Kuriren 4-24

väljer råvarorna till sitt bageri med omsorg

s.

Innehåll

4 8

65:e årgången

Oberoende tidskrift, grundad 1959

Ansvarig utgivare:

Rosita Holtlund

Medlem av Tidskrifternas förbund

Redaktionen ansvarar ej för insända, ej beställda textoch bildbidrag.

Tidningen Kuriren ges ut av Kustmedia Ab.

14

Fareed Al-Magasees har ett skrädderi i Vörå där han syr allt från kläder till båtkapell.

facebook.com/tidningenkuriren

Kurirens redaktion:

Adress: Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa

e-post: info@kuriren.fi

hemsida: www.kuriren.fi

Redaktion: tfn 06 318 1900

Läsarbilder: material@kuriren.fi

Prenumerationspris: inom Finland 92 euro, utanför Finland 105 euro

Prenumerationsärenden: tfn 06 344 1800

e-post: prenumerationer@kuriren.fi

Annonsförsäljning: Mia Väkelä, tfn 044 756 1551, mia@kuriren.fi

Annonspriser och mera information finns på kurirens hemsida www.kuriren.fi.

Tryck: Printall.

18

Finlandssvenska Frank Isaksson tjänstgör som präst inom norska kyrkan i Hattjelldal.

Kuriren behandlar personuppgifter enligt GDPR. Allt redaktionellt material lagras digitalt och kan komma att publiceras digitalt. Den som säljer material till Kustmedia Ab anses medge digital lagring och publicering. Redaktionellt material eller delar utav det kan komma att publiceras i andra tidskrifter eller digitala publikationer inom Kustmedia Ab.

För ej digitalt material, text och bilder ansvaras ej. Eventeull skatt på vinst i Kurirens tävlingar betalas av vinnaren. Anställda och anhöriga till anställda vid Kustmedia får inte delta i Kurirens tävlingar. Eftertryck av texter och bilder är förbjudet.

BÄSTA PRENUMERANT!

Tack för att du meddelar oss om du byter adress. Adressförändringar måste meddelas direkt till oss, annars sänds tidningen som förr till den adress vi har i vårt register.

ADRESSFÖRÄNDRINGAR KAN GÖRAS

  via e-post: prenumerationer@kuriren.fi

 per telefon: 06 344 1800

Irina Omelchenko är kock på restaurang Lilla Ukraina som hon och en ukrainsk kollega driver.

Rolf Sonntags stora musikintresse började redan som barn när han lärde sig läsa noter.

Konstnären Katarina Reuter har under årens lopp bytt från en konststil till en annan.

Biolog Anna Törnroos-Remes tror att det finns möjlighet att lösa övergödningsproblemen.

OCH

POPULÄRT

Med påsken följer våren hack i häl

Påsken är snart här, en efterlängtad tid för många och den största kristna högtiden under året. Så här års börjar många även få vårkänslor. Kanhända det gröna påskgräset och de späda gröna bladen på björkriset även bidrar till den känslan? Att våren är i antågande märks inte minst på att dagarna blir allt längre och ljusare, solens strålar värmer gott och fåglarnas kvitter utomhus blir allt ljudligare.

Mignonägg är kanske ett måste för många under påsk. Dessa chokladägg, fyllda för hand med chokladoch nougatfyllning i ett äkta äggskal, har tillverkats av Fazer i närmare 130 år. Idén till att börja tillverka denna typ av chokladägg fick Karl Fazer under en affärsresa till Tyskland. Den som besöker Fazers Experience besökscenter i Helsingfors kan passa på att ta en titt på den ståtliga och drygt tre meter höga påskhare som finns utställd där, gjord av flera tusen tomma äggskal! Vill du läsa mera om både Mignonäggets och Fabergéäggets historia ska du inte missa Christian Tikkanens artikel i det här numret.

God mat hör påsken till. Nosipho och Ninette Bahne ger tips och recept på maträtter som passar att servera till någon av påskens middagar. Vill du gärna pyssla lite inför denna högtid hinner du ännu göra några fina dekorationsägg som Ninette ger tips på.

Musik har i långa tider hört fester till. En person som varit spelman i många år och under många festtillfällen är Rolf Sonntag i Ingå. Under de allra mest hektiska åren kunde han utöver sitt heltidsarbete ha spelningar flera kvällar i veckan. I sommar firar han tillsammans med sin orkester DoReMingå att han varit musiker i 70 år.

Vi hälsar Kurirens nya relationsexpert Lotta Löfs välkommen. Hon kommer att börja svara på läsarnas frågor om relationer. En grundligare presentation av Lotta hittar du i det här numret. Om du vill få en experts syn på de frågor du har kring någon relation är du välkommen att skicka ett mejl till material@kustmedia.fi eller ett brev till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 Vasa. Du förblir givetvis anonym.

Glad påsk och trevliga lässtunder önskar Kurirens redaktion! Rosita Holtlund redaktör

En bit av Ukraina i Jakobstad

Irina Omelchenko är kock på Lilla Ukraina och har traditionella ukrainska maträtter på menyn. Att öppna en egen restaurang har länge varit hennes dröm.

Text och foto: Anette Forsström-Fellman I bakgrunden hörs ukrainska på radio och man bänkar sig vid bastanta bruna bord importerade från Ukraina. Väggarna täcks av tapeter med motiv från en ukrainsk landsbygd. Namnet

Lilla Ukraina passar väl för restaurangen i hörnet av Jakobstads torg och maten, är välsmakande och förstås, ukrainsk.

Vi vill berätta om vår kultur och mat och vi har erfarenhet av restaurangarbete från Ukraina, säger Ludmila Menshykova. – Min dröm har alltid varit en liten ukrainsk restaurang. Redan som barn hjälpte jag mamma i köket och matlagning är min specialitet, berättar Irina Omelchenko

Dessa två kvinnor driver tillsammans restaurang Lilla Ukraina i centrala Jakobstad och har en anställd. Irina ansvarar för menyn och maten, medan Ludmila jobbar med kundbetjäning och marknadsföring. De går klädda i folkdräkter från sitt hemland där färgerna går i vitt och rött. De båda kvinnorna har varit i Finland i drygt fem år och studerat på yrkesskolan Optima.

Irina har gått kocklinjen, medan Ludmila utbildat sig till kosmetolog.

– Men det är inte så vanligt att gå till kosmetolog här. Jag och Irina är goda vänner och vi beslöt oss för att skapa arbete åt oss tillsammans, säger Ludmila.

– Det har inte varit helt enkelt att starta ett företag säger damerna. Byråkratin är svår när språket som allting sköts på inte är ens eget modersmål. Man behöver förstå alla krav som ställs på verksamheten och där har vi fått hjälp av Jakobstadsregionens Utvecklingbolag Concordia, berättar de.

– Myndigheterna här är hjälpsamma. I Ukraina förekommer korruption och man kan betala för olika tillstånd. Det är vi glada att slippa, säger Irina.

Borstjsoppa och vareniki

Kvinnorna är mycket nöjda över hur det gått för deras företag under det gångna året.

– Det har gått jättebra, kunderna hittar hit och vi har fått goda omdömen på nätet. Zrazy gillas av finländare, liksom kåldolmar, säger kocken Irina.

Zrazy är potatismosbullar fyllda med till exempel kött. De kan också fyllas med svamp eller grönsaker. (Recept på zrazy finns på sidan 7).

– Människorna tycker om vår mat och det är mest finländare som besöker oss, inte så många ukrainare, säger Ludmila och skrattar.

Irina och Ludmila serverar lunch varje dag och har också en à la carte-meny. Där finns till exempel borstjsoppa, vareniki och fyllda plättar.

– Borstjsoppa är nummer ett bland maträtterna i Ukraina. Den serveras med smetana och pampuska. Pampuska är vitlöksbröd. Man kan också göra pampuska söt som en bulle, men till maten är den salt, berättar Irina.

Den rätt som är näst populärast efter borstjsoppan är vareniki. Vareniki påminner om ett fyllt bröd som man kokar i vatten. Man kan fylla vareniki med potatis, kött och vitkål, men också med bär och kvarg.

– Speciellt barnen gillar söta varianter av vareniki. Det här är

 Allting i restaurangen ska ge en glimt av Ukraina; inredningen, kläderna och föremålen. Ludmila Menshykova är glad åt den start som restaurangen fått under sitt första år.

 Två klassiska ukrainska maträtter: borstjsoppan med tillhörande pampuska (vitlöksbröd) och vareniki. Vareniki är som bröd fyllda med kött och potatis eller med kvarg och bär och kokas i vatten.

 Plättar fyllda med kvarg är en typisk ukrainsk efterrätt liksom småbrödet zefir som smakar som marshmallows.

En bit av Ukraina ...

Forts. från föregående uppslag

en rätt som är populär, speciellt på landsbygden, och den finns också på vår meny, säger Irina.

Till lunchbordet som dukas fram varje vardag hör alltid sallad och efterrätt.

– Ni finländare gillar salladsbuffé, eller hur? Många frågar efter det och det får vi kanske tänka mer på i fortsättningen. Till helgerna satsar vi också på bakverk, berättar Irina.

De två mest populära bakverken i Ukraina är Napoleonkaka och honungskaka. Båda bakverken kännetecknas av tunna lager varvat med fyll-

ning och är vackra att se på. Denna dag bjuds det även på te och ett sött bakverk som heter zefir.

– Det är lite som marshmallows i smaken, säger Ludmila. Det är som marschmallows fyllda med kinuski.

Ukrainas öde svårt att bära

I Lilla Ukraina har man helt och hållet gått inför att allting ska vara ukrainskt: borden och bänkarna, tallrikarna och muggarna samt inredningen från tapeter till gardiner och bordsdukar.

– Vi besöker Ukraina då och då och hämtar med oss saker

därifrån, till exempel tog jag med mig ukrainskt te och godis senast jag var där, berättar Ludmila.

Irina är också nyss hemkommen från Ukraina och hon försöker vara där var tredje månad.

– Jag hjälper mina släktingar så gott jag kan när jag är där. Jag är inte rädd att åka dit, vi behöver stöda varandra, säger hon.

Både Irina och Ludmila kommer från Kievområdet och deras familjer är alltså inte i krigets mitt. Men bomblarmet går ändå nästan varje dag.

– Det utbröt panik när kriget började, men nu har man lärt sig leva med det. Det är

en svår sits när man också har släkt i Ryssland, då vi var ett och samma land tidigare. Men givetvis stöder vi Ukraina och hoppas kriget ska ta slut under detta år.

Ludmilas bror är i den ukrainska armén och hon pratar med honom ett par gånger i veckan. Han får inte säga var han finns och uppge några detaljer om kriget, men det är viktigt att höra från honom och veta att han lever säger Ludmila.

Brukar kunder som kommer till restaurangen ta upp kriget i Ukraina med er till diskussion?

– En stor del av kunderna diskuterar läget i Ukraina och

frågar hur man kan hjälpa. Det känns bra. De frågar också om våra familjer och berättar att de följer med händelserna på tv och via internet. Tillsammans önskar vi verkligen att kriget skulle ta slut. Det är stressande för våra familjer att inte veta hur dagen ser ut och när bomblarmet går. För barnen som ska gå i skola och hör sirenerna behöver man prata om det och bearbeta det efteråt, säger Ludmila.

Eftersom Irina och Ludmila kom till Finland för flera år sedan, har de hunnit acklimatisera sig och de berättar att de trivs bra här.

– Jag har en son här och Irina har en dotter här. Barnen studerar och har samma hobbyer som i Ukraina; de simmar, går på gymmet och umgås med kompisar.

Ludmila och Irina tycker det är fint att det finns flera restauranger i Jakobstad där ägarna har olika etnicitet, staden känns som en internationell småstad. De beklagar att de inte är speciellt duktiga på det finska språket.

– Först när vi kom hit gick vi en språkkurs på svenska och sedan studerade vi på svenska och använder också det språket mest i vardagen.

Vilka egenskaper är typiska för ukrainare?

– Vi är öppna, vänliga och hjälpsamma. På helgerna är det vanligt i Ukraina att man umgås med släkt och vänner och bjuder på mycket mat. Vi är också modiga, det ser man nu när det är krig i vårt land, säger Ludmila.

Hurdana tycker ni att finländare är?

– De är punktliga, man är inte lika bra på det i Ukraina. Finländarna är också vänliga. Det är vanligt att kunderna berömmer maten. Att man också visar sitt stöd för Ukraina är något vi uppskattar stort, säger Irina.

Här delar innehavarna Irina och Ludmila med sig av ett par recept på ukrainsk mat som även serveras på restaurang Lilla Ukraina.

HONUNGSKAKA

200 g socker

150 g smör

4 msk honung

3 ägg

1 tsk soda

450 g vetemjöl

1 tsk vaniljsocker

150 g florsocker

600 g smetana

1. Smält socker, smör och honung tillsammans i vattenbad.

2. Vispa äggen med soda i cirka 5 minuter medan du smälter honung, smör och socker.

3. Häll äggen i honungslösningen och vispa snabbt ihop med visp.

4. Tillsätt siktat mjöl. Degen ska vara tjock, men inte tät.

5. Pudra bakbordet med mjöl och lägg ut degen. Strö mjöl ovanpå degen. Knåda degen tills den slutar fastna i händerna.

6. Rulla degen. Dela den i 8 delar. Rulla varje bit till en boll. Kavla ut varje bit tunt och skär ut en cirkel med en form, överbliven deg används som topping ovanpå kakan. Grädda varje kaka i cirka 5 minuter.

7. Vispa smetana med vaniljsocker i 3–4 minuter. Tillsätt florsocker och vispa.

8. Varva kakorna och smetanakrämen till en större rund kaka. Täck toppen och sidorna med den överblivna degen som krossas i en mixer.

ZRAZY (potatismosbullar) serverad med tartarsås

Zrazy:

1 kg potatis

2 ägg

2–3 msk vetemjöl 500 g köttfärs 100 g smör

2 lökar salt och peppar enligt behag

Tartarsås:

1 dl crème fraiche

1 dl majonnäs

2 msk hackad saltgurka/ ättiksgurka

1 msk hackad kapris

1 msk senap (dijonsenap eller annan grov senap) hackade örter, främst persilja. Går också med gräslök eller dragon salt och peppar

1. Koka potatisen.

2. Skala och finhacka löken. Stek den tills den är gyllenbrun och tillsätt köttfärsen.

3. När potatisen kokat färdigt, häller du bort vätskan. Gör mos av den kokta potatisen med visp och blanda i smöret samt lite salt och peppar. När moset svalnat lite tillsätter du äggen och mjölet. Rör degen noggrant.

4. Ta en matsked av potatismoset och sätt två teskedar av köttfärsen ovanpå och forma moset runt köttfärsen så att det blir en bulle. Stek bullen på båda sidorna tills den är gyllenbrun.

5. Blanda ihop tartarsåsen och servera till zrazy.

 Honungskaka.

 Zrazy.

Rolf Sonntag:

”Musiken har alltid varit min hjärtesak”

Text: Katja Pitkänen • Foton: Katja Pitkänen och privata Söndagen den 16 juni 2024 klockan 16 firas 70-årsjubileum i Ingå. Det är amatörmusikern Rolf Sonntag och hans orkester DoReMingå som står som värd och arrangör. Det är 70 år sedan han inledde sin karriär inom musiken. Konserten ordnas på samma plats, i samma sal där Rolf hade sitt första framträdande som 9-årig folkskolelev.

Under dessa årtionden har det hänt mycket och det har varit många framträdanden och insatser för musiken som alltid spelat en betydande roll i Rolfs och hans familjs liv.

– Jag har ett intresse som är lite onaturligt. Utan ett stort intresse blir det ingenting.

Så beskriver Rolf Sonntag, 85, sin långa och produktiva karriär som amatörmusiker i Ingå. Passionen för musiken har fört Rolf och hans familj på många olika äventyr, och via den har de lärt känna en mängd likasinnade under årens lopp.

– Jag minns mitt första framträdande eftersom jag var så nervös inför det, säger Rolf när

han blickar tillbaka på barndomens första erfarenheter inom musiken.

– Det var fråga om stycket Sjömannen och stjärnan som jag spelade på mandolin. Han minns att det hade gått vägen, och att nervositeten inte hade påverkat framträdandet nämnvärt.

Lärde sig noter och spelade på dansställen

Rolf Sonntag är född på Grännäsbacka i Ålkila by i Täkter, Ingå. Musiken ingick redan tidigt i Rolfs barndom. Rolfs pappa Birger spelade fiol och hans farbror Runar dragspel. Han berättar att han tillsammans med brodern Börje sysselsatte sig med att lära sig spela på varsitt instrument –violin och mandolin – i barndomshemmet. Han beskriver det stora intresset som började växa fram:

– Vi övade på att läsa noter hemma i vårt gemensamma rum, vi låg bredvid varandra på sängen och läste varannan not. Det blev ett tävlingsmoment där vi tävlade om vem som kunde läsa snabbare. Det var så vi lärde oss.

Rolf pratar mycket om hur viktigt det var och fortfarande är att ha ett stort intresse och tro på det man gör. Hans föräldrar märkte hans glöd för spelandet, vid 13 års ålder fick han sitt första egna dragspel i julklapp. Han hade haft turen att tidigare få prova spela på ett dragspel i byn och fick mersmak.

– Den julaftonen spelade jag till långt in på natten.

Det var ingen självklarhet för Rolfs föräldrar att kunna ge bröderna möjligheten att syssla med musik. Det var en uppoffring, som Rolf är tacksam för. Föräldrarna ville uppmuntra Rolf och hans bror Börje att utveckla sina spelemansfärdigheter. Hemma i Ingå fanns under denna tid varken medborgarinstitut eller musikskola.

– Jag började resa från Ingå med tåg in till Helsingfors centrum där jag fick privatlektioner i dragspel av en yrkes-

musiker. Resan dit och tillbaka hem tog många timmar.

Därtill idkades brevkorrespondens mellan Göteborg i Sverige och Ingå. Rolf och Börje studerade notlära som brevkurs. I breven fanns uppgifter som utfördes hemma och skickades tillbaka till en musiklärare i Sverige. Privatundervisningen i Helsingfors och brevkurserna ligger som grund för Rolfs färdigheter när han 15 år gammal tillsammans med bror Börje och Fjalar Högström bildar en egen orkester. Trion spelade på danser och uppträdde med underhållning.

– Efter kriget fanns det stor efterfrågan på musik och alla ville ut och dansa, minst tre gånger i veckan. Speciellt tangon var mycket populär, berättar Rolf.

Det var nu som spelandet blev mer på allvar. Under 1950-talet tar Rolfs karriär som amatörmusiker fart. 1953, efter att Rolf blev konfirmerad, blev det godtagbart med framföranden i samband med danser. Det är också under en danskväll som han träffar sin blivande fru Ruth

Musiken förenar hela familjen

Rolf och Ruth har tre barn: Tom, Camilla och Robert. Pappa Rolfs hängivenhet för musiken har förts vidare till dem och de engagerar sig alla i musik på olika sätt. De har alla i tur och ordning medverkat i alla av pappa Rolfs orkestrar. Tom är pianist och sjunger. Han jobbar som musiker i Danmark där han bor och producerar musik i egen studio.

– Han har till exempel producerat en del av våra cd-skivor och musik-dvd:n. Camilla spelar violin och sjunger och Robert är basist. Han bygger också instrument, säger Rolf.

Mycket har pappa Rolf lärt dem, men också de har ärvt ett stort intresse för musiken som drivit dem vidare på musikens bana. Barnbarnet Ben

 Rolf Sonntags sextett, fr.v: Börje Sonntag, Bror Troberg, Hans-Erik Nyholm, P G Dahlqvist, Rolf Sonntag, och Rolf Nyman. Gillestugan i Svartå, tidigt 1960-tal.

 Rolfs Tangoband, fr.v: Rolf Nyman, Göran Lindberg, skymd BengtGöran Lindqvist, Rolf och Börje Sonntag. Furuborg i Degerby i slutet på 1950-talet.

 Rolf Sonntag hemma i Ålkila i Ingå.

Forts.

jamin studerar för tillfället till musikpedagog i Jakobstad vilket gläder morfar väldigt mycket.

Till repertoaren hör visor, schlager, allsång, dansmusik, spelmansmusik och en kyrkorepertoar som framförs vid högmässor. Efter att Ingå spelmansgille startat 1974 med Rolf som ledare, anhöll han fyra år senare om att inom gillet få starta en ungdomsorkester. Åtta barn i åldern 10–12 år började i gruppen. Många av dem var barn till föräldrar som var aktiva i Ingå spelmansgille.

Ungdomsorkestern är den spelgrupp som senare blir DoRe-Mingå vars verksamhet ännu pågår. I år har Rolf varit medborgarinstitutlärare i 50 år.

– Rolfs styrka har varit att han har sett hur mycket var och en kan, och sedan har han kunnat skriva en stämma eller ett arrangemang så att alla fått vara med och göra musik även om man bara är nybörjare, säger Camilla och fortsätter:

– Det var så jag började vara med själv. Man får vara med i gruppen på sin egen nivå, och därför har verksamheten fungerat bra då alla får känna att de lyckas.

– Det du brinner för är att lära unga spela, säger hon och pappa Rolf håller med.

Robert har varma minnen från familjens resor de gjort tillsammans i musikens tecken.

– Inte vet jag om jag skulle ha stått på Skansens scen om det inte hade varit för de resor vi gjort då vi har besökt andra spelmanslag på deras vänorter i Norden, konstaterar han.

Robert har också minnesbilder från barndomen av sin pappa som om kvällarna satt framför tv:n och skrev no-

ter till sina elever. Det är något Rolf gör fortsättningsvis, nämligen skriver noter med penna och papper. Det har sin charm.

– Det är nu sådana där kråkfötter, det blir inte så snyggt eller noggrant, inflikar Rolf anspråkslöst.

Det är trots allt genom hans ”kråkfötter” som många blivit nvigda i musikens värld.

Balans mellan arbete och musik

Rolf studerade trädgårdsnäring i Danmark 1959–1960. Han berättar att han lärde sig språket snabbt.

– Jag hade en möjlighet att bli kvar i Danmark där jag skulle ha fått jobba inom en orkester, men längtan till hemmet i Finland blev för stark.

Tillsammans med sin fru Ruth Sonntag har han drivit blomsterodling i växthus. Verksamheten startade i början av 1960-talet då de första växthusen byggdes. I dem odlades blommor av olika slag. Till en början främst freesia men senare också cyklamen,

Rolf Sonntag ...

från föregående uppslag

 Att hitta balans mellan arbetet i växthuset och musicerandet var inte alltid lätt.

Rolf, Camilla, Robert och Tom Sonntag. Familjen har under alla tider spelat tillsammans i olika uppsättningar.

Rolf utanför sin så kallade spelhåla.

 Tillsammans med sin fru Ruth Sonntag har han drivit blomsterodling i växthus på gården i Ålkila. Verksamheten inleddes i början av 1960-talet.

sommarblommor och julblommor. Lite grönsaker odlade de också i mindre skala. Efter 2004 började de avveckla odlingsverksamheten.

Efter hemkomsten från Danmark och studierna där fanns det gott om spelningar och efterfrågan på tango, schottis och folkdans var stor. I slutet av 1970-talet spelade Rolf i tre olika orkestrar vid sidan av trädgårdsarbetet. Rolf har på grund av musiken tidvis varit mycket borta, och odlingen och hemmet har då varit mera på Ruths ansvar.

– Vi har jobbat mycket tillsammans och det var också skönt att vara för sig själv, säger Ruth med glimten i ögat.

– Barnens farmor som var

Ingå spelmansgille 1987.

hemma hjälpte oss mycket då barnen var små, också med trädgården, fortsätter hon. Till en början bodde vi i samma hus, vi på övre våningen, och barnens farmor var ofta den som hade tid och lyssnade på barnen.

Att bo tre generationer under samma tak gick galant, och var en stor rikedom. Att bo nära och ha stöd och hjälp av varandra är något som många familjer saknar i dag.

– Några bråk var det aldrig, konstaterar Ruth.

Även om Ruth inte har varit verksam inom musiken på samma sätt som Rolf har hon möjliggjort hans karriär som långvarig amatörmusiker.

”Det ska alltid vara projekt”

Det har blivit många spelningar med orkestrar i olika upplägg, supéer, födelsedagar, kavalkader och inspelningsprojekt under årtiondena. Ett tiotal lpoch cd-skivor har krävt engagemang av både spelledare och musikanter/sångare.

Tangokavalkaderna på 1990-talet var också större, givande projekt. Förutom egen produktion av musik och framförande av den kan arbetet med

 DoReMingå 2004 cdomslag 2004 då det var 25-årsjubileumskonsert. 

Tangoprojekt 1998.

Spelgruppen DoReMingå 2014.

MÄNNISKOR EMELLAN

Jan-Erik Nyberg är pensionerad familjerådgivare och psykoterapeut, utbildad sexualterapeut, familjeterapeut och arbetshandledare. Han har numera en liten privatmottagning.

Måltiden är viktig för gemenskapen

Våren är festernas tid. Vi översköljs i både tidningar och andra media med tips om fantasifulla dukningar och nya kakrecept. De finns uppenbart en efterfrågan på allt detta. Det är ju roligt att få bjuda till lite extra för att pigga upp alla oss vårtrötta med nya smaksensationer och vackra dukningar.

Visst känner man sig lite extra välkommen när värdfolket också på det sättet visar att de sätter värde på sina gäster. Och det är just det som är festens viktigaste uppgift, oberoende av om det är en kaffebjudning eller en trerätters måltid. Vi vill visa att vi sätter värde på varandra. Budskapet är: du är viktig för oss, därför vill vi bjuda in dig till den här festen. Att äta och dricka tillsammans är ett sätt att synliggöra och befästa samhörigheten.

Den gemenskap och samhörighet vi kan uppleva vid måltiden är viktig, inte bara för oss västerlänningar, den hålls helig i många religioner. I den kristna tron har vi nattvardsmåltiden, i den judiska traditionen firas påskmåltider, den muslimska fastan Ramadan bryts med Iftar-måltiden. I det sekulariserade amerikanska samhället är det viktigt att få fira Thanksgiving tillsammans med släkt och vänner.

Så när vi ställer till med fest i vår går vi in i en mångtusenårig och i högsta grad mångkulturell tradition. Och den traditionen hjälper oss att se varandra, visa vår uppskattning för de människor vi har omkring oss.

I de traditionella måltiderna, både i den kristna kyrkans nattvardsmåltid och i den amerikanska Thanksgiving har berättelsen en viktig funktion. Nattvardens berättelse gör oss delaktiga i den sista måltiden, en

❱❱ Genom att duka vackert kan vi visa att vi sätter värde på våra inbjudna gäster.

Foto: Adobe Stockphoto

judisk pesach, som Jesus firade med sina närmaste lärjungar. Thanksgiving gör den amerikanska familjen delaktig i sin egen historia som invandrare, de som sökte en ny framtid på den amerikanska kontinenten. Traditionen började med att engelska bosättare i Plymouth år 1621 firade den första skörden i det nya landet tillsammans med infödda amerikanare, indianer från Wampanoagstammen.

När vi firar våra fester finns det också en berättelse, mer eller mindre dramatisk, som är anledningen till att vi firar tillsammans, en berättelse som för oss samman. Ofta blir den bortglömd i brådskan med förberedelserna, men när vi vidrör den,

kanske med några stapplande ord, får festen plötsligt en mening och ett känslomässigt djup. Det här är värdfolkets uppgift, men visst kan också någon av gästerna, som kanske har lättare att ta till orda, se sitt ansvar och klinga i glaset för att få uppmärksamhet.

Poängen är ju inte att briljera med sin kunskap och sin förmåga att uttrycka sig klatschigt och slående. Orden, berättelsen, ska påminna oss alla om det som förenar gästerna och värdfolket.

Det här kan ju se väldigt olika ut, om festen handlar om att samla våra närmaste under en längre helg, eller att med släkt och vänner fira någons födelsedag eller examen. Det viktiga är att orden, vår berättelse, gör synligt att vi sätter värde på varandra, att vi ser den som fyller år, eller fått sin examen, att vi värdesätter våra släktingar och vänner och alla de upplevelser som förenat oss genom åren.

Allt det där som olika människor i vår närhet kan betyda i olika skeden i livet. Vi vill visa vår tacksamhet för det som våra nära och kära betytt under åren som gått.

Andra gånger handlar festen lika mycket om framtiden, om det hopp som förenar oss. Vi hoppas att vägen framåt i livet skall öppna sig för den unga som tagit examen, vi hoppas att få ha med oss de äldre också under det kommande året.

När vi ger oss själva och varandra möjlighet att stanna upp och både se bakåt och framåt blir vi också på ett annat sätt närvarande i nuet, i det som är festernas viktigaste innehåll: Att vi människor får mötas och visa varandra värme och kärlek. Jag hoppas att våra fester denna vår får präglas av den insikten, och att den får komma till uttryck i vårt sätt att mötas och fira vårens ankomst.

Jan-Erik Nyberg, Jakobstad

Rolf Sonntag ...

Forts. från föregående uppslag

att leda andra vara utmanande ibland, speciellt när det gäller amatörer.

– Man måste inte bara engagera sig själv utan också andra när man sysslar med musicerande tillsammans. Det är en social aspekt i det hela och det handlar mycket om gruppdynamik. Det blir meningsfullt då man har ett gemensamt mål att sträva efter, resonerar Rolf.

Familjen har en ”spelhåla” ute på gården där Rolf leder medborgarinstitutets musikverksamhet som äger rum ett par gånger i veckan. Där tillbringas också många timmar med övningar och med planering av olika musikprojekt. De planerar och genomför gemensamma projekt. Det kan till exempel handla om projekt där man bygger upp ett program kring olika kompositörer och deras liv.

– Vi behöver ett utrymme för vår musikverksamhet, det finns behov av lite ”isolering” och det är praktiskt att ha ett utrymme bara för musiken.

Förberedelser inför sommarens jubileum

Trots att Rolf alltid länge lett amatörer och själv varit amatörmusiker upplever han att han alltid har jobbat på gräsrotsnivå, väl medveten om att hålla verksamheten på en ickeprofessionell nivå.

– Jag har alltid velat producera och framföra musik för folket och den ”vanliga” människan. Att vara amatörmusiker har på sätt och vis sänkt det prestationsinriktade, och jag har aldrig haft som mål att vara bäst eller bli känd, säger Rolf.

Han har fått erkänsla för sin insats i musiken och för arbetet med att engagera andra. 2005 fick han titeln Director Musices av president Tarja Halonen. Arbetet för orkestern DoReMingå fortsätter, och det annalkande 70-årsjubileet sysselsätter just nu familjen.

Konserten ordnas på festplatsen ”Holken” i Ingå, som är samma plats där Rolf gick i skola som 9-åring och där han framförde stycket Sjömannen och stjärnan första gången. 

Lösning: LÄTTA KRYSSET

UTHYRES

Röd stuga i Kyrkslätt

101 m2 - 4 rum

vedbastu, kök med bakugn

I närheten av

Skidbacke 100 m

Golfbana 500 m

TA KONTAKT

0400-446 966 (kl. 8-20)

 Camilla, Rolf och Robert Sonntag.

Fareed skapar ett nytt liv i Finland

Från Irak till Vörå. Bara en kort tid efter att Fareed Al-Magasees kom som flykting till Finland år 2015 öppnade han skrädderi.

Från

skräddare i

Irak till skräddare i Finland. Fareed Al-Magasees talar om livet och framtiden i sitt nya hemland.

Text och foto: Johanna Granlund

Fareed Al-Magasees driver skrädderiet Al-Fareed i Vörå sedan snart åtta år. Han kom till Finland som flykting från Irak år 2015. I dag bor han, hans fru, 23-åriga son och 21-åriga dotter i Vasa, där barnen studerar.

Efter ett mångårigt papperskrig med Migri och ett avslag på asylansökan ändrades till sist myndigheternas beslut. I november 2022 fick Fareed Al-Magasees permanent uppehållstillstånd i Finland. Han flydde från islamiska staten i Irak eftersom hans pappa dödades och han själv hade tagit emot uppdrag från USA:s armé. I Irak arbetade han som skräddare, liksom flera familjemedlemmar.

Trots att han för egen del gläds åt tryggheten som uppehållstillståndet medför, saknar resten av familjen fortfarande permanent uppehållstillstånd. För Fareed Al-Magasees är nästa steg att ansöka om medborgarskap. För det behövs intyg på en examen.

– Därför har jag börjat studera på deltid. Sedan tidigare har jag en grundexamen inom textil- och modedesign från yrkesinstitutet Optima, men det behövs minst en hel yrkesexamen. Studierna går förstås ut över min butik. Man kan inte vara på två platser samtidigt, konstaterar han.

Skräddarsytt betyder kvalitet

Som skräddare i Irak var Fareed Al-Magasees inriktad helt och hållet på att sy kläder. I Finland är efterfrågan på skräddarsydda plagg mindre och därför tar han sig an alla möjliga uppdrag.

– Jag syr bland annat kapell till båtar och inredningar till husbilar, säger han.

För alla olika material och moment behövs olika typer av symaskiner. Fareed Al-Magasees visar: en för läder, en för tyg, en overlockmaskin… Butiken är trivsamt inredd. Några plagg på provdockor visar exempel på hans arbete och dragkedjor, materialprover och andra tillbehör finns till påseende. På en hylla står en samling miniatyrsymaskiner, fingerborgar och gamla strykjärn.

Fareed Al-Magasees jämför kulturen kring klädinköp i Irak och i Finland.

 Damkläder är mest intressanta att jobba med eftersom de finns i så många olika modeller och man får vara kreativ, tycker Fareed Al-Magasees.

– I Irak finns också flera av de billiga klädkedjorna som finns här, men där är folk fortfarande mer inställda på att man får kvalitet då man väljer skräddarsytt. Eftersom det inte är lika vanligt i Finland är det också mycket svårare att få tag på tyg och material här.

Till de vanligaste sömnadsuppdragen han får hör att byta dragkedjor, korta av byxben, byta foder eller göra olika slags ändringar.

– Det märks att folk håller på att gå tillbaka till att vårda sina plagg i stället för att köpa mycket nytt. Om man tycker om ett plagg tar man hand om det och byter dragkedja i stället för att kasta bort det, säger han.

Han hoppas också på en framtid för småföretagen i Finland, att inte allt domineras av de stora kedjorna.

Till de roligaste uppdragen hör att få sy kläder helt från noll, särskilt damkläder.

– Herrkläder har några grundmodeller och ➛

Forts. från föregående uppslag

varierar inte så mycket, men damkläder är väldigt omväxlande och roliga att arbeta med, säger han.

Det tyngsta med att vara skräddare enligt Fareed AlMagasees, åtminstone i Finland, är det omfattande pappersarbetet.

Hoppas på säker framtid även för familjen Fareed Al-Magasees upplever Finland som en helt annan värld än Irak.

– Här är skolorna jättebra och lagstiftningen är rättvis. Alla behandlas lika och lagen gäller alla. Samtidigt är byråkratin svår, säger han.

På sommaren är det lätt att tycka om Finland, medan vintrarna går tyngre.

Han menar att människor i Irak har lättare för att hjälpa varandra, också då det handlar om främlingar. Finländarna är mer slutna.

Trots att Fareed Al-Magasees på många sätt trivs i Finland går tankarna ofta till det gamla hemlandet.

– Jag saknar mitt land, absolut. Jag saknar mina vänner och min mamma som är kvar där. Enligt mina vänner är situationen i Irak ungefär likadan som den var då jag flydde. Det har kanske blivit lite bättre, men det är inte säkert där. Jag tänker att jag kanske aldrig kommer att kunna återvända, utan Finland är mitt och min familjs nya hemland.

FINN 5 FEL

  I butiken finns små samlingar med skrädderirelaterade föremål, som dessa gamla fingerborgar.

 Fareed Al-Magasees bemödar sig om att göra ett bra jobb, oavsett om det handlar om att sy båtkapell, byta dragkedjor i arbetsjackor eller om att sy festklänningar.

som ett krig med Migri. Min familj har nu fått uppehållstillstånd för studier, men varför kan de inte få permanent uppehållstillstånd? Vi har en bostad, jag har arbete och de studerar alla. Min fru ska bli frisör. Min dotter vill studera vidare till sjukskötare. Det behövs ju folk inom vården, varför inte ge folk möjligheter?

FINN 5 FEL

Han tänker ofta på familjemedlemmarnas situation och framtiden känns oviss.

– Ibland känns det nästan

Ibland kan han känna att han vill ge upp och stänga butiken, men samtidigt vill han jobba och leva ett vanligt liv med familjen i Finland. Han funderar ibland också rent praktiskt på

skrädderiet – ska han flytta det eller vara kvar i Vörå?

– Det finns olika alternativ, men jag kan inte bestämma mig, säger han.

Det är som skräddare han vill jobba, och han bemödar sig alltid om att göra ett bra arbete.

– Min farbror var sömnadslärare. Han brukade säga: ”Sy som om det var åt dig själv då du syr åt andra. Sy lika noggrant och bra åt alla.”

Den här riktlinjen håller Fareed Al-Magasees fast vid.

– Jag blir jätteglad om kunderna är nöjda med mitt arbete! 

Lösning: PÅSKQUIZ på sidan 53.

Lösning på sidan 25.

– Skulle det inte vara bättre om ni köpte en flaska parfym eller en ask choklad åt er lärarinna?

Skulle det inte vare bättre om ni köpte en flaska parfym eller en ask choklad åt er lärarinna?

1 – D

2 – B

3 – D

4 – A

5 – C

6 – C

7 – B

8 – A

9 – C

10 – D

11 – B

12 – C

13 – C

14 – A

15 - B

Reflektioner och solkatter

Anne Giljam bor i ett gult hus i skuggan av stora tallar i en av de vackraste byar i Borgå där det ännu finns lite orörd natur kvar. Här trivs hon med att tassa i skogen med sin katt och njuter av den frid skogen ger. Hennes stora intresse är folkloristik och hon njuter av alla former av konst- och kulturupplevelser samt av god mat i trevligt sällskap.

LÖPTID!

Ibland får jag löptid. Då och då kommer dagar när jag bara måste få springa, löpa långt och länge. An efter att konditionen har förbättrats, desto mer besatt har jag blivit.

Enligt Wikipedia är löpning ”en kroppsaktivitet som går ut på att förflytta sig snabbt med hjälp av benen ... löpning innebär att man springer, det vill säga förflyttar sig genom att ha en fot i taget i marken ...”

Jag har alltid tyckt om att springa, det är kanhända ett släktfel. Min pappa har sprungit hela sitt långa liv, numera dock inte lika ofta som förr. Min syster springer med sin hund – nej tvärtom: min systers Wilda-hund springer hejdlöst vilt med min syster och hennes man i kopplets andra ända. Min bror löper seriöst, tränar och springer maratonlopp.

I byn där jag bor löper många. Somliga springer med hund, andra utan. En del springer långt och målmedvetet, andra springer bara för att det gör gott för kropp och själ. Jag tror att den gemensamma nämnaren för alla löpare är att vi springer för att det är roligt, det gör oss mer harmoniska och glada eftersom kroppen då producerar ”lyckohormonet” endorfin.

Endorfin utsöndras även när du skrattar, när du är förälskad eller tillfreds och verkar bland annat som smärtlindring, sänker blodtrycket samt stärker immunförsvaret. Kliniska studier har visat att löpning är gynnsam för hälsan. Löpning, liksom all form av fysisk aktivitet, hjälper till att hålla benstommen och kroppens muskler i skick samt minskar risken för diabetes, högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdom.

Undertecknad kan intyga att löpandet även ger ny energi och livslust när allt i livet känns tungt. När jag springer föds nya tankar, jag får nya idéer och blir mer kreativ och orkar arbeta mer effektivt eftersom löpandet gör mig uthålligare, ger

mig bättre aptit samt hjälper mig att sova djupt. Därför springer jag.

Men jag vet att somliga först lufsar och joggar för att gå ner i vikt och senare springer de för att det blivit en efterhängsen vana. En väninna sa en gång till mig att springandet blev som en drog för henne. De dagar hon inte sprang fick hon abstinensbesvär och kände sig rastlös och ilsken.

Löpning är en så enkel motionsform. Du kan springa i stort sett var som helst när som helst. Personligen tycker jag om att springa ute i naturen, på små traktorvägar och skogsstigar oavsett årstid. Men visst är det roligt att även springa i stan i en grupp med likasinnade, det gjorde jag när jag för länge sedan bodde i Helsingfors.

Löpning gör oss kanske mer sociala för stunden. Med andan i halsen nickar och ler löparna mot varandra. En gång för otaliga år sedan sprang jag en vacker julidag längs de röda vägarna på Kökar när en annan löpare kom emot med vägvinnande

steg. Han kände inte mig men jag kände igen honom. Det var Janne Holmén, en av landets framgångsrika maratonlöpare. Vi hejade glatt på varandra och fortsatte åt varsitt håll.

Det behövs inte mycket för att springa men det viktigaste är att lusten finns. Du behöver inte ha ”ett mål i sikte”, du behöver bara vilja ut för att andas, röra på dig och koppla av – då kommer du att tycka om att springa. Då kommer du även att hitta din egen löptid fastän många halvfärdiga och ogjorda uppgifter flåsar dig i nacken. Spring då ifrån dina bekymmer och känn dig som en ny människa efter att du avslutat din runda!

Det du behöver för att löpningen inte ska kännas tung och smärtsam är främst bra löpskor – skor som passar just dina fötter. Sådana som har stötdämpande botten och är vinklade så att du stiger rätt. Somliga lägger tyngden på fotens yttersida, andra på fotens innersida. Det är personligt och kan ändras med tiden. Det är också enklare att löpa om dina kläder inte är alltför stora och fladdrar likt segel runt dig. Likaså om kläderna inte är alltför tjocka, varma och lufttäta. Men ingen påstår att dyra trendiga märkeskläder får dig att löpa bättre än i billigare men ändamålsenliga kläder.

Det finns olika åsikter beträffande ätande och löpande. Var och en måste själv experimentera sig fram till vad som passar bäst: springa på morgonen på tom mage och äta stadigt efteråt? Springa några timmar efter en normal måltid? Springa sent på kvällen med magen full med mat? Du besluter själv, du ska njuta av din egen (livs)stil och din stund på spånbanan, i naturen, längs vägkanten – var helst du springer – och din löptid. Strunta i andras kommentarer och åsikter. Vi är alla olika.

Anne

 Löpning är en enkel motionsform. Foto: Adobe Stockphoto.

Musikant, låtskrivare, bonde, vårdare och novellförfattare. Det är några av de attribut som kan tillskrivas Frank Isaksson, en fin landssvensk man i sina bästa år som på senare tid har tjänstgjort som präst på olika håll i Norge.

 Frank Isaksson är en man med många strängar på sin lyra. Sången och musiken är ett av de uttryckssätt som följt som en röd tråd genom livet, till glädje för både honom själv och dem han möter.

Foto: David Forsblom.

Musikalisk präst med tjänstgöring i Norge

Text: David Forsblom

Somliga trivs bäst med en stilla vardagslunk, medan andra med stor frimodighet kastar sig ut i det okända. Frank Isaksson kan antagligen räknas till den sistnämnda gruppen och det har tagit honom ut på många både större och mindre livsäventyr.

Han är bosatt i Vasa, Gerby, men arbetar som präst i norska kyrkan i Hattfjelldal.

Vi träffas i Vasa, där Frank är bosatt sedan ett tiotal år tillbaka. Dagen efter intervjun ska han styra kosan västerut mot Norge, och mer bestämt Nordland fylke som angränsar till rikssvenska Lappland.

Identitet

i det musikaliska

Frank är född och uppvuxen i Jakobstad. Tidigt i livet blev musiken Franks passion.

– Jag började spela trumpet som 9-åring och spelade aktivt till dess att jag var 16 år. Gitarren kom också med i bilden i unga år och det ledde till att jag som tonåring började komponera egna sånger. Jag är en kreativ människa och musikskapandet är en kanal för denna kreativitet. Överlag är musiken en stark del av min identitet.

Under ungdomstiden var Frank involverad i en del bandkonstellationer, men det hör till det förgångna. Mycket av det nutida musicerandet sker i stället i glada vänners lag eller på egen hand med gitarren i högsta hugg. Bleckblåsinstru-

 Kung Oscar II:s kapell är en stenkyrka ytterst vid havet och några kilometer från gränsen till Ryssland. En mycket speciell plats. Foto: Privat.

mentet hänger fortfarande med. – Orgel och trumpet passar väldigt bra ihop, så ibland spelar jag tillsammans med kantorn i samband med gudstjänster.

På tal om kyrklig musik har Frank sedan ganska länge tillbaka jobbat med komponerandet av en temamässa kring den välkända och närmast outtömliga liknelsen om den förlorade sonen. Varför just den tematiken?

– Jag känner på många sätt igen mig i den förlorade sonen. Och egentligen tror jag att alla människor på sätt eller annat kan identifiera sig med honom. Planen är att jag i sommar ska framföra mässan tillsammans med Vörå församlings kör

Wörship. Körens ledare, kantor Martin Klemets, har hjälpt till med att föra över sångerna till notskrift.

Nygifta noviser inom jordbruk

År 2000 gifte sig Frank Isaksson och Camilla HelsingIsaksson. Hon är från Esbo. Frågan var var de själva skulle slå sig ner. När många unga, nygifta par söker sig till en stadsmiljö för att kanske senare styra stegen mot landsbygden, valde de själva ett helt annat spår.

– Vi köpte en bondgård utanför Karis. Där odlade vi och hade mjölkgetter. Varken Frank eller Camilla hade någon egen

erfarenhet av jordbruk eller djurhållning. Det blev att fråga sig fram och hålla ögon och öron öppna. Frank ler åt minnet när han berättar:

– Jag brukade se på när andra bönder var ute med traktorn, och då tänkte jag: Jaså, kanske borde också jag nu vara ute och göra något. Så då gjorde jag likadant som de. Skämt åsido så hade vi en godhjärtad granne som vi kunde rådfråga och som ryckte in om vi behövde hjälp när exempelvis traktorn krånglade.

Snart började ändå de ekonomiska realiteterna göra sig gällande. Att försörja sig på verksamheten var verkligen inte lätt. Men det betyder inte att det var ett enkelt beslut att göra sig av med djuren och ägorna. – Mitt hittills svåraste beslut i livet var nog att avyttra bondgården. Jag hade ju fäst mig vid getterna! Vi äger fortfarande huset, men inte marken.

Studier i teologi

Parallellt med verksamheten på bondgården hann Frank göra en hel del: Han arbetade inom vården och vikarierade som såväl ungdomsarbetsledare som diakon i olika församlingar. Därutöver började han också studera teologi.

De teologiska studierna skedde på distans och då och då tenterade han under uppsikt av församlingens kyrkoherde. Sakteliga väcktes ändå en längtan efter en större gemenskap kring studierna. Denna längtan förde år 2007 familjen,

Musikalisk präst ... Forts. från föregående uppslag

som vid det här laget utökats med en son, till Stockholm.

– Jag studerade teologi på Teologiska högskolan Stockholm, men fick ändå min examen från Åbo Akademi. Efter studierna fick jag jobb som pastor i en friförsamling i Munktorp utanför Köping. Jag var väldigt ”grön” som pastor. Jag kommer till exempel ihåg att jag en gång tänkte: Jag har ju aldrig bett högt inför folk tidigare. Men jag fick lära mig genom att pröva mig fram.

Hustrun Camilla jobbade inom organisationen Hela människan, en kristen ideell organisation som hjälper dem som av en eller annan orsak kommit snett i livet. Familjen trivdes i Sverige, men när äldste sonens skolgång närmade sig blev det dags att fundera på var bopålarna skulle slås ner. Valet föll på Vasa, där familjen bor i ett egnahemshus i Gerby.

En tuff tid

Frank Isaksson fick sin teologiska examen år 2016, men det dröjde några år innan prästvigningen. Stundvis var den här perioden mycket svår på grund av arbetslöshet.

– Att vara utan arbete, att bara gå hemma och prata med katten är jobbigt.

Så småningom ljusnade situationen ändå. Frank blev tillförordnad en uppgift som så kallat predikobiträde i Petalax församling. Där trivdes han väl och efter ett år i den uppgiften vigdes han till präst i Borgå domkyrka av biskop Bo-Göran Åstrand.

– Jag har genom livet hunnit testa på många olika yrken och uppgifter, men jag känner mig mest hemma i prästjobbet. Jag bär på en längtan efter att få vara en andlig far.

Med nyfiket

sinne i Norge

För närvarande tjänstgör Frank inte i någon församling i hemlandet, utan håller till i Norge.

 Bilen försedd med texten ”Kalasetä Fiskfarbrorn” hade Frank under en tid då han hade företag och sålde rökt fisk. Det var innan han blev präst. Foto: Privat.

Han känner inte till någon annan präst från Finland som valt den här vägen.

– Det råder stor prästbrist i Norge. För ett par år sedan gjorde jag en enkel ansökan och de hörde av sig direkt. Det ledde till att jag tjänstgjorde i Kirkenes under hösten 2022 och vintern 2023.

– Tillvaron där uppe i allra nordligaste Norge präglades av stora avstånd, många kyrkor och – förvånande nog – en hel del ättlingar till finskspråkiga. Detta har sin bakgrund i att det på 1800-talet förekom en hel del utvandring från Finland till just de här trakterna.

 Kaffe efter gudstjänsten i Neiden kirke i Sør-Varenger församling. I tamburen finns ett anslag som talar om att man inte ska spotta på golvet. Frank frågade om det var ett skämt – det var det inte! Foto: Privat.

varit på besök ett par gånger – senast jag var dit bjöd de in mig att komma och bada bastu. Jag har också hunnit besöka flera fängelser på de orter där jag tjänstgjort. Jag sjunger och spelar – och predikar om jag får! Och så ska jag börja bidra med texter till en gratistidning som utkommer i regionen.

En ny väg att vandra

Sedan några år tillbaka bidrar han regelbundet med noveller till tidningen Missionsstandaret, ett samarbete som han är mycket tacksam över. Novellerna utgår från egna erfarenheter och funderingar och illustreras i regel av Lena Streng. På sistone har arbetet med novellerna utvecklats, så att planer på en mer omfattande roman nu finns.

– När jag till exempel höll en begravning kunde de anhöriga säga: ”Säg gärna något på finska också, för den som begravs talade själv finska.”

Frank har redan hunnit vistas och tjänstgöra på några olika platser i Norge. Hans intryck är att det inte handlar om väckelsebygder där folk är öppna med att samtala om tron. Snarare är förväntan att prästen ska hålla förrättningar och gudstjänster och inte göra så mycket mer. Det oaktat försöker han ta kontakt med människor där han rör sig.

– I Hattfjelldal finns ett samiskt kulturcenter dit jag har

– Hattfjelldal är ett väldigt litet samhälle, alltså finns av förklarliga skäl ganska mycket fritid när jag är där. Det här har lett till att jag börjat skriva en hel del.

– Planen är att ge ut något i antingen egen regi eller via ett förlag. Det lär visa sig vad framtiden för med sig på såväl skrivfronten som i livet i övrigt.

Lotta svarar på frågor om relationer

Par- och relationsterapeut Lotta Löfs svarar på läsarnas frågor om relationer av olika slag. Det kan gälla allt från relationen till dig själv, relationen till din partner, barn och familjemedlemmar och vänner till avsaknad av relationer.

Fråga Kurirens expert om relationer

I Kurirens nya frågespalt har läsarna möjliget att få svar på sina frågor som handlar om olika slags relationer.

Skicka in din fråga till material@kuriren.fi eller Kuriren, Kungsgårds vägen 37 A, 65380 Vasa. Du är givetvis anonym.

Mitt namn är Lise-Lott Löfs, men jag kallas för Lotta. Jag är 37 år gammal, bor i Jakobstad, är gift och lever i en bonusfamilj med 5 barn i åldrarna 5–19. På fritiden njuter jag av att umgås med vänner och familj, av musik och att vara ute i naturen.

Jag jobbar på mitt eget företag Lotta Löfs sedan 2017 och är par- och relationsterapeut, beröringspedagog, coach och relaxationshandledare. Jag gillar att gå nya utbildningar, lära mig nya saker, få nya pusselbitar i mitt eget liv och fler verktyg för att möta och stödja andra. Jag är en social känslomänniska och har alltid haft ett stort intresse av relationer och medmänsklig kontakt. Vägen hit har inte på något sätt varit rak och självklar, utan det är genom mina egna erfarenheter och livskriser med sjukdom, utmattning, skilsmässa, livet i bonusfamilj och både glädje och sorg som har lett mig till den plats jag är på i dag.

Mitt jobb ger mig mer än det tar, jag drivs av en stark inre passion av att få möta människor där de är, att verkligen se människorna

bakom problemen och svårigheterna, medmänskligt och kärleksfullt, utan att döma. Alla har vi vårt bagage, våra svåra erfarenheter och stunder i livet och jag vill vara den människan jag själv hade behövt då jag gick genom mina svåraste perioder.

Jag kommer att börja skriva svar i en frågespalt som handlar om relationer i Kuriren. Det här innebär att just du har möjlighet att skicka in frågor som jag svarar på. Jag hoppas att du vågar ta kontakt med låg tröskel. Genom att våga ställa din fråga anonymt kan du kanske också hjälpa någon annan som funderar på samma saker, eller kämpar med liknande saker som du. Det kan handla om relationen till dig själv, relationen till din partner, barnen, andra familjemedlemmar, relationen till vänner eller om bristen på relationer. Inga frågor är för små eller för stora. Hela vårt liv kretsar kring relationer, men det är också något av det absolut svåraste i livet. Välfungerande relationer som får oss att må bra är väldigt viktiga för både vår hälsa och vårt välbefinnande.

Det är lätt att tro att alla andra har det så bra, att de har ordning på sitt liv, sina relationer och sina känslor, speciellt i den värld vi lever i i dag med sociala medier fyllda av glansbilder från de allra bästa stunderna. Men i mötet med andra män-niskor, människor som vågar vara sårbara har jag fått se att vi alla har våra kamper, det ser bara ut på olika sätt under olika perioder för olika människor. Därför är det så viktigt att vi vågar prata om det. Att vi vågar vara sårbara och öppna. Det är inte vår uppgift att döma varandra. Att få se att man inte är ensam med sina problem kan vara ett stort stöd och där kan vi alla hjälpas åt. Man behöver inte berätta om allt för alla, men att hålla upp en fasad tar mycket onödig energi. Jag tror vi behöver våga vara sårbara och äkta. För det är där, i vår brustenhet som en kärleksfull blick från en medmänniska gör störst skillnad.

Lotta Löfs

Detaljrikedom utmärker Katarinas konst

Text: Daniela Salo Katarina Reuter målar detaljrikt. På hennes målningar ser fjäderdräkten på en korp och pälsen på en vessla verkligt levande ut. Hur lyckas hon måla så naturtroget med en pensel kan man som betraktare fundera.

Det är konstnären Katarina Reuter som skapat konstverken i fängslande färger. Reuter har använt sig av olika tekniker och material under sin långa karriär. Stilen hon använ-

 Konstnären Katarina Reuter belönades med Finlands konstakademis pris år 2022. Foto: Paula Virta/EMMA– Esbo moderna konstmuseum.

 NORDANVIND, 2023. Korparna kryssar under ett ögonblick då nordanvinden drar fram utanför fönstret. Foto: Ari Karttunen/EMMA - Esbo moderna konstmuseum.

 KONSTNÄRLIG FRIHET, 2023. Foto: Ari Karttunen/EMMA – Esbo moderna konstmuseum.

der i dag påminner om den hon hade för 25 år sedan.

– Det går fram och tillbaka. Jag tröttnar på en stil och byter till en annan. Något år var det expressivt och snabbare takt som gällde men på senare tid har jag återgått till en mer noggrann och småpetig teknik. Att

låta tanken och penseln jobba i sakta mak passar mig väl, säger Katarina Reuter.

Naturen genom fönstret

Katarina Reuter bor och arbetar i Raseborg. Med naturen utanför fönstret uppstår många

UPPVAKNANDE,

fina stunder där landskapet utanför blir till konst.

Reuter börjar gärna med att fotografera det hon ska måla. Bilden fungerar på sätt och vis som en skiss. Landskapet är bara ett element. Ibland behövs det invånare för att verket ska bli komplett.

Först flög fåglarna in. På senare tid har även olika djur och insekter tagit plats på Reuters målningar. Vare sig det är frågan om en flyttfågel eller en exotisk fjäril, lägger hon ner mycket tid på att studera varelsen in i minsta detalj.

 VID VÄGSKÄLET, 2023. Foto: Ari Karttunen EMMA – Esbo moderna konstmuseum.



2023. Foto: Ari Karttunen / EMMA – Esbo moderna konstmuseum.

Detaljrikedom ...

Forts. från föregående uppslag

Varje djur avporträtteras precis så som det ser ut i verkligheten. Valet av djur sker enligt färg eller känsla för djuret. Sedan låter hon den konstnärliga känslan leda.

Det är tunna lager, lager på lager, som möter betraktaren. Katarina Reuter gillar effekten som de tunna lagren skapar. Varje lager representerar en ny tanke.

– Metoden är ytterst tidskrävande, förklarar hon. Varje lager ska få torka tillräckligt länge, innan man kan fortsätta måla följande lager. Det gäller att ha många verk under arbete på samma gång. Det krävs ett visst tålamod och ett lugn att låta varje verk få ta sin tid. Många verk har upp till fyra lager, men det är inte ovanligt att en del verk har upp till tio olika lager. Beroende på sinnesstämning och intuition kan ett av lagren bestå av en bit spets, en tråd eller en väv.

Känsla för färger

Katarina Reuter har många färgtuber och under årens lopp har hon fattat tycke för en viss färgskala. Visst kommer det in nya favoriter ibland. I huvudsak är det de gamla beprövade som dominerar, men det finns en viss tillverkares färgtuber som hon föredrar.

– Det gäller att bunkra upp med ett stort antal tuber, konstaterar Reuter.

Då hon vistas på konstnärsresidens fyller hon väskorna med färgtuber. Val av penslar är minst lika viktigt. Hon vet vilka penslar som lämpar sig bäst för hennes stil. De smalaste och spetsigaste penslarna slits i snabb takt.

Färg är inte bara en färg på målarduken. I Reuters verk representerar färger vissa saker. Hon har valt att inte uttala sig om symbolik. Det blir upp till åskådaren. Även val av djur kan utgå från en viss färg som behövs för att komplettera verket.

Katarina Reuter säger att

 SAMMANSVÄRJNING, 2023. Katarina Reuter skapar fascinerande världar som betraktaren kan ta till sig enligt egen tolkning. Foto: Ari Karttunen / EMMA - Esbo moderna konstmuseum.

 TVÅ VINTRAR. Snötäckta granar, höga drivor, en och annan fågel och spår i snön. Verket är från år 2010. Här får betraktaren ta in vackra vyer i svartvitt, från ett vintrigt Raseborg. Reuter har porträtterat samma vyer, på samma dag, två vintrar i rad. Foto: Ari Karttunen / EMMA - Esbo moderna konstmuseum.

hon lärt sig mer om färger under årens lopp.

– Man blir mer varse om hur färgerna fungerar och vad som krävs för att slutresultatet ska bli bra, fortsätter hon.

Tålamod och tid

Under en lång period bestod hennes verk av flera delar. I dag är det enskilda verk på duk som gäller. En del är små och

fyrkantiga medan andra är så stora att de täcker en hel vägg. Oberoende av storlek så är processen den samma.

Reuter målar gärna sittande. Det är bekvämast så, då man

 VÅRENS ALLIERADE, 2022. Foto: Ari Karttunen / EMMA – Esbo moderna konstmuseum.

målar flera timmar i sträck. Under en vanlig arbetsdag kan det hända att hon målar i åtta timmar. Då verket är stort blir det varierande arbetsnivåer, upp på stegar och pallar beroende på höjden.

– Högt är bekvämare än lågt, konstaterar hon.

De största dukarna täcker en hel vägg i ateljén. Hon spänner fast dem direkt på väggen.

Ställa ut med relativt kort varsel

Katarina Reuter tilldelades den prestigefulla utmärkelsen Finlands konstakademis pris år 2022. Priset delas ut i samarbete med Esbo moderna konstmuseum, EMMA, och Esbo stad. Förutom en penningsumma ingår en utställning på EMMA samt en utställningspublikation.

– Det är en ära att bli tilldelad detta pris. Men det är ingen enkel match att producera en utställning med relativt kort varsel.

Reuter konstaterar att hon i de bästa av världar kunde ha haft fem år på sig för att förbereda sig inför den stora utställningen. Utställningen, Black Crow Blues, slog upp sina dörrar i början av oktober 2023 och pågick till slutet av januari 2024.

Tursamt nog råkade hon ha ett stort verk på hälft som hon hade arbetat på från och till. Nu var det dags att dra av skynket och göra en omstart. Lager för lager växte verket fram.

Den rosa flamingon

Verket fick namnet Sammansvärjning och spändes upp på ram, först på museet. Det är ett mångfasetterat verk som fångar besökarens blick. Först lägger man märke till den rosa flamingon som spatserar tvärs över målningen. Den maffiga röda ridån för tankarna till en teaterscen. På ett avstånd urskiljer man först de stora blickfången. Ju närmare tavlan åskådaren kommer, desto fler detaljer finns det att ta in.

Denna detaljrikedom och mångfasetterade konst är Reuters signatur. Ju längre man står och tittar på verken, desto mer finns det att beskåda. Färganvändningen är mångsidig. Tekniken med lager på lager skapar ett djup. Då man tänker på en svart korp kan man inte ana hur många nyanser Reuter har använt sig av för att få dem att se livslevande ut. Fågeln är svart, samtidigt som fjäderskruden skiftar i otaliga nyanser.

Reuters skapade världar kan beskådaren ta till sig enligt egen tolkning.

Ett verk som sticker ut ur mängden är det svartvita vinterlandskapet som Reuter dokumenterat under de snörika vintrarna år 2009 och 2010. Övre raden består av vyer som Reuter ritat direkt i Raseborg.

På varje bild finns datum och temperatur dokumenterat. Följande vinter fotograferade hon samma vyer och använde fotografierna som en skiss i ateljén. Överraskande nog var slutresultatet rätt så likt, oberoende av metod. Vinterlandskapen är gjorda med tusch och penna.

Vila och nya utmaningar

I och med utställningen har Reuter fått respons från besökare.

– Det är alltid lika roligt, konstaterar hon.

Efter den stora utställningen på EMMA blir det dags för en vilopaus. Reuter har faktiskt redan följande utställning i sikte. Det är frågan om en samutställning med andra konstnärer. Till den har hon planerat måla mindre verk. Också ett inspirerande beställningsarbete ligger och väntar.

– Temat är skog, avslöjar hon.

Skulle det inte vare bättre om ni köpte en flaska parfym eller en ask choklad åt er lärarinna?

 RESOR MED FÖRHINDER, 2022. Foto: Ari Karttunen / EMMA – Esbo moderna konstmuseum.

Ja, men det är till er, direktörn!

NÄSTA NUMMER AV KURIREN UTKOMMER DEN 10 APRIL!

Lösning: FINN FEM FEL

 DAGSVERKE, 2021. Foto: Ari Karttunen / EMMA – Esbo moderna konstmuseum.

 Svart och vitt och läckert. Med svartvit washitejp gör du lätt det här ägget. Om ditt kartongägg är försett med en liten länk för upphängning så kan du hänga upp det var du vill .

ÄGG

TILL PÅSK

Påsken närmar sig och det är dags att piffa upp hemmet med något speciellt. Varför inte prova på att göra decoupage-ägg? Det är ett enkelt och roligt sätt att skapa unika påskdekorationer som passar för alla åldrar. Om man har små barn eller folk med barnasinne så är kartongägg perfekta för påskharen att ge små godsaker och presenter i. Om påskharen har slutat besöka hemmet så passar äggen precis lika bra som en del av inredningen! Häng ett ägg upp i kristallkronan eller ställ det som dekoration i en vas – du kan själv skapa dessa unika ägg som blir ett vackert och personligt blickfång till påsk.

 Enkel decoupage med vita servetter med guldmönster blir ett fint blickfång när det ställs i en kopparfär gad vas. Knyt fast ett fint band runt ägget som extra dekoration. Det här är knutet kors och tvärs och avslutat med en rosett.

Text och foto: Ninette Bahne

Gör så här:

FÖRBERED YTAN: Om du märker att dina kartongägg har en glansig yta, ta fram sandpappret och ge dem en snabb omgång. Detta ger ett bättre fäste för allt du vill fästa på ägget. Det är ett litet steg men gör stor skillnad! I detta pyssel återanvänder jag gamla påskägg som jag ville ge en personlig touch.

GRUNDMÅLNING: Oavsett om du använder washitejp eller tunna servetter, börja med att grundmåla äggen i vitt. Jag föredrar att använda gesso för detta eftersom det är lite billigare än akrylfärger, men ger ändå ett bra underlag. Det här steget lyfter fram färgerna och mönstren i servetterna eller tejpen på ett fantastiskt sätt.

 Gör decoupageägg med fina servetter som passar din påskbjudning. Avsluta med ett spetsband i matchande färg.

 Tejpa fast olika färgade washitejper på ett grundmålat ägg. Tryck lätt med handen över tejpen så att den ligger fint. Washitejp fastnar inte lika lätt som annan tejp, så om du vill att det här ägget ska bli hållbart så lönar det sig att lacka det sist. Annars kan du ta bort tejpen och lägga på ny tejp nästa år.

VÄLJ RÄTT LIM: När det kommer till att fästa servetterna, rekommenderar jag tapetklister, trälim, eller decoupagelim. Bred limmet direkt på ägget, placera sedan servetten. Se till att täcka alla skrynklor och torra delar. Det är lite kladdigt, men värt det!

TEJPNING: För er som väljer washitejp – det är superenkelt. Efter att ägget är grundmålat, sätt igång och tejpa. Var kreativ och skapa mönster som speglar din personliga stil.

TORKNING: Efter att du har dekorerat ägget med antingen servetter eller tejp, glöm inte att låta det torka ordentligt. Det är viktigt för att allt ska fästa ordentligt.

PERSONLIG TOUCH: Och sist, men inte minst, känn dig fri att lägga till extra dekorationer efter att limmet har torkat. Det kan vara allt från glitter till små pärlor, eller varför inte lite färgglada band? Här är det din kreativitet som sätter gränserna!

 Enkel decoupage med en servett med påsktema. Avsluta med en fin sammetsrosett.

 Blommig fin servett som decoupage och dekorerad med konstgjorda körsbärsblommor. Vårfint och romantiskt.

Fler idéer

om du blir jättesugen på att göra många ägg:

FÄRG OCH LACK: Efter att ha dekorerat ägget, överväg att använda klarlack för att skydda designen och ge den extra glans. För en matt finish finns det mattlackalternativ.

FÄRGGLADA TUSCHER OCH

PENNOR: Använd vattenfast tusch eller akryltusch för att lägga till detaljer eller skapa egna mönster direkt på ägget.

STÄMPLAR OCH STÄMPELDYNOR: Små gummistämplar kan användas för att trycka på unika mönster. Använd stämpeldynor som är permanenta, färgen torkar snabbt.

TYG OCH GARN: Klipp ut små bitar av färgglatt tyg eller använd garn för att skapa textur. Du kan limma på tygbitar eller linda garn runt ägget för en tredimensionell effekt.

PÄRLOR OCH STRASS: För lite extra bling, fäst små pärlor, strass eller halvädelstenar med starkt lim.

NATURMATERIAL: Använd torkade blommor, små fjädrar, eller till och med tunna träskivor för en naturnära touch.

SCRAPBOOKINGMATERIAL: Scrapbooking-papper, klistermärken och andra dekorationer är per-

fekta för att skapa detaljerade och intrikata mönster.

METALLISKA ELEMENT: Använd guldfolie, silvertrådar eller band i metall för att ge dina ägg en lyxig och elegant känsla.

GLITTER OCH GLITTERLIM: Glitter kan strös över äggen för en gnistrande effekt, eller glitterlim för en mer kontrollerad applikation.

3D-EFFEKTER: Skapa relief och struktur med hjälp av 3D-lim eller strukturpasta, särskilt effektivt för att skapa höjder och skuggor.

YTTERLIGARE TIPS:

• Prova olika tekniker på samma ägg för att skapa lager och djup.

• Tänk på färgkombinationer och teman för att skapa en sammanhållen estetik.

• Låt alltid lim och färg torka helt mellan de olika stegen för bästa resultat.

• Med dessa idéer kan du skapa påskägg som speglar din personliga stil och blir ett vackert inslag i ditt hem. Oavsett om du är en erfaren pysslare eller nybörjare, är decoupageägg ett roligt och enkelt sätt att tillföra en personlig touch till påskfirandet. Låt kreativiteten flöda och skapa dina egna unika påskdekorationer i år!

STORA PÅSKKRYSSET

Konstruktör: Christer Käld

TVÄRLINJE

GOLLUMS

DYRGRIP

HAR SINA SPÅR

LEVER PÅ ANDRA

GJORDE NATTVAKTEN

VIKTIG PUNKT I EKONOMIN

MILJARDDELSPREFIX

DEN KAN SKAPA MAGPIRR SES PÅ KLAPPAR

SKULDERPARTI ET

MÄSTARMÖTE

ANSPRÅK EN HONA

MAURETANIEN

EN AV JAKOBS 12 SÖNER

ALKOR

NANOVOLT

SKREV SATELLIT

DECKARE

L YFTS

BACHLÅT

TON

HELT ABSURDA

ELITTRÄFF

SOM DISPOSITION

VAR VÄL JÄRNVÄG FÖRR

INTE VI TRÄCK

HAN DARBETSVÄSKOR

MED FALL

KROPPSVÄTSKA RENGÖRING TESLA ÄR INTE BLAND FOLK

PLANDEPÅ I GÖTEBORG HAR TAPPAR

LITE BARN SLIGT

GUDAR

MYT SOM NAMN

KNOPPÅKOMMA

NOBEL

SPELBAR SKIVA

FYRFOTAD GÅNG ART

MED EXPRESSEN

ETT L UFTORD

INTE PÅ DJUPET FÖRE EU

FÖRE VALE

HAZLEWOOD LIKNAR KRÄVA

BILMÄRKE SKOGSFÅGEL

GÖR SMET TILL PLÄTT EFTER ABBAS MAMMA

KAN MAN LÖPA

SKÄR UPP

TÅGBANA NANOSEKUND

VIKTIGT MEDDELANDE TILL ALLA

TILL ALLA

MED ASK I SAGAN

VÄL TILL F YLLES

SKAPA NÅGOT LIKNANDE

DE STYR MAN MED

HON KAN HETA SÅ CHRISTIE EN MÅNE

STÅR MAN I FÖR ATT HITTA HEM

EN ALVAR EN NORSK BULL

GRÖNLAND

TUSEN PÅ ETT SÄTT

KYLA KAN FÖLJA DECI

ÄLDRE STAVNING AV VI

ATEISM MOBBAD

BAKREDSKAP SKÖTER KANSKE FÄRJTRAFIK

LÅNGSMAL TRÅD

RYMDMÅTT

TORFTIG HUS I AVSKILDHET ETT ÅTERORD MESMAT

Tre överraskningspriser utlottas. Skriv ner texterna som bildas i de färgade rutorna från bilderna på ett skilt papper eller använd kupongen nedan. Lösningen, som bör vara framme senast 10 april 2024, sänds till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa eller e-postas till kryss@kuriren.fi . OBS! Ny postadress!

Bildtexterna: ...................................................................................................................................................................................................................................................................................................... Namn och postadress:

ANNA ROS

• Driver bageriet Lyckans bröd i Solf.

• Bor i Solf sedan 13 år tillbaka.

• Familjen består av man och två barn, 10 och 12 år.

• Har jobbat som tandtekniker innan hon blev företagare.

• Kopplar av med stickning, läsning, i stallet och med familjens djur.

• Familjen har getter, får, höns, katter och kaniner.

• Anna har haft egen häst tidigare, men är nu medryttare.

 För drygt ett år sedan flyttade Anna Ros sitt småskaliga hemmabageri Lyckans bröd till en lokal i centrum av Solf. Här trivs både hon och kunderna. Foto: Johanna Granlund.

Anna Ros bakar lyckans bröd

Text: Johanna Granlund Bra bröd och bra bullar, bakade på högklassiga och lokalproducerade råvaror. Med den filosofin driver Anna Ros framgångsrikt bageriet Lyckans bröd i Solf.

Från småskaligt bakande hemma till ett eget bageri – för Anna Ros började allt egentligen med en bakande mamma i barndomshemmet.

– Då jag växte upp bakade mamma mycket och det blev naturligt för mig att börja baka eget bröd då jag flyttade hemifrån. Det är också något jag har velat lära mina egna barn, att själv kunna baka bröd, både för att veta vilka ingredienser som finns i det man äter och för att hålla matkostnaderna nere, säger Anna.

Hon väljer råvarorna med omsorg. Det ska vara bra produkter och så närproducerade som möjligt.

– Drivkraften är fortfarande

densamma som jag haft då jag bakat åt min familj. Men nu har det vuxit till att jag vill erbjuda bra bröd bakat på bra råvaror också åt mina kunder.

Salt och sött i egen lokal

Sedan ungefär ett år tillbaka finns hennes bageri i en lokal i centrum av Solf. Före det hade hon ett utrymme som livsmedelslokal i hemmet.

– Företaget tog sin början lite smått med att jag bakade till en rekoring medan jag var vårdledig med barnen. Sedan gick

jag tillbaka till jobbet, men saknade att få möta kunderna. Dessutom ville jag kunna vara hemma på eftermiddagarna eftersom barnen just hade börjat skolan. Jag kände också att jag ville prova på något annat än att vara anställd.

Flera olika orsaker bidrog till att Anna startade eget. I fyra och ett halvt år drev hon företaget hemma och nu har hon alltså nyligen tagit nästa steg med en egen lokal.

– Jag tycker det har rullat på bra! Jag finns verkligen mitt i byn och folk verkar uppskatta

att jag finns här, medan många andra företag har stängt eller flyttat bort, säger hon.

I sortimentet finns jästbröd och olika söta bakverk, där bullarna dominerar.

– I standardsortimentet har jag vanilj-, kanel- och kardemummabullar och bullar med smöröga. Dessutom finns saffransbullar och fastlagsbullar då det är säsong för dem, berättar Anna.

Brödsorterna varierar lite beroende på efterfrågan och vad Anna Ros har beställt in för mjöl och ingredienser. Hennes egen favorit är nygräddad focaccia.

– Överlag väljer jag hellre salt än sött. Klart att man blir sugen på en bulle då den första plåten kommer ur ugnen, men ganska snabbt blir man mätt bara på doften då man jobbar med bullar varje dag, säger hon.

 Grunden i sortimentet består av olika slags bröd och bullar – alla bakade på högklassiga och lokalproducerade råvaror. Foto: Malin Sandvik.

 Nybakta bullar hör till de mest populära produkterna. De bakas med fyra olika fyllningar: vanilj, kanel, kardemumma eller smöröga. Foto: Malin Sandvik.

Anna Ros bakar ...

Forts. från föregående uppslag

Kundkontakten

är roligast

Anna Ros driver företaget ensam och trivs bra med det.

– Det innebär att jag bara kan ha öppethållning i bageriet tre dagar i veckan. De dagarna jobbar jag 10–12 timmar. Två dagar till behövs bara för inköp, planering och annat administrativt som jag inte hinner med då jag har öppet. Jag har en anställd som hjälper till med försäljningen i bageriet, men det mesta är upp till mig, säger hon.

En vanlig dag kommer hon till bageriet klockan sex och börjar genast sätta en deg.

– Jag är morgonmänniska, annars skulle jag nog inte vilja göra det här, konstaterar hon.

Först bakar hon bröd, sedan bullar. Bageributiken öppnar klockan nio och då finns färskt bröd att fås, medan bullarna finns från klockan elva.

– Så här gör jag för att jag inte har så stor lokal. Det går inte att göra flera saker samtidigt. Jag brukar säga till kunderna att om man kommer runt lunchtid kan man vara säker på att det finns både bröd och bullar till försäljning.

Även om Anna trivs bra med själva bakandet är det kundkontakten hon tycker mest om med bageriverksamheten.

– Det är en stor orsak till att jag ville flytta verksamheten hemifrån till en egen lokal. Det är roligt att träffa kunderna, diskutera med dem och få respons, säger Anna.

Till de utmaningar nästan alla företagare ställs inför hör att få ekonomisk bärighet i företaget.

– Egentligen går det bra och jag bryr mig inte om att göra någon stor vinst, men medvetenheten om att man måste få det att gå runt finns förstås alltid med.

I det här sammanhanget lyfter hon fram sin man som hjälper henne mycket med bokföring, inköp och planering.

Utöver sina egna produkter

erbjuder hon ett litet sortiment av lokala produkter och mathantverk, som mjöl, honung, kaffe och lemonad. Även om många tar med sina inköp hem finns också ett cafébord framför disken där man kan sätta sig ner och äta sina bullar med en kaffe- eller tekopp. Anna säljer dessutom fortfarande bakverk via rekoringen i Vasa.

Lyckans café

på kommande

Företagets namn, Lyckans bröd, representerar vad Anna Ros vill med sina produkter.

– Det handlar om lyckan i ett bra, nybakat bröd, lyckan i att få dela det med andra och lyckan för mig att få göra det här som jag vill, säger Anna.

Till andra som överväger att satsa på något eget säger hon:

– Våga testa! Det är inte så farligt om det inte går – men naturligtvis behöver man ha en viss ekonomisk trygghet. Men om man vet att man har bra produkter är det definitivt värt att försöka.

För henne har steget från hemmabagare till företagare delats upp i många små etapper.

 Bageriet har öppet tre dagar i veckan.

Då finns Anna på plats från klockan sex på morgonen tills hon stänger sent på eftermiddagen.

Foto: Johanna Granlund.

 Då Anna Ros ska välja ett eget favoritbakverk faller valet på focaccia. Det finns få saker som slår en färsk focaccia till morgonkaffet, säger hon.

Foto: Malin Sandvik

– Jag började småskaligt och har utvecklat produkterna och byggt upp kundkretsen vartefter. Det har känts tryggt på det viset. Dessutom har jag inte behövt göra några riktigt stora investeringar, säger hon.

Har du något något nytt på gång?

– Jag kommer att ha sommarcafé, Lyckans café, på museiområdet Stundars i sommar! Den tidigare caféföretagaren har slutat och bland dem som sökte om att få driva caféverksamheten vidare blev jag vald.

Här kommer hon att få hjälp av anställda för själva verksamheten, med Heidi Björk-strand-Berg som caféansvarig.

– Det känns roligt och spännande!

27 000 understöd för fossilfri uppvärmning beviljade

Nästan 27 000 småhusägare har fått grönt ljus för att uppgradera sina uppvärmningssystem genom beviljade understöd från NTM-centralen. Det innebär att nästan 9 000 egnahemshus eller parhus kan renoveras med moderna, fossilfria alternativ. Ansökningsprocessen tar ungefär tre månader från inlämning till beslut. Understöden, på 4 000 och 2 500 euro, är tillgängliga så länge som 35,6 miljoner euro finns kvar i potten, men senast till hösten 2025.

Gruppchef Sabina Mäki betonar vikten av att läsa ansökningsanvisningarna noggrant

för snabb behandling. Över 32 000 småhusägare har ansökt om stödet sedan september 2020, resulterande i cirka 30 400 beviljade understödsbeslut, varav 88 procent är positiva.

De vanligaste ersättningsmetoderna för oljeuppvärmning är vatten-luftvärmepump, jordvärme och fjärrvärme. Denna omställning mot fossilfri uppvärmning är ett steg mot att minska koldioxidutsläpp och främja hållbara energival.

Källa: NTM-centralerna Foto: Pixabay

Nytt blodtest kan förutspå funktionsförmåga efter akut ischemisk stroke

Nya intervjumetoder för cancerpatienter och deras partner

Diplomingenjör Riikka Talsi från Aalto-universitetet har utvecklat nya intervjumetoder för att stödja cancerpatienter och deras närstående. Talsis studie inkluderade 10 prostatacancerpatienter, varav fem deltog tillsammans med sin partner vid Docrates Cancersjukhus. Två nya intervjumetoder har framkommit genom studien. I metaformetoden används metaforer för att hjälpa patienten att beskriva sin sjukdomsupplevelse och hantera känslor tillsammans med sin partner. Berättelselappar används i en annan metod för att ge patienten möjlighet att omformulera sin livshistoria och känna sig lyssnad på.

Forskare vid Göteborgs universitet har utvecklat ett ultrakänsligt blodtest som kan förutsäga funktionsförmågan efter en akut ischemisk stroke (den försörjande artären blir delvis eller helt tilltäppt).

Studien, publicerad i tidskriften Neurology, visar att högre nivåer av ett protein kallat BDtau i blodet korrelerar med en

Riikka Talsi framhåller att dessa metoder erbjuder verktyg för att hantera osäkerhet och känslor som ofta uppstår vid en cancerdiagnos. Specialistläkare Timo Joensuu ser potentialen i att dessa metoder kan ge nya sätt att stödja patienter och deras närstående genom att erbjuda en mer helhetsbetonad vård.

Talsi föreslår att de nya metoderna kan användas inte bara vid cancer, utan även vid andra livsförändrande situationer, vilket kan öppna dörren för användning inom psykoterapi och långsiktiga vårdrelationer.

Källa: Docrates Cancersjukhus

Foto: Pexels

ökad risk för svårare utfall tre månader efter stroken. Forskarna anser att denna upptäckt har stor potential för att användas i framtida klinisk praxis, men att ytterligare studier behövs för att validera resultaten och optimera tidpunkten för blodprovstagning.

Källa: Göteborgs universitet

Marinbiologen som samarbetar med konstnärer

 Anna på ett jobbuppdrag utanför östra Grönland. Foto: Privat.

Anna Törnroos-Remes är från Vasa. Efter gymnasiet gick flytten till Åbo där hon började studera biologi. Hon fortsatte studierna i Åbo ända till doktorsnivå och flyttade sedan utomlands. Hon och hennes man bodde fyra år i Danmark, där Anna arbetade som forskare vid Danmarks tekniska universitet. Under åren i Danmark föddes deras dotter. Anna sökte och fick en tjänst som forskardoktor vid Åbo Akademi 2018 med avancemangsmöjlighet till professor.

Då gick flyttlasset tillbaka till Åbo.

Text: Frank Berger

Anna hade inga stora förhoppningar om att få jobbet i Åbo. Hon tänkte att hon är för ung och oerfaren. Hon blev därför glatt överraskad när hon fick tjänsten. Hennes nuvarande titel är biträdande professor i marin- och miljöbiologi, inom forskningsprofilen Havet.

– Jag står med ena benet i marinbiologin som är min starkaste sida. Samtidigt ingår tvärvetenskaplighet i min arbetsbeskrivning.

Havet är ett tvärvetenskapligt forskningsområde vid Åbo Akademi som fokuserar på att hitta vetenskapsbaserade hållbara lösningar på så kallade lömska problem, till exempel övergödningen. Projektet syftar till hållbar tillväxt i Östersjön och de nordiska havsområdena. Tvärdisciplinaritet innebär att forskare samarbetar över disciplinsgränserna. Forskare, men även andra aktörer med olika expertisområden, närmar sig frågor från olika infallsvinklar och försöker tillsammans finna innovativa lösningar.

Marinbiologin samarbetar inom Havet med forskare inom samhällsvetenskap och industriell ekonomi. Anna förklarar att de ”lömska” problemen behöver lösas tillsammans för att resultatet skall vara hållbart.

– Miljöproblem är inte isolerade fenomen där vi enbart kan titta på miljöaspekter. Det

finns ekonomiska och samhälleliga utmaningar som spelar in. Därför behöver vi marinbiologer slå våra kloka huvuden ihop med andra.

Anna förklarar att det här är ett nytt sätt att jobba på. När man funderar på nedsmutsning eller övergödning förklarar hon att forskarna behöver vara ute på fältet och diskutera med till exempel fiskare eller andra skärgårdsbor och efterfråga deras kunskaper och behov.

– Vi samarbetar också med

industrin och den privata sektorn. Alla infallsvinklar behöver lyftas fram.

Jag frågar om Anna alltid varit intresserad av att arbeta tvärvetenskapligt. Efter att ha funderat en stund nickar hon.

– Tvärvetenskapligheten var det som drev mig till att söka tjänsten från första början. Om vi ska hitta lösningar på några av de största utmaningarna som finns i vår tid, så behöver alla jobba tillsammans. Det räcker inte med att en forskare

tar fram ny information och sedan hoppas att någon läser den och gör något konstruktivt av den. Det som även intresserar mig är hur vi gör det, hur kan och ska vi jobba tillsammans?

Samarbetsprojekt med konstnärer

För några år sedan samarbetade Anna med en diplomingenjör och en konsertpianist. Det resulterade i föreställningen

 Från premiären av Tipping Point i Sibeliusmuseum i Åbo, ett samarbete Anna gjort med tonsättaren Ulf Långbacka. Foto: Pekka Vasantola.

Marinbiologen som ...

Forts. från föregående uppslag

Bivalvia. Den handlar om havet och om rent vatten. Teamet som tog fram föreställningen har framfört Bivalvia under tio års tid, bland annat i skolor.

– Sanna Tahmanainen, som är en finlandssvensk författare, tog kontakt för en tid sedan. Hon ville göra research inför ett skrivprojekt och konsulterade mig. Det slutade med att hon tog med det jag berättade om Bivalvia i en bok.

Boken heter Vad gör fjärilar när det regnar, och utkom år 2022. Den handlar om en

att få folk genuint intresserade och skapa dialoger omkring de här livsviktiga frågorna ute i samhället. Ett sätt att nå ut med forskningen är att skapa konst utifrån den.

– Att arbeta med konstnärer tycker jag är särskilt roligt och inspirerande.

Ett annat konstnärssamarbete Anna gjort är projektet Tipping point tillsammans med tonsättaren Ulf Långbacka Anna hade under långt tid önskat samarbeta med en kompositör eller musiker. Chansen uppenbarade sig för några år sedan inom forskningsprojektet Avtryck i det okända vid Åbo Akademi.

– Jag och Ulf träffades och började prata. Vi märkte att det finns mycket i min marinbiologiska forskning som har likheter med musik. Ulfs komposition handlar om förändringar på havsbottnen i Östersjön. Vi frågade oss när man når en tipping point, när man inte längre kan vända tillbaka, dels i ett musikstycke och dels gällande ett miljöproblem.

Som en del av Annas forskning om djur på havsbottnen och deras roll i ekosystemet, hade hon spelat in undervattensljud. Ulf vävde in de inspelade ljuden i sin komposition. Tipping point framfördes senast i Sibeliusmuseum i Åbo

veta att det ännu inte är för sent att åstadkomma stora förändringar i världen till det bättre. Vi glömmer också så lätt bort att vi gjort otroliga saker. För några decennier sedan var ozonlagret hotat. Där lyckades vi vända utvecklingen. Vi kan säkert åstadkomma liknande saker igen!

Anna förklarar att beträffande exempelvis övergödningen av Östersjön har vi gjort många och stora förbättringar. Vi har lyckats stoppa många av de riktigt stora bovarna inom övergödning. Blåstången som var på väg att försvinna håller nu sakta på att återhämta sig. Det vi behöver identifiera och stoppa nu är våra egna finländska diffusa näringsutsläpp som bidrar till övergödningen i Östersjön. Arbetet är inte klart. Här behöver vi drivas av hopp att vi kan åstadkomma en för-

Anna lyfter fram vikten av att lyssna på forskarna och vad de säger. Samhället präglas i dag av cancelkultur (kränkthetskultur)och falsk information. Anna säger att när det gäller de riktigt stora problemen i dagens samhälle kan man inte plocka nån liten sanning här, någon annan där, och pussla ihop en förvrängd världsbild som känns bekväm och som

Var aktiv och våga söka sanningen. Forskarna påvisar hela tiden att vi har stora problem som vi behöver lösa. Var delaktig och fundera på vilken sorts värld du vill att vi ska ha

 Anna ser hoppfullt på dagens miljöproblem trots de samhälleliga och ekonomiska utmaningar som finns. Foto: Frank Berger.

Vingården Chiara Ziliani.

Franciacorta – Italiens champagne

Nej, man tillverkar inte champagne i Italien, äkta champagne kan endast komma från Champagneområdet i Frankrike. Men de flesta av världens vinländer försöker sig på att göra något som liknar champagne så mycket som möjligt. Det mousserande vinet Franciacorta från Lombardiet i Italien har något riktigt bra på gång.

Text och foto: GLENN SUNDSTEDT

Sommelier och reseledare samt expert på vin- och matresor

Franciacorta är både namnet på det mousserande vinet och området det kommer ifrån. Dessutom kallar italienarna sättet att tillverka vinet för franciacorta-metoden. I princip är sättet detsamma som när man tillverkar champagne och liknande

mousserande viner, med några mindre justeringar.

Franciacorta finns i hjärtat av Lombardiet, en timme nordöst om Milano och gränsar till den vackra sjön Iseo. Det är inget stort område, cirka 200 kvadratkilometer.

Vin har producerats i Franciacorta ända sedan romartiden men det första mousserande

Franciacorta gränsar till sjön Iseo.

Franciacorta ...

Forts. från föregående uppslag

franciacortavinet gjordes kring år 1960. Sedan dess har produktionen ökat stadigt liksom efterfrågan och i dag finns det över hundra producenter av franciacorta. Jämfört med champagne är produktionen av franciacorta liten, endast en tiondel. Men framtiden ser lovande ut och det satsas nu ordentligt i Franciacorta.

Vinet väcker nyfikenhet världen runt. Det är närmast ett problem att franciacorta är så populärt i sitt hemland Italien, endast 1–20 procent av vinet kan exporteras, resten dricks upp inom landets gränser.

Till all lycka för finländare så har Alko trots allt ett tjugotal olika franciacorta att välja mellan i sitt sortiment. Det som inte finns på hyllan kan man beställa till Alko och hämta inom några dagar.

Vindruvor som används är Chardonnay, Pinot Nero/Pinot Noir och Pinot Bianco/Pinot Blanc samt Erbamat. Man vill ju vara snäppet bättre än champagne så lagringstiden för franciacorta är minst 18 månader

gentemot minimum 15 månader för champagne.

För det franciaortavin som kallas Saten tillåts ett lägre tryck på under 5 bar, övriga sorter har samma tryck som champagne, det vill säga minst 5 bar.

Det är intressant att besöka någon av vingårdarna och notera att trycket i flaskorna noggrant övervakas med många

tryckmätare på utvalda flaskor på olika ställen i källarna. Genom att höja eller sänka temperaturen i källaren kan vintillverkaren kontrollera trycket i de lagrade flaskorna.

Eftersom odling och produktion av franciacorta fortfarande ökar och ständiga nyplanteringar sker så har det gett området en chans att från början satsa stort på att odla en stor del så ekologiskt som möjligt.

Liksom övriga mousserande viner finns det olika kvalitetsklasser som bland annat hänger ihop med hur länge de lagras. Millesimato lagras minst 37 månader och Riserva hela 67 månader. Båda sistnämnda viner är vintageviner, det vill säga från ett enda år, de enklare franciacortavinerna är blandningar från olika årgångar, non vintage, för att de vinerna år efter år skall likna varandra.

På Alko finns som sagt ett bra sortiment av olika franciacorta. Riktigt bra är Berlucchis viner, Berlucchi som var först ut med Franciacorta. En annan bra producent är Ca’del Bosco som även har en mycket sevärd vingård blandad med konst och dramatisk arkitektur.

På vingårdens böljande tak, som följer landskapets former, sitter en flock blå vargar i sten och vaktar över vinrankorna.

Vingården Bellavistas viner är kända av flera anledningar än sina vackra flaskor. Ett av deras franciacortaviner heter La Scala. Vid den årliga säsongöppningen och den stora galapremiären den 7 december på operan La Scala i Milano är det tradition att alla skålar med Bellavista Franciacorta La Scala.

Vid ett besök i Franciacorta i höstas hade jag möjligheten att träffa Chiara Ziliani på hennes vingård Cantina Chiara Ziliani som hon driver tillsammans med sin far. Gårdens franciacortaviner har bokstavligen bombarderats med priser och höga poäng i vintävlingar och omdömen världen över. Tillsammans köpte de in helt ny mark, bland annat en vacker hög kulle för att från början kunna sikta in sig på att producera bästa möjliga viner. Första skörden fick de år 2003 och i dag har vingården 37 hektar med vinodlingar. Med stolthet visar Chiara stora investeringar som gjorts och som ännu görs, till exempel en

Franciacorta som övervakas med tryckmätare på vingården Cantina Chiara Ziliani.

Franciacorta passar med lufttorkad skinka.

Kyld Bellavista klar att öppnas.

ny vinkällare på 2500 kvadratmeter som har en lagringskapacitet på tre miljoner flaskor.

För närvarande finns på Alko två sorter som Chiara gör, Chiara Ziliani Conte di Provaglio Franciacorta Satèn Brut och Cantina Chiara Ziliani Conte di Provaglio Rosé Franciacorta Brut. Båda i 30 euros prisklassen.

En annan producent är Muratori som har tre olika viner på Alko från sin vingård Villa Crespia. Michela Muratori, ett av syskonen i ägarfamiljen, ger en ordentlig rundtur i Villa Crespia. Muratori är ett annat exempel på hur mycket man nu investerar i Franciacorta. Stora satsningar har gjorts på mark, vinrankor och bästa möjliga anläggningar för vinifikation och lagring. Men även en storsatsning på möjligheten att kunna ordna stora vinprovningar, teman, banketter, bröllop och så vidare. Också här i en arkitektplanerad omgivning med bland annat konstinramningar. Självklart är franciacortan ändå i fokus.

Michela är, och inte utan orsak, entusiastisk när hon bjuder på provsmakning av husets väldigt olika viner. Provningen avslutades med en produkt som ännu inte finns på Alko, Muratori Tenuta Villa Cre-

spia ’Simbiotico’ Brut, ett vin som uppfyller alla möjliga krav på att vara ekologiskt tillverkat och som bildligt talat verkligen ger mersmak.

Är då franciacorta jämförbar med champagne? Det finns väl bara ett sätt att få reda på det, nämligen genom att prova själv. Prismässigt är franciacorta åtminstone ännu något billigare. Köp en standardchampagne och några olika franciacorta. Bjud in några vänner och håll en liten vänskapstävling mellan Frankrike och Italien.

Blir du riktigt inspirerad är det bara att besöka Franciacorta som lätt nås med flyg via till exempel Milano, Bergamo eller Veneto. Området är inte för stort att besöka och har ett vackert läge nära sjön Iseo. En färdigt utarbetad 80 kilometers vinrutt Strada del Vino Franciacorta finns att tillgå. Vill man inte åka bil finns fina cykel- och promenadrutter att tillgå. Den italienska maten sviker heller inte i denna del av Italien, aldrig tidigare har jag personligen beställt en risotto två gånger i rad på samma restaurang.

Men gör man också vanliga vita och röda viner i Franciacorta? Visst gör man det men de kallas för Curtefrancaviner och de kräver sitt eget kapitel. 

Lagring av Franciacorta på Villa Crespia.

Michela Muratori berättar om Franciacorta för artikelförfattaren Glenn Sundstedt.

Bjud på läcker PÅSKMIDDAG

NINETTE & NOSIPHO BAHNE

Matlagning är en passion som binder Ninette och hennes dotter Nosipho samman. Ninette är en mångsidig person som älskar att pyssla (@nbahne), medan Nosipho är en ambitiös kocklärling som lär sig hemligheterna i köket både hemma och i skolan.

Tillsammans har de skapat en unik kombination genom att prova nya recept och att tilllämpa sina färdigheter på riktigt.

Recept: Nosipho Bahne

Foto: Ninette Bahne

Med dessa smakrika och lättlagade rätter kan du enkelt skapa en perfekt påskbuffé för dina nära och kära. Mitt på bordet tronar det saftiga köttet, som får fungera som en frestande huvudrätt. Detta kompletteras elegant av en rad läckra sidorätter: från de himmelskt goda, honungsrostade rotfrukterna till en mångfald av kreativa äggrätter.

Denna välbalanserade och inbjudande meny säkerställer att det finns något utsökt att smaka på för alla gäster, oavsett ålder.

SOUS VIDE

är en metod för tillagning av lufttätt förpackade livsmedel under kontrollerad temperatur. Tillagningen sker traditionellt genom att det vakuumförpackade livsmedlet är nedsänkt i ett vattenbad. Utrustningen som används i denna metod blandar vattenbadet och justerar vattenbadets temperatur.

ÄGGHALVOR MED

OLIKA

FYLLNINGAR:

Brynt smör med crème fraîche

50 g smör

2 dl crème fraîche salt och peppar enligt smak

Garnera med skuren vårlök

Klassiska djävulsägg två äggulor

1 msk majonäs

2 msk crème fraîche

1 tsk chilipulver

1 tsk papprikapulver salt och peppar som smaksättning ½ tsk vinäger

Garnera med chiliflagor

Citon och peppar

2 dl crème fraîche

1 msk citronsaft rivet skal från en halv citron salt och peppar till smak Garnera med en kvist dill på varje ägghalva

Koka äggen i 12 minuter. Det är viktigt att de är hårdkokta.

Lägg därefter äggen i en skål med kallt vatten och is, så att de inte fortsätter att koka efter att 12 minuter har gått.

Blanda ingredienserna för de olika fyllningarna i skilda skålar.

Om du vill att det skall se riktigt festligt ut, så kan du sätta fyllningarna i spritspåsar med en fin tyll så att den får ett fint mönster. Lägg i så fall smeten i spritspåsarna en timme innan du spritsar så är den fastare och lättare att spritsa.

DADLAR MED OST

20 dadlar

100 g getost eller blåmögelost 100 g hackade valnötter (valfritt) honung

Skär dadeln så att du får en öppning och kan pilla ut kärnan. Skär ost och hacka nötterna i små bitar och forma till en boll som

passar i hålet du gjorde i dadeln. När alla dadlar är fyllda, drissla sedan en tunn stråle med honung på innan du serverar dem.

LAMMSTEK I SOUS VIDE ELLER UGN

lammstek (cirka 1–1,5 kg) 4 vitlöksklyftor, skivade färsk rosmarin, timjan salt och svartpeppar efter smak olivolja citronsaft (myntasås, recept på nästa sida)

Gör små snitt i lammsteken och tryck in vitlöksskivorna och örtkvistarna i snitten. Pensla steken med olivolja och krydda generöst med salt och svartpeppar.

TILLAGA I SOUS VIDE Förvärm vattenbadet till 60℃. Placera lammsteken i sous vide-påsen. Se till att örter och vitlök också kommer med i påsen. Använd en vakuumförseglare eller vattenförträngningsmetoden (långsamt sänka påsen i vatten så att luften trycks ut) för att försegla påsen ordentligt.

Sänk försiktigt ner påsen med lammsteken i det förberedda sous vide-badet.

Tillaga i 2–3 timmar för en mindre stek eller 3–4 timmar för en större stek.

Ta ut lammsteken ur påsen och torka den noga med papper. Hetta upp en stekpanna till hög värme och tillsätt lite olja. Bryn lammsteken snabbt på alla sidor för att få en fin yta och karamellisering.

Låt lammsteken vila i några minuter innan du skär upp den. Servera med dina favoritsidorätter och njut!

TILLAGA I UGN

Värm ugnen till 180℃ .

Hetta upp en stor stekpanna över medelhög värme och tillsätt lite olivolja.

Bryn lammsteken på alla sidor tills den får en fin gyllenbrun yta. Detta hjälper till att stänga in köttsaften och tillför mera smak.

Ägghalvor.

Lammstek.

Dadlar med ost.

Ugnsstekta rotsaker. Rucolasallad.

Placera lammsteken i en ugnsfast form eller på en ugnsplåt.

Ställ in i ugnen och rosta tills en köttermometer visar den önskade innertemperaturen (för medium-rare, sikta på en innertemperatur på 55–60°C).

Detta kan ta ungefär 1–1,5 timmar beroende på stekens storlek och ugnens egenskaper.

Ta ut lammsteken ur ugnen och täck den löst med aluminiumfolie.

Låt den vila i minst 15–20 minuter innan du skär upp den. Detta gör att köttsaften fördelar sig jämnt i köttet.

Skär upp lammsteken i skivor och servera med myntasåsen.

MYNTASÅS:

1 kruka färsk mynta, finhackad eller 2–3 msk torkad

1 dl crème fraîche saft från 1 citron salt och peppar efter smak

Blanda crème fraîchen i en skål med citron och rör om. Lägg sedan i kryddorna efter smak. Tillsätt sist den finhackade myntan

ROSTAD POTATIS MED ROSMARIN

1–2 kg potatis två kvistar färsk eller två msk torkad rosmarin 8 vitlöksklyftor

150 g smör

2 msk olivolja tre nypor salt peppar efter smak

Börja med att koka vatten i en stor kastrull. Medan du väntar på att vattnet börjar koka, skär upp potatisen i halvor.

När vattnet kokar sätter du i potatisen och vrider ner värmen så att de kokar lugnt.

Låt koka i 20 minuter.

Under tiden förbereder du smör, vitlöks- och rosamarinblandningen. Smält smöret i mikro eller kastrull. När smöret är smält så pressar du i vitlöken och tillsätter rosmarin och salt och peppar.

Värm ugnen till 200°C. Ta en plåt med höga kanter eller

FORTS. FRÅN FÖREG. SIDA

Rostad potatis. Lammstek.

en annan ungsform. Lägg olivoljan i formen, sätt formen sedan i ugnen i tio minuter så att oljan blir ordentligt varm.

Häll bort vattnet när potatisen har kokat klart och vänd runt potatisarna i kastrullen så att de blir lite gryniga.

Häll potatisarna över på plåten och sätt plåten tillbaka in i ugnen i ytterligare 15 minuter.

Ta ut plåten ur ugnen och vänd försiktigt om potatisarna på plåten igen.

Häll därefter smöret och

vitlöksblandningen ovanpå potatisarna. Lägg tillbaka plåten i ugnen i 5 minuter. Därefter är potatisarna klara att servera.

RUCOLASALLAD

med päron, valnötter och fetaost

500 g färsk rucolasallad

2 mogna päron, skivade

100 g valnötter, rostade

200 g smulad fetaost

2 msk olivolja

1 msk balsamvinäger

salt och svartpeppar efter smak

Tvätta och torka rucolasalladen noggrant. Sätt den i en stor salladsskål.

Skiva päronen tunt och lägg dem över salladen.

Strö över de rostade valnötterna.

Blanda olivolja och balsamvinäger i en liten skål. Tillsätt salt och svartpeppar efter smak.

Smula fetaosten över salladen.

Ringla dressingen över salladen eller servera den vid sidan om så att gästerna själva får hälla den över salladen.

UGNSSTEKTA ROTSAKER

två palsternackor

300 g morötter

150 g smör

1 msk honung peppar och salt enligt smak

Sätt ungnen på 200 grader.

Skala, halvera och skär palsternackorna i fyra bitar.

Om du har små morötter skär dem på samma sätt som palsternackan i fyra bitar.

Smält smör och honung i mikron. Häll blandningen över rotsakerna och sätt dem sedan på en plåt eller i ugnsform.

Grädda på nedersta falsen i ugnen. När du sätter in rotsakerna i ugnen kan du sänka värmen till 175–180 grader.

Grädda i 35 minuter.

Smaksätt med salt och peppar före servering. 

ETT GOTT SKRATT förlänger livet

✽ – Varför spelar du inte schack med Patrik längre?

– Skulle du vilja spela med någon som fuskar hela tiden och flyttar pjäserna när du tittar åt ett annat håll?

– Verkligen inte!

– Nej, det ville inte Patrik heller!

✽ Den upprörda kvinnan frågar sin make:

– Är det sant som alla säger? Blev du tillsammans med mig för jag hade mycket pengar?

Maken svarar lugnt:

– Nej, det är rent nonsens. Det var ju för att jag själv inte hade några ...

✽ Definition av nyckelring: Det är en finurlig manick, med vars hjälp man kan tappa många nycklar på en gång.

✽ – Jag hoppas Jönsson inte har behövt vänta för länge?

– Nä, inte alls, svarade Jönsson surt. Jag satt just och beundrade de 3798 blommorna på tapeterna.

✽ – Vad skulle Karl XII ha varit mest känd för om han levt i dag?

– Sin otroligt höga ålder.

titta. Alla noterna flyger iväg. – Ja, det är ju en blås-orkester.

✽ Mannen till hustrun:

– Felet med dig, Ester, är att du tror på allt du läser.

– Ja, kära du, det började när jag fick dina kärleksbrev.

✽ Direkt efter att Bettan berättat om sin förlovning så frågade hennes pappa:

– Har han några pengar, din fästman?

– Åh, ni karlar är likadana! sa Bettan. Han frågade precis samma sak om dig.

✽ – Jag tackar för affären fru Johansson. Men jag måste ändå fråga hur ni kan sälja er avlidne mans Ferrari till mig för enbart 1000 euro?

– Det står i hans testamente att behållningen ska tillfalla hans sekreterare.

✽ Lille Bosse kommer till skolans musiklektion, öppnar fiollådan och tar fram en pistol.

– Men vad ska det här betyda? utbrister läraren.

– Att pappa står på banken med min fiol, svarar Bosse.

✽ – Vill ni höra ett halvsexigt skämt?

– Okej.

– Tre.

✽ En kille kommer för sent till jobbet. Hans chef skriker:

– Du skulle varit här halv nio.

Killen svarar:

– Vadå, vad hände halv nio?

✽ – Det gick visst lite för fort här, sa trafikpolisen till den stoppade bilisten.

– Men jag följer bara trafiken.

– Vadå? Det finns ju ingen trafik här.

– Nä, precis. Jag ligger långt efter och måste köra ikapp!

✽ En man som hade huvudvärk kom in på apoteket och frågade: – Kan jag få något för mitt huvud? – Tyvärr, svarade apotekaren, vi köper inte huvuden här.

✽ Läraren:

– En anonym är en som inte vill bli igenkänd.

Eleven:

– Ha, ha, ha!

Läraren:

– Vem skrattade?

Eleven:

– En anonym.

Världens mest berömda påskägg

Peter Carl Fabergé (1846–1920), det ryska kejserliga hovets juvelerare, skapade mellan 1883 och 1917 totalt 69 smyckade påskägg till tsaren, adeln och den industriella och finansiella eliten. Dessa är numera kända som Fabergéägg och är världskända symboler för överdådig lyx.

Berättelsen om Fabergé inleds strax före påsk 1883, när Tsar Alexander III, far till den sista Tsar Nicholas II, beställde ett smyckat ägg som påskpresent till sin unga hustru Maria Flodorovna (född Dagmar av Danmark). Stackars Maria hade skickats bort från sin familj

för att giftas med en främling samt regera ett främmande land. Som många andra prinsessor i hennes situation, led hon av extrem hemlängtan och var på gränsen till deprimerad.

För att muntra upp Maria beställde hennes make det allra första Fabergéägget. Ägget var utsökt; när man öppnade platinaskalet uppenbarades en äggula i guld, som i sin tur avslöjade en gyllene miniatyrhöna stolt bärande den ryska kejsarkronan.

Det som gjorde gåvan ännu mer speciell var att den var inspirerad av en befintlig samling från det danska kungahuset, och var därför en ljuv påmin-

nelse om den unga tsarinnans hemland. Gåvan blev en succé och Maria var så överlycklig att tsaren bestämde sig för att

göra gåvan till en tradition. Även efter tsarens död fortsatte hans son Nicholas II att beställa gåvorna, som alla innehöll

Foto: Adobe Stockphoto.

en unik och spektakulär överraskning.

Karl Otto Fazer (1866–1932) var en finländsk bagare, konditor, chokladtillverkare och företagsledare.

Hösten 1891 öppnade Karl Fazer sitt konditoriföretag i en fastighet ägd av hans far på Glogatan 3 i Helsingfors centrum. Han grundade caféet i en liten affärslägenhet i byggnaden bredvid och förenade sedan lägenheterna. Fazer bodde själv i husets översta våning.

I vårt moderna samhälle har chokladen blivit en godsak alla kan njuta av och alla har vi vår egen chokladfavorit. Under påsk är det som mest synligt, chokladägg i alla slags former och utföranden finns att köpa och det gemensamma för alla dessa är att chokladen är det som dominerar.

Själv är jag mest förtjust i ett visst chokladägg, ett ägg som är så genuint och fosterländskt att inget annat ägg kan jämföras med detta chokladägg, inte någonstans i världen.

Här avslöjar jag en liten hemlighet, men dock för mig en betydelsefull sådan: Karl Fazers produkter är något som alltid har suttit och sitter i blodet för mig av en så enkel anledning att Karl Fazer var farbror till min farmor Ingrid Fazer. Och jag minns det än som om det var i går hur vi som barn alltid frossade i choklad och förundrades speciellt över hur ett vanligt hönsägg kunde innehålla choklad.

Som liten frågade man sig ”värper hönorna faktiskt chokladägg”, det gjorde de ju givetvis inte. Men passionen till detta chokladägg Mignon delas nog av så gott som varje finländare, och jag tror att ingen har kunnat undgå denna delikatess under påsk.

Finländsk design och hantverk

Fazer började tillverka Mignonäggen redan för 128 år sedan. Fazers grundare Karl Fazer fick idén till produkten på en affärsresa i Tyskland och började tillverka denna fin-

ländska påskklassiker på sin fabrik år 1896. Mignonäggen tillverkas på Fazers chokladfabrik i Vanda enligt det traditionella receptet. Tillverkningen inleds i december varje år och pågår i cirka tre till fyra månader. Under jubileumsåret 2017 när Finland firade sin 100-årsdag, producerades cirka 1,6 miljoner Mignonägg och varendaste ett gjordes då som nu för hand.

Mignonägget är finländsk design. Mignonäggets äkta hönsäggsskal kommer från finländska hönsgårdar och de utvalda hönsäggen skickas till S:t Karins för vidare bearbetning. Man väljer med omsorg ut de ägg som har just den rätta storleken. Äggen töms sedan med en särskild sugmetod, rengörs, desinficeras och torkas omsorgsfullt.

På Fazers chokladfabrik fyller man äggskalen ett åt gången för hand med en mandel- och nötnougatfyllning, exakt 52 gram. När ägget har fyllts placeras det i en kyltunnel för att stelna. Öppningen tillsluts med en blandning av sockermassa. Alla Mignonägg förpackas också för hand.

På Fazer Experience centre i Helsingfors finns en 3,2 meter hög Fazer Mignonhare som skapats av arkitekterna Tuuli och Kivi Sotamaa. Haren är gjord av 9330 tomma Mignonäggskal och har blivit uppmärksammad i sociala medier såväl hemma som utomlands.

AMUSE - BOUCHE ”APTITRETARE” med kokta ägg

Recept för 4–6 personer

6 hårdkokta ägg 100 g kallrökt lax

1 rödlök

2 msk majonnäs

1–1½ dl crème fraiche salt och peppar

Skala äggen och dela dem i halvor. Ta ut äggulan och lägg den i en skål.

Skär den kallrökta laxen i små tärningar. Skala löken och skär den i små tärningar.

Lägg den tärnade kallrökta laxen och löken i skålen med äggulan, tillsätt majonnäs och crème fraiche och rör om till en smidig konsistens, salta och peppra samt smaka av.

Fyll varje ägghalva med röran och avsluta med en liten dilleller persiljekvist.

PÅSKENS LAMMGRYTA

2 kg lammbog

3 gula lökar

4 morötter

1 bit rotselleri

3 vitlöksklyftor

1 dl rödvin

1 dl starkt kaffe

1 burk krossade tomater

2 msk tomatpuré

1 förpackning förkokta vita bönor

200 g chorizokorv skuren i skivor

1–1½ l vatten

½ dl finskuren färsk timjan

Skär köttet i lagom stora tärningar, cirka 1 x 1 cm storlek. Skala löken, moroten, rotsellerin och vitlöken. Skär därefter rotgrönsakerna i tärningar och skiva vitlöken tunt.

Ta fram en lagom stor gryta och bryn köttet i grytan med lite olja eller smör. Tillsätt rotfrukterna och vitlöken och låt det brynas ytterligare i några få minuter.

Tillsätt rödvinet, kaffe, krossade tomater och tomatpurén i grytan och häll över vatten just så mycket att det nästan täcker och låt det småputtra i 1–1½ timme. Fyll vid behov på med lite mera vatten.

När köttet känns mört och rotfrukterna nästan kokat sönder tillsätter du de förkokta vita bönorna och den skivade chorizokorven i grytan och låter det sjuda på mycket svag värme i ytterligare cirka 20 minuter. Tillsätt finskuren timjan, salta och peppra samt smaka av.

Servera grytan tillsamman med quinoa. Koka quinoa enligt anvisningen på förpackningen.

PS. Det finns faktiskt quinoa odlad i Finland. Försök gärna hitta denna inhemska quinoa i butikshyllan.

Glad påsk!

Text och foto

Christian Tikkanen kökschef, bosatt i Norge

Foto: Adobe Stockphoto.

Medicine doktor

Lena

Sjöberg

Helsingfors, skriver i denna spalt om sjukdomar, medicin och hälsa.

Tyvärr kan inga personliga brev till doktorn besvaras, eventuellt kan frågor av allmängiltig karaktär tas upp i något sammanhang.

Av våra fem sinnen är luktsinnet det som oftast anses betyda minst, men luktsinnets funktion påverkar definitivt livskvaliteten.

Foto: Adobe Stockphoto

NEDSATT LUKTSINNE GÅR ATT TRÄNA UPP

Inäshålans tak finns ett område som är fem kvadratcentimeter stort och innehåller hundra miljoner sinnesceller, som får oss att känna alla olika slags lukter och dofter.

Dessa sinnesceller är i direkt kontakt med å ena sidan den yttre världen (via andningsluften i näsan) och å andra sidan det centrala nervsystemet (hjärnan).

Luktsinnet anses vara det mest primitiva sinnet och hos övriga däggdjur är luktsinnet starkare och bättre än hos människan. Tyvärr har vi inga metoder att undersöka hur djur, som inte kan tala, upplever lukter.

Det vi förnimmer med luktsinnet väcker kanske mer känslor än några andra sinnes-

intryck. Det förklaras av att det område i hjärnan där lukter registreras ligger mycket nära det så kallade limbiska systemet, som kan kallas ett slags känslocentrum i hjärnan.

De flesta har upplevt hur starka känslor ibland kan väckas då man känner en doft som man förknippar med barndomen, till exempel doften/lukten av farfars piptobak eller mormors rabarberpaj.

Luktsinnet är ett kemiskt sinne: de ämnen som kommer till sinnescellerna i luktområdet löser sig i den vätska som finns på näsans slemhinnor och kan sedan ge upphov till elektriska impulser, som förmedlas till hjärnan och upplevs som lukter (dofter).

Nedsatt luktsinne vid förkylning

Då man har snuva, är slemhinnorna svullna och därför försämras förmågan att känna lukter. Då är också smaksinnet mindre känsligt. Smaksinnet är också ett kemiskt sinne och ofta är det svårt att särskilja, hur mycket av helhetsupplevelsen vid matbordet utgörs av dofter och hur mycket av smak. I samband med covid19-pandemin nyligen hamnade luktsinnet i rampljuset, då försämrat luktsinne visade sig vara ett av de allmännaste symptomen på corona. Man har forskat en hel del i varför just luktsinnet angrips av dessa virus. Det förefaller att vara så, att covid-

19-viruset påverkar hur generna aktiveras i de banor, som förmedlar nervimpulserna från näsan till hjärnan.

I de flesta fall har luktsinnet återställts inom två veckor, men en del får vänta över ett år innan de åter känner lukter. Också i samband med andra infektioner i luftvägarna kan luktsinnet drabbas, men sällan lika mycket som vid coronavirusinfektioner.

Försämras ofta då man blir äldre

Ju äldre man blir, desto större är risken för att luktsinnet försämras. Lukt- och smaksinnet hör som sagt ihop, det vill säga om luktsinnet försämras, blir också smaksinnet mindre känsligt. Många äldre får sämre matlust och det kan till en del förklaras med att både smak- och luktsinnet påverkas av åldrandet.

I samband med Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom försämras luktsinnet också – men man ska alltså inte bli orolig för att man har fått någondera av dessa, om man som äldre märker att luktsinnet har försämrats; det är betydligt mer sannolikt att det beror på den ökade åldern i sig.

Livskvaliteten påverkas av luktsinnet. Om man inte längre känner dofter, känns kanske maken/makan som en annan person än förut. Vi har alla vår egen doft, som vi kanske inte

SUDOKU

är så medvetna om, men hur den närmaste personen i våra liv doftar vet vi och då märker vi om doften har ändrats, eller rättare sagt att vi inte längre upplever doften likadant som tidigare. För många är det också svårare att lita på sin egen hygien om man inte känner lukter. Det har visats att personer med försämrat luktsinne oftare lider av depression än personer med normalt luktsinne.

Viktigt sinne

inom flera yrken

Brist på luktsinne anses innebära en 10-procentig invaliditet. I många yrken är det nödvändigt att känna dofter/lukter (och smaker), till exempel som kock. Ett försämrat luktsinne kan också innebära att man inte upptäcker risker, till exempel lukten av rök eller bensin.

Man kan träna upp sitt luktsinne då man tappat det till exempel i samband med infektion. Då ska man helst ha doftämnen av fyra olika slag, som man sniffar på morgon och kväll. Doftämnena som oftast används är ros, eukalyptus, kryddnejlika och citron.

Andra orsaker

till nedsatt luktsinne

är ännu mer störande för patienten) tittar läkaren sannolikt i näsan för att se om där finns polyper. Polyperna är godartade slemhinneutväxter, som kan ge både täppthet och försämrat luktsinne. I samband med poly-

per rekommenderas ofta regelbunden användning av nässpray med kortison. Det är möjligt att nässprayen hjälper så bra att ingen annan behandling sedan behövs. 

LÄTTA KRYSSET

festlighet

säger ”kvack”

frisyren på hästen

huvudstad pape- gojan snurrar jorden runt yttrade

mjölkprodukt

barrig buske

trimmade

ett varv runt solen

luktar

det går väl -- korvtillverkare

funderat tycker inte om

upphöjer

slut på engelska fällde tårar rörlig i kroppen dammtoRkas det med klädätare

körbana

vokal 1, 2 & 3

sångstämma

si och på lapp på jesu kors

I samband med läkarbesök på grund av försämrat luktsinne (eller smaksinne, vilket kanske LÖSNING TILL LÄTTA KRYSSET FINNS PÅ SIDAN 13.

tidig på äldre vis tio gånger tio meter preposition

Det gäller att fylla rutmönstret med siffror. Varje spelfält på 3x3 rutor ska innehålla alla siffror mellan 1 och 9. Och de ska placeras så att varje vågrät och lodrät rad samt spelfält på 3x3 rutor innehåller varje siffra enbart en gång. Lösningarna finns på sidan 54.

Lätt

Medelsvår

Svår

Döm inte hunden efter håren

Mannen med de lortiga kläderna och starka svinlukten som ett moln kring sig, steg in i det svagt upplysta rummet. Han grymtade likt ett av de djuren han umgicks med dagligen och jag tänkte: ”Sådan hund sådan husse”. Liksom ombytta roller till det normala ordspråket.

Efter den utdragna grymtningsceremonin snöt han sig ljudligt i en smutsig tygnäsduk, som han fiskade upp ur bakfickan och stoppade tillbaka, innan han sa med överraskande späd röst:

– Säljer ni tandkräm här?

– Öh, javisst. Vilken sort? Det finns en hel hylla med olika sorter där framme.

Nu var det hans tur att se frågande ut.

– Många sorter? Jag hade en grönrandig som barn. Mamma satte alltid en lång strimma på tandborsten fast jag sa att den brände på tungan.

– Jaha, ja det är helt en smaksak. Du kan välja smak, om den ska innehålla fluor, göra dina tänder extra vita eller hela munnen extra fräsch.

finns tvålar, sa jag och rodnade lite och hoppades att han inte skulle reagera på att jag kanske gav en vink att han skulle behöva en tvål.

Han gick fram till hyllan och rafsade åt sig flera tvålar och tog första bästa tandkrämstub, utan att läsa dess specialitet. Jag gjorde mig redo att gå till kassan. Men han stannade framför hyllan med rakvatten. Han tvinnade sin smutsiga skärmmössa flera varv på huvudet så de framstickande lockarna blev ännu trassligare. I mitt stilla sinne undrade jag om det fanns hår kvar på hjässan.

– Den här segelbåten känner jag igen, sa han då han tog en flaska ur hyllan. En sådan hade pappa också.

– Ja, Old Spice har funnits länge och det är många som gillar den.

Novell

– Är det här rakvatten?

– Ja, hela hyllan. Och hyllan under

Men inte jag tänkte jag.

– Finns det inte tvålbitar mera?

Foto: Adobe Stockphoto.

Bara tvålflaskor? Jag ska ha en tvål som luktar riktigt gott.

– Alla våra tvålar doftar gott, kände jag mig tvungen att påpeka. Inte för att han hörde mig. Han hade spanat in en bit tallsåpa på nedersta hyllan.

– Men se här, nog finns det riktig tvål ännu.

Jag valde att inte kommentera det. Vad jag visste användes såpan bara vid mattvätt och kanske byke numera. Men kanske en naturlig talldoft passar bättre ihop med en naturlig svinlukt? Jag ryste vid tanken på luktkombinationen. Absolut inte 2000-tal.

Innan han kom till kassan tog han en sväng via hyllorna med livsmedel och kom snart med ett bröd, två mjölk och grillkorv till kassan. Ur fickorna plockade han tvålbiten, tandkrämen och rakvattnet.

”Ungkarl”, tänkte jag. ”Han borde ännu ta ett paket chokladkex så är stereotypen fullständig. Alla ungkarlar har Dominosmåbröd i skåpet”.

Och mycket riktigt:

– Jag borde väl köpa något att doppa med kaffet också! Småbröd med chokladfyllning är ju goda, bäst jag tar ett paket av dem också. Jag tror jag ännu har någon kaka i frysen att ta fram då gästerna kommer. Om den har blivit torr så väger de här lyxiga småbröden upp det, eller hur?

Jag nickade leende, men tänkte inom mig att det allt var bra länge sedan småbröd ansågs lyxiga.

– Tur att regnet slutat. Nu hinner jag bli klar med jordbruksarbetet innan påsken. Det ska bli skönt att ta det lite lugnare och hinna umgås med gästerna.

”Gäster med gester” tänkte jag och nästan grimaserade i stället för att le bakom coronamasken. Vilken mardröm att vara hembjuden till en sådan lortgris. Jag slår vad om att han breder ut en dagstidning på stolen innan han ber någon sätta sig till bords. Inte för att skydda stolen utan...

– Fast i dessa coronatider vet

man ju inte om någon kommer. Det kan nog bli att jag sitter ensam framför tv:n hela helgen. Nå, åtminstone ska jag gå och tända ljus på mammas och pappas grav. Det kan ju inte vara förbjudet om jag inte talar med någon?

Med ens såg jag framför mig hur denna man satt ensam vid ett dukat köksbord och tittade ut på den öde byvägen. En och annan bil körde förbi, men ingen svängde in till honom. Kanske det inte bara var coronarestriktionerna som var orsaken till ensamheten?

Nu hade det blå andningsskyddet åkt ner under näsan och en tät mustasch syntes. Jag kunde också se en sänkt, nästan blyg blick, då han tittade på sina varor som jag vant slog in i kassa-apparaten.

– Kanske fröken vill komma på en kopp kaffe? Vi har ju ändå träffats här nu och mitt bord är ganska långt så vi skulle kunna sitta minst två meter från varandra då vi dricker kaffet. Har vi dessutom på oss munskydden så ska det väl inte vara någon fara?

Jag insåg att min blick var skräckslagen då jag tittade på honom. Tur att han trodde att det berodde på att jag var rädd för att bli smittad med covid-19. Egentligen såg jag framför mig ett skräckscenario i bästa halloweenstil. Lite som då alla satt runt det stora bordet i Familjen Adams, ett tv-program som alla tittade på under 1960-talet då man såg på allt som sändes. Stearinljusen på bordet tändes av sig själva. I min version bjöd en armlös hand på chokladkex och i drickat som serverades simmade grisknorrar och ögonglober. Jag blev så perplex både över inbjudan och mina tankar, att jag stod och gapade och stängde munnen som en fisk på torra land.

– Det skulle vara trevligt med lite sällskap. Påsken är lite deprimerande sedan alla nära och kära gått bort.

Mina tankar virvlade runt i huvudet och jag famlade som en person i sjönöd efter nå-

got som kunde rädda mig. Jag tänkte febrilt på olika ursäkter, men mitt i paniken kunde jag inte komma på en enda ursäkt till att jag inte skulle kunna hälsa på hos honom. Jag skulle ju också högst troligen sitta ensam hemma, med katten som enda sällskap. Inte ens barnen i byn brukade knacka på hos mig för att få godis i sin kaffepanna.

– Nja, jag vet inte, jag ...

Jag kom absolut inte på något att säga. Jag! Nejdens mest kvicktänkta dam som löste korsorden på tio minuter utan internet och var känd för att alltid ha svar på tal.

– Jag förstår om du har något annat, sa mannen och sänkte sin bedrövade, lite hoppfulla blick. Nu såg han verkligen bedrövlig ut. Mitt hjärta veknade.

– Nja, kanske jag skulle kunna sticka mig in en stund, bara en kort liten stund på en kopp kaffe. Överraskad, men glad tittade han på mig.

– Menar du det? På riktigt? Oj så glad jag blir! sa han och räckte fram handen innan han tillade: ”Då ses vi på lördagen.”

Så var han försvunnen och jag stod och stirrade framför mig: VAD HAR JAG GJORT! Jag var helt övertygad om att jag fått någon allvarlig störning i hjärnan. Jag hade ju nyligen läst att också trettioåringar kan drabbas av cirkulationsrubbningar i hjärnan. Och ingen vet vad som kan hända efter coronavaccinet. HJÄLP!

Veckan sniglade sig fram. Varje ledig stund övade jag på vad jag skulle säga då han kom in nästa gång: ”Tyvärr, min kusin kommer på besök från Långtbortistan” (äsch, coronarestriktionerna gör ju det omöjligt). Nytt försök. ”Jag måste gå till gravgården och tända ljus på mina släktingars gravar. De är så många så det tar nog hela dagen.” (lika idiotiskt, ingen har väl mindre släkt än jag). ”Min katt är inte van att vara ensam” (så var är den då jag jobbar –på kattdagis?).

Till slut insåg jag att jag måste finna mig i mitt öde. Folk överlever ju besök i slummen på sina resor och maten i länder utan kylskåp. En timme kan jag väl offra för en annan människa? Moder Teresa skulle inte ha tvekat. Och jag har ju faktiskt suttit ensam mest hela tiden sedan coronan invaderade vårt land.

På lördagen gick jag med alla förutfattade meningar som jag kunde komma på, via gravgården, till adressen jag fått. Gården såg prydlig ut och traktorn var nytvättad. Ur en stor byggnad hördes dämpade grymtningar och jag kunde se att det lyste levande ljus på bordet i boningshuset. Kanske hans släktingar ändå skulle komma så jag kunde smita iväg nästan genast?

Jag knackade försiktigt på dörren. Ingenting hände. Jag gjorde mig just klar att försvinna då dörren slogs upp på vid gavel.

– Jag tyckte väl jag hörde något ljud vid dörren. Välkommen!

Jag stirrade på mannen framför mig. Jag måste ha gått fel. Inte visste jag att Ernst Kirchsteiger flyttat till vår by!

En doft av nybryggt kaffe och nybakad kaka slog emot mig. Min blick stirrade in i ett prydligt, nyrenoverat och mysigt pyntat hem och gentlemannen som tog min kappa måste vara någon jag aldrig träffat förut. Alla, precis alla, mina förutfattade meningar kom på skam. Ungkarl, svinlukt, smutsig...allt kändes avlägset och jag har aldrig tidigare njutit så av påsklördagen. Ordspråket ”Döm inte hunden efter håren” fick en alldeles ny innebörd för mig.

– Roligt att du kom. Jag har länge samlat mod att bjuda hit dig, ja egentligen ända sedan jag flyttade tillbaka hit från min utlandskommendering, sa han då han hällde upp kaffet. Han doftade varken Old Spice, tallsåpa eller svin och inga chokladkex fanns på kaffebordet.

Sammanställt av Kaj Lindh

GÅRDFARIHANDLARENS DOTTER OCH JAG

– EN BERÄTTELSE SÅ SOM JAG MINNS DEN

HARALD PALMBORG

UTGIVARE: BOKLUND PUBLISHING

I den gripande biografin Sylvi från Kovjoki, författad av hennes son, berättas historien om Sylvi, som växte upp under enkla förhållanden intill järnvägsstationen i Kovjoki under början av 1900-talet. Trots svårigheter och knappa resurser hittar Sylvi styrka och mening i sitt liv genom sin kristna tro.

Efter att ha avslutat skolan får Sylvi arbete som piga hos skolläraren, och senare som hushållerska i ett fint hem i Helsingfors på 1930-talet. Genom sina erfarenheter lär hon sig mycket som präglar henne för resten av sitt liv, allt med en kärleksfull och varmhjärtad inställning.

Författaren, Harald Palmborg, lyfter fram sin mors liv med medmänsklig värme och skildrar både hennes öden och tidsandan på ett realistiskt sätt. Sylvi från Kovjoki är en berättelse

RYMLINGARNA

MALIN KLINGENBERG & MARIA SANN

UTGIVARE: SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS

Jona, Ebba och Linnea är snart för stora för dagiset och upptäcker en ny spännande värld med sina nya spadar. En eftermiddagsvila för den trötta Mona blir en perfekt ursäkt för dem att ge sig ut på äventyr utanför dagisgården.

Livet utanför dagiset är fullt av nya dofter och upplevelser, och när de stöter på en rymling som behöver hjälp, tar deras äventyr en oväntad vändning. Rymlingarna är den tredje bilderboken från Klingenberg och Sann och utgör en fristående fortsättning på deras tidigare verk Främlingarna från 2021.

som fängslar med sin djupa tro och mänskliga värme.

JUNO TÄNDER MÅNEN

KARIN ERLANDSSON & KAROLIINA PERTAMO

UTGIVARE: SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS

Det är dags för Juno att lägga sig. Men först tänder Juno månen och tänker på alla andra som också snart ska somna. Kungarna i slotten, legobitarna på golvet och kastrullerna i diskmaskinen.

Karin Erlandsson tar våra allra yngsta läsare med på en rofylld kvällsvandring i Junos värld. Karoliina Pertamos illustrationer låter allt från grävskopor till bläckfiskar bada i varma färger.

Juno tänder månen är Erlandssons och Pertamos första gemensamma bilderbok.

MARCONIRUMMET

CARINA KARLSSON

UTGIVARE: SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS

Ny diktsamling utforskar isolation och förlust.

I Carina Karlssons senaste diktsamling, Marconirummet, skildras en man som ensam befinner sig på en båt långt ute på havet, medan en mor kämpar ensam med sitt barn på land. Titeln hänvisar till radiokommunikationen på oceanångarna, där telegrafisterna sände och tog emot morsemeddelanden i fartygens ljudisolerade Marconirum. Genom dikterna utforskar Karlsson teman som hjälplöshet, isolation och förlust. Samlingen reflekterar över det levda livet, de tomrum som uppstår och förluster som tiden för med sig. Marconirummet erbjuder en djupdykning i mörkret och en förhoppning om att kunna återvinna det förlorade.

Är du en författare eller musiker som vill nå ut till en bred publik? Nu har du chansen att synas i Kuriren! Skicka oss din bok eller musik på post eller via e-post, och låt oss hjälpa dig att få den uppmärksamhet den förtjänar.

äldre ord för markfukten

tenderar att vilseleda

pryl

är alla goda ting

MARSKRYSSET

upphöjde nationerna

forntida stad, nutida dam

en av de längsta i sitt slag

racinglegend

ljuder ljudligt

öppna korpgluggarna

norsk solberg

på hästrygg

sjönk ner vindskydd

simorgan varm plats

gärna låta få sagt om igen

röda pretention

laddat ämne

ej påslagen

fört samman

trädlådan

sprids snabbt

altarplatsen på högvarv

vajar i vinden gosse i lindgrensaga spex

välluktande trodde

vördas

Nomen Nescio

ord i psaltaren

bärhjälpen

sandhav handlade offensivt tog till orda

smärta

pillerhotellet

långlivat träd

konsonanter på korset

----Alighieri

audimodell

fruktan

skrev Beethoven för

fInns i freuds teori

ström

del av krona

Led vid biljaRDbord ?

underklädesort

innan infInitiv

sten

kan han heta

gott för gamen

föregår och avslutar retur

kryssmakare : David FOrsblom

anrik engelsk privatskola

nynnläte

återprefIx

vått drag

från judiska pesach

en av tolv stammar

falskt yttre

erbium kort

grand theft auto hängde och svängde krakel i

svekfull boulevard

essayahs parti håll mun

söka igenom

namn på kvinna

mor till lillpålle

tillbringare

Tre överraskningspriser utlottas. OBS! Ny postadress! Sänd in lösningen till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, eller till kryss@ kuriren.fi Lösningen bör vara framme senast den 10 april 2024. Märk gärna kuvertet ”Kryss”. Det går bra att sätta flera kryss i samma kuvert. Namn och postadress: ......................................................................................................................................................................

Tre överraskningspriser utlottas. OBS! Ny postadress! Sänd in lösningen till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, eller till kryss@ kuriren.fi Lösningen bör vara framme senast den 10 april 2024. Märk gärna kuvertet ”Kryss”. Det går bra att sätta flera kryss i samma kuvert. Namn och postadress:

Påskquiz

VAD VET DU OM PÅSKEN?

1. Påsken firas till minne av Jesu död och uppståndelse och själva påskhelgen tar sin början på skärtorsdagens kväll. Men vad kallas veckan som föregår påsken?

A. Påskveckan

B. Jesusveckan

C. Lilla advent

D. Stilla veckan

2. Onsdagen före skärtorsdagen brukar kallas dymmelonsdag. Namnet kommer från att man i Skandinavien haft som tradition att byta kyrkklockornas metallkläppar mot kläppar av trä – så kallade dymlar – för att göra klockklangen mer dov. I vissa dialekter, till exempel i Nyland, används ofta ett annat ord. Vilket?

A. Träonsdag

B. Klockonsdag

C. Kläpponsdag

D. Klangonsdag

3. Även i den judiska traditionen firas påsk. Vad heter den judiska påsken?

A. Purim

B. Simcha

C. Hanukka

D. Pesach

4. Memman är en av de mest populära påskdesserterna i Finland. Men vad innehåller den?

A. Rågmjöl, malt och sirap

B. Potatismjöl, socker och smör

C. Vetemjöl, ägg, vanilj och kakao

D. Färskost, grädde och citronsaft

5. I Österbotten är det en gammal tradition att tända påskbrasor. Vad är ursprunget till den sedvänjan?

A. Brasan symboliserar att våren och värmen är på väg

B. Elden skulle visa vandrare vägen till närmaste kyrka

C. Man ville skrämma bort häxorna som var på väg till Blåkulla

D. Ursprunget är en medeltida reningsceremoni med eld

6. På skärtorsdagen åt Jesus sin sista måltid tillsammans med lärjungarna innan han arresterades och ställdes inför rätta. Det var en av hans egna lärjungar som förrådde honom. Vem?

A. Andreas

B. Lukas

C. Judas

D. Tomas

7. Att äta lamm till påsk är, i vår del av världen, en relativt ny tradition men numera mycket utbredd. Lammet har också ett symbolvärde i den kristna tron. Vad symboliserar det?

A. Vårens ankomst

B. Jesus, eftersom man kan se Jesus som Guds offerlamm

C. Barnens viktiga roll i familjen

D. Glädje över Guds gåvor

8. Påsktraditioner kan se olika ut i olika länder. I vilket land är det en kär tradition att läsa deckare eller se kriminalfilmer under påsken?

A. Norge

B. Danmark

C. Island

D. Estland

9. Ägg hör påsken till, inte bara i de nordiska länderna. I Grekland brukar man ofta färga påskäggen röda. Varför?

A. De blir vackrare då

B. Det är en förkristen sed som knyter an till Platon

C. Den röda färgen ska påminna om Jesu blod vid korsfästelsen

D. För att rött är kärlekens färg

10. I många länder är det påskharen som kommer med ägggen, ungefär som jultomten kommer med julklapparna. I vilket land har påskharen sitt ursprung?

A. Litauen

B. Lettland

C. Italien

D. Tyskland

11. På svenska hälsar vi varandra med orden ”Glad påsk”. I vilket land befinner du dig troligen om du istället blir hälsad med orden ”Wesołego Alleluja”?

A. Rumänien

B. Polen

C. Ungern

D. Kroatien

12. En vanlig påsktradition är att ta in björkris, eller annat ris. Det började vi med redan under 1800-talet, men när blev det vanligt att pryda riset med fjädrar och annat pynt?

A. 1910-talet

B. 1920-talet

Nu kan du friska upp minnet, eller kanske få reda på sådant du kanske inte visste, i vårt påskquiz. Frågorna är gjorda av Bitte Assarmo. Lösningen finns på sidan 16.

C. 1930-talet

D. 1940-talet

13. Att skicka påskkort är en omtyckt tradition, även om det numera är vanligt att man istället skickar digitala hälsningar. Inledningsvis började påskkorten tillverkas i Tyskland och via Sverige kom de till Finland. Från vilket år är det äldsta bevarade påskkortet som tryckts i Finland?

A. 1850

B. 1874

C. 1888

D. 1901

14. Påsken är kristendomens största helg och firas både i den protestantiska, den ortodoxa och den katolska kyrkan. Men den ortodoxa kyrkan firar påsken på ett annat datum eftersom de följer en annan kalender än de andra kyrkorna. Vad heter den?

A. Julianska kalendern

B. Augustinska kalendern

C. Jemenitiska kalendern

D. Aquiniska kalendern

15. Påskdagen är den dag då Jesus återuppstod och den stora festdagen i den kyrkliga påsken. Vilken hälsning ljuder denna dag i kyrkor över hela världen?

A. Lovad vare påsken till gagn för världen

B. Kristus är uppstånden – ja, han är sannerligen uppstånden

C. Låt oss glädjas över Kristi uppståndelse

D. Jesus vann över döden –han besegrade mörkret

Påskmorgon

Påskdagsmorgon vaknat har sol gått upp i öster, fågelsång så ren och klar utanför vårt fönster. Att få vakna just i dag då så mycket händer, uti vårens ljusa tid livet till oss vänder.

Jesu grav i dag är tom påskens glada hälsning, Jesus upp ur graven kom gav åt alla frälsning. Tro på det som Jesus sagt: ”Är med er alla dagar.” Då får vi leva trygga den tid som vi har kvar.

I tidig påskdagsmorgon jag ser att folket går och bär på vackra liljor till hembygdskyrkan vår. De vill nu tacksamt smycka vårt kära altarbord där vi får möta Jesus i tro på Herrens ord.

Alvar Håkans

önskar en GOD PÅSKHELG!

b

b s i n n a n s e r s

l u k t e n s n o n e t

u r a r t a d e a s t r a

r i v a n e d e r l a g e t

a r n b l i v a n d e E M

i v r a f i n n s k r i s

g å n o s i r t e

h n t A k E o R s A k e n

a a s u r t o a s e r n

i n r i a s a n a r r n a

d e l a r a k t s a m m a

Bild

Kuriren nr 2 innehöll följande kryss. Kryssvinnarna som hade tur i lottdragningen denna gång är: BILDKRYSSET (128 stycken): Bo-Erik Myrskog, Kronoby, Charlotte Renvall, Nykarleby och Ann-Christine Stenman, Kalax.

FEBRUARIKRYSSET (115 stycken): Torolf Nygård Terjärv, Mona JärveläinenHolmström, Esbo och

Rasmus Rantala, Åbo.

GRATTIS ALLA VINNARE! Ett pris kommer med posten.

Lätt

Medelsvår

Svår

Stjärnorna?

VÄ DUREN

20/03 – 20/04

Det är DIN dag i dag bästa Vädur när Kuriren utkommer. Solen går över ekvatorn mot norr och det är vårdagjämning. Och Väduren är alltid först på plats denna dag som börjar det astrologiska året. Som den ledargestalt du är, så visar du alla i rätt riktning med förnyade krafter och energier som du överför till alla som behöver en kickstart att komma igång. Din egen planet Mars är banbrytande och orädd.

OX EN

20/04 – 21/05

Oxen gillar stabilitet, god mat och bekvämlighet. Ekonomin är oftast stabil och ibland spenderar du generöst. Den kommande perioden är inte din favorit, du behöver förändring. Din nära vän vill att ni reser bort ett tag. Men trots att du föredrar att stanna hemma, följ med ändå. Jobbet kan vänta, du behöver nya upplevelser utanför ramarna för vardagens trygga lunk. Dessutom blir det en spännande stämning.

TVIL LINGARNA

21/05 – 22/06

Merkurius fokuserar på att balansera din ekonomi då ett läckage har dränerat dina tillgångar, främst relaterat till kommunikationsfel. Du har blundat för problemen men nu är det dags att agera. Det blir annars en lugn period med tid för uppskjutna aktiviteter som bio eller att besöka vänner. En gammal beundrare dyker upp och framkallar goda minnen. Ta vara på möjligheterna utan att fastna i det som var.

K RÄFTAN

22/06 – 23/07

Du kan uppleva att vänner pratar bakom din rygg, men det kan vara att du tar åt dig för lätt. Nu fokuserar du på relationer och behöver skapa nya mönster för att njuta mer och minska rädslan för förlust. Du behöver inte bryta upp, bara lösa problem för att frigöra dig. Månen och solen bildar en kvadratur som orsakar stress några dagar. Du kan känna dig irriterad och överkänslig gentemot det mesta.

20 MARS 2024

Kurirens astrolog Anders Ekström ställer ditt horoskop. Anders är en erfaren astrolog som varit verksam sedan 1975. stjarnastrologen.se // facebook.com/stjarnastrologen

LE JONET

23/07 – 23/08

Vi blir alla påminda om tider som gått, om vår ungdom, barndom och det närvarande. Solen är för evigt förknippad med bilden av fadern i vårt liv. Nu har solen, din skyddsgud Helios, bildat en aspekt med Pluto i Vattumannen som väcker insikter om den bild som du har av din far som grund till din egen styrka. Oavsett om din far var med eller inte, så har du ändå lärt dig mycket av honom på din livsvandring.

JUNG FRUN

23/08 – 23/09

Din Merkurius har nu kontakt med den norra månnoden i ditt åttonde solhus, och är en kraftfull konstellation som aktiverar en betydelsefull period för personlig och andlig tillväxt. Aspekten förmedlar djupare förståelse och insikter i livets mysterier och transformationer. Du får glimtar av vilka dina karmiska mål är som gör dig lycklig att nå fram till. Studier av psykologi och ockultism gynnar dig.

VÅGE N

23/09 – 23/10

Genom att djupdyka i mötet mellan Merkurius och norra noden i sjunde huset, upptäcker du insikter i dina relationer som förklarar mycket av dina tankar. Genom att sondera dina tankar och ödets väv, lär du dig av tidigare erfarenheter och skapar harmoniska partnerskap. Var medveten om ordens kraft när du utforskar ärlig kommunikation för att växa och stärka dina band med andra.

SKOR PIONEN

23/10 – 23/11

Transiten med Pluto i god aspekt till solen mellan 3:e och 6:e husen förstärker din kommunikation och mentala processer samt vardagsrutiner och hälsa. Intensiteten i tankar och samtal ökar, vilket leder till djupa insikter och förändringar i synen på livet. Aspekten kan också avslöja dolda mönster och skapa behov av att rensa ut det som inte längre gynnar dig för en balanserad och meningsfull vardag.

SKYT TEN

23/11 – 22/12

Månen i åttonde huset i opposition till Pluto i andra huset markerar intensiva känslor kring ekonomi och existentiell trygghet. Förändringar i resursförvaltning och livsstil kan utlösa känslomässiga konflikter en kortare tid framöver, men ger inga bestående problem. Utmana rädslor kring ekonomisk kontroll – som Skytten inte alltid har – och ha tillit till förändringar för att uppnå stabilitet och frid.

STEN BOCKEN

22/12 – 20/01

Maktkamp är inte ovanligt för Stenbocken som anser att det finns plats bara för en person på toppen. Och att strida för karriärens skull, det hör till kan du tycka. Men nu får du extra motstånd då någon därhemma tycker att du redan arbetar för mycket. Ökar arbetsbördan riskerar relationer att bli ansträngda. Balansera karriär och hemliv för att undvika överbelastning och konflikter.

VATT UMANNEN

20/01 – 19/02

Du känner dig energisk och engagerad. Frihetskänslan begränsas ibland och leder till diskussioner på jobbet och med din partner. Men ni upptäcker att er sensuella frihet är mer givande och att ni trivs med varandra. Du hamnar i situationer som kräver alla dina resurser, men ser dem som måttstockar för din styrka. Positiva förändringar väntar, från personlighet till relationer och jobb.

FISKA RNA

19/02 – 21/03

Neptunus, härskare över Fiskarnas tecken, är nära solen när vårdagjämningen inträffar. Temat för Fiskarna den närmaste tiden inkluderar närhet till Neptunus, avkoppling, filosofiska diskussioner och en känsla av att vara på en resa utan att faktiskt resa fysiskt. Det är i stället en period av reflektion och fördjupning, med fokus på inre tillväxt och spirituell utforskning.

Allt gott till Påsk hittar ni från oss!

Meiltä löydät kaikkea hyvää pääsiäiseen!

Ta kontakt/Ota yhteyttä: info@andreasknip.fi

06 3460820

Påksholmsvägen 3, Kvevlax

TILL PÅSKBUFFE N

Granholms geléer, tillverkade av inhemska bär

Svartvinbärsgelé Tranbärsgelé Havtornsgelé Kråkbärsgelé Aroniagelé

www.granholms.fi

Fråga efter i din närbutik!

Vinylgolv från Lappo

Vik in till vårt showroom eller beställ provbitar på nätet

Snabb leverans på våra lagerprodukter : endast 1-3 vardagar!

från 18,90 € /m²

Vi betjänar även på svenskaRing Maria 040 161 4778

PAJAKUJA 7, LAPUA | 020 730 2980 MÅ-FR 10-18 | VINYYLILATTIAKAUPPA.FI

BYT TILL E-FAKTURA och delta i utlottningen!

Bland alla Kurirenprenumeranter som övergår till e-faktura under 2024 lottar vi ut en Dyson Cyklone V10 sladdlös och laddningsbar dammsugare till ett värde av 599 euro.

❱◗ När du skall byta till e-faktura börja med att leta fram den senaste prenumerationsfakturan från Kuriren.

❱◗ Öppna sedan din nätbank och sök i menyn efter ”E-faktura”, ”E-fakturaavtal”, ”Gör e-fakturaavtal” eller ”Beställ e-faktura”.

❱◗ Sedan söker du fram Kustmedia i sökfältet med förstoringsglaset.

❱◗ När ”Kustmedia Ab Oy prenumerationsfaktura” dyker upp så väljer du det, du går sedan vidare och skriver in referensnumret från din prenumerationsfaktura.

❱◗ Till sist godkänner du e-fakturaavtalet.

❱◗ Kustmedia är ägare av Kuriren och det är Kustmedia som skickar ut fakturan, du hittar alltså inget under namnet Kuriren.

VI SERVAR:

• bilar • snöskotrar • mopeder

• gräsklippare • traktorer mm.

VI SÄLJER:

• förmånliga däck

• Cartec bilvårdsprodukter mm.

Sjödahlsvägen 45, B66210 Molpe 050-3312001 / Nicke 050-437 2453 / Jimmy