6 minute read

Mystik för vår tid

Fader Peder Bergqvist, föreståndare på Berget.

En förändring som har skett under de senaste hundra åren för oss kristna är att vi mer och mer har blivit medvetna om kristendomens sociala dimension. Vi är inte ensamma, vi hör ihop med hela skapelsen, och med alla människor över hela jorden. En känsla av solidaritet har spridit sig över mänskligheten, av att vara förenade med varandra, med omvärlden, med hela kosmos. Globaliseringen är problematisk men den innebär också att vi kommit närmare varandra så att vi kan dela människors glädje och sorg, var de än befinner sig, som en del av att vara människa, i vår tid. Därför kan inte heller en autentisk mystik för vår tid fly från världen. En mystiker i dag måste stå i relation till de fattiga och lidandet i vår värld. Även den mystiker som retirerar till en grotta i de höga bergen eller i öknen måste vara i kontakt, relation, med denna värld: älska världen, lida med världen, konfrontera det onda i världen. Och aktiva mystiker som lever mitt i världens oro träder in i samma inre tystnad som de som lever i avskildhet ute i öknen. De erfar den inre lågan och det inre ljuset: de erfar kärlekens flammande låga som gör deras varande till ett varande i kärlek. Nu driver dem den inre eldslågan, inte till ödemarken utan till stadskärnor och platser där människor lever sina hektiska liv. Likt öknens mystiker måste de gå genom hotfulla mörka nätter för att nå djupa insikter, och upplysning. Mystikern i den tysta öknen och mystikern i den bullriga storstaden är lika varandra i efterföljelsen av den som utblottad sig själv och kommit till människan i en tjänares gestalt och som fått det namn som står över alla andra namn: Jesus Kristus (Fil 2:5-11). Ja, den kristna mystiken är erfarenheten av att genom kärleken beröra och omfamna Gud som Treenigheten, att vara indragen i kärleksrelationen mellan Fadern, Sonen och den helige Ande. Treenigheten handlar om den kontemplativa erfarenheten då jag berövad mitt jag och iklädd Kristus, offrar mig själv i Anden till Fadern för världens frälsning.

Advertisement

När vi talar om Treenigheten utgår vi från en mänsklig erfarenhet av att Gud är min Fader, jag är hans son, hans barn, och Anden bor i mig och ropar: ”Abba Fader”. Det är både något förenande och skiljande på en och samma gång: erfarenheten av fullständig enhet, en identifikation med Jesus och genom Jesus med Fadern i den helige Ande. Och samtidigt något åtskilt: jag är inte Jesus och Jesus är inte Fadern.

Det handlar mer om min egen omvändelse, att finna mig själv genom att vända mig bort från mig själv. Jesuitpatern Bernard Lonergan uttrycker det på följande sätt: ”Religiös omvändelse är att gripas av den yttersta verkligheten. Det är att bli förälskad fast på ett annat plan. Det är att helt och fullt ge upp sig själv utan villkor, kvalifikationer, reservationer. Och det är att ge upp sig själv, inte som en engångshandling utan som ett bestående mäktigt tillstånd, som föregår och utgör grunden för efterföljande handlingar. Det avslöjar sig i efterhand som en underström i medvetandet om varat, som ett ödesbestämt accepterande av en kallelse till helighet, kanske som en tilltagande enkelhet och passivitet i bönen. Tillståndet tolkas olika i olika religiösa traditioner. För kristna är det Guds kärlek som fyller våra hjärtan genom att den helige Ande ges till oss. Det är en nådegåva.” Om vi ser till Jesus själv så låg utgångspunkten i hans insikt om vem han var. Han kom till insikt om att han var sann Son, den ende, enfödde Sonen, och uppfylld av Anden kunde han kalla Gud för sin Fader. Ur denna hans erfarenhet om sitt gudomliga sonskap kom hans kallelse att uppenbara Faderns kärlek för människorna och hans bön om ”att den kärlek som du har älskat mig med skall vara i dem, och jag i dem” (Joh 17:26). Den kärlekens Ande som var i honom skulle också vara i dem. Det är denna mystiska erfarenhet som mystiker i alla tider haft. Gång på gång kommer vi att finna samma erfarenhet av Gud som Treenig hos vanliga människor i vår tid som vågar säga: ”Abba Fader.” Det är den mystika erfarenheten av att vara älskad, och att utifrån detta älska sig själv, sina medmänniskor och Gud.

