo.

Kallad till ett liv i gemenskap?

På Berget lever en ekumenisk kommunitet som gärna tar emot fler medlemmar från olika kyrkotraditioner!

Vi har just nu möjlighet att ta emot två personer i vår kommunitet, det finns både boende och arbetsuppgifter som väntar.

Man kan också vara associerad till kommuniteten och bo på annan plats.

Kontakta fader Peder Bergqvist om du har frågor: peder@berget.se Unum 7

Mystikens historia Fader Peder Bergqvist, föreståndare på Berget.

R

eligionsdialog, påverkan, assimilering har alltid funnits mellan olika religioner och kul-

sefulla av dessa uppstod kring tre stora gudinnor, grekernas Demeter (den eleusinska kulten), egyptiernas Isis där det mesta kretsade turer. kring frågor om döden och Roms Historiskt är ordet mystik för- Kybele (den stora Modergudinnan: bundet med mysteriekulterna som Alma Mater). Det var en renässans f lorerade i den grekisk-romerska för matriarkal religiositet i en tid världen under kristendomens för- av ökade ingrepp i naturen och behov av att blidka moderjorden. sta århundraden.

Många olika mysteriereligio- Begreppet, mysterier, kommer av ner levde sida vid sida med kejsar- det grekiska ordet mystes, en som dyrkan och polyteistiska folkreli- invigs i hemliga riter, med bibegioner, som var uppblandade med tydelsen ’en som är tillsluten’, det högt utvecklade religiöst-filoso- vill säga håller munnen stängd, fiska system. Kärnan i mysterie- och som i vissa mysterier även har religionerna var en tanke om att slutna’ ögon, dvs. bär ögonbindel man genom extas kunde uppleva under åtminstone vissa faser av en förening med det gudomliga. initiationsriten. MysterieinvigI denna miljö föddes Jesus och ningen var således hemlig och förenad med tystnadsplikt.

Kristendomen.

Mithraskulten med sin persiska bakgrund, som växer fram samtidigt med kristendomen, som kretsade kring dyrkandet av guden Mithras (som liknar Jesus på många sätt men denna kult var endast till för män), och Dionysos-kulten med fruktbarhetsguden, vin, extas… De mest betydel-

Mysterierna hade vissa gemensamma drag, fasta, offer och reningsritualer, nattlig initiering, vars centrala moment bestod i inlevelsen i gudinnans/gudens öde via dramatiska iscensättningar av skeenden som de f lesta var djupt förtrogna med. Drivkraften var längtan efter personlig tröst och

Unum 8

frälsning, en förhoppning om ett sig i att stänga ute världen för att vänligare, ljusare dödsrike och om kunna nå upp till det Ena. Ordet en fördjupad religiös erfarenhet. Myo användes om de stängda Aristoteles (300-t f.kr) framhåller ögonen hos en som är försjunken i att en mystes inte skulle lära sig djup meditation. Medan kroppens något, utan (passivt) försättas i ögon var stängda, var det inre ögat ett tillstånd, likt åskådaren på öppet, sökande efter visdom. teatern glömma sig själv, personligen leva sig in i dramats känslor och därigenom renas genom en katarsisupplevelse.

De Eleusinska mysterierna (760 f.Kr-395 e.Kr). Vid ett stort tempelområde i Eleusis nära Athen förbereddes varje initiand, mystes, och vägleddes under hela den långa ceremonin av en mystagog, en andlig vägledare. Det fanns inga förpliktelser efter initiationen; en initiering ansågs tillräcklig för en inre förvandling. Men tystnadsplikten var absolut. Det var förenat med dödsstraff att yppa något om vad man varit med om under den heliga natten och utan lov beträda tempelområdet.

Mystik var alltså från början förbundet med mysterium och något hemligt. Det upptogs i nyplatonismen (200-t: Plotinus, Proklos, Origenes) där det förknippades med ett annat slags hemlighållande. Nu kom det att betyda att avsiktligt stänga ögonen för alla yttre ting, den nyplatonska meditationen som gick ut på att öva

Ordet mystica introducerades av en syrisk munk på 500-talet, en kristen nyplatoniker, som skrev teologiska texter under pseudonymen Dionysios Aeropagita. ”Det var dock några som slöt sig till Paulus och kom till tro, bland dem Dionysios, som var medlem av areopagen” (Apg 17:32-34), Athens förste biskop.

Hans verk spreds över hela Europa från 800-talet (latin) och framåt och fick stort genomslag genom Albertus Magnus, Thomas av Aquino och Bonaventura på 1200-talet. Hans Mystica Theologia har bidragit enormt mycket till hur vi förstår mystik. Han beskriver hur sinnet höjer sig till en nivå av yttersta mottaglighet och inre tystnad genom att lämna alla bilder och tankar bakom sig och gå in i ett mörker. Direkt efter denna artikel följer ett exempel på hur Dionysios Aeropagita uttrycker sig i en av sina texter.

Unum 9

Ordet mystik har hos Aeropagita kvar sin betydelse av hemlighet (han skriver till exempel om de oinvigda och behovet av invigning i mysterierna) men nu är det ett sinnets hemlighet, då det inte rymmer några klart utmejslade tankar och bilder utan förblir i dunkel och mörker. Genom att avstå från begreppen och sträva mot Gud genom icke-vetandet når man längre än genom att försöka förstå Gud genom mänskliga begrepp.

Men f örståelsen av mystiken fördjupas. När Dionysios Aeropagita översätts till engelska på 1300-talet så beskrivs uppstigandet till Gud, det som överskrider tanken, som att man lyfts upp av kärleken. Och Mose går upp på berget dragen av en stor kärlek. Så blir Dionysios tolkad som att allt ytterst handlar om kärleken. Det är kärleken som är drivkraften i mystiken, som leder oss bortom tankar, bilder och begrepp, i en värld av tystnad. Det inre ögat är Detta är den så kallade negativa nu kärlekens öga. eller apofatiska teologin som enligt Det är endast kärleken som förDionysios Aeropagiten har biblisk mår tränga fram till kärnan hos grund. Mose stiger upp på berget den andre, då tankar och föreSinai och upptas i ett mörkt moln ställningar blir onödiga, över(2 Mos 19:9, 24:15f) Mose kan inte f lödiga. Så definieras nu mystik se Gud, men han vet vem Gud som kärlek. är genom att icke veta. Han vet i Sammanfattningsvis: mörker, han vet med sitt inre öga.

• Mystik är visdom eller vetande Dionysios lär oss att mystikens som man vinner genom kärlek: det natur är icke-diskursiv, det är är kärlekens vetande. inte fråga om att tänka, diskutera eller logiskt bevisa något utan om • Det handlar om erfarenhetsmäsatt överskrida allt tänkande. Här sigt vetande, inte teoretiskt vetanbefinner man sig i icke-vetandets de. Det handlar om att känna, moln eftersom man inte vet med att beröra och erfarenhetsmässig bilder och tankar. Men det finns kunskap om Gud kan endast vinen inre rik mättad tystnad som nas genom kärlek. ”Mystisk teokan liknas vid en tyst harmoni, logi är erfarenhetsmässigt vetande musik, ett språk. Det råder be- om Gud genom den förenande greppsmässigt mörker, men det kärlekens omfamning” (Gerson 1363-1429). inre ögat är fyllt av ljus.

Unum 10

”Även om vi inte kan veta något om Gud kan vi älska honom.

Genom kärlek kan man röra vid och omfamna honom, men aldrig genom tanken” (författaren till ”Icke-vetandets moln”).

Anden som är kärlek bringar vishetens gåva vilket är ett speciellt kännetecken för det mystiska livet. Anden är nyckeln till vår förståelse av mystikens teologi.

Den inneboende Anden omvandUnder 1200-1300-talen fanns lar oss till Kristi kropp och får oss många olika mystika traditioner: att ropa ”Abba, Fader” (Rom 8:15). benediktin, cisterciens, francis- Samme Ande upplyser vårt inre kan, victorian (runt klostret Sankt öga och visar oss Sonens härlighet Victor) - skolor, den rhenländska så att vi kan ropa ”Jesus är Herre.” dominikanska skolan (Eckhart, Tauler, Suso), den f lamländska mystiken med Jan van Ruysbroek, Hadewijk av Antwerpen med f lera. Engelska mystiker som Julian av Norwich och den anonyme författaren till ”Icke-vetandets moln”. Även om Dionysios Aeropagita påverkat den medeltida mystiken så kommer huvudinspirationen från de bibliska texterna i sin helhet. Man kan liksom exempelvis S:t Bonaventura på 1200-talet upptäcka att det finns ett mystikt skikt i alla bibliska texter.

”Om ni älskar mig kommer ni att hålla mina bud. Jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan hjälpare, som skall vara hos er för alltid: sanningens ande” (Joh 14:15-17). Mystiken har således sin grund i den inneboende Anden och människans gudomliggörande.

Unum 11

Text av Dionysios Aeropagita Här följer ett utdrag ur det första kapitlet i Dionysios Aeropagitas Mystica Theologia (texten är hämtad från boken Paradoxernas Gud, Artos 2017, översättning av Tord Fornberg): O m den myst ik a teolog in t ill Timotheos

En rysk ikon från 1600-talet föreställande Dionysios Aeropagita.

1.1 ( 141. 3) Treenighet, transcendent, högre än allt gudomligt och allt gott, de kristnas ledsagare i den gudomliga visheten, led oss upp till de mystika skrifternas högsta krön, långt bortom allt vetande och allt ljus. Där möter Guds ords mysterier, enkla, absoluta och oföränderliga, dolda i ett bländande töcken, i den f ördolda hemlighetens tystnad. I det djupaste mörker kastar de det starkaste ljus med strålar mäktigare än några andra, och mitt i allt som är ogripbart och osynligt fyller det våra blinda intellekt med en glans som överträffar all skönhet. Det är min bön.

Unum 12

(142.5) Men du, min vän Timotheos ska i din intensiva strävan att se de mystika tingen också lämna bakom dig allt som du förnimmer eller förstår med intellektet, allt som kan förnimmas och inses, allt som inte finns till och allt som finns till. Du ska i den mån som det är möjligt utan intellektet stiga upp och förenas med honom som är bortom all existens och all kunskap. Genom att ständigt gå ut ur dig själv och allt annat i total och fri extas kommer du att lägga allt bakom dig, befrias från allt och sedan lyfta dig upp till det gudomliga mörkrets transcendenta strålglans. …

1.3 (143.8) … I sin transcendens befinner Gud sig bortom allt annat och uppenbarar sig tydligt och trovärdigt bara för dem som färdas genom allt, både orent och rent, … De lämnar bakom sig allt gudomligt ljus, alla himmelska klanger ord, och träder in i det töcken där, som skriftordet säger och är bortom alla ting verkligen bor.

(143.17) Den helige Mose fick inte utan anledning befallning att först låta sig själv renas och därefter lämna dem som inte hade renats som han. När han har blivit helt ren, hör han trumpeter i många stämmor och ser en mängd ljus som

sprider klara strålar i alla riktningar. Han lämnar därefter folkhopen, och tillsammans med de utvalda prästerna nalkas han höjdpunkten i uppstigandena till Gud. Men inte ens där möter han Gud själv, han kontemplerar inte honom - Gud är ju osynlig - utan bara platsen där Gud bor. Detta, menar jag, innebär att de gudomligaste och högsta av de ting som man kan se och betrakta bara är begrepp som antyder det som har lagts under honom som är bortom allt annat. De visar på hans närvaro som övergår varje tanke och beträder de heligaste platserna som tanken kan stiga upp till.

(144.9) Då lösgör Mose sig från det som man kan se och från dem som själva ser, och han dyker in i icke-vetandets djupt hemlighetsfulla töcken, där han sluter blicken för allt som förnuftet kan förnimma. Han befinner sig då i det som är fullkomligt ogenomträngligt och osynligt och hör själv till det som är bortom allt och till ingenting, varken till sig själv eller till någon annan. När allt vetande har blivit till intet, förenas han i djupaste mening med honom som är helt omöjlig att känna, och genom att inte veta något har han kunskap som överstiger förnuftet.

www.berget.se Unum 13

What I (re)discovered on Berget Michael Goldhammer, volontär på Berget.

Här ser vi Michael Goldhammer längst till höger på bild, i S:t Davidsgårdens brasrum, tillsammans med två av våra andra volontärer: Monika Hemming och Hermann Dill.

M

y name is Michael.

I am 25 and I am Studying philosophy in the German city Frankfurt am Main. A year ago I applied for the volunteer program of a German organization called Bonifatiuswerk. This is a welfare organization that

supports the catholic church in the scandinavian countries and in Balticum. Bonifatiuswerk then sent me to Stiftelsen Berget in order to work there from September to the beginning of December. My job was mainly to prepare food – att laga mat.

Unum 14

Arriving here was, of course, accommodated w it h a lot of questions and uncertainties. The contrast between my university in Frankfurt and a house of retreat in the countryside in Sweden is stark to say the least. And I was wondering how to keep in contact with my family, how to keep up my studying, how fast I will be able to pick up Swedish and what else I will learn here. And of course I was also wondering about the elephant in the room: How will I be able to deal with silence?

words: he is known best for being boring. But one of the most important statements he ever wrote could almost not be shorter: “Sapere Aude!” – Have the courage to think. I am a student of philosophy, but I am certainly no authority on Kant. The one single idea I want to attend to by bringing him up is the concept of “thinking” as something that is not quite unimportant, but also not quite harmless. Thinking, in the eyes of Kant, seems to be something that we cannot do without, or that is at All these questions turned out least important to do from time to to be circumstantial. Luckily the time – something daring.

Swedish language is pretty close Sometimes questions turn out to to German, the silence is quite be diff icult to answer, because supportive for studying and I was the closer you look at them, more able to arrange a few zoom calls plausible answers come to mind. with my parents. I even turned Stiftelsen Berget for example is out to be a decent cook (tror jag)! certainly many things at once. It Instead with time passing another is a place of spirituality, a place question arose: What is Berget? of community, of prayer and of Or to be more precise: If a friend course of silence. But for me Berasked me – or a teacher or some- get was first and foremost a place one in my distant family – what where I discovered something that Berget is, what would I tell them? I maybe already knew: The goodIs there a way to describe this ness of thinking. So if I would be place appropriately? asked, what makes Berget special The German idealist Immanuel as a place and as a community, I Kant is known best for his long would answer this: To be able to and complicated texts about the sit in the brasrummet – and to structure and the borders of re- think. ason and of judgement. In other

Unum 15

Wonderful and Challenging Monika Hemming, volontär på Berget.

Monika Hemming (längst till höger) med Michael Goldhammer (längst till vänster) och Bergets föreståndare.

M

y name is Monika and I was a volunteer in Berget for 10 weeks.

The Bonifatiuswerk from Germany sent me to Rättvik and I’m really thankful for that. The program from the Bonifatiuswerk is called “Praktikum im Norden”. Young people from Germany are send to different places in the Nordic countries to work as volunteers and to help, where help is needed. About half of the participants are send to Sweden and in my case, I was sent to Rättvik, together with Michael.

silence. If you have been to Berget once, you know that silence is a big part in the everyday life.

In the beginning that was very challenging for me, especially because I love to talk and meet new people. After a while I got used to it and then I even learned to enjoy the silence.

We, that is Michael and me, were being part of the “Praktikum im Norden” from the Bonifatiuswerk.

We had a lot of curious colleagues, who are volunteering at other places in the Nordic countries. Part of our For me the 10 weeks I was allowed program is, that we visit each other to live and work at Berget were to see and learn about the different wonderful, but also challenging places we work at. Our first three sometimes. One example is the guests work in Marielund and in Unum 16

St. Eugenia in Stockholm. They visited us after I was in Rättvik for 4 weeks. By then, I had learned to enjoy the silence, but I still remembered how hard it was for me in the beginning. That’s why Michael and I decided that we want to talk about silence with our guests before they start to dive into the experience. We also planned to reflect on how the silence felt for them and us. Because they really loved that we did those talks, we continued with it, when the two other groups came to visit us.

the orientation to express how the silence felt for us. After we stuck the stickers, we took time to talk about it. Even when I was there 9 weeks and the last group came to visit us, I really enjoyed pondering for myself how I felt about the silence at that specific time. I also think it’s good to see that most of the time, the silence felt positive for everyone. It shows as well, that silence can be felt differently for different persons and situations.

Looking back on my time at Berget right now, I sometimes miss the The picture above shows one of silence. I would never have thought the methods we used for reflecting in the beginning that this would be on the silence. Everybody in our the case at one point. I also miss group took a sticker of the same all the amazing people living there. colour and stuck it on the poster. That’s why I’m sure, that I will We divided the silence into positive come back and I’m so thankful for and negative feelings (y-axis) all the experiences I made and the and into intense and not-intense people I met. feeling silence (x-axis). That was Unum 17

Pater Franz Jalics SJ I tidigare nummer av Unum har vi kunnat läsa om de andliga övningarna i kontemplativ form (utgiven på Artos förlag), en retreat- och böneform som utformats av jesuitpatern Franz Jalics.

Syster Johanna Schulenburg CJ, som sedan många år har lett kontemplativa retreater på Berget, delade då hon var här i november med sig av ett utdrag ur den predikan som hölls vid Franz Jalics begravning. Vi bad syster Johanna skriva en kort text för Unum.

Här följer den: Father Franz Jalics, SJ, Teacher of prayer On 13 February 2021 the Jesuit and priest Franz Jalics passed away at the age of 93 in Budapest.

In 1984 he founded the ”Retreat House Gries”, Germany, where he guided contemplative retreats. In his book ”Called to share in His Life, introduction to a contemplative way of life and the Jesus prayer (a retreat)”. He taught how to practice a contemplative way of prayer and life. Since then

many people have found this helpful to develop a living relationship with God. At the funeral service Peter Musto SJ, a fellow brother, priest and friend of Franz Jalics addressed the funeral congregation with a sermon about Franz Jalics as a teacher of prayer. In this he gave a very precise summary: ”Franz does not turn to God with words, images or feelings, but without words, in full collection of his bodily being. In silence, motionless. Without the mediation of traditional ecclesiastical language. He does not ask God for anything. He only listens attentively. He is silent as deeply as he can, so sa not to overhear the emotions within himself. In order to be able to perceive what remains hidden behind the everyday consciousness. To abandon himself completely to God’s action, which transcends rational thought and the will.”

(Translation from German by sr. Johanna Schulenburg, CJ)

Unum 18

S:T SIGFRIDS BOKLÅDETIPS

Denna skrift inleder genom att konstatera att förbön, trots att det är en avgörande del av det kristna livet, i dag ofta känns främmande.

Bara en sådan sak som hur, när och varför? Bokens innehåll vänder sig En liten bok om förbön Staffan Stadell, Leif Norden- i första hand till Svenska kyrkan och dess församlingar, men hoppas storm kunna stötta förbönen även i andra Stiftelsen Fjellstedtska skolan kristna traditioner.

Arcus förlag 2021 Fjellstedtska skolan i Uppsala är Leif Nordenstorm skriver, som en stiftelse, där Staffan Stadell un- alltid, kortfattat, koncist och inder några år undervisat om förbön. struktivt. När du läst igenom denStiftelsens direktor, Leif Norden- na lilla bok om förbön kommer du storm, insåg värdet av denna un- att ha ett antal verktyg till hands. dervisning och har nu utkommit Skribenten avdramatiserar, men med en liten skrift, där i första ger samtidigt handfast stöd och hand Stadells undervisning och väjer inte för de svåra förbönssiterfarenheter utgör det centrala in- uationerna; när någon önskar bön nehållet. Samtidigt är även Nor- om helande till exempel. Bikt ges denstorm präst i Svenska kyrkan en egen avdelning och boken avsluoch nämner direkt i förordet att i tas med ett fåtal, men ytterst anegenskap av bokens skribent finns vändbara böner. För kristenheten i också hans egna erfarenheter med. dag är denna lilla skrift ett utmärkt stöd för ett mer påtagligt böneliv i Det kristna livet bärs av bön; en- tjänst för varandra. Den är ett lovskild och gemensam, för det en- värt och välkommet initiativ just skilda, det allmänna, men också nu, i dag, för oss. för varandra, vilket kallas förbön.

S:T SIGFRIDS BOKLÅDA Vi har böcker, skivor och ikoner som speglar vår ekumeniska inriktning.

Öppettider: tisdag, fredag, lördag kl. 14-16 onsdag och söndag till kl. 14-15 Kontakt: bokladan@berget.se Unum 19

En bibliskt förankrad mystik som grund för dialog Fader Peder Bergqvist, föreståndare på Berget.

G

u d s rikes ”mysterier” är något Jesus talar om, och som en mystagog tar hand om sin mystes inviger han lärjungarna i detta mysterium. Lärjungarna var invigda i Guds rikes mysterium, de andra fick bara liknelser. Jesus säger till lärjungarna: ”Ni har fått veta Guds rikes hemlighet”, här används ordet mysterion på grekiska eller mysterium på latin (Mark 4:11). Aposteln Paulus använder samma begrepp: ”Och han har yppat sin viljas mysterium för oss, det beslut om Kristus som han hade fattat från början” (Ef 5:1, se också Kol 1:26, 27; 2:2, Ef 1:9, 3:9, 5:32, 1 Kor 2:1). På 500-talet fördjupas detta av Dionysios Aeropagita och vidare från 800-talet och allra mest under högmedeltiden, och då tolkad och fördjupad som kärlek: ”Även om vi inte kan veta något om Gud kan vi älska honom. Genom kärlek kan man röra vid och omfamna honom, men aldrig genom tanken” (författaren

till ”Icke-vetandets moln”).

I dag kan mystik se väldigt olika ut: allt ifrån sträng askes och t y st kontemplat ion t i l l a kt iv handlingsmystik. I dag finns det mystiker alltifrån dem som sitter i lotusställning i Himalayas grottor till mystiker som demonstrerar för rättvisa på gatorna och lider förföljelse i trånga fängelseceller.

Men det som kanske är allra viktigast att komma i håg är, att det också finns många vanliga mystiker, som utövar mystik i sina vanliga liv, som ständigt står under Andens ledning. Det gäller alltså att finna sin mystika kallelse!

Jesuitpatern William Johnston, som också har varit här på Berget och bidragit till att utveckla den kristna djupmeditationen, menar att det finns en skillnad mellan mystik och mystisk teologi.

• Mystik är erfarenheten.

• Mystisk teologi är ref lektionen över denna erfarenhet.

Unum 20

Man kan tycka att det endast är erfarenheten som har någon egentlig betydelse, att alla teorier och begrepp som finns inom teologin endast är onödiga tillägg.

Vad består då den mystika erfarenheten av?

Vi har en uppgift här på Berget att inte lämna människor ensamma med sina egna upplevelser utan sätta in det i ett sammanhang. Vi behöver också bevaras från att göra allvarliga misstag som kan leda till mycket lidande, som att människor manipuleras, blir bedragna, inte klara av det rent psykiskt, mentalt.

dig dina skor, du står på helig mark” (2 Mos 3:5).

En omedelbar erfarenhet av Gud som obeskrivlig och att det sker något med mig som person, en förMen det kan vara mycket farligt vandling. Erfarenheten ger en djup att inte ge utrymme åt ref lektion insikt inte bara i den gudomliga och tolkning, mystik ska inte vara verkligheten utan också i människan. anti-intellektualism, det leder fel. Ett tydligt exempel på detta är Mose Förnuftet måste alltid följa med, och som vi läser om i 2 Mosebok tredje vi behöver tolka den mystika erfa- kapitel. Han hör sitt namn ropas från renheten och finna dess mening. Vi en brinnande buske: ”Mose, Mose”. behöver kunna skilja på det som är Mose överväldigas av Guds närvaro falskt och sant, äkta. Vi behöver ock- och upplevelsen av det heliga. ”Herså vägledning, praktisk vägledning. ren sade: ”Kom inte närmare! Ta av Eller som profeten Jeremia som hör en inre röst som gör honom fri från alla fruktan: ”Herrens ord kom till mig: Innan jag formade dig i moderlivet utvalde jag dig, innan du kom ut ur modersskötet gav jag dig ett heligt uppdrag: att vara profet för I vår tid behöver mystiken också en folken” (Jer 1:4-5). Detta är ett vansorts tvärvetenskaplig ref lektion: vi ligt tecken på en mystisk upplevelse: tar hjälp av filosofi, psykologi, soci- ”Frukta inte för dem; ty jag är med ologi, medicin med mera. Men återi- dig och vill hjälpa dig, säger Herren” gen behöver det upprepas: källan till (Jer 1:8). all kristen mystik är och måste vara Det är en erfarenhet av att vara nära Bibeln och i synnerhet evangelierna. Gud, förenad med Gud, älskad, utDen kristna mystika traditionen vald, kallad. Vi erfar hur vi på en och säger tydligt att hela syftet med det samma gång är unika, ensamma i sitt kristna livet är att bli ”Kristus-lik”, slag, och samtidigt ovärdiga. Jag är att bli en Kristus i sin egen tid och en person älskad av Gud, men ändå kultur: ”sådan som Kristus är, sådana är jag honom f järran, ovärdig att är vi i denna världen” (1 Joh 4:17).

Unum 21

vistas i hans närhet, som det står om Mose:

utan bekymmer: ”Gör er därför inga bekymmer för morgondag”Då skylde Mose sitt ansikte. Han en…” (Matt 6:34). vågade inte se på Gud” (2 Mos 3:6). Om vi ska kunna erbjuda en mystik Människan bär på denna erfarenhet teologi för vår tid måste vi återvänav Gud, som ett mysterium, både da till evangelierna. Här återfinner sk rämmande och fascinerande, vi den mystika erfarenheten och Mysterium tremendum fascinosum.

Jesu undervisning. På den vilar Kyrkan har förstått mer och mer att hela den kristna mystiken, det är mystik är den visdom som kommer den föda som närt de kristna mysfrån kärlekens källa. Då kan vi se tikerna i alla tider, den källa som den mystiska erfarenheten överallt, de druckit ur, tills dess att Kristus framför allt i NT, i sådana vanliga började leva sitt liv i dem. ställen som när Jesus ber bönen ”Fader vår…” Det är en mystik bön som kyrkofäderna tidigt förstod den. Denna bön grundar sig på den djupa relationen med Fadern, kärleken till honom och hans vilja, genom lidande och död. Kristen mystik når sin höjdpunkt när jag som en ny Kristus i yttersta enkelhet och tillit, tillåter Jesu ord få välla upp i mitt inre: ”Fader vår, som är i himmelen…”.

Kristen mystik är ingenting annat än processen att bli Kristus, att leva med honom, att dö med honom, att uppstå med honom, att låta honom leva i oss.

Den mystika erfarenheten i mitt liv är detta: att Kristus ber till Fadern i mig, lider i mig, dör i mig, han ser genom mina ögon, lyssnar genom mina öron, älskar genom mitt hjärta, välsignar genom mina händer: ” jag lever, fast inte längre Bergspredikan är också mystik, där jag själv, det är Kristus som lever evangelisten Matteus berättar om i mig” (Gal 2:20). Nu är kärlekens nuets och ögonblickets mystik, ett öga inte längre mitt öga utan Kristi ögonblick som levs utan ängslan öga som ser genom mina ögon, och för framtiden eller fruktan för det ser med medlidande på världen. förf lutna, utan oro för mat och Just som en specifikt kristen mystik dryck. Min himmelske Fader vet med Bibeln som huvudkälla kan vad jag behöver innan jag ens ber denna mystik utgöra grunden för om det. Bergspredikan beskriver dialogen med mystiken inom andra ett mänskligt medvetande som le- religioner. ver närvarande, full av glädje och Unum 22

V

i är tacksamma för allt engagemang som f inns runt Berget, alla gåvogivare, alla som gör olika former av arbetsinsatser, alla som leder kurser och retreater.

Den kanske största framtidsfrågan för Berget gäller kommuniteten och dess tillväxt. Det är kommuniteten som under föreståndarens ledning planerar och genomför Bergets verksamhet med hjälp av volontärerna. Här behöver vi hitta vägar framåt för att f ler ska hitta och söka sig till den bofasta ekumeniska kommuniteten på Berget.

Vi ser fram mot att kunna genom f öra Bergets verk sa mhet och leva vårt vanliga liv på Berget utan att inskränkas av nya restriktioner som myndigheter beslutar om.

Sommarens arbetsdagar: 23-27 maj.

Höstens arbetsdagar: 22-26 augusti.

Vi behöver ock så k ra f tsa m la kring årsmöteshelgen och särskilt lördagen den 28 maj. Vi skall då ha ett seminarium om Bergets framtid. Seminariet är begränsat till styrelsen, huvudmännen och kommuniteten.

Program för den 28 maj: 9:45 - 13:00 Seminarium 13:00 - 14:00 Middag

14:00 - 15:00 Årsmöte

Vi behöver i god tid före seminariet veta hur många av er huvudmän som kommer att delta, därför ber vi er huvudmän anmäla ert deltagande till Bergets mejladress Det gä ller inte minst Bergets info@berget.se senast den 20 maj, vänförening som vi hoppas ska samt därvid anmäla om ni behöver få ny k raft till att samlas för sovplats. bön, gemenskap och arbdete vid arbetsdagar. f. Peder Bergqvist, föreståndare Unum 23

Margareta Andersson

Medlem av kommuniteten Den Heliga Treenigheten på Berget.

I

Lidköping vid Vänern är jag född och uppvuxen.

Redan som liten gick jag i söndagsskola och senare i församlingens junior och ungdomsarbete.

Presentation av medlemmarna i Kommuniteten Den Heliga Treenigheten

att gå i kyrkan. I samband med en högmässa upplevde jag en kallelse.

Herren ville att jag skulle utbilda mig till diakonissa.

1964-1969 gick jag sjuksköterskeoch diakonutbildning på Ersta i Efter konfirmationen fortsatte jag Stockholm.

Unum 24

7 juni 1969 vigdes jag till diakonissa i Ersta kyrka och fick min första tjänst i Falköping bland barn och äldre. Det var ett arbete som jag tyckte mycket om.

Första gången som jag kom till retreat på S:t Davidsgården var i mitten av 1970-talet.

Ungdomssekreteraren i församlingen kom till mig och frågade om jag ville följa med på retreat i Stilla veckan. Vi förberedde oss för retreaten.

Väl framme parkerade vi bilen på parkeringen och gick upp för de många trappstegen upp till ingången (den trappa där Korsvägen är placerad idag).

Vi ringde på dörren och blev mottagna av Grethel som hälsade oss välkoma och visade oss rum och vår plats i kapellet.

Så började min kärlek till S:t Davidsgården.

S:t Davidsgården blev för mig platsen när jag behövde påfyllning för det andliga livet, när jag var trött och behövde vila ut. Under många år var jag i retreat några gånger per år.

När jag skulle säga farväl till Grethel frågade hon mig: ”När kommer du som medarbetare?”

För mig var det inte aktuellt då.

Det skulle dröja ända till 1989.

Under sommarretreaten 1988 hör jag Herren tala till mig: ”Du skall vara medarbetare här på S:t Davidsgården.”

Beskedet blev omtumlande. Det hade jag inte räknat med.

Under hösten får jag en bekräftelse på att jag uppfattat kallelsen rätt. Då ringer jag till Bergets föreståndare Per Mases och frågar om jag kan komma som volontär under ett år. Så blir det. Jag söker tjänstledighet och får den beviljad.

Jag kom till Berget i februari månad 1989 som volontär. 1994 blev jag medlem i kommuniteten den heliga Treenighetens kommunitet på Berget. Mina uppgifter har växlat mycket under årens lopp. Under många år har jag tagit emot gäster, retreatledare och volontärer som kommer till retreat. Jag har varit försångare i kapellet och ansvarat för många små och stora uppgifter som behöver göras på en gård. Jag är tacksam att få leva detta liv i bön och arbete tillsammans med alla som bor här.

Att leva i en gemenskap är stort, men inte alltid så lätt. I vår liturgi finns en bön som jag ofta återkommer till: ”Herre, fyll mitt hjärta med din kärlek.”

Unum 25

Presentation av Bergets styrelse

Carolina Johansson Journalist, författare.

N

Carolina på berget Sinai.

är jag inför årsmötet förra året tillfrågades om jag kunde tänka mig att ta plats i Stiftelsen Bergets styrelse svarade jag ganska omgående ”Ja”. Såg det som ytterligare ett sätt att komma Berget närmare, att än bättre förstå dess historia och att ges möjlighet att få vara med och forma dess framtid. Det finns en spegling där, för Berget har under

många år varit en plats för mig att återkomma till för att bättre förstå min historia - eller mitt ursprung, om man så vill - och att bättre forma min framtid - att bejaka längtan att ge plats till mer Gud i mitt liv nu och all framtid - om man så vill.

Berget har funnits som en bakgrund i min tro ända sedan mitt dop i v u xen å lder. Vi möttes

Unum 26

första gången då jag var i dopundervisning, och det visade sig att min doppräst i Stockholm skulle organisera en retreat på Berget tillsammans med den koptiske biskopen Thomas från Egypten. ’Följ med och se’. Och det gjorde jag. Mötet med den koptiska kyrkan sådde djupa frön i min tro.

Det gjorde även mötet med Berget – insikten om vikten av platser där människan ges möjlighet att dra sig tillbaka för att med andra utforska och fördjupa sin tro.

Det blev en del retreater under åren som följde, men det var inte förrän 2015 som jag återvände till Berget mer regelbundet. Då var mina egna söner så pass stora att de klarade sig själva och det gav mig större utrymme att vidga mitt eget liv. Det blev en provvecka där i adventstid som sedan följts av många volontärveckor och helger bland kastruller och bakbunkar.

Det är en förmån att ha möjlighet att växla livet i Stockholm med perioder på Berget. Och att byta ut datorn mot kokböcker.

det. Jag arbetade länge anställd som ekonomijournalist, men sedan 15 år tillbaka frilansar jag, främst inom företagskommunikation. Och, i samband med mitt andliga uppvaknande bytte jag delvis bana – jag började studera teologi vid Ersta Sköndal Högskola – och breddade mina uppdrag. På senare år har jag arbetat alltmer med böcker – både som författare, redaktör och översättare. Min egen väg till dopet, som skedde vid 40 års ålder efter en lång tid i öknen, har jag beskrivit i boken Bråkdelen av en sekund (Libris förlag), och jag har även arbetat med och redaktörat f lera böcker skrivna av Biskop Emeritus Martin Lönnebo (Livets Pärlor, Människan som Ikon, Tröstens trädgård).

Jag bor i Stockholm men har de senaste åren regelbundet styrt mot Berget för att under några dagar eller någon vecka ta hand om gäster och ta del av den unika stämning som råder på Berget.

Som ny i styrelsen hoppas jag kunna bidra med volontärvinkeln I vardagen tillbringar jag mycket i arbetet, och jag är tacksam för tid skrivandes och läsandes vid uppdraget. Det är en gåva att få dator. Jag tog en masters-utbild- återkomma till Berget och det är ning i journalistik från Columbia spännande att få vara med och se University i New York i början av vad framtiden bär med sig.

1990-talet och på den vägen bar Unum 27

Mystik för vår tid Fader Peder Bergqvist, föreståndare på Berget.

E

n f örä nd r i ng som har skett under de senaste hundra åren för oss kristna är att vi mer och mer har blivit medvetna om kristendomens sociala dimension. Vi är inte ensamma, vi hör ihop med hela sk apelsen, och med a l la människor över hela jorden. En känsla av solidaritet har spridit sig över mänskligheten, av att vara förenade med varandra, med omvärlden, med hela kosmos.

Globaliseringen är problematisk men den innebär också att vi kommit närmare varandra så att vi kan dela människors glädje och sorg, var de än befinner sig, som en del av att vara människa, i vår tid.

Därför kan inte heller en autentisk mystik för vår tid f ly från världen.

En mystiker i dag måste stå i relation till de fattiga och lidandet i vår värld. Även den mystiker som retirerar till en grotta i de höga bergen eller i öknen måste vara i kontakt, relation, med denna värld: älska världen, lida med världen, konfrontera det onda i världen.

Och aktiva mystiker som lever

mitt i världens oro träder in i samma inre tystnad som de som lever i avskildhet ute i öknen. De erfar den inre lågan och det inre ljuset: de erfar kärlekens f lammande låga som gör deras varande till ett varande i kärlek. Nu driver dem den inre eldslågan, inte till ödemarken utan till stadskärnor och platser där människor lever sina hektiska liv.

Likt öknens mystiker måste de gå genom hotfulla mörka nätter för att nå djupa insikter, och upplysning.

Mystikern i den tysta öknen och mystikern i den bullriga storstaden är lika varandra i efterföljelsen av den som utblottad sig själv och kommit till människan i en tjänares gestalt och som fått det namn som står över alla andra namn: Jesus Kristus (Fil 2:5-11).

Ja, den kristna mystiken är erfarenheten av att genom kärleken beröra och omfamna Gud som Treenigheten, att vara indragen i kärleksrelationen mellan Fadern, Sonen och den helige Ande. Treenigheten handlar om den kontemplativa erfarenheten då jag berövad mitt jag och iklädd Kristus, offrar mig själv i Anden till Fadern för världens frälsning.

Unum 28

När vi talar om Treenigheten utgår vi från en mänsklig erfarenhet av att Gud är min Fader, jag är hans son, hans barn, och Anden bor i mig och ropar: ”Abba Fader”.

Det är både något förenande och skiljande på en och samma gång: erfarenheten av fullständig enhet, en identifikation med Jesus och genom Jesus med Fadern i den helige Ande.

Och samtidigt något åtskilt: jag är inte Jesus och Jesus är inte Fadern.

Om vi ser till Jesus själv så låg utgångspunkten i hans insikt om vem han var. Han kom till insikt om att han var sann Son, den ende, enfödde Sonen, och uppfylld av Anden kunde han kalla Gud för sin Fader.

Ur denna hans erfarenhet om sitt gudomliga sonskap kom hans kallelse att uppenbara Faderns kärlek för människorna och hans bön om ”att den kärlek som du har älskat mig med skall vara i dem, och jag i dem” (Joh 17:26). Den kärlekens Ande som Det handlar mer om min egen om- var i honom skulle också vara i dem. vändelse, att finna mig själv genom Det är denna mystiska erfarenhet att vända mig bort från mig själv. som mystiker i alla tider haft.

Jesuitpatern Bernard Lonergan ut- Gång på gång kommer vi att finna trycker det på följande sätt: ”Reli- samma erfarenhet av Gud som Tregiös omvändelse är att gripas av den enig hos vanliga människor i vår tid yttersta verkligheten. Det är att bli som vågar säga: ”Abba Fader.” Det är förälskad fast på ett annat plan. Det den mystika erfarenheten av att vara är att helt och fullt ge upp sig själv utan älskad, och att utifrån detta älska sig villkor, kvalifikationer, reservationer. själv, sina medmänniskor och Gud. Och det är att ge upp sig själv, inte som en engångshandling utan som ett Dialog bestående mäktigt tillstånd, som före- Utmaningen i dag är att odla en går och utgör grunden för efterföljande mystik som kan gå i dialog med handlingar. Det avslöjar sig i efterhand människor i vår aktuella värld och som en underström i medvetandet om kultur och som samtidigt kan gå i varat, som ett ödesbestämt accepterande dialog med andra religioner. av en kallelse till helighet, kanske som Men med detta sagt så handlar det en tilltagande enkelhet och passivitet i inte om att upphäva skillnader, att bönen. Tillståndet tolkas olika i olika med alla medel försöka harmoniera religiösa traditioner. För kristna är det allt. William Johnston skriver att Guds kärlek som fyller våra hjärtan han inte känner till något fall där genom att den helige Ande ges till oss. buddhister och kristna ber tillsamDet är en nådegåva.” mans en gemensam förbön, det som vi kristna sätter så högt.

Unum 29

Men, om gemensa m f örbön ä r omöjlig så kan kristna och buddhister ändå ha en religiös erfarenhet gemensamt. Vi kan exempelvis sitta tillsammans under tyst och ordlös meditation. Och i en sådan situation kan vi inte endast känna igen tystnaden i våra egna hjärtan utan också gruppens gemensamma t ystnad.

Ibland kan en sådan tystnad vara påtaglig och ena gruppen mer än ord.

Kanske går det att på ett djupare plan förenas i trons värld, om vi menar att det handlar om tillit, tillförsikt, förtröstan, att älska utan inskränkning.

På handlingens och etikens plan bör vi förenas, för fredens, för människornas skull. Syftet med religion är ju inte att öka antalet egna anhängare utan att tjäna världen och hjälpa människor till frälsning.

Dialog mellan religioner har alltid förekommit, och vi kan exempelvis se det i både GT och NT, hur judendomen påverkats av de omkringliggande kulturerna och trosföreställningarna i Persien, Egypten, genom hellenismen och så vidare…

Isoleringen mellan religioner är ett ganska nytt fenomen som kan föras tillbaka till 1500-talets så kallade reformation. Under 500 år försökte katolsk och protestantisk religion leva isolerade från varandra, fria från yttre påverkan, med resultatet att tillväxten avstannade.

Under de senaste århundraden har kristna försökt leva som kristna i en sluten kristen kultur. Nu lever vi i en annan tid, en ny tid, med nya utmaningar och möjligheter.

Nu, i den nya tiden, kallas vi att leva i som kristna i en kultur som inte är kristen, precis som det varit för de f lesta kristna genom hela historien, och precis som det alltid varit för det judiska folket.

Att erfara Gud, som Treenig, i en icke kristen kultur, just utifrån att kristendomen gör anspråk på att vara en universell religion, att finna Kristus, den universella människan som tillhör alla kulturer.

Sammanfattningsvis Mystik är: • Personligt: Mystikens väg är en väg att komma till sig själv, bli en fullödig person, att helas, försonas, växa och att ta sig genom rädslor, svagheter och personligt elände.

• Gemensamt: Vi är inte kristna ensamma, vi kan heller inte vara mystiker ensamma, och vi bör inte utöva meditation ensamma. Vi behöver andra människor, och någon form av gemenskap, sammanhang.

Vi behöver ge plats åt tillit och enhet med andra människor. Bara så kan en autentisk mystik odlas: ”Ingen har någonsin sett Gud. Men om vi älskar varandra är Gud alltid i oss, och hans kärlek har nått sin fullhet i oss” (1 Joh 4:12).

Unum 30

Hä r f inns oc k så Berget, vå r kommunitet och livet här som en möjlighet till stöd och hjälp.

Det är en plats där vi odlar och försöker förvalta en kontemplativ livshållning där vi utan oro för morgondagen ser på världen med kärlekens och medkänslans ögon.

Mystik är en fråga om kärlek som uppstår i hjärtat som svar på en kallelse, en kärlek som leder genom mörkret, icke-vetandets moln, till det stora mysteriet som är ljus i sig självt men mörker för oss.

Påminnelse om avgiften för 2022!

Vänföreningen S:t David är Bergets stödförening.

Medlemmarna stöder Berget med förböner, gåvor och arbetsinsatser.

Vänföreningens medlemmar får regelbundet vänbrev från Berget samt tidskriften UNUM som utkommer fyra gånger per år.

Två gånger om året finns möjlighet att vara med på arbetsoch gemenskapsdagar och varje år möts vi till årsmöte då huvudmän och styrelse utses.

Medlemsavgiften 300 kr per år.

Medlemsavgiften är ett sätt att stödja vår verksamhet som drabbats hårt av många avbokningar och färre gäster under den rådande pandemin.

Vill du bli medlem, använd vårt Bankgiro eller Swish-nummer och ange ”Vänföreningen”.

BG: 574-3323 Swish: 123 337 20 75 Unum 31

Steg för steg blir utbyggnaden av S:t Dominicus kapell färdigt. Nu senast med skyddsrsäcke för läktaren samt blyinfattade fönster i koret.

Tempelvägen 10, 795 91 RÄTTVIK 0248-79 71 70 E-POST: info@berget.se WEBBSIDA: www.berget.se Nästa nummer är temat: MER MYSTIK

U

UU U

STIFTELSEN BERGET

U

är en tidskrift som utges fyra gånger per år Prenumerationsavgift 150 kr.

Medlemmar i Bergets vänförening får Unum utan kostnad.

Medlemsavgift 300 kr.

Studerande under 25 år 150 kr.

Betalas via Bankgiro: 574-3323 Swish: 123 337 20 75