Dialog

Utmaningen i dag är att odla en mystik som kan gå i dialog med människor i vår aktuella värld och kultur och som samtidigt kan gå i dialog med andra religioner. Men med detta sagt så handlar det inte om att upphäva skillnader, att med alla medel försöka harmoniera allt. William Johnston skriver att han inte känner till något fall där buddhister och kristna ber tillsammans en gemensam förbön, det som vi kristna sätter så högt.

Men, om gemensam förbön är omöjlig så kan kristna och buddhister ändå ha en religiös erfarenhet gemensamt. Vi kan exempelvis sitta tillsammans under tyst och ordlös meditation. Och i en sådan situation kan vi inte endast känna igen tystnaden i våra egna hjärtan utan också gruppens gemensamma tystnad. Ibland kan en sådan tystnad vara påtaglig och ena gruppen mer än ord. Kanske går det att på ett djupare plan förenas i trons värld, om vi menar att det handlar om tillit, tillförsikt, förtröstan, att älska utan inskränkning. På handlingens och etikens plan bör vi förenas, för fredens, för människornas skull. Syftet med religion är ju inte att öka antalet egna anhängare utan att tjäna världen och hjälpa människor till frälsning.

Dialog mellan religioner har alltid förekommit, och vi kan exempelvis se det i både GT och NT, hur judendomen påverkats av de omkringliggande kulturerna och trosföreställningarna i Persien, Egypten, genom hellenismen och så vidare… Isoleringen mellan religioner är ett ganska nytt fenomen som kan föras tillbaka till 1500-talets så kallade reformation. Under 500 år försökte katolsk och protestantisk religion leva isolerade från varandra, fria från yttre påverkan, med resultatet att tillväxten avstannade. Under de senaste århundraden har kristna försökt leva som kristna i en sluten kristen kultur. Nu lever vi i en annan tid, en ny tid, med nya utmaningar och möjligheter. Nu, i den nya tiden, kallas vi att leva i som kristna i en kultur som inte är kristen, precis som det varit för de flesta kristna genom hela historien, och precis som det alltid varit för det judiska folket. Att erfara Gud, som Treenig, i en icke kristen kultur, just utifrån att kristendomen gör anspråk på att vara en universell religion, att finna Kristus, den universella människan som tillhör alla kulturer.

Sammanfattningsvis

Mystik är: • Personligt: Mystikens väg är en väg att komma till sig själv, bli en fullödig person, att helas, försonas, växa och att ta sig genom rädslor, svagheter och personligt elände. • Gemensamt: Vi är inte kristna ensamma, vi kan heller inte vara mystiker ensamma, och vi bör inte utöva meditation ensamma. Vi behöver andra människor, och någon form av gemenskap, sammanhang. Vi behöver ge plats åt tillit och enhet med andra människor. Bara så kan en autentisk mystik odlas: ”Ingen har någonsin sett Gud. Men om vi älskar varandra är Gud alltid i oss, och hans kärlek har nått sin fullhet i oss” (1 Joh 4:12).

Här finns också Berget, vår kommunitet och livet här som en möjlighet till stöd och hjälp. Det är en plats där vi odlar och försöker förvalta en kontemplativ livshållning där vi utan oro för morgondagen ser på världen med kärlekens och medkänslans ögon. Mystik är en fråga om kärlek som uppstår i hjärtat som svar på en kallelse, en kärlek som leder genom mörkret, icke-vetandets moln, till det stora mysteriet som är ljus i sig självt men mörker för oss.

Påminnelse om avgiften för 2022!

Vänföreningen S:t David är Bergets stödförening. Medlemmarna stöder Berget med förböner, gåvor och arbetsinsatser. Vänföreningens medlemmar får regelbundet vänbrev från Berget samt tidskriften UNUM som utkommer fyra gånger per år. Två gånger om året finns möjlighet att vara med på arbets- och gemenskapsdagar och varje år möts vi till årsmöte då huvudmän och styrelse utses. Medlemsavgiften 300 kr per år. Medlemsavgiften är ett sätt att stödja vår verksamhet som drabbats hårt av många avbokningar och färre gäster under den rådande pandemin. Vill du bli medlem, använd vårt Bankgiro eller Swish-nummer och ange ”Vänföreningen”.

BG: 574-3323 Swish: 123 337 20 75

This article is from: